2425176GXB328200928sousouStatens offentliga utredningar 2009:28Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar2802009-03-30 00:00:002016-03-16 08:35:001900-01-01 00:00:00Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelttitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GXB328/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GXB328https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GXB328
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 186px 0px 67px 90px;padding: 0px;border: none;width: 590px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 590px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 383px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:621px;left:353px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 522px 0px 96px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 323px 76px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 409px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 316px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_47 #tx1 {position:absolute;top:543px;left:234px;width:186px;height:17px;}
#page_47 #tx2 {position:absolute;top:560px;left:215px;width:200px;height:102px;}
#page_47 #tx3 {position:absolute;top:763px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_52 #tx1 {position:absolute;top:479px;left:281px;width:201px;height:204px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 316px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_53 #tx1 {position:absolute;top:794px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_53 #tx2 {position:absolute;top:307px;left:215px;width:200px;height:85px;}
#page_53 #tx3 {position:absolute;top:0px;left:401px;width:91px;height:11px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 259px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 945px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_59 #tx1 {position:absolute;top:340px;left:215px;width:132px;height:17px;}
#page_59 #tx2 {position:absolute;top:375px;left:215px;width:41px;height:17px;}
#page_59 #tx3 {position:absolute;top:392px;left:215px;width:200px;height:85px;}
#page_59 #tx4 {position:absolute;top:479px;left:215px;width:73px;height:17px;}
#page_59 #tx5 {position:absolute;top:496px;left:215px;width:200px;height:102px;}
#page_59 #tx6 {position:absolute;top:794px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_59 #tx7 {position:absolute;top:63px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_59 #tx8 {position:absolute;top:115px;left:215px;width:200px;height:68px;}
#page_59 #tx9 {position:absolute;top:184px;left:215px;width:200px;height:68px;}
#page_59 #tx10 {position:absolute;top:254px;left:215px;width:200px;height:68px;}
#page_59 #tx11 {position:absolute;top:0px;left:401px;width:91px;height:11px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:460px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:284px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:284px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 316px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 #tx1 {position:absolute;top:378px;left:215px;width:200px;height:51px;}
#page_67 #tx2 {position:absolute;top:430px;left:234px;width:186px;height:17px;}
#page_67 #tx3 {position:absolute;top:447px;left:215px;width:200px;height:85px;}
#page_67 #tx4 {position:absolute;top:534px;left:215px;width:200px;height:102px;}
#page_67 #tx5 {position:absolute;top:638px;left:234px;width:186px;height:17px;}
#page_67 #tx6 {position:absolute;top:655px;left:215px;width:156px;height:17px;}
#page_67 #tx7 {position:absolute;top:794px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 236px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 302px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:302px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_74 #tx1 {position:absolute;top:375px;left:517px;width:201px;height:54px;}
#page_74 #tx2 {position:absolute;top:427px;left:536px;width:151px;height:16px;}
#page_74 #tx3 {position:absolute;top:444px;left:517px;width:201px;height:68px;}
#page_74 #tx4 {position:absolute;top:514px;left:517px;width:201px;height:51px;}
#page_74 #tx5 {position:absolute;top:566px;left:517px;width:201px;height:85px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_78 #tx1 {position:absolute;top:150px;left:281px;width:201px;height:136px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #tx1 {position:absolute;top:498px;left:281px;width:201px;height:206px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:200px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:212px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:212px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 213px;padding: 0px;border: none;width: 581px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:257px;left:0px;z-index:-1;width:523px;height:329px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:523px;height:329px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:412px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:332px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:419px;height:332px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:251px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:251px;}
#page_143 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_143 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_143 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_143 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_143 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_143 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:67px;z-index:-1;width:419px;height:310px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:419px;height:310px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:464px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:256px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:425px;height:256px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:455px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:455px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:516px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:319px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:319px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:686px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:686px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:597px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:597px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:534px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:534px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:461px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:425px;height:461px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:517px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:425px;height:517px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:189px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:189px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:446px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:446px;}
#page_228 #inl_img1 {position:relative;width:40px;height:6px;}
#page_228 #inl_img2 {position:relative;width:40px;height:10px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:448px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:448px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:433px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:415px;height:433px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:386px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:386px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 485px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:490px;left:37px;z-index:-1;width:448px;height:254px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:448px;height:254px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:333px;left:0px;z-index:-1;width:441px;height:363px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:441px;height:363px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:666px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:666px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:630px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:415px;height:630px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:470px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:413px;height:470px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:390px;left:269px;z-index:-1;width:6px;height:100px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:6px;height:100px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 212px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 506px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:530px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:530px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:682px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:413px;height:682px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:179px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:413px;height:179px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:265px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:407px;height:265px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:327px;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:416px;height:327px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:487px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:413px;height:487px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:121px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:623px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:623px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:633px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:415px;height:633px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:550px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:182px;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:415px;height:182px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:650px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:416px;height:650px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:1px;z-index:-1;width:427px;height:647px;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:427px;height:647px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:237px;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:657px;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:415px;height:657px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:253px;z-index:-1;width:7px;height:483px;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:7px;height:483px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:235px;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:416px;height:235px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:189px;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:416px;height:189px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:642px;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:413px;height:642px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:405px;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:413px;height:405px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:162px;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:413px;height:162px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:239px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:397px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:425px;height:397px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:592px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:413px;height:592px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:490px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:182px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:415px;height:182px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:187px;left:1px;z-index:-1;width:427px;height:509px;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:427px;height:509px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:567px;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:413px;height:567px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:234px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:307px;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:413px;height:307px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:503px;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:413px;height:503px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:438px;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:416px;height:438px;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:208px;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:413px;height:208px;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:505px;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:413px;height:505px;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:549px;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:413px;height:549px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:674px;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:415px;height:674px;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:602px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:93px;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:413px;height:93px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:101px;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:413px;height:101px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:626px;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:416px;height:626px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:612px;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:416px;height:612px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:549px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:170px;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:413px;height:170px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_469 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:93px;}
#page_469 #dimg1 #img1 {width:413px;height:93px;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_474 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_474 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_475 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_475 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_477 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_477 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:480px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:252px;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:430px;height:252px;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_481 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:29px;z-index:-1;width:453px;height:644px;}
#page_481 #dimg1 #img1 {width:453px;height:644px;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:382px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_486 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:9px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_486 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_488 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_488 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:380px;left:58px;z-index:-1;width:426px;height:198px;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:426px;height:198px;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:470px;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:413px;height:470px;}
#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_494 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_494 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_495 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_495 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_499 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_499 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_506 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_506 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_509 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_509 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_511 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_511 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_513 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_513 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_514 #dimg1 {position:absolute;top:458px;left:59px;z-index:-1;width:427px;height:262px;}
#page_514 #dimg1 #img1 {width:427px;height:262px;}
#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_515 #dimg1 {position:absolute;top:187px;left:1px;z-index:-1;width:427px;height:557px;}
#page_515 #dimg1 #img1 {width:427px;height:557px;}
#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_516 #dimg1 {position:absolute;top:447px;left:59px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_516 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;}
#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_517 #dimg1 {position:absolute;top:135px;left:1px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_517 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;}
#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_520 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_520 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_523 #dimg1 {position:absolute;top:381px;left:1px;z-index:-1;width:427px;height:339px;}
#page_523 #dimg1 #img1 {width:427px;height:339px;}
#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_525 #dimg1 {position:absolute;top:263px;left:75px;z-index:-1;width:404px;height:256px;}
#page_525 #dimg1 #img1 {width:404px;height:256px;}
#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_527 #dimg1 {position:absolute;top:175px;left:1px;z-index:-1;width:406px;height:272px;}
#page_527 #dimg1 #img1 {width:406px;height:272px;}
#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_528 #dimg1 {position:absolute;top:210px;left:72px;z-index:-1;width:415px;height:256px;}
#page_528 #dimg1 #img1 {width:415px;height:256px;}
#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_529 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:81px;z-index:-1;width:405px;height:258px;}
#page_529 #dimg1 #img1 {width:405px;height:258px;}
#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_530 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:69px;z-index:-1;width:404px;height:263px;}
#page_530 #dimg1 #img1 {width:404px;height:263px;}
#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_576 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_576 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_584 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_584 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}
#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_597 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_597 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 106px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_603 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_603 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_603 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_603 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}
#page_603 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_603 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 152px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_604 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_604 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_604 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_604 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_604 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:635px;}
#page_604 #dimg1 #img1 {width:458px;height:635px;}
.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 29px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft11{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft16{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft17{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft18{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft19{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft22{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft23{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft25{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft27{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft29{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft30{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft33{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft34{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft35{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft36{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft37{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft38{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft39{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft40{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft41{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft42{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft43{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft44{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft45{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft46{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft47{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft48{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft49{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft50{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft51{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft53{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft54{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft55{font: italic bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft56{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft57{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft58{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft59{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft60{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft61{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft62{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft63{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft64{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft65{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft66{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft67{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft68{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft69{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft70{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft72{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft74{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft75{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft76{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft77{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft78{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft79{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft81{font: 10px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft82{font: 10px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft83{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft84{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft85{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft86{font: 10px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft87{font: 10px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft88{font: 10px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft89{font: 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft90{font: 10px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft91{font: 8px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft92{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft93{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft94{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft95{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft96{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft97{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft99{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft100{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft101{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft102{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft103{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft104{font: 8px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft105{font: 8px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft106{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft107{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft109{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft110{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft111{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft112{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft113{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft114{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft115{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft116{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft117{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft118{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft119{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft120{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft121{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft122{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft123{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft124{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft125{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft126{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft127{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft129{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft130{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft131{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft132{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft133{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft134{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft135{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft136{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft137{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft138{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft139{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft140{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft141{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft142{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft144{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft145{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft146{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft147{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft148{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft149{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft151{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft152{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft153{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft154{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft155{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft156{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft157{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft158{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft159{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft160{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft161{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft162{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft163{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft164{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft165{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft166{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft167{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft168{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft169{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft170{font: 4px 'Times New Roman';line-height: 5px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft171{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft172{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft173{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft174{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft175{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft176{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft177{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft178{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft179{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft180{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 16px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft181{font: bold 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft182{font: bold 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft183{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft184{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft185{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft186{font: italic 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft187{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft188{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft189{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft190{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft191{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft192{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;}
.ft193{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft194{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft195{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft196{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft197{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft198{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft199{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft200{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft201{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft202{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft203{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft204{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft205{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft206{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft207{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft208{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft209{font: 15px 'Symbol';line-height: 22px;}
.ft210{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft211{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft212{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft213{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft214{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft215{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 472px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 136px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p40{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: right;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 498px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: right;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 498px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 370px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 274px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 653px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 583px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 625px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: center;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 513px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: right;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: right;padding-right: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: right;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 266px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 172px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: right;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: right;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-left: 216px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-right: 388px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 165px;padding-right: 113px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p410{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 89px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 348px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p455{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 355px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: justify;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-right: 352px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-right: 366px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 334px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p547{text-align: right;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p548{text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:17px;}
.p550{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:16px;}
.p551{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p552{text-align: center;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-right: 405px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p562{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p572{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 127px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p577{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 170px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p615{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p621{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 347px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 358px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p655{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p663{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p669{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 88px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 217px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 350px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p693{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p694{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:102px;height:15px;}
.p695{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p696{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 89px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p704{text-align: right;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 309px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p711{text-align: right;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p712{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p717{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:103px;height:12px;}
.p718{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: center;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 13px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p726{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p727{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:15px;}
.p730{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:12px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:11px;}
.p732{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: justify;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 299px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p741{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:12px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p749{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:15px;}
.p750{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p751{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 20px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 20px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p790{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 340px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 104px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 352px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-right: 350px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p856{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p858{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p862{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:12px;}
.p863{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:11px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p866{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p867{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p882{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 81px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p887{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:94px;height:12px;}
.p888{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p889{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p892{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p901{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p908{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 182px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 307px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p947{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p948{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p981{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p983{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 314px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p996{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1001{text-align: left;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 194px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 362px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 175px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-right: 390px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;padding-right: 392px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 454px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1094{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-right: 372px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1123{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 158px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 274px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1145{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1148{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 509px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1155{text-align: left;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 93px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1160{text-align: justify;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1166{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1171{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: center;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1183{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 534px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 388px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 332px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 116px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 341px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1217{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: left;padding-right: 383px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 442px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1225{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1228{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1231{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1235{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 326px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1238{text-align: right;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1239{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1240{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 88px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1242{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 332px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1245{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 97px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1250{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1251{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1253{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1259{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 78px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1273{text-align: left;padding-right: 379px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1276{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1281{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-right: 372px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 372px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1296{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 117px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 534px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 429px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 509px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 191px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1318{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1320{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 197px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1323{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1325{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 203px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1329{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1332{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1333{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1334{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1335{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1336{text-align: left;padding-right: 443px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p1338{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1341{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1342{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1345{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 176px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1347{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1348{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1349{text-align: left;padding-right: 467px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1350{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1351{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1352{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1353{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1354{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1355{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1356{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1357{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1358{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1360{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1361{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1362{text-align: justify;padding-right: 179px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1363{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1364{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1365{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1366{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1367{text-align: justify;padding-right: 427px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1368{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1369{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1370{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1371{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1372{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1373{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1374{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1375{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1376{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1377{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1378{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1380{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1381{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1382{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1383{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1384{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1386{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1387{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1388{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1390{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p1391{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1392{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p1393{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1395{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1396{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1397{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1398{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1399{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1401{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1402{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1403{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1404{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1405{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1406{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1407{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;}
.p1408{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1410{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1411{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1412{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1414{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1415{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1417{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1418{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1419{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1420{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1421{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1422{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1423{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px;}
.p1425{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1426{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1427{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1428{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1429{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1431{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1432{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1433{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1434{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1435{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1436{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1437{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1438{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1439{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1440{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1441{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1442{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1443{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1444{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1445{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1446{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1447{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1448{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1449{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1450{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1451{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1452{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1453{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1454{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1455{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1456{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1457{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1458{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1459{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1460{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1461{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1462{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #525252;}
.td236{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #474747 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #474747;}
.td243{border-bottom: #a9a9a9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #a9a9a9;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9f9f9f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #9f9f9f;}
.td268{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #9f9f9f;}
.td278{border-bottom: #525252 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #525252;}
.td279{border-bottom: #525252 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #b8b8b8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #b8b8b8;}
.td281{border-bottom: #565656 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #565656;}
.td282{border-bottom: #a9a9a9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #a9a9a9;}
.td283{border-bottom: #a9a9a9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #646464;}
.td285{border-bottom: #8c8c8c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #8c8c8c;}
.td286{border-bottom: #737373 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #737373;}
.td287{border-bottom: #737373 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #7d7d7d;}
.td289{border-bottom: #919191 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #919191;}
.td290{border-bottom: #6f6f6f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #6f6f6f;}
.td291{border-bottom: #6f6f6f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #aeaeae;}
.td293{border-bottom: #474747 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #474747;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #565656;}
.td295{border-bottom: #9b9b9b 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #9b9b9b 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #9b9b9b;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #8c8c8c;}
.td298{border-bottom: #828282 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #828282 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #828282;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #919191;}
.td301{border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #606060 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #606060;}
.td303{border-bottom: #aeaeae 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #aeaeae;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-left: #8c8c8c 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-left: #7d7d7d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-left: #919191 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-left: #606060 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td338{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td367{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td373{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td382{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td386{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td387{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td388{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td389{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td393{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 52px;}
.tr2{height: 35px;}
.tr3{height: 34px;}
.tr4{height: 21px;}
.tr5{height: 38px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 18px;}
.tr9{height: 27px;}
.tr10{height: 46px;}
.tr11{height: 37px;}
.tr12{height: 19px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 16px;}
.tr15{height: 20px;}
.tr16{height: 51px;}
.tr17{height: 29px;}
.tr18{height: 61px;}
.tr19{height: 14px;}
.tr20{height: 47px;}
.tr21{height: 49px;}
.tr22{height: 15px;}
.tr23{height: 12px;}
.tr24{height: 30px;}
.tr25{height: 26px;}
.tr26{height: 39px;}
.tr27{height: 42px;}
.tr28{height: 41px;}
.tr29{height: 4px;}
.tr30{height: 10px;}
.tr31{height: 2px;}
.tr32{height: 5px;}
.tr33{height: 8px;}
.tr34{height: 3px;}
.tr35{height: 6px;}
.tr36{height: 1px;}
.tr37{height: 9px;}
.tr38{height: 7px;}
.tr39{height: 13px;}
.tr40{height: 24px;}
.tr41{height: 54px;}
.tr42{height: 25px;}
.tr43{height: 11px;}
.tr44{height: 23px;}
.tr45{height: 102px;}
.tr46{height: 40px;}
.tr47{height: 31px;}
.tr48{height: 32px;}
.tr49{height: 45px;}
.tr50{height: 103px;}
.tr51{height: 33px;}
.tr52{height: 68px;}
.tr53{height: 56px;}
.tr54{height: 94px;}
.tr55{height: 53px;}
.t0{width: 358px;margin-top: 27px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 416px;margin-top: 148px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 415px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 482px;font: bold 15px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t11{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t12{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t15{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-top: 15px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 415px;margin-top: 27px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 416px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 27px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 376px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 415px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t26{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t29{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 17px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t30{width: 321px;margin-top: 17px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t31{width: 261px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t32{width: 416px;margin-left: 76px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t33{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t34{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t35{width: 201px;margin-left: 215px;margin-top: 13px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t36{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t37{width: 482px;margin-left: 23px;font: bold 11px 'Arial';}
.t38{width: 511px;margin-top: 17px;font: 10px 'Arial';}
.t39{width: 393px;margin-left: 66px;margin-top: 11px;font: 8px 'Arial';}
.t40{width: 296px;margin-left: 66px;margin-top: 22px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t41{width: 407px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t42{width: 415px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 10px 'Arial';}
.t43{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t46{width: 427px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t48{width: 345px;margin-left: 13px;margin-top: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 357px;margin-left: 79px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t50{width: 367px;margin-left: 8px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t51{width: 355px;margin-left: 79px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 423px;margin-left: 49px;margin-top: 34px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 423px;margin-left: 9px;margin-top: 58px;font: 10px 'Arial';}
.t54{width: 377px;margin-left: 13px;margin-top: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 429px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t56{width: 427px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t58{width: 401px;margin-left: 76px;margin-top: 5px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t59{width: 406px;margin-left: 76px;margin-top: 3px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t60{width: 402px;margin-top: 4px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t61{width: 410px;margin-top: 4px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t62{width: 409px;margin-top: 4px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t63{width: 397px;margin-left: 10px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t64{width: 427px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 395px;margin-left: 2px;margin-top: 26px;font: 11px 'Arial';}
.t66{width: 365px;margin-left: 84px;margin-top: 23px;font: 12px 'Arial';}
.t67{width: 427px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t68{width: 429px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t69{width: 427px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t70{width: 429px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t71{width: 311px;margin-left: 58px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t72{width: 429px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t73{width: 264px;margin-left: 65px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t74{width: 425px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t75{width: 425px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t76{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t77{width: 454px;margin-left: 28px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t78{width: 455px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t79{width: 428px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t80{width: 425px;margin-left: 59px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t81{width: 428px;margin-left: 58px;margin-top: 47px;font: 12px 'Arial';}
.t82{width: 428px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t83{width: 429px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t84{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t85{width: 428px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t86{width: 429px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t87{width: 428px;margin-left: 58px;margin-top: 25px;font: 12px 'Arial';}
.t88{width: 369px;margin-left: 85px;margin-top: 46px;font: 12px 'Arial';}
.t89{width: 367px;margin-left: 13px;margin-top: 24px;font: 12px 'Arial';}
.t90{width: 386px;margin-left: 84px;margin-top: 23px;font: 12px 'Arial';}
.t91{width: 369px;margin-left: 93px;margin-top: 25px;font: 12px 'Arial';}
.t92{width: 372px;margin-left: 79px;margin-top: 25px;font: 9px 'Arial';}
.t93{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
.t94{width: 398px;margin-left: 76px;margin-top: 4px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t95{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB3281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Stärkt stöd för studier</P>
<P class="p1 ft0">– tryggt, enkelt och flexibelt</P>
<P class="p2 ft1">Betänkande av Studiesociala kommittén</P>
<P class="p3 ft1">Stockholm 2009</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">SOU 2009:28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p6 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p7 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p7 ft3">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p0 ft3">Stockholm 2009</P>
<P class="p7 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-23175-3</NOBR></P>
<P class="p0 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p9 ft6">Till statsrådet Lars Leijonborg Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p10 ft7">Regeringen beslutade den 22 november 2007 att tillsätta en kom- mitté som med utgångspunkt i att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt, ska överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation (dir. 2007:153).</P>
<P class="p11 ft7">Som ordförande förordnades den 18 december 2007 riksdags- ledamoten Roger Tiefensee. Den 20 februari 2008 förordnades som ledamöter förbundsordförande Ella Bohlin, riksdagsledamöterna Rossana Dinamarca, Caroline Helmersson Olsson, Christer Nylander, Lage Rahm samt Oskar Öholm.</P>
<P class="p12 ft7">Kommittén har antagit namnet Studiesociala kommittén (U 2007:13).</P>
<P class="p13 ft7">Som sakkunniga i kommittén förordnades den 27 februari 2008 kanslirådet Eva Löfbom, departementssekreteraren Sofia Magnusson, departementssekreteraren Marie Mäkk, ämnesrådet Per Tillander och rättssakkunnige Daniel Wanhatalo. Sofia Magnusson ent- ledigades den 2 september 2008 och samtidigt förordnades departe- mentssekreteraren Helena Mähler Lejon som sakkunnig. Den 16 december 2008 entledigades Eva Löfbom och samma dag förord- nades kanslirådet Sverker Lönnerholm.</P>
<P class="p14 ft7">Som huvudsekreterare anställdes den 22 januari 2008 departe- mentsrådet Leif Davidsson. Som sekreterare anställdes den 29 januari 2008 utredaren <NOBR>Carl-Johan</NOBR> Stolt och den 5 februari 2008 kanslirådet Lars Erik Lindholm. Den 12 februari 2008 anställdes utredaren Eva Åström och den 19 februari 2008 undervisningsrådet Moa Morin och departementssekreteraren Per Båvner som sekre- terare. Den 23 september 2008 anställdes verksjuristen Jenny Wäsström som sekreterare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft7">Textredigering och layout har utförts av Monica Berglund, kommittéservice.</P>
<P class="p16 ft7">Studiesociala kommittén överlämnar härmed sitt betänkande</P>
<P class="p17 ft8">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt <SPAN class="ft7">(SOU 2009:28). Till betänkandet har fogats dels reservationer från ledamöterna Rossana Dinamarca, Caroline Helmersson Olsson och Lage Rahm, dels särskilda yttranden från ledamöterna Rossana Dinamarca och Lage Rahm.</SPAN></P>
<P class="p18 ft9">Vårt uppdrag är därmed slutfört. Stockholm i mars 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p19 ft7">Roger Tiefensee</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p19 ft7">Ella Bohlin</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p19 ft7">Rossana Dinamarca</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p19 ft7">Caroline Helmersson Olsson</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p19 ft7">Christer Nylander</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p19 ft7">Lage Rahm</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p19 ft7">Oskar Öholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p19 ft7">/ Leif Davidsson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft7">Per Båvner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft7">Lars Erik Lindholm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p20 ft7">Moa Morin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft7"><NOBR>Carl-Johan</NOBR> Stolt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft7">Jenny Wäsström</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p20 ft7">Eva Åström</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft11">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td2"><P class="p19 ft12">Ord och begrepp ................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p21 ft12">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td2"><P class="p19 ft12">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p21 ft12">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td2"><P class="p19 ft12">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p21 ft12">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td2"><P class="p19 ft13">Kommitténs uppdrag och arbete..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p21 ft12">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p22 ft14">Generella utgångspunkter............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p21 ft12">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p22 ft15">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p21 ft7">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p22 ft15">Behov och effekter av utbildning............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p21 ft7">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p22 ft7">1.2.1 Den enskildes drivkrafter för studier ..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft7">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">1.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft15">Samhällets motiv...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p21 ft7">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">1.2.3</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft7">Utbildningens ekonomiska effekter............................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft7">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p22 ft16">1.2.4 Sker det en överutbildning? .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft7">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p22 ft7">1.2.5 Individens ekonomiska utbyte av utbildning............</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p21 ft7">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p22 ft7">1.2.6 Befolkningens utbildningsnivå i en internationell</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft15">jämförelse ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft7">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">1.2.7</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft15">Social snedrekrytering ................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p21 ft7">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">1.2.8</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft7">Fördelningspolitiska effekter.....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p21 ft7">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft7">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td5"><P class="p22 ft15">Högskoleområdet ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p21 ft7">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p22 ft7">1.3.1 En ny utbildnings- och examensstruktur..................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft7">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p22 ft7">1.3.2 Hur många är studenterna?........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p21 ft7">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p22 ft7">1.3.3 Vad och hur läser studenterna?..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft7">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p22 ft7">1.3.4 Vilka är studenterna och hur lever de?......................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p21 ft7">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">1.3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft7">Studenternas ekonomiska villkor ..............................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p21 ft7">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">1.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p22 ft16">Vuxenutbildningsområdet.....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p21 ft7">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p22 ft7">1.4.1 Vuxenutbildningsutbudet – flera aktörer..................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p24 ft7">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p22 ft7">1.4.2 Vilka studerar i vuxenutbildningen?..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p21 ft7">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p21 ft17">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft18">Innehåll SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><P class="p25 ft7">1.4.3 Vad och hur läser man inom vuxenutbildningen?</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p24 ft19">.....128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p25 ft7">1.4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft7">Vuxenstuderandes ekonomiska villkor......................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft7">1.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p25 ft15">Studiemedelssystemet ............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft7">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p25 ft7">1.5.1</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Mål med studiemedelssystemet..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p25 ft7">1.5.2</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Studiestödets utveckling.............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p25 ft7">1.5.3</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft16">Dagens studiemedelssystem.......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p25 ft7">1.5.4</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft16">Studiemedelstagarna och låntagarna ..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p19 ft7">1.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td5"><P class="p25 ft15">Internationell utblick .............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p24 ft7">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p25 ft7">1.6.1</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Utbildningsavgifter.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p25 ft7">1.6.2</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft15">Studiestöd....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p25 ft7">1.6.3</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft15">Studieskulder...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p25 ft7">1.6.4</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft7">Studenters ekonomiska villkor...................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p25 ft7">1.6.5 Studiestödet i Danmark, Finland och Norge ............</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p19 ft12">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td5"><P class="p25 ft14">Ökad genomströmning inom högskolan .......................</P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p24 ft14">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft7">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p25 ft15">Kommitténs uppdrag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft7">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p25 ft7">2.1.1</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft16">Studenternas skuldsättning ........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p25 ft7">2.1.2 Svenska studenter är jämförelsevis gamla..................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">159</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft7"><SPAN class="ft7">2.2</SPAN><SPAN class="ft20">Olika genomströmningsmått – olika bilder av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td10"><P class="p27 ft15">genomströmningen ................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p24 ft7">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p27 ft7">2.2.1 Olika mått på genomströmning.................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p27 ft7">2.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft15">Prestationsgrad............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p27 ft7">2.2.3</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft15">Studietid.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p27 ft7">2.2.4</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft7">Studieavbrott och studieuppehåll...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p27 ft7">2.2.5</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft15">Examina .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p27 ft7">2.2.6</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft7">Etablering på arbetsmarknaden..................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p19 ft7">2.3 Ökad genomströmning med hjälp av</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td10"><P class="p27 ft15">studiemedelssystemet.............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p24 ft7">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">2.3.1 Genomströmning genom uppmuntran, inte</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft15">genom nödtvång..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">2.3.2 Åtgärder för höjd prestationsgrad .............................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">2.3.3 Åtgärder för kortare studietid....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p27 ft7">2.3.4 Åtgärder för högre examensfrekvens.........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">2.3.5 Åtgärder för etablering på arbetsmarknaden.............</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">2.3.6 Studiestöd för ökad genomströmning i Danmark,</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft15">Finland och Norge......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">182</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft17">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft7">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p22 ft7">Universitetens och högskolornas ansvar..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p24 ft7">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">2.4.1 Dödviktsförlust och fördröjda konsekvenser...........</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft7">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">2.4.2 Annat än studiemedlen spelar stor roll .....................</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft7">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p22 ft7">2.4.3 Insatser för ökad genomströmning behöver</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft15">stärkas och följas upp .................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft7">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">2.4.4 Studiernas organisering och genomförande..............</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft7">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">2.4.5</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft16">Vägledning och information ......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft7">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">2.4.6</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft15">Studenthälsovård ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft7">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">2.4.7</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft15">Annat studerandestöd ................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft7">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">2.4.8</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft7">Uppföljning av studieaktivitet ...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft7">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">2.4.9 Åtgärder för ökad genomströmning i Danmark,</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft15">Finland och Norge......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft7">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft7">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td12"><P class="p22 ft7">Lärosätenas incitament för genomströmning ......................</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p24 ft7">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">2.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft7">Det nuvarande resurstilldelningssystemet ................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft7">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">2.5.2</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft7">Det framtida resurstilldelningssystemet ...................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p24 ft7">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td4"><P class="p19 ft12">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td12"><P class="p22 ft12">Studenthälsofrågor ...................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p24 ft12">201</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft7"><SPAN class="ft7">3.1</SPAN><SPAN class="ft21">Förbättrad studenthälsovård och minskad</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td15"><P class="p27 ft15">alkoholkonsumtion................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td16"><P class="p21 ft7">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p21 ft16">3.2 Studenthälsovården................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p24 ft7">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p24 ft7">3.2.1 Nuvarande reglering av studenthälsovården.............</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p24 ft7">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p27 ft7">3.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p21 ft7">Beskrivning av studenthälsovården ...........................</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p21 ft7">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p27 ft7">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft7">Resurser för studenthälsovården ...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft7">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p27 ft7">3.2.4</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft7">Studenthälsovården som kvalitetskriterium..............</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft7">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p27 ft7">3.2.5</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p21 ft15">Studenters hälsa ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p21 ft7">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p27 ft7">3.2.6</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft7">Studenthälsovårdens uppgifter ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft7">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p27 ft7">3.2.7 Studenthälsovården i Danmark, Finland och</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p21 ft15">Norge...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p21 ft7">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p21 ft7">3.3 Minskad alkoholkonsumtion bland studenter .....................</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p21 ft7">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p27 ft7">3.3.1</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft7">Studenters alkoholvanor.............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft7">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p27 ft7">3.3.2 Svensk alkohollagstiftning och den nationella</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p21 ft7">handlingsplanen för att förebygga alkoholskador ....</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p21 ft7">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p21 ft7">3.3.3 Insatser på universitet och högskolor .......................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft7">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p21 ft7">3.3.4 Universitetens och högskolornas ansvar...................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p21 ft7">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><P class="p21 ft7">3.3.5 Servering av alkohol inom kårer och nationer ..........</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p21 ft7">217</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft17">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td19"><P class="p31 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr14 td20"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p24 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft12">4</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p19 ft14">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p24 ft12">.................................221</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft7"><SPAN class="ft7">4.1</SPAN><SPAN class="ft20">Kommitténs uppdrag – ett enklare och mer generellt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td10"><P class="p27 ft15">studiemedelssystem................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p24 ft7">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p24 ft7">4.2 Studiemedelssystemet – måluppfyllelse och mål..................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft7">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p27 ft7">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft7">Studiemedlens måluppfyllelse ....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p24 ft7">4.2.2 Syftet med ett statligt studiestöd...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p24 ft7">4.3 Problem inom det nuvarande studiemedelssystemet...........</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p24 ft7">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p24 ft7">4.3.1 Studiemedelsbeloppen bedöms vara för låga.............</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p27 ft7">4.3.2 Särskilda omständigheter råder för studerande i</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p24 ft7">grundläggande vuxenutbildning.................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">4.3.3 Studiemedlen är inte alltid anpassade till</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft15">individens behov..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p27 ft7">4.3.4</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p24 ft7">Brister i utlandsstudiemedlen.....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">4.3.5 Utlandsbosatta betalar ofta inte tillbaka på sina</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft15">studielån.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p27 ft7">4.3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft7">Felaktiga utbetalningar ...............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">245</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft7">4.4</SPAN><SPAN class="ft20">Principiell inriktning för ett reformerat studiemedels-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td10"><P class="p24 ft7">system .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p24 ft7">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft7">Samhällsekonomiska överväganden ...........................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p24 ft7">4.4.2 Normala levnadsomkostnader under studietiden .....</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p24 ft7">4.4.3 Enhetligt, enkelt och flexibelt....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p24 ft7">4.5 Utformning av studiemedelssystemet ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft7">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p21 ft7">Ett enhetligt studiemedelssystem............................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft7">Studiemedel per månad ............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft7">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p24 ft15">Studietakt ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.4</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft7">Beloppsnivåer – totalbelopp och bidragsandel .......</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.5</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft16">Barntillägg.................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">274</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft7">4.5.6</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p24 ft7">Tilläggslån och merkostnadslån...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.7</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p21 ft7">Inkomstprövning och fribelopp ..............................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.8</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft16">Maximitider...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft7">4.5.9</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p24 ft16">Studieresultat ............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.10</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft16">Åldersgränser............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p27 ft7">4.5.11</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft7">Studiemedel för studier utomlands .........................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft7">4.5.12</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p24 ft7">Utbetalning av studiemedel .....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft7">4.5.13</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p21 ft7">Lån, återbetalning och avskrivning..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">327</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft17">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p22 ft7">4.5.14 Färre felaktiga utbetalningar av studiemedel..........</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p24 ft7">332</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p22 ft7">4.5.15 Studiemedel för studerande med</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p24 ft7">funktionshinder........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft7">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><P class="p22 ft16">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft7">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p19 ft12">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p22 ft14">Effektivare studiestödsadministration .........................</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p21 ft12">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p22 ft15">Kommitténs uppdrag.............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft7">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p22 ft16">5.1.1 Tre vägar till effektivisering .......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p22 ft7">Granskningen av studiestödsadministrationen....................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p24 ft7">360</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft7">Uppläggning och genomförande ...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">360</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft7">Tonvikt på studiemedelsadministrationen................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">360</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p22 ft16">5.2.3 Olika djup i analysen ..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">5.2.4</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft7">Kundperspektivet centralt..........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">362</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">5.2.5</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p24 ft15">Brett samråd................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">363</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft7">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><P class="p22 ft7">Effektivisering av Centrala studiestödsnämnden, CSN......</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p21 ft7">364</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p24 ft15">Presentation av CSN ..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p22 ft7">5.3.2 Effektivisering under senare år ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">369</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft7">Stödet till komvuxstuderande....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">373</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p24 ft7">Studiemedel för utlandsstudier..................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">379</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">5.3.5</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft16">Felaktiga utbetalningar...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p24 ft7">383</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p22 ft7">5.3.6 Förändringar i ledningsform, finansieringsmodell</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p24 ft15">och uppdrag.................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">389</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p22 ft7">Delat ansvar för studiestödsadministrationen .....................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft7">399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p22 ft16">5.4.1 Fördelar med delat ansvar ..........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">5.4.2</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft15">Inga rättsliga hinder....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p24 ft7">402</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p22 ft7">5.4.3 Ökad sårbarhet och behov av samordning................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">407</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p22 ft7">5.4.4 Regelkunskap och specialiserad hantering</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft15">förutsätts .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">411</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p22 ft7">5.4.5 Banklösning bör utredas vidare .................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">414</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p22 ft16">En ny studiestödsadministration ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p21 ft7">416</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p22 ft7">5.5.1 Jämförelser mellan Försäkringskassan och CSN......</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">416</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p24 ft16">Rättsliga förutsättningar ............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p21 ft7">418</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p22 ft7">5.5.3 Besparingar, synergier och ökad tillgänglighet .........</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">419</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p22 ft7">5.5.4 Ett mindre effektivt alternativ ...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p21 ft7">420</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft17">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td19"><P class="p19 ft18">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td26"><P class="p36 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td19"><P class="p37 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p19 ft14">Studiemedlen och trygghetssystemen .........................</P></TD>
<TD class="tr16 td28"><P class="p24 ft12">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td19"><P class="p37 ft7">6.1</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p19 ft7">Uppdrag att överväga gränsdragningen mellan</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td19"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p19 ft7">studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen....</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p24 ft7">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><P class="p37 ft7">6.2</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p19 ft15">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft7">424</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft7"><SPAN class="ft7">6.3</SPAN><SPAN class="ft20">Studiemedlen och de andra trygghetssystemen –</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td10"><P class="p27 ft15">grundprinciper........................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p24 ft7">425</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p24 ft7">6.4 Ekonomisk ersättning vid sjukdom ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft7">429</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">6.4.1 Ersättning vid sjukdom – sjukpenning och</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft15">studiemedel..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">429</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p27 ft7">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p24 ft15">Antalsuppgifter ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">435</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p24 ft7">6.4.3 Problem med dagens trygghetsregler vid sjukdom...</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">436</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p27 ft7">6.4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft16">Kontrollfrågor.............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p24 ft7">6.4.5 Kommitténs överväganden och förslag .....................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">443</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p24 ft7">6.5 Ersättning vid föräldraskap....................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p24 ft7">454</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">6.5.1 Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft7">studiemedel vid tillfällig vård av barn ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">454</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p27 ft7">6.5.2</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p24 ft15">Antalsuppgifter ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">457</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p27 ft7">6.5.3 Problem för studerande med ersättning vid</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p24 ft15">föräldraskap .................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">458</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p24 ft7">6.5.4 Kommitténs överväganden och förslag .....................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">460</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft25"><SPAN class="ft7">6.6</SPAN><SPAN class="ft24">En arbetsgrupp i Regeringskansliet med uppgift att föreslå en ny beräkningsgrund för socialförsäkringar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p25 ft16">utifrån historiska inkomster ..................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p24 ft7">464</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft7">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p25 ft15">Bostadsbidrag .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft7">466</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p25 ft7">6.7.1</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft15">Regler för bostadsbidrag.............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">466</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p25 ft7">6.7.2</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft15">Antalsuppgifter m.m...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">467</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p25 ft7">6.7.3 Tidigare förslag om bostadsbidrag.............................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">470</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p25 ft7">6.7.4 Kommitténs förslag och bedömning .........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">471</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft7">6.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td5"><P class="p25 ft15">Ekonomiskt bistånd ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft7">479</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p25 ft7">6.8.1 Regler för ekonomiskt bistånd...................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">479</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p25 ft7">6.8.2 Studerande med ekonomiskt bistånd.........................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">482</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p25 ft7">6.8.3 Kommunernas tillämpning och praxis.......................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">483</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p25 ft7">6.8.4 Kommunernas information, handläggning och</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p23 ft15">organisation .................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">486</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p25 ft7">6.8.5</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft7">Kommitténs bedömning.............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">486</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p19 ft17">10</P></TD>
<TD class="tr18 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td7"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft7">6.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p22 ft7">Samordning mellan studiemedel och andra ersättningar.....</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p21 ft7">487</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">6.9.1 Regler för samordning och beräkningsunderlag.......</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">488</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">6.9.2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft15">Antalsuppgifter...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft7">491</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p22 ft7">6.9.3 Kommitténs bedömning av samordningen mellan</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft7">studiemedel och andra ersättningar...........................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">492</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">6.9.4</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft7">Kommitténs förslag till</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft16">samordningsbestämmelser m.m.................................</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p21 ft7">496</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p19 ft12">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td12"><P class="p22 ft14">Förbättrad information till studerande ........................</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p21 ft12">509</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p22 ft15">Kommitténs uppdrag.............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p21 ft7">509</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft7">7.2</SPAN><SPAN class="ft21">Komplicerat regelsystem, delat myndighetsansvar och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr15 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td12"><P class="p22 ft15">bristande samverkan ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td28"><P class="p21 ft7">510</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">7.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft15">Myndigheternas ansvar...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">511</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft16">Tydligare styrning efterfrågas....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft7">511</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">7.2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft15">Ett tydligt uppdrag .....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p21 ft7">512</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p22 ft15">Informationskanaler ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p21 ft7">513</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">7.3.1 En gemensam webbportal ses som en lösning..........</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">513</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">7.3.2 Andra lösningar inom kundservice bör också</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft15">utvecklas......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p21 ft7">513</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p19 ft12">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td12"><P class="p22 ft14">Kostnads- och konsekvensanalys................................</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p21 ft12">515</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p22 ft15">Kostnadsanalys.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft7">516</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">8.1.1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft15">Förutsättningarna .......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">516</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">8.1.2</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft15">Studiestödet ................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p21 ft7">516</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">8.1.3</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft16">Administrativa konsekvenser.....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">524</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">8.1.4 Kostnader för lärosäten och andra</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft15">utbildningsanordnare..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p21 ft7">525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">8.1.5</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft15">Ekonomiskt bistånd ...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p22 ft7">8.1.6 Sammanställning över förändringar i utgifter...........</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">8.1.7</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft7">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .............</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p21 ft7">526</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft7">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p22 ft15">Konsekvensanalys ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p21 ft7">528</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p22 ft7">8.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p23 ft16">Fördelningseffekter av förslagen ...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p21 ft7">528</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p22 ft7">8.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft15">Jämställdhetsanalys.....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p21 ft7">530</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft17">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td19"><P class="p31 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p24 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td19"><P class="p32 ft12">9</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p19 ft14">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p24 ft12">.............................................537</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft7">9.1</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p24 ft15">(1999:1395).............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">537</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft7">9.2</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p19 ft15">bostadsbidrag..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">547</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft7">9.3</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p19 ft15">bostadsbidrag..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">548</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft7">9.4</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om upphävande av lag (2003:1067) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p19 ft7">särskild bestämmelse om bostadsbidrag ...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">548</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft7">9.5</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till förordning om ändring i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p19 ft7">studiestödsförordningen (2000:655).....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">548</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft25"><SPAN class="ft7">9.6</SPAN><SPAN class="ft24">Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1988:1381) om ändring i studiestödsförordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td32"><P class="p24 ft7">(1973:418)...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p24 ft7">556</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p19 ft14">Reservationer och särskilda yttranden.................................</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p24 ft12">557</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td32"><P class="p19 ft12">Referenser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">575</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td33"><P class="p19 ft12">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr16 td34"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p19 ft8">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p24 ft15">Kommittédirektiv..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft7">591</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p19 ft8">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p24 ft15">Möten, samråd och intervjuer.......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft7">607</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft26">Bilagorna <NOBR>3–7</NOBR> i separat volym</P>
<P class="p45 ft28"><SPAN class="ft27">Bilaga 3 </SPAN>Utvärdering av tilläggsbidraget för studerande med barn <SPAN class="ft27">Bilaga 4 </SPAN>Studiemedlen och kostnaderna</P>
<P class="p46 ft30"><SPAN class="ft29">Bilaga 5 </SPAN>Studerandes inkomster och boendekostnader <SPAN class="ft29">Bilaga 6 </SPAN>Granskning av Centrala studiestödsnämnden (CSN) <SPAN class="ft29">Bilaga 7 </SPAN>Karläggning av försörjningsstöd till studerande</P>
<P class="p47 ft17">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p48 ft11">Sammanfattning</P>
<P class="p49 ft31">Uppdraget</P>
<P class="p50 ft7">Studiesociala kommitténs uppdrag (dir. 2007:153) är att överväga och föreslå åtgärder som rör de studerandes ekonomiska och sociala situation. En utgångspunkt är att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt. Kommitténs förslag och bedömningar ska syfta till att ge de studerande möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid. Det innebär bl.a. att kommittén ska föreslå hur beloppsnivåer och fribelopp ska se ut för att ge de studerande en skälig levnadsnivå och därigenom möjligheter att bedriva fram- gångsrika studier. I det senare ligger även att utreda och föreslå hur studiemedlen kan användas som ett verktyg för ökad genomström- ning i högre utbildning.</P>
<P class="p51 ft7">Kommittén ska även föreslå ett enklare och mer generellt regelverk för studiemedelssystemet, bl.a. för att det ska bli mer överskådligt för de studerande, men även för att ge möjligheter till en enklare studiestödsadministration. I uppdraget ingår som en följd av det senare att även pröva om hela eller delar av studiestöds- administrationen kan överföras till annan regi och om befintliga och nya lån kan skötas av någon annan än CSN.</P>
<P class="p52 ft31">Ett utbildningssystem för tillväxt och rättvisa</P>
<P class="p50 ft7">Sverige har ett omfattande utbildningsväsende. Vi har en väl utbyggd förskola som kännetecknas av en pedagogisk och utveck- lande verksamhet. Via förskoleklassen går barnen över till en nio- årig grundskola. I princip alla ungdomar går senare över till gym- nasieskolan. Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan syftar till att ge alla barn och ungdomar de kunskaper och färdigheter som behövs som medborgare samt för arbete och fortsatta studier.</P>
<P class="p53 ft17">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Vuxenutbildningen har olika huvudmän. Den innefattar kom- munal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, svenskundervisning för invandrare, kvalificerad yrkesutbildning, kompletterande utbildningar och folkbildning.</P>
<P class="p55 ft7">Utbildningar vid högskolor och universitet eller därmed lik- ställda utbildningar inbegrips i dag inte formellt i vuxenutbild- ningen. I realiteten befinner sig dock många vuxna i högskolan. Högskoleutbildning är inte endast en utbildningsform för unga vuxna som nyligen lämnat gymnasieskolan.</P>
<P class="p56 ft7">I ett internationellt perspektiv satsar Sverige stora resurser på utbildning. De samlade utbildningskostnaderna uppgår till nästan 250 miljarder kronor, inklusive medel från kommuner och lands- ting. I utbildningskostnaderna ligger även statens kostnader för studiestöd.</P>
<P class="p57 ft7">Den enskildes drivkrafter för studier är flera. Det handlar om att förverkliga drömmar och livsprojekt och om att få fördjupa sig i sina intresseområden för egen personlig utveckling. För de flesta är det dessutom frågan om att skaffa en utbildning som leder till bra jobb och framtida inkomster. Även andra mer omedvetna faktorer påverkar individens studieval, t.ex. hur kamraterna väljer utbildning och föräldrarnas utbildningsbakgrund.</P>
<P class="p55 ft7">Samhället har starka skäl att subventionera utbildning. En anled- ning är att även samhället har nytta av att människors produktivitet ökar, eftersom detta ger ökade skatteintäkter. Ett annat skäl är att en välutbildad befolkning har bättre hälsa och kan vara aktiv i ett demokratiskt samhällssystem.</P>
<P class="p55 ft7">Effekten av social bakgrund har en allt mindre betydelse för utbildningsvalet ju högre utbildning en person har. Den sociala bakgrunden är med andra ord mer betydelsefull vid valet till gymnasieskolan än vid valet till universitet och högskolor. Sett över hela <NOBR>1900-talet</NOBR> står det klart att den sociala snedrekryteringen har minskat, även om påtagliga skillnader fortfarande finns. Av statisti- ken framgår att den sociala utjämningen accentuerades på 1930- talet och den var rätt kraftig också under <NOBR>1940-,</NOBR> 1950- och 1960- talen. Däremot har inte utbyggnaden av utbildningssystemet eller ekonomisk tillväxt haft någon större effekt på den sociala sned- rekryteringen. Högskolans expansion åren <NOBR>1993/94–2002/03</NOBR> inne- bar dock en något minskad snedrekrytering, bl.a. verkar ökad geografisk närhet till högskoleorten ha gett en positiv effekt.</P>
<P class="p58 ft17">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft12">Högskoleutbildning</P>
<P class="p60 ft7">Det finns i Sverige 36 universitet och högskolor med statlig huvud- man och 13 med enskild huvudman, vilka samtliga har rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning. Av dessa har 21 också rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. De totala kostnaderna för verksamheten vid universitet och högskolor uppgick till 47 miljarder kronor under 2007.</P>
<P class="p61 ft7">En ny utbildnings- och examensstruktur för den högre utbild- ningen infördes vid halvårsskiftet 2007. Denna innebär bl.a. att den högre utbildningen numera delas in i tre nivåer: grundnivå, avance- rad nivå och forskarnivå. Varje examen knyts till någon av dessa nivåer. Yrkesexamina finns på både grundnivå och avancerad nivå. På forskarnivå erbjuds licentiatexamen och forskarexamen. Varje enskild nivå förutsätter att studenten har examen från den tidigare nivån.</P>
<P class="p62 ft7">Det fanns 322 000 studenter registrerade vid universitet och högskolor 2007, vilket motsvarar 278 000 helårsstudenter. Detta är en minskning med drygt två procent jämfört med året innan och med nästan nio procent jämfört med 2004. Volymen har minskat inom samtliga områden, minst inom det tekniska området och mest inom samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap.</P>
<P class="p63 ft7">Andelen kvinnliga studenter var cirka 60 procent. Sverige är det land som har högst andel kvinnor i högre utbildning, men många andra länder har nästan samma könsfördelning. Sverige är också ett av endast fyra länder inom EU där över tio procent av studenterna har barn.</P>
<P class="p63 ft7">Under hösten 2007 bedrev en fjärdedel av alla studenter åter- kommande utbildning. Dessa hade gjort ett studieavbrott på tre terminer eller mer för att sedan återkomma till högskolan för fortsatta studier, vidareutbildning eller för att förkovra sig i största allmänhet. Vissa återvände för att skaffa sig en ny utbildning eller påbyggnadsutbildning efter att tidigare ha avlagt examen. Bland de återkommande studenterna var andelen äldre studenter och andelen kvinnor högre än i studentpopulationen i stort.</P>
<P class="p64 ft7">Under läsåret 2006/07 studerade drygt 25 000 svenska studenter utomlands med studiestöd från CSN. Ungefär 6 000 av de utlands- studerande läste inom ramen för olika utbytesprogram, övriga var s.k. free movers som själva ordnade sina studier.</P>
<P class="p65 ft25">Läsåret 2006/07 var knappt hälften av nybörjarna 21 år eller yngre, medan genomsnittsåldern bland dem som tog examen var</P>
<P class="p66 ft17">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">27 år, vilket i ett internationellt perspektiv är en förhållandevis hög ålder. Cirka 46 procent av studenterna var gifta eller samman- boende. Under samma läsår hade drygt 10 000 nybörjarstudenter utländsk bakgrund, dvs. var födda utomlands eller hade två för- äldrar som var födda utomlands. Ungefär hälften av alla nybörjare kom mer eller mindre direkt från gymnasieskolan. Dessa hade antingen gått ut gymnasiet samma år eller ett till två år innan hög- skolestudierna påbörjades. Majoriteten kom från naturvetenskaps- programmet, samhällsvetenskapsprogrammet eller teknikprogram- met.</P>
<P class="p68 ft7">Ungefär 70 procent av dem som studerade på högskola och uni- versitet läsåret 2006/07 hade studiemedel. Av kvinnorna hade 71 procent studiemedel, och av männen 68 procent. Cirka 130 000 studenter arbetade parallellt med sina högskolestudier. Andelen kvinnor som arbetade var något större än andelen män och andelen äldre som arbetade var högre än andelen yngre.</P>
<P class="p69 ft12">Vuxenutbildning</P>
<P class="p70 ft7">Läsåret 2006/07 studerade cirka 205 000 personer, motsvarande 125 000 heltidsstuderande, på kommunal vuxenutbildning (kom- vux). Av dessa gick 81 procent på gymnasial vuxenutbildning, 18 pro- cent på grundläggande vuxenutbildning och en procent på påbygg- nadsutbildning. Antalet studerande i komvux har minskat de senaste tio åren. Andelen kvinnor i komvux var drygt 60 procent och har under en lång tid varit högre än andelen män.</P>
<P class="p55 ft7">Andelen studerande i komvux som är födda utomlands har ökat de senaste tio åren. Läsåret 2006/07 var andelen utlandsfödda 39 procent. Det finns dock stora skillnader mellan utbildningsfor- merna. På grundskolenivå var 86 procent av de studerande födda utomlands, på gymnasienivå 28 procent och inom påbyggnads- utbildningarna 23 procent.</P>
<P class="p71 ft7">Tillträdesreglerna till högskolan har medfört att allt fler per- soner som redan har en gymnasieutbildning studerar på gymnasial vuxenutbildning. Nästan 60 procent av de komvuxstuderande hade läsåret 2006/07 en gymnasieutbildning som var längre än två år.</P>
<P class="p55 ft7">Andelen komvuxstuderande som finansierar sina studier med studiemedel har successivt ökat sedan 1993. Anledningen till detta är bl.a. att många tidigare hade andra former av studiestöd, t.ex. särskilt vuxenstudiestöd. De senaste åren har andelen studerande</P>
<P class="p72 ft17">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">som tar studielån minskat medan andelen som bara tar studiebidrag ökat något. Cirka 38 procent av de studerande 2006 hade studie- medel.</P>
<P class="p74 ft7">Hösten 2007 deltog cirka 27 000 personer i folkhögskolornas studiemedelsberättigande utbildningar, de s.k. långa kurserna. Av dessa läste cirka 13 000 allmänna kurser och cirka 14 000 särskilda kurser. Precis som inom komvux är andelen kvinnor högre än andelen män. Nästan en tredjedel av de studerande på allmänna kurser hade invandrarbakgrund. Av dem som studerade på långa kurser under 2006 finansierade 33 procent sina studier med studie- lån och studiebidrag och 17 procent med endast studiebidrag.</P>
<P class="p61 ft7">Under 2007 deltog cirka 38 000 studerande i en kvalificerad yrkesutbildning. De flesta studerade på utbildningar som omfattar två till två och halvt år. Av de studerande som gick en kvalificerad yrkesutbildning 2006 finansierade 62 procent sina studier med studielån och bidrag och 23 procent med studiebidrag.</P>
<P class="p75 ft12">Dagens studiemedelssystem</P>
<P class="p76 ft7">Studiestödet genomgick en större förändring 2001. Då avskaffades flera typer av vuxenstudiestöd och dagens studiemedelssystem kvarstod som det enda studiestödet. Studiemedel kan fås för stu- dier dels på universitet och högskolor eller annan utbildning på eftergymnasial nivå, dels på grundskole- och gymnasienivå inom vuxenutbildning. Studiemedel kan även ges för studier utomlands.</P>
<P class="p77 ft7">Under 2007 fick 412 000 personer studiemedel. Samma år beta- lades det ut 18,7 miljarder kronor i studiemedel. Av detta var 8,3 miljarder bidrag och 10,4 miljarder lån.</P>
<P class="p63 ft7">För varje utbildningsnivå finns gränser för under hur många veckor studiemedel kan lämnas. Studerande som t.ex. läser på gym- nasienivå kan få studiemedel i högst två år (80 veckor) om de har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. För studier på eftergymnasial nivå kan studiemedel lämnas i högst sex år (240 veckor). Utöver dessa tidsgränser kan studiemedel bara läm- nas om det finns särskilda eller synnerliga skäl. Studiemedel kan beviljas t.o.m. 54 års ålder. En begränsning av rätten att låna sker emellertid mellan 45 och 54 års ålder.</P>
<P class="p78 ft25">För rätt till fortsatta studiemedel ställs krav på studieresultat. Normalt ska högskolestuderande klara 75 procent av sitt åtagande för att kunna få nya studiemedel, dvs. 45 högskolepoäng per läsår.</P>
<P class="p79 ft17">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Studerande på grundskolenivå och gymnasienivå ska normalt klara alla sina kurser. Vid prövningen av studieresultaten tas hänsyn till personliga förhållanden som kan ha inverkat på studierna.</P>
<P class="p81 ft7">Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel och är knutet till prisbasbeloppet. För heltidsstudier är studiemedlen 1 995 kronor per vecka. Studiemedel kan beviljas med 50, 75 eller 100 procent av heltid. Bidraget har två nivåer. Den högre bidragsnivån kan lämnas fr.o.m. 25 års ålder och riktar sig främst till studerande på grundskolenivå och gymnasienivå, som inte har sådan utbildning sedan tidigare. Studerande med vårdnad om barn kan sedan 2006 få ett tilläggsbidrag.</P>
<P class="p57 ft7">Studiemedel betalas ut månadsvis i förskott. Utbetalningen motsvarar ett belopp om fyra veckors studiemedel. För den första utbetalningen för en termin krävs att utbildningsanordnaren läm- nar uppgift om att studierna påbörjats och att den studerande själv anger det.</P>
<P class="p55 ft7">Studiemedelstagaren får ha en inkomst upp till en viss nivå, den s.k. fribeloppsgränsen, utan att studiemedlen reduceras. Fribe- loppet är kopplat till det antal veckor studiemedel betalas ut och bestäms per kalenderhalvår. Vid studier på heltid i 20 veckor under ett halvår är fribeloppet 53 500 kronor under 2009, vilket alltså motsvarar ett fribelopp på 107 000 kronor för ett helt år.</P>
<P class="p71 ft7">Drygt 60 procent av studiemedelstagarna är kvinnor och ande- len kvinnor har ökat något de senaste åren. Kvinnor tar studielån i nästan exakt samma utsträckning som män, men kvinnor har dock minskat sitt låntagande något mer än män under de senaste åren. Studerande på grundskolenivå avstår oftast från att ta studielån. Studerande på gymnasienivå lånar mer än dem på grundskolenivå, men mindre än studerande på eftergymnasial nivå. Mest lånar studerande på eftergymnasial nivå som läser utomlands.</P>
<P class="p69 ft31">Ökad genomströmning inom högskolan</P>
<P class="p82 ft7">Sverige och Danmark har världens äldsta högskole- och univer- sitetsstudenter. Studenterna är äldre än i jämförbara länder både när de påbörjar sina studier och när de slutför dem. Sverige har dess- utom tillsammans med Island och Danmark den högsta median- åldern bland högskolenybörjarna, knappt 22,5 år för Sveriges del. I de flesta andra länder är medianåldern cirka 20 år. Tillsammans med</P>
<P class="p83 ft17">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">Island, Nya Zeeland och Norge har Sverige även den högsta andelen studenter över 30 år bland samtliga <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P>
<P class="p85 ft7">Den förhållandevis höga åldern vid högskolestarten innebär att de svenska studenterna är förhållandevis gamla när de lämnar högskolan och etablerar sig på arbetsmarknaden. Enligt regeringens globaliseringsråd är det viktigt att stärka incitamenten för att studenterna ska avsluta sina studier vid en lägre ålder än i dag, eftersom den samhällsekonomiska avkastningen av studier står i direkt proportion till antalet yrkesverksamma år. Det finns ett intresse från såväl samhället som arbetsmarknaden av att studen- terna blir klara med sina högskolestudier och börjar arbeta så snabbt som möjligt.</P>
<P class="p86 ft12">Olika genomströmningsmått</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén har i linje med direktiven analyserat begreppet genom- strömning, vilket kan ses som ett samlingsbegrepp som beskriver resultat och flöden inom den högre utbildningen. Det finns åtminstone fem mått på genomströmning, som kommittén bedömt som relevanta. Dessa är studietid, prestationsgrad, studieuppehåll och studieavbrott, antal examina samt etablering på arbetsmark- naden.</P>
<P class="p88 ft7">Studietid anges i den officiella statistiken i relation till examen och anges både som netto- och bruttostudietid. Vid beräkning av bruttostudietid mäts det totala antalet terminer från starten på utbildningen till och med den termin då studenten examineras. När nettostudietiden räknas ut dras eventuella frånvaroterminer under perioden bort.</P>
<P class="p65 ft7">Prestationsgrad definieras av Högskoleverket som antalet hel- årsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. Detta är ett mått som beskriver relationen mellan antalet studenter och deras poängproduktion. Hög prestationsgrad inom en utbildning innebär att varje heltidsstuderande tenterar av jämförelsevis många hög- skolepoäng per termin eller år.</P>
<P class="p77 ft7">Genomströmningen inom den högre utbildningen har också att göra med om studenterna fullföljer sina studier, och om de genom- för studierna i ett sträck. Antalet och andelen studieavbrott och studieuppehåll spelar därför roll för genomströmningen.</P>
<P class="p65 ft25">Antal examina och examensfrekvens är två vanliga och när- besläktade mått på genomströmning. Antal examina anger hur</P>
<P class="p66 ft17">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">många studenter som avslutar sina studier inom ett ämne eller yrkesprogram med formell examen. Högskoleverket beskriver examensfrekvens som andelen examinerade inom ett visst antal år efter påbörjad utbildning. Det senare är således ett mått som både talar om hastighet och kvantitet. Måttet anger dels hur snabbt studenterna tar sig från studiestart till examen, dels hur stor andel av studenterna som fullföljer sina studier och ansöker om examen inom bestämda tidsintervall.</P>
<P class="p71 ft7">De fyra genomströmningsmått som beskrivits så här långt handlar om genomströmning inom den högre utbildningen, dvs. om effektivitet inom ramen för högskolesystemet. Syftet med ökad genomströmning är inte enbart att studenterna ska ta sig igenom sin utbildning. Tanken är också att de ska komma ut på arbets- marknaden och börja arbeta. Det femte genomströmningsmått som kommittén valt att lyfta fram avser därför steget från högskolan till arbetsmarknaden. I Högskoleverkets statistik anges etableringen på arbetsmarknaden som den procentuella andelen studenter som fått jobb inom ett till ett och ett halvt år efter att de tagit sin examen.</P>
<P class="p89 ft12">Studiemedelssystemets påverkan på genomströmningen</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén anser att bättre studieplanering och högre individuell prestationsgrad bör främjas bland studenter och att åtgärder inom ramen för studiestödssystemet som verkar i den riktningen bör prioriteras. Resultatet blir både lägre skuldsättning och tidigare inträde på arbetsmarknaden. Med högre individuell prestationsgrad bland de studerande ökar samtidigt prestationsgraden inom den högre utbildningen sammantaget.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén bedömer att det finns anledning att förlänga den studiemedelsberättigande tiden för studerande inom de längsta utbildningarna. Samtidigt bör tiden begränsas för studerande på kortare utbildningar och för dem som läser fristående kurser utan avsikt att ta examen. Vi bedömer att den generella studiemedels- berättigande tiden för högskolestudier bör sänkas från sex till fyra års heltidsstudier. Studiemedel för ytterligare två års heltidsstudier bör lämnas bl.a. till studerande som avlagt en treårig generell exa- men. Studerande som läser utbildningar som är minst fem år långa kan få studiemedel för ytterligare ett år, dvs. för sammanlagt sju år.</P>
<P class="p91 ft25">Vidare bedömer vi att högre resultatkrav än i dag bör ställas på studenterna i slutet på utbildningarna, samt att vidgade möjligheter</P>
<P class="p92 ft17">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">till tilläggslån bör införas. Även en höjning av studiemedlen kan motiveras bl.a. med genomströmningsargument.</P>
<P class="p74 ft7">Kommittén har analyserat ytterligare ett antal möjliga för- ändringar i studiemedelssystemet, t.ex. examensbonus och peng- <NOBR>per-poängsystem.</NOBR> Kommitténs bedömning är att en examensbonus inte skulle bli kostnadseffektiv. Den riskerar att bli en premie till studenter som skulle ha ansökt om examen även utan en bonus, dvs. en extra utgift inom studiemedelssystemet med en mycket begränsad effekt på genomströmningen. En examensbonus skulle också bli en stor utgift. Även om en så blygsam bonus som t.ex. 10 000 kronor skulle delas ut för de cirka 58 000 examina som utfärdades läsåret 2006/07 skulle totalkostnaden uppgå till 580 mil- joner kronor.</P>
<P class="p93 ft7">Det förslag till <NOBR>peng-per-poäng-system,</NOBR> som anges i direktiven, har som tankemodell stora likheter med den norska s.k. konverte- ringsordningen. Den innebär att studielånen i efterhand omvandlas till bidrag i proportion till studenternas poängprestationer. Åtgär- der som får fördröjda ekonomiska konsekvenser för de studerande innebär i allmänhet svaga incitament för beteendeförändring under studiernas gång. Detta är erfarenheter som redovisas från andra nordiska länder och som även visats i forskning. En utvärdering av den norska konverteringsordningen hösten 2007 visade inga betydande effekter på studenternas agerande. Möjligheten att få delar av studielånen omvandlade till bidrag hade dittills bara lett till en marginellt ökad poängproduktion.</P>
<P class="p94 ft25">Mot bl.a. ovanstående bakgrund drar kommittén slutsatsen att det inte skulle vara kostnadseffektivt att föreslå en lösning med <NOBR>peng-per-poäng</NOBR> i det svenska studiemedelssystemet.</P>
<P class="p95 ft12">Universitetens och högskolornas ansvar</P>
<P class="p60 ft7">Kommittén bedömer att möjligheten att skapa kostnadseffektiva drivkrafter för genomströmning inom ramen för studiemedels- systemet är begränsad. Genomströmningen påverkas i högre grad av andra faktorer. Många av dessa beror på lärosätenas sätt att orga- nisera utbildning och undervisning, samt på kvaliteten i vägled- nings- och informationsinsatser och annat studerandestöd. Även uppföljningen av studenternas studieaktivitet har betydelse.</P>
<P class="p64 ft25">Inom högskolan har flera förändringar ägt rum de senaste decennierna, bl.a. har antalet studerande ökat och studerande-</P>
<P class="p66 ft17">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">grupperna har blivit mer heterogena. Detta har lett till att stu- diernas organisation och studerandestödet har fått en ökad betydelse för genomströmningen. Kommittén bedömer därför att högskolornas insatser inom dessa områden behöver stärkas.</P>
<P class="p56 ft7">Den statistik som presenterats i betänkandet visar att studiernas organisering påverkar genomströmningen. Högst examens- frekvens, kortast studietid, lägst avhopps- och uppehållsfrekvens, högst prestationsgrad och de högsta etableringstalen finns i regel inom yrkesprogrammen. Dessa är främst utbildningar som är sam- manhållna och är riktade mot särskilda yrken eller yrkesområden på arbetsmarknaden. Om yrkesutövningen dessutom innebär krav på examensbevis ökar examensfrekvensen ytterligare. Genomström- ningen inom de sammanhållna yrkesprogrammen kan jämföras med de fristående kurserna och studier som bedrivs för generella exa- mina. Här är genomströmningen lägre, egentligen oavsett vilket genomströmningsmått som används. Även inom distansutbild- ningen är genomströmningen relativt låg.</P>
<P class="p96 ft7">En fungerande studie- och karriärvägledning är nödvändig för att studenterna ska kunna genomföra sina studier utan onödiga dröjsmål. Ytterligare studerandestöd som har betydelse för genom- strömningen är studenthälsovården och studietekniskt stöd.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén föreslår att Högskoleverket får i uppdrag att inom ramen för de nationella kvalitetsgranskningarna utvärdera högsko- lornas och universitetens insatser för att främja genomström- ningen. I detta sammanhang bör i synnerhet lärosätenas arbete med studerandestöd uppmärksammas, bl.a. studievägledning, student- hälsovård och annat studiesocialt stöd. Även lärosätenas uppfölj- ning av de studerandes studieaktivitet bör granskas.</P>
<P class="p71 ft7">Incitament bör även ges till universitet och högskolor att stödja hög genomströmning bland studenterna. Sådana drivkrafter kan, enligt kommitténs mening, med fördel skapas med hjälp av det nationella resurstilldelningssystemet.</P>
<P class="p97 ft31">Studenthälsofrågor</P>
<P class="p82 ft7">Studenters fysiska hälsa är generellt sett god, men den psykiska hälsan, bl.a. stress och depression, har försämrats på senare tid. Kommittén har i uppdrag att ur ett studiesocialt perspektiv utreda om det finns behov av insatser för att förbättra studenthälsovården och för att minska studenters alkoholkonsumtion.</P>
<P class="p92 ft17">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft7">Studenthälsovården bör enligt kommitténs bedömning ha en stark ställning inom högskolan. Den bör också vara likvärdig över hela landet. För att uppnå detta bedömer kommittén att utvärde- ring av studenthälsovården ska ingå i Högskoleverkets nationella kvalitetsgranskningar. Studerandestöd bör enligt vår mening vara ett kvalitetskriterium för ökad genomströmning.</P>
<P class="p63 ft7">Studenthälsovården ska även i framtiden prioritera den före- byggande vården. Det bör finnas tillgång till medicinsk, kurativ och folkhälsokompetens för studerande på varje lärosäte. Studenthälso- vården bör också få en tydligare roll i respektive lärosätes arbetsmiljöarbete.</P>
<P class="p77 ft7">Det finns ett antal områden som behöver prioriteras, t.ex. alkoholpreventiva insatser. Inom den högre utbildningen finns många unga vuxna. Den gruppen – framför allt män – har den högsta alkoholkonsumtionen i Sverige. Många studenter kan där- med ha en riskabel alkoholkonsumtion, som påverkar både deras ekonomi, hälsa och studieprestation. Andra områden som bör prioriteras inom studenthälsovården är kurativa insatser samt sexuell och reproduktiv hälsa.</P>
<P class="p99 ft31">Ett enklare studiemedelssystem</P>
<P class="p100 ft7">Studiemedelssystemet syftar ytterst till att bidra till att förverkliga de utbildningspolitiska målen och ge alla ekonomiska möjligheter att studera inom vuxenutbildningen eller inom högskolan. Studie- medlen ska också verka utjämnande mellan grupper i samhället och uppmuntra till effektiva studier. Studiemedlen bidrar till att göra studier möjliga och har långsiktigt positiva effekter för samhälls- ekonomin.</P>
<P class="p101 ft12">Studiemedlen ska ingå i ett enhetligt system</P>
<P class="p87 ft7">Dagens studiemedelssystem innebär att alla som uppfyller kraven har rätt att få studiemedel. Systemet är generellt och enhetligt och gäller vuxenutbildning och högskoleutbildning. Kommitténs för- slag är att studiemedlen även i framtiden ska ingå i ett enhetligt system. Det ska ges till alla dem som uppfyller villkoren för stödet.</P>
<P class="p65 ft7">Studiemedel ska på samma sätt som i nuvarande studiemedels- system lämnas för studier på heltid såväl som deltid. Kommittén</P>
<P class="p102 ft17">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">föreslår därför att studiemedel ska kunna lämnas för 50, 75 eller 100 procent av heltid. Kommittén föreslår också att studiemedel ska ges per månad istället för per vecka.</P>
<P class="p103 ft12">Högre studiemedelsbelopp</P>
<P class="p104 ft7">Kommitténs utgångspunkt är att den studerande ska kunna leva på studiemedlen under terminerna. Det ska vara möjligt att ha en skälig standard som student eller vuxenstuderande. Studiemedlen bör enligt vårt förslag vara 9 086 kronor per månad i 2009 års kost- nadsläge. Beloppet utgör 21,23 procent av prisbasbeloppet för varje månad då studier bedrivs.</P>
<P class="p56 ft7">Studiemedelsnivån bör enligt vår mening vara densamma för alla studerande, men andelen bidrag respektive lån bör förändras med utbildningsnivån. Kommitténs motiv för den föreslagna modellen är en bedömning av det ekonomiska utfallet av studier. Vi anser t.ex. att det inte är rimligt att studerande på grundskolenivå ska behöva skuldsätta sig i alltför hög grad. Studerande på grundskole- nivå bör kunna få studiemedel med 80 procent bidrag och 20 pro- cent lån, dvs. fyra femtedelar bidrag och en femtedel lån.</P>
<P class="p55 ft7">Även vuxenstuderande på gymnasienivå bör få studiemedel med en hög bidragsandel. Kommitténs förslag innebär i princip hälften bidrag och hälften lån (47/53). Skälet till att vuxenstuderande på gymnasienivå i högre grad själva ska finansiera sina studier är enligt vår bedömning att dessa studier i större utsträckning kan leda till arbete. Många utbildningar på denna nivå kommer genom riks- dagens beslut med anledning av förslag i budgetpropositionen för 2009 att vara yrkesinriktade. För vuxenstuderande som går vidare till högskolan innebär kommitténs förslag även att skuldsättningen hålls nere. Därför har vi bedömt att dagens regler om avskrivning av lån från vuxenstudier för dem som genomför högskoleutbild- ning bör tas bort.</P>
<P class="p68 ft7">Studerande på eftergymnasial nivå bör få studiebidrag med en dryg tredjedel av studiemedlens totalbelopp. Det innebär samma bidragsandel som i dag.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén anser att en höjning med 700 kronor per månad, dvs. till 9 386 kronor per månad, och att studiemedel för gymnasie- studerande borde ges med hälften bidrag och hälften lån (50/50), vore önskvärda förbättringar. Dessa åtgärder kan kommittén dock inte finansiera inom ramen för studiestödssystemet.</P>
<P class="p105 ft17">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft12">Barntillägg till studerande med barn</P>
<P class="p60 ft7">Ett särskilt tilläggsbidrag för studerande med barn bryter principen om att studiemedelssystemet inte ska innehålla bidrag som hör till de sociala trygghetssystemen. Kommittén bedömer dock att det nuvarande tilläggsbidraget till studerande med barn fungerar väl. Det bör därför lämnas till studerande med barn även i fortsätt- ningen.</P>
<P class="p106 ft7">Kommittén har även prövat bidragets storlek, men har bedömt att dagens nivå är rimlig. Tilläggsbidraget bör dock räknas om till månadsbelopp på samma sätt som de förslag kommittén lämnar för studiemedlen i övrigt. Bidraget bör framgent benämnas barntillägg.</P>
<P class="p107 ft12">Tilläggslån och merkostnadslån</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén bedömer i avsnittet om genomströmning i högskolan att dagens studiemedelssystem brister i flexibilitet. Studiemedlen ger begränsade möjligheter för de studerande att själva välja hur mycket de vill och kan arbeta vid sidan av studierna, för att få en högre levnadsstandard under studietiden än vad studiemedlen medger. Många kan även ha svårt att hantera tillfälliga och oförut- sedda utgifter, t.ex. tandvårdsräkningar eller inköp av datorer, som kanske inte heller täcks av studiemedlens grundbelopp. Enligt vår mening bör fler kunna få tilläggslån som kan användas för dessa syften.</P>
<P class="p62 ft7">Tilläggslånet bör kunna lämnas till alla studiemedelstagare med 4,4 procent av prisbasbeloppet per månad vid heltidsstudier under högst 18 månader. Den begränsade tiden syftar till att hålla nere studerandes skuldsättning. Återbetalningsvillkoren för tilläggslånet ska vara samma som för det ordinarie studielånet.</P>
<P class="p65 ft7">Det ska även vara fortsatt möjligt att få extra lån för mer- kostnader – merkostnadslån – i samband med utlandsstudier, t.ex. för resor, försäkringar och i viss mån undervisningsavgifter. Studie- lån för undervisningsavgifter ska – som i dag – kunna lämnas även för studier i Sverige. För att ge rätt till merkostnadslån måste studierna pågå i minst två månader.</P>
<P class="p108 ft17">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft12">Höjt fribelopp</P>
<P class="p70 ft7">I dagens studiemedelssystem finns en gräns för hur stora in- komster den studerande kan ha utan att studiemedlen minskas, det s.k. fribeloppet. Denna gräns har kritiserats av många, bl.a. för att den kan hindra möjligheten att arbeta vid sidan av studierna. Kommittén anser inte att det är rimligt att lämna ekonomiskt bidrag utan en prövning mot den studerandes inkomster. Vi bedö- mer dock att det finns skäl att höja fribeloppet, främst för att ge de studerande bättre möjligheter att arbeta under ferietid utan att det påverkar studiemedlens storlek.</P>
<P class="p68 ft7">Fribeloppet bör fastställas för varje kalenderhalvår och bör vid heltidsstudier om 4,5 månader höjas med knappt 15 000 kronor till 159 procent av prisbasbeloppet. I 2009 års kostnadsläge innebär det cirka 136 000 kronor per år. Om den studerandes inkomst är högre än fribeloppet bör studiebidraget reduceras med 40 procent av den i förhållande till fribeloppet överskjutande inkomsten för studerande på grundskolenivå, 23,5 procent på gymnasienivå och 17 procent på eftergymnasial nivå.</P>
<P class="p71 ft7">I kommitténs förslag är det bara bidragsdelen som påverkas av den studerandes inkomst. Studielån bör enligt kommitténs mening lämnas utan inkomstprövning. I det fall minskningen av studie- medlen p.g.a. inkomst medför att den studerande inte har rätt till studiebidrag ska den dock inte heller kunna få studielån.</P>
<P class="p97 ft12">Studietid med studiemedel</P>
<P class="p70 ft7">I dag kan en studerande på grundskolenivå som redan har en grundskoleutbildning få studiemedel i högst 40 veckor (ett år). Studerande som inte har en grundskoleutbildning eller motsva- rande kan få studiemedel i högst 80 veckor. Det finns även möjlighet för vissa studerande att få studiemedel i 100 veckor.</P>
<P class="p71 ft7">För studier på gymnasienivå lämnas studiemedel i högst 80 veckor till den som har en treårig gymnasieutbildning eller mot- svarande. Högst 120 veckor kan erhållas av den som inte har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. På eftergymnasial nivå lämnas studiemedel i högst 240 veckor, dvs. i sex år. Studie- medel kan lämnas under längre tid om det finns särskilda eller synnerliga skäl.</P>
<P class="p110 ft17">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft7">Kommittén har kommit fram till att reglerna för hur länge studiemedel kan lämnas för studier på grundskole- och gymnasie- nivå både är krångliga och svåra att förklara. För studier på grund- skolenivå finns det tre tidsgränser och på gymnasienivå två. Hur länge studerande får studiemedel beror på deras utbildnings- bakgrund. Det är ofta svårt att bedöma vilken utbildning en stude- rande har, särskilt för dem som har en utbildning från ett annat land. Det leder bl.a. till att personer med relativt likartad utbild- ningsbakgrund kan bedömas olika.</P>
<P class="p111 ft7">Kommittén bedömer att dagens bestämmelser om utbildnings- bakgrund är svåra att tillämpa. Vi föreslår i stället en generell studietid med studiemedel på grundskole- och gymnasienivå om högst 18 månader (två år) på respektive nivå.</P>
<P class="p65 ft7">I syfte att stimulera en högre genomströmning och en ökad examensfrekvens föreslår kommittén att den generella studie- medelsberättigande tiden för eftergymnasiala studier sänks till fyra års heltidsstudier. Inom denna tid bedömer vi att många av dagens högskoleexamina kan nås. Studiemedel kan dock ges för ytterligare två år om den studerande har avlagt en yrkesexamen som omfattar lägst 180 högskolepoäng eller en kandidatexamen eller konstnärlig kandidatexamen.</P>
<P class="p77 ft7">Alla utbildningar leder dock inte till en examen inom fyra år. Den som efter de fyra första åren med studiemedel fullgjort minst 180 högskolepoäng eller motsvarande på en utbildning som syftar till en examen som omfattar lägst 210 högskolepoäng, ska också kunna få studiemedel i ytterligare två år.</P>
<P class="p85 ft7">Studerande på andra eftergymnasiala utbildningar än högskole- utbildning föreslås få studiemedel i mer än fyra år om de under de första fyra åren med studiemedel avlagt en kvalificerad yrkesexa- men om minst 80 <NOBR>KY-poäng</NOBR> eller en motsvarande svensk eller ut- ländsk yrkesexamen som inte är högskoleutbildning.</P>
<P class="p61 ft7">Den som går en utbildning som syftar till en masterexamen eller en utbildning som syftar till yrkesexamen som omfattar lägst 300 högskolepoäng ska få möjlighet att få ytterligare högst ett års studiemedel för att slutföra sina studier. För studerande på sådana utbildningar kan alltså studiemedel lämnas i sammanlagt högst 63 månader, dvs. sju år. Detta ska gälla dem som haft studiemedel i 54 månader – sex år – och som alltså redan klarat kraven för att få studiemedel i mer än fyra år. Studiemedel under längre tid än 54 månader ska dock bara lämnas om den studerande har högst ett</P>
<P class="p112 ft17">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">år kvar på sin utbildning och bara för att studierna ska kunna slutföras.</P>
<P class="p113 ft7">Sammanfattningsvis föreslår kommittén krav på studieresultat för att studiemedel ska ges under längre tid än fyra år. För dem som inte går längre yrkesprogram krävs en examen om minst 180 högskolepoäng. För vissa utbildningar, t.ex. läkarutbildning och masterutbildning, förlängs möjligheten till studiemedel till sju år.</P>
<P class="p71 ft7">Från och med det kalenderår den studerande fyller 40 år ska studiemedel, som i dag, kunna lämnas utöver de angivna tids- gränserna, om det finns särskilda skäl. Studiemedel ska även kunna lämnas för längre tid för studier av kärnämnen inom grundläggande vuxenutbildning eller motsvarande, eller för att en studerande ska kunna skaffa sig grundläggande eller särskild behörighet för hög- skolestudier. Studiemedel får i dessa fall lämnas i ytterligare högst nio månader per utbildningsnivå. Studiemedel ska även kunna lämnas utöver angivna tidsgränser, om det finns synnerliga skäl.</P>
<P class="p89 ft12">Studieresultat</P>
<P class="p70 ft7">Studiemedel kan endast erhållas om den studerande kan redovisa tillräckliga studieresultat. Det finns flera motiv till detta, t.ex. att stimulera en god genomströmning i studierna och att allmänna medel används på ett ekonomiskt ändamålsenligt sätt.</P>
<P class="p56 ft7">Högskolestuderande kan med dagens regler beviljas nya studie- medel om det med hänsyn till de resultat den studerande uppnått måste anses sannolikt att studierna kan avslutas inom normal tid. Den studerande måste visa ett studieresultat som motsvarar 75 pro- cent av studieåtagandet för att få nya studiemedel. Resultatkravet under det första året är dock lägre, 62,5 procent av de kurser den studerande läser. Under förutsättning att de studerande under hela studietiden klarat minst 75 procent av åtagandet, räcker det dess- utom att de klarat hälften av kurserna under den senaste perioden med beviljade studiemedel. Vuxenstuderande på grundskole- eller gymnasienivå får, med vissa undantag, studiemedel om de har bedrivit sina tidigare studier i normal takt.</P>
<P class="p96 ft7">Den studerande som inte uppnått kraven på studieresultat kan ändå beviljas nya studiemedel om det finns personliga förhållanden, t.ex. sjukdom, funktionshinder, felval eller sociala problem, som kan antas ha påverkat studieresultaten. Det finns med dagens</P>
<P class="p114 ft17">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">bestämmelser många möjligheter att få beviljat studiemedel för fortsatta studier fastän kraven på studieresultat inte har uppnåtts.</P>
<P class="p115 ft7">Kommittén anser att studiemedel ska lämnas om den studerande har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Det innebär att dagens bedömning av om en studerande på eftergymnasial nivå kommer att kunna slutföra sina studier inom normal tid, bör avskaffas.</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén menar att samma krav på studieresultat för rätt till fortsatta studiemedel på högskolenivå som i dag bör gälla även framgent. Däremot bör dagens bestämmelser, som innebär att det kan räcka med att klara hälften av åtagandet den senaste perioden med studiemedel, avskaffas. Huvudskälet till vårt ställningstagande är att stimulera en hög genomströmning i högskolan. Kraven på studieresultat för studerande på grundskole- respektive gymnasie- nivå bör kvarstå oförändrade.</P>
<P class="p64 ft7">Dessutom föreslås att reglerna för de studerande som inte har bedrivit studierna i normal takt bör skärpas och förtydligas. Stude- rande som inte klarat tillräckliga resultat bör fortsatt få studiemedel om det finns särskilda skäl. De skäl som bör kunna beaktas är t.ex. egen eller närståendes sjukdom eller allvarliga brister hos utbild- ningsanordnaren som den studerande inte kunnat råda över. De skäl som den studerande åberopar ska kunna styrkas.</P>
<P class="p75 ft12">Studiemedel m.m. för utlandsstudier</P>
<P class="p60 ft7">Svenska studenter ska ha möjlighet att studera vid utländska läro- säten. Det är enligt vår uppfattning något som bl.a. främjar personlig utveckling och eget lärande. Vad utlandsstudier faktiskt åstadkommer för den enskilde och även för Sverige är dock till stora delar outrett. Detta beror bl.a. på oklara syften med utlands- studier och brist på uppföljning.</P>
<P class="p65 ft7">Kommittén bedömer att inriktningen på utlandsstudiestödet är en fråga som måste ta sin utgångspunkt i utbildningspolitiska över- väganden. Det ligger inte inom kommitténs uppdrag att bedöma vilka utbildningar som ska berättiga till studiemedel och vilken kvalitativ nivå dessa ska hålla. Vår uppfattning är att det i första hand är regeringen som måste ange de utbildningspolitiska mål som bör styra inriktningen på utlandsstudiestödet.</P>
<P class="p64 ft25">Kommittén ser det alltså inte som sin uppgift att bedöma och föreslå vilka utbildningar utomlands som ska berättiga till studie-</P>
<P class="p66 ft17">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">medel. Däremot anser vi att det kan finnas skäl att förtydliga de kvalitetskrav som ska gälla för utländska utbildningar. Regeringen bör därför ta initiativ till att dels se över dagens krav på utbild- ningar utomlands som ska berättiga till studiemedel, dels se till att utlandsstudiemedlen återkommande följs upp och utvärderas i förhållande till syftet.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén föreslår att studiemedel för studier utomlands ska ges med samma bidrags- och låneandel som gäller för studier i Sverige. Studerande utomlands ska även få tillgång till tilläggslån med samma förutsättningar som kommittén föreslår för studerande i Sverige. Därutöver föreslår vi att utlandsstuderande på samma sätt som i dag ska kunna få merkostnadslån för kostnader för person- försäkring, resor och undervisningsavgifter. Merkostnadslån kan lämnas om studierna pågår i minst två månader.</P>
<P class="p55 ft7">Studiemedel för utlandsstudier bör betalas ut månadsvis i efter- skott, dvs. på samma sätt som kommittén föreslår för studiemedel i Sverige. Det ska dock finnas en möjlighet om den studerandes så önskar att få merkostnadslån utbetalt i förskott. Även ordinarie studielån bör kunna betalas ut i förskott på samma sätt som kommittén föreslår för studier i Sverige. Studiemedel ska kunna ges för studier som pågår i minst en månad och avse studier på heltid eller på 50 respektive 75 procent av heltid.</P>
<P class="p71 ft7">Dagens regler för studiestöd vid studier inom EU bör enligt kommitténs bedömning ses över. Vi bedömer bl.a. att dagens bestämmelser om studiestöd i de nordiska länderna bör prövas mot <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p55 ft7">Det kan konstateras att utlandsstudier innebär en högre skuld- sättning för de studerande. Den uppkommer ofta genom att många utländska lärosäten har höga undervisningsavgifter. Kommitténs bedömning är att det bör införas ett särskilt bidrag för undervis- ningsavgifter vid utlandsstudier.</P>
<P class="p69 ft12">Studiemedel månadsvis i efterskott</P>
<P class="p90 ft7">I dag betalas studiemedlen ut i förskott och därefter varje månad med ett belopp som är baserat på <NOBR>fyra-veckorsperioder.</NOBR> Under ett läsår får den studerande normalt tio utbetalningar. Kommittén har funnit flera nackdelar med nuvarande beräknings- och utbetal- ningssystem. En är att studiemedelsbeloppen som betalas ut varje månad bara är 90 procent av ett månadsbelopp, vilket bl.a. har lett</P>
<P class="p105 ft17">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">till att månatliga utgifter måste betalas med en mindre penning- summa. Ekonomiska kalkyler från olika organisationer anger månatliga utgifter för t.ex. hyra och mat, men jämför dessa med studiemedlens fyraveckorsbelopp. Sådana kalkyler blir därför miss- visande. En annan nackdel med förskottsutbetalningar är att det är ett stort tidsmässigt glapp mellan sista studiemedelsutbetalningen och en första lön under ferierna.</P>
<P class="p64 ft7">Kommittén föreslår mot denna bakgrund att studiemedel i framtiden ska betalas ut i efterskott med ett månadsbelopp. En person som studerar på heltid under ett läsår bör därmed normalt få nio månadsutbetalningar. Vi ser flera fördelar med förslaget, bl.a. bedömer vi att risken för felaktiga utbetalningar kraftigt kommer att minska. I de fall studerande behöver en förskottsutbetalning ska detta vara möjligt genom ett förskott på studielånet.</P>
<P class="p75 ft31">Effektivare studiestödsadministration</P>
<P class="p100 ft7">Enligt direktiven ska kommittén förutsättningslöst pröva och före- slå hur statens utgifter för studiestödsadministrationen kan mins- kas genom att hela eller delar av verksamheten hanteras och orga- niseras på ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Kommittén ska analysera CSN:s uppgifter för att pröva om myndighetens uppgifter kan renodlas och effektiviseras, samt pröva om hela eller delar av verksamheten kan överföras i annan regi eller till annan aktör.</P>
<P class="p106 ft7">Direktiven anger tre handlingsvägar för prövningen av studie- stödsadministrationen som innebär mer eller mindre genomgri- pande förändringar. Den första handlar om att effektivisera den befintliga administrationen, dvs. CSN, den andra om att engagera nya aktörer som komplement till CSN, och den tredje om att skapa en helt ny administrativ organisation.</P>
<P class="p77 ft7">Kommitténs granskning av studiestödsadministrationen har genomförts som en expertutvärdering. Delar av sekretariatet och kommittén har tillsammans med ett antal sakkunniga bildat en granskningsgrupp. Ett underlag för granskningen har bl.a. varit en självvärdering som CSN har genomfört utifrån ett frågeunderlag från granskningsgruppen. Gruppen har även besökt CSN:s huvud- kontor i Sundsvall samt de lokala kontoren i Linköping och Örebro. Vid besöken genomfördes gruppintervjuer med anställda. Granskningsgruppens frågeställningar har också diskuterats med</P>
<P class="p116 ft17">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<P class="p0 ft18">Sammanfattning SOU 2009:28</P>
<P class="p67 ft7">företrädare för bankväsende, högskoleväsende, kommuner och Försäkringskassan.</P>
<P class="p81 ft7">CSN har ett brett uppdrag och omfattar flera verksamhets- grenar. Eftersom kommitténs uppdrag i huvudsak avser studie- medelssystemet, har granskningen av CSN koncentrerats till admi- nistrationen av studiemedel och återbetalning av studielån. Övriga delar av CSN:s arbete har analyserats mer översiktligt</P>
<P class="p71 ft7">Granskningsgruppens rapport har utgjort underlag för kommit- téns ställningstaganden.</P>
<P class="p103 ft12">Effektivisering av Centrala studiestödsnämnden, CSN</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén föreslår att CSN:s förvaltningsanslag minskas med 200 miljoner kronor. Till viss del kompenseras neddragningen av ökade avgifter för låntagarna. Vi föreslår att expeditionsavgiften för debitering av årsbelopp höjs från nuvarande 100 kronor till 200 kronor. Det innebär en årlig intäktsökning på 140 miljoner kronor. Sammantaget innebär vårt förslag en minskning av myndig- hetens medel med 60 miljoner kronor.</P>
<P class="p71 ft7">CSN:s administration av studiemedlen har effektiviserats betyd- ligt under senare år, bl.a. bedömer vi många av dagens handlägg- ningstider som tillfredsställande. Vårt intryck är att den effektivi- sering som ägt rum till stora delar beror på att handläggning och kundservice automatiserats och digitaliserats under <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p56 ft7">Kommittén bedömer att studiestödsadministrationen är starkt knuten till studiestödssystemet. Det innebär att myndighetens administrativa arbete och organisationslösningar – och även effekti- viseringsutrymmet – i hög grad påverkas av studiestödssystemets utformning. De förslag på förändringar av studiemedelssystemet som presenteras i andra delar av betänkandet medför, enligt vår bedömning, att förutsättningar skapas för ytterligare effektivise- ring.</P>
<P class="p117 ft7">Kommittén har identifierat tre områden där CSN:s service och effektivitet fortfarande behöver förbättras. Dessa är stödet till komvuxstuderande, studiemedel för utlandsstudier och arbetet för att förhindra felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p55 ft7">För att skapa förutsättningar för fortsatt effektivisering och besparingar anser vi att CSN:s ledningsform bör förändras. Kom- mittén anser att det är angeläget att CSN görs till en styrelse- myndighet.</P>
<P class="p72 ft17">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft12">Delat ansvar för studiestödsadministrationen</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén har, i enlighet med direktiven, undersökt möjligheter att föra över delar av studiestödsadministrationen till andra aktörer. Vi har prövat om banker, kommuner eller högskolor kan ta över vissa delar av administrationen. Det vi kan konstatera är att det inte finns några avgörande, rättsliga hinder mot att engagera dessa aktörer i studiestödsadministrationen. Vår bedömning är att ser- vicen till studiemedelstagarna skulle kunna förbättras i ett antal avseenden.</P>
<P class="p106 ft7">Kommitténs samlade bedömning är emellertid att det inte finns några avgörande, sakliga skäl att föra över delar av den nuvarande administrationen till andra aktörer. Ett uppdelat ansvar skulle sannolikt innebära att samordningsbehoven skulle öka. Effektivi- teten i ärendehantering och kundservice skulle troligen försämras – åtminstone under en övergångsperiod.</P>
<P class="p63 ft7">Kommittén har dessutom erfarit att banker, kommuner och högskolor själva ser många problem med att ta över administra- tionen av studielån och studiebidrag inom ramen för det befintliga studiestödssystemet. Kommitténs samlade bedömning är därför att ett sådant övertagande varken skulle vara till fördel för banker, kommuner eller högskolor, eller för studerande och låntagare. CSN:s administration av dagens studiemedelssystem och service till de studerande är sannolikt mer effektiv och ändamålsenlig än vad någon annan aktör kan erbjuda, även om delar av verksamheten fortfarande behöver effektiviseras.</P>
<P class="p118 ft7">En fråga som kommittén särskilt har belyst är om banker kan ta över låneverksamheten eller en del av den, t.ex. de tilläggslån som kommittén föreslår. Vi bedömer att möjligheten att införa ett system som innebär att studielån administreras av CSN och tilläggslån av banker bör utredas vidare. Bland annat bör det prövas hur ett sådant alternativ kan vara kostnadseffektivt och göras attraktivt för både låntagare och banker.</P>
<P class="p75 ft12">En ny studiestödsadministration</P>
<P class="p87 ft25">Kommittén har haft i uppgift att pröva möjligheten att överlåta hela studiestödsadministrationen i ny regi. Den alternativa aktör som vi undersökt är Försäkringskassan.</P>
<P class="p119 ft17">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Vår samlade bedömning är att en överföring av studiestöds- administrationen till Försäkringskassan skulle innebära försämrad service till studiestödstagarna jämfört med i dag, och åtminstone initialt ökade kostnader för staten. Kommittén förordar därför att CSN behåller ansvaret för studiestödsadministrationen.</P>
<P class="p97 ft31">Studiemedlen och trygghetssystemen</P>
<P class="p104 ft7">Enligt direktiven ska kommittén överväga behovet att göra juste- ringar i gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen. Denna fråga har även behandlats i flera andra betänkanden och i flera utredningar.</P>
<P class="p56 ft7">Parallellt med Studiesociala kommitténs arbete har en översyn av aktivitetsersättningen redovisats i betänkandet <SPAN class="ft8">Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen </SPAN>(SOU 2008:102).</P>
<P class="p55 ft7">Inom Socialdepartementet har dessutom en arbetsgrupp haft i uppdrag att se över bestämmelserna för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Resultatet av arbetsgruppens arbete bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén har haft löpande kontakter med dessa utredningar. Utöver nämnda utredningar har det i budgetpropositionen för 2009 aviserats en parlamentarisk utredning för att formulera principer för ett sammanhållet, balanserat och hållbart socialförsäkrings- system.</P>
<P class="p121 ft12">Gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén anser att huvudprincipen för gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem bör vara att studiemedelssystemet ska täcka den studerandes levnadsomkost- nader under studietiden. Levnadsomkostnader under t.ex. ferietid, sjukdom eller föräldraledighet bör täckas genom inkomst av arbete eller genom de sociala trygghetssystemen.</P>
<P class="p55 ft7">Studerande som exempelvis p.g.a. funktionsnedsättning har behov av särskilda hjälpmedel bör kunna få andra ersättningar än studiemedel. Det innebär att behovsprövade bidrag, som icke stu- derande kan få, på samma sätt som nu bör vara öppna för stude- rande med studiemedel. Kommittén anser att avsteg från huvud-</P>
<P class="p122 ft17">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">principen bara kan göras i de fall andra förmånssystem inte kan tillgodose särskilda behov hos studerande eller om det finns starka utbildningspolitiska skäl.</P>
<P class="p123 ft12">Studiemedlen och ersättning vid sjukdom eller föräldraskap</P>
<P class="p87 ft7">Ett område som kommittén särskilt har uppmärksammat är sam- spelet mellan studiemedlen och sjuk- och föräldraersättning. En studerande som blir sjuk eller vårdar sjukt barn kan i dag få fort- satta studiemedel. Om egen sjukdom överstiger en månad kan lånedelen i studiemedlen skrivas av.</P>
<P class="p85 ft7">Det sjukförsäkringsskydd som finns inom studiemedelssyste- met är avsett att träda in för dem som inte har rätt till sjukpenning eller som avser att fortsätta studierna efter sjukdomen.</P>
<P class="p63 ft7">Kommittén bedömer att vissa undantag måste kunna göras från huvudprincipen. Perioder med sjukdom eller vid vård av barn eller närstående är sådana undantag. Vårt förslag är att den nuvarande rätten att behålla sina studiemedel i dessa situationer ska kvarstå. Vi föreslår dock att studiemedel under sjukdom ska kunna lämnas även vid halv sjukskrivning. Det ska alltså vara möjligt att ha studiemedel på heltid och studera på halvtid och vara sjukskriven på halvtid. På samma sätt bedömer kommittén att det bör vara möjligt att få sjukpenning på halvtid och studiemedel på halvtid. Kommittén föreslår också att det ska införas en rätt att få studielån avskrivet fr.o.m. den 31:a vårddagen för den som vårdar barn eller närstående.</P>
<P class="p124 ft7">Den utvidgade rätten att få sjukpenning respektive studiemedel under sjukdom vid partiell studieoförmåga bör åtföljas av ökade kontrollinsatser och en samordningsbestämmelse mellan studie- medel och sjukpenning.</P>
<P class="p63 ft7">Studerande som arbetat före studierna har en s.k. vilande sjuk- penninggrundande inkomst. Förutsättningarna för en vilande SGI är att de studerande har studiemedel. Kommittén anser att SGI ska kunna hållas vilande även om en studerande gör ett kortare uppehåll i sitt studiemedelstagande. En person som t.ex. sparar några studiemedelsmånader ska inte behöva tappa en upparbetad SGI.</P>
<P class="p106 ft25">Den arbetsgrupp inom Regeringskansliet, som har i uppdrag att föreslå en modell för att beräkna sjukpenninggrundande inkomst utifrån historiska inkomster, hade inte redovisat sina förslag innan</P>
<P class="p79 ft17">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">Studiesociala kommittén avslutade sitt arbete. Kommittén har därför inte haft möjlighet att värdera arbetsgruppens förslag till ny beräkningsgrund för SGI. En övergång till en SGI som beräknas på historiska inkomster kan enligt kommitténs bedömning innebära en förenkling av försäkringsskyddet för studerande, vilket också kan förbättra den ekonomiska tryggheten för studerande. Det är dock väsentligt att studerandes situation beaktas när regelverket utformas. Kommittén anser t.ex. att det bör övervägas att ge studerande ett utökat <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Ett annat alternativ är att låta studiemedel vara sjukpenninggrundande, vilket skulle innebära att studiemedel ger rätt till både sjuk- och föräldrapenning.</P>
<P class="p91 ft7">Den i budgetpropositionen för 2009 aviserade parlamentariska utredningen om socialförsäkringssystemet bör enligt kommitténs mening även behandla ansvarsfrågan för rehabiliteringsåtgärder för studerande.</P>
<P class="p97 ft12">Bostadsbidrag</P>
<P class="p90 ft7">Tillgången till ett bra boende är en viktig fråga för studerande. Studierna förutsätter ofta att man flyttar till en annan ort och därmed skaffar sig en ny bostad. Boendekostnaden utgör ofta en stor del av utgifterna för de studerande.</P>
<P class="p55 ft7">För personer under 29 år och för dem med barn är det i dag möjligt att få bostadsbidrag. Bidraget ska prövas mot inkomsterna. För studerande prövas det mot den sammanlagda inkomsten där 80 procent av studiebidraget ingår i beräkningsunderlaget. Enligt kommitténs uppfattning ska studiebidraget även fortsatt räknas med i underlaget. Vi föreslår dock att studiebidraget ska räknas upp med en faktor 1,4 för att bidragets storlek ska motsvara en skatte- pliktig inkomst.</P>
<P class="p117 ft7">Många studerande söker i dag inte bostadsbidrag. Ett av skälen till detta är att inkomstprövningen avser ett helt år. Både Sveriges förenade studentkårer (SFS) och studerande vi mött under våra studiebesök vid Lunds universitet och Malmö högskola har uppgett att studenter inte vågar söka bostadsbidrag. De är rädda för att bli återbetalningsskyldiga i det fall inkomsten har blivit högre än väntat. I syfte att ge studerande bättre planeringsförutsättningar bör rätten till bostadsbidrag prövas per kalenderhalvår istället för per kalenderår.</P>
<P class="p125 ft17">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Studerande som är 29 år och inte har barn har rimligtvis samma ekonomiska situation som en person som är ett par år yngre. Enligt tillgängliga uppgifter är det dock mycket få personer i denna åldersgrupp som studerar med studiemedel och som med en höjd åldersgräns skulle få rätt till bostadsbidrag. Eftersom bostadsbidrag även ges till dem som inte studerar har kommittén inte sett det som sitt uppdrag att föreslå förändringar avseende åldersgränsen. Vi anser dock att det kan finnas skäl att närmare analysera behovet av bostadsbidrag och i samband därmed se över åldersgränsen för bostadsbidrag för personer utan barn.</P>
<P class="p99 ft12">Ekonomiskt bistånd</P>
<P class="p87 ft7">Ekonomiskt bistånd är samhällets skyddsnät för personer med till- fälliga försörjningsproblem. Vuxna studerande bör enligt Social- styrelsens allmänna råd för ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5) ha sin försörjning genom studiemedlen, men kan ges ekonomiskt bistånd vid akuta nödsituationer och under ferier. Kommittén har i enlighet med direktiven kartlagt kommunernas tillämpning av socialtjänstlagen (2001:453) och praxis vid försörjningsstöd till stu- derande.</P>
<P class="p106 ft7">Kartläggningen visar att kommunerna i stor utsträckning följer de författningar och allmänna råd om försörjningsstöd till stude- rande som finns. Vissa kommuner är dock mer generösa mot stu- derande på lägre utbildningsnivåer. Det innebär att förutsätt- ningarna för finansiering av studierna är olika i kommunerna. Kartläggningen visar också att glappet mellan sista utbetalningen av studiemedel och första löneutbetalningen under ferierna är proble- matisk. Detta anser både studerande och personal inom social- tjänsten.</P>
<P class="p106 ft7">Kommittén bedömer att förslagen om högre studiemedel, efter- skottsutbetalning samt högre bidragsandelar för vuxenstuderande kommer att minska behovet av ekonomiskt bistånd för studerande. En högre bidragsandel, framför allt för studier inom grundläggande vuxenutbildning, kommer därmed att medföra att de ekonomiska förutsättningarna för studerande blir mer lika kommunerna emellan.</P>
<P class="p41 ft17">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft31">Förbättrad information till studerande</P>
<P class="p104 ft7">För den enskilde studerande är det svårt att orientera sig om de ekonomiska villkor som t.ex. gäller vid sjukdom eller vid för- äldraskap. Kommittén har därför i uppdrag att föreslå hur infor- mation till studerande om frågor som rör de studerandes ekonomi kan samlas och förbättras.</P>
<P class="p56 ft7">Reglerna både inom studiemedelssystemet och inom de sociala trygghetssystemen är omfattande och ibland komplexa. Dessutom delas ansvaret för frågorna mellan flera olika myndigheter. CSN ansvarar för frågor som rör studiemedelssystemet, medan frågor om t.ex. bostadsbidrag hanteras av Försäkringskassan. Om stude- rande inte får ett jobb under ferierna är de ofta hänvisade till kommunernas socialtjänst. Högskolorna och huvudmännen för vuxenutbildning ansvarar för information till de studerande genom t.ex. studievägledning.</P>
<P class="p91 ft7">Kommittén föreslår att CSN ges i uppdrag att i samarbete med andra berörda myndigheter informera om de ekonomiska villkor som gäller för studerande. I uppdraget bör ingå att utreda infor- mationsbehovet, att genomföra informationsinsatser samt att ut- värdera effekterna av dessa. CSN bör också utveckla sitt samarbete med högskolor och huvudmän för vuxenutbildning i syfte att utveckla informationsverksamheten på lokal nivå.</P>
<P class="p69 ft31">Kostnads- och konsekvensanalys</P>
<P class="p82 ft7">Av kommittéförordningen (1998:1474) framgår bl.a. att förslag i ett betänkande som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska följas av en beräkning av dess konsekvenser. Vidare ska en kommitté redovisa de konsekvenser förslagen innebär för t.ex. kvinnor och män.</P>
<P class="p47 ft31">Kostnadsanalys</P>
<P class="p82 ft7">Kommittén föreslår en ändrad fördelning mellan studiebidrag och studielån kombinerat med en höjning av totalbeloppet med 400 kronor per månad. Detta leder till en kostnadsökning som beräknas till 518 miljoner kronor. Kommitténs förslag beräknas</P>
<P class="p122 ft17">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">också innebära att studiemedelstagarna kommer att ta ut mer studielån och tilläggslån, vilket leder till en extra räntekostnad på 47 miljoner kronor. Förslaget om en höjning av fribeloppet be- döms kosta cirka 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p63 ft7">En slopad avskrivning av lån som tas för behörighetsgivande studier på gymnasienivå beräknas ge en besparing på 175 miljoner kronor. Utbetalning av studiemedel i efterskott, en enhetlig bidragsnivå på grundskole- och gymnasienivå, en gemensam studie- tidsgräns per studienivå samt tydligare samordningsbestämmelser är förslag som bedöms minska de felaktiga utbetalningarna med 65 miljoner kronor. En följd av att kommittén föreslår att studie- medlen betalas ut i efterskott leder till minskade räntekostnader som uppskattas till 25 miljoner kronor. Kommitténs förslag om en ändrad beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag bedöms sänka statens utgifter för bostadsbidraget med 90 miljoner kronor.</P>
<P class="p127 ft7">Kommittén bedömer att anslaget för CSN på sikt kan minskas med 200 miljoner kronor. Det finansieras genom ökade avgifter för administrationen av studielån, vilket betyder en förstärkning på 140 miljoner kronor. Dessutom läggs en besparing på 60 miljoner kronor på CSN, vilken bör kunna realiseras med genomförda och planerade besparingar.</P>
<P class="p61 ft7">Den sammanlagda utgiftsökningen som följer av ovanstående kostnadsförändringar bedömer vi ligger på 635 miljoner kronor. De besparingar som kommittén föreslår bedöms ge en utgiftsminsk- ning som täcker denna utgiftsökning. Kommitténs förslag är där- med finansierade inom befintlig ram.</P>
<P class="p107 ft31">Konsekvensanalys</P>
<P class="p100 ft7">Kommitténs förslag att ändra fördelningen mellan bidrag och lån kombinerat med en nivåhöjning får på kort sikt positiva fördel- ningseffekter. Studerande som enbart lever på studiemedel befinner sig i regel långt ned i inkomstfördelningen och en nivåhöjning får positivt genomslag på de inkomstfördelnings- och fattigdomsmått som normalt beräknas. En viss påverkan på den studerandes låneskuld kan förväntas komma att ske, vilket får effekt på längre sikt. Fördelningseffekterna av den ändrade fördelningen av bidrag och lån kommer dock att variera mellan olika utbildningsnivåer. För grundläggande vuxenutbildning föreslås en genomgående högre</P>
<P class="p128 ft17">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">bidragskvot i stället för som i dag en blandning mellan ett generellt och ett högre bidrag. Dessa studerande kommer därför att få ett bättre ekonomiskt utfall än tidigare.</P>
<P class="p81 ft7">Det är ett större antal kvinnor än män som studerar med studiemedel på alla utbildningsnivåer. Kvinnor på grundskole- och gymnasienivå har det högre studiebidraget i dubbelt så stor omfatt- ning som män. De tar inte heller studielån i samma utsträckning som män på motsvarande utbildningsnivåer. Effekten av den omfördelning mellan bidrag och lån som kommittén föreslår leder till att fler kvinnor än män tillgodogör sig de förbättrade villkoren. Att studiebidraget ska medräknas till 140 procent vid beräkningen av bostadsbidrag medför dock ett ekonomiskt bortfall av bostads- bidrag som drabbar fler kvinnor än män.</P>
<P class="p91 ft7">Kommitténs förslag är relativt sett mer fördelaktiga för unga än för något äldre studerande genom att de unga huvudsakligen stu- derar på eftergymnasial utbildning och i större utsträckning har studielån samt i mindre utsträckning har barn. De något äldre studerar oftare på grundskole- eller gymnasienivå och har i dag möjlighet att få det högre bidraget, vilket kommittén föreslår ska avskaffas.</P>
<P class="p129 ft17">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p0 ft11">Ord och begrepp</P>
<P class="p130 ft7">Här förklaras ord och begrepp som används i studiemedelssystemet och i trygghetssystemen och som har anknytning till kommitténs arbete.</P>
<P class="p131 ft7"><SPAN class="ft8">Administrativa avgifter: </SPAN>Avgifter som en låntagare ska betala till CSN för att CSN hanterar studielånet. Exempel på administrativa avgifter är expeditionsavgift, påminnelseavgift och uppläggnings- avgift. Se även Expeditionsavgift, Påminnelseavgift och Upplägg- ningsavgift.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Aktivitetsersättning: </SPAN>Ersättning för personer i åldrarna <NOBR>19–29</NOBR> år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom, funktionsnedsätt- ning eller skada. Kan även ges vid förlängd skolgång på grundskole- eller gymnasienivå till följd av funktionshinder.</P>
<P class="p60 ft7"><SPAN class="ft8">Aktivitetsstöd: </SPAN>Ersättning till en person som deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.</P>
<P class="p133 ft25"><SPAN class="ft32">Annuitetslån: </SPAN>Den nuvarande formen av studielån, vilken lämnats sedan den 1 juli 2001. Se även Studiemedel.</P>
<P class="p134 ft7"><SPAN class="ft8">Avgiftsår: </SPAN>Det år för vilken en årsavgift har fastställts. Se även Års- avgift.</P>
<P class="p135 ft7"><SPAN class="ft8">Barntillägg: </SPAN>Nytt namn på tilläggsbidrag till studerande med barn.</P>
<P class="p133 ft7"><SPAN class="ft8">Behörighetsgivande studier: </SPAN>Studier som ger behörighet till fortsatta studier på en annan utbildningsnivå.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Bostadsbidrag: </SPAN>Bidrag för boende riktat till barnfamiljer eller perso- ner under 29 år.</P>
<P class="p133 ft7"><SPAN class="ft8">Eftergymnasial utbildning: </SPAN>Utbildning med krav på genomgången treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. I studiestödssam- manhang menas alla de utbildningar som finns upptagna i avdelning B i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655).</P>
<P class="p136 ft17">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ord och begrepp</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7"><SPAN class="ft8">Ekonomiskt bistånd: </SPAN>Betyder samma sak som socialbidrag. Ekono- miskt bistånd ges för försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt.</P>
<P class="p137 ft7"><SPAN class="ft8">Expeditionsavgift: </SPAN>Avgift som tas ut vid debitering av årsbelopp, årsavgift och återkrav. Se även Årsbelopp, Årsavgift och Återkrav.</P>
<P class="p138 ft7"><SPAN class="ft8">Fribelopp: </SPAN>Gränsen för hur mycket en studerande kan tjäna utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppets storlek beror på hur länge den studerande har studiemedel under halvåret. Om den stude- randes inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet över- skrider fribeloppsgränsen minskas studiemedlen.</P>
<P class="p70 ft7"><SPAN class="ft8">Försörjningsstöd: </SPAN>Avser den del av det ekonomiska biståndet som ges till försörjning, dvs. de regelbundet återkommande levnads- omkostnaderna. Ekonomiskt bistånd kan även ges för livsföring i övrigt, t.ex. kostnader för tandvård.</P>
<P class="p137 ft7"><SPAN class="ft8">Förtidspension: </SPAN>Begreppen förtidspension och sjukbidrag avskaffa- des den 1 januari 2003 och ersattes med aktivitetsersättning för personer i åldrarna <NOBR>19–29</NOBR> år och sjukersättning för personer i åldrarna <NOBR>30–64</NOBR> år.</P>
<P class="p70 ft7"><SPAN class="ft8">Föräldrapenning: </SPAN>Ersättning vid föräldraledighet. Föräldrapen- ningen har tre olika ersättningsnivåer, varav en beräknas utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).</P>
<P class="p137 ft8">Generellt bidrag och högre bidrag: <SPAN class="ft7">Studiemedel kan beviljas med två olika bidragsnivåer, en generell och en högre. Det generella bidra- get motsvarar cirka 34 procent av studiemedlens totalbelopp, det högre bidraget motsvarar cirka 80 procent av totalbeloppet.</SPAN></P>
<P class="p137 ft25"><SPAN class="ft32">Genomströmning: </SPAN>Ett samlingsbegrepp för flöden och andel exami- nerade i högskoleutbildning, t.ex. antal examina, examensfrekvens, studietid, studieavbrott/studieuppehåll samt prestationsgrad.</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft8">Grundskolenivå: </SPAN>Nivå på vuxenutbildning som syftar till grund- skolekompetens eller som innebär repetition av grundskoleämnen.</P>
<P class="p140 ft7"><SPAN class="ft8">Gymnasieelev: </SPAN>Elev under 20 år i gymnasieskolan.</P>
<P class="p138 ft7"><SPAN class="ft8">Gymnasienivå: </SPAN>Nivå på vuxenutbildning som syftar till gymnasie- kompetens eller som innebär komplettering eller repetition av gymnasieämnen. I studiestödssammanhang åsyftas även vissa andra utbildningar som återfinns i avdelning A i bilagan till studiestöds- förordningen (2000:655).</P>
<P class="p141 ft17">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft33">Ord och begrepp</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft8">Helårsstudent: </SPAN>Antalet studenter som är förstagångsregistrerade resp. fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning under en viss period divi- derat med 60.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Helårsprestation: </SPAN>Summa avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Högskolan: </SPAN>Avser hela högskolesektorn, dvs. såväl statliga univer- sitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare med exa- menstillstånd samt organisationer med anknytning till sådana läro- säten.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Högskolepoäng: </SPAN>Ett mått på studieomfattningen inom högskolan. En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 högskolepoäng.</P>
<P class="p142 ft7"><SPAN class="ft8">Kvarstående avgift: </SPAN>Belopp som en studielåntagare får betala i efter- hand om han eller hon har betalat för lite i preliminär avgift för ett år. Detta gäller lån tagna före 1989. Se även Preliminär avgift och Årsavgift.</P>
<P class="p132 ft7"><NOBR><SPAN class="ft8">KY-poäng:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>Ett mått på studieomfattningen inom kvalificerad yrkes- utbildning. En <NOBR>KY-poäng</NOBR> motsvarar en veckas heltidsstudier.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Kärnämnen: </SPAN>Inom grundläggande vuxenutbildning är följande ämnen s.k. kärnämnen: svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap.</P>
<P class="p135 ft7"><SPAN class="ft8">LADOK: </SPAN>Datasystem för högskolan med studerandeuppgifter.</P>
<P class="p133 ft25"><SPAN class="ft32">Merkostnadslån: </SPAN>Nytt namn på tilläggslån för merkostnader. Mer- kostnadslån kan beviljas för vissa merkostnader som är direkt för- knippade med studierna.</P>
<P class="p143 ft7"><SPAN class="ft8">Preliminär avgift: </SPAN>Årsavgift för studielån tagna före 1989 kan sättas ned preliminärt i avvaktan på att taxeringen för avgiftsåret fast- ställs. Den preliminära årsavgiften grundar sig på låntagarens upp- gift om beräknad inkomst. Se även Årsavgift och Avgiftsår.</P>
<P class="p132 ft25"><SPAN class="ft32">Prestationsgrad: </SPAN>Antal helårsprestationer i relation till antal helårs- studenter.</P>
<P class="p134 ft25"><SPAN class="ft32">Påminnelseavgift: </SPAN>Avgift som CSN tar ut om en låntagare inte har betalat sin årsavgift eller sitt årsbelopp i tid. Se även Årsavgift och Årsbelopp.</P>
<P class="p144 ft17">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ord och begrepp</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7"><NOBR><SPAN class="ft8">Rg-bidrag:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>En form av studiestöd riktad till studerande på riks- gymnasieskolor.</P>
<P class="p138 ft25"><SPAN class="ft32">SGI: </SPAN>Sjukpenninggrundande inkomst. Den inkomst som ligger till grund för beräkningen av bl.a. sjukpenning och föräldrapenning.</P>
<P class="p145 ft25"><SPAN class="ft32">Sjukersättning: </SPAN>Ersättning till personer mellan 30 och 64 år som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom, funktionsnedsätt- ning eller skada.</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft8">Sjukpenning: </SPAN>Ersättning vid sjukdom beräknad på den sjukpenning- grundande inkomsten (SGI). Den som har en arbetsgivare och uppfyller vissa kvalifikationsvillkor får sjuklön under de första 14 dagarnas sjukdom och därefter sjukpenning. För den som inte har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare eller inte har en arbetsgivare, kan sjukpenning från Försäkringskassan lämnas från början på sjukperioden.</P>
<P class="p146 ft7"><SPAN class="ft8">Socialbidrag: </SPAN>Se Ekonomiskt bistånd.</P>
<P class="p140 ft7"><SPAN class="ft8">Student: </SPAN>Studerande på universitet eller högskola.</P>
<P class="p138 ft25"><SPAN class="ft32">Studerande: </SPAN>Samlingsbegrepp för alla studerande samt benämning på studerande inom vuxenutbildningen. Studerande på universitet och högskolor benämns student.</P>
<P class="p139 ft25"><SPAN class="ft32">Studerandeskyddsombud: </SPAN>Studerandeskyddsombud har till uppgift att företräda studerande på eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna i arbetsmiljöarbetet.</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft8">Studieavbrott: </SPAN>Avbrott i påbörjade studier som ej avser ett studie- uppehåll. Se även Studieuppehåll.</P>
<P class="p137 ft7"><SPAN class="ft8">Studiebidrag: </SPAN>Studiebidrag finns som en del av studiestöden studie- hjälp och studiemedel. I fråga om studiemedel kan begreppet studiebidrag avse antingen båda former av studiebidrag; det ordi- narie studiebidraget och barntillägget, eller enbart det ordinarie studiebidraget.</P>
<P class="p137 ft7"><SPAN class="ft8">Studiehjälp: </SPAN>Studiehjälp är samlingsnamnet för studiestöden studie- bidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Studiehjälp ges till studerande i gymnasieskolan och till studerande inom t.ex. kommunal vuxenutbildning fram t.o.m. första halvåret de stude- rande fyller 20 år.</P>
<P class="p147 ft7"><SPAN class="ft8">Studielån: </SPAN>En del av studiemedlen. Studielån kallas även den typ av studielån som fanns under åren <NOBR>1989<SPAN class="ft34">-</SPAN>2001.</NOBR> Begreppet studielån</P>
<P class="p103 ft17">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td36"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft33">Ord och begrepp</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">kan avse antingen samtliga former av studielån; det ordinarie studielånet, tilläggslånet och merkostnadslånet, eller enbart det ordinarie studielånet. Se även Annuitetslån.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Studiemedel: </SPAN>Studiemedel är ett studiestöd som består av ett bidrag och en frivillig lånedel. Studiemedel är riktat till vuxna studerande som studerar t.ex. i högskolan, inom vuxenutbildningen eller utom- lands.</P>
<P class="p149 ft7"><SPAN class="ft8">Studieomfattning: </SPAN>Den mängd studier som utförs, oftast uttryckt i ett antal poäng.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Studieperiod: </SPAN>Tidsperiod då en enskild kurs eller ett paket av kurser pågår.</P>
<P class="p133 ft25"><SPAN class="ft32">Studiestöd: </SPAN>Studiestöd är en sammanfattande benämning på olika ekonomiska ersättningar som lämnas vid studier. Studiestöd finns bl.a. i form av studiemedel och studiehjälp.</P>
<P class="p143 ft25"><SPAN class="ft32">Studietakt: </SPAN>Studiemedel beviljas för studier med en takt på 50, 75 eller 100 procent av heltid.</P>
<P class="p134 ft7"><SPAN class="ft8">Studietid: </SPAN>I genomströmningssammanhang avses med studietid den tid som studier bedrivs räknat från och med den termin studenten påbörjar sina studier till och med den termin då han eller hon tar examen. <SPAN class="ft8">Bruttostudietid </SPAN>avser samtliga terminer, <SPAN class="ft8">nettostudietid </SPAN>avser samtliga terminer när eventuella studieuppehåll räknats bort. När det handlar om studiemedel avses den tid då studier bedrivs.</P>
<P class="p60 ft7"><SPAN class="ft8">Studieuppehåll: </SPAN>Tidsbegränsat uppehåll i studierna som anmälts till lärosätet av studenten.</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft8">Studieåtagande: </SPAN>Det poängtal eller motsvarande som svarar mot den tid och omfattning som studiemedel har beviljats för.</P>
<P class="p133 ft8">Tilläggsbidrag till studerande med barn: <SPAN class="ft7">Studerande som har vårdna- den om barn kan få tilläggsbidrag. Ett bidrag lämnas per barn och med ett lägre belopp per barn för den som har flera barn. Se även Barntillägg.</SPAN></P>
<P class="p76 ft7"><SPAN class="ft8">Tilläggslån: </SPAN>Tilläggslån kan lämnas från och med det år den stude- rande fyller 25 år och i sammanlagt högst 120 veckor. För att få tilläggslån måste den studerande ha haft en inkomst kalenderåret före studiernas början på minst 170 150 kronor. Tilläggslån för merkostnader: se Merkostnadslån.</P>
<P class="p150 ft17">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ord och begrepp</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7"><NOBR><SPAN class="ft8">TUFF-ersättning:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>Ersättning till föräldrar som deltar i utbildning i teckenspråk.</P>
<P class="p138 ft25"><SPAN class="ft32">Underhållsbidrag: </SPAN>Belopp som en förälder som inte bor tillsammans med sitt barn ska bidra med till barnets försörjning.</P>
<P class="p145 ft7"><SPAN class="ft8">Underhållsstöd: </SPAN>Stöd som den ene föräldern kan få om den andre föräldern inte bor tillsammans med sitt barn och inte betalar under- hållsbidrag eller betalar ett lägre belopp än 1 273 kronor per månad. Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd.</P>
<P class="p137 ft25"><SPAN class="ft32">Uppläggningsavgift: </SPAN>Avgift som den studerande får betala när studielån betalas ut.</P>
<P class="p145 ft25"><SPAN class="ft32">Verksamhetspoäng: </SPAN>Ett mått på studieomfattningen inom kommu- nal vuxenutbildning. 20 verksamhetspoäng motsvarar en veckas heltidsstudier.</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft8">Vuxenutbildning: </SPAN>I begreppet vuxenutbildning ingår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Till vuxen- utbildningen hör också folkbildningen, dvs. studieförbunden och folkhögskolorna, och kvalificerad yrkesutbildning (KY). Utöver dessa utbildningsformer ingår även s.k. kompletterande utbild- ningar.</P>
<P class="p147 ft25"><SPAN class="ft32">Årsavgift: </SPAN>Belopp som en studielåntagare, som har tagit lån före 1989, ska betala för ett visst år (utan administrativa avgifter).</P>
<P class="p145 ft7"><SPAN class="ft8">Årsbelopp: </SPAN>Belopp som en studielåntagare, som har tagit lån efter 1988, ska betala för ett visst år (utan administrativa avgifter).</P>
<P class="p137 ft7"><SPAN class="ft8">Återkrav: </SPAN>Krav på återbetalning av en ersättning som har betalats ut felaktigt.</P>
<P class="p151 ft17">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32847x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Studiemedel får lämnas för</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft8">25, 50, 75 eller 100 procent av en månad </SPAN><SPAN class="ft7">då den studerande be- driver studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå under en sammanhängande tid om minst </SPAN><SPAN class="ft8">en månad</SPAN><SPAN class="ft7">.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft17">47</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft11">Författningsförslag</P>
<P class="p152 ft31"><SPAN class="ft31">1</SPAN><SPAN class="ft35">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p153 ft31">lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)</P>
<P class="p154 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395)<A href="#page_47"><SPAN class="ft36">1 </SPAN></A><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 3 kap. 13 och 21 §§ samt 4 kap. 22 § ska upphöra att</P>
<P class="p155 ft7">gälla,</P>
<P class="p156 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att rubriken närmast före 3 kap. 13 a § ska utgå,</P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att nuvarande 3 kap. 13 a § ska betecknas 3 kap. 13 § och nuvarande 3 kap. 13 b § ska betecknas 3 kap. 13 a §,</P>
<P class="p115 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 3 kap. 5, <NOBR>7<SPAN class="ft34">-</SPAN>12,</NOBR> de nya 13 och 13 a, <NOBR>14<SPAN class="ft34">-</SPAN>18,</NOBR> 22, 23, 25, 28 och 30 §§ och 4 kap. 23 §, rubriken närmast före 3 kap. 28 §§ samt punkt 8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p85 ft25"><SPAN class="ft32">dels </SPAN>att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 3 kap. 8 a, 12 a, 22 a och 29 a §§ samt närmast före 3 kap. 12 a, den nya 13, 15, 22 a och 29 a §§ nya rubriker av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p19 ft37">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft40"><SPAN class="ft38">3</SPAN><SPAN class="ft39">kap.</SPAN></P>
<P class="p158 ft7">5 §</P>
<P class="p159 ft7">Studiemedel får lämnas för <SPAN class="ft8">varje vecka </SPAN>då den studerande bedriver studier på minst halv- tid. Studierna måste dock pågå under en sammanhängande tid om minst <SPAN class="ft8">tre veckor</SPAN>.</P>
<P class="p123 ft42"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Senaste lydelse av</P>
<P class="p0 ft42">3 kap. 13 § 2006:955</P>
<P class="p0 ft43">4 kap. 22 § 2006:1457</P>
<P class="p0 ft44">rubriken närmast före 3 kap. 13 a § 2005:613.</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Studiemedel får lämnas bara för sådan del av studietid som om- fattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för utbild- ningen.</P>
<P class="p113 ft7">Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr12 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td40"><P class="p24 ft8">Regeringen får meddela före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">skrifter om vad som ska anses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft37">vara 25, 50, 75 och 100 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">av en månad. Regeringen eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">den myndighet som regeringen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft8">bestämmer får meddela före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">skrifter om vad som ska anses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">vara studier på heltid respektive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft8">deltid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p160 ft7">7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">I andra fall än som avses i 6 §</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">I andra fall än som avses i 6 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft7"><SPAN class="ft8">skall </SPAN>det göras en prövning av</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">ska </SPAN>det göras en prövning av den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">den studerandes tidigare studie-</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">studerandes tidigare studieresul-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">resultat. Studiemedel får lämnas</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">tat. Studiemedel får lämnas till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">till en studerande som <SPAN class="ft8">avses i 2 §</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">en studerande som har bedrivit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft8">första stycket bara om det med</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">sina tidigare studier i normal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft8">hänsyn till de resultat som den</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">takt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft8">studerande har uppnått måste</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft37">anses sannolikt att han eller hon</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft8">kommer att slutföra sina studier</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft37">inom normal tid. Studiemedel får</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft8">lämnas till en studerande som</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft37">avses i 2 § andra stycket bara om</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft7"><SPAN class="ft8">den studerande </SPAN>har bedrivit sina</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">tidigare studier i normal takt.</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft8">Vid bedömningen enligt första</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft8">Om det finns särskilda skäl får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft8">stycket skall hänsyn tas till för-</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">studiemedel lämnas även om den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft37">hållanden av personlig natur som</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">studerande inte har bedrivit sina</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft37">kan antas ha inverkat på studie-</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft8">tidigare studier i normal takt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">resultaten.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td40"><P class="p24 ft8">Regeringen eller den myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td38"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft8">het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska anses vara studier i normal takt.</P>
<P class="p163 ft17">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32849x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td47"><P class="p164 ft7">8 §<SPAN class="ft36">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p165 ft7">För studier i <SPAN class="ft8">sådan </SPAN>utbild-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td52"><P class="p166 ft7">För studier i <SPAN class="ft8">en </SPAN>utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft7">ning</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p23 ft7">som</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p23 ft7">avses</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft7">i</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p167 ft7">2 §</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p165 ft7">första</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">som avses i 2 § första stycket får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p19 ft7">stycket får</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td53"><P class="p165 ft7">studiemedel lämnas</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td54"><P class="p19 ft7">studiemedel lämnas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p24 ft7">vid studier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p165 ft7">vid studier på heltid under</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td55"><P class="p19 ft7">på heltid</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td56"><P class="p24 ft7">under sammanlagt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">sammanlagt högst <SPAN class="ft8">240 veckor.</SPAN></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td54"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">högst </SPAN>36 månader<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p165 ft8">För studier i sådan utbildning</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p166 ft8">Utöver den tid som anges i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p165 ft37">som avses i 2 § andra stycket och</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft8">första</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td57"><P class="p168 ft8">stycket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td58"><P class="p168 ft8">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><P class="p24 ft37">studiemedel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p165 ft37">som inte är grundskoleutbildning</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">lämnas i ytterligare högst 18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft8">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p19 ft8">studiemedel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td60"><P class="p169 ft37">lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p165 ft8">vid</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">månader vid studier på heltid till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p165 ft37">studier på heltid under samman-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td54"><P class="p19 ft8">en studerande som</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p165 ft37">lagt högst 120 veckor. Till en stu-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p166 ft37">1. har</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p170 ft37">avlagt</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p171 ft8">en</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p24 ft37">kandidat-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p165 ft37">derande som redan har en treårig</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p19 ft8">examen,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td63"><P class="p172 ft37">konstnärlig</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p24 ft37">kandidat-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><P class="p19 ft37">gymnasieutbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p173 ft37">eller</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p165 ft8">mot-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p19 ft8">examen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td65"><P class="p19 ft8">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td66"><P class="p24 ft8">yrkesexamen som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p165 ft8">svarande svensk eller utländsk</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">omfattar minst 180 högskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p19 ft8">utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td51"><P class="p19 ft8">får dock</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p165 ft37">studiemedel</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">poäng enligt föreskrifter som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">lämnas under högst 80 veckor.</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td52"><P class="p19 ft37">meddelats med stöd av högskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">lagen (1992:1434), eller en mot-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p19 ft37">svarande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p174 ft37">svensk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td68"><P class="p23 ft8">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p24 ft8">utländsk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p19 ft8">examen,</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p166 ft37">2. har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p175 ft37">fullgjort</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td69"><P class="p24 ft37">kursfordringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">om minst 180 högskolepoäng eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td52"><P class="p19 ft37">motsvarande inom en utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">som syftar till en examen om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft8">minst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td70"><P class="p176 ft8">210</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td56"><P class="p24 ft37">högskolepoäng enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td55"><P class="p19 ft37">föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td62"><P class="p168 ft8">som</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p177 ft37">har</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p24 ft37">meddelats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">med stöd av högskolelagen, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">en motsvarande utländsk exa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td55"><P class="p19 ft8">men, eller</P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p166 ft37">3. har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p172 ft8">avlagt</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft8">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p24 ft37">kvalificerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">yrkesexamen som omfattar minst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td52"><P class="p19 ft8">80 <NOBR>KY-poäng</NOBR> enligt föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">som har meddelats med stöd av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">lagen (2001:239)om kvalificerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr8 td52"><P class="p19 ft8">yrkesutbildning, eller en mot-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p19 ft37">svarande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p174 ft37">svensk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td68"><P class="p23 ft8">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p24 ft8">utländsk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">yrkesexamen som inte är hög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td71"><P class="p19 ft8">skoleutbildning.</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p178 ft44"><SPAN class="ft41">2 </SPAN>Senaste lydelse 2005:613.</P>
<P class="p179 ft17">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td72"><P class="p161 ft37">För studier på grundskolenivå</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr0 td40"><P class="p24 ft8">Utöver den tid som anges i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft8">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td73"><P class="p25 ft8">studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft8">lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p161 ft8">vid</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft8">andra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p168 ft8">stycket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td43"><P class="p168 ft8">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p24 ft37">studiemedel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">studier på heltid under samman-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">lämnas för att den studerande ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">lagt högst 80 veckor till stude-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft37">kunna slutföra studierna, dock i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">rande som helt saknar grund-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">högst nio månader vid studier på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">skoleutbildning eller motsvarande</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft8">heltid.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td77"><P class="p24 ft8">Sådana studiemedel får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td21"><P class="p19 ft8">utbildning. Till studerande</P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p161 ft8">som</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft37">enbart lämnas till en studerande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p19 ft8">behöver</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td78"><P class="p19 ft37">färdighetsträning</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p161 ft8">i</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">som har högst 60 högskolepoäng</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft37">läsning, skrivning och räkning får</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">eller motsvarande kvar till exa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">studiemedel lämnas under ytter-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td79"><P class="p19 ft8">men och som</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">ligare högst 20 veckor. Till stude-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td79"><P class="p166 ft8">1. studerar</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft8">på</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p174 ft37">en</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p24 ft37">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">rande som redan har grundskole-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">som syftar till en masterexamen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p19 ft8">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p168 ft8">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td69"><P class="p161 ft37">motsvarande</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft8">enligt föreskrifter som har med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">svensk eller utländsk utbildning</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">delats med stöd av högskolelagen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft8">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td73"><P class="p22 ft8">studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p169 ft8">lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p161 ft8">för</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td82"><P class="p19 ft8">eller en motsvarande</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p24 ft8">utländsk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">sådana studier under sammanlagt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td79"><P class="p19 ft8">examen, eller</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td83"><P class="p19 ft8">högst 40 veckor</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td79"><P class="p166 ft8">2. studerar</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft8">på</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p174 ft37">en</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p24 ft37">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">som syftar till en yrkesexamen om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft8">minst</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p180 ft8">300</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td85"><P class="p24 ft37">högskolepoäng enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p19 ft8">föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td43"><P class="p169 ft8">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p181 ft37">har</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p24 ft8">meddelats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">med stöd av högskolelagen, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft8">en motsvarande utländsk exa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft8">men.</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td72"><P class="p161 ft7">Från och med det år då den</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Från och med det år då den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">studerande fyller 40 år får studie-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">studerande fyller 40 år får studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">medel lämnas under längre tid</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">medel lämnas under längre tid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">än som anges i <NOBR>första–tredje</NOBR></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">än som anges i <NOBR>första–tredje</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">stycket</SPAN>, om det finns särskilda</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">styckena</SPAN>, om det finns särskilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">skäl. Studiemedel får i dessa fall</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">skäl. Studiemedel får i dessa fall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">lämnas i ytterligare högst <SPAN class="ft8">40</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">lämnas i ytterligare högst <SPAN class="ft8">nio</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p19 ft8">veckor<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><P class="p19 ft8">månader<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td72"><P class="p161 ft7">Studiemedel får lämnas under</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Studiemedel får lämnas under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">längre tid än som anges i första-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">längre tid än som anges i första–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">fjärde <SPAN class="ft8">stycket</SPAN>, om det finns</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">fjärde <SPAN class="ft8">styckena</SPAN>, om det finns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td83"><P class="p19 ft7">synnerliga skäl.</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td86"><P class="p19 ft7">synnerliga skäl.</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">Regeringen eller den myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft37">het som regeringen bestämmer får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">meddela närmare föreskrifter om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">den tidpunkt från vilken ytter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft8">ligare</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td87"><P class="p23 ft8">studiemedel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p24 ft8">får lämnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft37">enligt andra och tredje styckena.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td8"><P class="p19 ft17">50</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p182 ft8">8 a §</P>
<P class="p183 ft8">För studier i en utbildning som avses i 2 § andra stycket får studiemedel lämnas under sam- manlagt högst 18 månader vid studier på heltid som är på grund- skolenivå och under sammanlagt högst 18 månader vid studier på heltid som inte är på grundskole- nivå.</P>
<P class="p184 ft8">Studiemedel får lämnas under längre tid än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den stude- randes förkunskaper och behov och studierna gäller</P>
<P class="p185 ft8"><SPAN class="ft37">1.</SPAN><SPAN class="ft45">kärnämnen inom grund- läggande vuxenutbildning eller motsvarande, eller</SPAN></P>
<P class="p186 ft47"><SPAN class="ft37">2.</SPAN><SPAN class="ft46">kurser inom vuxenutbild- ning på gymnasial nivå för att den studerande ska få grund- läggande eller särskild behörighet för studier på högskolenivå.</SPAN></P>
<P class="p187 ft47">Studiemedel får också lämnas under längre tid än som anges i första stycket från och med det år då den studerande fyller 40 år, om det finns andra särskilda skäl.</P>
<P class="p185 ft8">Studiemedel enligt andra och tredje styckena får lämnas i ytter- ligare högst nio månader per utbildningsnivå.</P>
<P class="p185 ft8">Studiemedel får lämnas under längre tid än som anges i första– fjärde styckena, om det finns synnerliga skäl.</P>
<P class="p188 ft17">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32852x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Om den studerande inte har fått studielån under en samman- hängande period </SPAN><SPAN class="ft8">ska </SPAN><SPAN class="ft7">rätten till fortsatta studielån bedömas med beaktande av den studerandes ålder vid den nya studiemedels- periodens början. Regeringen eller den myndighet som reg- eringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som </SPAN><SPAN class="ft8">ska </SPAN><SPAN class="ft7">anses vara en sammanhängande period.</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft18">Författningsförslag SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td89"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td90"><P class="p189 ft7">9 §<SPAN class="ft36">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">Trots vad som anges i 8 § är</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">Trots vad som anges i 8 <SPAN class="ft8">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">rätten till studiemedel i form av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">8 a §</SPAN>§ är rätten till studiemedel i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">studielån begränsad till sam-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">form av studielån begränsad till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">manlagt högst det antal <SPAN class="ft8">veckor</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft7">sammanlagt</P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p190 ft7">högst</P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft7">det</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p24 ft7">antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">som anges nedan från och med</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">månader </SPAN>som anges nedan från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">det kalenderår då den stude-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">och med det kalenderår då den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td89"><P class="p19 ft7">rande fyller 45 år.</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td93"><P class="p19 ft7">studerande fyller 45 år.</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">Det antal <SPAN class="ft8">veckor </SPAN>som den</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Det antal <SPAN class="ft8">månader </SPAN>som den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><P class="p19 ft7">studerande tidigare</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p161 ft7">har haft</P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p19 ft7">studerande</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p181 ft7">tidigare</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p23 ft7">har</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p24 ft7">haft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">studielån <SPAN class="ft8">skall </SPAN>räknas in i det</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">studielån <SPAN class="ft8">ska </SPAN>räknas in i det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><P class="p19 ft7">sammanlagda antalet</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p161 ft8">veckor<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p19 ft7">sammanlagda antalet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td95"><P class="p24 ft8">månader<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">Detta gäller dock inte studielån</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Detta gäller dock inte studielån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">som har lämnats för studier på</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">som har lämnats för studier på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">grundskolenivå. <SPAN class="ft8">Vad </SPAN>gäller stu-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p19 ft7">grundskolenivå. <SPAN class="ft8">När</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p191 ft8">det</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p24 ft7">gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">dielån som har lämnats för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">studielån som har lämnats för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">studier i någon annan sådan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">studier i någon annan sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">utbildning som avses i 2 § andra</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">utbildning som avses i 2 § andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">stycket <SPAN class="ft8">skall </SPAN>hälften av antalet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">stycket <SPAN class="ft8">ska </SPAN>hälften av antalet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td89"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">veckor </SPAN>räknas in.</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">månader </SPAN>räknas in.</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">En studerande som genom återbetalning eller avskrivning inte längre har studielån får beviljas nya studielån trots vad som anges i andra stycket. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förutsättningarna att bevilja nya lån enligt detta stycke.</P>
<P class="p192 ft7">Om den studerande inte har fått studielån under en samman- hängande period <SPAN class="ft8">skall </SPAN>rätten till fortsatta studielån bedömas med beaktande av den studerandes ålder vid den nya studiemedels- periodens början. Regeringen eller den myndighet som reg- eringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som <SPAN class="ft8">skall </SPAN>anses vara en sammanhängande period.</P>
<P class="p193 ft44"><SPAN class="ft41">3 </SPAN>Senaste lydelse 2006:1456.</P>
<P class="p194 ft17">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32853x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft17">53</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft7">Vid studier på deltid får studiemedel lämnas under högst det antal </SPAN><SPAN class="ft8">månader </SPAN><SPAN class="ft7">som svarar mot det högsta antalet </SPAN><SPAN class="ft8">månader </SPAN><SPAN class="ft7">vid heltidsstudier.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft22">Författningsförslag</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td96"><P class="p166 ft7">Ålder</P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p161 ft7">som</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p166 ft7">Antal</P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p166 ft7">Ålder</P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p161 ft7">som</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p166 ft7">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p19 ft7">uppnås</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p161 ft7">under</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p19 ft8">veckor</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p19 ft7">uppnås</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p161 ft7">under</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft37">månader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td71"><P class="p19 ft7">kalenderåret</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td71"><P class="p19 ft7">kalenderåret</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">45 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p166 ft8">220</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">45 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p166 ft8">49,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">46 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p166 ft8">200</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">46 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p166 ft8">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">47 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p166 ft8">180</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">47 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p166 ft8">40,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">48 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p166 ft8">160</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">48 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p166 ft8">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">49 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p166 ft8">140</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">49 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p166 ft8">31,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">50 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p166 ft8">120</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">50 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p166 ft8">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">51 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p166 ft8">100</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">51 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p166 ft8">22,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">52 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p166 ft8">80</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">52 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p166 ft8">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">53 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p166 ft8">60</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p166 ft7">53 år</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p166 ft8">13,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">54 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p166 ft8">40</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p166 ft7">54 år</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p166 ft8">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft7">10 § Vid studier på deltid får</P>
<P class="p196 ft7">studiemedel lämnas under högst det antal <SPAN class="ft8">veckor </SPAN>som svarar mot det högsta antalet <SPAN class="ft8">veckor </SPAN>vid heltidsstudier.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td101"><P class="p197 ft7">11 §<SPAN class="ft36">4</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td72"><P class="p19 ft7">Studiemedel får lämnas med</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">Studiemedel får lämnas med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">ett belopp som för varje <SPAN class="ft8">vecka</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">ett belopp som för varje <SPAN class="ft8">månad</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft7">då</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p169 ft7">den</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p19 ft7">studerande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><P class="p19 ft7">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td91"><P class="p169 ft7">rätt</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p165 ft7">till</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p24 ft7">då den studerande har rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">studiemedel utgör</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">studiemedel utgör <SPAN class="ft8">21,23 </SPAN>procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p19 ft8">a) 4,57</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p198 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p177 ft16">av</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td103"><P class="p165 ft7">prisbas-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">av prisbasbeloppet vid studier på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr8 td104"><P class="p19 ft7">beloppet vid studier på heltid,</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p199 ft7">heltid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p19 ft8">b) 3,42</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p198 ft37">procent</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p169 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td103"><P class="p165 ft37">prisbas-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><P class="p19 ft37">beloppet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><P class="p171 ft8">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p177 ft8">studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td49"><P class="p19 ft8">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td105"><P class="p165 ft8">minst</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft8">75</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td106"><P class="p20 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p19 ft8">men</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td96"><P class="p200 ft8">mindre</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p165 ft8">än</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td107"><P class="p19 ft37">100 procent av heltid, och</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p19 ft8">c) 2,28</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p181 ft37">procent</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p169 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td103"><P class="p165 ft37">prisbas-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td6"><P class="p19 ft37">beloppet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td65"><P class="p171 ft8">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p177 ft8">studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><P class="p19 ft8">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td105"><P class="p165 ft8">minst</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p177 ft8">50</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td106"><P class="p201 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p169 ft8">men</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td96"><P class="p169 ft8">mindre</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p165 ft8">än</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td102"><P class="p19 ft8">75 procent av heltid</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft44"><SPAN class="ft41">4 </SPAN>Senaste lydelse 2006:955.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32854x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr0 td40"><P class="p24 ft8">För studier på mindre än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td111"><P class="p19 ft8">heltid gäller 12 a §.</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td113"><P class="p169 ft7">Första stycket gäller bara om</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Första stycket gäller bara om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">något annat inte följer av <NOBR>14<SPAN class="ft48">-</SPAN>18</NOBR></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">något annat inte följer av <SPAN class="ft8">13,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td76"><P class="p19 ft7">eller 20 §<SPAN class="ft8">§</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft37">13 a, <SPAN class="ft16">14, </SPAN>15, 16, 17, <SPAN class="ft16">18 eller 20 §.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><P class="p31 ft7">12 §<SPAN class="ft36">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td113"><P class="p169 ft8">Om inte något annat följer av</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">Studiebidrag får vid heltids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">13 § får studiebidrag <SPAN class="ft7">lämnas med</SPAN></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">studier </SPAN>lämnas med ett belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">ett belopp som för varje <SPAN class="ft8">vecka</SPAN></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">som för varje <SPAN class="ft8">månad </SPAN>som den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">som den studerande har rätt till</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">studerande har rätt till studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td111"><P class="p19 ft7">studiemedel utgör</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td114"><P class="p19 ft7">medel utgör</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p169 ft8">a) 1,57</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td115"><P class="p190 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p169 ft16">av</P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td80"><P class="p161 ft7">prisbas-</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p166 ft8">1. 7,29</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td96"><P class="p19 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p200 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><P class="p24 ft7">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td117"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">beloppet </SPAN>vid studier på heltid,</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8"><SPAN class="ft7">beloppet </SPAN>till studerande i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p169 ft8">b) 1,17</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p190 ft37">procent</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td49"><P class="p200 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td80"><P class="p161 ft37">prisbas-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">utbildning som avses i 2 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td118"><P class="p19 ft8">beloppet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td24"><P class="p19 ft8">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p177 ft8">studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><P class="p19 ft8">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td119"><P class="p161 ft8">minst</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p19 ft8">stycket,</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft8">75</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td116"><P class="p201 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft8">men</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td120"><P class="p19 ft8">mindre</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p161 ft37">än</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p166 ft8">2. 9,98</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td96"><P class="p200 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p24 ft8">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td121"><P class="p19 ft37">100 procent av heltid, och</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">beloppet till studerande i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p169 ft8">c) 0,78</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td115"><P class="p203 ft37">procent</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td80"><P class="p161 ft37">prisbas-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p24 ft37">utbildning som avses i 2 § andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td118"><P class="p19 ft8">beloppet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p19 ft8">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p177 ft8">studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td49"><P class="p19 ft8">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td119"><P class="p161 ft8">minst</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">stycket som inte är på grundskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft8">50</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td116"><P class="p201 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft8">men</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td120"><P class="p19 ft8">mindre</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p161 ft37">än</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p19 ft8">nivå, och</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td111"><P class="p19 ft37">75 procent av heltid.</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p166 ft8">3. 16,98</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td96"><P class="p23 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p177 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><P class="p24 ft8">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">beloppet till studerande i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p24 ft37">utbildning som avses i 2 § andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft37">stycket som är på grundskolenivå.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td114"><P class="p166 ft8">Studiemedel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p19 ft8">utöver</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft8">vad</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p24 ft8">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td111"><P class="p19 ft8">ska lämnas som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td123"><P class="p24 ft37">studiebidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p24 ft37">enligt första stycket, lämnas som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p19 ft8">studielån.</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td114"><P class="p166 ft8">För studier</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p191 ft8">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p177 ft8">mindre</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p24 ft8">än</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft8">heltid gäller 12 a §.</P>
<P class="p205 ft32"><NOBR>Första–tredje</NOBR> styckena gäller bara om något annat inte följer av 16, 17, 18 eller 20 §.</P>
<P class="p206 ft44"><SPAN class="ft41">5 </SPAN>Senaste lydelse 2006:955.</P>
<P class="p207 ft17">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32855x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft7">13 <SPAN class="ft8">a </SPAN>§</P>
<P class="p208 ft7">Utöver det studiemedels- belopp som följer av 11 § får studiebidrag lämnas i form av <SPAN class="ft8">tilläggsbidrag </SPAN>till studerande som har vårdnad om barn. Sådant bidrag får lämnas till och med det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. För varje barn kan högst ett <SPAN class="ft8">tilläggsbidrag </SPAN>motsvarande bidragsbeloppet vid heltids- studier lämnas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p209 ft49">Studiemedlens storlek vid del- tidsstudier</P>
<P class="p210 ft8">12 a §</P>
<P class="p211 ft47">För studier på minst 75 pro- cent men mindre än 100 procent av heltid lämnas studiemedel med 75 procent av beloppet för heltid.</P>
<P class="p212 ft50">För studier på minst 50 pro- cent men mindre än 75 procent av heltid lämnas studiemedel med 50 procent av beloppet för heltid.</P>
<P class="p7 ft49">Barntillägg</P>
<P class="p213 ft7"><SPAN class="ft7">13</SPAN><SPAN class="ft51">§</SPAN><A href="#page_55"><SPAN class="ft36">6</SPAN></A></P>
<P class="p214 ft7">Utöver det studiemedels-</P>
<P class="p215 ft7">belopp som följer av 11 § får studiebidrag lämnas i form av <SPAN class="ft8">barntillägg </SPAN>till <SPAN class="ft8">en </SPAN>studerande som har vårdnad om barn. Sådant bidrag får lämnas till och med det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. För varje barn kan högst ett <SPAN class="ft8">barntillägg </SPAN>mot- svarande bidragsbeloppet vid heltidsstudier lämnas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr0 td38"><P class="p19 ft7">13 <SPAN class="ft8">b </SPAN>§</P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p19 ft7">13 <SPAN class="ft8">a </SPAN>§<SPAN class="ft36">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td122"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p166 ft8">Regeringen får meddela före-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p166 ft8">Barntillägg får vid heltids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">skrifter om tilläggsbidragets be-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft8">studier lämnas med ett belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">lopp i förhållande till antal barn</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">som för varje månad utgör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">och studieomfattning.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p166 ft8">1. 1,33</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p19 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p19 ft37">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft8">beloppet för det första barnet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p166 ft8">2. 0,84</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p19 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p19 ft37">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37">beloppet för det andra barnet, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p166 ft8">3. 0,44</P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p19 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p19 ft37">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">beloppet per barn från och med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td85"><P class="p19 ft8">det tredje barnet.</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft42"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft53">Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 13 a § 2005:613.</SPAN></P>
<P class="p217 ft44"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft54">Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 13 b § 2005:613.</SPAN></P>
<P class="p218 ft17">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td40"><P class="p24 ft8">För studier på mindre än hel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td124"><P class="p19 ft8">tid gäller 12 a §.</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td72"><P class="p19 ft7">Regeringen eller den myn-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Regeringen eller den myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">dighet som regeringen bestäm-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">dighet som regeringen bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">mer får meddela föreskrifter om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">mer får meddela föreskrifter om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td124"><P class="p19 ft7">fördelningen av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td78"><P class="p161 ft37">tilläggsbidraget</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">fördelningen av <SPAN class="ft8">barntillägget </SPAN>om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">om båda vårdnadshavarna stude-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">båda vårdnadshavarna studerar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">rar samt de förutsättningar som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">samt de förutsättningar som i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">i övrigt <SPAN class="ft8">skall </SPAN>gälla för <SPAN class="ft8">tilläggs-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">övrigt <SPAN class="ft8">ska </SPAN>gälla för <SPAN class="ft8">barntillägget</SPAN>.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><P class="p19 ft8">bidraget<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td127"><P class="p219 ft7">14 §</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft7">Utöver</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p20 ft7">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td78"><P class="p161 ft7">studiemedels-</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p166 ft7">Utöver</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p177 ft7">de</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p24 ft7">studiemedels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">belopp som följer av 11 § får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">belopp som följer av 11, <SPAN class="ft8">13 och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">studielån lämnas i form av</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft8">13 a §<SPAN class="ft7">§ får</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td128"><P class="p24 ft7">studielån lämnas i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p19 ft7">tilläggslån</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td89"><P class="p161 ft8">till vissa studerande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">form av tilläggslån med ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">med ett belopp som för varje</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">belopp som för varje <SPAN class="ft8">månad </SPAN>då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">vecka </SPAN>då den studerande har rätt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">den studerande har rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">till studiemedel för heltids-</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft7">studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p23 ft7">för</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p24 ft7">heltidsstudier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">studier utgör <SPAN class="ft8">0,99 </SPAN>procent av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">utgör <SPAN class="ft8">4,4 </SPAN>procent av prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td124"><P class="p19 ft7">prisbasbeloppet.</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft7">beloppet.</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td121"><P class="p19 ft7">Tilläggslån får lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p161 ft8">från</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Tilläggslån får lämnas under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">och med det kalenderår då den</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">högst </SPAN>18 månader<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">studerande fyller 25 år. Sådana</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">lån får dock lämnas <SPAN class="ft7">under högst</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">120 veckor<SPAN class="ft7">. </SPAN>Regeringen eller den</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">myndighet som regeringen be-</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">stämmer får meddela föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">om de förutsättningar som i</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">övrigt skall gälla för tilläggslån.</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td40"><P class="p24 ft8">För studier på mindre än hel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td8"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td74"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p19 ft8">tid gäller 10 och 12 a §§.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td124"><P class="p19 ft49">Merkostnadslån</P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td127"><P class="p219 ft7">15 §</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft7">Utöver</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p20 ft7">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td78"><P class="p161 ft7">studiemedels-</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p166 ft7">Utöver</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p177 ft7">de</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p24 ft7">studiemedels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">belopp som följer av 11 och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">belopp som följer av 11, <SPAN class="ft8">13, 13 a</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">14 §§ får studielån lämnas i form</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">och 14 §§ får studielån lämnas i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td125"><P class="p220 ft8">tilläggslån</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p221 ft7">för</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p161 ft7">vissa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft16">form av <SPAN class="ft37">merkostnadslån </SPAN>för vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td124"><P class="p19 ft7">merkostnader i</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p190 ft7">samband</P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p161 ft7">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td124"><P class="p19 ft7">merkostnader i</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p24 ft7">samband med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td8"><P class="p19 ft17">56</P></TD>
<TD class="tr21 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32857x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td129"><P class="p19 ft7">studierna. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p19 ft7">eller</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p222 ft7">den</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td107"><P class="p171 ft7">studierna. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft7">eller</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p24 ft7">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td130"><P class="p19 ft7">myndighet som regeringen be-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td131"><P class="p171 ft7">myndighet som regeringen be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft7">stämmer får meddela före-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft7">stämmer får meddela före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft7">skrifter om sådana <SPAN class="ft8">tilläggslån</SPAN>.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft7">skrifter om sådana <SPAN class="ft8">merkostnads-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p171 ft8">lån<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p223 ft7">16 §</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td132"><P class="p222 ft7"><SPAN class="ft8">Studiemedel </SPAN>med fullt belopp</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td131"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">Studiebidrag </SPAN>med fullt belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft7">enligt 11 § får lämnas bara om</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft16">enligt <NOBR>11–<SPAN class="ft37">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> a </SPAN>§<SPAN class="ft37">§ </SPAN>får lämnas bara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft7">den studerandes inkomst under</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p171 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td133"><P class="p177 ft7">den studerandes</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p24 ft7">inkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td130"><P class="p19 ft7">ett kalenderhalvår inte är högre</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td131"><P class="p171 ft7">under ett kalenderhalvår inte är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft7">än ett visst belopp (fribeloppet).</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft7">högre än ett visst belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td134"><P class="p171 ft7">(fribeloppet).</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td132"><P class="p222 ft37">Regeringen eller den myndig-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td135"><P class="p224 ft8">Studielån</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p20 ft8">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td123"><P class="p24 ft8"><NOBR>11–12</NOBR> a §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft37">het som regeringen bestämmer får</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft37">får lämnas med högst det belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft8">meddela föreskrifter om inkomst-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft8">som kan lämnas om studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td55"><P class="p19 ft8">prövning</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft8">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td136"><P class="p222 ft8">tilläggslån enligt</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td131"><P class="p171 ft37">bidraget lämnas med fullt belopp.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td87"><P class="p19 ft37">14 eller 15 §§.</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p24 ft8">Om den studerande har en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft37">inkomst som är så stor att studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td131"><P class="p171 ft8">bidrag inte alls får lämnas, får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft37">inte heller barntillägg eller studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td135"><P class="p171 ft8">lån lämnas.</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p225 ft7">17 §<SPAN class="ft36">8</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td132"><P class="p222 ft7">Vid studier om <SPAN class="ft8">20 veckor</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p24 ft7">Vid studier om <SPAN class="ft8">4,5 månader</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td55"><P class="p19 ft7">under ett</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td71"><P class="p172 ft7">kalenderhalvår</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p222 ft37">skall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p171 ft7">under ett</P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td137"><P class="p19 ft7">kalenderhalvår</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft8">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td129"><P class="p19 ft7">fribeloppet svara mot</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td107"><P class="p171 ft7">fribeloppet svara mot</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p177 ft8">a) 125</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p177 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td103"><P class="p222 ft7">prisbas-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td63"><P class="p226 ft8">1. 159</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td118"><P class="p19 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p24 ft7">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td130"><P class="p19 ft7">beloppet vid studier på heltid,</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td131"><P class="p171 ft7">beloppet vid studier på heltid,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td132"><P class="p222 ft7"><SPAN class="ft8">b) 156,25 </SPAN>procent av prisbas-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">2. 198,75 </SPAN>procent av prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td130"><P class="p19 ft7">beloppet vid studier på minst</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td131"><P class="p171 ft7">beloppet vid studier på minst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft7">75</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td123"><P class="p227 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft7">men</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td122"><P class="p169 ft7">mindre</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p222 ft7">än</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p171 ft7">75</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td6"><P class="p224 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p20 ft7">men</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td6"><P class="p169 ft7">mindre</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p24 ft7">än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td139"><P class="p19 ft7">100 procent av heltid, och</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td117"><P class="p171 ft7">100 procent av heltid, och</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td132"><P class="p222 ft7"><SPAN class="ft8">c) 187,5 </SPAN>procent av prisbas-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td63"><P class="p226 ft37">3. 238,5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td118"><P class="p171 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p177 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p24 ft7">prisbas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td130"><P class="p19 ft7">beloppet vid studier på minst</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td131"><P class="p171 ft7">beloppet vid studier på minst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft7">50</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td123"><P class="p227 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft7">men</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p169 ft7">mindre</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p222 ft7">än</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p171 ft7">50</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><P class="p224 ft7">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p20 ft7">men</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><P class="p169 ft7">mindre</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td85"><P class="p19 ft7">75 procent av heltid.</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td134"><P class="p171 ft7">75 procent av heltid.</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft44"><SPAN class="ft41">8 </SPAN>Senaste lydelse 2000:1374.</P>
<P class="p179 ft17">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td38"><P class="p166 ft7">I andra fall än som avses i</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr0 td40"><P class="p24 ft7">I andra fall än som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">första stycket, <SPAN class="ft8">skall </SPAN>fribeloppets</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">första</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td126"><P class="p229 ft7">stycket <SPAN class="ft8">ska</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td140"><P class="p24 ft7">fribeloppets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft7">andel av</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft7">prisbasbeloppet</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p161 ft7">ökas</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">andel</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td142"><P class="p230 ft7">prisbasbeloppet</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p24 ft7">ökas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">eller minskas för varje <SPAN class="ft8">vecka</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">eller minskas för varje <SPAN class="ft8">fjärdedels</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">som studietiden är kortare eller</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft8">månad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p22 ft7">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td76"><P class="p231 ft7">studietiden</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p24 ft7">är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td139"><P class="p19 ft7">längre än <SPAN class="ft8">20 veckor </SPAN>med</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">kortare eller längre än <SPAN class="ft8">4,5 måna-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p19 ft8">der <SPAN class="ft7">med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p166 ft8">a) 6,25</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p168 ft7">procentenheter</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p161 ft7">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p166 ft37">1. 8,83</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td142"><P class="p201 ft7">procentenheter</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p24 ft7">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td139"><P class="p19 ft7">studier på heltid,</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td127"><P class="p19 ft7">studier på heltid,</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p166 ft8">b) 4,69</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p168 ft7">procentenheter</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p161 ft7">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p166 ft37">2. 6,62</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td142"><P class="p201 ft7">procentenheter</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p24 ft7">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">studier på minst 75 procent men</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">studier på minst 75 procent men</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">mindre än 100 procent av heltid,</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">mindre än 100 procent av heltid,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p166 ft8">c) 3,12</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p168 ft7">procentenheter</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p161 ft7">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p166 ft37">3. 4,42</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td142"><P class="p201 ft7">procentenheter</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p24 ft7">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">studier på minst 50 procent men</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">studier på minst 50 procent men</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">mindre än 75 procent av heltid.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">mindre än 75 procent av heltid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td143"><P class="p232 ft7">18 §</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td38"><P class="p166 ft7">Om den studerandes in-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">Om den studerandes in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">komst är högre än fribeloppet</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">komst är högre än fribeloppet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">beräknat enligt 17 §, <SPAN class="ft8">skall </SPAN>det</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p19 ft7">beräknat</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p191 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><P class="p167 ft7">17 §,</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft8">ska</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p24 ft7">det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">belopp </SPAN>som får lämnas enligt</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft37">studiebidragsbelopp <SPAN class="ft16">som får läm-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">11 § <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>minskas med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td114"><P class="p19 ft7">nas enligt 11,</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p229 ft8">12</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p233 ft37">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><P class="p24 ft8">12 a §<SPAN class="ft7">§</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">50 procent </SPAN>av den överskjutande</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">minskas med </SPAN>följande procent-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p19 ft7">inkomsten.</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">andel </SPAN>av den överskjutande in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p19 ft7">komsten:</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p166 ft8">1. 17</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><P class="p191 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p169 ft8">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><P class="p24 ft8">studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p200 ft8">bidragets</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft8">andel</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td140"><P class="p24 ft37">studiemedlen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p200 ft37">har beräknats enligt 12 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p200 ft8">stycket 1.</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p166 ft37">2. 23,5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td80"><P class="p227 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p234 ft8">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td81"><P class="p24 ft8">studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p200 ft8">bidragets</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft8">andel</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td140"><P class="p24 ft37">studiemedlen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p200 ft37">har beräknats enligt 12 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p200 ft8">stycket 2.</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p166 ft8">3. 40</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><P class="p191 ft8">procent</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p169 ft8">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><P class="p24 ft8">studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p200 ft8">bidragets</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft8">andel</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td140"><P class="p24 ft37">studiemedlen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p200 ft37">har beräknats enligt 12 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td138"><P class="p200 ft8">stycket 3.</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft17">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft55">Närmare föreskrifter</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft8">22 a §</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft47">Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om 1. beräkningen av belopp vid studier på deltid och del av</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft8">månad, och</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft8">2. beräkningen av bidrags- andel till en studerande som sam- tidigt bedriver studier i utbild- ningar som ger rätt till studie- medel med olika bidragsandelar enligt 12 §.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft17">59</SPAN></DIV>
<DIV id="tx7"><SPAN class="ft32">Studiebidrag </SPAN><SPAN class="ft25">får inte lämnas, om </SPAN><SPAN class="ft32">studiebidraget </SPAN><SPAN class="ft25">per </SPAN><SPAN class="ft32">månad </SPAN><SPAN class="ft25">motsvarar eller är lägre än</SPAN></DIV>
<DIV id="tx8"><SPAN class="ft47">1. 0,41 </SPAN><SPAN class="ft56">procent av prisbas- beloppet </SPAN><SPAN class="ft47">om studiebidragets an- del av studiemedlen har beräk- nats enligt 12 § första stycket 1,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx9"><SPAN class="ft47">2. 0,56 procent av prisbas- beloppet om studiebidragets andel av studiemedlen har beräknats enligt 12 § första stycket 2, och</SPAN></DIV>
<DIV id="tx10"><SPAN class="ft47">3. 0,94 procent av prisbas- beloppet om studiebidragets andel av studiemedlen har beräknats enligt 12 § första stycket 3.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx11"><SPAN class="ft22">Författningsförslag</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28</P>
<P class="p236 ft7">22 § <SPAN class="ft8">Studiemedel </SPAN>får inte lämnas,</P>
<P class="p196 ft32"><SPAN class="ft25">om </SPAN>beloppet <SPAN class="ft25">per </SPAN>vecka <SPAN class="ft25">motsvarar eller är lägre än </SPAN>0,25 <SPAN class="ft25">procent av prisbasbeloppet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32860x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">Författningsförslag SOU 2009:28</P>
<P class="p237 ft7">23 §<A href="#page_60"><SPAN class="ft36">9</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Studiemedel får lämnas för studier utanför Sverige om den studerande har varit bosatt i Sverige i en sammanhängande period om minst två år under de senaste fem åren.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr15 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p24 ft8">Studiemedel för studier utan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft8">för Sverige lämnas med samma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft37">belopp som för studier i Sverige.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">Regeringen eller den myn-</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">Regeringen eller den myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">dighet som regeringen bestäm-</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">dighet som regeringen bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">mer får meddela föreskrifter om</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">mer får meddela föreskrifter om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">1. undantag från bosättnings-</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">1. undantag från bosättnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">kravet i första stycket och</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">kravet i första stycket och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">2. övriga förutsättningar för</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">2. övriga förutsättningar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">studiemedel vid studier utanför</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">studiemedel vid studier utanför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft8"><SPAN class="ft7">Sverige </SPAN>och med vilka belopp</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">Sverige.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p161 ft37">studiemedel för sådana studier får</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">lämnas<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft7">Bestämmelserna om studiemedel under sjukdom och ledighet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr12 td85"><P class="p19 ft7">finns i 24 §.</P></TD>
<TD class="tr12 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td85"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p239 ft7">25 §<SPAN class="ft36">10</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p166 ft7">Studiemedel får</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft7">inte</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p222 ft7">lämnas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td1"><P class="p240 ft7">Studiemedel får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p24 ft7">inte lämnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td131"><P class="p19 ft7">eller tas emot för den tid för</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td131"><P class="p172 ft7">eller tas emot för den tid för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p19 ft7">vilken det lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td1"><P class="p172 ft7">vilken det lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td131"><P class="p166 ft7">1. studiehjälp enligt 2 kap.,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p240 ft7">1. studiehjälp enligt 2 kap.,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td131"><P class="p166 ft7">2. aktivitetsstöd eller utveck-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td131"><P class="p240 ft7">2. aktivitetsstöd eller utveck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td131"><P class="p19 ft7">lingsersättning för att delta i ett</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p172 ft7">lingsersättning för att delta i ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td131"><P class="p19 ft7">arbetsmarknadspolitiskt program,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p172 ft7">arbetsmarknadspolitiskt program,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td144"><P class="p166 ft7">3. utbildningsbidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p222 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td145"><P class="p240 ft7">3. utbildningsbidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p24 ft7">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p19 ft7">doktorander,</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td1"><P class="p172 ft7">doktorander,</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p166 ft7">4. sjukersättning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td146"><P class="p222 ft7">aktivitets-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td1"><P class="p240 ft8"><SPAN class="ft7">4. </SPAN>sjukpenning<SPAN class="ft7">,</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p24 ft7">sjukersätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td131"><P class="p19 ft7">ersättning eller rehabiliterings-</P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p172 ft7">ning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td147"><P class="p227 ft7">aktivitetsersättning</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p24 ft7">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td131"><P class="p19 ft7">ersättning enligt lagen (1962:381)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td145"><P class="p172 ft7">rehabiliteringsersättning</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td144"><P class="p19 ft7">om allmän försäkring,</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p172 ft7">lagen (1962:381) om allmän för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td33"><P class="p172 ft7">säkring,</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p170 ft37">förutom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td37"><P class="p24 ft37">sjukpenning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p172 ft8">som</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft8">har</P></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p190 ft37">beräknats</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft8">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft37">3 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p172 ft8">5 §</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td79"><P class="p169 ft8">fjärde stycket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p24 ft8">lagen om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td85"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td1"><P class="p172 ft8">allmän försäkring,</P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft42"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft58">Senaste lydelse 2005:613.</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft54">Senaste lydelse 2008:225.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td148"><P class="p166 ft7">5. statsbidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td42"><P class="p19 ft7">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td17"><P class="p165 ft7">admini-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td148"><P class="p166 ft7">5. statsbidrag</P></TD>
<TD class="tr0 td42"><P class="p19 ft7">som</P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p24 ft7">admini-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">streras</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p177 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td56"><P class="p165 ft7">Specialpedagogiska</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">streras</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p177 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td149"><P class="p24 ft7">Specialpedagogiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td134"><P class="p19 ft7">skolmyndigheten för</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td150"><P class="p19 ft7">skolmyndigheten för</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td146"><P class="p166 ft7">– kortare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><P class="p177 ft7">studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><P class="p200 ft7">om</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p165 ft7">funk-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">a) </SPAN>kortare studier om funk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td146"><P class="p19 ft7">tionshinder,</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td151"><P class="p19 ft7">tionshinder,</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td146"><P class="p166 ft7">– kortare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p169 ft7">studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td3"><P class="p19 ft7">på</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p165 ft7">grund-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td52"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">b) </SPAN>kortare studier på grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">skole- eller gymnasienivå som är</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p24 ft7">skole- eller gymnasienivå som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">särskilt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p19 ft7">anpassade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td42"><P class="p172 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td17"><P class="p165 ft7">personer</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">särskilt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td138"><P class="p19 ft7">anpassade</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p172 ft7">för</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p24 ft7">personer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">med funktionshinder, och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">med funktionshinder, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td146"><P class="p166 ft7">– studier</P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft7">inom</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td152"><P class="p165 ft7">vuxenutbild-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td52"><P class="p24 ft7"><SPAN class="ft8">c) </SPAN>studier inom vuxenutbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">ningen</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p177 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td56"><P class="p165 ft7">utvecklingsstörda,</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">ningen</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p177 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td149"><P class="p24 ft7">utvecklingsstörda,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft7">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td148"><P class="p166 ft7">6. statsbidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p19 ft7">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td17"><P class="p165 ft7">admini-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td148"><P class="p166 ft7">6. statsbidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p200 ft7">som</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p24 ft7">admini-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">streras av Sametinget för kortare</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">streras av Sametinget för kortare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">studier i alfabetisering i samiska.</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td52"><P class="p21 ft7">studier i alfabetisering i samiska.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft7">Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.</P>
<P class="p115 ft7">Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskar- nivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander.</P>
<P class="p77 ft7">Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studie- finansiering som ska omfattas av detta stycke.</P>
<P class="p16 ft7">Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från bestäm-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td38"><P class="p19 ft7">melserna i första stycket.</P></TD>
<TD class="tr12 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td38"><P class="p19 ft40">Förskott på <SPAN class="ft49">studiemedel</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p19 ft40">Förskott på <SPAN class="ft49">studielån</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p243 ft7">28 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p166 ft7">Regeringen eller den myn-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p166 ft7">Regeringen eller den myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">dighet som regeringen bestäm-</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">dighet som regeringen bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">mer får meddela föreskrifter om</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">mer får meddela föreskrifter om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">att studerande kan få förskott</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">att studerande kan få förskott</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">på </SPAN>studiemedel<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">på </SPAN>studielån<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft17">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<P class="p0 ft18">Författningsförslag SOU 2009:28</P>
<P class="p245 ft49">Förhandsbesked</P>
<P class="p246 ft8">29 a §</P>
<P class="p247 ft47">En enskild har efter ansökan rätt att få ett förhandsbesked i fråga om han eller hon uppfyller förutsättningarna i 8 § fjärde eller femte stycket eller förutsättningar- na i 8 a § <NOBR>tredje–femte</NOBR> styckena.</P>
<P class="p248 ft32">En ansökan om förhands- besked enligt första stycket ska vara skriftlig.</P>
<P class="p249 ft7">30 §</P>
<P class="p81 ft7">Studiemedel får betalas ut endast om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><P class="p161 ft7">Den som får studiemedel i</P></TD>
<TD class="tr12 td40"><P class="p24 ft7">Den som får studiemedel i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">form av studielån <SPAN class="ft8">skall </SPAN>betala</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">form av studielån <SPAN class="ft8">ska </SPAN>betala <SPAN class="ft8">den</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td153"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">sådan </SPAN>avgift som</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p161 ft7">regeringen</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">avgift som regeringen före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft7">föreskrivit med stöd</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p161 ft7">av 6 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p250 ft7">skrivit med stöd av 6 kap. 4 §.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td153"><P class="p19 ft7">4 §.</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft7">Rätten till studiemedel är förverkad, om den studerande inte före utgången av den tidsperiod som studiemedlen avser har styrkt att han eller hon bedriver studier. Styrks detta senare, får studiemedlen ändå betalas ut, om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p81 ft25">Rätten till studiemedel är förverkad om den studerande avlider innan studiemedlen har betalats ut.</P>
<P class="p247 ft8">Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att förskott på studielån i vissa fall kan få betalas ut även om det inte är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats.</P>
<P class="p251 ft40">4 kap.</P>
<P class="p252 ft7">23 §</P>
<P class="p56 ft7">Studielån får skrivas av helt Studielån får skrivas av helt eller delvis, om lånet har tagits eller delvis, om lånet har tagits emot enligt bestämmelser som emot enligt bestämmelser som</P>
<P class="p69 ft17">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32863x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p253 ft7">har meddelats med stöd av 3 kap. 24 § <SPAN class="ft8">första stycket</SPAN>. Reg- eringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får <SPAN class="ft8">föreskriva </SPAN>om sådan avskrivning.</P>
<P class="p254 ft7"><SPAN class="ft16">–</SPAN><SPAN class="ft51">– – – – –</SPAN></P>
<P class="p255 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><A href="#page_63"><SPAN class="ft36">11 </SPAN></A>Beträffande sådana studie-</P>
<P class="p256 ft7">lån som har beviljats enligt 4 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) tillämpas 8 kap. 11 § i den gamla lagen i stället för 4 kap. 22 § i den nya lagen. Vad som i 8 kap. 11 § i den gamla lagen sägs om studier enligt 4 kap. 1 § <SPAN class="ft8">skall därvid </SPAN>tillämpas även på studier enligt 3 kap. 2 § första stycket i den nya lagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p257 ft7">har meddelats med stöd av 3 kap. 24 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får <SPAN class="ft8">meddela föreskrifter </SPAN>om <SPAN class="ft8">en </SPAN>sådan avskrivning.</P>
<P class="p258 ft7">8. Beträffande sådana studie- lån som har beviljats enligt 4 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) tillämpas 8 kap. 11 § i den gamla lagen i stället för 4 kap. 22 § i den nya lagen. Vad som i 8 kap. 11 § i den gamla lagen sägs om studier enligt 4 kap. 1 § <SPAN class="ft8">ska </SPAN>tillämpas även på studier enligt 3 kap. 2 § första stycket i den nya lagen. <SPAN class="ft8">Den studerande måste senast den 30 juni 2013 ha tagit lån under minst tre terminer för studier enligt 4 kap. 1 § i dess äldre lydelse eller 3 kap. 2 § första stycket för att ha rätt till en sådan avskrivning.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p255 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft59">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p85 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft51">Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p85 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft51">Vid prövning av rätt till studiemedel enligt denna lag ska tid med studiemedel som har beräknats enligt äldre bestämmelser räknas om till motsvarande antal månader enligt denna lag.</SPAN></P>
<P class="p63 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft51">Till en studerande som före den 1 juli 2010 studerat med studiemedel i mer än nio månader på eftergymnasial nivå och som inte uppfyller kraven för att få studiemedel utöver 36 månader enligt den nya lydelsen av 3 kap. 8 § studiestödslagen, får studie- medel ändå lämnas i sammanlagt högst 54 månader. Studiemedel utöver 36 månader får i dessa fall inte lämnas för längre tid än till och med den 31 december 2014.</SPAN></P>
<P class="p259 ft44"><SPAN class="ft41">11 </SPAN>Senaste lydelse 2000:1374.</P>
<P class="p179 ft17">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft51">Beslut om antal veckor med studiemedel som har fattats enligt den äldre lydelsen av 3 kap. 8 § upphör att gälla den 31 december 2012.</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft51">Till en studerande som före den 1 juli 2010 har fått studiemedel med det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § i dess äldre lydelse får studiemedel lämnas enligt 3 kap. 12 § första stycket 3 för att den studerande ska kunna fortsätta studierna. Studiemedel enligt 3 kap. 12 § första stycket 3 får i dessa fall dock inte lämnas för längre tid än till och med den 30 juni 2011.</SPAN></P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft51">Till en studerande som före den 1 juli 2010 har fått tilläggslån enligt 3 kap. 14 § i dess äldre lydelse får tilläggslån lämnas i sammanlagt högst 27 månader. Tilläggslån utöver 18 månader får dock inte lämnas för längre tid än till och med den 31 december 2012.</SPAN></P>
<P class="p57 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft51">De upphävda bestämmelserna i 4 kap. 22 § ska fortfarande gälla beträffande studielån som före den 1 januari 2010 har lämnats för studier i en utbildning som avses i 3 kap. 2 § andra stycket för att den studerande ska få grundläggande eller särskild behörighet för högskoleutbildning på annan nivå än forskarnivå. Avskrivning enligt den upphävda paragrafen får dock bara ske i förhållande till högskolepoäng som låntagaren har genomfört med godkänt resultat senast den 30 juni 2013.</SPAN></P>
<P class="p260 ft17">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32865x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft31"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft35">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p262 ft60">lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag</P>
<P class="p263 ft7">Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostads- bidrag<A href="#page_65"><SPAN class="ft36">12 </SPAN></A>ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p19 ft37">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft7">4 §</P>
<P class="p265 ft7">Bidragsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i</P>
<P class="p266 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft51">överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst- skattelagen (1999:1229),</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft51">överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 a §, och</SPAN></P>
<P class="p268 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft59">överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 4 b §.</SPAN></P>
<P class="p269 ft7">Till de sammanlagda överskotten ska läggas belopp enligt tredje stycket samt 5 och 7 §§. Det på så sätt framräknade beloppet är den</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td38"><P class="p19 ft7">bidragsgrundande inkomsten.</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td114"><P class="p166 ft7">Överskottet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td103"><P class="p270 ft7">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p165 ft7">första</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p166 ft7">Överskottet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td103"><P class="p270 ft7">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft7">första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p19 ft7">stycket ska ökas med</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p19 ft7">stycket ska ökas med</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td38"><P class="p166 ft7">1. inkomst som på grund av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p166 ft7">1. inkomst som på grund av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td114"><P class="p19 ft7">3 kap. <NOBR>9–13</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td155"><P class="p165 ft7">inkomstskatte-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p19 ft7">3 kap. <NOBR>9–13</NOBR> §§</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td137"><P class="p24 ft7">inkomstskatte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">lagen eller skatteavtal inte ska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">lagen eller skatteavtal inte ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">tas upp som intäkt i inkomst-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">tas upp som intäkt i inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">slaget näringsverksamhet, tjänst</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">slaget näringsverksamhet, tjänst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td114"><P class="p19 ft7">eller kapital,</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p19 ft7">eller kapital,</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p166 ft7">2. studiemedel i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td140"><P class="p165 ft7">form av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p166 ft7">2. studiemedel i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td103"><P class="p24 ft7">form av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">studiebidrag, utom den del som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">studiebidrag, utom den del som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">avser </SPAN>tilläggsbidrag<SPAN class="ft7">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p19 ft37"><SPAN class="ft16">avser </SPAN>barntillägg<SPAN class="ft16">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td114"><P class="p166 ft7">3. skattefria</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td103"><P class="p19 ft7">stipendier</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p165 ft7">över</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p166 ft7">3. skattefria</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td103"><P class="p19 ft7">stipendier</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft7">över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td156"><P class="p19 ft7">3 000 kronor per månad,</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td156"><P class="p19 ft7">3 000 kronor per månad,</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p166 ft7">4. skattepliktiga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td140"><P class="p165 ft7">inkomster</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p166 ft7">4. skattepliktiga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td103"><P class="p24 ft7">inkomster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">enligt 5 § lagen (1991:586) om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">enligt 5 § lagen (1991:586) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">särskild inkomstskatt för utom-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">särskild inkomstskatt för utom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p19 ft7">lands bosatta, och</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td94"><P class="p19 ft7">lands bosatta, och</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft44"><SPAN class="ft41">12 </SPAN>Senaste lydelse 2008:309.</P>
<P class="p218 ft17">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32866x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p166 ft7">5. vårdnadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr0 td143"><P class="p19 ft7">enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr0 td54"><P class="p166 ft7">5. vårdnadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p19 ft7">enligt lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p19 ft7">(2008:307) om</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p19 ft7">kommunalt</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p19 ft7">(2008:307) om</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p19 ft7">kommunalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft7">vårdnadsbidrag.</P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft7">vårdnadsbidrag.</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
<P class="p273 ft17">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32867x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Överskottet enligt första stycket ska ökas med </SPAN><SPAN class="ft8">följande inkomster och ersättningar:</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft7">1. </SPAN><SPAN class="ft8">Inkomst </SPAN><SPAN class="ft7">som på grund av</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft7">3 kap. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">9–13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> §§ inkomstskatte- lagen eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomst- slaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft7">2. </SPAN><SPAN class="ft8">Studiemedel </SPAN><SPAN class="ft7">i form av studiebidrag, utom den del som avser barntillägg. </SPAN><SPAN class="ft8">Studiebidraget ska ingå med ett belopp som mot- svarar 140 procent av studie- bidraget.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft7">3. </SPAN><SPAN class="ft8">Skattefria </SPAN><SPAN class="ft7">stipendier över</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft7">3 000 kronor per månad.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx7"><SPAN class="ft17">67</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft31"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft35">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p275 ft60">lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag</P>
<P class="p276 ft7">Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostads- bidrag<A href="#page_67"><SPAN class="ft36">13 </SPAN></A>ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">Lydelse enligt förslag 2</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p19 ft37">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft7">4 §</P>
<P class="p156 ft7">Bidragsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i</P>
<P class="p85 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft51">överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst- skattelagen (1999:1229),</SPAN></P>
<P class="p115 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft51">överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 a §, och</SPAN></P>
<P class="p214 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft59">överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 4 b §.</SPAN></P>
<P class="p85 ft7">Till de sammanlagda överskotten ska läggas belopp enligt tredje stycket samt 5 och 7 §§. Det på så sätt framräknade beloppet är den bidragsgrundande inkomsten.</P>
<P class="p159 ft7">Överskottet enligt första stycket ska ökas med</P>
<P class="p278 ft7">1. <SPAN class="ft8">inkomst </SPAN>som på grund av</P>
<P class="p196 ft7">3 kap. <NOBR>9–13</NOBR> §§ inkomstskatte- lagen eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomst- slaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,</P>
<P class="p279 ft7">2. <SPAN class="ft8">studiemedel </SPAN>i form av studiebidrag, utom den del som avser barntillägg,</P>
<P class="p280 ft7">3. <SPAN class="ft8">skattefria </SPAN>stipendier över</P>
<P class="p155 ft7">3 000 kronor per månad,</P>
<P class="p202 ft44"><SPAN class="ft41">13 </SPAN>Senaste lydelse 2009:000.</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32868x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft8"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft45">skattepliktiga </SPAN><SPAN class="ft7">inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, </SPAN>och</P>
<P class="p281 ft32"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft61">vårdnadsbidrag </SPAN><SPAN class="ft25">enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft8"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft45">Skattepliktiga </SPAN><SPAN class="ft7">inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.</SPAN></P>
<P class="p281 ft32"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft61">Vårdnadsbidrag </SPAN><SPAN class="ft25">enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p156 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.</P>
<P class="p282 ft17">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft31"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft35">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p283 ft62">lag om upphävande av lag (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag</P>
<P class="p284 ft7">Härigenom föreskrivs att lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av år 2010.</P>
<P class="p285 ft17">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32870x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft35">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p287 ft60">förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655)</P>
<P class="p288 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödsförordningen (2000:655)<A href="#page_70"><SPAN class="ft36">14</SPAN></A></P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 3 kap. <NOBR>9<SPAN class="ft63">-</SPAN>11</NOBR> c, 12, 15 och 24 §§ samt 4 kap. 9 och 12 §§, ska upphöra att gälla,</P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att rubrikerna närmast före 3 kap. 12 och 24 §§ samt 4 kap. 9 och 10 §§ ska utgå,</P>
<P class="p238 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att nuvarande 3 kap. 11 d § ska betecknas 3 kap. 11 §,</P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 3 kap. <NOBR>4<SPAN class="ft34">-</SPAN>7,</NOBR> den nya 11, 13, 14, 16, 19, 21, 25, 26, 28, 29, 32, 37 och 39 §§, 4 kap. 10 och 11 §§ samt 6 kap. 1, 5 och 13 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p81 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att det i förordningen ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 6 a, 9 och 39 a §§ samt närmast före 3 kap. 13 och 39 a §§ nya rubriker av följande lydelse,</P>
<P class="p238 ft7"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr12 td157"><P class="p19 ft7">införas en ny punkt, 10, av följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr12 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td111"><P class="p19 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p19 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td158"><P class="p289 ft38">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td158"><P class="p290 ft7">4 §<SPAN class="ft36">15</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p166 ft7">Vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td106"><P class="p227 ft7">studier</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft7">på</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td135"><P class="p161 ft7">utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Vid studier på <SPAN class="ft8">en </SPAN>utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">som bedrivs enligt högskole-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">som bedrivs enligt högskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">lagen (1992:1434), högskoleför-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">lagen (1992:1434), högskoleför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">ordningen (1993:100) eller lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">ordningen (1993:100) eller lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p19 ft7">(1993:792)</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p201 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td22"><P class="p168 ft7">tillstånd</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p161 ft7">att</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft7">(1993:792) om</P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p24 ft7">tillstånd att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">utfärda vissa examina motsvarar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">utfärda vissa examina motsvarar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">en och en halv </SPAN>högskolepoäng en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">6,67 </SPAN>högskolepoäng en <SPAN class="ft8">månads</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td159"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">veckas </SPAN>studier på heltid.</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft7">studier på heltid.</P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">Vid studier i övrigt avses <SPAN class="ft8">med</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">Vid studier i övrigt avses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft8">vecka</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td59"><P class="p19 ft7">enligt 3 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p291 ft7">5 §</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td96"><P class="p161 ft7">studie-</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft7">enligt 3 kap. 5 §</P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p24 ft7">studiestöds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><P class="p19 ft7">stödslagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td47"><P class="p291 ft7">(1999:1395)</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p169 ft8">en</P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p161 ft37">hel</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p19 ft7">lagen (1999:1395)</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td160"><P class="p19 ft44"><SPAN class="ft41">14 </SPAN>Senaste lydelse av</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p19 ft43">3 kap. 9 § 2006:990</P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p19 ft64">3 kap. 12</P></TD>
<TD class="tr23 td44"><P class="p200 ft64">§ 2007:821</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p19 ft43">3 kap. 10 § 2006:990</P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p19 ft64">3 kap. 15</P></TD>
<TD class="tr23 td44"><P class="p200 ft64">§ 2006:619</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p19 ft43">3 kap. 11 a § 2005:619</P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p19 ft64">3 kap. 24</P></TD>
<TD class="tr23 td44"><P class="p200 ft64">§ 2006:19.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p19 ft43">3 kap. 11 b § 2005:619</P></TD>
<TD class="tr23 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr23 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft43">3 kap. 11 c § 2005:619</P>
<P class="p292 ft44"><SPAN class="ft41">15 </SPAN>Senaste lydelse 2006:990. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.</P>
<P class="p194 ft17">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft8">kalendervecka.</P>
<P class="p183 ft8"><SPAN class="ft37">1.</SPAN><SPAN class="ft45">med 100 procent av en månad; en sammanhängande kalendertid om 30 dagar,</SPAN></P>
<P class="p294 ft8"><SPAN class="ft37">2.</SPAN><SPAN class="ft45">med 75 procent av en månad; en sammanhängande kalendertid om 23 dagar,</SPAN></P>
<P class="p294 ft8"><SPAN class="ft37">3.</SPAN><SPAN class="ft45">med 50 procent av en månad; en sammanhängande kalendertid om 15 dagar, och</SPAN></P>
<P class="p294 ft8"><SPAN class="ft37">4.</SPAN><SPAN class="ft45">med 25 procent av en månad; en sammanhängande kalendertid om 8 dagar.</SPAN></P>
<P class="p295 ft50">Om studietiden inte är ut- tryckt i ett antal veckor och utbildningen inte pågår hela den första och den sista kalender- veckan, skall studietiden anses omfatta ytterligare en hel kalen- dervecka om studietiden under den första och den sista veckan sammanlagt uppgår till minst sju dagar.</P>
<P class="p296 ft7">Studiemedel får inte lämnas för mer än heltidsstudier.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p165 ft7">Centrala studiestödsnämnden</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">Centrala studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p165 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p21 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p165 ft7">för <SPAN class="ft8">tillämpningen </SPAN>av första–</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p21 ft37"><SPAN class="ft16">för </SPAN>verkställigheten <SPAN class="ft16">av första </SPAN>och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p297 ft16"><SPAN class="ft37">tredje </SPAN>styckena.</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p298 ft16"><SPAN class="ft37">andra </SPAN>styckena.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7">5 §</P>
<P class="p183 ft8">Normal takt för studier vid en läroanstalt eller utbildning som avses i avdelning B 2 i bilagan innebär att den studerande ska ha klarat av</P>
<P class="p186 ft8">1. 62,5 procent av sitt studie- åtagande under de första nio månaderna med studiemedel vid heltidsstudier, och</P>
<P class="p300 ft17">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<P class="p0 ft18">Författningsförslag SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td40"><P class="p166 ft8">2. 75 procent av sitt studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p19 ft37">åtagande för studier som därefter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td144"><P class="p19 ft8">bedrivs med studiemedel.</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td161"><P class="p161 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td154"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td83"><P class="p24 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">får meddela <SPAN class="ft8">närmare </SPAN>föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">får meddela <SPAN class="ft8">ytterligare </SPAN>före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td133"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">f</SPAN>ör tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p200 ft8">av</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p200 ft8">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p161 ft8">7 §</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">skrifter om prövning av studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">studiestödslagen (1999:1395) <SPAN class="ft7">om</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td154"><P class="p19 ft7">resultat.</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p19 ft8">studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p168 ft8">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td103"><P class="p191 ft7">prövning</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p161 ft7">av</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td133"><P class="p19 ft7">studieresultat.</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td154"><P class="p301 ft7">6 §</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td161"><P class="p161 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td154"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td83"><P class="p24 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">om vad som <SPAN class="ft8">skall </SPAN>anses vara</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">om vad som <SPAN class="ft8">ska </SPAN>anses vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft7">studier</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p168 ft7">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td95"><P class="p302 ft7">heltid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p161 ft7">respektive</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">studier</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p222 ft7">på</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p168 ft7">heltid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td116"><P class="p24 ft7">respektive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">deltid, om detta inte framgår av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">deltid, om detta inte framgår av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft7">någon</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td162"><P class="p161 ft7">annan författning eller</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">någon</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td159"><P class="p24 ft7">annan författning eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">den kursplan eller motsvarande</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">den kursplan eller motsvarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td163"><P class="p19 ft7">som gäller för utbildningen.</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">som gäller för utbildningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td161"><P class="p161 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td154"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td83"><P class="p24 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">får efter samråd med Folk-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p200 ft7">får efter samråd med Folk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">bildningsrådet meddela närmare</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p200 ft7">bildningsrådet meddela närmare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">föreskrifter om vilka studier på</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p200 ft7">föreskrifter om vilka studier på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">folkhögskola som vid <SPAN class="ft8">tilllämp-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p200 ft7">folkhögskola som vid <SPAN class="ft8">tillämp-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft8">ningen</P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p169 ft7">av</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p230 ft7">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td37"><P class="p161 ft7"><SPAN class="ft8">och </SPAN>10 §§</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p200 ft37">ningen <SPAN class="ft16">av 3 kap. 8 </SPAN>a, <SPAN class="ft16">10 </SPAN>och 12 <SPAN class="ft16">§§</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td133"><P class="p19 ft7">studiestödslagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td137"><P class="p161 ft7">(1999:1395)</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p200 ft7">studiestödslagen (1999:1395) <SPAN class="ft8">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">skall </SPAN>anses ligga på grund-</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p200 ft7">anses</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p222 ft7">ligga</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td83"><P class="p24 ft7">på grundskolenivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td164"><P class="p19 ft7">skolenivå respektive</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td37"><P class="p161 ft7">gymnasie-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td144"><P class="p200 ft7">respektive gymnasienivå.</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft7">nivå.</P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td154"><P class="p303 ft8">Centrala</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td83"><P class="p24 ft37">studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td44"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td9"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr14 td65"><P class="p19 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p200 ft37">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p200 ft8">om tidpunkten från vilken ytter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p200 ft8">ligare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td135"><P class="p177 ft8">studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft8">får</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p24 ft37">lämnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p200 ft37">enligt 3 kap. 8 § andra och tredje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td144"><P class="p200 ft37">styckena studiestödslagen.</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p200 ft8">6 a §</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p303 ft37">Om det finns särskilda skäl får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td40"><P class="p200 ft8">studiemedel lämnas för hel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td144"><P class="p200 ft8">respektive deltidsstudier</P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p24 ft8">till en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td40"><P class="p200 ft37">studerande som har ett funktions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td44"><P class="p19 ft17">72</P></TD>
<TD class="tr20 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td6"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32873x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td131"><P class="p171 ft37">hinder eller en kronisk sjukdom,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr8 td131"><P class="p171 ft37">även om den studerande inte når</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr7 td131"><P class="p171 ft8">upp till de poängtal eller mot-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr7 td131"><P class="p171 ft37">svarande som krävs för respektive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td126"><P class="p171 ft8">studietakt.</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td126"><P class="p226 ft37">Centrala</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td111"><P class="p24 ft8">studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr7 td131"><P class="p171 ft37">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p171 ft8">om</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td79"><P class="p200 ft8">tillämpningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td58"><P class="p190 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td65"><P class="p24 ft37">denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td95"><P class="p171 ft37">paragraf.</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td125"><P class="p304 ft7">7 §</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">Om en studerande samtidigt</P></TD>
<TD colspan=11 class="tr7 td131"><P class="p226 ft7">Om en studerande samtidigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">bedriver studier enligt 3 kap. 8 §</P></TD>
<TD colspan=11 class="tr7 td131"><P class="p171 ft7">bedriver studier <SPAN class="ft8">på olika ut-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td130"><P class="p222 ft37">första och andra styckena <SPAN class="ft16">studie-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td152"><P class="p171 ft37">bildningsnivåer</P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td105"><P class="p177 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td75"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p24 ft7">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td63"><P class="p19 ft7">stödslagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td92"><P class="p24 ft7">(1999:1395)</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p222 ft8">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p171 ft8">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td138"><P class="p181 ft37">8 a §<SPAN class="ft16">§</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td152"><P class="p24 ft7">studiestödslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td130"><P class="p222 ft37">enligt andra och tredje styckena i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td152"><P class="p171 ft7">(1999:1395),</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td91"><P class="p200 ft8">ska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td63"><P class="p24 ft7">studietiden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td130"><P class="p222 ft37">den paragrafen, skall <SPAN class="ft16">studietiden</SPAN></P></TD>
<TD colspan=11 class="tr8 td131"><P class="p171 ft7">fördelas i förhållande till om-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">fördelas i förhållande till om-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td126"><P class="p171 ft7">fattningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p175 ft16">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td47"><P class="p305 ft7">studierna</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p24 ft37">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td63"><P class="p19 ft7">fattningen</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td33"><P class="p168 ft7">studierna</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p222 ft8">enligt</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td145"><P class="p171 ft37"><SPAN class="ft16">respektive </SPAN>utbildningsnivå<SPAN class="ft16">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td128"><P class="p19 ft7">respektive <SPAN class="ft8">stycke</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p171 ft8">9 §</P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p226 ft8">Om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><P class="p305 ft37">en</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td22"><P class="p200 ft8">studerande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td57"><P class="p24 ft37">samtidigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td95"><P class="p171 ft8">bedriver</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td141"><P class="p200 ft37">studier</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p23 ft8">på</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td63"><P class="p24 ft37">utbildningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p171 ft8">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td3"><P class="p177 ft37">ger</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td74"><P class="p270 ft8">rätt</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p169 ft8">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td63"><P class="p24 ft8">studiemedel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p171 ft8">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td58"><P class="p19 ft8">olika</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td79"><P class="p19 ft37">bidragsandelar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td65"><P class="p24 ft8">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p171 ft8">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td74"><P class="p169 ft8">12 §</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td152"><P class="p24 ft37">studiestödslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td152"><P class="p171 ft8">(1999:1395),</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td91"><P class="p19 ft8">ska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td63"><P class="p24 ft37">studiebidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr8 td131"><P class="p171 ft8">lämnas i förhållande till omfatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr7 td131"><P class="p171 ft37">ningen av studierna på respektive</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td39"><P class="p171 ft37">utbildningsnivå.</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft8">11 d §</P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td61"><P class="p171 ft8">11 §<SPAN class="ft36">16</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p166 ft7">När</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p201 ft7">båda</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td149"><P class="p222 ft7">vårdnadshavarna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p226 ft7">När</P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td74"><P class="p200 ft7">båda</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td152"><P class="p24 ft7">vårdnadshavarna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td130"><P class="p222 ft7">studerar och är folkbokförda på</P></TD>
<TD colspan=11 class="tr8 td131"><P class="p171 ft7">studerar och är folkbokförda på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td130"><P class="p222 ft37"><SPAN class="ft16">olika adresser </SPAN>skall tilläggsbidrag</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p171 ft7">olika</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td138"><P class="p20 ft7">adresser</P></TD>
<TD class="tr7 td166"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p172 ft37">ska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td63"><P class="p24 ft8">barntillägg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft7">13 <SPAN class="ft8">a</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p191 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p222 ft16">13 <SPAN class="ft37">b </SPAN>§§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td61"><P class="p171 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td119"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p169 ft7">13 och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td57"><P class="p24 ft7">13 <SPAN class="ft8">a </SPAN>§§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td128"><P class="p19 ft7">studiestödslagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td59"><P class="p222 ft7">(1999:1395)</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td147"><P class="p171 ft7">studiestödslagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p24 ft7">(1999:1395)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft7">lämnas</P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p23 ft7">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td170"><P class="p222 ft7">den som barnet är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p171 ft7">lämnas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><P class="p306 ft7">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><P class="p174 ft7">den</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td47"><P class="p171 ft7">som barnet</P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p24 ft7">är</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft44"><SPAN class="ft41">16 </SPAN>Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 11 d § 2005:619.</P>
<P class="p179 ft17">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32874x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft32">Merkostnadslån </SPAN><SPAN class="ft25">enligt 3 kap. 15 § studiestödslagen (1999:1395) </SPAN><SPAN class="ft32">får </SPAN><SPAN class="ft25">lämnas för</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft37">1. undervisningsavgifter,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft8">2. resor till och från studie- landet i samband med studier som helt eller delvis bedrivs utan- för Sverige, och</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft8">3. personförsäkringar vid stu- dier som helt eller delvis bedrivs utanför Sverige.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft47">Merkostnadslån enligt första stycket får bara lämnas om stu- dierna för vilka merkostnadslånet lämnas pågår under minst två månader vid studier på heltid.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p257 ft7">folkbokfört hos, om inte vård- nadshavarna kommer överens om att <SPAN class="ft8">bidraget skall </SPAN>lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos.</P>
<P class="p11 ft7">Beslut enligt första stycket som innebär att <SPAN class="ft8">tilläggsbidraget skall </SPAN>lämnas till den andre vård- nadshavaren <SPAN class="ft8">skall </SPAN>endast avse <SPAN class="ft8">kalenderveckor för vilka bidraget </SPAN>inte har betalats ut.</P>
<P class="p14 ft7">Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om <SPAN class="ft8">tillläggsbidrag </SPAN>i de fall båda vårdnadshavarna studerar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p308 ft7">folkbokfört hos, om inte vård- nadshavarna kommer överens om att <SPAN class="ft8">barntillägget ska </SPAN>lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos.</P>
<P class="p309 ft7">Beslut enligt första stycket som innebär att <SPAN class="ft8">barntillägget ska </SPAN>lämnas till den andre vård- nadshavaren <SPAN class="ft8">får </SPAN>endast avse <SPAN class="ft8">bidrag som </SPAN>inte har betalats ut.</P>
<P class="p310 ft7">Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om <SPAN class="ft8">barntillägg </SPAN>i de fall båda vårdnadshavarna studerar.</P>
<P class="p311 ft49">Merkostnadslån</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p312 ft7">13 §<A href="#page_74"><SPAN class="ft36">17</SPAN></A></P>
<P class="p313 ft47">För särskild utrustning eller studiemateriel får tilläggslån <SPAN class="ft56">en- ligt 3 kap. 15 § studiestödslagen (1999:1395) lämnas </SPAN>bara till studerande vid en högskolas musikerprogram eller lärarutbild- ning med inriktning musik eller motsvarande utbildning <SPAN class="ft56">för </SPAN>inköp till skälig kostnad av ett musik- instrument som är nödvändigt för genomförande av utbildningen.</P>
<P class="p314 ft44"><SPAN class="ft41">17 </SPAN>Senaste lydelse 2002:1109.</P>
<P class="p315 ft17">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr0 td38"><P class="p165 ft7">Utöver vad som anges i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td52"><P class="p24 ft7">Utöver vad som anges i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft7">första</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p171 ft8">stycket</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p174 ft7">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p165 ft8">tilläggslån</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">första </SPAN>och andra styckena <SPAN class="ft7">får</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft7">lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p171 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td171"><P class="p230 ft7">merkostnader,</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p165 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">merkostnadslån <SPAN class="ft7">lämnas </SPAN>även <SPAN class="ft7">för</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td145"><P class="p19 ft7">det finns <SPAN class="ft8">särskilda </SPAN>skäl.</P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p19 ft8">andra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td102"><P class="p19 ft7">merkostnader, om</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p24 ft7">det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td172"><P class="p19 ft7">finns <SPAN class="ft8">synnerliga </SPAN>skäl.</P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td173"><P class="p316 ft7">14 §</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td174"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td82"><P class="p165 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">Centrala studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td175"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">om </SPAN>tilläggslån<SPAN class="ft7">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td172"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">om </SPAN>merkostnadslån</P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p177 ft8">enligt</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p24 ft37">13 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td172"><P class="p19 ft8">första stycket.</P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td173"><P class="p316 ft7">16 §</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p166 ft7">Om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td111"><P class="p317 ft8">studiemedlen</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p165 ft7">skall</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p166 ft7">Om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td102"><P class="p318 ft8">studiebidraget</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft8">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">minskas enligt bestämmelserna i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">minskas enligt bestämmelserna i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td57"><P class="p20 ft7">18 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td149"><P class="p165 ft7">studiestödslagen</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td121"><P class="p24 ft7">18 § studiestödslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">(1999:1395), </SPAN>skall vad som anges</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft37"><SPAN class="ft16">(1999:1395), </SPAN>ska bestämmelserna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">i andra stycket tillämpas i fråga</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">i andra stycket tillämpas i fråga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">om studiemedel för studier på</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">om studiemedel för studier på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">en utbildning som bedrivs enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">en utbildning som bedrivs enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">högskolelagen (1992:1434), hög-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">högskolelagen (1992:1434), hög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td172"><P class="p19 ft7">skoleförordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td59"><P class="p165 ft7">(1993:100)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td172"><P class="p19 ft7">skoleförordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td116"><P class="p24 ft7">(1993:100)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">eller lagen (1993:792) om till-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">eller lagen (1993:792) om till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">stånd att utfärda vissa examina.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">stånd att utfärda vissa examina.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p165 ft8">Ett studieår om 40 veckor</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p24 ft8">En normal hösttermin som ger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">skall anses omfatta 20 veckor</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">rätt till studiemedel under fyra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">under höstterminen och 20 veckor</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8">till fem månader ska <SPAN class="ft7">i sin helhet</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft8">under</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td143"><P class="p19 ft8">vårterminen.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td59"><P class="p165 ft8">20 veckors</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">anses pågå under det andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">studier under en hösttermin skall</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">kalenderhalvåret även om en del</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">i sin helhet anses pågå under det</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">av kurstiden är förlagd till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">andra kalenderhalvåret även om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">januari månad följande kalen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">en del av kurstiden är förlagd till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">derhalvår. </SPAN>Studiebidraget ska i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">januari månad följande kalen-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">dessa fall </SPAN>minskas i förhållande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td174"><P class="p19 ft7">derhalvår.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td171"><P class="p319 ft37">Studiemedlen</P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p165 ft37">skall</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">till det belopp som enligt 3 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">minskas i förhållande till det</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">12 och 12 a §§ </SPAN>studiestödslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft7">belopp</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td143"><P class="p23 ft7">som enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p165 ft8">11 §</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td139"><P class="p19 ft16">får lämnas för <SPAN class="ft37">hela perioden</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft8">första</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p169 ft8">stycket</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td149"><P class="p165 ft7">studiestödslagen</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft8"><SPAN class="ft7">får lämnas för </SPAN>20 veckors studier.</P>
<P class="p320 ft17">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32876x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">Författningsförslag SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p321 ft7">19 §</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td140"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td94"><P class="p161 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td140"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td127"><P class="p24 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">får meddela närmare föreskrifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td55"><P class="p19 ft7">beräkning</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p227 ft7">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td176"><P class="p161 ft7">fribelopp</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td83"><P class="p19 ft7">om beräkning av</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft7">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td55"><P class="p19 ft7">reducering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td96"><P class="p201 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p161 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td114"><P class="p166 ft7"><SPAN class="ft8">1. </SPAN>fribelopp</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td19"><P class="p24 ft7">och reducering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td96"><P class="p19 ft7">17 och</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td159"><P class="p161 ft7">18 §§ studiestödslagen</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><P class="p19 ft7">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p322 ft7">17</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p161 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p24 ft16">18 §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">(1999:1395) samt 3 kap. 16 § <SPAN class="ft8">i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td83"><P class="p19 ft7">studiestödslagen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td154"><P class="p24 ft7">(1999:1395)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">denna förordning <SPAN class="ft8">och om be-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">samt 3 kap. 16 § denna för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">räkning av veckobelopp <SPAN class="ft7">enligt 3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td140"><P class="p19 ft7">ordning,</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">kap. <NOBR>11-22</NOBR> §§ studiestödslagen.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p166 ft37">2. belopp vid studier på deltid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft8">och del av månad <SPAN class="ft7">enligt 3 kap.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7"><NOBR>11-22</NOBR> §§ studiestödslagen, <SPAN class="ft8">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td83"><P class="p166 ft8">3. bidragsandel</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft8">till</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p176 ft8">en</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p24 ft8">stu-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft37">derande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td114"><P class="p306 ft8">som samtidigt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td81"><P class="p24 ft37">bedriver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft8">studier på utbildningar som ger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft8">rätt till studiemedel med olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft37">bidragsandelar enligt 3 kap. 12 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td114"><P class="p19 ft37">studiestödslagen.</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p323 ft7">21 §<SPAN class="ft36">18</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td73"><P class="p166 ft8">Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p200 ft8">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p19 ft8">lämnas</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p161 ft8">för</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">studier utomlands, om studierna</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">bedrivs på heltid och pågår under</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">minst 13 veckor. Om det finns</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td96"><P class="p19 ft37">särskilda</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p172 ft8">skäl,</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft8">får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td176"><P class="p161 ft37">studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft8">lämnas även om studierna inte</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td73"><P class="p19 ft37">bedrivs på heltid.</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">Till en studerande som inte</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p166 ft7">Till en studerande som inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">är svensk medborgare får studie-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">är svensk medborgare <SPAN class="ft8">och inte</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">medel <SPAN class="ft8">dock </SPAN>lämnas bara om han</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft37">heller ska jämställas med svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">eller hon har påbörjat en hög-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td140"><P class="p19 ft8">medborgare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td165"><P class="p233 ft37">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td122"><P class="p24 ft8">1 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p24 ft8">4 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p19 ft7">skoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p191 ft7">vid</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p191 ft7">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td61"><P class="p161 ft7">svensk</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft37">första och andra styckena och 5 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">läroanstalt och studierna utom-</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft8">första</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><P class="p19 ft8">stycket</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td19"><P class="p24 ft37">studiestödslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft7">lands</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p172 ft7">kan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td137"><P class="p19 ft7">tillgodoräknas</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p161 ft7">helt</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft8">(1999:1395), <SPAN class="ft7">får studiemedel </SPAN>för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">som en del av den svenska</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft8">studier</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td76"><P class="p200 ft8">utomlands</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td122"><P class="p324 ft7">lämnas</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p24 ft7">bara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">utbildningen inom ramen för ett</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">om han eller hon har påbörjat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">utbytesprogram. I sådant fall får</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td29"><P class="p19 ft7">en högskoleutbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td81"><P class="p24 ft7">vid en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">studiemedel lämnas under högst</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">svensk läroanstalt och studierna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft7">ett år.</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td74"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td140"><P class="p19 ft7">utomlands</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft7">kan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td19"><P class="p24 ft7">tillgodoräknas</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft44"><SPAN class="ft41">18 </SPAN>Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.</P>
<P class="p194 ft17">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32877x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr4 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft7">helt som en del av den svenska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">utbildningen inom ramen för ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">utbytesprogram. I sådant fall får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">studiemedel lämnas under högst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">ett år.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td177"><P class="p326 ft7">25 §<SPAN class="ft36">19</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p166 ft7">Centrala</P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p165 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p166 ft7">Centrala studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">får meddela ytterligare före-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">får meddela ytterligare före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">skrifter om rätt till studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">skrifter om rätt till studiemedel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">för studier utomlands <SPAN class="ft8">och om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">för studier utomlands. <SPAN class="ft8">Myndig-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td76"><P class="p19 ft8">beräkning</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p165 ft8">och utbetalning av</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">heten </SPAN>får <SPAN class="ft8">då </SPAN>föreskriva att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">sådana studiemedel. Nämnden</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">studiemedel inte får lämnas för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">får <SPAN class="ft8">därvid </SPAN>föreskriva att studie-</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">en utbildning som inte ger rätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">medel inte får lämnas för en</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">till studiemedel för studier i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">utbildning som inte ger rätt till</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">Sverige eller annars inte rimligen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">studiemedel för studier i Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">bör medföra rätt till studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">eller annars inte rimligen bör</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">medel.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">medföra rätt till studiemedel.</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft25">Centrala studiestödsnämnden får även meddela föreskrifter om undantag från det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).</P>
<P class="p327 ft7">26 §<A href="#page_77"><SPAN class="ft36">20</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr15 td38"><P class="p165 ft7">I <NOBR>27<SPAN class="ft34">-</SPAN>32</NOBR> §§ finns bestämmel-</P></TD>
<TD class="tr15 td52"><P class="p24 ft7">I <NOBR>27<SPAN class="ft34">-</SPAN>32</NOBR> §§ finns bestämmel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p165 ft7">ser om studiemedel för tid då en</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">ser om studiemedel för tid då en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p165 ft7">studerande på grund av sjukdom</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">studerande på grund av sjukdom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p165 ft7">är helt oförmögen att bedriva</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">är helt <SPAN class="ft8">eller halvt </SPAN>oförmögen att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p328 ft7">sina studier.</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p329 ft7">bedriva sina studier.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p291 ft7">I nämnda paragrafer avses med</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft7">sjukperiod: tid då en studerande på grund av sjukdom oavbrutet har varit oförmögen att bedriva sina studier,</P>
<P class="p115 ft7">studietid: den del av ett kalenderhalvår då en studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret då den studerande skulle ha bedrivit studier om han eller hon inte hade blivit sjuk.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td111"><P class="p166 ft7">Bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p19 ft7">om</P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p165 ft7">studie-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td111"><P class="p166 ft7">Bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p19 ft7">om</P></TD>
<TD class="tr12 td141"><P class="p24 ft7">studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">medel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td178"><P class="p172 ft7">under sjukdom</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p165 ft7">gäller</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">medel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td178"><P class="p172 ft7">under sjukdom</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p24 ft7">gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">även</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p19 ft7">vid studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td135"><P class="p165 ft7">utomlands</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft7">även</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p19 ft7">vid studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p24 ft7">utomlands</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td38"><P class="p165 ft7">enligt <NOBR>21<SPAN class="ft34">-</SPAN>25</NOBR> §§. De frågor som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr12 td52"><P class="p24 ft7">enligt <NOBR>21<SPAN class="ft34">-</SPAN>25</NOBR> §§. De frågor som</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft42"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft53">Senaste lydelse 2005:619.</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft54">Senaste lydelse 2004:964.</SPAN></P>
<P class="p179 ft17">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32878x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Om en studerande på grund av sjukdom blir helt </SPAN><SPAN class="ft8">eller halvt </SPAN><SPAN class="ft7">oförmögen att bedriva sina studier, </SPAN><SPAN class="ft8">ska </SPAN><SPAN class="ft7">han eller hon anmäla detta till Försäkringskassan. An- mälan </SPAN><SPAN class="ft8">ska </SPAN><SPAN class="ft7">ske enligt de närmare bestämmelser som Försäkrings- kassan meddelar.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p257 ft7">enligt <NOBR>28<SPAN class="ft34">-</SPAN>32</NOBR> §§ ankommer på Försäkringskassan <SPAN class="ft8">skall </SPAN>dock handhas av Centrala studie- stödsnämnden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p257 ft7">enligt <NOBR>28<SPAN class="ft34">-</SPAN>32</NOBR> §§ ankommer på Försäkringskassan <SPAN class="ft8">ska </SPAN>dock handhas av Centrala studie- stödsnämnden.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p332 ft7">28 §<A href="#page_78"><SPAN class="ft36">21 </SPAN></A>Om en studerande på grund</P>
<P class="p333 ft7">av sjukdom blir helt oförmögen att bedriva sina studier, <SPAN class="ft8">skall </SPAN>han eller hon anmäla detta till För- säkringskassan. Anmälan <SPAN class="ft8">skall </SPAN>ske enligt de närmare bestäm- melser som Försäkringskassan meddelar.</P>
<P class="p334 ft7">29 §<A href="#page_78"><SPAN class="ft36">22</SPAN></A></P>
<P class="p16 ft7">Studerande har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td12"><P class="p19 ft7">eller del av den som har godkänts av Försäkringskassan.</P></TD>
<TD class="tr12 td60"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">Om Försäkringskassan fin-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">Om Försäkringskassan fin-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">ner att en studerande på grund</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">ner att en studerande på grund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">av sjukdom är helt oförmögen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">av sjukdom är helt <SPAN class="ft8">eller halvt</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">att bedriva sina studier, <SPAN class="ft8">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">oförmögen att bedriva sina stu-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p161 ft7">godkänna</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">dier, <SPAN class="ft8">ska </SPAN>Försäkringskassan god-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">sjukperioden. Detta gäller dock</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">känna sjukperioden. Detta gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">inte om något annat följer av 30</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">dock inte om något annat följer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">eller 31 §.</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p19 ft7">av 30 eller 31 §.</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td72"><P class="p335 ft7">32 §<SPAN class="ft36">23</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">Om en studerande som har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">Om en studerande som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">beviljats studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p161 ft7">på grund</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td179"><P class="p19 ft7">beviljats studiemedel på</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p24 ft7">grund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">av sjukdom har varit helt oför-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">av sjukdom har varit helt <SPAN class="ft8">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">mögen att bedriva studier under</P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">halvt </SPAN>oförmögen</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p191 ft7">att</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p24 ft7">bedriva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">90 dagar i följd eller om det</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">studier under 90 dagar i följd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">finns något annat särskilt skäl,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">eller om det finns något annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7"><SPAN class="ft8">skall </SPAN>Försäkringskassan, enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">särskilt skäl, <SPAN class="ft8">ska </SPAN>Försäkrings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><P class="p161 ft7">de närmare bestämmelser som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td40"><P class="p24 ft7">kassan, enligt de närmare be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p161 ft7">meddelar,</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p19 ft7">stämmelser som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td154"><P class="p24 ft7">Försäkrings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p161 ft7">undersöka om det finns skäl att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p24 ft7">kassan meddelar, undersöka om</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft42"><SPAN class="ft52">21</SPAN><SPAN class="ft53">Senaste lydelse 2004:964.</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft53">Senaste lydelse 2004:964.</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft54">Senaste lydelse 2004:964.</SPAN></P>
<P class="p207 ft17">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td38"><P class="p19 ft7">vidta någon åtgärd som är ägnad</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td52"><P class="p19 ft7">det finns skäl att vidta någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">att förkorta sjukdomstiden eller</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">åtgärd som är ägnad att förkorta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">på något annat sätt helt eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><P class="p19 ft7">sjukdomstiden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td42"><P class="p169 ft7">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p172 ft7">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><P class="p24 ft7">något</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">delvis återställa studieförmågan.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">annat sätt helt eller delvis åter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td156"><P class="p19 ft7">ställa studieförmågan.</P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p166 ft7">Om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td128"><P class="p190 ft7">Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p165 ft7">fin-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td180"><P class="p166 ft7">Om Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">fin-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">ner att åtgärd som avses i första</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft8"><SPAN class="ft7">ner att </SPAN>det behövs någon <SPAN class="ft7">åtgärd</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">stycket <SPAN class="ft8">behövs, skall </SPAN>den under-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">som avses i första stycket, <SPAN class="ft8">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">rätta den studerande om detta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><P class="p19 ft7">den underrätta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td42"><P class="p169 ft7">den</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td33"><P class="p24 ft7">studerande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">och se till att åtgärden vidtas.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">om detta och se till att åtgärden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">Om den studerande vägrar att</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">vidtas. Om den studerande väg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td174"><P class="p19 ft7">underkasta</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p177 ft7">sig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td123"><P class="p172 ft7">åtgärden,</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p165 ft8">kan</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">rar att underkasta sig åtgärden,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td64"><P class="p19 ft7">Försäkringskassan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p172 ft7">besluta</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p165 ft7">att</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">får </SPAN>Försäkringskassan besluta att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">inte godkänna den del av sjuk-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">inte godkänna den del av sjuk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">perioden som infaller sedan den</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">perioden som infaller sedan den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td174"><P class="p19 ft7">studerande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td109"><P class="p172 ft7">fått</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td171"><P class="p165 ft7">underrättelse</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p19 ft7">studerande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p227 ft7">fått</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td126"><P class="p24 ft7">underrättelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">om Försäkringskassans beslut. I</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">om Försäkringskassans beslut. I</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td152"><P class="p19 ft7">underrättelsen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td105"><P class="p172 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td181"><P class="p165 ft7">första</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><P class="p19 ft7">underrättelsen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td95"><P class="p168 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td65"><P class="p24 ft7">första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td152"><P class="p19 ft7">meningen <SPAN class="ft8">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td148"><P class="p165 ft7">den studerande</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p19 ft7">meningen</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft8">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td42"><P class="p19 ft7">den</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td33"><P class="p24 ft7">studerande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">erinras </SPAN>om att ett sådant beslut</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">upplysas </SPAN>om att ett sådant beslut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td152"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">kan </SPAN>meddelas.</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td19"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">får </SPAN>meddelas.</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td86"><P class="p337 ft7">37 §</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td152"><P class="p166 ft7">Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p231 ft16">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p168 ft7">beviljas</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p165 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><P class="p166 ft7">Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p177 ft7">får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p171 ft7">beviljas</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft7">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">högst ett år i sänder och för</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">högst ett år i sänder och för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td174"><P class="p19 ft7">högst <SPAN class="ft8">fyra</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td137"><P class="p19 ft8">kalenderveckor</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p165 ft7">före</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7">högst <SPAN class="ft8">en månad </SPAN>före den <SPAN class="ft8">dag </SPAN>då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft7">den</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td135"><P class="p19 ft37">kalendervecka</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p172 ft7">då</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td181"><P class="p165 ft7">ansökan</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td52"><P class="p19 ft7">ansökan kom in till Centrala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">kom in till Centrala studie-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td147"><P class="p19 ft7">studiestödsnämnden.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td33"><P class="p24 ft8">Myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td152"><P class="p19 ft7">stödsnämnden.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td123"><P class="p23 ft8">Nämnden</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p165 ft7">får</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">heten </SPAN>får meddela närmare före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p19 ft7">meddela</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td181"><P class="p270 ft7">närmare</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td171"><P class="p165 ft7">föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td183"><P class="p19 ft7">skrifter om detta.</P></TD>
<TD class="tr7 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td174"><P class="p19 ft7">om detta.</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td86"><P class="p337 ft7">39 §</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td152"><P class="p166 ft8">Utbetalning</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p338 ft37">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td171"><P class="p165 ft8">studiemedel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><P class="p166 ft8">Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td165"><P class="p19 ft37">betalas</P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft8">ut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft8">sker</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td11"><P class="p177 ft37">förskottsvis</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td105"><P class="p270 ft8">varje</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td181"><P class="p165 ft8">månad.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td52"><P class="p19 ft8">månadsvis i efterskott, om inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">Om det finns särskilda skäl, får</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td180"><P class="p19 ft37">något annat följer av 39 a §.</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td38"><P class="p19 ft8">utbetalning göras på något annat</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft8">sätt.</P>
<P class="p339 ft25">Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av studiemedel.</P>
<P class="p340 ft17">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Om någon har fått studielån för en sjukperiod enligt bestäm- melserna i 3 kap. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">26</SPAN><SPAN class="ft34">-</SPAN><SPAN class="ft7">32</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> §§ och de bestämmelser som anges där, gäller 11 § i fråga om åter- betalningen. </SPAN><SPAN class="ft8">Detsamma gäller för studielån som någon har fått vid ledighet för tillfällig vård av barn och vid ledighet för närstående- vård enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 33 §.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p204 ft49">Förskott på studielån</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr4 td105"><P class="p19 ft8">39 a §</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td184"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td154"><P class="p166 ft8">Förskott</P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p167 ft37">på</P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p24 ft8">studielån enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p19 ft8">3 kap.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p225 ft8">28 §</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p24 ft37">studiestödslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td154"><P class="p19 ft8">(1999:1395)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td83"><P class="p24 ft8">får efter begäran</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft8">från den studerande lämnas</P>
<P class="p341 ft8">1. med ett belopp motsvarande högst två månaders studiemedel enligt 3 kap. <NOBR>11<SPAN class="ft65">-</SPAN>12</NOBR> a §§ studie- stödslagen, dock med högst så mycket studielån som har be- viljats, och</P>
<P class="p341 ft8">2. med det belopp som lämnas som merkostnadslån enligt 13 §.</P>
<P class="p341 ft8">Om studierna helt eller delvis ska bedrivas utomlands får för- skott på studielån betalas ut innan studierna har påbörjats.</P>
<P class="p342 ft8">Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning och avräkning av förskott.</P>
<P class="p343 ft40">4 kap.</P>
<P class="p344 ft25">10 § Om någon har fått studielån</P>
<P class="p345 ft7">för en sjukperiod enligt bestäm- melserna i 3 kap. <NOBR>26<SPAN class="ft34">-</SPAN>32</NOBR> §§ och de bestämmelser som anges där, gäller 11 <SPAN class="ft8">och 12 </SPAN>§<SPAN class="ft8">§ </SPAN>i fråga om återbetalningen.</P>
<P class="p346 ft17">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32881x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningsförslag</P>
<P class="p347 ft7">11 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td38"><P class="p165 ft7">Studielån som avser den del</P></TD>
<TD class="tr12 td52"><P class="p24 ft7">Studielån som avser den del</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p165 ft7">av en sjukperiod som följer efter</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">av en sjukperiod som följer efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p165 ft7">en karenstid om 30 dagar <SPAN class="ft8">skall</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">en karenstid om 30 dagar <SPAN class="ft8">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p165 ft37">betalas tillbaka bara i de fall som</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p348 ft37">skrivas av.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p349 ft66">anges i 12 §.</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft7">I karenstiden får bara räknas in tid under sådan studietid som</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">avses i 3 kap. 26 §.</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p166 ft7">Vid beräkningen av karens-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">Vid beräkningen av karens-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">tiden <SPAN class="ft8">skall </SPAN>två eller flera sjuk-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">tiden <SPAN class="ft8">ska </SPAN>två eller flera sjuk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">perioder räknas som en sam-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td52"><P class="p24 ft7">perioder räknas som en sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">manhängande sjukperiod, om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td185"><P class="p19 ft7">manhängande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td143"><P class="p350 ft7">sjukperiod,</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p24 ft7">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">den senare perioden börjar inom</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td52"><P class="p24 ft7">den senare perioden börjar inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">20 dagar efter det att den</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td52"><P class="p24 ft7">20 dagar efter det att den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">tidigare slutade.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td124"><P class="p19 ft7">tidigare slutade.</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td52"><P class="p24 ft8">En period för vilken någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td52"><P class="p24 ft37">har fått studielån vid ledighet för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td52"><P class="p24 ft8">tillfällig vård av barn eller vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td52"><P class="p24 ft37">ledighet för närståendevård enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft37">föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td75"><P class="p230 ft8">som</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft8">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td95"><P class="p24 ft8">meddelats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft8">med stöd</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p19 ft8">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p19 ft8">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p180 ft8">33 §,</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p24 ft37">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft8">jämställas</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td75"><P class="p169 ft8">med</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p200 ft8">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td95"><P class="p24 ft37">sjukperiod</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr8 td111"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td186"><P class="p171 ft37">enligt <NOBR>första–tredje</NOBR> styckena.</P></TD>
<TD class="tr8 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td111"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td156"><P class="p170 ft67">6 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td111"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td156"><P class="p351 ft7">1 §<SPAN class="ft36">24</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">Vad som föreskrivs i denna</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p24 ft7">Vad som föreskrivs i denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">förordning om studiestöd för</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p171 ft7">förordning</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td63"><P class="p233 ft7">studiestöd</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p24 ft7">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td130"><P class="p222 ft7">tid då den studerande på grund</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td131"><P class="p24 ft7">tid då den studerande på grund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">av sjukdom är helt oförmögen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p24 ft7">av sjukdom är helt <SPAN class="ft8">eller halvt</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">att bedriva sina studier <SPAN class="ft8">skall</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p171 ft7">oförmögen</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p172 ft7">att</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p352 ft7">bedriva</P></TD>
<TD class="tr7 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p24 ft7">sina</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td130"><P class="p222 ft7">gälla även för tid då den stu-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td131"><P class="p24 ft7">studier <SPAN class="ft8">ska </SPAN>gälla även för tid då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">derande är att anse som smitt-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p24 ft7">den studerande är att anse som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td111"><P class="p19 ft7">bärare enligt lagen</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p222 ft7">(1989:225)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p171 ft7">smittbärare</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p19 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td98"><P class="p24 ft7">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td111"><P class="p19 ft7">om ersättning till</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p222 ft7">smittbärare</P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p171 ft7">(1989:225)</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p200 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p175 ft7">ersättning</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p24 ft7">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">och på grund av beslut enligt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p24 ft7">smittbärare och på grund av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td130"><P class="p222 ft7">smittskyddslagen (2004:168) i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p24 ft7">beslut enligt smittskyddslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td130"><P class="p222 ft7">andra fall än som avses i 3 kap. 8</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td131"><P class="p24 ft7">(2004:168) i andra fall än som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td130"><P class="p222 ft7">eller 10 § smittskyddslagen eller</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td131"><P class="p24 ft7">avses i 3 kap. 8 eller 10 § smitt-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft44"><SPAN class="ft41">24 </SPAN>Senaste lydelse 2006:862.</P>
<P class="p179 ft17">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32882x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p257 ft7">livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag är helt oförmögen att bedriva sina studier.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p257 ft7">skyddslagen eller livsmedels- lagen (2006:804) eller före- skrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag är helt <SPAN class="ft8">eller halvt </SPAN>oförmögen att bedriva sina studier.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td174"><P class="p353 ft7">5 §</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p166 ft7">Avgifter</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p168 ft7">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td97"><P class="p161 ft7">administrativa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p166 ft7">Avgifter</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td85"><P class="p24 ft7">för administrativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">kostnader <SPAN class="ft8">skall </SPAN>tas ut för debite-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">kostnader <SPAN class="ft8">ska </SPAN>tas ut för debite-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">ring av årsbelopp (expeditions-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">ring av årsbelopp (expeditions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">avgift) och vid påminnelse om</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">avgift) och vid påminnelse om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">förfallna årsbelopp (påminnelse-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">förfallna årsbelopp (påminnelse-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td188"><P class="p19 ft7">avgift). Expeditionsavgiften</P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p161 ft7">är</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p19 ft7">avgift).</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td82"><P class="p175 ft7">Expeditionsavgiften</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p24 ft7">är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">100 </SPAN>kronor för varje årsbelopp</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">200 </SPAN>kronor för varje årsbelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">som debiteras och påminnelse-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">som debiteras och påminnelse-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">avgiften är 120 kronor för varje</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">avgiften är 120 kronor för varje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p19 ft7">påminnelse.</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><P class="p19 ft7">påminnelse.</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td22"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td174"><P class="p354 ft7">13 §<SPAN class="ft36">25</SPAN></P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td82"><P class="p166 ft7">Försäkringskassan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td60"><P class="p168 ft7">ska</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p161 ft7">till</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td188"><P class="p166 ft7">Försäkringskassan ska</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p24 ft7">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td161"><P class="p161 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p19 ft7">Centrala</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td85"><P class="p24 ft7">studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">eller Överklagandenämnden för</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">eller Överklagandenämnden för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td188"><P class="p19 ft7">studiestöd lämna uppgift om</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td188"><P class="p19 ft7">studiestöd lämna uppgift om</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p166 ft7">1. sådan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td79"><P class="p20 ft7">sjukperiod</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p161 ft7">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p166 ft7">1. sådan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td135"><P class="p355 ft7">sjukperiod</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td75"><P class="p24 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">3 kap. 26 § som har godkänts av</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">3 kap. 26 § som har godkänts av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td82"><P class="p19 ft7">Försäkringskassan,</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td189"><P class="p19 ft7">Försäkringskassan,</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p166 ft8"><SPAN class="ft7">2. </SPAN>sådan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td79"><P class="p201 ft8">sjukpenning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p161 ft8">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft37">ersättning som avses i 4 kap. 12 §,</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p166 ft7"><SPAN class="ft8">3. </SPAN>aktivitetsstöd eller utveck-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p166 ft7"><SPAN class="ft8">2. </SPAN>aktivitetsstöd eller utveck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">lingsersättning under ett arbets-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">lingsersättning under ett arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">marknadspolitiskt program, och</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">marknadspolitiskt program, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td82"><P class="p166 ft7"><SPAN class="ft8">4. </SPAN>sjukersättning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td174"><P class="p161 ft7">aktivitets-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td189"><P class="p166 ft8">3. sjukpenning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td37"><P class="p24 ft7">sjukersätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft7">ersättning</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft7">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td97"><P class="p161 ft7">rehabiliterings-</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p200 ft7">ning,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td179"><P class="p24 ft7">aktivitetsersättning och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">ersättning enligt lagen (1962:381)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td77"><P class="p200 ft7">rehabiliteringsersättning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td75"><P class="p24 ft7">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td82"><P class="p19 ft7">om allmän försäkring.</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p200 ft7">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td154"><P class="p167 ft7">(1962:381)</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p177 ft7">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td75"><P class="p24 ft7">allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p200 ft7">försäkring,</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p21 ft8">förutom</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td37"><P class="p24 ft37">sjukpenning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td189"><P class="p200 ft8">som har beräknats</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft8">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td75"><P class="p24 ft8">3 kap.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft32">5 § fjärde stycket lagen om all- män försäkring.</P>
<P class="p357 ft44"><SPAN class="ft41">25 </SPAN>Senaste lydelse 2007:821.</P>
<P class="p207 ft17">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32883x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Första stycket gäller dock bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.</P>
<P class="p0 ft7">– – – – –</P>
<P class="p358 ft8">10. Expeditionsavgiften enligt</P>
<P class="p359 ft50">8 kap. 1 § studiestödsförordningen (1973:418) ska vara 200 kronor för varje årsbelopp som debiteras.</P>
<P class="p360 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft51">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011 i fråga om 6 kap. 5 § och punkten 10 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna, och i övrigt den 1 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p115 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft51">Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p115 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft51">De upphävda bestämmelserna i 3 kap. </SPAN><NOBR>9–11</NOBR> §§ ska fortfarande gälla vid tillämpning av punkten 6 i ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna till lagen (2009:000) om ändring i studie- stödslagen (1999:1395). Det som i 3 kap. <NOBR>9–11</NOBR> §§ sägs om det högre bidragsbeloppet ska då tillämpas i fråga om vem som ska ha rätt till en högre bidragsnivå enligt 3 kap. 12 § 3 studiestödslagen.</P>
<P class="p64 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft51">Den upphävda bestämmelsen i 4 kap. 9 § ska fortfarande gälla vid tillämpning av punkten 8 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till lagen (2009:000) om ändring i studiestödslagen (1999:1395).</SPAN></P>
<P class="p361 ft17">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32884x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p257 ft31"><SPAN class="ft31">6</SPAN><SPAN class="ft35">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p362 ft68">förordning om ändring i förordningen (1988:1381) om ändring i studiestödsförordningen (1973:418)</P>
<P class="p363 ft7">Regeringen föreskriver att punkt 1 a i ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna till förordningen (1988:1381) om ändring i studiestödsförordningen (1973:418) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td133"><P class="p19 ft37">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td86"><P class="p19 ft37">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p166 ft7">1 a.<A href="#page_84"><SPAN class="ft36">26 </SPAN></A>I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td122"><P class="p19 ft7">stället</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td137"><P class="p161 ft7">för vad som</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p166 ft7">1 a. I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><P class="p19 ft7">stället</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td91"><P class="p19 ft7">för</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p24 ft7">vad som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft7">föreskrivs</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p200 ft7">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p177 ft7">8 kap. 1 §</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p161 ft7">studie-</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p19 ft7">föreskrivs</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p168 ft7">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p177 ft7">8 kap.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td140"><P class="p24 ft7">1 § studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td133"><P class="p19 ft7">stödsförordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td137"><P class="p161 ft7">(1973:418) i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td127"><P class="p19 ft7">stödsförordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td140"><P class="p24 ft7">(1973:418) i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">dess lydelse före den 1 januari</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">dess lydelse före den 1 januari</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">1989 <SPAN class="ft8">skall </SPAN>med studiemedels-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">1989 <SPAN class="ft8">ska </SPAN>med studiemedelsavgift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p19 ft7">avgift avses</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p23 ft7">preliminär</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p161 ft7">avgift,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">avses preliminär avgift, <SPAN class="ft8">kvar-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft37">kvartående</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td122"><P class="p177 ft7">avgift,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td137"><P class="p161 ft7">tilläggsavgift,</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft8">stående</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td44"><P class="p19 ft7">avgift,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td173"><P class="p24 ft7">tilläggsavgift,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td133"><P class="p19 ft7">påminnelseavgift</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p169 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p161 ft7">expedi-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td86"><P class="p19 ft7">påminnelseavgift</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td91"><P class="p172 ft7">och</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p24 ft7">expedi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p19 ft7">tionsavgift.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td147"><P class="p161 ft7">Påminnelseavgiften</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p19 ft7">tionsavgift.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td64"><P class="p24 ft7">Påminnelseavgiften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">är 120 kronor för varje påmin-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">är 120 kronor för varje påmin-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">nelse och expeditionsavgiften är</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">nelse och expeditionsavgiften är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">100 </SPAN>kronor för varje avgiftsår</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7"><SPAN class="ft8">200 </SPAN>kronor för varje avgiftsår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td38"><P class="p19 ft7">som preliminär avgift debiteras</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr8 td40"><P class="p19 ft7">som preliminär avgift debiteras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">och <SPAN class="ft8">50 </SPAN>kronor för varje avgiftsår</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">och <SPAN class="ft8">100 </SPAN>kronor för varje avgifts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p19 ft7">som <SPAN class="ft8">kvartående </SPAN>avgift debiteras.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td40"><P class="p19 ft7">år som <SPAN class="ft8">kvarstående </SPAN>avgift debi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p19 ft7">teras.</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.</P>
<P class="p365 ft44"><SPAN class="ft41">26 </SPAN>Senaste lydelse 1998:656.</P>
<P class="p207 ft17">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<P class="p0 ft11">Kommitténs uppdrag och arbete</P>
<P class="p366 ft31">Tolkning och avgränsning av uppdraget</P>
<P class="p367 ft7">Studiesociala kommitténs uppdrag (dir. 2007:153) är omfattande och spänner över flera områden. Kommittén har med direktiven som utgångspunkt behandlat studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen och övervägt innehållet i dessa system och hur de sinsemellan bör samverka på ett optimalt sätt. Vidare har kom- mittén behandlat studiesociala frågor och genomströmning i hög- skolan. Därtill har kommittén granskat studiestödsadministra- tionen (CSN) och i det sammanhanget bl.a. prövat om studielån kan överföras till banker.</P>
<P class="p65 ft7">Det huvudsakliga ansvarsområdet för kommittén har varit studiemedelssystemet. Det innebär att vi har inriktat vårt arbete på att finna lösningar inom studiemedelssystemet och för studerande med studiemedel. Vi har även behandlat vissa frågor som rör stude- rande utan studiemedel, t.ex. studenthälsovården.</P>
<P class="p85 ft7">Enligt direktiven har kommittén haft möjlighet att delredovisa vissa frågor. Efterhand som vi satt oss in i uppdragets alla delar har vi funnit att de på olika sätt hänger ihop. Exempelvis bygger förslagen som rör studiemedelssystemet på våra överväganden om ökad genomströmning. Även åtgärder inom studenthälsovården påverkar genomströmningen. Efter en samlad bedömning av upp- draget har vi funnit det mest lämpligt att presentera kommitténs redovisning i ett sammanhållet betänkande.</P>
<P class="p118 ft25">Författningsändringar som har genomförts efter den 26 februari 2009 har inte kunnat beaktas. Detsamma gäller förslag som har lagts fram efter den dagen.</P>
<P class="p368 ft17">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft12">Studiemedelssystemet</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har analyserat de studerandes ekonomiska och sociala situation. Vi har prioriterat förslag till förbättringar inom studie- medelssystemet som syftar till att det ska bli ett enklare och mer generellt system. Vidare har vi med utgångspunkt i analyser av studerandes ekonomiska situation bedömt vilka beloppsnivåer som är rimliga för studiemedlen. Studiemedelsnivån har även bedömts i förhållande till andra gruppers inkomster och i förhållande till andra former av ersättningar.</P>
<P class="p71 ft7">Vi har utifrån den studerandes, arbetslivets och samhällets behov, även bedömt vid vilken inkomstgräns som studiebidraget bör minska, dvs. fribeloppsgränsen.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén har särskilt övervägt om studiemedelssystemet kan utformas så att det på ett mer systematiskt sätt än i dag kan användas för att öka genomströmningen i högskolan. I samband med detta har vi även studerat andra faktorer inom högskolan, t.ex. studerandestöd och studenthälsovård, som påverkar genomström- ningen.</P>
<P class="p57 ft7">En utgångspunkt för kommitténs arbete har varit att grunderna i studiemedelssystemet ska ligga fast, vilket också framgår av regeringens direktiv. Vi har därför inte övervägt att införa helt nya former av studiestöd eller att frångå systemets grundläggande utformning med studiemedel som består av en bidragsdel kom- pletterad med ett annuitetslån.</P>
<P class="p56 ft7">På den eftergymnasiala nivån har vi för högskoleutbildningar begränsat oss till studier på grundläggande och avancerad nivå, dvs. inte utbildning på forskarnivå. Till sådan utbildning får, i stort sett, bara antas sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Forskarstudier ska inte finan- sieras med studiemedel och hamnar därför utanför kommitténs uppdrag.</P>
<P class="p117 ft7">Inom vuxenutbildningen har de som läser svenska för invand- rare (sfi) inte rätt till studiemedel. I dag finansierar <NOBR>sfi-studerande</NOBR> sina studier främst med introduktionsersättning eller försörjnings- stöd från kommunen. Studerande i särvux har inte heller rätt till studiemedel. Studiefinansieringen för dessa grupper ligger därför inte i vårt uppdrag. Kommittén har inte heller sett att det ligger i uppdraget att utvidga de utbildningsformer som berättigar till studiemedel. Vi har ansett att frågan om vilka utbildningar som ska berättiga till studiemedel är en utbildningspolitisk fråga.</P>
<P class="p141 ft17">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p19 ft22">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Kommittén har inte sett att andra studiestöd än studiemedel har legat inom kommitténs uppdrag. Det innebär att studiehjälp, dvs. studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg, som ligger utanför studiemedelssystemet och vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år, inte behandlas. Inte heller omfattas bidrag för för- äldrautbildning i teckenspråk (s.k. <NOBR>TUFF-ersättning),</NOBR> bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (s.k. <NOBR>Rg-bidrag)</NOBR> eller korttidsstöd av kommitténs uppdrag, utom i de avseenden som ligger inom studiestödsadministrationen. Eftersom kommittén inte har sett som sin uppgift att föreslå förändringar i dessa stude- randes studiefinansiering har vi inte heller analyserat situationen för de studerandegrupper som omfattas av de olika stöden.</P>
<P class="p99 ft12">Trygghetssystemens samspel med studiemedelssystemet</P>
<P class="p87 ft7">Sambandet mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghets- systemen har analyserats och bedömts. I huvudsak har kommittén ansett att även studerande ska omfattas av de generella trygghets- systemen på samma sätt som befolkningen i övrigt. Det innebär att kommittén så långt som möjligt har undvikit att utforma särskilda ”studerandelösningar”. Undantag från denna princip är t.ex. det särskilda tilläggsbidraget för studerande med barn, som finns inom studiemedelssystemet.</P>
<P class="p65 ft7">Kommittén har på grund av tidsskäl prioriterat de frågor som berör de flesta studiemedelstagarna. Främst har sambanden med ersättning vid sjukdom och föräldraskap samt bostadsbidrag granskats. Kommunernas praxis att ge försörjningsstöd har be- handlats med utgångspunkt i den kartläggning kommittén låtit göra. Kommittén har vidare konstaterat att gränsdragningen mot arbetslöshetsförsäkringen enligt regeringens direktiv anses vara klarlagd och därför inte behöver utredas.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén föreslår huvudsakligen förändringar i lagstiftningen inom ramen för studiemedelssystemet, t.ex. beträffande studie- medel under sjukdom. De bedömningar kommittén gör om andra ersättningsformer åtföljs inte av några författningsförslag. Skälet till detta är bl.a. att flera av dessa frågor ligger eller har legat i andra utredningar, t.ex. <NOBR>SGI-utredningen</NOBR> inom Socialdepartementet och den i budgetpropositionen för 2009 avsierade socialförsäkrings- utredningen, vilka följer särskilda beslutsprocesser.</P>
<P class="p150 ft17">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Ett förslag utanför studiemedelssystemet är hur studiebidraget ska beaktas vid beräkningen av bostadsbidrag. Denna fråga behand- las bl.a. av det skälet att den tydligt berör just studerande. I övriga fall har kommittén valt att uppmärksamma vissa problem som de studerande möter och hur dessa skulle kunna lösas.</P>
<P class="p97 ft12">Genomströmning i högskolan</P>
<P class="p70 ft7">Kommittén har analyserat olika mått på genomströmning i hög- skoleutbildningen. Incitament för att öka genomströmningen, bl.a. <NOBR>peng-per-poäng</NOBR> och examensbonus, har diskuterats och bedömts. Det har bl.a. skett med utgångspunkt i de danska, finska och norska studiestödssystemen och erfarenheter av dessa. Kommittén har dragit slutsatsen att faktorer utanför studiemedelssystemet, t.ex. undervisningens organisation och ett stärkt studerandestöd på högskolorna, har större betydelse för genomströmningen än vad förändringar i studiemedelssystemet har. Därför har vi utvecklat bedömningar och förslag som medför ett tydligare ansvar för universitet och högskolor att arbeta aktivt inom det studiesociala området.</P>
<P class="p96 ft7">Frågor av mer uttalat utbildningspolitisk karaktär, t.ex. ett för- ändrat terminssystem, behandlas inte av kommittén. Vi har bedömt att sådana frågor förvisso kan påverka genomströmningen, men de ligger alltför långt från kommitténs huvuduppdrag. I kommitténs direktiv har inte ingått att analysera genomströmningen inom vuxenutbildningen.</P>
<P class="p47 ft12">Studenthälsofrågor</P>
<P class="p90 ft7">Utgångspunkten för kommitténs analys har varit att se student- hälsovården som en del av lärosätenas kärnverksamhet. Högskole- verkets utvärderingar, möten med personal vid studenthälsovården och samtal med studentrepresentanter etc. har legat till grund för våra bedömningar. Uppdraget avser endast studerande på univer- sitet och högskolor, dvs. inte studerande inom vuxenutbildningen. Vuxenstuderande är på samma sätt som andra medborgare hän- visade till den vanliga sjukvården. Kommunerna är enligt skollagen (1985:1100) skyldiga att erbjuda skolhälsovård för elever i för- skoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskolan och</P>
<P class="p369 ft17">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p19 ft22">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">sameskolan, men inte för elever i den kommunala vuxenutbild- ningen. Det är därmed en fråga för varje enskild kommun att avgöra vilken typ av hälsostöd komvuxstuderande ska erbjudas.</P>
<P class="p63 ft7">Kommittén ska föreslå vilka verktyg som kan användas i arbetet med att minska studenternas alkoholkonsumtion. Kommittén har valt att begränsa sitt uppdrag till ansvars- och organisationsfrågor eftersom alkoholfrågan därmed kan knytas till kommitténs övriga uppdrag som rör studenters studiesociala situation. Metodfrågor, dvs. hur arbetet för att minska alkoholkonsumtionen kan eller bör bedrivas, har inte behandlats. Genom Riskbruksprojektet kommer det fram till 2010 att finnas en aktör på nationell nivå som stödjer högskolornas förebyggande arbete. Kommittén har särskilt beaktat behovet av strukturer för ett fortsatt alkoholförebyggande arbete efter 2010.</P>
<P class="p86 ft12">Studiestödsadministration</P>
<P class="p60 ft7">Studiesociala kommittén ska enligt direktiven förutsättningslöst pröva och föreslå hur statens utgifter för studiestödsadministra- tionen kan minskas genom att hela eller delar av verksamheten hanteras och organiseras på ett mer ändamålsenligt och kostnads- effektivt sätt. En utvärdering av Centrala studiestödsnämnden, CSN, har genomförts. Denna har inkluderat en analys av förut- sättningarna för, själva genomförandet av och resultaten av den administrativa hanteringen.</P>
<P class="p106 ft7">CSN:s studiestödsadministrativa uppdrag omfattar även verk- samhet som ligger utanför studiemedelssystemet, t.ex. administra- tion av studiehjälp och bidrag till kostnader vid viss gymnasie- utbildning <NOBR>(Rg-bidrag).</NOBR> Eftersom kommitténs uppdrag i huvudsak avser studiemedelssystemet, har granskningen av CSN koncentre- rats till administrationen av studiemedel och återbetalning av studielån.</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén har undersökt möjligheterna att föra över delar av studiestödsadministrationen till banker, kommuner och högskolor, samt prövat förutsättningarna för att överlåta CSN:s hela uppdrag till Försäkringskassan. Dessa delar av arbetet har genomförts som riktningsanalyser, dvs. en form av förhandsgranskning för att bedöma om alternativa val är möjliga.</P>
<P class="p370 ft17">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft12">Konsekvensanalys</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har gjort en omfattande ekonomisk analys som under- lag till redovisade förslag och bedömningar i studiemedelssystemet. Inom varje område har kostnadsanalysen gjorts utifrån ett nollalternativ, dvs. de kostnader som skulle uppstått om inga ändringar i dagens studiemedelsystem skulle ske.</P>
<P class="p56 ft7">De ekonomiska fördelningseffekterna av förslagen har belysts och konsekvenserna för olika grupper av studerande har lyfts fram. Särskilt har konsekvenserna för jämställdheten varit föremål för kommitténs intresse.</P>
<P class="p56 ft7">En kommitté kan inte föreslå kostnadsökningar om det saknas finansiering. För våra förslag om utgiftsökningar i studiemedlen finns därför förslag till finansiering, som innebär utgiftsminsk- ningar i statsbudgeten. Vi har dock konstaterat att studiemedels- anslaget (UO 15, anslaget 1:2 Studiemedel m.m.) inte helt har ut- nyttjats. Det finns sedan fler år tillbaka ett årligt anslagssparande på cirka en miljard kronor. Sparandet ligger i huvudsak i anlagsposten för det högre bidraget, som är avsett för studerande som saknar slutbetyg från grundskola eller treårig gymnasieutbildning.</P>
<P class="p91 ft7">Problemet med att använda anslagssparandet som finansierings- källa är att det skulle innebära att statens utgifter ökar. Om det vore så att anslagssparandet kunde ha utnyttjats som finansierings- källa skulle kommittén ha kunnat utforma fler skarpa förslag. I stället har vi stannat vid att ange motiven för angelägna åtgärder och bedömt hur en lösning skulle kunna ske om regeringen kan finna en finansieringsmöjlighet. Det gäller t.ex. en större höjning av studiemedlen och bidrag till utbildningsavgifter i utländska univer- sitet som redovisas i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem</SPAN>.</P>
<P class="p89 ft31">Särskilda undersökningar</P>
<P class="p82 ft7">Studiesociala kommitténs uppdrag innehåller ett stort antal fråge- områden som ska behandlas och övervägas inom en tidsperiod på cirka ett år. Dessa förutsättningar har i hög grad påverkat kom- mitténs arbetssätt och val av metoder, t.ex. har det inte varit möjligt att lägga ut längre och omfattande uppdrag på forskare eller myndigheter. Ett undantag är uppdraget till SCB vid kartläggningen av kommunernas tillämpning av socialtjänstlagen (2001:453) och praxis i beslut om försörjningsstöd till studerande. Utöver detta</P>
<P class="p44 ft17">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32891x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p19 ft22">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">uppdrag har vi så långt som möjligt valt att utnyttja tidigare utred- ningar, forskarrapporter och material från myndigheter och andra organisationer som har relevans för uppdraget. Dessa källor redo- visas i betänkandets referenslista.</P>
<P class="p77 ft7">Kommittén har tillsatt en särskild granskningsgrupp för gransk- ningen av den nuvarande myndigheten för studiestödsadministra- tion, CSN. Syftet med granskningen har varit att skaffa underlag för att bedöma den nuvarande studiestödsadministrationens effek- tivitet, men även för att kunna pröva och föreslå förändringar inför framtiden. I granskningsgruppen har ingått sak- och ämnesexperter från högskolan, kommunal vuxenutbildning, Försäkringskassan, bankväsendet samt en utvärderingsexpert från Ekonomistyrnings- verket/Mälardalens högskola.</P>
<P class="p371 ft60">Samråd med myndigheter, organisationer och utredningar</P>
<P class="p372 ft7">Kommittén har haft elva protokollförda sammanträden. Utöver dessa har kommittén haft ett omfattande samarbete med CSN, som bistått utredningen på olika sätt. Detta gäller t.ex. statistikunderlag om studiemedelstagare och ett omfångsrikt självvärderingsunderlag för granskningsgruppen.</P>
<P class="p85 ft7">Till kommittén har en särskild referensgrupp knutits. I den har ingått företrädare för studerandeorganisationer, Sveriges För- enade Studentkårer (SFS) och Vuxenstuderandes intresseorgani- sation (VIO), Tria<A href="#page_91"><SPAN class="ft36">1</SPAN></A>, Saco studentråd, Högskoleverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsförmedlingen, CSN, För- säkringskassan, Riksgäldskontoret, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Vidare har företrädare för LO, TCO och Saco samt Svenskt näringsliv och Svenska Bankföreningen ingått. Referensgruppen i sin helhet har mötts vid fem tillfällen, men kommittén har även haft kontakter med enskilda organisationer inom gruppen.</P>
<P class="p94 ft7">Kommittén har också haft överläggningar med andra pågående offentliga utredningar, t.ex. Utredningen om en översyn av aktivi- tetsersättning (S 2007:15), Autonomiutredningen (U 2007:11) och Återkravsutredningen (Fi 2007:15), samt arbetsgrupper inom Regeringskansliet, t.ex. <NOBR>SGI-utredningen.</NOBR></P>
<P class="p373 ft44"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>TRIA är ett fackligt samarbete för studenter mellan ST, SKTF och Unionen.</P>
<P class="p179 ft17">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Under kommitténs sammanträden har extern medverkan förekommit. Det gäller t.ex. företrädare för studerandeorga- nisationer och Svenska Bankföreningen.</P>
<P class="p56 ft7">En komplett förteckning av de myndigheter och organisationer som kommittén har haft kontakter med finns i bilaga 2.</P>
<P class="p103 ft31">Seminarium och studiebesök</P>
<P class="p82 ft7">Kommittén har arrangerat ett seminarium och ett antal studiebesök i syfte att få specifika frågor belysta. Seminariet hölls i maj 2008 med företrädare för studiestödsadministrationer i Danmark, Finland och Norge. I oktober har kommittén haft möten med företrädare för Styrelsen for Statens Uddannelsesstøtte i Danmark.</P>
<P class="p55 ft7">Vidare har kommittén mött studenter och personal vid Lunds universitet och Malmö högskola. Förutsättningarna för vuxen- utbildningen och vuxenstuderande har kommittén fått belysta vid ett möte med företrädare för studerande och utbildningsförvalt- ning i Eskilstuna.</P>
<P class="p97 ft31">Data och statistik</P>
<P class="p104 ft7">I betänkandet används åtskilliga statistikuppgifter. Kommittén gör även många beräkningar och bedömningar baserade på olika former av data. Av olika skäl har det inte varit möjligt att redovisa samtliga uppgifter för samma tidsperiod, t.ex. för 2008. Detta beror på att viss statistik insamlas läsårsvis och att annan statistik insamlas per kalenderår.</P>
<P class="p71 ft7">Tidpunkten för slutförandet av kommitténs uppdrag, mars 2009, har också medfört att vi i många fall inte har haft möjlighet att uppdatera det statistiska underlaget med 2008 års uppgifter. I de flesta fall har vi varit tvungna att basera beräkningarna på uppgifter från 2006 eller 2007. Detta gäller t.ex. för vissa beräkningar av inkomst- och kostnadsläget för studerande. I andra fall, t.ex. för studiemedelsbeloppen, har det varit möjligt att använda 2009 års uppgifter.</P>
<P class="p374 ft17">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td190"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p19 ft22">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft31">Betänkandets struktur och läsanvisningar</P>
<P class="p375 ft7">Kommitténs betänkande är uppbyggt på följande sätt:</P>
<P class="p115 ft7">I kapitel 1 <SPAN class="ft8">Generella utgångspunkter </SPAN>presenteras förutsättningar- na för kommitténs arbete. Kapitlet innehåller en översikt över samhällets och individens behov av utbildning, en beskrivning av högskolesektorn och de högskolestuderande respektive vuxen- utbildningssektorn och de vuxenstuderande. Nuvarande studie- medelssystem beskrivs i ett historiskt och internationellt per- spektiv.</P>
<P class="p111 ft8"><SPAN class="ft7">Kapitel 2 </SPAN>Ökad genomströmning inom högskolan <SPAN class="ft7">behandlar för- slag och bedömningar som avser ökad genomströmning i hög- skolan. I detta kapitel diskuteras studiemedlens roll för genom- strömningen. Kommittén analyserar även högskolornas ansvar för genomströmningen, bl.a. insatserna för studerandestöd och andra studiesociala insatser.</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">I kapitel 3 <SPAN class="ft8">Studenthälsofrågor </SPAN>redovisar kommittén sina be- dömningar rörande studenthälsovården och studenters alkohol- konsumtion. Avsnittet knyter an till kommitténs bedömningar i kapitel 2.</P>
<P class="p85 ft7">I kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>redovisar kommittén sina förslag till ett enklare och mer generellt studiemedelssystem. Detta kapitel är till omfång det största och behandlar studiemedlen, förhållandet mellan bidrag och lån, längden på den studietid som berättigar till studiemedel, återbetalning, etc.</P>
<P class="p63 ft7">Förslag och bedömningar till hur studiestödsadministrationen kan effektiviseras redovisas i kapitel 5 <SPAN class="ft8">Effektivare studiestöds- administration</SPAN>. Förslagen grundar sig dels på resultatet av den granskning av CSN som en granskningsgrupp inom kommittén genomfört, dels på de förslag till förändringar i studiemedelssyste- met som föreslås i andra delar av betänkandet.</P>
<P class="p65 ft8"><SPAN class="ft7">I kapitel 6 </SPAN>Studiemedlen och trygghetssystemen <SPAN class="ft7">presenteras kommitténs överväganden och förslag rörande sambandet mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen. Här behandlas bl.a. ersättning vid sjukdom eller föräldraskap och bostadsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p61 ft8"><SPAN class="ft7">I kapitel 7 </SPAN>Förbättrad information till studerande <SPAN class="ft7">föreslår kom- mittén hur information om studiesociala frågor kan samlas och förbättras. Avsnittet utgår bl.a. från de förslag och bedömningar som gjorts i tidigare kapitel.</SPAN></P>
<P class="p376 ft17">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kommitténs uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Kostnadskonsekvenser av kommitténs förslag och bedömningar samt andra konsekvensanalyser redovisas i kapitel 8 <SPAN class="ft8">Kostnads- och konsekvensanalys</SPAN>.</P>
<P class="p56 ft7">I kapitel 9 <SPAN class="ft8">Författningskommentar </SPAN>förklaras kommitténs förslag till författningsändringar i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655) m.m.</P>
<P class="p377 ft17">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<P class="p0 ft11">1 Generella utgångspunkter</P>
<P class="p152 ft31"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">I detta kapitel redovisar kommittén sina utgångspunkter för de överväganden som görs i kommande kapitel. Kommittén tar inled- ningsvis upp behovet av utbildning – både ur individens och samhällets synvinkel. Därefter beskrivs inom högskole- respektive vuxenutbildningsområdet utbildningssystemen, de studerande och deras ekonomiska villkor. Slutligen ges en beskrivning av nuvaran- de studiemedelssystem i ett historiskt och internationellt perspek- tiv och hur det nyttjas. Kommittén har valt att ge en förhållandevis utförlig redovisning av den sfär som ligger inom kommitténs upp- drag. Den som redan har denna överblick kan läsa avsnittet extensivt och ägna mer uppmärksamhet åt övriga kapitel.</P>
<P class="p378 ft31"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft69">Behov och effekter av utbildning</SPAN></P>
<P class="p379 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Den enskildes drivkrafter för studier</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Den enskildes drivkrafter för studier innehåller många kompo- nenter. Det handlar om en önskan att vilja förverkliga drömmar och livsprojekt och om att skaffa en utbildning som leder till en plats på arbetsmarknaden och till framtida inkomster. Det handlar också om att få fördjupa sig inom ett eller flera intresseområden. Ett incitament för utbildning är att den är personlighetsutveck- lande – även om den inte är användbar på arbetsmarknaden. Stude- rande på högskolenivå anger eget intresse som huvudskäl till att de studerar. Det näst vanligaste skälet är att de vill förbättra sin position på arbetsmarknaden. Andra faktorer påverkar individen mer indirekt. Sådana är exempelvis hur kamraterna väljer utbild-</P>
<P class="p380 ft17">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32896x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">ning, föräldrarnas utbildningsbakgrund och kulturella kapital samt utbildningars status i olika sociala miljöer.<A href="#page_96"><SPAN class="ft36">1</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Det finns studier som har visat flera positiva effekter med utbildning, t.ex. bättre hälsa, rikare fritid, mer inflytande och ett större deltagande i samhällslivet i stort. Dessa effekter kanske inte ska ses som individuella drivkrafter i egentlig mening.</P>
<P class="p55 ft7">En sporre för studier är naturligtvis det ekonomiska utbytet för den enskilde, dvs. att utbildningen kan ge arbetsuppgifter med en högre lön. Inom nationalekonomin talar man om <SPAN class="ft8">humankapital- teorin, </SPAN>dvs. att utbildning ger individer ökade kunskaper och förmågor, som gör dem mer produktiva och leder till både högre löner och för samhället en högre ekonomisk tillväxt.<A href="#page_96"><SPAN class="ft36">2 </SPAN></A>Den eko- nomiska drivkraften är också lättast att analysera och jämföra över tid samt mellan yrken eller olika bakgrundsfaktorer.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Samhällets motiv</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">I ett internationellt perspektiv satsar Sverige mycket pengar på utbildning. De samlade utbildningskostnaderna uppgår till nästan 250 miljarder kronor, inklusive medel från kommuner och lands- ting. Delar av de medel som kommuner och landsting avsätter för utbildning finansieras genom de generella statsbidragen till kom- munerna. Statens anslag täcker ungefär 28 procent av de samlade kostnaderna vilket hänger samman med att huvudmannaskapet för verksamheten delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän. I utbildningskostnaderna räknas även statens kostnader för studiestöd in.</P>
<P class="p68 ft7">Det finns ett antal anledningar till att staten subventionerar utbildning. Den första är att staten har nytta av att individernas produktivitet ökar, främst genom ökade skatteintäkter. Genom utbildningssubventioner kan staten också minska risken att män- niskor utbildar sig mindre än vad som vore samhällsekonomiskt optimalt. Ett tredje skäl är att en högre utbildningsnivå bland befolkningen även får ett antal indirekta effekter, t.ex. minskad brottslighet, bättre fungerande demokratiskt system och bättre folkhälsa.</P>
<P class="p117 ft7">Enligt ekonomisk teori finns det i varje samhälle och vid varje tidpunkt en optimal nivå på utbildningssubventionen. Det innebär</P>
<P class="p382 ft42"><SPAN class="ft57">1</SPAN><SPAN class="ft58">Högskoleverket (2007a).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft57">2</SPAN><SPAN class="ft71">Becker, G.S. (1964).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32897x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">att subventionen, och då även studiemedlens storlek, kan vara såväl för stor som för liten. Om subventionerna är för stora kan det leda till att alltför många utbildar sig eller till att man väljer för långa eller fel utbildningar, i förhållande till de behov som finns på arbetsmarknaden. Om subventionerna är för små kan det leda till att alltför få utbildar sig eller väljer för korta utbildningar.<A href="#page_97"><SPAN class="ft36">3</SPAN></A></P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Utbildningens ekonomiska effekter</SPAN></P>
<P class="p384 ft7">Vad säger då forskningen om dessa frågor, leder verkligen en högre utbildningsnivå till ett bättre samhälle? Den enklaste analysen är att relatera ett lands utbildningsnivå till dess BNP per capita och här finns ett starkt samband. Problemet är att bedöma om det är utbildning som leder till högre BNP, eller om det är högre BNP som leder till mer utbildning.<A href="#page_97"><SPAN class="ft36">4</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Åtskillig forskningslitteratur, som omfattar empiriska studier från många länder, visar att utbildning leder till högre inkomster för dem som genomgår utbildning. Vilken effekt utbildning har på samhällsekonomin är mer diskutabelt. Vissa forskare argumenterar för att utbildningens bidrag till den ekonomiska utvecklingen är överskattad och att de samhällsekonomiska effekterna inte är lika stora som de privatekonomiska. Det finns också de som argumen- terat för motsatsen, nämligen att utbildningens bidrag till den totala produktionen i samhället är klart större än vad som kan uppmätas med de utbildade personernas höjda inkomster.</P>
<P class="p118 ft7">Det finns en växande forskning om utbildningens påverkan på andra samhällsekonomiska variabler, som i sin tur förväntas vara gynnsamma för den ekonomiska utvecklingen. Ett antal studier av effekterna av föräldrars utbildning på deras barns inkomster och utbildning visar samband. Likaså finns det skäl att tro att de starka sambanden mellan individers utbildning, hälsa och livslängd åtmin- stone delvis har att göra med deras utbildningsbakgrund. En amerikansk studie tyder också på att höjd utbildningsnivå sänker brottsligheten, men det är inte säkert att resultaten går att överföra till Sverige. Aktuell forskning tyder också på att utbildning leder till ökad politisk medvetenhet och engagemang.</P>
<P class="p385 ft42"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex. Johnstone, B.D. (1986).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft54">Finansdepartementet (2005).</SPAN></P>
<P class="p179 ft17">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32898x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Sker det en överutbildning?</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Inom forskningen är det vanligt att man med överutbildning avser personer som har en högre utbildning än de behöver i relation till arbetes krav. Underutbildade är på motsvarande sätt de som har en lägre utbildning än vad som egentligen krävs i arbetet.</P>
<P class="p56 ft7">Under senare år har det dykt upp en debatt om överutbildning. Rubriker som ”Överutbildning ett stort problem”, ”Högskolan skapar en ny underklass <SPAN class="ft34">- </SPAN>inte jobb”, ”Massutbildningens pris”, ”Svenskarna håller på att överutbilda sig”, ”Allt färre arbetar med det de har pluggat till” har under senare år förekommit i pressen. I artiklar har oro uttryckts över att det inte finns jobb till alla som examineras när nästan varannan person under 25 år påbörjar en högskoleutbildning.</P>
<P class="p386 ft7">Den utbildningsexplosion som skett i hela den utvecklade världen under <NOBR>1900-talet</NOBR> har bidragit till att det har växt fram forskning och debatt om överutbildning. Människor i arbetsför ålder har nu betydligt fler skol- och utbildningsår bakom sig än tidigare. En gymnasieutbildning hade under slutet av <NOBR>1900-talet</NOBR> blivit standard och vid millennieskiftet blev högre utbildning en verklig massutbildning.</P>
<P class="p57 ft7">De långa tidsserier som tagits fram av svenska forskare, tyder på att överutbildning var betydligt vanligare år 2000 än i mitten av <NOBR>1970-talet.<A href="#page_98"><SPAN class="ft36">5</SPAN></A></NOBR><A href="#page_98"><SPAN class="ft36"> </SPAN></A>Det finns dock ingen konsensus om att överutbildning är vanligt på arbetsmarknaden. Forskningen utifrån svenska data är begränsad. Användningen av olika data och olika definitioner har gett olika resultat.</P>
<P class="p55 ft7">Utvecklingen har t.ex. grovt sett inneburit att allt fler arbeten kräver högre kvalifikationer än tidigare och att allt färre kräver lägre. Men förändringen av individernas utbildningsnivå har gått än snabbare. De högutbildades antal har ökat mer och de lågutbildades antal har minskat snabbare än förändringen av kvalifikationskraven.</P>
<P class="p71 ft7">Överutbildning kan finnas på olika nivåer, t.ex. är det vanligt att individer som har en <NOBR>3-årig</NOBR> gymnasieutbildning har ett jobb som kräver mindre än en <NOBR>2-årig</NOBR> gymnasieutbildning. Kvinnor är över- utbildade i klart högre utsträckning än män, vilka ofta i stället är underutbildade, dvs. har färre utbildningsår än vad deras jobb anses kräva. Enligt forskningen är också yngre personer klart överrepre-</P>
<P class="p369 ft44"><SPAN class="ft41">5 </SPAN>Tåhlin, M. (2007).</P>
<P class="p194 ft17">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB32899x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">senterade bland dem med överutbildning. Inom forskning tycks man vara relativt överens om dessa mönster.<A href="#page_99"><SPAN class="ft36">6</SPAN></A></P>
<P class="p63 ft7">Yrkena i sig förändras till sitt innehåll medan de krav som ställs endast ändras långsamt och måttligt. Det som förändrats enligt forskningen är snarare att de högkvalificerade jobben blivit fler. Även om mycket tyder på att överutbildningen ökat har Sverige i jämförelse med andra länder en relativt hög andel underutbildade och en låg andel överutbildade. Andelen adekvat utbildade ligger i nivå med övriga länder.<A href="#page_99"><SPAN class="ft36">7</SPAN></A></P>
<P class="p75 ft40">Ger överutbildning akademikerarbetslöshet?</P>
<P class="p100 ft7">SCB och Högskoleverket har i ett antal rapporter tagit upp hög- skoleutbildningarnas relevans för eller matchning till arbetsmark- naden. I rapporten <SPAN class="ft8">Högskoleutbildningarnas dimensionering </SPAN>från Högskoleverket studeras ett trettiotal större utbildningsgrupper och deras framtida arbetsmarknadsutsikter fram till år 2020. Utgångspunkten i studien är att utbildningarna enligt högskole- lagen ska dimensioneras efter studenternas intresse och arbets- marknadens behov. Resultatet visar att det för en fjärdedel av utbildningsgrupperna fanns en god balans mellan utbildningarna och arbetsmarknadens efterfrågan. För resterande utbildningar finns påtagliga risker för både över- och underskott på examinerade om inga förändringar i dimensioneringarna genomförs.</P>
<P class="p78 ft7">De grupper som pekas ut som framtida bristyrken är yrkes- lärare, fritidspedagoger, förskollärare, tandläkare, biomedicinska analytiker och läkare. Grundskollärare med inriktning mot senare år i grundskolan, gymnasielärare, journalister, naturvetare och exa- minerade med konstnärlig utbildning, är grupper som det i fram- tiden kan finnas ett överskott av.</P>
<P class="p65 ft7">I rapporten noterar Högskoleverket att det är vanligare att universitet och högskolor dimensionerar utbildningarna efter stu- denters intresse än efter arbetsmarknadens behov. Rekommenda- tionen från verket är att universitet och högskolor borde fördjupa sitt samarbete med näringslivet och den offentliga sektorn. De borde även ägna större uppmärksamhet åt att följa upp tidigare studenters karriärer på arbetsmarknaden.<A href="#page_99"><SPAN class="ft36">8</SPAN></A></P>
<P class="p387 ft42"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft53">Oscarsson, E., Grannas, D. (2001); Tåhlin, M. (2007); Åberg, R. (2002).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft53">Oscarsson, E. och Grannas, D. (2001).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2006d). Se även Högskoleverket (2006a); Högskoleverket (2007d).</SPAN></P>
<P class="p179 ft17">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Inom kultur- och upplevelseindustrin har antalet utbildnings- platser ökat med 42 procent mellan 1998 och 2003 medan ökningen för övriga utbildningar varit 22 procent. Efterfrågan på dessa utbildningsplatser är hög men ett år efter examen har bara drygt en tredjedel av studenterna fått jobb.<A href="#page_100"><SPAN class="ft36">9</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Utbildning brukar ofta lyftas fram som en del i en ekonomisk- politisk strategi för ökad tillväxt. Om utbildningssatsningarna i alltför hög grad leder till överutbildning kan detta i stället leda till att tillväxten hämmas. När staten uppmuntrar medborgare att studera innebär det en alternativkostnad. Dels går samhället miste om skatteintäkter som det fått om personen arbetat och det mer- värde som arbetsinsatsen skulle ha inneburit för arbetsgivaren. Dels får staten ökade utgifter för utbildningsplatserna ifall de är offent- ligt finansierade. Om alltför många utbildar sig inom områden där det inte finns någon efterfrågan på arbetsmarknaden blir det fram- tida tillskottet i produktionen inte tillräckligt stort för att resultatet ska bli ökad tillväxt.</P>
<P class="p388 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.5</SPAN><SPAN class="ft70">Individens ekonomiska utbyte av utbildning</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">I Sverige är det förhållandevis lönsamt för ungdomar att skaffa en gymnasieutbildning eller en <NOBR>icke-akademisk</NOBR> eftergymnasial utbild- ning. Däremot vinner man ganska lite på att skaffa sig en utbild- ning vid <NOBR>40-års</NOBR> ålder. Detta gäller både för gymnasial och efter- gymnasial <NOBR>icke-akademisk</NOBR> utbildning och för högre utbildning.<A href="#page_100"><SPAN class="ft36">10</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Den genomsnittliga behållningen av högre utbildning i Sverige är låg jämfört med flertalet OECD länder, men är, bl.a. tack vare förhållandevis generösa studiemedel, inte anmärkningsvärt låg.<A href="#page_100"><SPAN class="ft36">11 </SPAN></A>Det som håller nere utbytet är den sammanpressade lönestrukturen i Sverige och det relativt höga skattetrycket och därmed en hög inkomstjämlikhet. Det kan finnas problem med det svenska syste- met. Det är billigt att läsa, men belöningen efter genomförd utbildning är ganska låg. Det finns därför en risk för att svenska studenter i jämförelse med studenter i andra länder senarelägger utbildningen, drar ut på utbildningen, väljer utbildningsinriktningar med lägre löneutveckling eller är okänsliga för utbildningens längd.</P>
<P class="p389 ft42"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft58">Högskoleverket (2005b).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft53">OECD (2007a).</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft54">Plats 15 för män och 19 för kvinnor av 21 </SPAN><NOBR>OECD-länder</NOBR> enligt OECD (2007b).</P>
<P class="p194 ft17">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft7">Det ekonomiska värdet av utbildning är större ju tidigare i livet den genomförs. Det gäller både för individen och för samhället. Sverige har en internationellt sett låg andel av befolkningen i högskoleutbildning bland de yngsta åldersgrupperna.<A href="#page_101"><SPAN class="ft36">12 </SPAN></A>Det som påverkar studenternas val av när i livet de ska studera är dock endast till en begränsad del sådant som kan påverkas med politik på högskoleområdet. En minst lika stor del handlar om genomström- ningen i gymnasieskolan och om övergången mellan gymnasie- skolan och högskolan, t.ex. om tillträdesregler och betygssystem som gynnar konkurrenskomplettering. En annan viktig faktor är arbetsmarknaden. Exempelvis lockade <NOBR>1980-talets</NOBR> gynnsamma arbetsmarknad gymnasieutbildade ungdomar att skjuta upp sina högskolestudier.</P>
<P class="p93 ft7">De som väljer att börja en högskoleutbildning gör ett aktivt val att avstå från förvärvsinkomster för att i stället leva på bidrag och lån under några år. Utbildningen värderas således högre än det inkomstbortfall man drabbas av under studietiden. Det ekono- miska utbytet av ”humankapitalinvesteringen” för akademiker kan dock vara måttligt eller rentav obefintligt. Även om akademiker i många fall har en något högre bruttolön än sina gymnasieutbildade kamrater är det möjligt att skillnaden är alltför liten för att kom- pensera inkomstbortfallet under studietiden och återbetalningen av studieskulden. Månadslönen ger en ofullständig bild av de faktiska förhållandena och behöver kompletteras med uppgiften om lönen under hela arbetslivsperioden.</P>
<P class="p94 ft7">Den vanligaste metoden för beräkningar av livslöner är att göra en tvärsnittsanalys. Det innebär att man tar data för ett enskilt år och låter individer i olika åldrar representera en hel livscykel. Fördelarna med tvärsnittsmetoden är bland annat att det är relativt enkelt att få tag på ett dataunderlag och att man bara behöver hålla reda på det aktuella årets regler för till exempel skatter och studie- medel. Den metoden har bl.a. använts av Saco i deras analys av livslöner för olika akademiska yrkesutbildningar.<A href="#page_101"><SPAN class="ft36">13</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft7">Vid beräkning av livslöner visar det sig att för de allra flesta lönar det sig att ta en akademisk examen. I genomsnitt får en akademiker en avkastning på ungefär sex procent för sin human- kapitalinvestering. Bryter man ned resultaten på olika utbildnings- inriktningar ges en annan bild av lönsamheten. I 19 av de 27 stu- derade utbildningsgrupperna är det ekonomiska utbytet fem pro-</P>
<P class="p392 ft42"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">OECD (2007a).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft54">Saco (2004).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft7">cent eller lägre. I nio grupper innebär utbildningen en ekonomisk förlust jämfört med om studenterna börjat arbeta direkt efter gymnasieskolan. Flera av de grupper som har negativ avkastning på sin utbildning är starkt kvinnodominerade och arbetar framför allt inom kommuner och landsting. Det gäller till exempel arbetstera- peuter, bibliotekarier och sjukgymnaster. För att de grupper som gör en ekonomisk förlust på sin utbildning ska gå jämnt upp med gymnasieutbildade under livet skulle det krävas att ingångslönerna höjdes med mellan 2 och 16 procent.</P>
<P class="p395 ft72">Diagram 1.1 Olika akademikergruppers livslöner 2002 i förhållande till gymnasieutbildade enligt Saco (2004)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr25 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td58"><P class="p324 ft73">30%</P></TD>
<TD class="tr25 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td58"><P class="p224 ft73">20%</P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td58"><P class="p324 ft73">10%</P></TD>
<TD class="tr27 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr27 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td58"><P class="p176 ft73">0</P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td58"><P class="p224 ft73"><NOBR>-10%</NOBR></P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td58"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td50"><P class="p396 ft75">r</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td100"><P class="p397 ft76">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td9"><P class="p398 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td100"><P class="p396 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td108"><P class="p399 ft78">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td108"><P class="p399 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td50"><P class="p399 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td8"><P class="p400 ft76">r</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td108"><P class="p401 ft75">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td9"><P class="p400 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td182"><P class="p402 ft77">r</P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td4"><P class="p397 ft76">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td108"><P class="p397 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td167"><P class="p403 ft76">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td182"><P class="p396 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td167"><P class="p399 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td99"><P class="p396 ft76">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td50"><P class="p396 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td108"><P class="p396 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td100"><P class="p397 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td50"><P class="p403 ft77">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td99"><P class="p404 ft77">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td108"><P class="p403 ft78">r</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td4"><P class="p399 ft76">e</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td108"><P class="p397 ft76">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td13"><P class="p397 ft78">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td169"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td58"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td193"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p396 ft81">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td9"><P class="p404 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td100"><P class="p396 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td108"><P class="p399 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td108"><P class="p399 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td50"><P class="p399 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p400 ft81">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td9"><P class="p398 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td182"><P class="p402 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td108"><P class="p397 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td182"><P class="p402 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td167"><P class="p399 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td50"><P class="p402 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td108"><P class="p396 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td100"><P class="p396 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td99"><P class="p404 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td108"><P class="p397 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td13"><P class="p397 ft82">e</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td50"><P class="p402 ft83">m</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p396 ft81">r</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td8"><P class="p398 ft84">m</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p401 ft81">r</P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p396 ft81">r</P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p397 ft81">r</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p396 ft81">r</P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p397 ft81">r</P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p403 ft81">r</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p397 ft81">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td58"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p396 ft86">a</P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p404 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p402 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p403 ft86">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p403 ft87">m</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p403 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p405 ft86">a</P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p398 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p406 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td4"><P class="p396 ft87">a</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p396 ft86">d</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td167"><P class="p396 ft87">a</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p402 ft86">g</P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p403 ft86">k</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td99"><P class="p402 ft87">a</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p406 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p402 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p402 ft86">g</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td50"><P class="p397 ft87">a</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p399 ft86">t</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p396 ft87">m</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td4"><P class="p397 ft87">a</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p396 ft86">a</P></TD>
<TD class="tr34 td13"><P class="p396 ft86">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td58"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td50"><P class="p406 ft87">o</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td100"><P class="p402 ft87">k</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td9"><P class="p399 ft87">u</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p406 ft86">k</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p397 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p403 ft86">ö</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p407 ft86">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td9"><P class="p404 ft87">jö</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p408 ft86">s</P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p402 ft87">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td182"><P class="p406 ft87">o</P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p397 ft86">i</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p406 ft86">s</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p406 ft86">s</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td100"><P class="p402 ft87">o</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p403 ft86">s</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p402 ft87">k</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td13"><P class="p402 ft87">ä</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td58"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p406 ft86">e</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p397 ft86">a</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p397 ft86">o</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p397 ft86">j</P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p404 ft86">o</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p403 ft87">ä</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p408 ft86">i</P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p402 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p402 ft86">k</P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p397 ft86">s</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p406 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p408 ft86">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p406 ft87">ä</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p396 ft86">t</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td99"><P class="p403 ft87">a</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p402 ft87">o</P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p397 ft86">t</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td58"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p408 ft86">n</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p406 ft86">e</P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p403 ft86">e</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p408 ft86">t</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p396 ft83">k</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p396 ft83">n</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p397 ft86">n</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td8"><P class="p399 ft83">n</P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p399 ft86">n</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p409 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p406 ft86">s</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p406 ft86">p</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td167"><P class="p410 ft83">ä</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td182"><P class="p408 ft83">o</P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p396 ft86">y</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p406 ft86">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td50"><P class="p408 ft83">m</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td100"><P class="p408 ft83">o</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p402 ft86">e</P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p396 ft86">e</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p411 ft86">ä</P></TD>
<TD class="tr34 td13"><P class="p402 ft86">n</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td50"><P class="p409 ft83">o</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p408 ft81">t</P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p403 ft81">p</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p409 ft81">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td50"><P class="p396 ft83">e</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p397 ft81">l</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td9"><P class="p403 ft83">e</P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p409 ft81">u</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td99"><P class="p412 ft83">ä</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p406 ft83">o</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td167"><P class="p396 ft83">f</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p408 ft81">v</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p408 ft81">r</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td50"><P class="p402 ft83">v</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p397 ft81">n</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p406 ft81">n</P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p402 ft81">v</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p406 ft81">l</P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p406 ft81">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td58"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td100"><P class="p408 ft83">o</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td9"><P class="p397 ft84">ra</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td100"><P class="p409 ft83">k</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p402 ft86">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p402 ft83">o</P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p403 ft86">o</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p396 ft86">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td182"><P class="p413 ft83">J</P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p406 ft86">L</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p409 ft86">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td99"><P class="p409 ft83">o</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td50"><P class="p413 ft83">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p409 ft83">P</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td100"><P class="p408 ft83">k</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td99"><P class="p396 ft84">m</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p406 ft83">o</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td4"><P class="p406 ft84">m</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p408 ft83">d</P></TD>
<TD class="tr34 td13"><P class="p408 ft86">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p409 ft81">t</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p402 ft81">t</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td50"><P class="p402 ft83">g</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td8"><P class="p397 ft83">k</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p396 ft81">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td9"><P class="p397 ft83">g</P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td4"><P class="p408 ft83">m</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p408 ft83">g</P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td182"><P class="p413 ft83">B</P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p402 ft81">/</P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p406 ft81">s</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td13"><P class="p408 ft83">e</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td61"><P class="p414 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p409 ft86">p</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p413 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p406 ft86">o</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p406 ft86">k</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p402 ft86">s</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p402 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p409 ft86">e</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p413 ft86">K</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p409 ft86">y</P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p408 ft86">l</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p408 ft86">i</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p409 ft86">n</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td61"><P class="p415 ft82">o</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td100"><P class="p413 ft87">A</P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p402 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p413 ft82">A</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p408 ft82">i</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p406 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p406 ft82">n</P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p397 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p406 ft87">a</P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p397 ft82">n</P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p408 ft82">g</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p409 ft82">o</P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p406 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td99"><P class="p413 ft87">G</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p413 ft82">s</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td50"><P class="p409 ft87">ä</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p402 ft82">y</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p409 ft82">c</P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p408 ft82">e</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p409 ft87">a</P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p409 ft82">e</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td61"><P class="p415 ft81">H</P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p402 ft81">t</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p408 ft81">l</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p408 ft81">l</P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p408 ft81">i</P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p396 ft81">t</P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p396 ft81">i</P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td99"><P class="p409 ft87">ä</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p413 ft81">L</P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p408 ft81">k</P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p413 ft81">P</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p406 ft81">g</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p409 ft81">o</P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p408 ft81">t</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td13"><P class="p413 ft87">V</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td61"><P class="p416 ft82">/</P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p406 ft82">s</P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p409 ft82">b</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td108"><P class="p409 ft83">v</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p408 ft82">i</P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p402 ft82">s</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p406 ft82">n</P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p402 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p408 ft82">i</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p413 ft82">h</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p408 ft82">k</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p413 ft82">S</P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p409 ft82">s</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p413 ft82">T</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr34 td61"><P class="p417 ft86">r</P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td9"><P class="p408 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p409 ft88">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td50"><P class="p409 ft86">v</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td8"><P class="p402 ft86">o</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr32 td108"><P class="p408 ft83">m</P></TD>
<TD class="tr36 td9"><P class="p406 ft88">l</P></TD>
<TD class="tr36 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td99"><P class="p409 ft88">J</P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td167"><P class="p409 ft88">t</P></TD>
<TD class="tr36 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr37 td50"><P class="p413 ft89">m</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr32 td99"><P class="p408 ft83">u</P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td4"><P class="p413 ft86">y</P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td108"><P class="p413 ft84">B</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p413 ft81">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td9"><P class="p406 ft82">o</P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td167"><P class="p409 ft82">a</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td61"><P class="p417 ft87">e</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td9"><P class="p408 ft87">e</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p413 ft87">C</P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p413 ft81">i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td8"><P class="p406 ft87">K</P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td4"><P class="p413 ft87">S</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p413 ft82">C</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p409 ft82">y</P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p408 ft82">k</P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td167"><P class="p413 ft90">m</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p409 ft82">j</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td61"><P class="p418 ft86">m</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p409 ft86">b</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p408 ft86">r/</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p413 ft86">G</P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p408 ft86">s</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td91"><P class="p419 ft86">a</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p413 ft86">S</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td13"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td61"><P class="p420 ft82">o</P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p413 ft82">r</P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p409 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p409 ft82">g</P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td68"><P class="p421 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td91"><P class="p419 ft82">S</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr38 td61"><P class="p422 ft90">n</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p413 ft86">A</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p413 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td9"><P class="p423 ft90">ö</P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td68"><P class="p400 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td13"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td46"><P class="p424 ft82">s</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td68"><P class="p398 ft82">a</P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td61"><P class="p425 ft81">o</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td46"><P class="p426 ft81">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td58"><P class="p424 ft81">H</P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td68"><P class="p404 ft87">m</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td61"><P class="p427 ft82">r</P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td46"><P class="p426 ft82">t</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td61"><P class="p427 ft86">g</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td46"><P class="p428 ft86">e</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td9"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td68"><P class="p399 ft86">/</P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td13"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td61"><P class="p429 ft82">A</P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td46"><P class="p419 ft81">i</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td68"><P class="p399 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td46"><P class="p419 ft82">D</P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td68"><P class="p403 ft81">r</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td193"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td68"><P class="p397 ft81">a</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td169"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=12 rowspan=2 class="tr35 td194"><P class="p177 ft91">Jämfört med gymnasieutbildade från <NOBR>NV-programmet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td167"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td68"><P class="p397 ft81">t</P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td4"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td58"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p396 ft82">e</P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td58"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p402 ft82">v</P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td58"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p402 ft82">a</P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td169"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td58"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD colspan=12 rowspan=2 class="tr38 td194"><P class="p177 ft92">Jämfört med gymnasieutbildade från <NOBR>SP-programmet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td182"><P class="p406 ft86">t</P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td99"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td13"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td58"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td182"><P class="p408 ft82">a</P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td4"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td58"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td8"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td9"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td182"><P class="p409 ft75">D</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td13"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p430 ft93">Enligt Saco:s rapport är högskoleutbildning mer lönsamt för kvinnor än för män. Detta är ett tecken på att män kan få bra löner även utan högskoleutbildning, men för kvinnor är en högskole- utbildning nästan en förutsättning för en bra lön.</P>
<P class="p431 ft93">Det finns också ett starkt samband mellan betygsnivå från gymnasieskolan och övergångsfrekvens till högskolan. Det innebär att den grupp som inte påbörjar högskoleutbildning till stor del består av personer med relativt låga gymnasiebetyg. De som går till</P>
<P class="p432 ft94">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">högskoleutbildning och får en högskoleutbildning har redan under gymnasietiden klarat sig bättre än jämförelsegruppen med gym- nasieutbildade. Sannolikt hade medellönerna bland dem som nu genomgått en högskoleutbildning varit högre än jämförelse- gruppens även om de valt att arbeta efter gymnasiet i stället för att fortsätta studera.</P>
<P class="p65 ft7">Det finns ett fåtal studier som behandlar ekonomiska effekter av kommunal vuxenutbildning. De flesta studierna har dessutom avsett deltagande i Kunskapslyftet, som avslutades 2002, vilket gör att dessa studier inte är helt relevanta för vuxenutbildning i allmänhet.<A href="#page_103"><SPAN class="ft36">14 </SPAN></A>Det finns studier som bl.a. konstaterar att en tvåårig gymnasieutbildning från komvux för en individ utan gymnasie- utbildning är lönsam om den påbörjas före 50 års ålder. En ettårig utbildning, som ger individen en gymnasieutbildning längre än två år, är lönsam om den påbörjas så sent som vid 60 års ålder. Som jämförelse kan nämnas att en treårig högskoleutbildning i allmän- het är lönsam för individen om den påbörjas vid 37 års ålder eller tidigare.<A href="#page_103"><SPAN class="ft36">15</SPAN></A></P>
<P class="p127 ft7">En annan studie uppskattar långsiktiga inkomsteffekter av del- tagande i kommunal vuxenutbildning.<A href="#page_103"><SPAN class="ft36">16 </SPAN></A>Huvudresultaten visar bl.a. att för svenskfödda män är inkomsteffekten av att delta i komvux, i jämförelse med att inte delta, tydligt negativ. För svenskfödda kvinnor uppkom dock ingen inkomsteffekt. Inkomsteffekten av att delta i komvux för invandrare var positiv, särskilt för kvinnor. Slutsatsen är att inkomsteffekterna av att delta i komvux, åtmin- stone för de svenskfödda, inte är särskilt positiva.</P>
<P class="p433 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.6</SPAN><SPAN class="ft70">Befolkningens utbildningsnivå i en internationell jämförelse</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Enligt OECD:s skattningar förväntas en svensk femåring tillbringa över 20 år av sitt liv i utbildning, män 18,9 år och kvinnor 21,8 år. Av <NOBR>OECD-länderna</NOBR> är det förutom Sverige endast Australien, Finland och Storbritannien som ligger över 20 år. Genomsnittet för OECD är 17,7 år och för EU 18,0 år. Kvinnor har i de allra flesta länder längre förväntad utbildningstid än män, men skillnaden</P>
<P class="p434 ft43"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft95">Kunskapslyftet var ett femårigt nationellt vuxenutbildningsinitiativ som startade 1997 som en del av en bredare strategi för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Se SOU 1996:27.</SPAN></P>
<P class="p435 ft42"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft53">Löfgren, </SPAN><NOBR>A-K.</NOBR> (1997).</P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft54">Ekström, E. (2003).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">mellan män och kvinnor är större i Sverige än genomsnittligt både för OECD och EU. Endast Storbritannien uppvisar en större skillnad mellan könen än Sverige.</P>
<P class="p56 ft7">Den svenska befolkningens utbildningsnivå är hög. År 2005 hade 91 procent i åldersgruppen <NOBR>25–34</NOBR> år minst gymnasieutbild- ning. Av <NOBR>OECD-länderna</NOBR> hade endast Slovakien, Tjeckien, Japan och Korea en större andel än Sverige. För Sveriges del kan noteras att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män. I åldersgruppen <NOBR>25<SPAN class="ft34">-</SPAN>64</NOBR> år hade 82 procent av männen och 86 procent av kvinnorna minst gymnasieutbildning 2005. Inom OECD finns i stället en övervikt för män på tre procentenheter. Personer med olika former av högre utbildning utgjorde i Sverige 37 procent i åldrarna <NOBR>25–34</NOBR> år 2005, medan <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> för denna åldersgrupp var 32 procent. Skillnaden mellan Sverige och <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> är ungefär detsamma, 28 procent mot 24 procent, om statistiken begränsas till att omfatta endast dem med minst treårig högskole- utbildning.<A href="#page_104"><SPAN class="ft36">17</SPAN></A></P>
<P class="p47 ft40">Vuxenutbildningen</P>
<P class="p104 ft7">Vuxenutbildning i olika former är omfattande i Sverige och bidrar till att utjämna utbildningsskillnader mellan generationerna. I åldersgruppen över 30 år hörde Sverige tillsammans med Stor- britannien och Australien till de <NOBR>OECD-länder</NOBR> som hade högst studiedeltagande 2004. Jämfört med <NOBR>EU-27-genomsnittet,</NOBR> har drygt 10 procentenheter fler män och 20 procentenheter fler kvinnor i Sverige genomgått en gymnasieutbildning.<A href="#page_104"><SPAN class="ft36">18 </SPAN></A>Förhållandet är detsamma i alla ålderskategorier. I de flesta länder avslutas utbildningen med en särskild examination. Sverige är ett av de få länder där detta inte är fallet vilket kan påverka jämförbarheten. Andelen av hela befolkningen som har en fullständig gymnasie- utbildning uppgick 2006 till 84 procent.<A href="#page_104"><SPAN class="ft36">19</SPAN></A></P>
<P class="p436 ft42"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft53">OECD (2007a).</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">18</SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">EU-27:</SPAN></NOBR> Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.</P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft54">OECD (2007a).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Högskoleutbildningen</P>
<P class="p384 ft7">Jämfört med genomsnittet inom OECD och EU har Sverige en något högre andel av en årskull som tar en minst treårig hög- skoleexamen. Genomsnittet för OECD är 35 procent och för EU 33 procent, medan andelen i Sverige är 37 procent. Länder som Tjeckien, Österrike och Tyskland ligger omkring 20 procent, medan t.ex. Finland och Australien ligger närmare 50 procent av en årskull med minst treårig högskoleexamen.<A href="#page_105"><SPAN class="ft36">20</SPAN></A></P>
<P class="p438 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.7</SPAN><SPAN class="ft70">Social snedrekrytering</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">De två vetenskapliga discipliner som framför allt studerat utbild- ningsval är nationalekonomi och sociologi. Dessa två forsknings- områden överlappar delvis varandra. På det sociologiska området riktas mycket uppmärksamhet inom forskningen om utbildningsval på det som kallas social snedrekrytering. Social snedrekrytering innebär att barn från olika samhällsklasser rekryteras till utbildning i olika hög utsträckning. Graden av snedrekrytering beror på hur starkt sambandet mellan social bakgrund och utbildning är.</P>
<P class="p61 ft7">Det finns två effekter som ligger bakom social snedrekrytering: den primära effekten och den sekundära effekten. Den primära effekten till social snedrekrytering innebär att barn från högre socialklasser presterar bättre i skolan än barn från lägre social- klasser. Den sekundära effekten innebär att även vid samma prestationsnivå är det mer sannolikt att barn från högre social- klasser fortsätter att studera.<A href="#page_105"><SPAN class="ft36">21</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft7">Effekten av social bakgrund har en allt mindre betydelse för utbildningsvalet ju högre utbildning en individ har. Den sociala bakgrunden är med andra ord mer betydelsefull vid valet till gymnasium än vid valet till universitet och högskola.<A href="#page_105"><SPAN class="ft36">22 </SPAN></A>Historiskt sett har högskoleutbildningen varit ett privilegium för eliten. Detta förändrades under industrialismen då samhället alltmer gick mot att lägga mindre vikt vid börd och större vikt vid personliga kvaliteter.</P>
<P class="p439 ft42"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft53">OECD (2007a).</SPAN></P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft52">21</SPAN><SPAN class="ft95">Boudon, R. (1973). Effekterna finns belagda för Sverige i Härnqvist, K. (1993); SOU 1993:85.</SPAN></P>
<P class="p209 ft42"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft53">På makronivå finns det i den empiriska litteraturen ett antal studier som undersöker hur social snedrekrytering till utbildning har förändrats över tiden i olika länder. En ofta citerad jämförande studie är Shavit, Y., Blossfeld, </SPAN><NOBR>H-B.</NOBR> (1993), i vilken resultaten från undersök- ningar gjorda i 13 länder sammanställs. Författarna konstaterar att mönstret för social sned- rekrytering är mycket lika mellan länderna.</P>
<P class="p440 ft17">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Sett över hela <NOBR>1900-talet</NOBR> står det klart att den sociala sned- rekryteringen minskat, även om påtagliga skillnader fortfarande existerar. I svensk statistik framgår att den sociala utjämningen accentuerades på <NOBR>30-talet</NOBR> och var rätt kraftig också under <NOBR>1940-,</NOBR> <NOBR>50-,</NOBR> och <NOBR>60-talen.</NOBR> Den minskade sociala snedrekryteringen för- klaras främst av minskade klasskillnader, grundskolans införande och studiestödet för universitetsstudier.</P>
<P class="p71 ft7">Däremot har inte utbyggnaden av utbildningssystemet eller den ekonomiska tillväxten haft någon avgörande effekt för den sociala snedrekryteringen. Den svenska gymnasiereformen på <NOBR>1960-talet</NOBR> och införandet av linjesystemet inom den högre utbildningen på <NOBR>1970-talet</NOBR> hade heller ingen betydelse. Mellan slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> och början av <NOBR>1990-talet</NOBR> förändrades den sociala snedrekryteringen till högre utbildning knappast alls. Högskolans expansion åren <NOBR>1993/94<SPAN class="ft34">-</SPAN>2002/03</NOBR> innebar dock en något minskad snedrekrytering. Bland annat verkar arbetarbarn vara mer känsliga för längre avstånd till högskoleorten vilket gjorde att spridningen av lärosäten över landet fick en positiv effekt.<A href="#page_106"><SPAN class="ft36">23</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD colspan=20 class="tr0 td2"><P class="p19 ft98">Diagram 1.2 Högskolestuderande under 35 år läsåren <NOBR>1993/94<SPAN class="ft97">-</SPAN>2005/06</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr19 td195"><P class="p172 ft99">efter social bakgrund (SEI 90). Procent. SCB (2007c)</P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td16"><P class="p24 ft75">60</P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td16"><P class="p24 ft75">50</P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td16"><P class="p24 ft75">40</P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td16"><P class="p24 ft75">30</P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td16"><P class="p24 ft75">20</P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td16"><P class="p24 ft75">10</P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td16"><P class="p24 ft75">0</P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p441 ft100">4</P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p441 ft100">5</P></TD>
<TD class="tr39 td91"><P class="p442 ft100">6</P></TD>
<TD class="tr39 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p441 ft100">7</P></TD>
<TD class="tr39 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td112"><P class="p441 ft100">9</P></TD>
<TD class="tr39 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p441 ft100">0</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td28"><P class="p443 ft101">/</P></TD>
<TD class="tr39 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p441 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr39 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td112"><P class="p441 ft100">4</P></TD>
<TD class="tr39 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p441 ft100">5</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td141"><P class="p444 ft101">/</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td16"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td108"><P class="p443 ft100">3/9</P></TD>
<TD class="tr33 td24"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td91"><P class="p445 ft100">/9</P></TD>
<TD class="tr33 td187"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td108"><P class="p443 ft100">6/9</P></TD>
<TD class="tr33 td28"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td112"><P class="p443 ft100">/9</P></TD>
<TD class="tr33 td48"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td108"><P class="p443 ft100">9/0</P></TD>
<TD class="tr33 td110"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td108"><P class="p443 ft100">1/0</P></TD>
<TD class="tr33 td28"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td112"><P class="p446 ft100">/0</P></TD>
<TD class="tr33 td110"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td50"><P class="p447 ft100">4/0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td16"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td24"><P class="p443 ft100">1994/9</P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td28"><P class="p441 ft100">1997/98</P></TD>
<TD class="tr32 td48"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td4"><P class="p441 ft91">000</P></TD>
<TD class="tr32 td169"><P class="p441 ft104">01</P></TD>
<TD class="tr32 td110"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td28"><P class="p441 ft100">2002/03</P></TD>
<TD class="tr32 td110"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td108"><P class="p441 ft91">005</P></TD>
<TD class="tr32 td49"><P class="p448 ft104">06</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td62"><P class="p449 ft105">9</P></TD>
<TD class="tr36 td91"><P class="p450 ft105">995</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td49"><P class="p450 ft105">9</P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p451 ft105">98</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td24"><P class="p452 ft105">9</P></TD>
<TD class="tr36 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td70"><P class="p452 ft105">0</P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p451 ft105">003</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td24"><P class="p449 ft105">0</P></TD>
<TD class="tr36 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td16"><P class="p441 ft100">19</P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p453 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr0 td187"><P class="p454 ft106">19</P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p455 ft100">19</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p441 ft100">19</P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p456 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr0 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p441 ft100">20</P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p457 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p458 ft100">20</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p456 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr40 td92"><P class="p23 ft107">Högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr40 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr40 td152"><P class="p19 ft107">Tjänstemän, mellannivå</P></TD>
<TD class="tr40 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td67"><P class="p23 ft75">Arbetare</P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td17"><P class="p19 ft100">Lägre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td16"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td92"><P class="p23 ft75">Företage/lantb.</P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr41 td19"><P class="p19 ft109"><SPAN class="ft108">23 </SPAN>Eliasson, K. (2006).</P></TD>
<TD class="tr41 td187"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td48"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td4"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td169"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td28"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td49"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft94">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">Om man bryter ner den sociala snedrekryteringen efter ämnes- område kan man se att högskolenybörjarnas sociala bakgrund skiljer sig i stor utsträckning. Störst andel högskolenybörjare från arbetarhem finns inom områdena undervisning och vård/omsorg, 34 respektive 32 procent läsåret 2005/06. Lägst andel med arbetar- bakgrund finns inom området för medicin/odontologi, 15 procent. Tidigare har utredningen <SPAN class="ft8">Ursprung och utbildning </SPAN>(SOU 1993:85) visat att utbildningarna till läkare, jurist och civilingenjör har den högsta sociala snedrekryteringen. Den sociala snedrekryteringen har förvisso minskat inom samtliga ämnesområden, men enligt SCB:s statistik har den minskat allra minst inom ämnesområdena teknik samt medicin och odontologi.</P>
<P class="p61 ft7">Bakom social snedrekrytering ligger skillnader i prestationsnivå, som betygsresultat, och skillnader i utbildningsval vid samma prestationsnivå.<A href="#page_107"><SPAN class="ft36">24 </SPAN></A>Det anses normalt vara enklare att genomföra utbildningspolitiska reformer som påverkar valen än som påverkar prestationerna.</P>
<P class="p85 ft7">Det är klarlagt att studiestödet har en viss effekt på den totala rekryteringen till högre utbildning.<A href="#page_107"><SPAN class="ft36">25 </SPAN></A>Enligt den internationella forskningen är det dock osäkert om ett ökat studiestöd leder till en proportionell ökning av antalet studerande arbetarbarn.<A href="#page_107"><SPAN class="ft36">26 </SPAN></A>Studier på svenska förhållanden tyder dock på att studiestödet har en viss utjämnande effekt.<A href="#page_107"><SPAN class="ft36">27</SPAN></A></P>
<P class="p61 ft7">En i sammanhanget väsentlig fråga är hur stor andel lånen utgör av studiemedlen samt hur lånen är konstruerade. Är det så att personer från mindre fördelaktiga sociala förhållanden har en större aversion mot att ta lån? Både internationell och svensk forskning tyder på att så är fallet. En tänkbar anledning till detta har att göra med skillnader i informationstillgång. Personer från hem med låga inkomster och föräldrar med kort utbildning har i mindre utsträck- ning kunskaper om förväntad nytta av en utbildning eller har sämre kunskaper om lånesystemets utformning. Det kan också finnas rationella skäl till oviljan att ta lån, t.ex. att studenter från mindre privilegierade miljöer har svårare att hantera den ekonomiska risk som ett utbildningsmisslyckande skulle innebära.<A href="#page_107"><SPAN class="ft36">28</SPAN></A></P>
<P class="p460 ft43"><SPAN class="ft52">24</SPAN><SPAN class="ft95">Boudon, R. (1973). Boudon benämner dessa den primära effekten och den sekundära effekten. Enligt SOU 1993:85, förklarar dessa båda effekter 50 procent av den sociala sned- rekrytering vardera.</SPAN></P>
<P class="p435 ft42"><SPAN class="ft52">25</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex. Fredriksson, P. (1997); SOU 1992:122.</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">26</SPAN><SPAN class="ft53">Heckman J. J, Masterov, D.V. (2007).</SPAN></P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft52">27</SPAN><SPAN class="ft95">Hammarström, M. (1996); SOU 2008:69.</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">28</SPAN><SPAN class="ft54">Chapman, B. (2005).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.8</SPAN><SPAN class="ft70">Fördelningspolitiska effekter</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Studiestödssystemet är omfördelande mellan grupper i samhället. Enligt rapporten <SPAN class="ft8">Studiebidraget i det långa loppet </SPAN>(Ds 2000:19) är det främst kvinnor som studerar på långa utbildningar som tjänar på ett studiestödssystem. De som förlorar är framför allt män som saknar utbildning. De förra ökar genom studiemedelssystemet sin inkomst. De senare får inte del av studiestödet, men får bekosta det genom högre skatter. Således omfördelar ett studiestödssystem medel från lågutbildade till högutbildade, från fattiga till rika och från män till kvinnor. Effekten av studiebidraget till den samlade ojämlikheten i livsinkomst är dock liten. Förklaringen till att den generella effekten är liten är att gruppen studerande med studie- medel är heterogen. Den består inte bara av universitetsstuderande med höga förväntade inkomster utan också av vuxenstuderande med låga framtida inkomster, samt av studerande som inte tar någon examen.</P>
<P class="p461 ft7">Den omfördelning som sker genom ett studiestödssystem får givetvis inte ses isolerat, utan måste bedömas tillsammans med framför allt studiestödets rekryterande effekter. Utan studiestöd skulle många av dem som studerar och nu får del av studiestödet sannolikt inte välja att studera. Detta skulle kunna cementera den ekonomiska situationen och leda till ett ineffektivt resursutnytt- jande, dvs. till en underutbildning.</P>
<P class="p71 ft8"><SPAN class="ft7">Enligt utredningen </SPAN>Fördelning ur ett livscykelperspektiv <SPAN class="ft7">(SOU 2003:110) innebär snedrekryteringen till högskolan att resurser som läggs på studiestöd förstärker ojämlikheten. Man måste dock vara medveten om att unga studenter oftast inte har andra inkomster eller har låga andra inkomster. De försörjs därmed till stor del av studiemedlen, vilket resulterar i att studiestödet har en utjämnande effekt som t.ex. är jämförbar med bostadsbidraget.</SPAN></P>
<P class="p381 ft31"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft69">Högskoleområdet</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Det finns 36 universitet och högskolor med statlig huvudman och 13 med enskild huvudman, som samtliga har rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning. Av dessa har 21 också rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. Dessutom</P>
<P class="p462 ft17">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Generella utgångspunkter</P>
<P class="p463 ft7">finns ytterligare ett antal utbildningsanordnare med rätt att utfärda psykoterapeutexamen.<A href="#page_109"><SPAN class="ft36">29</SPAN></A></P>
<P class="p115 ft7">Den totala utbildningsvolymen vid universitet och högskolor uppgick 2007 till 278 000 helårsstudenter. Detta är en minskning med 2,4 procent jämfört med året innan och med nästan nio pro- cent jämfört med 2004. Volymen har minskat inom samtliga områden, minst inom det tekniska området och mest inom sam- hällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap.</P>
<P class="p85 ft7">Det största utbildningsområdet är det samhällsvetenskapliga, som svarar för cirka 30 procent av utbildningsvolymen, följt av det tekniska med 18 procent, vårdområdet med 14 procent och det humanistiska med 13 procent. Naturvetenskap, konst, undervis- ningsområdet och övriga områden svarar för den återstående</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td196"><P class="p19 ft7">volymen.</P></TD>
<TD class="tr4 td183"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p166 ft7">De</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p350 ft7">största</P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p464 ft7">yrkesprogrammen,</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p171 ft7">räknat</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft7">i</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p24 ft7">antalet studenter,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td197"><P class="p19 ft7">var hösten 2006 lärarutbildningen (40 037</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p24 ft7">studenter), civil-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td198"><P class="p19 ft7">ingenjörsutbildningen (24 204 studenter),</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td170"><P class="p24 ft7">sjuksköterskeutbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td105"><P class="p19 ft7">ningen</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p224 ft7">(13 414</P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p464 ft7">studenter) och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td132"><P class="p24 ft7">högskoleingenjörsutbildningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft7">(10 159 studenter). Bland utbildningar inriktade mot en generell examen – kandidat- eller magisterexamen – var ekonomutbild- ningen störst, med cirka 17 000 studenter under läsåret 2006/07. Dessa fem utbildningar svarade för mer än en tredjedel av alla studenter och för nästan hälften av alla examina under läsåret.</P>
<P class="p63 ft7">De totala kostnaderna för verksamheten vid universitet och högskolor uppgick 2007 till 47 miljarder kronor. I fast pris innebär detta en liten minskning jämfört med föregående år. För hela sektorn, dvs. inklusive kostnader för studiestöd och kostnader för de centrala myndigheternas verksamhet inom området, var kost- naderna 58 miljarder kronor, eller 1,9 procent av bruttonational- produkten (BNP). Jämfört med föregående år har sektorns andel av BNP minskat något, genom den starka ekonomiska tillväxten i den totala ekonomin.</P>
<P class="p466 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">En ny utbildnings- och examensstruktur</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">En ny utbildnings- och examensstruktur för den högre utbild- ningen infördes vid halvårsskiftet 2007. Denna innebär bl.a. att den högre utbildningen numera delas in i tre nivåer: grundnivå, avan- cerad nivå och forskarnivå. Varje examen knyts till någon av dessa</P>
<P class="p357 ft44"><SPAN class="ft41">29 </SPAN>Om inte annat anges, är uppgifterna i detta avsnitt hämtade från Högskoleverket (2008e).</P>
<P class="p393 ft17">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">nivåer. På grundnivå erbjuds två generella examina – tvåårig hög- skoleexamen och treårig kandidatexamen – och på avancerad nivå ytterligare två – ettårig magisterexamen och tvåårig master- examen.<A href="#page_110"><SPAN class="ft36">30 </SPAN></A>Masterexamen fanns inte tidigare inom den svenska högre utbildningen. Dessutom erbjuds fyra examina för det konst- närliga området, som motsvarar de generella examina. Yrkes- examina finns på både grund- och avancerad nivå.<A href="#page_110"><SPAN class="ft36">31 </SPAN></A>På forskarnivå erbjuds licentiatexamen och forskarexamen. Varje enskild nivå förutsätter att studenten har examen från tidigare nivå(er).</P>
<P class="p71 ft7">Med den nya utbildningsstrukturen infördes också ett nytt sätt att beräkna studiernas omfattning. Ett läsårs heltidsstudier på grundnivå och avancerad nivå motsvaras numera av 60 högskole- poäng, och en termins studier av 30 högskolepoäng.<A href="#page_110"><SPAN class="ft36">32</SPAN></A></P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Hur många är studenterna?</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Antalet sökande till högskolan ökar återigen</P>
<P class="p90 ft7">Antalet sökande till universitet och högskolor ökade från hösten 2006 till hösten 2007 med ungefär tre procent. Totalt skickades 101 000 ansökningar in, vilket innebar ett trendbrott. Tidigare, under perioden <NOBR>2000–2006,</NOBR> minskade ansökningarna från 120 000 till 88 500. Ökningen fortsatte för andra året i rad inför höst- terminen 2008. Mest ökade antalet ansökningar till högskoleingen- jörs- och civilingenjörsprogrammen, med 13 respektive 8 procent. Till lärarutbildningen minskade ansökningarna med 16 procent.</P>
<P class="p71 ft7">De två senaste årens ökning förklaras av att de elevkullar som lämnar gymnasieskolan blivit större. Det är också fler utländska studenter som söker sig till svenska universitet och högskolor.</P>
<P class="p55 ft7">Sökandetrycket inför antagningen till höstterminen 2007, mätt i antalet förstahandssökande per antagen, var störst till utbildningar- na i vård och social omsorg, med en kvot på 2,4. Lägst sökande- tryck, kvoten 1,1, hade utbildningar med inriktning mot mate- matik, naturvetenskap och datavetenskap.</P>
<P class="p469 ft43"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft96">Alla universitet och högskolor får utfärda magisterexamen, medan endast universiteten och de högskolor som ansökt, prövats och beviljats examensrättigheter av Högskoleverket får utfärda masterexamen. Högskolor med vetenskapsområde, alltså rätt att erbjuda utbildning på forskarnivå inom ett vetenskapsområde, har dock generell rätt att utfärda masterexamen inom samma område.</SPAN></P>
<P class="p470 ft42"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft53">Tidigare fanns endast två nivåer: grundutbildning och forskarutbildning.</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">32</SPAN><SPAN class="ft71">I det tidigare systemet motsvarades ett års heltidsstudier av 40 poäng och en termins studier av 20 poäng.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Även det totala antalet studenter ökar – främst bland de yngre</P>
<P class="p384 ft7">Höstterminen 2007 registrerades 322 000 studenter inom grund- utbildningen. Det innebar en liten ökning jämfört med året innan och därmed bröts en neråtgående trend sedan tidigt <NOBR>2000-tal.</NOBR> Störst var ökningen bland de yngre studenterna, dvs. bland 19- och 20- åringarna.</P>
<P class="p88 ft7">Sammantaget har antalet studenter fördubblats under de senaste 15 åren. Ökningen har ägt rum i samtliga åldersgrupper och har varit större bland kvinnorna än bland männen. Ungefär 60 procent av de studerande är i dag kvinnor och 40 procent är män. Som mest, under 2003, var antalet studenter 340 000.</P>
<P class="p107 ft40">Nybörjarstudenterna blir något färre</P>
<P class="p87 ft7">Det totala antalet nybörjarstudenter var 81 300 läsåret 2006/07, 57 procent kvinnor och 43 procent män.<A href="#page_111"><SPAN class="ft36">33 </SPAN></A>Detta innebar en två- procentig minskning jämfört med föregående år. Mest minskade antalet män under 22 år, dessa blev fem procent färre, medan antalet kvinnor i samma åldersgrupp var oförändrat.</P>
<P class="p473 ft7">Antalet nybörjare har hållit sig konstant runt 80 000 sedan början av <NOBR>2000-talet,</NOBR> i första hand beroende på att de utländska studenterna blivit allt fler. Deras andel bland nybörjarna har ökat från noll till nästan 25 procent under den senaste <NOBR>15-årsperioden.<A href="#page_111"><SPAN class="ft36">34</SPAN></A></NOBR><A href="#page_111"><SPAN class="ft36"> </SPAN></A>Cirka 49 000 av nybörjarna, de utländska studenterna borträk- nade, var 25 år eller yngre. Uttryckt på ett annat sätt innebär detta att nästan 44 procent av en årskull börjar läsa på universitet eller högskola innan de fyller 26 år. Denna övergångsfrekvens ökar till 50 procent om <NOBR>26<SPAN class="ft34">-</SPAN>31-åringarna</NOBR> räknas in, och till 55 procent om även <NOBR>32–41-åringarna</NOBR> inkluderas.<A href="#page_111"><SPAN class="ft36">35 </SPAN></A>Högskoleverket förutspår dock, att även om <SPAN class="ft8">antalet </SPAN>studenter kommer att öka under de närmaste åren i takt med att årskullarna blir större, kommer inte över-</P>
<P class="p474 ft7">gångsfrekvensen att stiga ytterligare.</P>
<P class="p475 ft43"><SPAN class="ft52">33</SPAN><SPAN class="ft95">Om de utländska studenterna räknas bort utgjorde kvinnorna 60 procent av nybörjarna. Högskoleverket (2008d).</SPAN></P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft52">34</SPAN><SPAN class="ft95">Av det totala antalet studenter utgör de utländska studenterna cirka sju procent. Antalet har trefaldigats under perioden </SPAN><NOBR>1997/98–2006/07.</NOBR></P>
<P class="p476 ft44"><SPAN class="ft52">35</SPAN><SPAN class="ft54">Antalet äldre nybörjare ökade markant under början på </SPAN><NOBR>2000-talet,</NOBR> beroende dels på det s.k. kunskapslyftet som genomfördes under perioden <NOBR>1997<SPAN class="ft97">-</SPAN>2002,</NOBR> dels på tillkomsten av Nätuniversitetet.</P>
<P class="p477 ft17">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Vad och hur läser studenterna?</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Tre fjärdedelar läser på heltid eller mer</P>
<P class="p90 ft7">Under hösten 2006 var 55 procent av studenterna registrerade för heltidsstudier. Andelen var större bland kvinnorna än bland män- nen, 75 procent, respektive 51 procent. Däremot var det vanligare bland männen att registrera sig för <SPAN class="ft8">mer än </SPAN>heltidsstudier, 22 pro- cent av männen mot 14 procent av kvinnorna.<A href="#page_112"><SPAN class="ft36">36</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Lite mindre än en fjärdedel av studenterna, 23 procent, läste på deltid. Av de kvinnliga studenterna läste 24 procent på deltid, mot 20 procent för männen.</P>
<P class="p56 ft7">Av studenterna med hemmavarande barn under 18 år läste 39 procent på deltid under hösten 2006. Motsvarande siffra för studenter utan barn var 18 procent. Dessa andelar var lika stora bland kvinnor och män.<A href="#page_112"><SPAN class="ft36">37</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Åldersfördelningen mellan hel- och deltidsstuderande skilde sig stort. Bland de heltidsstuderande var 56 procent av studenterna yngre än 25 år och endast 12 procent äldre än 34 år. Av de studenter som läste på deltid var 24 procent yngre än 25 år, och 40 procent var äldre än 34 år.</P>
<P class="p69 ft40">Återkommande studenter utgör en fjärdedel av samtliga</P>
<P class="p104 ft7">Under hösten 2007 bedrev en fjärdedel av alla studenter åter- kommande utbildning. Dessa hade gjort ett studieavbrott på tre terminer eller mer för att sedan återkomma till högskolan för fortsatta studier, vidareutbildning eller för att förkovra sig i största allmänhet. Vissa återvände för att skaffa sig en ny utbildning eller påbyggnadsutbildning efter att tidigare ha avlagt examen. Bland de återkommande studenterna var andelen äldre studenter och andelen kvinnor större än i studentpopulationen i stort.</P>
<P class="p71 ft7">Högskoleverket skiljer i sin årsrapport 2008 även mellan tradi- tionella och <NOBR>icke-traditionella</NOBR> studenter. Den förra gruppen är studenter som börjat studera direkt efter gymnasiet, läser på heltid och inte gör några längre studieavbrott. Den senare utgörs av studenter som börjar studera när de är äldre, läser på deltid och möjligen även gör studieavbrott. Mätt på detta sätt utgör andelen <NOBR>icke-traditionella</NOBR> studenter cirka 50 procent av den totala student-</P>
<P class="p478 ft42"><SPAN class="ft52">36</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2008f).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">37</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2008f).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">populationen. Det är en andel som ökat från 43 procent hösten 1995.</P>
<P class="p479 ft40">Distansutbildningen växer och lockar kvinnor, äldre och yrkesverksamma</P>
<P class="p367 ft7">Expansionen av distansutbildningen och utbudet av nätbaserade kurser och utbildningar under senare år har bidragit till att andelen <NOBR>icke-traditionella</NOBR> studenter ökat. Många av de <NOBR>icke-traditionella</NOBR> studenterna läser på distans. Läsåret 1993/94 utgjorde distans- studenterna 8,4 procent av alla studenter, jämfört med 23,4 procent läsåret 2006/07.<A href="#page_113"><SPAN class="ft36">38 </SPAN></A>Av Mittuniversitetets och Högskolan på Got- lands studenter läste ungefär 70 procent på distans. Distans- studenterna svarade för cirka tio procent av landets totala utbild- ningsvolym.</P>
<P class="p111 ft7">För närvarande läser alltså en dryg femtedel av alla svenska högskolestudenter på distans. Många av dessa kombinerar eller varvar distanskurser och mer traditionella <NOBR>campus-baserade</NOBR> kurser. Under hösten 2006 läste ungefär en tredjedel av distansstudenterna antingen på samhällsvetenskapliga eller på juridiska utbildningar. Detta är en ungefär lika stor andel som bland campusstudenterna. Distansstudier förekommer nästan inte alls inom de tekniska och konstnärliga utbildningsområdena.<A href="#page_113"><SPAN class="ft36">39</SPAN></A></P>
<P class="p61 ft7">Distansstudenten är i allmänhet äldre än den genomsnittlige studenten, och andelen kvinnor är större. En mer ingående under- sökning av de distansstudenter som registrerats på en kurs inom Nätuniversitetet läsåret 2005/06 gjordes 2005. Den visar att det är vanligare att distansstuderande har arbetarbakgrund, bor i glesbygd, förvärvsarbetar och har barn, än studenter som läser vid campus.<A href="#page_113"><SPAN class="ft36">40</SPAN></A></P>
<P class="p75 ft40">Utlandsstudier lockar arkitekter, jurister och yngre studenter</P>
<P class="p480 ft25">Under läsåret 2006/07 studerade drygt 25 000 svenska studenter utomlands med studiestöd. Detta innebär en minskning med cirka två procent jämfört med året innan. Antalet ligger dock på ungefär</P>
<P class="p131 ft43"><SPAN class="ft52">38</SPAN><SPAN class="ft95">Särskilt kraftig var ökningen under åren </SPAN><NOBR>2002–2004</NOBR> då Sveriges nätuniversitet inrättades. Samtidigt tillsköts 470 miljoner kronor som extra ersättning till kurser som registrerades under Nätuniversitetet.</P>
<P class="p435 ft42"><SPAN class="ft52">39</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2008f).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">40</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2005c).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">samma nivå som 1997/98. Ungefär 6 000 av de utlandsstuderande läste inom ramen för olika utbytesprogram, övriga var s.k. free movers som själva ordnade sina utlandsstudier.</P>
<P class="p81 ft7">De flesta som åker utomlands läser en eller ett par terminer på bortaplan. Utlandsstudier är vanligast bland de blivande arkitekter- na och juristerna. I dessa grupper hade 42 respektive 35 procent av de examinerade läsåret 2006/07 studerat utomlands under någon period. Även många ekonomistudenter, cirka 35 procent, läser utomlands. För de som examinerades inom vård- och omsorgs- området var motsvarande siffra 5,8 procent och inom undervis- ningsområdet 3,5 procent.</P>
<P class="p71 ft25">Yngre studenter studerar utomlands i större utsträckning än äldre. En fjärdedel av de <NOBR>25-åringar</NOBR> som examinerades 2006/07, men nästan ingen över 34 år, hade erfarenhet av utlandsstudier.</P>
<P class="p481 ft40">Basåret ger särskild behörighet för högskolestudier</P>
<P class="p90 ft7">Basåret är en utbildning som ger särskild behörighet för högskole- studier för personer som inte har skaffat sig sådan på gymnasiet. Det är ett alternativ till att komplettera sin behörighet inom komvux. Tidigare gavs basår enbart i anslutning till tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar, men från 2002 kan lärosätena också ge basårsutbildning mot utbildningar inom andra ämnes- områden där antalet behöriga sökande är lägre än antalet platser. Den som blir antagen till en plats på basåret är i regel garanterad en plats på ett efterföljande utbildningsprogram.</P>
<P class="p91 ft7">Läsåret 2006/07 antogs cirka 3 500 studerande till basårsstudier. Det innebär att antalet minskade med 500 jämfört med året innan, men totalantalet har ändå hållit sig på ungefär samma nivå under de senaste tio åren. Ungefär 55 procent av studenterna är män och 45 procent är kvinnor. Basår fanns vid 26 lärosäten – flest basårs- studenter hade Kungl. Tekniska högskolan.<A href="#page_114"><SPAN class="ft36">41 </SPAN></A>Endast tre lärosäten erbjöd basår med annan inriktning än naturvetenskaplig eller teknisk.<A href="#page_114"><SPAN class="ft36">42</SPAN></A></P>
<P class="p482 ft43"><SPAN class="ft52">41</SPAN><SPAN class="ft96">Basår finns också inom den kommunala vuxenutbildningen. I några kommuner ges basår i samarbete med högskolan, och i dessa fall ger även basåret inom komvux en garanterad plats i högskolan.</SPAN></P>
<P class="p483 ft42"><SPAN class="ft52">42</SPAN><SPAN class="ft58">Två tredjedelar av basårsstudenterna fortsätter till högskoleutbildning året efter basårs- studierna. Det är en lika stor andel av kvinnorna som av männen som går vidare, men medan männen börjar på högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar, väljer kvinnorna framför allt utbildningar utanför det tekniska och naturvetenskapliga området.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Vilka är studenterna och hur lever de?</SPAN></P>
<P class="p484 ft40">Kvinnorna är i majoritet – könsfördelningen varierar mellan utbildningarna</P>
<P class="p367 ft7">Under den senaste femtonårsperioden har antalet studenter ökat totalt och denna ökning har varit något större bland kvinnorna än bland männen. Bland nybörjarna läsåret 2006/07 var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Det är en könsfördelning som har varit relativt stabil över åren. Kvinnorna har varit i majoritet bland nybörjarna sedan läsåret 1977/78. Genom 1977 års högskolereform införlivades flera eftergymnasiala utbildningar i högskolan, främst inom vård- och undervisningsområdet, där kvinnorna var i stark majoritet.<A href="#page_115"><SPAN class="ft36">43</SPAN></A></P>
<P class="p485 ft7">Det är också en könsfördelning som på det stora hela överens- stämmer med fördelningen bland studenterna totalt. Ungefär 60 procent av studenterna är kvinnor och 40 procent är män. Kvinnorna är i majoritet i de flesta åldersgrupperna och deras andel blir större med åldern – ju äldre studenter desto större andel kvinnor. I åldersgruppen <NOBR>30<SPAN class="ft63">-</SPAN>39</NOBR> år är kvinnorna dubbelt så många som männen, och i gruppen <NOBR>40<SPAN class="ft63">-</SPAN>59</NOBR> år tre gånger så många.</P>
<P class="p64 ft7">Fördelningen mellan kvinnor och män varierar mellan utbild- ningarna. Till exempel var andelen kvinnor 82 procent bland lärarstudenterna, 86 procent bland de blivande sjuksköterskorna, 89 procent inom socionomutbildningarna och 93 procent bland de blivande arbetsterapeuterna och receptarierna, under hösten 2006. Detta kan jämföras med att endast 27 procent av studenterna var kvinnor inom högskoleingenjörsutbildningarna och 28 procent inom civilingenjörsutbildningarna.<A href="#page_115"><SPAN class="ft36">44 </SPAN></A>Om den högre utbildningen delas in i ämnesområden är det egentligen bara inom det konst- närliga området som könsfördelningen är jämn.</P>
<P class="p118 ft25">Två av tre examina avlades under läsåret 2006/07 av kvinnor. Kvinnorna har en högre examensfrekvens än männen inom nästan</P>
<P class="p486 ft42"><SPAN class="ft52">43</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2008d).</SPAN></P>
<P class="p487 ft64"><SPAN class="ft52">44</SPAN><SPAN class="ft110">Sedan 2000 har andelen kvinnor minskat inom flera av de största utbildningarna. Detta har inneburit en ojämnare könsfördelning inom ingenjörsutbildningarna och en jämnare inom lärarutbildningen, läkarutbildningen, juris kandidatutbildningen och socionomutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p488 ft17">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft7">alla examina – som mest är skillnaden cirka 20 procent.<A href="#page_116"><SPAN class="ft36">45 </SPAN></A>Även dubbelexamina är vanligare bland kvinnor än bland män.<A href="#page_116"><SPAN class="ft36">46</SPAN></A></P>
<P class="p103 ft40">Stor åldersspridning bland studenterna</P>
<P class="p90 ft25">Läsåret 2006/07 var knappt hälften av nybörjarna 21 år eller yngre, medan genomsnittsåldern bland dem som tog examen var 27 år.</P>
<P class="p81 ft7">Sett över en längre tidsperiod har antalet studenter, enligt Högskoleverket, ökat i samtliga åldersspann, även om en minsk- ning ägt rum sedan 2004 bland alla utom de allra yngsta och de allra äldsta. Under höstterminen 2007 var drygt hälften av studenterna <NOBR>20<SPAN class="ft34">-</SPAN>25</NOBR> år. I den ålder när studiedeltagandet är som högst, 22 år för kvinnor och 23 år för män, läste var tredje kvinna och var fjärde man vid universitet eller högskola.</P>
<P class="p81 ft7">Under 2006 nyttjades nästan hälften av utbildningsvolymen av studenter som var yngre än 25 år, en fjärdedel nyttjades av stu- denter i åldersspannet <NOBR>25<SPAN class="ft34">-</SPAN>29</NOBR> år och den resterande fjärdedelen av studenter som var 30 år eller äldre. Ungefär 10 procent av studen- terna var äldre än 40 år. Heltidsstudier är vanligare bland yngre än bland äldre studenter.</P>
<P class="p81 ft25">Om resursutnyttjandet räknas i pengar finns en skillnad mellan yngre och äldre studenter. De yngre studenterna finns i större utsträckning än de äldre inom mer resurskrävande utbildningar.</P>
<P class="p481 ft40">Andelen studenter med utländsk bakgrund ökar</P>
<P class="p104 ft7">Under läsåret 2006/07 hade 10 800 nybörjarstudenter utländsk bakgrund, dvs. var födda utomlands eller hade två föräldrar som var födda utomlands.<A href="#page_116"><SPAN class="ft36">47 </SPAN></A>Detta innebar en ökning med sex procent jämfört med året innan.</P>
<P class="p55 ft7">Även om antalet nybörjare och överhuvudtaget studenter med utländsk bakgrund ökar, är skillnaderna i övergången till högre utbildning fortfarande påtagliga mellan ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund. Av årskullen födda 1981 hade</P>
<P class="p82 ft43"><SPAN class="ft52">45</SPAN><SPAN class="ft96">Denna siffra gäller enligt SCB för utbildningarna till biomedicinsk analytiker och socionom. Inom de mansdominerade utbildningarna till civilingenjör och högskoleingenjör är kvinnornas examensfrekvens 10 procent högre än männens. SCB (2007b).</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">46</SPAN><SPAN class="ft96">Detta beror bland annat på att kvinnorna är i stor majoritet bland de studenter som avlägger examen på påbyggnadsutbildningar till specialistsjuksköterska respektive special- lärare.</SPAN></P>
<P class="p490 ft44"><SPAN class="ft52">47</SPAN><SPAN class="ft54">I denna siffra är inte utbytesstudenter och s.k. free movers inräknade.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">46 procent av <NOBR>25-åringarna</NOBR> med svensk bakgrund, mot 35 procent av de med utländsk bakgrund, påbörjat en högskoleutbildning läsåret 2006/07.<A href="#page_117"><SPAN class="ft36">48 </SPAN></A>Ungdomar från Iran, Norden och övriga väst- europeiska länder är förhållandevis väl representerade inom den högre utbildningen, medan grupper från olika afrikanska länder är underrepresenterade. Högst andel studenter med utländsk bak- grund finns inom tandläkarutbildningen, utbildningen till bio- medicinsk analytiker, läkarutbildningen, ingenjörsutbildningen och olika juridiska utbildningar.</P>
<P class="p75 ft40">Andelen studenter med arbetarbakgrund ökar</P>
<P class="p480 ft7">Under perioden 1993/94 till och med 2005/06 har andelen hög- skolenybörjare med arbetarbakgrund ökat från 18 till 25 procent, medan andelen nya studenter med högre tjänstemannabakgrund minskat från 33 till 28 procent.<A href="#page_117"><SPAN class="ft36">49 </SPAN></A>Det innebär att det totala antalet studenter med arbetarbakgrund har ökat med 40 procent under perioden, medan antalet studenter med högre tjänstemannabak- grund har varit oförändrat eller minskat något. Trots att antalet ökat, är dock fortfarande studenter med arbetarbakgrund under- representerade. I befolkningen totalt utgör dessa ungdomar 38 procent, motsvarande andel med högre tjänstemannabakgrund är 18 procent.</P>
<P class="p62 ft7">De förskjutningar i den sociala sammansättningen som skett under perioden har i första hand ägt rum inom utbildningar där andelen studenter med arbetarbakgrund redan tidigare var relativt hög, t.ex. inom lärarutbildning, utbildning mot social omsorg och högskoleingenjörsutbildning. Inom utbildningar med hög andel studenter från tjänstemannahem, exempelvis läkarutbildning, juristutbildning, psykologutbildning, konstnärlig utbildning och arkitektutbildning, har inga större förändringar skett.<A href="#page_117"><SPAN class="ft36">50</SPAN></A></P>
<P class="p78 ft7">Den sociala sammansättningen bland studenterna är betydligt jämnare bland studenterna vid nyare och mindre lärosäten än vid universiteten och fackhögskolorna. Detta beror, enligt Högskole- verket, i första hand på utbildningsutbudet.</P>
<P class="p330 ft42"><SPAN class="ft52">48</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2008c).</SPAN></P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft52">49</SPAN><SPAN class="ft95">Högskoleverket konstaterar att detta innebär en reell förskjutning i och med att de här båda gruppernas andel av befolkningen har förändrats relativt lite under perioden.</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">50</SPAN><SPAN class="ft53">I den undersökning som redovisas i </SPAN><SPAN class="ft111">Studentspegeln 2007 </SPAN>uppgav hälften av studenterna,</P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft64">48</SPAN><SPAN class="ft112">procent, att ingen av föräldrarna hade akademisk examen. Denna andel varierade från</SPAN></P>
<P class="p209 ft44"><SPAN class="ft64">24</SPAN><SPAN class="ft113">procent bland dem som studerade till läkare, tandläkare eller apotekare, till drygt 55 pro- cent bland de lärarstuderande. Högskoleverket (2007a).</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Nästan hälften av studenterna har familj</P>
<P class="p104 ft7">I en enkätundersökning som Högskoleverket genomförde under våren 2006, och som redovisas i <SPAN class="ft8">Studentspegeln 2007</SPAN>, var 46 procent av studenterna gifta eller sammanboende. Ungefär 19 procent av dem hade hemmavarande barn. Denna andel är ungefär lika stor som för tio år sedan.<A href="#page_118"><SPAN class="ft36">51 </SPAN></A>Relativt få studenter har barn när de påbörjar sina högskolestudier. De flesta verkar skaffa barn mot slutet av utbildningen. Av de studenter som hade barn hösten 2006 läste</P>
<P class="p491 ft7">11 procent på sin första termin inom högskolan, medan 36 procent hade klarat av 80 poäng, dvs. motsvarande två års heltidsstudier. Ungefär en tredjedel hade en tidigare avlagd examen.<SPAN class="ft36">52</SPAN></P>
<P class="p56 ft7">Generellt var studenter som hade barn registrerade på färre poäng än de utan barn. 42 procent av dessa läste på deltid, jämfört med 18 procent av de studenter som inte var föräldrar.</P>
<P class="p56 ft7">Mer än hälften av studenterna med barn läste en programutbild- ning, i första hand lärarutbildning eller en utbildning inom vård- och receptarieområdet. Andelen studenter med barn inom dessa utbildningar var 31 procent respektive 37 procent. Bland de blivan- de civilingenjörerna var endast två procent föräldrar, och bland läkarna och tandläkarna nio procent.<SPAN class="ft36">53</SPAN></P>
<P class="p492 ft114">Hälften kommer direkt från gymnasieskolan – men många har också läst på komvux</P>
<P class="p493 ft7">Ungefär hälften av alla högskolenybörjare kommer mer eller mindre direkt från gymnasieskolan. Dessa har antingen gått ut gym- nasieskolan samma år eller ett till två år innan de påbörjade sina högskolestudier. Majoriteten kommer från naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program eller teknikprogrammet. Av gymnasieeleverna på naturvetenskapligt program hade 80 pro- cent av dem som gick ut gymnasieskolan läsåret 2003/04 gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Motsvarande andel för samhällsvetenskapligt program var 56 procent.</P>
<P class="p91 ft7">Andelen nybörjare som både hade avslutad gymnasieutbildning och hade läst inom komvux innan de började vid högskolan var</P>
<P class="p494 ft43"><SPAN class="ft52">51</SPAN><SPAN class="ft96">Enkäten skickades ut till 11 119 studenter. Svarsfrekvensen var 57 procent. Undersök- ningen omfattade inte förstaårsstuderande.</SPAN></P>
<P class="p495 ft42"><SPAN class="ft52">52</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2008f).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">53</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2008f).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">25 procent under läsåret 2006/07. Även om detta kan framstå som en relativt hög andel så innebär den en minskning jämfört med tidigare år. Vid millennieskiftet uppgick andelen nybörjare som kompletterat på detta sätt till 36 procent. Inom läkarutbildningen, som kräver mycket höga betyg för antagning, har andelen studenter som läst upp sina gymnasiebetyg inom komvux ökat från 16 pro- cent 1995/96 till 40 procent läsåret 2006/07.<SPAN class="ft36">54</SPAN></P>
<P class="p75 ft40">Arbetsmarknaden är ett viktigt studiemotiv</P>
<P class="p480 ft7">Av de studenter som deltog i SCB:s undersökning <SPAN class="ft8">Högskole- studenters levnadsvillkor </SPAN>hade cirka 75 procent av studenterna valt program eller kurser för att öka sina chanser på arbetsmarknaden. Elva procent uppgav att de studerade i stället för att vara arbets- lösa.<SPAN class="ft36">55</SPAN></P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.5</SPAN><SPAN class="ft70">Studenternas ekonomiska villkor</SPAN></P>
<P class="p375 ft40">Högskolestudenterna och studiemedlen</P>
<P class="p87 ft7">Ungefär 70 procent av dem som studerar på högskola och univer- sitet hade läsåret 2006/07 studiemedel.<A href="#page_119"><SPAN class="ft36">56 </SPAN></A>Av kvinnorna hade 71 procent studiemedel och av männen 68 procent.</P>
<P class="p63 ft7">Andelen studiemedelstagare varierar med utbildningsinrikt- ningen. Inom programutbildningar som leder till en yrkesexamen är andelen högst. På yrkesprogram med inriktning mot juridik, undervisning, medicin och vård och omsorg ligger andelen studie- medelstagare på över 80 procent. Andelen kvinnor är några pro- centenheter högre än andelen män. Undantaget är utbildningar inom medicin där andelen män är tre procentenheter högre. Cirka 300 personer av dem som läste på forskarnivå, dvs. två procent, uppbar studiemedel.</P>
<P class="p93 ft7">Av de studenter som läser fristående kurs eller med inriktning mot generella examina har relativt få studiemedel. Här ligger</P>
<P class="p496 ft43"><SPAN class="ft52">54</SPAN><SPAN class="ft95">Nya tillträdesregler till den högre utbildningen införs successivt från och med antagningen till höstterminen 2008 till och med antagningen till höstterminen 2010. Dessa innebär bland annat att det blir enklare att bli antagen till högskolan för studenter som söker dit med slutbetyg från gymnasieskolan, utan att gå omvägen via komvux för att komplettera sina betyg.</SPAN></P>
<P class="p435 ft42"><SPAN class="ft52">55</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2007a).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">56</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2008b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">andelen studiemedelstagare på cirka 60 procent – lika andel för män och kvinnor. Bland distansstudenterna tar en minoritet ut studiemedel. Av Nätuniversitetets nybörjarstudenter var det under hösten 2004 bara 29 procent som hade studiemedel. Bland hög- skolenybörjarna inom annan distansutbildning var motsvarande andel 34 procent.</P>
<P class="p57 ft7">Andelen studenter som tar bidrag respektive lån varierar också. Totalt tog 70 procent av studenterna ut bidragsdelen, medan endast drygt hälften tog lån. Även här är det skillnader mellan olika utbildningar. Inom yrkesutbildningarna hade 88 procent studie- medel varav 67 procent lån. Av dem som studerade på fristående kurs var motsvarande siffror 61 respektive 44 procent. Av stu- denterna med arbetarbakgrund tar 59 procent både lån och bidrag, jämfört med 56 procent bland dem med högre tjänstemanna- bakgrund.<SPAN class="ft36">57</SPAN></P>
<P class="p47 ft40">Förvärvsarbete parallellt med studierna</P>
<P class="p104 ft8"><SPAN class="ft7">I </SPAN>Högskolestudenternas levnadsvillkor <SPAN class="ft7">konstaterar SCB att cirka 130 000 personer arbetade parallellt med sina högskolestudier. Det motsvarar ungefär 60 procent av samtliga. Andelen kvinnor som arbetade var något större än andelen män. Andelen äldre som arbetade var högre än andelen yngre. Av de studenter som var 24 år eller yngre yrkesarbetade ungefär hälften, jämfört med två tredjedelar av dem som var 30 år eller äldre.</SPAN><SPAN class="ft36">58</SPAN></P>
<P class="p71 ft7">Av de förvärvsarbetande studenterna arbetade 17 procent <NOBR>10–19</NOBR> timmar per vecka. Ungefär en fjärdedel arbetade minst halvtid, dvs. 20 timmar eller mer. Äldre studenter över 30 år arbetade i allmän- het fler timmar per vecka än yngre. Lägsta andel förvärvsarbetande fanns bland de blivande civilingenjörerna – 39 procent. Högst var andelen, 65 procent, bland lärarstudenterna.</P>
<P class="p497 ft42"><SPAN class="ft52">57</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2008f).</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">58</SPAN><SPAN class="ft71">SCB (2007a). Enkäten skickades till ett urval om 7 900 personer och svarsfrekvensen var cirka 67 procent.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft31"><SPAN class="ft31">1.4</SPAN><SPAN class="ft69">Vuxenutbildningsområdet</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Målet med dagens vuxenutbildning är att alla vuxna ska ges möjlig- het att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens. Syftet är att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekono- misk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning.<A href="#page_121"><SPAN class="ft36">59</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">I begreppet vuxenutbildning ingår dels kommunal vuxenutbild- ning (komvux) som består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar, dels vuxen- utbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Till vuxenutbildningen hör också folkbild- ningen, dvs. studieförbunden och folkhögskolorna, och kvalificerad yrkesutbildning (KY). Utöver dessa utbildningsformer ingår kom- pletterande utbildningar som kan ligga både på gymnasial och på eftergymnasial nivå.</P>
<P class="p466 ft12"><SPAN class="ft12">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft70">Vuxenutbildningsutbudet – flera aktörer</SPAN></P>
<P class="p498 ft40">Kommunal vuxenutbildning</P>
<P class="p87 ft7">Enligt skollagen (1985:1100) ska det offentliga skolväsendet ge vuxna möjlighet att efter individuella önskemål komplettera sin utbildning. Skollagen fastslår också att det framför allt är de som erhållit minst utbildning som ska få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.</P>
<P class="p77 ft7">Inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) anordnas behörighetsgivande utbildningar på grundläggande och gymnasial nivå samt påbyggnadsutbildningar. Grundläggande vuxenutbild- ning ska ge vuxna kunskaper som de behöver för att delta i sam- hälls- och arbetsliv samt för fortsatta studier. Rätt till grundläggan- de vuxenutbildning har varje kommuninvånare som fyllt 20 år och som saknar de kunskaper som barn och ungdomar får i grund- skolan. Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå dem som har rätt till grundläggande vuxenutbildning för att motivera dem att delta i utbildningen.</P>
<P class="p78 ft25">Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den utbildning som gymnasieskolan ska ge. Den gymnasiala vuxenutbildningen har samma kursplaner och</P>
<P class="p499 ft44"><SPAN class="ft41">59 </SPAN>Enligt riksdagens beslut i maj 2001 med anledning av propositionen <SPAN class="ft115">Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen </SPAN>(prop. 2000/01:72).</P>
<P class="p440 ft17">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">läroplan som gymnasieskolan för ungdomar, men tyngdpunkten i kurser och omfattning kan skilja mellan de två utbildnings- formerna. Behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning är varje kommuninvånare som fyllt 20 år eller som slutfört en utbildning på ett nationellt program eller motsvarande. Om flera behöriga söker en kurs och inte alla får plats ska företräde ges till den som har kortast utbildning.</P>
<P class="p57 ft7">Påbyggnadsutbildningar inom komvux ger utbildning eller vidareutbildning inom ett yrke, t.ex. utbildningar för barnskötare, elinstallatör och bussförare. Behörighetskraven för påbyggnads- utbildningar är desamma som för gymnasial vuxenutbildning. Vissa utbildningar är dock eftergymnasiala och har särskilda förkun- skapskrav.</P>
<P class="p71 ft7">Hösten 2006 anordnade kommunerna största delen, nästan tre fjärdedelar, av komvux i egen regi. En betydande andel av all kom- munal vuxenutbildning, 21 procent, genomfördes dock som upp- handlad utbildning. Enligt Skolverket varierar andelen upphandlad utbildning stort mellan kommunerna. Medan mer än en tredjedel av kommunerna inte upphandlade några utbildningsplatser alls hade var tionde kommun upphandlat en andel som var 37 procent eller högre.<A href="#page_122"><SPAN class="ft36">60</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">I mars 2008 presenterades Gymnasieutredningens förslag till en reformerad gymnasieskola i betänkandet <SPAN class="ft8">Framtidsvägen </SPAN><SPAN class="ft65">- </SPAN><SPAN class="ft8">en reformerad gymnasieskola </SPAN>(SOU 2008:27). De förslag som lades fram i utredningen omfattar även gymnasial vuxenutbildning. Utredningen föreslår bl.a. att gymnasieskolans yrkesprogram i fortsättningen inte alltid ska ge grundläggande behörighet till hög- skolestudier, men att studerande på ett yrkesprogram ska ha rätt att läsa in högskolebehörighet inom den gymnasiala vuxenutbild- ningen. Beredning av Gymnasieutredningens förslag pågår inom Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p97 ft40">Särvux</P>
<P class="p104 ft7">Till det offentliga skolväsendet för vuxna hör också särvux som är en egen skolform. Särvux vänder sig till utvecklingsstörda vuxna. Från och med den 1 januari 2007 har vissa personer rätt till grund- läggande särvux. Det gäller personer som saknar sådana kunskaper som utbildningen i obligatoriska särskolan syftar till att ge och som</P>
<P class="p500 ft44"><SPAN class="ft41">60 </SPAN>Skolverket (2007b).</P>
<P class="p194 ft17">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Studerande inom särvux är inte berättigade till studiestöd, men kan söka korttidsbidrag och timersättning från Specialpedagogiska skolmyn- digheten.</P>
<P class="p501 ft40">Svenskundervisning för invandrare (sfi)</P>
<P class="p480 ft7">Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Sfi syftar även till att ge studerande färdigheter att skriva och läsa. <NOBR>Sfi-studier</NOBR> berättigar inte till studiemedel. Studierna finansieras ofta med ekonomiskt bistånd från kommunen.</P>
<P class="p107 ft40">Folkhögskolan</P>
<P class="p367 ft7">Vissa utbildningar inom folkbildningen ger rätt till studiemedel. Det gäller främst folkhögskolornas långa kurser, de s.k. allmänna och särskilda kurserna.<A href="#page_123"><SPAN class="ft36">61</SPAN></A></P>
<P class="p74 ft7">Allmänna kurser motsvarar grundskole- och gymnasienivå och är ett alternativ till att gå på komvux. Varje folkhögskola bestäm- mer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning.</P>
<P class="p65 ft7">Folkhögskolor erbjuder också särskilda kurser som oftast är kombinationer av kurser eller ämnen som är unika för skolan. En del av de särskilda kurserna är eftergymnasiala yrkesutbildningar, t.ex. utbildningar till fritidsledare och teckenspråkstolk.</P>
<P class="p107 ft40">Kompletterande utbildningar</P>
<P class="p367 ft7">Kompletterande utbildningar utgör ett komplement till gymnasiala utbildningar och är ofta inriktade mot ett ämnes- eller yrkes- område. Utbildningarna ger inte formell behörighet till fortsatta studier, utan kan ses som yrkesutbildningar eller som förberedande utbildningar till fortsatt högskoleutbildning där en viss färdighet krävs, t.ex. konst- och hantverksutbildningar. En liten grupp av</P>
<P class="p502 ft44"><SPAN class="ft41">61 </SPAN>Långa kurser på folkhögskola är kurser som är längre än 15 kursdagar, ofta rör det sig om årslånga kurser.</P>
<P class="p440 ft17">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">utbildningarna ges på eftergymnasial nivå och kräver genomgången gymnasial utbildning eller viss yrkeserfarenhet.</P>
<P class="p56 ft7">Kompletterande utbildningar har enskilda huvudmän. Utbild- ningarna kan dock ställas under statlig tillsyn. Om utbildningen bedöms som värdefull från nationell synpunkt kan de studerande få rätt till studiemedel. Vissa utbildningar som bedöms som särskilt värdefulla kan även få statsbidrag.</P>
<P class="p69 ft40">Kvalificerad yrkesutbildning (KY)</P>
<P class="p104 ft7">Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en relativt ung eftergymnasial utbildningsform. Utbildningen har samma grundkrav på behörig- het som högskolan. Enligt propositionen <SPAN class="ft8">Kvalificerad yrkesutbild- ning </SPAN>(prop. 2000/01:63) är målet med utbildningen att den ska ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper, som krävs för att utföra kvalificerade uppgifter i ett modernt arbetsliv. Utbildningen ska präglas av såväl teoretisk fördjupning som en stark arbets- livsanknytning.</P>
<P class="p57 ft7">De kvalificerade yrkesutbildningarna är mellan ett och tre år långa och avslutas med en kvalificerad yrkesexamen. Det finns cirka 800 kvalificerade yrkesutbildningar inom flera olika utbildnings- områden. Många av utbildningarna finns inom teknik och tillverk- ning, ekonomi, vård, turism och restaurangområdet. Sett till antalet studerande är hälften av anordnarna kommuner och landsting. En dryg tredjedel anordnas av privata företag och övriga anordnas av bl.a. stiftelser och högskolor.<A href="#page_124"><SPAN class="ft36">62</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Den 20 november 2008 överlämnade regeringen propositionen <SPAN class="ft8">Yrkeshögskolan </SPAN>(prop. 2008/09:68), som bygger på Yrkeshögskole- utredningens betänkande (SOU 2008:29). I propositionen föreslås att en yrkeshögskola ska bildas med utgångspunkt i de efter- gymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan som finns i dag, främst kvalificerade yrkesutbildningar. Kompletterande utbild- ningar föreslås under en övergångsperiod att bedrivas under ett särskilt regelverk. Flera av de kompletterande utbildningarna bedöms dock ha möjlighet att efter ansökan ingå i yrkeshögskolan. De påbyggnadsutbildningar som inte är av eftergymnasial karaktär och därför inte bör anordnas inom yrkeshögskolan föreslås anordnas som gymnasiala vuxenutbildningar inom komvux. Riks-</P>
<P class="p69 ft44"><SPAN class="ft41">62 </SPAN>Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2008b).</P>
<P class="p194 ft17">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Generella utgångspunkter</P>
<P class="p503 ft7">dagen ska fatta beslut med anledning av regeringens förslag i februari 2009.</P>
<P class="p504 ft12"><SPAN class="ft12">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Vilka studerar i vuxenutbildningen?</SPAN></P>
<P class="p505 ft114">Komvux minskar, men andelen studerande med utländsk bakgrund ökar</P>
<P class="p87 ft7">Läsåret 2006/07 fanns cirka 205 000 studerande i komvux. Av dessa studerade 81 procent i den gymnasiala vuxenutbildningen, 18 pro- cent i den grundläggande vuxenutbildningen och 1 procent i påbyggnadsutbildning. Omräknat till heltidsstuderande studerade cirka 125 000 i komvux.<A href="#page_125"><SPAN class="ft36">63</SPAN></A></P>
<P class="p63 ft7">Antalet studerande i komvux har minskat de senaste tio åren. Minskningen har framför allt skett inom gymnasial vuxenutbild- ning. Den främsta anledningen till detta är att den satsning på vuxenutbildning som skedde i och med Kunskapslyftet avslutades 2002.<A href="#page_125"><SPAN class="ft36">64 </SPAN></A>De senaste åren har dock minskningen av antalet stude- rande fortsatt, mellan läsåret 2005/06 och 2006/07 minskade antalet studerande med tio procent. Den fortsatta nedgången kan vara en effekt av en förbättrad arbetsmarknad samt att det riktade statsbidraget för kommunal vuxenutbildning upphörde från och med 2007 enligt förslagen i budgetpropositionen (prop. 2006/07:1).</P>
<P class="p64 ft7">Även antalet studerande på påbyggnadsutbildningar har minskat de senaste tio åren, från cirka 8 500 läsåret 1997/98 till dagens 2 200. Den stora minskningen beror i huvudsak på att vissa utbildningar från och med 2005 återfinns inom högskolan, folk- högskolan, som <NOBR>KY-utbildningar</NOBR> eller som kompletterande utbildningar.</P>
<P class="p106 ft7">Andelen kvinnor inom komvux har under en lång tid varit högre än andelen män. Läsåret 2006/07 var andelen kvinnor på grund- skolenivå 64 procent och på gymnasienivå 68 procent. Andelen kvinnor var något lägre inom påbyggnadsutbildningarna, 59 pro- cent, men könsfördelningen skiljde sig mellan olika utbildningar. På utbildningar inom vård- och omsorgsområdet var nästan alla studerande kvinnor och på utbildningar inom det tekniska området var en majoritet män.</P>
<P class="p438 ft42"><SPAN class="ft52">63</SPAN><SPAN class="ft53">Om inte annat anges, är uppgifterna om komvux hämtade från Skolverket (2008b).</SPAN></P>
<P class="p215 ft44"><SPAN class="ft52">64</SPAN><SPAN class="ft54">Kunskapslyftet var ett femårigt nationellt vuxenutbildningsinitiativ som startade 1997 som en del av en bredare strategi för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Se SOU 1996:27.</SPAN></P>
<P class="p477 ft17">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Andelen studerande inom komvux som är födda utomlands har ökat de senaste tio åren. Läsåret 1997/98 var andelen födda utom- lands 23 procent. Läsåret 2006/07 var motsvarande andel 39 pro- cent. Det finns stora skillnader mellan utbildningsformerna. På grundskolenivå utgjorde de som var födda utomlands 86 procent. Det är också inom den nivån som andelen födda utomlands ökat mest de senaste åren. På gymnasienivå var andelen studerande som är födda utomlands 28 procent och på påbyggnadsutbildningarna</P>
<P class="p506 ft7"><SPAN class="ft7">23</SPAN><SPAN class="ft51">procent.</SPAN></P>
<P class="p507 ft7">Även åldersfördelningen skiljer sig mellan de olika utbildnings-</P>
<P class="p437 ft7">nivåerna. Inom grundläggande vuxenutbildning var den största andelen studerande <NOBR>35<SPAN class="ft63">-</SPAN>44</NOBR> år. Inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning var den största andelen studerande <NOBR>20<SPAN class="ft63">-</SPAN>24</NOBR> år. Åldersfördelningen har varit ungefär den samma de senaste tio åren, förutom att andelen <NOBR>35<SPAN class="ft63">-</SPAN>44-åringar</NOBR> inom gymnasial vuxen- utbildning ökade något under Kunskapslyftet.</P>
<P class="p55 ft7">Det finns också skillnader i de studerandes utbildningsbak- grund. Variationen är stor inom grundläggande vuxenutbildning. Läsåret 2006/07 var det vanligast att de studerande hade en hög- skoleutbildning (25 procent). Detta kan förklaras av att en stor andel av de studerande var födda utomlands och att de studerade på grundskolenivå för att få behörighet i svenska. På grundläggande vuxenutbildning var det också en förhållandevis stor andel, 16 pro- cent, för vilka uppgift om utbildningsbakgrund saknades. På gymnasienivå var variationen inte lika stor, vanligast var att de studerande hade en gymnasieutbildning som var längre än två år, 41 procent. Drygt hälften av de studerande på påbyggnadsutbild- ning hade en gymnasieutbildning som var längre än två år.</P>
<P class="p96 ft7">Tillträdesreglerna till högskolan har medfört att allt fler som redan har en gymnasieutbildning studerar på komvux. Nästan 60 procent av de studerande på gymnasienivå läsåret 2006/07 hade en gymnasieutbildning som var längre än två år. Dessutom gick 12 procent av dem som fick slutbetyg från gymnasieskolan våren 2006 på komvux läsåret efter.</P>
<P class="p69 ft40">Folkhögskolornas allmänna och särskilda kurser</P>
<P class="p104 ft25">Hösten 2007 deltog cirka 13 000 personer i folkhögskolornas all- männa kurser. Precis som inom komvux var andelen kvinnor, 64 procent, högre än andelen män. Nästan en tredjedel av de</P>
<P class="p508 ft17">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">studerande på folkhögskolorna definierades som invandrare. Den största andelen studerande i folkhögskolorna var <NOBR>18–24</NOBR> år och den näst största åldersgruppen var <NOBR>30–45</NOBR> år. En stor andel, omkring 75 procent, hade högst en tvåårig gymnasieutbildning. Ungefär 25 procent av de studerande hade minst en treårig gymnasie- utbildning.<A href="#page_127"><SPAN class="ft36">65</SPAN></A></P>
<P class="p111 ft7">I folkhögskolornas särskilda kurser deltog totalt cirka 14 000 personer. Majoriteten, 67 procent, var kvinnor. Åldersfördelningen var den samma som på folkhögskolornas allmänna kurser, men andelen som definierades som invandrare var lägre, cirka sju pro- cent. De studerande på de särskilda kurserna hade också en annan utbildningsbakgrund. Mer än 70 procent av deltagarna hade minst en treårig gymnasieutbildning.</P>
<P class="p509 ft40">Nästan 70 procent av de studerande på kompletterande utbildningar är kvinnor</P>
<P class="p480 ft25">Hösten 2007 deltog cirka 5 500 studerande i kompletterande ut- bildningar. Andelen kvinnor var hög, 68 procent, och medelåldern för samtliga studerande var 28 år.<A href="#page_127"><SPAN class="ft116">66</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft40">Antalet <NOBR>KY-studerande</NOBR> har ökat kraftigt de senaste åren</P>
<P class="p480 ft7">Antalet studerande i kvalificerad yrkesutbildning har sedan utbild- ningsformen övergick från att vara en försöksverksamhet till att vara permanent ökat med nästan 200 procent. Under 2007 deltog cirka 38 000 studerande i en kvalificerad yrkesutbildning.<A href="#page_127"><SPAN class="ft36">67</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Könsfördelningen på kvalificerade yrkesutbildningar är jämn. Precis som inom andra yrkesutbildningar finns det dock stora skill- nader mellan olika utbildningsområden. Av de större utbildnings- områdena hade hälso- och sjukvårdsområdet störst andel kvinnliga studerande, 89 procent, och områdena teknik och teknisk industri störst andel manliga, 82 procent.</P>
<P class="p77 ft7">Andelen studerande med utländsk bakgrund var 13 procent. Nästan hälften av de studerande på kvalificerade yrkesutbildningar var 25 år eller yngre och medelåldern var 29 år. Hälften av de stude-</P>
<P class="p336 ft42"><SPAN class="ft52">65</SPAN><SPAN class="ft53">Om inte annat anges, är uppgifterna om folkhögskolorna hämtade från SCB (2008b).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">66</SPAN><SPAN class="ft53">Skolverket (2008c).</SPAN></P>
<P class="p209 ft44"><SPAN class="ft52">67</SPAN><SPAN class="ft54">Om inte annat anges, är uppgifterna om KY hämtade från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2008b).</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">rande hade en två- eller treårig yrkesförberedande gymnasieutbild- ning. Så många som cirka 12 000, 41 procent, av de <NOBR>KY-studerande</NOBR> hade varit registrerade på högskolan. Av dessa hade dessutom cirka 1 600, sex procent, en högskoleexamen.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">Vad och hur läser man inom vuxenutbildningen?</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Allmänna ämnen dominerar inom komvux</P>
<P class="p90 ft7">Studier inom komvux bedrivs framför allt i allmänna ämnen. Inom grundläggande vuxenutbildning läser de flesta svenska som andra- språk och engelska. Inom gymnasial vuxenutbildning läser störst andel av kursdeltagarna orienteringskurser och datorkunskap. Inom påbyggnadsutbildningarna har kurser i omsorg, flygyrkes- teknik och transportteknik flest studerande.</P>
<P class="p71 ft7">Utbildningsanordnarna erbjuder inom komvux kontinuerliga kursstarter och flexibla examinationer. Enligt en enkätunder- sökning av CSN studerar omkring var tionde studerande på grund- skole- och gymnasienivå i komvux på distans.<A href="#page_128"><SPAN class="ft36">68 </SPAN></A>I en uppföljning av satsningen på en infrastruktur för vuxnas lärande konstaterades dessutom att kommunerna blivit bättre rustade att möta vuxna individers skilda behov av stöd för lärande.<A href="#page_128"><SPAN class="ft36">69</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">En annan viktig förutsättning för livslångt lärande är att vuxen- studerandes kunskaper och kompetenser värderas, dokumenteras och erkänns genom s.k. validering. Det finns ingen skyldighet för kommuner att tillhandahålla validering, men enligt en studie av Valideringsdelegationen tillhandahöll över 90 procent av kom- munerna sådan inom ramen för komvux.<A href="#page_128"><SPAN class="ft36">70</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Räknat utifrån antal verksamhetspoäng läser 33 procent av de studerande på grundläggande vuxenutbildning på halvtid eller mer. Motsvarande andel för gymnasial vuxenutbildning var 36 procent. Inom påbyggnadsutbildningarna läser 54 procent halvtid eller mer.<A href="#page_128"><SPAN class="ft36">71</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Av de cirka 824 000 studerande som fanns registrerade inom komvux vid något tillfälle under läsåret 2006/07, fullföljde 74 pro-</P>
<P class="p510 ft42"><SPAN class="ft52">68</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">69</SPAN><SPAN class="ft53">Myndigheten för skolutveckling (2004).</SPAN></P>
<P class="p390 ft43"><SPAN class="ft52">70</SPAN><SPAN class="ft95">Valideringsdelegationen (2008).</SPAN></P>
<P class="p511 ft42"><SPAN class="ft52">71</SPAN><SPAN class="ft58">Uppgifter som Skolverket tagit fram för kommitténs räkning. Det finns vissa kvalitets- brister med detta mått eftersom det inte finns några föreskrifter om hur man ska beräkna antalet verksamhetspoäng på grundskolenivå. På gymnasienivå är verksamhetspoängen ett mått på lärande och relateras till kursen men på grundskolenivå är verksamhetspoängen snarare ett mått på studiernas tidsomfattning och relateras till den studerande.</SPAN></P>
<P class="p459 ft17">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">cent den kurs de påbörjat under läsåret medan 21 procent avbröt kursen. Resterade fem procent deltog vid läsårets slut i kurser som ännu inte var avslutade. Inom grundläggande vuxenutbildning avbröt 27 procent av kursdeltagarna sin kurs. Motsvarande andelar för gymnasial vuxenutbildning och för påbyggnadsutbildningarna var 20 respektive 12 procent.<A href="#page_129"><SPAN class="ft36">72</SPAN></A></P>
<P class="p512 ft114">Hälften av dem som gått allmän kurs i folkhögskolan är behöriga till högskolan</P>
<P class="p372 ft7">Precis som inom komvux läser studerande på folkhögskolornas allmänna kurser en generell utbildning. På de särskilda kurserna är det vanligast att de studerande läser estetiska ämnen, beteende- vetenskap och humaniora eller samhällsvetenskap. Omkring 4 000 personer deltog i folkhögskolans eftergymnasiala yrkesutbildningar hösten 2006. Störst var fritidsledarutbildningen. Andra stora utbildningar fanns inom medieområdet, scenisk konst och kultur samt inom friskvård.</P>
<P class="p62 ft7">Folkhögskolestatistiken innehåller inga examinations- eller avgångsuppgifter. Däremot gjorde SCB 2006 en enkätunder- sökning som visar att hälften av dem som gått en allmän kurs fick grundläggande behörighet till högskolestudier. Ungefär lika många, 45 procent, hade studerat på universitet eller högskola efter sin folkhögskoleutbildning.<A href="#page_129"><SPAN class="ft36">73</SPAN></A></P>
<P class="p513 ft114">Konst- och hantverksutbildningar dominerar i kompletterande utbildningar</P>
<P class="p87 ft7">Kompletterande utbildningar ges t.ex. inom konst, dans, teater, musik, design och mode. Andra utbildningar finns inom områden som hantverk, media, flyg, frisk- och hudvård. Hösten 2007 anord- nades flest utbildningar inom hantverks- och konstområdena. Under våren 2007 fullföljde nästan 4 000 studerande en komplette- rande utbildning.<A href="#page_129"><SPAN class="ft36">74</SPAN></A></P>
<P class="p514 ft42"><SPAN class="ft52">72</SPAN><SPAN class="ft53">Här avses antalet kursdeltagare. En studerande kan var deltagare på flera kurser.</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">73</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2006a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">74</SPAN><SPAN class="ft54">Skolverket (2008c).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft40">Mer än 80 procent av de <NOBR>KY-studerande</NOBR> hade arbete ett år efter examen</P>
<P class="p90 ft7">Under 2007 var <NOBR>KY-utbildningar</NOBR> inom företagsekonomi, handel och administration de vanligaste. Flest studerande, 68 procent, gick en utbildning på <NOBR>80<SPAN class="ft34">-</SPAN>99</NOBR> <NOBR>KY-poäng</NOBR> <NOBR>(2-2,5</NOBR> år). Andelen studerande på kortare utbildningar har dock ökat sedan 2004. Detta kan till viss del förklaras av att före detta påbyggnadsutbildningar har gjorts om till <NOBR>KY-utbildningar.</NOBR></P>
<P class="p56 ft7">Under 2007 examinerades cirka 7 400 <NOBR>KY-studerande.</NOBR> Mot- svarande antal för 2006 var cirka 5 500. Enligt en enkät, som besvarades av de examinerade år 2006, hade 85 procent arbete och fyra procent eget företag året efter. Av dem som hade arbete uppgav 81 procent att arbetet var helt eller delvis inom det område som <NOBR>KY-utbildningen</NOBR> syftade till.<A href="#page_130"><SPAN class="ft36">75</SPAN></A></P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">1.4.4</SPAN><SPAN class="ft70">Vuxenstuderandes ekonomiska villkor</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Färre komvuxstuderande tar studielån</P>
<P class="p104 ft7">Under 2006 finansierade 14 procent av de komvuxstuderande sina studier med studiebidrag och 14 procent med studielån och studie- bidrag. Ytterligare nio procent finansierade sina studier med rekryteringsbidrag.</P>
<P class="p56 ft7">Andelen studerande som finansierar sina studier på komvux med studiemedel har successivt ökat sedan 1993. Andelen stude- rande som inte har studiemedel har minskat från 84 procent 1993 till 62 procent 2006.<A href="#page_130"><SPAN class="ft36">76 </SPAN></A>Cirka 40 procent av de studerande har således något slags studiemedel. De senaste åren har dock andelen studerande som tar studielån minskat medan andelen som bara tar studiebidrag ökat något.<A href="#page_130"><SPAN class="ft36">77</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Enligt Skolverkets uppföljningar är det vanligare att studerande på påbyggnadsutbildningar finansierar sina studier med studie- medel än de som går på grundläggande och gymnasial vuxenutbild- ning. Skolverkets studier visar också att det är vanligare att studerande som är yngre än 29 år tar ut studiemedel, framför allt på gymnasienivå och påbyggnadsutbildning. Det är också vanligare att</P>
<P class="p516 ft42"><SPAN class="ft52">75</SPAN><SPAN class="ft53">Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2008a).</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">76</SPAN><SPAN class="ft96">En orsak till detta kan vara att studiemedel ersatt andra former av vuxenstudiestöd under perioden.</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">77</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2008a).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">kvinnor finansierar sina studier med studiemedel än att män på samma utbildningar gör det.<A href="#page_131"><SPAN class="ft36">78</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Majoriteten av dem som läser på komvux utan studiemedel uppger i en enkätundersökning av CSN att de har mycket låga inkomster eller inga inkomster alls. Det vanligaste sättet att för- sörja sig för studerande på komvux är genom arbete. Ungefär hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen uppger att de försörjer sig med lön.<A href="#page_131"><SPAN class="ft36">79</SPAN></A></P>
<P class="p518 ft114">Andelen folkhögskolestuderande med studiemedel har varit konstant</P>
<P class="p132 ft7">Sjutton procent av de studerande på folkhögskolornas allmänna och särskilda kurser finansierade under 2006 sina studier med studiebidrag. Ungefär en tredjedel tog ut studielån och studie- bidrag. Fyra procent finansierade sina studier med rekryterings- bidrag.</P>
<P class="p88 ft7">Andelen studerande som finansierar sina studier med studie- medel har varit relativt konstant sedan 2001. Precis som inom den kommunala vuxenutbildningen har dock andelen studerande som tar studielån minskat, medan andelen studerande som bara tar studiebidrag ökat de senaste åren.<A href="#page_131"><SPAN class="ft36">80</SPAN></A></P>
<P class="p519 ft40">Bara hälften av de studerande på kompletterande utbildningar är berättigade till studiemedel</P>
<P class="p87 ft7">Antalet studerande som under 2007 deltog i en kompletterande utbildning som var berättigad till studiestöd var nästan 3 000, dvs. 54 procent av de studerande. Av dessa var cirka 1 800, 63 procent, kvinnor.<A href="#page_131"><SPAN class="ft36">81</SPAN></A></P>
<P class="p520 ft40">Mer än 60 procent av de <NOBR>KY-studerande</NOBR> tar fullt studiemedel</P>
<P class="p372 ft7">Av de studerande som gick en kvalificerad yrkesutbildning 2006 finansierade 62 procent sina studier med bidrag och studielån, och 23 procent med studiebidrag. Femton procent hade inga studie-</P>
<P class="p336 ft42"><SPAN class="ft52">78</SPAN><SPAN class="ft53">Skolverket (2007a); Skolverket (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">79</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft52">80</SPAN><SPAN class="ft95">SCB (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">81</SPAN><SPAN class="ft54">Skolverket (2008c).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft7">medel. De senaste åren har andelen studerande med studiemedel ökat i takt med att antalet platser utvidgats.<A href="#page_132"><SPAN class="ft36">82</SPAN></A></P>
<P class="p522 ft31"><SPAN class="ft31">1.5</SPAN><SPAN class="ft69">Studiemedelssystemet</SPAN></P>
<P class="p523 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Mål med studiemedelssystemet</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Studiestödet är en självklar del av utbildningspolitiken och är för de flesta studenter och vuxenstuderande en förutsättning för studier. Målen för det statliga studiestödet, och därmed studiemedels- systemet, har varit relativt oförändrade över åren. Genomgående har inriktningen varit att studiestödet ska verka rekryterande och socialt, ekonomiskt och geografiskt utjämnande. Efterhand har tillkommit att stödet även ska fungera utjämnande avseende kön och ålder. Målen för dagens studiestöd fastställdes av riksdagen med anledning av propositionen <SPAN class="ft8">Ett reformerat studiestödssystem</SPAN></P>
<P class="p524 ft7">(prop. 1999/2000:10).</P>
<P class="p56 ft7">Jämfört med de mål som uttrycktes i samband med studie- medelsreformen 1989 framhålls inte längre att studiemedlen ska bidra till att studier bedrivs effektivt, att de ska stå i samklang med den allmänna fördelningspolitiken och att systemet ska vara enkelt och lättöverskådligt. Det finns dock inte skäl att påstå att dessa faktorer har nedtonats för att de är mindre viktiga. Snarare har regeringen sannolikt syftat till att begränsa omfattningen av antalet mål. Dessa mål utgör fortfarande grund för utformningen av det nuvarande systemet, även om de inte finns med i de övergripande målen.</P>
<P class="p525 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Studiestödets utveckling</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Det generella studiemedelssystemet infördes 1965</P>
<P class="p104 ft25">Grunderna för dagens studiestöd lades 1965. Innan dess fanns behovsprövade studiestöd i olika former.<A href="#page_132"><SPAN class="ft116">83 </SPAN></A>År 1946 infördes icke behovsprövade stipendier till läroverkselever som saknade utbild-</P>
<P class="p526 ft42"><SPAN class="ft52">82</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2008a).</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">83</SPAN><SPAN class="ft71">Det första statliga studiestödet beviljades 1919 till Hjalmar Oscar Ahlberg från Sten- brohult i Småland. Ahlberg erhöll ett studielån om sammanlagt 2 200 kronor och blev längre fram folkskollärare och folkskoleinspektör.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">ningsmöjligheter på hemorten. År 1957 infördes dessutom en generell studiehjälp till gymnasieungdomar.<A href="#page_133"><SPAN class="ft36">84</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Studiemedelssystemet bröt vid sin tillkomst mot de då gällande principerna om behovsprövning. Systemet blev generellt och studiemedel beviljades till alla som antogs till högre utbildning. Det var oberoende av föräldrarnas ekonomi och någon lämplighets- prövning skedde inte. Studiemedel lämnades i form av bidrag och lån med ett belopp som skulle göra heltidsstudier möjliga. Stor- leken på stödet kopplades till den allmänna prisutvecklingen. Lånen skulle normalt vara slutbetalda vid 50 års ålder.</P>
<P class="p99 ft40">Åren mellan 1965 och 2001</P>
<P class="p87 ft7">Utvecklingen på utbildningsområdet, främst utbyggnaden av vuxenutbildningen och det vidgade tillträdet till högskoleutbild- ning, ledde till en kraftig ökning av antalet äldre studerande och till krav på förbättrade studiefinansieringsmöjligheter. En första större förändring genomfördes 1973 när äldre studerande i studiehjälps- systemet fördes över till studiemedelssystemet. Studiemedel kunde då beviljas även för andra studier än högskole- och universitets- studier. Vuxenstuderande fick därmed samma ekonomiska förut- sättningar under studietiden som studerande inom högskolan.</P>
<P class="p64 ft7">En omfattande förändring skedde sedan i mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> genom vuxenutbildningsreformen. Reformen innefattade bl.a. särskilda rekryteringsåtgärder på arbetsplatserna, rätt till ledighet från arbetet för studier samt förmånlig studiefinansiering genom det särskilda vuxenstudiestödet (svux) och korttidsstudiestödet. Svux och korttidsstudiestödet riktades i första hand till dem som tog ledigt från arbetet för att studera.<A href="#page_133"><SPAN class="ft36">85</SPAN></A></P>
<P class="p61 ft7">År 1989 genomfördes ett antal förändringar i studiemedelssyste- met. Förändringarna innebar framför allt att subventioner som låg inbyggda i lånesystemet omvandlades till ökade bidrag under studietiden. De nya reglerna innefattade bl.a. en höjd totalnivå och ett höjt studiebidrag. Även vidgade möjligheter till studiemedel vid utlandsstudier infördes. Möjligheten till barntillägg i form av lån, vilken hade funnits sedan 1965, avskaffades. En inkomstrelaterad återbetalning av studielån infördes.</P>
<P class="p528 ft42"><SPAN class="ft52">84</SPAN><SPAN class="ft53">Centrala studiehjälpsnämnden (1969).</SPAN></P>
<P class="p529 ft44"><SPAN class="ft52">85</SPAN><SPAN class="ft54">Eftersom arbetslösheten ökade under första hälften av </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> infördes ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) 1984.</P>
<P class="p440 ft17">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes sedan en omfattande utbyggnad av den högre utbildningen. Antalet studiemedelstagare ökade kraftigt. För att rekrytera fler studerande på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar infördes ett särskilt vuxenstudiestöd, s.k. <NOBR>NT-svux.<A href="#page_134"><SPAN class="ft36">86</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p57 ft7">Även vuxenutbildningen på grundskole- och gymnasienivå byggdes ut, inte minst genom den femåriga satsningen Kunskaps- lyftet som påbörjades 1997.<A href="#page_134"><SPAN class="ft36">87 </SPAN></A>I samband med Kunskapslyftet in- fördes ytterligare ett studiestöd, s.k. särskilt utbildningsbidrag (ubs). Detta bidrag bestod i sin helhet av bidrag motsvarande ersättningen vid arbetslöshet.</P>
<P class="p47 ft40">Studiestödsreformen 2001</P>
<P class="p90 ft7">Den senaste större reformen av studiemedelssystemet genomfördes 2001. Bakgrund till reformen var främst att det dittillsvarande systemet hade blivit svåröverskådligt. För studerande på grund- skole- och gymnasienivå fanns fyra stora stödformer: särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, särskilt utbildningsbidrag och studiemedel. Detta ledde till att systemet och därmed de ekonomiska förutsättningarna för studier var svåra att överblicka. De ekonomiska förhållandena kunde också variera mellan studerande på samma utbildningar, vilket upplevdes som orättvist. Dessutom försvårades studiestödsadministrationen efter- som många studerande ansökte om flera stöd samtidigt.</P>
<P class="p91 ft7">Ett annan skäl för reformen var att lånesystemet behövde stramas upp. Det inkomstbaserade återbetalningssystem som gällde under <NOBR>1990-talet</NOBR> hade lett till obalans i systemet med stora kommande låneavskrivningar till följd. Detta speglades också av att det i målen för det nya studiestödet lades till att ”studiestödet ska ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden”.</P>
<P class="p71 ft7">Det studiemedelssystem som infördes 2001 och som fortfarande gäller är ett generellt system. De olika formerna av vuxenstudiestöd har avskaffats. Vissa delar från dessa överfördes i stället till studie- medelssystemet. Bidragsdelen i studiemedlen höjdes i samband med reformen från cirka 28 till 34 procent av totalbeloppet. Lånen</P>
<P class="p530 ft43"><SPAN class="ft52">86</SPAN><SPAN class="ft96">Detta stöd var ett relativt förmånligt stöd och innebar att de studerande fick studiemedel upp till </SPAN><NOBR>a-kassenivån,</NOBR> varav 65 procent i bidrag.</P>
<P class="p483 ft44"><SPAN class="ft52">87</SPAN><SPAN class="ft71">Kunskapslyftet var ett femårigt nationellt vuxenutbildningsinitiativ som startade 1997 som en del av en bredare strategi för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Se SOU 1996:27.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">övergick till att bli ett annuitetslån, i viss mån modifierat sådant, där lånen normalt ska vara återbetalade inom 25 år. En över- klagandenämnd infördes dit beslut om beviljning och återkrav av studiemedel kan överklagas.<A href="#page_135"><SPAN class="ft36">88</SPAN></A></P>
<P class="p107 ft40">Förändringar efter 2001</P>
<P class="p384 ft7">Under 2006 genomfördes tre förändringar av lite större betydelse. Ett tilläggsbidrag infördes inom studiemedelssystemet till stude- rande som har vårdnaden om barn. Åldersgränserna för rätt till studiemedel respektive studielån höjdes och en beloppshöjning av totalbeloppet genomfördes med cirka 300 kronor per månad. Enligt propositionen <SPAN class="ft8">Förstärkning av studiestödet </SPAN>(prop. 2004/05:111) var motivet för höjningen av åldersgränserna att kompetensutveckling behövdes längre upp i åldrarna. Tilläggsbidraget för studerande med barn var avsett dels för att förbättra situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer, dels för att underlätta studievillkoren för studerande som har eller får barn. Höjningen av totalbeloppet motiverades av regeringen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2005/06:100) med att studiemedlens totalbelopp behövde förstärkas.</P>
<P class="p93 ft7">Trots att ett generellt studiestödssystem infördes 2001 bedömde regeringen att det fanns behov av ett studiestöd med starkare rekryteringseffekt för personer med kort tidigare utbildning. Av detta skäl infördes 2003 ett rekryteringsbidrag för vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå. Kommunerna prövade vem som tillhörde målgruppen för bidraget och varje kommun hade sina ekonomiska ramar för bidraget. CSN skötte administrationen av detta studiestöd. Rekryteringsbidraget var ett rent bidrag och hade två nivåer. Den lägre bidragsnivån motsvarade studiemedlens totalnivå. Den högre bidragsnivån var 122,5 procent av ett fullt studiemedel.</P>
<P class="p93 ft7">Under åren 2004 och 2005 gjordes en tillfälligt ökad satsning på rekryteringsbidrag för s.k. kombinationsutbildningar. Detta inne- bar att vissa yrkesgrupper, anställda inom vård, skola och omsorg, kunde få rekryteringsbidrag om de studerade parallellt med sitt ordinarie yrkesarbete. Denna typ av rekryteringsbidrag lämnades även för studier på högskolenivå. Rekryteringsbidraget avskaffades i sin helhet 2006.</P>
<P class="p531 ft44"><SPAN class="ft41">88 </SPAN>Beslut om återbetalning av lån överklagas till länsrätt. Detta var möjligt även före 2001.</P>
<P class="p393 ft17">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.3</SPAN><SPAN class="ft70">Dagens studiemedelssystem</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Generella studiemedelsregler</P>
<P class="p104 ft7">Studiemedlen är rättighetsstyrda på så sätt att studiemedel kan ges till alla som studerar vid en viss utbildning om vissa grundvillkor är uppfyllda. Vilka utbildningar som ger rätt till studiemedel bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen har bestämt, dvs. CSN.</P>
<P class="p47 ft8">Begränsat antal studiemedelsveckor</P>
<P class="p90 ft7">För varje utbildningsnivå finns en gräns för hur många veckor studiemedel kan ges. För studier på grundläggande vuxenutbildning kan studiemedel beviljas i högst 40 veckor. För studerande som inte sedan tidigare har grundskoleutbildning kan studiemedel dock beviljas i 80 veckor. Studerande som dessutom behöver färdig- hetsträning i t.ex. läsning och räkning kan få studiemedel i högst 100 veckor.</P>
<P class="p57 ft7">Personer som läser på gymnasial vuxenutbildning kan få studie- medel i högst 80 veckor om den studerande har en treårig gym- nasieutbildning eller motsvarande. Studerande som inte har en treårig gymnasieutbildning kan få studiemedel i högst 120 veckor. För studier på eftergymnasial nivå kan studiemedel lämnas i högst 240 veckor.</P>
<P class="p57 ft7">Utöver veckogränserna kan studiemedel lämnas om det finns synnerliga skäl. Som synnerligt skäl räknas exempelvis funktions- hinder eller andra mycket speciella omständigheter. Sedan 2006 kan studiemedel dessutom lämnas utöver veckogränserna till studeran- de som är minst 40 år, om det finns särskilda skäl, och då i högst</P>
<P class="p495 ft7"><SPAN class="ft7">40</SPAN><SPAN class="ft51">veckor.</SPAN></P>
<P class="p532 ft7">Studiemedel kan beviljas t.o.m. 54 års ålder. En begränsning av</P>
<P class="p471 ft7">rätten att låna sker emellertid mellan 45 och 54 års ålder, enligt en s.k. lånetrappa. Den som är 45 år kan låna i högst 220 veckor och den som är 54 år kan låna i högst 40 veckor. Studielån som erhållits tidigare ska räknas in i det högsta antal låneveckor som kan beviljas. Detta minskar således lånemöjligheten. Den som har betalat till- baka hela sin studieskuld behandlas dock likadant som den som aldrig tidigare lånat när det gäller rätten att låna efter 45 års ålder.</P>
<P class="p533 ft17">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Krav på studieresultat</P>
<P class="p87 ft7">För rätt till fortsatta studiemedel ställs krav på studieresultat. Normalt ska en högskolestuderande klara 75 procent av sitt åtagan- de för att kunna få nya studiemedel, dvs. kravet för en heltids- studerande är 45 högskolepoäng per läsår. För den som läst sitt första läsår på högskolan är dock kravet 37 högskolepoäng. Den som har ett genomsnittligt studieresultat på 75 procent kan beviljas nya studiemedel om den klarat 50 procent av sitt studieåtagande under den senaste perioden med studiemedel. I sådana fall räcker det att klara 30 högskolepoäng under ett normalt läsår.</P>
<P class="p78 ft7">Studerande på grundskole- eller gymnasienivå ska normalt klara alla sina kurser. Studerande inom den kommunala vuxenutbild- ningen tillåts dock att ligga efter med sammanlagt högst 200 poäng. Det innebär att en komvuxstuderande kan ligga efter med en halv termins studier och ändå beviljas fortsatta studiemedel. Kravet på studieresultat är 50 procent för den som bara läst en termin, men ökar alltså därefter. Vid prövningen av studieresultaten tas hänsyn till personliga förhållanden som kan antas ha inverkat på studierna.</P>
<P class="p75 ft8">Studiemedlens storlek</P>
<P class="p480 ft7">Studiemedlens storlek är knuten till det s.k. prisbasbeloppet. Beloppen varierar med studiernas omfattning. Studiemedel kan beviljas med 50, 75 eller 100 procent av heltid. Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel.</P>
<P class="p85 ft7">Studiemedel kan lämnas med två olika bidragsnivåer. Den generella bidragsnivån uppgår till 34,4 procent av studiemedlens totalbelopp och den högre bidragsnivån till 80,1 procent av total- beloppet. Den högre bidragsnivån kan lämnas fr.o.m. 25 års ålder och riktar sig främst till studerande på grundläggande och gym- nasial nivå, som inte har sådan utbildning sedan tidigare. Studie- bidraget är skattefritt och pensionsgrundande.<A href="#page_137"><SPAN class="ft36">89</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft7">Medlen för det högre bidraget är begränsade och fördelade i två anslagsposter, en för behörighetsgivande studier och en för repe- titionsstudier. Studiemedel med det högre bidraget beviljas så länge de avsatta medlen räcker och i den turordning ansökningarna</P>
<P class="p534 ft42"><SPAN class="ft41">89 </SPAN>Regeringen har i propositionen <SPAN class="ft111">Åtgärder för jobb och omställning </SPAN>(prop. 2008/09:97) avise- rat att arbetslösa över 25 år som studerar på en yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning tillfälligt under åren <NOBR>2009<SPAN class="ft97">-</SPAN>2010</NOBR> ska kunna få studiemedel med den högre bidragsnivån, oavsett utbildningsbakgrund.</P>
<P class="p393 ft17">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">kommer in till CSN. Därefter beviljas studiemedel med den generella bidragsnivån. Resurserna har hittills räckt till alla sökande som läser in en behörighet, men räcker normalt inte till alla sökande som repeterar på grundskolenivå. Det finns sedan fler år tillbaka ett sparande på studiemedelsanslaget på cirka en miljard kronor. Sparandet ligger i huvudsak i anslagsposten för det högre bidraget.<A href="#page_138"><SPAN class="ft36">90</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft7">Även studier vid specialpedagogiskt högskoleprogram och vid specialpedagogisk påbyggnadsutbildning ger rätt till studiemedel med den högre bidragsnivån. Det högre bidraget ersatte tidigare fördelaktiga studiestödsformer och infördes för att öka rekry- teringen till specialpedagogisk utbildning. Inga andra utbildningar på eftergymnasial nivå ger rätt till den högre bidragsnivån.</P>
<P class="p71 ft7">Studiemedelsbelopp räknat i kronor per vecka är för 2009 följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr4 td199"><P class="p19 ft7">Generellt bidrag</P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p24 ft7">671</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td199"><P class="p19 ft7">Lånedel vid generellt bidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p24 ft7">1 284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td199"><P class="p19 ft7">Totalbelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p24 ft7">1 955</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td199"><P class="p19 ft7">Högre bidrag</P></TD>
<TD class="tr3 td154"><P class="p24 ft7">1 566</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td199"><P class="p19 ft7">Lånedel vid högre bidrag</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p24 ft7">389</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td199"><P class="p19 ft7">Totalbelpp</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p24 ft7">1 955</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p535 ft7">Omräknat till månadsbelopp uppgår studiemedlen till 8 688 kro- nor.<A href="#page_138"><SPAN class="ft36">91</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft7">Förutom de ordinarie studiemedlen kan studerande som är minst 25 år och som före studiernas början hade en inkomst på minst 415 procent av prisbasbeloppet (177 620 kronor) beviljas ett tilläggslån på 423 kronor per vecka (2009). Studerande som har merkostnader i samband med sina studier, t.ex. för resor eller dubbelt boende, kan därutöver beviljas ett merkostnadslån.</P>
<P class="p536 ft42"><SPAN class="ft52">90</SPAN><SPAN class="ft53">Anslaget 25:2, anslagspost 2.2.</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">91</SPAN><SPAN class="ft54">Omräkningen från veckobelopp till månadsbelopp redovisas utförligt i bilaga 4.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Tilläggsbidrag för barn</P>
<P class="p384 ft7">Studerande med vårdnad om barn kan sedan 2006 få ett tilläggs- bidrag. Tilläggsbidraget är högst för det första barnet och därefter lägre per barn för den som har flera barn. Tilläggsbidragets storlek är 2009 följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr0 td21"><P class="p19 ft7">Barn 1</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p19 ft7">128 kronor/vecka, dvs. 568 kr/månad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p19 ft7">Barn 2</P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p19 ft7">81 kronor/vecka, dvs. 360 kr/månad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><P class="p19 ft7">Barn 3 och efterföljande</P></TD>
<TD class="tr8 td200"><P class="p19 ft7">42 kronor/vecka, dvs. 186 kr/månad</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft8">Studiemedel betalas ut i förskott</P>
<P class="p480 ft7">Studiemedel betalas ut månadsvis i förskott. I praktiken motsvarar en utbetalning dock ett belopp om fyra veckors studiemedel. För att få den första utbetalningen för en termin krävs att utbild- ningsanordnaren lämnar uppgift om att studierna påbörjats och att den studerande själv anger att studierna är påbörjade.</P>
<P class="p75 ft8">Fribeloppsgränsen</P>
<P class="p480 ft7">Studiemedelstagaren får ha en inkomst upp till en viss nivå, den s.k. fribeloppsgränsen, utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppet är kopplat till det antal veckor studiemedel betalas ut och bestäms per kalenderhalvår. Vid studier på heltid i 20 veckor under ett halvår är fribeloppet 53 500 kronor under 2009. Om fribeloppsgränsen över- skrids minskas studiemedlen med 50 procent av den överskjutande inkomsten. Minskningen görs proportionellt på både bidrags- och lånedelen.</P>
<P class="p75 ft8">Återkrav av studiemedel</P>
<P class="p367 ft7">Studiemedel som har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp kan krävas tillbaka. Återkrav av studiemedel som har betalats ut med ett för högt belopp p.g.a. att den studerande haft en högre inkomst än beräknats ska alltid göras. Återkrav av andra skäl, t.ex. att den studerande avbrutit sina studier eller minskat sin studie- omfattning, får i regel bara göras om den studerande själv orsakat den felaktiga utbetalningen, t.ex. om felaktiga uppgifter har läm-</P>
<P class="p537 ft17">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">nats. Återkrav får i dessa fall även beslutas om den studerande insett eller borde ha insett att en utbetalning var felaktig.</P>
<P class="p103 ft40">Studier utomlands</P>
<P class="p90 ft7">För studier utomlands gäller samma regler om åldersgränser, pröv- ning av studieresultat m.m. som för studiemedel i Sverige. På några punkter skiljer sig dock reglerna åt.</P>
<P class="p56 ft7">En utbildning i Norden ger rätt till studiemedel om den står under statlig tillsyn. Utanför Norden gäller för eftergymnasiala utbildningar att utbildningen måste bedömas ha godtagbar standard. Det är Högskoleverket som gör dessa bedömningar. För utländska utbildningar på gymnasienivå bedömer CSN utbild- ningens standard. Ett villkor för bidrag för gymnasiala studier utomlands är att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige.</P>
<P class="p68 ft7">Studiebidraget är lika stort för studerande utomlands som för studerande i Sverige. Däremot varierar lånebeloppen. Vid studier utomlands fastställer CSN årligen lånets storlek i förhållande till levnadsomkostnaderna i respektive land. Till skillnad mot studier i Sverige betalas studiemedel för studier utomlands ut terminsvis i förskott.</P>
<P class="p69 ft40">Återbetalning av studielån</P>
<P class="p104 ft7">De förändringar som genom åren har gjorts i studiestödssystemet har lett till att det för närvarande finns tre parallella återbetalnings- system:</P>
<P class="p516 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Studielån tagna före 1989 (s.k. studiemedel).</SPAN></P>
<P class="p538 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">Studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 (s.k. studielån).</SPAN></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Studielån tagna efter den 30 juni 2001 (s.k. annuitetslån).</SPAN></P>
<P class="p494 ft7">I de tre systemen finns det särskilda trygghetsregler som gör det möjligt att få den årliga återbetalningen nedsatt till ett lägre belopp. Trygghetsreglerna och det årliga beloppet skiljer sig åt mellan systemen. För låntagare som har studielån i mer än ett återbetal- ningssystem finns möjlighet till en årlig samordning av betalningen av de båda äldre studielånen. Det är också möjligt att varaktigt</P>
<P class="p72 ft17">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">överföra det äldsta studielånet till det näst äldsta återbetalnings- systemet. Låntagare som har äldre studielån och samtidigt studielån i det nyaste återbetalningssystemet kan lägga samman lånen. Låneskulden slås då ihop och en ny återbetalningstid och ett nytt årligt belopp bestäms enligt nuvarande bestämmelser.</P>
<P class="p107 ft8">Studielån som lämnats efter den 30 juni 2001(annuitetslån)</P>
<P class="p372 ft7">I nuvarande studiemedelssystem börjar återbetalningen av studie- lånet i början av det kalenderår som kommer tidigast sex månader efter det att en låntagare senast fick studiemedel. Återbetalning sker med ett årligt belopp som baseras på skuldens storlek, räntan för året, det antal år som återbetalningen beräknas pågå samt ett s.k. uppräkningstal på två procent per år. Konstruktionen med uppräkningstal leder till att årsbeloppet blir lägre under den första delen av återbetalningstiden för att sedan öka.</P>
<P class="p64 ft7">Återbetalningstiden är normalt 25 år eller det antal år som återstår tills låntagaren fyller 60 år. För den som har en liten skuld kan återbetalningstiden bli kortare eftersom årsbeloppet aldrig kan bli lägre än 15 procent av prisbasbeloppet (6 420 kronor 2009).</P>
<P class="p65 ft7">Det finns trygghetsregler som innebär att låntagaren inte behöver betala av på sitt studielån under den tid som han eller hon erhåller studiemedel. Detsamma gäller för tiden en person fullgör sin totalförsvarsplikt eller utbildar sig till reserv- eller yrkesofficer.</P>
<P class="p65 ft7">Andra trygghetsregler medför att det årliga belopp som ska betalas kan minskas mot prövning av inkomsten under betalnings- året. Låntagaren behöver betala högst fem procent av sin samman- lagda inkomst t.o.m. det år denne fyller 49 år. Om låntagaren är 50 år eller äldre behöver högst sju procent av inkomsten åter- betalas.<A href="#page_141"><SPAN class="ft36">92</SPAN></A></P>
<P class="p111 ft7">Inkomstuppgifter som lämnats i samband med minskning av årsbeloppet jämförs med uppgifter från Skatteverket. Visar det sig att låntagaren betalat ett för lågt preliminärt belopp ska mellanskill- naden betalas i efterhand. En tilläggsavgift på sex procent till- kommer på mellanskillnaden.</P>
<P class="p539 ft64"><SPAN class="ft120">92 </SPAN>För den som har fyllt 50 år ska även 20 procent av eventuell förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp (117 700 kronor för år 2009) läggas till inkomsten. Förutsättningen för att få en minskning av årsbeloppet är att skillnaden jämfört med det årliga återbetalnings- beloppet är mer än tre procent av prisbasbeloppet (1 284 kronor för år 2009). Om lån- tagarens inkomst är så låg att det nya årsbeloppet understiger fem procent av pris- basbeloppet (2 140 kronor för år 2009) behövs ingen återbetalning det aktuella året.</P>
<P class="p540 ft17">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Studielånet löper med ränta från det första utbetalningstillfället. Räntan fastställs av regeringen i början av varje kalenderår och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de tre senaste åren. Räntan är inte avdragsgill mot inkomst. Räntan är 2,5 procent för 2009, vilket motsvarar en ränta på drygt 3 procent om den vore avdragsgill.</P>
<P class="p55 ft7">Eventuellt kvarstående studielån skrivs av i början av det år som låntagaren fyller 68 år eller vid dödsfall. Avskrivning kan också göras om det finns synnerliga skäl. Låntagaren måste då ansöka om avskrivning. Som synnerliga skäl räknas mycket låg sjukersättning. Andra skäl som kan leda till avskrivning av hela eller delar av en studieskuld är om den studerande på grund av exempelvis en olycka eller sjukdom måste avbryta sin utbildning. Avskrivning kan också ske om studietiden blivit väsentligt förlängd på grund av ett funk- tionshinder.</P>
<P class="p71 ft7">Studielån från behörighetsgivande studier inom t.ex. komvux eller inom folkbildningen skrivs av om den studerande går vidare till högskolestudier. Detta gäller alla, även studerande som redan har högskolebehörighet. Avskrivning görs med en sjättedel för varje 60 högskolepoäng, dock med högst hälften av de tagna lånen, inklusive ränta. Högst 180 högskolepoäng, motsvarande tre års hel- tidsstudier, ger grund för avskrivning.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.4</SPAN><SPAN class="ft70">Studiemedelstagarna och låntagarna</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Vilka är studiemedelstagarna?</P>
<P class="p104 ft7">I tidigare avsnitt har kommittén beskrivit de högskole- och vuxen- studerande och hur många av dem som har studiemedel m.m. I detta avsnitt presenteras sammanfattande fakta om studiemedels- tagarna och låntagarna.</P>
<P class="p97 ft8">Antalet studiemedelstagare</P>
<P class="p82 ft7">Antalet studiemedelstagare har minskat under de senaste åren. Antalet individer med studiemedel var läsåret 2007/08 cirka 345 000 personer. Kalenderåret 2007 var det 412 000 personer som</P>
<P class="p541 ft17">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p463 ft7">hade studiemedel.<A href="#page_143"><SPAN class="ft36">93 </SPAN></A>Kvinnorna dominerar bland studiemedels- tagarna. Cirka 62 procent var kvinnor läsåret 2007/08. Andelen kvinnor har ökat något de senaste åren. Andelen kvinnliga studie- medelstagare är större på lägre utbildningsnivåer än på högre.</P>
<P class="p107 ft8">Utbetalningar av studiemedel</P>
<P class="p480 ft7">År 2007 betalades det ut studiemedel till ett belopp av 18,7 mil- jarder kronor. Av detta var 8,3 miljarder bidrag och 10,4 miljarder var lån.</P>
<P class="p501 ft8">De flesta studerar på eftergymnasial nivå</P>
<P class="p480 ft7">De flesta studiemedelstagare läser på eftergymnasial nivå och högskolan är den vanligaste utbildningsformen. Utvecklingen har de senaste åren varit att andelen studerande på grundskolenivå har ökat och andelen studerande på eftergymnasial nivå har minskat. Detta beror till en del på att andra studiestöd, t.ex. rekryterings- bidraget, har avskaffats. Det har lett till att fler studerande på grundskolenivå i stället har ansökt om studiemedel.</P>
<P class="p542 ft72">Diagram 1.3 Andel studiemedelstagare per utbildningsnivå läsåret 2006/07</P>
<P class="p543 ft73"><INGENBILD zsrc="GXB328143xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GXB328143xi3.jpg/" id="inl_img2"> Grundskolenivå</P>
<P class="p544 ft73"><INGENBILD zsrc="GXB328143xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GXB328143xi5.jpg/" id="inl_img4"> Gymnasienivå</P>
<P class="p544 ft73"><INGENBILD zsrc="GXB328143xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GXB328143xi7.jpg/" id="inl_img6"> Eftergymnasial nivå</P>
<P class="p545 ft122"><SPAN class="ft121">93 </SPAN>Anledningen till att det är fler studiemedelstagare på ett kalenderår än på ett läsår är att många avslutar sina studier efter en vårtermin och det tillkommer andra studerande på höst- terminen.</P>
<P class="p477 ft94">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Stora åldersskillnader mellan studiemedelstagare på olika nivåer</P>
<P class="p104 ft7">De flesta som läser med studiemedel är mellan 20 och 24 år gamla. Åldersskillnaderna är dock stora mellan olika utbildningsnivåer. Studerande med studiemedel på grundskolenivå är avsevärt äldre än övriga studiemedelstagare. På gymnasienivån är de studerande generellt yngre än dem som läser med studiemedel på grundskole- nivå. De som läser på eftergymnasial nivå är till nästan 75 procent <NOBR>20<SPAN class="ft34">-</SPAN>29</NOBR> år gamla. Åldersfördelningen per utbildningsnivå framgår av diagram 1.4.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td35"><P class="p19 ft72">Diagram 1.4 Studiemedelstagare fördelade efter ålder per utbildningsnivå,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td201"><P class="p546 ft99">läsåret 2006/07. Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td202"><P class="p547 ft75">100%</P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td202"><P class="p547 ft75">90%</P></TD>
<TD class="tr42 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td202"><P class="p547 ft75">80%</P></TD>
<TD class="tr40 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td202"><P class="p547 ft75">70%</P></TD>
<TD class="tr42 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td202"><P class="p547 ft75">60%</P></TD>
<TD class="tr15 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td54"><P class="p548 ft75">40-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr12 td70"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p549 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:2px;" class="p549 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p549 ft75"><![endif]>(%)</P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td54"><P class="p548 ft100"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td202"><P class="p19 ft123"> </P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft123"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td202"><P class="p547 ft75">50%</P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td54"><P class="p548 ft100"><NOBR>25-29</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td70"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p550 ft107"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p550 ft107"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:4px;margin-right:-16px;margin-bottom:3px;" class="p550 ft107"><![endif]>Andel</P></TD>
<TD class="tr43 td125"><P class="p19 ft123"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td202"><P class="p19 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr23 td125"><P class="p19 ft124"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td54"><P class="p548 ft100"><NOBR>20-24</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td70"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td202"><P class="p547 ft76">40%</P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td70"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td54"><P class="p548 ft75"><NOBR>-19</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td70"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr32 td202"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td202"><P class="p547 ft75">30%</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td202"><P class="p547 ft75">20%</P></TD>
<TD class="tr42 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td202"><P class="p547 ft75">10%</P></TD>
<TD class="tr40 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td202"><P class="p547 ft75">0%</P></TD>
<TD class="tr42 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td202"><P class="p551 ft75">Grundskolenivå</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p552 ft100">Gymnasienivå</P></TD>
<TD class="tr22 td54"><P class="p19 ft75">Eftergymnasial nivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p552 ft100">Studienivå</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p553 ft93">De kvinnor som studerar med studiemedel är i allmänhet äldre än männen. På den eftergymnasiala nivån är t.ex. nästan en fjärdedel av kvinnorna 30 år eller äldre. Bland männen är bara drygt tio procent 30 år eller äldre. Drygt sju procent av kvinnorna och tre procent av männen på den eftergymnasiala nivån är äldre än 40 år.</P>
<P class="p462 ft94">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Utrikes födda</P>
<P class="p480 ft7">Av dem som studerar med studiemedel har 84 procent svensk bakgrund och 16 procent är inte födda i Sverige. Bland de utrikes födda är en större andel kvinnor jämfört med de svenskfödda. De utrikes födda är även äldre och andelen över 30 år är 36 procent, vilket sannolikt hänger samman med vilken form av studier som bedrivs. Andelen studerande med utländsk bakgrund minskar ju högre utbildningsnivån är.</P>
<P class="p554 ft8">Studiemedelstagarnas familjesituation, inkomster och boendekostnader</P>
<P class="p480 ft7">Studiemedelstagarna är till huvuddelen ensamstående. Under 2006 var 67 procent av de studerande ensamstående och 33 procent gifta eller samboende. Fler studerande på grundskole- och gymnasienivå hade barn än de som läste på eftergymnasial nivå. Kvinnliga studie- medelstagare hade i högre utsträckning barn än männen.</P>
<P class="p77 ft7">En genomsnittlig studerande med studiemedel som studerade hela 2006 på heltid hade en skattepliktig inkomst som uppgick till cirka 47 000 kronor. Genomsnittligt hade en studiemedelstagare drygt 100 000 kronor att röra sig med efter skatt. Äldre studerande hade något högre inkomster än yngre. Gifta eller sammanboende hade högre inkomster än ensamstående och personer födda utom- lands har lägre inkomster än dem som är födda i Sverige.</P>
<P class="p64 ft7">Boendekostnaden utgör en stor del av studiemedelstagarnas utgifter. En ensamboende studiemedelstagare hade 2006 en genom- snittlig boendekostnad på 3 200 kronor i månaden. Cirka 14 pro- cent av studiemedelstagarna hade bostadsbidrag någon gång under året. Andelen som hade bostadsbidrag varierade. Bland ensam- stående utan barn hade 16 procent bostadsbidrag, bland ensam- stående med barn hade 86 procent bostadsbidrag, för övriga med barn hade 22 procent bostadsbidrag och för gruppen övriga utan barn hade två procent bostadsbidrag.<A href="#page_145"><SPAN class="ft36">94</SPAN></A></P>
<P class="p555 ft44"><SPAN class="ft41">94 </SPAN>SCB (2006b).</P>
<P class="p393 ft17">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Vilka tar studielån?</P>
<P class="p104 ft7">Andelen studiemedelstagare som väljer att ta studielån har minskat mellan 2001 och 2009, från 82 till 68 procent. Kvinnor tar studielån i nästan exakt samma utsträckning som män. Studerande på grundskolenivå avstår oftast från att ta studielån. Bara en av tre studiemedelstagare på grundskolenivå väljer att låna. Studerande på gymnasienivå lånar mer än grundskolestuderande, men mindre än studerande på eftergymnasial nivå. Till viss del beror sannolikt skillnaderna på att studerande på de lägre utbildningsnivåerna kan få studiemedel med den högre bidragsnivån och därmed kanske kan ha lättare att klara sig utan att ta lån. Störst andel låntagande finns i den grupp som läser utomlands.</P>
<P class="p91 ft7">Äldre och yngre studiemedelstagare tar mer sällan lån än den genomsnittlige studiemedelstagaren. Det innebär att personer i åldrarna <NOBR>25<SPAN class="ft34">-</SPAN>29</NOBR> år är de som oftast tar studielån.</P>
<P class="p481 ft40">Låntagarnas studieskulder</P>
<P class="p104 ft7">För samtliga nyblivna återbetalare 2008 var den genomsnittliga studieskulden knappt 122 000 kronor. En skuld på cirka 160 000 kronor motsvarar drygt tre års studier med den generella bidrags- nivån och full lånedel. De som läser utomlands har de största genomsnittliga studieskulderna efter avslutade studier, drygt 220 000 kronor. Studerande som enbart läst på eftergymnasial nivå i Sverige har en genomsnittsskuld på cirka 130 000 kronor. Om man lägger samman lån i alla tre lånetyperna ligger den genom- snittliga skulden på 122 000 kronor för männen och 124 000 kro- nor för kvinnorna.<A href="#page_146"><SPAN class="ft36">95</SPAN></A></P>
<P class="p68 ft7">Genomsnittligt betalar en studielåntagare in cirka 9 000 kronor per år, dvs. 750 kronor per månad. Män betalar in lite mer än kvin- nor, vilket beror på att de manliga låntagarna har högre genom- snittliga inkomster. Antalet låntagare uppgick 2007 till nästan 1,4 miljoner personer.</P>
<P class="p556 ft44"><SPAN class="ft41">95 </SPAN>Uppgifter som CSN tagit fram för kommitténs räkning.</P>
<P class="p194 ft17">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft31"><SPAN class="ft31">1.6</SPAN><SPAN class="ft69">Internationell utblick</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">I detta avsnitt lämnas en översikt över de studiesociala systemen och förhållandena i ett internationellt perspektiv. De förhållanden som beskrivs nedan avser endast villkoren vid högskolestudier. Internationella skillnader i studiestöd för vuxenutbildning är mer svårbeskrivna därför att förhållandena ser så olika i ut i de olika länderna och eftersom genomarbetade sammanställningar saknas.</P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.1</SPAN><SPAN class="ft70">Utbildningsavgifter</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">De allra flesta länder i Europa har, till skillnad från Sverige, utbild- nings- eller registreringsavgifter. Utbildnings- eller registrerings- avgifter blir också allt vanligare och omfattar en allt större del av kostnaderna inom den högre utbildningen.</P>
<P class="p77 ft7">I många länder används utbildningsavgifter som ett sätt att skapa incitament för en snabbare genomströmning. Avgifterna skrivs då ner eller avskrivs helt om studenten tar examen inom föreskriven tid. Alternativet är att det påförs särskilda avgifter för dem som inte klarar sin examen i tid.<A href="#page_147"><SPAN class="ft36">96</SPAN></A></P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.2</SPAN><SPAN class="ft70">Studiestöd</SPAN></P>
<P class="p375 ft7">Det finns tre huvudsakliga typer av studiestöd:</P>
<P class="p557 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">Stöd till studenterna för att täcka uppehället (lån eller bidrag).</SPAN></P>
<P class="p558 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">Stöd för att täcka utbildningsavgifter eller liknande (lån eller bidrag).</SPAN></P>
<P class="p336 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">Stöd till föräldrarna i form av bidrag eller skattereduktion.</SPAN></P>
<P class="p559 ft7">Tretton länder i Europa, bland annat Sverige, har särskilt stöd till studenter med barn, men stödets storlek och konstruktion varierar stort mellan länderna. I ett dussintal länder finns också bidrag eller lån som ska täcka hela eller delar av studieavgifterna.</P>
<P class="p65 ft7">I 25 europeiska länder kan studerande få någon form av studiebidrag och i 20 av dessa erbjuds även studerande studielån (antingen helt separat eller kopplat till bidragen som i Sverige). De svenska studiemedlen är lånetunga jämfört med många andra länder.</P>
<P class="p123 ft44"><SPAN class="ft41">96 </SPAN>Eurydice (2007).</P>
<P class="p393 ft17">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">I stort sett alla länder i Europa utom Malta har någon slags behovsprövning. Behovsprövningen görs mot föräldrarnas in- komster och mot egna inkomster eller bara mot egna inkomster. Den svenska behovsprövningen (fribeloppet) är generös i en inter- nationell jämförelse.</P>
<P class="p55 ft7">Totalbeloppen för studiemedel är svåra att jämföra mellan de europeiska länderna men tydligt är att de länder som har en hög andel lån också har ett högre totalbelopp. Ett sätt att jämföra totalbeloppen är att ange hur stor andel som studiemedlen utgör av de totala offentliga utgifterna för högre utbildning. I genomsnitt för de europeiska länderna utgör studiebidragen 10,6 procent och studielånen 5,5 procent av de totala utgifterna. I Sverige är mot- svarande siffror 10,4 procent för bidragen och 18,0 procent för lånen. Om lån och bidrag summeras har endast tre länder högre andel: Cypern, Danmark och Norge.</P>
<P class="p117 ft7">I många europeiska länder finns särskilda bostadsbidrag till studenter, antingen som ett direkt bidrag till den studerande eller indirekt som subventioner till studentbostäder. Även i länder som saknar sådant stöd kan det finnas särskilda studentbostäder på samma sätt som i Sverige.</P>
<P class="p56 ft7">Studiestöd till föräldrarna, antingen som bidrag eller som skatte- lättnader, finns i majoriteten av Europas länder, men saknas i exempelvis de nordiska länderna.</P>
<P class="p55 ft7">Majoriteten av länderna i Europa har särskilt stöd för studier utomlands eller studiestöd som studenten kan ta med sig till sina utlandsstudier. Det särskilda stödet kan antingen vara ett förhöjt eller förlängt studiemedel eller följa andra kriterier.<A href="#page_148"><SPAN class="ft36">97</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">En jämförelse av hur tillgänglig högre utbildning är sett i ett ekonomiskt perspektiv har gjorts mellan 15 länder där även icke- europeiska länder ingår.<A href="#page_148"><SPAN class="ft36">98 </SPAN></A>Den visar att Sverige är det land som har högst ekonomisk tillgänglighet till högre utbildning tack vare låga utbildningskostnader, generösa bidrag samt stora lånemöjligheter.</P>
<P class="p55 ft7">Nederländerna och Finland placerar sig också högt i rangord- ningen tack vare låga eller medelhöga utbildningskostnader, gene- rösa bidrag samt rimliga, men mer begränsade, lånemöjligheter. Resten av Europa placerar sig längre ned i jämförelsen trots låga utbildningskostnader men på grund av begränsat studiestöd. USA, Kanada och Australien rangordnas inte mycket lägre än Europa eftersom de höga utbildningskostnaderna i dessa länder kompen-</P>
<P class="p560 ft42"><SPAN class="ft52">97</SPAN><SPAN class="ft53">Eurydice (2007).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">98</SPAN><SPAN class="ft54">Educational Policy Institute (2005).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">seras av högre studiestöd och högre genomsnittliga inkomster. Storbritannien och Nya Zeeland placeras långt ner i rangordningen av ekonomisk tillgänglighet på grund av höga utbildningskostnader och låga genomsnittliga inkomster.</P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.3</SPAN><SPAN class="ft70">Studieskulder</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Andelen studenter som tar studielån varierar mellan länderna. Den genomsnittliga studieskulden är högst i Sverige, vilket kan anses förvånande eftersom svenska studenter inte betalar utbildnings- avgifter.<A href="#page_149"><SPAN class="ft36">99</SPAN></A></P>
<P class="p107 ft40">Låneränta</P>
<P class="p375 ft7">Det finns i stora drag tre olika typer av räntepolicy:</P>
<P class="p561 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft127">Nominell nollränta: det utgår överhuvudtaget ingen ränta, vilket betyder att skulden minskar i takt med inflationen.</SPAN></P>
<P class="p562 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft127">Real nollränta: räntan är satt till att motsvara inflationen.</SPAN></P>
<P class="p563 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft128">Självkostnadsränta: räntan ska motsvara statens upplånings- kostnad.</SPAN></P>
<P class="p564 ft7">Förutom de tre olika typerna av räntepolicy har dessutom vissa länder olika räntepolicy beroende på om låntagaren fortfarande är i studier eller inte. Under studierna är räntan subventionerad, men efter studierna ligger den över statens genomsnittliga lånekostnad. En högre räntenivå är avsedd att täcka förluster för osäkra ford- ringar. Systemen är dock ändå inte helt självfinansierande.</P>
<P class="p75 ft40">Avskrivningar</P>
<P class="p87 ft25">Det finns tre olika system för återbetalning av lån: vanliga lån (mortgage), annuitetslån och inkomstbaserade lån.</P>
<P class="p115 ft25">Återbetalningssystemen varierar mellan olika studiestöds- system, det gäller bland annat huruvida räntan är subventionerad, samt om återbetalningen är knuten till inkomst. Sverige tillhör en</P>
<P class="p565 ft44"><SPAN class="ft41">99 </SPAN>Usher, A. (2005). Länder som ingår i jämförelsen är: Australien, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien (England och Wales), Sverige, Tyskland och USA.</P>
<P class="p440 ft17">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">stor grupp länder som har subventionerad ränta men inte inkomst- relaterad återbetalning. Endast fyra länder i jämförelsen har inkomstrelaterad återbetalning och endast ett land (Rumänien) saknar någon slags subventionering av räntan.</P>
<P class="p55 ft7">De flesta länderna tillämpar nedskrivning eller avskrivning av studieskulder. Som skäl för avskrivning räknas t.ex.:</P>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">för låga inkomster eller för hög skuld</SPAN></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">studier avslutade i tid</SPAN></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">mycket goda studieresultat</SPAN></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">åldersavskrivning eller avskrivning efter viss tid</SPAN></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">dödsfall</SPAN></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">den skuldsatte får barn.</SPAN></P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.4</SPAN><SPAN class="ft70">Studenters ekonomiska villkor</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Jämfört med andra studiestödssystem underlättar det svenska systemet för äldre studenter att påbörja – eller komma tillbaka till – högskolestudier, vilket är en bidragande orsak till att Sveriges studenter har en hög genomsnittsålder jämfört med de andra europeiska länderna. Sverige är också det europeiska land som har högst andel kvinnor i högre utbildning, men många andra länder har en liknande könsfördelning. Sverige är dessutom ett av endast fyra länder där över tio procent av studenterna har barn.<A href="#page_150"><SPAN class="ft36">100</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Sverige är dessutom det land som har den högsta andelen studenter som har förvärvsarbetat före högskolestudierna. Där- emot hamnar Sverige genomsnittligt när det gäller social sned- rekrytering. Generellt verkar det inte finnas något samband mellan ett högt totalt deltagande i högre utbildning och låg social sned- rekrytering.</P>
<P class="p47 ft40">Inkomster</P>
<P class="p104 ft7">Jämfört med de andra europeiska länderna har de svenska studenterna den minsta inkomstspridningen. Detta beror på att studiemedlen spelar en stor roll och att t.ex. förvärvsinkomster följaktligen spelar betydligt mindre roll. Inget annat land kommer ens i närheten av de svenska studiemedlens stora betydelse.</P>
<P class="p109 ft44"><SPAN class="ft41">100 </SPAN>Om inget annat anges, är uppgifterna i detta avsnitt hämtade från Eurostudent (2008).</P>
<P class="p194 ft17">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Utgifter</P>
<P class="p480 ft7">Boendekostnaderna står för en ovanligt hög andel av studenternas utgifter i Sverige. Detta beror till del på att svenska studenter inte betalar utbildningsavgifter, vilket annars kan vara en betungande utgift. Jämfört med andra europeiska studenter är svenska studenter mest missnöjda med sin ekonomiska situation. Ett gene- rellt mönster är att ju högre andel som studiemedlen står för av studenternas budget i ett land, desto mer missnöjda är studenterna med sin ekonomiska situation.</P>
<P class="p64 ft7">Andelen förvärvsarbetande är något lägre bland svenska stu- denter än bland studenterna i genomsnitt i de undersökta länderna. De svenska studenternas genomsnittliga veckostudietid är 32 tim- mar, svenska studenternas totala arbetstid (förvärvsarbete och studier) är 39 timmar.</P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.5</SPAN><SPAN class="ft70">Studiestödet i Danmark, Finland och Norge</SPAN></P>
<P class="p87 ft25">Studiestöden i Danmark, Finland och Norge är relativt lika det svenska. Trots likheterna finns viktiga skillnader. I detta avsnitt ges en särskild beskrivning av studiestöden i dessa nordiska länder.<A href="#page_151"><SPAN class="ft116">101</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft40">Danmark</P>
<P class="p480 ft7">Grundläggande i konstruktionen av det danska studiestödet är det s.k. klippkortsystemet. Ett klipp i klippkortet motsvarar studiestöd för en månads heltidsstudier. Stödet kan betalas ut tolv månader per år, även under sommarlov, sjukdom och graviditet.</P>
<P class="p77 ft7">För videregående uddannelse (ung. eftergymnasial utbildning) kan studiestöd beviljas i högst 70 månader. För en given utbildning lämnas studiestöd för den normerade studietiden, samt tolv extra månader. En utbildning på fyra år ger alltså rätt till ett klippkort med 60 klipp (4x12 plus 12 månader). Den som avlägger en examen snabbare än normalt kan få dubbelt stöd under det sista året eller använda kvarvarande studiemedelsberättigande tid för annan utbildning.</P>
<P class="p566 ft44"><SPAN class="ft41">101 </SPAN>Fakta är, om inte annat anges, hämtade från ASIN (2008). För mer information om studiestöden hänvisas till http://www.kela.fi , http://www.su.dk, http://www.lanekassen.no och http://www.csn.se</P>
<P class="p477 ft17">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Prövningen av studieresultat bygger på studieaktivitet. Den som ligger efter i sina studier med ett år i förhållande till studieplanen anses inte längre vara studieaktiv och kan då normalt inte få studiestöd. En studerande som inte klarar studieaktivitetskraven kan få extra klipp i vissa situationer. Det gäller vid sjukdom eller andra särskilda förhållanden. Det gäller också om man arbetat i studerandeorganisation eller annat organ vid skolan. Man kan maximalt få tolv extra klipp av dessa skäl.</P>
<P class="p55 ft7">Studiestöd ges under ungefär samma förutsättningar och med samma belopp till utbildning i utlandet som i Danmark. Vid utbildning i Norden ges studiestöd efter samma bestämmelser som i Danmark, både för ungdomsutbildning och för högre utbildning. Vid utbildning i länder utanför Norden ges som utgångspunkt bara studiestöd till högre utbildning. Studiestöd ges till utbildningar i utlandet som är offentligt erkända i studielandet och som skulle ha kunnat godkännas i Danmark, eller i de fall utbildningen ger yrkeskompetens som omedelbart kan finna allmän användning i Danmark. Stöd ges alltså inte till förberedande språkkurser och andra kurser eller utbildningar, som inte i sig själva är kompetens- givande. Det ges bara i mycket begränsad omfattning stöd för att täcka skolavgifter (se dock nedan ang. det nya utlandsstipendiet). Studiestödet täcker inte kostnader för resor eller andra särskilda omkostnader.</P>
<P class="p461 ft7">Utlandsstudiestöd lämnas till danska medborgare och i enlighet med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> För att få utlandsstudiestöd måste man ha bott i Danmark minst två av de tio senaste åren.</P>
<P class="p56 ft7">Fr.o.m. 2008 lämnas ett särskilt utlandsstipendium som är avsett att täcka undervisningsavgifter. Detta utlandsstipendium lämnas i upp till två år och för hela eller delar av undervisningsavgiften. Programmet med utlandsstipendium är särskilt riktat mot världens högst rankade universitet.</P>
<P class="p71 ft7">Administrationen av studiestödet sköts i Danmark av Statens uddannelsesstøtte (SU) i Köpenhamn, med cirka 140 anställda. Under senare år har alltmera av hanteringen decentraliserats till skolorna som numera sköter huvuddelen av studiestödsadministra- tionen. Särskilda <NOBR>SU-medarbetare</NOBR> finns på högskolorna. För närvarande införs dock ett helt elektroniskt ansökningsförfarande som återigen kommer att förändra administrationen. Återbetal- ningen av lån sköts sedan ett antal år av en annan myndighet, Økonomistyrelsen.</P>
<P class="p567 ft17">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Finland</P>
<P class="p87 ft7">I Finland består studiestödet av studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån. Statsborgen för studielån söks samtidigt och med samma blankett som studiepenning och bostadstillägg. Statsborgen för studielån beviljas studerande, som inte har anmärkningar om försummade betalningar i kreditregistret. Den som har beviljats statsborgen för studielån kan ansöka om lån hos en bank. Banken beslutar om beviljandet av lånet.</P>
<P class="p77 ft7">Studiestöd lämnas i högst 70 månader. För en given examen är den maximala stödtiden den norm som satts för examen i fråga samt tio extra månader. Oförbrukade månader kan användas för andra studier. Stödtiden kan förlängas om det finns särskilda skäl. Studiestöd beviljas vanligen nio månader per läsår, men kan beviljas under längre tid om studieåret pågår längre än så.</P>
<P class="p77 ft7">För att få fortsatt studiestöd krävs studieresultat. Studiepresta- tionerna mäts i studiepoäng och man får fortsatt studiestöd om man i genomsnitt klarat knappt 75 procent av studieåtagandet. Även om genomsnittet beräknas för hela studietiden kan studiestödet dras in om den studerande inte uppnått några eller endast mycket svaga studieresultat under det senaste läsåret. Den studerande kan på nytt få studiestöd när han eller hon uppnått sådana studieresultat att studierna kan slutföras inom maximitiden. Trots svaga studieresultat kan utbetalningen fortsätta om det finns särskilda skäl, t.ex. egen eller närståendes sjukdom. Studiestödet kan återkrävas om den studerande inte uppnått några studieresultat alls under en termin.</P>
<P class="p93 ft7">Studiestöd kan beviljas för studier utomlands om de motsvarar stödberättigade studier i Finland eller ingår i en finländsk examen. Stöd beviljas inte för språkkurser eller andra förberedande studier.</P>
<P class="p85 ft7">Bidragsbeloppet är detsamma för utlandsstuderande som för studerande i Finland. Borgensbeloppet för lån möjliggör ett något högre studielån för utlandsstuderande än för studerande i Finland.</P>
<P class="p65 ft7">I Finland administreras studiestödets bidrag, studiepenning och bostadstillägg av Folkpensionsanstalten (FPA) som även sköter administrationen av socialförsäkringar och pensioner. På hög- skolorna sköter studiestödsnämnderna det mesta av dessa uppgifter på FPA:s uppdrag och mot ekonomisk ersättning. FPA:s studie- stödscentral ansvarar för studiestödet till yrkeshögskolor och för studier utomlands. FPA beviljar även statsborgen för studielån men lånen sköts i övrigt av bankerna.</P>
<P class="p568 ft17">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Generella utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Norge</P>
<P class="p90 ft7">Det norska studiestödet utbetalas till en början helt som lån, men omvandlas till bidrag (stipendium) om den studerande klarar sitt studieåtagande. Den som under två normala terminer ska studera 60 poäng får till en början studiestöd enbart i form av lån under ett studieår. Om den studerande klarar 60 poäng under året omvandlas 40 procent av lånet till stipendium. Även för lägre studieresultat konverteras en mindre andel. Klarar den studerande mer så samlas dessa poäng i ett ”sparkonto” som kan utnyttjas senare under utbildningen.</P>
<P class="p71 ft7">Även om en studerande inte uppnått tillräckliga studieresultat kan en del av lånet göras om till bidrag om en studerande eller studerandes barn varit sjuka (efter en 14 dagars karensperiod görs hela lånet om till stipendium). Detsamma gäller om den studerande fått det särskilda ”födelsestipendium” som också ingår i det norska studiestödet. Dessutom kan konvertering medges om en stude- rande blivit försenad i studierna på grund av funktionshinder eller under minst tre månader arbetat på heltid inom en studerande- organisation eller annat organ vid högskolan. Studiestöd lämnas maximalt i åtta år. Vanligen lämnas stöd för tio månader per år.</P>
<P class="p71 ft7">Förutom det tidigare nämnda systemet med konvertering av lån till bidrag, finns ytterligare krav på studieresultat för att bli beviljad nytt studiestöd. Utgångspunkten är att den studerande får studie- stöd under den normerade tiden för en utbildning. Resultatkravet innebär att den studerande får släpa efter med upp till ett år gentemot den normerade studietiden och ändå få studiestöd. Studiestöd kan ges igen fr.o.m. terminen efter den termin då den studerande tagit igen resterande kurser.</P>
<P class="p71 ft7">En studerande som släpar efter med studierna mer än ett år kan ändå få nytt stöd. Det kan bl.a. gälla om eftersläpningen beror på funktionshinder med ersättning från försäkringskassan, barnfödsel under studietiden eller på grund av sjukdom.</P>
<P class="p55 ft7">Till utbildning i ett annat nordiskt land ges studiestöd efter samma regler som i Norge. Till utbildning utanför Norden kan stöd ges när utbildningen är jämngod med, eller kan ingå i, en norsk examen. Utlandsstudiestöd ges inte till annat än heltids- studier. Det är möjligt att få studiestöd för förberedande språk- kurser i länder utanför Norden då undervisningsspråket inte är engelska.</P>
<P class="p125 ft17">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td192"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td64"><P class="p19 ft22">Generella utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft7">Givet vissa förutsättningar har utlandsstuderande rätt till grund- stöd, som ska täcka levnadsomkostnaderna, på samma nivå som de som studerar i Norge. Stöd för undervisningsavgifter lämnas i form av bidrag med mellan 0 och 70 procent av undervisningsavgiften beroende på utbildningsnivån. De studerande kan få ytterligare studiestöd i form av tilläggslån för att täcka ytterligare undervis- ningsavgifter.</P>
<P class="p111 ft7">Utlandsstudiestöd lämnas till norska medborgare och vissa EES- medborgare. För att få utlandsstöd måste den studerande normalt ha bott i Norge under minst två av de senaste fem åren.</P>
<P class="p77 ft7">Det norska studiestödet hanteras av Statens lånekasse for uddanning (”Lånekassen”) med cirka 350 anställda, med huvud- kontor i Oslo och lokalkontor på fem platser i landet. Lånekassen har under senare år genomgått och genomgår fortfarande betydan- de förändringar, där verksamheten koncentreras till kärnuppgifter och vissa stödverksamheter läggs ut på andra organ. Lånekassen sköter även återbetalningen av lån, bortsett från kravverksamheten som sköts av Statens innkrevningssentral.</P>
<P class="p570 ft17">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p571 ft130"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft129">Ökad genomströmning inom högskolan</SPAN></P>
<P class="p572 ft31"><SPAN class="ft31">2.1</SPAN><SPAN class="ft69">Kommitténs uppdrag</SPAN></P>
<P class="p367 ft25">Studiesociala kommittén ska enligt direktiven utreda och föreslå hur studiemedlen kan användas för att öka genomströmningen inom den högre utbildningen. Syftet är</P>
<P class="p573 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">dels att de studerandes skuldsättning ska minskas</SPAN></P>
<P class="p331 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">dels att möjliggöra ett tidigare inträde på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p131 ft7">Behovet av ökad genomströmning motiveras både utifrån ett individuellt studerandeperspektiv och ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Kommittén ska även analysera vilka konsekvenser som ett förslag som syftar till att öka genomströmningen får för studenternas studiesociala situation och studieval. Även frågan om hur studie- och karriärvägledning kan öka genomströmningen ska uppmärksammas.</P>
<P class="p574 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Studenternas skuldsättning</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">I ett internationellt perspektiv är de svenska studieskulderna höga, särskilt i relation till den inkomst som studenterna kan förvänta sig efter studiernas slut.<A href="#page_156"><SPAN class="ft36">1</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">En låg avkastning på studierna inverkar på genomströmningen. Den förväntade låga avkastningen kan enligt forskningen bidra till att studenter senarelägger utbildningen, förlänger utbildningstiden eller väljer utbildningar som leder till yrken med relativt låga löner. De låga förväntningarna medverkar också till att de studerande i sitt studieval blir okänsliga för utbildningarnas längd. I kapitel 1,</P>
<P class="p575 ft44"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Usher, A. (2005).</P>
<P class="p393 ft17">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7"><SPAN class="ft8">Generella utgångspunkter, </SPAN>diskuteras mer utförligt hur studenterna påverkas av utbildningens avkastning.</P>
<P class="p81 ft7">Studenternas benägenhet att ta lån har varierat över tid, beroen- de på t.ex. på ålder och utbildningsnivå. Studerande på lägre nivåer är betydligt mindre intresserade av att ta lån än de som studerar på högskolenivå. Unga och äldre studerande tenderar att ta mindre studielån än personer i mellanåldrarna <NOBR>25<SPAN class="ft34">-</SPAN>40</NOBR> år. I allmänhet är även personer från lägre socialgrupper mindre benägna än andra att ta lån för att studera.<A href="#page_157"><SPAN class="ft36">2 </SPAN></A>Dessutom kan intresset för studielån påverkas av arbetsmarknadsläget och den allmänna konjunkturen.</P>
<P class="p55 ft7">Även studiemedelssystemets konstruktion spelar roll, dvs. hur stor andel av studiemedlen som utgörs av bidrag respektive lån, samt hur återbetalningsreglerna ser ut. Sedan 2001, då det nya annuitetslånesystemet infördes, har andelen högskolestuderande som tar studielån minskat från 82 till 73 procent, samtidigt som färre väljer att ta ut fullt studielån. Under 2008 hade en student med annuitetslån i snitt en studieskuld på 101 000 kronor, jämfört med 148 000 kronor för den genomsnittlige studenten med studie- lån.<A href="#page_157"><SPAN class="ft36">3 </SPAN></A>Den genomsnittliga studieskulden kommer dock att öka eftersom många av dem som tar lån i annuitetslånesystemet fortfarande studerar.<SPAN class="ft36">4</SPAN></P>
<P class="p576 ft72">Tabell 2.1 Studieskuldernas storlek, högskolestuderande som blev återbetalningsskyldiga 2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr12 td203"><P class="p171 ft72">Studieskuld</P></TD>
<TD class="tr12 td204"><P class="p577 ft98">Procent av totala lånestocken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td205"><P class="p171 ft99">Under 200 000 kronor</P></TD>
<TD class="tr19 td206"><P class="p577 ft99">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p171 ft72">200 <NOBR>000-300</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p577 ft72">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td205"><P class="p171 ft72">300 <NOBR>000-400</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p577 ft72">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td205"><P class="p171 ft72">400 <NOBR>000-500</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p577 ft72">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td205"><P class="p171 ft72">Över 500 000 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td206"><P class="p577 ft72">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td203"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td204"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7">En orsak till att skuldsättningen har minskat, är att bidragets andel av det totala studiemedelsbeloppet ökade från 28 till cirka 34 pro- cent i och med det nya studiemedelssystemet. Att färre väljer att ta ut fullt studielån beror sannolikt på att de studerande tänker efter mer noggrant om de verkligen behöver låna i det nuvarande systemet, med de återbetalningsregler som gäller inom detta. Det</P>
<P class="p560 ft42"><SPAN class="ft57">2</SPAN><SPAN class="ft58">CSN (2007d).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft57">3</SPAN><SPAN class="ft58">Enligt uppgifter som CSN tagit fram för kommitténs räkning.</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft57">4</SPAN><SPAN class="ft71">CSN (2007d); CSN (2008j).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p579 ft7">tidigare lånesystemet uppmuntrade på ett annat sätt till höga lånebelopp.<A href="#page_158"><SPAN class="ft36">5</SPAN></A></P>
<P class="p580 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft70">Svenska studenter är jämförelsevis gamla</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">I rapporten <SPAN class="ft8">Kunskapsdriven tillväxt </SPAN>konstaterar regeringens Globaliseringsråd att Sverige och Danmark har världens äldsta hög- skole- och universitetsstudenter, dvs. studenter som är äldre än i jämförbara länder både när de påbörjar sina studier och när de slutför dem. Enligt rådet är det viktigt att studenterna avslutar sina studier vid en lägre ålder än i dag, eftersom ”den samhällsekono- miska avkastningen av studier står i direkt proportion till antalet yrkesverksamma år”.<A href="#page_158"><SPAN class="ft36">6 </SPAN></A>Ju längre tid som var och en arbetar desto större blir skatteintäkterna och det mervärde som arbetsinsatsen innebär för arbetsgivarna.</P>
<P class="p61 ft7">Ambitionen att stärka de unga studenternas förutsättningar bör dock inte innebära att vuxnas möjligheter begränsas. I rapporten konstaterar Globaliseringsrådet att tillgången till vuxenutbildning, vidareutbildning och livslångt lärande blir allt viktigare i ett globalt sammanhang, ”med dess tendenser till snabba förändringar och behov av ständig omställning och uppgradering av kompetens”. I rapporten betonas att ett starkt system för vuxenutbildning och livslångt lärande måste upprätthållas. OECD kommer fram till liknande slutsatser i rapporten <SPAN class="ft8">Tertiary Education for the Knowledge Society</SPAN>. Här poängteras att universitet och högskolor bör upp- muntras att ta ett större ansvar för vuxnas livslånga lärande. <A href="#page_158"><SPAN class="ft36">7</SPAN></A></P>
<P class="p78 ft7">En liknande inställning har länge kännetecknat svensk utbild- ningspolitik. Målet för denna har varit att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.<A href="#page_158"><SPAN class="ft36">8</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Åt livslångt lärande ägnar sig till exempel de studenter, ofta äldre, som efter minst tre terminers uppehåll återkommer till högre</P>
<P class="p87 ft43"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft95">Återbetalningen av lån som togs mellan 1989 och den 30 juni 2001 bestäms i procent av låntagarens inkomst, inte i första hand av låneskuldens storlek. När skulden överstiger ett visst brytbelopp ökar inte längre återbetalningarnas storlek. Över denna punkt spelar det egentligen inte någon roll hur mycket lån man tar, eftersom den procentandel av lönen som går till studielån inte ändras. Den låntagare som har tillräckligt höga låneskulder, och inte alltför hög lön, kommer under sin livstid inte att hinna betala tillbaka sina studielån.</SPAN></P>
<P class="p465 ft43"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft95">Ds 2007:38. Regeringens Globaliseringsråd har till uppgift att fördjupa kunskaperna, ta fram </SPAN><NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> strategier och bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering.</P>
<P class="p435 ft42"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft53">OECD (2008c).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2000/01:1.</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">utbildning för att vidareutbilda sig eller förkovra sig på annat sätt. Hösten 2007 utgjorde dessa s.k. återkommande studenter cirka 25 procent av den totala studentpopulationen. En annan grupp som bedriver livslångt lärande är de <NOBR><SPAN class="ft8">icke-traditionella</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> studenterna</SPAN>. I denna grupp inkluderar Högskoleverket återkommande studenter, studenter som börjat studera vid 25 års ålder eller senare, samt studenter som läser på deltid. Med den definitionen är hälften av alla svenska högskolestuderande <NOBR>icke-traditionella.</NOBR> Det är en andel som ökat från 43 procent hösten 1995, framför allt beroende på att utbudet av distanskurser och annan nätbaserad utbildning har blivit större. Kvinnor läser oftare än män på <NOBR>icke-traditionellt</NOBR> vis.</P>
<P class="p91 ft7">Studenternas ålder vid inträdet på arbetsmarknaden hör samman med hur gamla de är när de börjar vid högskolan. Enligt Högskole- verket har Sverige, Island och Danmark den högsta medianåldern bland högskolenybörjarna, knappt 22,5 år för Sveriges del. I de flesta andra länder är medianåldern cirka 20 år. Sverige har till- sammans med Island, Nya Zeeland och Norge också den högsta andelen studenter över 30 år bland samtliga <NOBR>OECD-länder,</NOBR> drygt 25 procent. Mer än tio procent av de svenska studenterna är äldre än 40 år.<A href="#page_159"><SPAN class="ft36">9</SPAN></A></P>
<P class="p581 ft60"><SPAN class="ft31">2.2</SPAN><SPAN class="ft131">Olika genomströmningsmått – olika bilder av genomströmningen</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Högskoleverket är statistikansvarig myndighet för officiell statistik om högskolesektorn. Om inte annat anges, är de uppgifter om genomströmning som kommittén hänvisar till i detta avsnitt häm- tade från Högskoleverkets årsrapport 2008.<A href="#page_159"><SPAN class="ft36">10</SPAN></A></P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Olika mått på genomströmning</SPAN></P>
<P class="p582 ft25">Begreppet genomströmning kan ses som ett samlingsbegrepp för studieresultat, flöden och andelen examinerade i utbildning. Be-</P>
<P class="p90 ft43"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft96">I början av december 2008 inbjöd regeringen till ett seminarium med anledning av publi- ceringen av </SPAN><NOBR>OECD-rapporten</NOBR> <SPAN class="ft132">Economic surveys of Sweden </SPAN>(2008a). I denna framgår att i ett internationellt perspektiv är svenska studenter jämförelsevis gamla när de påbörjar sina högre studier, och därmed även när de blir färdiga. Författarna rekommenderar att studieavgifter införs som ett sätt att öka genomströmningen. Avgiftsfinansiering tas även upp i <SPAN class="ft132">Lång- tidsutredningen 2008 </SPAN>(SOU 2008:105) som ett sätt att motivera studenten att ta sig igenom sina studier snabbt och effektivt.</P>
<P class="p490 ft44"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2008e).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft7">roende på vilket mått som väljs ser bilden av genomströmningen inom den högre utbildningen olika ut.</P>
<P class="p584 ft25">Följande genomströmningsmått beskrivs och diskuteras i detta avsnitt:</P>
<P class="p585 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">prestationsgrad</SPAN></P>
<P class="p331 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">studietid</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">studieavbrott/studieuppehåll</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">examina</SPAN></P>
<P class="p331 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">etablering på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p559 ft7">Samtidigt som olika genomströmningsmått kan analyseras var för sig, hör de samman. Variation i ett mått påverkar i allmänhet flera andra.</P>
<P class="p586 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Prestationsgrad</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Prestationsgrad definieras i Högskoleverkets begreppsmanual som antal helårsprestationer i relation till antal helårsstudenter – HPR/HST. Förenklat kan man säga att det på utbildnings- eller programnivå är ett mått som beskriver relationen mellan antalet studenter och deras poängproduktion. Det har med andra ord att göra med hur effektiva studierna är. Hög prestationsgrad inom en utbildning innebär att varje heltidsstuderande (motsvarande) tenterar av många högskolepoäng per termin eller år.</P>
<P class="p64 ft7">På individnivå handlar prestationerna om den enskildes poäng- produktion i relation till utbildningens poängkrav. Det här är ett mått som hänger nära samman med studietiden. Med höga presta- tioner – många högskolepoäng per tidsenhet – hålls studietiden nere. I den fortsatta texten används begreppet <SPAN class="ft8">individuell presta- tionsgrad </SPAN>för att beteckna den studerandes prestationer i relation till sitt studieåtagande.</P>
<P class="p65 ft7">Prestationsgraden är på flera sätt ett osäkert genomströmnings- mått. På programnivå är det svårt att säga om förändrad presta- tionsgrad beror på volymförändringar eller ändrat studiebeteende bland studenterna På individuell nivå påverkas studenternas presta- tioner av kravnivåer i utbildningen.</P>
<P class="p65 ft7">På program- eller ämnesnivå påverkas prestationsgraden av den eftersläpning som finns i alla tvärsnittsmått, i det här fallet i rela- tionen mellan antalet helårsprestationer och antalet helårs- studenter. Detta spelar roll särskilt när volymen i verksamheten</P>
<P class="p587 ft17">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">ökar eller minskar. Om utbildningens volym ökar under ett eller ett par år i sträck, vilket innebär att antalet helårsstudenter ökar, innebär detta att kvoten mellan helårsprestationer och helårs- studenter – HPR/HST – blir mindre. Det ser med andra ord ut som om prestationsgraden försämrats, även om studenternas beteende de facto inte förändrats. Om utbildningsvolymen minskar blir <NOBR>HPR/HST-kvoten</NOBR> större och prestationsgraden ser ut att öka.</P>
<P class="p71 ft7">En fråga som hör samman med prestationsgraden är vilka krav som ställs på studenterna. I Högskoleverkets rapport <SPAN class="ft8">Student- spegeln 2007 </SPAN>anser nästan 40 procent av de tillfrågade att deras heltidsstudier inte motsvarar heltidssysselsättning. Studenterna uppger att de i genomsnitt lägger ner <NOBR>21<SPAN class="ft34">-</SPAN>25</NOBR> timmar per vecka på sina studier. Detta innebär att många heltidsstudenter klarar av sina högskolepoäng i ungefär avsedd takt utan att behöva ägna sig på heltid åt studier. De blivande läkarna, tandläkarna och apotekarna uppger dock att de lägger ner mer än 30 timmar per vecka.<A href="#page_161"><SPAN class="ft36">11 </SPAN></A>Liknande resultat redovisas från lokala undersökningar vid t.ex. Malmö högskola, Göteborgs universitet och Lunds universitet.<A href="#page_161"><SPAN class="ft36">12</SPAN></A></P>
<P class="p97 ft40">Prestationsgraden i siffror</P>
<P class="p104 ft7">Uttryckt som prestationsgrad, framstår genomströmningen inom den högre utbildningen som relativt god. År 2007 var prestations- graden ungefär 82 procent för hela grundutbildningen.<A href="#page_161"><SPAN class="ft36">13 </SPAN></A>Denna andel har varit nästan konstant sedan 1993, dvs. under den period då det finns jämförbara data.</P>
<P class="p56 ft7">Prestationsgraden varierar mellan olika utbildningsområden. Högst är den inom undervisning, vård och konst, dvs. inom ämnes- områden med många programutbildningar. Här varierar siffrorna mellan 89 och 93 procent. Lägst, 71 procent, är prestationsgraden inom humaniora där en stor andel av utbildningarna ges som fristående kurser.</P>
<P class="p117 ft7">CSN:s senaste undersökning av studiemedelstagarnas studie- resultat avsåg läsåret 2004/05 och visade på en individuell presta- tionsgrad på 90 procent, dvs. tydligt högre än genomsnittet för samtliga studenter. Även bland studiemedelstagarna var det studenterna inom yrkesprogrammen som presterade högst. Bland</P>
<P class="p478 ft42"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2007a).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">Lunds universitet (2004); Malmö högskola (2004); Göteborgs universitet (2007).</SPAN></P>
<P class="p437 ft44"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft71">Under 2007 var antalet helårsstudenter 278 000 och antalet helårsprestationer (antalet tenterade poäng räknat i helårsekvivalenter) 227 500.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">blivande psykologer, socionomer, studie- och yrkesvägledare, arkitekter, agronomer, läkare, tandläkare, arbetsterapeuter, sjuk- gymnaster och sjuksköterskor med studiemedel var prestations- graden 95 procent eller högre.<A href="#page_162"><SPAN class="ft36">14</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Enligt CSN:s undersökning klarar de studenter som är i slutet av sin utbildning av färre högskolepoäng än genomsnittet. Hela 32 procent av avslutarna klarade färre än 25 poäng <SPAN class="ft34">- </SPAN>dvs. mindre än 75 procent av heltidsstudier <SPAN class="ft34">- </SPAN>under läsåret 2004/2005, trots att de hade studiemedel för heltidsstudier. De låga prestationerna förklarar CSN med att studierna är svårare och bedrivs på en högre nivå, samt av att arbetet med uppsatser och examensarbeten är mer självständigt än andra delar av utbildningen och därmed oftare drar ut på tiden. De lägre prestationstalen kan också bero på att många avslutar sina studier i förtid för att t.ex. arbeta, utan att meddela avbrott i studierna till högskolan eller CSN.</P>
<P class="p115 ft7">Inom den distansutbildning som 2004 registrerades inom ramen för Sveriges nätuniversitet var prestationsgraden i genomsnitt 57 procent.<A href="#page_162"><SPAN class="ft36">15</SPAN></A></P>
<P class="p504 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Studietid</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Studietid anges i den officiella statistiken både som nettotid och bruttotid. Vid beräkning av bruttostudietiden mäts det totala antalet terminer från starten av utbildningen till och med den termin då studenten tar examen. När nettostudietiden räknas ut dras eventuella frånvaroterminer under perioden bort.</P>
<P class="p65 ft7">Studietiden är ett relativt enkelt tidsmått. Den säger inget om studiernas effektivitet, dvs. om hur många högskolepoäng som studenterna tenterar av under den tid som de studerar. Deras individuella prestationsgrad framgår inte. I den officiella statistiken framgår inte heller hur länge de studenter som inte tar examen studerar.</P>
<P class="p588 ft42"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2007b).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2005c).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Studietiden i siffror</P>
<P class="p90 ft7">Oavsett om man räknar i netto- eller bruttotid överstiger i all- mänhet studietiderna det antal terminer som krävs för examen. Studenterna tar längre tid på sig att bli klara än de förutsätts göra.</P>
<P class="p55 ft7">Störst är skillnaden inom utbildningar mot generell examen inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskap- liga områdena. Poängomfattningen i kandidatexamen motsvarar t.ex. tre års heltidsstudier, men under de senaste examens- omgångarna har studenternas bruttostudietid varit fem år, och nettostudietiden fyra år. För magisterexamen, som omfattar fyra års heltidsstudier, är den genomsnittliga bruttostudietiden sex år och nettostudietiden 4,5 år. Mest effektiva, kortast studietid i rela- tion till de terminer som examen kräver, är i allmänhet utbildningar som sker mer ”klassrumsbundet”, t.ex. lärar- och sjuksköterske- utbildningar.</P>
<P class="p525 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Studieavbrott och studieuppehåll</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Att studenterna fullföljer sina studier är avgörande för genom- strömningen. Eventuella studieavbrott och studieuppehåll påverkar både studietid och prestationsgrad, och studieavbrotten spelar även roll för examensfrekvensen.</P>
<P class="p56 ft7">Ett sätt att få en uppfattning om andelen <SPAN class="ft8">studieavbrott </SPAN>är att undersöka hur stor andel av en nybörjargrupp som finns kvar som registrerade inom högskolan under andra, tredje, fjärde terminen, etc. <SPAN class="ft8">Studieuppehåll </SPAN>definieras i Högskoleverkets statistik som ett tidsbegränsat uppehåll i studierna som studenten anmält till läro- sätet. Om uppehållet varat i tre terminer eller längre definieras studenten som ”återkommande i utbildning”. Studieuppehåll be- skrivs bl.a. med statistik som visar antalet registrerade terminer under en bestämd tidsperiod från studiestart.</P>
<P class="p91 ft7">Att mäta studieavbrott och studieuppehåll innebär flera svårig- heter. Många studenter byter t.ex. utbildning och dessa byten framgår inte av den officiella statistiken. I genomsnitt påbörjar de studenter som läser program 1,7 utbildningsprogram. Många avbryter alltså en första utbildning för att börja på en andra. På så sätt är det inte ovanligt att en och samma person både kan registre- ras som ”avhoppare” och som ”fullföljare”. Många studenter läser</P>
<P class="p589 ft17">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">också fristående kurser utan avsikt att ta examen. Att mäta avbrott eller avhopp bland dessa är i princip omöjligt.</P>
<P class="p123 ft40">Studieuppehåll och studieavbrott i siffror</P>
<P class="p87 ft7">Frekvensen studieuppehåll varierar mellan utbildningar. Av de studenter som började läsa på högskola eller universitet under höstterminen 2001 hade 85 procent av programstudenterna, 86 procent av kvinnorna och 82 procent av männen, varit registrerade minst sex terminer fem år senare. Motsvarande andel för de stu- denter som läste fristående kurs var 25 procent. Programstudenter- nas studier var alltså i allmänhet mer sammanhängande, med färre studieuppehåll, medan studenter på fristående kurs i betydligt större utsträckning tenderade att gå ur och in i utbildningen.<A href="#page_164"><SPAN class="ft36">16</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft7">Vid samma tidpunkt, hösten 2006, bedrev ungefär 25 procent av alla studenter s.k. återkommande utbildning, dvs. de studerade efter att ha gjort ett minst 1,5 år långt studieuppehåll. Många av dessa läste en påbyggnadsutbildning, t.ex. specialpedagogutbildning eller utbildning till specialistsjuksköterska. Andelen äldre bland de återkommande studenterna var relativt hög. Bland de studenter som var 50 år eller äldre hade cirka 75 procent återkommit till utbildning. Andelen kvinnor var 50 procent högre än andelen män.</P>
<P class="p78 ft7">Av de programstudenter som påbörjade högskolestudier hösten 2003 var 66 procent av kvinnorna och 59 procent av männen fortfarande registrerade sex terminer senare. Övriga hade avbrutit sina studier. Bland studenterna på fristående kurs var motsvarande siffror för kvinnorna elva procent, och för männen tio procent. Antalet avbrott bland studerande på fristående kurs har dessutom ökat bland både kvinnor och män under senare år.<A href="#page_164"><SPAN class="ft36">17</SPAN></A></P>
<P class="p590 ft42"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2007b).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2007b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft70">Examina</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Inom den svenska högskolan kan studenterna avlägga drygt 50 olika examina på grundnivå och avancerad nivå. Sedan den nya examensordningen infördes vid halvårsskiftet 2007 finns fyra s.k. generella examina, fyra examina för det konstnärliga området (motsvarande generella examina), samt ett <NOBR>50-tal</NOBR> yrkesexamina.<A href="#page_165"><SPAN class="ft36">18</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Antal examina och examensfrekvens är två närbesläktade mått på genomströmning. Antal examina anger hur många studenter som avslutar sina studier inom ett ämne eller yrkesprogram med formell examen. I Högskoleverkets begreppsmanual beskrivs examensfrekvens som andelen examinerade inom ett visst antal år efter påbörjad utbildning. Det senare är med andra ord ett mått som både talar om hastighet och om kvantitet. Det beskriver hur stor andel av studenterna som fullföljer sina studier och ansöker om examen inom bestämda tidsintervall.</P>
<P class="p71 ft7">Efter att ha avslutat sina studier ansöker studenten själv om examen och ansökan prövas mot nationella och lokala examens- regler. Utan ansökan utfärdas ingen examen. Detta är ett skäl till att examensfrekvensen inte är särskilt hög. Studenterna kommer sig inte för att skicka in en ansökan. Ytterligare förklaringar är t.ex. att alla nybörjare vid universitet och högskolor inte har som avsikt att avlägga examen. Vissa planerar bara att läsa en eller ett par kurser. Det gäller till exempel de flesta utbytesstudenter som kommer till Sverige från utlandet och många av de äldre stu- denterna. Det är också vanligt att studenter skaffar sig en utbild- ning men inte ansöker om examen eftersom de inte klarat av alla moment i utbildningen.</P>
<P class="p592 ft40">Examina och examensfrekvens i siffror</P>
<P class="p104 ft7">Läsåret 2006/07 utfärdades totalt cirka 58 000 examina inom den svenska högskolan. Det innebar en tvåprocentig minskning jämfört med läsåret innan och var därigenom ett trendbrott. Under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> har annars antalet examina stadigt ökat. Minskningen förklaras av att antalet studerande blivit färre under senare år.</P>
<P class="p55 ft25">Samtidigt innebär nuvarande nivåer att antalet examina fördubblats jämfört med i slutet på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Den här ökningen har framför allt att göra med att studenterna blivit betydligt fler</P>
<P class="p593 ft44"><SPAN class="ft41">18 </SPAN>Generella examina: högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen.</P>
<P class="p194 ft17">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Ökad genomströmning inom högskolan</P>
<P class="p84 ft7">under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den beror också på att fler programutbildningar inrättats, och på att det blivit vanligare att studenterna tar ut fler än en akademisk examen, framför allt genom att kombinera en yrkes- examen med en generell examen. Samma läsår som ovan tog 42 700 studenter ut sin första examen och 15 300 tog ut en andra.</P>
<P class="p77 ft7">Under 2006/07 var nästan hälften av alla examina som togs ut kandidat- eller magisterexamina. Utbildningar till civilingenjör, högskoleingenjör, sjuksköterska och lärare svarade tillsammans för cirka en tredjedel av hela examensvolymen.<A href="#page_166"><SPAN class="ft36">19</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Ungefär hälften av alla som börjar läsa vid universitet och hög- skolor avlägger examen, dvs. examensfrekvensen ligger i genom- snitt på cirka 50 procent. En tredjedel av alla som <SPAN class="ft8">inte </SPAN>avlägger examen hade läsåret 2005/06 tagit minst 120 poäng, det vill säga motsvarande tre års heltidsstudier. Lägger man till dessa blir resultatet att cirka 75 procent av alla dem som började studera, och 80 procent av programstudenterna, avslutade studierna med exa- men eller minst 120 poäng detta år.<A href="#page_166"><SPAN class="ft36">20</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">Examensfrekvensen är i allmänhet något högre bland program- studenterna än bland övriga. Av dem som påbörjade ett yrkes- program läsåret 1999/2000 hade 57 procent tagit ut examen sju år senare. Samtidigt varierar frekvensen stort mellan olika utbild- ningar. Högst är den inom utbildningar som har krav på examen för yrkesutövande, t.ex. läkarutbildningen, sjuksköterskeutbild- ningen och lärarutbildningen. Här varierar examensfrekvenserna runt <NOBR>80–90</NOBR> procent. Studenter som läser fristående kurs är minst benägna av att ta ut en examen.</P>
<P class="p61 ft7">En större andel av de kvinnliga studenterna än av de manliga ansöker om examen. Det förklaras dels av att andelen kvinnor är stor inom utbildningar där examensfrekvensen traditionellt sett är hög, framför allt inom lärarutbildningar och vårdutbildningar, dels av att kvinnor generellt är mer benägna än män att ansöka om examen. Av 2006/2007 års examina tog de kvinnliga studenterna ut 66 procent. Kvinnornas andel av studentpopulationen var cirka 60 procent.</P>
<P class="p127 ft7">Genomsnittsåldern bland examinerade är 27 år och andelen yngre studenter är större än andelen äldre. Bland dem som börjar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr8 td159"><P class="p19 ft7">sina studier vid 22 års</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p169 ft7">ålder eller tidigare och</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p19 ft7">som börjar</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p24 ft7">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td159"><P class="p19 ft7">ett utbildningsprogram,</P></TD>
<TD class="tr8 td209"><P class="p19 ft7">dvs. den största gruppen</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p172 ft7">nybörjare,</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p24 ft7">tar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft43"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft95">Lärarexamina är den största gruppen bland yrkesexamina, med drygt 8 600 examina läsåret 2006/07.</SPAN></P>
<P class="p435 ft44"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft54">Motsvarar 180 högskolepoäng enligt den nya examensordningen.</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft7">80 procent ut examen eller har högskolepoäng motsvarande tre års heltidsstudier när de lämnar högskolan.<A href="#page_167"><SPAN class="ft36">21</SPAN></A></P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.6</SPAN><SPAN class="ft70">Etablering på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">De fyra genomströmningsmått som har beskrivits så här långt handlar om genomströmning inom den högre utbildningen, dvs. om effektivitet inom ramen för högskolesystemet. Syftet med ökad genomströmning är emellertid inte enbart att studenterna ska ta sig igenom sin utbildning. Tanken är också att de ska komma ut på arbetsmarknaden och börja arbeta. Det femte genomströmnings- mått som kommittén väljer att lyfta fram avser därför steget från högskolan till arbetsmarknaden.</P>
<P class="p71 ft7">I Högskoleverkets statistik anges etableringen på arbetsmark- naden som procentandelen studenter som fått jobb 1 till 1,5 år efter att de tagit sin examen. Ett annat sätt att beskriva etableringen, på ett sätt som är relevant för en diskussion om ökad genomström- ning, skulle vara att se på studenternas ålder då de börjar arbeta efter sina studier. Dessa uppgifter redovisas emellertid inte i den officiella statistiken om högskolan.</P>
<P class="p55 ft7">Etableringstalen påverkas av utbud och efterfrågan på arbets- marknaden, dvs. av om det finns lediga jobb. Inom vård- och utbildningsområdena finns jämförelsevis många arbetstillfällen och brist på utbildade, inom det konstnärliga området finns få jobb och ett överskott av högskoleutbildade. Många av de studenter som lämnar universitet och högskolor har utbildningar inriktade mot den offentliga sektorn, där efterfrågeutvecklingen i många fall är en annan än inom det privata näringslivet, dvs. inte lika konjunktur- känslig.</P>
<P class="p68 ft7">Även förändringar på arbetsmarknaden påverkar etableringen. På lång sikt, menar Högskoleverket, är exempelvis faktorer som näringsgrensutveckling, yrkessammansättning, pensionsavgångar och annan rörlighet avgörande för balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p147 ft43"><SPAN class="ft41">21 </SPAN>Om antalet examina i högre utbildning relateras till antalet personer i en typisk åldersgrupp för examen (vanligaste examensålder) placerade sig Sverige 2004 i mitten bland de länder som medverkar i <NOBR>OECD-projektet</NOBR> <SPAN class="ft132">Indicators of Education Systems (INES). </SPAN>Genomsnittet för länderna var 36,4 procent och för Sveriges del 37,7 procent. I Australien och Island var andelarna 59 och 56 procent. Turkiet, Tyskland och Österrike hade en relativt låg andel, cirka 20 procent, delvis beroende på att man i dessa länder har många utbildningar som är fem år eller längre. Högskoleverket (2008e).</P>
<P class="p89 ft17">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Etableringen på arbetsmarknaden i siffror</P>
<P class="p372 ft7">Högskoleverket konstaterar, att oberoende av konjunkturläge är arbetslösheten lägre för högskoleutbildade än för dem som endast har gymnasial utbildning eller grundskoleutbildning. Under 2007 var arbetslösheten bland högskoleutbildade 3,2 procent, bland gymnasialt utbildade 4,3 procent och bland grundskoleutbildade 7,6 procent.</P>
<P class="p106 ft7">Av dem som examinerades från universitet och högskolor läsåret 2004/05 hade 73 procent etablerat sig på arbetsmarknaden 2006, dvs. 1 till 1,5 år efter att de tog ut sin examen.<A href="#page_168"><SPAN class="ft36">22 </SPAN></A>Andelen var drygt två procentenheter högre än motsvarande andel ett år tidigare, och tre procentenheter till männens fördel.<A href="#page_168"><SPAN class="ft36">23</SPAN></A></P>
<P class="p63 ft7">Etableringstalen varierar mellan olika utbildningsområden. Bland nyexaminerade läkare, psykoterapeuter, tandläkare och specialistsjuksköterskor var andelen cirka 90 procent eller högre under 2006, medan humanister, samhällsvetare och naturvetare med kandidat- eller magisterexamen hade betydligt svårare att få arbete. Bland dessa varierade talen mellan 44 och 57 procent. Bland de examinerade konstnärerna hade endast 33 procent fått jobb <NOBR>1<SPAN class="ft34">-</SPAN>1,5</NOBR> år efter examen.</P>
<P class="p115 ft7">Under 2006 ljusnade arbetsmarknaden för nyexaminerade högskole- och civilingenjörer. Detta var ett trendbrott för den här gruppen, som kämpat med vikande etableringstal sedan den s.k. <NOBR>IT-bubblan</NOBR> sprack 2000. Även för de nyblivna arkitekterna, juristerna och ekonomerna med magisterexamen blev det lättare att få arbete det här året.</P>
<P class="p64 ft7">I en analys av studerande som examinerades läsåret 2004/05 drar Högskoleverket slutsatsen att en stor andel av de examinerade som etablerat sig på arbetsmarknaden har fått arbete inom förväntade områden. Spridningen över yrkesgrupper är minst bland exa- minerade med yrkesutbildning inom vårdområdet. Mellan 87 och 100 procent av de nyblivna läkarna, sjukgymnasterna, tandläkarna, psykologerna och sjuksköterskorna är efter drygt ett år verksamma inom de yrken som de utbildat sig för. Även många arkitekter, civilingenjörer och högskoleingenjörer har fått jobb i linje med</P>
<P class="p595 ft64"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft110">Med ”etablerad på arbetsmarknaden” avser Högskoleverket en person som är klassificerad som sysselsatt i november det aktuella året. Personen ska ha en årsarbetsinkomst som överstiger 170 000 kronor per år (avser år 2005 och examinerade från högskolan). Dessutom ska det inte finnas några uppgifter om att personen under någon del av året varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Högskoleverket (2008b).</SPAN></P>
<P class="p529 ft44"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft54">Under 1996 var skillnaden i etableringsgrad mellan kvinnor och män 14 procentenheter till männens fördel.</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">utbildningen. Studerande med generell examen arbetar betydligt oftare inom områden som inte direkt anknyter till deras respektive utbildningar.<A href="#page_169"><SPAN class="ft36">24</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Varje år tillkommer till arbetsmarknaden totalt cirka 40 000 personer med svensk akademisk examen, ytterligare cirka 10 000 individer med minst tre års högskoleutbildning samt 5 000 med utländsk utbildning. Sammantaget innebär detta att andelen hög- skoleutbildade i arbetskraften ökar, och beräknas fortsätta att öka i flera decennier framöver.</P>
<P class="p596 ft60"><SPAN class="ft31">2.3</SPAN><SPAN class="ft131">Ökad genomströmning med hjälp av studiemedelssystemet</SPAN></P>
<P class="p597 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Dagens studiemedelssystem är på flera sätt utformat för att främja en hög genomströmning, t.ex. genom att den studiemedelsberättigande tiden är begränsad och eftersom det ställs krav på studieprestation för tilldelning av medel.</P>
<P class="p598 ft7">Kommittén har analyserat ett antal olika förändringar i studiemedelssystemet för att öka genomströmningen inom den högre utbildningen. Kommittén bedömer att den studiemedels- berättigande tiden i större utsträckning än i dag bör anpassas efter utbildningarnas omfattning. Vidare bedömer vi att högre resultatkrav än i dag bör ställas på studenterna i slutet på utbild- ningarna, samt att vidgade möjligheter till tilläggslån bör införas. Även en höjning av studiemedlen kan motiveras bl.a. med genomströmningsargument.</P>
<P class="p599 ft7">Kommittén har analyserat ytterligare ett antal möjliga för- ändringar i studiemedelssystemet: <NOBR>peng-per-poängsystem,</NOBR> tids- anpassade låne- och bidragsandelar, examensbonus, ämnes- områdesanpassade låne- och bidragsandelar, samt åldersanpassade låne- och bidragsandelar. Vi bedömer att dessa förändringar är mindre kostnadseffektiva och därmed mindre intressanta.</P>
<P class="p600 ft44"><SPAN class="ft41">24 </SPAN>Högskoleverket (2008a).</P>
<P class="p194 ft17">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p601 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Genomströmning genom uppmuntran, inte genom nödtvång</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Dagens studiemedelssystem är på flera sätt utformat för att främja hög genomströmning, bl.a. genom att antalet studiemedelsberätti- gande veckor är begränsat och genom att det ställs krav på studieprestation för tilldelning av studiemedel. Även ersättnings- nivåerna är anpassade så att det ska vara möjligt för studenterna att ägna sig åt studier på heltid, utan att behöva yrkesarbeta vid sidan om.</P>
<P class="p111 ft7">En utgångspunkt i kommitténs analys är att ytterligare åtgärder som syftar till ökad genomströmning och som vidtas inom ramen för studiemedelssystemet, hellre bör innebära stimulans och posi- tiva incitament än tvång och ökad press. Beteenden som leder till ökad genomströmning bör uppmuntras. Förslag som innebär hot om försämrade ekonomiska förutsättningar bör undvikas. Skälen till detta är flera.</P>
<P class="p65 ft7">Till att börja med kan åtgärder som innebär ekonomiska för- sämringar fungera kontraproduktivt. För en student som redan i dag lever med stram ekonomi kan också mindre ekonomiska åtstramningar bli destruktiva. Om ekonomin försämras kan det bli svårt att fullfölja studierna som planerat. Det innebär i så fall att genomströmningen påverkas negativt.</P>
<P class="p64 ft7">Dessutom råder inte den enskilde studenten själv över alla de faktorer som påverkar genomströmningen. Många av de förutsätt- ningar som ges för studierna, t.ex. studiernas organisering, studie- och yrkesvägledning och övrigt studerandestöd, bestäms av läro- sätena och har stor betydelse för genomströmningen. Kommittén anser inte att det är rimligt att studenterna ska bestraffas ekono- miskt för förhållanden som de inte själva rår över.</P>
<P class="p438 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Åtgärder för höjd prestationsgrad</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">I kommitténs direktiv anges att genomströmningen bör höjas för att studenternas skuldsättning ska minska och för att ett tidigare inträde på arbetsmarknaden ska underlättas. Ett studiemedels- system kan utformas på olika sätt för att stödja dessa ambitioner: så att det premierar unga studenter, uppmuntrar korta studietider, stimulerar till högre prestationsgrad eller motverkar studieuppehåll. Det kan också ha inslag som belönar formella examina, som syftar</P>
<P class="p602 ft17">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">till att motverka studieavbrott, eller som bidrar till att höja etableringstalen.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén anser att en högre individuell prestationsgrad bör främjas bland studenterna och att åtgärder inom ramen för studie- medelssystemet som verkar i den riktningen bör prioriteras. Ju högre den individuella prestationsgraden är, dvs. ju fler högskolepoäng per termin eller läsår som klaras av, desto snabbare tar sig studenten igenom sina studier. Resultatet blir både lägre studielån och tidigare inträde på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p603 ft114">Alternativ: Anpassning av den studiemedelsberättigande tiden efter utbildningens omfattning</P>
<P class="p90 ft7">Det nuvarande studiemedelssystemet ger alla studerande rätt till 240 veckors högskolestudier, motsvarande sex års studier på heltid.<A href="#page_171"><SPAN class="ft36">25 </SPAN></A>Kommittén anser att denna generella tidsgräns inte är anpassad till de förändringar som ägt rum inom högskolan under senare år. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har flera akademiska utbildningar förlängts och nya examina har tillkommit som även dessa inneburit en förlängning av utbildningarna. En ettårig magisterexamen intro- ducerades t.ex. i samband med högskolereformen 1993 och en tvåårig masterexamen ingick som en del i den nya utbildnings- och examensstruktur som infördes vid halvårsskiftet 2007.<A href="#page_171"><SPAN class="ft36">26 </SPAN></A>Nya påbyggnadsutbildningar till bland annat specialistsjuksköterska och specialpedagog har inrättats.<A href="#page_171"><SPAN class="ft36">27 </SPAN></A>Sammantagna innebär dessa för- ändringar att den högre utbildningen har förlängts utan att den studiemedelsberättigande tiden blivit längre. Detta innebär i sin tur att studenternas utrymme att välja extra kurser, välja nya utbild-</P>
<P class="p82 ft43"><SPAN class="ft52">25</SPAN><SPAN class="ft96">I början av </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> infördes en tidsgräns för eftergymnasiala studier på tolv terminer. I samband med studiestödsreformen 2001 ändrades tidsgränsen från sex år till 240 veckor. Detta innebär normalt lika lång tid eftersom ett läsår oftast motsvarar 40 veckor. En skillnad är dock att den tidigare begränsningen som uttrycktes i <SPAN class="ft132">antal år </SPAN>innebar att den studerande kunde ha studiemedel i hur många veckor som helst under året, t.ex. även under sommaren, utan att det påverkade de framtida möjligheterna till studiemedel.</P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">26</SPAN><SPAN class="ft96">I en uppföljning av det första året med den nya strukturen, som presenterades i februari 2009, konstaterar Högskoleverket att den nya masterutbildningen i första hand lockar utländska studenter. Under läsåret 2007/08 var drygt 60 procent av de totalt 7 709 nybörjarna s.k. inresande. Störst andel inresande nybörjare fanns vid de lärosäten som domineras av teknisk utbildning. Som en viktig förklaring till det stora utländska intresset anges att den svenska högre utbildningen är avgiftsfri. I analysen framhålls att mer tydliga och stabila sökande- och studerandemönster kan beskrivas först efter ytterligare några år. Högskoleverket (2009).</SPAN></P>
<P class="p139 ft44"><SPAN class="ft52">27</SPAN><SPAN class="ft71">En speciallärarutbildning startade hösten 2008. Utbildningen omfattar tre terminer, och förkunskapskrav är lärarexamen. Den tidigare specialpedagogutbildningen kommer att vara kvar vid sidan av utbildningen till speciallärare.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">ningar eller överhuvudtaget försenas i sina studier generellt har minskat. För många är tidsramarna snäva. I dag har cirka 40 procent av alla studenter som tar ut examen en utbildning bakom sig som är fyra år eller längre.</P>
<P class="p63 ft7">Samtidigt som de nuvarande tidreglerna är snålt tilltagna i rela- tion till de längsta utbildningarna, sporrar de knappast studenter som läser fristående kurser eller korta utbildningar att planera sina studier, upprätthålla en hög individuell prestationsgrad och att ta examen. Samtliga har sex år på sig att bli färdiga, oavsett utbild- ningens omfattning.</P>
<P class="p65 ft7">Kommittén bedömer därför att det finns anledning att både förlänga den studiemedelsberättigande tiden för studerande inom de längsta utbildningarna, och att samtidigt begränsa tiden för studerande på kortare utbildningar eller som läser fristående kurser utan avsikt att ta examen. Vi bedömer att den generella studie- medelsberättigande tiden för högskolestudier bör sänkas från sex till fyra års heltidsstudier. Studiemedel utöver fyra års heltids- studier lämnas till studerande som antingen avlagt treårig generell examen (180 högskolepoäng, hp), eller som påbörjat en minst 3,5 år lång utbildning och inom denna klarat av minst 180 hp. Dessa studenter ges studiemedel för ytterligare två års heltids- studier. Studerande som läser utbildningar som är minst fem år långa kan tilldelas studiemedel för ytterligare ett år, dvs. för sammanlagt sju år. Förslaget redovisas mer utförligt i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem</SPAN>.</P>
<P class="p604 ft7">Fyraårsspärren innebär att studenterna uppmuntras att redan från start tänka över sina studieplaner och tidigt komma igång med målinriktade studier. Det kommer heller inte längre att vara möjligt att med studiemedel läsa fristående kurser under längre tid än fyra år utan att ta en examen. Möjligheten till ett sjunde studieår med studiemedel för studerande på långa utbildningar innebär att studiemedelssystemet anpassas efter det faktum att många aka- demiska utbildningar förlängts under senare år.</P>
<P class="p75 ft40">Alternativ: Skärpta resultatkrav</P>
<P class="p100 ft7">Ett annat sätt att uppmuntra studenterna att klara av fler hög- skolepoäng per termin eller läsår kan vara att skärpa resultatkraven för tilldelning av studiemedel. CSN har successivt under <NOBR>2000-talet</NOBR> infört lättnader i resultatkraven för att nya studiemedel ska beviljas.</P>
<P class="p605 ft17">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan SOU 2009:28</P>
<P class="p80 ft7">Under 2001 sänktes kraven för första årets studier inom filosofisk fakultet och för de studenter som haft studiemedel en längre tid, och 2007 avskaffades de särskilda resultatkraven för de s.k. bundna utbildningarna. Det huvudsakliga skälet för denna senare förändring var att CSN inte kunde försvara ett system som innebar att resultatkraven varierade mellan olika utbildningar.</P>
<P class="p55 ft7">I dagsläget gäller som huvudprincip att studenten ska klara 75 procent av sitt studieåtagande för att få studiemedel följande termin eller läsår. Undantag medges; under det första studieåret är poängkravet sänkt till 62,5 procent, och för den student som klarat <NOBR>75-procentskravet</NOBR> under en längre studieperiod kan studiemedel beviljas om han eller hon bara uppnår 50 procent under en senare period i utbildningen. Undersökningar från CSN visar att just nybörjare och ”avslutare” klarar färre högskolepoäng än övriga studenter.</P>
<P class="p57 ft7">Läsåret 2004/05 klarade ungefär en femtedel av de heltidsstude- rande med studiemedel färre än 30 poäng, dvs. mindre än 75 pro- cent av studieåtagandet. Ungefär 15 procent klarade inte av kraven på studieresultat.<A href="#page_173"><SPAN class="ft36">28 </SPAN></A>Detta motsvarar ungefär 40 000 studenter. Mellan 7 000 och 9 000 studenter klarade <NOBR>75<SPAN class="ft34">-</SPAN>80</NOBR> procent av sitt hel- tidsåtagande. Bäst presterade studenter på yrkesprogrammen, sämst de som läste fristående kurs.</P>
<P class="p56 ft7">Samma läsår ansökte drygt 10 200 personer som <SPAN class="ft8">inte </SPAN>uppnått poängkraven om studiemedel. Av dessa fick cirka 4 500 avslag, medan 5 800 fick fortsatta medel eftersom de kunde ge godtagbara förklaringar till de bristande resultaten. Som godtagbara skäl bedöms t.ex. sjukdom, felval eller kårfackligt arbete.<A href="#page_173"><SPAN class="ft36">29</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Kommittén har, med stöd i ovanstående, övervägt två sätt att skärpa resultatkraven: att höja de generella resultatkraven från t.ex. 75 till 80 procent, samt att höja resultatkraven i slutet på utbild- ningarna.</P>
<P class="p57 ft7">Med höjda resultatkrav från 75 till 80 procent skulle mellan 7 000 och 9 000 studerande påverkas årligen, dvs. i första hand de personer vars prestationer i dag befinner sig i intervallet <NOBR>75–80</NOBR> procent av studieåtagandet. Av dessa skulle de flesta troligen klara av att höja sina prestationer de erforderliga poängen, andra skulle slås ut. Genomströmningen skulle alltså öka, men knappast i</P>
<P class="p606 ft43"><SPAN class="ft52">28</SPAN><SPAN class="ft96">Att vissa som inte nådde upp till 75 procent ändå klarade kravet på studieresultat beror på att en del studerade under första läsåret och att en del klarade genomsnittskravet. Ytterligare andra kan ha redovisat poäng som ännu inte fanns inlagda i LADOK.</SPAN></P>
<P class="p490 ft44"><SPAN class="ft52">29</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2007b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">någon större omfattning. En svårighet med detta förslag är att skapa överensstämmelse mellan kravnivåerna – uttryckta i procent</P>
<P class="p215 ft7">– och högskolornas kurssystem. I dag är det vanligt med kurser som omfattar 30, 15 eller 7,5 högskolepoäng. Dessa kurspoäng kombineras inte enkelt med resultatkrav på 80 procent per termin eller läsår.</P>
<P class="p607 ft7">Den andra möjlighet som kommittén övervägt, och som vi dessutom förordar, är att skärpa resultatkraven i slutet av utbild- ningarna. Studenter som befinner sig i slutfasen av sin utbildning arbetar ofta med sitt examensarbete eller motsvarande uppsats- arbete. Detta avslutande arbete tenderar att dra ut på tiden och resultatet blir att studietiden förlängs bortom den stipulerade. De jämförelsevis låga resultatkrav som gäller för dessa ”avslutande” studenter kanske inte automatiskt leder till att studietiden förlängs, men de bidrar i vilket fall som helst inte till motsatsen. De lägre kraven möjliggör och legitimerar en långsammare studietakt i slut- fasen av studierna.</P>
<P class="p106 ft7">Som en jämförelse kan nämnas att inom det danska studie- medelssystemet betraktas examensarbeten som överskrider stipu- lerad studietid, i normalfallet ett halvt år, som en underkänd examination. Resultatet blir att utbetalningen av studiemedel upphör.</P>
<P class="p106 ft7">Kommittén föreslår att den regel som säger att den student som klarat <NOBR>75-procentskravet</NOBR> under en längre tid kan få studiemedel om denne bara uppnår 50 procent senare i utbildningen, avskaffas. Ett allmänt <NOBR>75-procentigt</NOBR> resultatkrav bör gälla från och med det andra läsåret med studiemedel. Det nuvarande låga kravet på 62,5 procent bör bibehållas under det första studieåret, för att inte studieovana studenter ska förhindras att fullfölja sina studier. Förslaget redo- visas mer utförligt i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem</SPAN>.</P>
<P class="p75 ft40">Alternativ: Vidgade möjligheter till tilläggslån</P>
<P class="p100 ft7">Studenternas arbetsbelastning varierar över terminen och året, och därmed även deras möjligheter att skaffa sig extra inkomster. Under vissa perioder är studierna mer tidskrävande än annars och extra arbete hinns inte med. Vid andra tillfällen har studenten extra utgifter som är svåra att hantera även med studiemedel och eventuellt extraarbete.</P>
<P class="p608 ft17">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">För att inte perioder av särskilt hög arbetsbelastning eller ansträngd ekonomi ska leda till att studenten får svårt att fullgöra sina studier i avsedd takt och omfattning, föreslår vi att möjlig- heterna till tilläggslån vidgas. Tilläggslån, som studenten kan ansöka om när extra ekonomisk förstärkning behövs, innebär att studiemedlen kan nyttjas mer flexibelt av den enskilde. Samtidigt innebär dock detta förslag, även om det bidrar till höjd genom- strömning, att studenternas totala skuldbörda kan komma att öka. Förslaget redovisas mer utförligt i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studie- medelssystem</SPAN>.<A href="#page_175"><SPAN class="ft36">30</SPAN></A></P>
<P class="p592 ft40">Alternativ: Höjda studiemedel</P>
<P class="p90 ft7">Nivån på ersättningsnivåerna inom studiemedelssystemet får betydelse för i vilken utsträckning som studenterna kan ägna sig åt sina studier, utan att behöva arbeta vid sidan om för att klara sin försörjning.</P>
<P class="p386 ft7">Kommitténs slutsats är att studiemedlen bör vara så generösa att de går att försörja sig på. Ett förslag till höjda studiemedel redo- visas mer utförligt i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem</SPAN>.</P>
<P class="p55 ft7">Samtidigt konstaterar vi att en höjning av studiemedlen knappast kan motiveras enbart med genomströmningsargument. För de flesta studenter är det i dag möjligt att förvärvsarbeta vid sidan av studierna, utan att deras prestationer påverkas negativt. Under vissa förutsättningar ser förvärvsarbetet tvärtom ut att ha en positiv inverkan på genomströmningen. I en undersökning som SCB genomförde bland högskolestuderande under våren 2007 angav t.ex. en tredjedel av de förvärvsarbetande studenterna att arbetet påverkade deras studier negativt, medan en fjärdedel ansåg att arbetets påverkan i huvudsak var positiv.<A href="#page_175"><SPAN class="ft36">31</SPAN></A></P>
<P class="p91 ft7">I Danmark gjordes 2005 en undersökning för Videnskabs- ministeriets räkning som visade att studenter som förvärvsarbetade upp till 20 timmar i veckan hade färre avhopp och högre presta- tionsgrad än andra.<A href="#page_175"><SPAN class="ft36">32 </SPAN></A>Undersökningen visade också att avhoppen minskade om arbetet var ”studierelevant”.<A href="#page_175"><SPAN class="ft36">33 </SPAN></A>Även en utvärdering</P>
<P class="p491 ft43"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft96">I Danmark erbjuds studenterna ett s.k. </SPAN><SPAN class="ft132">slutlån</SPAN>, för att kunna avsluta sina studier om maximitiden för reguljärt studiemedel har överskridits. Slutlånet har samma villkor som det reguljära studielånet och lämnas under högst ett år.</P>
<P class="p470 ft42"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2007a).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">32</SPAN><SPAN class="ft53">Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling.</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">33</SPAN><SPAN class="ft54">Statens uddannelsesstøtte (2008b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">som genomfördes 2007 av den norska s.k. kvalitetsreformen visade att måttligt förvärvsarbete inte påverkar studierna negativt.<A href="#page_176"><SPAN class="ft36">34</SPAN></A></P>
<P class="p123 ft40">Alternativ: <NOBR>Peng-per-poäng-system</NOBR></P>
<P class="p480 ft7">Det <NOBR>peng-per-poäng-system</NOBR> som nämns i kommitténs direktiv innebär att studiemedlens bidragsdel och lånedel anpassas efter det antal högskolepoäng som studenten presterar: ju fler poäng desto högre bidragsandel.<A href="#page_176"><SPAN class="ft36">35</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Kommittén konstaterar att detta alternativ har tydliga likheter med den norska s.k. konverteringsordningen, som innebär att studielånen i efterhand konverteras till bidrag, i proportion till studenternas poängprestationer. En uppföljning av konverterings- ordningen, som ingick i den utvärdering av den norska kvalitets- reformen som nämns ovan, visade emellertid inga säkra effekter på studenternas agerande eller studieresultat. Möjligheten att få delar av studielånen omvandlade till bidrag hade då bara lett till en marginellt ökad poängproduktion.</P>
<P class="p106 ft7">Att effekten inte blivit större kan bero på att studenternas ”belöning” kommer sent, efter att studierna avslutats.<A href="#page_176"><SPAN class="ft36">36 </SPAN></A>Det peng- <NOBR>per-poäng-system</NOBR> som exemplifieras i kommitténs direktiv, och som även detta innebär att de ekonomiska konsekvenserna märks i efterhand, riskerar med andra ord att visa sig mindre effektivt.<A href="#page_176"><SPAN class="ft36">37 </SPAN></A>Systemet kan också bidra till att öka den sociala snedrekryteringen till högskolan. Vi har tidigare beskrivit hur studerande från lägre socialgrupper är mindre benägna än andra att ta studielån. Risken är</P>
<P class="p379 ft42"><SPAN class="ft52">34</SPAN><SPAN class="ft53">Kunnskapsdepartementet (2007).</SPAN></P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft52">35</SPAN><SPAN class="ft95">Den dåvarande borgerliga regeringen framförde ett liknande förslag, som byggde på principen om studiebidrag i förhållande till uppnådda poäng, redan i propositionen </SPAN><SPAN class="ft132">Vissa förändringar i studiestödssystemet </SPAN>(1993/94:156). Förslaget innebar att bidrag och lån skulle utbetalas under första terminen för 4,5 månader, motsvarande 20 poäng. Under efterföljande terminer skulle ett lika stort totalbelopp betalas ut, men bidragsdelen skulle avpassas i för- hållande till de uppnådda poängen under föregående termin. Ju mer poäng desto högre bidragsdel. Lånedelen skulle då i sin tur ökas med samma belopp som bidragsdelen minskar för att totalbeloppet skulle förbli detsamma. I juni 1994 fattade riksdagen beslut i enlighet med regeringens förslag, men beslutet upphävdes av den socialdemokratiska regering som tillträdde på hösten samma år.</P>
<P class="p465 ft43"><SPAN class="ft52">36</SPAN><SPAN class="ft95">Denna förklaring gavs av en representant från den norska Lånekassen under det semi- narium om studiefinansiering i Danmark, Finland, Norge och Sverige som Studiesociala kommittén anordnade i maj 2008.</SPAN></P>
<P class="p487 ft64"><SPAN class="ft52">37</SPAN><SPAN class="ft110">Ett system med examenspremier i form av avskrivningar föreslogs i Sverige i departe- mentspromemorian </SPAN><SPAN class="ft134">Målrelaterade statsstipendier </SPAN>(Ds 1992:123). Detta förslag kritiserades senare i <SPAN class="ft134">Sammanhållet studiestöd </SPAN>(SOU 1996:90). Kritiken gick ut på att avskrivningar i efterhand på ett oönskat sätt belönar ett större låneutnyttjande än den studerande egentligen har behov av för att klara sitt uppehälle under studietiden. Man konstaterade också att det fanns starka skäl för att statens subvention i princip bör koncentreras till bidragsdelen.</P>
<P class="p540 ft17">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">att dessa grupper tvekar att börja studera, eftersom ett <NOBR>peng-per-</NOBR> <NOBR>poäng-system</NOBR> innebär att studenterna startar studierna med en relativt hög andel studielån. Ett system enligt den här modellen skulle dessutom göra det svårt för studerande att bara ta ut bidrags- delen av studiemedlen.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Åtgärder för kortare studietid</SPAN></P>
<P class="p90 ft25">Kortare studietider innebär både lägre lån och att studenterna är yngre än i dag när de börjar arbeta – inte på grund av att de är yngre när de börjar läsa utan för att de avslutar sina studier tidigare.</P>
<P class="p481 ft40">Alternativ: Tidsanpassad låne- och bidragsandel</P>
<P class="p104 ft7">Ett sätt att uppmuntra studenterna att själva begränsa sin studietid är att göra korta och effektiva studier mer ekonomiskt lönsamma. Detta skulle kunna ske genom att bidrags- och låneandelarna anpassas. De studiemedel som tas under den avslutande studie- medelsberättigande tiden skulle kunna innebära en större andel studielån och en mindre andel studiebidrag, jämfört med studie- medel som tas tidigare. Det sista läsårets eller den sista terminens studiemedel skulle på så sätt kosta studenten mer än de föregående och möjligen skulle det därför bli mindre intressant att så att säga ”läsa i onödan” eller i långsam takt.</P>
<P class="p68 ft7">Kommittén bedömer att de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag troligen blir så marginella att de inte får någon större betydelse för studenten, i synnerhet eftersom de märks först efter att studierna avslutats och lånet ska betalas tillbaka. En större låneandel under vissa terminer spelar med all sannolikhet mindre roll för studenternas agerande under studietiden.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Åtgärder för högre examensfrekvens</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">I kommitténs direktiv anges examensbonus som en möjlig åtgärd för att öka genomströmningen inom den högre utbildningen. Examensbonusen är tänkt att uppmuntra till höjd examens- frekvens. Regeringens Globaliseringsråd är inne på liknande tankar. Rådet förordar i rapporten <SPAN class="ft8">Kunskapsdriven tillväxt </SPAN>att studie- medelssystemet bör utformas så att det premierar tidigt avslutade</P>
<P class="p89 ft17">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">högskolestudier. I rapporten föreslås att examensbonus som utdelas om studierna avslutas i tid, eller generösare återbetal- ningsregler för yngre studenter, utreds.<A href="#page_178"><SPAN class="ft36">38</SPAN></A></P>
<P class="p123 ft40">Alternativ: Examensbonus</P>
<P class="p384 ft7">Kommitténs slutsats är att ökad examensfrekvens i praktiken inte behöver säga mer än att studenter som avslutat sina studier i större utsträckning än tidigare lämnar in en ansökan om examen. Den genomgång av olika genomströmningsmått som vi redovisar tidigare i detta kapitel visar att ökad examensfrekvens i praktiken varken behöver leda till att studenternas skuldsättning minskar eller till att deras inträde på arbetsmarknaden skyndas på. Många studenter fullföljer sina studier utan att ansöka om examen och i de flesta utbildningar innebär inte examensbeviset en förutsättning för att man ska få jobb. Inom de utbildningar där examensbeviset behövs för yrkesutövningen är också examensfrekvensen hög.</P>
<P class="p78 ft7">Kommitténs bedömning är att en examensbonus inte skulle bli kostnadseffektiv. Den riskerar att bli en premie till studenter som skulle ha ansökt om examen i vilket fall som helst, dvs. en extra utgift inom studiemedelssystemet med mycket begränsad effekt på genomströmningen. En examensbonus skulle också bli en stor utgift. Även om en så blygsam bonus som t.ex. 10 000 kronor skulle delas ut för de cirka 58 000 examina som utfärdades läsåret 2006/07, dvs. enbart för att premiera de studenter som redan i dag tar ut examen och som gör så utan ekonomisk belöning, skulle totalkostnaden uppgå till 580 miljoner kronor. Därutöver till- kommer de ytterligare studenter som skulle ansöka om examen för att få ut sin bonus, som alltså inte skulle ha ansökt om inte bonusen funnits.</P>
<P class="p609 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft70">Åtgärder för etablering på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p384 ft7">Riksdagen har beslutat om åtgärder som stärker yngre studenters tillgång till högre utbildning. Nya tillträdesregler till den högre utbildningen införs successivt från och med antagningen till höst- terminen 2008, till och med antagningen till höstterminen 2010.</P>
<P class="p610 ft44"><SPAN class="ft41">38 </SPAN>Ds. 2007:38.</P>
<P class="p393 ft17">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft7">Dessa innebär bl.a. att den så kallade <NOBR>25:4-regeln</NOBR> försvinner.<A href="#page_179"><SPAN class="ft36">39 </SPAN></A>Förändringarna medför också att det blir enklare att bli antagen till högskolan för den student som söker dit direkt med slutbetyg från gymnasieskolan, utan att gå omvägen via komvux för att kom- plettera sina betyg.<A href="#page_179"><SPAN class="ft36">40</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">I kommitténs uppdrag ingår att föreslå vägar att öka genom- strömningen för att möjliggöra ett tidigare inträde på arbets- marknaden. Vi har därför analyserat ett par alternativa åtgärder inom ramen för studiestödssystemet.</P>
<P class="p612 ft114">Alternativ: Ämnesområdes- eller yrkesområdesanpassad låne- och bidragsandel</P>
<P class="p70 ft7">Studenternas möjligheter att få arbete efter avslutade studier beror i stor utsträckning på utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Den som går en utbildning där efterfrågan på arbetsmarknaden är hög har lättare att få ett arbete när studierna är färdiga. För att öka genomströmningen i det här avseendet är det med andra ord viktigt att uppmuntra studenterna att välja rätt utbildning.<A href="#page_179"><SPAN class="ft36">41</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Det skulle vara möjligt att påverka studenternas studieval via studiemedelssystemet, genom att t.ex. införa differentierade låne- villkor mellan olika utbildningar eller utbildningsområden, exempelvis i enlighet med den modell som skisserats i diskussionen av tidsanpassade låne- och bidragsandelar. Studiemedlen kan göras mer förmånliga för studier inom områden där arbetsmarknads- behoven förväntas vara stora i framtiden.</P>
<P class="p71 ft7">Med fler studieval som omedelbart leder till arbete, eller åtminstone med positiva förväntningar på framtida jobb, är det också möjligt att fler studenter skulle begränsa sin studietid. Ett inte ovanligt skäl till att studierna drar ut på tiden är att student- erna inte får arbete när de är klara. De läser därför vidare för att slippa gå utan arbete eller för att förbättra sina möjligheter att få jobb i framtiden. I en enkätundersökning som SCB genomförde bland högskolestuderande under våren 2007 angav 11 procent att</P>
<P class="p535 ft43"><SPAN class="ft52">39</SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">25:4-regeln</SPAN></NOBR> innebär att en student uppfyller kraven på grundläggande behörighet om hon eller han är minst 25 år det kalenderår som utbildningen börjar och har arbetat minst fyra år på minst halvtid.</P>
<P class="p613 ft43"><SPAN class="ft52">40</SPAN><SPAN class="ft96">Även studenter med slutbetyg från komvux, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser komvux, kommer att ha lättare att bli antagna.</SPAN></P>
<P class="p483 ft115"><SPAN class="ft52">41</SPAN><SPAN class="ft71">Senare i detta kapitel, i avsnittet </SPAN>Universitetens och högskolornas ansvar för genom- strömningen, <SPAN class="ft44">analyseras betydelsen av högskolornas arbete med studie- och karriärväg- ledning.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">de studerade i stället för att bli arbetslösa, och cirka 75 procent att de läste för att öka sina chanser på arbetsmarknaden.<A href="#page_180"><SPAN class="ft36">42</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Kommittén bedömer att svårigheterna att prognostisera de framtida arbetsmarknadsbehoven är stora, framför allt på individ- nivå. Med detta alternativ skulle dessutom studenterna få bära de ekonomiska konsekvenserna av eventuella felbedömningar.</P>
<P class="p65 ft7">Kommittén konstaterar vidare att ett ämnesområdesanpassat eller yrkesområdesanpassat studiemedelssystem skulle innebära utbildningspolitiska överväganden som skulle betyda att studie- medelssystemet tillskrevs andra syften än dagens. Systemet skulle göras till ett prognos- och dimensioneringsinstrument inom den högre utbildningen. Vi bedömer att en förändring i den här rikt- ningen skulle bli svåradministrerad och samtidigt ge begränsad effekt på studenternas agerande.</P>
<P class="p75 ft40">Alternativ: Åldersanpassad låne- och bidragsandel</P>
<P class="p372 ft7">Ett sätt att verka för att studenterna kommer ut på arbetsmark- naden tidigt är att se till att de är unga när de börjar studera, dvs. att öka övergångsfrekvensen från gymnasieskolan eller på annat sätt belöna unga studenter. Av 2007 års nybörjarstudenter hade ungefär hälften, dvs. drygt 40 000, gått ut gymnasieskolan antingen samma år eller ett till två år tidigare. De flesta kom från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller tekniska gymnasie- program.</P>
<P class="p106 ft7">Studiemedelssystemet skulle kunna utformas så att det premie- rar unga studenter, t.ex. genom att det var förmånligare att ta studiemedel vid unga år. Detta skulle kunna åstadkommas enligt samma principer som beskrivits tidigare, dvs. med anpassade låne- och bidragsandelar. De studiemedel som tas av unga studenter skulle kunna innehålla en större andel studiebidrag, jämfört med lån som tas av äldre.</P>
<P class="p106 ft7">Kommittén bedömer att det finns en uppenbar risk att pre- mieringen av de yngre studenterna skulle ske på bekostnad av de äldre. Om mer resurser skulle ges till ungdomar i form av mer studiebidrag eller förmånligare lån, och om förändringarna genom- fördes utan att de totala ekonomiska resurserna samtidigt ut- ökades, blev det nödvändigt att strama åt villkoren för andra grupper. Detta innebär i så fall att förutsättningarna skulle kunna</P>
<P class="p531 ft44"><SPAN class="ft41">42 </SPAN>SCB (2007a).</P>
<P class="p393 ft17">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft7">försämras för de något äldre studenterna, något som i sin tur skulle skapa sämre möjligheter för livslångt lärande.</P>
<P class="p614 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.6</SPAN><SPAN class="ft70">Studiestöd för ökad genomströmning i Danmark, Finland och Norge</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Även i Danmark, Finland och Norge har de senaste årens för- ändringar inom studiestödssystemen i första hand syftat till stärkt studerandeekonomi och till att öka genomströmningen.</P>
<P class="p56 ft7">I samtliga nordiska länder innehåller studiestödssystemen i dag inslag som i någon mån begränsar studietiden eller syftar till att belöna höjd prestationsgrad. Inte i något av länderna ger studie- stödssystemet särskilda incitament för tidig studiestart, färre studieavbrott eller höjd examensfrekvens.</P>
<P class="p97 ft40">Danmark satsar på att förkorta studietiden</P>
<P class="p90 ft7">I det danska studiestödssystemet finns regler som förhindrar att normalstudietiden överskrids alltför mycket, eftersom studerande som blir mer än tolv månader försenade i sina studier, jämfört med det förbrukade studiestödet, förklaras studieinaktiva. Detta leder i sin tur till att studiestödet stoppas. Utbetalningarna återupptas när förseningen har hämtats in. På det här sättet tillåter studiestöds- systemet endast en studietid som överskrider den normala för utbildningen med ett år.</P>
<P class="p68 ft7">Åtgärder som diskuterats men inte genomförts är t.ex. att studenter som påbörjar högre utbildning mer än två år efter sin gymnasieutbildning ska få lägre studiestöd, eller att studenter som startar tidigare på motsvarande sätt ska få högre stöd. Andra för- slag har varit att stoppa studiestödet om normalstudietiden över- skrids, att bara betala ut ett mindre belopp innan studenten genomgått en första delexamen eller att belöna en snabbt genom- förd <NOBR>bachelor-examen</NOBR> med en premie (icke förbrukat studiestöd).<A href="#page_181"><SPAN class="ft36">43</SPAN></A></P>
<P class="p600 ft44"><SPAN class="ft41">43 </SPAN>Statens uddannelsesstøtte (2008a).</P>
<P class="p194 ft17">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p615 ft40">I Finland höjs lånebeloppet och generösare återbetalningsregler införs</P>
<P class="p384 ft7">Sedan 2005 får finska studenter inom yrkesutbildningar ett skatteavdrag på 30 procent av studielånet för lånebelopp som över- stiger 2 500 euro, om studietiden inte överskrider normaltid plus ett år. Motsvarande avdrag ges till universitetsstuderande vars studietid inte överskrider normaltid plus två år. År 2005 höjdes också statsgarantibeloppet för studielån i samband med högskole- studier från 220 till 300 euro per månad.</P>
<P class="p64 ft7">Syftet med både skatteavdraget och det höjda statsgaranti- beloppet är att uppmuntra studenterna att ta mer studielån, för att på så sätt skapa förutsättningar för systematiska studier på heltid. I juni 2008 hade åtgärderna emellertid inte lett till att studenterna tagit mer lån.<A href="#page_182"><SPAN class="ft36">44</SPAN></A></P>
<P class="p107 ft40">I Norge ställs prestationsgraden i centrum</P>
<P class="p372 ft7">Ett nytt norskt studiestödssystem infördes från och med läsåret 2002/2003, som en del av den s.k. kvalitetsreformen.<A href="#page_182"><SPAN class="ft36">45 </SPAN></A>Det nya systemet innehöll två större förändringar jämfört med det tidigare: dels höjdes totalbeloppet för att göra det möjligt för studenterna att studera på heltid utan att behöva arbeta parallellt, dels infördes den s.k. konverteringsordningen. Konverteringsordningen innebär att delar av studielånen omvandlas till bidrag i efterhand, ju fler poäng studenterna tar desto större andel av lånen omvandlas. Studielån kan omvandlas till bidrag upp till åtta år efter att det beviljats. Båda förändringarna syftade till att öka genomström- ningen, i första hand genom att öka studenternas individuella prestationsgrad.</P>
<P class="p616 ft25">En utvärdering av kvalitetsreformen, som det norska Kunn- skapsdepartementet redovisade 2007, tyder på att reformen inte påverkat den tid som studenterna lägger ner på sina studier, respek-</P>
<P class="p379 ft42"><SPAN class="ft52">44</SPAN><SPAN class="ft53">Folkpensionsanstalten (2008).</SPAN></P>
<P class="p465 ft43"><SPAN class="ft52">45</SPAN><SPAN class="ft95">Målsättningen med den norska kvalitetsreformen är att Norge ska vara en ledande kunskapsnation. Reformen ska bidra till bättre kvalitet inom högre utbildning och forskning. Reformen trädde i sina huvuddelar i kraft från och med 2002. Ett nytt examenssystem introducerades under läsåret 2003/04. I regeringens proposition delades Kvalitetsreformen in i en studiereform och en styrningsreform. Studiereformen hade den överordnade mål- sättningen att ”studenten ska lyckas” och presenterade en uppläggning som syftar till en enhetlig studiemiljö inom en reviderad examensstruktur. Den andra huvuddelen av propo- sitionen – styrningsreformen – omfattar högskolornas frihet och former för nationell sam- ordning inom högre utbildning. Högskoleverket (2006b).</SPAN></P>
<P class="p617 ft17">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">tive ägnar åt arbete vid sidan av studierna. De förvärvsarbetar lika mycket som tidigare eller mer. Å andra sidan visar utvärderingen inte heller någon skillnad i prestation mellan studenter som arbetar upp till tio timmar i veckan och de som inte arbetar alls. De båda grupperna lägger ner lika mycket tid, klarar av sina studier ungefär lika bra, och de tar ungefär lika lång tid på sig för att bli färdiga. Få studenter anger dålig ekonomi som skäl till varför de blir försenade eller avbryter sina studier.</P>
<P class="p71 ft7">De preliminära uppgifter som redovisas i utvärderingen tyder på att det genomsnittliga antalet poäng som studenterna klarar av har ökat något under den tid som konverteringsordningen har varit i bruk. Bland heltidsstudenterna får cirka 75 procent av studenterna s.k. full konvertering. Dessa klarar så många poäng som ingår i utbildningens normalstudietid. Eftersom den norska Lånekassen inte har jämförbara tal för perioden innan konverteringsordningen, går det inte att säga om denna inneburit att de norska studenterna numera klarar av fler poäng än de gjorde innan det nya systemet infördes.<A href="#page_183"><SPAN class="ft36">46</SPAN></A></P>
<P class="p525 ft31"><SPAN class="ft31">2.4</SPAN><SPAN class="ft69">Universitetens och högskolornas ansvar</SPAN></P>
<P class="p618 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Högskoleverket ska få i uppdrag att inom ramen för de nationella kvalitetsgranskningarna utvärdera högskolornas och universitetens insatser för att främja genom- strömningen. I detta sammanhang bör i synnerhet lärosätenas arbete med studerandestöd uppmärksammas, dvs. studievägled- ning, karriärvägledning, studenthälsovård samt annat studie- socialt och studietekniskt stöd. Även lärosätenas uppföljning av de studerandes studieaktivitet bör granskas.</P>
<P class="p619 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Möjligheten att skapa kostnads- effektiva drivkrafter för genomströmning inom ramen för studiemedelssystemet är begränsad. Genomströmningen på- verkas i högre grad av andra faktorer. Många av dessa beror på lärosätenas sätt att organisera utbildning och undervisning, samt på kvaliteten i väglednings- och informationsinsatser och annat studerandestöd. Även uppföljningen av studenternas studie- aktivitet har betydelse.</P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft41">46 </SPAN>Kunnskapsdepartementet (2007).</P>
<P class="p194 ft17">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p620 ft7">De förändringar som ägt rum inom högskolan under de senaste decennierna, med kraftigt ökat studerandeantal och mer heterogena studerandegrupper, har lett till att studiernas orga- nisation och studerandestödet har fått ökande betydelse för genomströmningen. Kommittén bedömer därför att högskolor- nas insatser inom dessa områden bör stärkas.</P>
<P class="p621 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft70">Dödviktsförlust och fördröjda konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Många av de förändringar i studiemedelssystemet för att öka genomströmningen som kommittén prövat, visar sig vid en närmare granskning inte vara kostnadseffektiva. Två principiella problem är de dödviktsförluster som uppstår, samt att flera åtgärder endast får fördröjda konsekvenser för de studerande.</P>
<P class="p77 ft7">Med så kallade dödvikstförluster avses subventionering av verksamheter som hade kommit till stånd även utan stöd. Sådana förluster uppstår vid samtliga åtgärder som kommittén analyserat ovan, som innebär att ett visst beteende belönas ekonomiskt, dvs. <NOBR>peng-per-poäng-system,</NOBR> examensbonus, tidsanpassad låne- och bidragsandel, åldersanpassad låne- och bidragsandel, samt ämnes- områdes- eller yrkesområdesanpassad låne- och bidragsandel. Samtliga dessa alternativ innebär att studenter som agerar på ett visst sätt kommer att belönas ekonomiskt via studiemedels- systemet. Dödviktsförlusten uppstår i och med att även de stu- denter som redan i dag uppför sig i enlighet med förslagen, som t.ex. ansöker om examen, presterar många poäng per termin, är unga eller väljer rätt ämnesinriktning på studierna, ges viss ekonomisk bonus. Det innebär att åtgärden innebär en kostnad inom studiemedelssystemet redan innan den eventuellt lett till beteendeförändring.</P>
<P class="p604 ft7">Problemet med åtgärder som får fördröjda ekonomiska kon- sekvenser för de studerande är att sådana i allmänhet innebär svaga incitament för beteendeförändring under studiernas gång. Detta är erfarenheter som redovisas från andra nordiska länder och som även visats i forskning.<A href="#page_184"><SPAN class="ft36">47 </SPAN></A>Den här begränsningen finns inbyggd i samtliga alternativ ovan som innebär att återbetalningsvillkoren för lånen ändras, dvs. de olika varianterna av anpassade låne- och</P>
<P class="p519 ft44"><SPAN class="ft41">47 </SPAN>Forskning visar t.ex. att en omedelbar ekonomisk återbäring oftast har större betydelse för rekryteringen till studier än en ekonomisk fördel i framtiden. Vossensteyn, H. (2005).</P>
<P class="p440 ft17">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft7">bidragsandelar. Studenterna upplever inte de ekonomiska kon- sekvenserna omedelbart under tiden de studerar, utan först efteråt.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Annat än studiemedlen spelar stor roll</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Förändringar inom studiemedelssystemet som syftar till att öka genomströmningen kan dessutom bara få effekter på de cirka 70 procent av studenterna som verkligen utnyttjar studiemedlen. Övriga berörs inte. Detta innebär både att åtgärdernas effektivitet begränsas och att den sociala träffbilden riskerar att bli sned.</P>
<P class="p55 ft7">När studiemedelssystemet förändras för att mer eftertryckligt främja hög genomströmning inom högskolan, innebär detta också att sikte tas på den enskilde studenten. Förändringarna syftar till att påverka individen att börja studera vid unga år, prestera väl, inte hoppa av eller göra avbrott i sina studier, inte studera alltför länge och helst avsluta studierna med att ansöka om examen. Den student som uppför sig på det sättet belönas ekonomiskt.</P>
<P class="p55 ft7">Om studenterna tänker ekonomiskt och agerar rationellt och ekonomiskt kommer vissa åtgärder som vidtas inom ramen för studiemedelssystemet att fungera som drivkrafter för högre genomströmning. Men det är samtidigt drivkrafter med begränsad styrka och räckvidd, eftersom studentens handlingsutrymme i stor utsträckning bestäms av de studieförutsättningar som erbjuds. Studenterna råder inte själva över dessa förutsättningar, dvs. över utbildningarnas och undervisningens organisering, studie- och yrkesvägledning, studenthälsovård och annat studerandestöd. I första hand är det universiteten och högskolorna som bestämmer, och lärosätena påverkas i sin tur av de villkor som ges från besluts- fattare på högre nivåer i samhället.</P>
<P class="p96 ft7">För att de förändringar som vi föreslår inom ramen för studiemedelssystemet ska få avsett genomslag, och överhuvudtaget för att stärka förutsättningarna för hög genomströmning inom den högre utbildningen, förutsätts även lärosätenas engagemang.</P>
<P class="p622 ft17">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Ökat studerandeantal och större heterogenitet</P>
<P class="p87 ft7">De senaste årtiondenas stora expansion av den högre utbildningen, och den breddade rekrytering som ägt rum, har inneburit att ökade krav ställs på både utbildning och stödfunktioner. Detta konsta- teras t.ex. i Högskoleverkets rapport <NOBR><SPAN class="ft8">Studier-karriär-hälsa</SPAN>.<A href="#page_186"><SPAN class="ft36">48</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p63 ft7">Tidigare var akademisk utbildning en angelägenhet för ett litet fåtal. År 1945 fanns cirka 14 000 studenter vid dåvarande univer- sitet och fackskolor. Selektionen var hård, endast de mest studie- motiverade och högst meriterade ungdomarna sökte och antogs.<A href="#page_186"><SPAN class="ft36">49 </SPAN></A>Sedan dess har mycket hänt. Villkoren inom den högre utbild- ningen har förändrats dramatiskt, kanske framför allt under de senaste två decennierna. Antalet studenter har i princip för- dubblats, från 170 000 under höstterminen 1990 till drygt 320 000 hösten 2007. Störst är ökningen bland de något äldre studenterna. Hösten 2007 var nästan hälften av studenterna äldre än 25 år, en dryg fjärdedel var äldre än 30 år och drygt tio procent var äldre än</P>
<P class="p435 ft7"><SPAN class="ft7">40</SPAN><SPAN class="ft51">år.</SPAN></P>
<P class="p214 ft7">Expansionen har även inneburit att rekryteringen breddats i</P>
<P class="p529 ft7">socialt avseende. Andelen nybörjarstudenter från arbetarhem har ökat från 18 procent läsåret 1993/94, till 25 procent 2005/06. Totalt har antalet studenter med arbetarbakgrund ökat med 40 procent under perioden. Av dessa är en majoritet kvinnor. Ungefär 19 pro- cent av studenterna, nästan samtliga äldre än 25 år, har hemma- varande barn under 18 år.<A href="#page_186"><SPAN class="ft36">50</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">Dessa förändringar har inneburit att antalet studenter som kommer från hem med svag studietradition, som kommer jäm- förelsevis dåligt förberedda från gymnasieskolan, som gjort studie- uppehåll och därmed är studieovana, och sådana med sociala och möjligen ekonomiska villkor som försvårar studierna, har ökat. Om den typiske universitetsstudenten tidigare var en högpresterande, högt studiemotiverad och självgående ung man – kvinnornas andel har ökat från 20 procent i mitten på <NOBR>1940-talet</NOBR> till drygt 60 procent 2007 – är bilden betydligt mer heterogen i dag. Studenterna kom- mer till högskolan med vitt skilda förutsättningar. För att de ska klara av studierna, för att genomströmningen ska kunna hållas uppe, krävs mer vägledning och stöd än tidigare och de pedagogiska lösningarna behöver anpassas.</P>
<P class="p623 ft42"><SPAN class="ft52">48</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2007b).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">49</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2006c).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">50</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2008e).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p624 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">Insatser för ökad genomströmning behöver stärkas och följas upp</SPAN></P>
<P class="p137 ft7">Kommittén bedömer att de åtgärder som universitet och högskolor vidtar för att hålla genomströmningen uppe, sättet att organisera och genomföra utbildningen och kanske framför allt det stude- randestöd som erbjuds, påverkar studentens möjligheter att full- följa sina studier. Dessa faktorer inverkar också på i vilken ut- sträckning som studenten klarar av sitt studieåtagande, dvs. klarar av att ta sina högskolepoäng, och på hur lång tid som hon eller han behöver på sig för att bli färdig.</P>
<P class="p117 ft7">Kommittén ser även genomströmningen som ett mått på den högre utbildningens resultat och därigenom är den viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Som ett resultat av den högre utbildningen tillförs arbetsmarknaden välutbildad arbetskraft. Denna är i sin tur en förutsättning för ekonomisk tillväxt och ökat välstånd.</P>
<P class="p117 ft7">Eftersom genomströmningen inom den högre utbildningen är viktig för både studenterna och samhället bör åtgärder som syftar till att upprätthålla och främja hög genomströmning följas upp i större utsträckning och på ett mer systematiskt sätt än vad som hittills gjorts.</P>
<P class="p625 ft40">Högskoleverket bör utvärdera genomströmningen</P>
<P class="p104 ft7">Högskoleverket har redan i dag i uppdrag att bedöma den högre utbildningens kvalitet. Som underlag för dessa granskningar utvärderas utbildningarnas förutsättningar, utbildningsprocesserna och utbildningarnas resultat.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén föreslår att Högskoleverket får i uppdrag att inom ramen för de nationella kvalitetsgranskningarna, i bedömningen av utbildningarnas resultat, även utvärdera högskolornas och univer- sitetens insatser för att upprätthålla och främja genomströmningen. I detta sammanhang bör i synnerhet lärosätenas studerandestöd uppmärksammas, dvs. studievägledning, karriärvägledning, student- hälsovård samt annat studiesocialt och studietekniskt stöd. Även lärosätenas uppföljning av de studerandes studieaktivitet bör granskas.</P>
<P class="p626 ft17">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft70">Studiernas organisering och genomförande</SPAN></P>
<P class="p498 ft40">De pedagogiska lösningarna styr genomströmningen</P>
<P class="p87 ft7">Den statistik som presenterats tidigare i detta avsnitt visar att studiernas organisering hör samman med genomströmningen. Högst examensfrekvens, kortast studietid, lägst avhopps- och uppehållsfrekvens, högst prestationsgrad och de högsta etablerings- talen återfinns i regel inom yrkesprogrammen, dvs. inom samman- hållna utbildningar med tydliga studiegångar som riktas mot defi- nierade områden eller yrken på arbetsmarknaden. Om yrkes- utövningen dessutom innebär krav på examensbevis ökar examens- frekvensen ytterligare. Genomströmningen inom de sammanhållna yrkesprogrammen kan jämföras med de fristående kurserna och studier som bedrivs för generella examina. Här är genomström- ningen lägre, egentligen oavsett vilket genomströmningsmått som används. Även inom distansutbildningen är genomströmningen relativt låg.</P>
<P class="p124 ft7">Många av yrkesprogrammen är organiserade i studiegångar som på ett naturligt sätt ”leder” studenten från den ena kursen till den andra, från den första terminen till utbildningens slut. Samman- hållningen bland studenterna stärks eftersom studiegrupperna i allmänhet är mer permanenta än inom fristående kurser. Inte sällan möter studenterna samma lärare under utbildningens gång. Sta- tistiken visar att prestationsgraden ökar om studierna på detta sätt utförs ”klassrumsbundet”, i sammanhållna studiegrupper som är mer eller mindre stabila över tid.</P>
<P class="p118 ft7">De studenter som kommittén samtalade med vid studiebesök vid Lunds universitet och Malmö högskola i oktober 2008, poängterade att andelen lärarledd undervisning har betydelse för genomströmningen. Det är viktigt både att satsa på den peda- gogiska utformningen för att hålla kvar studenterna i studier, och att se till att studenterna får träffa och undervisas av lärare. Denna slutsats bekräftas bl.a. i en undersökning som genomförts inom Lunds universitet. Andelen studieavhopp framstår som störst vid de fakulteter som har mindre resurser per student och där den lärarledda undervisningen och den personliga kontakten med lärarna är satta på undantag.<A href="#page_188"><SPAN class="ft36">51</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft7">Att olika sätt att organisera den högre utbildningen spelar roll för genomströmningen är en sanning som är känd sedan länge.</P>
<P class="p627 ft44"><SPAN class="ft41">51 </SPAN>Lunds universitets studentkårer (2008).</P>
<P class="p393 ft17">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Tidigare anpassades t.ex. resultatkraven för tilldelning av studie- medel efter genomströmningen i olika utbildningar. Fram till och med 2006 delades den högre utbildningen in i två grupper med olika resultatkrav. I den första gruppen ingick utbildningar med s.k. fri studiegång, dvs. med stor andel självstudier, liten andel lärarledd undervisning, praktik, etc. Hit räknades bland andra juris kandidat- programmen och ekonomutbildningarna. För utbildningar med fri studiegång krävdes studieresultat motsvarande 75 procent av studie- åtagandet. Grupp två innehöll utbildningar med bunden studie- gång, alltså med en större andel lärarledd undervisning i samman- hållna grupper. För dessa utbildningar krävdes att studenterna skulle klara av i princip alla poäng för att få fortsatta studiemedel.</P>
<P class="p89 ft40">Studentgruppen har betydelse</P>
<P class="p104 ft7">Den höga genomströmningen inom vissa utbildningar har också med studentpopulationen att göra. Målmedvetna studenter bedriver målinriktade studier. De studenter som söker sig till yrkes- programmen har tydligare definierade mål för sina studier än andra. Ett yrkesprogram väljer man för att utbilda sig för en viss yrkes- verksamhet. Fristående kurs väljs oftare av den, som inte har ett klart mål med sina studier.</P>
<P class="p71 ft7">Studenternas kön och ålder har också betydelse när det gäller genomströmningen, som visats tidigare. Examensfrekvensen är högre bland kvinnor och yngre studenter än bland män och något äldre, och andelen studieavbrott och studieavhopp är lägre bland kvinnorna än bland männen. Männen har dock generellt lite lättare än kvinnorna att få jobb efter avslutade studier.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.5</SPAN><SPAN class="ft70">Vägledning och information</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Studievägledning behövs för genomströmningen</P>
<P class="p104 ft7">Fungerande studievägledning och information krävs för att studenterna ska kunna genomföra sina studier i god ordning och utan onödiga dröjsmål, och för att de ska komma ut på arbets- marknaden rustade med en utbildning som gör dem anställnings- bara inom områden där det finns arbetstillfällen och där de själva önskar arbeta. Detta är en slutsats som bland annat dras i Hög- skoleverkets rapport <NOBR><SPAN class="ft8">Studier-karriär-hälsa,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>där författarna menar att</P>
<P class="p163 ft17">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård kan motiveras både av studenternas bästa och av ekonomiska skäl, dvs. för att studenterna ska klara av sina studier på avsedd tid.<A href="#page_190"><SPAN class="ft36">52 </SPAN></A>Även i propositionen <SPAN class="ft8">Ny värld </SPAN><SPAN class="ft65">- </SPAN><SPAN class="ft8">ny högskola </SPAN>(prop. 2004/05:162) betonas studievägledningens betydelse för god genomströmning.</P>
<P class="p115 ft7">I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) framhåller regeringen att studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet är nöd- vändig för att tillgodose individens och arbetsmarknadens behov. Lärosätena får därför i uppgift att i årsredovisningen för 2008 redovisa vad som gjorts inom området. Regeringen förklarar sig beredd att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig att de skärpta kraven på studie- och yrkesvägledningen inte gett tillräckliga resul- tat.</P>
<P class="p86 ft40">Karriärvägledning en växande verksamhet</P>
<P class="p372 ft7">I rapporten <NOBR><SPAN class="ft8">Studier-karriär-hälsa</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>beskriver Högskoleverket karriär- vägledning som en särskild stödfunktion som inrättats vid ungefär hälften av landets universitet och högskolor. Denna erbjuds antingen vid s.k. arbetslivscentra eller som en avgränsad del av lärosätenas studievägledning. Karriärvägledning ges i allmänhet i flera steg, dels till presumtiva studenter och som en del av utbildningarna, dels till studenter som är på väg ut på arbetsmarknaden. Den handlar om att underlätta studenternas övergång från utbildning till arbetsliv, och därmed även om ökad genomströmning.</P>
<P class="p118 ft7">”Bättre framtidsutsikter ökar genomströmningen”, menade även de studenter som kommittén intervjuade vid Lunds universitet. I Malmö framhöll studenterna att avhopp framför allt beror på att man bedömer att studierna inte kommer att leda till arbete. Även de anställda som intervjuades i Malmö och Lund betonade hur genomströmningen påverkas av att studenterna blir medvetna om hur vägen från studier till arbetsmarknad ser ut. Osäkerhet om den framtida yrkesrollen och arbetsmarknaden påverkar studie- resultaten. I en undersökning som genomfördes hösten 2001 vid Umeå universitet uppgavs osäkerhet med <NOBR>studie-,</NOBR> yrkes- eller ämnesval vara de vanligaste skälen till varför studenter funderar på att hoppa av sina studier. <A href="#page_190"><SPAN class="ft36">53</SPAN></A></P>
<P class="p628 ft42"><SPAN class="ft52">52</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2007b).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">53</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2004); Högskoleverket (2008c).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Kvaliteten i högskolornas karriärvägledning är i sin tur beroende av information om och från det omgivande samhället. Samhälls- kontakter är nödvändiga. Högskoleverket har i två omgångar, 2004 och 2007, utvärderat hur universiteten och högskolorna hanterar denna samverkan. En övergripande slutsats är att arbetet stärkts under senare år. Kanske främst som ett resultat av Bologna- processen med dess fokus på anställningsbarhet, men även på grund av vikande söktryck till många utbildningar och den oro för arbetslöshet som <NOBR>2000-talets</NOBR> studenter känner, har dialogen med det omgivande samhället kring utbildningarnas dimensionering och innehåll stärkts, och omvärldskontakterna i utbildningarna ökat. <A href="#page_191"><SPAN class="ft36">54</SPAN></A></P>
<P class="p89 ft40">Arbetsmarknadsinformation – avkastning på studierna</P>
<P class="p90 ft7">Som en del i karrärvägledningen ingår ofta frågan om avkastning på studierna. Utbildningens intäkter och kostnader och därmed också avkastningen har betydelse för studenternas utbildningsval.</P>
<P class="p55 ft7">Detta är en central slutsats som dras i en bilaga till Långtids- utredningen 2008 (SOU 2008:69). I rapporten visas att avkast- ningen på utbildningen är en ekonomisk sporre som påverkar individens utbildningsval, även om faktorer som social bakgrund, värderingar och normer också spelar in. Behovet av information för att studenterna ska kunna välja ”rätt” utbildning betonas. Utredar- na efterlyser t.ex. statistik som beskriver livsinkomster vid olika utbildningsval och skattade inkomstutvecklingar för olika utbild- ningsinriktningar.</P>
<P class="p592 ft40">Brister i <NOBR>studie-,</NOBR> yrkes- och karriärvägledning</P>
<P class="p104 ft25">Universitet och högskolor är skyldiga att erbjuda studievägledning. Detta anges i högskoleförordningen (1993:100):</P>
<P class="p629 ft15">Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.</P>
<P class="p630 ft7">Förordningen säger däremot inget om verksamhetens utformning eller omfattning.</P>
<P class="p631 ft44"><SPAN class="ft41">54 </SPAN>Umeå universitet (2002).</P>
<P class="p194 ft17">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft7">Undersökningar tyder på att verksamheten har brister. Högskoleverket redovisar t.ex. i flera rapporter brister i både till- gången till, och kvaliteten på, universitetens och högskolornas studievägledning.<A href="#page_192"><SPAN class="ft36">55 </SPAN></A>Närmare hälften av lärosätena saknade under 2007 dokumenterade mål och riktlinjer för studievägledningen, något som bland annat lett till att kvaliteten varierar stort. Bristan- de ledningsansvar, avsaknad av arenor för studerandeinflytande samt bristfällig kvalitetskontroll och uppföljning är andra problem som lyfts fram. I Högskoleverkets rapport <SPAN class="ft8">Studentspegeln 2007 </SPAN>uppger 33 procent av studenterna att de har besökt studieväg- ledningen under det senaste året. Av dessa var 60 procent nöjda och 34 procent uttalat missnöjda.</P>
<P class="p78 ft7">I en undersökning som JUSEK genomförde 2007 bland studenter som tagit examen inom det samhällsvetenskapliga och juridiska området var studenterna generellt missnöjda med den information som de fått av sina lärosäten om arbetsmarknaden. Varannan student ansåg att de fått alltför dålig information om vilka arbeten som utbildningen kan leda till, och sju av tio tyckte att informationen om tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden var otillräcklig. Bara en fjärdedel ansåg att högskolan underlättat kontakterna med arbetslivet.<A href="#page_192"><SPAN class="ft36">56</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">Vilken vägledning som erbjuds varierar dessutom ofta mellan fakulteter och institutioner inom ett och samma lärosäte. De fakulteter som inrymmer dyrare utbildningar har ofta råd med mer och bättre studievägledning än andra, berättade t.ex. studenterna och anställda vid studerandeenheten vid Lunds universitet. Programutbildningar får mer pengar för studievägledning än andra utbildningar, trots att behovet ofta är mindre.</P>
<P class="p61 ft7">Under 2005 lät Saco genomföra en undersökning av hur 18 uni- versitet och högskolor arbetade för att underlätta studenternas lärosätes- och utbildningsval, samt studenternas övergång från studier till arbete. I studien belystes verksamheter och aktiviteter som arbetslivscenter, arbetsmarknadsdagar, studievägledning, prak- tik i utbildning, uppföljning av studenter efter avslutade studier och annan studiestödjande verksamhet. En generell slutsats är att det arbetslivsinriktade stödet ofta bedrivs med knappa resurser, under ogynnsamma organisatoriska förhållanden och i konkurrens med andra verksamheter som är mer direkt studiestödjande. Antalet medarbetare vid lärosätenas arbetslivscenter är ofta lågt,</P>
<P class="p632 ft42"><SPAN class="ft52">55</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2007a); Högskoleverket (2007b); Högskoleverket (2007e).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">56</SPAN><SPAN class="ft54">JUSEK (2007).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">vilket begränsar möjligheterna till individuell vägledning och mål- gruppsanpassade insatser. Samtidigt sker arbetet inte alltid syste- matiskt. För arbetsmarknadsdagar ansvarar i allmänhet student- organisationerna, ibland i samverkan med externa aktörer.<A href="#page_193"><SPAN class="ft36">57 </SPAN></A>Bristen på systematik i högskolans samverkan med det omgivande sam- hället påtalas också av Högskoleverket.<A href="#page_193"><SPAN class="ft36">58</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Flera av de studievägledare som deltog i Saco:s studie menade att studievägledarens arbetsuppgifter förändrats. Det läggs betyd- ligt större tonvikt på studiesociala frågor nu än tidigare. Utrymmet för information om mer formella krav och förutsättningar för studierna har minskat.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.6</SPAN><SPAN class="ft70">Studenthälsovård</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Ytterligare en form av studerandestöd som har betydelse för genomströmningen är studenthälsovården. Kommittén konstaterar att styrningen av studenthälsovården för närvarande är svag. Hög- skolornas ansvar, som det uttrycks i högskolelagen, är vagt for- mulerat. Därmed har det uppstått stora skillnader i lärosätenas arbete med studenthälsovården. Dessutom anses studenthälso- vården inte ingå i högskolornas kärnverksamhet och blir därmed inte prioriterad.</P>
<P class="p68 ft7">Kommitténs överväganden rörande studenthälsovården redo- visas mer utförligt i kapitel 3 <SPAN class="ft8">Studenthälsofrågor</SPAN>.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.7</SPAN><SPAN class="ft70">Annat studerandestöd</SPAN></P>
<P class="p633 ft40">Studietekniskt stöd</P>
<P class="p104 ft7">I den <NOBR>Saco-undersökning</NOBR> som refereras tidigare framkom att de flesta lärosäten avsätter resurser för verksamheter som syftar till att förbättra studenternas språkbehandling, i form av s.k. språkstugor, språkverkstäder eller Våga <NOBR>tala-kurser.</NOBR> Studenternas generella språkförmåga anses ha blivit sämre, bl.a. som ett resultat av de senaste decenniernas volymökning och breddade rekrytering. Även kurser och seminarier om studieteknik och studiesocialt stöd, t.ex.</P>
<P class="p634 ft42"><SPAN class="ft52">57</SPAN><SPAN class="ft53">Diehl, J. (2006).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">58</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2008c).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">stresshantering, anordnas. Ofta genomförs sådana insatser i sam- arbete med studenthälsovården.<A href="#page_194"><SPAN class="ft36">59</SPAN></A></P>
<P class="p123 ft40">Introduktion till högskolestudierna</P>
<P class="p480 ft7">I Högskoleverkets rapport <NOBR><SPAN class="ft8">Studier-karriär-hälsa</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>beskrivs introduk- tionen till högskolestudierna som ett sätt att förebygga senare misslyckanden. I en utvärdering av universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering betonas att mottagandet och introduktionen av nya studenter är viktigt för att minska antalet avhopp.<A href="#page_194"><SPAN class="ft36">60 </SPAN></A>Nybörjarstudenterna introduceras exempelvis genom att bli uppringda och välkomnade av högskolan och via olika former av fadderverksamhet, som högskolorna ofta genomför i samverkan med studentkåren.<A href="#page_194"><SPAN class="ft36">61</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.8</SPAN><SPAN class="ft70">Uppföljning av studieaktivitet</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">I en undersökning från CSN visas att under läsåret 2004/05 fick drygt 2 900 högskolestuderande heltidsstudiemedel utan att pres- tera några studieresultat. Ungefär 7 500 personer hade studiemedel hela året och presterade mindre än 40 procent av sitt studie- åtagande. CSN konstaterar att ungefär 70 miljoner kronor utgick i bidrag till högskolestuderande som inte klarade några kurser alls och ungefär 180 miljoner kronor betalades ut till personer som klarade mindre än 40 procent av ett heltidsåtagande. Dessa utbetal- ningar innebär både en kostnad för samhället och för studenten, som ska betala tillbaka ett studielån som inte lett till högre utbild- ning.<A href="#page_194"><SPAN class="ft36">62</SPAN></A></P>
<P class="p616 ft7">Bristande studieaktivitet är dock inte bara en kostnadsfråga, konstaterar kommittén. Att studenternas aktiviteter följs upp är också en förutsättning för att genomströmningen ska kunna upprätthållas. Även Högskoleverket betonar att det är viktigt att studenternas prestationer följs upp för att det ska vara möjligt att fånga upp dem som riskerar att halka efter. Så kallade ”early</P>
<P class="p336 ft42"><SPAN class="ft52">59</SPAN><SPAN class="ft53">Diehl, J. (2006).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">60</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2007e).</SPAN></P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft52">61</SPAN><SPAN class="ft95">De allra flesta lärosäten har även högskoleintroducerande utbildningar, i form av så kallade basår, basterminer eller collegeutbildningar. Antalet studenter som deltar i dessa utbild- ningar är emellertid litet, och andelen som går vidare till studier inom respektive lärosäte är låg.</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">62</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2007b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">warning systems” rekommenderas, något som tagits fram vid de flesta lärosäten, åtminstone inom vissa institutioner eller enstaka utbildningar. Metoder som används är bland annat tidiga enkäter till studenterna, uppföljningar via LADOK, poängtrösklar som studenterna måste klara för att gå vidare, samt individuell studie- vägledning. <A href="#page_195"><SPAN class="ft36">63,64</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft7">Kommittén föreslår att Högskoleverket bör få i uppdrag att som en del av de nationella kvalitetsgranskningarna även utvärdera lärosätenas interna uppföljning av de studerandes studieaktivitet.</P>
<P class="p635 ft12"><SPAN class="ft12">2.4.9</SPAN><SPAN class="ft70">Åtgärder för ökad genomströmning i Danmark, Finland och Norge</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">I de åtgärder för att öka genomströmningen inom den högre utbildningen, som genomförts eller beslutats i Danmark, Finland och Norge ingår förändringar i studiestödssystemen. Dessa för- ändringar beskrevs i det föregående avsnittet.</P>
<P class="p56 ft7">Lika ofta, eller oftare, riktar våra grannländer in sig på studenternas studiesociala situation och studiernas organisering när genomströmningen ska höjas. Att studiemedelssystemet bara har en begränsad inverkan på genomströmningen inom den högre utbildningen är en slutsats som de flesta förefaller överens om.<A href="#page_195"><SPAN class="ft36">65</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">De åtgärder som vidtas i övriga Norden överensstämmer till stora delar med kommitténs förslag och bedömningar i detta betänkande.</P>
<P class="p636 ft43"><SPAN class="ft52">63</SPAN><SPAN class="ft96">LADOK, lokalt </SPAN><NOBR>ADB-baserat</NOBR> studiedokumentationssystem, är ett nationellt dokumenta- tionssystem som finns vid de flesta universitet och högskolor. LADOK innehåller</P>
<P class="p637 ft43"><SPAN class="ft43">•</SPAN><SPAN class="ft135">kataloguppgifter: </SPAN>högskolans utbildningsutbud i form av kurser, linjer/program, examina m.m., och deras organisatoriska sammanhang</P>
<P class="p637 ft43"><SPAN class="ft43">•</SPAN><SPAN class="ft135">personuppgifter rörande studenterna: </SPAN>personnummer, namn, adress behörighet, regist- reringar (deltagande i utbildning), resultat, examina m.m.</P>
<P class="p637 ft43"><SPAN class="ft43">•</SPAN><SPAN class="ft135">temporära uppgifter: </SPAN>uppgifter som används i den lokala antagningen, d.v.s. uppgifter om sökta kurser, reservplaceringar, underlagstabeller för registrering (slutresultatet av antagningsförfarandena), ej ianspråktagna antagningar m.m.</P>
<P class="p495 ft42"><SPAN class="ft52">64</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2007b); Högskoleverket (2007e).</SPAN></P>
<P class="p638 ft44"><SPAN class="ft52">65</SPAN><SPAN class="ft71">Denna slutsats presenterades både vid det seminarium om studiefinansiering i Danmark, Finland, Norge och Sverige som Studiesociala kommittén anordnade den 22 maj 2008, samt vid den samnordiska studiestödskonferens som ägde rum på Färöarna den </SPAN><NOBR>10–12</NOBR> juni 2008.</P>
<P class="p527 ft17">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Danmark</P>
<P class="p384 ft7">Enligt den nya universitetslagen är danska universitet skyldiga att följa upp studenter som är försenade i sina studier, och att erbjuda dessa särskild vägledning. Vid förseningar på mer än ett år är denna vägledning obligatorisk, i annat fall frivillig. Universiteten ska också erbjuda möjligheter till snabb omexamination för de studenter som inte klarar tentamen eller annan examination vid första försöket, och överhuvudtaget lägga upp undervisningen så att studenterna kan genomföra denna inom ”normerad” tid.<A href="#page_196"><SPAN class="ft36">66</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Ett generellt beslut har även fattats om att studievägledningen vid universiteten ska stärkas. I den plan för att minska avhopp och förseningar som universiteten ska formulera, ska även studieväg- ledningens omfattning anges.</P>
<P class="p77 ft7">En annan dansk åtgärd för att öka genomströmningen, och som riktar sig till studenterna, syftar till att möjliggöra ett tidigt inträde på arbetsmarknaden. Denna innebär att de studenter som påbörjar fortsatt utbildning inom två år efter att de avslutat sina gymnasie- studier ska gynnas vid antagningen. Denna bestämmelse träder i kraft under 2009.<A href="#page_196"><SPAN class="ft36">67</SPAN></A></P>
<P class="p75 ft40">Finland</P>
<P class="p87 ft7">I Finland har Undervisningsministeriet utarbetat ett åtgärds- program för att skapa förutsättningar för tidigare inträde i hög- skolan och på arbetsmarknaden. Målet är 3 000 fler universitets- examina och 2 500 yrkeshögskoleexamina per år.</P>
<P class="p65 ft7">I programmet ingår både förändringar i studiemedelssystemet och i studenternas övriga studievillkor. En slutsats som dras, är att ”studieprocessen främjas av god och sporrande studieatmosfär på läroanstalten och högklassiga stödtjänster inom studiehandled- ningen och skol- och studenthälsovården i individuella problem- frågor”.<A href="#page_196"><SPAN class="ft36">68 </SPAN></A>Den studiesociala situationen ska förbättras för att skapa förutsättningar för systematiska heltidsstudier och för att däri- genom förkorta studietiderna.</P>
<P class="p486 ft42"><SPAN class="ft52">66</SPAN><SPAN class="ft53">Statens uddannelsesstøtte (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">67</SPAN><SPAN class="ft53">Universitets- og Bygningsstyrelsen (2008).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">68</SPAN><SPAN class="ft54">Undervisningsministeriet (2003).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Programmet innebär bl.a. en justering av examensstrukturen som gör det enklare att påbörja universitetsstudier med olika slags utbildningsbakgrund. Individuella studieplaner har också införts.<A href="#page_197"><SPAN class="ft36">69</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Under 2008 har den finska regeringen tillsatt den s.k. SATA- kommittén med uppgift att utarbeta övergripande riktlinjer för en ”totalreform” av den sociala tryggheten som ska förbättra med- borgarnas möjligheter att hantera förändringar i livet. Ett av reformens syften är att stimulera studerande att komma ut i arbetslivet snabbare.</P>
<P class="p625 ft40">Norge</P>
<P class="p104 ft7">I Norge genomfördes 2002 den s.k. kvalitetsreformen för att stärka kvaliteten och öka genomströmningen inom den högre utbild- ningen. Primärt i denna var ambitionerna att skapa bättre förut- sättningar för studenterna att planenligt klara av sina studier, bl.a. skulle antalet studieavhopp minska. En överordnad målsättning var att ”studenten ska lyckas”. Detta skulle i huvudsak åstadkommas genom tätare uppföljningar samt förändringar i studiernas genom- förande, exempelvis mer strukturerade och sammanhållna studie- gångar, bättre nyttjande av studieåret, nya undervisnings- och examinationsformer samt införande av individuella studieplaner.<A href="#page_197"><SPAN class="ft36">70</SPAN></A></P>
<P class="p91 ft7">Som en del i kvalitetsreformen förändrades även det nationella resurstilldelningssystemet. Bland annat infördes en resultatbaserad del, den s.k. undervisningskomponenten. Denna utgör i genom- snitt cirka 25 procent av den totala resursen till lärosätet och inne- bär att medel tilldelas proportionellt efter studenternas poäng- produktion och antalet utbytesstudenter. Denna är tänkt att stimulera både till hög utbildningskvalitet och hög genomström- ning.</P>
<P class="p117 ft7">Under 2008 presenterade det norska institutet för utveckling, forskning och utbildning, <SPAN class="ft8">NIFU STEP, </SPAN>en rapport som beskrev de norska universitetens arbete för att minska studieavbrotten och studieavhoppen inom den högre utbildningen. Detta är en fråga som blivit mer aktuell i och med kvalitetsreformen. Enligt analysen är det inte särskilt mycket som lärosätena de facto kan göra för att minska avhopp och avbrott. Viktigast, enligt författarna, är att vidta åtgärder som leder till att studenterna känner sig sedda och</P>
<P class="p639 ft42"><SPAN class="ft52">69</SPAN><SPAN class="ft53">Folkpensionsanstalten (2008).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">70</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2006b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p19 ft22">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft7">inkluderade. Det som lärosätena vanligtvis gjort, är att satsa på bättre uppföljning av svagpresterande studenter.<A href="#page_198"><SPAN class="ft36">71</SPAN></A></P>
<P class="p504 ft31"><SPAN class="ft31">2.5</SPAN><SPAN class="ft69">Lärosätenas incitament för genomströmning</SPAN></P>
<P class="p640 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Incitament bör ges till universitet och högskolor att stödja hög genomströmning bland studenter- na. Sådana drivkrafter kan med fördel skapas med hjälp av det nationella resurstilldelningssystemet.</P>
<P class="p621 ft12"><SPAN class="ft12">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Det nuvarande resurstilldelningssystemet</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">I och med högskolereformen 1993 blev de svenska högskolorna och universiteten friare i förhållande till staten och en successiv övergång från anslags- och dimensioneringsstyrning till mål- och resultatstyrning genomfördes. Det nya resurstilldelningssystemet gjorde att universitet och högskolor fick konkurrera om resurser genom att det med varje student och dennes studietakt och poäng- anskaffande medföljde en viss summa pengar. Resursfördelningen var tänkt att gynna de lärosäten som lyckades bäst med sin under- visnings- och forskningsprestation.</P>
<P class="p78 ft7">Det nuvarande resurstilldelningssystemet innebär att lärosätenas ekonomi är omedelbart beroende både av hög studenttillströmning och av hög studentgenomströmning. Hög prestationsgrad ger mer resurser.</P>
<P class="p641 ft12"><SPAN class="ft12">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Det framtida resurstilldelningssystemet</SPAN></P>
<P class="p384 ft7">En ny resursutredning har genomförts inom högskolesektorn och denna presenterade sitt slutbetänkande under vintern 2007, <SPAN class="ft8">Resurser för kvalitet </SPAN>(SOU 2007:81). Utredningen föreslår att resurstilldelning för akademisk utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bestå av en grundersättning per helårsstudent som gäller för samtliga helårsstudenter, där en resurs för forsk- ningsanknytning är inkluderad. Per capitaersättning för helårs- prestationer bör enligt utredningen avskaffas. Lite förenklat</P>
<P class="p207 ft44"><SPAN class="ft41">71 </SPAN>Hovdhagen, E., Frølich, N., Aamodt, P. O. (2008).</P>
<P class="p393 ft17">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ökad genomströmning inom högskolan</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">innebär detta att utredningen föreslår att genomströmningsincita- mentet ska tas bort. Betänkandet remissbehandlades under våren 2008 och utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet under hösten 2008 och våren 2009.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén bedömer att incitament bör ges till universitet och högskolor att stödja hög genomströmning bland studenterna. Sådana drivkrafter kan med fördel skapas med hjälp av det nationella resurstilldelningssystemet.</P>
<P class="p55 ft7">Detta har t.ex. skett i Danmark. Den danska folketinget har beslutat om ett nytt finansieringssystem som införs under 2009, som bland annat innebär att universiteten får en bonus – en s.k. færdiggørelsesbonus – för varje student som genomför en treårig <NOBR>bachelor-utbildning</NOBR> på avsedd tid plus högst ett år, och för de studenter som klarar den tvååriga kandidatexamen som utgör på- byggnadsutbildning till <NOBR>bachelor-utbildningen</NOBR> på två år. Resurs- tilldelningen knyts alltså till studentgenomströmningen, till presta- tionsgraden.<A href="#page_199"><SPAN class="ft36">72</SPAN></A></P>
<P class="p642 ft42"><SPAN class="ft41">72 </SPAN>Som ett resultat av det nya bonussystemet har de humanistiska och naturvetenskapliga fakulteterna vid Köpenhamns universitet beslutat att studenter som blir försenade med sina studier i fortsättningen kommer stängas av från utbildningen. Detta gäller för studenter som blir mer än två år försenade med en treårig bachelorexamen, eller mer än ett år försenade med en tvåårig kandidatexamen. Undantag kommer att göras för studenter som varit sjuka, fått barn eller gjort militärtjänst. <NOBR>http://vtu.dk/nyheder-udefra/2008/</NOBR></P>
<P class="p109 ft17">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft11">3 Studenthälsofrågor</P>
<P class="p643 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Studenthälsovården bör ha en stark ställning inom högskolan. Verksamheten bör främst inriktas mot förebyggande arbete och behandling av studierelaterade hälsoproblem. Även kurativa insatser, alkoholprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa bör prioriteras.</P>
<P class="p644 ft60"><SPAN class="ft31">3.1</SPAN><SPAN class="ft131">Förbättrad studenthälsovård och minskad alkoholkonsumtion</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Studiesociala kommittén har i uppdrag att utreda om det ur ett studiesocialt perspektiv finns behov av att göra insatser för att förbättra studenthälsovården. Kommittén ska också föreslå hur detta kan ske samt överväga om nationella riktlinjer behöver tas fram för studenthälsoarbetet med utgångspunkt i Högskoleverkets utvärdering av högskolornas arbete med studievägledning, karriär- vägledning och studenthälsovård.<A href="#page_200"><SPAN class="ft36">1 </SPAN></A>Kommittén har också i uppdrag att föreslå vilka verktyg som kan användas i arbetet med att minska studenters alkoholkonsumtion.</P>
<P class="p78 ft7">Studenthälsovården har behandlats vid två möten med Nät- verket Sveriges studenthälsor samt vid ett möte med Högskole- verket. Vid två tillfällen har kommittén samrått med Statens folkhälsoinstitut, Riskbruksprojektet, om studenters alkoholkon- sumtion. Vid det första mötet deltog även en representant från Studenthälsan i Gävle samt en forskare från Lunds universitet. Studenters alkoholkonsumtion har även diskuterats med Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt vid kommitténs studiebesök på Lunds universitet och Malmö högskola. Om inget annat anges är uppgifter i detta kapitel sådana som framförts vid dessa möten.</P>
<P class="p575 ft44"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Högskoleverket (2007b).</P>
<P class="p393 ft17">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">3.2</SPAN><SPAN class="ft69">Studenthälsovården</SPAN></P>
<P class="p645 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Nuvarande reglering av studenthälsovården</SPAN></P>
<P class="p633 ft40">Högskolorna har huvudmannaskap för studenthälsovården</P>
<P class="p90 ft7">Före den 1 juli 1992 reglerades studenthälsovården i förordningen om studenternas hälso- och sjukvård (1984:281). Vården anord- nades av studentkårerna och skulle ha till ändamål att ”bevara och förbättra de studerandes fysiska och psykiska hälsa genom före- byggande åtgärder och genom sociala och kurativa insatser”.</P>
<P class="p55 ft7">Den 1 juli 1992 fördes huvudmannaskapet över till högskolorna. Enligt budgetpropositionen för 1993 (prop. 1992/93:1), där för- ändringen fastslogs, skulle varje högskola anordna studenthälso- vård. Det fastställdes att verksamhetens innehåll bäst avgörs lokalt. Huvudmannaskapet för studenternas motionsverksamhet skulle ligga kvar hos studentkårerna.</P>
<P class="p71 ft7">Inriktningen på studenthälsovården ändrades inte när hög- skolorna fick ansvaret. Huvuduppgiften skulle fortfarande vara förebyggande vård samt sociala och kurativa insatser. Student- hälsovården skulle i mindre utsträckning erbjuda somatisk vård, dvs. behandling av fysisk ohälsa. Den skulle fungera som ett komplement till annan offentlig vård och jämföras med företags- hälsovården. Vården skulle dock vara inriktad mot studenters unika situation och speciella problem. Enligt Högskoleverket var syftet med att flytta ansvaret till lärosätena att säkerställa verksamhetens kvalitet, förbättra kontinuiteten och att minska variationerna i kvalitet och omfattning mellan studieorterna.<A href="#page_201"><SPAN class="ft36">2</SPAN></A></P>
<P class="p68 ft7">Högskolornas ansvar för studenthälsovården regleras i dag i högskoleförordningen (1993:100). Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 1996 och har följande lydelse:</P>
<P class="p646 ft15">Högskolorna skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälso- vård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.</P>
<P class="p494 ft7">Högskolorna har stor frihet att själva utforma sin verksamhet utifrån lokala förutsättningar. Eftersom det inte är självklart vad som egentligen är förebyggande hälsovård ges dessutom ett stort tolkningsutrymme. Representanter från Nätverket Sveriges student- hälsor anser att uppdraget till högskolorna om studenthälsovård är</P>
<P class="p325 ft44"><SPAN class="ft41">2 </SPAN>Högskoleverket (2007b).</P>
<P class="p194 ft17">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">vagt i högskoleförordningen. De har också uppfattningen att styrningen från högskolornas ledningar ofta är svag. Som förklaring uppger nätverket ointresse kombinerat med okunskap. Både stu- denter och personal anses dessutom ha dålig kunskap om verk- samheten och dess uppdrag.</P>
<P class="p77 ft7">Vid kommitténs studiebesök vid Malmö högskola ansåg per- sonal från Studenthälsan att den lokala friheten är viktig, men att en tydligare styrning skulle innebära att det blev lättare att driva studenthälsofrågorna internt. Representanter från Studenthälsan vid Lunds universitet påpekade att det ofta finns brister i sam- arbetet med institutionerna. Även studenterna i Malmö framhöll för kommittén att samarbetet mellan institutionerna och student- hälsovården bör bli bättre. Både i Malmö och Lund påpekades att en fungerande hälsovård kan ha positiva effekter på genom- strömningen.</P>
<P class="p86 ft40">Tillsynen av studenthälsovården är delad</P>
<P class="p480 ft7">Ansvaret för tillsynen av studenthälsovården är delad mellan Hög- skoleverket och Socialstyrelsen. Högskoleverket ska bl.a. utöva tillsyn över verksamheten samt stödja och främja arbetet vid uni- versitet och högskolor med att förbättra verksamhetens kvalitet.<A href="#page_202"><SPAN class="ft36">3 </SPAN></A>I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns bl.a. bestämmelser om mål och krav på hälso- och sjukvården samt om ledningen och kvalitetssäkringen av hälso- och sjukvård. I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestäm- melser om Socialstyrelsens tillsyn över verksamheten. Tillsynen från Socialstyrelsen är i stort sett begränsad till det som gäller patientsäkerhet.</P>
<P class="p93 ft7">Det finns inga problem med att ha två tillsynsmyndigheter enligt de representanter från studenthälsovården som kommittén träffat vid studiebesöket på Malmö högskola och från Nätverket Sveriges studenthälsor. De anser t.ex. att det är en trygghet att det finns lagstiftning på det medicinska området att luta sig mot i sitt arbete.</P>
<P class="p647 ft44"><SPAN class="ft41">3 </SPAN>Förordningen (1995:945) med instruktion för Högskoleverket.</P>
<P class="p393 ft17">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Arbetsmiljölagen har betydelse för studenthälsovårdens arbete</P>
<P class="p104 ft7">Vid sidan av högskoleförordningen och hälso- och sjukvårdslagen innehåller arbetsmiljölagen (1977:1160) bestämmelser som har betydelse för studenthälsovårdens arbete. Lagen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö för anställda. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. Enligt lagen är studenter jämställda med anställda. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) anges hur arbetsmiljöarbetet ska planeras, dokumenteras och kontrolleras. Systematiskt arbetsmiljö- arbete (SAM) innebär att arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöarbetet ska ingå i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.</P>
<P class="p91 ft7">Studenter har samma rätt som arbetstagare till en bra arbets- miljö, och universitet och högskolor har därmed ansvar för stu- denters arbetsmiljö. Som exempel har Studenthälsan i Stockholm tolkat arbetsmiljölagen som att studenter bl.a. har rätt till en sund och säker miljö, meningsfulla och engagerande föreläsningar, studie- och arbetsuppgifter, samt rätt att vara med och bestämma över studiernas innehåll och uppläggning.<A href="#page_203"><SPAN class="ft36">4</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Enligt arbetsmiljölagen ska en arbetsmiljökommitté delta i pla- neringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Representanter från Nätverket Sveriges student- hälsor uppger att studenthälsovårdens ställning är olika stark i respektive lärosätes arbetsmiljökommitté. De anser även att kun- skapen om arbetsmiljölagen är bristfällig inom högskolevärlden. Många lärosäten lever inte upp till arbetsmiljölagens bestämmelser.</P>
<P class="p71 ft7">En viktig aspekt på studenters arbetsmiljö är vilken roll de s.k. studerandeskyddsombuden kan spela. I ett delbetänkande från Utredningen om arbetsmiljölagen (SOU 2006:44) föreslås att skyddsombuden för vuxna studerande i princip ska få samma ställning som skyddsombuden för arbetstagare. Studerande- skyddsombud ska bl.a. ingå i skyddskommittén samt ha rätt att ta del av information i samma utsträckning som andra skyddsombud och ledamöter i skyddskommittén. Studerandeskyddsombudens utökade rättigheter garanteras genom att de får en möjlighet att</P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft41">4 </SPAN>http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=320</P>
<P class="p194 ft17">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">föra skadeståndstalan om de hindras i sitt uppdrag. Riksdagen ska fatta beslut i frågan i mars 2009.</P>
<P class="p123 ft40">Förändrad styrning av högskolorna?</P>
<P class="p384 ft7">Regleringen av studenthälsovården kan bli annorlunda om Autonomiutredningens förslag genomförs (SOU 2008:104). Enligt utredningen ska styrningen av högskolorna förändras från att regleras med lag och förordning till att huvudsakligen regleras med avtal mellan regering och högskola. Möjligheten att styra hög- skolorna minskar dock inte i praktiken. Avtal som reglerar verk- samheten finns redan för de s.k. stiftelsehögskolorna, dvs. Hög- skolan i Jönköping och Chalmers tekniska högskola. Dessa avtal reglerar villkoren för budgetanslagen och ställer krav på bl.a. kvalitetsarbete. För anslagen gäller årliga avtal som innehåller detaljerade bestämmelser om utbildnings- och forskningsuppdrag motsvarande dem som de statliga lärosätena ges i riksdagsbeslut och regleringsbrev. Lärosätena åtar sig också att ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård. Avtalen innebär att stiftelse- högskolorna är skyldiga att bedriva verksamheterna på liknande villkor som de statliga lärosätena.</P>
<P class="p628 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Beskrivning av studenthälsovården</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Om inget annat anges är följande beskrivning av studenthälso- vårdens verksamhet baserad på Högskoleverkets utvärdering av högskolornas arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård.<A href="#page_204"><SPAN class="ft36">5</SPAN></A></P>
<P class="p111 ft7">Hur studenthälsovården anordnas skiljer sig mellan olika läro- säten. Flertalet lärosäten driver verksamheten i egen regi, medan vissa har slutit avtal om verksamheten med ett annat lärosäte, med en studentkår eller med en privat eller offentlig vårdgivare. Enligt Högskoleverket kan verksamhet på entreprenad vara en bra lösning särskilt för mindre lärosäten. Högskoleverket konstaterar dock att det oftast finns brister i uppföljningen av verksamheten om den bedrivs i någon annans regi.</P>
<P class="p61 ft7">Majoriteten av lärosätena har dokumenterade mål och riktlinjer för studenthälsovården. Knappt hälften av lärosätena anger att de</P>
<P class="p627 ft44"><SPAN class="ft41">5 </SPAN>Högskoleverket (2007b).</P>
<P class="p393 ft17">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">utvärderar sin verksamhet genom att undersöka vad studenterna tycker. På de flesta lärosäten ingår studentrepresentanter i referens- grupper och styrelser för verksamheten och samarbetet uppges överlag fungera väl.</P>
<P class="p55 ft7">Studenthälsovården har på de flesta lärosätena en förebyggande inriktning, framför allt mot studierelaterade psykosociala problem men även mot studierelaterade medicinska problem. Exempel på verksamhet är samtalsstöd, förebyggande hälsovård och studie- miljöarbete. Till detta kommer alkoholpreventivt arbete samt pre- ventivt arbete kring sexuellt överförbara könssjukdomar. Ett fåtal lärosäten erbjuder motionsverksamhet som en del av studenthälso- vården.</P>
<P class="p55 ft7">Det råder en bred samsyn bland lärosätena om att student- hälsovårdens främsta uppgift är att arbeta förebyggande med studierelaterade problem. Graden av vård inriktad mot fysisk ohälsa varierar däremot starkt, vissa lärosäten har helt valt bort sådan vård. Samarbetet mellan studenthälsovården och andra vårdgivare är dock omfattande. Det sker ofta med en närliggande vårdcentral, i bland genom ett formaliserat samarbete där student- hälsovården kan hänvisa studenten vidare.</P>
<P class="p71 ft7">Den breddade rekryteringen till högskolan innebär att nya krav ställs på studenthälsovården. Förändringar i den sociala samman- sättningen bland studenter innebär att hälsoproblematiken förändrats och allt mindre skiljer sig från den övriga befolkningens hälsoproblematik. Även det ökade antalet gäststudenter och distansstudenter ställer nya krav på studenthälsovården. Enligt Nätverket för Sveriges studenthälsor har gäststudenter ofta inte tillgång till gratis offentlig vård och söker sig därför till student- hälsovården. Det finns inte heller några riktade studenthälso- insatser för distansstudenter. På lärosäten som har en omfattande utlokaliserad verksamhet verkar det dock finnas en beredskap att möta behov både hos studenter som inte är på ”huvudcampus” och distansstudenter.<A href="#page_205"><SPAN class="ft36">6</SPAN></A></P>
<P class="p461 ft7"><SPAN class="ft8">Studentspegeln 2007 </SPAN>visar att åtta procent av de tillfrågade studenterna hade besökt studenthälsovården under det senaste året. Av dessa var en betydande majoritet, 80 procent, nöjda medan 13 procent angav att de var missnöjda.<A href="#page_205"><SPAN class="ft36">7 </SPAN></A>En enkätstudie av SFS, TCO och Tria visar också att studenterna generellt är nöjda med</P>
<P class="p648 ft42"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft58">Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (2006).</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft57">7</SPAN><SPAN class="ft71">Högskoleverket (2007a). </SPAN><SPAN class="ft115">Studentspegeln 2007 </SPAN>är en enkätundersökning till drygt 11 000 studenter vid alla landets lärosäten, exklusive de konstnärliga högskolorna.</P>
<P class="p472 ft17">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">studenthälsovården och att de studenter som har besökt student- hälsovården har en mer positiv inställning till verksamheten än studenter i allmänhet.<A href="#page_206"><SPAN class="ft36">8</SPAN></A></P>
<P class="p504 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Resurser för studenthälsovården</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">När högskolorna fick ansvaret för studenthälsovården valde regeringen att öronmärka medel för verksamheten genom ett statsbidrag som omfattade cirka 100 kronor per student. Beloppet inkluderade ett motionsbidrag som fördelades av riksidrottsför- bundet. Från och med budgetåret 1993/94 ingår medlen i respek- tive lärosätes generella anslag. Finansieringen av verksamheten är således inte skild från högskolans övriga uppgifter.</P>
<P class="p64 ft7">Det är svårt att få fram en exakt bild av kostnaderna för studenthälsovården. Ingen har tidigare tagit fram sådana uppgifter och lärosätena själva särredovisar inte kostnaderna. Undersök- ningar visar dock att resurserna skiljer sig åt mellan lärosätena. Resurserna baseras på flera faktorer, exempelvis antalet studenter på orten, verksamhetens nuvarande och framtida utformning samt verksamhetens egen ”försörjningsförmåga”, men också givetvis lärosätenas egna prioriteringar.<A href="#page_206"><SPAN class="ft36">9</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">Högskoleverket har gjort en uppskattning av antalet årsarbeten i studenthälsovården i förhållande till antalet helårsstudenter. Den visar att det går mellan 1 000 och 3 000 studenter per årsarbetskraft vid respektive lärosäte. Vid vissa lärosäten kan det vara uppåt 5 000 studenter per årsarbetskraft. Högskoleverkets uppskattning bekräftar bilden av att studenthälsovården i landet är väldigt heterogen.<A href="#page_206"><SPAN class="ft36">10</SPAN></A></P>
<P class="p62 ft7">Enligt Nätverket Sveriges studenthälsor har studenthälsovården vid vissa lärosäten inte fått mer resurser i takt med att antalet studenter ökat. Som en följd av detta har verksamheten förändrats, bl.a. har man koncentrerat sig på förebyggande verksamhet och studierelaterade problem. Vidare har individuell behandling ersatts med arbete i grupper.</P>
<P class="p649 ft42"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft53">SFS, TCO och Tria (2009).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (2007b); SFS (2002).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2007b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Studenthälsovården som kvalitetskriterium</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Kommittén konstaterar att det finns skillnader mellan lärosätenas studenthälsovård. Kommittén kan också konstatera att verksam- heten oftast inte är prioriterad och att högskolornas styrning förefaller vag. Skälet kan vara att studenthälsovården står för en liten andel av den totala verksamheten och skiljer sig från läro- sätenas huvuduppdrag, dvs. utbildning, forskning samt samverkan med det omgivande samhället och information.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén anser att studenthälsovården bör ha en stark ställ- ning inom högskolan. Detta är särskilt betydelsefullt när rekry- teringen breddas och det kommer nya grupper till högskolan som har andra behov än tidigare studenter. Dessutom har kommittén i kapitel 2 <SPAN class="ft8">Ökad genomströmning inom högskolan </SPAN>konstaterat att studenthälsovården är en del av lärosätenas studerandestöd och därför kan betraktas som ett redskap i arbetet för ökad genom- strömning. Hälsovårdens roll bör vara oberoende av om den anordnas i egen regi eller läggs ut på en annan aktör. I båda fallen bör det skapas fungerande och tydliga länkar mellan den löpande hälsoverksamheten och lärosätets övriga verksamhet. Studenthälso- vården bör även bli mer likvärdig över landet.</P>
<P class="p91 ft7">Kommittén bedömer att studenthälsovården bör uppmärk- sammas i Högskoleverkets kvalitetsgranskningar enligt förslagen i kapitel 2 <SPAN class="ft8">Ökad genomströmning inom högskolan</SPAN>. Där föreslår kom- mittén att Högskoleverket bör få i uppdrag att inom ramen för de nationella kvalitetsgranskningarna utvärdera högskolornas och universitetens insatser för att främja genomströmningen. I dessa utvärderingar bör lärosätenas arbete med studerandestöd, däribland studenthälsovården, uppmärksammas.</P>
<P class="p91 ft7">Studenthälsovården ska även i framtiden prioritera den förebyggande vården, men för att kunna utföra den uppgiften bör det finnas tillgång till medicinsk, kurativ och folkhälsokompetens på varje lärosäte. Studenthälsovården bör även få en tydligare roll i respektive lärosätes arbetsmiljöarbete. Kommittén anser dessutom att det är viktigt att studenterna har inflytande över verksamheten. Studerandeskyddsombuden kan få en starkare ställning i framtiden enligt förslagen i <SPAN class="ft8">Bättre arbetsmiljöregler 1. Samverkan, utbildning, avtal m.m. </SPAN>(SOU 2006:44). Kommittén anser att det bör gå att skapa en positiv samverkan mellan studerandeskyddsombuden och studenthälsovården.</P>
<P class="p650 ft17">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft70">Studenters hälsa</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">Studenters hälsosituation har länge varit ett outforskat område. På senare år har det dock gjorts ett mindre antal studier inom området. Enligt en rapport från SFS är den fysiska hälsan god i studentgruppen. Den psykiska ohälsan, såsom stress, utbrändhet och depression, har dock försämrats.<A href="#page_208"><SPAN class="ft36">11 </SPAN></A>En annan studie visar att universitetsstudenter skattar sin fysiska, psykiska och allmänna hälsa i stort sett som bra. Studenterna upplever dock sin allmänna hälsa som sämre och sin livskvalitet som lägre än jämnåriga som är yrkesverksamma. De vanligaste symtomen är trötthet, oro och koncentrationssvårigheter. Studenterna har också angett vad de uppfattar som orsak till hälsoproblemen. De vanligaste orsakerna till stress och sämre allmän och psykisk hälsa är ”att inte klara av sina studier”, ”dålig ekonomi”, ”tankar på framtiden” och ”ensam- het”. Det är dock relativt få av dessa faktorer som påverkar studie- resultaten.<A href="#page_208"><SPAN class="ft36">12</SPAN></A></P>
<P class="p616 ft7">Data om studenters hälsa finns tillgänglig i SCB:s årliga under- sökning om levnadsförhållanden (ULF). Uppgifter från undersök- ningen ger en bild av att studenters fysiska hälsa är något bättre än jämnåriga som inte läser vid högskola. För psykosocial hälsa finns det inget entydigt mönster, men ängslan och oro verkar dock drabba studenter oftare än övriga. Det kan också utifrån SCB:s uppgifter konstateras att studenters, och övriga ungas, upplevda hälsa har försämrats över en tioårsperiod. Detta kan antingen förklaras av att situationen för studenter har försämrats eller av att studentgruppen blivit mer lik den övriga jämnåriga befolkningen.</P>
<P class="p78 ft7">Enligt en studie av Nordea anger ungefär var tredje student att de undvikit att besöka tandläkaren på grund av ekonomiska orsaker.<A href="#page_208"><SPAN class="ft36">13 </SPAN></A><NOBR>ULF-data</NOBR> bekräftar dock inte bilden av att studenter har särskilda svårigheter att klara av sin tandvård. Enligt undersök- ningen har ungefär 20 procent av såväl studenter som av befolk- ningen i sin helhet, i motsvarande åldersgrupp, eftersatta behov av tandläkarvård.</P>
<P class="p651 ft42"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft53">SFS (2006).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">Vaez, M. (2004).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft54">Nordea (2008).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft70">Studenthälsovårdens uppgifter</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Kommittén anser att studenthälsovårdens huvuduppgifter främst bör vara förebyggande arbete och behandling av studierelaterade hälsoproblem. Det finns dock ett antal specifika områden som behöver prioriteras i högskolornas studenthälsoarbete, inte på grund av att de är studierelaterade utan med anledning av att dessa områden särskilt berör unga vuxna. Ett sådant område är alkohol- preventiva insatser, som behandlas i avsnittet om minskad alko- holkonsumtion.</P>
<P class="p57 ft7">Ett annat område som särskilt gäller unga vuxna är psykosociala problem. Den psykiska hälsan, såsom stress, utbrändhet och depression har försämrats både inom studentkollektivet och bland unga vuxna i övrigt. I en enkätundersökning av SFS, TCO och Tria önskade studenterna att studenthälsovården prioriterade både före- byggande och behandlande arbete inom det psykosociala området.<A href="#page_209"><SPAN class="ft36">14 </SPAN></A>Även studenterna i Högskoleverkets utvärdering framhöll att kurativa insatser är viktiga eftersom det ofta är svårt att få hjälp med den sortens problem inom offentlig vård.<A href="#page_209"><SPAN class="ft36">15 </SPAN></A>Vid kommitténs studiebesök på Lunds universitet och Malmö högskola påpekade representanter från studenthälsovården att det finns brister i landstingens psykiska vård, vilket innebär svårigheter för studenthälsovården att slussa studenter vidare.</P>
<P class="p96 ft7">Ytterligare en fråga som särskilt berör unga vuxna är sexuell och reproduktiv hälsa. I regeringens folkhälsoproposition (prop. 2007/08:110) betonas att sexuell hälsa bland ungdomar bör främjas, samt att ungdomar bör ha tillgång till information och individuell rådgivning via ungdomsmottagningar, studenthälsovård och andra liknade verksamheter. Arbete med sexuell och reproduktiv hälsa prioriterats inte av alla universitet och högskolor. Som det ser ut i dag så sker sådan verksamhet främst på ungdomsmottagningarna. Det medför att många studenter faller utanför åldersstrecket på 25 år och att lokaliseringen ofta är på andra platser än där mer- parten av studenterna vistas.</P>
<P class="p91 ft8"><SPAN class="ft7">I kapitel 6 </SPAN>Studiemedlen och trygghetssystemen <SPAN class="ft7">berör kommittén frågan om rehabiliteringsinsatser för studerande som är långvarigt sjuka. Kommittén anser att det finns skäl att överväga om student- hälsovården ska medverka i rehabilitering av långtidssjukskrivna.</SPAN></P>
<P class="p381 ft42"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft53">SFS, TCO och Tria (2009).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft54">Högskoleverket (2007b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.7</SPAN><SPAN class="ft70">Studenthälsovården i Danmark, Finland och Norge</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Studenthälsovården i våra grannländer utformas på olika sätt. I Danmark erbjuds studerande normalt hälsovårdstjänster från kom- munen på samma sätt som i Sverige. Det finns även en student- hälsovård som liknar den svenska. I Norge har studenter som folkbokför sig i landet i regel rätt till en egen läkare. För stude- rande vid högskolor i Oslo finns en hälsovårdstjänst där det finns mottagning med läkare, psykologer och fysioterapeuter. Många studerande väljer sin egen läkare via studenthälsovården i Oslo. Vid andra högskolor eller utbildningsanstalter i Norge finns inte någon liknande tjänst.<A href="#page_210"><SPAN class="ft36">16</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft7">I Finland spelar studenthälsovården en större roll än i de övriga nordiska länderna. Där finns en privat sjukvård som i stor utsträck- ning används vid sidan av den offentliga sjukvården. Många fin- ländare har dessutom en privat olycksfallsförsäkring eftersom de måste betala en del av sina sjukvårdskostnader själva. Universitets- studerande har en egen hälsovårdsstiftelse som har mottagningar i olika universitetsstäder. Den erbjuder hälso- och sjukvård, mental sjukvård, tandvård och annan hälsovård för studerande.<A href="#page_210"><SPAN class="ft36">17</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft31"><SPAN class="ft31">3.3</SPAN><SPAN class="ft69">Minskad alkoholkonsumtion bland studenter</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Kommittén ska enligt direktiven föreslå vilka verktyg som kan användas i arbetet med att minska studenternas alkoholkonsum- tion. Som motiv till uppdraget anger regeringen att alkoholkon- sumtionen är hög bland studenter vid svenska lärosäten.</P>
<P class="p65 ft7">Det finns i dag ett antal metoder för att förhindra en hög alkoholkonsumtion bland studenter som har utvärderats inom ramen för Alkoholkommitténs arbete.<A href="#page_210"><SPAN class="ft36">18 </SPAN></A>Kommittén anser att dessa erfarenheter bör ligga som grund för det fortsatta arbetet. Dess- utom finns det genom Riskbruksprojektet en aktör på nationell nivå som kommer att stödja högskolornas arbete fram till 2010.<A href="#page_210"><SPAN class="ft36">19</SPAN></A></P>
<P class="p387 ft42"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft53">Nordiska ministerrådet (2007).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft53">http://www.yths.fi</SPAN></P>
<P class="p652 ft64"><SPAN class="ft52">18</SPAN><SPAN class="ft110">Den 15 mars 2001 tillsattes en kommitté (S 2001:02) med uppdrag att samordna insatserna på nationell nivå för att förebygga alkoholskador och att i samspel med kommunerna och landstingen stimulera insatserna på regional och lokal nivå (dir. 2001:22).</SPAN></P>
<P class="p209 ft42"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft53">Alkoholkommitténs alkoholförebyggande arbete inom universitet och högskolor övergick till Riskbruksprojektet den 1 januari 2008. Riskbruksprojektet är ett projekt inom Statens folkhälsoinstitut. Målet med projektet är att frågor om alkoholvanor ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården.</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Kommittén har särskilt beaktat vem som ska ansvara för det alkoholpreventiva arbetet på universitet och högskolor efter att Riskbruksprojektets avslutats.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Studenters alkoholvanor</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt. Ökningen har flera olika orsaker, bl.a. prissänkningar på öl och vin, ökad införsel samt ökat antal restauranger med tillstånd att servera alkohol.<A href="#page_211"><SPAN class="ft36">20</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Unga vuxna i <NOBR>20-årsåldern</NOBR> har den högsta alkoholkonsumtionen i Sverige. Endast i ett fåtal studier har studenters och andra unga vuxnas alkoholvanor jämförts. Dessa undersökningar visar dess- utom något olika resultat. Två undersökningar, en genomförd av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) och en av Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), visar att alkoholkonsumtionen inte är högre bland studenter än bland andra unga vuxna.<A href="#page_211"><SPAN class="ft36">21 </SPAN></A>Uppgifter ur SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) visar däremot på skillnader, framför allt bland kvinnorna. Elva procent av de kvinnliga studenterna intensiv- konsumerar alkohol minst en gång i veckan jämfört med fyra procent av övriga jämnåriga kvinnor. Det finns också skillnader bland männen. Av de manliga studenterna intensivkonsumerar 21 procent alkohol minst en gång i veckan, jämfört med 15 procent av övriga unga män. Det är framför allt i den äldre åldersgruppen, åldern <NOBR>25–29</NOBR> år, som studenter utmärker sig. I denna grupp är det dubbelt så vanligt att studenter intensivkonsumerar minst en gång i veckan jämfört med övriga. De yngre studenterna dricker mer, men i denna åldersgrupp är skillnaden jämfört med andra unga vuxna mindre.<A href="#page_211"><SPAN class="ft36">22</SPAN></A></P>
<P class="p653 ft7">I en enkätundersökning som genomförts av SoRAD uppger ungefär en tredjedel av studenterna att de intensivkonsumerar alkohol minst två gånger i månaden. Nästan hälften av männen intensivkonsumerar minst två gånger i månaden. Motsvarande andel bland kvinnorna är en knapp tredjedel. Undersökningen visar också att det finnas skillnader mellan lärosäten. I Lund dricker</P>
<P class="p382 ft42"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft53">CAN (2007).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">21</SPAN><SPAN class="ft53">Eriksson, A., Olsson, B. (2004); Guttormsson, U., Andersson, B., Hibell B., (2004).</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft96">SCB använder begreppet riskdricker, men definitionen är densamma som för intensiv- konsumtion. Intensivkonsumtion motsvarar ¼ flaska sprit (18 cl), eller 1 flaska vin, eller</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft71">burkar starköl, eller 5 burkar folköl vid ett och samma tillfälle.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">75 procent av studenterna, jämfört med 57 procent av studenterna i Umeå, minst två gånger i månaden.<A href="#page_212"><SPAN class="ft36">23 </SPAN></A>Skillnaderna i alkoholkultur bekräftades även vid kommitténs studiebesök på Lunds universitet och Malmö högskola. I Lund var studenterna medvetna om att det finns en problematisk alkoholkultur vid universitetet medan repre- sentanter från Studenthälsan vid Malmö högskola uppgav att alkoholkulturen inte är lika tydlig i Malmö som i Lund. Som orsak till skillnaden angavs att färre Malmöstudenter bor i korridor och att det inte finns särskilda traditioner vid högskolan som för- knippas med alkohol, t.ex. ”nollningar”. Som orsak angavs också avsaknaden av nationer.</P>
<P class="p127 ft7">Högskolestudenter uppger i högre utsträckning än andra i samma ålder att de har svårt att arbeta effektivt dagen efter alko- holkonsumtion. De får även i högre grad sämre ekonomi av sin alkoholkonsumtion.<A href="#page_212"><SPAN class="ft36">24 </SPAN></A>I CSN:s enkätundersökning av de studeran- des ekonomiska och sociala situation anger ungefär 17 procent av de högskolestuderande männen att deras alkoholintag i någon grad har en negativ inverkan på deras studier. Ungefär 10 procent av de högskolestuderande kvinnorna har samma uppfattning. En högre andel av männen, 26 procent, uppger att deras alkoholintag i någon grad har en negativ inverkan på deras hälsotillstånd, och så många som 46 procent upplever att deras alkoholintag i någon grad har en negativ inverkan på deras ekonomi. Motsvarande andelar för kvinnorna är 21 och 28 procent.<A href="#page_212"><SPAN class="ft36">25</SPAN></A></P>
<P class="p94 ft7">Studiesociala kommittén konstaterar att unga vuxna, framför allt unga män, generellt har den högsta alkoholkonsumtionen i Sverige. Många studenter har således en riskabel alkoholkonsum- tion, som påverkar deras ekonomi, hälsa och studieprestationer.</P>
<P class="p654 ft137"><SPAN class="ft13">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft136">Svensk alkohollagstiftning och den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Syftet med den svenska alkohollagstiftningen är att värna om människors hälsa och välbefinnande, och att förhindra olägenheter i samband med alkoholservering. Den svenska alkohollagstift- ningen är en social skyddslagstiftning, vilket bland annat innebär</P>
<P class="p655 ft42"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft53">Bullock, S. (2004).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">24</SPAN><SPAN class="ft53">Eriksson, A., Olsson, B. (2004).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">25</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">att de alkoholpolitiska hänsynen ska ha företräde framför de före- tagsekonomiska och näringspolitiska.<A href="#page_213"><SPAN class="ft36">26</SPAN></A></P>
<P class="p81 ft7">Med anledning av propositionen <SPAN class="ft8">Nationella alkohol- och narko- tikahandlingsplaner </SPAN>(prop. 2005/06:30) antog riskdagen hösten 2005 en handlingsplan för åren <NOBR>2006<SPAN class="ft34">-</SPAN>2010</NOBR> som syftar till att före- bygga alkoholskador. I handlingsplanen fastslås att det övergripan- de målet för svensk alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.</P>
<P class="p56 ft7">Enligt handlingsplanen ska målen nås genom insatser som minskar den totala alkoholkonsumtionen och motverkar skadliga dryckesbeteenden. Särskilt prioriterade delmål ska bl.a. vara att alkohol inte ska förekomma under uppväxten, i trafiken, i arbets- livet eller under graviditeten. Insatser för att stärka det preventiva arbetet på lokal och regional nivå samt insatser för att utveckla preventionsinsatser för barn, ungdom och unga vuxna är också prioriterade delmål. I handlingsplanen understryks att det behövs fler insatser i miljöer där unga vuxna vistas, däribland vid univer- sitet och högskolor. Det fastslås även att insatser för att begränsa tillgängligheten och effektivisera insatserna för tillsyn och ansvars- full alkoholservering ska förstärkas.</P>
<P class="p656 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Insatser på universitet och högskolor</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Alkoholpreventivt arbete för unga vuxna är särskilt viktigt efter- som det är under denna period som individens framtida alkohol- vanor grundläggs. Kvantiteten, dvs. hur mycket alkohol man dricker, i åldern <NOBR>18<SPAN class="ft34">-</SPAN>25</NOBR> år har ett samband med framtida alkohol- problem.<A href="#page_213"><SPAN class="ft36">27</SPAN></A></P>
<P class="p386 ft7">Fram till och med 2007 hade Alkoholkommittén ett över- gripande ansvar för att intentionerna i den nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanen förverkligades. Kommittén kartlade bl.a. högskolornas arbete med alkoholprevention och anordnade utbild- ningar för anställda inom högskolan. Kommittén bedrev också under två perioder <NOBR>(2002<SPAN class="ft34">-</SPAN>2005</NOBR> och <NOBR>2005<SPAN class="ft34">-</SPAN>2007)</NOBR> ett fördjupat sam- arbete med enskilda universitet och högskolor, s.k. utvecklings- högskolor, som ville stärka och utveckla olika preventionsinsatser.</P>
<P class="p56 ft7">Alkoholkommitténs arbete med utvecklingshögskolorna har utvärderats i olika omgångar. Den uppföljning som gjordes av</P>
<P class="p382 ft42"><SPAN class="ft52">26</SPAN><SPAN class="ft53">Folkhälsoinstitutet (2003).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">27</SPAN><SPAN class="ft54">Alkoholkommittén (2008).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft7">utvecklingsinsatserna <NOBR>2002<SPAN class="ft34">-</SPAN>2005</NOBR> visade att både högskolornas och studentkårernas beredskap att hantera alkoholrelaterade frågor hade utvecklats. Den visade också att nyckelpersoner inom studentlivet, t.ex. kåraktiva och pubpersonal, utbildats, att åtgärder vidtagits för att hitta och motivera riskpersoner samt att metoder för att bemöta enskilda studenter med alkoholproblem förbättrats. Slutsatserna från uppföljningen var att metoderna för utvecklings- arbetet bör baseras på ett nära samarbete med studenterna och anpassas efter lokala behov. Det framhölls också att det i framtiden var önskvärt att det alkoholförebyggande arbetet ingick i ett bredare hälsofrämjande arbete för hela högskolan i stället för att vara ett separat projekt för t.ex. studenthälsovården.<A href="#page_214"><SPAN class="ft36">28</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">En utvärdering av insatserna <NOBR>2005<SPAN class="ft34">-</SPAN>2007</NOBR> visade att satsningen på utvecklingshögskolorna hade haft en positiv verkan på studenter- nas kunskaper om och medverkan i högskolornas alkoholpreven- tiva aktiviteter.<A href="#page_214"><SPAN class="ft36">29 </SPAN></A>Ytterligare en utvärdering visade att insatserna lett till att studenthälsovården vid respektive högskola skapat nya rutiner för alkoholprevention samt att samverkan mellan student- hälsovården och studentkårerna blivit bättre. I utvärderingen fram- hölls att flera inblandade önskade att högskolornas ledning tog ett större ansvar för preventionsinsatserna och att insatserna inte bara sågs som ett projekt för studenthälsovården och studentkårerna. I utvärderingens slutsatser betonades att det i framtida utvecklings- arbete krävs bättre samförstånd om insatsernas syfte bland berörda aktörer.<A href="#page_214"><SPAN class="ft36">30</SPAN></A></P>
<P class="p127 ft7">Alkoholkommittén genomförde mellan 2003 och 2007 tre enkät- undersökningar som riktades till studenthälsovården vid samtliga lärosäten. Den sista undersökningen visade på en positiv utveck- ling. Marknadsföringen av det alkoholpreventiva arbetet och sam- verkan med kommuner och länsstyrelser hade under perioden förbättrats. Enkätundersökningen visade också att studenthälso- vården i dag väljer att arbeta med fler kunskapsbaserade metoder än tidigare. Undersökningen visade dock att alkoholpreventiva insatser inte prioriterades vid personalbrist eller vid brist på ekonomiska medel. Det framkom även att stöd från högskoleledningen saknades i många fall.<A href="#page_214"><SPAN class="ft36">31</SPAN></A></P>
<P class="p658 ft42"><SPAN class="ft52">28</SPAN><NOBR><SPAN class="ft53">Swift-Johannison,</SPAN></NOBR> A. (2005).</P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">29</SPAN><SPAN class="ft53">Andersson, C. (2008).</SPAN></P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft95">Stafström, M. (2007).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft54">Alkoholkommittén (2008).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Alkoholkommitténs arbete inom universitet och högskolor har från den 1 januari 2008 övertagits av Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut. Målet för projektet är att alla universitet och högskolor ska utveckla ett långsiktigt och strukturerat förebyggan- de arbete fram till 2010. Under 2008 bedrevs följande verksamhet inom projektet:</P>
<P class="p659 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">En nationell kartläggning för att få en uppfattning om i vilken omfattning narkotika, tobak och dopning förekommer bland studenter.</SPAN></P>
<P class="p660 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Ett fortsatt stöd till de högskolor som under </SPAN><NOBR>2005<SPAN class="ft34">-</SPAN>2007</NOBR> varit Alkoholkommitténs s.k. utvecklingshögskolor.</P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Utbildningsinsatser för personal inom studenthälsovården.</SPAN></P>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Implementering av olika kunskapsbaserade metoder.</SPAN></P>
<P class="p662 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Konferenser och seminarier för olika målgrupper inom hög- skolan.</SPAN><A href="#page_215"><SPAN class="ft36">32</SPAN></A></P>
<P class="p530 ft7">Studiesociala kommitténs intryck är att Alkoholkommitténs arbete har varit positivt för utvecklingen av riktlinjer och metoder för det alkoholpreventiva arbetet. Kommittén konstaterar också att det fram till 2010 kommer att finnas en nationell aktör som stöder det alkoholpreventiva arbetet på högskolor och universitet. Ett resultat av Alkoholkommitténs och Riskbruksprojektets arbete är att det kommer att finnas både utvärderade metoder och strukturer för ett fortsatt alkoholpreventivt arbete. Dessa är enligt kommittén värda att tas tillvara i det fortsatta alkoholpreventiva arbetet.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Universitetens och högskolornas ansvar</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Enligt högskoleförordningen (1993:100) ansvarar högskolorna för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård, som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna har därför ett ansvar för alkohol- prevention för sina studenter. Högskolorna erbjuder dessutom sociala sammanhang, nätverk och servicefunktioner som är använd- bara vid ett alkoholpreventivt arbete.</P>
<P class="p44 ft44"><SPAN class="ft41">32 </SPAN>http://www.fhi.se/templates/Page____12442.aspx</P>
<P class="p194 ft17">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Kommittén konstaterar att största delen av det alkoholpreven- tiva arbetet hittills genomförts av studenthälsovården och student- kårerna. Stödet och engagemanget från högskolornas ledning bedöms ha varit litet. Vi anser att det alkoholpreventiva arbetet ska vara ett prioriterat område i högskolornas studenthälsoarbete. Högskolornas ledning bör därför ta ett större ansvar, vilket blir särskilt viktigt efter 2010 när Riskbruksprojektet avslutas.</P>
<P class="p438 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft70">Servering av alkohol inom kårer och nationer</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Enligt alkohollagen (1994:1738) ska servering av alkohol ske med återhållsamhet och får inte föranleda olägenheter i fråga om ord- ning och nykterhet. Detta innebär bl.a. att alkohol inte får serveras till berusade gäster eller till personer under 18 år.</P>
<P class="p63 ft7">För att få servera alkohol krävs ett tillstånd från kommunen. Det finns två grundtyper av tillstånd, stadigvarande tillstånd och tillfälliga tillstånd. Stadigvarande tillstånd kan ges både för ser- vering till allmänheten och för servering till s.k. slutna sällskap.<A href="#page_216"><SPAN class="ft36">33 </SPAN></A>Det finns inga uppgifter om hur många studentsammanslutningar som har serveringstillstånd eller vilken typ av tillstånd de olika studentorganisationerna har. SFS:s uppskattning är att typen av tillstånd skiljer sig mellan olika högskolor, studentorganisationer och kommuner. Statistik över antalet serveringstillstånd per 10 000 invånare över 15 år visar att kommuner med högskola eller univer- sitet inte skiljer sig från övriga kommuner.<A href="#page_216"><SPAN class="ft36">34</SPAN></A></P>
<P class="p78 ft7">Enligt SFS skiljer sig kommunernas och polismyndighetens tillsyn av alkoholtillstånden mellan högskoleorterna. Skillnaderna kan bero på olika traditioner på högskoleorterna och på vilken roll högskolan spelar i samhället. De kan också bero på synen på studenterna, men även på hur samverkan mellan de olika parterna fungerar.</P>
<P class="p106 ft7">Alkohollagsutredningen (dir. 2007:127) har bl.a. till uppgift att analysera och överväga behovet av förändringar i alkohollagens bestämmelser om tillstånd till servering. Kommunens handläggning av frågor om serveringstillstånd i syfte att främja ordning och nykterhet ingår också i uppdraget. Bakgrunden till uppdraget är att det vid tillsynen av kommunernas tillståndsgivning har fram- kommit att det förekommer brister i efterlevnaden av regler och</P>
<P class="p663 ft42"><SPAN class="ft52">33</SPAN><SPAN class="ft53">Folkhälsoinstitutet (2003).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">34</SPAN><SPAN class="ft54">Folkhälsoinstitutet (2008).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">riktlinjer. Därför ska utredningen se över om bestämmelserna i övrigt behöver förtydligas och om det finns förenklingar som kan göras i regelsystemet så att det blir enklare att ansöka om och få serveringstillstånd för näringsidkare. Uppdraget ska redovisas den 28 februari 2009.</P>
<P class="p55 ft7">En utvärdering av det alkoholförebyggande arbetet inom stu- dentföreningar visar att föreningarna vid olika högskoleorter har olika krav på sig när det gäller utbildning i ansvarsfull alkohol- servering. I vissa kommuner krävs det t.ex. att alla tillståndshavare genomgår en särskild utbildning, i andra kommuner krävs det endast att studentföreningarna genomgår en utbildning. I ytter- ligare ett antal kommuner krävs ingen utbildning alls.<A href="#page_217"><SPAN class="ft36">35</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">I en enkät till studenthälsovården på olika lärosäten under våren 2008 framkom att flertalet av de lärosäten som svarade på enkäten erbjuder utbildningsinsatser riktade till studentpubarna. Undersök- ningen visar att det finns stora skillnader mellan lärosätena när det gällde utbildningstid. Antalet utbildningstimmar varierar mellan 3,5 och 16 timmar. I de flesta fallen är det studenthälsovården i samarbete med studentkåren som är ansvarig för utbildningen. Flera uppgav dock att utbildningen sker i samverkan med kom- munens alkoholhandläggare eller länssamordnare.<A href="#page_217"><SPAN class="ft36">36</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">En annan faktor som kan ha betydelse för studentorganisa- tionernas serverings- och pubverksamhet är befrielsen från inkomstskatt. Enligt inkomstskattelagen är studentsammanslut- ningar som studerande är skyldiga att vara medlemmar i skatte- befriade. Detta innebär att studentkårer, fakultetsföreningar och nationer inte behöver betala skatt på inkomster från bl.a. alko- holservering.<A href="#page_217"><SPAN class="ft36">37</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">I utredningen om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) föreslås att de skattelättnader som finns för studentkårer ska behållas. Motivet är att kårernas offentligrättsliga ställning kvarstår trots att obligatoriet tas bort. Studentorganisa- tionerna skulle dessutom med största sannolikt definieras som ”kvalificerade ideella organisationer” och därmed kunna få skatte- lättnader liknande dagens. Utredningen föreslår att även nationerna</P>
<P class="p664 ft42"><SPAN class="ft52">35</SPAN><SPAN class="ft53">Stafström, M. (2006).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">36</SPAN><SPAN class="ft53">Riskbruksprojektet (2008).</SPAN></P>
<P class="p437 ft44"><SPAN class="ft52">37</SPAN><SPAN class="ft71">Med nation avses sådan nation vid Uppsala och Lunds universitet som studenterna är skyldiga att tillhöra.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td210"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft33">Studenthälsofrågor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">får behålla nuvarande skattelättnader, men att skattelättnaderna för fakultetsföreningarna ska upphöra att gälla.<A href="#page_218"><SPAN class="ft36">38</SPAN></A></P>
<P class="p115 ft7">I juni 2007 tillsatte regeringen en utredning, Stiftelse- och föreningsskatteutredningen (dir. 2007:97), med uppdrag att se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella för- eningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska per- soner. Huvuduppgiften är att utarbeta ett modernt och ändamåls- enligt system för beskattning med enkla och likformiga regler. Utgångspunkten för utredarens arbete ska vara att stiftelser, ideella föreningar och andra juridiska personer i första hand bör beskattas på samma sätt som andra juridiska personer, men att de under särskilda omständigheter ska kunna medges lättnader i beskatt- ningen. I uppdraget ingår både att bestämma under vilka förut- sättningar särbehandlingen kan komma i fråga och på vilket sätt särbehandlingen ska ske. I direktiven påpekats att utredaren ska ta hänsyn till och belysa eventuella konkurrensaspekter. Uppdraget ska redovisas den 30 juni 2009.</P>
<P class="p665 ft7">Studentorganisationernas inkomster och utgifter i samband med alkoholservering innebär enligt SFS att verksamheten ofta är själv- finansierad. Eventuella vinstintressen är inte förenliga med orga- nisationernas ideella syften. SFS anser även att det skett en stor förändring i kårernas alkoholservering de senaste åren. De menar att det ofta finns en bättre kontroll och en mer ansvarsfull servering på kårerna än på andra serveringsställen. Även om det finns en problematisk alkoholkultur inom den akademiska världen ska det enligt SFS inte tas för givet att den förs vidare genom kårernas alkoholservering. Även studenter i Lund konstaterar vid kommitténs studiebesök att inställningen till alkohol bland stu- denterna förbättrats de senaste åren, även om de anser att det fortfarande finns en problematisk alkoholkultur vid universitetet. Studenthälsovården i Malmö har erfarit att det är lätt att engagera och motivera studenter i det alkoholpreventiva arbetet jämfört med personal inom högskolan.</P>
<P class="p666 ft7">Studiesociala kommittén konstaterar att tillståndsgivning, till- synen av serveringen samt kraven på utbildning skiljer sig mellan olika högskolor, studentorganisationer och kommuner. Kommit- tén menar att det är viktigt att kommunerna ur likvärdighets- och konkurrenssynpunkt ställer samma krav på studentorganisationer- nas pubverksamhet som på annan pubverksamhet. Det är också</P>
<P class="p559 ft44"><SPAN class="ft41">38 </SPAN>Den 26 februari 2009 överlämnade regeringen en remiss om kårobligatoriets avskaffande till Lagrådet.</P>
<P class="p440 ft17">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studenthälsofrågor</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">angeläget att kommunerna har goda rutiner för kontroller av studentorganisationernas serveringsstillstånd. Vi anser vidare att det är positivt att studenthälsovården anordnar utbildning för ansvarsfull alkoholservering som en del av det alkoholpreventiva arbetet. Studenthälsovårdens utbildning bör dock ses som ett kom- plement till den utbildning kommunerna kräver vid tillståndsgiv- ning. Vi anser att en god samverkan mellan högskolor, student- organisationer och kommuners tillståndsenheter har en väsentlig betydelse i det alkoholförebyggande arbetet.</P>
<P class="p667 ft17">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft11">4 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<P class="p668 ft60"><SPAN class="ft31">4.1</SPAN><SPAN class="ft131">Kommitténs uppdrag – ett enklare och mer generellt studiemedelssystem</SPAN></P>
<P class="p384 ft7">Utgångspunkten för kommitténs uppdrag är, i enlighet med kom- mitténs direktiv, att grundstrukturen för studiemedelssystemet ska ligga fast. Kommitténs uppdrag har varit att överväga och föreslå framtida beloppsnivåer och ett fribelopp som säkerställer en skälig levnadsnivå för de studerande och ger förutsättningar att bedriva effektiva studier. Vårt uppdrag har även bestått i att utreda och föreslå förändringar inom studiemedelssystemet i riktning mot ett enklare och mer generellt system. I anslutning till detta har vi haft i uppdrag att särskilt överväga om regelverket kring studiemedel för studier utomlands och det högre bidraget ska förändras.</P>
<P class="p378 ft31"><SPAN class="ft31">4.2</SPAN><SPAN class="ft69">Studiemedelssystemet – måluppfyllelse och mål</SPAN></P>
<P class="p330 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Studiemedlens måluppfyllelse</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Studiemedelssystemet ska bidra till att förverkliga de utbildnings- politiska målen. Syftet med dagens studiestöd fastslogs i samband med studiestödsreformen 2001. Studiestödet ska verka rekryte- rande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildningen. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. Studie- stödet ska också ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden.<A href="#page_220"><SPAN class="ft36">1</SPAN></A></P>
<P class="p669 ft44"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Prop. 2007/08:1.</P>
<P class="p393 ft17">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Antalet studiemedelstagare är högt</P>
<P class="p104 ft7">Studiemedlen ger förutsättningar för studier. Antalet studiemedels- tagare har minskat något de senaste åren, men ligger fortfarande på en hög nivå. År 2007 var det 412 000 personer som hade studie- medel.<A href="#page_221"><SPAN class="ft36">2</SPAN></A></P>
<P class="p670 ft72">Tabell 4.1 Antal studerande med studiemedel per utbildningsnivå, 2005- 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr12 td211"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td212"><P class="p24 ft72">2005</P></TD>
<TD class="tr12 td213"><P class="p24 ft72">2006</P></TD>
<TD class="tr12 td214"><P class="p222 ft72">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td56"><P class="p171 ft72">Grundskolenivå</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p24 ft72">17 994</P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p24 ft72">18 133</P></TD>
<TD class="tr22 td148"><P class="p222 ft72">23 651</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p171 ft72">Gymnasienivå</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p24 ft72">98 075</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p24 ft72">91 227</P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p222 ft72">93 758</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td56"><P class="p171 ft72">Eftergymnasial nivå</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p24 ft72">318 099</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p24 ft72">310 045</P></TD>
<TD class="tr8 td148"><P class="p222 ft72">301 427</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p171 ft72">Utlandsstudier</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p24 ft72">28 968</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p24 ft72">28 355</P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p222 ft72">27 804</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td211"><P class="p171 ft72">Totalt<SPAN class="ft138">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr15 td212"><P class="p24 ft72">428 527</P></TD>
<TD class="tr15 td213"><P class="p24 ft72">414 695</P></TD>
<TD class="tr15 td214"><P class="p222 ft72">412 286</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft7">Minskningen i studerandeantal på gymnasial respektive eftergym- nasial nivå beror främst på ett minskat antal utbildningsplatser. Även om söktrycket till högskolan tidvis har varit relativt lågt inom vissa utbildningar, finns det inget som tyder på att detta skulle bero på bristande ekonomiska förutsättningar. På denna punkt uppfyller studiemedlen sitt syfte.</P>
<P class="p69 ft40">Studiemedlens rekryteringskraft har minskat</P>
<P class="p104 ft7">Två syften med studiestödet är att det ska vara rekryterande och socialt utjämnande. Forskning har visat att studiestödet har haft en rekryterande effekt och att det har bidragit till social utjämning mellan olika grupper.<A href="#page_221"><SPAN class="ft36">4</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Studiestödets rekryterande effekt brukar mätas genom att studerande med studiestöd tillfrågas om de skulle ha påbörjat studier även utan studiestöd. Reuterberg och Svensson visade med denna metod att studiemedlens rekryterande effekt ökade från</P>
<P class="p672 ft43"><SPAN class="ft57">2</SPAN><SPAN class="ft96">Statistik som presenterats precis i samband med kommitténs beslut om detta betänkande visar att antalet studiemedelstagare sjunkit ytterligare något mellan 2007 och 2008. År 2008 hade 407 816 personer studiemedel.</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft57">3</SPAN><SPAN class="ft96">I tabellens totalsumma redovisas en person bara en gång, även om han eller hon läst med studiemedel på flera nivåer eller både utomlands och i Sverige. Detta förklarar att total- summan är lägre än summan av delsummorna.</SPAN></P>
<P class="p139 ft44"><SPAN class="ft57">4</SPAN><SPAN class="ft71">Reuterberg, </SPAN><NOBR>S-E.,</NOBR> Svensson, A. (1992). För en mer omfattande diskussion om vad som påverkar rekryteringen till studier hänvisas till kapitel 1 <SPAN class="ft115">Generella utgångspunkter</SPAN>.</P>
<P class="p472 ft17">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p673 ft7">26 till 49 procent mellan åren 1970 och 1990.<A href="#page_222"><SPAN class="ft36">5 </SPAN></A>CSN har i tre senare enkätundersökningar ställt samma fråga som Reuterberg och Svensson.<A href="#page_222"><SPAN class="ft36">6</SPAN></A></P>
<P class="p674 ft72">Tabell 4.2 Jämförelse över tiden av resultaten på fråga:</P>
<P class="p675 ft72">”Om det inte hade funnits statligt studiestöd då du började studera, hade du ändå börjat?” Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr8 td217"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p21 ft72">2001</P></TD>
<TD class="tr8 td219"><P class="p24 ft72">2003</P></TD>
<TD class="tr8 td220"><P class="p291 ft72">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td147"><P class="p168 ft72">Ja</P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p21 ft72">13</P></TD>
<TD class="tr22 td39"><P class="p24 ft72">13</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p291 ft72">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td147"><P class="p168 ft72">Ja, troligen</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p21 ft72">24</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p24 ft72">29</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p291 ft72">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td147"><P class="p168 ft72">Nej, troligen inte</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p24 ft72">34</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p24 ft72">39</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p291 ft72">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td147"><P class="p168 ft72">Nej</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p21 ft72">26</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p24 ft72">17</P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p291 ft72">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td217"><P class="p168 ft72">Total<SPAN class="ft138">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td218"><P class="p24 ft72">100</P></TD>
<TD class="tr12 td219"><P class="p24 ft72">100</P></TD>
<TD class="tr12 td220"><P class="p291 ft72">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p676 ft7">Rekryteringseffekten har de aktuella åren minskat från 60 till 50 procent, vilket liknar det resultat som Svensson och Reuterberg konstaterade 1990. Alla resultat är dock inte helt jämförbara efter- som mottagare av de något mer förmånliga vuxenstudiestöden ingick i CSN:s undersökningar till och med 2001. Rekryterings- effekten av endast studiemedel har antagligen inte minskat lika mycket. För äldre studerande är rekryteringseffekten större än för yngre. Studiemedlen har starkast rekryteringseffekt bland dem som läser på gymnasienivå. Stora skillnader finns mellan personer som har föräldrar med kort utbildning och personer som har föräldrar med lång utbildning. Ju kortare utbildning föräldrarna har, desto högre är den rekryterande effekten. Bland studerande med för- äldrar med som mest grundskoleutbildning är den över 70 procent.<A href="#page_222"><SPAN class="ft36">8</SPAN></A></P>
<P class="p677 ft7">Ett förmånligt studiestöd tycks ha högre rekryteringseffekt än mindre förmånliga stöd. Exempelvis uppger studerande med den högre bidragsnivån i större utsträckning att de är rekryterade av studiemedel än dem med den generella bidragsnivån.<A href="#page_222"><SPAN class="ft36">9 </SPAN></A>Total- beloppets nivå har troligen större betydelse för rekryteringen än den exakta utformningen av återbetalningsvillkoren för studielånet. Undersökningar visar att studielån inte i särskilt hög utsträckning tycks avhålla individer från att påbörja studier.<A href="#page_222"><SPAN class="ft36">10 </SPAN></A>Personer från</P>
<P class="p678 ft42"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft53">Reuterberg, </SPAN><NOBR>S-E.,</NOBR> Svensson, A. (1992).</P>
<P class="p679 ft42"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008j).</SPAN></P>
<P class="p679 ft43"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft95">Avrundningar innebär att delsummorna inte alltid blir 100.</SPAN></P>
<P class="p679 ft43"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft95">CSN (2008j).</SPAN></P>
<P class="p679 ft43"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft95">CSN (2005c).</SPAN></P>
<P class="p679 ft44"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft54">Vossensteyn, H. (2005).</SPAN></P>
<P class="p680 ft17">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">svagare ekonomiska förhållanden visar dock en lite större motvilja mot att låna.<A href="#page_223"><SPAN class="ft36">11</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Den minskade rekryteringseffekt som de nämnda undersök- ningarna tyder på kan bero på att fler än tidigare upplever att studiemedlen inte täcker levnadsomkostnaderna. Bara en femtedel av de studerande anger att studiemedlen täcker samtliga levnads- omkostnader under studietiden, vilket kan jämföras med att 65 procent av studiemedelstagarna ansåg att studiemedlen täckte alla kostnader så sent som 2001.<A href="#page_223"><SPAN class="ft36">12</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">De refererade mätningarna har givetvis ett begränsat värde eftersom frågan kan ses som hypotetisk. Samtidigt som det kan konstateras att rekryteringseffekten tycks ha minskat sett till enkätundersökningarna, har söktrycket till utbildning varit relativt högt.</P>
<P class="p625 ft40">Social snedrekrytering</P>
<P class="p104 ft7">Fortfarande råder social snedrekrytering till högre utbildning. Den sociala snedrekryteringen har dock minskat, bland annat i samband med <NOBR>1990-talets</NOBR> högskoleexpansion.<A href="#page_223"><SPAN class="ft36">13 </SPAN></A>Även om det är mycket svårt att isolera olika faktorer från varandra har det konstaterats att den viktigaste faktorn för valet till högre utbildning är föräldrarnas utbildningsbakgrund.<A href="#page_223"><SPAN class="ft36">14 </SPAN></A>Relativt entydig forskning visar dock att även studiestödet har betydelse i sammanhanget. Studiestödet har en viss utjämnande effekt och en höjning av studiestödet leder till minskad social snedrekrytering.<A href="#page_223"><SPAN class="ft36">15 </SPAN></A>Som nämnts visar studier att studerande från svagare ekonomiska förhållanden inte är lika benägna att ta lån som andra.</P>
<P class="p163 ft40">Annuitetslånet fungerar</P>
<P class="p104 ft7">Annuitetslånet har inte funnits i så många år. Det infördes 2001 bl.a. med avsikten att minska riskerna för framtida avskrivningar och därmed för att minska statens kostnader. Det är egentligen för tidigt att avgöra om systemet är robust och om lånen kommer att</P>
<P class="p681 ft42"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft53">Chapman, B. (2005).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008j).</SPAN></P>
<P class="p390 ft43"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft95">Eliasson, K. (2006).</SPAN></P>
<P class="p390 ft43"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft95">SOU 2008:69.</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft54">Fredriksson, P. (1997); Hammarström, M. (1996); SOU 1992:122; SOU 2008:69.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">betalas tillbaka i sin helhet. Många låntagare har ännu inte blivit återbetalningsskyldiga och de som har hunnit bli återbetal- ningsskyldiga har bara avbetalat sina lån under ett par års tid. För att kunna utvärdera lånet bör utvecklingen följas under längre tid. Tendensen hittills är att annuitetslånet betalas tillbaka i betydligt högre utsträckning än tidigare lån. Det inbetalade beloppet är i princip lika stort som det debiterade beloppet.<A href="#page_224"><SPAN class="ft36">16</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">CSN har bedömt att det finns mycket som talar för att målet med reformen 2001 kommer att uppnås.<A href="#page_224"><SPAN class="ft36">17 </SPAN></A>Ett tecken är att andelen återbetalningsskyldiga som söker och får nedsättning sjunker för varje år. I jämförelse med tidigare låneformer konstaterar CSN att de beräknade kostnaderna för avskrivning av annuitetslån på cirka 5 procent, är låga jämfört med den närmast föregående låneformen, där dessa beräknas till cirka 22 procent. Även för det äldsta studie- lånet, som fanns före 1989, beräknas kostnaderna för avskrivna lån till cirka 22 procent av fordran.</P>
<P class="p118 ft7">Ytterligare en omständighet som tyder på att det nya annuitets- lånet har haft avsedd effekt är att andelen studiemedelstagare som väljer att låna har minskat från 80 till 72 procent. En orsak till den minskade benägenheten att låna är att de studerande mer noggrant överväger om de behöver ta lån. Många som har möjlighet avstår från att låna för att inte skuldsätta sig i onödan.<A href="#page_224"><SPAN class="ft36">18 </SPAN></A>Förhållandena på arbetsmarknaden har sedan 2001 varit relativt goda. Detta kan ha medfört att det för många varit lättare att klara sig utan att ta lån. Därför finns det skäl att följa utvecklingen av återbetalningen under en längre tid.</P>
<P class="p99 ft40">Studiemedelssystemet uppfyller målen</P>
<P class="p480 ft7">Kommittén bedömer att studiemedelssystemet sammantaget fun- gerar relativt väl. Det bidrar till att nå utbildningspolitiska mål. Nästan alla som vill studera har ekonomiska möjligheter att göra det. Den konstruktion med annuitetslån som infördes 2001 be- döms också fungera på ett tillfredsställande sätt. Kommitténs slutsats är att grundprinciperna för dagens studiemedelssystem kan ligga fast.</P>
<P class="p682 ft42"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008l).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008j).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">18</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2007d).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Även om studiemedelssystemet på en övergripande nivå funge- rar väl finns det utrymme för förbättringar. De problem kommit- tén har identifierat redovisas i fortsättningen av detta kapitel.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Syftet med ett statligt studiestöd</SPAN></P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Målen med ett statligt studiestöd ska vara följande:</P>
<P class="p684 ft7">Studiestödet ska</P>
<P class="p685 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">göra studier möjliga och vara flexibelt i förhållande till olika individers behov</SPAN></P>
<P class="p686 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">bidra till att personer rekryteras till studier och verka utjämnande mellan grupper i samhället</SPAN></P>
<P class="p686 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">uppmuntra till effektiva studier och ha långsiktigt positiva effekter för samhällsekonomin.</SPAN></P>
<P class="p687 ft7">Kommittén anser att det bör finnas mål eller syften som klargör studiestödets uppgift. Ett skäl till att det behövs är att staten bör ha en utgångspunkt för utvärdering av i vilken mån studiestödet upp- fyller sitt syfte. Kommitténs uppdrag omfattar i huvudsak studie- medelssystemet, men vår bedömning är att det inte är lämpligt att bryta ut studiemedlen. De mål kommittén föreslår bör därför kunna gälla för studiestödet i sin helhet. Målen ska också ses som utgångspunkt för kommitténs förslag och bedömningar om studiemedelssystemet.</P>
<P class="p68 ft7">Studiestödet är en del av utbildningspolitiken och ska bidra till att uppfylla de utbildningspolitiska målsättningarna. Det innebär att studiestödet ska göra det ekonomiskt möjligt att studera. Studiestödet ska medverka till att olika personers studieambitioner kan förverkligas. Detta gäller studier på samtliga utbildningsnivåer och för studerande i olika åldrar. Återkommande studier senare i livet ska vara möjliga.</P>
<P class="p117 ft7">Studiestödet är en faktor bland många som bidrar till att män- niskor påbörjar studier. Andra faktorer, såsom exempelvis intresse eller arbetsmarknadsutsikter, eller mer bakomliggande skäl som föräldrarnas utbildningsnivå, spelar emellertid ofta en betydligt större roll. Detta innebär enligt kommitténs mening inte att de rekryterande aspekterna av studiestödet bör tonas ned. Det finns</P>
<P class="p141 ft17">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">goda skäl för att ett mål för studiestödet även framöver ska vara att det ska verka rekryterande till studier. Ett sådant skäl är att alla, oavsett bakgrund, ska ges möjligheter att studera och att samhället genom ett förmånligt studiestöd förmår ta tillvara de resurser människor besitter. Detta gäller framförallt i förhållande till dem som är studieovana och som har kort utbildning. Studiestödet kan för dessa personer i större utsträckning än för andra studerande fungera som en väg in i studier, särskilt om studiestödet är en del av en större rekryterande insats, som även omfattar studievägledning m.m.</P>
<P class="p93 ft7">I dagens mål för studiestödet anges att studiestödet ska ha en utjämnande verkan mellan grupper i samhället. Kommittén har tidigare konstaterat att studiestödet bidrar till minskad social sned- rekrytering. Ett ytterligare höjt studiebidrag kan sannolikt leda till en något minskad social snedrekrytering. Samtidigt har studie- stödet också en ekonomiskt omfördelande effekt. Eftersom hög- skolan i större utsträckning rekryterar personer från familjer med högre inkomster och relativt hög utbildningsnivå innebär det att resurser omfördelas från personer med kort utbildning till personer med lång utbildning.<A href="#page_226"><SPAN class="ft36">19 </SPAN></A>Detta ligger till viss del i sakens natur eftersom studiestöd ges till dem som går en utbildning.</P>
<P class="p64 ft7">I dagens mål för studiestödet betonas inte att studierna bör bedrivas effektivt. Mot bakgrund av vad som anges i kommitténs direktiv anser vi att detta är en brist. Studiestödet bör liksom andra åtgärder inom det utbildningspolitiska området bidra till kvalitet och effektivitet. Även om studiestödet har en relativt liten betydel- se jämfört med andra åtgärder, är det viktigt att studiestödet med- verkar till – eller åtminstone inte motverkar – en effektiv utbild- ningssituation.</P>
<P class="p62 ft7">Studiestödets främsta uppgift är enligt vår uppfattning att göra studier möjliga. Ett studiestöd måste även vara försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Så är normalt fallet eftersom studier inte bara är till nytta för individen utan även för samhället. För att en god samhällsekonomi ska upprätthållas måste det dock finnas begränsningar. Det gäller t.ex. beloppens storlek, hur länge stöd kan lämnas, i hur hög ålder lån kan lämnas samt återbetalning av lånen. I dag finns dessa krav tillgodosedda i målformuleringen genom att studiestödet ska ”ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden”. Kommittén anser att dessa krav ska finnas kvar.</P>
<P class="p207 ft44"><SPAN class="ft41">19 </SPAN>Ds 2000:19.</P>
<P class="p393 ft17">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Det kan ses som motstridiga mål att studiestödet både ska ge goda möjligheter för individen att förverkliga sina studieambitioner och ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. En person kan ha behov av studiestöd för att kunna genomföra studier, men samtidigt kan det vara omöjligt för samhället att tillmötesgå detta. Vår uppfattning är att sådana intressekonflikter är ofrånkomliga, men det bör framgå av lagstiftningen hur dessa ska hanteras.</P>
<P class="p688 ft140"><SPAN class="ft31">4.3</SPAN><SPAN class="ft139">Problem inom det nuvarande studiemedelssystemet</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">De utbildningspolitiska målen och studiestödets bidrag till att dessa ska kunna nås ska ligga till grund för förändring av det nu- varande studiemedelssystemet. När kommittén anger inriktningen för ett reformerat studiemedelssystem måste även befintliga systemspecifika studiemedelsproblem redovisas. Kommittén redo- visar därför i detta avsnitt en genomgång av problem inom studie- medelssystemet som vi särskilt har uppmärksammat.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Studiemedelsbeloppen bedöms vara för låga</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Kommitténs beräkningar visar att de allra flesta studiemedelstagare bör ha goda möjligheter att täcka normala levnadsomkostnader med studiemedlen, tillsammans med andra ersättningar såsom bostadsbidrag, barnbidrag m.m.<A href="#page_227"><SPAN class="ft36">20 </SPAN></A>Även om de flesta kan klara sig på studiemedlen är marginalerna ofta snäva. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop. För ensamstående utan barn har inkomst- erna, varav studiemedel är den största, de senaste åren successivt minskat i förhållande till utgifterna. Studiemedelsbeloppen har under ett antal år halkat efter den prisutveckling som studerande- gruppen har mött.</P>
<P class="p68 ft7">För studerande med barn har situationen däremot förbättrats något. Det beror främst på den möjlighet att ta tilläggslån som till- kom 2001 och på att tilläggsbidraget till studerande med barn infördes 2006. Även höjningar av barnbidraget och underhålls- stödet har bidragit till förbättringen.</P>
<P class="p689 ft44"><SPAN class="ft41">20 </SPAN>Kommitténs beräkningar av intäkter och utgifter för olika hushållstyper redovisas i sin helhet i bilaga 4.</P>
<P class="p472 ft17">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft7">Samtliga studiemedelstagare fick del av den höjning av studiemedlen med 300 kronor som gjordes 2006, men högre priser på bl.a. livsmedel har minskat effekten av höjningen. Inkomst- situationen i förhållande till normala utgifter visas i diagram 4.1. För en detaljerad beskrivning av de data som ligger till grund för beräkningarna hänvisas till bilaga 4.</P>
<P class="p691 ft7">Kommittén har särskilt noterat att studerande som är äldre än 28 år och inte har barn, inte kan få bostadsbidrag. Enligt våra beräkningar har dessa studerande, om de inte väljer att ta eller inte kan få tilläggslån, ett månatligt underskott på knappt 300 kronor vid normala levnadsomkostnader.<A href="#page_228"><SPAN class="ft36">21</SPAN></A></P>
<P class="p692 ft72">Diagram 4.1 Studiemedelstagares inkomster i förhållande till utgifter <NOBR>1995–2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p693 ft141">1,4</P></TD>
<TD class="tr14 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr45 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-88px;margin-bottom:0px;" class="p694 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-86px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:87px;" class="p694 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-43px;margin-top:44px;margin-right:-44px;margin-bottom:43px;" class="p694 ft2"><![endif]>Inkomst/utgift</P></TD>
<TD class="tr5 td146"><P class="p693 ft141">1,3</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td146"><P class="p693 ft141">1,2</P></TD>
<TD class="tr46 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr46 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td146"><P class="p693 ft141">1,1</P></TD>
<TD class="tr40 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td50"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td87"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr46 td146"><P class="p693 ft141">1</P></TD>
<TD class="tr46 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr46 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr46 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p24 ft141">1995</P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p24 ft141">2000</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p322 ft141">2005</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p24 ft141">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p695 ft2">År</P></TD>
<TD class="tr0 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p696 ft141"><INGENBILD zsrc="GXB328228xi2.jpg/" id="inl_img1"> Ensamstående med barn och tilläggslån</P>
<P class="p697 ft141"><INGENBILD zsrc="GXB328228xi3.jpg/" id="inl_img2"> Par med barn</P>
<P class="p698 ft141">Ensamstående utan barn</P>
<P class="p699 ft93">Bara en femtedel av alla studiemedelstagare uppger att studie- medlen helt täcker levnadsomkostnaderna under studietiden. Studiemedlens rekryterande effekt har också, vilket har visats ovan, avtagit de senaste åren.</P>
<P class="p700 ft143">En annan omständighet som speglar den ekonomiska situa- tionen är hur många som anger att de befunnit sig i s.k. ekonomisk</P>
<P class="p701 ft122"><SPAN class="ft121">21 </SPAN>Se bilaga 4.</P>
<P class="p702 ft94">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">kris under det senaste året. I SCB:s årliga undersökning om levnadsförhållanden (ULF) kan högskolestudenter i åldrarna <NOBR>19–29</NOBR> år jämföras med övriga i samma åldersgrupp. Ungefär en fjärdedel av studenterna uppger att de någon gång under året har haft svårt att klara sina löpande utgifter. Detta är något mer än genomsnittet för åldersgruppen. Andelen studenter som har haft ekonomiska problem ökade dessutom något mellan mätperioderna <NOBR>1993–1995</NOBR> och <NOBR>2003–2005.</NOBR> <A href="#page_229"><SPAN class="ft36">22</SPAN></A></P>
<P class="p703 ft72">Diagram 4.2 Ekonomisk kris ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” Andel <NOBR>ja-svar.</NOBR> Mätperiod 2003– 2005</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr22 td133"><P class="p704 ft107">35,0</P></TD>
<TD class="tr22 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td133"><P class="p704 ft107">30,0</P></TD>
<TD class="tr47 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td133"><P class="p704 ft107">25,0</P></TD>
<TD class="tr48 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td133"><P class="p704 ft107">20,0</P></TD>
<TD class="tr47 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td133"><P class="p704 ft107">15,0</P></TD>
<TD class="tr47 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td133"><P class="p704 ft107">10,0</P></TD>
<TD class="tr48 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td133"><P class="p705 ft73">5,0</P></TD>
<TD class="tr47 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td133"><P class="p705 ft73">0,0</P></TD>
<TD class="tr48 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td133"><P class="p706 ft144">Alla</P></TD>
<TD class="tr39 td138"><P class="p19 ft144">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr39 td105"><P class="p22 ft144">Män</P></TD>
<TD class="tr39 td11"><P class="p180 ft144"><NOBR>19-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p24 ft144"><NOBR>25-29</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td133"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td138"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td105"><P class="p19 ft73">Övrig</P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p707 ft107">Student</P></TD>
<TD class="tr47 td80"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p708 ft93">Ytterligare en omständighet som speglar den ekonomiska situa- tionen är kontantmarginalen, dvs. hur många som kan klara en oförutsedd utgift inom viss tid. I en enkätundersökning från CSN svarar cirka 19 procent av samtliga studiemedelstagare att de inte</P>
<P class="p709 ft122"><SPAN class="ft121">22 </SPAN>Indikatorn används i SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden och visar andelen som uppger att de haft svårt att klara löpande utgifter, blivit tvungna att låna av släkt eller vänner, begärt ekonomiskt bistånd eller underlåtit att betala hyran i tid.</P>
<P class="p527 ft94">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<P class="p148 ft7">skulle klara en utgift på 1 000 kronor inom en vecka och cirka 38 procent anger att de inte skulle klara en utgift på 15 000 kronor inom samma tid.<A href="#page_230"><SPAN class="ft36">23 </SPAN></A>SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF), som enbart avser högskolestudenter och som omfattar åren <NOBR>2003–2005,</NOBR> jämför studenternas situation med andra i ålders- gruppen <NOBR>19–29</NOBR> år. Denna visar att studenterna i genomsnitt har större möjligheter än andra i åldersgruppen att klara en oförutsedd utgift på 15 000 kronor och att bara knappt tio procent inte klarar en sådan utgift. Detta visar alltså att de flesta studenterna har en relativt trygg ekonomisk situation.</P>
<P class="p710 ft72">Diagram 4.3 Kontantmarginal ”Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 15 000 kronor, skulle du kunna klara det?” Andel <NOBR>nej-svar.</NOBR> Mätperiod 2003– 2005</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr14 td155"><P class="p711 ft73">25</P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td155"><P class="p711 ft73">20</P></TD>
<TD class="tr49 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td155"><P class="p711 ft73">15</P></TD>
<TD class="tr49 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td155"><P class="p711 ft73">10</P></TD>
<TD class="tr49 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td155"><P class="p712 ft73">5</P></TD>
<TD class="tr49 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td155"><P class="p712 ft73">0</P></TD>
<TD class="tr49 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr49 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td155"><P class="p577 ft144">Alla</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p19 ft144">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr39 td84"><P class="p25 ft144">Män</P></TD>
<TD class="tr39 td116"><P class="p167 ft144"><NOBR>19-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td103"><P class="p24 ft144"><NOBR>25-29</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td155"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p19 ft73">Övrig</P></TD>
<TD class="tr2 td116"><P class="p713 ft107">Student</P></TD>
<TD class="tr2 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p714 ft93">Om studiemedlen blir för låga i förhållande till normala levnads- omkostnader finns det risk för att personer som inte kan få eko- nomiskt stöd från familjen måste avstå från studier. I ett sådant läge ger inte längre studiemedlen alla lika möjligheter att studera.</P>
<P class="p715 ft122"><SPAN class="ft121">23 </SPAN>CSN (2008g).</P>
<P class="p393 ft94">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">Då minskar även studiemedlens rekryterande effekter. För låga studiemedelsbelopp skulle också kunna leda till att studier inte kan bedrivas effektivt eftersom de studerande måste arbeta parallellt med studierna. Det finns dock även studier som visar motsatsen.<A href="#page_231"><SPAN class="ft36">24</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Diagram 4.4 visar att studiemedelsnivån (1) ligger mellan gruppen som har löneinkomster respektive är arbetslös eller pen- sionär<A href="#page_231"><SPAN class="ft36">25</SPAN></A>. Vad som är ”rätt nivå” kan diskuteras. Om studiemedlen blir alltför låga i förhållande till andra inkomstkällor finns det risk för att studiemedlen inte längre bidrar till att stimulera till studier. I det fall alternativa inkomstkällor är mycket högre än studiemedlen kan det leda till avhopp från utbildningarna innan examen. Om studiemedlen ligger för mycket över pensions- eller grundersätt- ningen i arbetslöshetsförsäkringen kan dessa grupper komma med kompensatoriska krav.</P>
<P class="p89 ft72">Diagram 4.4 Studiemedel som andel av inkomst efter skatt <NOBR>1995–2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p716 ft141">2</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr50 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-96px;margin-bottom:0px;" class="p717 ft94"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-86px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:91px;" class="p717 ft94"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-41px;margin-top:46px;margin-right:-50px;margin-bottom:45px;" class="p717 ft94"><![endif]>Studiemedel/inkomst</P></TD>
<TD class="tr48 td76"><P class="p716 ft141">1,5</P></TD>
<TD class="tr48 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td123"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td76"><P class="p716 ft141">1</P></TD>
<TD class="tr48 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td123"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td76"><P class="p716 ft141">0,5</P></TD>
<TD class="tr48 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td123"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td76"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td106"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td109"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p716 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr40 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td92"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p24 ft141">1995</P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p24 ft141">2000</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p161 ft141">2005</P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p718 ft141">2007</P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p719 ft146">År</P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td158"><P class="p201 ft141">Samtliga lönearbetande</P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p354 ft107">Arbetslös</P></TD>
<TD class="tr40 td109"><P class="p19 ft107">Pensionär</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p720 ft93">Studiemedelsnivån har minskat relativt andra inkomstkällor såsom exempelvis löner, pensioner och arbetslöshetsersättning. Sett över en tidsperiod på drygt 20 år kan kommittén konstatera att studie- medlen under 2005 nådde sin lägsta nivå i förhållande till de lägsta ersättningarna för pensionärer och arbetslösa. I förhållande till förvärvsinkomster har dock studiemedlens värde fallit något även</P>
<P class="p721 ft149"><SPAN class="ft147">24</SPAN><SPAN class="ft148">Statens uddannelsesstøtte (2008b).</SPAN></P>
<P class="p471 ft122"><SPAN class="ft147">25</SPAN><SPAN class="ft150">För pensionär avses garantipension och för arbetslös avses arbetslöshetsersättning i form av grundbelopp.</SPAN></P>
<P class="p472 ft94">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">mellan 2005 och 2007, trots höjningen av studiemedlen med 300 kronor 2006. Detta beror bl.a. på genomförda skattelättnader som kommit förvärvsarbetande till del. Utvecklingen av studie- medelsnivån i förhållande till både kostnadsutveckling och inkomsterna för andra jämförbara grupper leder till kommitténs samlade bedömning att studiemedelsnivån i dag är för låg.</P>
<P class="p722 ft14"><SPAN class="ft12">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft151">Särskilda omständigheter råder för studerande i grundläggande vuxenutbildning</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Studerande på grundskolenivå med studiemedel skiljer sig markant från andra studiemedelstagare. De är äldre, har oftare barn och har i hög utsträckning utländsk bakgrund. Undersökningar visar att vuxenstuderande på grundskolenivå dessutom har en betydligt svårare ekonomisk situation än andra både före, under och efter studierna.</P>
<P class="p88 ft7">Studerande på grundskolenivå anger oftare än andra att studiemedlen inte täcker deras levnadsomkostnader.<A href="#page_232"><SPAN class="ft36">26 </SPAN></A>Hela 73 pro- cent av männen och 64 procent av kvinnorna har dessutom pro- blem med att klara en oförutsedd utgift på 1 000 kronor. Bland samtliga studerande är det bara 20 procent som anger att de inte klarar en sådan utgift.<A href="#page_232"><SPAN class="ft36">27 </SPAN></A>Under studietiden är det bara sju procent av de grundskolestuderande som anger att de får ekonomiskt stöd från anhöriga. Så många som 57 procent av dem som studerar med studiemedel på grundskolenivå hade en årsinkomst innan de börja- de studera på mindre än 50 000 kronor. Motsvarande andel för gymnasiestuderande var 38 procent. Endast fyra procent av de grund- skolestuderande har sparade medel att tillgå.<A href="#page_232"><SPAN class="ft36">28</SPAN></A></P>
<P class="p94 ft7">Grundskolestuderande tar emot ekonomiskt bistånd betydligt oftare än studerande på andra utbildningsnivåer. Den ekonomiska situationen för grundskolestuderande skiljer sig åt i olika kommu- ner beroende på kommunernas praxis för försörjningsstöd. Det innebär att den ekonomiska situationen för dessa studerande inte är likvärdig över landet (kommitténs kartläggning av det ekonomiska biståndet finns i bilaga 7 och kommitténs bedömning finns i kapi- tel 6).</P>
<P class="p682 ft42"><SPAN class="ft52">26</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2005b); CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">27</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">28</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2005b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft7">Grundskolestudier ger inte lika stor ekonomisk avkastning efter studierna som studier på gymnasienivå eller eftergymnasial nivå. Grundskoleutbildning måste främst ses som en grund för fortsatt teoretisk eller yrkesinriktad utbildning, men även som en förutsätt- ning för individen att kunna leva och verka i samhället och på arbetsmarknaden. Inte sällan fungerar grundskolestudierna som en direkt fortsättning på utbildning i svenska för invandrare (sfi). Många vuxenstuderande på grundskolenivå måste trots den låga utbildningsnivån ta lika höga lån som övriga studerande. Ungefär 60 procent av dem som läser på grundskolenivå får studiemedel med den högre bidragsnivån och resterande får studiemedel med den generella bidragsnivån.</P>
<P class="p724 ft7">Bara en dryg tredjedel av de studerande tar lån. Enkätunder- sökningar har visat att grundskolestuderande påverkas mer än andra studerande av att lånet måste betalas tillbaka. Detta avhåller dem från att ta lån. En bidragande orsak till detta är sannolikt att de är äldre än andra studerande och att äldre är mer försiktiga med att ta lån än yngre.<A href="#page_233"><SPAN class="ft36">29 </SPAN></A>En annan trolig orsak till att grundskolestude- rande inte lånar är att de sannolikt inte känner sig säkra på att få ett arbete efter studierna. En förväntat låg avkastning av en genomförd utbildning kan vara en rationell anledning till att många grund- skolestuderande avstår från att låna.</P>
<P class="p725 ft72">Diagram 4.5 Andel av studiemedelstagarna som tar lån, per utbildningsnivå, procent <NOBR>2005–2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p726 ft141">100</P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td66"><P class="p727 ft141">80</P></TD>
<TD class="tr25 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td221"><P class="p728 ft141">Utlandsstudier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td100"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td66"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td151"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td100"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:0px;" class="p729 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:6px;" class="p729 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:3px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p729 ft2"><![endif]>lån</P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p727 ft141">60</P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td221"><P class="p728 ft100">Eftergymnasial nivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td100"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p730 ft94"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:10px;" class="p730 ft94"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p730 ft94"><![endif]>med</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p727 ft141">40</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td221"><P class="p728 ft141">Gymnasienivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr11 td100"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:0px;" class="p731 ft146"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:26px;" class="p731 ft146"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:13px;margin-right:-17px;margin-bottom:13px;" class="p731 ft146"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td66"><P class="p727 ft141">20</P></TD>
<TD class="tr0 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td221"><P class="p728 ft73">Grundskolenivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td151"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr32 td221"><P class="p19 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td66"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td151"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td221"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p732 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td66"><P class="p223 ft141">2005</P></TD>
<TD class="tr15 td151"><P class="p733 ft141">2006</P></TD>
<TD class="tr15 td221"><P class="p734 ft141">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr44 td66"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr44 td151"><P class="p735 ft152">År</P></TD>
<TD class="tr44 td221"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr52 td66"><P class="p169 ft122"><SPAN class="ft121">29 </SPAN>CSN (2008a).</P></TD>
<TD class="tr52 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr52 td221"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr46 td66"><P class="p169 ft94">234</P></TD>
<TD class="tr46 td151"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr46 td221"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">CSN:s undersökningar visar att låntagare med låg utbildningsnivå och låg inkomst är överrepresenterade bland dem som har svårt att betala tillbaka sina studielån. Studerande med högst grundskole- utbildning löper 40 gånger högre risk än andra studerande att hamna hos Kronofogdemyndigheten med obetalda avgifter av studielån. Låg inkomst innebär en betydligt större risk för att få betalningsproblem än hög skuldsättning.<A href="#page_234"><SPAN class="ft36">30</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft7">Dagens studiemedelssystem ger en relativt svag ekonomisk stimulans att påbörja studier för dem som står längst från arbets- marknaden och har kortast utbildning. De tidigare studiestöds- formerna vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag och rekry- teringsbidrag hade genom sina högre bidragsnivåer en starkare rekryterande effekt än dagens studiemedel. Mellan 80 och 90 pro- cent av dem som studerade med dessa mer förmånliga studiestöd angav att de inte eller troligen inte hade påbörjat studierna utan detta stöd. Motsvarande siffra för grundskolestuderande med dagens studiemedel är knappt 50 procent. Studiemedlen rekryterar grundskolestuderande till studier i något mindre utsträckning än t.ex. studerande på gymnasienivå.<A href="#page_234"><SPAN class="ft36">31</SPAN></A></P>
<P class="p736 ft7">Ett flertal aktörer, däribland Folkbildningsrådet, Vuxenstude- randes intresseorganisation (VIO), CSN samt ett antal kommuner, har för kommittén påpekat att antalet möjliga veckor med studiemedel på grundläggande nivå är för få. Särskilt menar man att tidsgränserna är snäva för studerande födda utomlands som har kort tidigare utbildning. Enligt Folkbildningsrådet beror detta både på att dessa behöver mer språkundervisning och på att de behöver läsa in fler ämnen än svenska, engelska och matematik.<A href="#page_234"><SPAN class="ft36">32 </SPAN></A>De kom- muner som kommittén har varit i kontakt med menar att tids- gränserna är problematiska även för dem som enbart läser kärn- ämnena, dvs. svenska, svenska som andraspråk, engelska, mate- matik och samhällskunskap. Det är särskilt svårt att bli godkänd i engelska inom given tidsgräns, vilket bekräftas av Skolverkets statistik. Engelska är det ämne som oftast läggs ut på mer än ett läsår. Det är också det ämne som flest studerande avbryter.<A href="#page_234"><SPAN class="ft36">33</SPAN></A></P>
<P class="p737 ft42"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008h).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft52">32</SPAN><SPAN class="ft95">Möte med Folkbildningsrådet </SPAN><NOBR>2008-10-02.</NOBR></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">33</SPAN><SPAN class="ft54">Skolverket (2008b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p738 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Studiemedlen är inte alltid anpassade till individens behov</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Studiemedelssystemet kritiseras ibland för att inte vara tillräckligt flexibelt. Som studerande kan man ofta inte välja att låna lite mer för att exempelvis täcka tillfälligt högre utgifter såsom ett tand- läkarbesök eller ett inköp av särskild studieutrustning. På grund av höga marginaleffekter vid ökade inkomster är det inte heller alltid möjligt att arbeta för att antingen höja sin levnadsstandard eller minska sitt låntagande.</P>
<P class="p739 ft7">Kommittén har i kontakter med bl.a. studerandeföreträdare erfarit att det finns ett behov av att använda studiemedlen på ett mer flexibelt sätt. Ofta är utbildningar upplagda på ett sätt som gör det möjligt att variera arbetsinsatsen. Under vissa perioder krävs mer studiearbete, under andra mindre. Ibland är det möjligt att arbeta vid sidan av sina studier och ibland är det inte möjligt. Möjligheterna att arbeta vid sidan av studierna skiljer sig också mycket åt, dels mellan olika utbildningar och utbildningsnivåer, dels mellan personer i olika familjesituationer.<A href="#page_235"><SPAN class="ft36">34 </SPAN></A>Studerande med barn har oftare svårt att arbeta vid sidan av studierna än ensam- stående.</P>
<P class="p117 ft7">Kommittén kan konstatera att studiemedelsbeloppen är relativt knappt tilltagna i förhållande till normala levnadsomkostnader. Detta innebär att studerande ofta har svårt att klara av tillfälliga och oförutsedda utgifter.<A href="#page_235"><SPAN class="ft36">35 </SPAN></A>Även om studiemedlen höjs är det omöjligt att höja dem så mycket att alla utgifter kan täckas. Däremot skulle studiemedelssystemet kunna utformas mer flexibelt och ge de studerande möjlighet att variera sin användning över tid och själva kunna lösa de situationer som uppkommer.</P>
<P class="p91 ft7">Ett sätt att ge de studerande bättre möjligheter att variera sina inkomster vore att minska marginaleffekterna av arbete och sidoinkomster. Ungefär hälften av studiemedelstagarna arbetar vid sidan av sina studier. Kommitténs beräkningar visar att cirka sju procent av studiemedelstagarna får reducerade studiemedelsbelopp med anledning av sina inkomster.<A href="#page_235"><SPAN class="ft36">36 </SPAN></A>Ytterligare ungefär fyra procent ligger i sådan närhet till fribeloppsgränsen att de kan antas påverkas</P>
<P class="p137 ft43"><SPAN class="ft52">34</SPAN><SPAN class="ft96">Exempelvis arbetar studerande på eftergymnasial nivå mer vid sidan av studierna än vuxen- studerande på grundskole- eller gymnasienivå. Mest arbetar män på högskolenivå, minst kvinnor på grundskolenivå. CSN (2008a). Bland högskolestuderande arbetar blivande civil- ingenjörer, läkare, apotekare och tandläkare minst. Mest arbetar studenter som läser sam- hällsvetenskap, humaniora och lärarutbildning. Högskoleverket (2007a.)</SPAN></P>
<P class="p470 ft42"><SPAN class="ft52">35</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">36</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2006b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">av den. Det är alltså relativt få studerande som borde påverkas av inkomstprövningen. Trots detta anger hela 35 procent av studie- medelstagarna att de skulle ha arbetat mer om inkomstprövningen inte hade funnits.<A href="#page_236"><SPAN class="ft36">37 </SPAN></A>Reglerna för inkomstprövning tycks alltså påverka fler studerande än vad som egentligen skulle vara nödvän- digt.</P>
<P class="p88 ft7">Kommitténs beräkningar visar att marginaleffekterna av en sidoinkomst träder in i två olika intervall, ett där bostadsbidraget minskas och ett där studiemedlen minskas. Marginaleffekten blir större vid minskningen av studiemedel än vid reducering av bostadsbidrag. Detta beror på att studiemedlen reduceras med hälften av den i förhållande till fribeloppet överstigande inkomsten och bostadsbidraget med en tredjedel.<A href="#page_236"><SPAN class="ft36">38</SPAN></A></P>
<P class="p740 ft98">Diagram 4.6 Nettobehållning vid olika inkomster med hänsyn taget till skatt, samt minskning av bostadsbidrag respektive studiemedel (2008)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr14 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td119"><P class="p718 ft73">100%</P></TD>
<TD class="tr14 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td201"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td119"><P class="p718 ft141">80%</P></TD>
<TD class="tr51 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td201"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td168"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft94"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:30px;" class="p741 ft94"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:15px;margin-right:-17px;margin-bottom:15px;" class="p741 ft94"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr48 td119"><P class="p718 ft141">60%</P></TD>
<TD class="tr48 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td201"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td119"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td182"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td168"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td110"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td168"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td168"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td110"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td168"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td182"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td201"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p718 ft141">40%</P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td201"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td119"><P class="p718 ft141">20%</P></TD>
<TD class="tr48 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td201"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td119"><P class="p718 ft141">0%</P></TD>
<TD class="tr51 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td110"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr51 td201"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td168"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p24 ft75">1</P></TD>
<TD class="tr22 td182"><P class="p24 ft75">2</P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p24 ft75">3</P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p24 ft75">4</P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p24 ft75">5</P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p24 ft75">6</P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p24 ft75">7</P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p24 ft75">8</P></TD>
<TD class="tr22 td182"><P class="p24 ft75">9</P></TD>
<TD class="tr22 td201"><P class="p24 ft107">10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p742 ft153">Inkomst 10 000 kronor</P>
<P class="p743 ft149"><SPAN class="ft147">37</SPAN><SPAN class="ft148">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p465 ft149"><SPAN class="ft147">38</SPAN><SPAN class="ft148">När marginaleffekten av reduceringen är som störst ökar en studerandes reella inkomst med två kronor om han eller hon tjänar tio kronor. I och med att lånet och bidraget redu- ceras proportionellt innebär dock reduceringen av studiemedlen även att den studerandes skuld minskar. Reducering av lånet sker med cirka 3,25 kronor per intjänade tio kronor.</SPAN></P>
<P class="p744 ft94">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Diagrammet visar att nettobehållningen av extrainkomster minskar i intervallet 41 000 <NOBR>kronor–cirka</NOBR> 77 000 kronor på grund av minsk- ningen av bostadsbidraget.<A href="#page_237"><SPAN class="ft36">39 </SPAN></A>Den som har en inkomst över cirka 77 000 kronor kan inte få bostadsbidrag. I intervallet mellan 102 500 kronor och cirka 250 000 kronor är nettobehållningen bara cirka två kronor per intjänade tio på grund av reduceringen av studie- medlen (2008 års belopp). Inkomster som överstiger 250 000 kro- nor leder till att inga studiemedel utgår och nettobehållningen återgår till att bli bruttoinkomsten minus skatt. Beräkningarna i diagrammet avser en ensamstående heltidsstuderande under 29 år.</P>
<P class="p745 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Brister i utlandsstudiemedlen</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Ungefär 25 000 studerande utnyttjar varje läsår möjligheten att studera utomlands med svenska studiemedel. Studerandeantalet ökade kraftigt under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> när det 1989 blev möjligt för nästan alla att ta med sig de svenska studiemedlen vid utlands- studier. De senaste åren har antalet utresande studerande minskat.<A href="#page_237"><SPAN class="ft36">40 </SPAN></A>I jämförelse med övriga nordiska länder läser en stor andel av de svenska studenterna utomlands.</P>
<P class="p746 ft43"><SPAN class="ft52">39</SPAN><SPAN class="ft96">Intervallet för minskning av bostadsbidraget beror på hur mycket bostadsbidrag personen erhåller, vilket i sin tur bl.a. beror på bostadskostnaden. Den i diagrammet redovisade reduceringen ska därför ses som ett exempel på nettobehållning.</SPAN></P>
<P class="p139 ft44"><SPAN class="ft52">40</SPAN><SPAN class="ft71">Minskningen fortsatte under läsåret 2007/08. Antalet utresande svenska studenter minska- de med cirka två procent i förhållande till läsåret 2006/07.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p747 ft72">Diagram 4.7 Antal personer med studiemedel för studier utomlands, per läsår</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p748 ft73">29 000</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p748 ft73">28 000</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p748 ft73">27 000</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr48 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p749 ft2"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:17px;" class="p749 ft2"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:9px;margin-right:-9px;margin-bottom:8px;" class="p749 ft2"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p748 ft73">26 000</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td63"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td46"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td43"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td68"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td63"><P class="p748 ft73">25 000</P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p748 ft73">24 000</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td63"><P class="p748 ft73">23 000</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td43"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p24 ft141">99/00</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p24 ft141">00/01</P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p24 ft141">01/02</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p24 ft141">02/03</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p21 ft141">03/04</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p24 ft141">04/05</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p24 ft141">05/06</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p24 ft141">06/07</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p24 ft141">07/08</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p750 ft146">År</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p751 ft93">Studiesociala kommittén har identifierat fem huvudsakliga problem med studiemedlen för utlandsstuderande:</P>
<P class="p752 ft143"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">En tydlig målsättning saknas för utlandsstudiemedlen och uppföljningen är bristfällig.</SPAN></P>
<P class="p753 ft93"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft156">Utlandsstuderande får ofta mycket höga studieskulder.</SPAN></P>
<P class="p754 ft93"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft156">Studiemedelsreglerna överensstämmer inte helt med </SPAN><NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p755 ft143"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">Det finns relativt stora risker för felaktiga utbetalningar av utlandsstudiemedel.</SPAN></P>
<P class="p756 ft143"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft157">Studiemedel för studier utomlands kräver stora administrativa resurser.</SPAN></P>
<P class="p757 ft158">Oklar inriktning och bristande uppföljning</P>
<P class="p758 ft93">Det finns få utvärderingar av de svenska utlandsstudiemedlen eller svenska utlandsstudier. Även uppföljningen och utvärderingen av själva det internationella studerandeutbytet som sådant är begrän- sad.<A href="#page_238"><SPAN class="ft159">41 </SPAN></A>En studie om utlandsstudier redovisas i Högskoleverkets publikation <SPAN class="ft160">Utlandsstudier – till vilken nytta?. </SPAN>Studiens analys är</P>
<P class="p759 ft122"><SPAN class="ft121">41 </SPAN>Högskoleverket (2005a).</P>
<P class="p702 ft94">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">emellertid inte tillräcklig för att dra några säkra slutsatser om utlandsstudiernas samhällsekonomiska effekter. Högskoleverkets slutsatser var emellertid följande:<A href="#page_239"><SPAN class="ft36">42</SPAN></A></P>
<P class="p760 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">Internationalisering i form av utlandsstudier är positiv för staten och utvecklingen i samhället.</SPAN></P>
<P class="p761 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">Utlandsstudier är lärorika och utvecklande för studenterna, de kan vidga vyerna. Utlandsstudierna riskerar samtidigt att leda till ekonomisk förlust.</SPAN></P>
<P class="p660 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">De flesta arbetsgivare lägger stor vikt vid utfallet av utlands- studier såsom, språkkunskaper, internationell rörlighet, inter- nationella kontakter, flexibilitet och öppenhet. Arbetsgivarna behöver dock öka sitt medvetande om värdet av utlandsstudier.</SPAN></P>
<P class="p762 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">Både studenter och högskolor behöver kunskap om arbetsgivar- nas behov av kompetens, vilket skulle gynna både studenterna och näringslivet.</SPAN></P>
<P class="p535 ft7">Högskoleverket drar i rapporten slutsatsen att det är billigare för det svenska samhället om studenterna åker utomlands och utbildar sig eftersom en större del av kostnaden då hamnar på den enskilde och en mindre del på staten. Den samhällsekonomiska vinsten är i detta avseende även beroende av att flertalet studerande återvänder till Sverige och är yrkesverksamma och betalar skatt i landet.</P>
<P class="p56 ft7">En bidragande orsak till att uppföljningen av utlandsstudier och utlandsstudiemedel brister kan vara att riksdag och regering inte har angivit någon tydlig målsättning för området. De uttalade mål som finns är dels mål för högskolornas internationalisering, vilken ska leda till höjd kvalitet i utbildningen, dels mål som formulerats inom ramen för det s.k. Bolognasamarbetet. Mål finns även för Internationella programkontorets verksamhet, t.ex. att antalet deltagare i utbytesprogrammen ska öka.<A href="#page_239"><SPAN class="ft36">43</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Avsaknaden av tydliga mål och en begränsad styrning i regel- verket har lett till att CSN har fått en omfattande rätt att meddela föreskrifter om utlandsstudiemedel. CSN har exempelvis rätt att föreskriva om vilka lånebelopp som ska utgå till studerande i olika länder.</P>
<P class="p763 ft42"><SPAN class="ft52">42</SPAN><SPAN class="ft53">Högskoleverket (1999a).</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">43</SPAN><SPAN class="ft71">Regleringsbrev för 2008 avseende Internationella programkontoret för utbildningsom- rådet.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Utlandsstuderande har höga studieskulder</P>
<P class="p384 ft7">Utlandsstuderande har betydligt högre skulder än studerande i Sverige. Skuldsättningen är ofta så hög att man kan befara framtida betalningsproblem. Den högre skuldsättningen är naturlig eftersom de oftare tar lån för att täcka kringkostnader, t.ex. för resor och undervisningsavgifter. Studiemedlens lånedel fastställs dessutom årligen av CSN utifrån levnadsomkostnaderna i landet. Lånedelen för studerande utomlands är ofta högre än lånedelen för studerande i Sverige.</P>
<P class="p61 ft7">De som studerar utomlands har en genomsnittlig studieskuld på drygt 220 000 kronor. Om man även lägger till lån tagna i något av de äldre lånesystemen stiger den genomsnittliga skuldstorleken till cirka 250 000 kronor för utlandsstuderande. De som läst på eftergymnasial nivå i Sverige har en genomsnittsskuld på cirka 130 000 kronor.</P>
<P class="p485 ft7">År 2008 hade 20 procent av återbetalarna som tidigare studerat utomlands en skuld på över 300 000 kronor, och sju procent hade skulder på över 400 000 kronor. Motsvarande siffror för studerande i Sverige var fyra respektive en procent. Bland dem med mycket höga skulder är personer som studerat utomlands klart överrepre- senterade. Över 250 låntagare har exempelvis en studieskuld som överstiger en miljon kronor. Mer än 75 procent av dessa låntagare bedrev sina studier i USA.<A href="#page_240"><SPAN class="ft36">44</SPAN></A></P>
<P class="p61 ft7">De höga skulderna för utlandsstuderande leder till en stor åter- betalningsbörda och till att det finns risk för att lånen inte kommer att betalas av. För statens del finns risker för kostnader för uteblivna inbetalningar genom att lån i framtiden skrivs av.</P>
<P class="p107 ft40"><NOBR>EG-rättsliga</NOBR> krav</P>
<P class="p100 ft7">Det svenska regelverket för studiemedel i allmänhet och utlands- studiemedel i synnerhet sågs över ur ett <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> perspektiv 2006. Förändringar genomfördes genom propositionen <SPAN class="ft8">Anpass- ningar av studiestödet till vissa </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EG-direktiv,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> m.m. </SPAN>(prop. 2005/06:134). Förändringarna innebar främst en anpassning av regelverket till <NOBR>EG-direktiv,</NOBR> bl.a. det s.k. rörlighetsdirektivet. Det konstaterades att utvecklingen av <NOBR>EG-rätten</NOBR> har inneburit att den fria rörligheten för personer har underlättats och att principen om likabehandling</P>
<P class="p715 ft44"><SPAN class="ft41">44 </SPAN>CSN (2005a).</P>
<P class="p393 ft17">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">av sociala förmåner, inklusive studiestöd, har utvidgats till vissa nya grupper. Förändringarna innebar bl.a. att utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i Sverige och utländska medborgare med ställning som varaktigt bosatta i Sverige eller i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> under vissa förutsättningar ska jämställas med svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd.</P>
<P class="p55 ft7">Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har, trots den översyn som genomfördes 2006, i beslut kommit fram till att delar av det svenska studiemedelssystemet strider mot grundläggande <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> principer. En bestämmelse som ÖKS har förklarat oförenlig med <NOBR>EG-rätten</NOBR> är studiestödsförordningens krav på att utlandsstudier måste pågå i minst 13 veckor för att ge rätt till studiemedel.<A href="#page_241"><SPAN class="ft36">45 </SPAN></A>En annan bestämmelse som enligt ÖKS misstämmer med <NOBR>EG-rätten</NOBR> är bestämmelsen i studiestödsförordningen som anger att studiemedel för utlandsstudier enbart kan lämnas för studier på heltid.<A href="#page_241"><SPAN class="ft36">46</SPAN></A></P>
<P class="p592 ft40">Större risker för felaktiga utbetalningar</P>
<P class="p90 ft7">Delegationen mot felaktiga utbetalningar, den s.k. <NOBR>FUT-delega-</NOBR> tionen, har i rapporten <SPAN class="ft8">Varför blir det fel? </SPAN>tagit upp att kontroll- möjligheter oftare saknas vid utlandsstudier än vid studier i Sverige.<A href="#page_241"><SPAN class="ft36">47 </SPAN></A>Även Riksrevisionen har i rapporten <SPAN class="ft8">Svenska trygghetssystem utom- lands – Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och fordrings- hantering </SPAN>pekat på särskilda risker med studiemedlen för studier utomlands.<A href="#page_241"><SPAN class="ft36">48 </SPAN></A>Riksrevisionen menar att riskerna beror både på studiemedelssystemets utformning och på CSN:s rutiner för utbetalning av studiemedel. Ett problem bedöms vara att CSN i hög grad måste lita på att den sökandes uppgifter är korrekta.</P>
<P class="p764 ft7">Både <NOBR>FUT-delegationen</NOBR> och Riksrevisionen pekar på att kontroll- möjligheter ofta saknas och att de uppgifter som de studerande lämnar ligger till grund för utbetalningarna. Så är t.ex. fallet med inkomstkontroller som i Sverige görs gentemot taxerade inkomster från Skatteverket. Motsvarande kontrollmöjligheter saknas vid utlandsstudier.<A href="#page_241"><SPAN class="ft36">49 </SPAN></A>CSN konstaterar att kontroller av utlandsstudier</P>
<P class="p90 ft43"><SPAN class="ft52">45</SPAN><SPAN class="ft96">Överklagandenämnden för studiestöds beslut den 17 mars 2008 med dnr 2007- 04971.320.09.</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">46</SPAN><SPAN class="ft96">Överklagandenämnden för studiestöds beslut den 18 februari 2008 med dnr 2007- 04492.320.09.</SPAN></P>
<P class="p495 ft42"><SPAN class="ft52">47</SPAN><SPAN class="ft53">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007b).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">48</SPAN><SPAN class="ft53">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">49</SPAN><SPAN class="ft54">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">dessutom är särskilt svåra bl.a. med anledning av att utländska skolor inte kan åläggas en uppgiftsskyldighet gentemot CSN.<A href="#page_242"><SPAN class="ft36">50 </SPAN></A>En stickprovsgranskning CSN genomfört av studerandes studieaktivi- tet har bl.a. visat att 12 personer av 284 studerade med en lägre studietakt än vad de själva angett (4,2 procent fel).<A href="#page_242"><SPAN class="ft36">51</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">En annan anledning till de större riskerna för felaktiga utbetal- ningar är att studiemedel för studier utomlands betalas ut termins- vis i förskott. Detta gör utlandsstudiemedlen mer utsatta för fusk. Risken för att stora felaktiga utbetalningar inte kan återkrävas är också överhängande. Riksrevisionen anser att inriktningen bör vara att studiemedel för studier utomlands, precis som i Sverige, betalas ut månadsvis. Riksrevisionen bedömer vidare att CSN:s ledning hittills inte har säkerställt att det finns en fungerande intern styrning och kontroll inom området.<A href="#page_242"><SPAN class="ft36">52</SPAN></A></P>
<P class="p99 ft40">Mer resurskrävande administration och högre kostnader</P>
<P class="p384 ft7">Administrationen av studiemedel för studier utomlands kräver större resurser än administrationen av studiemedel för studier i Sverige. Detta avspeglas bl.a. i att ett utlandsärende 2007 kostade 1 390 kronor att hantera, vilket ska jämföras med 326 kronor för ett studiemedelsärende som avsåg studier i Sverige. Skillnaden beror främst på att handläggningstiderna är längre för studiemedel för studier utomlands. Av utlandsärendena handläggs bara 59 pro- cent inom tre veckor, jämfört med 84 procent för studiemedel i Sverige. Skillnaderna beror enligt CSN främst på att inga utlands- ärenden kan hanteras maskinellt. Av studiemedelsärendena för studier i Sverige hanteras knappt 40 procent maskinellt.<A href="#page_242"><SPAN class="ft36">53</SPAN></A></P>
<P class="p610 ft40">Kommittén ser flera problem</P>
<P class="p384 ft7">Kommitténs sammantagna bedömning är att utlandsstudiemedlen uppvisar brister och att justeringar bör göras inom ramen för det befintliga systemet. Bristerna avser framför allt otydlig inriktning, bristande uppföljning, hög skuldsättning och stora risker för fel- aktiga utbetalningar. Dessutom tar utlandsstudiemedlen större</P>
<P class="p765 ft42"><SPAN class="ft52">50</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2007c).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">51</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008g).</SPAN></P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft52">52</SPAN><SPAN class="ft95">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">53</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2008l).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">administrativa resurser i anspråk än övriga delar av studiemedels- systemet. Kommitténs bedömningar och förslag behandlas senare i detta kapitel.</P>
<P class="p766 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft70">Utlandsbosatta betalar ofta inte tillbaka på sina studielån</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Utlandsbosatta låntagare betalar ofta inte på sina studielån. Totalt var knappt 65 000 låntagare bosatta utomlands under 2007, en ökning med över 7 000 personer på två år. Av dessa är det så många som 29 000 som inte avbetalar på sina studielån. Detta är en mycket hög siffra jämfört med låntagare boende i Sverige.<A href="#page_243"><SPAN class="ft36">54 </SPAN></A>Riksrevisionen har nyligen i rapporten <SPAN class="ft8">Svenska trygghetssystem utomlands – Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och fordringshantering </SPAN>konstaterat dels att möjligheterna att driva in fordringar utomlands varit relativt begränsade, dels att CSN inte agerat tillräckligt kraftfullt för att driva in fordringarna. Studieskulden för utomlands boende låntagare som missköter sin återbetalning uppgick 2007 till två miljarder kronor. Riksrevisionen bedömer även att studie- skulder till betydande belopp riskerar att preskriberas de närmaste åren.<A href="#page_243"><SPAN class="ft36">55</SPAN></A></P>
<P class="p96 ft7">Den mest uppenbara orsaken till att få betalar måste enligt kommitténs mening anses vara dålig betalningsmoral. Kommittén finner det uppseendeväckande att personer som fått förmånliga studielån av staten, och därigenom har kunnat skaffa sig en utbildning, uppsåtligen väljer att inte göra rätt för sig genom att inte betala tillbaka sina lån.</P>
<P class="p56 ft7">Det finns även mer tekniska orsaker till att utlandsbosatta betalar mindre än låntagare som bor i Sverige. En orsak är att det är svårare att driva in fordringar i utlandet. Detta beror till en del på att en fordran av studielån inte kan drivas in med stöd av inter- nationella överenskommelser. Det är också svårare att driva in skulder utomlands på grund av att processer måste drivas i utländsk domstol. Utländska domstolar har olika förfaringssätt och olika praxis. I vissa fall är rättsläget oklart vad gäller fordrans giltighet.</P>
<P class="p71 ft25">Ytterligare ett problem med låntagare som bor utomlands är att CSN inte har tillgång till taxeringsuppgifter från andra länder. Detta minskar möjligheterna att fastställa korrekta årsbelopp och</P>
<P class="p767 ft42"><SPAN class="ft52">54</SPAN><SPAN class="ft53">Uppgifter som CSN lämnat till kommittén.</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">55</SPAN><SPAN class="ft54">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">att kontrollera låntagarnas inkomster. CSN har hos Finansdeparte- mentet begärt att få ta del av de uppgifter om utländska inkomster som finns hos Skatteverket.<A href="#page_244"><SPAN class="ft36">56</SPAN></A></P>
<P class="p115 ft7">En annan orsak till svårigheterna att få lånen återbetalda beror på att CSN saknar adresser till låntagarna och att de därmed inte aviseras med skuldbesked, avier, krav etc. Att CSN inte aviserar låntagarna innebär även att studieskulder riskerar att preskriberas. Preskription innebär att CSN förlorar rätten att kräva in sin fordran. Preskription inträder om CSN inte haft kontakt med låntagaren under tio års tid.<A href="#page_244"><SPAN class="ft36">57</SPAN></A></P>
<P class="p106 ft7">Utöver problemen med att driva in skulder utomlands har Riks- revisionen kritiserat CSN för att agera saktfärdigt med att driva in fordringarna och för att myndigheten inte uppmärksammat reg- eringen på de problem som finns. Regeringen kritiseras å sin sida för att styrningen av myndigheten varit svag.<A href="#page_244"><SPAN class="ft36">58</SPAN></A></P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft70">Felaktiga utbetalningar</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Delegationen mot felaktiga utbetalningar ur trygghetssystemen har uppskattat de felaktiga utbetalningarna ur studiemedelssystemet till 987 miljoner kronor per år. Det motsvarar 4,9 procent av det utbetalda studiemedelsbeloppet (dvs. bidrag och lån). Osäker- heten i uppskattningen ligger i ett intervall mellan 3,5 procent och 7,5 procent, vilket motsvarar felaktiga utbetalningar på mellan 705 och 1 510 miljoner kronor.<A href="#page_244"><SPAN class="ft36">59 </SPAN></A>Även om delegationens skatt- ningar måste anses vara osäkra tyder beräkningarna på ett stort felaktigt utflöde av studiemedel.</P>
<P class="p61 ft7">CSN har under 2008 genomfört två stickprovsgranskningar som tyder på att de felaktiga utbetalningarna kan vara mindre än FUT- delegationens skattningar. Stickprovsgranskningarna innebar att CSN gjorde extra kontroller av studieaktiviteten för dels stude- rande som studerade sin sista högskoletermin med studiemedel, dels utlandsstuderande vid språkskolor. Dessa grupper kontrolle-</P>
<P class="p768 ft42"><SPAN class="ft52">56</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008k).</SPAN></P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft52">57</SPAN><SPAN class="ft95">I propositionen till preskriptionslagen (prop. 1979/80:119) anges att statens fordringar på återbetalning av studiemedel är underkastade den allmänna tioårspreskriptionen i den mån inte särskilda preskriptionsbestämmelser gäller. Några sådana särskilda preskriptionsbestäm- melser finns inte på studiemedelsområdet. Även i propositionen till lag (1988:877) om ändring i studiestödslagen anges att preskriptionslagens bestämmelser är tillämpliga på studiemedelsfordringar (prop. 1987/88:116).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">58</SPAN><SPAN class="ft53">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">59</SPAN><SPAN class="ft54">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">rades eftersom de antogs ha mindre benägenhet att meddela att de avbrutit sina studier än andra studerande. Utfallet av kontrollerna visade att 0,8 respektive 4,2 procent av utbetalningarna var fel- aktiga. Andelen fel var alltså lägre än <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> bedöm- ning.<A href="#page_245"><SPAN class="ft36">60 </SPAN></A>CSN:s stickprovsberäkningar visar på svårigheterna med att bedöma storleken på de felaktiga utbetalningarna.</P>
<P class="p56 ft7">Oavsett den exakta storleken på de felaktiga utbetalningarna är emellertid inte allt som betalats ut felaktigt förlorat för staten. Ungefär 300 miljoner kronor, eller 30 procent av de felaktiga ut- betalningarna, krävs årligen tillbaka av CSN. På dessa återkrav tillkommer dessutom en ränta på f.n. 5,67 procent och en årlig expeditionsavgift på 100 kronor.<A href="#page_245"><SPAN class="ft36">61 </SPAN></A>Utöver detta är cirka 36 procent av de felaktiga utbetalningarna låneutbetalningar som också åter- kommer genom ordinarie återbetalning. Denna lånedel motsvarar med <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> skattningar över 350 miljoner kronor. Den direkta kostnaden för staten är de bidrag som betalas ut felaktigt, men inte återkrävs. Enligt <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> uppskatt- ning motsvarar denna del 322 miljoner kronor.<A href="#page_245"><SPAN class="ft36">62 </SPAN></A>En rimlig bedöm- ning är därför, mot bakgrund av osäkerheten i bedömningarna, att den direkta besparing som skulle kunna uppnås genom att för- hindra felaktiga utbetalningar ur studiemedelssystemet ligger i intervallet 230 till 480 miljoner kronor om man utgår från FUT- delegationens beräkningar. Mot bakgrund av CSN:s senaste under- sökningar kan det antas att den korrekta bedömningen snarare ligger närmare 230 än 480 miljoner kronor.</P>
<P class="p653 ft7">I flera fall beror de felaktiga utbetalningarna på brister i studiemedelssystemet. Systemet är många gånger inte konstruerat så att felaktiga utbetalningar förhindras. Vissa regler är krångliga, vilket leder till missförstånd. Ofta saknas även möjligheter att kontrollera de olika reglerna på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p55 ft7">Av de felaktiga utbetalningarna på 4,9 procent av det totalt utbetalade studiemedelsbeloppet, har en procentenhet bedömts bero på avsiktliga fel från de sökande, dvs. fusk. Resterande 3,9 procentenheter beror på oavsiktliga fel av sökande, CSN eller myndigheter och skolor.<A href="#page_245"><SPAN class="ft36">63</SPAN></A></P>
<P class="p769 ft42"><SPAN class="ft52">60</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008c); CSN (2008g).</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">61</SPAN><SPAN class="ft96">Räntan överstiger statens utlåningsränta med 2 procent vid varje given tidpunkt. Åter- kravsräntan är avdragsgill för studiemedelstagaren.</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">62</SPAN><SPAN class="ft53">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">63</SPAN><SPAN class="ft54">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 4.3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td222"><P class="p21 ft98">Andel avsiktliga och oavsiktliga fel ur studiemedelssystemet</P></TD>
<TD class="tr15 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td223"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td224"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td225"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td226"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td227"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p354 ft162">Andel av felen,</P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p771 ft72">Procent av</P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p291 ft98">Mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p354 ft72">procent</P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p771 ft72">samtliga</P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td69"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p771 ft98">utbetalningar</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td228"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td225"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td226"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td227"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td21"><P class="p168 ft72">Avsiktliga fel från den sökande</P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p164 ft72">21</P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p771 ft72">1,0</P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p291 ft72">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p168 ft98">Oavsiktliga fel från den sökande</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p164 ft72">52</P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p771 ft72">2,5</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p291 ft72">513</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><P class="p168 ft98">Oavsiktliga fel från myndigheter</P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p164 ft72">27</P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p771 ft72">1,3</P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p291 ft72">266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Totalt</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p164 ft72">100</P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p771 ft72">4,9</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p291 ft72">987</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td224"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td225"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td226"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td227"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p772 ft7">Det kan noteras att de felaktiga utbetalningarna ur studiemedels- systemet i högre utsträckning än för andra ersättningssystem bedöms bero på oavsiktliga fel från de sökande. Detta beror till stor del på att studiemedel betalas ut i förskott. Dessa oavsiktliga fel utgör lite mer än hälften av de felaktiga utbetalningarna. Genom- snittligt för alla trygghetssystem står de oavsiktliga felen från de sökande för cirka en tredjedel av felen.<A href="#page_246"><SPAN class="ft36">64</SPAN></A></P>
<P class="p773 ft7">De vanligaste orsakerna till felaktiga utbetalningar är följande:<A href="#page_246"><SPAN class="ft36">65</SPAN></A></P>
<P class="p774 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Studerande lämnar felaktiga uppgifter, t.ex. om inkomst eller tidigare utbildning.</SPAN></P>
<P class="p775 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Studerande anmäler inte ändring till CSN t.ex. om byte av utbildning, studieavbrott, ändrad studieomfattning eller inkomst.</SPAN></P>
<P class="p776 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Studerande söker och tar emot studiemedel trots att inga studier bedrivs.</SPAN></P>
<P class="p777 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Studerande jobbar svart vilket påverkar inkomsten och därmed borde påverka storleken på studiemedelsbeloppen.</SPAN></P>
<P class="p775 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Handläggarfel begås, t.ex. beroende på bristande beredning, kompetensbrister, otydliga regler, tidsbrist i handläggningen eller dålig styrning.</SPAN></P>
<P class="p775 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Myndigheternas kontroller brister, t.ex. beroende på låg prio- ritet av kontroller eller på regler som inte kan kontrolleras.</SPAN></P>
<P class="p776 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Felaktig information lämnas från skolor och högskolor om studieaktivitet, studienivå, studieomfattning, studietid eller studie- avbrott.</SPAN></P>
<P class="p778 ft42"><SPAN class="ft52">64</SPAN><SPAN class="ft53">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</SPAN></P>
<P class="p779 ft44"><SPAN class="ft52">65</SPAN><SPAN class="ft54">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a); Delegationen mot felaktiga utbetal- ningar (2007b).</SPAN></P>
<P class="p780 ft17">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p781 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">Vissa skolor och högskolor, och då särskilt högskolor i Sverige och skolor utomlands, anmäler inte studerandes ändrade förhållanden om studieaktivitet, studienivå, studieomfattning, studietid eller studieavbrott.</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Ett stort antal åtgärder har de senaste åren vidtagits för att för- hindra felaktiga utbetalningar. Det har bl.a. införts en bidrags- brottslag (2007:612) och en lag (2008:206) om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen. Vidare har betänkandet <SPAN class="ft8">Bidragsspärr </SPAN>(SOU 2008:100) presenterats, i vilket det föreslås att den som har gjort sig skyldig till ett bidragsbrott under viss tid inte har rätt att få det bidrag som brottet avsett. Flera myndigheter, däribland CSN, har också fått särskilda uppdrag från regeringen att vidta åtgärder mot felaktiga utbetalningar och att återrapportera vilka resultat som uppnåtts. Åtgärder har även genomförts för att förbättra det elektroniska informationsutbytet mellan myndigheterna.<A href="#page_247"><SPAN class="ft36">66</SPAN></A></P>
<P class="p461 ft7">Kommittén konstaterar att de felaktiga utbetalningarna ur studiemedelssystemet är alltför stora. Även om felaktigheter aldrig kan förhindras helt bör åtgärder vidtas för att minska omfattningen av felen.</P>
<P class="p782 ft60"><SPAN class="ft31">4.4</SPAN><SPAN class="ft131">Principiell inriktning för ett reformerat studiemedelssystem</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">I detta avsnitt presenterar kommittén den principiella inriktningen för ett reformerat studiemedelssystem. Denna tar sin utgångspunkt dels i studiemedlens roll för att nå de utbildningspolitiska målen, dels i de brister kommittén har uppmärksammat inom ramen för studiemedelssystemet. Kommitténs uppdrag att öka genomström- ningen i högskolan beaktas särskilt.</P>
<P class="p71 ft7">Studiestödet och studiemedlen är en del av utbildningspolitiken. Så måste det vara även fortsatt. Studiemedelssystemet är inget mål i sig. Det är enligt kommitténs mening snarare ett medel för att ge varje individ möjligheter till kunskap och utbildning.</P>
<P class="p462 ft44"><SPAN class="ft41">66 </SPAN>Se t.ex. Försäkringskassan (2008c).</P>
<P class="p194 ft17">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft70">Samhällsekonomiska överväganden</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Utbildning kan vara lönsam både för individen och för samhället. Individen får oftast avkastning i form av högre lön och ökat väl- befinnande. Samhället får avkastning genom bl.a. utbildade med- borgare och ökade skatteintäkter. Det är därför rimligt att den studerande och samhället delar på kostnaderna för utbildningen. Kostnaderna för utbildning består dels av kostnaderna för själva utbildningen, dels av kostnaderna för studiestödet. Ett studiestöd som består både av bidrag och av lån återspeglar den delade finan- sieringen. Så bör det enligt kommitténs bedömning vara även fortsatt.</P>
<P class="p93 ft7">Statens del av kostnaderna för studiemedelssystemet måste avgöras mot bakgrund av att samhällets resurser är begränsade. Insatser i form av studiemedel måste vägas mot insatser på andra områden. Det samhälleliga bidraget till de studerande behöver även stå i samklang med den allmänna fördelningspolitiken. Det finns en gräns för hur mycket de som inte studerar kan bidra med till dem som genomgår utbildning.</P>
<P class="p61 ft7">Slutligen behöver studiemedelssystemet bidra till en hushållning med allmänna medel och ha en långsiktigt positiv inverkan på samhällsekonomin. Detta betyder att studiemedelskostnaderna i alla delar ska vara väl motiverade och att studiemedlen bör upp- muntra till effektiva studier. Studielånet ska vara utformat så att lånen betalas tillbaka. Den enskildes ansvar för detta ska betonas. Statens del av subventionerna i studiemedelssystemet ska vara tydliga och det ska på förhand vara klarlagt vad staten bidrar med och vad den enskilde bidrar med. Subventionerna i systemet bör av den anledningen främst finnas i tilldelningen av studiemedel och inte i lånedelen. För att förhindra felaktiga utbetalningar måste reglerna för studiemedel vara kontrollerbara och i övrigt utformade så att felaktigheter kan undvikas. Goda möjligheter att återkräva felaktigt utbetalda studiemedel och att driva in obetalda låneskulder behöver finnas.</P>
<P class="p609 ft12"><SPAN class="ft12">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Normala levnadsomkostnader under studietiden</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Studiemedlen ska enbart vara avsedda för den tid då studier bedrivs. Finansiering under annan tid, exempelvis under lov och ferier, måste den studerande själv stå för. Under sådan tid måste den</P>
<P class="p783 ft17">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">studerande arbeta eller i likhet med andra förlita sig på andra trygghetssystem. Så långt det är möjligt bör studiemedlen inte heller påverkas av t.ex. arbetsinkomster under ferietid.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">Enhetligt, enkelt och flexibelt</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Studiemedelssystemet bör vara enhetligt och tillämpas lika i hela landet. En utgångspunkt ska vara att det ska finnas <SPAN class="ft8">ett </SPAN>stöd för studier, inte flera, samt att detta stöd i princip ska vara lika för alla studerande på samma utbildningsnivå. Studiemedlen bör även vara generella, dvs. alla som uppfyller vissa villkor bör ha rätt till studie- medel. Den generella rätten behöver givetvis ha begränsningar i form av regler för hur länge stödet kan lämnas, den studerandes ålder m.m. Ett nationellt likformigt stöd med tydliga och enkla regler ger de studerande goda planeringsförutsättningar.</P>
<P class="p71 ft7">Studiemedlen bör enligt kommitténs mening vara enhetliga och lika för alla som studerar på samma utbildning och utbildningsnivå. De bör dock även kunna vara flexibla i förhållande till familje- situation, studiesituation, ålder och arbete. Detta innebär <SPAN class="ft8">inte </SPAN>att det ska finnas olika sorters studiemedel för olika grupper av studerande, men de ska så långt som möjligt kunna användas med utgångspunkt i de egna behoven. Det innebär t.ex. att studiemedlen bör kunna tas ut på ett flexibelt sätt och bör innehålla delar som är valbara för den studerande. Det ger de studerande möjligheter, men lämnar också över ett ansvar. Därför ställs särskilda krav på att systemet är enkelt och begripligt och på att det är lätt att hitta korrekt och lättbegriplig information.</P>
<P class="p68 ft7">Studiemedelssystemet ska även vara lätt att administrera. Regel- verket ska om möjligt utformas så att det underlättar maskinell hantering och en hög grad av självservice.</P>
<P class="p784 ft17">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft31"><SPAN class="ft31">4.5</SPAN><SPAN class="ft69">Utformning av studiemedelssystemet</SPAN></P>
<P class="p640 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Det studiestöd som erbjuds vuxenstude- rande och studerande på eftergymnasial nivå ska vara fortsatt enhetligt. Det ska ges till dem som uppfyller villkoren för stödet.</P>
<P class="p785 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Ett enhetligt studiemedelssystem</SPAN></P>
<P class="p76 ft7">En bärande princip i studiestödsreformen 2001 var att det skulle finnas ett gemensamt och enhetligt studiestöd för alla vuxen- studerande och studerande på eftergymnasial nivå. Förändringen blev stor. Tidigare fanns det flera studiestöd för samma typ av studier.<A href="#page_250"><SPAN class="ft36">67 </SPAN></A>Reformen 2001 innebar en avsevärd förenkling, framför allt för studerande på grundskole- och gymnasienivå. Andelen studerande som ansåg att reglerna är krångliga eller mycket krångliga minskade.<A href="#page_250"><SPAN class="ft36">68 </SPAN></A>Förändringen innebar även stora administra- tiva vinster. Utöver förenklingarna har nuvarande studiemedels- system inneburit ökad rättvisa mellan olika studerande. Tidigare kunde studerande i samma klassrum och med i princip samma utbildningsbakgrund, ålder och familjesituation ha olika studiestöd och därmed olika ekonomiska förutsättningar.</P>
<P class="p93 ft7">Kommitténs bedömning är att studiestödsreformen 2001 har bidragit till ett enklare och mer rättvist studiestödssystem. Ett gemensamt studiestöd för samtliga vuxna studerande är att föredra eftersom det gör regelverket mer överblickbart. Därmed blir det lättare för de studerande, eller dem som funderar på att börja studera, att förutse och planera sin ekonomi under studietiden. Ett gemensamt studiestöd blir också mer rättvist eftersom de som studerar på samma utbildning får samma studiestöd.</P>
<P class="p118 ft7">Trots att kommittén alltså förordar ett enhetligt studiestöd anser vi att det på sikt kan finnas skäl att överväga om studiestöd till studerande inom grundläggande vuxenutbildning ska lämnas i form av studiemedel. Dessa studerande skiljer sig på en rad punkter från andra mottagare av studiemedel. De har mycket ofta utländsk bakgrund, är äldre och har oftare barn. Deras ekonomiska situation</P>
<P class="p496 ft43"><SPAN class="ft52">67</SPAN><SPAN class="ft95">Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA), särskilt vuxenstudiestöd för naturvetenskaplig och teknisk utbildning </SPAN><NOBR>(NT-SVUX),</NOBR> särskilt utbildningsbidrag (UBS) och studiemedel.</P>
<P class="p585 ft44"><SPAN class="ft52">68</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2004).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">är mer utsatt, såväl före, under som efter studierna. Det finns inte sällan ett samband mellan introduktionen i det svenska samhället, <NOBR>sfi-studier</NOBR> och grundläggande vuxenutbildning. De studerandes utbildningsbakgrund och behov skiljer sig mycket åt.</P>
<P class="p56 ft7">Ett studiestöd som bättre kunde anpassas till den individuella studiesituationen skulle enligt kommitténs bedömning kunna bidra till en effektivare och tryggare studiesituation. Insatser för de studier som i dag ges inom sfi och det som i dag är grundläggande vuxenutbildning, skulle kunna samordnas om förutsättningarna för studiefinansieringen vore likartade. Utformningen av studiestödet för grundläggande vuxenutbildning bör därför övervägas i samband med beredningen av de förslag som lämnats i betänkandet <SPAN class="ft8">Egen- ansvar – med professionellt stöd </SPAN>(SOU 2008:58). Det ligger dock inte inom ramen för Studiesociala kommitténs uppdrag ett ge förslag om studiefinansiering för sfi eller annan samverkan mellan grundläggande vuxenutbildning och sfi.</P>
<P class="p91 ft7">Ett studiemedelsystem som är enkelt och generellt kräver lösningar där många får samma rätt till ersättning, oavsett indi- viduell situation, utbildningsbakgrund eller studieförhållanden. Det gör att systemet kan bli trubbigt och att det för relativt många studerande kan brista i ”passform”. Å andra sidan kan ett system som försöker tillgodose varje individs eller grupps behov och situation snabbt bli helt oöverskådligt och svårförutsägbart. Ett sådant system kan dessutom upplevas som orättvist eftersom per- soner i likartade situationer kan få olika ekonomiska utfall.</P>
<P class="p91 ft7">Kommittén strävar efter ett enklare och mer generellt system. Vi har i våra bedömningar försökt väga träffsäkerhet och enkelhet mot varandra. En ledstjärna i dessa överväganden har varit hur många som drabbas av en potentiellt krånglig regel och hur god träffsäkerheten är i en viss utformning. Om träffsäkerheten bedöms vara hög men det blir krångligt för ett fåtal, finns det inte skäl att förenkla ytterligare. Om däremot träffsäkerheten i en viss regelutformning kan ifrågasättas eller om krånglet blir omfattande, måste den enkla lösningen väljas. Studiemedelssystemet måste utformas så att det fungerar väl för det stora flertalet. Om mindre grupper missgynnas av vad som är bra för flertalet måste man söka andra lösningar för dessa, eller i vissa fall acceptera att de miss- gynnas.</P>
<P class="p786 ft17">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Studiemedel per månad</SPAN></P>
<P class="p787 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel ska beräknas per månad och ska kunna avse 25, 50, 75 och 100 procent av en månad.</P>
<P class="p788 ft7">För en fjärdedels månad med studiemedel krävs åtta dagars studier, för en halv månad 15 dagars studier, för trefjärdedels månad 23 dagars studier och för en månads studiemedel krävs 30 dagars studier.</P>
<P class="p789 ft7">Studier måste pågå under en sammanhängande tid om minst en månad för att studiemedel ska lämnas. Studiemedel ska ges för högst en månad före den dag då ansökan kommer in till CSN.</P>
<P class="p790 ft40">Studiemedel ska beräknas per månad</P>
<P class="p480 ft7">Många studerande har svårt att klara sina utgifter med de nuvarande studiemedelsbeloppen. Detta beror till övervägande del på studiemedlens storlek. En del av problemet har emellertid också varit att studiemedlen beräknas per vecka och inte per månad. Eftersom studiemedlen beräknas i veckor betalas det även ut med veckobelopp. I normalfallet omfattar månadsutbetalningen ett belopp som motsvarar fyra veckors studiemedel. Veckoberäk- ningen har indirekt lett till att de månatliga utbetalningarna blivit lägre än om beräkningen gjorts i månader. I stället görs en extra utbetalning varje läsår.</P>
<P class="p62 ft7">I praktiken innebär en utbetalning på fyra veckor 7 820 kronor (vid heltidsstudier under 2009). Ett månadsbelopp hade inneburit 8 688 kronor. Att få ytterligare 800 kronor mer vid månadens slut kan innebära en stor skillnad för många studerande, även om total- beloppet sett till en hel termin eller ett helt läsår, är detsamma.</P>
<P class="p85 ft7">Ett annat skäl att övergå från beräkning per vecka till beräkning per månad är att de utgifter som den studerande har oftast ska betalas månadsvis. Den viktigaste utgiften som normalt betalas per månad är hyran. Att betala en månadshyra med ett fyraveckors- belopp ger för många upphov till onödiga problem, t.ex. med att täcka övriga levnadskostnader under månaden.</P>
<P class="p64 ft7">Studiemedlen skiljer sig alltså från löneinkomster och andra ersättningar som betalas ut månadsvis. Det gör det också svårt att jämföra studiemedlen med t.ex. löneinkomster. I många studeran- des medvetande och i den allmänna debatten har studiemedlens</P>
<P class="p587 ft17">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">fyraveckorsbelopp ofta setts som ett månadsbelopp och därmed ofta jämförts med månadsinkomster.<A href="#page_253"><SPAN class="ft36">69 </SPAN></A>Studiemedlen har därmed framstått som lägre än vad de egentligen är. Detta har både lett till oklarhet för de studerande och till felaktigheter i debatten om studiemedlens storlek. Argumentationen för en höjning av studie- medlen har ofta förts med utgångspunkt i fyraveckorsbeloppet.</P>
<P class="p56 ft7">Studiestöd har under årens lopp haft olika tidsenheter för beräkningen. Flera tidigare vuxenstudiestöd beräknades per dag. Studiemedlen beräknades per period om 15 respektive 30 dagar fram till den 1 juli 2001. Nuvarande veckoberäkning infördes 2001 mot bakgrund av att marginaleffekterna i den tidigare 15- respek- tive <NOBR>30-dagarsberäkningen</NOBR> ledde till att små förändringar av studie- tiden kunde ge alltför stora marginaleffekter för den beviljade summan studiemedel.<A href="#page_253"><SPAN class="ft36">70 </SPAN></A>En studerande som studerade i 134 dagar fick exempelvis studiemedel i fyra månader och den som studerade i 135 dagar fick studiemedel i 4,5 månader, vilket i kronor motsvarar en skillnad på drygt 4 000 kronor. Ett annat skäl för övergången till veckor var att studietiden beräknas i veckor inom många utbildningar.</P>
<P class="p68 ft7">Kommittén bedömer att marginaleffekterna blir alltför stora om studiemedel beräknas i perioder om 15 respektive 30 dagar. I stället föreslås en lösning som innebär att studiemedel ska kunna beviljas per fjärdedels månad, halv månad, trefjärdedels månad och hel månad. I praktiken innebär det att ett visst antal studiedagar ger rätt till en månads studiemedel. För att få en fjärdedels månad krävs åtta dagars studier, för en halv månad krävs 15 dagars studier, för trefjärdedels månad 23 dagars studier och för en månads studie- medel krävs 30 dagars studier. Därmed undviks marginaleffekterna av långa beräkningsperioder. Samtidigt erhålls fördelarna med att studiemedlen beräknas månadsvis. Beräkningssystemet blir flexi- belt i förhållande till olika utbildningstider. Den som studerar sammanhängande i minst 30 dagar får exempelvis alltid rätt till en månads studiemedel för den kalendertid studierna pågår, oavsett när studierna börjar och slutar.</P>
<P class="p791 ft7">Studiemedlen kommer med månadsberäkning ofta att kunna betalas ut med ett månadsbelopp i slutet av varje månad på samma sätt som t.ex. löner. För ett normalt läsårs högskolestudier bör eftersträvas att nio lika stora månadsbelopp betalas ut de månader studierna pågår, normalt från och med september till och med maj.</P>
<P class="p792 ft42"><SPAN class="ft52">69</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex. Svenska Dagbladet </SPAN><NOBR>(2008-08-11);</NOBR> Swedbank <NOBR>(2008-03-12).</NOBR></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">70</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1999/2000:10.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">Beroende på när studierna börjar och slutar kommer dock vissa variationer att bli nödvändiga. Kommittén menar att ett månadsbelopp i efterskott kommer att kunna skapa en mer trygg och förutsägbar situation för de studerande.</P>
<P class="p63 ft7">En möjlig nackdel med kommitténs förslag kan vara beräk- ningen av studietakt. Denna är relativt enkel i ett system som baseras på veckor. Inom kommunal vuxenutbildning motsvarar exempelvis 20 poäng en veckas studier på heltid. För högskolan motsvarar 1,5 högskolepoäng en veckas studier på heltid. Med ett beräkningssystem som baseras på månad blir poängsummorna för halvtid, heltid etc. inte lika självklara.</P>
<P class="p61 ft7">Kommitténs samlade bedömning är att fördelarna med månads- beräkning och möjligheten att få månadsutbetalningar, uppväger eventuella nackdelar. Det blir en fråga för CSN att informera blivande studerande om hur beräkningen av månadsbeloppen sker.</P>
<P class="p85 ft7">Studiemedel kan i dag ges i högst fyra veckor före den vecka som ansökan om studiemedel kommer in till CSN. Som en följd av övergången från vecko- till månadsberäkning ska studiemedel kunna ges för högst en månad före den dag då ansökan kom in till CSN.</P>
<P class="p88 ft25">Kommitténs förslag om utbetalning av studiemedel finns i avsnitt 4.5.12.</P>
<P class="p520 ft40">Sammanhängande studier i minst en månad</P>
<P class="p372 ft7">I dag måste studierna pågå under minst tre veckor för att studie- medel ska kunna lämnas. Vid studier utomlands måste studierna pågå i minst 13 veckor, en regel som dock har bedömts stå i strid med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Kommittén bedömer att det är rimligt att det finns en nedre gräns för hur korta studier som studiemedel ska kunna beviljas för. Mycket kortvariga studier bör kunna finansieras av den studerande själv.</P>
<P class="p106 ft7">Vi bedömer också att denna tidsgräns av <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> skäl måste vara densamma för studier inom EU och <NOBR>EES-området</NOBR> som för studier i Sverige. Vår bedömning är att en månad är en rimlig tids- gräns. Studier kortare än en månad ska inte ge rätt till studiemedel. Kommittén anser att denna tidsgräns ska vara densamma för studier i alla länder, alltså även vid studier utanför <NOBR>EU/EES-om-</NOBR> rådet. Olika tidsgränser skulle göra studiemedelssystemet onödigt komplicerat.</P>
<P class="p793 ft17">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Kommittén har övervägt att sätta gränsen högre, t.ex. vid två månader. Skälet för en högre gräns skulle framförallt vara att förhindra mycket korta studier utomlands där kostnaderna för studierna och studiestödsadministrationen kan överstiga värdet av studierna. Vi har dock avstått från att föreslå en sådan förändring eftersom det då inte heller hade varit möjligt att få studiemedel för kortare studier i Sverige, t.ex. sommarkurser. Kommittén har i stället valt att begränsa rätten till merkostnadslån till lite längre studier. Se mer om detta i avsnittet om tilläggslån och merkost- nadslån, samt i avsnittet om studiemedel för studier utomlands.</P>
<P class="p745 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft70">Studietakt</SPAN></P>
<P class="p794 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel ska kunna ges för studier på 50, 75 eller 100 procent av heltid.</P>
<P class="p795 ft7">Ungefär elva procent av studiemedelstagarna studerar på deltid (50 eller 75 procent av heltid). Andelen deltidsstuderande med studiemedel har ökat med drygt fem procent de senaste tio åren. Deltidsstudier är vanligast inom den kommunala vuxenutbild- ningen, där 25 procent av dem som läser med studiemedel studerar på deltid. Antalet deltidsstuderande väntas öka ytterligare på grund av att utbildningar tenderar att bli mer flexibla och allt oftare ges i form av distansutbildning. Det är därför nödvändigt att studie- medel även fortsättningsvis kan ges för deltidsstudier.</P>
<P class="p91 ft7">Studier med mindre omfattning än halvtid bör enligt kom- mitténs bedömning betecknas som fritidsstudier och kan i regel finansieras på annat sätt än genom studiemedelssystemet. Det tycks inte heller finnas något större behov av studiemedel för studier med mindre omfattning än halvtid. Erfarenheten av det rekryteringsbidrag som avskaffades 2006, och som innehöll en möjlighet att få bidrag med 20 procent av heltid, var att denna lägre studietakt nyttjades av cirka en procent av rekryteringsbidrags- tagarna. Vi föreslår också att även utlandsstuderande ska kunna få studiemedel för deltidsstudier.</P>
<P class="p796 ft17">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft70">Beloppsnivåer – totalbelopp och bidragsandel</SPAN></P>
<P class="p798 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedlen ska höjas med 400 kronor per månad och ges vid heltidsstudier med 21,23 procent av prisbasbeloppet för varje månad då studier bedrivs, vilket inne- bär 9 086 kronor per månad för år 2009.</P>
<P class="p789 ft7">Studiemedelsnivån ska vara densamma för alla studerande, men andelen bidrag respektive lån ska variera med utbildnings- nivån. Studerande på grundskolenivå ska få studiemedel med fyra femtedelar bidrag och en femtedel lån (80/20). Studerande på gymnasienivå ska få studiemedel med cirka hälften bidrag och hälften lån (47/53). Studerande på eftergymnasial nivå ska ges studiemedel med cirka en tredjedel bidrag och två tredjedelar lån (34/66). Detta innebär att studiebidrag lämnas med 16,98 pro- cent av prisbasbeloppet vid studier på grundskolenivå, med 9,98 procent av prisbasbeloppet vid studier på gymnasienivå och med 7,29 procent av prisbasbeloppet vid studier på eftergym- nasial nivå.</P>
<P class="p799 ft7">De som studerar parallellt på olika nivåer bör få studiebidrag respektive studielån i proportion till studieomfattningen på respektive utbildningsnivå. CSN ska ges möjlighet att meddela närmare föreskrifter om beräkningen av studiebidrag för den som studerar parallellt på olika utbildningsnivåer.</P>
<P class="p800 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>En höjning med 700 kronor per månad, dvs. till 9 386 kronor per månad, skulle vara önskvärd. Studiemedel för gymnasiestuderande borde ges med hälften bidrag och hälften lån (50/50). Dessa nivåer kan kommittén dock inte finansiera inom ramen för studiestödssystemet.</P>
<P class="p801 ft40">En höjning av studiemedlen med 400 kronor i månaden behövs</P>
<P class="p87 ft7">Studiemedlens totalbelopp höjdes 1989 till den andel av pris- basbeloppet som i princip gäller i dag. Utgångspunkten var då att studiemedlen skulle ge en skälig levnadsstandard i förhållande till andra grupper i samhället och att studerande med studiemedel inte skulle nå en högre levnadsstandard än lönearbetande. Vissa mindre justeringar av beloppet gjordes bl.a. i samband med skattereformen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> och en höjning med cirka 300 kronor i månaden genomfördes 2006. Studiemedlen är innevarande år 8 688 kronor per månad.</P>
<P class="p587 ft17">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Studiemedlens totalbelopp är avgörande för att den studerande ska kunna täcka sina levnads- och studiekostnader. Genom ett tillräckligt högt totalbelopp ges alla ekonomiska möjligheter att studera. Ett tillräckligt totalbelopp bör också kunna vara en stimulans för att påbörja studier.</P>
<P class="p55 ft7">Kommitténs bedömning är att studiemedelsnivån redan i dag är sådan att många studerande bör ha möjligheter att täcka ”skäliga hushållskostnader” enligt Konsumentverkets beräkningar (se bi- laga 4). Studiemedlens totalbelopp har dock minskat relativt lev- nadsomkostnaderna. Många studerande anser att studiemedlen inte täcker hela eller ens stora delar av deras levnadsomkostnader. Bara 19 procent av studiemedelstagarna anser att studiemedlen täcker alla deras omkostnader, 35 procent menar att deras kostnader täcks till stor del. Nästan hälften av studiemedelstagarna anser att studiemedlen inte alls är tillräckliga för att täcka deras omkost- nader. Detta kan jämföras med en undersökning från 1990. Då ansåg 96 procent av studiemedelstagarna att deras omkostnader helt eller till stor del täcktes av studiemedlen.<A href="#page_257"><SPAN class="ft36">71</SPAN></A></P>
<P class="p91 ft7">Kommitténs bedömning är att studiemedlen har halkat efter prisutvecklingen för studerandegruppen. Orsaken till den relativa försämringen är framförallt att bostadskostnaderna, vilka utgör en stor del av kostnaderna för just studerande, ökat mer än pris- genomsnittet.<A href="#page_257"><SPAN class="ft36">72 </SPAN></A>Under ett par år i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> skrevs inte heller prisbasbeloppet upp i enlighet med prisutvecklingen, vilket bidragit till minskade marginaler.</P>
<P class="p55 ft7">För att studiemedlen ska vara möjliga att leva på för en stude- rande med normala levnadsomkostnader bedömer kommittén att studiemedlen behöver höjas med 400 kronor i månaden, till 9 086 kronor per månad (2009)<A href="#page_257"><SPAN class="ft36">73</SPAN></A>. Den föreslagna nivån grundas framförallt på kommitténs beräkningar av de studerandes intäkter och utgifter för vilka Konsumentverkets kalkyler över skäliga levnadsomkostnader ligger till grund(se bilaga 4).</P>
<P class="p71 ft7">En höjning med 400 kronor kompenserar studerandegruppen för de kostnadsökningar som har skett de senaste åren. Även studerande som inte kan få bostadsbidrag, vilket är en grupp som är särskilt ekonomiskt utsatt, kommer enligt kommitténs bedömning att få möjligheter att klara normala omkostnader enbart med hjälp</P>
<P class="p478 ft42"><SPAN class="ft52">71</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 1996:90; CSN (2008j).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">72</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex. Swedbank </SPAN><NOBR>(2008-03-12).</NOBR></P>
<P class="p437 ft44"><SPAN class="ft52">73</SPAN><SPAN class="ft71">Höjningen till 9 086 kronor per månad motsvarar inte exakt 400 kronor. Detta beror på att beloppet måste anges som en procentandel av prisbasbeloppet, vilket gör att studiemedels- beloppet inte kan bli exakt 9 088 kronor i månaden</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328258x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft7">av studiemedlens grundbelopp (se tabell 4.4). Andra inkomster utöver studiemedlen kan de studerande då använda till att antingen höja levnadsstandarden eller till att minska sin skuldsättning. Marginalerna för de studerande ökar också och det kommer att bli möjligt för fler studerande att klara tillfälliga kostnader.</P>
<P class="p803 ft7">Beräkningsexemplet i tabell 4.4 visar att ett underskott vänds till ett litet månatligt överskott med en studiemedelshöjning på 400 kronor, även utan tilläggslån och bostadsbidrag. Anledningen till att det är 2007 års belopp som används som exempel är att detta är det senaste året som det finns tillgängliga kostnadskalkyler för. Det föreslagna studiemedelsbeloppet i budgetexemplet är därför 8 582 kronor i stället för 9 086 kronor.</P>
<P class="p804 ft72">Tabell 4.4 Budgetexempel för ensamstående studerande kvinna utan bostadsbidrag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr12 td144"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td33"><P class="p24 ft72">2007</P></TD>
<TD class="tr12 td40"><P class="p291 ft72">Höjning av 2007 års studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p291 ft72">medelsbelopp med 400 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td229"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td230"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td231"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p168 ft164">Inkomst/månad</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p168 ft72">Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p24 ft72">8 182</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p291 ft72">8 582</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft164">– tilläggsbidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft164">– tilläggslån</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p168 ft72">Bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p24 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft72">Barnbidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Underhållsstöd</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Skatt</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft72">Summa intäkter</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">8 182</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">8 582</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td144"><P class="p168 ft164">Utgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Bostad</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">3 151</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">3 151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Mat</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">1 440</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">1 440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft72">Kläder</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">500</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Fritid, lek (inkl mobil)</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">470</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">470</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Hygien</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">310</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft72"><NOBR>Kår-/terminsavgift</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">60</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Studiematerial</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">750</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">750</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft72">Gemensamma kostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">1 480</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">1 480</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td144"><P class="p168 ft72">Hushållsel</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p24 ft72">300</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p291 ft72">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td144"><P class="p168 ft72">Summa utgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p24 ft72">8 461</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p291 ft72">8 461</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td229"><P class="p168 ft72">Kvar</P></TD>
<TD class="tr44 td230"><P class="p24 ft72"><NOBR>-279</NOBR></P></TD>
<TD class="tr44 td231"><P class="p291 ft72">121</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p805 ft17">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Med en höjning av studiemedlen med 400 kronor i månaden åter- ställs studiemedlens köpkraft till vad som gällde cirka 2004/2005 (se bilaga 4).<A href="#page_259"><SPAN class="ft36">74</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">I beräkningen av studiemedlens totalbelopp har kommittén även beaktat studiemedelsnivån i förhållande till andra inkomstslag. Om studiemedlen är för höga upplevs det som orimligt av dem som väljer att inte studera. För höga studiemedel kan även vara negativt eftersom det ska löna sig att arbeta. Studiemedlen får alltså inte vara högre än lönen för dem med de lägsta inkomsterna.</P>
<P class="p56 ft7">Samtidigt bör studiemedlen vara högre än grundersättningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Studier ska framstå som ett attrak- tivt alternativ för många arbetslösa. En höjning av totalbeloppet med 400 kronor i månaden leder till att studiemedlens relativa värde ökar från 43 till 45 procent av den genomsnittliga lönen efter skatt. I förhållande till grundersättningen för en arbetslös ökar studiemedlen från 149 till 156 procent.<A href="#page_259"><SPAN class="ft36">75</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Jämfört med andra inkomster innebär en höjning med 400 kro- nor att det fortfarande är mer fördelaktigt att arbeta än att leva på studiemedel, samtidigt som studiemedlen ökar ytterligare något i förhållande till grundersättningen för en arbetslös. Om man dess- utom räknar med tilläggslånet överstiger inkomsterna av studie- medel, tilläggslån och bostadsbidrag dessutom den genomsnittliga ersättningen för en arbetslös (inklusive inkomstrelaterad ersätt- ning) efter skatt.<A href="#page_259"><SPAN class="ft36">76 </SPAN></A>Kommittén bedömer att detta är en rimlig avvägning som kan öka incitamenten att snabbt övergå från studier till arbete och till att välja studier före arbetslöshet.</P>
<P class="p806 ft43"><SPAN class="ft52">74</SPAN><SPAN class="ft96">För de cirka 14 procent av studiemedelstagarna som har bostadsbidrag kommer emellertid höjningen av studiemedlen i flera fall inte att ge någon ekonomisk förbättring eftersom kommittén samtidigt föreslår att studiebidraget ska medräknas till 140 procent i inkomst- prövningen av bostadsbidraget (se kapitel 6). Kommitténs bedömning är dock att det är bättre att satsa befintliga medel på ett höjt studiebidrag som kommer alla studerande till del än inom bostadsbidragssystemet, särskilt mot bakgrund av att det är relativt få studerande som väljer att ansöka om bostadsbidrag. Vår uppfattning är också att det i dag finns osakliga ekonomiska skillnader mellan studerande som är yngre än 29 år respektive över 28 år, vilket beror på åldersgränsen inom bostadsbidragssystemet. Med kommitténs förslag blir de ekonomiska förhållandena mer lika, oberoende av ålder.</SPAN></P>
<P class="p470 ft42"><SPAN class="ft52">75</SPAN><SPAN class="ft53">Beräkningarna utgår från löneläget 2007, se bilaga 4.</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">76</SPAN><SPAN class="ft71">Genomsnittlig arbetslöshetsersättning per dag under 2007 var 555 kronor (http://www.iaf.se). Det innebär cirka 9 800 kronor per månad efter skatt.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">En höjning på cirka 700 kronor skulle vara önskvärd</P>
<P class="p87 ft7">En höjning av studiemedlen med 400 kronor i månaden leder till att studiemedlen täcker utgifterna för studerande med genomsnittliga månatliga utgifter. För studerande som bor i studentrum kommer höjningen dessutom att ge vissa marginaler. För många kommer fortfarande studiemedlen att vara relativt knappt tilltagna. Större utgifter av tillfällig art, t.ex. kostnader för tandvård, kommer fort- farande att vara svåra att hantera med enbart studiemedlens ordinarie belopp. Likaså kan studerande med ett dyrare boende ha svårt att täcka sina utgifter.</P>
<P class="p61 ft7">Kommitténs förslag att tilläggslån ska kunna lämnas till alla studiemedelstagare och att fribeloppsgränsen ska höjas, vilka pre- senteras senare i detta kapitel, är avsedda att underlätta för stude- rande som drabbas av exempelvis tillfälliga utgifter. Tilläggslån föreslås kunna ges till alla studiemedelstagare i högst två år. Det ger därmed även studerande med ett mer kostsamt boende rimlig tid att eventuellt hitta ett billigare boende. På så sätt ges alla stude- rande enligt kommitténs bedömning goda möjligheter att hantera sina utgifter inom ramen för studiemedelssystemet.</P>
<P class="p61 ft7">Kommitténs övergripande bedömning är dock att de ordinarie studiemedelsbeloppen helst ska täcka skäliga utgifter för alla som studerar, även utan tilläggslån och arbete vid sidan av studierna. För att så ska bli fallet även för dem som studerar på orter med högre boende- och försäkringskostnader ser kommittén ett behov av att höja studiemedlen med ytterligare cirka 300 kronor, dvs. med totalt cirka 700 kronor i månaden.<A href="#page_260"><SPAN class="ft36">77</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft25">Kommittén kan dock inte föreslå en höjning på 700 kronor eftersom vi inte har lyckats hitta besparingar inom studiestöds- området som kan finansiera detta.<A href="#page_260"><SPAN class="ft116">78</SPAN></A></P>
<P class="p807 ft42"><SPAN class="ft52">77</SPAN><SPAN class="ft53">Exempel på olika budgetkalkyler visas i bilaga 4.</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">78</SPAN><SPAN class="ft54">Detta följer av 14 § Kommittéförordningen (1998:1474).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Bidragsandel</P>
<P class="p633 ft8">Dagens högre bidragsnivå</P>
<P class="p90 ft7">Det högre bidraget innebär att det är olika bidragsnivåer för stude- rande på samma utbildningsnivå.<A href="#page_261"><SPAN class="ft36">79 </SPAN></A>Det avviker i några avseenden från de principer som kommittén anser bör gälla för studiemedels- systemet. Genom att det högre bidraget i första hand lämnas till studerande med viss utbildningsbakgrund är det ofta svårt för de studerande att veta om de uppfyller villkoren för det högre bidraget. Framför allt är det svårt för personer med utländska utbildningar att veta om deras utbildning är att jämställa med en svensk utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Om de budgeterade medlen för det högre bidraget är slut kan även den som uppfyller villkoren bli utan detta bidrag. För många stude- rande blir planeringsförutsättningarna därmed dåliga.</P>
<P class="p91 ft7">Det är mycket stor skillnad mellan att få studiemedel med den generella bidragsnivån och studiemedel med den högre bidrags- nivån. Den generella bidragsnivån utgör cirka 34 procent av studie- medlens totalbelopp och den högre bidragsnivån utgör cirka 80 procent av totalbeloppet. Den som studerar i två år och väljer att ta studielån får med det generella bidraget en studieskuld på cirka 98 400 kronor. En person med det högre bidraget får under lika långa studier cirka 29 800 kronor i studieskuld.</P>
<P class="p91 ft7">Kommittén bedömer att den planeringsosäkerhet som följer av reglerna för de olika bidragsnivåerna är otillfredsställande. Möjlig- heten för de studerande att kunna planera sin ekonomi under studietiden måste förbättras. Konstruktionen med det högre bidraget ger därtill personer med snarlika förutsättningar helt olika ekonomiska utfall. Två personer som läser samma kurser kan enbart mot bakgrund av att en av dem saknar en eller ett par kurser från gymnasieskolan, eller för att en av dem lämnar in sin ansökan</P>
<P class="p808 ft43"><SPAN class="ft41">79 </SPAN>Studiemedel med högre bidrag kan lämnas till studerande som är minst 25 år och som studerar på grundskolenivå eller gymnasienivå inom vuxenutbildningen och som inte tidigare har en motsvarande utbildning. Även studerande som bedriver repetitionsstudier på grund- skolenivå kan få studiemedel med den högre bidragsnivån. Dessutom lämnas högre bidrag till högskolestuderande som studerar på en utbildning till specialpedagogexamen eller på en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning till en sådan examen. Det högre bidraget har en begränsad budget och lämnas så länge de budgeterade medlen räcker. Det beviljas i den turordning ansökningarna kommer in till CSN. Regeringen har i <SPAN class="ft132">Åtgärder för jobb och om- ställning </SPAN>(prop. 2008/09:97) aviserat att arbetslösa över 25 år som studerar på en yrkes- inriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning tillfälligt under åren <NOBR>2009–2010</NOBR> ska kunna få studiemedel med den högre bidragsnivån.</P>
<P class="p89 ft17">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">något senare än den andre, få olika stora studieskulder. Detta är enligt kommitténs mening inte rimligt.</P>
<P class="p63 ft7">Prövningen av vem som har rätt till högre bidrag tar även stora administrativa resurser i anspråk. En brist med bestämmelserna för det högre bidraget är också att det i många fall är omöjligt att kontrollera om de sökande saknar en utbildning. Det finns exem- pelvis inget nationellt register över olika individers utbildnings- bakgrund. Det är inte heller möjligt begära att någon styrker <SPAN class="ft8">avsaknaden </SPAN>av ett slutbetyg.</P>
<P class="p64 ft7">Den nuvarande konstruktionen med en generell och en högre bidragsnivå bedömer kommittén som olämplig. Vår uppfattning är att samma ekonomiska förutsättningar bör gälla för alla som studerar på samma nivå och att de ekonomiska förhållandena ska vara kända för de studerande på förhand.</P>
<P class="p107 ft8">Samma totalbelopp men differentierad bidragsandel</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén föreslår att dagens högre bidrag bör avskaffas. Vi anser emellertid att det finns starka skäl för att bidragsnivån ska variera mellan olika <SPAN class="ft8">utbildningsnivåer</SPAN>. Principen bör vara att bidragsnivån är högre på lägre utbildningsnivåer än på högre. Kommittén anser att det finns flera argument för en bidragsandel som är differen- tierad efter utbildningsnivå. De som studerar på lägre nivåer får generellt en lägre ekonomisk avkastning av sin utbildning än de som studerar på högre nivåer. Ett annat skäl är att studerande på lägre nivåer ofta avstår från att ta studielån. En högre bidragsandel kan därmed öka rekryteringen till studier. De mest förmånliga studiemedlen bör ges till dem som har störst behov av utbildning.</P>
<P class="p78 ft7">Olika bidragsnivåer beroende på nivån på studierna kan upplevas som krångligt framför allt av dem som studerar parallellt på olika utbildningsnivåer. Detta kan medföra olägenheter för de stude- rande och ett visst administrativt merarbete. Kommitténs bedöm- ning är dock att fördelarna med att lämna olika bidragsnivåer till studerande på olika utbildningsnivåer överväger dessa nackdelar. Det är också relativt få studiemedelstagare, mellan fem och sju procent, som under ett och samma år studerar på mer än en utbildningsnivå. Relativt få av dessa studerar parallellt på de olika nivåerna.</P>
<P class="p93 ft25">För studerande på deltid måste beloppen räknas om i för- hållande till omfattningen på studierna. De som studerar parallellt</P>
<P class="p809 ft17">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">på olika nivåer bör få studiebidrag respektive studielån i proportion till fördelningen mellan nivåerna. CSN bör ges rätt att meddela närmare föreskrifter om detta och om beräkningen av belopp vid deltidsstudier, bidragets andel m.m.</P>
<P class="p55 ft7">Kommitténs förslag om en bidragsandel för alla som studerar på samma utbildningsnivå utesluter inte att studiemedelssystemet även kan användas för tillfälliga satsningar. Det är t.ex. möjligt att förändra bidragets andel av totalbeloppet utifrån de behov som uppstår. Sådana särskilda satsningar kan exempelvis handla om att rekrytera studerande till vissa utbildningar eller om att på andra sätt möta arbetsmarknadspolitiska behov. Systemet är, och bör vara, flexibelt för sådana åtgärder.</P>
<P class="p71 ft7">Kommitténs förslag avser ett generellt och långsiktigt studie- medelssystem. Det ligger inte i kommitténs uppdrag att göra bedömningar av tillfälliga satsningar. Kommittén har därmed inte analyserat den användning av studiemedlens högre bidragsnivå som regeringen har aviserat i propositionen <SPAN class="ft8">Åtgärder för jobb och om- ställning </SPAN>(2008/09:97). Kommittén konstaterar att det är möjligt att inordna regeringens aviserade satsning med ett högre bidrag till arbetslösa i kommitténs förslag. Inom ramen för de studiemedel som kommittén föreslår kan arbetslösa exempelvis tillfälligt ges rätt till studiebidrag med den nivå som vi föreslår ska ges till stude- rande på grundskolenivå.</P>
<P class="p89 ft8">Bidragsandel vid vuxenstudier på grundskolenivå</P>
<P class="p90 ft7">Grundläggande vuxenutbildning är en rättighet för varje kommun- invånare som fyllt 20 år och som saknar de kunskaper som barn och ungdomar får i grundskolan. Enligt skollagen (1985:1100) ska varje kommun aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning för att motivera dem att delta i utbildningen.</P>
<P class="p71 ft7">Ett skäl att ge en högre bidragsandel till vuxna som studerar på grundskolenivå är att sådana studier generellt ger lägre ekonomisk avkastning än utbildning på gymnasie- eller högskolenivå. Studier på grundskolenivå måste främst ses som en grund för fortsatt teo- retisk eller yrkesmässig utbildning, men även som en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälls- och arbetsliv generellt. Ju lägre utbildningsnivån är, desto mindre kan utbildningen ses som en ekonomisk investering för individen. Därför finns det</P>
<P class="p141 ft17">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">enligt kommitténs bedömning tyngre skäl för samhället att stå för en större del av kostnaden vid vuxenstudier på framför allt grund- skolenivå.</P>
<P class="p115 ft7">Studerande på grundskolenivå har dessutom både svårare att klara sig på studiemedlen under studietiden och svårare att hantera återbetalningen av studielånet. Studerande som har högst grund- skoleutbildning löper 40 gånger högre risk än andra med studielån att obetalda avgifter för studielånet överlämnas till Kronofogde- myndigheten. Studerande på grundskolenivå arbetar också mindre vid sidan av studierna än andra, sannolikt på grund av att de oftare har svårare att få ett arbete.</P>
<P class="p77 ft7">Ytterligare ett skäl att öka bidragsandelen för dem som studerar på grundskolenivå är att göra det möjligt för fler att klara ekono- min under studietiden. Även de som anser att de inte vill eller kan ta studielån får därmed bättre möjligheter att klara sin ekonomi. Kommittén har genom sin kartläggning av försörjningsstöd till studerande konstaterat att förutsättningarna för att få försörjnings- stöd är olika i landet genom att kommunerna har olika praxis. Ett högre bidrag till alla vuxenstuderande på grundskolenivå minskar behovet av försörjningsstöd och därmed blir de ekonomiska för- utsättningarna för grundskolestudier mer lika över landet. En högre bidragsandel minskar också skuldsättningen för dem som tar lån och därmed bör risken för betalningssvårigheter minska.</P>
<P class="p78 ft7">En hög bidragsnivå ökar också stimulansen att påbörja studier. Kommittén bedömer att bidragets andel av studiemedlen jämte totalbeloppets storlek är de faktorer inom studiemedelssystemet som har störst betydelse för rekryteringen till studier. Mot bak- grund av att vuxenstuderande på grundskolenivå oftast är tvek- samma till att ta lån medför en hög bidragsandel ändå en stimulans att påbörja studier. Detta är särskilt motiverat för dem med kortast utbildning. Genom att dessa personer har liten studievana är steget till studier ofta större.</P>
<P class="p127 ft7">Kommittén föreslår att studerande på grundskolenivå ska kunna få studiemedel som består av 80 procent bidrag och 20 procent lån. Denna bidragsandel är i paritet med dagens högre bidrag. Det innebär en höjning av bidragsandelen för den tredjedel av de studerande på grundskolenivå som i dag studerar med den generella bidragsnivån och betyder 7 268 kronor per månad i bidrag och 1 818 kronor per månad i lån (2009). Alla studerande på grund- skolenivå garanteras med förslaget en lika hög bidragsnivå. Att den studerande skjuter till en del av kostnaden kan även ha vissa</P>
<P class="p810 ft17">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">positiva effekter, t.ex. att han eller hon då uppmuntras att bedriva effektiva studier.</P>
<P class="p103 ft8">Bidragsandel vid vuxenstudier på gymnasienivå</P>
<P class="p90 ft7">Vuxenstuderande på gymnasienivå har olika bakgrund och olika syften med sina studier. Många har redan en avslutad gymnasie- utbildning. Andra läser in delar av eller en hel gymnasieutbildning och har aldrig tidigare studerat på gymnasienivå. Ytterligare andra studerar på mer yrkesinriktade utbildningar för att t.ex. byta yrkes- karriär och bli mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p55 ft7">I dag får studerande på gymnasienivå studiemedel med olika bidragsandel beroende på utbildningsbakgrund. Det högre bidraget ges till studerande på gymnasienivå som inte har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Kommittén bedömer att en sådan ordning, med ett högre bidrag till dem som läser in en behörighet de saknar, i vissa fall kunde vara rimlig. Reglerna om tidigare utbildning har dock stora brister, både i träffsäkerhet i förhållande till den enskildes behov av utbildning och i ett admi- nistrativt perspektiv. Det ligger också i kommitténs uppdrag att finna regelförenklingar i studiemedelssystemet. Därför föreslår kommittén en enhetlig bidragsnivå.</P>
<P class="p91 ft7">Många som studerar på gymnasienivå får en förhållandevis hög avkastning på sina studier.<A href="#page_265"><SPAN class="ft36">80 </SPAN></A>Många utbildningar på denna nivå kommer med anledning av riksdagens beslut i framtiden att vara yrkesinriktade.<A href="#page_265"><SPAN class="ft36">81 </SPAN></A>På detta sätt skiljer sig vuxenstudier på gymnasie- nivå från vuxenstudier på grundskolenivå. Bidragsandelen bör därför kunna ligga på en lägre nivå jämfört med studier på grund- skolenivå.</P>
<P class="p117 ft7">Kommitténs bedömning är att studiemedel bör ges med lika stora delar bidrag och lån till studerande på gymnasienivå, dvs. med 50 procent bidrag och 50 procent lån. En sådan fördelning är dels rimlig i förhållande till de villkor som erbjuds studerande på andra nivåer, dels enkel att förklara. En så hög bidragsandel håller även nere skuldsättningen för de studerande, även om de fortsätter studierna på eftergymnasial nivå. Kommittén kan inte fullt ut finansiera denna fördelning mellan bidrag och lån. Vi måste därför föreslå en något lägre nivå, dvs. att studiemedel ska ges med</P>
<P class="p510 ft42"><SPAN class="ft52">80</SPAN><SPAN class="ft53">OECD (2007a).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">81</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2008/09:1; bet. 2008/09:UbU1; rskr. 2008/09:131.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">47 procent bidrag och 53 procent lån, vilket innebär 4 270 kronor per månad i bidrag och 4 816 kronor i lån (2009). Förslaget innebär en förbättring för de knappa 70 procent av studiemedelstagarna på gymnasienivå som i dag får studiemedel med den generella bidrags- nivån. Det är dock en försämring för de dryga 30 procent som har studiemedel med det högre bidraget.<A href="#page_266"><SPAN class="ft36">82</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Kommitténs förslag till en högre bidragsandel även för stude- rande på gymnasienivå som redan kan anses ha en treårig gymna- sieutbildning ska ses i ljuset av att kommittén dessutom föreslår att avskrivning av lån som tas vid behörighetsgivande studier bör avskaffas.</P>
<P class="p107 ft8">Bidragsandel vid studier på eftergymnasial nivå</P>
<P class="p372 ft7">För studier på eftergymnasial nivå föreslås inga förändringar av bidragets andel av det totala studiemedelsbeloppet. Bidragets andel av totalbeloppet föreslås vara densamma som i dag, dvs. 34,3 pro- cent av totalbeloppet vilket innebär 3 116 kronor av totalt 9 086 kronor (2009). Kommittén bedömer att den nuvarande för- delningen mellan bidrag och lån är rimlig för dem som läser på eftergymnasial nivå. Kombinationen av en avgiftsfri utbildning och de relativt förmånliga studiemedlen medför att högre bildning framstår som ett attraktivt val. Det har också visat sig att utbild- ningsplatserna på lärosätena i huvudsak har varit besatta. Det bedöms därför inte vara nödvändigt att höja bidragsandelen av rekryteringsskäl.</P>
<P class="p124 ft7">Ett förmånligt studiestöd för dem som studerar på special- pedagogiska utbildningar infördes ursprungligen 1993. Detta för- månliga studiestöd ersatte ett tidigare utbildningsarvode.<A href="#page_266"><SPAN class="ft36">83 </SPAN></A>Motivet var att det skulle bibehålla en hög rekrytering till utbildningen.</P>
<P class="p811 ft64"><SPAN class="ft52">82</SPAN><SPAN class="ft110">Gymnasieutredningen har föreslagit att gymnasieskolans yrkesprogram inte längre ska ge grundläggande behörighet till högskolan. Studerande från dessa program föreslås i stället bli en prioriterad grupp för gymnasial vuxenutbildning. Detta kan leda till att större grupper i samhället än i dag framöver kommer att sakna högskolebehörighet. Samtidigt innebär för- ändringar av tillträdesreglerna till högskolan att andelen elever som konkurrenskompletterar till högskoleutbildning kommer att minska i vuxenutbildningen. Dessa förändringar kan innebära att de grupper som är aktuella för gymnasial vuxenutbildning inte bara kommer att ha ett större behov av en sådan utbildning, utan kanske även ha en rätt till en utbild- ningsplats. I sådant fall kommer det även att bli än viktigare att studiemedlen är rekry- terande. Den bidragsnivå som kommittén föreslår bör vara rekryterande. Det kan även finnas skäl att framöver noga följa om bidragsandelen för gymnasiestuderande i ett senare skede bör höjas till en ännu högre nivå än den kommittén nu föreslår. SOU 2008:27.</SPAN></P>
<P class="p367 ft44"><SPAN class="ft52">83</SPAN><SPAN class="ft54">Även studerande på yrkestekniska högskoleutbildningar (YTH) har tidigare kunnat få ett mer förmånligt studiestöd. YTH har dock upphört.</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Kommittén ser inte varför just utbildning till specialpedagog ska kräva ett mer förmånligt studiestöd än annan lika samhällsnyttig specialutbildning på eftergymnasial nivå. Om studiemedelssystemet ska specialutformas för att öka rekryteringskraften inom vissa sektorer bör det i så fall ske enligt generella kriterier som avser samtliga yrkesområden. Det kan också övervägas om finansieringen av sådana studier i stället kan ske inom ramen för en arbetsgivares ansvar om denne anser den vara prioriterad. Vårt förslag innebär att den högre bidragsandelen avskaffas för studerande på special- pedagogiska utbildningar.</P>
<P class="p89 ft8">Bidrag och lån jämfört med dagens studiemedel</P>
<P class="p812 ft25">I tabell 4.5 jämförs de bidragsnivåer kommittén föreslår för de olika studienivåerna, efter en höjning av totalbeloppet med 400 kronor, med dagens generella och högre bidragsbelopp.</P>
<P class="p813 ft72">Tabell 4.5 Bidrag och lån per månad. Kommitténs förslag jämfört med dagens studiemedelsbelopp (2009), kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr4 td232"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p814 ft72">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td235"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td236"><P class="p815 ft72">Enligt kommitténs förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p713 ft72">Generellt</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p222 ft72">Högre</P></TD>
<TD class="tr14 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p223 ft98">Grundskole-</P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p223 ft162">Gymnasie-</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p222 ft72">Efter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td76"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td175"><P class="p713 ft72">bidrag</P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p222 ft72">bidrag</P></TD>
<TD class="tr22 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p223 ft72">nivå</P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p223 ft72">nivå</P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p222 ft98">gymnasial</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td76"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td175"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td109"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td193"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td61"><P class="p222 ft99">nivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td212"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td237"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td238"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td239"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td240"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td241"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td76"><P class="p171 ft72">Bidrag</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td175"><P class="p713 ft72">2 982</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td109"><P class="p222 ft72">6 960</P></TD>
<TD class="tr35 td193"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td143"><P class="p223 ft72">7 267</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td116"><P class="p223 ft72">4 271</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td61"><P class="p222 ft72">3 120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td242"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td76"><P class="p171 ft72">Lån</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p713 ft72">5 706</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p222 ft72">1 728</P></TD>
<TD class="tr14 td243"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p223 ft72">1 819</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p223 ft72">4 815</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p222 ft72">5 966</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p171 ft98">Totalbelopp</P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p713 ft72">8 688</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td193"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p222 ft72">9 086</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td212"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td237"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td238"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td244"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td245"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td240"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td241"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft8">Konsekvenser för låntagandet</P>
<P class="p104 ft7">De förändringar i bidrags- och låneandelarna som kommittén föreslår innebär att de studerandes skuldsättning förändras. I följande exempel visas förändringar av lånebeloppet vid några olika studiesituationer, jämfört med nuläget. Jämförelsen görs i 2009 års studiemedelsbelopp, dvs. med nuvarande totalnivå. Eftersom kommittén även föreslår en ökad totalnivå för studiemedlen blir även lånebeloppen generellt högre än vad som anges i exemplen. Jämförelsen görs för att visa konsekvenserna i låntagandet på grund av kommitténs förslag i förhållande till nuläget. I exemplen beaktas också att kommittén föreslår att avskrivning av lån vid behörig-</P>
<P class="p369 ft17">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft7">hetsgivande studier ska upphöra. Skuldbeloppet avser enbart utbetalade belopp, dvs. exklusive ränta under studietiden.</P>
<P class="p818 ft40">Exempel 1 Lånebelopp vid grundskolestudier i två år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr4 td161"><P class="p19 ft8">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr4 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p19 ft8">Enligt kommitténs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft8">förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td161"><P class="p19 ft7">Studiemedel lämnas</P></TD>
<TD class="tr42 td246"><P class="p19 ft7">Studiemedel lämnas</P></TD>
<TD class="tr42 td136"><P class="p19 ft7">Studiemedel med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">med det högre</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">med det generella</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p19 ft7">80 procent bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft7">och 20 procent lån.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">31 100 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">102 700 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft7">31 300 kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p819 ft114">Exempel 2 Lånebelopp vid grundskolestudier i ett år och gymnasiestudier i två år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p19 ft8">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td127"><P class="p19 ft8">Enligt kommitténs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p19 ft8">förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td161"><P class="p19 ft7">Studiemedel vid</P></TD>
<TD class="tr40 td246"><P class="p19 ft7">Studiemedel vid</P></TD>
<TD class="tr40 td127"><P class="p19 ft7">Studiemedel med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">både grundskole-</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">grundskolestudierna</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p19 ft7">80 procent bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">studierna och</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">lämnas med det</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p19 ft7">och 20 procent lån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">gymnasiestudierna</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">högre bidraget och</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p19 ft7">på grundskolenivån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">lämnas med det</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">studiemedel för</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p19 ft7">och 47 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">högre bidraget.</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">gymnasiestudierna</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p19 ft7">bidrag och 53 lån på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">lämnas med det</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p19 ft7">gymnasienivån.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">generella bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td127"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">46 600 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">118 300 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p19 ft7">99 400 kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p820 ft17">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft40">Exempel 3 Lånebelopp vid gymnasiestudier i två år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr0 td246"><P class="p19 ft8">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p19 ft8">Enligt kommitténs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft8">förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td246"><P class="p19 ft7">Studiemedel lämnas</P></TD>
<TD class="tr40 td246"><P class="p19 ft7">Studiemedel lämnas</P></TD>
<TD class="tr40 td136"><P class="p19 ft7">Studiemedel med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">med det högre</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">med det generella</P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft7">47 procent bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft7">och 53 procent lån.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">31 100 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">102 700 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p19 ft7">82 900 kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p821 ft40">Exempel 4 Lånebelopp vid gymnasiestudier i två år och högskolestudier i 3 år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr0 td246"><P class="p19 ft8">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p19 ft8">Enligt kommitténs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft8">förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td246"><P class="p19 ft7">Studiemedel vid</P></TD>
<TD class="tr42 td246"><P class="p19 ft7">Studiemedel vid</P></TD>
<TD class="tr42 td102"><P class="p19 ft7">Studiemedel med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">gymnasiestudierna</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">gymnasiestudierna</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">47 procent bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">lämnas med det</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">lämnas med det</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">och 53 procent lån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">högre bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">generella bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft7">på gymnasienivån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">Avskrivning av</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">och med cirka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">halva lånet sker efter</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">34 procent bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">tre års avklarade</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft7">och cirka 66 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">högskolestudier</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">lån på högskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">(fullt avskrivnings-</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">nivån.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">belopp har dragits</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">av från lånesumman).</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">185 200 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">205 400 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft7">237 000 kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p822 ft17">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<P class="p823 ft40">Exempel 5 Lånebelopp vid gymnasiestudier i ett år och högskolestudier i 3,5 år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p19 ft8">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p19 ft8">Enligt kommitténs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft8">förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td161"><P class="p19 ft7">Studiemedel vid</P></TD>
<TD class="tr42 td246"><P class="p19 ft7">Studiemedel vid</P></TD>
<TD class="tr42 td102"><P class="p19 ft7">Studiemedel med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">gymnasiestudierna</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">gymnasiestudierna</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">47 procent bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">lämnas med det</P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">lämnas med det</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">och 53 procent lån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">högre bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">generella bidraget.</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft7">på gymnasienivån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">Avskrivning av</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">och med cirka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">halva lånet sker efter</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">34 procent bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">tre års avklarade</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft7">och cirka 66 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">högskolestudier</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">lån på högskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td246"><P class="p19 ft7">(fullt avskrivnings-</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p19 ft7">nivån.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">belopp har dragits</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">av från lånesumman).</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td161"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td246"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
<TD class="tr3 td102"><P class="p19 ft7">Lånebelopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td161"><P class="p19 ft7">195 300 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p19 ft7">205 400 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p19 ft7">222 200 kronor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft40">Exempel 5 Lånebelopp vid högskolestudier i fyra år</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft8">Nuläge</P>
<P class="p824 ft25">Studiemedel med cirka 34 pro- cent bidrag och 66 procent lån.</P>
<P class="p825 ft7">Lånebelopp 205 500 kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft8">Enligt kommitténs förslag</P>
<P class="p826 ft25">Studiemedel med cirka 34 pro- cent bidrag och cirka 66 pro- cent lån.</P>
<P class="p827 ft7">Lånebelopp 205 500 kronor</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p465 ft7">Kommitténs förslag innebär, som framgår av exemplen ovan, att vissa studerandegrupper kommer att få lägre studieskulder och andra högre. De studerande som kommer att få lägre skulder är framför allt personer som studerar på grundskolenivå. Dessa får därmed lättare att hantera återbetalningen av studielånen. Färre låntagare bedöms få betalningsproblem, vilket innebär positiva effekter såväl för låntagarna som för staten.</P>
<P class="p64 ft7">De studerande som kommer att få högre studieskulder är framför allt den cirka tredjedel av de gymnasiestuderande som i dag studerar med ett högre bidrag. Eftersom gymnasiestudier för vuxenstuderande normalt är relativt korta bedömer kommittén att</P>
<P class="p828 ft17">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">dessa låntagare kommer att ha goda möjligheter att hantera sina studieskulder.</P>
<P class="p103 ft40">Indexering av studiemedlen</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén anser att studiemedlen även fortsatt bör vara knutna till prisutvecklingen i samhället. Detta är rimligt mot bakgrund av att studiemedlens främsta uppgift är att säkerställa att den som studerar kan täcka sina levnadsomkostnader. Därmed har kom- mittén uteslutit index som har andra syften, t.ex. inkomstindex.</P>
<P class="p71 ft7">Studiemedlen är i dag knutna till prisbasbeloppet och anpassas därmed till den allmänna prisutvecklingen. Prisbasbeloppet grundar sig på prisnivån enligt <NOBR>KPI-totalindex</NOBR> och dess förändring mellan juni månad respektive år. KPI är det vanligaste indexet som används för att följa prisförändringar på varor och tjänster.<A href="#page_271"><SPAN class="ft36">84</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Prisbasbeloppet används förutom för studiemedlen även i andra sammanhang. Garantipensionen för ålderspension är knuten till prisbasbeloppet för att garantera ålderspensionärer med enbart grundpension en oförändrad köpkraft. Eventuella standardförbätt- ringar för äldre pensionärer sker genom en ökning av bostads- tillägget för pensionärer. Prisbasbeloppet används även inom socialförsäkringsområdet för att reglera lägsta och högsta sjuk- penning och föräldrapenning genom att den sjukpenninggrundande inkomsten är kopplad till prisbasbeloppet. Dessutom används pris- basbeloppet inom skattesystemet för att reglera grundavdrag vid beskattningen, jobbskatteavdrag och skiktgränser.</P>
<P class="p91 ft7">I några sammanhang används inte prisbasbeloppet och det finns då olika alternativa lösningar. Den högsta dagpenningen inom arbetslöshetskassorna är exempelvis inte kopplad till prisbas- beloppet utan ändras av regeringen i särskild ordning. Riksnormen för försörjningsstöd grundar sig på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar för olika typer av hushåll, åldrar på barnen och för ensamstående/sammanboende. Riksnormen är sum- man av personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader och finns reglerad i socialtjänstförordningen (2001:937). I beräk- ningen av försörjningsstödet beaktas även skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Normen förnyas varje år</P>
<P class="p69 ft44"><SPAN class="ft41">84 </SPAN>Konsumentprisindex.</P>
<P class="p194 ft17">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">genom prisförändringar, ny mätning av konsumtionsmönster, tillägg av nya produkter eller som resultat av förhandling.</P>
<P class="p115 ft7">Konsumtionsmönstret som mäts är en genomsnittlig korg med varor och tjänster och det sker regelbundet ändringar i konsum- tionens innehåll på grund av ändrade preferenser hos konsument- erna och genom nya tekniska produkter. Utvecklingen regleras av en <NOBR>KPI-nämnd</NOBR> och det finns internationella standarder om hur utvecklingen och behandling av nya typer av produkter ska ske.</P>
<P class="p65 ft7">Konsumtionsmönstret som mäts av KPI är alltså inte typiskt för en studerande. Konsumtionskorgen för en studerande kan skilja sig från en genomsnittlig korg, framförallt boendekostnaden spelar en relativt sett större roll för studerande. Men det finns även andra grupper som har en annorlunda genomsnittlig konsumtion, t.ex. pensionärerna.</P>
<P class="p106 ft7">På lång sikt och vid små svängningar i prisutvecklingen överens- stämmer prisbasbeloppets utveckling med den uppmätta månatliga prisnivån. Vid kortsiktiga snabba upp- eller nedgångar av pris- utvecklingen blir det en viss eftersläpning genom att uppdateringen av prisbasbeloppet är årlig. Prisökningar kan upplevas som besvärande när de inträffar och kompensationen kommer först i efterhand.</P>
<P class="p106 ft7">Det tas visserligen fram olika delserier av KPI för t.ex. livsmedel och boendekostnader, men inte i något annat fall sker det någon sammanvägning riktad till en speciell grupp av personer. Att införa ett särskilt ”studerandeprisindex” vore därför ett avsteg från dagens principer. Ett studerandeprisindex skulle sannolikt resa krav från andra grupper på andra särskilda index.</P>
<P class="p85 ft7">Förutom att ett särskilt studerandeprisindex vore ett avsteg från gängse principer för indexering, skulle det vara svårt att finna ett index som på ett precist sätt överensstämmer med studerandes kostnader. Studerandegruppen är mycket heterogen. Boende- och familjeförhållanden, ålder och studiesituation skiljer sig åt. Sanno- likt skulle ett särskilt studerandeindex bli minst lika missvisande för vissa studerande som basbeloppet i dag är för andra.</P>
<P class="p64 ft7">Kommitténs slutsats är att prisbasbeloppet inte alltid följer en genomsnittlig studerandes utgiftsbild. Kommittén bedömer trots detta att det inte finns några alternativa index som skulle vara att föredra.</P>
<P class="p829 ft17">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft70">Barntillägg</SPAN></P>
<P class="p597 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Tilläggsbidraget till studerande med barn ska kallas barntillägg. Barntillägget ska lämnas med samma belopp som gäller i dag. Beloppen ska fastställas i studiestöds- lagen och räknas om till månadsbelopp i enlighet med de förslag kommittén lämnar för studiemedlen i övrigt.</P>
<P class="p830 ft7">Studiesociala kommittén har haft i uppdrag att utvärdera tilläggs- bidraget till studerande med barn. Utvärderingen redovisas i bilaga 3. Tilläggsbidraget till studerande med barn har enligt kom- mitténs bedömning inneburit ett förmånligt tillskott till studerande med barn. Tilläggsbidraget har varit en bidragande orsak till att den ekonomiska situationen för studerande med barn har förbättrats. Den procentuella förbättringen i studiemedelssystemet har varit störst för ensamstående studerande med barn. Kommitténs utvär- dering visar också att studerande med barn, trots en ofta knapp ekonomisk situation, genomsnittligt har ekonomiska förutsätt- ningar som är väl så goda som ensamstående studerande. De tar inte heller emot ekonomiskt bistånd från kommunerna i högre utsträckning än andra grupper. Högskolestuderande med barn tar dock studielån i något större utsträckning än andra högskolestude- rande. Däremot har det inte kunnat påvisas att tilläggsbidraget rekryterar studerande med barn till studier.</P>
<P class="p96 ft7">Eftersom studiemedlens grundbelopp är utformat för att enbart täcka en persons levnadsomkostnader anser kommittén att det är rimligt att studerande med barn även fortsättningsvis får tilläggs- bidrag. Kommittén har diskuterat om tilläggsbidraget borde placeras som en del av barnbidraget i stället för inom ramen för studiemedelssystemet. Vi anser, trots att tilläggsbidraget inte främst har ett utbildningspolitiskt syfte, att vägande skäl talar för att det ska ligga kvar inom ramen för studiemedelssystemet.</P>
<P class="p91 ft7">Mot bakgrund av att den ekonomiska situationen för studerande med barn har förbättrats de senaste åren, och mot bakgrund av de generella beloppsökningar som kommittén föreslår i övrigt, ska de nuvarande beloppsnivåerna för barntillägget ligga fast. Kommittén anser att ersättningars storlek ska beslutas av riksdagen, om inget talar för en annan ordning. Skälet till att beloppens storlek i dag regleras i förordning är att beräkningarna av kostnaderna för</P>
<P class="p589 ft17">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft7">tilläggsbidraget vid införandet bedömdes vara mycket osäkra.<A href="#page_274"><SPAN class="ft36">85 </SPAN></A>Eftersom tilläggsbidraget nu funnits ett antal år har det blivit lättare att göra en kostnadsprognos. Kommittén föreslår därför att beloppen ska fastställas i studiestödslagen.</P>
<P class="p832 ft7">Vi anser att tilläggsbidraget av tydlighetsskäl, och för att inte sammanblandas med bl.a. tilläggslån, bör byta namn till barntillägg.</P>
<P class="p833 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.6</SPAN><SPAN class="ft70">Tilläggslån och merkostnadslån</SPAN></P>
<P class="p834 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Tilläggslån ska kunna lämnas till alla studiemedelstagare med 4,4 procent av prisbasbeloppet per månad vid heltidsstudier, vilket innebär 1 883 kronor i månaden (2009). Tilläggslån ska även kunna lämnas med deltidsom- fattning. Tilläggslån ska vid heltidsstudier kunna ges i högst 18 månader, eller motsvarande antal månader på deltid.</P>
<P class="p835 ft7">Tilläggslån för merkostnader ska byta namn till merkost- nadslån.</P>
<P class="p835 ft7">Merkostnadslån avskaffas vid studier i Sverige, utom vad gäller merkostnadslån för undervisningsavgifter. Merkostnads- lån ska dock kunna lämnas till utlandsstuderande för att täcka kostnader för resor till studielandet, personförsäkring och undervisningsavgifter. Merkostnadslån ska även kunna ges om det finns synnerliga skäl. Merkostnadslån ska inte lämnas för studier som är kortare än två månader.</P>
<P class="p836 ft7">CSN får meddela närmare föreskrifter om merkostnadslån för resor till studielandet, personförsäkringar och undervis- ningsavgifter.</P>
<P class="p837 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Kammarkollegiet bör ges i uppdrag att i samråd med berörda högskolor och CSN utreda möjlig- heterna för en privat finansieringslösning för inköp av musik- instrument för studerande på musikerutbildning och musik- lärarutbildning.</P>
<P class="p838 ft44"><SPAN class="ft41">85 </SPAN>Prop. 2004/05:111.</P>
<P class="p218 ft17">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Ett flexiblare tilläggslån</P>
<P class="p90 ft7">Ett tilläggslån kan i dag lämnas till studerande på heltid i Sverige fr.o.m. det år de fyller 25 år. För att få tilläggslån måste den studerande ha haft en inkomst året före studiernas början på minst 415 procent av prisbasbeloppet (177 620 kronor under 2009). Tilläggslånet infördes 2001 med motiveringen att det skulle underlätta för lite äldre studerande att övergå till studier.<A href="#page_275"><SPAN class="ft36">86 </SPAN></A>Lånets storlek under 2009 var 423 kronor per vecka. Tilläggslån kan ges i sammanlagt högst 120 veckor. Drygt 22 000 studerande, cirka fem procent av samtliga studiemedelstagare, fick tilläggslån under 2007 till en total summa om 237 miljoner kronor.</P>
<P class="p71 ft7">Studiemedlen är lika för alla studerande och ger bara begränsade möjligheter för den studerande att själv välja hur mycket man vill och kan arbeta vid sidan av studierna, hur mycket man vill låna och vilken levnadsnivå man vill ha under studietiden. Vissa studerande kan, beroende på familje- eller studiesituationen, ha svårt att arbeta parallellt med studierna. Många kan även ha svårt att hantera tillfälliga och oförutsedda utgifter. Utgifter av tillfällig art kan normalt inte heller täckas av studiemedlens grundbelopp.</P>
<P class="p71 ft7">Kommittén vill ha ett studiemedelssystem som är bättre an- passat till olika individers behov. Genom att vidga möjligheten till tilläggslån till samtliga studiemedelstagare ges möjlighet för alla studerande att själva bedöma om de under en period av utbild- ningen vill ta mer lån, t.ex. för att finansiera tillfälliga utgifter eller för att höja sin levnadsnivå. Det gör det lättare för de studerande att exempelvis varva perioder av intensiva studier med perioder av arbete parallellt med studierna. Ett sådant system kan uppmuntra till effektiva studier, vilket vi redovisar i kapitel 2 <SPAN class="ft8">Ökad genom- strömning inom högskolan. </SPAN>Vårt förslag är därför att inkomst- och åldersgränserna för rätt till tilläggslån tas bort och att tilläggslån även ska kunna ges vid deltidsstudier och till utlandsstuderande.</P>
<P class="p96 ft7">För att undvika alltför hög skuldsättning för de studerande är vår bedömning att tilläggslånet måste begränsas till ett visst belopp.<A href="#page_275"><SPAN class="ft36">87 </SPAN></A>Det bör även finnas en begränsning av hur länge man kan få tilläggslån. Kommitténs förslag är att den nuvarande belopps- nivån på knappt 1 900 kronor per månad bibehålls och att tilläggs- lånet ska kunna lämnas under maximalt 18 månaders heltidsstudier,</P>
<P class="p478 ft42"><SPAN class="ft52">86</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1999/2000:10.</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">87</SPAN><SPAN class="ft71">Nivån på tilläggslånet sattes med utgångspunkt i att studiemedel och tilläggslån tillsam- mans skulle motsvara den högsta ersättningsnivån efter skatt inom arbetslöshetsförsäk- ringen.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">vilket motsvarar två år. En begränsning till två år är lämplig för att skuldsättningen inte ska öka alltför mycket. Två år med tilläggslån bör vara tillräckligt för att täcka tillfälligt högre kostnader eller för att en studerande ska kunna anpassa sina levnadsomkostnader till den ordinarie studiemedelsnivån. För den som vill ha en jämnare högre nivå på sina studiemedel kommer det att vara möjligt att ta ut tilläggslån exempelvis med halvt belopp under fyra års tid.</P>
<P class="p64 ft7">Kommittén föreslår att tilläggslånet, vilket i dag bara lämnas vid studier i Sverige, även bör göras tillgängligt för utlandsstuderande.</P>
<P class="p115 ft7">Genom att öppna tilläggslånet för samtliga studiemedelstagare tas även kopplingen till tidigare inkomster bort. Detta ligger i linje med kommitténs principiella inställning att inkomster under tid då inga studier bedrivs inte bör ha någon inverkan på studiemedlens storlek.</P>
<P class="p111 ft7">Under 2007 hade cirka elva procent av studiemedelstagarna över 25 år tilläggslån.<A href="#page_276"><SPAN class="ft36">88 </SPAN></A>CSN beräknade 2005 att cirka en tredjedel av dem som skulle kunna få tilläggslån valde att ansöka om det.<A href="#page_276"><SPAN class="ft36">89 </SPAN></A>Eftersom lånebenägenheten har minskat ytterligare sedan dess är det troligt att denna andel är mindre i dag. De studerande som genom vårt förslag ges möjlighet att ta tilläggslån, framför allt studerande under 25 år, är mindre benägna än andra att ta lån. Lånebenägenheten är högst bland studerande i åldrarna <NOBR>25–40</NOBR> år. Bara studerande med ett stort behov av ett ekonomiskt tillskott kommer att välja att ta tilläggslån. Ofta kommer det dessutom att vara tillräckligt att ta ut tilläggslån under kortare tidsperioder. Vi bedömer att den vidgade användningen av tilläggslånet kommer att leda till ökad utlåning med maximalt 600 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p839 ft114">Vidgad användning av tilläggslånet ersätter stora delar av merkostnadslånet</P>
<P class="p87 ft7">Tilläggslån för merkostnader, s.k. merkostnadslån, kan i dag lämnas dels till studerande på musiker- och musiklärarutbildningar för inköp av musikinstrument, dels om det finns särskilda skäl. CSN har bemyndigande att utfärda närmare föreskrifter om merkost- nadslån. CSN:s föreskrifter anger att merkostnadslån kan beviljas för kostnader för dubbel bosättning, dagliga resor, undervisnings- avgifter, utlandsresor och kostnader för personförsäkring för</P>
<P class="p663 ft42"><SPAN class="ft52">88</SPAN><SPAN class="ft53">Fem procent av samtliga studiemedelstagare hade tilläggslån.</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">89</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2004).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">studerande utomlands. Merkostnadslån kan även lämnas för andra kostnader, något som dock tillämpas sparsamt.</P>
<P class="p81 ft7">Ungefär 22 000 personer får årligen merkostnadslån, till en totalsumma av cirka 480 miljoner kronor. Merkostnadslånet går företrädesvis till utlandsstuderande. Mer än hälften av dem som får merkostnadslån studerar utomlands och cirka 360 miljoner kronor betalas ut till utlandsstuderande (75 procent av det totala be- loppet). Den klart största posten är undervisningsavgifter, med cirka 290 miljoner kronor. Merkostnadslån för utlandsstudier utgår i genomsnitt med cirka 39 000 kronor per år och vid studier i Sverige med i genomsnitt 15 000 kronor per år.</P>
<P class="p71 ft7">När fler ges möjlighet att ta tilläggslån, och när studiemedlens totalbelopp höjs, ska merkostnadslån bara finnas kvar för vissa merkostnader vid studier utomlands samt, oavsett var studierna bedrivs, för undervisningsavgifter.<A href="#page_277"><SPAN class="ft36">90 </SPAN></A>De höjda studiemedlen och möjligheten att ta tilläggslån bör ge de allra flesta möjligheter att utan ytterligare lån bekosta exempelvis dagliga resor, tillfälliga resor till internat, studieresor eller en mindre och tillfällig bostad på studieorten.</P>
<P class="p117 ft7">Även om tilläggslånet begränsas till två år, ska det mer flexibla studiemedelssystem som kommittén föreslår göra det fullt möjligt att hantera vissa merkostnader. Tilläggslån motsvarar 16 900 kro- nor under ett normalt studieår. Det är mer än studerande i Sverige genomsnittligt får i merkostnadslån. Under 2007 hade cirka 2 000 personer samtidigt både tilläggslån och merkostnadslån någon gång under året.<A href="#page_277"><SPAN class="ft36">91 </SPAN></A>Studerande som har haft båda dessa lånetyper sam- tidigt kan få ett något lägre genomsnittligt månadsbelopp när vissa merkostnadslån avskaffas. De flesta torde enligt vår bedömning kompenseras genom de höjda studiemedelsbeloppen. Det höjda totalbeloppet och de ökade möjligheterna att ha sidoinkomster förbättrar den ekonomiska situationen.</P>
<P class="p96 ft7">Om det finns synnerliga skäl bör en möjlighet att lämna merkostnadslån för andra merkostnader även finnas framgent. Det motsvarar den möjlighet som finns i dag att få studiemedel för ”andra kostnader”. Synnerliga skäl bör anses föreligga om en stu- derande t.ex. har kostnader för särskilt dyra resor på grund av ett funktionshinder.</P>
<P class="p840 ft43"><SPAN class="ft52">90</SPAN><SPAN class="ft96">Undervisningsavgifter vid studier i Sverige förekommer bl.a. vid vissa kompletterande utbildningar.</SPAN></P>
<P class="p470 ft44"><SPAN class="ft52">91</SPAN><SPAN class="ft54">Uppgifter som CSN tagit fram för kommitténs räkning.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Vissa kostnader som i dag täcks av merkostnadslånet är så höga att de inte heller i fortsättningen kommer att kunna täckas av ordinarie studiemedel och tilläggslån. Det gäller framförallt kost- naderna för musikinstrument och undervisningsavgifter, men gene- rellt även andra kostnader för utlandsstuderande, dvs. resekost- nader till och från studielandet och kostnader för personförsäkring. Kommitténs förslag är att merkostnadslån även fortsättningsvis ska kunna lämnas för dessa kostnader, utom för kostnader för musikinstrument.</P>
<P class="p106 ft7">Musikinstrument är det enda studiemateriel som merkostnads- lån lämnas för. Eftersom ett musikinstrument vanligen är något som består stora delar av livet bör det enligt kommitténs mening inte finansieras med studielån. Det finns i stället skäl att föreslå en privat lösning för inköp av instrument. Kommittén bedömer att Kammarkollegiet bör ges i uppdrag att i samråd med berörda högskolor och CSN utreda möjligheterna för en privat finan- sieringslösning för inköp av musikinstrument för studerande på musikerutbildning och musiklärarutbildning. Det kan eventuellt även finnas kulturpolitiska skäl att ha statlig finansiering av musikinstrumenten. Dessa bör i så fall hanteras inom ramen för ett uppdrag till Kammarkollegiet.</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén föreslår att tilläggslån för merkostnader ska byta namn till merkostnadslån. Redan i dag kallas tilläggslån för mer- kostnader i dagligt tal för merkostnadslån. Av tydlighetsskäl, och för att undvika sammanblandning med tilläggslån, är det lämpligt att benämna lånet merkostnadslån även i lagstiftning m.m.</P>
<P class="p65 ft7">CSN bör även fortsatt ha bemyndigande att utfärda föreskrifter om merkostnadslån för resor till studielandet, personförsäkring och undervisningsavgifter och med vilka belopp sådana lån ska kunna lämnas.</P>
<P class="p77 ft7">Kommittén föreslår att merkostnadslån inte ska lämnas om de heltidsstudier som merkostnadslånet är avsett för är kortare än två månader. Vid studier på halvtid ska krävas att studierna pågår i minst fyra månader för att merkostnadslån ska kunna lämnas. För merkostnadslån som lämnas vid utlandsstudier innebär detta att utlandsstudierna måste pågå under minst två månader vid studier på heltid. Skälet till detta är att skuldsättningen annars riskerar att bli mycket hög även om det rör sig om mycket korta studier eller studier med låg omfattning. Studieskulden skulle riskera att inte stå i proportion till värdet av studierna.</P>
<P class="p841 ft17">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p257 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.7</SPAN><SPAN class="ft70">Inkomstprövning och fribelopp</SPAN></P>
<P class="p842 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedlens bidragsdel ska, liksom i dag, minskas om den studerandes inkomst av tjänst, närings- verksamhet och kapital överstiger ett visst belopp – fribeloppet. Studielån ska lämnas utan prövning gentemot den studerandes inkomst. Om en studerande har en inkomst som gör att han eller hon inte har rätt till studiebidrag ska inte heller studielån eller barntillägg beviljas.</P>
<P class="p843 ft7">Fribeloppets storlek ska på samma sätt som i nuvarande studiemedelssystem bero på studietidens längd och öka med kort studietid och minska med längre studietid. Fribeloppet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr15 td173"><P class="p19 ft7">fastställs för</P></TD>
<TD class="tr15 td161"><P class="p169 ft7">varje kalenderhalvår</P></TD>
<TD class="tr15 td69"><P class="p19 ft7">och ska vid</P></TD>
<TD class="tr15 td84"><P class="p19 ft7">studier</P></TD>
<TD class="tr15 td99"><P class="p24 ft7">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td173"><P class="p19 ft7">4,5 månader</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p19 ft7">på heltid höjas med</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p23 ft7">cirka 15 000</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p177 ft7">kronor</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p24 ft7">till</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p844 ft7">159 procent av prisbasbeloppet, dvs. till 68 052 kronor (2009). Fribeloppet höjs därmed med cirka 30 000 kronor per år till cirka 136 000 kronor. För varje fjärdedels månad som studie- stödstiden är längre eller kortare än 4,5 månader ska fri- beloppets andel av prisbasbeloppet ökas eller minskas med 8,83 procentenheter, dvs. med 3 779 kronor (heltidsstudier 2009).</P>
<P class="p845 ft7">Vid studier på minst 75 procent av heltid men mindre än heltid under 4,5 månader ska fribeloppet uppgå till 198,75 pro- cent av prisbasbeloppet, dvs. 85 065 kronor (2009). Vid studier på minst 50 procent av heltid men mindre än 75 procent av heltid under 4,5 månader ska fribeloppet uppgå till 238,5 pro- cent av prisbasbeloppet, dvs. 102 078 kronor (2009).</P>
<P class="p846 ft7">Även vid deltidsstudier ska fribeloppet öka eller minska i för- hållande till studietidens längd. Vid studier på minst 75 procent av heltid men mindre än heltid ska fribeloppet öka med 6,62 procent av prisbasbeloppet för varje fjärdedels månad som studietiden är kortare än 4,5 månader. Vid studier på minst 50 procent av heltid men mindre än 75 procent av heltid ska fribeloppet öka med 4,42 procent av prisbasbeloppet för varje fjärdedels månad som studietiden är kortare än 4,5 månader. På motsvarande sätt ska fribeloppet minskas för varje fjärdedels månad som utbildningstiden är längre än 4,5 månader.</P>
<P class="p847 ft7">Om den studerandes inkomst är högre än fribeloppet ska studiebidraget på grundskolenivå reduceras med 40 procent av den i förhållande till fribeloppet överskjutande inkomsten, på gymnasienivå med 23,5 procent av den i förhållande till fri- beloppet överskjutande inkomsten och på eftergymnasial nivå</P>
<P class="p610 ft17">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft7">med 17 procent av den i förhållande till fribeloppet överskjutan- de inkomsten.</P>
<P class="p788 ft7">Studiemedel ska inte lämnas om studiebidraget vid grund- skolestudier understiger 0,94 procent av prisbasbeloppet per månad (402 kronor), vid gymnasiestudier understiger 0,56 pro- cent av prisbasbeloppet per månad (239 kronor) och vid efter- gymnasiala studier understiger 0,41 procent av prisbasbeloppet per månad (175 kronor).</P>
<P class="p849 ft25">CSN får, som nu, meddela närmare föreskrifter om fribelopp och reducering av studiemedel.</P>
<P class="p850 ft7">Många studiemedelstagare har svårt att klara sina månatliga utgifter och svårt att hantera tillfälliga, oförutsedda kostnader. Även med en höjning av studiemedelsbeloppen är det omöjligt att ha så höga studiemedelsbelopp att de kan täcka alla oförutsedda och tillfälliga utgifter.</P>
<P class="p64 ft7">Ett alternativ till att erbjuda högre studiemedel är att ge de studerande större möjligheter att variera sina inkomster. Det kan underlättas genom att minska marginaleffekterna av arbete och andra sidoinkomster. När marginaleffekten av den nuvarande inkomstreduceringen är som störst ökar en studerandes reella inkomst med två kronor vid en inkomstökning på tio kronor. Detta minskar givetvis incitamentet att arbeta och kan i värsta fall uppmuntra till svartarbete.</P>
<P class="p65 ft7">Kommittén menar att inkomstprövningen bör förändras för att ge studerande större möjligheter att öka sina marginaler för oförutsedda utgifter, för att minska låntagandet eller för att höja levnadsstandarden. En förändrad inkomstprövning ökar möjlig- heterna att arbeta, vilket kan bidra till att de studerande får erfaren- heter från arbetsmarknaden och möjligheter att knyta kontakter inför ett kommande yrkesliv.</P>
<P class="p64 ft7">Förutom de förändringar av inkomstprövningen i studiemedels- systemet som kommittén föreslår, har även studerande som arbetar fått del av de senaste årens förändringar av skattesystemet. Det s.k. jobbskatteavdraget innebär exempelvis att en person med en arbetsinkomst på 100 000 kronor har fått cirka 7 700 kronor mer kvar efter skatt.</P>
<P class="p851 ft17">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Inkomstprövning av studiebidraget ska finnas kvar</P>
<P class="p90 ft7">Från vissa utgångspunkter kunde ett helt slopande av inkomst- prövningen vara en rimlig åtgärd. Det kan t.ex. hävdas att generella studiemedel inte bör innehålla begränsningar som är beroende av den enskildes ekonomiska förhållanden. Kommitténs slutsats är dock att det inte är lämpligt att lämna ett statligt bidrag helt utan inkomstprövning. Kommittén bedömer att ett avskaffande av inkomstprövningen av bidragsdelen skulle riskera att leda till alltför höga och okontrollerbara kostnader. Det kan också anses disku- tabelt att lämna bidrag till personer som inte har behov av dem för att klara sin ekonomi.</P>
<P class="p71 ft7">En slopad inkomstprövning skulle innebära att alla som nu har studiemedel med reducerade belopp skulle få fullt studiebidrag. Dessutom skulle en stor grupp studerande, som i dagsläget inte har rätt till studiemedel, få rätt till studiebidrag. Mer än 30 procent av dem som studerar på högskolan och 60 procent av dem som studerar på komvux har inte studiemedel. Många av dessa läser förvisso i mindre omfattning än halvtid, men många studerar också på halvtid eller mer.</P>
<P class="p117 ft7">I en enkätundersökning riktad bl.a. till studerande utan studie- medel vårterminen 2007 anger över 70 procent att de studerat minst på halvtid, dvs. med en studietakt som skulle ge rätt till studiemedel.<A href="#page_281"><SPAN class="ft36">92 </SPAN></A>Om inkomstprövningen togs bort skulle många andra dessutom kunna öka sin studieomfattning för att få studie- bidraget. Det är känt att de som studerar utan studiemedel har avsevärt högre inkomster än dem som studerar med studiemedel, vilket med stor sannolikhet beror på att många arbetar och bedriver studierna som bi- eller fritidssyssla. Ett avskaffande av inkomst- prövningen för bidragsdelen skulle därmed kunna leda till mycket höga kostnader för staten beroende på att många studerande som i dag inte har rätt till studiemedel, skulle få det.</P>
<P class="p461 ft7">Det är svårt eller omöjligt att bedöma hur många studerande som skulle få rätt till bidragsdelen om inkomstprövningen slopa- des. Skattningar som kommittén har gjort tyder dock på att utbetalningarna av studiebidrag skulle riskera att öka med minst 500 miljoner kronor per år.<A href="#page_281"><SPAN class="ft36">93 </SPAN></A>Därtill kommer kostnaden för ökade inbetalningar av pensionsavgifter. Kommitténs bedömning är</P>
<P class="p478 ft42"><SPAN class="ft52">92</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">93</SPAN><SPAN class="ft71">Skattningen bygger på ett antagande om att cirka en tredjedel av dem som i dag studerar utan studiemedel på utbildningar som ger rätt till studiemedel skulle få rätt till eller välja att ta studiebidrag på halvtid i mellan 10 och 20 veckor under ett år.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">dessutom att de som skulle tillkomma som mottagare av studie- bidrag i mycket liten utsträckning kan anses ha behov av studie- medel. Om behovsprövningen tas bort skulle medel behöva omför- delas från dem som har ett stort behov av studiebidrag och som bedriver studier på heltid, till personer som har mindre behov och oftare bedriver fritidsstudier. En sådan förändring kan inte anses rimlig, särskilt inte mot bakgrund av att det redan i dag är relativt få studiemedelstagare som påverkas av inkomstprövningen. De flesta olika bidrag som finns i samhället är också behovsprövade och det är relativt ovanligt att bidrag ges till personer som inte kan anses ha behov av bidraget. Dessutom finns risken att ett helt borttagande av inkomstprövningen riskerar att leda till fusk genom skeninskriv- ningar på studiemedelsberättigande utbildningar för att få studie- bidrag.</P>
<P class="p259 ft40">Inkomstprövningen av studielånet kan i princip avskaffas</P>
<P class="p87 ft7">De argument mot ett avskaffande av inkomstprövningen som kommittén för fram om bidragsdelen gäller inte i lika hög grad för studielånet. Statens kostnader för studielånet är avsevärt mindre än för bidragsdelen. Studielånet ska betalas tillbaka och är således i huvudsak en kostnad för den studerande. De studerande bör själva få avgöra om de, trots inkomsterna, behöver studielånet. De allra flesta av dem som tidigare har beskrivits som fritidsstuderande kommer inte att ta studielån även om det blir möjligt. Inkomst- prövningen av studielånet bör därför i princip kunna avskaffas. Lånet ska alltså inte reduceras vid inkomster som överstiger fribeloppsgränsen.</P>
<P class="p616 ft7">Trots våra skäl till varför studielån bör lämnas utan inkomst- prövning kan det inte uteslutas att vissa personer kan komma att ta ut studielån även om de inte har behov av det. Ett förmånligt lån kan exempelvis användas för andra investeringar. På grund av de förmånliga lånevillkoren kan vi inte heller bortse från risken att personer skriver in sig vid utbildningar utan avsikt att studera, bara för att ta studielånet. För att förhindra fusk och att studielån betalas ut till personer som uppenbart inte har något behov av det, bör studielån inte lämnas till den som inte har rätt till studiebidrag. I denna del bör det alltså ske en inkomstprövning för dem med höga inkomster. Inkomsten måste överstiga cirka 280 000 kronor per år för en heltidsstuderande med studiemedel för att rätten till</P>
<P class="p852 ft17">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">studiebidrag, och därmed rätten till studielån, ska falla bort. Även rätten till tilläggslån och merkostnadslån upphör när den stude- rande inte har rätt till studiebidrag och ordinarie studielån. Det- samma gäller för barntillägget.</P>
<P class="p97 ft40">Höjd fribeloppsgräns</P>
<P class="p90 ft7">I linje med principen att studiemedel ska täcka levnadsomkost- nader under studierna anser kommittén att inkomster utanför studie- och studiestödstid inte borde påverka studiemedlens stor- lek. Inkomster under t.ex. sommarferier borde därmed inte räknas in i den inkomst som påverkar studiemedlen. Kommitténs bedöm- ning är dock att det f.n. är omöjligt att helt upprätthålla denna princip.</P>
<P class="p57 ft7">Om inkomster under tid utanför studietiden skulle räknas bort skulle varje studerande behöva redovisa alla löneutbetalningar för CSN. Oklarhet skulle även uppstå för ränteinkomster m.m. Dessutom skulle en sådan regel riskera att leda till att systemet kunde manipuleras genom att löneutbetalningar m.m. förläggs till den tid då mottagaren inte har studiemedel. Även om det vore önskvärt att räkna bort inkomster utanför studietiden är alltså vår bedömning att det inte är praktiskt möjligt.</P>
<P class="p91 ft7">Ett arbete pågår med att se över möjligheten att arbetsgivarnas månadsvisa skattedeklarationer specificeras på individnivå.<A href="#page_283"><SPAN class="ft36">94 </SPAN></A>En sådan förändring kan enligt vad kommittén erfar genomföras tidigast 2011. Om inkomstredovisningen i en framtid kommer att ske månadsvis även på individnivå är kommitténs uppfattning att reglerna för inkomster och fribelopp inom studiemedelssystemet bör förändras. Inkomster vid sidan av studietiden bör då kunna undantas från inkomstprövningen.</P>
<P class="p117 ft7">Redan det nuvarande studiemedelssystemet är konstruerat så att det tar hänsyn till inkomster under sommaren. Fribeloppet fast- ställs utifrån hur många veckor studiemedel lämnas under respek- tive halvår: Ju fler veckor, desto lägre fribelopp och tvärtom. Eftersom höstterminen vid de flesta utbildningar är kortare än vårterminen blir fribeloppet högre under det andra halvåret än under det första, vilket gör det möjligt att ha högre inkomster under ferierna i juli och augusti. Denna konstruktion bör finnas</P>
<P class="p103 ft44"><SPAN class="ft41">94 </SPAN>Enligt uppgift till kommittén bereds frågan inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p194 ft17">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<P class="p853 ft7">kvar, men ytterligare marginaler bör lämnas för inkomster under ferietid.</P>
<P class="p854 ft7">För de som studerar på heltid under ett normalt läsår är fribeloppet i dag 107 000 kronor. Det kan sägas motsvara en sido- inkomst på cirka 8 900 kronor per månad under samtliga årets tolv månader. För att kompensera för inkomster framför allt under sommaren föreslår kommittén att fribeloppsgränsen höjs med knappt 30 000 kronor till 136 104 kronor per år. Höjningen motsvarar ungefär två månadslöner under sommaren på cirka 23 500 kronor och i övrigt en lön på 8 900 kronor per månad, dvs. ytterligare kompensation ges för arbete utanför studietid.<A href="#page_284"><SPAN class="ft36">95</SPAN></A></P>
<P class="p855 ft7">Fribeloppen för deltidsstudier bör motsvara vad som gäller för heltidsstudier. Det innebär att fribeloppet vid heltidsstudier under 4,5 månader i princip bör motsvaras av samma fribelopp vid studier på 75 procent av heltid under sex månader och studier på 50 pro- cent av heltid under nio månader.</P>
<P class="p855 ft25">Med den höjning av fribeloppsgränsen för studiebidraget som kommittén föreslår kommer fribeloppen att variera med studie- tiden enligt följande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 4.6</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td247"><P class="p19 ft98">Exempel på kommitténs förslag till fribelopp under ett</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td248"><P class="p19 ft99">kalenderhalvår (2009), kronor</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr37 td211"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td249"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td250"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td251"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td56"><P class="p168 ft72">Antal månader med</P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p856 ft72">Heltid</P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p857 ft98">75 procent</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p291 ft165">50 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p168 ft72">studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td251"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p168 ft99">2</P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td252"><P class="p858 ft99">105 842</P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p857 ft99">113 382</P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p291 ft99">120 988</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">4</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td252"><P class="p858 ft72">75 610</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p857 ft72">90 718</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p291 ft72">105 860</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">4,25</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p858 ft72">71 831</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p857 ft72">87 885</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p291 ft72">103 969</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">4,5</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p858 ft72">68 052</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p857 ft72">85 065</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p291 ft72">102 078</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">4,75</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td252"><P class="p858 ft72">64 273</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p857 ft72">82 232</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p291 ft72">100 187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">5</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p858 ft72">60 494</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p857 ft72">79 379</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p291 ft72">98 296</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">6</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p858 ft72">45 378</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p857 ft72">68 047</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p291 ft72">90 732</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td223"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td253"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td249"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td250"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr34 td251"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p772 ft7">Eftersom fribeloppsgränsen höjs förskjuts även gränsen för när rätten till studiebidrag helt upphör. Med bibehållen reduceringstakt kommer rätten till studiebidrag för heltidsstuderande som studerar under nio månader att upphöra vid en årsinkomst på cirka 280 000 kronor. Då upphör även rätten till studielån, inklusive tilläggslån, merkostnadslån och rätten till barntillägg.</P>
<P class="p859 ft44"><SPAN class="ft41">95 </SPAN>Denna inkomstnivå (23 500 kronor) är något lägre än den genomsnittliga månads- inkomsten för svenska löntagare.</P>
<P class="p780 ft17">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Minskning av studiemedel</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén föreslår också att den nuvarande reduceringstakten behålls men anpassas till att enbart gälla bidraget. Den nuvarande reduceringen innebär att studiemedlen minskas med 50 procent av den i förhållande till fribeloppet överstigande inkomsten. Minsk- ningen görs proportionellt på bidrags- respektive lånedelen. Det innebär exempelvis att en studerande som har en inkomst som överstiger fribeloppet med 10 000 kronor får studiemedlen minska- de med 5 000 kronor. Av dessa 5 000 kronor dras i dag 34 procent från bidraget, dvs. den andel av totalbeloppet som motsvaras av bidrag. Därmed minskas halvårets studiebidrag med 1 700 kronor. Det innebär att en minskning av studiebidraget sker med 17 pro- cent av den i förhållande till fribeloppet överskjutande inkomsten.</P>
<P class="p96 ft7">Eftersom inkomstprövning enbart ska göras för bidragsdelen kommer reduceringstakten att bli olika för dem som har olika bidragsandel. Studiemedlen kommer att minskas mer för den som studerar på grundskolenivå än för den som studerar på gymnasie- nivå eller på eftergymnasial nivå. Det innebär även att netto- behållningen av en inkomst blir större för den som har en mindre andel bidrag och mindre för den som har en större andel bidrag, sett till den totala inkomsten av bidrag och lån. Studiebidraget för grundskolestuderande kommer att reduceras med 40 procent av den i förhållande till fribeloppet överskjutande inkomsten. För gymnasiestuderande blir motsvarande procentandel 23,5 procent och för studerande på eftergymnasial nivå kommer studiebidraget att minska med 17 procent av den del av inkomsten som överstiger fribeloppsgränsen.</P>
<P class="p461 ft7">Hur reduceringen av bidraget blir i praktiken framgår av diagram 4.8. Diagrammet visar hur mycket studiemedel en stude- rande får kvar vid en viss given inkomst. Grafen representerar de olika utbildningsnivåerna från grundskolestudier (gr) till efter- gymnasiala studier (eg). Vid parallella studier på mer än en nivå måste minskningen ske i enlighet med den bidragsnivå som har lämnats för varje individ. Rätten till lån upphör samtidigt som rätten till bidrag, vilket förklarar den kraftiga reduktionen till noll vid en inkomst som överstiger drygt 280 000 kronor. Studiemedels- beloppet är i diagrammet omräknat i enlighet med kommitténs förslag till höjning av totalnivån med 400 kronor i månaden.</P>
<P class="p860 ft17">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft72">Diagram 4.8 Studiemedel per år beroende på inkomst, kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr14 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td105"><P class="p861 ft73">90000</P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p861 ft73">80000</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p861 ft73">70000</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr28 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p862 ft94"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:29px;" class="p862 ft94"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:15px;margin-right:-19px;margin-bottom:14px;" class="p862 ft94"><![endif]>(kronor)</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p861 ft73">60000</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td149"><P class="p548 ft75">gr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td105"><P class="p861 ft73">50000</P></TD>
<TD class="tr39 td116"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td116"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td128"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr38 td167"><P class="p19 ft145"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td149"><P class="p548 ft100">gy</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=5 class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-51px;margin-bottom:0px;" class="p863 ft146"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-39px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:45px;" class="p863 ft146"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:23px;margin-right:-28px;margin-bottom:22px;" class="p863 ft146"><![endif]>Studiemedel</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td105"><P class="p861 ft73">40000</P></TD>
<TD class="tr39 td116"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td116"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td128"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td167"><P class="p19 ft79"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td149"><P class="p864 ft73">eg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td105"><P class="p861 ft73">30000</P></TD>
<TD class="tr39 td116"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p19 ft166"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td116"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td167"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td105"><P class="p861 ft73">20000</P></TD>
<TD class="tr23 td116"><P class="p19 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr23 td128"><P class="p19 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr23 td167"><P class="p19 ft124"> </P></TD>
<TD class="tr23 td149"><P class="p19 ft124"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td108"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td116"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td149"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p861 ft73">10000</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p861 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td149"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p24 ft141">100</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p24 ft141">150</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p865 ft141">200</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p24 ft141">250</P></TD>
<TD class="tr8 td149"><P class="p866 ft141">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td108"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td105"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p322 ft94">Inkomst (tusen kronor)</P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p867 ft93">Studiemedel kan för närvarande inte lämnas om beloppet är lägre än 107 kronor per vecka (2009). Eftersom studielånet ska lämnas utan inkomstreduktion måste det lägsta belopp som ska betalas ut i stället knytas till bidraget. För att rätten till studiemedel ska upphöra vid samma inkomst för studerande på samma nivå måste den andel av bidraget som återstår variera mellan de olika utbild- ningsnivåerna. Vi föreslår därför att studiemedel inte ska lämnas om studiebidraget vid grundskolestudier understiger 0,94 procent av prisbasbeloppet per månad (402 kronor), vid gymnasiestudier understiger 0,56 procent av prisbasbeloppet per månad (239 kro- nor) och vid eftergymnasiala studier understiger 0,41 procent av prisbasbeloppet per månad (175 kronor). Detta innebär att studie- medel, bidrag och lån, inte ska lämnas om totalbeloppet understiger cirka 500 kronor per månad.</P>
<P class="p124 ft93">I samband med att kommittén föreslår att inkomstprövningen ska ändras är det viktigt att påpeka att arbete ska vara möjligt, men inte nödvändigt. Valet ska vara upp till individen. Den studerande är den som bör avgöra om han eller hon vill och kan arbeta parallellt med sina studier.</P>
<P class="p77 ft93">En enkätundersökning som CSN genomfört visar att det är fler studiemedelstagare som anger att deras arbete påverkar studierna</P>
<P class="p868 ft94">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">negativt (31 procent) än som anger att arbetet påverkar studierna positivt (12 procent). Den grupp som anger att studierna inte påverkas alls är dock störst (57 procent).<A href="#page_287"><SPAN class="ft36">96 </SPAN></A>Det är naturligt nog betydligt fler av dem som arbetat inom eller nära det område inom vilket man utbildar sig som anger att studierna påverkats positivt av arbetet. En dansk studie har visat att de studenter som arbetar upp till 20 timmar i veckan även klarar sina studier bättre än studenter som inte arbetar vid sidan av studierna.<A href="#page_287"><SPAN class="ft36">97 </SPAN></A>Kommitténs bedömning är att det inte finns några stora risker för att förändringen av inkomstprövningen kommer att leda till sämre studieresultat eller försämrad genomströmning.</P>
<P class="p68 ft7">Kommitténs förslag om en höjning av beloppsnivåerna leder troligen till att färre kommer att behöva arbeta. De som anser att arbete stör studierna får därmed större möjligheter att avstå från arbete. De som vill kommer dock att kunna arbeta mer än i dag.</P>
<P class="p55 ft7">CSN bör – som i dag – ha rätt att meddela närmare föreskrifter om fribelopp och reduktion av studiemedel.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.8</SPAN><SPAN class="ft70">Maximitider</SPAN></P>
<P class="p869 ft25"><SPAN class="ft114">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå ska lämnas i högst 18 månader på varje nivå.</P>
<P class="p870 ft25">Studiemedel för studier på eftergymnasial nivå ska lämnas i högst 36 månader. Studiemedel får lämnas i ytterligare högst 18 månader till studerande som</P>
<P class="p871 ft25"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft167">har avlagt kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen eller yrkesexamen som omfattar minst 180 högskolepoäng, eller en motsvarande svensk eller utländsk examen,</SPAN></P>
<P class="p686 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft127">har fullgjort minst 180 högskolepoäng eller motsvarande inom en utbildning som syftar till en examen om minst 210 högskolepoäng, eller en motsvarande utländsk examen, eller</SPAN></P>
<P class="p872 ft25">3. har avlagt kvalificerad yrkesexamen som omfattar minst 80 <NOBR>KY-poäng,</NOBR> eller en motsvarande svensk eller utländsk yrkesexamen som inte är högskoleutbildning.</P>
<P class="p873 ft42"><SPAN class="ft52">96</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">97</SPAN><SPAN class="ft54">Statens uddannelsesstøtte (2008b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p874 ft7">Studerande på eftergymnasial nivå som läser utbildningar som är minst fem år långa, dvs. omfattar 300 högskolepoäng eller mer, kan tilldelas studiemedel i ytterligare högst nio månader för att studierna ska kunna slutföras. En förutsättning är att det återstår högst 60 högskolepoäng av utbildningen. Det innebär att de kan få studiemedel i högst 63 månader.</P>
<P class="p875 ft7">Från och med det kalenderår den studerande fyller 40 år ska studiemedel, som i dag, kunna lämnas utöver de angivna tids- gränserna om det finns särskilda skäl. Studiemedel ska även kunna lämnas för längre tid, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den studerandes förkunskaper och behov, för studier av kärnämnen inom grundläggande vuxenutbildning eller mot- svarande, eller för att en studerande ska kunna skaffa sig grundläggande eller särskild behörighet för högskolestudier. Studiemedel får i dessa fall lämnas i ytterligare högst nio månader per utbildningsnivå.</P>
<P class="p876 ft25">Utöver vad som anges ovan ska studiemedel – som nu – lämnas om det finns synnerliga skäl.</P>
<P class="p877 ft7">Nuvarande praxis att lämna förhandsbesked om hur länge studiemedel kan ges utöver de generella tidsgränserna författ- ningsregleras.</P>
<P class="p835 ft25">CSN ska ges rätten att meddela närmare föreskrifter om den tidpunkt från vilken ytterligare studiemedel får beviljas efter 36 respektive 54 månader.</P>
<P class="p878 ft25"><SPAN class="ft114">Kommitténs bedömning: </SPAN>Regeringen bör ge CSN i uppdrag att senast efter fem år i samråd med Högskoleverket utvärdera effekterna av de ändrade tidsgränserna.</P>
<P class="p879 ft40">Nuvarande bestämmelser</P>
<P class="p880 ft7">På grundskolenivå lämnas studiemedel i dag i högst 40 veckor (ett år) till den som redan har en grundskoleutbildning eller mot- svarande och i högst 80 veckor (två år) till den som inte har en grundskoleutbildning eller motsvarande. Den som inte har en grundskoleutbildning och dessutom behöver s.k. färdighetsträning, vilket avser utbildning motsvarande årskurs sex eller lägre, kan få studiemedel i högst 100 veckor (2,5 år).</P>
<P class="p881 ft25">På gymnasial nivå lämnas studiemedel i högst 80 veckor (två år) till den som har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande</P>
<P class="p882 ft17">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">och i högst 120 veckor (tre år) till den som inte har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande.</P>
<P class="p81 ft25">Studiemedel ges i högst 240 veckor (sex år) för studier på efter- gymnasial nivå.</P>
<P class="p81 ft7">Studiemedel kan ges för längre tid än de angivna gränserna, om det finns synnerliga skäl. Detta innebär att dispens bara lämnas om det rör sig om mycket starka individuella skäl, t.ex. om den stude- rande blivit försenad i sina studier på grund av ett funktionshinder. Den 1 juli 2006 gjordes en förändring avsedd att underlätta återkommande studier senare i livet. Då fick studerande som är 40 år eller äldre större möjligheter till dispens från veckogränserna, vilket gäller samtliga studienivåer. Studiemedel kan lämnas i högst 40 veckor utöver maximitiderna, om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl anses i dessa fall finnas om det var länge sedan den studerande läste med studiemedel och om han eller hon är i behov av ny utbildning för att t.ex. förbättra sin situation på arbets- marknaden.<A href="#page_289"><SPAN class="ft36">98</SPAN></A></P>
<P class="p883 ft40">Motiv för tidsgränser</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén anser att det finns tre huvudsakliga motiv till att ha maximitider för rätt till studiemedel. Det första är att statens kostnader för studiestöd måste begränsas. Det andra är att begräns- ningarna kan förmå de studerande att planera sina studier bättre och på så sätt uppmuntra till effektiva studier. Särskilt mot bak- grund av kommitténs uppdrag att överväga åtgärder som kan öka genomströmningen vid högskolestudier är detta viktigt. Det tredje skälet för tidsgränser är att sådana begränsar de studerandes skuldsättning.</P>
<P class="p68 ft7">Kommittén har vägt motiven för tidsgränser mot motiven för att lämna studiemedel under längre tid, för att på så sätt hitta en lämplig avvägning. I kommitténs uppdrag ligger även att förenkla studiemedelssystemet.</P>
<P class="p884 ft44"><SPAN class="ft41">98 </SPAN>Prop. 2004/05:111.</P>
<P class="p194 ft17">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Nya tidsgränser – överväganden, förslag och konsekvenser</P>
<P class="p375 ft8">Studier på grundskole- och gymnasienivå</P>
<P class="p87 ft7">Maximitiderna för rätt till studiemedel skärptes 2001 för studier på grundskole- och gymnasienivå. För studier på grundskolenivå var det dessförinnan i praktiken möjligt att få studiemedel så länge man bedrev studier. För studier på gymnasienivå hade man tidigare rätt till studiemedel i högst tre år.</P>
<P class="p77 ft7">Som tidigare nämnts har kritik riktats mot tidsgränsen på grundskolenivån. Det har påpekats att tidsramen för antalet veckor med studiemedel på grundläggande nivå är för kort, särskilt för studerande födda utomlands med kort tidigare utbildning. Statistik från Skolverket visar att 60 procent av dem som påbörjar studier på grundskolenivå studerar i högst ett år, 24 procent studerar i högst två år.<A href="#page_290"><SPAN class="ft36">99 </SPAN></A>Alltså studerar cirka 16 procent av dem som påbörjar vuxenutbildning på grundskolenivå i mer än två år. De flesta som studerar i mer än två år är födda utomlands.</P>
<P class="p78 ft7">Bland studiemedelstagarna dominerar de som studerar i ett år, även om den tid som läggs på vuxenstudier på grundskole- och gymnasienivå slås samman. Detta framgår av diagram 4.9. Relativt många grundskolestuderande studerar alltså under längre tid än två år. Att relativt få av studiemedelstagarna gör det, tyder på att de som studerar under lång tid ofta finansierar sina studier på annat sätt än med studiemedel. Om det beror på att de inte kan få studiemedel eller på andra orsaker är svårt att veta.</P>
<P class="p885 ft44"><SPAN class="ft41">99 </SPAN>Grundskolestuderande är de elever som enligt SCB:s elevuppgifter har mer än hälften av undervisningstimmarna på grundskolenivå. Uppgifterna gäller de elever som var nybörjare, dvs. de som inte hade studerat läsåret innan, läsåret 2001/02.</P>
<P class="p477 ft17">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p886 ft72">Diagram 4.9 Sammanlagt antal veckor med studiemedel på grundskole- och gymnasienivå för studerande som avslutat sina studier och blivit återbetalningsskyldiga för studielån 2008<A href="#page_291"><SPAN class="ft138">100</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr14 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td171"><P class="p693 ft73">12000</P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td171"><P class="p693 ft73">10000</P></TD>
<TD class="tr47 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr54 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-86px;margin-bottom:0px;" class="p887 ft94"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-78px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:82px;" class="p887 ft94"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-37px;margin-top:41px;margin-right:-45px;margin-bottom:41px;" class="p887 ft94"><![endif]>Antal studerande</P></TD>
<TD class="tr47 td171"><P class="p693 ft141">8000</P></TD>
<TD class="tr47 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td171"><P class="p693 ft141">6000</P></TD>
<TD class="tr48 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td171"><P class="p693 ft141">4000</P></TD>
<TD class="tr47 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td171"><P class="p693 ft141">2000</P></TD>
<TD class="tr47 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr47 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td171"><P class="p693 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr48 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td11"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr48 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p24 ft141">1 - 40</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p291 ft141">41 - 80</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td196"><P class="p888 ft141">81 - 120</P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p24 ft141">121 - 240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td171"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p19 ft2">Veckor</P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p889 ft141">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p220 ft141">Män</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p350 ft107">Total</P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p553 ft93">Den andel av dem som ansöker om studiemedel och får avslag på sin ansökan på grund av att de förbrukat sina veckor med studie- medel, är större på grundskole- och gymnasienivå än på efter- gymnasial nivå (tabell 4.7). Störst andel studerande som får avslag på sin ansökan finns på grundskolenivån.</P>
<P class="p890 ft122"><SPAN class="ft121">100 </SPAN>Underlag från databearbetningar som CSN gjort för kommitténs räkning.</P>
<P class="p194 ft94">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 4.7</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td177"><P class="p19 ft98">Antal och andel som söker studiemedel och får avslag på grund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td177"><P class="p19 ft72">av att studiemedelsveckorna är slut, läsåret 2006/07</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td223"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td223"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td255"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td256"><P class="p891 ft72">Antal avslag</P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p892 ft165">Andel avslag, %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td254"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p168 ft98">Grundskolenivå</P></TD>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td256"><P class="p891 ft72">588</P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p892 ft72">4,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft98">Gymnasienivå</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td256"><P class="p891 ft72">1 894</P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p892 ft72">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td93"><P class="p168 ft72">Eftergymnasial nivå</P></TD>
<TD class="tr8 td256"><P class="p891 ft72">2 893</P></TD>
<TD class="tr8 td137"><P class="p892 ft72">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td254"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td255"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p893 ft7">Kommitténs samlade bedömning av maximitiderna är att tids- gränserna för rätt till studiemedel är något mer begränsade på grundskole- och gymnasienivå än på den eftergymnasiala nivån. Fler studiemedelstagare på dessa nivåer än på den eftergymnasiala nivån anger att de påverkas i sina studier och i sina studieval av maximitiderna.<A href="#page_292"><SPAN class="ft36">101</SPAN></A></P>
<P class="p894 ft7">Kommittén bedömer också att reglerna för hur länge studie- medel kan ges för studier på grundskole- och gymnasienivå kan vara både krångliga och svårförklarade. För studier på grundskole- nivå finns det tre tidsgränser och på gymnasienivå två. Hur länge de studerande får studiemedel beror på deras utbildningsbakgrund. En bedömning av vilken utbildningsbakgrund som studerande har är ofta mycket svår att göra. Det gäller särskilt mot bakgrund av att många har genomfört sin utbildning utomlands. Bedömningen är särskilt svår för många utomeuropeiska utbildningar. Svårigheterna leder till att personer med relativt likartad utbildningsbakgrund kan bedömas olika och att det därför blir svårt att förutse hur länge studiemedel kan erhållas. Utbildningsbakgrunden svarar inte heller alltid mot behovet av utbildning i Sverige. Kommittén bedömer att dagens bestämmelser om utbildningsbakgrund är ett ganska brist- fälligt instrument för att avgöra behovet av utbildning och därmed behovet av studiemedel.</P>
<P class="p895 ft7">Eftersom vuxenutbildningen enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning ska utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar, finns det också en målkonflikt i förhållande till studiemedelsreglerna. Studiemedlen ger mycket begränsade möjligheter till individuell anpassning på det sätt som regelverket för vuxenutbildningen anger. Det individuella behovet av utbildning avgör t.ex. i mycket begränsad omfattning hur länge studiemedel kan lämnas. Särskilt för dem med utländsk utbildning</P>
<P class="p896 ft44"><SPAN class="ft41">101 </SPAN>CSN (2008a).</P>
<P class="p680 ft17">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">har regelverket brister eftersom behovet av utbildning inte alltid är lägre för den som läst en längre utbildning, och tvärtom.</P>
<P class="p56 ft7">CSN:s bedömningar av de sökandes utbildningsbakgrund tar också relativt stora administrativa resurser i anspråk. Mot bakgrund av kommitténs uppdrag att förenkla regelverket och effektivisera administrationen måste dessa bestämmelser därför övervägas noga.</P>
<P class="p55 ft7">För att komma till rätta med de redovisade problemen föreslår kommittén att alla ska ges en grundläggande rätt till studiemedel i två år (18 månader) vardera på grundskole- och gymnasienivå. Det ger ett enkelt och tydligt regelverk. Det bör också minska administrationen genom att de sökandes utbildningsbakgrund inte längre behöver bedömas.</P>
<P class="p56 ft7">För dem som har särskilda skäl och därför behöver längre tid på sig än två år bör det dock ges en möjlighet att få studiemedel i ytterligare högst ett år (nio månader) per studienivå. En bedöm- ning ska göras av de sökandes förkunskaper och behov.</P>
<P class="p56 ft7">För grundskolestuderande bör det vara ett särskilt skäl om den studerande började sina studier på en mycket låg nivå och av den anledningen behöver längre tid på sig att läsa in samtliga kärn- ämnen på grundläggande nivå eller motsvarande. Med låg nivå avses att studierna påbörjades med grundläggande övningar i framförallt svenska, engelska och matematik. Kärnämnena inom den kommu- nala vuxenutbildningen är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap. Dispens ska alltså kunna ges för studier i dessa ämnen eller motsvarande studier inom folkhögskolan.</P>
<P class="p117 ft7">För gymnasiestuderande bör särskilda skäl föreligga om den studerande innan vuxenstudierna aldrig studerat på gymnasienivå och därför behöver mer än två år på sig för att läsa in en hög- skolebehörighet. Det bör däremot inte vara möjligt att med dispens läsa kurser som inte behövs för att ge högskolebehörighet, t.ex. kurser som den studerande redan har klarat med godkänt resultat. Studierna ska kunna bedrivas såväl inom komvux som exempelvis vid en folkhögskola.</P>
<P class="p71 ft7">På samma sätt som i dag bör det också anses vara ett särskilt skäl att någon som är minst 40 år behöver vidareutbildning för att för- bättra sin situation på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p55 ft25">Oavsett vilka särskilda skäl som åberopas bör studiemedel kunna lämnas i ytterligare sammanlagt högst nio månader per utbildningsnivå. Om det finns synnerliga skäl kan även denna</P>
<P class="p625 ft17">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">tidsgräns frångås. Med synnerliga skäl kan i så fall exempelvis avses funktionshinder eller andra mycket speciella omständigheter.</P>
<P class="p85 ft7">CSN bör fatta ett beslut om att studiemedel ska kunna lämnas med hänsyn till särskilda skäl först efter att ha inhämtat ett ytt- rande från den utbildningsanordnare där studierna bedrivs. Utbild- ningsanordnarens yttrande bör vara vägledande för CSN:s beslut. Ett yttrande från utbildningsanordnarna bör dock inte vara nödvändigt för den som är 40 år och åberopar arbetsmarknadsskäl för sitt behov av vidareutbildning.</P>
<P class="p64 ft7">Kommittén bedömer att förslaget om mer enhetliga tidsgränser kommer att öka precisionen i bedömningarna eftersom de grundas på den studerandes faktiska utbildningsbehov.</P>
<P class="p74 ft7">Administrationen av studiemedel kommer också att förenklas om kommitténs förslag genomförs. I stället för att bedöma alla studerandes utbildningsbakgrund kommer bara en bedömning att behöva göras för det relativa fåtal som uppnår maximigränserna på två år och ansöker om fortsatta studiemedel. De som kan mest om den studerandes behov, dvs. utbildningsanordnarna, kommer att få inflytande över bedömningarna och vara vägledande för CSN:s beslut.</P>
<P class="p62 ft7">I dag har en person enligt praxis hos Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) möjlighet att få ett förhandsbesked om huruvida en anförd omständighet är att anse som ett särskilt eller synnerligt skäl. Enligt kommitténs bedömning bör en sådan praxis ges författningsstöd. Ett positivt förhandsbesked kommer att vara bindande för CSN i förhållande till den som beskedet angår. Förhandsbeskedet ska dock upphöra att vara bindande om en författningsändring påverkar den fråga som avses i beskedet. Ett förhandsbesked av CSN kan överklagas till ÖKS i enlighet med 6 kap. 11 § studiestödslagen.</P>
<P class="p93 ft7">Förslaget om nya maximitider innebär att något mer än 50 pro- cent av dem som studerar på grundskolenivå kommer att få en höjd maximigräns och att cirka sex procent får en sänkt gräns, jämfört med i dag. För resterande cirka 40 procent blir det ingen föränd- ring. Ungefär 46 procent av dem som studerar på gymnasienivå får en höjd gräns och 54 procent får en sänkt gräns.<A href="#page_294"><SPAN class="ft36">102</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Kommittén bedömer att förslagens påverkan på studiemedels- volymen kommer att vara mycket begränsad. Hur länge en studerande studerar och använder studiemedel är i första hand en</P>
<P class="p594 ft44"><SPAN class="ft41">102 </SPAN>Framräknat utifrån uppgifter från CSN om hur många veckor studiemedelstagarna har rätt till mot bakgrund av bedömd utbildningsbakgrund.</P>
<P class="p440 ft17">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">fråga om utbildningsbehov. Redan i dag ser vi att det är relativt få studerande som använder alla veckor som de har möjlighet till. De genomsnittliga studietiderna kommer dessutom sannolikt att minska om verksamheten med validering av reell kompetens får större genomslag. De med mycket stora utbildningsbehov kommer dock att finnas kvar även framöver och får med kommitténs förslag bättre möjligheter att genomföra sina studier.</P>
<P class="p55 ft7">På gymnasienivån kommer relativt många studerande att få färre veckor med studiemedel. Vår bedömning är att studerande på gymnasienivå som någon gång har studerat i gymnasieskolan trots det har mycket goda möjligheter att genomföra sina vuxenstudier på gymnasienivå i ett eller högst två år. Det är bara studerande som helt saknar studier på gymnasienivå och som avser att läsa in en fullständig högskolebehörighet som bör behöva tre år på sig. Dessa kommer även med kommitténs förslag att kunna få studiemedel i tre år.</P>
<P class="p68 ft7">Den studerandegrupp som kan komma att missgynnas av för- slaget är studerande som både önskar läsa in en gymnasieutbildning och dessutom vill studera någon annan utbildning som ur studie- stödssynpunkt räknas som gymnasial, t.ex. en förberedande konst- närlig utbildning. Vår bedömning är dock att den något skärpta tidsgränsen i dessa fall kan utgöra ett incitament för förbättrad studieplanering. Det kommer även fortsatt att vara möjligt att efter gymnasiet studera på exempelvis en tvåårig förberedande konst- närlig utbildning eller att komplettera sin gymnasieutbildning under ett år och läsa en annan ettårig utbildning.</P>
<P class="p89 ft8">Studier på eftergymnasial nivå</P>
<P class="p104 ft7">Det nuvarande studiemedelssystemet ger alla studerande på eftergymnasial nivå rätt till studiemedel i 240 veckor, motsvarande sex års studier på heltid. Som kommittén har redogjort för i kapi- tel 2 <SPAN class="ft8">Ökad genomströmning inom högskolan </SPAN>är denna generella tids- gräns enligt kommitténs mening inte anpassad till de förändringar som ägt rum inom högskolan under senare år, där bl.a. många utbildningar har förlängts.</P>
<P class="p71 ft7">Studiemedelssystemet sporrar inte heller studenter som läser fristående kurser eller andra korta utbildningar att upprätthålla en hög individuell prestationsgrad och en god studieplanering.</P>
<P class="p897 ft17">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">Samtliga har sex år på sig att bli färdiga, oavsett utbildningens omfattning eller om studierna är välplanerade eller inte.</P>
<P class="p85 ft7">Vår bedömning är att tidsgränserna på den eftergymnasiala nivån bättre måste anpassas till utbildningarnas längd. Detta innebär att det antal månader med studiemedel som det ska finnas en generell rätt till bör bli färre än i dag, samtidigt som studerande på längre utbildningar och studerande som ska bygga på en examen på grundnivå bör ges möjligheter att få ytterligare studiemedel. Vissa bör alltså kunna få studiemedel under längre tid än i dag. På så sätt ökar drivkraften för välplanerade och effektiva studier. Studerande på längre utbildningar ges också bättre möjligheter att kunna slutföra sina studier.</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén anser att studerande på eftergymnasial nivå ska ha rätt till studiemedel i fyra normala studieår. Omräknat till månader innebär det att studiemedel kan lämnas för heltidsstudier i 36 månader. Den som avlägger en examen om minst 180 högskole- poäng (tre år) inom denna tid ska dock kunna få studiemedel i ytterligare högst 18 månader, dvs. i sammanlagt högst 54 månader. Detta motsvarar sex års heltidsstudier. Likaså ska den som efter 36 månader med studiemedel har fullgjort minst 180 högskole- poäng på en utbildning som syftar till en examen om minst 210 högskolepoäng (3,5 år), kunna få studiemedel i ytterligare 18 månader, dvs. två år.</P>
<P class="p62 ft7">Kommitténs förslag innebär att alla studerande inom högskolan får en generell rätt till studiemedel i fyra år. Efter fyra år med studiemedel måste den som önskar mer studiemedel kunna uppvisa antingen en examen från en minst treårig utbildning, eller minst tre års fullgjorda studier på en utbildning som syftar till en examen som omfattar minst 3,5 års heltidsstudier. Det kommer inte att i lika hög utsträckning som i dag vara möjligt att läsa enbart fri- stående kurser på lägre nivåer eller att byta mellan olika utbild- ningar. Förslaget lämnar dock ett utrymme för felval och andra förseningar på upp till ett år. För studerande som vill komplettera en treårig examen med t.ex. en masterutbildning eller med andra påbyggnadsstudier, samt för studerande på längre utbildningar, kommer som i dag att lämnas ett utrymme för minst sex års studier.</P>
<P class="p666 ft25">Utländsk högskoleutbildning och äldre svenska högskoleutbild- ningar ska jämställas med utbildningar enligt den aktuella examens- ordningen.</P>
<P class="p537 ft17">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Studerande på andra eftergymnasiala utbildningar än högskole- utbildning föreslås få studiemedel i mer än fyra år om de under de första fyra åren med studiemedel avlagt en kvalificerad yrkes- examen om minst 80 <NOBR>KY-poäng</NOBR> eller motsvarande svensk eller utländsk yrkesexamen som inte är högskoleutbildning. Kommittén föreslår alltså att det ska räcka med en tvåårig examen för stude- rande på yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar utanför hög- skolan. Orsaken till detta är att dessa studerande annars inte har möjlighet att efter yrkesutbildningen övergå till högskolan och där läsa in en examen på grundnivå med studiemedel.</P>
<P class="p71 ft7">Studerande på högskolenivå som har studerat på fristående kurser eller på ett kortare högskoleprogram har i de flesta fall möjlighet att tillgodoräkna sig dessa studier i en annan examen om de byter utbildning eller inriktning. De kan därmed hinna med en treårig examen under de första fyra studieåren, även om de börjar med att studera andra kurser eller på ett annat program under ett till två år. Studerande inom kvalificerad yrkesutbildning eller motsvarande kvalitativa utbildningsnivå, t.ex. vid folkhögskola eller på kompletterande utbildningar, har inte samma möjlighet att tillgodoräkna sig dessa studier i en högskoleutbildning. Bedöm- ningen av vilka andra eftergymnasiala utbildningar som ska anses motsvara en <NOBR>KY-utbildning</NOBR> om 80 <NOBR>KY-poäng</NOBR> bör utvecklas i praxis.</P>
<P class="p91 ft7">Kommitténs förslag om tvååriga yrkesexamina tar sin utgångs- punkt i kvalificerad yrkesutbildning. När den nya yrkeshögskolan är införd bör en tvåårig examen inom yrkeshögskolan vara utgångspunkt för bedömningen. Eftersom många av dagens efter- gymnasiala yrkesutbildningar kommer att ingå i yrkeshögskolan kommer tillämpningen då också att bli enklare.</P>
<P class="p71 ft7">Utöver avstämningen efter fyra år med studiemedel föreslår vi att studerande på utbildningar som är minst fem år långa ges möjlighet att få studiemedel i ett år mer än i dag, dvs. i sammanlagt högst 63 månader eller sju normala studieår. Den som har haft studiemedel i 54 månader ska kunna ansöka om studiemedel för ytterligare nio månader. Sådana studiemedel ska kunna beviljas den som läser på en utbildning som syftar till en examen som omfattar minst 300 högskolepoäng, förutsatt att det återstår högst 60 hög- skolepoäng av utbildningen. En studerande som exempelvis studerar på en masterutbildning eller på en läkarutbildning kan alltså få studiemedel i sju år om han eller hon behöver ett sjunde studiemedelsår för att studierna ska kunna avslutas. Studiemedel får</P>
<P class="p898 ft17">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">bara beviljas för så lång tid som krävs för att den studerande ska kunna slutföra den pågående utbildningen.</P>
<P class="p74 ft7">I samband med att studerande uppnår 36 eller 54 månader med studiemedel kan det uppstå frågor om tillämpningen av de bestäm- melser kommittén föreslår. Exempelvis måste det avgöras när under läsåret eller terminen som ett visst antal högskolepoäng måste vara avklarade för att ytterligare studiemedel ska kunna beviljas. Denna fråga liknar de tillämpningsfrågor som i dag finns vid prövningen av studieresultat. Exempelvis räcker det med att man klarat tillräckliga studieresultat fyra veckor in på den nya terminen för att studiemedel ska kunna beviljas från terminens början. En liknande tillämpning bör gälla vid bedömningen av när en studerande ska kunna beviljas studiemedel utöver 36 respektive 54 månader. CSN föreslås få rätten att meddela närmare före- skrifter om från vilken tidpunkt ytterligare studiemedel ska kunna beviljas efter 36 respektive 54 månader.</P>
<P class="p124 ft7">Utöver de nämnda tidsgränserna bör det, precis som i dag, vara möjligt att få ytterligare studiemedel om det finns synnerliga skäl. Även möjligheten för den som är minst 40 år att få ytterligare ett års studiemedel med hänsyn till särskilda skäl, bör finnas kvar. Dessa möjligheter ska gälla oavsett om den studerande har befunnits ha rätt till studiemedel i 36, 54 eller 63 månader.</P>
<P class="p61 ft7">Vår bedömning är att de föreslagna förändringarna bör kunna leda till att många studerande förbättrar sin studieplanering. I Sverige finns en tradition med fria studier som inte är program- bundna. Det förslag kommittén presenterar ändrar inte på detta förhållande, men kommer att utgöra en drivkraft för dem som studerar på fristående kurser att planera sina studier på ett sätt som leder till en examen. Förslaget har därmed även potential att öka antalet uttagna examina. Dessutom minskar riskerna för att stude- rande på mycket långa utbildningar tvingas avbryta sina studier trots att de har kort tid kvar av utbildningen. Samtidigt som de nämnda drivkrafterna blir starkare lämnas goda marginaler för studenterna att ändra inriktning på sina studier, bedriva komplette- rande och breddande studier eller att studera något eller några år utomlands.</P>
<P class="p616 ft7">Ungefär 4 500 studerande har i dag årligen studiemedel för ett sjätte studiemedelsår. Ungefär hälften av dessa studerar på en utbildning som är fem år eller mer. En rimlig bedömning är att mellan 500 och 1 000 studenter på långa utbildningar kan komma att använda sig av ett sjunde studiemedelsår. Denna skattning</P>
<P class="p828 ft17">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">beaktar att antalet studerande inom framför allt masterprogram- men kommer att öka de närmaste åren. Den merkostnad som detta innebär kommer enligt kommitténs bedömning med god marginal att uppvägas av att färre studerande än i dag kommer att använda studiemedel i mer än fyra år och av att studieplaneringen kommer att förbättras. På så sätt används även studieplatserna mer effektivt. Vi bedömer, med viss osäkerhet, att cirka 2 000 personer i nuläget får studiemedel i mer än fyra år utan att uppfylla de krav på examen eller på uppnådda poäng som vi nu föreslår.<A href="#page_299"><SPAN class="ft36">103</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Eftersom det är svårt säga exakt vilka effekter en förändring enligt kommitténs förslag kommer att få, är det särskilt angeläget att följa upp regeländringen. Regeringen bör därför ge uppdrag till CSN att i samråd med Högskoleverket utvärdera effekterna av reformen efter senast fem år.</P>
<P class="p55 ft7">Förslaget till nya tidsgränser för studier på den eftergymnasiala nivån syftar till att öka genomströmningen. Kommittén har dock även haft till uppgift att föreslå ett enklare och mer generellt studiemedelssystem. Vårt förslag för att öka genomströmningen innebär inte ett enklare studiemedelssystem. Regelverket blir något mer komplicerat och kommer att kräva något större administrativa resurser, men målet att öka genomströmningen måste i detta fall få väga tyngre än regelförenklingar. Många av kommitténs andra förslag leder dock till förenklingar och vi bedömer att summan av förslagen kommer att innebära ett enklare och mer generellt studie- medelssystem.</P>
<P class="p899 ft43"><SPAN class="ft41">103 </SPAN>Bedömningen bygger på underlag som SCB tagit fram för kommitténs räkning. Detta underlag visar antalet studerande med studiemedel i mer än fyra år på eftergymnasial nivå, som inte tagit ut någon examen och vilket antal högskolepoäng (hp) de klarat. Underlaget innehåller även uppgifter om hur många av dessa studerande som läst på mer än ett utbildningsprogram eller både på fristående kurser och program. Cirka 2 000 personer har under ett kalenderhalvår haft studiemedel under längre tid än fyra år utan att ta ut en examen om minst 180 hp och utan att ha klarat av 180 hp.</P>
<P class="p89 ft17">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.9</SPAN><SPAN class="ft70">Studieresultat</SPAN></P>
<P class="p787 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Kravet för att få studiemedel ska vara att den studerande har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Studiemedel får lämnas även om den studerande inte har bedrivit studierna i normalt takt, om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p900 ft7">Kraven på studieresultat för rätt till fortsatta studiemedel på högskolenivå bör regleras i studiestödsförordningen. För att få studiemedel bör under det första studieåret krävas ett studie- resultat som motsvarar 62,5 procent av studieåtagandet, därefter bör krävas att den studerande har klarat 75 procent av studie- åtagandet.</P>
<P class="p849 ft25">CSN får meddela föreskrifter om krav på studieresultat vid studier på andra utbildningsnivåer. CSN får även i övrigt meddela närmare föreskrifter om prövning av studieresultat.</P>
<P class="p610 ft40">Nuvarande regelverk</P>
<P class="p384 ft7">I korthet innebär studiestödslagens bestämmelser att studiemedel bara ges till studerande på eftergymnasial nivå ”om det med hänsyn till de resultat som den studerande har uppnått måste anses sanno- likt att han eller hon kommer att slutföra sina studier inom normal tid”.<A href="#page_300"><SPAN class="ft36">104 </SPAN></A>Studerande på grundskole- eller gymnasienivå får studie- medel ”om den studerande har bedrivit sina tidigare studier i normal takt”. I båda fallen ska hänsyn tas till personliga förhållan- den som kan antas ha inverkat på studieresultaten. Utöver detta har CSN bemyndigande att utfärda föreskrifter om studieresultat- prövning.</P>
<P class="p93 ft7">För studerande i högskolan krävs ett studieresultat som mot- svarar 75 procent av studieåtagandet för att få nya studiemedel. Resultatkravet under det första året i högskolan är dock lägre, 62,5 procent.<A href="#page_300"><SPAN class="ft36">105 </SPAN></A>Under förutsättning att en studerande under hela studietiden klarat minst 75 procent av åtagandet, räcker det dess- utom att han eller hon klarat hälften av kurserna under den senaste perioden med beviljade studiemedel. En studerande som inte nått upp till kravet på studieresultat kan åter beviljas studiemedel</P>
<P class="p901 ft42"><SPAN class="ft52">104</SPAN><SPAN class="ft58">3 kap. 6 och 7 §§ studiestödslagen (1999:1395).</SPAN></P>
<P class="p902 ft43"><SPAN class="ft52">105</SPAN><SPAN class="ft95">Att kravet är 62,5 procent kommer sig av att kravet sattes till 25 poäng för ett läsår på heltid i det äldre poängsystemet, vilket motsvarade 62,5 procent av ett heltidsåtagande om</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft64">40</SPAN><SPAN class="ft54">poäng.</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">fr.o.m. veckan efter den vecka då han eller hon hämtat igen minst så många poäng som saknades upp till CSN:s krav på studie- resultat.</P>
<P class="p113 ft7">För studier på andra eftergymnasiala utbildningar än högskole- utbildningar krävs att den studerande följer utbildningsplanen.<A href="#page_301"><SPAN class="ft36">106 </SPAN></A>Mindre och tillfälliga förseningar accepteras dock. Detsamma gäller studier på grundskole- och gymnasienivå, utom inom kommunal vuxenutbildning. Studerande inom kommunal vuxenutbildning får ligga efter med sammanlagt högst 200 verksamhetspoäng, vilket motsvarar en halv termins heltidsstudier.</P>
<P class="p71 ft7">Den som inte uppnått kraven på studieresultat kan beviljas nya studiemedel om det finns personliga förhållanden som kan antas ha påverkat studieresultaten. Som personliga förhållanden kan t.ex. räknas sjukdom, funktionshinder, felval, sociala problem och viss kårfacklig verksamhet. På den eftergymnasiala nivån ska det även göras en bedömning av om det kan anses sannolikt att studierna kommer att kunna avslutas inom normal tid. Om så är fallet kan studiemedel beviljas även om skälen till ett bristande studieresultat inte är så starka.</P>
<P class="p89 ft40">Krav på studieresultat ska vara en drivkraft för effektiva studier</P>
<P class="p90 ft7">Kraven på studieresultat ska uppmuntra effektiva och målinriktade studier och förhindra att personer som inte uppnår några studieresultat får höga studieskulder.</P>
<P class="p56 ft7">Ungefär två procent av dem som ansöker om studiemedel får varje läsår avslag på sin ansökan på grund av att de inte klarat tillräckliga studieresultat. Det innebär att knappt 7 000 personer nekas studiemedel av denna anledning.<A href="#page_301"><SPAN class="ft36">107 </SPAN></A>Andelen är ungefär densamma på alla utbildningsnivåer. Ungefär lika många beviljas studiemedel trots bristande resultat, efter att deras anförda personliga förhållande beaktats.</P>
<P class="p71 ft7">På den eftergymnasiala nivån ansöker drygt 10 000 studerande som inte klarat sina studieresultat varje år om nya studiemedel. Ungefär 5 800 av dessa beviljas nya studiemedel med hänsyn till personliga förhållanden och cirka 4 500 får avslag på sin ansökan.<A href="#page_301"><SPAN class="ft36">108</SPAN></A></P>
<P class="p903 ft42"><SPAN class="ft52">106</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex. 2 kap. 4 § förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning.</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">107</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2007b).</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">108</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2007b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft7">Ungefär en fjärdedel av studiemedelstagarna uppger i enkät- undersökningar att de anstränger sig mer med anledning av kraven på studieresultat för rätt till fortsatta studiemedel. De flesta, lite mer än 60 procent, säger emellertid att de inte påverkas alls av kraven. En mindre andel svarar att de påverkas negativt av kraven på studieresultat, t.ex. att de nöjt sig med det poängantal som krävs för studiemedel eller att kraven lett till att de presterat sämre. Studerande på grundskolenivå uppger i betydligt högre utsträck- ning än andra att de påverkas av kravet på studieresultat. De grundskolestuderande uppger att de anstränger sig mer, men anger också att de påverkas negativt av kraven. De flesta studie- medelstagarna, cirka 70 procent, anser att nivån på kravet på studie- resultat är lagom hög. På grundskole- och gymnasienivå anser dock ungefär en fjärdedel av de studerande att de inte tycker att det borde finnas någon prövning av studieresultat för rätt till nya studiemedel.<A href="#page_302"><SPAN class="ft36">109</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft7">Kommitténs bedömning är att kraven på studieresultat i viss mån bidrar till en ökad studieeffektivitet, men även förhindrar att studiemedel lämnas till personer som inte uppnår några resultat. Kraven på studieresultat bör därför finnas kvar på alla studienivåer.</P>
<P class="p63 ft7">Kommittén föreslår att den bestämmelse som medger att det räcker med att en högskolestuderande klarar hälften av sitt studie- åtagande, förutsatt att han eller hon under hela sin utbildningstid når upp till ett <NOBR>75-procentigt</NOBR> studieresultat, ska tas bort. Vår bedömning är att denna bestämmelse, som öppnar för förseningar framför allt i slutfasen av studierna, kan motverka, eller i alla fall inte medverkar till, hög genomströmning. Under varje studie- medelsperiod, utom under det första läsåret, bör ställas krav på ett resultat som motsvarar 75 procent av studieåtagandet. Ett bort- tagande av bestämmelsen syftar till att upprätthålla en hög studie- takt under hela utbildningstiden. Genom att ta bort bestämmelsen markeras också att alla utbildningsmoment, även uppsatser och examensarbeten, normalt bör rymmas inom den studietid som anges i studieplanen. En sådan åtgärd bidrar dessutom till att förenkla regelverket.</P>
<P class="p666 ft25">Den bestämmelse som kommittén anser bör tas bort är i dag en del av CSN:s regelverk. Kommitténs bedömning är att vissa bestämmelser ska lyftas från myndighetsföreskrifterna till studie-</P>
<P class="p904 ft44"><SPAN class="ft41">109 </SPAN>CSN (2007b).</P>
<P class="p393 ft17">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">stödsförordningen. CSN ges fortsatta möjligheter att utfärda föreskrifter om kraven på studieresultat på andra utbildningsnivåer.</P>
<P class="p56 ft7">Dessvärre finns ingen statistik över hur många som i dag beviljas studiemedel med stöd av den bestämmelse vi föreslår ska tas bort. De allra flesta studerande bör dock enligt kommitténs bedömning ha goda möjligheter att upprätthålla ett <NOBR>75-procentigt</NOBR> resultat under hela studietiden.</P>
<P class="p905 ft40">Bedömning av resultat eller av studieprognos samt prövning av särskilda skäl</P>
<P class="p90 ft7">I studiestödslagen anges att studerande på högskolenivå ska beviljas studiemedel ”om det med hänsyn till de resultat som den stude- rande har uppnått måste anses sannolikt att han eller hon kommer att slutföra sina studier inom normal tid”. Det innebär att CSN, förutom att bedöma de tidigare studieresultaten, även måste bedöma en studerandes möjligheter att i framtiden klara sina studier. Hänsyn ska även tas till förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten.</P>
<P class="p71 ft7">CSN har i en skrivelse till regeringen framfört att reglerna för studieresultatprövning bör utformas som en bedömning av presta- tion och inte som en bedömning av framtida möjligheter att klara av studierna.<A href="#page_303"><SPAN class="ft36">110 </SPAN></A>CSN konstaterar i skrivelsen att många av dem som får avslag på sin studiemedelsansökan ändå fortsätter att studera och dessutom gör det så pass framgångsrikt att de lite senare åter beviljas studiemedel. Slutsatsen myndigheten drar av detta är att det kan ifrågasättas om det inte är den studerande själv som, utifrån motivation och insikt i den egna situationen, är bäst skickad att bedöma utsikterna för de framtida studierna. Prövningen av studie- resultat bör i stället enbart grundas på uppnådda studieresultat. Enligt CSN kan en regelförändring även öka rättssäkerheten i prövningen.</P>
<P class="p461 ft7">En kvalitetsgranskning som CSN genomförde 2006 visade att andelen felaktiga studieresultatprövningar var 3,8 procent.<A href="#page_303"><SPAN class="ft36">111 </SPAN></A>Gransk- ningen visade också att CSN:s olika kontor har skilda uppfatt- ningar om vilket beslut som ska fattas i ett och samma ärende. CSN kom fram till att det var en stor spridning i bedömningarna av personliga förhållanden i prövningen av studieresultat. I svåra</P>
<P class="p639 ft42"><SPAN class="ft52">110</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2007b).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">111</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2007b). Siffran avser sakliga fel, inte fel av mer formell art.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328304x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p463 ft7">bedömningsfall varierade kontorens bedömningar i hälften av ärendena.<A href="#page_304"><SPAN class="ft36">112</SPAN></A></P>
<P class="p115 ft7">CSN:s beslut om avslag på ansökan om studiemedel på grund av för låga studieresultat utgör en stor andel av de beslut som över- klagas till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Under 2007 ändrade dock CSN besluten efter omprövning i cirka 40 procent av de ärenden som överklagades. Dessa ärenden skickades alltså inte vidare till ÖKS.<A href="#page_304"><SPAN class="ft36">113 </SPAN></A>Av de ärenden som över- lämnades till Överklagandenämnden för studiestöd, och som avsåg prövning av studieresultat, ändrade nämnden besluten i fem procent av fallen.<A href="#page_304"><SPAN class="ft36">114</SPAN></A></P>
<P class="p111 ft7">Kommittén bedömer att det finns relativt stora kvalitetsbrister i prövningen av studieresultat. Både statistiken över de överklagade ärendena och CSN:s egna kvalitetsgranskningar tyder på detta. Vi menar att reglerna om prognosbedömning och bedömningen av personliga förhållanden är huvudsakliga orsaker till kvalitets- och likformighetsproblemen. Det är svårt att på ett rättssäkert sätt förutse hur studierna ska gå i framtiden och att bedöma olika typer av personliga förhållanden.</P>
<P class="p118 ft7">Bestämmelserna för studieresultatprövningen bör utgå från så objektiva kriterier som möjligt. Det innebär att prövningen ska grundas på uppnådda studieresultat, inte på en prognos över framtiden. Kommittén anser också att den nuvarande for- muleringen att hänsyn ska tas till ”förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten” bör ändras. I stället bör det anges att studiemedel får lämnas även om den studerande inte har bedrivit studierna i normalt takt, om det finns särskilda skäl. En sådan förändring tydliggör att det måste finnas skäl av en viss dignitet för att en person som inte har bedrivit sina studier i normal takt ska få nya studiemedel. Detta bör enligt kommitténs mening medföra en viss uppstramning av nuvarande praxis. De skäl som avses kan t.ex. gälla egen eller nära anhörigs sjukdom, dödsfall i familjen eller allvarliga brister hos utbildningsanordnaren som den studerande inte har kunnat råda över. Det ska finnas ett tydligt samband mellan de skäl som åberopas och de bristande studie- resultaten. De skäl som åberopas ska kunna styrkas. CSN bör ges möjligheter att utfärda närmare föreskrifter om studieresultat- prövningen.</P>
<P class="p621 ft42"><SPAN class="ft52">112</SPAN><SPAN class="ft58">CSN (2007e).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">113</SPAN><SPAN class="ft58">CSN (2008l).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">114</SPAN><SPAN class="ft71">Överklagandenämnden för studiestöd (2007).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Förslaget till ändrade bestämmelser om studieresultatprövning bör innebära tydligare spelregler för de studerande. Det kommer att bli tydligare vilka krav som gäller både för de sökande och för de tjänstemän som ska fatta beslut i ärenden. Tydligare regler leder också till ökad rättsäkerhet i dessa ärenden. Den uppstramning av praxis som kommittén föreslår innebär sannolikt att fler studerande som ansöker om studiemedel får avslag på sina ansökningar. Kommittén bedömer att antalet avslag kan öka med cirka 2 000 per år. Den som får avslag på sin ansökan kommer dock, precis som i dag, att ha möjlighet att återkvalificera sig för nya studiemedel genom att hämta igen de kurser som saknas.</P>
<P class="p745 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.10</SPAN><SPAN class="ft168">Åldersgränser</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Studiemedel kan beviljas t.o.m. 54 års ålder. En begränsning av rätten att låna sker emellertid mellan 45 och 54 års ålder, enligt en s.k. lånetrappa där den som är 45 år kan låna i högst 220 veckor och den som är 54 år kan låna i högst 40 veckor. Tidigare tagna studie- lån ska räknas in i det högsta antal veckor med lån som kan beviljas och minskar således lånemöjligheten. Den som har betalat tillbaka hela sin studieskuld behandlas dock likadant som den som aldrig tidigare tagit studielån.</P>
<P class="p91 ft7">Åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts successivt. Den senaste höjningen gjordes 2006, då gränsen höjdes från 50 till 54 år. Även innan 2006 kunde dock vissa studerande få studiebidrag efter 50 års ålder. Bidragsdelen kunde lämnas upp till 55 års ålder för studier vid vissa bristyrkesutbildningar. Inget lån lämnades i dessa fall. Även avtrappningen i rätten att ta lån flyttades 2006, från en avtrappning mellan 41 och 50 år till den nuvarande avtrappningen som alltså sker mellan 45 och 54 års ålder.</P>
<P class="p71 ft7">Antalet äldre studerande med studiemedel har ökat något de senaste åren, bl.a. till följd av de höjda åldersgränserna.</P>
<P class="p906 ft17">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328306x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 4.8</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td257"><P class="p907 ft98">Antal personer 40 år eller äldre med studiemedel</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td223"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td258"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td259"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td260"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td261"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td259"><P class="p24 ft72">2005</P></TD>
<TD class="tr7 td260"><P class="p908 ft72">2006</P></TD>
<TD class="tr7 td261"><P class="p291 ft72">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p168 ft72"><NOBR>40–44</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p24 ft72">18 588</P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p908 ft72">17 769</P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p291 ft72">18 614</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72"><NOBR>45–50</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p24 ft72">8 591</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p908 ft72">8 209</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p291 ft72">9 089</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td176"><P class="p168 ft169"><NOBR>50–<A href="#page_306"><SPAN class="ft57">115</SPAN></A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td140"><P class="p24 ft72">1 444</P></TD>
<TD class="tr12 td111"><P class="p908 ft72">1 949</P></TD>
<TD class="tr12 td103"><P class="p291 ft72">3 182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td254"><P class="p168 ft72">Summa 40 år och äldre</P></TD>
<TD class="tr8 td259"><P class="p24 ft72">28 623</P></TD>
<TD class="tr8 td260"><P class="p908 ft72">27 927</P></TD>
<TD class="tr8 td261"><P class="p291 ft72">30 885</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p676 ft7">Läsåret 2007/08 ansökte 147 personer äldre än 54 år om studie- medel. De fick avslag på sina ansökningar. Av dem som studerade på grundskole- eller gymnasienivå med studiemedel var 1,8 procent 50 år eller mer. Bland dem som studerade på högskolenivå med studiemedel var 0,4 procent minst 50 år.<A href="#page_306"><SPAN class="ft36">116</SPAN></A></P>
<P class="p803 ft7">Kommittén anser att dagens åldersregler för rätt till studiebidrag respektive studielån är väl anpassade till de behov som finns. Samtliga åldersgränser höjdes 2006, vilket ledde till en liten men tydlig ökning av antalet äldre studiemedelstagare. Något större behov av studiemedel i åldrarna över 54 år tycks inte finnas. Det är få personer som är äldre än 54 år som ansöker om studiemedel och kommittén har inte heller fått några indikationer på att något större behov skulle föreligga. Dessutom skulle en höjning av åldersgränsen för studielån medföra betydande risker för ökade avskrivningar när låntagarna når 68 års ålder. En ökad rätt att ta studielån skulle därmed kunna stå i strid med principen om att studielån ska kunna betalas tillbaka.</P>
<P class="p909 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.11</SPAN><SPAN class="ft168">Studiemedel för studier utomlands</SPAN></P>
<P class="p910 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel för studier utomlands ska ges med samma bidrags- och låneandel, och därmed med samma totalbelopp, som gäller vid studier i Sverige. Studerande utom- lands ska få tillgång till tilläggslån med samma förutsättningar som kommittén föreslår för studerande i Sverige.</P>
<P class="p911 ft7">Utlandsstuderande ska i princip på samma sätt som i dag kunna få tilläggslån för merkostnader, vilka ska benämnas mer- kostnadslån, för personförsäkring, resor och undervisnings-</P>
<P class="p912 ft42"><SPAN class="ft52">115</SPAN><SPAN class="ft58">Enbart bidrag lämnades till studerande i denna åldersgrupp fram till den 1 juli 2006.</SPAN></P>
<P class="p913 ft44"><SPAN class="ft52">116</SPAN><SPAN class="ft71">CSN (2008b).</SPAN></P>
<P class="p680 ft17">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328307x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p914 ft7">avgifter. För att få merkostnadslån krävs att studierna pågår i minst två månader.</P>
<P class="p915 ft7">Studiemedel för utlandsstudier ska betalas ut månadsvis i efterskott på samma sätt som för studerande i Sverige. På den studerandes begäran ska dock merkostnadslån för försäkring, resa och undervisningsavgift kunna betalas ut i förskott. Utöver detta ska även studielån motsvarande två månaders ordinarie studiemedel kunna betalas ut i förskott. Förskott ska kunna betalas ut innan studierna har påbörjats.</P>
<P class="p916 ft7">Studiemedel ska kunna ges för studier som pågår i minst en månad och bedrivs på heltid eller med 50 eller 75 procent av heltid.</P>
<P class="p917 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Studiemedlen för studier utomlands bör ha en utbildningspolitiskt grundad inriktning. Regeringen bör i studiestödsförordningen ange tydligare regler om en sådan inriktning.</P>
<P class="p915 ft7">En <NOBR>EG-rättslig</NOBR> översyn bör göras av reglerna för studiestöd vid studier utomlands. En sådan översyn bör särskilt avse de särskilda bestämmelser som i dag finns för studiestöd i de nordiska länderna.</P>
<P class="p918 ft7">Regeringen bör regelbundet se till att utlandsstudiemedlen följs upp. CSN och Högskoleverket bör ges i uppdrag att följa upp av utlandsstudiemedlens resultat och effekter.</P>
<P class="p919 ft7">Regeringen bör införa ett bidrag för undervisningsavgifter för utbildning utomlands samt besluta om regler och kostnads- ram för ett sådant bidrag. Ett bidrag för undervisningsavgifter bör kunna betalas ut i förskott.</P>
<P class="p92 ft40">Utlandsstudier och studiemedel för utlandsstudier</P>
<P class="p82 ft7">Ett relativt omfattande arbete har under de senaste åren bedrivits för att öka det internationella studerandeutbytet, framför allt inom ramen för den s.k. Bolognaprocessen.<A href="#page_307"><SPAN class="ft36">117 </SPAN></A>En rad åtgärder har vidtagits för att uppnå målen med Bolognaprocessen, t.ex. har den svenska examensstrukturen anpassats till europeiska förhållanden.</P>
<P class="p491 ft42"><SPAN class="ft41">117 </SPAN>Bolognasamarbetet är ett samarbete mellan f.n. 46 länder. Bolognaprocessen har tre huvudsakliga mål: att främja rörlighet och anställningsbarhet, samt att öka Europas kon- kurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. Bolognaprocessens övergripan- de mål är att till 2010 skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning, The European Higher Education Area (EHEA).</P>
<P class="p109 ft17">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">Nyligen presenterades också departementspromemorian <SPAN class="ft8">Gemen- samma examina </SPAN>(Ds 2008:80), där det föreslås att det bör införas en möjlighet för universitet och högskolor att tillsammans med fram- för allt utländska läroanstalter utfärda gemensamma examensbevis för de examina som regleras med stöd av högskolelagen.</P>
<P class="p63 ft7">Studiemedel för studier utomlands har lämnats sedan 1989 efter ett i stort sett oförändrat regelverk. Det svenska studiemedels- systemet är generöst i ett internationellt perspektiv, vilket särskilt kan sägas gälla studiemedlen för utlandsstudier. Den internationa- lisering som har synts inom utbildningsområdet har dock inte avspeglats i studiemedelssystemet genom att detta har förändrats.</P>
<P class="p77 ft7">Kommittén anser att studiemedelssystemet är ett viktigt verktyg för att förverkliga utbildningspolitiska mål och ett internationellt studerande- och kunskapsutbyte. Vi menar att den inriktning som utbildningspolitiken har bör ges ett tydligt genomslag i bestäm- melserna om studiemedel för utlandsstudier. Vår bedömning är att det inte är så i dag.</P>
<P class="p65 ft7">Samtidigt som det finns en strävan mot ett ökat internationellt utbyte och samarbete finns det tydliga risker med utlandsstudier som bedrivs med studiemedel, t.ex. hög skuldsättning för de studerande och för felaktiga utbetalningar av studiemedel. Vid utlandsstudier kan också riskerna anses högre för att utbild- ningskvaliteten inte motsvarar förväntningarna. Detta beror på att både svenska myndigheter och studerande har sämre kunskaper om utländska utbildningar än om svenska. Dessa risker avspeglas bl.a. i direktiven för Studiesociala kommittén. Kommittén har till uppgift att se över hur de felaktiga utbetalningarna av studiemedel kan minska och att lämna förslag som håller nere skuldsättningen.</P>
<P class="p736 ft7">Kommittén anser är att inriktningen på utlandsstudiestödet, t.ex. vilka utbildningar som ska berättiga till studiemedel, vilka studiemedelsbelopp som ska gälla och hur hög skuldsättning som ska anses acceptabel, måste vara en fråga som tar sin utgångspunkt i utbildningspolitiska överväganden. Är det exempelvis prioriterat att minska skuldsättningen för utlandsstuderande och att minska riskerna för felaktiga utbetalningar om detta sker på bekostnad av rekryteringen till utlandsstudier? I avsaknad av sådana utbildnings- politiska överväganden har kommittén haft svårt att utveckla för- slag om utlandsstudiemedel, som bättre kan fungera som ett stöd för en utbildningspolitisk strävan. Kommitténs mening är därför att regeringen utifrån utbildningspolitiska överväganden tydligare bör reglera inriktningen på utlandsstudiestödet. Sådana regler bör</P>
<P class="p809 ft17">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">föras in i studiestödsförordningen och t.ex. ta sikte på bedömningen av utbildningars kvalitet. Med tydligare bestämmelser blir det även lättare för CSN att utveckla och förenkla myndighetsföreskrifterna på området.</P>
<P class="p56 ft7">Som en följd av att kommittén anser att studiemedlen för utlandsstudier bör följa utbildningspolitiska överväganden har vi t.ex. valt att avstå från att bedöma vilka utbildningar utomlands som ska berättiga till studiemedel och vilka kvalitetskrav som ska ställas, etc. Kommitténs bedömning är att det kan finnas skäl att tydligare markera vilka kvalitetskrav som bör gälla för utländska utbildningar. I dagens studiemedelssystem kan studiemedel för studier utomlands på eftergymnasial nivå lämnas till utbildningar som Högskoleverket har beslutat ha ”godtagbar standard”. Kom- mitténs bedömning är att regeringen bör överväga att se över och mer i detalj precisera vilka krav som ska gälla för att utländska utbildningar ska ge rätt till studiemedel.</P>
<P class="p96 ft7">Förutom att förtydliga inriktningen på studiemedel för studier utomlands bör regeringen även se till att utlandsstudiemedlen åter- kommande följs upp och utvärderas. Kommittén har konstaterat att resultat och effekter av utlandsstudier och utlandsstudiestöd är relativt okända. Dagens bristande uppföljning beror till en del på att målsättningarna med utlandsstudier och utlandsstudiestöd är relativt vaga och att regelstyrningen av studiemedlen är begränsad. En tydligare inriktning på regelverket för utlandsstudiemedel kan därför också underlätta en förbättrad uppföljning. CSN och Högskoleverket bör ges i uppdrag att regelbundet följa upp effekterna av utlandsstudier och utlandsstudiemedel.</P>
<P class="p920 ft114">Ett bidrag för undervisningsavgifter kan minska skuldsättningen och öka rekryteringen</P>
<P class="p90 ft7">Studerande utomlands måste ofta betala undervisningsavgifter. I dagens studiemedelssystem finns det möjlighet att låna maximalt 1 350 kronor per vecka för undervisningsavgifter. Kommittén anser att ett bidrag för undervisningsavgifter bör övervägas. Ett sådant bidrag kan riktas mot utbildningar eller studier som bedöms vara särskilt prioriterade. Ett bidrag för undervisningsavgifter skulle dels kunna användas som ett verktyg att rekrytera studerande till särskilda utbildningar utomlands, t.ex. utbildningar som håller sär- skilt hög kvalitet eller utbildningar inom särskilda utbildnings-</P>
<P class="p141 ft17">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">områden, dels kunna minska utlandsstuderandes skuldsättning. Ett bidrag skulle kunna ge studerande möjlighet att studera vid sådana utbildningar som de annars har små utsikter att ha råd med.</P>
<P class="p63 ft7">Kriterierna för ett bidrag för undervisningsavgifter bör fast- ställas av regeringen. Vägledning för detta arbete skulle kunna tas i regelverket för det utlandsstipendium som nyligen införts i Danmark. För att försäkra sig om att ett bidrag för undervisningsavgifter inte blir orimligt kostsamt bedömer kommittén att särskilda budge- terade medel bör avsättas för ändamålet. Kommittén bedömer att en lämplig budgetram skulle kunna vara cirka 200 miljoner kronor per år. Under 2007 beviljades merkostnadslån för undervisnings- avgifter utomlands till en summa av cirka 300 miljoner kronor. En budgetram på 200 miljoner kronor anser kommittén är rimlig. Detta förutsätter att det först görs en prioritering av utländska utbildningar.</P>
<P class="p62 ft7">Studerande som inte kan få bidrag till undervisningsavgifter bör precis som i dag kunna låna till dessa. Det bör göras genom att tilläggslån för merkostnader lämnas enligt samma principer som i dag. Dessa lån ska dock benämnas merkostnadslån. CSN bör även fortsatt ha bemyndigande att utfärda föreskrifter om detta mer- kostnadslån. Kommitténs bedömning är att lånet för undervis- ningsavgifter ligger på en relativt rimlig nivå. Om ett bidrag för undervisningsavgifter införs måste det samtidigt övervägas om den som får sådant bidrag även ska kunna få lån för undervisnings- avgifter.</P>
<P class="p93 ft7">Kommittén är medveten om att det finns kritik mot dagens begränsning av merkostnadslån för undervisningsavgifter till 1 350 kronor per vecka. Vid flera skolor och högskolor där många svenska studenter bedriver studier är avgifterna betydligt högre. I USA ligger dessa oftast i intervallet 16 <NOBR>000–40</NOBR> 000 kronor per termin vid de mest frekventerade skolorna och universiteten. Undervisningsavgifter på upp emot en kvarts miljon kronor per läsår förekommer vid de mest prestigefyllda universiteten.</P>
<P class="p61 ft7">I många europeiska länder, t.ex. Italien och Tyskland, ligger avgifterna mellan 5 000 och 10 000 kronor per läsår. I Frankrike är kostnaden något lägre och i Nederländerna något högre. I Stor- britannien är undervisningsavgiften drygt 40 000 kronor per år för den som studerar mot en examen på grundnivå och något högre för den som läser på ett masterprogram. Vissa skolor och högskolor har alltså undervisningsavgifter som är högre än den möjlighet till tilläggslån som gäller i dag. Mot bakgrund av utlandsstuderandes</P>
<P class="p868 ft17">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">höga skuldsättning är emellertid kommittén inte beredd att föreslå höjningar av lånebeloppen. Ett bidrag till undervisningsavgifter kan ändå vara en åtgärd som ger studerande större möjligheter att studera vid dyrare skolor, samtidigt som skuldsättningen hålls nere.</P>
<P class="p56 ft7">Kostnader för resor till och från studielandet samt för person- försäkring bör kunna täckas av merkostnadslån enligt samma principer som i dag, dvs. att lån vanligtvis kan lämnas för de fak- tiska kostnaderna.</P>
<P class="p55 ft7">Ett bidrag för undervisningsavgifter skulle enligt kommitténs bedömning kunna användas för att ge en tydligare inriktning för utlandsstudiemedlen, hålla nere skuldsättningen för utlandsstude- rande och bidra till att fler väljer att studera utomlands. Kommittén avstår från att ge ett konkret förslag om ett sådant bidrag, dels för att kriterierna för bidraget bör ha utbildningspolitiska utgångs- punkter som formuleras av regeringen, dels för att kommittén inte har möjlighet att finansiera ett sådant förslag.</P>
<P class="p89 ft40">Samma regler för studier utomlands som i Sverige</P>
<P class="p921 ft8">Samma studiemedelsbelopp för studier utomlands som för studier i Sverige</P>
<P class="p104 ft7">Studiemedel ges med samma bidragsbelopp för studier utomlands som i Sverige. Enligt nuvarande bestämmelser varierar dock låne- delen med kostnadsläget i olika länder. CSN fastställer en gång om året hur stor lånedelen ska vara för respektive land.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén anser att det är svårt att fastställa landspecifika belopp som på ett korrekt sätt återspeglar kostnadsläget i ett land. Det är dels vanligt att kostnadsläget varierar även inom ett och samma land, dels svårt att åstadkomma rättvisa förhållanden mellan länder. Av tabell 4.9 framgår att det är mycket stora skillnader mellan studiemedelsbeloppen för olika länder. Vi jämför dessa med en kostnadsjämförelse från OECD avseende samma länder och kan konstatera att studiemedelsbeloppen och OECD:s kostnadsjäm- förelse misstämmer. Utifrån OECD:s prisjämförelse förefaller det som om flera av studiemedelsbeloppen inte skulle behöva vara så höga som de belopp som CSN har fastställt.</P>
<P class="p922 ft17">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328312x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p923 ft98">Tabell 4.9 Jämförelse mellan prisnivån enligt OECD i de tio länderna med flest svenska studiemedelstagare, behov av studiemedel utifrån OECD:s prisjämförelse och dagens studiemedelsnivåer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft98">Land (antal studiemedels-</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft98">Jämförelse av</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">Behov av studie-</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft165">Dagens studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td107"><P class="p168 ft72">tagare läsåret 2007/08)</P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p861 ft72">prisnivå,</P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p32 ft72">medel i för-</P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p291 ft98">medel, bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td107"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p861 ft162">OECD 30 = 100</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p32 ft99">hållande till det</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p291 ft165">och lån (2009)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td107"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p861 ft162">(OECD 2007)<A href="#page_312"><SPAN class="ft170">118</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p32 ft98">svenska beloppet</P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td107"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p32 ft72">enligt OECD:s</P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td107"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td143"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p32 ft165">kostnadsjämförelse</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td262"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td245"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td263"><P class="p32 ft98">(2009 års belopp)</P></TD>
<TD class="tr7 td264"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td107"><P class="p168 ft72">Australien (1 882)</P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p861 ft72">113</P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p32 ft72">7 730</P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p291 ft72">13 204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft72">Danmark (2 080)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft72">150</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">10 261</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft72">10 982</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft72">Frankrike (1 310)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft72">118</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">8 072</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft72">13 204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><P class="p168 ft72">Italien (881)</P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p861 ft72">112</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p32 ft72">7 661</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p291 ft72">13 648</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft72">Norge (682)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft72">144</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">9 850</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft72">10 982</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft72">Polen (749)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft72">66</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">4 515</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft72">9 648</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><P class="p168 ft72">Spanien (1 685)</P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p861 ft72">96</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p32 ft72">6 567</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p291 ft72">10 537</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft72">Storbritannien (4 487)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft72">126</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">8 619</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft72">14 093</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td107"><P class="p168 ft164">Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p861 ft164">127</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p32 ft164">8 688</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p291 ft164">8 688</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft72">Tyskland (1 087)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft72">115</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">7 867</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft72">8 537</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p168 ft72">USA (3 938)</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p861 ft72">95</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p32 ft72">6 498</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p291 ft72">14 093</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td262"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td245"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td263"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td264"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p893 ft7">Orsaken till att de fastställda beloppen tycks höga är främst den metod som CSN har använt för att fastställa dem. Metoden bygger bl.a. på att Sveriges ambassader i de olika länderna tillfrågas om en rimlig nivå på studiemedlen. Troligen utgår ambassaderna i sina bedömningar mer från kostnadsnivån i större städer än på landsbygden. De gör sannolikt även skilda bedömningar av vad som är en rimlig levnadsnivå. OECD:s jämförelse avser ett genomsnitt för respektive land. En annan förklaring till skillnaderna är att CSN:s belopp mer nyligen har beaktat valutaförändringar.</P>
<P class="p924 ft7">Kommittén ser att det finns två alternativ för lånebeloppen vid utlandsstudier. Ett alternativ är att utveckla metoderna för att ta fram landbelopp för att på så sätt få en bättre överensstämmelse med prisnivåerna och mer rättvisa villkor mellan studerande i olika länder. En utvecklad metod för beloppsberäkning måste sannolikt innebära att förändringar görs flera gånger per år i samband med t.ex. valutaförändringar. Troligen skulle en ny metod även behöva innehålla olika belopp inom ett och samma land eftersom prisnivån</P>
<P class="p925 ft44"><SPAN class="ft41">118 </SPAN>OECD (2008b).</P>
<P class="p680 ft17">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">kan skifta inom länderna. Det andra alternativet för utlandsstudiemedlen är att schablonisera beloppen.</P>
<P class="p81 ft7">Vår bedömning är att det är lämpligast att schablonisera beloppen vid studiemedel för utlandsstudier. Vi föreslår att samma belopp ska ges vid studier utomlands som vid studier i Sverige. I gengäld bör även utlandsstuderande kunna få tilläggslån enligt samma regler som gäller i Sverige, delvis som kompensation för att landbeloppen tas bort. Även <NOBR>EG-rätten</NOBR> medför att tilläggslån som lämnas i Sverige måste kunna lämnas vid studier inom EU/EES- området.</P>
<P class="p68 ft7">En möjlighet till tilläggslån ger, enligt kommitténs bedömning, tillsammans med höjningen av studiemedlen en tillräcklig kom- pensation för de högre levnadsomkostnaderna i vissa länder. Många svenska studenter som studerar i utlandet gör det under högst ett år. Ett års utlandsstudier är t.ex. mycket vanligt vid utbytesstudier. Läsåret 2007/08 studerade cirka 5 500 av 24 600 utlandsstuderande på ett utbytesprogram och alltså oftast i en eller högst två terminer. För samtliga utbytesstuderande räcker tilläggslånet under hela studietiden utomlands. Lånet räcker även för dem som enbart studerar utomlands i ett eller högst två år. Siffror från CSN visar att hälften av dem som enbart studerat utomlands studerar i högst två år.<A href="#page_313"><SPAN class="ft36">119 </SPAN></A>För en mycket stor andel, minst 60 procent, räcker alltså två års tilläggslån till hela studietiden. För övriga räcker tilläggs- lånet till delar av studietiden.</P>
<P class="p461 ft7">Ett avskaffande av de landspecifika lånebeloppen innebär att reglerna för studier utomlands blir desamma som vid studier i Sverige. Detta underlättar studiemedelsadministrationen. Det arbete som i dag görs för att fastställa de landspecifika beloppen kan upphöra. Med samma studiemedelsbelopp utomlands som i Sverige blir det inte heller avgörande för beloppets storlek var en studerande genomför huvuddelen av sina studier. Detta kommer bl.a. innebära att svenska högskolor och universitet som lokaliserar delar av sin undervisning utomlands inte missgynnas.<A href="#page_313"><SPAN class="ft36">120 </SPAN></A>Eftersom samma belopp, och eventuellt tilläggslån, ges för alla studerande</P>
<P class="p926 ft43"><SPAN class="ft52">119</SPAN><SPAN class="ft95">Siffror som CSN tagit fram visar att 1 463 utlandsstuderande av 2 645 studerade med studiemedel i högst två år. Siffran avser personer som enbart studerat utomlands, alltså inte utbytesstuderande, och som blivit återbetalningsskyldiga för sina studielån 2008.</SPAN></P>
<P class="p483 ft42"><SPAN class="ft52">120</SPAN><SPAN class="ft53">Göteborgs universitet har t.ex. under många år bedrivit en del av sin verksamhet, en terminskurs i akademisk engelska, på plats i England. Eftersom kursen ges av Göteborgs universitet och de studerande är registrerade vid, och examineras av, Göteborgs universitet, lämnas studiemedel med samma belopp som vid studier i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">undviks gränsdragningsproblem, vilka i dag finns för dem som t.ex. gör praktik eller skriver sitt examensarbete utomlands.</P>
<P class="p115 ft7">Det finns ett aktuellt förslag om att införa gemensamma exa- mina för svenska universitet och högskolor och utländska läro- anstalter.<A href="#page_314"><SPAN class="ft36">121 </SPAN></A>Förslaget innebär troligen, om det genomförs, att det kommer att bli vanligare med utlandsstudier även för den som tar examen vid svenska universitet och högskolor. Om så blir fallet kommer det, med olika lånebelopp i olika länder, att bli kompli- cerat att fastställa vilka studiemedelsbelopp som ska beviljas och betalas ut. Det kan bli vanligt att studierna under delar av en termin placeras delvis utomlands och delvis i Sverige.</P>
<P class="p78 ft7">Vårt förslag om ett gemensamt belopp för alla länder undanröjer de beskrivna problemen. I sammanhanget kan nämnas att det i Norge, som har ett omfattande utlandsstudiestöd, används samma beloppsnivå på studiestödet oavsett studieland.</P>
<P class="p65 ft7">Månadsbeloppet blir med kommitténs förslag 10 968 kronor inklusive tilläggslån. För de tio länder som tar emot flest svenska studenter innebär det en höjning i tre fall, ungefär samma belopp som i dag i två fall och ett lägre månadsbelopp i fem fall (se tabell 4.9).</P>
<P class="p501 ft8">Utbetalning av studiemedel för studier utomlands</P>
<P class="p480 ft7">Utbetalningar av utlandsstudiemedel sker i dag terminsvis i för- skott. Utbetalningen kan göras upp till tre veckor innan studiernas början. Motivet för att ha utbetalningar av hela terminsbelopp i förskott har främst varit att en studerande som ska studera utom- lands behöver få en utbetalning innan han eller hon reser från Sverige, dels av trygghetsskäl, dels för att kunna betala termins- avgifter före studiestarten.<A href="#page_314"><SPAN class="ft36">122</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft7">Kommittén föreslår senare i detta kapitel att utbetalningar av studiemedel för studier i Sverige ska ske månadsvis i efterskott. Vi anser att de grundläggande reglerna om utbetalning ska vara desamma vid utlandsstudier som vid studier i Sverige. Även studie- medel för studier utomlands bör därför betalas ut månadsvis i efterskott. Sådana gemensamma regler förenklar studiemedels- systemet och underlättar för dem som växlar mellan studier i Sverige och studier utomlands.</P>
<P class="p378 ft42"><SPAN class="ft52">121</SPAN><SPAN class="ft58">Ds 2008:80.</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">122</SPAN><SPAN class="ft71">CSN (2000).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328315x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Utbetalningar i efterskott förhindrar också felaktiga utbetal- ningar av studiemedel. Kommittén konstaterar att Riksrevisionen förordat att inriktningen bör vara att utbetalningar av studiemedel även vid utlandsstudier ska göras månadsvis.<A href="#page_315"><SPAN class="ft36">123</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Utlandsstuderande har dock större behov av att få utbetalningar i förskott än studerande i Sverige. Framför allt beror det på att utlandsstuderande måste betala undervisningsavgifter i förskott. Även resan till studielandet måste betalas på förhand. I vissa länder är det dessutom vanligt att hyran för bostaden betalas i förskott för längre perioder än en månad. Utlandsstuderande måste av dessa skäl ha möjlighet att, på begäran, kunna få studiemedel i förskott.</P>
<P class="p55 ft7">För att alla studerande ska kunna resa till studielandet, betala försäkring och betala eventuella kostnader för undervisning och bostad, bör vissa förskott medges. Merkostnadslån för resor, för- säkring och undervisningsavgifter bör kunna betalas ut terminsvis i förskott. Även ett eventuellt bidrag för undervisningsavgifter bör kunna betalas ut i förskott.</P>
<P class="p71 ft7">Utlandsstuderande bör även kunna välja att få studielån i för- skott motsvarande maximalt två månaders studiemedel. Den studerande måste själv begära detta och bör själv, inom angivna ramar, kunna välja storlek på förskottsbeloppet och om förskottet ska dras av från de (den) närmast följande utbetalningarna eller om det ska fördelas jämnt över studiestödsperiodens återstående utbetalningar. Förslaget motsvarar kommitténs förslag om utbetal- ning av studiemedel för studier i Sverige, men medger alltså något större förskottsbelopp. De mer detaljerade reglerna om utbetalning och förskott, samt om avräkning, bör fastställas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. För den som studerar utomlands ska förskott av studiemedel kunna betalas ut innan studierna påbörjas.</P>
<P class="p883 ft40">Åtgärder för att förenkla administrationen</P>
<P class="p104 ft7">Kommittén har tidigare konstaterat att administrationen av utlandsstudiemedel är relativt komplicerad. Handläggningstiderna är längre än för studiemedel för studier i Sverige och kostnaderna per ärende är högre.</P>
<P class="p55 ft7">Om det införs bestämmelser i studiestödsförordningen som tydligare anger inriktningen för utlandsstudiemedlen bedömer</P>
<P class="p927 ft44"><SPAN class="ft41">123 </SPAN>Riksrevisionen (2008).</P>
<P class="p194 ft17">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">kommittén att det kommer att ge CSN större möjligheter att utforma sina myndighetsföreskrifter så att de kan bidra till förenkling och effektivisering. Exempel på detta är att det i dag finns vissa begränsande bestämmelser i CSN:s föreskrifter om språkkurser på s.k. <NOBR>icke-akademisk</NOBR> nivå och att det finns särskilda bestämmelser om distansstudier utomlands. Med en tydligare över- gripande inriktning för utlandsstudiemedlen, t.ex. tydligare kvali- tetskrav för utländska utbildningar<A href="#page_316"><SPAN class="ft36">124 </SPAN></A>eller bestämmelser om vad som ska gälla vid distansstudier vid utländska läroanstalter, kunde dessa bestämmelser antingen tas bort eller ges en annan utform- ning.</P>
<P class="p86 ft40">Åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar</P>
<P class="p372 ft7">Delegationen mot felaktiga utbetalningar ur trygghetssystemen har bedömt att förskottsutbetalningar är en mycket vanlig orsak till att studiemedel betalas ut felaktigt.<A href="#page_316"><SPAN class="ft36">125 </SPAN></A>Den studerande gör flera antaganden i samband med sin ansökan, exempelvis om vilken tid och med vilken takt han eller hon ska studera. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för beslut och utbetalning av studiemedel. Uppgifter om tänkta studier och andra antagna förhållanden kan bara kontrolleras i begränsad omfattning. Det kan dock visa sig i efterhand att det beviljade beloppet varit för stort. En utbetalning kan därför vara riktig vid utbetalningstillfället men bli felaktig senare.</P>
<P class="p616 ft7">Eftersom studiemedel vid utlandsstudier betalas ut i förskott för hela terminer är risken att utbetalningen ska visa sig felaktig större än vid studier i Sverige. Utbetalningarna görs dessutom ofta upp till tre veckor innan studierna börjar. Om en studerande som får månadsvisa utbetalningar avbryter sina studier går det att stoppa kommande utbetalningar. När utbetalningen redan har gjorts för hela terminen är detta inte möjligt. I många fall saknas dessutom möjligheter att återkräva en sådan felaktig utbetalning. Med kommitténs förslag till månadsvisa utbetalningar i efterskott minskar riskerna för felaktiga utbetalningar. En studerande som exempelvis avbryter sina studier och meddelar det till CSN kom- mer då att få utbetalning för perioden fram till avbrottet och</P>
<P class="p928 ft43"><SPAN class="ft52">124</SPAN><SPAN class="ft95">Kvalitetskraven för utbildningar inom </SPAN><NOBR>EU-området</NOBR> måste alltid överensstämma med de krav som gäller för utbildningar i Sverige.</P>
<P class="p476 ft44"><SPAN class="ft52">125</SPAN><SPAN class="ft54">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a); Delegationen mot felaktiga utbetal- ningar (2007b).</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">resterande planerade utbetalningar kommer att kunna stoppas. De förskott som kommer att medges, med undantag av eventuella bidrag för undervisningsavgifter, kommer enbart att bestå av studielån. Det minskar riskerna ytterligare för att staten ska betala ut studiemedel felaktigt.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén har bedömt att uppföljningen av utlandsstudie- medlen bör stärkas. Sådan uppföljning kommer att bidra till bättre möjligheter att på ett systematiskt sätt uppmärksamma felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p625 ft40"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p82 ft7">Fri rörlighet för personer och tjänster är två grundläggande EG- rättsliga principer inom Europeiska unionen. Principen om unions- medborgares fria rörlighet regleras i artikel 18.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen <NOBR>(EG-fördraget)</NOBR> och principen om fri rörlighet för tjänster regleras i artikel 49 i EG- fördraget.</P>
<P class="p55 ft7">Fri rörlighet för unionsmedborgare innebär en rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionen. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har slagit fast att ställningen som unionsmedborgare är avsedd att vara den grundläggande ställningen för medlemsstaternas medborgare.<A href="#page_317"><SPAN class="ft36">126 </SPAN></A>Det innebär att de medborgare som befinner sig i samma situation ska kunna få samma rättsliga behandling, oberoende av deras nationalitet och med förbehåll för de uttryckliga undantag som föreskrivs i det avseendet. Bestämmelsen har främst betydelse för personer som inte utövar någon ekonomisk aktivitet. De rättig- heter som tillkommer ekonomiskt aktiva personer grundas i första hand på artiklarna <NOBR>39–55</NOBR> i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> om fri rörlighet för personer och tjänster.</P>
<P class="p68 ft7">Fri rörlighet för tjänster innebär en rätt för tjänsteutövare att tillhandahålla tjänster inom unionen. All tillämpning av nationella bestämmelser som innebär ett hinder mot att utföra tjänster i en annan medlemsstat än den man är etablerad i, står i strid med artikel 49 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Även rätten att ta emot tjänster är en del av den fria rörligheten för tjänster.</P>
<P class="p55 ft7">Likabehandlingsprincipen innebär att varje form av diskrimi- nering grundad på nationalitet är förbjuden inom <NOBR>EG-fördragets</NOBR></P>
<P class="p687 ft44"><SPAN class="ft41">126 </SPAN>Mål <NOBR>C-184/99,</NOBR> Grzelczyk. Se även förenade målen <NOBR>C-11/06</NOBR> och <NOBR>C-12/06</NOBR> Morgan och Bucher.</P>
<P class="p472 ft17">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328318x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">tillämpningsområde (artikel 12.1 i <NOBR>EG-fördraget).</NOBR> Fysiska och juridiska personer från andra medlemsstater ska därmed behandlas på samma sätt som det egna landets medborgare och företag. Bestämmelsen om likabehandling har bara självständig direkt effekt i situationer där det inte finns några särskilda regler om icke- diskriminering.</P>
<P class="p111 ft7">Huvudregeln är att nationella regler som medför hinder mot fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital är förbjudna. Sådana regler kan dock vara tillåtna om de är motiverade, antingen genom fördragsfästa undantag såsom hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (artiklarna 30, 39.3, 46 och 58.1 b i <NOBR>EG-för-</NOBR> draget), eller av tvingande hänsyn till allmänintresset.<A href="#page_318"><SPAN class="ft36">127 </SPAN></A>För att andra skäl, som inte framgår av fördraget, ska vara tillåtna måste de vara motiverade av objektiva hänsyn av allmänt intresse som är oberoende av de berörda personernas nationalitet och stå i proportion till det legitima syfte som eftersträvas med bestämmel- serna.<A href="#page_318"><SPAN class="ft36">128 </SPAN></A>Skäl av rent ekonomisk karaktär kan inte utgöra tvingande hänsyn till allmänintresset.<A href="#page_318"><SPAN class="ft36">129</SPAN></A></P>
<P class="p127 ft7">Bistånd till studier i form av bidrag och lån till uppehälle faller numera inom fördragets tillämpningsområde.<A href="#page_318"><SPAN class="ft36">130 </SPAN></A>Fördragets prin- ciper om likabehandling och fri rörlighet för unionsmedborgare är därför tillämpliga på det svenska studiestödet. Enligt kommitténs bedömning kan även principen om fri rörlighet för tjänster aktua- liseras när det gäller det svenska studiestödet.<A href="#page_318"><SPAN class="ft36">131 </SPAN></A>Enligt <NOBR>EG-dom-</NOBR> stolens rättspraxis är nämligen utbildning som huvudsakligen finansieras av privata medel tjänster i fördragets mening. Utbild- ning som ges av utbildningsanordnare som ingår i ett nationellt utbildningssystem och huvudsakligen finansieras av offentliga medel är däremot inte en tjänst.<A href="#page_318"><SPAN class="ft36">132 </SPAN></A>Av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis fram- går dessutom att det inte är nödvändigt att känna till om de skolor, som är belägna i den medlemsstat där mottagaren av tjänsten har sitt hemvist, tillhandahåller tjänster i den mening som avses i artikel 50 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> eller inte, för att kunna avgöra om artikel 49 i</P>
<P class="p929 ft43"><SPAN class="ft52">127</SPAN><SPAN class="ft95">Mål </SPAN><NOBR>C-120/78,</NOBR> <NOBR>Rewe-Zentrale</NOBR> AG (Cassis de Dijon). De tillåtna begränsningarna av den fria rörligheten gäller även vid tillämpning av artikel 18 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p254 ft42"><SPAN class="ft52">128</SPAN><SPAN class="ft58">Mål </SPAN><NOBR>C-55/94,</NOBR> Gebhard.</P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">129</SPAN><SPAN class="ft58">Se målet </SPAN><NOBR>C-109/94,</NOBR> Kranemann, p. 34, och däri refererade rättsfall.</P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft52">130</SPAN><SPAN class="ft95">Mål </SPAN><NOBR>C-209/03,</NOBR> Bidar. Enligt tidigare praxis (målen <NOBR>C-39/86,</NOBR> Lair och <NOBR>C-197/86,</NOBR> Brown) framgick däremot att bidrag som beviljas till studerandes uppehälle och utbildning inte omfattades av fördraget.</P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft52">131</SPAN><SPAN class="ft96">Mål </SPAN><NOBR>C-76/05,</NOBR> Schwarz och <NOBR>Gootjes-Schwarz.</NOBR></P>
<P class="p465 ft44"><SPAN class="ft52">132</SPAN><SPAN class="ft54">Målen </SPAN><NOBR>C-263/86,</NOBR> Humbel och Edel, <NOBR>C-109-92,</NOBR> Wirth och <NOBR>C-76/05,</NOBR> Schwarz och Gootjes- Schwarz.</P>
<P class="p440 ft17">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328319x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7"><NOBR>EG-fördraget</NOBR> är tillämplig. Det enda relevanta är att privatskolan i en annan medlemsstat kan anses tillhandahålla tjänster mot ersättning.<A href="#page_319"><SPAN class="ft36">133 </SPAN></A>Det innebär att principen om fri rörlighet för tjänster blir tillämplig så fort det finns något medlemsland som tillhanda- håller utbildning som utgör tjänster och oberoende av om det i Sverige går att få studiemedel för sådana tjänster.</P>
<P class="p56 ft7">Som nämnts tidigare i detta kapitel har Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) kommit fram till att 3 kap. 21 § studiestöds- förordningen är oförenlig med <NOBR>EG-rätten</NOBR> när det gäller kravet på att utlandsstudier måste pågå i minst 13 veckor för att ge rätt till studiemedel, eftersom motsvarande krav för studier i Sverige är tre veckor. ÖKS har även kommit fram till att 3 kap. 21 § studie- stödsförordningen misstämmer med <NOBR>EG-rätten</NOBR> när det gäller kravet på heltidsstudier för studier utomlands.</P>
<P class="p55 ft7">Dessa olika krav på kortaste tid och omfattning för att få studiemedel för studier i Sverige respektive utomlands har funnits sedan 1989, när möjligheten att studera utomlands med studie- medel infördes. Från början var kravet minst tre månaders heltids- studier för studier utomlands, medan kravet för studier i Sverige var att studierna skulle omfatta en sammanhängande tid om minst 15 dagar för en heltidsstuderande och minst 30 dagar för en deltidsstuderande.</P>
<P class="p68 ft7">Undantag från kravet på tre månaders heltidsstudier kunde göras om det fanns särskilda skäl. Bestämmelser om detta fördes in i den tidigare studiestödsförordningen (1973:418). Någon propo- sition eller något annat officiellt förarbete till förordningen finns inte. Det finns därför inte heller några officiella överväganden eller motiv till varför bestämmelsen infördes. Inte heller i förarbetena till den nya studiestödslagen finns det någon motivering till eller redovisning av syftet med den aktuella särregleringen.</P>
<P class="p71 ft7">Mot denna bakgrund är kommitténs bedömning att de ovan nämnda särskilda reglerna för att få studiemedel vid studier utom- lands är diskriminerande för tjänsteutövare inom EU/EES och hindrar den fria rörligheten för tjänstemottagare och unionsmed- borgare. Kommittén kan inte se att dessa regler kan motiveras med hänsyn till ett allmänt intresse. Även om det skulle finnas ett motiv av allmänt intresse bakom de aktuella begränsningarna, exempelvis att skydda de studerande från hög skuldsättning vid korta utlands- studier, kan det ändå vara svårt att hävda att skillnaderna i reglerna</P>
<P class="p930 ft44"><SPAN class="ft41">133 </SPAN>Målen <NOBR>C-76/05,</NOBR> Schwarz och <NOBR>Gootjes-Schwarz</NOBR> och <NOBR>C-372/04,</NOBR> Watts.</P>
<P class="p194 ft17">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">är proportionerliga. Ett sådant skydd borde lämpligen kunna ges på ett mindre ingripande sätt än den nuvarande regleringen. Den aktuella bestämmelsen i studiestödsförordningen behöver därför anpassas till <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p63 ft7">Kommitténs bedömning är att tidsgränserna och reglerna för studiernas omfattning måste vara lika för studier utomlands och för studier i Sverige. Studiemedel måste därmed kunna lämnas med 50, 75 och 100 procent av heltid även vid studier utomlands. Vi föreslår också att den kortaste tid som det ska vara möjligt att få studie- medel bör vara en månad både vid studier i Sverige och utomlands.</P>
<P class="p65 ft7">Tilläggslån lämnas i dag enbart vid studier i Sverige. Genom kommitténs förslag att tilläggslån ska kunna lämnas för studier både i och utanför Sverige sker en nödvändig anpassning till EG- rätten i denna del.</P>
<P class="p63 ft7">Kommitténs bedömning är att det går att ställa upp ett krav på studier i en viss omfattning för att en studerande ska få rätt till merkostnadslån, utan hinder av principerna om fri rörlighet för tjänster och personer. Det gäller dels merkostnadslån för resor till och från studielandet samt lån till personförsäkring som bara lämnas vid studier utomlands, dels lån till undervisningsavgifter som både kan lämnas vid studier i Sverige och utomlands. Motivet till att bara medge rätt till sådana lån för längre studier är att kortare studier blir oproportionerligt kostsamma. Studieskulden riskerar att inte stå i proportion till värdet av studierna. Det är inte heller uteslutet att statens kostnad för kortare studier utomlands kommer att öka i takt med ökat utbud och ökad efterfrågan, när det ges en möjlighet att få ordinarie studiemedel för sådana studier. I förlängningen skulle det kunna påverka omfattningen av det stöd som Sverige totalt kan ge. Kommitténs förslag är därför att de studier som merkostnadslånet lämnas för måste pågå under minst två månader vid studier på heltid. Av detta följer att studierna måste pågå under minst fyra månader vid studier på halvtid.</P>
<P class="p360 ft7">Det hade varit möjligt att ställa upp andra krav för studier i länder utanför <NOBR>EU/EES-området.</NOBR> Exempelvis kunde det vid sådana studier krävas att de ska pågå under längre tid än en månad eller måste bedrivas på heltid. Kommittén har dock avstått från att föreslå olika regler för länder inom EU/EES och i resten av världen. Sådana regler skulle komplicera regelverket. Enligt kommitténs bedömning är det också svårt att finna sakliga skäl för en sådan åtskillnad.</P>
<P class="p931 ft17">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">I studiestödsförordningen finns det även särskilda bestämmelser om rätt till svenskt studiestöd inom Norden respektive utanför Norden. Reglerna skiljer sig åt dels i fråga om möjligheten att få studiestöd på olika utbildningsnivåer, dels i fråga om vilka kriterier som avgör om den utländska utbildningen ger rätt till studiestöd. Enligt kommitténs bedömning är det inte möjligt att ha regler som innebär att studier i vissa EU- och <NOBR>EES-länder</NOBR> ger rätt till studie- stöd men inte andra, eftersom det innebär en uttrycklig särbehand- ling som enbart grundas på nationalitet. Kommittén anser därför att även dessa bestämmelser måste anpassas till <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Samma ståndpunkt fördes för övrigt fram av regeringen i propositionen <SPAN class="ft8">Förstärkning av studiestödet </SPAN>(prop. 2004/05:111). Vilka kriterier som ska vara avgörande för att en utbildning ska ge rätt till studie- medel eller inte är dock en fråga som inte ryms inom kommitténs uppdrag. Kommitténs uppfattning är därför att regeringen behöver initiera en <NOBR>EG-rättslig</NOBR> översyn av vilka villkor som ska gälla för att en utbildning utomlands ska ge rätt till studiemedel. En sådan översyn bör särskilt beakta behovet av att anpassa de nordiska särreglerna till <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p791 ft7">Det bidrag för undervisningsavgifter vid studier utomlands som kommittén förordar föreslås riktas mot utbildningar eller studier som bedöms vara särskilt värdefulla. Eftersom en begränsning i rätten till bidrag för undervisningsavgifter skulle kunna hindra den fria rörligheten måste den vara motiverad av objektiva hänsyn av allmänt intresse. Dessa hänsyn måste vara oberoende av de berörda personernas nationalitet och stå i proportion till det legitima syfte som eftersträvas med bestämmelserna. Kriterierna för vilka studier eller utbildningar som ska ge rätt till bidrag för undervisnings- avgifter måste alltså fastställas med hänsyn till dessa omständig- heter. Det innebär bl.a. att kriterierna för beviljande av bidrag till undervisningsavgifter måste vara objektiva utifrån de utbildnings- politiska önskemålen om utbildningens innehåll och organisation. Det måste även vara möjligt för alla utbildningsanordnare att uppnå kriterierna.</P>
<P class="p791 ft7">Kommittén anser att det kan finnas ett behov av en precisering av de kvalitetskrav som gäller för att utländska utbildningar ska ge rätt till studiemedel. I ett <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> perspektiv bör de kvalitets- krav som ställs på utbildningar inom EU och EES vara likvärdiga med de kvalitetskrav som ställs på utbildningar i Sverige. De krav eller kriterier som ställs upp bör således vara objektivt formulerade</P>
<P class="p932 ft17">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328322x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft7">och dessutom kända på förhand av såväl tjänstemottagare som utbildningsanordnare.</P>
<P class="p833 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.12</SPAN><SPAN class="ft168">Utbetalning av studiemedel</SPAN></P>
<P class="p933 ft25"><SPAN class="ft114">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel ska betalas ut månadsvis i efterskott.</P>
<P class="p877 ft7">Det ska vara möjligt att få förskott på studielån motsvarande högst två månaders studiemedel, dock med högst det belopp som studielån beviljats med. Förskott av merkostnadslån ska även kunna lämnas för kostnader för resor till utlandet, under- visningsavgifter och försäkring. Förskott av studiemedel ska vid studier i Sverige kunna betalas ut när det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har be- viljats. Vid studier utomlands ska förskott kunna betalas ut även innan studierna påbörjats.</P>
<P class="p876 ft7">CSN får meddela föreskrifter om den närmare utformningen av reglerna för utbetalning, förskott och avräkning av förskott.</P>
<P class="p934 ft40">Månadsutbetalning</P>
<P class="p935 ft7">Studiemedel betalas f.n. ut månadsvis i förskott. Eftersom studie- medlen beräknas per vecka omfattar dock inte utbetalningarna hela månadsbelopp utan avser oftast ett belopp som motsvarar studie- medel för fyra veckor. Kommittén har i det föregående föreslagit att studiemedlen ska beräknas månadsvis. Det innebär att studie- medel i normalfallet bör betalas ut med ett månadsbelopp. Det normala utbetalningsbeloppet höjs därmed, samtidigt som antalet utbetalningar under en termin eller under ett läsår, blir färre.</P>
<P class="p881 ft7">Kommitténs förslag innebär att studiemedel i normalfallet kommer att betalas ut nio gånger under ett läsår i stället för tio. Utbetalningsbeloppet ökar därför med mer än 800 kronor jämfört med en utbetalning som avser fyra veckor, även utan en höjning av studiemedlen. Kommitténs bedömer att utbetalning med månads- belopp i stället för ett belopp om fyra veckor kommer att under- lätta för de studerande att klara av sina månatliga utgifter.</P>
<P class="p936 ft17">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">I dag betalas studiemedel ut i förskott</P>
<P class="p90 ft7">Studiemedel är en av få inkomster och ersättningar som betalas ut i förskott. Exempelvis betalas lön, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning ut i efterskott. Utbetalning av studiemedel i för- skott har en fördel, nämligen att en studerande kan använda studie- medlen för att täcka initiala kostnader som hyra, resor till studie- orten och kurslitteratur.</P>
<P class="p55 ft7">Det finns även nackdelar med att betala ut studiemedel i förskott. En nackdel är att ett förskottsbelopp grundas på en preliminär bedömning. Om förutsättningarna ändras under den tid som de utbetalade studiemedlen avser så kan beloppet visa sig felaktigt. Den studerande kan då bli återbetalningsskyldig. Detta händer t.ex. om en studerande avbryter utbildningen eller någon kurs. En studerande som avbryter en kurs har oftast redan fått studiemedel utbetalt även för tiden efter avbrottet. Det förskotte- rade studiemedelsbeloppet är preliminärt, vilket kan vara en nack- del för de studerande eftersom det medför en ökad risk för att de kommande utbetalningarna minskas, eller för återkrav. CSN återkräver årligen något mindre än 300 miljoner kronor, dvs. cirka 1,5 procent av det utbetalda studiemedelsbeloppet. Studiemedel som betalas ut i förskott och som senare visar sig felaktigt utbetalt är även ett problem för staten då det föranleder ökade kostnader.</P>
<P class="p937 ft7">En annan nackdel med utbetalning i förskott är att det leder till att det inte sker någon, eller bara en liten, utbetalning i slutet av terminen eller läsåret. Om den studerande t.ex. övergår till arbete, med lön som betalas ut månadsvis i efterskott, uppstår ofta ett utbetalningsglapp på två månader. En utbetalning i slutet av april som avser maj månad, måste ofta räcka till slutet av juni när löneutbetalningen kommer. Få studenter går till ett arbete eller en annan verksamhet efter studierna där inkomst betalas på annat sätt än i efterskott. Kommitténs kartläggning av ekonomiskt bistånd visar att flera kommuner pekar på att det är problematiskt med det uppehåll i utbetalningarna som uppstår i början av sommaren, i glappet mellan studiernas slut och den första lönen.</P>
<P class="p938 ft17">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328324x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Studiemedel bör betalas ut i efterskott</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén bedömer att de flesta som påbörjar studier eller som påbörjar ett nytt läsår, har inkomster dessförinnan. Dessa in- komster betalas normalt ut i efterskott. Inkomstuppgifter visar att cirka 75 procent av de studerande har inkomster av tjänst året innan det år de påbörjar studier.<A href="#page_324"><SPAN class="ft36">134 </SPAN></A>CSN:s enkätundersökning om de studerandes ekonomiska situation visar att 70 procent av studie- medelstagarna våren och hösten 2007 hade inkomst av tjänst under sommaren 2007.<A href="#page_324"><SPAN class="ft36">135 </SPAN></A>Av dem som studerade med studiemedel på hel- tid hela 2006 hade 86 procent någon sådan inkomst under året.<A href="#page_324"><SPAN class="ft36">136</SPAN></A></P>
<P class="p118 ft7">Förutom inkomst av tjänst finns det givetvis vissa studerande som har andra finansieringskällor som kan täcka de initiala kost- naderna vid studiestarten, t.ex. sparade medel. Kommittén bedömer att det är avsevärt fler som får någon annan utbetalning i samband med studiernas början än som får en utbetalning precis i samband med studiernas slut.<A href="#page_324"><SPAN class="ft36">137 </SPAN></A>Det måste därför anses vara ett större problem att det uppstår ett utbetalningsglapp i slutet av en utbild- ning eller ett läsår, än om studiemedel inte skulle betalas ut precis i början av studierna.</P>
<P class="p99 ft40">Förskott av studielån ska vara möjligt</P>
<P class="p384 ft7">Trots att de flesta inte bedöms ha något problem med att finansiera sina studier den första studiemånaden är det viktigt att ingen hindras från att påbörja studier enbart på grund av att han eller hon inte klarar att finansiera studiestarten. Studiemedelssystemet skulle i så fall inte ge alla möjligheter att börja studera. Därför anser kommittén att det måste vara möjligt att begära ett förskott på studielånen. Förskottet bör utgöra högst ett belopp som mot- svarar ordinarie studiemedel för två månaders studier, dvs. drygt 18 000 kronor (2009). Förskott ska dock inte kunna beviljas med ett högre belopp än de studielån som har beviljats. Detta innebär att den som väljer att inte ta lån eller den som t.ex. studerar en kortare tid på grundskolenivå, får mycket begränsade möjligheter till förskott. Bidrag bör dock, på grund av risken för felaktiga utbetalningar, inte betalas ut i förskott. Den studerande bör själv</P>
<P class="p939 ft42"><SPAN class="ft52">134</SPAN><SPAN class="ft58">SCB (2006c).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">135</SPAN><SPAN class="ft58">CSN (2008a).</SPAN></P>
<P class="p257 ft43"><SPAN class="ft52">136</SPAN><SPAN class="ft96">SCB (2006b).</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">137</SPAN><SPAN class="ft71">Se även Lunds universitets studentkårer (2006).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328325x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">kunna välja om förskottet ska dras av från de (den) närmast följande utbetalningarna eller om det ska fördelas jämnt över studiestödsperiodens återstående utbetalningar.</P>
<P class="p81 ft7">En grupp som kan få särskilda problem med initiala kostnader är utlandsstuderande. Den som studerar utomlands har som regel högre kostnader för att ta sig till studieorten. Dessutom måste utlandsstuderande relativt ofta betala större hyresbelopp i förskott, liksom undervisningsavgifter till skolan. Det finns därför motiv för att även, på den studerandes begäran betala ut tilläggslån för resa, undervisningsavgifter och personförsäkring, i förskott.</P>
<P class="p71 ft7">Förskott på beviljade studiemedel ska vid studier i Sverige kunna betalas ut först när det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats. Vid studier utom- lands bör dock förskott kunna betalas ut innan studierna påbörjas. Kommittén föreslår att utlandsstuderande får tillgång till förskotts- beloppet för att kunna betala nödvändiga omkostnader i samband med sin resa. CSN får meddela närmare föreskrifter om hur lång tid före studiernas början som ett förskott ska kunna betalas ut.</P>
<P class="p55 ft7">En övergång till månadsutbetalningar i efterskott bör förenas med en utjämning av utbetalningarna. I dag betalas ofta ett större belopp ut i början av en termin och ett mindre i slutet. Även fortsättningsvis kommer utbetalningarna att i vissa fall kunna bli olika stora. Exempelvis kommer en studieperiod på 4,5 månader att, beroende på när studierna börjar och slutar, rendera utbetal- ningar med fyra hela månadsbelopp och ett halvt.</P>
<P class="p71 ft7">Många studietider följer dock kalendermånaderna, något som kommer att innebära jämnt fördelade utbetalningar. Exempelvis bör nio hela månadsbelopp kunna betalas ut om studietiden börjar kring den 1 september och slutar i månadsskiftet maj/juni. Detta skulle då möta de önskemål de flesta studerande har. I en enkät- undersökning som CSN har genomfört framkom att nästan fyra femtedelar av dem som läser med studiemedel i Sverige önskar utbetalningar med lika stora belopp varje månad.<A href="#page_325"><SPAN class="ft36">138</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">De närmare föreskrifterna om utbetalning av studiemedel, för- skott och avräkning av förskott bör överlåtas åt CSN.</P>
<P class="p940 ft44"><SPAN class="ft41">138 </SPAN>CSN (2004).</P>
<P class="p194 ft17">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328326x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.13</SPAN><SPAN class="ft168">Lån, återbetalning och avskrivning</SPAN></P>
<P class="p941 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Lån som tas vid behörighetsgivande stu- dier ska inte skrivas av vid efterföljande högskolestudier.</P>
<P class="p942 ft40">Annuitetslånet</P>
<P class="p367 ft7">Det annuitetslån som infördes 2001 fungerar enligt kommitténs bedömning väl. Återbetalningsbördan för de studerande är rimlig och andelen osäkra fordringar är förhållandevis låg. Kommitténs bedömning är att annuitetslånet bör finnas kvar i sin nuvarande utformning.</P>
<P class="p107 ft40">Problem inom återbetalningsområdet</P>
<P class="p375 ft8">Låntagare som bor utomlands</P>
<P class="p480 ft7">Det finns, som beskrivs tidigare i detta kapitel, stora problem med utlandsbosatta låntagares återbetalning av studielån. Riksrevisionen har nyligen i rapporten <SPAN class="ft8">Svenska trygghetssystem utomlands – Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och fordringshantering </SPAN>konstaterat dels att möjligheterna att driva in skulder i utlandet är begränsade, dels att CSN inte gjort tillräckligt för att driva in skulder från utlandsboende.<A href="#page_326"><SPAN class="ft36">139</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">CSN har nyligen lämnat in en skrivelse till regeringen med tre förslag till åtgärder för att öka inbetalningarna från utlandsbosatta låntagare.<A href="#page_326"><SPAN class="ft36">140 </SPAN></A>Det första förslaget är att studielån bara ska betalas ut till den som skriver under en skuldförbindelse för lånet och att en ansökan om studielån ska kunna avslås om en skuldförbindelse inte undertecknas. Förslaget är avsett att underlätta indrivningen av fordringar i utlandet.</P>
<P class="p64 ft7">Det andra förslaget avser möjligheten att säga upp studielån och annuitetslån till omedelbar betalning. I dagsläget kan CSN enbart driva in den del av en fordran som har förfallit till betalning. Genom att kunna säga upp hela studieskulden till betalning kan större press sättas på låntagaren att betala. Indrivningen av obetalda skulder blir då också mer kostnadseffektiv.</P>
<P class="p901 ft42"><SPAN class="ft52">139</SPAN><SPAN class="ft58">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">140</SPAN><SPAN class="ft71">CSN (2008m).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Det tredje förslaget är att skyldigheten att lämna adress- uppgifter till CSN bör stärkas. CSN saknar en känd adress till knappt 20 000 låntagare, varav merparten antas befinna sig utom- lands. De nås därmed inte av inbetalningskort, årsbesked eller kravbrev. Dessutom föreslår CSN att en låntagare ska anses ha mottagit de försändelser som sänts till folkbokföringsadressen eller till den senast kända adressen. En sådan bestämmelse kan enligt CSN medverka till att låntagare blir mer angelägna om att lämna korrekta adressuppgifter. Med en sådan bestämmelse skulle också färre studieskulder preskriberas.</P>
<P class="p71 ft7">Kommitténs bedömning är att den ökade internationella rörlig- heten kräver åtgärder som kan säkerställa att alla studieskulder betalas tillbaka, även i de fall låntagarna är bosatta utomlands. Vi bedömer att CSN:s förslag om skuldförbindelser och en möjlighet att säga upp hela studieskulden till betalning skulle öka inbetal- ningarna och därför bör genomföras. Förslaget om att en låntagare ska anses ha mottagit en försändelse till den senast kända adressen kan enligt kommitténs bedömning behöva utredas ytterligare. Utöver dessa åtgärder bör CSN bedriva ett fortsatt aktivt arbete för att driva in de fordringar som har förfallit till betalning.</P>
<P class="p91 ft7">Eftersom ett antal åtgärder nyligen har aktualiserats och bereds inom Regeringskansliet lämnar inte kommittén några förslag inom detta område. Vi anser dock att frågan måste följas noggrant av regeringen och CSN under de närmaste åren, och att ytterligare åtgärder kan bli nödvändiga.</P>
<P class="p69 ft8">Avskrivning av lån tagna vid behörighetsgivande studier</P>
<P class="p90 ft7">Studerande med generellt bidrag och lån kan i dag få upp till hälften av det lån som de tar under grundskole- eller gymnasiestudierna avskrivet, förutsatt att de fortsätter sina studier på högskolenivå. I praktiken innebär det att en del av lånet i efterhand omvandlas till bidrag. Avskrivningsmöjligheten är avsedd att rekrytera till hög- skolestudier och att hålla nere skuldsättningen för de studerande. Alla som studerar på behörighetsgivande kurser omfattas, oavsett om de har behörighet eller inte. Det innebär att även studerande som konkurrenskompletterar kan få studielån avskrivet.</P>
<P class="p91 ft7">Forskning visar att en omedelbar ekonomisk återbäring oftast har större betydelse för rekryteringen till studier än en ekonomisk</P>
<P class="p897 ft17">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328328x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p943 ft7">fördel i framtiden.<A href="#page_328"><SPAN class="ft36">141 </SPAN></A>Översatt till studiemedelstermer har total- beloppets nivå troligen större betydelse för studiebeteendet och rekryteringen till studier än en möjlighet att få delar av sitt lån avskrivet.</P>
<P class="p65 ft7">I de diskussioner som kommittén har haft med studerande har det också framkommit att möjligheten till avskrivning är okänd bland många vuxenstuderande. Det tyder på att avskrivningen många gånger inte har någon rekryterande effekt. Kommittén väljer därför att föreslå en högre bidragsnivå för alla grundskole- och gymnasiestuderande samtidigt som möjligheten till avskrivning tas bort. Vi bedömer att detta är en mer effektiv rekryteringsåtgärd än att behålla avskrivningen. Möjligheten att få lån tagna vid behörighetsgivande studier avskrivna tas bort för samtliga typer av studielån, dvs. även för sådana lån som togs före den 1 juli 2001. Vissa övergångsbestämmelser bör dock införas.</P>
<P class="p78 ft7">De som börjar sina studier med studiemedel på gymnasienivå för att sedan fortsätta på högskolenivå kommer att få en högre studieskuld om möjligheten till avskrivning tas bort. Kommittén ser dock inte några risker med detta. Om behovet av att läsa in en högskolebehörighet i vuxen ålder framöver kommer att öka, kan det eventuellt vara rimligt att överväga åtgärder som ökar studie- medlens rekryteringskraft både till gymnasiala och eftergymnasiala studier. Sådana åtgärder bör i så fall ske i form av en ökad bidrags- andel i stället för genom avskrivning. Det gör att den rekryterande effekten ökar och att subventionen i systemet blir tydlig.</P>
<P class="p99 ft40">Kommitténs samlade förslag kan öka skuldsättningen</P>
<P class="p87 ft7">Kommitténs förslag att höja studiemedlens totalnivå leder till att såväl bidraget som lånet ökar för de studerande. Detta leder gene- rellt till en högre skuldsättning för studerande som väljer att ta studielån. Detta är en ofrånkomlig effekt av en beloppshöjning i ett system som bygger på delad finansiering mellan samhället och den enskilde.</P>
<P class="p106 ft7">Kommitténs förslag om förändrade bidrags- och låneandelar kommer att öka skuldsättningen för vissa studerande och minska skuldsättningen för andra. På det hela taget bedömer dock kom- mittén att förslaget om förändrade bidrags- och låneandelar inte har någon avgörande effekt på utlåningen.</P>
<P class="p357 ft44"><SPAN class="ft41">141 </SPAN>Vossensteyn, H. (2005).</P>
<P class="p393 ft17">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">De av kommitténs förslag som påtagligt kan öka skuldsätt- ningen för vissa studerande är förslagen om att fler kan ta tilläggs- lån, samt förslaget att avskrivning av lån tagna vid behörighets- givande studier ska upphöra. Som nämnts ovan bedömer vi att utlåningen kan komma att öka med högst cirka 600 miljoner kro- nor årligen som en effekt av att fler kan ta tilläggslån. Att avskrivningen tas bort för behörighetsgivande studier får på några års sikt effekten att avskrivningarna minskar med cirka 175 mil- joner kronor per år, vilket i motsvarande mån ökar de studerandes skulder. Denna senare effekt tas dock till stor del ut av att alla studerande på grundskolenivå föreslås få studiebidrag med 80 pro- cent av totalbeloppet och att bidragsdelen för gymnasiestuderande som i dag kan få avskrivning, höjs från cirka 34 till 47 procent av totalbeloppet. Det är därmed de förändringar som avser tilläggs- lånet som främst kan förväntas öka skuldsättningen.</P>
<P class="p461 ft7">I tabell 4.10 visas två exempel på återbetalningen för en lån- tagare som studerat på högskolenivå med full lånedel i fyra år. Denna skuld jämförs med skulden för en studerande som tagit full lånedel i fyra år och tilläggslån i två år. I exemplet utan tilläggslån antas en skuld på 200 000 kronor. I exemplet som ska visa en låntagare som tagit tilläggslån antas en studieskuld på sammanlagt 230 000 kronor, varav 30 000 motsvarar knappt två års studier med tilläggslån. Räntan antas till 2,5 procent, vilket är räntenivån 2009.</P>
<P class="p944 ft17">330</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Ett enklare studiemedelssystem</P>
<P class="p945 ft72">Tabell 4.10 Jämförelse mellan återbetalning av studieskuld på 200 000 kronor och studieskuld på 230 000 kronor. Ränta 2,5 procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr12 td265"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td266"><P class="p946 ft98">Studieskuld 200 000 kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td266"><P class="p220 ft98">Studieskuld 230 000 kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td59"><P class="p168 ft72">År</P></TD>
<TD class="tr22 td268"><P class="p907 ft72">Att betala per</P></TD>
<TD class="tr22 td232"><P class="p947 ft72">Kvar av</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p907 ft72">Att betala per</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p947 ft72">Kvar av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td175"><P class="p32 ft72">år (kronor)</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p947 ft98">skulden vid</P></TD>
<TD class="tr22 td272"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p907 ft72">år (kronor)</P></TD>
<TD class="tr22 td123"><P class="p947 ft98">skulden vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td273"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p947 ft72">årets slut</P></TD>
<TD class="tr7 td274"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td275"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p947 ft72">årets slut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p168 ft72">2009</P></TD>
<TD class="tr22 td175"><P class="p907 ft72">8 790</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p167 ft72">196 259</P></TD>
<TD class="tr22 td277"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p907 ft72">10 094</P></TD>
<TD class="tr22 td123"><P class="p947 ft72">225 696</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td59"><P class="p716 ft72">2010</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td175"><P class="p907 ft72">8 962</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td76"><P class="p167 ft72">192 247</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td175"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td123"><P class="p947 ft72">221 084</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td278"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td279"><P class="p907 ft72">10 291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2011</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">9 136</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p167 ft72">187 959</P></TD>
<TD class="tr14 td280"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">10 492</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">216 152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2012</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">9 314</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td76"><P class="p167 ft72">183 383</P></TD>
<TD class="tr31 td272"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">10 696</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">210 889</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td281"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2013</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">9 495</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p167 ft72">178 508</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td175"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">205 282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td282"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td283"><P class="p907 ft72">10 905</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td59"><P class="p716 ft72">2014</P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p907 ft72">9 680</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p167 ft72">173 322</P></TD>
<TD class="tr14 td284"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p907 ft72">11 117</P></TD>
<TD class="tr14 td123"><P class="p947 ft72">199 319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2015</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">9 867</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p167 ft72">167 816</P></TD>
<TD class="tr34 td272"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td184"><P class="p907 ft72">11 333</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">192 986</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td285"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2016</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">10 059</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p167 ft72">161 977</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td175"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">186 273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td286"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td287"><P class="p907 ft72">11 552</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td59"><P class="p716 ft72">2017</P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p907 ft72">10 253</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p167 ft72">155 794</P></TD>
<TD class="tr14 td288"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p907 ft72">11 776</P></TD>
<TD class="tr14 td123"><P class="p947 ft72">179 164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2018</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">10 451</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p167 ft72">149 256</P></TD>
<TD class="tr34 td272"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td184"><P class="p907 ft72">12 003</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">171 645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td289"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2019</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">10 652</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p167 ft72">142 347</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td175"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">163 702</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td290"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td291"><P class="p907 ft72">12 235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td59"><P class="p716 ft72">2020</P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p907 ft72">10 856</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p167 ft72">135 060</P></TD>
<TD class="tr14 td277"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p907 ft72">12 470</P></TD>
<TD class="tr14 td123"><P class="p947 ft72">155 321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2021</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">11 064</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p167 ft72">127 376</P></TD>
<TD class="tr34 td272"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td184"><P class="p907 ft72">12 709</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">146 486</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td278"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2022</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">11 275</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td76"><P class="p167 ft72">119 285</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td175"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">137 183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td292"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p907 ft72">12 952</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2023</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">11 489</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p167 ft72">110 775</P></TD>
<TD class="tr38 td272"><P class="p19 ft175"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td184"><P class="p907 ft72">13 198</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">127 395</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td293"><P class="p19 ft176"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2024</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">11 706</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p167 ft72">101 830</P></TD>
<TD class="tr14 td282"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">13 447</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">117 109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2025</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">11 925</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p947 ft72">92 439</P></TD>
<TD class="tr7 td294"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">13 700</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">106 308</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2026</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">12 147</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p947 ft72">82 585</P></TD>
<TD class="tr38 td272"><P class="p19 ft175"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td295"><P class="p907 ft72">13 955</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">94 976</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td296"><P class="p19 ft176"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2027</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">12 371</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p947 ft72">72 257</P></TD>
<TD class="tr14 td286"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">14 212</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">83 097</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2028</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">12 595</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p947 ft72">61 441</P></TD>
<TD class="tr7 td297"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">14 470</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">70 658</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2029</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">12 819</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p947 ft72">50 126</P></TD>
<TD class="tr38 td272"><P class="p19 ft175"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td298"><P class="p907 ft72">14 727</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">57 645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td299"><P class="p19 ft176"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2030</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">13 039</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p947 ft72">38 301</P></TD>
<TD class="tr14 td290"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">14 980</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">44 048</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2031</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p907 ft72">13 250</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p947 ft72">25 964</P></TD>
<TD class="tr7 td300"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">15 223</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">29 862</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td59"><P class="p716 ft72">2032</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td175"><P class="p907 ft72">13 439</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td76"><P class="p947 ft72">13 126</P></TD>
<TD class="tr38 td272"><P class="p19 ft175"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td301"><P class="p907 ft72">15 442</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td123"><P class="p947 ft72">15 095</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td302"><P class="p19 ft176"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p716 ft72">2033</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p32 ft72">13 405</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p947 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr14 td303"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p907 ft72">15 400</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p947 ft72">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td304"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr36 td305"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr36 td306"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr36 td307"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr36 td308"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr36 td309"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p893 ft7">Vi bedömer att en vidgad användning av tilläggslånet inte innebär någon ökad risk för alltför höga årsbelopp för de studerande eller för framtida avskrivningar för staten. Låntagandet bedöms inte öka så mycket att det passerar en nivå som innebär att lånen inte kan betalas tillbaka, särskilt inte mot bakgrund av att det har visat sig att studerande noga överväger sitt låntagande i det nya annuitets- lånesystemet. Den som inte behöver låna avstår oftast från att ta</P>
<P class="p948 ft17">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328331x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">lån. Lånebenägenheten bland studiemedelstagarna har sedan 2001 sjunkit från 82 till 68 procent.</P>
<P class="p81 ft7">Många av kommitténs övriga förslag bidrar till att hålla nere skuldsättningen. Förslaget om ett höjt fribelopp kommer att ge fler studerande möjligheter att minska sitt låntagande. Förslagen om att avskaffa vissa merkostnadslån minskar också skuldsättningen. Även kommitténs bedömning om ett särskilt bidrag för under- visningsavgifter utomlands skulle minska skuldsättningen. Detta är särskilt viktigt just för utlandsstuderande som ofta har höga studieskulder. Vårt förslag om att begränsa tilläggslånet till två år bidrar också till att hålla nere skuldsättningen.</P>
<P class="p71 ft7">De låntagare som oftast får problem med att återbetala sina lån är studerande med kort utbildning. Låg inkomst är en vanligare orsak till betalningsproblem än hög skuldsättning.<A href="#page_331"><SPAN class="ft36">142 </SPAN></A>Alla stude- rande på grundskolenivå kommer genom vårt förslag att kunna få studiebidrag med 80 procent av totalbeloppet. Det kommer att minska återbetalningsproblemen för denna grupp. Vår bedömning är att förslaget kommer att minska antalet studerande med åter- betalningsproblem mer än den vidgade möjligheten till tilläggslån kan öka detta antal.</P>
<P class="p91 ft25">Kommitténs samlade bedömning är att skuldsättningen i vissa fall kommer att öka. Detta bör dock inte medföra några risker så länge det nuvarande annuitetslånet behålls intakt.</P>
<P class="p949 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.14</SPAN><SPAN class="ft168">Färre felaktiga utbetalningar av studiemedel</SPAN></P>
<P class="p597 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Förslagen om att studiemedel ska betalas ut i efterskott, om en bidragsnivå och en veckogräns per utbildningsnivå samt förslagen om tydligare samordnings- bestämmelser kommer att minska de felaktiga utbetalningarna.</P>
<P class="p919 ft7">Regeringen bör i regleringsbrevet för CSN återinföra ett uppdrag om att minska de felaktiga utbetalningarna. I uppdraget bör särskilt ingå att följa upp hur ett genomförande av kommitténs förslag påverkar de felaktiga utbetalningarna.</P>
<P class="p940 ft44"><SPAN class="ft41">142 </SPAN>CSN (2008h).</P>
<P class="p194 ft17">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Kommitténs uppdrag – att minska de felaktiga utbetalningarna</P>
<P class="p480 ft7">Enligt kommitténs direktiv ska kommittén föreslå åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar inom studiemedelssystemet. Ett antal av kommitténs förslag syftar bl.a. till detta. I detta avsnitt sammanfattar kommittén dessa förslag och redovisar ytterligare några uppslag till åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar. Dessutom identifierar kommittén några åtgärder med potential att hindra felaktiga utbetalningar, men som behöver utredas innan ett konkret förslag kan lämnas.</P>
<P class="p61 ft7">Vår analys utgår främst från bedömningar och beräkningar som gjorts av Delegationen mot felaktiga utbetalningar ur trygghets- systemen (dir. 2005:52), den s.k. <NOBR>FUT-delegationen.</NOBR></P>
<P class="p950 ft114">Tydligare och enklare samordning mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem</P>
<P class="p951 ft7">För att felaktiga utbetalningar så långt möjligt ska förhindras bör en kedja av regler och åtgärder fungera:</P>
<P class="p562 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">regler som förhindrar att ersättningar kan lämnas samtidigt</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">regler som är kontrollerbara</SPAN></P>
<P class="p331 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">regler som är begripliga</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">regler som medger informationsutbyten</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">informationsutbyten och kontroller</SPAN></P>
<P class="p331 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">möjligheter att återkräva vad som betalats ut felaktigt.</SPAN></P>
<P class="p594 ft7">Den första länken i kedjan är att det måste finnas lagliga hinder mot att uppbära dubbla ersättningar. Sådana hinder bör enligt kommitténs bedömning alltid finnas om studiemedel riskerar att sammanfalla med en annan ersättning som ska täcka normala levnadsomkostnader.</P>
<P class="p88 ft7">Bestämmelserna om hur studiemedlen ska samordnas med andra ersättningar bör vara tydliga och enkla. Dagens regelsystem för samordning av studiemedelssystemet med andra förmånssystem uppfyller enligt kommitténs bedömning inte detta krav. De förslag som vi redovisar i kapitel 6 kommer att göra reglerna tydligare. Det blir också enklare att informera om dem och att kontrollera att inte flera ersättningar betalas ut för samma tid. Sammantaget bedömer kommittén att åtgärderna kommer att minska antalet felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p952 ft17">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328333x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Utbetalning i efterskott</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén föreslår att studiemedel ska betalas ut månadsvis i efterskott, inte som i dag i förskott. Denna åtgärd är avsedd att underlätta för de studerande, men är enligt kommitténs bedömning även betydelsefull för att förhindra felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p56 ft7">Både <NOBR>FUT-delegationen</NOBR> och Statskontoret menar att förskotts- utbetalningar är en mycket vanlig orsak till att det görs felaktiga utbetalningar ur studiemedelssystemet.<A href="#page_333"><SPAN class="ft36">143 </SPAN></A>Detta återspeglas bl.a. i att en relativt stor del av de felaktiga utbetalningarna av just studiemedel bedöms bero på oavsiktliga fel av sökande eller av CSN. De oavsiktliga felen utgör lite mer än hälften av de felaktiga utbetalningarna. De oavsiktliga felen från sökande står, genom- snittligt för alla trygghetssystem, för cirka en tredjedel av felen.<A href="#page_333"><SPAN class="ft36">144</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Orsaken till att de oavsiktliga felen blir så många just när det gäller studiemedel beror framför allt på att utbetalningarna görs i förskott. Vid tidpunkten för utbetalningen är det ofta varken känt av den studerande, av skolan eller av CSN, att utbetalningen senare kommer att betecknas som felaktig. En beräknad inkomst kan senare visa sig för lågt räknad, kurser kan avbrytas och omfatt- ningen på studierna kan bli mindre än tänkt. Alla sådana föränd- ringar innebär att den utbetalning som gjorts blir felaktig eftersom den grundades på andra fakta. Utöver detta kan utbetalningar i förskott även göra det svårare för skolorna och CSN att hinna med att rapportera respektive åtgärda förändringar innan ytterligare en felaktig utbetalning görs.</P>
<P class="p461 ft7">Nedan följer exempel på några vanliga situationer där utbetal- ningar i efterskott skulle kunna förhindra en felaktig utbetalning.</P>
<P class="p818 ft8">Exempel 1</P>
<P class="p953 ft7">En studerande får studiemedel utbetalt den 25 oktober. Utbetal- ningen avser november. Han avbryter studierna den 3 november och skolan rapporterar avbrottet till CSN.</P>
<P class="p915 ft7">Om studiemedlen för november i stället hade betalats ut den 25 november hade den felaktiga utbetalningen troligen kunnat undvikas.</P>
<P class="p954 ft42"><SPAN class="ft52">143</SPAN><SPAN class="ft53">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007b); Statskontoret (2008b).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">144</SPAN><SPAN class="ft54">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p955 ft8">Exempel 2</P>
<P class="p956 ft7">En studerande får studiemedel utbetalt den 25 september. Studiemedlen avser oktober. Hon hoppar av en kurs den 10 oktober vilket innebär att studietakten ändras från 100 till 75 procent av heltid. Hon anmäler själv ändringen samma dag till CSN.</P>
<P class="p957 ft25">Om utbetalningen hade gjorts i efterskott hade beslutet om studiemedel hunnit korrigeras innan utbetalningen för perioden.</P>
<P class="p958 ft8">Exempel 3</P>
<P class="p878 ft7">En studerande har fått alla utbetalningar av studiemedel för året. Den sista utbetalningen gjordes den 25 november och avsåg tiden fram till terminsslut i december. Den 10 december får hon veta att hon får ytterligare en löneutbetalning som kommer att innebära att fribeloppet överstigs med 5 000 kronor. Hon med- delar då detta till CSN. Eftersom alla utbetalningarna är gjorda fattar CSN ett beslut om återkrav av det som betalats ut för mycket.</P>
<P class="p876 ft7">Om utbetalningarna hade gjorts i efterskott hade december månads utbetalning kunnat minskas med vad som betalats ut för mycket och ett återkrav hade kunnat undvikas.</P>
<P class="p959 ft8">Exempel 4</P>
<P class="p956 ft7">En person med aktivitetsersättning avser att påbörja studier. Han begär hos Försäkringskassan att få aktivitetsersättningen vilande fr.o.m. studiestarten och påbörjar sina studier den 10 januari. Studiemedel för januari betalas ut direkt vid studie- starten. Efter bara några dagar klarar den studerande inte sina studier och han återgår till aktivitetsersättning den 15 januari. Försäkringskassan meddelar detta till CSN. CSN utreder om det studiemedel som betalats ut ska återkrävas.</P>
<P class="p836 ft25">Om utbetalningen av studiemedel skett i efterskott hade inga studiemedel hunnit betalas ut och den felaktiga utbetalningen hade kunnat undvikas.</P>
<P class="p960 ft7">Efterskottsutbetalningar kommer inte att förhindra alla felaktig- heter. Utbetalningar i efterskott hindrar framförallt inte felaktiga utbetalningar om varken den studerande eller utbildningsanord-</P>
<P class="p53 ft17">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">naren anmäler ett avbrott eller en omfattningsminskning. Om CSN inte får in en korrekt anmälan om ändrade förhållanden, eller om anmälan kommer in alltför sent, har utbetalningar i efterskott inte någon fördel jämfört med förskottsutbetalningar. Vissa felaktiga utbetalningar kan även förekomma eftersom uppgifter om ändrade förhållanden måste kommuniceras med den studerande.</P>
<P class="p55 ft7">I några fall föreslår kommittén att studiemedel även fortsatt ska kunna betalas ut i förskott. Dessa förskott av studiemedel består dock av lån och inte bidrag, just mot bakgrund av riskerna för felaktiga utbetalningar. Risken med en felaktig utbetalning av lån är mindre än med en felaktig utbetalning av bidrag eftersom lånet normalt betalas tillbaka enligt ordinarie återbetalningsregler.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén har också i sina bedömningar vägt in att Dele- gationen mot felaktiga utbetalningar, i sina riktlinjer för utform- ningen av välfärdssystem, rekommenderar att utbetalningar bör ske i efterskott.<A href="#page_335"><SPAN class="ft36">145</SPAN></A></P>
<P class="p961 ft40">Avskaffande av det högre bidraget och ändrade regler för maximitider</P>
<P class="p90 ft7">En orsak till att utbetalningar blir felaktiga är att de regler som ligger till grund för beräkningen av ersättningen är svåra att förstå eller inte går att kontrollera. De nuvarande reglerna för det högre bidraget och för hur länge studiemedel kan beviljas kan sägas brista i båda dessa avseenden.</P>
<P class="p71 ft7">Det högre bidraget lämnas i dag företrädesvis till vuxenstude- rande som studerar på grundskole- eller gymnasienivå och som saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning respektive treårig gymnasieutbildning. På samma sätt har den som har en kort tidigare utbildning rätt till fler veckor med studiemedel än den som sedan tidigare har en lite längre utbildning. Den största bristen med bestämmelserna för det högre bidraget och för vecko- gränserna, är att det i många fall är omöjligt att kontrollera om de sökande <SPAN class="ft8">saknar </SPAN>en utbildning. Det finns exempelvis inget nationellt register över olika individers utbildningsbakgrund. Det är inte heller möjligt begära att någon styrker <SPAN class="ft8">avsaknaden </SPAN>av ett slutbetyg.</P>
<P class="p91 ft7">Förmånssystemen bör utformas så att den som söker en ersätt- ning kan styrka sin rätt till den. När det, som nu, inte är möjligt att på ett säkert sätt kontrollera utbildningsbakgrunden blir CSN helt</P>
<P class="p927 ft44"><SPAN class="ft41">145 </SPAN>SOU 2008:74.</P>
<P class="p194 ft17">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">beroende av de uppgifter som de studerande lämnar. Det gör att missförstånd inte uppdagas, men ger även utrymme för fusk.</P>
<P class="p85 ft7">Reglerna för det högre bidraget och det maximala antalet veckor är även svåra att tolka för de sökande. Detta beror på att det ofta är svårt att förstå som man de facto har en utbildning som anses motsvara en grundskoleutbildning eller en treårig gymnasieutbild- ning. Särskilt svårt är det för studerande med utländska utbild- ningar att bedöma detta, vilket leder till att en sökande utan uppsåt kan lämna felaktiga uppgifter om sin utbildningsbakgrund.</P>
<P class="p64 ft7">Avsaknaden av kontrollmöjligheter och tolkningsproblem kan leda till felaktiga utbetalningar av högre bidrag och till att stude- rande får rätt till ett felaktigt antal veckor med studiemedel. Kommitténs förslag att avskaffa konstruktionen med högre bidrag och nuvarande regler för maximitider till förmån för en bidragsnivå och en maximitid bör leda till färre felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p107 ft40">Uppdrag och utredningar</P>
<P class="p100 ft7">Kommittén bedömer att förslagen till ändrade bestämmelser bör minska risken för felaktiga utbetalningar. Effekten av kommitténs förslag bör dock följas upp. Regeringen bör återinföra ett uppdrag i regleringsbrevet för CSN om felaktiga utbetalningar. I uppdraget bör det särskilt ingå att följa upp effekterna av de åtgärder som genomförs med anledning av kommitténs förslag.</P>
<P class="p65 ft7">Om det visar sig att effekterna blir minde än kommittén har beräknat, skulle följande uppdrag och utredningar ytterligare kunna minska de felaktiga utbetalningarna.</P>
<P class="p962 ft32">Uppdrag till CSN att förbättra informationen till studerande om studiemedelssystemets samspel med andra förmånssystem</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén föreslår att studiemedlen ska täcka normala levnads- omkostnader under studietiden och att andra ersättningar och förmåner ska täcka den tid då inga studier bedrivs. En sådan lösning, vilket i princip är vad som redan gäller, ställer stora krav på god information. Studerande eller de som tänker påbörja studier måste på ett enkelt sätt kunna förstå vad som gäller om de t.ex. blir sjuka eller får barn som innebär att de under en kortare eller länge period inte ska studera. Bättre information kan leda till att felaktiga</P>
<P class="p602 ft17">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">utbetalningar kan undvikas. Om de studerande känner till ”spel- reglerna” kan misstag och missförstånd undvikas.</P>
<P class="p56 ft7">I dag finns inget samordnat ansvar för att lämna information om hur studiemedlen fungerar tillsammans med andra trygghetssystem och andra ersättningar. I kapitel 7 <SPAN class="ft8">Förbättrad information till stude- rande </SPAN>föreslår kommittén att ett uppdrag ska lämnas till CSN att i samarbete med andra myndigheter, t.ex. Försäkringskassan, för- bättra informationen till de studerande.</P>
<P class="p963 ft8">Uppdrag om att utveckla regler och rutiner för studieaktivitets- rapportering</P>
<P class="p82 ft7">Rätten till studiemedel bygger på aktiva studier. Samtidigt är studieaktivitet mycket svår att kontrollera. De krav som ställs för att anses vara studieaktiv kan dels variera mellan olika utbildningar, dels kan det i praktiken vara svårt att kontrollera om en person är studieaktiv eller inte. Vissa utbildningar innehåller många obliga- toriska moment och förutsätter stor närvaro. Detta gäller t.ex. för många <NOBR>KY-utbildningar</NOBR> och för många av högskolornas yrkes- program. Andra utbildningar har däremot i princip inga obliga- toriska moment och förutsätter inte närvaro.</P>
<P class="p55 ft7">Utbildningarnas olika karaktär och skilda krav gör det svårt att ha gemensamma bestämmelser. Likaså är det lättare att kontrollera studieaktiviteten vid vissa utbildningar än vid andra. Detta har också lett till att vissa utbildningsanordnare ofta rapporterar om avbrutna studier, för låg studieaktivtet m.m. till CSN, medan andra utbildningsanordnare i princip aldrig rapporterar några studie- avbrott eller någon studieinaktivitet.</P>
<P class="p55 ft7">Det säkraste sättet att försäkra sig om att en person är studie- aktiv är sannolikt att koppla utbetalningar av studiebidrag till uppnådda resultat, t.ex. enligt den modell som införts i Norge där studielån omvandlas till bidrag först när studieresultat har upp- nåtts. Kommittén har övervägt en sådan lösning i syfte att öka genomströmningen inom högre utbildning, men anser att ett sådant system inte skulle ha några större effekter för genom- strömningen (se kapitel 2). Vi bedömer att det inte är lämpligt att införa en ordning med omvandling av lån till bidrag enbart för att kontrollera att de studerande är studieaktiva.</P>
<P class="p68 ft25">CSN har nyligen, bl.a. efter kritik från Riksrevisionen, åter- infört vissa bestämmelser om studieaktivitet och utbildnings-</P>
<P class="p92 ft17">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328338x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p964 ft7">anordnares rapportering av studieaktivitet.<A href="#page_338"><SPAN class="ft36">146 </SPAN></A>Av CSN:s bestäm- melser framgår att utbildningsanordnaren är skyldig att rapportera till CSN bl.a. när någon helt eller delvis avbryter sina studier. Någon definition på vad som ska anses vara ett studieavbrott lämnas dock inte eftersom CSN har bedömt att man inte har rätt att meddela föreskrifter i den frågan. I allmänna råd konstateras dock att ”det bör vara varje utbildningsanordnares ansvar att utforma kriterier för vad som ska krävas för att en studerande ska kunna anses bedriva studier” och att det ”exempelvis kan /…/ ställas krav på närvaro vid obligatoriska moment och prov.”</P>
<P class="p64 ft7">Betydelsen av att kräva en bättre rapportering av studieaktivitet visas bl.a. av en undersökning från CSN. Denna visar att det under läsåret 2004/05 var drygt 2 900 högskolestuderande som fick heltidsstudiemedel under ett helt läsår utan att prestera några studieresultat.<A href="#page_338"><SPAN class="ft36">147 </SPAN></A>Ungefär 7 500 personer hade studiemedel hela året och presterade mindre än 40 procent av sitt studieåtagande. CSN konstaterar att ungefär 70 miljoner kronor gavs i bidrag under läsåret till högskolestuderande som inte klarade några kurser och att ungefär 180 miljoner kronor betalades ut till personer som klarade mindre än 40 procent av ett heltidsåtagande. I undersök- ningen ingick bara personer som studerade på heltid med studie- medel under hela läsåret.</P>
<P class="p124 ft7">Kommitténs slutsats är att många felaktiga utbetalningar skulle kunna förhindras med en mer noggrann studieaktivitetskontroll från utbildningsanordnarnas sida. I kapitel 2 <SPAN class="ft8">Ökad genomströmning inom högskolan </SPAN>föreslår vi att Högskoleverket inom ramen för de nationella kvalitetsgranskningarna ska få i uppdrag att utvärdera högskolornas insatser för att främja genomströmningen. I detta bör även ligga att utvärdera lärosätenas interna uppföljning av de studerandes studieaktivitet. Ett motsvarande uppdrag skulle t.ex. kunna lämnas till Skolverket när det gäller den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p965 ft43"><SPAN class="ft52">146</SPAN><SPAN class="ft95">Riksrevisionen (2005); CSN:s föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel.</SPAN></P>
<P class="p435 ft44"><SPAN class="ft52">147</SPAN><SPAN class="ft71">CSN (2007b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328339x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Ökade möjligheter att låta CSN hålla inne utbetalningar</P>
<P class="p104 ft7">CSN kan inte stoppa utbetalningar av studiemedel med stöd i uppgifter som myndigheten får från skolor eller högskolor, utan att enligt förvaltningslagen först kommunicera dessa uppgifter med den studerande. Detta får ofta till följd att ytterligare studiemedel hinner betalas ut under tiden för kommunicering. Eftersom upp- gifterna från skolor och högskolor i de allra flesta fall är korrekta leder detta till att felaktiga utbetalningar görs, trots att det finns klara indikationer på att de sannolikt är felaktiga. När beslutet väl kan ändras måste CSN därmed ofta besluta om återkrav. Enligt CSN reagerar många studerande negativt på att myndigheten fort- sätter att betala ut studiemedel trots att skolan lämnat en anmälan till CSN om t.ex. ett studieavbrott. Detta kan bli dyrare för de studerande därför att ränta och avgifter tillkommer vid ett beslut om återkrav.</P>
<P class="p461 ft7">Kommitténs bedömning är att en möjlighet att hålla inne utbetalningar som med stor säkerhet kan antas vara felaktiga, skulle minska de felaktiga utbetalningarna av studiemedel. En möjlighet vore därför att låta CSN fatta s.k. interimistiska beslut, dvs. beslut om att hålla inne en utbetalning fram tills slutligt beslut fattas i ärendet. I sammanhanget kan nämnas att även Statskontoret har bedömt att antalet återkrav, och därmed antalet felaktiga utbetal- ningar, påverkas av att CSN inte får fatta s.k. interimistiska beslut.<A href="#page_339"><SPAN class="ft36">148</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Det finns inte några allmänna regler som tillåter att förvalt- ningsmyndigheter kan meddela preliminära beslut. På vissa om- råden finns det dock specialregler som medger sådana preliminära beslut. Exempelvis har Försäkringskassan rätt att fatta interi- mistiska beslut och får hålla inne utbetalningar redan vid misstanke om att utbetalningen är felaktig.<A href="#page_339"><SPAN class="ft36">149</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Även om det finns skäl som talar för att CSN borde ges möjlighet att fatta interimistiska beslut, finns det även motiv som talar emot sådana beslut. Det viktigaste argumentet emot interi- mistiska beslut är rättssäkerhetsaspekten. Genom att hålla inne utbetalningar enbart utifrån uppgifter från skolor och högskolor kommer vissa utbetalningar att hållas inne felaktigt. Detta kan givetvis rättas så snart den studerande uppmärksammar CSN och skolan på misstaget, men det kan under tiden hinna förorsaka den</P>
<P class="p639 ft42"><SPAN class="ft52">148</SPAN><SPAN class="ft53">Statskontoret (2008b).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">149</SPAN><SPAN class="ft54">20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328340x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">studerande problem. Kommittén ser av dessa anledningar skäl att utreda frågan ytterligare.</P>
<P class="p123 ft8">En myndighetsgemensam utbetalningsfunktion</P>
<P class="p87 ft7">Delegationen mot felaktiga utbetalningar föreslog i sitt slutbetän- kande en gemensam funktion för utbetalningskontroll innan utbetalning ur välfärdssystemen.<A href="#page_340"><SPAN class="ft36">150</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Kommittén delar <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> bedömning att en gemen- sam utbetalningsfunktion kan förhindra felaktiga utbetalningar av bl.a. studiemedel. En sådan utbetalningskontroll kan även bidra till att förbättra servicen för medborgarna. I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) har regeringen aviserat att man avser att tillsätta en utredning om gemensam utbetalningskontroll. Kommit- tén stödjer detta och anser att CSN och studiemedelssystemet måste omfattas av direktiven för en sådan utredning.</P>
<P class="p99 ft8">Månadsvis inkomstredovisning</P>
<P class="p480 ft7">Arbetsgivarna lämnar i dag månadsvisa skattedeklarationer till Skatteverket, där bl.a. summan av de anställdas inkomster framgår. Uppgifterna finns att tillgå på individnivå, men särredovisas f.n. inte. Ett arbete pågår dock med att se över möjligheten att månadsvis lämna inkomstuppgifter på individnivå.</P>
<P class="p85 ft7">Ur studiemedelssynpunkt finns det fördelar med månadsvis inkomstredovisning på individnivå. En fördel är att det kan bli möjligt att bortse från inkomster utanför studietiden. En annan fördel är att det blir möjligt att tidigare än i dag kontrollera om en studiemedelstagare överstiger fribeloppsgränsen för inkomst. Om inkomstkontrollen kan göras löpande kan de som överstiger inkomstgränsen identifieras i ett tidigt skede, ofta innan samtliga utbetalningar av studiemedel har hunnit göras.</P>
<P class="p61 ft7">Med en löpande inkomstredovisning kan man tidigare fatta ett korrekt beslut om årsavgiften för låntagare med beslut om nedsätt- ning av sin årliga betalning. Det kan leda till korrekta inbetalningar och till att låntagaren kan undvika restavgifter, som inkluderar både ränta och en extra avgift.</P>
<P class="p801 ft44"><SPAN class="ft41">150 </SPAN>SOU 2008:74.</P>
<P class="p393 ft17">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328341x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">Ett enklare studiemedelssystem SOU 2009:28</P>
<P class="p120 ft7">Månadsvis inkomstrapportering på individnivå kan troligen komma igång tidigast 2011.</P>
<P class="p103 ft40">Återkrav</P>
<P class="p633 ft8">Inledning</P>
<P class="p104 ft7">Återkrav förhindrar inte felaktiga utbetalningar annat än som en drivkraft att anmäla ändringar. Att det finns möjligheter att återkräva studiemedel som betalats ut felaktigt är nästan lika viktigt som att förhindra felaktiga utbetalningar. Ur statsfinansiell syn- punkt kan t.ex. förlusterna av en felaktig utbetalning kompenseras av att den felaktiga utbetalningen kan återkrävas och att återkravet betalas tillbaka med ränta.</P>
<P class="p71 ft7">Bestämmelserna om återkrav har hittills inte ägnats lika stor uppmärksamhet som åtgärderna för att förhindra felaktiga utbetal- ningar.<A href="#page_341"><SPAN class="ft36">151 </SPAN></A>Dessa två frågor är dock, enligt kommitténs bedömning, två sidor av samma mynt. Återkravsbestämmelserna bör därför behandlas tillsammans med frågan om felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p55 ft7">Den utestående fordran av återkrav av studiestöd uppgår f.n. till cirka 1,1 miljarder kronor, varav ungefär 600 miljoner kronor bedöms vara en osäker fordran. Den utestående fordran har minskat något de senaste åren, men ligger ändå på en relativt stabil nivå. Ungefär 60 000 personer har ett återkrav, varav drygt 50 000 har ett återkrav som avser studiemedel. Det återkrävda beloppet uppgick 2007 till 390 miljoner kronor. Under 2007 fattades cirka 70 000 beslut om återkrav. Samma år betalades det in knappt 470 miljoner kronor, vilket innebar att den totala återkravsfordran minskade något. De vanligaste orsakerna till ett beslut om återkrav är avbrutna studier, minskad studieomfattning och ökad inkomst. Den genomsnittliga återkravsskulden uppgick 2007 till 18 000 kro- nor.<A href="#page_341"><SPAN class="ft36">152</SPAN></A></P>
<P class="p966 ft42"><SPAN class="ft52">151</SPAN><SPAN class="ft53">Se t.ex. Statskontoret (2008b).</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">152</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2008l); Statskontoret (2008b). Beloppen avser olika typer av studiestöd: studie- medel (bidrag och lån), rekryteringsbidrag, studiehjälp m.m. Studiemedel står för 95 procent av fordran.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328342x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Nuvarande regelverk</P>
<P class="p480 ft7">Förutsättningarna för att återkräva studiemedel varierar beroende på orsaken till den felaktiga utbetalningen. Om felet beror på ökad inkomst finns en bestämmelse som innebär strikt återbetalnings- skyldighet. Om den felaktiga utbetalningen beror på något annat måste den studerande däremot antingen ha orsakat utbetalningen, eller på annat sätt ha fått studiemedel felaktigt eller med för högt belopp och insett eller borde ha insett detta, för att återkrav ska kunna ske.</P>
<P class="p62 ft7">I vissa situationer kan det vara svårt att återkräva felaktigt utbetalda studiemedel. Det gäller främst i situationer med studie- avbrott och omfattningsändringar när det gäller studiemedel som har betalats ut före tidpunkten för avbrottet eller omfattnings- ändringen. En sådan utbetalning kan bara återkrävas om den studerande insåg eller borde ha insett att utbetalningen var felaktig, eller om han eller hon på annat sätt orsakat den felaktiga utbetal- ningen. Det saknas i dessa fall ofta grund för återkrav beroende på att den studerande vid utbetalningstidpunkten inte varit medveten om t.ex. ett senare studieavbrott. Problemet är störst för studie- medel som lämnas för utlandsstudier, vilka i dagsläget betalas ut för en hel studieperiod i förskott.</P>
<P class="p118 ft7">En annan situation där det i dagsläget saknas möjlighet att återkräva felaktigt utbetalda studiemedel är när studiemedel först har betalats ut, och det därefter retroaktivt betalas ut någon ersätt- ning som inte får lämnas eller tas emot för samma tid som studiemedel enligt 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395). I sådana fall har den studerande inte orsakat den felaktiga utbetal- ningen och det är inte heller säkert att den studerande insåg eller borde ha insett att utbetalningen var felaktig vid utbetalningstid- punkten, eller att det går att bevisa.</P>
<P class="p101 ft8">Statskontorets utvärdering</P>
<P class="p367 ft7">Statskontoret har haft i uppdrag att utvärdera återkravshanteringen vid Försäkringskassan och CSN. Uppdraget redovisades i rapporten <SPAN class="ft8">Återkrav av felaktiga utbetalningar</SPAN>. <SPAN class="ft8">Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar</SPAN>.<A href="#page_342"><SPAN class="ft36">153 </SPAN></A>Statskontorets uppdrag</P>
<P class="p610 ft44"><SPAN class="ft41">153 </SPAN>Statskontoret (2008b).</P>
<P class="p393 ft17">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328343x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">var bl.a. att analysera och bedöma eventuella hinder för en effektiv återkravshantering.</P>
<P class="p81 ft7">Statskontoret konstaterar i sin rapport att CSN:s återkravs- verksamhet har visat en positiv resultatutveckling de senaste åren. Både de återkrävda och inbetalade beloppen har ökat. Samtidigt är dock den utestående fordran nästan oförändrad och kostnaden per återkravsärende har ökat. Statskontoret bedömer att det finns potential att förbättra effektiviteten i återkravsverksamheten genom att tillflödet hindras, skulder drivs in snabbare och genom att skulder som det inte lönar sig att driva in kan skrivas av. Statskontoret pekar på åtgärder den berörda myndigheten bör genomföra, på att regeringen bör ange tydligare mål för återkravs- hanteringen samt på möjliga regeländringar.</P>
<P class="p96 ft7">De regeländringar Statskontoret tar upp är framförallt förbätt- rade möjligheter att räkna av felaktiga utbetalningar från kom- mande utbetalningar av studiemedel och möjligheten att fatta interimistiska beslut. Genom möjligheten att fatta interimistiska beslut kan tillflödet av återkrav minskas och genom att skriva av fler återkravsskulder kan verksamheten effektiviseras och bli mer kostnadseffektiv.</P>
<P class="p47 ft8">Återkravsutredningen</P>
<P class="p967 ft7">Återkravsutredningen hade i uppdrag att ta fram enhetligare regler för återkrav beträffande förmåner riktade till enskilda inom välfärdssystemen.<A href="#page_343"><SPAN class="ft36">154 </SPAN></A>En utgångspunkt för uppdraget var att hela det felaktigt utbetalda beloppet skulle återkrävas, om inte mycket starka skäl talade emot detta. Återkrav av studiestöd ingick i utred- ningens uppdrag.</P>
<P class="p71 ft7">Utredningen har redovisat sitt uppdrag i betänkandet <SPAN class="ft8">Återkrav inom välfärdssystemen – förslag till lagstiftning </SPAN>(SOU 2009:6) och har lämnat ett förslag till en särskild lag om återkrav inom väl- färdssystemen. Lagen ska avse återkrav av ekonomiska förmåner i form av bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ända- mål som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket eller en kommun. Lagen omfattar därmed återkrav av studiestöd enligt studiestöds- lagen.</P>
<P class="p625 ft44"><SPAN class="ft41">154 </SPAN>Dir. 2007:177.</P>
<P class="p194 ft17">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft7">Huvuddragen i förslaget är att en förmån som betalats ut, och som vid utbetalningstidpunkten var felaktig eller betalades ut med för högt belopp, ska betalas tillbaka till den del den var felaktig. Om de som har tagit emot förmånen inte har orsakat den oriktiga utbetalningen gäller återbetalningsskyldigheten bara om de insett eller borde ha insett att utbetalningen var oriktig. Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns synnerliga skäl kan ett återkrav, eller krav på ränta och avgifter, efterges helt eller delvis. Återkravsutredningen föreslår även att lagen ska ge myndig- heten eller kommunen en möjlighet att med ett skäligt belopp räkna av återkrav från varje annan förmån, som omfattas av lagens tillämpningsområde och som myndigheten senare ska betala ut till den återbetalningsskyldige.</P>
<P class="p124 ft7">För studiestöd föreslås även en särskild bestämmelse om åter- betalningsskyldighet i två situationer. Bestämmelsen ska gälla oavsett om utbetalningen var felaktig vid utbetalningstidpunkten eller inte.</P>
<P class="p485 ft7">Den ena situationen avser att den som har tagit emot studiemedel är skyldig att betala tillbaka vad som har betalats ut för mycket därför att den studerandes inkomster har överstigit den inkomst som lagts till grund för beräkningen av studiemedlen. Bestämmelsen motsvarar i princip den nuvarande regleringen i 5 kap. 1 § första stycket studiestödslagen, men har formulerats så att den tydliggör att CSN inte behöver avvakta med ett återkravsbeslut till dess det föreligger ett taxeringsbeslut.</P>
<P class="p64 ft7">Den andra situationen avser en studerande som har avbrutit de studier för vilka studiestöd har beviljats. I sådana fall är den som har tagit emot stödet skyldig att betala tillbaka studiestöd som den studerande inte har haft rätt till. Alla studerande kommer därmed att bli strikt återbetalningsskyldiga i fall där en felaktig utbetalning beror på studieavbrott, ändrad studieinriktning eller ändrad studieomfattning. Återbetalningsskyldigheten gäller alltså oavsett om den studerande orsakat den felaktiga utbetalningen och oavsett om han eller hon insett eller borde ha insett att utbetalningen var oriktig.</P>
<P class="p968 ft17">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328345x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Kommitténs överväganden</P>
<P class="p90 ft7">Enligt kommitténs bedömning innebär förslagen från Återkravs- utredningen att en betydligt större andel av felaktiga förskotts- utbetalningar kan återkrävas än vad som är möjligt enligt dagens bestämmelser. Det gäller framför allt i situationer där felaktigheten beror på studieavbrott, ändrad studieinriktning eller ändrad studie- omfattning. Förslaget innebär även ökade möjligheter till avräk- ning. Även kommitténs förslag att studiemedel i regel ska betalas ut månadsvis i efterskott löser till stora delar de nuvarande problemen med sådana utbetalningar.</P>
<P class="p71 ft7">Den föreslagna återkravslagen innehåller dock inte någon bestämmelse om situationer där studiemedel först har betalats ut, och det därefter retroaktivt betalas ut en ersättning som inte får lämnas eller tas emot för samma tid. För att sådana situationer ska uppstå förutsätts bl.a. att den studerande går på en utbildning som ger rätt till både studiemedel och något annat stöd samt att personen har fått ett sent retroaktivt beslut om det andra stödet.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén har reflekterat över om det borde införas en särskild bestämmelse i studiestödslagen som tar sikte på dylika situationer, men har stannat för att inte föreslå en sådan bestämmelse. Det har sin grund i att dessa situationer inte bedöms vara alltför vanligt förekommande och att de borde minska när studiemedel betalas ut i efterskott. Kommittén bedömer att det inte heller är lämpligt att föreslå en särskild bestämmelse om återkrav av studiemedel i studiestödslagen, parallellt med en eventuellt ny återkravslag.</P>
<P class="p91 ft7">Om återkravsutredningens förslag om avräkning införs medför det att bestämmelsen om avräkning i 3 kap. 35 § andra stycket studiestödsförordningen bör upphävas, eftersom dessa bestämmel- ser annars reglerar samma fråga.</P>
<P class="p97 ft40">Kommitténs förslag leder till färre felaktiga utbetalningar</P>
<P class="p104 ft7">Delegationen mot felaktiga utbetalningar ur trygghetssystemen, <NOBR>FUT-delegationen,</NOBR> har uppskattat de felaktiga utbetalningarna ur studiemedelssystemet till 987 miljoner kronor per år. Uppskatt- ningen innehåller ett osäkerhetsintervall på mellan 3,5 och 7,5 pro- cent vilket motsvarar felaktiga utbetalningar på mellan 705 och 1 510 miljoner kronor.<A href="#page_345"><SPAN class="ft36">155 </SPAN></A>CSN har under 2008 genomfört två stick-</P>
<P class="p969 ft44"><SPAN class="ft41">155 </SPAN>Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</P>
<P class="p194 ft17">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328346x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">provsgranskningar som tyder på att de felaktiga utbetalningarna kan vara mindre än <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> skattningar visar. Dessa kontroller visade att 0,8 respektive 4,2 procent av utbetalningarna var felaktiga.<A href="#page_346"><SPAN class="ft36">156 </SPAN></A>Både <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> och CSN:s skattningar visar på svårigheterna att bedöma storleken på de felaktiga utbetalningarna.</P>
<P class="p485 ft7">En odiskutabel siffra som visar att de felaktiga utbetalningarna inte är försumbara, är summan studiestöd som årligen återkrävs. Under 2007 återkrävdes 390 miljoner kronor felaktigt utbetalat studiestöd, varav den absoluta merparten var studiemedel. Viss eftersläpning förekommer och en del av dessa återkrav avsåg studiestöd för tidigare år. Detta kompenseras dock av att återkrav av studiemedel för år 2007 även görs under framför allt 2008 och 2009. Utöver den återkrävda summan kunde 61 miljoner kronor konstateras felaktigt utbetalt utan att kunna återkrävas, vilket berodde på att mottagaren av studiemedlen varit i god tro vid utbetalningstillfället.<A href="#page_346"><SPAN class="ft36">157</SPAN></A></P>
<P class="p106 ft7">Det kan alltså med relativt stor säkerhet konstateras att studiemedel under ett år betalats ut felaktigt med en summa av cirka 450 miljoner kronor. Därtill kommer ett okänt antal felaktiga utbetalningar till ett okänt belopp. Det är dessa som är svåra att bedöma. Kommittén har inte på egen hand undersökt andelen felaktiga utbetalningar, men finner att det inte är helt orimligt att tro att felaktigheterna ligger i det intervall <NOBR>FUT-delegationen</NOBR> har uppskattat, dvs. att de omfattar minst cirka 700 miljoner kronor.</P>
<P class="p118 ft7">Av de enskilda åtgärder kommittén föreslår, bedömer vi att utbetalningar i efterskott i stället för i förskott, är den åtgärd som har klart störst potential att minska de felaktiga utbetalningarna. Med utbetalningar i efterskott kommer det att bli mycket ovanligt att mottagaren av en utbetalning kan hävda god tro. I princip kommer den studerande att kunna vara i god tro vid utbetal- ningstillfället enbart vid de utbetalningar som kommer att göras i förskott eller om CSN gjort ett fel som den studerande inte lätt kunnat uppdaga.<A href="#page_346"><SPAN class="ft36">158 </SPAN></A>Kommittén uppskattar att de felaktiga utbetal-</P>
<P class="p466 ft42"><SPAN class="ft52">156</SPAN><SPAN class="ft58">CSN (2008c); CSN (2008g).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">157</SPAN><SPAN class="ft58">Statskontoret (2008b).</SPAN></P>
<P class="p209 ft42"><SPAN class="ft52">158</SPAN><SPAN class="ft53">I detta sammanhang ska det nämnas att Återkravsutredningens förslag innebär att det vid omfattningsändringar eller avbrott inte ska behöva utredas om en studerande varit i god tro eller inte, vilket innebär att nästan alla sådana felaktiga utbetalningar kommer att kunna återkrävas.</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328347x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">ningarna därmed kan minskas med cirka 55 miljoner kronor, varav ungefär hälften utgörs av bidrag.<A href="#page_347"><SPAN class="ft36">159</SPAN></A></P>
<P class="p81 ft7">I övrigt leder inte enbart utbetalning i efterskott till en direkt minskning av de felaktiga utbetalningarna. Detta beror på att även utbetalningar i efterskott förutsätter meddelanden om ändringar från de studerande själva, skolor, högskolor eller andra myndig- heter. I den mån sådana uppgifter kommer in kan de felaktiga utbetalningarna redan i dag stoppas eller återkrävas. Effekten av att betala ut i efterskott i stället för i förskott kommer att innebära att flera utbetalningar hinner stoppas i stället för att, som i dag, de måste återkrävas.</P>
<P class="p91 ft7">På återkraven tillkommer en ränta på f.n. 5,67 procent och en årlig expeditionsavgift på 100 kronor.<A href="#page_347"><SPAN class="ft36">160 </SPAN></A>Utbetalningar som kom- mer att kunna stoppas i stället för att återkrävas innebär alltså ingen omedelbar besparing för staten. Däremot finns det risker med att ha en stor utestående fordran av återkrav. Som framgått bedöms hälften av den utestående fordran vara osäker. Med utbetalningar i efterskott kommer inflödet av nya återkrav att minska, vilket på sikt kommer att minska storleken på den utestående fordran. Därmed minskar även statens risker för att delar av återkravs- fordran kommer att skrivas av.</P>
<P class="p68 ft7">Kommittén bedömer att kombinationen av utbetalningar i efterskott och de åtgärder kommittén i övrigt förslår, kommer att ytterligare minska de felaktiga utbetalningarna. Kommitténs upp- skattning är att de felaktiga utbetalningarna av studiebidrag som i dag inte återkrävs sammanlagt kan minska med cirka 65 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p386 ft7">De senaste åren har CSN årligen fattat mellan 50 000 och 70 000 nya beslut om återkrav.<A href="#page_347"><SPAN class="ft36">161 </SPAN></A>Med utbetalningar i efterskott kunde en mycket stor del av dessa återkrav undvikas. Återkrav kommer dock att vara nödvändiga även framöver vad gäller de inkomstkontroller som görs i efterhand. Utbetalningar i efterskott påverkar inte dessa återkrav eftersom inkomstkontrollerna sker först cirka ett år efter att alla utbetalningar har verkställts.</P>
<P class="p71 ft25">Kommitténs samlade bedömning är att utbetalningar i efter- skott kan minska antalet återkrav av studiemedel med mellan 50 och 75 procent, vilket kan innebära mellan 30 000 och 40 000</P>
<P class="p510 ft42"><SPAN class="ft52">159</SPAN><SPAN class="ft53">Något mer än hälften av utbetalningarna av studiemedel utgörs av bidrag.</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">160</SPAN><SPAN class="ft95">Räntan överstiger statens utlåningsränta med 2 procent vid varje given tidpunkt. Åter- kravsräntan är avdragsgill för studiemedelstagaren.</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">161</SPAN><SPAN class="ft54">Statskontoret (2008b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328348x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">färre återkravsbeslut per år. Detta skulle medföra mycket positiva effekter för de studerande som slipper återkrav. Det skulle även innebära en stor administrativ besparing. CSN skulle dock tappa vissa intäkter av expeditionsavgifter.</P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.15</SPAN><SPAN class="ft168">Studiemedel för studerande med funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p787 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>En bestämmelse införs som medger att studerande med funktionshinder ska kunna få studiemedel för hel- respektive deltidsstudier även om den studerande inte når upp till de poängtal eller motsvarande som krävs för respektive studietakt.</P>
<P class="p970 ft7">CSN får utfärda närmare föreskrifter om tillämpningen.</P>
<P class="p460 ft7">Studiemedelssystemet är generellt. Studiemedel ges normalt med samma belopp m.m. till alla som studerar. Inom ramen för systemet finns dock möjligheter att göra vissa anpassningar till studerande med funktionshinder.</P>
<P class="p107 ft40">Studietakt</P>
<P class="p480 ft7">Studiemedel beviljas för heltids- eller deltidsstudier. Studietakten fastställs oftast genom att poängantalet för kursen eller kurserna ställs i relation till studietiden. Exempelvis ger studier vid hög- skolan som motsvarar 1,5 högskolepoäng per vecka rätt till studie- medel på heltid. Likaså ger studier vid komvux som motsvarar 20 verksamhets- eller gymnasiepoäng per vecka rätt till heltids- studiemedel.</P>
<P class="p62 ft7">Studerande med funktionshinder kan efter särskild prövning beviljas studiemedel med en högre studietakt än poängtalet egent- ligen motsvarar. Enligt praxis beviljas studiemedel genom en sådan individuell bedömning om den studerande har ett funktionshinder eller en kronisk sjukdom som medför att denne inte klarar av att läsa t.ex. på heltid, men ändå behöver lägga ner tid på studierna som motsvarar en heltidsinsats. För att undantag ska kunna göras ska funktionshindret eller sjukdomen vara väl styrkt. Det ska också vara styrkt från skolan eller läkare hur mycket tid den studerande behöver lägga ner på sina studier.</P>
<P class="p971 ft17">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Maximitid med studiemedel</P>
<P class="p104 ft7">För de studiemedelstagare som nyttjat så mycket studiemedel som normalt kan beviljas, kan ytterligare studiemedel bara beviljas om det finns synnerliga skäl. Funktionshinder bedöms som ett synner- ligt skäl om studierna försenats på grund av funktionshindret. Studiemedel beviljas vanligen för så lång tid som motsvarar den försening som funktionshindret gett upphov till.</P>
<P class="p69 ft40">Prövning av studieresultat</P>
<P class="p104 ft7">Studiemedel beviljas om den studerande klarat tillräckliga studie- resultat. En studerande som inte klarat tillräckliga resultat kan ändå beviljas studiemedel om personliga förhållanden kan antas ha inverkat på resultaten. Funktionshinder ses som ett sådant person- ligt förhållande. Normalt måste funktionshindret kunna styrkas av läkare eller liknande. Hur studierna påverkas räcker det dock normalt att den studerande själv intygar.</P>
<P class="p69 ft40">Avskrivning av studielån</P>
<P class="p90 ft7">Studielån kan skrivas av om det finns synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl som kan ge rätt till avskrivning är att en studerande blivit försenad i sina studier på grund av ett funktionshinder och av den anledningen varit tvungen att ta mer lån än den studerande annars skulle ha behövt göra, s.k. merskuldsättning. För att avskrivning ska kunna göras måste både funktionshindret och sambandet mellan funktionshindret och förseningen i studierna vara styrkta. Avskrivning sker i dessa fall oftast med ett belopp som motsvarar den s.k. merskuldsättningen.</P>
<P class="p68 ft7">Det är dock inte givet att den som exempelvis har fått studie- medel under längre tid även kan få sina studielån avskrivna. En bedömning görs från fall till fall av t.ex. funktionshindrets inverkan på studierna och omfattningen på förseningen.</P>
<P class="p972 ft17">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328350x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Förslag från fyra myndigheter</P>
<P class="p87 ft7">I en gemensam rapport till regeringen föreslår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Skolverket att Studiesociala kommittén ska utreda och komma med förslag till hur det studiesociala stödet och sjukförsäkringen bör förändras så att fler studenter med funktionshinder kan påbörja och fullfölja sin utbild- ning, och därmed på sikt ges möjlighet till försörjning genom eget arbete.<A href="#page_350"><SPAN class="ft36">162</SPAN></A></P>
<P class="p62 ft7">Ett av myndigheternas förslag är att riktlinjer bör lämnas för när undantag kan göras från den ordinarie beräkningen av studietakt. De föreslår att det bör regleras när exempelvis heltidsstudiemedel ska kunna beviljas trots att studierna bedrivs med reducerad studie- takt.</P>
<P class="p101 ft40">Kommitténs bedömning</P>
<P class="p372 ft7">Kommittén anser att de möjligheter och anpassningar för funk- tionshindrade som finns inom ramen för studiemedelssystemet är rimliga och lämpliga. De bör därför gälla även fortsatt. Kommittén konstaterar att en anpassning av studiemedlen till studerande med funktionshinder i mycket hög utsträckning måste ske genom att undantag görs genom bedömningar av skäl.</P>
<P class="p61 ft7">Med tanke på att behoven varierar stort mellan olika individer och att studierna påverkas olika mycket av ett funktionshinder, går det inte att tillämpa exakt samma lösning för alla studerande med funktionshinder. Detta gör förvisso situationen en aning mer osäker för vissa studerande. Det kan t.ex. vara oklart under utbildningens gång om en del av studielånen kommer att kunna skrivas av eller inte eftersom det beror på resultatet av studierna. Enligt kommitténs bedömning är detta ofrånkomligt. Det bör dock vara möjligt för en studerande att vända sig till CSN med en begäran om att få ett förhandsbesked om det finns skäl att lämna studiemedel utöver de ordinarie tidsgränserna med hänsyn till ett funktionshinder. Enligt vad kommittén erfar fattas sådana beslut redan i dag av CSN i enlighet med praxis från ÖKS. Dessa för- handsbesked är även möjliga att överklaga till ÖKS. Nuvarande praxis att lämna förhandsbesked bör enligt kommitténs bedömning författningsregleras för att skapa en förutsebar och enhetlig</P>
<P class="p307 ft44"><SPAN class="ft41">162 </SPAN>Arbetsförmedlingen m.fl. (2008).</P>
<P class="p393 ft17">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328351x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">tillämpning. Kommittén lämnar ett sådant förslag i detta kapitels avsnitt om maximitider.</P>
<P class="p56 ft7">Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Skolverket föreslår att <SPAN class="ft8">tydligare riktlinjer </SPAN>ska formuleras beträffande vem som kan beviljas studiemedel genom en individuell prövning av studietakten. De anger följande:</P>
<P class="p973 ft15">Undantag görs dock inte generellt, utan kan beviljas genom individuell prövning av synnerliga skäl. Beviljandet omprövas därefter under hela studietiden, vilket skapar en otrygg studiesituation. Det vore därför önskvärt med tydligare riktlinjer för den individuella prövningen.<A href="#page_351"><SPAN class="ft177">163</SPAN></A></P>
<P class="p672 ft7">Redan med dagens bestämmelser har CSN och ÖKS bedömt att det är möjligt och lämpligt att bevilja studiemedel efter en indivi- duell beräkning av studietakten. CSN har, liksom myndigheterna ovan, pekat på att myndigheten inte har något bemyndigande att utfärda föreskrifter om undantag från den ordinarie beräkningen av studietakten.<A href="#page_351"><SPAN class="ft36">164 </SPAN></A>CSN har föreslagit att det i studiestödsförord- ningen (2000:655) bör anges att studiemedel kan beviljas för hel- eller deltidsstudier även om den studerande inte når upp till krävt poängtal. CSN bör få bemyndigande att utfärda närmare före- skrifter om detta. Liknande bestämmelser har tidigare funnits inom ramen för rekryteringsbidraget.</P>
<P class="p91 ft7">Kommittén anser att det är rimligt att funktionshindrade som på grund av sitt funktionshinder behöver mer tid på sig för att utföra samma studieinsats som en person utan funktionshinder, precis som i dag ska kunna få studiemedel med ett belopp som motsvarar arbetsinsatsen. Av tydlighetsskäl är det lämpligt att tillämpningen ges stöd i en bestämmelse.</P>
<P class="p71 ft7">Det är emellertid viktigt att undantagen från de ordinarie reglerna om beräkning av studietakt inskränks till att gälla just gruppen funktionshindrade eller kroniskt sjuka som behöver mer tid på sig för att genomföra en viss studieinsats. Det är även angeläget att möjligheten inte utvidgas utanför denna krets efter- som det dels skulle upplevas orättvist om vissa får mer pengar än andra för samma studieinsats, dels skulle leda till att de studerande drar på sig högre studieskulder än studierna faktiskt motsvarar. Kostnaderna för studiestödet skulle också öka. Kommitténs förslag är därför att studiemedel med en individuellt beräknad studietakt ska kunna beviljas funktionshindrade eller kroniskt sjuka om det</P>
<P class="p639 ft42"><SPAN class="ft52">163</SPAN><SPAN class="ft53">Arbetsförmedlingen m.fl. (2008).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">164</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2004).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">finns särskilda skäl. En bedömning måste därmed, precis som i dag, göras i varje enskilt fall. Funktionshindret eller sjukdomen ska vara styrkt genom läkarintyg eller motsvarande. Hur mycket tid den studerande behöver lägga ner på sina studier bör också styrkas genom intyg från exempelvis företrädare för skolan eller hög- skolan, eller av sjukvårdspersonal.</P>
<P class="p85 ft7">Förslaget innebär att det blir tydligare att studiemedel kan ges för exempelvis heltid även om den studerande enligt ett poängtal bara läser på deltid. Eftersom tillämpningen redan i dag sker i enlighet med den föreslagna bestämmelsens innebörd får inte en ny bestämmelse några konsekvenser för utflödet av studiemedel.</P>
<P class="p77 ft25">CSN bör få rätt att meddela närmare föreskrifter om tillämp- ningen.</P>
<P class="p580 ft31"><SPAN class="ft31">4.6</SPAN><SPAN class="ft69">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p640 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.</P>
<P class="p788 ft7">Studiemedel får lämnas i sammanlagt högst 54 månader till en studerande som före den 1 juli 2010 studerat med studie- medel i mer än nio månader på eftergymnasial nivå, även om han eller hon inte uppfyller kraven för att få studiemedel utöver 36 månader enligt den nya lydelsen av 3 kap. 8 § studiestöds- lagen. Studiemedel utöver 36 månader får i dessa fall dock inte lämnas för längre tid än till och med den 31 december 2014.</P>
<P class="p789 ft7">Beslut om antal veckor med studiemedel för studerande på grundskole- och gymnasienivå, som har fattats enligt 3 kap. 8 § i dess äldre lydelse, upphör att gälla den 31 december 2012.</P>
<P class="p900 ft7">Studiemedel med en bidragsandel som motsvarar det högre bidragsbeloppet får lämnas till en studerande som fått studie- medel med det högre bidraget för studier på gymnasienivå och eftergymnasial nivå före den 1 juli 2010, om han eller hon fortsätter sin utbildning. Studiemedel med en sådan högre bidragsandel får dock inte lämnas för längre tid än till och med den 30 juni 2011.</P>
<P class="p974 ft25">Tilläggslån får lämnas i sammanlagt högst 27 månader till en studerande som före den 1 juli 2010 har fått tilläggslån enligt 3 kap. 14 § i dess äldre lydelse. Tilläggslån utöver 18 månader får</P>
<P class="p975 ft17">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328353x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p914 ft7">dock inte lämnas för längre tid än till och med den 31 december 2012.</P>
<P class="p915 ft7">Studerande som före den 1 juli 2010 studerat med studielån på sådan utbildning som kan ge rätt till avskrivning, ska kunna få sådana studielån avskrivna vid efterföljande högskolestudier i enlighet med äldre bestämmelser. Högskolepoäng avklarade senare än den 30 juni 2013 ska dock inte ge rätt till avskrivning. Motsvarande begränsning ska gälla för avskrivning av lån som tagits före den 1 juli 2001.</P>
<P class="p976 ft7">Kommittén föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2010. Genomförande av kommitténs förslag på studiemedels- området medför vissa initialkostnader för CSN. Dessa avser främst kostnader för att ställa om <NOBR>IT-systemen</NOBR> och informationsinsatser. Under hand har vi fått kännedom om svårigheter att klara samtliga förändringar med ikraftträdande den 1 juli 2010. Vi har dock inte ett tillräckligt underlag för att bedöma om det är en fråga om resurser eller om det även handlar om prioriteringar inom myndig- heten. Vår bedömning är att möjliga förändringar i genomförandet av våra förslag – i sin helhet eller till del – är en sak som regeringen får diskutera med myndigheten i samband med beredningen av kommitténs förslag.</P>
<P class="p461 ft7">Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet. För att inte alltför mycket ändra förutsättningarna för studerande som påbörjat utbildning före ikraftträdandet bör i vissa fall äldre bestämmelser tillämpas även efter den 1 juli 2010.</P>
<P class="p56 ft7">Om en studerande har genomfört studier med studiemedel som beräknats i veckor eller i andra tidsenheter enligt bestämmelser som tillämpats före den 1 juli 2010 ska tid med studiemedel räknas om till motsvarande antal månader.</P>
<P class="p55 ft7">För studerande på eftergymnasial nivå föreslår kommittén att studiemedel ska kunna lämnas i högst fyra år och att studiemedel ska kunna lämnas i sex år bara till den som avlagt en treårig högskoleexamen, har klarat av minst 180 högskolepoäng på en utbildning som är minst 3,5 år eller har avlagt examen från en tvåårig yrkesutbildning som inte är högskoleutbildning. Mot- svarande utländska utbildningar och motsvarande äldre svenska utbildningar ska jämställas med utbildningar enligt den aktuella svenska examensordningen. Detta innebär för vissa studerande en</P>
<P class="p369 ft17">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">kortare maximitid jämfört med vad som gäller i dag. Den som har planerat sina studier i enlighet med de äldre bestämmelserna, bör dock ges möjlighet att slutföra sina studier. Det bör därför införas en övergångsbestämmelse. Studerande som påbörjat sina studier med studiemedel före den 1 juli 2010 och studerat med studiemedel i mer än nio månader på eftergymnasial nivå ska kunna beviljas studiemedel i sammanlagt högst 54 månader utan hinder av de nya bestämmelserna. Studiemedel utöver 36 månader får i dessa fall dock inte lämnas för längre tid än till och med den 31 december 2014. Detta innebär att studerande som påbörjat sina studier senast under våren 2009 kommer att kunna slutföra studierna i enlighet med vad som gällde före den 1 juli 2010 förutsatt att de inte gör uppehåll i sina studier. Studerande som har påbörjat sina studier under hösten 2009 eller våren 2010 kommer däremot att omfattas av de nya bestämmelserna. Vi bedömer att dessa personer kommer att ha möjlighet att anpassa sin studieplanering till de nya reglerna och på så sätt kunna få studiemedel i totalt sex år.</P>
<P class="p665 ft7">I det nuvarande studiemedelssystemet är antalet veckor med studiemedel som en studerande har rätt till per studienivå beroende av hans eller hennes tidigare utbildning. I praktiken innebär det att CSN utreder vilken tidigare utbildning den sökande har första gången han eller hon ansöker om studiemedel på en viss nivå. CSN fastställer sedan i ett beslut till den studerande att han eller hon har rätt till studiemedel under ett visst antal veckor, t.ex. i 80 eller 120 veckor. Om inget sägs i övergångsbestämmelserna till studie- stödslagen kan sådana förvaltningsbeslut komma att gälla obegrän- sat. Det innebär att studerande som någon gång har fått ett beslut om rätt till studiemedel för en tid som överstiger den nya maxi- mitiden, 18 månader, kan åberopa detta. Kommittén anser att det är orimligt att den gamla lagstiftningen genom CSN:s beslut kan komma att få obegränsad giltighet för de som någon gång har haft studiemedel. Kommittén anser att beslutens giltighet behöver begränsas. Vi föreslår därför att de beslut CSN har fattat i enlighet med lagens äldre lydelse ska gälla längst t.o.m. år 2012. På så sätt ges god tid att informera studerande om regeländringen. Vi be- dömer även att det kommer att underlätta administrationen av ärendena. Enligt kommitténs uppskattning kommer även många av de studerande som tidigare har fått ett beslut om rätt till studie- medel för en tid som överstiger den nya maximitiden, ändå få rätt till ytterligare tid med studiemedel i enlighet med den utökade</P>
<P class="p793 ft17">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">möjligheten att få det med hänsyn till särskilda skäl, som införs genom den nya lagstiftningen.</P>
<P class="p81 ft7">I vissa situationer är det enligt vår mening motiverat att låta de studerande få rätt till studiemedelsbelopp med en bidragsandel som motsvarar det högre bidragsbeloppet enligt de äldre bestämmelser- na. I dessa fall bör dock den tid som studiemedel ska kunna lämnas med denna högre bidragsandel begränsas till att avse studiemedel som lämnas till och med utgången av juni 2011. Det gäller i de fall en studerande före den 1 juli 2010 fått det högre bidragsbeloppet för en utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna och fortsätter studierna på samma utbildning även efter den 1 juli 2010. I dessa fall får studiemedel lämnas i enlighet med 3 kap. 12 § första stycket 3 som reglerar bidrags- andelen för studier på grundskolenivå. Kommittén bedömer att det är mer förmånligt för de berörda studerande att få studiemedel enligt denna bestämmelse, i stället för att få studiemedel enligt äldre bestämmelser om det högre bidragsbeloppet, eftersom äldre bestämmelser medför ett lägre totalbelopp. Vi bedömer att detta även underlättar administrationen av de ärenden som berörs av denna övergångsregel. Vid bedömningen av vem som enligt övergångsreglerna ska ha rätt till en högre bidragsnivå ska äldre bestämmelser i studiestödsförordningen tillämpas.</P>
<P class="p977 ft7">Kommittén föreslår att maximitiden för tilläggslån sänks från motsvarande 27 månader till 18 månader. Den som har planerat sina studier i enlighet med de äldre bestämmelserna, bör dock ges en möjlighet att slutföra sina studier i enlighet med regler som gällde när studierna påbörjades. Det bör därför införas en övergångsbestämmelse. Studerande som har påbörjat sina studier med tilläggslån före den 1 juli 2010 ska därför kunna beviljas tilläggslån i sammanlagt högst 27 månader utan hinder av de nya bestämmelserna. Studiemedel utöver 18 månader får i dessa fall dock inte lämnas för längre tid än till och med den 31 december 2012. Detta innebär att studerande som påbörjat sina studier senast under våren 2010 kommer att kunna slutföra studierna i enlighet med vad som gällde före den 1 juli 2010, förutsatt att de inte gör uppehåll i sina studier.</P>
<P class="p461 ft7">Vi har vidare föreslagit att bestämmelsen om avskrivning av studielån för behörighetsgivande studier ska upphävas. Vissa över- gångsregler bör dock gälla under en tid för de låntagare som räknat med avskrivning enligt nuvarande regler. Enligt kommitténs bedömning är det dock rimligt att ange en sista tidpunkt för när de</P>
<P class="p163 ft17">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td215"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p19 ft22">Ett enklare studiemedelssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p978 ft7">högskolepoäng mot vilka avskrivning kan ske senast ska vara avklarade. Vi föreslår att högskolepoäng som klaras av senast den 30 juni 2013 ska kunna ge rätt till avskrivning. Samma tidsgräns ska gälla för avskrivning av lån som tagits före den 1 juli 2001. De studerande måste senast vid denna tidpunkt uppfylla kravet på att ha tagit studielån för studier på eftergymnasial nivå under minst tre terminer.</P>
<P class="p979 ft7">Kommittén bedömer att tre år är en rimlig tidsfrist. En stude- rande som har studerat på gymnasienivå för att läsa in högskole- behörighet och därefter direkt fortsätter med tre års högskole- studier, kommer därmed att kunna få hälften av de studielån som togs på gymnasienivån avskrivna. En förutsättning är att den stude- rande klarar sina högskolestudier. För studerande som däremot gör uppehåll mellan de behörighetsgivande studierna och högskole- studierna kommer inte övergångstiden att räcka till. Vi bedömer att detta är en lämplig avvägning. Det vore orimligt om studerande som gör uppehåll efter de behörighetsgivande studierna omfattades av äldre bestämmelser under mycket lång tid. Vid en tillämpning av de äldre bestämmelserna om avskrivning ska även äldre bestäm- melser i studiestödsförordningen tillämpas.</P>
<P class="p980 ft7">Kommittén har även föreslagit att vissa bestämmelser om studieresultatprövning för studerande på eftergymnasial nivå, som i dag regleras i CSN:s föreskrifter, ska införas i studiestödsför- ordningen. Reglerna innebär en viss skärpning av studieresultat- kravet jämfört med den reglering som finns i CSN:s föreskrifter. Kommittén överlåter till CSN att bedöma ett eventuellt behov av en övergångsregel till de tidigare bestämmelserna i samband med att CSN fattar beslut som att upphäva dem.</P>
<P class="p981 ft17">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<P class="p982 ft6"><SPAN class="ft11">5</SPAN><SPAN class="ft178">Effektivare studiestödsadministration</SPAN></P>
<P class="p983 ft31"><SPAN class="ft31">5.1</SPAN><SPAN class="ft69">Kommitténs uppdrag</SPAN></P>
<P class="p384 ft7">Enligt direktiven ska kommittén förutsättningslöst pröva och föreslå hur statens utgifter för studiestödsadministrationen kan minskas genom att hela eller delar av verksamheten hanteras och organiseras på ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Kommittén ska analysera CSN:s uppgifter för att pröva om dessa kan renodlas och effektiviseras, samt pröva om hela eller delar av verksamheten kan överföras i annan regi eller till annan aktör.</P>
<P class="p473 ft7">Kommittén ska även överväga vilken ledningsform CSN ska ha. Vidare ska kommittén ta ställning till om statens fordran gent- emot låntagare med befintliga lån och verksamheten med befintliga lån kan överföras i annan regi (t.ex. banker) och, i förekommande fall, föreslå hur detta bör ske. En eventuell sådan överföring till privata aktörer ska vara frivillig; den enskildes medgivande är en</P>
<P class="p474 ft7">förutsättning.</P>
<P class="p504 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Tre vägar till effektivisering</SPAN></P>
<P class="p384 ft7">Direktiven ger kommittén i uppdrag att pröva tre vägar för att minska statens utgifter för studiestödsadministrationen, dvs. genom att</P>
<P class="p984 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">CSN hanterar och organiserar den befintliga verksamheten på ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, dvs. genom att CSN:s organisation, arbetssätt och ledningsformer ses över och effektiviseras</SPAN></P>
<P class="p573 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">delar av CSN:s uppgifter förs över till andra aktörer</SPAN></P>
<P class="p985 ft17">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p781 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">CSN läggs ner och att nödvändiga statliga åtaganden läggs på en ny myndighet eller andra aktörer.</SPAN></P>
<P class="p535 ft7">De tre alternativen innebär mer eller mindre genomgripande förändringar. Det första handlar om att effektivisera den befintliga studiestödsadministrationen (CSN), det andra om att involvera nya aktörer i administrationen som komplement till CSN, och det tredje om att skapa en helt ny administrativ organisation.</P>
<P class="p381 ft31"><SPAN class="ft31">5.2</SPAN><SPAN class="ft69">Granskningen av studiestödsadministrationen</SPAN></P>
<P class="p645 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Uppläggning och genomförande</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Granskningen av studiestödsadministrationen har genomförts som en expertutvärdering. Delar av sekretariatet och kommittén har tillsammans med ett antal sakkunniga bildat en granskningsgrupp som analyserat CSN:s verksamhet i enlighet med kommitténs direktiv.</P>
<P class="p386 ft7">Som underlag för gruppens analys, och med utgångspunkt i ett frågeunderlag som granskningsgruppen tog fram under våren 2008, har CSN genomfört en självvärdering. Denna presenterades för granskningsgruppen i slutet av augusti 2008. Gruppen besökte i oktober 2008 CSN:s huvudkontor i Sundsvall, samt de lokala kontoren i Linköping och Örebro. Vid besöken genomfördes gruppintervjuer med anställda.</P>
<P class="p71 ft25">Studiesociala kommittén har kontinuerligt informerats om granskningsgruppens arbete. Granskningsgruppens rapport har fungerat som underlag för kommitténs överväganden och beslut.</P>
<P class="p949 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Tonvikt på studiemedelsadministrationen</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">CSN har ett brett uppdrag. Myndighetens ansvar för studiestöds- verksamheten hör hemma inom det utbildningspolitiska området, och ansvaret för lån till hemutrustning inom det integrationspol- tiska. Studiestödsverksamheten omfattar fem verksamhetsgrenar: administration av studiehjälp; administration av studiemedel; admi- nistration av bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning <NOBR>(Rg-bidrag);</NOBR> återbetalningsverksamhet; expertfunktion.</P>
<P class="p71 ft25">Eftersom Studiesociala kommitténs uppdrag i huvudsak avser studiemedelssystemet har granskningen av CSN koncentrerats till</P>
<P class="p816 ft17">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328359x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p986 ft7">administrationen av studiemedel och återbetalningsverksamheten.<A href="#page_359"><SPAN class="ft36">1 </SPAN></A>Övriga delar av CSN:s verksamhet har analyserats mer översiktligt.</P>
<P class="p894 ft7">Ett annat motiv bakom den prioritering som gjorts är att administrationen av studiemedlen och återbetalningarna är de i särklass mest omfattande verksamheterna i CSN:s uppdrag. Detta framgår av tabellen nedan. Kommittén bedömer därmed att den största effektiviseringspotentialen finns inom studiemedels- området.</P>
<P class="p987 ft72">Tabell 5.1 Intäkter, kostnader, resultat per verksamhetsgren, tusen kronor 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr12 td311"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td250"><P class="p908 ft72">Intäkter</P></TD>
<TD class="tr12 td312"><P class="p707 ft72">Kostnader</P></TD>
<TD class="tr12 td258"><P class="p291 ft72">Resultat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td170"><P class="p168 ft72">Studiehjälp</P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p713 ft72">124 447</P></TD>
<TD class="tr22 td66"><P class="p707 ft72">117 923</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p291 ft72">6 524</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td170"><P class="p168 ft72">Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p713 ft72">378 845</P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p707 ft72">358 985</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">19 860</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td170"><P class="p168 ft72"><NOBR>Rg-bidrag</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p908 ft72">701</P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p707 ft72">664</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td170"><P class="p168 ft72">Återbetalning</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p713 ft72">260 023</P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p707 ft72">246 392</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">13 631</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td170"><P class="p168 ft72">Central förvaltning</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p908 ft72">390</P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p707 ft72">370</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td170"><P class="p168 ft72">Hemutrustningslån</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p908 ft72">7 461</P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p707 ft72">7 070</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td170"><P class="p168 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p713 ft72">771 868</P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p707 ft72">731 405</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">40 463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td311"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td250"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td312"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td258"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p988 ft7"><NOBR>Rg-bidraget,<A href="#page_359"><SPAN class="ft36">2</SPAN></A></NOBR><A href="#page_359"><SPAN class="ft36"> </SPAN></A><NOBR>TUFF-ersättningen,<A href="#page_359"><SPAN class="ft36">3</SPAN></A></NOBR><A href="#page_359"><SPAN class="ft36"> </SPAN></A>administrationen av lån för hemutrustning och expertfunktionen utgör förhållandevis små verksamheter. Kommitténs bedömning är att de effektiviseringar och besparingar som skulle kunna åstadkommas inom dessa områden är begränsade.</P>
<P class="p989 ft7">Administrationen av studiehjälp till gymnasieelever är en större arbetsuppgift, både i ekonomiskt avseende och volymmässigt. I detta arbete ingår administrationen av studiebidrag, inackord- eringstillägg, extra tillägg samt bidrag för dagliga resor för gym- nasiestudier i Sverige. Studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg ges även till elever som läser utomlands. Under 2007 studerade 475 760 personer med studiebidrag, samtidigt som 95 procent av alla studiebidragsbeslut skapades maskinellt under</P>
<P class="p990 ft43"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft95">Studiemedel lämnas till högskolestuderande i Sverige och utomlands, samt till vuxenstude- rande.</SPAN></P>
<P class="p991 ft43"><SPAN class="ft52">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft95">Rg-bidraget</SPAN></NOBR> lämnas enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan, för vissa kostnader vid studier vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro samt vid riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade ungdomar i Angered, Kristianstad, Skärholmen och Umeå. Bidraget lämnas som stöd för att täcka extra kostnader för mat, boende och hemresor.</P>
<P class="p992 ft44"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft54">Så kallad </SPAN><NOBR>TUFF-ersättning</NOBR> lämnas enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar. <NOBR>TUFF-ersättning</NOBR> består dels av ersättning för förlust av arbetsinkomst eller motsvarande, dels av ersättning för resekostnader.</P>
<P class="p993 ft17">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">läsåret 2007/2008. Styckkostnaden för ett studiebidragsärende var 118 kronor 2007 , dvs. betydligt lägre än för studiemedel i Sverige (326 kronor), studiemedel för studier utomlands (1 390 kronor), merkostnadslån (445 kronor) och avskrivningsärenden (776 kro- nor). Kommittén bedömer att administrationen av studiehjälp i dagsläget är tillräckligt effektiv. En granskning i syfte att öka effek- tiviteten ytterligare är inte befogad.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Olika djup i analysen</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har haft i uppgift att pröva tre vägar att effektivisera studiestödsadministrationen. Vi har valt att koncentrera huvud- delen av arbetet till det första alternativ som anges i direktiven, dvs. till granskningen av den befintliga organisationen, CSN. Den här delen av uppdraget har utförts som en expertutvärdering, som inbegripit en analys av förutsättningarna för, själva genomförandet av och resultaten av den administrativa hantering som CSN står för.</P>
<P class="p57 ft7">När det gäller de båda övriga alternativen, dvs. att nya aktörer engageras i studiestödsadministrationen som komplement till CSN eller att en helt ny studiestödsadministrativ organisation skapas, har kommittén genomfört en riktningsanalys. Vi har skaffat oss underlag för att kunna ta ställning till om förändringar i den här riktningen överhuvudtaget är möjliga att genomföra givet de rättsliga förutsättningarna och det nuvarande studiestödssystemet, samt undersökt principiella fördelar, nackdelar och möjligheter. De frågor som ställs är, om hela eller delar av studiestödsadministra- tionen kan och bör överföras i annan regi eller till annan aktör.</P>
<P class="p91 ft7">Syftet med de här delarna av arbetet har varit att identifiera ett antal möjliga och realistiska alternativ till CSN. Vi har inte tagit ställning till hur dessa alternativ skulle realiseras, dvs. genomfört en organisationsanalys. Därför har vi inte heller analyserat de ekono- miska konsekvenserna av olika handlingsalternativ.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Kundperspektivet centralt</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Kundperspektivet har varit centralt i granskningsgruppens analys. Data har samlats in som beskriver kundernas erfarenheter och åsikter om CSN:s arbete. I det skriftliga underlag som CSN</P>
<P class="p994 ft17">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328361x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">utarbetade för gruppens räkning redovisas resultat från kundunder- sökningar som CSN genomfört under senare år.<A href="#page_361"><SPAN class="ft36">4</SPAN></A></P>
<P class="p85 ft7">Gruppens arbete har även presenterats och diskuterats i den referensgrupp som knutits till Studiesociala kommittén. I denna ingår bland annat studerandeorganisationer, dvs. företrädare för CSN:s centrala kundgrupper. Sveriges förenade studentkårer, SFS, har även bjudits in till särskilda överläggningar med gruppen. Underlag har begärts in från Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS, dvs. från den myndighet som prövar överklaganden av CSN:s beslut om beviljning och återkrav.<A href="#page_361"><SPAN class="ft36">5</SPAN></A></P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft70">Brett samråd</SPAN></P>
<P class="p87 ft25">Granskningsgruppens frågeställningar har i relevanta delar presen- terats och diskuterats med företrädare för bankväsende, hög- skoleväsende, kommuner och Försäkringskassan:</P>
<P class="p573 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">Svenska Bankföreningens medlemsföretag</SPAN></P>
<P class="p561 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">chefer för studentcentra vid högskolorna i Blekinge, Halmstad, Kalmar och Malmö, samt universiteten i Lund och Växjö</SPAN></P>
<P class="p995 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, referensgrupp för Sveriges vuxenutbildning, samt studie- och yrkesvägledare verk- samma i Hälsingland, Gävle och Uppsala</SPAN></P>
<P class="p585 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">Försäkringskassans ledning.</SPAN></P>
<P class="p131 ft7">Diskussioner i enskilda frågor har även förts med tjänstemän vid Närings- och Finansdepartementen, Utredningen om lokal service i samverkan (Fi 2007:06), Förvaltningskommittén (Fi 2006:08) samt Folkpensionsanstalten, FPA, i Finland.</P>
<P class="p996 ft43"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft95">Inom CSN är kundbegreppet vedertaget. CSN:s kundgrupper är: Högskolestuderande med studiemedel, gymnasieelever under 20 år som bedriver gymnasieutbildning i och utanför Sverige, studerande vid kommunal vuxenutbildning och folkhögskola, studerande vid kvali- ficerad utbildning och viss annan eftergymnasial utbildning, vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan, CSN:s samtliga låntagare, samt flyktingar.</SPAN></P>
<P class="p585 ft44"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft54">CSN:s beslut i ärenden om återbetalning av studielån överklagas till länsrätt.</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328362x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p997 ft60"><SPAN class="ft31">5.3</SPAN><SPAN class="ft131">Effektivisering av Centrala studiestödsnämnden, CSN</SPAN></P>
<P class="p998 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Centrala studiestödsnämndens förvalt- ningsanslag minskas med 200 miljoner kronor. Samtidigt höjs expeditionsavgiften för debitering av årsbelopp från nuvarande 100 kronor till 200 kronor, vilket motsvarar en årlig intäkts- ökning på 140 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta en minskning av myndighetens medel med 60 miljoner kronor.</P>
<P class="p999 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>CSN:s administration av studie- medlen har effektiviserats betydligt under senare år, bl.a. be- dömer vi dagens handläggningstider som i huvudsak tillfreds- ställande.</P>
<P class="p843 ft7">Vårt intryck är att den effektivisering som ägt rum till stora delar beror på att handläggning och kundservice automatiserats och digitaliserats under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Samtidigt konstaterar vi att det saknas indikatorer för att analysera och bedöma effekten av <NOBR>IT-satsningar</NOBR> inom myndighetssfären.</P>
<P class="p845 ft7">Kommittén bedömer att studiestödsadministrationen är starkt knuten till studiestödssystemet. Det innebär att myndig- hetens administrativa arbete och organisationslösningar – och även effektiviseringsutrymmet – i hög grad påverkas av studie- stödssystemets utformning. De förslag på förändringar av studiemedelssystemet som presenteras i andra delar av betän- kandet medför, enligt vår bedömning, att förutsättningar skapas för ytterligare effektivisering.</P>
<P class="p1000 ft7">Kommittén har identifierat tre områden där CSN:s service och effektivitet fortfarande behöver förbättras: stödet till komvux- studerande, hanteringen av studiemedel för utlandsstudier och arbetet för att förhindra felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p846 ft7">För att skapa förutsättningar för fortsatta effektiviseringar och besparingar anser vi att CSN:s ledningsform bör förändras. Kommittén bedömer att CSN bör göras om till en styrelse- myndighet. Vi menar även att myndighetens finansiella villkor och uppdrag bör anpassas, samt att kontorens lokalisering och dimensionering behöver ses över.</P>
<P class="p1001 ft17">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Presentation av CSN</SPAN></P>
<P class="p498 ft40">Kontorsorganisation</P>
<P class="p384 ft7">Nuvarande CSN bildades i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> genom att då- varande CSN slogs samman med de 6 studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder som då fanns. Studiemedelsnämnder- na var placerade på universitetsorterna och vuxenutbildnings- nämnderna fanns i varje län. De 30 kontoren minskades successivt till 24 och en regionindelning infördes. Under 2001 tillkom ett kundcenter i Kiruna.</P>
<P class="p111 ft7">År 2003 behövde CSN spara pengar och då lades 11 av de 24 kontoren ner. Även andra omorganisationer genomfördes. Bland annat avskaffades regionindelningen och kontoren inord- nades i stället i studiestödsavdelningen. Det innebär att kontors- organisationen i dag nästan är synonym med CSN:s studiestöds- avdelning. Utöver kontorsorganisationen innefattar avdelningen ett antal centrala enheter som i huvudsak är placerade i Sundsvall.</P>
<P class="p64 ft7">I dag finns <NOBR>CSN-kontor</NOBR> i Sundsvall, Umeå, Falun/Gävle, Stock- holm, Visby, Eskilstuna, Göteborg, Örebro, Linköping, Lund, Kalmar och Uppsala. Ett kundcenter har inrättats i Kiruna. Huvud- kontoret är placerat i Sundsvall. På några orter finns s.k. kund- mötesplatser.</P>
<P class="p501 ft40">Kontorens uppdrag</P>
<P class="p480 ft7">Varje år bestäms hur många och vilken typ av ärenden som varje kontor ska handlägga. Via ett elektroniskt ärendefördelningssystem fördelas därefter alla ärenden i enlighet med kontorens uppdrag. Denna utportionering av ärenden sker dagligen. Ett liknande system för fördelning av <NOBR>e-post</NOBR> introducerades 2007. Inkommande <NOBR>e-brev</NOBR> fördelas dock i realtid, i den ordning som CSN tar emot dem.</P>
<P class="p62 ft7">De stora ärendegrupperna hanteras på samtliga kontor, t.ex. studiemedel för studier i Sverige, återbetalningar avseende låntagare i Sverige, extern information och utbildning, telefonservice och e- posthantering. Receptioner för kundbesök finns ännu så länge</P>
<P class="p1002 ft17">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328364x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1003 ft7">också nästan överallt. Mindre ärendegrupper handhas bara på vissa kontor.<A href="#page_364"><SPAN class="ft36">6</SPAN></A></P>
<P class="p816 ft40">Avdelningsorganisation</P>
<P class="p1004 ft25">I slutet av 2008 hade CSN nästan 1 000 anställda. Dessa fördelas mellan fem avdelningar:</P>
<P class="p490 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">studiestödsavdelningen</SPAN><A href="#page_364"><SPAN class="ft36">7</SPAN></A></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">utvecklingsavdelningen</SPAN><A href="#page_364"><SPAN class="ft36">8</SPAN></A></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">avdelningen för verksamhetsstöd</SPAN><A href="#page_364"><SPAN class="ft36">9</SPAN></A></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">personalavdelningen</SPAN><A href="#page_364"><SPAN class="ft36">10</SPAN></A></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">ekonomiavdelningen.</SPAN><A href="#page_364"><SPAN class="ft36">11</SPAN></A></P>
<P class="p103 ft40">Ekonomiska villkor</P>
<P class="p82 ft7">CSN:s administration kostade 2007 cirka 731 miljoner kronor, vilket var en minskning med 20 miljoner jämfört med året innan. För finansieringen tilldelades myndigheten</P>
<P class="p1005 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN>ett anslag på cirka 365 miljoner kronor</P>
<P class="p926 ft43"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft96">* Studiemedel för studier utomlands sköts av kontoren i Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Linköpingskontoret har dessutom ensamt ansvar för studiehjälp för gymnasiestudier i utlandet.</SPAN></P>
<P class="p613 ft43">* Studiehjälp för gymnasiestudier i Sverige hanteras i Sundsvall, Falun/Gävle, Eskilstuna och Visby.</P>
<P class="p437 ft43">* Återbetalningsärenden för utlandsbosatta hanteras i Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå. Umeåkontoret har även hand om kravverksamheten för utlandsbosatta.</P>
<P class="p1006 ft64">* Skuldsanering hanteras av studiestödsavdelningens kravenhet. * Kravverksamheten sköts av kravenheten och kontoret i Kalmar.</P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft57">7</SPAN><SPAN class="ft96">Studiestödsavdelningen omfattar 13 kontor och fyra enheter: enheten för utländska med- borgare (EUM), enheten för handläggarstöd, inbetalningsenheten och kravenheten. Här fanns 2007 totalt 716 anställda, motsvarande 621 årsarbetskrafter. Det innebär att avdel- ningen volymmässigt är CSN:s i särklass största.</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft57">8</SPAN><SPAN class="ft96">Utvecklingsavdelningen ansvarar för studiestödsprocessens effektivitet. Det innebär att man arbetar med stöd till de handläggare som arbetar med studiestödsärendena, men inte med själva ärendehanteringen. Avdelningen hade 22 anställda 2007. Under 2008 ökades personalresursen till 35 årsarbetskrafter.</SPAN></P>
<P class="p511 ft64"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft179">Avdelningen för verksamhetsstöd ansvarar för ett antal stödprocesser till kärnprocesserna. Ansvaret för </SPAN><NOBR>IT-struktur</NOBR> och <NOBR>IT-drift</NOBR> är dominerande verksamheter. Vid avdelningen fanns</P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft64">209</SPAN><SPAN class="ft53">anställda under 2007, motsvarande 192 årsarbetskrafter.</SPAN></P>
<P class="p437 ft43"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft96">Vid personalavdelningen finns 14 anställda. Dessa ansvarar för organisationsstyrning, kompetens- och personalförsörjning samt för löne- och personaladministration.</SPAN></P>
<P class="p437 ft44"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft71">Ekonomiavdelningens 15 anställda ansvarar för verksamhetsstyrning och uppföljning, ekonomifrågor inklusive CSN:s ekonomiska styrning och redovisning, finansieringsfrågor, samt ekonomisk uppföljning och ekonomiska analyser.</SPAN></P>
<P class="p527 ft17">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1007 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">intäkter från avgifter och andra ersättningar på drygt 400 mil- joner kronor</SPAN></P>
<P class="p331 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">intäkter av bidrag på 3,7 miljoner kronor</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">finansiella intäkter på 2,2 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p559 ft7">Av CSN:s samlade kostnader utgjordes 57 procent av personal- kostnader, dvs. drygt 427 miljoner kronor under 2007. Det innebär att personalkostnaden ökade med lite mer än 24 miljoner kronor jämfört med året innan, i första hand på grund av löneökningar. CSN:s totala kostnader minskade dock eftersom kostnaderna för osäkra administrativa fordringar och konsultberoendet minskade och nya avtal tecknades för maskintjänster, licenser och betal- ningstjänster.</P>
<P class="p88 ft7">CSN har sedan 2003 gått från budgetunderskott till budgetöver- skott. Detta år genomfördes omfattande personalminskningar och flera kontor avvecklades. Ekonomin beräknas vara god till och med 2010. Därefter uppstår återigen ett underskott, då avgiftsintäkterna minskar och även tillgängliga internbudgetmedel blir mindre.</P>
<P class="p77 ft7">Fram till och med 2012 uppskattas 60 tjänster försvinna jämfört med 2008, de allra flesta inom studiestödsavdelningen, framför allt inom kontorsorganisationen. Neddragningarna är framtvingade av den beräknade intäktsminskningen under de kommande åren. Därutöver görs, enligt CSN, omprioriteringar av personalresurser till följd av nya behov.</P>
<P class="p75 ft40">Processorganisation</P>
<P class="p372 ft7">I det utåtriktade arbetet mot olika kundgrupper arbetar CSN sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> processorienterat. Processorienteringen är ett sätt att tydliggöra arbetsgången i kundservice och handläggning. I processerna beskrivs vilka arbetsmoment som ska göras när, i vilken ordningsföljd och på vilket sätt.</P>
<P class="p64 ft7">Inom CSN har utförliga processbeskrivningar utarbetats för de tre s.k. kärnprocesserna: studiestödsprocessen, processen för hem- utrustningslån och processen för officiell statistik, samt för ett antal delprocesser inom ramen för kärnprocesserna.</P>
<P class="p1008 ft17">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328366x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Elektronisk dokumenthantering och <NOBR>e-förvaltning</NOBR></P>
<P class="p104 ft7">Ett system med s.k. elektronisk dokumenthantering, EDH, intro- ducerades 1997 inom hela CSN. EDH innebär att all inkommande post, alla dokument, skannas centralt och lagras digitalt. I och med den digitala lagringen görs samtliga dokument tillgängliga för alla handläggare.</P>
<P class="p81 ft180"><SPAN class="ft7">Samtidigt som EDH infördes, introducerades även ett nytt handläggningssystem, STIS, som gjorde det möjligt att hantera betydligt fler ärenden än tidigare maskinellt. Systemet innebär bland annat att varje inskannat dokument automatiskt knyts till rätt studiestödstagare. </SPAN><A href="#page_366">12</A></P>
<P class="p55 ft7">Numera förekommer knappast några enkla, manuella handlägg- ningsärenden på kontoren. De enkla uppgifterna sköts maskinellt, förutom de ärenden som innehåller felaktiga uppgifter eller saknar vissa uppgifter. De ärenden som behandlas manuellt är därför i allmänhet mer komplexa än tidigare.</P>
<P class="p55 ft7">Under 2007 hanterades 40 procent av alla studiemedelsansök- ningar helt maskinellt från ankomstregistrering till första beslut. Detta innebar en ökning med 13 procentenheter sedan 2005. Allt arbete som sker vid årsskiften inför fastställande av årsbesked och betalningsplaner för återbetalningar och återkrav utförs maskinellt. Av inbetalningarna hanteras 99 procent helt maskinellt.</P>
<P class="p71 ft7">Under senare år har CSN satsat på att utveckla flera s.k. <NOBR>e-tjänster.</NOBR> Numera har t.ex. samtliga studerande tillgång till tjänsten ”Mina Sidor” på myndighetens hemsida. Med hjälp av en personlig kod kan var och en logga in för att se status på sin ansökan, utbetalningar, skuld, beställa blanketter och lämna studie- försäkran. Under 2007 lämnades 65 procent av alla studieförsäk- ringar in på detta sätt. En talsvarsfunktion har inrättats, som även denna bygger på inloggning med personlig kod.</P>
<P class="p71 ft7">För studier i Sverige är det sedan ett par år tillbaka möjligt att ansöka om studiemedel digitalt <NOBR>(e-ansökan).</NOBR> Även ändringar i ansökan kan göras digitalt, av studiemedelstagaren själv. Cirka 31 procent av alla ansökningar om studiemedel, tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån som lämnades 2007 var <NOBR>e-ansök-</NOBR></P>
<P class="p578 ft42"><SPAN class="ft41">12 </SPAN>I arbetet med att administrera studiestödet och hemutrustningslånen har CSN ett IT- system som i dagligt tal kallas för STIS (studiestödets informationssystem). <NOBR>STIS-systemet</NOBR> har tekniska kopplingar till andra myndigheters eller organisationers <NOBR>IT-system</NOBR> för att kontrollera, lämna över eller inhämta uppgifter. EDH är ett sätt att hantera dokument inom ramen för STIS.</P>
<P class="p109 ft17">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328367x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft7">ningar, och 45 procent av alla uppgifter om ändrade förhållanden som lämnades av kunderna, sköttes digitalt.<A href="#page_367"><SPAN class="ft36">13</SPAN></A></P>
<P class="p1009 ft7">Antalet <NOBR>e-brev</NOBR> till myndigheten har ökat kraftigt under senare år, och var under 2008 uppe i drygt 270 000. <NOBR>E-breven</NOBR> skickas via ett webbformulär på myndighetens hemsida.</P>
<P class="p989 ft25">Under 2007 kostade CSN:s verksamhet med <NOBR>IKT-anknytning</NOBR> cirka 227 miljoner kronor, fördelade på</P>
<P class="p1010 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">verksamhetsutveckling: 55 miljoner kronor/65 årsarbetskrafter</SPAN></P>
<P class="p1011 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">underhåll: 20 miljoner kronor/23 årsarbetskrafter</SPAN></P>
<P class="p1012 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft119">systemdrift 152 miljoner kronor (inklusive kostnader för exter- na driftsavtal och interna resurser).</SPAN></P>
<P class="p1013 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Effektivisering under senare år</SPAN></P>
<P class="p1014 ft7">Kommittén konstaterar att CSN:s service och handläggning har effektiviserats betydligt under senare år. I många avseenden bedö- mer vi nuvarande handläggningstider och kostnadseffektivitet som tillfredsställande.</P>
<P class="p1015 ft40">Handläggning och kundservice</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 5.2</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td313"><P class="p19 ft98">CSN, genomsnittlig handläggningstid, dagar</P></TD>
<TD class="tr15 td91"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td63"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td223"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td224"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td314"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td315"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td219"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td223"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td314"><P class="p180 ft98">Total handläggningstid<SPAN class="ft181">14</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td316"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td219"><P class="p1016 ft98"><NOBR>CSN-aktiv</NOBR> tid<SPAN class="ft181">15</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p24 ft72">2001</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p167 ft72">2008</P></TD>
<TD class="tr7 td317"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p24 ft72">2001</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p167 ft72">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td21"><P class="p168 ft72">Studiemedel, studier i Sverige</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td81"><P class="p24 ft72">25</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td22"><P class="p167 ft72">11</P></TD>
<TD class="tr23 td318"><P class="p19 ft124"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td91"><P class="p24 ft72">17</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td63"><P class="p167 ft72">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td9"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td228"><P class="p168 ft98">Studiemedel, studier utomlands</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td253"><P class="p24 ft72">38</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td218"><P class="p167 ft72">27</P></TD>
<TD class="tr31 td9"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td227"><P class="p24 ft72">26</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td319"><P class="p167 ft72">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td320"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p893 ft25">Handläggningen av studiemedelsärenden gick 2008 betydligt fortare än tidigare. Vissa handläggningstider har mer än halverats under <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p1017 ft43"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft95">Uppgifter om ändrade förhållanden kan även skickas från utbildningsanordnare och Försäkringskassan. Sådana ändringar skickas via fil.</SPAN></P>
<P class="p991 ft43"><SPAN class="ft52">14</SPAN><SPAN class="ft95">Med </SPAN><SPAN class="ft132">total handläggningstid </SPAN>menas den tid det tar från det att ett ärende registreras till ärendet beslutas eller avslutas. Tid för komplettering och tid hos annan myndighet ingår i handläggningstiden.</P>
<P class="p1018 ft44"><SPAN class="ft52">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">”</SPAN><SPAN class="ft115">CSN-aktiv</SPAN></NOBR><SPAN class="ft115"> tid </SPAN>avser den tid då CSN hanterar ett ärende. Här ingår inte den tid då CSN:s handläggare väntar på uppgifter från studerande eller andra uppgiftslämnare.</P>
<P class="p780 ft17">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328368x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Även telefonservicen har stärkts. Under 2008 var den genom- snittliga väntetiden i kö 1.55 minuter, och 80 procent av alla samtal besvarades inom tre minuter. I en kundundersökning som CSN genomförde i <NOBR>februari–mars</NOBR> 2008 var 69 procent av de telefon- kunder som begärt personlig service nöjda. Sex år tidigare fick CSN:s telefonkunder vänta betydligt längre. Under 2002 var kö- tiden 5.26 minuter och endast 55 procent av samtalen besvarades inom tre minuter. Under perioden har antalet telefonsamtal minskat med drygt 400 000, från 1 997 200 budgetåret 2002 till 1 562 200 sex år senare.</P>
<P class="p68 ft7">Under 2008 besvarades de drygt 270 000 <NOBR>e-breven</NOBR> i allmänhet inom 1,5 dygn.</P>
<P class="p103 ft40">Betydelsen av automatisering och elektroniska tjänster</P>
<P class="p82 ft7">Kommittén konstaterar att det saknas indikatorer, mål och prio- riteringar för en djupare analys av effektiviteten i statliga myndig- heters <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Denna slutsats presenterades under 2008 av Verket för förvaltningsutveckling, Verva.<A href="#page_368"><SPAN class="ft36">16 </SPAN></A>Därmed är det inte heller möjligt att, inom ramen för kommitténs uppdrag, värdera CSN:s <NOBR>IT-kostnader</NOBR> eller <NOBR>IT-val</NOBR> ur ett förvaltningsekonomiskt eller systemtekniskt perspektiv. Kommitténs slutsats är att regeringen behöver utarbeta en handlingsplan för myndigheternas <NOBR>e-förvaltningsutveckling</NOBR> som underlag för denna typ av analyser.<A href="#page_368"><SPAN class="ft36">17</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Vårt generella intryck är dock att CSN:s satsningar inom IT- området har varit offensiva och skapat förutsättningar för effekti- visering av handläggning och kundservice under <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p81 ft7">Arbetet förefaller också ha varit framgångsrikt, i bemärkelsen att de system och hjälpmedel som tagits i bruk har varit robusta. I de intervjuer som granskningsgruppen genomfört har anställda poängterat att systemstödet fungerar och att driftsstörningarna är förhållandevis få.</P>
<P class="p55 ft25">Även många av kunderna verkar i huvudsak nöjda. CSN har genomfört flera undersökningar av hur studiemedelstagarna upp- fattar de nya digitala tjänsterna. I undersökningar av låntagarnas</P>
<P class="p33 ft42"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft53">Verva (2008).</SPAN></P>
<P class="p511 ft42"><SPAN class="ft52">17</SPAN><SPAN class="ft58">I januari 2008 presenterade regeringen en nationell handlingsplan för den svenska </SPAN><NOBR>e-för-</NOBR> valtningen. Planen syftar till att förbättra samordningen av det strategiska <NOBR>e-förvalt-</NOBR> ningsarbetet inom Regeringskansliet. Fyra insatsområden pekas ut: regelverk för myndig- hetsövergripande samverkan och informationshantering; tekniska förutsättningar och IT- standardisering; gemensamma verksamhetsstöd, kompetensförsörjning och samlad uppfölj- ning; förvaltningens kontakter med medborgare och företagare. Regeringen (2008a).</P>
<P class="p459 ft17">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328369x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">erfarenheter av tjänsten ”Mina Sidor” på CSN:s hemsida, som genomfördes under 2006 och 2007, uppger 94 procent av användar- na att tjänsten fungerar mycket bra eller bra. Ungefär 80 procent av dessa användare antingen studerar eller tänker börja studera vid högskola. Under 2007 genomfördes även en undersökning av studiemedelstagarnas syn på möjligheten att ansöka om studie- medel elektroniskt. Resultaten visar att de flesta som använder tjänsten är högskolestuderande, vana datoranvändare och har egen dator. Många av dem som avstår från elektronisk ansökan är jämförelsevis unga och saknar <NOBR>e-legitimation.</NOBR> Andra tycker inte att de fått tillräcklig information om tjänsten för att kunna nyttja den. Ytterligare ett skäl att avstå från <NOBR>e-lösningen</NOBR> är att pappersansökan uppfattas som enklare att hantera.</P>
<P class="p610 ft40">Kvalitet och kvalitetsarbete</P>
<P class="p480 ft7">Under 2007 överklagades ungefär 6 600 av CSN:s beslut om studie- stöd. Av dessa ändrade CSN ungefär 40 procent, dvs. cirka 2 500 beslut, eftersom de varit bristfälligt utredda, för att regeltillämp- ningen varit felaktig eller för att kunden inte lämnat fullständig information.<A href="#page_369"><SPAN class="ft36">18</SPAN></A></P>
<P class="p485 ft7">Kommitténs intryck är att under senare år har CSN:s insatser för att öka kvaliteten i arbetet intensifierats. Framför allt med start under 2007 har flera åtgärder genomförts som syftar till att stärka kvaliteten i handläggning och kundservice, bl.a. för att minska antalet handläggarfel. Detta framgår av granskningsgruppens rapport. Numera finns t.ex. kvalitetsmål för myndighetens olika verksamheter fastställda, samt för kontorens och enheternas arbete.</P>
<P class="p65 ft7">Kvalitetsmål har även formulerats för de stickprovsunder- sökningar som sedan ett par år tillbaka görs av delar av studie- stödsprocessen eller av vissa ärendetyper. För det mesta behandlar dessa undersökningar områden som identifierats som särskilt problematiska. Kontrollerna har under de senaste åren skett månadsvis. Tidigare var det vanligare med engångsgranskningar.</P>
<P class="p64 ft25">Dessutom har en specialistfunktion inrättats inom samtliga verksamhetsgrenar, på samtliga kontor. Specialisterna ansvarar för kvalitetsgranskningar, viss metodutveckling och information om</P>
<P class="p929 ft44"><SPAN class="ft41">18 </SPAN>De ärenden som CSN inte ändrar självt skickas vidare till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS, för bedömning. Under 2007 ändrade ÖKS mindre än fem procent av dessa överklagade studiemedelsärenden till den klagandes favör.</P>
<P class="p477 ft17">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">förändringar i rutiner och arbetssätt. Studiestödsavdelningens enhet för handläggarstöd samlar in och bearbetar handläggarnas förslag på förbättringar i arbetssätt och rutiner, och CSN:s jurister bidrar med råd i rättsliga frågor. Interna seminarier och utbild- ningsinsatser genomförs för att sprida information om nya arbets- metoder och riktlinjer.</P>
<P class="p55 ft7">Det är kommitténs intryck att systemet för kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling är ambitiöst och i linje med myndighetens uppdrag. Framför allt arbetet med att stärka kvaliteten i hand- läggningen av ärenden av utredningskaraktär förefaller ske allt mer systematiskt.</P>
<P class="p625 ft40">Regelverkets betydelse för effektiviteten</P>
<P class="p90 ft7">I CSN:s strategiska plan <NOBR>2008–2012</NOBR> anges den s.k. regelstrategin som en av fyra verksstrategier. Strategin innebär att CSN under de närmaste åren kommer att arbeta för att studiestödssystemets regler ska följa samhällsutvecklingen, framför allt inom utbild- ningsväsendet och när det gäller frågor om låntagande och skuldhantering. Målet är att reglerna ska vara tydliga och lätt- begripliga – ökad schablonisering förespråkas – och de ska utfor- mas så att felaktiga utbetalningar förhindras. Regelverket ska även fungera väl i ett system med <NOBR>e-förvaltning</NOBR> och tillämpas korrekt och enhetligt. Även i myndighetens verksamhetsplan 2008 och i regleringsbrevet för 2008 anges att regelverket och regeltillämp- ningen ska förbättras.</P>
<P class="p68 ft7">Under granskningsgruppens platsbesök vid CSN:s huvudkontor i Sundsvall, samt vid kontoren i Linköping och Örebro, återkom såväl ledning som övriga anställda till det regelverk som styr studie- medlen och därmed anger förutsättningarna för CSN:s arbete. Den detaljreglering som studiestödslagen, studiestödsförordningen och myndighetens regleringsbrev innebär, anses begränsa CSN:s hand- lingsutrymme och göra administrationen till en komplicerad och omfattande verksamhet. Lag- och förordningstexter förutsätter en mängd individuella bedömningar och prövningar. Individuella kon- takter ska tas, en mängd beslut fattas och omprövas, och fort- löpande kontroller behöver genomföras under arbetets gång.</P>
<P class="p96 ft25">Kommittén bedömer att studiestödsadministrationen och studiestödssystemet är tätt sammanvävda. Hur det administrativa arbetet organiseras och vilken organisationslösning som väljs, samt</P>
<P class="p508 ft17">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328371x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">även effektiviseringsutrymmet, har att göra med hur studiestöds- systemet är utformat.</P>
<P class="p85 ft7">Vi menar också att om regelverket ska tillämpas i sin nuvarande utformning är det svårt att undvika att delar av administrationen blir arbetsintensiv och omständlig. Kommittén ger i andra delar av detta betänkande förslag på hur studiemedelssystemet kan förenk- las och göras mer generellt. Dessa förändringar är dock inte så genomgripande att de förändrar systemet i grunden. Administra- tionen kommer även i framtiden att vara arbetskrävande, indivi- duella prövningar kommer att förutsättas och viss manuell hantering kommer fortfarande att vara nödvändig.</P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Stödet till komvuxstuderande</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Samtidigt som delar av studiemedelsadministrationen effektivise- rats kraftigt under senare år framstår andra delar som svårare att hantera och mindre effektiva. Stödet till komvuxstuderande på grundskole- och gymnasial nivå är en sådan verksamhet.<A href="#page_371"><SPAN class="ft36">19</SPAN></A></P>
<P class="p107 ft40">Svårt att förstå, förklara och göra rätt</P>
<P class="p100 ft7">CSN:s olika kundgrupper har, enligt kommitténs bedömning, vitt skilda behov av information och studieekonomiskt stöd. Gym- nasieeleverna märker CSN knappt av. Hanteringen av studiehjälpen sköts till 95 procent maskinellt. En genomsnittlig högskolestude- rande kräver inte heller särskilt mycket uppmärksamhet. Student- erna har i allmänhet inte särskilt svårt att överblicka studiemedels- systemet, eller att använda webbsidor och telefoner för att ansöka om medel och i annan kommunikation med CSN.</P>
<P class="p1019 ft43"><SPAN class="ft41">19 </SPAN>När kommittén fortsättningsvis diskuterar behovet av stärkt stöd till komvuxstuderande avses i första hand studerande inom den kommunala vuxenutbildningen på grundskolenivå och gymnasial nivå som kommunerna är huvudman för. Kommuner har enligt skollagen möjlighet att antingen anordna komvuxutbildning i egen regi eller att uppdra åt andra att genomföra utbildning för vuxna, dvs. att uppdra åt andra att anordna utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå å kommunens vägnar. I dagsläget bedrivs ungefär en femtedel, 21 procent, av den kommunala vuxenutbildningen på entreprenad. Andelen upphandlad utbildning varierar stort mellan kommunerna. Enligt skollagen (1985:1100) får kommunerna endast delegera den myndighetsutövning som hör till lärares utgifter i entreprenadförhållandet. Det innebär att kommunen fortfarande har ansvaret för rektors- funktionen och myndighetsutövning i form av mottagande, intagning och utfärdande av betyg. Även folkhögskolor anordnar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p587 ft17">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328372x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">För komvuxstuderande är situationen ofta en annan, framför allt för studerande på grundskolenivå. Dessa behöver mer stöd och information än andra grupper och kan ha svårare att förstå den information som ges. Detta framkom i granskningsgruppens inter- vjuer med CSN:s anställda. En majoritet av dem som besöker <NOBR>CSN-kontorens</NOBR> receptioner är komvuxstuderande och de ärenden som avser studiemedel till de här grupperna är ofta både mer tidskrävande och mer svårbedömda än andra. En uppskattning som gjordes under en intervju var att vuxenstuderande ”utgör 25 pro- cent av kunderna och tar 75 procent av tiden”. Att behovet av stöd och information är större har delvis att göra med elevgruppernas sammansättning, med språkproblem som gör kommunikationen svårare. Inom utbildningar på grundskolenivå är 86 procent av de studerande födda utomlands. Det är också inom dessa utbildningar som andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat mest under de senaste åren. Inom utbildningar på gymnasial nivå utgör andelen utlandsfödda mindre än 30 procent.</P>
<P class="p461 ft7">Att studiemedelssystemet ter sig svårbegripligt har inte bara med språket att göra. Det beror också på komvuxutbildningens flexibla uppläggning och på att de studerandes skiftande förutsät- tningar och behov inte är lätta att kombinera med studiemedels- systemets regler. Bestämmelserna blir svåra att tillämpa. Det är inte självklart hur bedömningar ska göras och vilka beslut som är riktiga. Under 2007 undersökte CSN skolornas rapportering inom den kommunala vuxenutbildningen. Undersökningen visade att skolorna sinsemellan gjorde olika bedömningar, framför allt av vad som ska gälla vid rapportering av studieinaktivitet, avbrott av kurs och sjukfrånvaro.<A href="#page_372"><SPAN class="ft36">20</SPAN></A></P>
<P class="p461 ft7">Dessutom har framför allt studerande på grundskolenivå svårare än andra att klara av sina studier inom givna tidsramar. Även de som enbart läser behörighetsgivande ämnen får ofta svårt att hinna med. Relativt många inom den här gruppen avbryter sina studier i förtid, når inte upp till sitt studieåtagande eller ändrar inriktning eller omfattning under studiernas gång. Dessa blir återbetalnings- skyldiga. Låntagare på grundskole- och gymnasienivå är samtidigt överrepresenterade bland de låntagare som har svårt att betala till- baka sina studielån. Vuxenstuderande på grundskolenivå anger oftare än andra att studiemedlen inte täcker deras levnadsomkost- nader. Den kartläggning av kommunernas praxis beträffande för-</P>
<P class="p194 ft44"><SPAN class="ft41">20 </SPAN>CSN (2008e).</P>
<P class="p194 ft17">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">sörjningsstöd till studerande som kommittén genomfört, visar att dessa studerande också tar emot ekonomiskt bistånd betydligt oftare än studerande på andra utbildningsnivåer.</P>
<P class="p85 ft7">Vid det besök vid en komvuxenhet i Eskilstuna som kommittén genomförde, framstod den komvuxstuderandes vardag som förvirrande, med obegripliga regler och svårbegriplig information om de ekonomiska villkoren för studierna. Det förekommer att studiemedelstagare inte är medvetna om att när de ansöker om studielån, är det faktiska lån som de tar som ska betalas tillbaka. Andra känner inte till att det finns en fribeloppsgräns. Kommunens studievägledare ägnar en allt större del av arbetstiden åt att försöka förstå och förklara studieekonomiska frågor. Liknande resultat har kommit fram vid de intervjuer som granskningsgruppen genom- fört.</P>
<P class="p86 ft40">Förslag på regler som förenklar och förbättrar</P>
<P class="p87 ft7">I kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>föreslår kommittén för- ändringar i det nuvarande studiemedelssystemet som enligt vår bedömning bör leda till att villkoren för komvuxstuderande förbättras. Vi föreslår att studiemedel för studier på grundskolenivå ska lämnas i högst 18 månader, vilket innebär att många studerande på den här nivån får längre tid på sig att slutföra sina studier.</P>
<P class="p77 ft7">Förslaget innebär samtidigt att mer generella tidsgränser införs, eftersom alla får rätt till studiemedel i två år för studier på grundskolenivå och till ytterligare två års studier på gymnasial nivå. I det nuvarande studiemedelssystemet finns tre tidsgränser för den grundläggande vuxenutbildningen och två för den gymnasiala, och utbildningsbakgrunden avgör hur mycket studiemedel som var och en har rätt till. Kommitténs förslag betyder att systemet blir mer lättbegripligt och därmed bör även CSN:s handläggning under- lättas. Med en grundläggande rätt för samtliga till studiemedel i två år finns färre tidsgränser att ta ställning till och de studerandes utbildningsbakgrund behöver inte bedömas. Samtidigt blir det enklare att förutse hur mycket studiemedel varje komvuxstude- rande har rätt till, och därmed även enklare att planera studierna på ett realistiskt sätt.</P>
<P class="p666 ft25">Dessutom föreslår kommittén att dagens konstruktion med ett generellt och ett högre bidrag ska avskaffas. I stället förordar vi en bidragsnivå per utbildningsnivå. Även detta innebär att studie-</P>
<P class="p810 ft17">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">medelssystemet blir enklare att begripa och att förutsättningarna blir tydligare. Varje studerande kommer att veta hur mycket bidrag som kan beviljas och hur stor studieskulden blir.</P>
<P class="p1020 ft114">Handläggningen av komvuxstuderandes studiemedel behöver synliggöras</P>
<P class="p70 ft7">De regelförändringar som kommittén föreslår innebär att CSN:s arbete kan effektiviseras. Vi bedömer dock att den interna hanteringen av komvuxstuderandes studiemedel behöver stärkas ytterligare. En förutsättning för ytterligare effektiviseringar är att den här delen av verksamheten synliggörs på ett tydligare sätt än i dag.</P>
<P class="p117 ft7">CSN:s kundverksamhet beskrivs i form av processer. Av pro- cesserna framgår hur arbetet ska genomföras, dvs. vilka arbets- moment som ska göras när, i vilken ordningsföljd och på vilket sätt. De processbeskrivningar som fastlades inom CSN i början på <NOBR>2000-talet</NOBR> ser dock i princip likadana ut i dag som de gjorde då. Detta har framkommit i granskningsgruppens analys. De senaste årens utvecklingsarbete har inriktats mot att förfina myndighetens arbetssätt inom ramen för de existerande processerna, snarare än om att se över processerna som sådana. Det har handlat om effekti- visering av kundarbetet inom ramen för processerna, snarare än om effektivisering av processerna.</P>
<P class="p71 ft7">Granskningsgruppen har visat att i en i övrigt processtyrd organisation, finns det ingen processbeskrivning som svarar mot hanteringen av studiemedel för komvuxstuderande. Studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning behandlas till- sammans med studerande på eftergymnasial nivå inom ramen för en och samma studiemedelsprocess. Detta innebär, bedömer kom- mittén, en risk att de särskilda villkor som gäller för komvuxstude- rande inte uppmärksammas och att anpassade arbetssätt inte utvecklas. Framför allt i beviljningen av studiemedel framstår arbetet som mer komplicerat än när det rör studerande på efter- gymnasial nivå. Många komvuxstuderande behöver även bättre information än i dag för att ansökningsförfarandet ska fungera smidigt.</P>
<P class="p461 ft25">Också i ekonomiskt avseende behöver den kommunala vuxen- utbildningen göras mer synlig. I CSN:s ekonomiska redovisning görs inte åtskillnad mellan handläggningstider och styckkostnader</P>
<P class="p508 ft17">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">för studiemedel för studier på grundskolenivå, gymnasial nivå respektive eftergymnasial nivå. Det går alltså inte att se hur mycket hanteringen av studiemedel för vuxenutbildning på grundskole- och gymnasial nivå kostar, eller hur tidskrävande den är, jämfört med andra delar av administrationen.</P>
<P class="p107 ft40">Lokal samverkan och anpassad kontorsorganisation</P>
<P class="p372 ft7">Inom CSN finns planer på att stärka informationen till skolhuvud- män och studiemedelstagare, samt på att utveckla arbetet med studiesocial vägledning. Planerna beskrivs i myndighetens strate- giska plan <NOBR>2008–2012.</NOBR> Det första av de nio målområden som anges i denna är ”proaktiv studiesocial vägledning”. Också i de intervjuer som granskningsgruppen genomfört, framhålls att information och vägledning till framför allt komvuxstuderande och kommunala skolhuvudmän ska stärkas, att detta är verksamhetsområden som ska prioriteras i framtiden.</P>
<P class="p61 ft7">Kommitténs bedömning är att en utökad satsning på informa- tions- och kunskapsutbyte med framför allt kommunala skol- huvudmän är väl motiverad. Ett viktigt syfte med denna samverkan bör vara att utveckla CSN:s hantering av studiemedel för komvux- studerande. Utbytet bör innebära att CSN:s handläggare får en djupare kunskap om de villkor som gäller för vuxenstuderande på grundskolenivå och gymnasial nivå, som kan bidra till att stärka myndighetens kundservice och handläggning av studiemedlen. Ett annat syfte är att stödja skolhuvudmännen, framför allt i arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Däremot anser vi inte att CSN ska erbjuda studiesocial eller annan vägledning till studerande på grundskolenivå och gymnasial nivå. Den samlade kunskapen om villkoren för komvuxstudier och om de vuxenstuderandes situation finns hos skolhuvudmännen, inte i första hand inom CSN.</P>
<P class="p665 ft7">Den samverkan som kommittén förordar förutsätter att CSN- kontorens uppdrag och lokalisering ses över. Den geografiska lokaliseringen av CSN:s kontor är historiskt betingad, kontors- organisationen har CSN ”ärvt”. De nuvarande kontoren var ursprungligen studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder och kontoren finns kvar på de orter där dessa nämnder en gång placerades. Om man inom CSN fick börja bygga upp en kontors- organisation från början är det inte självklart att de nya kontoren skulle hamna på samma orter. Detta menade både anställda och</P>
<P class="p568 ft17">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328376x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">ledning under granskningsgruppens intervjuer. Den kundservice och handläggning som utförs på vart och ett av kontoren är i dag geografiskt obunden. Detta har framgått både av skriftliga underlag och av de intervjuer som genomförts med ledning och anställda. Kundservice och handläggning som avser studiehjälp, studiemedel och återbetalning utförs på de flesta kontor, utan regional anknyt- ning. Även telefonsamtal och <NOBR>e-brev</NOBR> sprids över landet.</P>
<P class="p55 ft7">I väglednings- och informationsfrågor samarbetar däremot CSN:s handläggare lokalt, med de kommuner eller skolor som finns i närheten av respektive kontor. Kommuner och skolhuvud- män utom kontorens räckvidd erbjuds inte samma service. Kommitténs slutsats är att med nuvarande kontorsorganisation fördelas informationsinsatser och kunskapsutbyte ojämnt och ofullständigt över landet.</P>
<P class="p57 ft7">Den lokala samverkan som vi förordar behöver planeras utifrån nationella behov. Vårt förslag innebär att varje kontor får ett tydligare regionalt ansvar samtidigt som den information som CSN erbjuder skolhuvudmännen, det kunskapsutbyte som etableras, blir nationellt täckande. Detta får konsekvenser för CSN:s kontors- organisation. Kontorens lokalisering och dimensionering behöver i större utsträckning än i dag bestämmas utifrån en nationell analys av skolhuvudmännens och de studerandes behov.</P>
<P class="p71 ft7">Att den offentliga förvaltningen ska anpassas efter medborgar- nas behov, och inte efter myndigheternas, är en central utgångs- punkt även i den pågående utredningen av lokal service i sam- verkan.<A href="#page_376"><SPAN class="ft36">21 </SPAN></A>Samhällsservice bör vara likvärdigt tillgänglig för alla, men inte ha samma innehåll eller erbjudas på samma sätt överallt. Enligt utredningen ska efterfrågan tjäna som ledstjärna för organiseringen av serviceutbudet, och för detta krävs gränsöverskridande samord- ning i produktion och leverans av offentliga tjänster. Stat och kommun behöver samverka, fastslår utredaren i delbetänkandet</P>
<P class="p1021 ft8">Lättare att samverka – förslag om förändringar i samtjänstlagen</P>
<P class="p471 ft25">(SOU 2008:34). Brist på samverkan innebär slöseri med ekono- miska resurser och kompetens.</P>
<P class="p1022 ft42"><SPAN class="ft41">21 </SPAN>Regeringen tillsatte 2007 utredningen <SPAN class="ft111">Utveckling av lokal service i samverkan </SPAN>(Dir. 2007:68). Utredningen ska stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med lokala servicekontor och andra samverkansinitiativ, samt utreda former för samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner. Målet för utredaren är att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen. Arbetet ska avslutas senast den 1 november 2009.</P>
<P class="p109 ft17">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328377x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Studiemedel för utlandsstudier</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">I granskningsgruppens rapport framstår hanteringen av utlands- studiemedel som jämförelsevis krånglig och ineffektiv. Kommittén bedömer därför att även administrationen av studiemedel för utlandsstudier behöver effektiviseras ytterligare.</P>
<P class="p107 ft40">Ansvarsfördelning inom CSN</P>
<P class="p372 ft7">Studiemedel för studier utomlands hanteras vid <NOBR>CSN-kontoren</NOBR> i Umeå, Lund, Stockholm och Linköping. Varje kontor ansvarar för ett begränsat antal länder. Kontoren i Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå handlägger återbetalningsärenden för utlandsbosatta återbetalare. <NOBR>Umeå-kontoret</NOBR> administrerar all kravverksamhet för dessa grupper. Kontoret samarbetar med Intrum Justitia. Kontoret i Linköping har ansvar för studiehjälp för gymnasiestudier i utlandet, samt för de flesta utbytesstudenterna.</P>
<P class="p78 ft7">Under 2007 betalade CSN ut 1,9 miljarder kronor i studiemedel till cirka 27 800 utlandsstuderande:<A href="#page_377"><SPAN class="ft36">22</SPAN></A></P>
<P class="p1023 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Styckkostnaden per ärende som rör studiemedel för utlands- studier har ökat från 654 kronor 2002 till 1 448 kronor 2008. Ökningen har delvis att göra med olika beräkningsmodeller.</SPAN><A href="#page_377"><SPAN class="ft116">23</SPAN></A></P>
<P class="p1024 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN>Den genomsnittliga handläggningstiden har kortats från 14 dagar 2002 till 11 dagar 2008.</P>
<P class="p434 ft25">Alla ärenden som avser studiemedel för utlandsstudier hanteras manuellt.</P>
<P class="p520 ft40">Krångligt och tidsödande arbete</P>
<P class="p480 ft25">Att administrationen av utlandsstudiemedel är komplex har flera orsaker. Ett viktigt skäl är att utländska utbildningsanordnare inte har någon uppgiftsskyldighet i förhållande till CSN. I princip alla</P>
<P class="p939 ft42"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft53">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p209 ft42"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft53">Under 2002 ändrade CSN sättet att beräkna styckkostnader för tilldelning och åter- betalning av studiestöd. Förändringarna innebär dels att kostnaderna fördelas på ett annat sätt än tidigare mellan myndighetens verksamhetsgrenar, dels att de ”vikter” som utgör en väsentlig del av styckkostnaderna arbetades om med anledning av de förändringar av handläggningstider och </SPAN><NOBR>IT-system</NOBR> som infördes i och med studiestödsreformen. Under 2006 förändrades dessutom CSN:s principer för intern kostnadsfördelning.</P>
<P class="p1025 ft17">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328378x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">uppgifter om studenternas studier och prestationer passerar via den studerande, t.ex. antagningsbesked, studieförsäkran, betygsdoku- ment från skolan och uppgifter om studieresultat. Det här arbets- sättet kritiseras i en rapport från Riksrevisionen.<A href="#page_378"><SPAN class="ft36">24 </SPAN></A>Ett av de stora problemen med hanteringen av utbetalningar och återkravsfordran för utlandsboende är, enligt rapporten, att arbetet i stor utsträck- ning bygger på uppgifter från studenterna och låntagarna själva. Enligt Riksrevisionen brister CSN:s interna styrning och kontroll.</P>
<P class="p55 ft7">Kommitténs intryck bekräftar Riksrevisionen kritik. Arbetet med utlandsstudiemedel utförs helt manuellt och enligt vår mening sker det inte tillräckligt systematiskt. Strategier, rutiner och hjälpmedel saknas eller är otillräckliga. Kvaliteten i arbetet verkar i stor utsträckning vila på enskilda handläggares förmåga och enga- gemang.</P>
<P class="p57 ft7">Bedömningen av vilka utländska utbildningar som ska ge rätt till studiestöd görs av Högskoleverket eller inom CSN. Ungefär 3 000 nya utbildningar prövas per år. Ett internt register över utbild- ningsanordnare och studiemedelsberättigande utbildningar har upprättats, men är inte komplett eller helt aktuellt. Registret upp- dateras i samband med att ansökningar om studiemedel kommer in. Någon löpande översyn, för att t.ex. sortera bort inaktuella utbild- ningsanordnare och utbildningar, görs inte.</P>
<P class="p71 ft7">CSN fastställer även vilka studietider som gäller vid olika skolor och högskolor, dvs. bedömer utbildningarnas omfattning och terminstider för att kunna ta ställning till hur mycket studiemedel den studerande har rätt till. Det här är ett tidskrävande arbete, vilket har framgått av de intervjuer som granskningsgruppen genom- fört. Ett arbete med att införa fasta studietider, dvs. att stan- dardisera bedömningen av studietiderna i vissa länder, har inletts och inneburit att handläggningstiderna kortats. Även studie- resultatprövningen är komplicerad i och med att olika länder använder olika system för att redovisa studieresultat.</P>
<P class="p91 ft25">CSN:s arbete försvåras också av att studiestödsförfattningarna i några avseenden inte stämmer överens med <NOBR>EG-rätten.<A href="#page_378"><SPAN class="ft116">25</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p1026 ft42"><SPAN class="ft52">24</SPAN><SPAN class="ft53">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p437 ft42"><SPAN class="ft52">25</SPAN><SPAN class="ft58">Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har exempelvis bedömt att studiestöds- förordningen är oförenlig med </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR> när det gäller kravet på att utlandsstudier måste pågå i minst 13 veckor för att ge rätt till studiemedel, eftersom motsvarande krav för studier i Sverige är tre veckor. Se mer om detta i kapitel 4.</P>
<P class="p930 ft17">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Förslag på regler som förenklar och förbättrar</P>
<P class="p480 ft7">Många av reglerna för studiemedel för utlandsstudier är desamma som vid studier i Sverige. Samma bestämmelser om studietider, maximitider, prövning av studieresultat och åldersgränser gäller. Studiestödslagen och studiestödsförordningen innehåller därutöver vissa bestämmelser som bara gäller vid studier utomlands.</P>
<P class="p85 ft7">Utöver de regler som anges i lag och förordning har CSN rätt att genom föreskrifter anpassa studiemedlen till de skilda för- hållanden som gäller i olika länder. CSN:s nuvarande föreskrifter innehåller bl.a. bestämmelser om vad som ska gälla vid distans- studier, krav på grundläggande behörighet för den som ska studera språk på <NOBR>icke-akademisk</NOBR> nivå, schablonstudietider för utbildningar i olika länder och bestämmelser om vissa särskilda utbildningar, t.ex. flygskolor och sjukvårdsutbildningar.</P>
<P class="p77 ft7">De villkor som gäller för utlandsstudiemedel innebär att utlandsstuderande ofta drar på sig stora studieskulder. De låne- belopp som medges är landsspecifika och vissa är betydligt högre än svenska studielån. Utlandsstuderande har dessutom andra möjligheter än studenter i Sverige att få lån för kringkostnader i samband med studierna, t.ex. för resor och undervisningsavgifter.</P>
<P class="p77 ft7">Kommittén bedömer att det är rimligt att så långt som möjligt ha samma regler för studier utomlands som för studier i Sverige. Vi föreslår därför, i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem</SPAN>, att studie- medel för studier utomlands ska lämnas med samma bidrags- och låneandel, och därmed med samma lånebelopp, som gäller vid studier i Sverige. Studerande utomlands föreslås också få tilläggslån enligt samma förutsättningar som gäller för studerande i Sverige. Vi bedömer att det nuvarande systemet med landsspecifika lånebelopp bör avskaffas.</P>
<P class="p64 ft7">I takt med att mer enhetliga regler införs bedömer kommittén att administrationen förenklas, samtidigt som studenternas skuld- sättning kan begränsas.</P>
<P class="p65 ft7">Kommittén uppmanar dessutom regeringen att i studiestöds- förordningen lämna tydligare regler om inriktningen på utlands- studiemedlen, t.ex. avseende vilka utbildningar som ska berättiga till studiemedel, vika studiemedelsbelopp som ska gälla och hur hög skuldsättning som ska anses acceptabel. Med tydligare regler kommer den administrativa hanteringen att underlättas ytterligare.</P>
<P class="p1027 ft17">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1028 ft40">Samlat ansvar och samordnat arbete för ökad systematik och effektivitet</P>
<P class="p90 ft7">Även om enklare, tydligare och mer enhetliga regler kommer att bidra till större effektivitet, är enbart regelförändringar inte tillräckliga. Interna arbetssätt och rutiner behöver också utvecklas.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén bedömer att hanteringen av studiemedel för utlands- studier skulle vinna på att koncentreras. Under de intervjuer som granskningsgruppen genomförde, framhöll även flera av CSN:s handläggare fördelarna med en mer sammanhållen hantering. Med samlat ansvar, riktade resurser och mer samordnat arbete skulle det vara enklare att stärka det tekniska stödet och därmed den maskinella hanteringen, utbildningsregistret kunde hanteras på ett mer systematiskt sätt, enhetliga rutiner och regler utformas och kvalitetsarbetet kunde stärkas.</P>
<P class="p71 ft7">Det är enligt kommitténs mening inte tillfredsställande att all hantering fortfarande sköts manuellt. Systemstödet för utlands- studier behöver utvecklas och det är ett arbete som underlättas med samlad hantering. Det <NOBR>IT-stöd</NOBR> som redan finns tillgängligt inom CSN används inte fullt ut i hanteringen av utlandsstudiemedlen. Möjligheten att söka studiemedel digitalt, s.k. <NOBR>e-ansökan,</NOBR> har införts för studier för Sverige, men ännu inte för utlandsstudier. Avsikten är att arbetet ska komma igång under 2009. Det interna registret över utländska utbildningsanordnare och utbildningar framstår som ett konstruktivt initiativ för att systematisera hand- läggningen. Registret uppdateras och kvalitetssäkras dock inte systematiskt.</P>
<P class="p461 ft7">Stärkt systemstöd behöver kombineras med anpassade regler och rutiner. Kommittén konstaterar att på samma sätt som när det gäller komvuxstuderandes studiemedel, har ingen arbetsprocess utvecklats som svarar mot hanteringen av utlandsstudiemedlen. All studiemedelshantering styrs i enlighet med en och samma studie- medelsprocess. Detta innebär, bedömer vi, att arbetsrutinerna inte anpassats efter de särskilda villkor som gäller för utlandsstudie- medlen. Vi menar t.ex. att med mer heltäckande regler för beräk- ning av studieresultat, och med i förväg fastställda studietider för fler länder än i dag, skulle arbetet med prövning och utbetalning av medlen underlättas. En satsning på att utarbeta denna typ av schabloner som underlag vid prövning har nyligen inletts inom CSN.</P>
<P class="p462 ft17">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328381x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1029 ft7">Även rutinerna för kvalitetssäkring förefaller jämförelsevis svaga inom utlandsområdet. Regelbundna kvalitetskontroller genomförs inte, vilket sedan något år tillbaka görs inom andra delar av studie- medelsprocessen. Vissa stickprovskontroller har ägt rum. Ett mer systematiskt kvalitetssäkringsarbete beräknas komma i gång under våren 2009.</P>
<P class="p266 ft7">En koncentration av utlandshanteringen till färre kontor och handläggare bör även innebära att dessa kontor och personer inte samtidigt behöver ägna sig åt de myndighetsgemensamma ären- dena. Telefon- och <NOBR>e-postservice,</NOBR> och frågor som har att göra med studiemedel för studier i Sverige och återbetalning, antas alla handläggare hjälpas åt med. I synnerhet under de perioder då arbetsbelastningen är hög lämnas därmed bara begränsat utrymme för utlandshanteringen.</P>
<P class="p881 ft7">Ett argument som talar emot att samla arbetet med utlands- studiemedel till en enhet är att verksamheten är alltför omfattande. I dag sysselsätter den ungefär 60 handläggare, fördelade på fyra kontor. Detta framstår dock, menar kommittén, som något av ett cirkelresonemang. En viktig orsak till att så många behöver arbeta med de här frågorna är just att arbetet inte är tillräckligt effektivt. Ökad koncentration skulle enligt vår bedömning leda till större effektivitet och då skulle även färre handläggare behövas.</P>
<P class="p1030 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft70">Felaktiga utbetalningar</SPAN></P>
<P class="p880 ft7">Det tredje förbättringsområde som kommittén identifierar är arbetet för att förhindra felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p1031 ft40">Definitioner och ansvarsfördelning inom CSN</P>
<P class="p50 ft7">Med felaktiga utbetalningar avses ”om det som betalats ut inte överensstämmer med den rätt till utbetalningen mottagaren har när samtliga förhållanden som ligger till grund för denna är kända”.<A href="#page_381"><SPAN class="ft36">26</SPAN></A></P>
<P class="p266 ft7">Återkravshanteringen avser felaktigt utbetalat studiestöd. De flesta återkraven beror på att den studerandes inkomst varit högre än beräknat. Andra vanliga skäl är studieavbrott och minskad studieomfattning.</P>
<P class="p879 ft44"><SPAN class="ft41">26 </SPAN>CSN (2007a).</P>
<P class="p218 ft17">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328382x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar är integrerat i kontorens ordinarie handläggning och utförs inom ramen för befintliga resurser. Skuldsanering och kravverksamhet sköts dock i Lund och Kalmar. Umeåkontoret har hand om återkrav för utlandsbosatta.</P>
<P class="p625 ft40">Belopp – återkrav och felaktiga utbetalningar</P>
<P class="p90 ft7">Enligt CSN är det svårt att bedöma den totala omfattningen av och kostnaderna för felaktiga utbetalningar. Delegationen mot felaktiga utbetalningar, <NOBR>FUT-delegationen,</NOBR> uppskattade emellertid att 4,9 procent av alla studiemedel som CSN betalar ut är felaktiga, dvs. motsvarande 987 miljoner kronor 2005.<A href="#page_382"><SPAN class="ft36">27</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> har CSN årligen krävt tillbaka felaktigt utbetalda studiemedel på <NOBR>245–347</NOBR> miljoner kronor. Detta utgör <NOBR>1,0–1,4</NOBR> procent av de totalt utbetalda beloppen för respektive år. De flesta återkraven har initierats efter interna kontroller.<A href="#page_382"><SPAN class="ft36">28</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Under 2007 hade CSN en sammanlagd återkravsfordran på 1 098 miljoner kronor. Samma år inbetalades återkrav motsvarande 468 miljoner kronor, medan 12,5 miljoner kronor av återkrävda medel skrevs av. Under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> har återkravsfordran minskat med åtta procent. Avskrivet belopp har varit ungefär konstant, medan det inbetalda beloppet har ökat med 111 miljoner kronor.</P>
<P class="p47 ft40">Externa krav på effektivare hantering</P>
<P class="p104 ft7">Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har statsmakterna ställt allt starkare krav på CSN att minska de felaktiga utbetalningarna. Från regleringsbrevens mer begränsade krav i början av perioden, på ökat elektroniskt infor- mationsutbyte och kontrollmekanismer för att motverka felaktig- heter och fusk, ges CSN i och med regleringsbreven inför 2007 och 2008 även i uppdrag att samverka med ett antal andra, namngivna myndigheter för att förhindra felaktiga utbetalningar.</P>
<P class="p71 ft25">I 2008 års regleringsbrev anges som mål att felaktiga utbetalningar och brott som riktar sig mot studiestödssystemet inte ska förekomma. CSN ska redovisa och analysera omfattning</P>
<P class="p510 ft42"><SPAN class="ft52">27</SPAN><SPAN class="ft53">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">28</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2008e).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328383x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">och orsaker till felaktiga utbetalningar samt redogöra för vilka metoder för riskhantering och riskanalys som utvecklats. CSN ska även redogöra för myndighetens kostnader för arbetet mot fel- aktiga utbetalningar och hur man arbetar med information till låntagare och andra myndigheter för att säkra korrekta utbetal- ningar.</P>
<P class="p607 ft7">Inför 2009 kvarstår målet att bara den som verkligen är berättigad till studiestöd ska få sådant. Myndigheten ska senast i augusti 2009 redovisa de åtgärder som har vidtagits och planeras för att motverka felaktiga utbetalningar och brott mot studiestödssystemet.</P>
<P class="p88 ft7">Parallellt med att regeringen skärpt sina krav har den externa kritiken vuxit. <NOBR>FUT-delegationen</NOBR> undersökte under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> 16 myndigheters och organisationers arbete för att minska antalet felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen. En av de myndigheter som granskades var CSN. Delegationen uppskat- tade att i genomsnitt 6,6 procent av de utbetalningar som skedde inom ramen för trygghetssystemen 2005 var felaktiga, och att ungefär hälften av dessa var oavsiktliga och borde kunna undvikas genom förändringar i regelverk och myndigheternas arbetssätt, samt genom förbättrad information. För att hantera de avsiktliga felaktigheterna, fusket, rekommenderade delegationen även för- bättrade kontroller och efterkontroller. Delegationen utvecklade också en riskhanteringsmodell.<A href="#page_383"><SPAN class="ft36">29</SPAN></A></P>
<P class="p736 ft7">Statskontoret utvärderade 2007 den statliga återkravshantering- en vid bl.a. CSN. Utvärderingen visade att CSN förbättrat effekti- viteten i sin återkravsverksamhet i vissa avseenden under de senaste åren, framför allt hade aktiviteten ökat. Däremot hade de åtgärder som satts in ännu inte visat särskilt stora resultat. Statskontoret menade att CSN behöver utveckla en heltäckande strategi för återkravsverksamheten. Man drog samtidigt slutsatsen att myn- dighetens handlingsutrymme begränsas av regelverkets konstruk- tion.<A href="#page_383"><SPAN class="ft36">30</SPAN></A></P>
<P class="p106 ft7">Riksrevisionen kritiserar i en rapport från 2008 det sätt på vilket återkravsfordringar och studielånsfordringar för utlandsbosatta</P>
<P class="p1032 ft43"><SPAN class="ft52">29</SPAN><SPAN class="ft95">SOU 2008:74. Delegationen mot felaktiga utbetalningar, </SPAN><NOBR>FUT-delegationen,</NOBR> tillsattes 2005 som en del i regeringens arbete att bekämpa fusk i skatte- och välfärdssystem. Delegationen analyserade omfattning och orsaker till de oegentligheter som förekommer och lämnade förslag på hur ärendehantering, utbetalningssystem, myndigheternas kontrollsystem och informationen kan utvecklas för att minska felaktigheterna. Även berörda myndigheters insatser inom området kartlades.</P>
<P class="p585 ft44"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft54">Statskontoret (2008b).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328384x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft7">hanteras.<A href="#page_384"><SPAN class="ft36">31 </SPAN></A>I rapporten konstateras att CSN:s aktiviteter inom de här områdena har ökat under senare år. Fram till och med 2005 skedde ingen kravhantering mot utlandsbosatta. CSN skickade ut beslut om återkrav och en påminnelse, och släppte därefter ärendet om pengarna inte betalades in. Under 2005 slöts ett avtal med Intrum Justitia om inkassotjänster, adressökning och delgivning. Detta innebär att Intrum Justitia numera vidtar inkassoåtgärder mot vissa utlandsboende som fått återkrav och inte betalat efter påminnelser. Även en strategi för utlandskrav har utarbetats. I enlighet med denna ska samtliga fordringar som förfallit till betal- ning i Norden drivas in, dvs. skickas som inkassouppdrag till Intrum Justitia. Även fordringar inom EU, Nordamerika, Austra- lien och Nya Zeeland ska drivas in. I övriga världen kommer indrivning att genomföras i de fall då detta bedöms möjligt. Enligt CSN förutsätter sådan indrivning kostsam juridisk hjälp.<A href="#page_384"><SPAN class="ft36">32</SPAN></A></P>
<P class="p163 ft40">Numera prioriterad verksamhet</P>
<P class="p104 ft7">I takt med att de externa kraven och den externa kritiken ökat under senare år har problemet med felaktiga utbetalningar upp- märksammats mer inom CSN. Detta framkommer av gransknings- gruppens undersökning. Ett av de målområden som anges i CSN:s strategiska plan <NOBR>2008–2012</NOBR> avser felaktiga utbetalningar och ute- blivna inbetalningar. De felaktiga utbetalningarna ska enligt planen motverkas genom riskinventering, effektiva kontroller och kon- trollrutiner, samt genom samarbete med andra myndigheter. I verksamhetsplanen för 2008 anges att arbetet för att förhindra fel och fusk ska fortgå.</P>
<P class="p91 ft7">Effektivare återbetalnings- och återkravsverksamhet är också ett prioriterat mål i CSN:s verksamhetsplan för 2008. Återkravs- administrationen tas även upp i CSN:s strategiska plan. De här delarna av verksamheten ska moderniseras, effektiviseras och göras mer serviceinriktade. Vissa åtgärder har redan vidtagits. De utlandsboende som får återkrav pga. felaktiga utbetalningar, eller som inte betalar tillbaka sina studielån frivilligt, är t.ex. svåra att få tag i. Totalt saknas i dag adresser till cirka 20 000 återbetalare, varav en stor majoritet tros vara bosatt i utlandet. Från och med hösten 2008 hjälps därför samtliga kontor åt med de s.k. personsöknings-</P>
<P class="p510 ft42"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft53">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">32</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2008i).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328385x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1033 ft7">ärendena. Detta har inneburit att antalet personer som ägnar sig åt att leta adresser till återbetalare är betydligt större än förr. Tidigare var ansvaret koncentrerat till några få kontor.</P>
<P class="p1031 ft40">Förslag på regler som minskar felaktigheterna</P>
<P class="p50 ft7">Kommittén har tidigare beskrivit studiestödslagen och studie- stödsförordningen som detaljerade och krångliga att hantera. Att regelverket har betydelse för de felaktiga utbetalningarna framgår av Statskontorets och <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> rapporter ovan, av CSN:s självvärdering och av de intervjuer som granskningsgruppen genomfört. Komplexiteten i regelverket gör det svårt för studie- stödstagarna att lämna rätt uppgifter till CSN, och för CSN:s handläggare att kontrollera, bedöma och fatta korrekta beslut utifrån de uppgifter som ges.</P>
<P class="p881 ft7">Kommittén bedömer att de förslag på regelförändringar som lämnas i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>sammantagna innebär att studiemedelsadministrationen förenklas och att reglerna blir lättare att förstå, både för CSN:s handläggare och för studie- medelstagarna. Med enklare regler ökar även kontrollmöjlig- heterna. Förslagen bidrar på så sätt till att framför allt antalet oavsiktliga, felaktiga utbetalningar kan minskas. I och med de tyd- ligare samordningsbestämmelser mellan studiestödssystemet och flera sociala trygghetssystem som föreslås i betänkandets kapitel 6</P>
<P class="p1034 ft8">Studiemedlen och trygghetssystemen <SPAN class="ft7">motverkas felaktiga utbetal- ningar ur både studiemedelssystemet och de sociala trygghets- systemen.</SPAN></P>
<P class="p266 ft7">Nästan 80 procent av alla felaktiga utbetalningar ur studie- medelssystemet är oavsiktliga. Resterande 20 procent beror enligt <NOBR>FUT-delegationen</NOBR> på avsiktliga fel från den sökande, dvs. fusk.<A href="#page_385"><SPAN class="ft36">33 </SPAN></A>Delegationens slutsatser bekräftas inom CSN. En viktig orsak till att felaktiga utbetalningar äger rum anses vara att nästan alla utbetalningar förskotteras. Studiemedel beviljas i förväg, för den tid och takt som den sökande avser att studera. Det innebär för det mesta att dessa utbetalningar inte är felaktiga när de äger rum, utan blir felaktiga senare, när den studerandes förhållanden förändras. Felen är därmed oavsiktliga och regelverket är en starkt bidragande orsak till att de överhuvudtaget uppstår.</P>
<P class="p1035 ft44"><SPAN class="ft41">33 </SPAN>Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a).</P>
<P class="p218 ft17">387</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328386x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Kommittén föreslår i kapitel 4 att studiemedel för studier i Sverige och utlandet ska betalas ut månadsvis i efterskott. Vi bedömer att en övergång till utbetalning i efterskott är den enskilt mest kraftfulla åtgärd som kan vidtas för att minska antalet felaktiga utbetalningar ur studiemedelssystemet.</P>
<P class="p97 ft40">Behov av systematik och strategiskt arbete</P>
<P class="p104 ft7">Kommitténs intryck är att ett systematiskt arbete för att motverka felaktiga utbetalningar ännu inte riktigt kommit i gång inom CSN. Många insatser befinner sig fortfarande på planeringsstadiet. Initiativ har tagits, framför allt under de två senaste åren och då särskilt inom studiemedelsområdet. Riskanalyser har genomförts som underlag för förbättrade rutiner inom myndigheten. Utökade kontroller förbereds för att hitta redan begångna felaktigheter. I verksamhetsplanen inför 2008 anges att det förberedande arbete som genomförts under 2007 gradvis ska övergå till verkliga kontroller under 2008. Stärkta informationsinsatser planeras som ett sätt att förebygga att felaktigheter äger rum.<A href="#page_386"><SPAN class="ft36">34 </SPAN></A>En viss förstärk- ning av systemstödet har genomförts, t.ex. genom att ett nytt system för betalningsplaner för återkrav tagits i bruk. Intern- revisionen lämnade under hösten 2008 flera förslag på hur regler och rutiner kan förändras för att minska felaktiga utbetalningar som beror på bedrägerier och fusk.<A href="#page_386"><SPAN class="ft36">35</SPAN></A></P>
<P class="p791 ft7">I den tidigare refererade rapporten ifrågasätter Statskontoret kostnadseffektiviteten i CSN:s återkravsverksamhet, eftersom resultaten av arbetet inte har förbättrats i samma takt som resurser tillförts. CSN:s kostnad per nytt återkravsärende fördubblades enligt Statskontoret under perioden <NOBR>2003–2007.</NOBR> För att öka effek- tiviteten rekommenderas CSN ett mer strategiskt arbetssätt, grun- dat på en samlad uppföljning och analys av verksamheten. I det sammanhanget bör även de organisatoriska förutsättningarna ses över. Statskontoret drar slutsatsen att det är enklare att styra och följa upp en samlad organisation och att CSN därför bör utvärdera den nuvarande decentraliserade organisationen för återkravsverk- samheten. Även insatser för mer enhetlig handläggning bör följas upp och utvärderas.</P>
<P class="p1036 ft42"><SPAN class="ft52">34</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008d).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">35</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2008f).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">388</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft7">Kommittén instämmer i Statskontorets slutsatser. Även vi har funnit att ett decentraliserat ansvar kan innebära att strategier och rutiner inte alltid utarbetas för de delar av verksamheten där särskild kompetens och särskilda arbetssätt behövs. På samma sätt som beträffande arbetet med utlandsstudiemedel, bedömer vi därför att CSN:s arbete mot felaktiga utbetalningar skulle vinna på att koncentreras ytterligare. Det är positivt att CSN försöker utveckla ordinarie <NOBR>handläggnings-,</NOBR> kvalitets- och <NOBR>IT-system</NOBR> så att dessa innebär att risken för fel och fusk minimeras. Vi bedömer att detta utvecklingsarbete skulle effektiviseras om ansvaret för att utveckla rutiner och arbetssätt som motverkar felaktiga utbetal- ningar, och även ansvaret för vissa kontroller och informations- insatser, skulle samlas.</P>
<P class="p124 ft7">Vi instämmer även i <NOBR>FUT-delegationens</NOBR> bedömning att för- bättrad information till studiemedelstagarna bör kunna leda till att de oavsiktliga felen i utbetalningarna minskar. Framför allt behöver informationen till komvuxstuderande stärkas. Vi har tidigare visat att vuxenstuderande på grundskolenivå oftare än andra avbryter sina studier i förtid, inte når upp till sitt studieåtagande och ändrar inriktning och omfattning på sina studier under studiernas gång. De studiemedel som dessa kvitterat ut i förväg överensstämmer därmed inte längre med studieprestationen – utbetalningarna har blivit felaktiga – och de studerande får återkrav.</P>
<P class="p1037 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft70">Förändringar i ledningsform, finansieringsmodell och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">För att skapa förutsättningar för fortsatta effektiviseringar och besparingar anser vi att CSN:s ledningsform bör förändras. Vi menar även att myndighetens finansiella villkor och uppdrag bör anpassas.</P>
<P class="p501 ft40">Från enrådighetsmyndighet till styrelsemyndighet</P>
<P class="p384 ft7">Den 1 januari 2008 trädde den nya myndighetsförordningen (2007:515) i kraft. I denna anges tre olika ledningsformer för för- valtningsmyndigheter under regeringen: enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter. Regeringen kan även besluta om att knyta ett s.k. insynsråd till enrådighetsmyndig-</P>
<P class="p975 ft17">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">heterna. Valet av ledningsform bestäms av verksamhetens art, politiska prioriteringar och regeringens behov av att styra myndigheten. Generellt gäller att om regeringen vill kunna styra myndigheten direkt, och om verksamheten inte är alltför mång- skiftande, så väljs enrådighetsformen. Om verksamheten bedöms som komplex, omfattar stora anslag och transfereringar och rege- ringen vill skapa utrymme för mer fria, strategiska vägval, tillsätts i stället en styrelse som ansvarar inför regeringen för verksamheten. Nämndmyndighetsformen används mer sällan, och då bara i små organisationer med begränsade ansvarsområden och med arbets- uppgifter som oftast är reglerade i lag.</P>
<P class="p71 ft7">En kartläggning som Statskontoret genomfört visar att under 2008 hade nästan 140 enrådighetsmyndigheter inrättats, och av dessa hade ungefär 90 även insynsråd. Dessutom fanns cirka 70 sty- relsemyndigheter, varav en majoritet var universitet och högskolor, samt ett <NOBR>15-tal</NOBR> nämndmyndigheter. Ett mindre antal myndigheter hade annan ledningsform eller en blandform av ovanstående.<A href="#page_388"><SPAN class="ft36">36</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Regeringen har bestämt att CSN ska vara en enrådighets- myndighet med ett insynsråd knutet till sig. Detta innebär att generaldirektören är ensamt ansvarig för verksamheten. Genom att utse ett insynsråd har regeringen skapat ett forum för ”demo- kratisk insyn och medborgerligt inflytande”. Lite förenklat, och givet regeringens egna kriterier vid val av ledningsform, indikerar den valda ledningsformen att CSN uppfattas som en myndighet med begränsat finansiellt ansvar och med verksamhet som i hög grad är styrd av lag och är av <NOBR>rutinärende-,</NOBR> främjande- och service- karaktär, samt som bedriver relativt begränsad, oberoende och opartisk myndighetsutövning mot enskilda. Eftersom verksam- heten samtidigt är bred och integritetskänslig har ett insynsråd tillsatts som ger möjligheter till insyn, råd och stöd – sakkunskap och kompetens – från medborgare, intresseorganisationer och politiker.<A href="#page_388"><SPAN class="ft36">37</SPAN></A></P>
<P class="p461 ft7">Detta är en ledningsform som enligt kommitténs mening förefaller väl vald om meningen är att CSN:s uppdrag och verk- samhet ska kvarstå oförändrat, eller i princip oförändrat.</P>
<P class="p55 ft7">Granskningsgruppens analys visar emellertid att det finns både behov av och utrymme för väsentliga förändringar av myndighetens uppdrag, det interna arbetssättet och kontorsorganisationen. Grup- pen varnar samtidigt för att förändringstrycket inom myndigheten</P>
<P class="p792 ft42"><SPAN class="ft52">36</SPAN><SPAN class="ft53">Statskontoret (2008a).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">37</SPAN><SPAN class="ft54">Finansdepartementet (2007).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">390</P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">förefaller svagt. Någon principiell problematisering av de interna arbetssätten eller organisationen, av interna principbeslut, vägval och prioriteringar, kunde inte gruppen finna under de intervjuer som genomfördes, eller i det skriftliga underlagen. Interna arbets- sätt förefaller tätt anpassade efter det existerande studiestöds- systemet och framtidsplanerna innebär justeringar av nuvarande arbetssätt.</P>
<P class="p106 ft7">Kommittén bedömer att de förändringar av studiemedels- administrationen som vi föreslår i detta betänkande skulle under- lättas om CSN vore en styrelsemyndighet. En styrelse skulle inne- bära en förstärkning av myndighetens ledning, i arbetet med att göra strategiska vägval och genomföra mer radikala omställningar av verksamheten.</P>
<P class="p75 ft40">Successivt förändrad finansieringsmodell</P>
<P class="p480 ft7">CSN:s administration finansieras i dag i huvudsak av CSN:s förvaltningsanslag och från inbetalda administrativa avgifter som redovisas mot förvaltningsanslaget. Administrationen kostade 2007 ca 731 miljoner kronor. För finansieringen tilldelades myndigheten ett anslag på ca 365 miljoner kronor och intäkter från avgifter och andra ersättningar på drygt 400 miljoner kronor. Intäkter från bidrag och finansiella intäkter uppgick till totalt 5,9 miljoner kronor.</P>
<P class="p62 ft7">Av avgifterna stod expeditions- och påminnelseavgifterna för en dryg tredjedel vardera och uppläggningsavgifterna för en femtedel. CSN tar ut expeditionsavgifter för debitering av årsbelopp, och påminnelseavgifter betalar den låntagare som inte sköter sina in- betalningar i tid. Uppläggningsavgifter tas ut av de studerande när studielån beviljas.</P>
<P class="p85 ft7">Avgiftsbeläggning i statlig verksamhet har som syfte att öka kostnadsmedvetenheten, belasta de som nyttjar tjänsten och orsakar dess kostnader med avgifter, ersätta annan finansierings- källa eller påverka efterfrågan. En allmän förutsättning för avgifts- finansiering är att det finns ett tydligt samband mellan kostnad och avgift. Flera av dessa förutsättningar uppfylls inte i CSN:s nuvarande finansieringsmodell.</P>
<P class="p61 ft25">Från 2002 har Utbildningsdepartementet och CSN satt upp ett antal principer, bl.a. att det inte finns tillräckliga skäl att eftersträva en uppdelning av CSN:s olika kostnader och knyta finansieringen</P>
<P class="p810 ft17">391</P>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p611 ft7">till dessa.<A href="#page_390"><SPAN class="ft36">38 </SPAN></A>I dagsläget hålls därför inte pengarna för låneadmi- nistration och övrig administration åtskilda. CSN kan heller inte redovisa kostnader för uppläggning av lån, avisering av årsbelopp eller påminnelse. Sambandet mellan avgift och kostnad är därmed otydlig. Regeringen fastställer i stället avgifternas storlek utifrån en ”rimlighetsprincip”, för att de ska uppfattas som rättvisa, enkla och överskådliga. Nuvarande avgifter fastställdes 1999 och har varit oförändrade sedan dess.</P>
<P class="p55 ft7">Systemet innebär att de låntagare som påförs en avgift kommer att betala för stora delar av verksamheten. Avgifter tas inte ut av alla. De personer som t.ex. söker och beviljas anstånd eller nedsätt- ning påförs inte någon avgift och bidrar inte heller till verksam- hetens finansiering, även om deras ärenden är kostnadskrävande.</P>
<P class="p55 ft7">Det har också framförts att en finansieringsmodell som innebär finansiering via påminnelseavgifter kan ha en negativ inverkan på en effektivisering av återbetalningsverksamheten, i riktning mot auto- giro, etc. Myndighetens inkomster ökar om de återbetalnings- skyldiga missköter sig och minskar om de sköter sig. Dessa far- hågor delar dock inte kommittén. Vår bedömning är att arbetet med återbetalningsverksamhet och annan effektivisering bedrivs systematiskt, utan hänsyn tagen till om detta arbete innebär ekono- misk förlust för CSN eller inte.</P>
<P class="p71 ft7">Under intervjuerna med granskningsgruppen betonade både CSN:s ledning och myndighetens ekonomiansvariga medarbetare att det nuvarande finansieringssystemet behöver ersättas med ett system som innebär full anslagsfinansiering. Man menar att det nuvarande systemet erbjuder alltför osäkra ekonomiska villkor. Att avgiftsfinansieringen bör överges framhålls även i myndighetens strategiska plan för perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR></P>
<P class="p71 ft7">Kommittén anser att avgiftsfinansieringen bör behållas. Studie- lånen, och övriga lån som CSN administrerar, är en service som staten erbjuder och kostnaderna för denna service bör i första hand belasta låntagarna, inte staten. Vi föreslår dessutom att fördel- ningen mellan andelen avgifter och andelen anslag till CSN ändras. Avgiftsandelen bör ökas och CSN:s förvaltningsanslag minskas med 200 miljoner kronor. Vi föreslår att expeditionsavgiften för debitering av årsbelopp höjs från nuvarande 100 kronor till 200 kronor, vilket motsvarar en årlig intäktsökning på 140 miljoner</P>
<P class="p44 ft44"><SPAN class="ft41">38 </SPAN>CSN (2006).</P>
<P class="p194 ft17">392</P>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p964 ft7">kronor.<A href="#page_391"><SPAN class="ft36">39 </SPAN></A>För lån tagna före 1989 höjs expeditionsavgiften till 200 kronor för debitering av preliminär avgift, och till 100 kronor för debitering av kvarstående avgift. Sammantaget innebär detta att myndighetens intäkter kommer att minska med 60 miljoner kronor. Vår bedömning är att myndigheten utan större problem bör kunna spara in dessa medel genom redan planerade personal- minskningar och effektiviseringar inom administrationen. Det minskade anslaget innebär en besparing för staten på 200 miljoner kronor, som kommittén redovisar i kapitel 8 <SPAN class="ft8">Kostnads- och kon- sekvensanalys</SPAN>. De nya avgifterna föreslås gälla från och med den 1 januari 2011.</P>
<P class="p106 ft7">Kommitténs förslag innebär en stabilare basfinansiering av CSN. Den höjning av expeditionsavgiften som vi förespråkar, medför att finansieringen i större utsträckning än i dag kommer att vila på avgifter från den stora gruppen låntagare som har avslutat sina studier. Ett annat motiv bakom förslaget är att en stabil finansiering inte kan bygga på låntagare som inte klarar av sina åtaganden dvs. på påminnelseavgifter och expeditionsavgifter för återkrav av studiestöd. Vidare avstår kommittén från att höja de uppläggningsavgifter som belastar de studerande under studietiden.</P>
<P class="p78 ft7">På sikt, menar vi, bör regeringen överväga att finansiera CSN helt via förvaltningsanslaget. De avgifter som studerande och låntagare betalar kan i så fall gå direkt till statskassan. Detta skulle innebära en ytterligare förstärkning av CSN:s ekonomiska bas, samtidigt som regeringens möjligheter till styrning av myndigheten skulle öka. Med hel anslagsfinansiering blir det t.ex. enklare att genomdriva en kostnadseffektivisering av myndigheten.</P>
<P class="p75 ft40">Besparingsutrymme och tydligare besparingskrav</P>
<P class="p367 ft7">CSN:s kundservice har förbättrats i flera avseenden under 2000- talet. Handläggningstider, telefontider och övriga väntetider har förkortats väsentligt.</P>
<P class="p85 ft7">Inom kommittén menar vi att det inte självklart går att sätta likhetstecken mellan <SPAN class="ft8">snabb </SPAN>handläggning och <SPAN class="ft8">kostnadseffektiv </SPAN>handläggning och service. Vi anser att om servicen förbättras och handläggningstiderna minskar, utan att ärendevolymen ökar, bör</P>
<P class="p367 ft42"><SPAN class="ft41">39 </SPAN>Tre regelverk för studielån styr CSN:s arbete med återbetalningar; regler för studiemedel tagna före år 1989, regler för studielån tagna mellan 1989 och 30 juni 2001, samt de nya regler som gäller för annuitetslån tagna fr.o.m. den 1 juli 2001. Höjningen av expedi- tionsavgiften från 100 kronor till 200 kronor avser lån tagna från och med 1989.</P>
<P class="p393 ft17">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">detta rimligtvis även kunna resultera i att CSN:s kostnader minskar. När ärendena tar mindre tid att handlägga jämfört med tidigare, bör arbetet också kunna utföras till en lägre kostnad för myndigheten. Av de ekonomiska underlag som vi tagit del av ser det inte ut som om detta har skett.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p171 ft72">Tabell 5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td0"><P class="p324 ft72">Budget och utfall, CSN totalt, <NOBR>2003–2008</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td223"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td321"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td322"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td321"><P class="p551 ft72">Budget</P></TD>
<TD class="tr7 td322"><P class="p222 ft72">Utfall<SPAN class="ft182">40</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p171 ft72">2003</P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p551 ft72">768 502</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p291 ft72">720 796</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">2004</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p551 ft72">724 578</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p291 ft72">722 444</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">2005</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p551 ft72">722 026</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p291 ft72">717 259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">2006</P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p551 ft72">754 200</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p291 ft72">734 496</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">2007</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p551 ft72">753 910</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p291 ft72">740 564</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">2008</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p551 ft72">751 095</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p291 ft72">723 690</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td321"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td322"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7">CSN:s totala kostnader har varit i princip oförändrade under perioden <NOBR>2003–2008</NOBR> och hela tiden legat under budgeterade medel.</P>
<P class="p56 ft7">Vi konstaterar vidare, med stöd i tabell 5.4 nedan, att hand- läggningstiderna har mer än halverats för studiemedel i Sverige, men varit oförändrade beträffande utlandsstudiemedlen. Att det tar mindre tid att handlägga ärenden som avser av studiemedel i Sverige beror sannolikt på den ökade maskinella hanteringen. En relativt stor andel av ärendena hanteras nuförtiden helt maskinellt. Antalet manuella ärenden har minskat betydligt. Sammantaget har ärendena därmed blivit mindre arbets- och tidskrävande.</P>
<P class="p55 ft7">Handläggningen av utlandsstudiemedel sker fortfarande manuellt och tar därför ungefär lika lång tid 2007 som 2002. Tabellen visar också att ärendevolymen minskat för båda ärendetyperna. Antalet studiemedelsärenden i Sverige har minskat med cirka 40 000 och antalet studiemedelsärenden i utlandet med cirka 4 000. Enligt tabellen har styckkostnaderna för studiemedel i Sverige varit oförändrade och kostnaderna för utlandsstudiemedel mer än fördubblats under perioden.</P>
<P class="p117 ft7">Vi har svårt att bedöma de styckkostnader som CSN uppgivit. Under 2006 förändrades principerna för kostnadsfördelning jämfört med tidigare års beräkning av styckkostnader. Enligt CSN förklaras de högre kostnaderna från och med 2006 främst av</P>
<P class="p535 ft44"><SPAN class="ft41">40 </SPAN>Utfallet på CSN:s internbudget och resultaträkning är inte lika eftersom internbudgeten inte budgeterar kostnader för t.ex. semesterlöneskuld, avsättningar och avskrivningar av administrativa avgifter per avdelning.</P>
<P class="p527 ft17">394</P>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328393x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1038 ft7">förändrade kostnadsfördelningar. Av CSN:s årsredovisning 2008 framgår dock att styckkostnaden för studiemedelsärenden i Sverige har fortsatt att öka, från 326 kronor 2007 till 340 kronor 2008. Kostnaden per ärende för studiemedel för utlandsstudier ökade från 1 390 kronor till 1 448 kronor.<A href="#page_393"><SPAN class="ft36">41</SPAN></A></P>
<P class="p1039 ft72">Tabell 5.4 Handläggningstider, ärendevolym och styckkostnader, studiemedel i Sverige och utlandet, 2002 och 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr12 td323"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td324"><P class="p353 ft162">Studiemedel Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td325"><P class="p291 ft162">Studiemedel utland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p168 ft72">Handläggningstid 2002, dagar<SPAN class="ft138">42</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p353 ft72">11</P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p291 ft72">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td72"><P class="p168 ft72">Handläggningstid 2007, dagar</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p353 ft72">4</P></TD>
<TD class="tr22 td171"><P class="p291 ft72">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td72"><P class="p168 ft72">Antal ärenden 2002</P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p353 ft72">472 996</P></TD>
<TD class="tr8 td171"><P class="p291 ft72">31 557</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p168 ft72">Antal ärenden 2007</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p353 ft72">434 429</P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p291 ft72">27 496</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p168 ft72">Styckkostnad 2002, kr</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p353 ft72">327</P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p291 ft72">654</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td72"><P class="p168 ft72">Styckkostnad 2007, kr</P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p353 ft72">326</P></TD>
<TD class="tr8 td171"><P class="p291 ft72">1 390</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td323"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td324"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td325"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p893 ft7">CSN:s egna uppgifter visar att kostnaden per kund under 2007 var 298 kronor, dvs. något <SPAN class="ft8">högre </SPAN>än kostnaden 2005 (296 kronor), men lägre än 2006 (310 kronor).<A href="#page_393"><SPAN class="ft36">43 </SPAN></A>Personalkostnaderna utgjorde samma år ungefär 57 procent av CSN:s samlade kostnader och stod där- med för en väsentlig andel av kostnaden per kund. Under 2008 ökade kostnaden per kund ytterligare, till 306 kronor.<A href="#page_393"><SPAN class="ft36">44</SPAN></A></P>
<P class="p894 ft7">Av uppgifterna ovan framgår att under 2007 förbrukade CSN lika stora ekonomiska resurser som under 2002, samtidigt som antalet ärenden minskat inom åtminstone två stora ärendegrupper och handläggningstiden kortats väsentligt inom en av dessa. I den ekonomiska redovisningen verkar även styckkostnaden per ärende ha ökat, och även om denna ökning delvis kan förklaras med ändrade redovisningsprinciper visar andra uppgifter från CSN att kostnaden per kund inte minskat under senare år.</P>
<P class="p855 ft7">Vår bedömning är att de senaste årens allt effektivare hantering av ärenden inom studiemedelsområdet, som beskrivs ovan, borde ha lett till att personalresurser frigjorts och ett besparingsutrymme uppstått. Med tanke på hur mycket handläggningstiderna kortats, och hur omfattande den verksamhet är som berörts, bör de resurser</P>
<P class="p1040 ft42"><SPAN class="ft52">41</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2009).</SPAN></P>
<P class="p1041 ft43"><SPAN class="ft52">42</SPAN><SPAN class="ft95">Med handläggningstid avses här </SPAN><NOBR>CSN-aktiv</NOBR> tid, dvs. den tid då CSN hanterar ett ärende. Här ingår inte tid då CSN väntar på uppgifter från andra.</P>
<P class="p679 ft42"><SPAN class="ft52">43</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008l).</SPAN></P>
<P class="p679 ft44"><SPAN class="ft52">44</SPAN><SPAN class="ft54">CSN (2009).</SPAN></P>
<P class="p680 ft17">395</P>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">som frigjorts dessutom kunna vara betydande. Vissa personalned- dragningar har också gjorts. Inom CSN minskade antalet årsarbeten under perioden <NOBR>2003–2007</NOBR> från 943 till 873. Av dessa 70 årsarbeten togs drygt 30 från studiestödsavdelningen. Ytter- ligare 18 årsarbeten försvann inom myndigheten under 2008.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén har inte underlag att bedöma rimligheten i dessa besparingar. För att fastställa storleken på de frigjorda resurserna, och därmed det reella besparingsutrymme som skapats inom CSN som ett resultat av de senaste årens mer effektiva arbetssätt och automatisering av kundservice och handläggning, fordras en mer ingående ekonomisk granskning än vad som ligger inom kommit- téns uppdrag. Vi förordar därför att en ingående ekonomisk granskning av CSN initieras. Med utgångspunkt i denna bör regeringen därefter besluta om besparingskrav i CSN:s reglerings- brev.</P>
<P class="p68 ft7">Med tydliga besparingskrav kan effektiviseringen av verk- samheten, på ett mer konsekvent sätt än i dag, även leda till att statens kostnader för studiestödsadministrationen minskar. Denna process underlättas om CSN finansieras helt via förvaltnings- anslaget, i enlighet med kommitténs rekommendation om en suc- cessivt förändrad finansieringsmodell för CSN.</P>
<P class="p56 ft7">I de besparingskrav som ställs på CSN bör, enligt kommitténs mening, även en översyn av kontorsorganisationens lokalisering och dimensionering ingå. Färre anställda eller färre kontor behöver inte innebära att den service som CSN erbjuder försämras. Den minskning av antalet kontor som genomfördes i början på 2000- talet, med tillhörande omorganisation, påverkade t.ex. inte arbetet negativt. Tvärtom, hävdade CSN:s anställda under de intervjuer som granskningsgruppen genomförde. Efter neddragningen genom- gick verksamheten ett lyft. Dessutom blev myndighetens ekonomi mycket bättre. Inte heller de personalminskningar som planeras i dag presenteras som destruktiva. På en direkt fråga om hur personalminskningarna kommer att påverka verksamheten blev svaret från CSN:s ledningsgrupp ”inte alls”.</P>
<P class="p96 ft25">En omprövning av kontorsorganisationen behöver också göras för att säkra att kontorens lokalisering och dimensionering i större utsträckning än i dag bestäms utifrån lokala och regionala behov.</P>
<P class="p1042 ft17">396</P>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328395x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Riktade effektiviseringskrav</P>
<P class="p87 ft7">Åtminstone de senaste fem årens regleringsbrev har innehållit långtgående krav på effektivisering av verksamheten. Även om dessa krav tonats ner något i regleringsbrevet för 2009, ges intrycket att CSN är en myndighet i stort behov av uppryckning. Givet CSN:s historia ifrågasätter inte kommittén att de massiva effektiviseringskraven har varit befogade. Det var en hel del som inte fungerade bra i slutet av 1990- och början på <NOBR>2000-talen.</NOBR> Mycket har dock förändrats sedan dess. Väntetider och handlägg- ningstider har förkortats väsentligt under senare år.</P>
<P class="p64 ft7">Kommitténs slutsats är att vissa delar av CSN:s handläggning behöver effektiviseras. För andra delar av verksamheten finns däremot anledning att fråga sig hur långt kraven på snabbare handläggning ska drivas. Hur länge är det rimligt att en studie- medelstagare ska behöva vänta i telefon? Under 2008 väntar man i mindre än två minuter. Hur lång tid får det ta innan återbetalarens <NOBR>e-brev</NOBR> besvaras? I dag tar det 1,5 dag. Hur lång tid kan man behöva vänta på beslut i ett handläggningsärende? I dag tar handläggningen av ett studiemedelsärende i genomsnitt fyra dagar.</P>
<P class="p78 ft7">Vi menar att de mer generella effektiviseringskrav som under en följd av år har dominerat CSN:s regleringsbrev kan ersättas med mer riktade krav. De senaste årens särskilda uppdrag avseende felaktiga utbetalningar ser vi som ett steg i rätt riktning.<A href="#page_395"><SPAN class="ft36">45 </SPAN></A>Andra områden inom kundservice och handläggning som behöver upp- märksammas på ett tydligare sätt är hanteringen av utlands- studiemedel och stödet till komvuxstuderande.</P>
<P class="p75 ft40">Starkare krav på extern samverkan och kommunikation</P>
<P class="p87 ft7">Den hittillsvarande tonvikten på effektivisering av kundservice och handläggning har inneburit att myndighetens interna arbete ställts i centrum. Vår bedömning är att det nu finns anledning att i CSN:s uppdrag betona vikten av externt kunskaps- och informations- utbyte.</P>
<P class="p106 ft25">Kommitténs intryck är att det utvecklingsarbete som pågått inom CSN under de senaste åren framför allt har inriktats mot myndighetens interna arbetsprocesser. Omdaningen av kontors-</P>
<P class="p480 ft44"><SPAN class="ft41">45 </SPAN>Kommittén konstaterar dock att i regleringsbrevet för budgetåret 2009 har de starka krav på effektivisering av arbetet med felaktiga utbetalningar, som framfördes i regleringsbreven inför budgetåren 2007 och 2008, tonats ner.</P>
<P class="p477 ft17">397</P>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328396x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">organisationen i början på <NOBR>2000-talet,</NOBR> tillsammans med införandet av det elektroniska dokumenthanteringssystemet och det nya ärendehanteringssystemet, övergången till processtyrning och den nu pågående satsningen på digitalisering, är förändringar som i första hand rört arbetet internt.</P>
<P class="p55 ft7">Vi menar att inom de tre förbättringsområden som vi iden- tifierat ovan behöver extern information, kunskapsutbyte och samverkan stärkas för att administrationen ska kunna effektivi- seras. För att kvaliteten i CSN:s handläggning av komvuxstuderan- des studiemedel ska förbättras, och för att skolhuvudmännen ska kunna erbjuda studerande bättre studieekonomisk vägledning, behöver samverkan och informationsutbyte med skolhuvud- männen stärkas. En förutsättning för att administrationen av studimedel för utlandsstudier ska kunna effektiviseras är att infor- mationsutbytet om och med utländska utbildningsanordnare stärks och systematiseras ytterligare. För att antalet felaktiga utbetal- ningar och återkrav ska kunna minskas behöver informations- utbytet mellan berörda myndigheter – CSN, Skatteverket, Försäk- ringskassan – utvecklas för att säkra utbetalningarna inom trygg- hetssystemen, och mellan CSN och utbildningsanordnarna för att minska andra typer av oriktiga utbetalningar.<A href="#page_396"><SPAN class="ft36">46 </SPAN></A>Med förbättrad information till studerande kan de oavsiktliga, felaktiga utbetal- ningarna minskas. Även studiestödstagarnas informationsskyldig- het kan behöva markeras tydligare.</P>
<P class="p1043 ft7">Vår bedömning är, i enlighet med ovanstående, att i CSN:s framtida uppdrag bör riktade effektiviseringskrav kombineras med tydligare krav på extern samverkan och kommunikation.</P>
<P class="p238 ft8"><SPAN class="ft7">I betänkandets kapitel 7 </SPAN>Förbättrad information till studerande</P>
<P class="p471 ft7">återkommer vi med specifika förslag på hur informationen till de studerande kan förbättras.</P>
<P class="p1044 ft42"><SPAN class="ft41">46 </SPAN>Även Delegationen mot felaktiga utbetalningar, <NOBR>FUT-delegationen,</NOBR> framhåller i sitt slut- betänkande (SOU 2008:74) att kommunikation kan vara en åtgärd för att minska felaktiga utbetalningar. Ökad kunskap kring regelverken, förenklade blanketter och målgrupps- anpassad information rekommenderas.</P>
<P class="p194 ft17">398</P>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328397x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft31"><SPAN class="ft31">5.4</SPAN><SPAN class="ft69">Delat ansvar för studiestödsadministrationen</SPAN></P>
<P class="p834 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Kommittén har undersökt möjlig- heterna att föra över delar av studiestödsadministrationen till banker, kommuner och högskolor. Vi har funnit att det inte finns några rättsliga hinder mot att involvera dessa aktörer i studiestödsadministrationen. Vi har också funnit att servicen till studiemedelstagarna skulle kunna förbättras i ett antal avseen- den.</P>
<P class="p957 ft7">Kommitténs samlade bedömning är dock att det inte finns några avgörande, sakliga skäl för att föra över delar av den nuvarande administrationen till andra aktörer än CSN. Vi bedömer att en sådan överföring skulle innebära att samord- ningsbehoven skulle öka, och att effektiviteten i ärendehan- tering och kundservice troligen skulle försämras, åtminstone under en övergångsperiod.</P>
<P class="p876 ft7">Kommittén har dessutom erfarit att banker, kommuner och högskolor själva ser många problem med ett övertagande av studielån och studiebidrag inom ramen för det befintliga studie- stödssystemet. Den sammantagna bedömning som görs, är att ett sådant övertagande varken skulle vara till fördel för banker, kommuner eller högskolor, och inte heller för studerande och låntagare.</P>
<P class="p836 ft7">Eftersom grundstrukturen inom dagens studiestödssystem kommer att vara kvar ändras inte det studiestödsadministrativa uppdraget på något avgörande sätt. Därmed står CSN för en service som sannolikt är mer effektiv och ändamålsenlig än vad någon annan aktör kan erbjuda, även om delar av verksamheten fortfarande behöver effektiviseras.</P>
<P class="p875 ft7">Kommittén bedömer att möjligheten att införa ett system som innebär att studielån administreras av CSN och tilläggslån av banker bör utredas vidare. Bland annat bör det prövas hur ett sådant alternativ kan vara kostnadseffektivt och göras attraktivt för både låntagare och banker.</P>
<P class="p1045 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft70">Fördelar med delat ansvar</SPAN></P>
<P class="p880 ft25">Kommitténs samlade intryck är att CSN:s hantering av studie- stödsadministrationen på det stora hela är effektiv och ändamåls- enlig. Vi bedömer att statens utgifter för studiestödsadministra-</P>
<P class="p1046 ft17">399</P>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">tionen inte skulle minska om delar av verksamheten förs över till andra aktörer än CSN. Även de företrädare för kommuner, högskolan och bankväsendet som kommittén och kommitténs granskningsgrupp varit i kontakt med, är tveksamma till att ta över ansvaret för delar av studiestödsadministrationen.</P>
<P class="p55 ft7">Denna övergripande bedömning betyder dock inte att den nuvarande studiestödsadministrationen fungerar felfritt. I ett tidi- gare avsnitt ger kommittén förslag på ytterligare effektiviseringar av CSN:s verksamhet.</P>
<P class="p55 ft7">Även om CSN sannolikt erbjuder den kvalitativt bästa och mest kostnadseffektiva servicen sammantaget har den granskning som kommittén initierat visat att banker, kommuner och högskolor var för sig skulle kunna lämna viss studieadministrativ service som de studerande inte får från CSN i dag.</P>
<P class="p1047 ft40">Ökad tillgänglighet och privatekonomiskt stöd med banklösningarna</P>
<P class="p104 ft7">Kommittén anser att de bankalternativ som granskningsgruppen analyserat kan innebära att tillgängligheten och servicenivån skulle kunna förbättras eftersom bankväsendet är vittförgrenat, med många olika distributionskanaler i form av kontor, telefonservice och internettjänster.</P>
<P class="p56 ft7">Banklösningarna skulle också kunna innebära ett starkare privat- ekonomiskt stöd än dagens. Studenterna kunde få hjälp att över- blicka studielånens inverkan på privatekonomin på kort och lång sikt. Genom att sköta sina åtaganden för studielånet kunde studen- terna även stärka sina möjligheter att senare i livet få goda kredit- villkor.</P>
<P class="p117 ft7">En förutsättning i kommitténs analys har varit att även om bankerna ansvarar för studielånen ska alla studenter på samma sätt som i dagens system garanteras lån, alla ska erbjudas likvärdiga villkor och dessa villkor ska vara i princip desamma som de nuvarande. Vid sidan av dessa förutsättningar skulle bankerna kunna erbjuda olika typer av krediter och övriga tjänster som komplement till studielånet, och konkurrera om studielåntagare med hjälp av dessa. Därigenom skulle också studenternas valfrihet öka.</P>
<P class="p1048 ft17">400</P>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Bättre kvalitet i handläggningen om högskolorna engageras</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén menar att det som i första hand talar för att hög- skolorna skulle ta över ansvaret för administrationen av studie- medel till högskolestuderande, är att kvaliteten i handläggningen skulle kunna bli bättre, t.ex. genom att den administrativa pro- cessen kunde förenklas och förkortas. Färre uppgifter om studie- medelstagarna skulle behöva skickas mellan högskolorna och CSN, den administrativa processen skulle innebära färre steg, kunna snabbas upp och möjligen även kunna automatiseras i större utsträckning än i dag.</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén har tidigare identifierat de felaktiga utbetalningarna som ett problem som återstår att lösa inom den nuvarande studiemedelsadministrationen. Troligen skulle antalet felaktiga utbetalningar minska om högskolorna gavs ett ökat ansvar. Många fel som nu görs har att göra med kommunikation och informa- tionsutbyte mellan CSN, den studerande och utbildningsanord- naren. Kommittén bedömer att om varje universitet eller högskola samlade in, registrerade och kontrollerade uppgifterna för de egna studenterna kunde en av parterna i informationsutbytet ovan – CSN – uteslutas, vilket kunde leda till att kommunikationen blev mindre omständlig och mer direkt. I och med att arbetet skedde på den enskilde studentens eget lärosäte skulle troligen precisionen i uppgiftsinsamling och kontroll öka.</P>
<P class="p93 ft7">Samtidigt skulle högskolorna fortfarande behöva samla in uppgifter från t.ex. Skatteverket och Försäkringskassan, som är två andra viktiga uppgiftslämnare till CSN i dag. Högskolorna har inte själva tillgång till samtliga uppgifter som behövs för att admi- nistrera studiemedlen.</P>
<P class="p61 ft7">Ytterligare en fördel om beslut om studiemedelstilldelningen fattades inom högskolan är att de individuella överväganden som ibland blir nödvändiga, de s.k. skälsprövningarna, skulle göras av personer med en annan överblick över den individuelle studentens totala studiesituation än vad CSN rimligtvis kan ha.</P>
<P class="p1049 ft17">401</P>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328400x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1050 ft40">Individualiserade bedömningar och stärkt vägledning om kommunerna tar över</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har tidigare beskrivit svårigheten för CSN och många huvudmän för kommunal vuxenutbildning att ge studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning tillräcklig informa- tion och vägledning i studiemedelsärenden. Förslag har presente- rats på hur samarbetet mellan CSN och kommunerna kan för- bättras.</P>
<P class="p117 ft7">Om ansvaret för de komvuxstuderandes studiemedel flyttades från CSN till skolhuvudmännen skulle flera av problemen med det nuvarande arbetssättet undvikas. På samma sätt för högskolorna ovan, skulle t.ex. de individuella prövningarna utföras av personer som företräder skolhuvudmannen. Dessa har insyn både i de förut- sättningar som utbildningen medger och i den enskilde studie- medelstagarens situation.</P>
<P class="p55 ft7">Den administrativa processen skulle kunna förkortas då skol- huvudmannen i bedömningar och beslut kunde utgå från egna, befintliga uppgifter om de studerande. Datainsamlingen kunde begränsas, färre aktörer involveras i informationsutbytet och antalet felaktiga utbetalningar skulle kunna minskas.</P>
<P class="p55 ft7">Beroende på var i den kommunala organisationen som ansvaret för studiemedelsadministrationen placerades, skulle även kom- munens nuvarande arbete kunna utvecklas. Med ett samlat ansvar för både komvuxutbildningen och studiemedlen kunde t.ex. den studieekonomiska vägledningen stärkas.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Inga rättsliga hinder</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har utrett de rättsliga förutsättningarna att föra över delar av studiestödsadministrationen till andra aktörer än CSN, framför allt möjligheten att låta andra ta över de delar av CSN:s uppdrag som innebär myndighetsutövning. Vi har funnit att det inte finns några avgörande, rättsliga hinder mot att flytta dessa delar av administrationen till banker, kommuner eller högskolor.<A href="#page_400"><SPAN class="ft36">47</SPAN></A></P>
<P class="p1051 ft64"><SPAN class="ft120">47 </SPAN>Alla beslut som i dag fattas inom CSN och som rör frågan om en förmån ska utgå eller inte är myndighetsutövning. Detta gäller beslut om studiehjälp, om studiemedel samt om övriga förmåner som CSN har mandat att besluta om. Även beslut om återbetalning, t.ex. fastställande och nedsättning av årsbelopp samt avskrivning av lån, samt om återkrav eller om avräkning utgör myndighetsutövning. Beslut om att ta ut en avgift räknas också hit. Allt arbete utöver ovanstående kan klassificeras som förvaltningsuppgifter som inte innehåller myndighetsutövning. Exempel på sådana arbetsuppgifter är att anställda inom CSN</P>
<P class="p481 ft17">402</P>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328401x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1052 ft40">Rättsliga förutsättningar för studiemedelsadministration via kommuner och högskolor</P>
<P class="p480 ft7">I normalfallet är det regeringen som fördelar uppgifter inom den statliga förvaltningen, dvs. som beslutar om vilken myndighet som ska utföra vilka arbetsuppgifter. Detta gäller oavsett om det är fråga om myndighetsutövning eller inte. I enstaka fall kan även riksdagen besluta om hur uppgifter ska fördelas. Det innebär att det vanligt- vis, rent rättsligt, är relativt enkelt att föra över en arbetsuppgift från en statlig myndighet till en annan, eller från en myndighet till en kommun. För överföring av myndighetsutövning till högskolor med enskild huvudman gäller dock samma villkor som vid överföring till banker.</P>
<P class="p93 ft7">I studiestödslagen (1999:1395) fastslås dock att CSN ska ansvara för studiestödsadministrationen. För att högskolorna och kommunerna ska ta över detta ansvar krävs en lagändring, och därmed ett riksdagsbeslut.</P>
<P class="p1053 ft40">Rättsliga förutsättningar för studiemedelsadministration via banker</P>
<P class="p480 ft25">De rättsliga premisserna för att överlåta ansvaret för studiemedels- administrationen till bankerna är mer invecklade, i synnerhet om nuvarande regelsystem och villkor ska gälla.</P>
<P class="p95 ft8">Myndighetsutövning</P>
<P class="p87 ft7">Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får inte överföras till privata organ utan lagstöd (11 kap. 6 § regerings- formen). För att banker och andra privata aktörer ska kunna ta över de delar av studiestödsadministrationen som innebär myndig- hetsutövning förutsätts alltså lagändringar.</P>
<P class="p64 ft7">Vilka banker som ska omfattas av sådana lagändringar måste bedömas med hänsyn till EU:s regler om fri rörlighet för tjänster (art. 49 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen <NOBR>[EG-fördraget]).</NOBR> Fri rörlighet för tjänster innebär att medborgare och företag i ett EU- eller <NOBR>EES-land</NOBR> fritt ska kunna köpa, ta emot,</P>
<P class="p502 ft44">informerar eller erbjuder rådgivning, och ser till att medel faktiskt betalas ut i enlighet med ett fattat beslut.</P>
<P class="p440 ft17">403</P>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328402x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">erbjuda och utföra tjänster i andra EU- och <NOBR>EES-länder.</NOBR> Alla inskränkningar mot den fria rörligheten för tjänster är som huvudregel förbjudna. Mot denna bakgrund måste möjligheten att erbjuda studielån vara öppen för alla banker eller kreditinstitut som har tillstånd att bedriva kreditverksamhet inom <NOBR>EU/EES-området.</NOBR> Även EU:s statsstödsregler (art. 87.1 <NOBR>EG-fördraget)</NOBR> talar för en sådan tillämpning.</P>
<P class="p117 ft7">Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning kan enligt svensk lag överlåtas till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet efter beslut av riksdagen (10 kap. 5 § regeringsformen). Riksdagens beslut måste i så fall vara fattat med kvalificerad majoritet.</P>
<P class="p57 ft7">Om förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning ska överlämnas till privata aktörer uppstår dessutom vissa frågor som rör ansvar, insyn, offentlighet och sekretess, samt ärende- handläggning. Kommittén har valt att inte närmare gå in på dessa frågor.</P>
<P class="p1054 ft8">Avtal och statsborgen som alternativ till överföring av myndighetsutövning</P>
<P class="p82 ft7">Kommittén ser som ett alternativ till att myndighetsutövning överförs till svenska och utländska banker, att samarbetsavtal sluts mellan stat och bank i enlighet med den modell som tillämpas i Finland.<A href="#page_402"><SPAN class="ft36">48</SPAN></A></P>
<P class="p1055 ft64"><SPAN class="ft120">48 </SPAN>I Finland består studiestödet av studiepenning (bidrag), bostadstillägg och statsgaranti för studielån. För administrationen ansvarar Folkpensionsanstalten, FPA. FPA beviljar även statsborgen för studielån men lånen sköts i övrigt av de banker som är verksamma i Finland. FPA och bankerna har upprättat ett avtal som anger villkoren för förmedling mellan parterna om studielån. Avtalet reglerar även informationsutbytet mellan parterna gällande statsborgen. För att få studielån behöver den studerande först få en statsborgen, som FPA utfärdar till den student som inte har betalningsanmärkningar. I statsborgen anges till exempel under vilken tid som borgen gäller, hur mycket studielån den avser och i vilken takt som studielån kan betalas ut. Efter att ha fått statsborgen beviljad ansöker studenten om lån i bank. I princip alla studenter som fått en statsborgen beviljas också studielån. Studenten kommer överens med banken om ränte- och återbetalningsvillkor. Borgensförbindelsen justeras av FPA när förhållanden som inverkar på denna förändras, t.ex. om studierna eller rätten till studiepenningen upphör. Bankerna kontrollerar eventuella förändringar i statsborgen inför varje låneutbetalning. Studenterna kan byta bank under studiernas gång. Om låntagaren missköter återbetalningen av studielånet eller räntan på detta kan banken kräva att FPA betalar fordringarna i egenskap av borgensman. När FPA har betalat lånet till banken kräver man in sin fordran till låntagaren, en s.k. borgensfordran. Räntan på denna fordran är f.n. nio procent. (I Sverige används begreppet <SPAN class="ft134">regressfordran</SPAN>, dvs. den fordran som uppstår när en borgensman infriar sitt borgensåtagande för gäldenären.)</P>
<P class="p932 ft17">404</P>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328403x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Det här är en lösning som, översatt till svenska förhållanden, skulle innebära att bankerna befrias dels från kraven på myndig- hetsutövning, dels från stora delar av det administrativa arbetet som är knutet till studielånshanteringen. Den finska modellen innebär att de studieadministrativa arbetsuppgifter som innebär myndighetsutövning samlas hos den aktör som svarar för utform- ningen av statsborgen, dvs. FPA i Finland. Motsvarande ansvar skulle ges till CSN eller annan myndighet i Sverige. Ett samarbets- avtal sluts mellan myndigheten och bankerna och bankerna hante- rar därefter studielånen i enlighet med de villkor som anges i avtal och statsborgen, som en del i bankernas reguljära verksamhet.</P>
<P class="p99 ft8">Statsborgen med eller utan kontraheringsplikt</P>
<P class="p87 ft7">Kommittén bedömer att till en eventuell svensk statsborgen behöver en lagreglerad rätt för studerande att få studielån i en bank i enlighet med de villkor som anges i statsborgen knytas, dvs. en <SPAN class="ft8">kontraheringsplikt </SPAN>för banker behöver införas.<A href="#page_403"><SPAN class="ft36">49 </SPAN></A>Kontraheringsplikt kan bara åläggas banker som omfattas av svensk lag. Det innebär att de studerande är hänvisade till banker som är verksamma i Sverige, om de inte kan hitta någon utländsk bank som ”frivilligt” beviljar studiemedel i enlighet med statsborgen.</P>
<P class="p78 ft7">Utan kontraheringsplikt skulle statsborgen i stället vara ett åtagande från statens sida som skulle beaktas, men inte vara avgörande, vid bankernas sedvanliga kreditprövning. På så sätt skulle en statsborgen fungera som ett argument för att studielån skulle beviljas med specificerade villkor, inte som en garanti. Så ser det ut i Finland. Finska banker är inte skyldiga att erbjuda studenterna studielån även om de har statsborgen. I praktiken är det dock sällsynt att någon nekas lån.</P>
<P class="p1056 ft43"><SPAN class="ft41">49 </SPAN>Enligt dagens kreditlagstiftning måste näringsidkaren eller banken pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Dagens studielånesystem omfattas dock inte av denna lagstiftning. Om verksamheten med upplåning för nya studielån överförs till banker och det finns önskemål om att införa en kontraheringsplikt i samband med detta, måste dock de aktuella <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> förändringarna på konsumentkreditområdet beaktas. Dessa utesluter inte möjligheten att införa kontra- heringsplikt för bankerna.</P>
<P class="p587 ft17">405</P>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328404x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Räntesatser och statlig kompensation</P>
<P class="p104 ft7">Banker och statliga myndigheter agerar under olika ekonomiska villkor, vilket skulle kunna återverka på lånevillkoren om bankerna ansvarade för högskolestuderandes studielån. Enligt studiestöds- lagen fastställer regeringen före varje kalenderårs början den ränta som ska gälla under året. Räntesatsen bestäms utifrån de villkor som ges för statlig upplåning via Riksgälden. Dessa upplånings- villkor är mer förmånliga än de villkor som bankerna erbjuder. Regeringen har därmed minst två val om bankerna skulle ansvara för låneverksamheten:</P>
<P class="p1057 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">att låta bankerna ta ut en marknadsmässig ränta vilket sannolikt skulle göra studielånen dyrare för studenterna</SPAN></P>
<P class="p761 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">att i avtalen ange att motsvarande räntevillkor ska gälla för bankernas lån som för CSN:s, vilket troligen skulle innebära att studielånen blev mindre lönsamma för bankerna än andra lån.</SPAN></P>
<P class="p535 ft7">Kommittén bedömer att bankerna skulle behöva erbjuda mot- svarande räntevillkor som CSN erbjuder i dag. En högre ränta skulle innebära en väsentlig försämring av lånevillkoren för stu- denterna, något som knappast skulle accepteras av studenterna. Den kritik som en sådan försämring skulle leda till, skulle dess- utom i första hand riktas mot bankerna.</P>
<P class="p55 ft7">Vi bedömer att bankerna knappast är intresserade av att engagera sig i en låneverksamhet som med största sannolikhet skulle leda till kritik och ifrågasättande och möjligen även till försämrat anseende. Bankerna skulle knappast heller vara intresse- rade av att erbjuda lån med dålig lönsamhet. En ekonomisk kompensation skulle därför behöva utgå från staten för att banker- na skulle kunna erbjuda studielån med – med bankmått mätt – jämförelsevis låga räntesatser.<A href="#page_404"><SPAN class="ft36">50</SPAN></A></P>
<P class="p1058 ft42"><SPAN class="ft41">50 </SPAN>Ett sätt att erbjuda bankerna en sådan kompensation skulle kunna vara att låta dem låna upp medel till studielån hos Riksgälden, dvs. med samma räntevillkor som staten/CSN har i dag. Riksgälden ger garantier och lån till både statliga och privata företag, framför allt för investeringar i infrastruktur. Kommittén har inte utrett närmare om banker som erbjuder studielån skulle kunna erbjudas garantier eller lån via Riksgälden.</P>
<P class="p109 ft17">406</P>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328405x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Konkurrens mellan stat och bank</P>
<P class="p480 ft7">Ett av de bankalternativ som utretts av granskningsgruppen innebär att banker och CSN konkurrerar som långivare. Kom- mittén bedömer att det skulle vara i princip omöjligt att åstadkomma konkurrensneutrala villkor mellan staten och de privata bankerna inom ramen för studiemedelsadministrationen.</P>
<P class="p65 ft7">De formella förutsättningarna är möjliga att skapa, dvs. att villkoren för den offentliga verksamheten utformas så att dessa efterliknar de villkor som gäller för de privata marknadsaktörerna samt att en organisatorisk åtskillnad görs mellan den statliga myn- dighetens ekonomiska verksamhet och dess övriga funktioner.<A href="#page_405"><SPAN class="ft36">51 </SPAN></A>Även om alla formella och rättsliga villkor är konkurrensneutrala blir det emellertid svårt att komma ifrån det faktum att statlig verksamhet gärna uppfattas som mer stabil och förtroende- ingivande bland allmänheten. Vid ett möte med gransknings- gruppen hävdade tjänstemän vid Näringsdepartementet också att offentliga och privata aktörer helst inte ska konkurrera med varandra. Det är oftast bättre om antingen staten står för verk- samheten eller om verksamheten fullt ut hanteras av privata aktörer.</P>
<P class="p609 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">Ökad sårbarhet och behov av samordning</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">CSN ansvarar för flera olika verksamheter inom ramen för studiestödsadministrationen. Myndigheten ska hantera studiehjälp för gymnasieelever inklusive det s.k. <NOBR>Rg-bidraget</NOBR> och TUFF- ersättningen, studiemedel för vuxenstuderande och högskolestude- rande, samt återbetalningsverksamhet och återkravverksamhet för samtliga låntagare. Myndigheten har även en expertfunktion inom det studieekonomiska området, samt hanterar beslut om hem- utrustningslån inom det integrationspolitiska området.</P>
<P class="p118 ft7">Kommitténs slutsats är att varken banker, kommuner eller högskolor skulle kunna ta över CSN:s högt specialiserade uppdrag i sin helhet. Det innebär att oavsett vilken aktör som skulle ta över en del av CSN:s verksamhet så skulle vissa arbetsuppgifter ändå kvarstå inom CSN. Fler aktörer än i dag skulle därmed bli inblan- dade i administrationen. För att säkra likvärdigheten i beslut och</P>
<P class="p594 ft44"><SPAN class="ft41">51 </SPAN>För utlåningsverksamhet innebär detta mer konkret att krav på avkastning ska ställas även på den offentliga aktören eller myndigheten och att upplåningen av medel ska ske på mark- nadsmässiga villkor.</P>
<P class="p477 ft17">407</P>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328406x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">bedömningar, och för att upprätthålla effektiviteten, skulle nya samordningsbehov uppstå jämfört med i dag. Även uppföljning och utveckling av studiestödssystemet och det studieadministrativa systemet skulle behöva samordnas. Vi bedömer även att informa- tionen till studerande skulle försvåras.</P>
<P class="p56 ft7">Delat ansvar riskerar dessutom att ytterligare försvåra arbetet inom de tre förbättringsområden som kommittén har identifierat: stödet till komvuxstuderande, utlandsstudiestödet och hanteringen av felaktiga utbetalningar. Inom dessa områden har vi kommit fram till att arbetet behöver koncentreras och specialiseras.</P>
<P class="p71 ft7">Om ansvaret för studiemedelsprocessen dessutom decentralise- ras, dvs. förs över till enskilda bankkontor, kommuner, universitet eller högskolor, ökar risken att det administrativa arbetet fragmen- tiseras och att samordningsbehoven förstärks ytterligare. Det administrativa ansvaret skulle spridas från dagens 13 <NOBR>CSN-kontor</NOBR> till 49 universitet och högskolor med statlig eller enskild huvud- man, 290 kommuner eller till de 1 950 bankkontor som i dag finns i Sverige.<A href="#page_406"><SPAN class="ft36">52</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft7">En långt driven decentralisering skulle innebära att den samlade kunskap om regler och förordningar inom studiemedelsområdet, samt den samlade erfarenhet som finns inom CSN, måste åter- skapas på en mängd arbetsplatser. Detta skulle sammantaget innebära omfattande behov av nyanställningar och kompetens- utveckling. Samtidigt riskerar sårbarheten i det studieadministrativa systemet att öka.</P>
<P class="p55 ft7">Behoven av samordning skulle i första hand uppstå, menar vi, i samband med de olika arbetsuppgifter som ingår i den s.k. studie- medelsprocessen och återbetalningsprocessen.<A href="#page_406"><SPAN class="ft36">53 </SPAN></A>Andra delar före- faller mer perifera i CSN:s nuvarande uppdrag och därmed också lättare att överlåta till andra. Om ansvaret för exempelvis hem- utrustningslån, <NOBR>Rg-bidrag,</NOBR> <NOBR>TUFF-ersättning</NOBR> och möjligen även studiehjälpen till gymnasiestuderande, fördes över till andra, skulle detta enligt vår mening knappast innebära några samordnings- problem.</P>
<P class="p68 ft7">Med delat ansvar för studiestödsadministrationen skulle sam- ordningsbehoven öka generellt. Beroende på vilken aktör som tog</P>
<P class="p241 ft42"><SPAN class="ft52">52</SPAN><SPAN class="ft53">Även vissa banker i utlandet skulle inkluderas.</SPAN></P>
<P class="p437 ft42"><SPAN class="ft52">53</SPAN><SPAN class="ft58">Den verksamhet som inom CSN kallas </SPAN><SPAN class="ft111">studiemedelsprocessen </SPAN>innebär utbetalning av studiemedel till högskolestuderande i Sverige och utomlands, samt till vuxenstuderande. <SPAN class="ft111">Återbetalningsprocessen </SPAN>innefattar arbetet med att verka för att lån återbetalas och återkrav betalas.</P>
<P class="p930 ft17">408</P>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">över vilka delar av arbetet skulle även specifika behov av samord- ning skapas.</P>
<P class="p1059 ft40">Bankerna skulle endast ansvara för lån till högskolestuderande som sköter sina låneåtaganden väl</P>
<P class="p142 ft7">Det svenska studiestödssystemet omfattar ekonomiskt stöd till gymnasieelever, högskolestuderande och vuxenstuderande. En utgångspunkt i de bankalternativ som granskningsgruppen analyserat, är att bankerna i första hand skulle ansvara för studielån till högskolestuderande. Kommittén har erfarit att detta är i enlighet med bankernas egna prioriteringar. Med en sådan lösning delades ansvaret för de statliga studielånen mellan olika aktörer. CSN eller annan offentlig huvudman skulle få ansvar för studielån till vuxenstuderande, och bankerna för lån till högskolestuderande.</P>
<P class="p64 ft7">I studiemedlen till vuxenstuderande och högskolestuderande ingår en lånedel och en bidragsdel, och kommitténs bedömning är att bankerna inte är intresserade av att hantera studiebidragen. Bidragsutbetalning utgör ingen naturlig del av reguljär bankverk- samhet. Detta innebär att CSN, eller annan statlig myndighet, skulle behöva hantera administrationen av studiebidragen. På så sätt skulle två separata bedömningar behöva äga rum per studiemedelstagare, innan studiemedlen i sin helhet kunde delas ut. Vi konstaterar även att detta är en lösning som innebär att den enskilde studiemedelstagaren skulle få två motparter att kommu- nicera med i studiemedelsfrågor: en bank som ansvarar för studielånet och en myndighet som står för beslut om studiebidrag.</P>
<P class="p78 ft7">Även det bankalternativ som innebär att studielån hanteras av CSN och tilläggslån av banker, och som enligt kommittén behöver utredas vidare, medför att studiemedelstagaren skulle få två mot- parter.</P>
<P class="p88 ft7">Om en statsborgenslösning i enlighet med den finska modellen skulle införas, behöver en statlig aktör, CSN eller annan myndighet, sköta administration och myndighetsutövning, dvs. de kontroller och olika prövningar som ingår i utfärdandet av statsborgen. Genom regressfordran skulle staten även ha kvar ansvaret för de låntagare som får problem med sina återbetalningar.</P>
<P class="p1060 ft17">409</P>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1061 ft40">Högskolorna skulle bara ansvara för utbetalning av studiemedel till de egna studenterna</P>
<P class="p70 ft7">Kommittén bedömer att även om högskolorna tog över delar av studiemedelsadministrationen skulle arbetet behöva samordnas natio- nellt. Studenter över hela landet ska garanteras likvärdiga beslut och likvärdig behandling. En myndighet eller annan aktör behöver fin- nas, som systematiskt och kontinuerligt granskar kvaliteten i studiemedelsadministrationen ur ett nationellt perspektiv.</P>
<P class="p55 ft7">En första förutsättning i det här sammanhanget vore att lag, förordning och praxis slår fast att studiemedel ska erbjudas studenter under likvärdiga villkor, alltså att stödet ska vara läro- sätesneutralt. Studiemedelshanteringen får inte göras till ett regionalpolitiskt eller lärosätesinternt instrument för att rekrytera fler studenter.</P>
<P class="p386 ft7">Även om det uttalade syftet är likvärdighet skulle risken öka för att de bedömningar som görs i tilldelningsprocesserna skulle variera, i och med att ansvaret för uttolkning av studiestödslagen och studiestödsförordningen spreds mellan handläggare på landets universitet och högskolor. Arbetet skulle samtidigt kompliceras av att jämförelsevis många studenter byter lärosäte under studiernas gång.</P>
<P class="p57 ft7">En myndighet eller annan aktör behövde också finnas som hanterar återkraven och inbetalningarna av studielånen. Detta är inte uppgifter som bör skötas av högskolan. I de högskolescenarion som granskningsgruppen skisserat, ansvarar högskolorna endast för prövning och utbetalning av studiemedel. När utbildningen är avslutad och studiemedlen ska betalas tillbaka har den före detta studenten inte längre någon relation till sitt lärosäte som motiverar att återbetalningarna hanteras där. Inte heller återkravsverksam- heten bör höra hemma inom högskolan.</P>
<P class="p91 ft7">På samma sätt som när det gäller bankalternativen ovan, skulle ansvaret för olika studerandegrupper delas upp om högskolorna skötte studiemedlen till högskolestudenterna. Arbetet med studie- medel till vuxenstuderande, till andra studerande på eftergymnasial nivå än vuxenstuderande, och studiehjälp till gymnasieelever skulle behöva hanteras av CSN eller någon annan aktör. Det är heller inte självklart att enskilda högskolor skulle hantera studiemedel för utlandsstudier.</P>
<P class="p1062 ft17">410</P>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1063 ft40">Kommunerna skulle bara ansvara för utbetalning av studiemedel till vissa vuxenstuderande</P>
<P class="p372 ft7">De kommunala skolhuvudmännen ansvarar inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) för behörighetsgivande utbildningar på grundläggande och gymnasial nivå för vuxna, och för s.k. påbyggnadsutbildningar. När kommittén har prövat möjlig- heten att låta kommunerna överta visst ansvar för vuxenstuderan- des studiemedel är det komvuxutbildningen som avses. Även den här avgränsningen innebär att ansvaret för olika studiegrupper delas, inte bara genom att CSN eller annan aktör behöver sköta högskolestuderandes och gymnasieelevers studiestöd, utan också eftersom ett antal vuxenutbildningar inte inkluderas i kommu- nernas ansvar. Alla utbildningar för vuxna har dessutom inte kom- munal huvudman. Andra utbildningar inom vuxenutbildnings- området, som också är studiestödsberättigande, är <NOBR>KY-utbildningar</NOBR> (kvalificerad yrkesutbildning), vissa utbildningar inom folkbild- ningen samt vissa s.k. kompletterande utbildningar</P>
<P class="p94 ft7">För att skapa likvärdighet i bedömningen av komvuxelevernas studiemedel skulle arbetet behöva synkroniseras de 290 kom- munerna emellan. Ett särskilt problem i det här sammanhanget, som lyfts fram av de kommunala företrädare som gransknings- gruppen talat med, handlar om de kommunanställdas särskilda roll. Det kan vara svårt för en kommunal handläggare, med tät och kanske mer nära kontakt med de studerande än en handläggare inom CSN, att göra konsekventa och sakliga bedömningar i studiemedelsärenden.</P>
<P class="p127 ft7">Kommittén har endast utrett möjligheten att låta kommunerna ansvara för ansökningar och utbetalningar av studiemedlen, inte inbetalningarna. På samma sätt som för högskolorna och högskole- studerande, upphör kontakten mellan kommunen och den kom- vuxstuderande när utbildningen avslutas. För administrationen av återkrav och återbetalningar skulle därför en kompletterande administrativ lösning behöva skapas.</P>
<P class="p438 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft70">Regelkunskap och specialiserad hantering förutsätts</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Kommittén bedömer att för att en överföring av studiemedels- administrationen ska kunna bli kostnadseffektiv förutsätts ett annat studiestödssystem än det nuvarande, dvs. studiestödslagen</P>
<P class="p783 ft17">411</P>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">och studiestödsförordningen behöver förändras. I de samtal om övertagande som kommitténs granskningsgrupp fört med före- trädare för bankväsendet, högskolan och Sveriges kommuner har studiemedelssystemets omfattande och detaljerade regler förts fram som ett avgörande hinder. Allmänt, menar dessa företrädare, skulle reglerna för studiemedel behöva schabloniseras och standar- diseras för att systemet ska bli hanterbart för andra än CSN. Fler generella regler behöver ersätta de många individuella bedömningar som nu äger rum. Framför allt om banker eller andra privata aktö- rer skulle ta över blir det även nödvändigt att förenkla de trygg- hetsregler som gäller inom återbetalningssystemet. Därmed skulle de ekonomiska villkoren för de studerande förändras.</P>
<P class="p91 ft7">Kommittén bedömer att den nuvarande detaljnivån i studiemedelssystemet, samt den administrativa organisation och de specifika administrativa system som förutsätts för hanteringen av systemet, gör det svårt att omedelbart föra över delar av admi- nistrationen till andra aktörer än CSN, i alla fall om den nuvarande effektiviteten ska kunna bibehållas. För att ärendehantering och kundservice ska fungera, förutsätts regelkunskap och en specialise- rad administrativ organisation. Dessa förutsättningar finns i dag inom CSN. Att skapa likvärdiga villkor om administrationen skulle skötas av banker, kommuner eller högskolor skulle enligt kom- mitténs bedömning bli både kostsamt och tidskrävande.</P>
<P class="p103 ft40">Bankerna är i dagsläget inte intresserade av ökad administration</P>
<P class="p137 ft7">Att lämna över hela det administrativa arbete som innefattas i studiemedelshanteringen till privata banker är, enligt kommitténs bedömning, knappast genomförbart. Till att börja med innebär stora delar av arbetet myndighetsutövning. Problematiken kring denna har belysts tidigare. Dessutom har kommittén erfarit att bankerna själva inte i dagsläget är intresserade av att ta över den omfattande förvaltningsapparat som studiemedelssystemet medför, eftersom merarbetet, kompetensutvecklingsbehoven, uppföljnings- behoven och likvärdighetsproblemen antas bli betydande.</P>
<P class="p91 ft7">Vår slutsats är dessutom att även om ett system med statsborgen infördes skulle huvuddelen av studiemedelsadministra- tionen fortfarande behöva utföras av CSN eller av annan statlig myndighet.</P>
<P class="p1064 ft17">412</P>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1065 ft40">Högskolorna skulle behöva nyanställa och utveckla studieadministrativa system</P>
<P class="p132 ft7">Kraven på specialiserad hantering gäller även om högskolorna skulle ta över delar av studiemedelsadministrationen. Studiemedels- systemet kan inte administreras av vem som helst. Om hög- skolorna tog över arbetet skulle betydande resurser behöva satsas på kompetensutveckling.</P>
<P class="p63 ft7">Även om varje lärosäte bara skulle ansvara för de egna studenterna så handlar det om tusentals eller tiotusentals ärenden per år. Varje enskilt studiemedelsärende innefattar dessutom i sig ett stort antal uppgifter som ska samlas in och analyseras, och därigenom många arbetsmoment. Kommittén bedömer därför att studiemedelsadministrationen skulle innebära ett så betydande merarbete att lärosätena skulle behöva nyanställa. Enbart kompe- tensutveckling skulle inte vara tillräckligt. Också för dessa ny- anställningar skulle staten behöva skjuta till resurser. Dessutom är studiemedelsadministrationen kraftigt säsongsberoende. Den admi- nistrativa resursen behöver därför dimensioneras så att den täcker in både hög- och lågsäsong i arbetet. Hur många nyanställningar som skulle behövas skulle variera mellan lärosätena, bl.a. beroende på hur den befintliga administrativa resursen ser ut.</P>
<P class="p1066 ft7">Inom CSN har ett särskilt <NOBR>IT-system</NOBR> och ett elektroniskt dokumenthanteringssystem utvecklats som gör det möjligt att hantera den stora mängden ärenden på ett effektivt sätt. Ett omfattande arbete med att digitalisera ärendeprocesserna pågår. Rutiner och arbetssätt har anpassats efter studiemedelssystemet. Kommittén bedömer att motsvarande elektroniska och digitala stöd, och anpassade arbetsrutiner, behöver finnas på lärosätena för att administrationen ska fungera effektivt. För att hanteringen skulle fungera lika över landet behöver teknik och rutiner dess- utom synkroniseras högskolorna emellan, eller så behöver gemen- samma lösningar skapas.</P>
<P class="p93 ft7">Kommittén instämmer i granskningsgruppens bedömning att sannolikt skulle inte en överföring av studiemedelsadministra- tionen till högskolorna innebära ekonomiska besparingar för staten. De minskade utgifter som skulle bli resultatet av att CSN:s anställda blev färre, och av att antalet felaktiga utbetalningar möjligen kunde minska, skulle motsvaras av de resurser som skulle behöva tillföras lärosätena för nyanställningar, kompetensutveck- ling och utveckling av administrativa system.</P>
<P class="p1067 ft17">413</P>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Med kommunalt ansvar blev administrationen mer sårbar</P>
<P class="p90 ft7">På samma sätt som när det gäller högskolorna, skulle även kom- munerna behöva satsa stora resurser på nyanställningar och kom- petensutveckling för att kunna hantera studiemedlen.</P>
<P class="p55 ft7">Kommitténs slutsats är dock att även med nyanställningar och utbildningssatsningar är det svårt att undvika att systemet blir sårbart. Många av landets kommuner är små, med begränsade ekonomiska resurser och få anställda. Att utgå från att det i samt- liga dessa skulle vara möjligt att bygga upp och upprätthålla till- räckligt kunnande om studiemedelssystemet är knappast realistiskt. Ett alternativ skulle då kunna vara att samla ansvaret till ett mindre antal kommuner. Nackdelen med den lösningen är att närheten till de studerande går förlorad, dvs. att det starkaste argumentet för att kommunerna ska ansvara för de komvuxstuderandes studiemedel faller.</P>
<P class="p68 ft7">Även om antalet studerande inom kommunal vuxenutbildning som har någon typ av studiemedel är färre än inom den högre utbildningen – ca 120 000 studerande på grundskolenivå och gym- nasial nivå jämfört med högskolans drygt 300 000 studenter under 2007 – skulle hanteringen omfatta hundratals eller tusentals ären- den per kommun. Kommunerna skulle därför behöva utveckla ett tekniskt stöd motsvarande CSN:s nuvarande, för att arbetet skulle kunna skötas effektivt. För att hanteringen skulle vara likvärdig i hela landet behöver antingen en nationell, teknisk infrastruktur utvecklas, eller så behöver kommunernas olika tekniska system synkroniseras.</P>
<P class="p525 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft70">Banklösning bör utredas vidare</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Kommittén har i en samlad bedömning vägt de uppgifter om CSN:s nuvarande arbete som granskningsgruppen presenterat, mot de verksamhetsmässiga vinster, rättsliga förutsättningar, ökade samordningsbehov samt risker för kompetensförlust och för- sämrad effektivitet som vi bedömer att alternativa lösningar skulle innebära. Vår slutsats är att för närvarande saknas förutsättningar att överlåta delar av studiemedelsadministrationen till någon annan än CSN.</P>
<P class="p68 ft7">Samtidigt finns svagheter i CSN:s arbete. Många av dessa kan rättas till och kommittén har presenterat ett antal förslag på hur</P>
<P class="p994 ft17">414</P>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328413x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">hanteringen av studiemedel för utlandsstudier kan förbättras, felaktiga utbetalningar kan minskas, stöd och rådgivning till de komvuxstuderande kan stärkas och den studieekonomiska infor- mationen till studerande förbättras. Vissa av problemen kan dock sannolikt andra aktörer hantera bättre än CSN.</P>
<P class="p107 ft40">Tilläggslån via bankerna</P>
<P class="p87 ft7">I kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>föreslår kommittén att tilläggslån ska kunna lämnas till samtliga studiemedelstagare i högst 18 månader eller motsvarande antal månader på deltid. Jämfört med nuvarande regler innebär förslaget att betydligt fler studerande än i dag kommer att kunna ansöka om tilläggslån. Förslaget syftar till att öka flexibiliteten i studiemedelssystemet genom att skapa större möjligheter för de studerande att påverka sin ekonomi. För att undvika alltför hög skuldsättning begränsas tilläggslånet till ett bestämt belopp och det kan bara ges för en avgränsad tidsperiod.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén bedömer att ett sätt att ytterligare öka studie- medelssystemets flexibilitet kan vara att överlåta ansvaret för tilläggslånen till bankerna, och samtidigt lätta på belopps- och tidsbegränsningarna. En statsborgen skulle fortfarande behövas, som garanterar samtliga studerande rätt till tilläggslån och grund- läggande lånevillkor. Vissa övriga lånevillkor skulle bestämmas i förhandlingar mellan den studerande och dennes bank.</P>
<P class="p64 ft7">Den här lösningen skulle samtidigt kunna innebära att servicen till studiemedelstagarna stärks eftersom de studerande ges tillgång till det privatekonomiska stöd som bankerna kan erbjuda. Banker- nas incitament att utveckla studentanpassade tjänster och erbjudan- den skulle sannolikt öka.<A href="#page_413"><SPAN class="ft36">54 </SPAN></A>Med särskilda, mer marknadsmässiga villkor för tilläggslånen markeras skillnaden mot det ordinarie</P>
<P class="p1068 ft43"><SPAN class="ft41">54 </SPAN>De flesta bankerna erbjuder redan under 2009 tjänster och förmåner riktade till studenter. I Nordeas Studentpaket ingår t.ex. studentlån upp till 20 000 kronor för att finansiera köp av exempelvis dator, årskort på SJ och facklitteratur. SEB:s studenterbjudande omfattar privat- konto, Internetkontoret med betalservice, Visakort, SEB:s MasterCard, rådgivning och personlig service. I Handelsbankens studenterbjudande ingår Visakort, Internettjänst och telesvar. Skandiabanken erbjuder ett särskilt studentkonto, tillgång till Internetbanken samt Visakort eller Electronkort. Studenter kan även ansöka om lån på upp till 20 000 kronor, till en ränta som är en procent lägre än den ordinarie räntan till bankens privatkunder. Swedbanks studenterbjudande innehåller följande kostnadsfria tjänster: Visakort och MasterCard, <NOBR>e-kort</NOBR> och <SPAN class="ft132">Verified by Visa </SPAN>för säker handel på Internet, Internetbanken med internetbetalning, telefonbanken med personlig service, värdepapperstjänst Bas, <NOBR>e-legiti-</NOBR> mation (BankID), ladda kontantkort mobil.</P>
<P class="p587 ft17">415</P>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328414x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">studielånet. Denna markering, menar kommittén, gör att studenter inte slentrianmässigt ökar sin skuldsättning.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén bedömer att möjligheten att införa ett system som innebär att studielån administreras av CSN och tilläggslån av banker bör utredas vidare. Bland annat bör det prövas hur ett sådant alternativ kan vara kostnadseffektivt och göras attraktivt för både låntagare och banker.</P>
<P class="p381 ft31"><SPAN class="ft31">5.5</SPAN><SPAN class="ft69">En ny studiestödsadministration</SPAN></P>
<P class="p1069 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Kommittén har haft i uppgift att pröva möjligheten att överlåta hela studiestödsadministrationen i ny regi. Den alternativa aktör som vi undersökt är Försäkrings- kassan.</P>
<P class="p598 ft7">Vår samlade bedömning är att en överföring av studiestöds- administrationen till Försäkringskassan skulle innebära försäm- rad service till studiestödstagarna jämfört med i dag, och åtminstone initialt ökade kostnader för staten. Kommittén för- ordar därför att CSN:s behåller ansvaret för studiestödsadmi- nistrationen.</P>
<P class="p954 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Jämförelser mellan Försäkringskassan och CSN</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Försäkringskassan är i de flesta avseenden betydligt större än CSN, med cirka 10 000 anställda jämfört med CSN:s 1 000, och med cirka 90 miljoner beslut per år mot CSN:s nästan 10 miljoner. I organisatoriskt avseende är förutsättningarna olika. Kommitténs intryck är dock att i fråga om ärendehantering och arbetsprocesser är det mer som förenar de båda myndigheterna än som skiljer dem åt.</P>
<P class="p47 ft40">Organisationsstruktur och lokal förankring är olika</P>
<P class="p104 ft7">Efter en nyligen genomförd omorganisation består Försäkrings- kassans decentraliserade organisation av 20 nationella försäkrings- center, 60 lokala försäkringscenter och cirka 300 lokalkontor. Inom CSN finns 13 kontor, ett kundcenter och ett huvudkontor i Sundsvall.</P>
<P class="p1070 ft17">416</P>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft7">CSN har en avdelningsövergripande processorganisation som är implementerad på kontoren runt om i landet. Placeringen eller antalet kontor har inget större egenvärde ur ett produktions- perspektiv inom CSN, eftersom alla kontor i huvudsak arbetar med ärenden utan geografisk anknytning till något särskilt kontor. CSN:s kontorsorganisation skiljer sig därmed mot Försäkrings- kassans lokalkontor, då de senare i allmänhet arbetar mer mot ärendekoncentration, dvs. att vissa ärendetyper koncentreras till vissa kontor och många ärenden har lokal anknytning.</P>
<P class="p77 ft7">Inom Försäkringskassan pågår ett omfattande arbete med att bygga upp lokal samverkan med andra myndigheter och kom- muner. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat om service- och lokalsamverkan runt om i landet i s.k. samverkans- kontor. Det innebär att Arbetsförmedlingen utför vissa informa- tions- och servicetjänster åt Försäkringskassan och upplåter delar av sina lokaler för informationsmaterial, självbetjäningsterminal samt rum för Försäkringskassans bokade kundbesök. På vissa kontor upplåter Arbetsförmedlingen även utrymme för Försäk- ringskassans personal att under en till två dagar i veckan ta emot spontanbesök. Det finns även kontor med enbart lokalsamverkan. På dessa är Försäkringskassans personal på plats fyra till fem dagar i veckan.</P>
<P class="p616 ft7">Av Försäkringskassans cirka 300 lokalkontor utgörs cirka 160 av samverkanskontor där Skatteverket, Arbetsförmedlingen och För- säkringskassan arbetar tillsammans. Varje myndighet har huvud- ansvar för en viss del av dessa 160 kontor. Någon liknande systematik i CSN:s lokala samverkan har kommittén inte funnit.</P>
<P class="p107 ft40">Ärendestyrning och ärendehantering principiellt lika</P>
<P class="p100 ft7">I andra avseenden är likheterna mellan de båda myndigheterna stora. Båda arbetar processorienterat och både CSN och För- säkringskassan har utvecklat vägledningar och andra hjälpmedel för att underlätta beslutsfattande i ärendena. CSN:s ärendehantering och handläggning liknar i mångt och mycket det sätt som Försäk- ringskassan arbetar på. CSN har ett väl utbyggt ärendehanterings- system med handläggningsprocesserna integrerade i systemen. Även maskinell handläggning förekommer inom båda myndigheterna. Skanning av inkomna handlingar, ärendehanteringssystem, utbetal-</P>
<P class="p793 ft17">417</P>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328416x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">ningssystem, självbetjäningstjänster, handläggarstöd, kund/kanal- och <NOBR>IT-strategier</NOBR> m.m. liknar varandra inom myndigheterna.</P>
<P class="p56 ft7">Försäkringskassans utredare hanterar stora volymer av ärenden med stora säsongsvariationer inom vissa förmåner. Detta liknar den vardag som även anställda vid CSN möter, även om antalet ärenden som handhas inom CSN är jämförelsevis få.</P>
<P class="p97 ft40">Arbetsprocesserna nästan identiska</P>
<P class="p82 ft7">CSN:s handläggning av studiestöd i form av studiemedel och studiehjälp sker genom ansökningsförfarande, eventuell komplette- ring och kommunicering, bedömning, kontroll, beslut och even- tuell utbetalning.<A href="#page_416"><SPAN class="ft36">55 </SPAN></A>Detta är en ärendehantering som liknar Försäk- ringskassans. Även inom Försäkringskassan hanteras beviljning, avslag, kommunicering, återbetalning, begäran om omprövning, m.m. Försäkringskassans arbete med återkrav inom exempelvis underhållsstöd och bostadsbidrag kan till viss del liknas vid CSN:s hantering av återkrav. CSN ansvarar för det s.k. <NOBR>Rg-bidraget</NOBR> som lämnas till vissa kostnader vid gymnasieutbildning på riksgym- nasium. Liknande bidrag som Försäkringskassan administrerar är vårdbidrag, bilstöd och handikappersättning.</P>
<P class="p91 ft7">CSN har i regleringsbrevet ett årligt återkommande uppdrag att följa och utreda de studerandes studiesociala situation. Uppdraget hanteras inom enheten för utvärdering och statistik. Försäkrings- kassan har på liknande sätt en avdelning för försäkringsutveckling som ansvarar för uppföljningar av utvecklingen inom socialförsäk- ringens olika delar.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Rättsliga förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">På samma sätt som för högskolan krävs en ändring i studie- stödslagen för att föra över studiestödsadministrationen till För- säkringskassan.</P>
<P class="p386 ft7">De andra stöden (förutom studiestödet) som CSN hanterar regleras i olika förordningar. Förordningsändringar krävs om även dessa stöd ska hanteras av annan myndighet.<A href="#page_416"><SPAN class="ft36">56</SPAN></A></P>
<P class="p1071 ft42"><SPAN class="ft52">55</SPAN><SPAN class="ft53">Studiebidrag till gymnasielever för studier i Sverige betalas ut utan ansökan.</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">56</SPAN><SPAN class="ft53">Övriga stöd regleras i följande förordningar:</SPAN></P>
<P class="p1072 ft44">– 19 § förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning till vissa för- äldrar ( <NOBR>TUFF-ersättning)</NOBR></P>
<P class="p472 ft17">418</P>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328417x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft70">Besparingar, synergier och ökad tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Eftersom Försäkringskassans och CSN:s arbetssätt och uppdrag i så många avseende är parallella skulle det inte vara omöjligt att föra över samtliga CSN:s arbetsuppgifter till Försäkringskassan. De möjliga fördelarna med en sådan lösning är dessutom flera.</P>
<P class="p107 ft40">Besparingar och effektivisering</P>
<P class="p87 ft7">Båda myndigheterna är i grunden processorganisationer och har utvecklat liknande stöd för sina handläggares arbete. Det torde därmed vara relativt enkelt att göra effektivitetsvinster genom att slå samman myndigheterna. Två olika, men ändå liknande, hand- läggningssystem kunde ersättas med ett enda. Oavsett vilket av handläggningssystemen, Försäkringskassans ÄHS (Ärendehant- eringssystem) eller CSN:s STIS (studiestödets informations- system), som skulle väljas borde utvecklings- och förvaltnings- vinster kunna göras.</P>
<P class="p78 ft7">Om studiestödsadministrationen skulle skötas ute på samver- kanskontoren skulle den sammanlagda personalresursen kunna minska på sikt. Eftersom det totalt skulle finnas mer personal att tillgå skulle det även bli det enklare att anpassa personalresursen och styra handläggningen för att parera säsongsvariationer inom handläggningen. Båda myndigheterna arbetar aktivt med maskinell handläggning. Den sammanslagna personalresursen skulle innebära att fler utredare kunde handlägga de mer komplicerade ärendena.</P>
<P class="p99 ft40">Samordningsvinster</P>
<P class="p480 ft7">Samordningsvinsterna kunde bli betydande om det skulle finnas en enda utbetalnings- och återbetalningsmyndighet i stället för nuva- rande två. Uppgifter som i dag skickas mellan CSN och Försäk- ringskassan skulle finnas samlade och omedelbart tillgängliga inom en och samma organisation.<A href="#page_417"><SPAN class="ft36">57 </SPAN></A>Möjligheter skulle skapas att arbeta</P>
<P class="p1073 ft43"><SPAN class="ft64">–</SPAN><SPAN class="ft95">förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan </SPAN><NOBR>(Rg-bidrag)</NOBR></P>
<P class="p209 ft43"><SPAN class="ft64">–</SPAN><SPAN class="ft95">1 § förordningen (1999:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra ut- länningar (hemutrustningslån).</SPAN></P>
<P class="p254 ft42"><SPAN class="ft41">57 </SPAN>En förutsättning är dock att bestämmelser om behandling av personuppgifter och sekre-</P>
<P class="p155 ft44">tesslagstiftningen inte ställer upp några hinder mot detta. Om det skulle bli aktuellt med att</P>
<P class="p393 ft17">419</P>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328418x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">bredare än i dag för att motverka felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen, och för en mer samordnad återkravshantering. Regler inom de olika trygghetssystemen kunde enklare harmo- niseras med studiestödssystemet, och vice versa, och det skulle vara lättare än i dag att samordna informationen om studiemedlen och trygghetssystemen. Den försäkrade kunde vända sig till en enda myndighet för att skaffa sig en helhetsbild över villkoren i de sociala trygghetssystemen och studiestödssystemet, och över hur villkoren inom dessa båda system relaterar till varandra.</P>
<P class="p69 ft40">Lokal tillgänglighet</P>
<P class="p82 ft7">Kommittén har tidigare visat på behovet av att på ett mer hel- täckande sätt än i dag sprida information om studiemedelssystemet till framför allt skolhuvudmännen. Försäkringskassan skulle kunna erbjuda en plattform för en sådan lokal samverkan. Den lokala tillgängligheten skulle kunna öka i och med att de samverkans- kontor där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatte- verket samverkar i dag, även skulle kunna erbjuda information och service rörande studiestödssystemet. Information om studiestöds- systemet skulle kunna erbjudas på 160 platser runt om i landet, i stället för i anslutning till de nuvarande 13 <NOBR>CSN-kontoren.</NOBR></P>
<P class="p745 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft70">Ett mindre effektivt alternativ</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Kommittén har undersökt om det är möjligt att föra över hela studiestödsadministrationen till en annan aktör, Försäkringskassan, samt analyserat principiella fördelar, nackdelar och möjligheter med en sådan lösning. Vi har funnit att CSN:s nuvarande uppdrag skulle kunna överföras till Försäkringskassan. En sådan förändring skulle kunna innebära att studiestödsadministrationen effektivi- seras i flera avseenden. Kommittén kan samtidigt konstatera att studiestödsadministrationen i CSN:s regi har utvecklats i positiv riktning under senare år. Effektiviteten har ökat inom många delar av verksamheten och vi bedömer att våra förslag på regelför- ändringar och andra åtgärder underlättar ytterligare effektivise- ringar.</P>
<P class="p1074 ft44">föra över studiestödsadministrationen till Försäkringskassan behöver dessa frågor övervägas ytterligare för att få en mer exakt uppfattning av samordningsvinsterna.</P>
<P class="p472 ft17">420</P>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td310"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td145"><P class="p19 ft22">Effektivare studiestödsadministration</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft7">Vår samlade bedömning är därför att en överföring av studie- stödsadministrationen till Försäkringskassan skulle innebära för- sämrad service till studiestödstagarna jämfört med i dag. Effektivi- teten under denna omställningsperiod skulle inte kunna garanteras.</P>
<P class="p65 ft7">Åtminstone initialt skulle förändringen sannolikt även innebära ökade kostnader för staten. En omställning av verksamheten med nya uppdrag och regelsystem kan bli både kostnadskrävande och tidskrävande. Detta visas bl.a. i förvaltningskommitténs slutbetän- kande <SPAN class="ft8">Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">(SOU 2008:118). Här konstateras att antalet myndigheter har minskat under den senaste <NOBR>20-årsperioden.</NOBR> Minskningen har åt- minstone under senare år nästan helt berott på att myndigheter slagits samman eller på att verksamheten vid en myndighet förts över till en annan. Enligt förvaltningskommittén är ofta syftet med förändrad myndighetsstruktur att öka effektiviteten och rättssäker- heten. Få organisationsförändringar av det här slaget har dock följts upp eller utvärderats och därmed är det svårt att se om de önsk- värda effekterna verkligen uppnåtts, eller om förändringarna har fått några negativa effekter. I betänkandet konstaterar förvaltnings- kommittén att under den undersökta perioden har det samman- lagda antalet årsarbetskrafter och kostnaderna för verksamheterna minskat i betydligt långsammare takt än antalet myndigheter.</P>
<P class="p94 ft7">Kommittén konstaterar dessutom att om Försäkringskassan även ska ansvara för studiestödsadministrationen innebär detta en utbildningspolitisk och förvaltningspolitisk omställning. En för- djupad utredning i den riktningen bör föregås av ytterligare politisk beredning.</P>
<P class="p1075 ft17">421</P>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<P class="p1076 ft6"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft178">Studiemedlen och trygghetssystemen</SPAN></P>
<P class="p1077 ft60"><SPAN class="ft31">6.1</SPAN><SPAN class="ft131">Uppdrag att överväga gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Enligt direktiven ska kommittén överväga hur gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska se ut. Kommittén ska lämna förslag till förtydliganden av gräns- dragningen för att systemen ska kunna samverka på ett optimalt sätt.</P>
<P class="p111 ft7">Direktiven innebär att kommittén kan föreslå förändringar kring gränsdragningsfrågor mellan studiemedel och andra förmåns- system och att kommittén kan lämna förslag till förändringar av studiemedelssystemet. Kommittén har inte sett att det har legat i uppdraget att föreslå förändringar av andra trygghetssystem. Skälet till detta är bl.a. att flera av dessa frågor ligger eller har legat i andra utredningar, t.ex. <NOBR>SGI-utredningen</NOBR> inom Socialdepartementet och den i budgetpropositionen för 2009 aviserade socialförsäkrings- utredningen, vilka följer särskilda beslutsprocesser. Kommittén har däremot sett sig fri att uppmärksamma problem som studerande kan möta inom andra trygghetssystem och att göra bedömningar av vad som kunde vara rimliga lösningar på dessa problem. Kommit- tén avstår dock från att beröra generella regler och t.ex. belopps- nivåer inom andra system, såvida dessa inte specifikt rör studerande.</P>
<P class="p124 ft7">Kommitténs uppdrag att kartlägga kommunernas tillämpning av socialtjänstlagen och praxis för försörjningsstöd till studerande sammanfattas i detta kapitel, men redovisas i sin helhet i bilaga 7.</P>
<P class="p1078 ft17">423</P>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328421x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">6.2</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Studiemedelssystemets samspel med andra trygghets- och välfärds- system har behandlats i flera betänkanden och flera utredningar har på senare tid haft närliggande utredningsuppdrag. Här kan nämnas <NOBR>SGI-utredningen</NOBR> som redovisade betänkandet <SPAN class="ft8">Sjukpenninggrund- ande inkomst – skydd och anpassning </SPAN>(SOU 2003:50), Studiesociala utredningen, som redovisade betänkandet <SPAN class="ft8">Studerande och trygghets- systemen </SPAN>(SOU 2003:130) och Socialförsäkringsutredningen som lämnade betänkandet <SPAN class="ft8">Mera försäkring och mera arbete </SPAN>(SOU 2006:86).</P>
<P class="p71 ft7">Parallellt med Studiesociala kommitténs arbete har Utredningen om en översyn av aktivitetsersättningen genomförts. Denna utred- ning redovisade sitt uppdrag i november 2008, i betänkandet <SPAN class="ft8">Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen </SPAN>(SOU 2008:102). Inom socialdepartementet har även en arbetsgrupp haft i uppdrag att se över bestämmelserna för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Arbetsgruppens uppdrag har varit att föreslå en modell för att beräkna sjukpenninggrundande inkomst utifrån historiska inkomster.<A href="#page_421"><SPAN class="ft36">1 </SPAN></A>Kommittén har haft löpande kontakter med dessa båda utredningar. I budgetpropositionen för 2009 har regeringen vidare aviserat att en parlamentarisk utredning tillsätts. Denna ska formulera principer för ett sammanhållet, balanserat och hållbart socialförsäkringssystem. Utgångspunkten ska vara att socialförsäk- ringssystemet ska ge en god ekonomisk trygghet och samtidigt vara utformat så att det understödjer arbetslinjen.</P>
<P class="p91 ft7">I vår analys av studiemedlens samspel med andra ersättnings- system konstaterar vi att de regler som finns ofta är relativt ändamålsenliga, men att många studerande inte känner till vad som gäller eller vad som händer i en viss situation, t.ex. vid sjukdom. I flera fall har kommittén kommit till slutsatsen att informationen om trygghetssystemen för studerande måste förbättras. Informa- tionsfrågan behandlas i kapitel 7 <SPAN class="ft8">Förbättrad information till stude- rande</SPAN>.</P>
<P class="p71 ft7">Trots att reglerna för studiemedel behandlas i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>har vi valt att här i kapitel 6 behandla regler för studiemedel vid sjukdom och vid tillfällig vård av barn eller närstående. Dessa bestämmelser har en nära koppling till de frågor som i övrigt behandlas i detta kapitel. Våra förslag och</P>
<P class="p109 ft44"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Regeringen (2008b).</P>
<P class="p194 ft17">424</P>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328422x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">bedömningar ska även ses i ljuset av förslagen till förbättringar av studiemedelssystemet.</P>
<P class="p85 ft7">Med hänsyn till Studiesociala kommitténs omfattande uppdrag och begränsade tidsramar har kommittén varit tvungen att begränsa sin analys till de större gränsytorna mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem samt till de problem som kommittén har uppfattat som mest besvärande.</P>
<P class="p438 ft31"><SPAN class="ft31">6.3</SPAN><SPAN class="ft69">Studiemedlen och de andra trygghetssystemen</SPAN></P>
<P class="p1079 ft31">– grundprinciper</P>
<P class="p1080 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Den grundläggande principen för gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem bör vara att studiemedelssystemet ska täcka den studerandes levnadsomkostnader under studietiden. Lev- nadsomkostnader under t.ex. ferietid, vid sjukdom eller för- äldraledighet, dvs. under tid då inga studier bedrivs, bör täckas genom inkomst av arbete eller andra bidrag eller försäkringar inom de sociala trygghetssystemen.</P>
<P class="p849 ft7">Speciella behov som studerande kan ha av t.ex. särskilda hjälpmedel, bör täckas av andra ersättningar än studiemedel. Huvudprincipen bör vara att behovsprövade bidrag som icke studerande kan få, bör vara öppna för studerande med studie- medel på samma sätt som i dag. En anpassning av studiemedels- systemet till andra ändamål än studier, bör göras endast om det inte finns andra förmånssystem som kan tillgodose de särskilda behoven och om det finns starka utbildningspolitiska skäl för detta.</P>
<P class="p1081 ft7">Vad som ska rymmas inom studiemedelssystemet och vad som ska rymmas inom ramen för andra försäkrings- eller bidragssystem, och gränsen däremellan, har diskuterats i flera utredningar. Vissa har förespråkat att grundstrukturen i de befintliga systemen i huvudsak bör ligga fast, dvs. att respektive förmånssystem ska vara till för dem som befinner sig i motsvarande situation, t.ex. för alla som är sjuka. Sådana var exempelvis förutsättningarna för den studiesociala utredningen 2003 och den analys som gjordes i betänkandet <SPAN class="ft8">Studerande och trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2003:130). Andra har förespråkat att studerande i huvudsak borde uteslutas</P>
<P class="p568 ft17">425</P>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328423x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1082 ft7">från de mer generella systemen och att tryggheten för studerande borde hanteras inom studiemedelssystemet. Exempelvis förordades en standardsjukförsäkring för studerande i betänkandet <SPAN class="ft8">Sjuk- penninggrundande inkomst. Skydd och anpassning </SPAN>(SOU 2003:50).</P>
<P class="p55 ft7">Orsaken till att det är svårt att hitta en gemensam lösning på utformningen av trygghetssystemen är framför allt att det finns samhälleliga mål som i bland strider mot varandra. Det leder till att företrädare för skilda områden ofta har olika syn på hur systemen bör utformas. Inom politiken i stort är arbetslinjen en vägledande princip. Den principen leder till att försäkrings- och bidrags- systemen främst ska uppmuntra till arbete. Målen har varit att bryta utanförskapet och öka sysselsättningen. För sjukförsäkrings- området är det ett mål att hålla frånvaron från arbete på en stabil och låg nivå. Den ekonomiska familjepolitiken har som mål att förbättra förutsättningarna för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Studiestödet har bl.a. som mål att rekrytera till studier och att verka utjämnande mellan individer och grupper i samhället.<A href="#page_423"><SPAN class="ft36">2</SPAN></A></P>
<P class="p68 ft7">För socialförsäkringsområdet generellt har det ofta betonats att socialförsäkringarna måste vara just försäkringslösningar, dvs. att det måste finnas en tydlig koppling mellan inbetalda premier och själva försäkringen.<A href="#page_423"><SPAN class="ft36">3</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Målen för de olika politikområdena är, som framgår ovan, delvis motstridiga. Det kanske tydligaste exemplet är att det kan vara svårt att förena ett sysselsättningsmål med en vilja att rekrytera till studier och att uppmuntra livslångt lärande.</P>
<P class="p55 ft7">Målkonflikterna har i vissa fall lett till att ett system som ursprungligen varit avsett för ett visst syfte efter hand har för- ändrats för att även anpassas till andra mål än det ursprungliga. Så är fallet för t.ex. sjukförsäkringen och reglerna om sjukpenning- grundande inkomst (SGI) och s.k. <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid. <NOBR>SGI-reglerna</NOBR> var ursprungligen avsedda att försäkra arbetande för inkomstbort- fall i samband med sjukdom, men har successivt ändrats för att tillgodose andra politiska mål. Det har inneburit att reglerna i dag är relativt långt ifrån sitt ursprung. Nu innehåller systemet även särskilda skyddsbestämmelser för bl.a. studerande i syfte att under- lätta studier och livslångt lärande. I andra fall har målkonflikterna lett till att speciallösningar har skapats inom andra system än det huvudsakliga. Exempelvis finns både ett sjukförsäkringsskydd och</P>
<P class="p1071 ft42"><SPAN class="ft57">2</SPAN><SPAN class="ft58">Prop. 2008/09:1.</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft57">3</SPAN><SPAN class="ft71">Se t.ex. SOU 2006:86.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">426</P>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">ett barntillägg inom ramen för studiemedelssystemet, i stället för att sådana behov har hanterats inom ramen för sjukförsäkrings- systemet respektive barnbidraget.</P>
<P class="p63 ft7">Fördelen med att samla alla individer i samma huvudsakliga situation (t.ex. ”föräldralediga”, ”studerande”, ”sjuka”) i samma trygghetssystem är att alla då behandlas lika. Nackdelen är främst att det är svårt eller kanske omöjligt att tillgodose alla samhälleliga målsättningar i ett och samma trygghetssystem, just med anledning av att målsättningarna i bland är motstridiga.</P>
<P class="p63 ft7">Alternativet till att t.ex. hantera alla som är sjuka inom sjuk- försäkringssystemet och alla som studerar inom studiestöds- systemet, är att ha speciallösningar för olika situationer inom olika system. Exempelvis kunde arbetslösa som påbörjar studier få ett eget studiestöd inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. Ett sådant studiestöd kunde kanske bättre uppmuntra just arbetslösa att påbörja studier för att på så sätt bryta arbetslösheten. På samma sätt har det ofta diskuterats om det ska finnas särskilda lösningar för studerande inom ramen för studiemedelssystemet, t.ex. i form av en särskild sjukförsäkring, särskilda bostadsbidrag eller särskilda föräldraförmåner.</P>
<P class="p62 ft7">Fördelen med särlösningar inom ramen för studiemedels- systemet är framför allt att det samlade regelverket då kan vara enklare att överblicka för de studerande och att alla situationer en studerande kan ”drabbas av” täcks inom ramen för ett system och, sannolikt, inom en myndighets ansvarsområde. Lösningarna kan då också anpassas utifrån de studerandes speciella behov. Nackdelen med att samla alla lösningar för studerande inom studiemedels- systemet är främst att studerande som exempelvis får barn eller blir sjuka behandlas annorlunda än andra personer som får barn eller blir sjuka. Särlösningar för studerande bryter då i stället enhetlig- heten inom övriga politikområden.</P>
<P class="p736 ft7">Ett problem med att ha särlösningar inom olika system är att den ersättning som en person får kommer att bero på till vilken grupp han eller hon räknas. Så blir det eftersom ersättningsnivåer och regler i övrigt kan skilja sig åt beroende på om man exempelvis är yrkesarbetande, arbetslös eller studerande. Om en person t.ex. blir sjuk måste det bestämmas om den ska få del av sjukförsäk- ringen inom studiestödssystemet eller av sjukpenningsystemet. Vilket ersättningssystem någon ”tillhör” blir en definitionsfråga. Detta återspeglas t.ex. i det nuvarande sjukförsäkringsskyddet för studerande som enbart omfattar studerande med studiemedel.</P>
<P class="p810 ft17">427</P>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Studerande utan studiemedel ses i detta sammanhang inte som studerande utan är helt hänvisade till den ordinarie sjukförsäk- ringen.</P>
<P class="p386 ft7">Med samlade lösningar för alla som blir sjuka inom socialförsäk- ringssystemet och för alla som studerar inom studiestödssystemet blir reglerna och beräkningen av en ersättning i huvudsak lika för alla. Det behöver då inte definieras vilken grupp någon tillhörde innan han eller hon exempelvis blev sjuk. Eftersom många växlar mellan studier och annan sysselsättning är detta en klar fördel.</P>
<P class="p56 ft7">Vilken lösning är att föredra sett ur individens perspektiv? Det finns inget entydigt individperspektiv som säger att den ena lösningen är bättre än den andra. Den lösning som är fördelaktigast beror helt på individens situation och på utformningen av regel- verken. En person som exempelvis arbetar parallellt med sina studier eller har arbetat innan han eller hon började studera kan t.ex. vara gynnad av en sjukförsäkring placerad inom socialförsäk- ringssystemet. En person som inte arbetar eller har arbetat kan i stället vara gynnad av någon form av sjukförsäkring inom studie- medelssystemet.</P>
<P class="p117 ft7">Kommitténs uppfattning är att man måste välja väg för studie- medelssystemets samspel med andra trygghetssystem. Antingen måste man förorda lösningar som innebär att de studerandes alla behov i huvudsak täcks inom ramen för studiemedelssystemet, eller förorda att studiemedelssystemets uppgift begränsas till att täcka levnadsomkostnaderna för den studerande själv och under den tid studier bedrivs. Kommittén anser att det inte är lämpligt att ha alternativa trygghetssystem där individerna själva kan välja det som är mest förmånligt. Alternativa system ger otydlig styrning och otydliga incitament för de studerande, samt blir krångligt och oöverskådligt. Det skulle även kunna ge upphov till försök att manipulera systemen för att komma i fråga för mer förmånliga lösningar.</P>
<P class="p461 ft7">Oavsett vilken väg som väljs är det enligt kommitténs bedöm- ning svårt att helt renodla systemen. I det fall andra trygghets- system ska gälla för studerande som blir sjuka eller tar föräldra- ledigt, kan det finnas behov att göra vissa anpassningar av dessa system för att på ett rimligt sätt tillgodose situationen för studerande. Likaså måste eventuella lösningar inom ramen för studiemedelssystemet sannolikt beakta vad som gäller för dem som inte är studerande. Även om det inte går, eller är lämpligt, att ha en</P>
<P class="p1070 ft17">428</P>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">renodlad lösning, bör den grundprincip som väljs vara vägledande för utformningen av regelverken.</P>
<P class="p115 ft7">Kommitténs samlade bedömning är att den grundläggande prin- cipen för gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem bör vara att studiemedelssystemet ska täcka den studerandes levnadsomkostnader under studietiden. Levnadskost- naderna under ferietid, vid sjukdom eller föräldraledighet o.d., alltså under tid då inga studier bedrivs, bör täckas genom inkomst av arbete, andra bidrag eller annan försäkringslösning inom de sociala trygghetssystemen. Även speciella behov som studerande kan ha av t.ex. särskilda hjälpmedel, bör täckas av andra ersätt- ningar än studiemedel. De som inte kan få tag i tillräckligt billiga bostäder, eller har en familjesituation som kräver en större bostad, bör kunna prövas inom ramen för ett särskilt bostadsbidrag.</P>
<P class="p78 ft7">Detta innebär som huvudprincip att andra behovsprövade bidrag som icke studerande kan få – på samma sätt som i dag – bör vara öppna för studerande med studiemedel.</P>
<P class="p65 ft7">Skälet för kommitténs bedömning är främst att alla individer i samma situation ska behandlas lika. Trots detta förordar kommit- tén vissa speciallösningar inom studiemedelssystemet. Kommittén förordar också i några fall vissa utbildningspolitiskt motiverade justeringar inom andra trygghetssystem.</P>
<P class="p438 ft31"><SPAN class="ft31">6.4</SPAN><SPAN class="ft69">Ekonomisk ersättning vid sjukdom</SPAN></P>
<P class="p330 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft70">Ersättning vid sjukdom – sjukpenning och studiemedel</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Det finns olika ersättningar som kan vara aktuella för en stude- rande som blir sjuk. Sjukpenningen syftar till att ge ekonomiskt skydd när en person tvingas avstå från arbete på grund av egen sjukdom. Ersättningen bygger på inkomstbortfallsprincipen. Den som studerar med studiemedel kan få sjukpenning om han eller hon avbryter studierna men tidigare har arbetat och sedan har haft studiemedel under hela studietiden.</P>
<P class="p61 ft7">Även studiemedelssystemet innehåller ett sjukförsäkringsskydd. Den studerande har rätt att behålla sina studiemedel under sjukdomstiden och en eventuell lånedel skrivs av fr.o.m. den 31:a sjukdagen. Både sjukpenningreglerna och reglerna för studiemedel under sjukdom tas upp i detta avsnitt.</P>
<P class="p1083 ft17">429</P>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328427x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Sjukpenning</P>
<P class="p90 ft7">Sjukpenning kan lämnas till den som är sjuk och har en arbets- förmåga som är nedsatt till minst en fjärdedel. Sjukpenning kan lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.</P>
<P class="p55 ft7">Grunden för beräkningen av sjukpenning är den sjukpenning- grundande inkomsten (SGI). Den sjukpenninggrundande in- komsten används även vid beräkning av föräldrapenning och en del andra förmåner. För att fastställa en SGI krävs inkomst av arbete och att inkomsten är stadigvarande eller årligen återkommande.<A href="#page_427"><SPAN class="ft36">4</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Om ett förvärvsavbrott görs i mer än tre månader och inkomsten därmed upphör, medför det att SGI upphör. Från denna huvudregel kan dock göras undantag som innebär att SGI kan behållas eller förklaras vilande även under ett förvärvsavbrott, s.k. <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid. De vanligaste skyddssituationerna är studier, arbetslöshet och föräldraskap. Under den skyddade tiden får den sjukpenninggrundande inkomsten anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. För den som saknar anställning sker en anpassning med stöd av konsumentprisindex. Det får inte finnas något uppehåll mellan olika skyddade perioder.</P>
<P class="p764 ft7">Under studier med studiemedel hålls en tidigare upparbetad SGI vilande. SGI:n aktiveras åter när studierna har slutförts eller avbrutits. För att omfattas av <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> krävs dock att den studerande har studiemedel eller utbildningsbidrag för doktorander under hela studietiden.<A href="#page_427"><SPAN class="ft36">5 </SPAN></A>Om en studerande inte har studiemedel för samtliga veckor under en termin upphör den skyddade SGI:n. Den studerande tappar då sitt <NOBR>SGI-skydd</NOBR> den första dagen som han eller hon studerar utan studiemedel.<A href="#page_427"><SPAN class="ft36">6</SPAN></A></P>
<P class="p1084 ft43"><SPAN class="ft57">4</SPAN><SPAN class="ft96">Med stadigvarande inkomst menas att den ska antas kunna ge samma inkomst under minst sex månader i följd. Exempelvis är en anställning som antas löpa under minst sex månader att betrakta som en sådan stadigvarande inkomst, även om den anställde blir sjuk precis i början av anställningstiden. Inkomsten måste också uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet (vilket motsvarar 10 272 kronor under 2009). Vid beräkningen bortses från inkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp (321 000 kronor under 2009). Sjukpenningen motsvarar 80 pro- cent av den sjukpenninggrundande inkomsten.</SPAN></P>
<P class="p613 ft43"><SPAN class="ft57">5</SPAN><SPAN class="ft96">2 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjuk- penninggrundande inkomst.</SPAN></P>
<P class="p470 ft44"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft71">Försäkringskassan (2008a; 2008b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">430</P>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328428x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1085 ft8">Exempel 1 Sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst – studier med studiemedel</P>
<P class="p1086 ft7">Carin har arbetat i tre år som sjuksköterska när hon blir upp- sagd från sin anställning. Hon börjar studera för att utbilda sig till polis. Studierna beräknas pågå i fyra år. Under det första studieåret tar hon endast ut studiebidragsdelen. Efter fyra månader tvingas Carin avbryta studierna på grund av sjukdom. Hon sjukanmäler sig till Försäkringskassan.</P>
<P class="p1087 ft7">Carin uppfyller villkoren för <NOBR>SGI-skydd</NOBR> i samband med studier, eftersom hon bedriver studier med studiestöd.</P>
<P class="p1088 ft8">Exempel 2 Sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst – studier utan studiemedel</P>
<P class="p1089 ft7">Max har arbetat i två år som vårdbiträde när han blir uppsagd från sin heltidsanställning. Efter att under fyra månader ha varit anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen påbörjar han den 1 september studier till förskolelärare.</P>
<P class="p1090 ft7">Studierna kommer att pågå under lång tid. Max vill spara veckor med studiemedel till slutet av studietiden. Under den första terminen har han därför studiemedel endast perioden sep- tember – november. Från den 1 december till terminsslutet lever Max på sparade pengar. I mitten av december tvingas han avbryta studierna på grund av sjukdom. Max sjukanmäler sig till Försäkringskassan.</P>
<P class="p1091 ft25">Max uppfyller inte villkoren för <NOBR>SGI-skydd</NOBR> i samband med studier, eftersom han sedan den 1 december bedrivit studier utan studiemedel.</P>
<P class="p1092 ft7">Studerande som bedriver studier inom det egna yrkesområdet kan omfattas av <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> även om de inte har studiemedel. Den som är ledig från sin anställning för studier inom det egna yrkesområdet har <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under hela studietiden. Orsaken till att dessa studerande särbehandlas är att de anses ha en nära koppling till arbetsmarknaden. Det ska t.ex. vara möjligt att ta tjänstledigt och studera för att vidareutbilda sig inom yrket, utan att tappa sitt försäkringsskydd.</P>
<P class="p1093 ft25">Ordinarie lov under studietiden påverkar inte det vilande SGI- skyddet. För en studerande som har sommarlov inräknas alltså lovet i studietiden och SGI:n fortsätter att vara vilande.</P>
<P class="p1094 ft17">431</P>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">En studerande som blir sjuk under studietiden kan normalt inte få sjukpenning baserad på en vilande SGI. För att få det måste studierna avslutas eller avbrytas helt. Vid sjukdom under pågående studier kan den studerande behålla sina studiemedel och i vissa fall få sjukpenning baserad på en s.k. <NOBR>studietids-SGI.</NOBR> En <NOBR>studietids-SGI</NOBR> fastställs på grundval av den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under studietiden. Sådan sjukpenning be- talas bara ut för de dagar den studerande annars skulle ha arbetat och bygger således på att den studerande arbetar under studietiden. Även inkomster under ferietid kan ge rätt till en <NOBR>studietids-SGI.</NOBR></P>
<P class="p91 ft7">De som avslutar eller avbryter sina studier kan få sjukpenning baserad på en vilande SGI. För att studerande ska kunna få sjukpenning krävs dock att deras studieförmåga är helt nedsatt. Sjukpenning kan inte lämnas vid partiell studieoförmåga.</P>
<P class="p1095 ft8">Exempel 3 Sjukpenning – delvis studieoförmåga</P>
<P class="p1096 ft7">Fanny är helt sjukskriven. Efter en tid börjar hon studera med studiestöd på halvtid och inkommer med läkarintyg om halv sjukskrivning parallellt med studierna.</P>
<P class="p919 ft25">Fanny kan inte få någon sjukpenning, eftersom SGI är helt vilande under studier med studiestöd.</P>
<P class="p606 ft7">I undantagsfall kan sjukpenning lämnas även under vad som annars anses vara studietid, beräknad på grundval av en vilande SGI om denna är högre än en <NOBR>studietids-SGI.</NOBR> Så är fallet om en studerande under ett sommarlov är arbetslös, anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen under sommarlovets första dag, beredd att ta ett arbete motsvarande den fastställda SGI:n och inte har studie- stöd. Den som inte anmäler sig som arbetssökande den första dagen eller den som har ett arbete under sommaren, kan dock inte få sjukpenning under lovet baserad på den vilande SGI:n.<A href="#page_429"><SPAN class="ft36">7</SPAN></A></P>
<P class="p1097 ft44"><SPAN class="ft41">7 </SPAN>Försäkringskassan (2008b).</P>
<P class="p194 ft17">432</P>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328430x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1098 ft8">Exempel 4 Sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst – sjukdom under terminen som fortsätter under lovet</P>
<P class="p956 ft7">Niklas studerar på ett program på universitetet. Han arbetade innan studierna och har en vilande SGI. Niklas blir sjuk och klarar inte av att studera. Han har därför rätt att behålla sina studiemedel.</P>
<P class="p957 ft7">Niklas är fortfarande sjuk när utbildningen gör uppehåll för sommarlov och anmäler sig därför inte som arbetssökande dag ett på lovet. Han har inte rätt till sjukpenning alls under sjukperioden, eftersom han inte omedelbart har anmält sig till Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p1099 ft7">Många studerande har inte haft någon inkomst innan de påbörjar sina studier. Därmed finns inte heller någon SGI att skydda och sjukpenning kan inte erhållas. Dessa studerande är hänvisade till möjligheten att behålla sina studiemedel under sjukdomsperioden.</P>
<P class="p266 ft7">Sjukpenning och studiemedel ska i praktiken inte kunna erhållas samtidigt eftersom studiemedel förutsätter studieförmåga och studieaktivitet, samtidigt som sjukpenning förutsätter sjukdom och studieoförmåga. För att få sjukpenning måste också eventuella studier avbrytas eller avslutas. Någon formell samordningsregel som förhindrar dubbla ersättningar finns dock inte.</P>
<P class="p881 ft7">Sjukpenning ingår, liksom samtliga skattepliktiga ersättningar, i beräkningsunderlaget för studiemedel. Den kan således påverka studiemedlens storlek om den sammanlagda inkomsten överstiger fribeloppsgränsen.</P>
<P class="p1035 ft40">Studiemedel under sjukdom</P>
<P class="p50 ft7">Eftersom relativt många studerande inte har någon inkomst innan de börjar studera och därmed saknar möjlighet att få sjukpenning, finns ett särskilt försäkringsskydd inbyggt i studiemedelssystemet, s.k. studiemedel under sjukdom. Studiemedel under sjukdom är även tänkt att ges till dem som har för avsikt att återuppta studierna så snart de blir friska, dvs. inte avbryter eller avslutar sina studier på grund av sjukdom. Studiemedel under sjukdom innebär att en studerande har rätt att behålla studiemedlen vid sjukdom, trots att han eller hon inte bedriver några studier. För att få behålla studiemedlen krävs, precis som för rätten till sjukpenning, att den</P>
<P class="p1100 ft17">433</P>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328431x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">studerande är <SPAN class="ft8">helt </SPAN>oförmögen att studera på grund av sjukdom. Det finns ingen tidsbegränsning för rätten att behålla sina studiemedel. I princip kan studiemedel under sjukdom lämnas under hela den tid personen har för avsikt att studera.</P>
<P class="p55 ft7">En förutsättning för att studiemedel ska kunna behållas under sjukdom är att den studerande anmäler sin sjukdom till Försäk- ringskassan den första sjukdagen och att Försäkringskassan god- känner sjukperioden. När en sjukanmälan kommer in till Försäk- ringskassan ska studieförmågan prövas, inte arbetsförmågan. Prövningen är i stort sett densamma som för sjukpenning. Stude- rande utomlands ska i dessa fall anmäla sjukdomen till CSN, som också prövar sjukperioden.</P>
<P class="p71 ft7">Förutom möjligheten att behålla studiemedel under sjukdom består studiemedlens försäkringsskydd även av en möjlighet att få lånedelen avskriven. Avskrivning sker i dessa fall för de lån som erhålls under sjukdom som varar mer än 30 dagar och avser således lån som tas från och med den 31:a sjukdagen. Kostnaderna för avskrivning av studielån då en studerande varit sjuk belastar inte studiemedelsanslagen utan anslaget för socialförsäkringsområdet. CSN rekvirerar årligen summan av dessa avskrivningar från För- säkringskassan.<A href="#page_431"><SPAN class="ft36">8</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">En person som får behålla studiemedel under sjukdom anses inte ha utnyttjat någon av de veckor då den är sjuk när det gäller bedömningen av det maximala veckoantalet för rätt till studiemedel på olika utbildningsnivåer. Det ställs givetvis inte heller något krav på studieresultat under de veckor den studerande är sjuk.</P>
<P class="p55 ft7">Studiemedelsbeloppet motsvarar det belopp som en studerande med rätt till sjukpenning skulle få om den sjukpenninggrundande inkomsten är cirka 15 000 kronor före skatt. Personer med en SGI grundad på en högre inkomst tjänar alltså på att få sjukpenning medan övriga tjänar på att behålla studiemedlen, om man bortser från det lån som den studerande tar under den första månadens sjukdom. Studiemedel räknas inte som en sjukpenninggrundande inkomst och ingår därför inte i beräkningsunderlaget för sjuk- penning.</P>
<P class="p1101 ft44"><SPAN class="ft41">8 </SPAN>CSN (2008l).</P>
<P class="p194 ft17">434</P>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328432x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Antalsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">Det är svårt att veta hur många personer som har en vilande SGI som skyddas under studietiden. I många fall finns inte något beslut om fastställd SGI, även om en sjukpenninggrundande inkomst i praktiken finns. En SGI fastställs bara efter ansökan om exempelvis sjukpenning. Försäkringskassans statistik ger heller ingen informa- tion om tidigare sysselsättning för dem som får respektive inte får sjukpenning. Statistik visar att en fjärdedel av studiemedelstagarna någon gång har fått ett beslut om en fastställd SGI och att det företrädesvis handlar om äldre studerande.<A href="#page_432"><SPAN class="ft36">9 </SPAN></A>Av statistiken framgår inte om denna SGI fortfarande är giltig. Fler än så kan dock antas ha en vilande SGI i praktiken och kan få sjukpenning om de blir sjuka och avbryter sina studier. Vissa inkomstuppgifter tyder på att så många som 75 procent av studiemedelstagarna kan ha rätt att få en SGI fastställd om de blir sjuka.<A href="#page_432"><SPAN class="ft36">10 </SPAN></A>Sannolikt är det dock färre än så som har en vilande SGI. Det finns heller inga säkra uppgifter om hur många studerande som avbryter sina studier och får sjuk- penning. Enligt kontakter som kommittén har haft med den arbets- grupp inom Socialdepartementet som har till uppgift att föreslå en modell för historiskt beräknad SGI, är det cirka 4 500 studerande som årligen får sjukpenning baserad på en vilande SGI.</P>
<P class="p665 ft7">Det finns inte heller några fullständiga uppgifter över antalet studiemedelstagare som nyttjar försäkringsskyddet inom ramen för studiemedelssystemet, dvs. behåller studiemedlen under sin sjuk- dom. CSN har uppgifter från 2005 över studiemedelstagare på högskolenivå. Under 2005 var det 3 153 högskolestuderande som anmälde och fick godkänd en sjukperiod på minst en vecka, dvs. lite mer än en procent av studiemedelstagarna på denna nivå. Den genomsnittliga sjukperioden för dessa var cirka sex veckor lång. Det kan antas att många studerande inte anmäler sin sjukdom till Försäkringskassan, främst när det rör sig om kortare sjukdoms- perioder.</P>
<P class="p127 ft7">Antalet studiemedelstagare på samtliga utbildningsnivåer som har så långa sjukperioder att de får avskrivning av lånedelen (dvs. sjukperioder längre än 30 dagar) är cirka 2 000 per läsår, vilket utgör 0,6 procent av samtliga studiemedelstagare. Antalet personer</P>
<P class="p765 ft42"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2006b).</SPAN></P>
<P class="p209 ft42"><SPAN class="ft52">10</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2006c). Bedömningen har gjorts genom att inkomstuppgifter har tagits fram för taxeringsåret 2005 för individer som påbörjade studier med studiemedel under 2006. Upp- gifterna kan ses som en indikation på hur många studerande med studiemedel som har en SGI som ger rätt till sjukpenning.</SPAN></P>
<P class="p744 ft17">435</P>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328433x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">som får avskrivning av sina lån har minskat något de senaste åren bl.a. med anledning av den minskande benägenheten att ta lån bland studiemedelstagarna. Däremot har den genomsnittliga sjuk- perioden för dem som får avskrivning blivit längre, och därmed också de genomsnittligt avskrivna beloppen.</P>
<P class="p56 ft7">Det genomsnittliga antalet sjukdagar för dem som fick avskriv- ning av lån var 57 dagar läsåret 2006/07. Det sammanlagt avskrivna beloppet var för samma läsår 18,9 miljoner kronor. Andelen kvin- nor var 80 procent, vilket innebär att kvinnorna är överrepresen- terade bland dem som får del av denna sjukförsäkring.<A href="#page_433"><SPAN class="ft36">11</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Eftersom studiemedel under sjukdom inte kan erhållas under ferietid finns det inga säkra uppgifter om hur många studerande som sammanhängande är sjuka under mer än ett års tid. Enligt uppgifter från CSN bör det dock vara högst ett par hundra stude- rande per år som har varit sjuka så länge.<A href="#page_433"><SPAN class="ft36">12</SPAN></A></P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">Problem med dagens trygghetsregler vid sjukdom</SPAN></P>
<P class="p1102 ft40">Långa skyddstider ger svag koppling mellan arbetsinsats och ersättning</P>
<P class="p90 ft7">Reglerna om <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid innebär att det kan gå lång tid mellan en arbetsinsats och inbetalningen av sociala avgifter och utbetal- ningen av ersättning. De långa kedjor av skyddstider som kan byggas upp för t.ex. arbetslösa eller studerande är något av ett lapptäcke. Bestämmelserna har utvecklats successivt under många år för att tillgodose olika brister i systemet. Skyddstiderna kan t.ex. innebära att individer med inkomster som tjänades in för länge sedan och som dessutom inte har någon omedelbar koppling till arbetsmarknaden, ändå är berättigade till inkomstbaserad sjuk- försäkring. Det kan också medföra att tidigare arbetsinsatser får företräde framför aktuella arbetsinkomster parallellt med studierna. Det skulle kunna hävdas att regelverket inte tillräckligt uppmuntrar arbete. Denna problembild är en av orsakerna till att en arbetsgrupp inom Regeringskansliet har i uppdrag att se över bestämmelserna.<A href="#page_433"><SPAN class="ft36">13</SPAN></A></P>
<P class="p937 ft25">Det negativa med långa skyddstider ska vägas mot fördelarna. Motivet för att en SGI är skyddad under studier är att skyddet ska uppmuntra till livslångt lärande. Skyddstiderna gör det möjligt att</P>
<P class="p26 ft42"><SPAN class="ft52">11</SPAN><SPAN class="ft53">CSN (2008b).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">12</SPAN><SPAN class="ft53">Enligt kontakter med CSN.</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">13</SPAN><SPAN class="ft54">Regeringen (2008b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">436</P>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">växla mellan arbete och studier utan att riskera att bli av med sitt sjukförsäkringsskydd.</P>
<P class="p123 ft40">Deltidssjukdom och deltidsstudier</P>
<P class="p87 ft7">Någon möjlighet att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid finns inte. Inte heller är det möjligt att behålla studiemedel på heltid för den som blir sjuk på deltid men som skulle kunna bedriva fortsatta studier på deltid. Orsaken är att studiemedel under sjukdom bara kan lämnas vid hel studieoförmåga.</P>
<P class="p65 ft7">Det går alltså inte att vara sjuk på deltid och studera på deltid med sammanlagt heltidsersättning. Två delvis skilda grupper berörs av detta. Den första gruppen är de som bedriver studier och får nedsatt studieförmåga. Reglerna kan medverka till att den som har delvis nedsatt studieförmåga riskerar att bli heltidssjukskriven trots att personen egentligen skulle kunna fortsätta att studera på deltid. Den andra gruppen är de som är helt sjukskrivna men skulle kunna studera på deltid. Reglerna kan i detta sammanhang vara ett hinder för att påbörja studier. I stället kan risken finnas att personen förblir helt sjukskriven.</P>
<P class="p64 ft7">Problemet med deltidssjukskrivning har uppmärksammats bland annat av Utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst i betänkandet <SPAN class="ft8">Sjukpenninggrundande inkomst – skydd och anpassning </SPAN>(SOU 2003:50) och av den Studiesociala utredningen i betänkandet <SPAN class="ft8">Studerande och trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2003:130). Även regeringen har uppmärksammat frågan. Försäkringskassan fick 2005 i uppdrag att i samverkan med CSN identifiera och lämna förslag på regeländringar som krävs vid ett eventuellt införande av möjligheten att kombinera partiell sjukskrivning med sjukpenning och studier finansierade med studiemedel. Försäkringskassan redovisade uppdraget i november 2005, i rapporten <SPAN class="ft8">Sjukpenning och studiestöd</SPAN>.</P>
<P class="p124 ft7">I Försäkringskassans rapport föreslogs att det skulle bli möjligt att få sjukpenning på deltid i kombination med deltidsstudier med studiemedel. Bedömningen var att mellan 1 500 och 3 000 personer skulle beröras av förslaget. Försäkringskassan föreslog även att en samordningsbestämmelse skulle införas så att ersättningarna inte skulle kunna lämnas för samma tid. Vidare föreslogs ökade möjlig- heter till informationsutbyte och kontroll för att säkerställa att den</P>
<P class="p793 ft17">437</P>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328435x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">som är deltidssjukskriven och deltidsstuderande inte studerar mer än på deltid.</P>
<P class="p56 ft7">I en gemensam rapport till regeringen har även Arbetsförmed- lingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Skolverket föreslagit att Studiesociala kommittén ska se över möjligheten att vara sjukskriven på deltid och samtidigt studera på deltid. Myndigheter- na menar att en sådan förändring skulle kunna få fler personer att påbörja och fullfölja utbildning och på sikt öka möjligheterna till försörjning genom eget arbete.<A href="#page_435"><SPAN class="ft36">14</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Skälet till att sjukförsäkringsskyddet för studerande inte har medgivits vid deltidssjukdom är sannolikt att det har bedömts vara svårt att kontrollera om en person på grund av sjukdom verkligen är oförmögen att studera. Risken för fusk skulle kunna öka. Ett annat skäl är att det kan vara svårt att bedriva rehabiliteringsinsatser för den som är delvis sjukskriven och delvis studerar.</P>
<P class="p97 ft40">Skyddsreglerna uppvisar brister</P>
<P class="p104 ft7">Det kan upplevas som en relativt generös och tydlig lösning att en SGI är skyddad under studietiden. Det är något som t.ex. upp- muntrar livslångt lärande. Det finns dock situationer som innebär att studerande kan tappa sitt <NOBR>SGI-skydd,</NOBR> ofta utan att de är med- vetna om det. Den som läser utan studiemedel eller väljer att inte ta studiemedel under hela studietiden, omfattas inte av <NOBR>SGI-skyddet.</NOBR> Detta överensstämmer inte med tanken om ett flexibelt användan- de av studiemedlen eftersom den som avstår från studiemedel för att exempelvis spara sina studiemedelsveckor, tappar sitt SGI- skydd.</P>
<P class="p68 ft7">Även i andra situationer kan det upplevas som något slump- mässigt att sjukpenning inte kan lämnas. En person som blir sjuk under terminen och behåller sina studiemedel, och är fortsatt sjuk under sommarlovet, kan inte få sjukpenning under sommaren. Orsaken är att den sjuke i detta fall inte kan anmäla sig som arbets- sökande den första dagen under sommarlovet. Den som skulle ha arbetat under lovet bör dock få sjukpenning enligt <NOBR>studietids-SGI.</NOBR></P>
<P class="p1103 ft44"><SPAN class="ft41">14 </SPAN>Arbetsförmedlingen m.fl. (2008).</P>
<P class="p194 ft17">438</P>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Åtgärder för att förkorta sjukdomstiden</P>
<P class="p87 ft7">Försäkringskassan har ett särskilt ansvar för en studerande som har studiemedel under sjukdom under 90 dagar i följd. Detta ansvar består i att undersöka om det finns skäl att vidta någon åtgärd för att förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt återställa studie- förmågan. CSN har ett motsvarande ansvar för dem som studerar utomlands.</P>
<P class="p106 ft7">Underhandskontakter som kommittén har haft med myndig- heterna har visat att Försäkringskassan inte vidtar några åtgärder för studerande i sin roll som samordnare av olika rehabiliterings- insatser för att långtidssjuka ska kunna återgå till studier. Inte heller CSN vidtar några sådana åtgärder. Det innebär alltså att studerande inte får någon hjälp med rehabilitering.</P>
<P class="p75 ft40">Information</P>
<P class="p480 ft7">Reglerna för studerande som blir sjuka är relativt komplicerade. Dessutom hanterar Försäkringskassan och CSN olika delar av det stöd som lämnas till studerande som blir sjuka. Detta innebär att det ställs mycket stora krav på god och tydlig information till dem som studerar. Den förra studiesociala utredningen ansåg att det relativt låga utnyttjandet av sjukförsäkringsskyddet inom studie- medelssystemet kan tyda på att personer som är sjuka inte anmäler sin sjukdom. Detta beror sannolikt på brister i information om reglerna. Utöver brister i information kan det även finnas kvalitets- brister i handläggningen inom Försäkringskassan respektive CSN.</P>
<P class="p1104 ft40">Sjukförsäkringsskyddet inom studiemedlen vid längre sjukdomsperioder</P>
<P class="p367 ft7">För studerande utan SGI och som behåller sina studiemedel under sjukdomstiden kan problem uppstå under längre sjukdomstider som sträcker sig över exempelvis sommaren. Sjukförsäkrings- skyddet inom studiemedlen täcker bara den tid då den studerande annars skulle ha studerat. Någon ersättning i form av studiemedel lämnas därför inte under tid utanför termins- eller kurstid.</P>
<P class="p1105 ft17">439</P>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft70">Kontrollfrågor</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Kontrollernas betydelse</P>
<P class="p104 ft7">Centralt vid utbetalning av flera ersättningar är att fastställa vem som är studerande och vem som inte är det. Anledningen till att försäkringar och bidrag kopplas till dem som har eller har haft studiemedel är att detta har bedömts vara ett relativt säkert sätt att avgöra vem som studerar. Rätten att behålla en vilande SGI har t.ex. kopplats till studiemedelssystemet, vilket har förklarats av att studiemedlen säkerställer att den studerande verkligen studerar.</P>
<P class="p55 ft7">Frångår man kopplingen mellan en viss försäkring eller ett visst bidrag och studiemedel, t.ex. i bedömningen av skyddstid för rätt att få en SGI fastställd, måste det på annat sätt säkerställas att en person bedriver studier av viss omfattning. I annat fall ökar risker- na för felaktiga utbetalningar och fusk.</P>
<P class="p55 ft7">När det gäller rätten till sjukpenning och studiemedel under sjukdom vid deltidssjukdom handlar det i stället om att det måste gå att kontrollera att en person <SPAN class="ft8">inte </SPAN>studerar under den tid som han eller hon får sjukförmåner.</P>
<P class="p97 ft40">Hur vet man att den som har studiemedel faktiskt studerar?</P>
<P class="p82 ft7">Kontrollerna av studieaktivitet för den som har studiemedel består av en uppgiftsskyldighet för både utbildningsanordnare och stude- rande. Båda parter är skyldiga att lämna uppgifter till CSN, bl.a. uppgifter om studieaktivitet, studiernas omfattning och eventuella studieavbrott. Utöver detta ska utbildningsanordnarna lämna upp- gifter om uppnådda studieresultat.</P>
<P class="p56 ft7">Högskolor och andra utbildningsanordnare lämnar uppgifter om studieaktivitet till CSN i form av registreringar på kurser eller program. Därutöver rapporterar de in avbrott, studieuppehåll eller i vissa fall alltför låg studieaktivitet. Kvaliteten på uppgifterna varierar. Inom vissa skolformer har de mycket god kontroll på vem som studerar och inte. Så är fallet vid komvux och folkhögskolor. På framför allt högskolorna varierar kvaliteten på uppgifterna. Vid vissa studieprogram finns en god kontroll och anmälningar om förändringar förekommer relativt ofta. För studerande på fri- stående kurser lämnar högskolorna nästan inga avvikelserapporter.</P>
<P class="p91 ft7">Skolor och högskolor lämnar oftast uppgifter om studieresultat i form av avklarade poäng. Om det inte finns något poängsystem</P>
<P class="p69 ft17">440</P>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">lämnar skolorna i stället uppgifter om studierna har bedrivits i enlighet med studieplanen eller inte, t.ex. vid folkhögskolestudier.</P>
<P class="p85 ft7">Även den studerande har en skyldighet att anmäla förändringar i studierna som påverkar rätten till studiemedel. Om den studerande anmäler förändringar som leder till att studiemedel i fortsättningen inte ska lämnas eller ska lämnas med ett lägre belopp, kan CSN direkt fatta ett ändringsbeslut och på så sätt förhindra att kom- mande utbetalningar blir felaktiga. Om en förändring anmäls av skolan, men inte av den studerande, måste CSN däremot kom- municera uppgifterna med den studerande enligt bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223). Om inget framkommer som talar emot skolans uppgifter fattar CSN beslut i enlighet med dessa. Studiemedel med för högt belopp kan dock ha hunnit att betalas ut under kommuniceringstiden. En studerande som inte själv anmäler ett avbrott i studierna riskerar således att få återkrav av studiemedel som har betalats ut för tiden efter avbrottet.</P>
<P class="p1106 ft40">Varför kan det vara svårt att säkerställa att den som inte har studiemedel faktiskt studerar?</P>
<P class="p480 ft7">Utbildningsanordnarna håller reda på samtliga studerande, dvs. även de som inte har studiemedel. Dessa finns normalt registrerade på samma sätt som de som har studiemedel. I vissa fall är detta t.ex. nödvändigt för resurstilldelningen till skolan eller högskolan. Om en studerande läser på flera olika skolor samtidigt, vilket framför allt är vanligt inom komvux, kan dock inte en enskild skola ha en samlad bild av en persons studieaktivitet. Den samlade bild över studieaktivitet och studieomfattning som CSN har för studie- medelstagarna har alltså ingen myndighet eller utbildnings- anordnare för dem som läser utan studiemedel. De flesta högskolor använder sig dock av det gemensamma studiedokumentations- registret LADOK, vilket är ett register som skulle kunna användas för studiekontroller även av den som inte har studiemedel.</P>
<P class="p736 ft7">En annan skillnad mellan studerande med och utan studiemedel, är de studerandes egen uppgiftsskyldighet. Studiemedlen är incita- ment för de studerande att anmäla förändringar till CSN. I annat fall vet den studerande att skolan kan lämna en rapport, vilket kan leda till återkrav av studiemedel. Dessutom är det ofta inte attraktivt för den studerande att ha studiemedel utan att bedriva några studier. Många studerande vet att de måste spara sina studie-</P>
<P class="p952 ft17">441</P>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328439x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">medelsveckor för framtida studier och att de inte kan få nya studiemedel om de inte kan uppvisa tillräckliga studieresultat. En person utan studiemedel som är registrerad som studerande men som inte bedriver aktiva studier har begränsade skäl att själv anmäla att studier inte längre bedrivs.</P>
<P class="p97 ft40">Förändringar av uppgiftsskyldigheten?</P>
<P class="p90 ft7">CSN har i dag bara möjlighet att samla in uppgifter som är av betydelse för administrationen av studiemedel. Vilka uppgifter CSN kan hämta in från utbildningsanordnarna regleras i studie- stödsförordningen.<A href="#page_439"><SPAN class="ft36">15 </SPAN></A>Personuppgiftslagen (PUL) hindrar insamling av information som inte har ett studiestödsändamål.<A href="#page_439"><SPAN class="ft36">16</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Om skolor och högskolor skulle beläggas med uppgiftsskyldig- het även i förhållande till andra förmånssystem, t.ex. sjuk- och föräldrapenning, skulle alltså denna uppgiftsskyldighet sannolikt behöva riktas gentemot den myndighet som handlägger förmånen, t.ex. Försäkringskassan.</P>
<P class="p97 ft40">Avslutande diskussion om kontrollinsatser</P>
<P class="p104 ft7">Frågan om en vidgad personkrets för rätt till olika förmåner, t.ex. vilande SGI och sjukpenning vid partiell sjukdom, bör vägas mot möjligheterna att kontrollera faktauppgifter. En utvidgning av personkretsen till att gälla studerande i stället för studiemedels- tagare, påverkar behovet av kontroller. Bristande kontrollmöjlig- heter kan samtidigt innebära att drivkrafterna minskar för de studerande att själva anmäla förändringar i sina studier.</P>
<P class="p55 ft7">En vidgad personkrets innebär att fler omfattas av den förmån som berörs, vilket leder till ökade kostnader. Om fler personer har <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid skulle fler personer som blir sjuka eller får barn även få rätt till sjukpenning respektive föräldrapenning.</P>
<P class="p55 ft7">Ett sätt att undvika sämre kontrollmöjligheter vore att införa en uppgiftsskyldighet för högskolor och andra utbildningsanordnare till den myndighet som handlägger ersättningen. En sådan utökad uppgiftsskyldighet skulle öka administrationen både hos utbild-</P>
<P class="p382 ft42"><SPAN class="ft52">15</SPAN><SPAN class="ft53">6 kap. 10 § studiestödsförordningen (2000:655).</SPAN></P>
<P class="p390 ft111"><SPAN class="ft52">16</SPAN><SPAN class="ft53">Regeringen har i propositionen </SPAN>Behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet</P>
<P class="p437 ft44">(prop. 2008/09:96) föreslagit att en studiestödsdatalag ska införas. I lagen föreslås regleras bl.a. för vilka ändamål CSN får behandla personuppgifter i sin studiestödsverksamhet.</P>
<P class="p472 ft17">442</P>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328440x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1033 ft7">ningsanordnarna och hos den myndighet som handlägger för- månen. Ett alternativ till detta är att de studerande själva åläggs att för t.ex. Försäkringskassan styrka att de har studerat.</P>
<P class="p833 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.5</SPAN><SPAN class="ft70">Kommitténs överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p834 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel ska fortsatt kunna lämnas vid egen sjukdom. Studiemedel ska kunna lämnas såväl vid hel som vid halv studieoförmåga. Avskrivning av lånedelen ska även fort- satt göras fr.o.m. den 31:a sjukdagen. Studiemedel ska inte kunna lämnas för samma tid som sjukpenning. Försäkrings- kassan ska vara skyldig att lämna uppgift om sjukpenning till CSN och ÖKS</P>
<P class="p1107 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Studiemedel under sjukdom bör lämnas i högst ett år. Denna förändring bör dock införas först när ansvaret för rehabiliterande insatser för studerande har utretts och fastställts. Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 aviserat att tillsätta en parlamentarisk utredning, som ska få i uppdrag att se över socialförsäkringssystemet. Utredningen bör enligt kommitténs uppfattning även få i uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att förkorta sjukdomstiden för stude- rande och finansiering för dessa.</P>
<P class="p876 ft7">Det bör bli möjligt att studera på halvtid med studiemedel och att samtidigt vid halv sjukskrivning erhålla sjukpenning. För att förhindra missbruk av systemet bör kontrollerna av dem som är sjukskrivna stärkas.</P>
<P class="p875 ft7">Studerande som har studerat utan studiemedel under sam- manlagt högst 4,5 månader bör kunna omfattas av <NOBR>SGI-skydd,</NOBR> om det kan visas att de har bedrivit aktiva studier på minst halvtid på en utbildning som ger rätt till studiemedel.</P>
<P class="p875 ft7">Regeringen bör ge CSN i uppdrag att genomföra särskilda insatser för att kontrollera i vilken omfattning de som har studiemedel under sjukdom, vid tillfällig vård av barn eller närstående, studerar.</P>
<P class="p1108 ft17">443</P>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Nuvarande sjukförsäkringsskydd</P>
<P class="p90 ft7">Kommitténs bedömning är att det nuvarande sjukförsäkrings- skyddet för studerande, med både möjligheter till sjukpenning och att behålla studiemedlen under sjukdomen, relativt väl uppfyller kraven på ett sjukförsäkringsskydd. Systemet har dock vissa brister, t.ex. att det inte går att kombinera studier och partiell sjukskrivning och att <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> är alltför starkt kopplat till mottagandet av studiemedel. Det kan även ifrågasättas om nuvaran- de modell med ett skydd för dem som har rätt att få en SGI fastställd, och ett annat skydd för dem som saknar en sådan SGI, är ändamålsenlig. Kommittén anser att det kan finnas skäl att den som har haft arbetsinkomster ska ha ett försäkringsskydd i förhållande till detta, men det kan diskuteras hur länge ett sådant försäkrings- skydd ska gälla och vilka effekter det har.</P>
<P class="p461 ft7">En beräkning av SGI utifrån historiska inkomster utreds parallellt med kommitténs arbete. Kommittén ser flera möjliga förbättringar och förenklingar vid en övergång till beräkning av SGI utifrån historiska inkomster. T.ex. kunde sjukförsäkrings- skyddet bli mer lika för alla studerande. Kommittén berör denna fråga översiktligt senare i detta kapitel. Kommitténs förslag och bedömningar avser dock huvudsakligen förändringar inom ramen för det nuvarande systemet för ersättning vid sjukdom.</P>
<P class="p89 ft40">Studiemedel ska även i framtiden kunna lämnas under sjukdom</P>
<P class="p104 ft7">Kommittén konstaterar att huvudprincipen för studiemedelssyste- met bör vara att studiemedel ska täcka den studerandes levnadskostnader under studietiden. Studiemedel ska normalt inte ges till personer som inte studerar. Vissa undantag måste emellertid kunna göras. Perioder med sjukdom eller vid vård av barn eller närstående är sådana undantag. Kommitténs förslag är att den nu- varande rätten att behålla studiemedlen i dessa situationer, ska kvarstå. Relativt många studerande saknar rätt till sjukpenning på grund av att de aldrig har arbetat i sådan omfattning att de kan få en SGI fastställd. Detta motiverar att studiemedel även fortsatt ska kunna lämnas under sjukdom.</P>
<P class="p91 ft7">Sjukförsäkringsskyddet inom studiemedelssystemet är även avsett att träda in för dem som skulle kunna ha rätt till sjuk- penning, men som inte avbryter eller avslutar sina studier när de</P>
<P class="p994 ft17">444</P>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328442x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">blir sjuka. Utan ett försäkringsskydd inom studiemedelssystemet ser kommittén stora problem för de studerande som blir sjuka, men även att många inte skulle våga påbörja studier på grund av de risker detta skulle medföra. Med ett försäkringsskydd vid sjukdom, vård av barn och vård av närstående inom studiemedelssystemet ges enligt kommitténs bedömning ett tillräckligt grundskydd för samt- liga studerande.</P>
<P class="p75 ft40">Deltidssjukdom och deltidsstudier</P>
<P class="p384 ft7">En vilande SGI kan endast användas om studierna avbryts helt. Det är inte möjligt att kombinera partiell sjukskrivning med sjuk- penning och deltidsstudier som finansieras med studiemedel. Mot- svarande hinder finns även mot att lämna studiemedel under sjukdom parallellt med studiemedel för studier.</P>
<P class="p63 ft7">Det har länge ansetts önskvärt att det ska vara möjligt att kombinera partiell sjukskrivning med studier på deltid.<A href="#page_442"><SPAN class="ft36">17 </SPAN></A>Den främsta vinsten med en sådan möjlighet vore att helt sjukskrivna kunde börja studera i den omfattning de har möjlighet till. De som studerar på heltid hade inte heller varit tvungna att avbryta sina studier helt för att få rätt till sjukpenning eller studiemedelsfinan- siering motsvarande heltid. En ordning där det är möjligt att kombinera partiell sjukskrivning med studier med studiemedel hade inneburit större flexibilitet för den enskilde och goda möjlig- heter att minska sjukskrivningarna.</P>
<P class="p93 ft7">Det nuvarande regelverket riskerar att leda till att en person som skulle kunna bedriva deltidsstudier av ekonomiska skäl avbryter studierna helt, eller till att personen trots sjukdom försöker studera vidare på heltid, men misslyckas i sina studier. En person som trots studieoförmåga fortsätter studera drar på sig skulder utan att nå några studieresultat och riskerar dessutom att inte kunna beviljas fortsatta studiemedel. Det är enligt kommitténs bedömning varken önskvärt att personer som skulle kunna studera på deltid avbryter studierna helt till förmån för sjukpenning eller att personer som är sjuka fortsätter att studera och misslyckas i sina studier. På samma sätt finns det risk för att en person som är helt sjukskriven och har sjukpenning inte vågar prova på studier eftersom han eller hon då måste börja studera på heltid för att klara sin försörjning. Tröskeln att direkt påbörja heltidsstudier kan vara för stor.</P>
<P class="p542 ft44"><SPAN class="ft41">17 </SPAN>Se t.ex. prop. 2004/05:108.</P>
<P class="p393 ft17">445</P>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328443x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Kommitténs anser att det bör blir möjligt att studera med studiemedel på deltid parallellt med att vara partiellt sjukskriven med sjukpenning. Likaså anser kommittén att det bör bli möjligt att ha studiemedel för aktiva studier på deltid och studiemedel under sjukdom på deltid. Genom att göra det möjligt att kom- binera partiell sjukskrivning med studier ges sjuka ökade förutsätt- ningar att vara aktiva, vilket bör minska både antalet sjukskriv- ningar och sjukperiodernas längd.</P>
<P class="p55 ft7">Kommitténs bedömning innebär att personer som är helt sjukskrivna och har sjukpenning, kan påbörja studier på halvtid och få studiemedel för dessa studier, utan att förlora sin rätt till sjukpenning på halvtid. Den innebär också att en person som studerar med studiemedel bör ha två alternativ om personen blir partiellt sjukskriven, antingen att behålla studiemedlen på halvtid, en del för studier och en del under sjukdom, eller att behålla studiemedlen på halvtid och avbryta studierna på halvtid för att övergå till sjukpenning.</P>
<P class="p117 ft7">Bestämmelserna bör alltså ändras så att det blir möjligt att vara partiellt sjukskriven och parallellt bedriva studier. Kommittén föreslår ändringar i studiestödsförfattningarna som gör det möjligt att samtidigt få studiemedel för halvtidsstudier och studiemedel under sjukdom vid halv studieoförmåga.<A href="#page_443"><SPAN class="ft36">18 </SPAN></A>Detsamma ska gälla för studerande som är oförmögna att bedriva sina studier då de är att anse som smittbärare enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.</P>
<P class="p117 ft7">Den främsta invändningen mot att tillåta studerande att få sjuk- penning även vid partiell sjukskrivning har varit bristande kontroll- möjligheter och ökade risker för fusk.<A href="#page_443"><SPAN class="ft36">19 </SPAN></A>En annan invändning har varit att det har ansetts svårt att hitta lämpliga rehabiliterings- insatser för en person som studerar parallellt med partiell sjuk- skrivning. En fråga är exempelvis om en deltidssjukskriven person som bedriver deltidsstudier ska rehabiliteras för att kunna ta ett arbete inom ett tidigare yrkesområde eller inom det område studierna bedrivs?</P>
<P class="p68 ft25">Risken för att personer exempelvis får sjukpenning och sam- tidigt studerar finns redan med dagens krav på hel studieoförmåga. Enligt kommitténs bedömning ökar inte risken vid en regeländring</P>
<P class="p1109 ft43"><SPAN class="ft52">18</SPAN><SPAN class="ft96">För att samtidigt kunna få studiemedel för halvtidsstudier och få halv sjukpenning som inte bara baseras på s.k. </SPAN><NOBR>studietids-SGI,</NOBR> måste även ändringar göras i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p490 ft44"><SPAN class="ft52">19</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2004/05:108.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">446</P>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">som medger att studiemedel under sjukdom lämnas vid delvis studieoförmåga. Om de föreslagna ändringarna genomförs blir reglerna mer flexibla, vilket bör underlätta för studerande som blir sjuka. På så sätt kan den studerande bättre påverka sin situation och därigenom stärks studiemedelssystemets legitimitet.</P>
<P class="p63 ft7">Möjligheten att kombinera partiell sjukskrivning med studier bör åtföljas av en samordningsbestämmelse som hindrar att studie- medel och sjukpenning ges för samma tid. Kommittén föreslår därför att en sådan bestämmelse ska införas. Studiemedel bör inte kunna ges för samma tid då en studerande har sjukpenning efter- som båda ersättningarna är avsedda att täcka levnadsomkostnader- na för mottagaren. Däremot ska det givetvis vara möjligt att samtidigt ha sjukpenning på deltid och studiemedel på deltid. Det ska även vara möjligt att ha sjukpenning baserad på en studietids- SGI och studiemedel samtidigt. <NOBR>Studietids-SGI:n</NOBR> kompenserar extraarbete vid sidan av studierna och är inte avsedd att täcka fulla levnadsomkostnader.</P>
<P class="p118 ft7">Kommitténs bedömer också att det kan vara lämpligt att för- stärka kontrollerna av att personer inte uppbär studiemedel och sjukpenning för samma tid, samt att personer inte studerar under den tid de är sjukskrivna. De förstärkta kontrollerna bör bestå av ett förfinat informationsutbyte mellan CSN och Försäkringskassan angående vilka ersättningar som betalas ut, vilken omfattning dessa har och vilken tid de avser. Kommittén föreslår därför att För- säkringskassan ska vara skyldig att lämna uppgift om sjukpenning till CSN och ÖKS. Kontrollerna bör även bestå av att Försäk- ringskassan kontrollerar att de personer som får sjukpenning inte studerar under den tid de har bedömts vara sjuka. CSN bör stärka den kontroll som redan i dag kan göras av att studerande som uppbär studiemedel under sjukdom inte studerar på den del av sin tid då han eller hon är sjukskriven.</P>
<P class="p604 ft7">Genom förstärkta kontrollinsatser och en samordningsbestäm- melse, bedömer kommittén att det inte finns några risker med att införa en möjlighet att lämna studiemedel vid delvis studieoför- måga. För att inte hamna i allt för svåra bedömningssituationer föreslår vi dock att möjligheten till partiell sjukpenning och studie- medel under sjukdom på deltid, bör begränsas till halv (50 procent) studieoförmåga. Detta begränsar flexibiliteten något, men under- lättar administrationen. I praktiken innebär detta t.ex. att en person som är sjukskriven på 75 procent inte kommer att kunna få studiemedel för deltidsstudier på 25 procent. En person som är</P>
<P class="p810 ft17">447</P>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328445x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">sjukskriven till 25 procent kommer att kunna få studiemedel för halvtidsstudier.</P>
<P class="p81 ft7">Samma karenstid ska gälla för avskrivning av studielån vid halv studieoförmåga som vid hel studieoförmåga. Även en studerande som är sjukskriven på halvtid och som fått studiemedel under sjukdom i mer än 30 dagar, kan alltså få lånedelen avskriven fr.o.m. den 31:a sjukdagen.</P>
<P class="p71 ft7">Kommittén inser att det kan vara svårt att arbeta med en rehabi- literingslösning för den som studerar på deltid och är partiellt sjukskriven. Försäkringskassan har dock gjort bedömningen att det är fullt möjligt att även i dessa fall arbeta mot en återgång i arbete på den del den studerande är sjukskriven.<A href="#page_445"><SPAN class="ft36">20</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Det är svårt att bedöma hur många som kommer att utnyttja en möjlighet att studera på deltid parallellt med sjukskrivning. En grov skattning som Försäkringskassan gjorde 2002 tydde på att cirka 1 <NOBR>500–3</NOBR> 000 personer som var sjukskrivna skulle vilja studera på deltid i kombination med sjukpenning.<A href="#page_445"><SPAN class="ft36">21</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">De senaste åren har sjukförsäkringsskyddet inom studiemedels- systemet utnyttjats relativt sparsamt.<A href="#page_445"><SPAN class="ft36">22 </SPAN></A>Kommitténs skattning är att antalet personer som kommer att nyttja möjligheten att studera på deltid och ha sjukpenning på deltid kommer att uppgå till maximalt ett par tusen per år. Kostnaderna för sjukpenning skulle dock inte öka eftersom många av de personer som i dag är helt sjukskrivna och har sjukpenning på heltid, skulle övergå till att ha studiemedel på halvtid. I dessa fall skulle kostnaderna för sjukpenning minska och kostnaderna för studiemedel öka. Andra som i dag har studiemedel på heltid skulle dock övergå till att studera med studiemedel på halvtid och till att bli sjukskrivna på halvtid med sjukpenning eller studiemedel. I dessa fall skulle kostnaderna i sjukpenningsystemet öka.</P>
<P class="p461 ft7">Enligt kommitténs bedömning är den viktigaste effekten av en regeländring att sjukskrivningarna totalt sett skulle minska och att andelen aktivt studerande skulle öka. Det innebär något minskade kostnader för sjukpenning och något ökade kostnader för studie-</P>
<P class="p526 ft42"><SPAN class="ft52">20</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan (2005).</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">21</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan (2005).</SPAN></P>
<P class="p511 ft64"><SPAN class="ft52">22</SPAN><SPAN class="ft179">Under 2005 var det exempelvis 3 153 högskolestuderande som anmälde och fick godkänd en sjukperiod på minst en vecka, dvs. lite mer än en procent av studiemedelstagarna på denna nivå. Antalet studiemedelstagare på samtliga utbildningsnivåer som har så långa sjukperioder att de får avskrivning av lånedelen är cirka 2 000 per läsår dvs. 0,6 procent av samtliga studie- medelstagare. Den genomsnittliga sjukperioden för dem som får avskrivning är 56 dagar.</SPAN></P>
<P class="p481 ft17">448</P>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">medel. Den samlade kostnaden för staten skulle därmed kunna minska något.</P>
<P class="p123 ft40"><NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid</P>
<P class="p87 ft7">Ett <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under studietiden har som syfte att uppmuntra studier och möjliggöra ett livslångt lärande. Genom att en person som har arbetat behåller sin SGI under studietiden riskerar denne inte någon försämring av sitt sjuk- eller föräldraförsäkringsskydd. Detta antas underlätta för personer att växla mellan arbete eller arbetslöshet och studier.</P>
<P class="p77 ft7"><NOBR>SGI-skyddet</NOBR> har kopplats till studier med studiemedel och inte bara till studier. Detta missgynnar enligt kommittén dem som studerar utan studiemedel och kan dessutom uppmuntra till att ta ut studiemedel trots att man inte önskar eller har behov av det. Kopplingen till studiemedel överensstämmer inte heller med tanken om ett flexibelt användande av studiemedlen eftersom den som avstår från studiemedel för att exempelvis spara sina studie- medelsveckor, tappar sitt <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Reglerna är dessutom svåra att förstå för de studerande. Ofta kan det upplevas som mer eller mindre slumpmässigt vem som har kvar sitt <NOBR>SGI-skydd</NOBR> och vem som inte har det.</P>
<P class="p93 ft7">Det är dock svårt att finna lämpliga regler för ett <NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid studier. Mot att ge skydd till alla som studerar står att omfatt- ningen på <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> då ökar ytterligare, både när det gäller antalet skyddade personer och hur länge varje person är skyddad. Skyddstiderna skulle öka ytterligare och kopplingen mellan arbete och utbetald sjukpenning skulle bli ännu svagare. Systemets för- säkringsmässighet skulle minska.</P>
<P class="p61 ft7">Kommitténs bedömning är att en medelväg skulle vara en lämp- lig tillfällig lösning för <NOBR>SGI-skyddet,</NOBR> i avvaktan på ett införande av en beräkning av SGI utifrån historiska inkomster. Studiemedel kan även fortsatt vara ett grundläggande krav för en persons rätt att behålla sitt <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under studietiden. Det bör dock ges en möjlighet att göra undantag vid kortare avbrott i studiemedels- tagandet. Med en sådan lösning kan man undvika att studerande som vill spara studiemedelsveckor, eller att personer som får avslag på sin studiemedelsansökan, tappar sitt <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Studerande som vid en prövning av rätten till sjukpenning kan styrka att de</P>
<P class="p1110 ft17">449</P>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328447x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">löpande varit studieaktiva bör i dessa fall få rätt att behålla SGI- skyddet.</P>
<P class="p56 ft7">Kommitténs bedömning är att sammanlagt 4,5 månaders uppe- håll i studiemedelstagandet är en lämplig tidsgräns, vilket motsvarar en termin. Tiden då studier bedrivits utan studiemedel bör kunna vara en sammanhängande period eller fördelad över flera år, förutsatt att det rör sig om samma utbildning. Följande två exempel illustrerar kommitténs bedömning.</P>
<P class="p1111 ft8">Exempel 1</P>
<P class="p1096 ft7">Pelle är 32 år och arbetar t.o.m. sommaren 2008. Han påbörjar därefter studier med studiemedel höstterminen 2008. Eftersom han har haft inkomst av arbete ända fram tills studierna börjar så har han rätt att få en SGI fastställd. Han får studiemedel även under våren 2009. Hösten 2009 kan han dock inte beviljas studiemedel på grund av att hans studieresultat inte varit tillräckliga. Han fortsätter dock sina studier och klarar tillräck- liga studieresultat så att han åter kan beviljas studiemedel fr.o.m. december 2009, dvs. efter tre månaders studier utan studie- medel. Han har sedan studiemedel resterande del av höst- terminen 2009 och beviljas även studiemedel för vårterminen 2010. I februari 2010 blir han sjuk och avbryter sina studier.</P>
<P class="p1112 ft7">Trots att Pelle studerade utan studiemedel inledningsvis hösten 2009 bör han kunna få sjukpenning baserad på sin vilande SGI. Uppehållet i studiemedelstagandet var kortare än 4,5 månader och det kan styrkas att han bedrev aktiva studier under den tiden.</P>
<P class="p1113 ft8">Exempel 2</P>
<P class="p953 ft7">Lena arbetar t.o.m. sommaren 2008. Hon påbörjar studier med studiemedel höstterminen 2008. Eftersom hon har haft inkomst av arbete fram tills studierna börjar så har hon rätt att få en SGI fastställd. Eftersom Lena haft studiemedel tidigare och den utbildning hon ska läsa är längre än den tid med studiemedel hon har kvar, väljer hon att läsa en månad utan studiemedel i slutet av höstterminen 2008. Detsamma gör hon vårterminen 2009 då hon också inleder med att ha studiemedel, men sedan studerar den sista månaden utan studiemedel i syfte att spara detta för att kunna finansiera slutet på sin utbildning. Hösten</P>
<P class="p122 ft17">450</P>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328448x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft7">2009 inleder Lena med studiemedel. I oktober blir hon dock sjuk och tvingas att avbryta sina studier.</P>
<P class="p900 ft7">Trots att Lena studerat sammanlagt två månader utan studiemedel bör hon ha rätt att få sjukpenning baserad på sin vilande SGI. Uppehållen i studiemedelstagandet var sammanlagt kortare än 4,5 månader och det kan styrkas att hon bedrev aktiva studier under den tiden. Uppehållen inträffade också under samma utbildning.</P>
<P class="p1114 ft7">Det bör vara Försäkringskassans uppgift att bedöma om en stu- derande varit studerande under den tid personen inte har uppburit studiemedel. Försäkringskassan gör redan i dag en motsvarande prövning av utlandsstuderandes rätt till bosättningsbaserade social- försäkringsförmåner. Utlandsstuderande omfattas av sådana för- måner utan att de har studiemedel, under förutsättning att de stu- derar på en studiestödsberättigande utbildning. I dessa fall utreder Försäkringskassan om den studerande varit aktivt studerande och kontrollerar utbildningens status med CSN.<A href="#page_448"><SPAN class="ft36">23 </SPAN></A>Motsvarande pröv- ning bör kunna göras av rätten till sjuk- och föräldrapenning och vid en bedömning av den <NOBR>SGI-skyddade</NOBR> tiden.<A href="#page_448"><SPAN class="ft36">24</SPAN></A></P>
<P class="p99 ft40">Avskrivning av studielån vid sjukdom</P>
<P class="p480 ft7">Framför allt studerandeorganisationer har fört fram kritik mot att studiemedlens lånedel skrivs av först fr.o.m. den 31:a sjukdagen. Upp till 30 sjukdagar får alltså de studerande själva finansiera med lån. Det kan ur ett principiellt perspektiv diskuteras om den stude- rande på detta sätt själv ska stå för sina omkostnader under sjukdomstiden. Mot bakgrund av att det finns karenstider i det vanliga sjukförsäkringssystemet kan det dock anses lämpligt med en karenstid även för avskrivningen av lån. Eftersom studiemedels- beloppen är desamma för den som är sjuk som för den som studerar, kan en karenstid dessutom anses särskilt motiverad i studiemedelssystemet. Kommittén förordar därför att det även fortsättningsvis ska finnas en period där en studerande som blir sjuk delfinansierar sitt uppehälle under sjukdomen genom att ta lån.</P>
<P class="p1115 ft42"><SPAN class="ft52">23</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 1998/99:119.</SPAN></P>
<P class="p1116 ft44"><SPAN class="ft52">24</SPAN><SPAN class="ft54">För att göra det möjligt att behålla sitt </SPAN><NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid kortare avbrott i studier som bedrivs med studiemedel, behöver ändringar göras i lagen (1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p440 ft17">451</P>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">Hur lång karenstiden ska vara kan diskuteras. Karenstiden har tidigare varit 14 dagar, men förlängdes 1995 till 30 dagar. Motivet var att en undersökning visat att många som hade studiemedel under sjukdom och som fick avskrivning av sina lån, visat sig studera. De fick således avskrivning av lån trots att de inte för- senades i sina studier. För att förhindra detta förlängdes karens- tiden.</P>
<P class="p117 ft7">Kommitténs bedömning är att det skulle kunna övervägas att förkorta karenstiden för avskrivning av lån. Kommittén föreslår dock att rätten att behålla studiemedel under sjukdom även vid partiell sjukskrivning bör utvärderas innan någon förändring eventuellt görs av karenstiden. Likaså bör ett beslut i frågan om beräkning av SGI utifrån historiska inkomster inväntas innan några större förändringar genomförs av sjukförsäkringsskyddet inom studiemedelssystemet. Därmed anser kommittén att karenstiden även fortsatt bör innebära att lånedelen vid egen sjukdom skrivs av fr.o.m. den 31:a sjukdagen. Avskrivning ska dock ske såväl vid hel som halv sjukskrivning.</P>
<P class="p592 ft40">Åtgärder för att förkorta sjukdomstiden</P>
<P class="p104 ft7">Om en studerande har studiemedel under sjukdom under 90 dagar i följd, har Försäkringskassan ett ansvar för att undersöka om det finns skäl att vidta någon åtgärd för att förkorta sjukdomstiden eller på något annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan. CSN har ett motsvarande ansvar för dem som studerar utomlands. Enligt underhandskontakter kommittén haft med myndigheterna har det framkommit att Försäkringskassan inte vidtar några åtgärder för studerande i sin roll som samordnare av olika rehabi- literingsinsatser för att långtidssjuka ska kunna återgå till studier. Inte heller CSN vidtar några sådana åtgärder.</P>
<P class="p91 ft7">Kommitténs uppfattning är att det måste finnas ett tydligt ansvar för att hjälpa studerande att komma tillbaka till studier alter- nativt tillbaka till arbetsmarknaden. Ett sådant ansvar skulle kunna placeras hos Försäkringskassan eller hos utbildningsanordnarna. Frågan om rehabiliteringsansvar är dock omfattande och gäller många andra grupper än studerande, t.ex. arbetslösa. Även frågan om finansiering av rehabiliteringen måste ses i ett större samman- hang. Kommitténs bedömning är därför att den aviserade parla- mentariska utredningen om ett sammanhållet, balanserat och håll-</P>
<P class="p141 ft17">452</P>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328450x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">bart socialförsäkringssystem bör utreda frågan om ansvaret för åtgärder för att förkorta sjukdomstiden för studerande.<A href="#page_450"><SPAN class="ft36">25</SPAN></A></P>
<P class="p123 ft40">Hur länge ska studiemedel kunna lämnas under sjukdom?</P>
<P class="p87 ft7">Grundprincipen för sjukförsäkringsskyddet bör vara att de som är sjuka lyder under socialförsäkringens lagstiftning, inte studie- stödets. Kommittén har dock ovan redogjort för sin bedömning som innebär att det finns starka skäl för att tills vidare ha kvar ett sjukförsäkringsskydd inom studiemedelssystemet.</P>
<P class="p65 ft7">Studiemedel under sjukdom kan i dag i princip lämnas utan bortre tidsgräns för den som är sammanhängande sjuk under långa perioder. Ursprungligen kunde studiemedel under sjukdom lämnas under längst en termin. Möjligheten att behålla sina studiemedel under sjukdom utsträcktes sedan successivt att gälla i två terminer och sedan i praktiken att gälla utan begränsning. Detta är enligt kommitténs bedömning inte rimligt. Vid längre sjukdomstider bör studerande lyda under samma bestämmelser och samma ersätt- ningssystem som andra grupper i samhället.</P>
<P class="p64 ft7">Kommitténs bedömning är att studerande efter maximalt ett års sjukdom inte längre bör kunna få studiemedel. Ett år är en lämplig tid eftersom studiemedel kan lämnas i högst ett år i taget. Som studerande är man då försäkrad inom ramen för studiemedels- systemet under den tid man som längst kan ha blivit beviljad studiemedel.</P>
<P class="p106 ft7">Konsekvensen av att studiemedel under sjukdom kan lämnas under högst ett års tid är att de studerande som har en vilande SGI då övergår till sjukpenning. Studerande utan SGI kommer dock i sista hand att vara hänvisade till kommunernas ekonomiska bistånd.</P>
<P class="p111 ft7">För att detta förslag ska vara lämpligt att genomföra måste emellertid först säkerställas att rehabiliteringsinsatser verkligen vid- tas för de studerande som är långtidssjuka. Innan så har skett bör inte kommitténs förslag att begränsa möjligheten att behålla studiemedlen under sjukdom till ett år genomföras.</P>
<P class="p1117 ft44"><SPAN class="ft41">25 </SPAN>Prop. 2008/09:1.</P>
<P class="p393 ft17">453</P>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328451x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">6.5</SPAN><SPAN class="ft69">Ersättning vid föräldraskap</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Studerande som får barn kan välja att fortsätta sina studier eller att vara föräldralediga. Den som fortsätter studierna kan få studie- medel och tilläggsbidrag för studerande med barn.<A href="#page_451"><SPAN class="ft36">26 </SPAN></A>Den som är föräldraledig har rätt till föräldrapenning. I detta avsnitt behandlas studerandes rätt till föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och studiemedel vid tillfällig vård av barn. En utvärdering av tilläggs- bidraget för studerande med barn redovisas i bilaga 3. Kommittén behandlar tilläggsbidraget i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem</SPAN>.</P>
<P class="p1118 ft12"><SPAN class="ft12">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft70">Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och studiemedel vid tillfällig vård av barn</SPAN></P>
<P class="p468 ft40">Föräldrapenning</P>
<P class="p90 ft7">Föräldrapenningen syftar till att ge föräldrar möjlighet att förena förvärvsarbete eller studier med föräldraskap. Målet är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till förbättrade förutsätt- ningar för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.</P>
<P class="p55 ft7">Med föräldrapenning kan föräldern vara ledig från arbetet och få ersättning i längre sammanhängande perioder, enstaka dagar eller delar av dagar. Den som är gravid kan ta ut föräldrapenning från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning. Föräldrapen- ning kan tas ut tills barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Föräldrapenning betalas ut till barnets föräldrar eller därmed likställda personer.</P>
<P class="p71 ft7">Ersättningen bygger på inkomstbortfallsprincipen, men det finns också en grundnivå. Det finns tre olika ersättningsnivåer:</P>
<P class="p760 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">En sjukpenningnivå baseras på sjukpenninggrundande inkomst (SGI).</SPAN></P>
<P class="p660 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">En grundnivå gäller vid låga eller inga </SPAN><NOBR>SGI-grundande</NOBR> in- komster. Grundnivån är 180 kronor per dag. Sjukpenning- och grundnivån gäller i 390 dagar. Även de dagar som är reserverade för var och en av föräldrarna är på sjukpenning eller grundnivå.</P>
<P class="p1119 ft44"><SPAN class="ft41">26 </SPAN>I kapitel 4 <SPAN class="ft115">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>föreslår kommittén att tilläggsbidraget ska byta namn till barntillägg.</P>
<P class="p472 ft17">454</P>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1120 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft119">En lägstanivå som gäller i 90 föräldrapenningdagar. Lägstanivån är 180 kronor per dag för barn födda 1 juli 2006 och senare och 60 kronor per dag för barn födda före 1 juli 2006.</SPAN></P>
<P class="p1121 ft7">De första 180 dagarna som föräldrapenningen betalas ut gäller speciella regler. För att då få föräldrapenning beräknad på sin sjukpenninggrundande inkomst måste föräldern ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger 180 kronor per dag i 240 dagar i följd före barnets födelse eller före den beräknade födelsen. Den som inte uppfyller detta krav får ersättning på grundnivå med 180 kronor per dag. För de övriga 210 dagarna på sjukpenningnivå finns inte samma krav. Det betyder att om föräldern de första 180 dagarna fått ersättning på grundnivå, kan han eller hon i vissa fall få ersättning på sjukpenningnivå från dag 181.</P>
<P class="p61 ft7">Föräldrapenning beräknas utifrån lägst samma sjukpenning- grundande inkomst som föräldern hade vid barnets födelse tills barnet fyller två år. Om mamman åter blir gravid innan barnet uppnått ett år och nio månader, behåller föräldrarna samma för- äldrapenning också efter barnets tvåårsdag, även om den sjuk- penninggrundande inkomsten har sänkts.</P>
<P class="p64 ft7">Så länge barnet inte har fyllt ett år beräknas också sjukpenning och tillfällig föräldrapenning på den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten. Efter barnets ettårsdag kan den sjukpenninggrundande inkomsten sänkas till samma nivå som den faktiska inkomsten. Man kan dock undvika att den sjukpenninggrundande inkomsten sänks efter barnets ettårsdag. Den ligger kvar på samma nivå som tidigare om föräldern</P>
<P class="p40 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">tar ut hel föräldrapenning minst fem dagar per vecka</SPAN></P>
<P class="p1122 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">arbetar mindre än före barnets födelse och tar ut föräldrapen- ning som motsvarar minskningen i arbetstid</SPAN></P>
<P class="p1123 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">studerar med studiestöd</SPAN></P>
<P class="p435 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.</SPAN></P>
<P class="p131 ft7">Den sjukpenninggrundande inkomsten är den beräknade års- inkomsten av arbete och har normalt ett tak på 7,5 prisbasbelopp. Föräldrapenningen är dock ett undantag från detta takbelopp och har i stället ett inkomsttak på tio prisbasbelopp, vilket för 2009 är 428 000 kronor. Från och med den 1 januari 2008 ska SGI:n när den beräknas multipliceras med talet 0,97. Det innebär att den högsta möjliga ersättningen är 910 kronor per dag.</P>
<P class="p868 ft17">455</P>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328453x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">I normala fall går det inte att få föräldrapenning samtidigt med studier på heltid. En förälder som bedriver bundna heltidsstudier kan normalt inte anses uppfylla kravet på att han eller hon samtidigt vårdar barn i den utsträckningen att föräldrapenning kan betalas ut. Om studierna är förlagda till sådan tid att föräldern ändå kan anses uppfylla vårdnadskravet kan dock föräldrapenning betalas ut. Det går alltså att kombinera föräldrapenning med del- tidsstudier.<A href="#page_453"><SPAN class="ft36">27</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft7">För att en SGI ska hållas vilande krävs, på samma sätt som vid sjukdom, att den studerande har studiemedel under hela studie- tiden. Många studerande har emellertid inte förvärvsarbetat i sådan omfattning att de har upparbetat någon sjukpenninggrundande inkomst. De får då ersättning enligt grundnivån, vilket innebär 180 kronor om dagen.</P>
<P class="p71 ft7">Vid beräkningen av sjukpenningnivån i föräldrapenningen beaktas inte studiemedel. Övriga ersättningsnivåer i föräldrapen- ningen saknar också samband med studiemedlen. Däremot räknas föräldrapenningen in i den inkomstprövning som görs när studie- medlen fastställs. Den som har både studiemedel och föräldrapen- ning, vilket kan vara möjligt, kan alltså få reducerade studiemedel om den sammanlagda inkomsten överstiger fribeloppet.</P>
<P class="p69 ft40">Tillfällig föräldrapenning och studiemedel vid vård av barn</P>
<P class="p82 ft7">Tillfällig föräldrapenning ska ge föräldrar ekonomiskt stöd när barn blir sjuka eller när barnets ordinarie vårdnadshavare blir sjuk och föräldern därför behöver avstå från sitt förvärvsarbete.</P>
<P class="p81 ft7">Föräldern kan få tillfällig föräldrapenning för barn som är under 12 år (i vissa fall 16 år). Särskilda regler gäller för barn som är yngre än 240 dagar. I motsats till den vanliga föräldrapenningen går tillfällig föräldrapenning i vissa fall att överlåta till andra än en förälder. Föräldrarna kan få tillfällig föräldrapenning under högst 120 dagar per barn och år men efter 60 dagar kan man inte få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta.</P>
<P class="p55 ft7">Fadern, eller den som är andra förälder, har rätt till tio dagars ersättning i samband med barns födelse. I vissa fall kan dessa s.k. pappadagar betalas ut till en annan person än pappan.</P>
<P class="p55 ft7">Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, och beräknas för anställda utifrån arbetstid i dagar eller</P>
<P class="p927 ft44"><SPAN class="ft41">27 </SPAN>Försäkringskassan (2006).</P>
<P class="p194 ft17">456</P>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">timmar. Om föräldern har inkomst av annat än förvärvsarbete, såsom företagare eller arbetslös, lämnas ersättning beräknad per kalenderdag.</P>
<P class="p485 ft7">En förälder som studerar behöver i regel inte avstå från förvärvsarbete och kan därför inte få tillfällig föräldrapenning. Den s.k. <NOBR>studietids-SGI:n</NOBR> gäller dock även vid tillfällig vård av barn.</P>
<P class="p63 ft7">I stället för tillfällig föräldrapenning har studerande rätt att under vissa förutsättningar behålla studiemedlen vid tillfällig vård av barn. Reglerna harmonierar med de bestämmelser som gäller för den tillfälliga föräldrapenningen. Rätten att behålla studiemedel gäller under högst 18 veckor per år och barn. Motsvarande rätt finns även om barnets ordinarie vårdare är sjuk, men rätten gäller i dessa fall under högst nio veckor per år. Fadern har, analogt med de s.k. pappadagarna i föräldraförsäkringen, rätt att behålla studie- medlen i två veckor vid barnets födelse.</P>
<P class="p61 ft7">Den period, som en studerande tillfälligt har vårdat barn, räknas inte in i beräkningen av den längsta tid som en studerande har rätt till studiemedel. Vid prövningen av studieresultaten tas hänsyn till om den studerande tillfälligt vårdat barn. Till skillnad från vad som gäller vid egen sjukdom längre än 30 dagar skrivs lånedelen i studiemedlen inte av för den som vårdar sjukt barn.</P>
<P class="p65 ft7">Studerande saknar, till skillnad från förvärvsarbetande, möjlighet att överlåta tillfällig föräldrapenning till någon annan som stannar hemma från arbetet för att vårda ett sjukt barn. En studerande kan dock överlåta rätten att behålla studiemedlen vid vård av barn till en annan person, vilket dock bygger på att även den som ska vårda barnet har studiemedel. Den person som vårdar barnet får behålla studiemedlen trots att han eller hon inte studerar, men skuldsätter sig även under vårdperioden eftersom någon avskrivning av lån inte sker.</P>
<P class="p574 ft12"><SPAN class="ft12">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft70">Antalsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p384 ft7">Det finns inga statistiska uppgifter över hur många av dem som tar ut föräldrapenning som annars är studerande eller hur många som kombinerar deltidsstudier med föräldrapenning. Under 2006 hade sex procent av studiemedelstagarna någon gång under året för- äldrapenning i samband med föräldraledighet. Om de avbröt sina studier till förmån för föräldraledighet, övergick från föräldra- ledighet till studier eller kombinerade ersättningarna på något</P>
<P class="p952 ft17">457</P>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">annat sätt är inte känt. Samma år hade knappt tre procent av studie- medelstagarna någon gång under året föräldrapenning vid tillfällig vård av barn.<A href="#page_455"><SPAN class="ft36">28</SPAN></A></P>
<P class="p56 ft7">Det är förhållandevis ovanligt att studerande som har studie- medel anmäler att de är hemma och vårdar sjukt barn. Under 2007 anmälde bara 556 personer att de var hemma och vårdade sjukt barn. De flesta var naturligt nog hemma under relativt korta perioder. Av de 556 personerna var 427 hemma i högst två veckor, 66 var hemma i mellan två och fyra veckor och 63 personer vårdade barn sammanlagt längre än fyra veckor under året.<A href="#page_455"><SPAN class="ft36">29</SPAN></A></P>
<P class="p1124 ft12"><SPAN class="ft12">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft70">Problem för studerande med ersättning vid föräldraskap</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">De problem som har lyfts fram, t.ex. i betänkandet <SPAN class="ft8">Studerande och trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2003:130), är i mångt och mycket desamma som beträffande sjukförsäkringsförmånerna, vilket beror på att reglerna för sjukpenninggrundande inkomst är grunden för båda systemen. Med anledning av att reglerna på många punkter är desamma redovisas problemen bara kortfattat.</P>
<P class="p1125 ft40">Långa skyddstider ger svag koppling mellan arbetsinsats och ersättning</P>
<P class="p82 ft7">Genom reglerna om <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid kan det gå lång tid mellan en arbetsinsats och inbetalningen av sociala avgifter och utbetalningen av ersättning. Skyddstiderna kan därmed innebära att individer med inkomster som tjänats in för länge sedan och utan omedelbar koppling till arbetsmarknaden, ändå är berättigade till inkomst- baserad föräldraförsäkring.</P>
<P class="p97 ft40">Skyddsreglerna uppvisar brister</P>
<P class="p82 ft7">Den sjukpenninggrundande inkomsten är enbart skyddad för den som har studiemedel under hela sin studietid. Den som inte har studiemedel under hela sin studietid tappar rätten till sin vilande</P>
<P class="p1071 ft42"><SPAN class="ft52">28</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2006b).</SPAN></P>
<P class="p471 ft44"><SPAN class="ft52">29</SPAN><SPAN class="ft71">Uppgifter framtagna av CSN. Uppgifterna inkluderar även vård av närstående, vilket dock bedöms utgöra en mycket liten del av vårdperioderna.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">458</P>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">SGI och kan vid föräldraledighet enbart beviljas föräldrapenning med grundnivån.</P>
<P class="p123 ft40">Studerande utan SGI får låg ersättning</P>
<P class="p480 ft7">En studerande som inte har arbetat och därmed inte har rätt till en SGI får föräldrapenning med grundnivån, f.n. 180 kronor per dag. Denna ersättning är alltså förhållandevis låg. Grundnivån lämnas dock inte enbart till studerande som saknar SGI utan till alla som saknar rätten att få en SGI fastställd.</P>
<P class="p75 ft40">Ingen avskrivning av lånedelen</P>
<P class="p480 ft7">Den som behåller sina studiemedel för vård av barn får inte studie- medlens lånedel avskriven. Det innebär att en studerande som avstår från studier på grund av barns sjukdom har en mindre förmånlig situation än den som avstår från studier på grund av egen sjukdom.</P>
<P class="p501 ft40">Ingen möjlighet att få tillfällig föräldrapenning</P>
<P class="p100 ft7">En studerande fader kan behålla sina studiemedel under högst två veckor vid ledighet vid ett barns födelse, men han kan inte kan välja att ta ut tillfällig föräldrapenning under tio dagar. På samma sätt kan han oftast inte få tillfällig föräldrapenning för att vårda sjukt barn. Orsaken till detta är att en studerande normalt inte avstår från något förvärvsarbete.</P>
<P class="p107 ft40">Information om föräldrapenningförmåner för studerande</P>
<P class="p367 ft7">Studerande som har eller får barn och väljer att vara föräldralediga måste vända sig till Försäkringskassan för att få föräldrapenning. De måste även meddela CSN att de gör ett uppehåll i sina studier. Studerande som tillfälligt vårdar ett sjukt barn ska dock normalt enbart vända sig till CSN och får också sin ersättning från CSN genom möjligheten att behålla sina studiemedel. Läkarintyg ska i dessa fall lämnas in till CSN.</P>
<P class="p1126 ft17">459</P>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328457x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Kombinationen av ett relativt komplicerat regelverk för SGI och ett dubbelt myndighetsansvar innebär att det ställs mycket stora krav på god och tydlig information till dem som studerar. Kommittén har i samtal med studerande erfarit att det inte sällan är okänt för de studerande vilka föräldraförmåner de har rätt till. De vet därmed inte heller hur de ska agera när de ska vara föräldra- lediga eller vara hemma för vård av sjukt barn.</P>
<P class="p69 ft40"><NOBR>240-dagarsregeln</NOBR></P>
<P class="p104 ft7">Kraven för inkomstbaserad föräldrapenning under de första 180 dagarna är högre ställda än exempelvis inkomstbaserad sjukpenning eftersom det finns en särskild kvalifikationstid om 240 dagar. Detta särskilda kvalifikationskrav syftar till att den försäkrade ska vara väl etablerad i arbetslivet, men kan genom sitt högre krav exkludera vissa studerande. Reglerna för studerande är dock desamma som för andra personer.</P>
<P class="p69 ft40">Att överlåta möjligheten att vårda ett barn</P>
<P class="p104 ft7">Det har från studerandeorganisationer framförts att det är ett problem att studerande med studiemedel inte kan överlåta vården av barnen på någon annan lika lätt som en person som har tillfällig föräldrapenning. Detta beror huvudsakligen på att studerande inte kan få tillfällig föräldrapenning. Möjligheten att låta någon annan vårda barnet finns inom studiemedelssystemet, men är inskränkt till överlåtelse till andra personer som också har studiemedel.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft70">Kommitténs överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p1069 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel ska kunna lämnas vid tillfällig vård av barn eller närstående efter samma principer som i dag. Avskrivning av studielån ska kunna göras även vid vård av barn eller närstående. Avskrivning av studiemedlens lånedel ska göras fr.o.m. den 31:a vårddagen.</P>
<P class="p1127 ft17">460</P>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328458x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1128 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Studerande som har studerat utan studiemedel under sammanlagt högst 4,5 månader bör kunna omfattas av <NOBR>SGI-skydd,</NOBR> om det kan visas att de har bedrivit aktiva studier på minst halvtid på en utbildning som ger rätt till studiemedel.</P>
<P class="p1129 ft40">Nuvarande ersättning vid föräldraskap</P>
<P class="p480 ft7">Kommitténs bedömer att föräldrapenningen för studerande fun- gerar relativt väl, även om grundnivån för föräldrapenningen är låg. Den relativt låga nivån gäller fler grupper än studerande och är inte en fråga kommittén behandlar särskilt. Alla studerande kan få del av föräldrapenningens grundnivå och de som har en upparbetad SGI kan dessutom få föräldrapenning med ett högre belopp. Det finns dock brister i skyddet. En sådan brist är att det nuvarande <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> inte gäller för den som gjort uppehåll i studiemedels- tagandet, om än för en kort tid.</P>
<P class="p99 ft40"><NOBR>SGI-skydd</NOBR></P>
<P class="p87 ft7">Kommitténs bedömning är att det största problemet med dagens föräldrapenning för studerande är att studerande som har en SGI riskerar att tappa den om de studerar en kortare tid utan studiemedel. Denna fråga skulle kunna lösas i ett system med historisk beräknad SGI. I avvaktan på en sådan förändring bör dock åtgärder vidtas inom ramen för det nuvarande <NOBR>SGI-skyddet.</NOBR></P>
<P class="p77 ft7">Det är alltså bara de som studerar med studiemedel som kan få föräldrapenning baserad på en äldre SGI. Övriga får föräldrapen- ning med grundnivån 180 kronor per dag. Motiven för att SGI är kopplad till studier med studiemedel har redogjorts för ovan i avsnittet om sjukpenning. Även avseende föräldrapenningen anser kommittén att det motverkar de utbildningspolitiska målen att <NOBR>SGI-rätten</NOBR> är så hårt kopplad till mottagandet av studiemedel, när det egentligen är studierna i sig som är skyddsvärda.</P>
<P class="p78 ft7">En lösning skulle, precis som kommittén redovisar i avsnittet om ersättning vid sjukdom, vara att kopplingen till studiemedel kan finnas kvar som ett grundläggande krav för att behålla sitt SGI- skydd under studietiden, samtidigt som det ges möjlighet att göra undantag för kortare uppehåll i studiemedelstagandet. På så sätt</P>
<P class="p1130 ft17">461</P>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328459x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">skulle även ett flexibelt användande av studiemedlen uppmuntras. Kommitténs bedömning är att den som kan visa på studier om minst halvtid på en studiestödsberättigande utbildning bör kunna ha kvar sitt <NOBR>SGI-skydd,</NOBR> om uppehållet i studiemedelstagandet varit sammanlagt högst 4,5 månader, dvs. ett halvårs studier.<A href="#page_459"><SPAN class="ft36">30</SPAN></A></P>
<P class="p97 ft40">Studiemedel vid tillfällig vård av barn eller närstående</P>
<P class="p104 ft7">Studerande med barn kan behålla sina studiemedel vid vård av sjukt barn. Likaså kan studerande behålla studiemedlen vid tillfällig vård av närstående. Vid vård av barn kan man behålla studiemedlen i maximalt 18 veckor per barn och år, dessutom kan en pappa vara ledig i två veckor vid barns födelse. Vid vård av närstående kan man normalt behålla studiemedlen i nio veckor utan att bedriva några studier. Gemensamt för dem som vårdar barn och närstående är att veckorna med studiemedel inte räknas med i den studerandes totala veckoantal. Däremot skrivs inte studielånet av, även om vård- perioden blir lång.</P>
<P class="p68 ft7">Det kan diskuteras om studielån borde skrivas av även vid tillfällig vård av barn eller närstående. Argumentet för att lån ska kunna skrivas av även vid vård av barn är framför allt att det kan anses orimligt att en studerande som på grund av barnets sjukdom inte kan studera, måste bekosta sitt uppehälle delvis på egen hand. Ett barns eller en nära närståendes sjukdom är oförutsett på samma sätt som egen sjukdom. Argument mot avskrivning av studielån i samband med vård av barn är dels att det kan finnas risker för fusk, dels att det eventuellt kan ge upphov till längre vårdperioder.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén föreslår att den som har studiemedel och samtidigt sammanhängande vårdar sjukt barn eller närstående bör få avskriv- ning fr.o.m. den 31:a vårddagen på samma sätt som vid egen sjuk- dom. Vid beräkningen av karenstiden bör två eller flera sjuk- perioder räknas som en sammanhängande vårdperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade. Motsvarande bedömning görs i dag vid egen sjukdom.</P>
<P class="p71 ft25">Givet nuvarande antal personer som är hemma och vårdar barn skulle kostnaden för avskrivning bli 650 000 kronor om lån avskrivs fr.o.m. den 31:a vårddagen.<A href="#page_459"><SPAN class="ft116">31</SPAN></A></P>
<P class="p1051 ft43"><SPAN class="ft52">30</SPAN><SPAN class="ft96">För att en studerande ska kunna behålla sitt </SPAN><NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid kortare avbrott i studier som bedrivs med studiemedel, behöver ändringar göras i lagen (1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p470 ft44"><SPAN class="ft52">31</SPAN><SPAN class="ft54">Avser avskrivning vid både vård av närstående och vård av barn.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">462</P>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Övrigt</P>
<P class="p372 ft7">Den särskilda kvalifikationstiden på 240 dagar för rätt till ersätt- ning över grundnivå innebär att den försäkrade ska vara väl etablerad i arbetslivet. Reglerna för studerande är desamma som för andra personer. Dessa regler skulle kunna utesluta studerande i högre grad än andra eftersom studerande oftare saknar etablering på arbetsmarknaden. Kommittén anser emellertid inte att det finns tillräckliga skäl att argumentera för en särlösning för studerande. Frågan bör i stället hanteras inom ramen för det arbete som bedrivs inom Socialdepartementet som syftar till att övergå till historiskt beräknad SGI.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén bedömer inte heller att det f.n. finns skäl att föreslå några förändringar när det gäller studerandes bristande möjligheter att överlåta tillfällig föräldrapenning till en annan vårdare. Detta skulle framför allt kräva större möjligheter för studerande att få tillfällig föräldrapenning trots att något inkomstbortfall av arbete inte förekommer. Kommittén anser att även denna fråga bör utredas i samband med en övergång till en historiskt beräknad SGI.</P>
<P class="p61 ft7">Kommittén konstaterar att den som inte har en SGI får för- äldrapenning med grundnivån, vilket är en relativt låg ersättning. Eftersom många studerande saknar SGI är det ofta denna ersätt- ning som beviljas. Grundnivån beviljas dock till alla som saknar SGI, inte enbart till studerande. Vi anser inte att någon särlösning bör utformas för studerande och avstår av den anledningen från att ge förslag om föräldrapenningens ersättningsnivå. Däremot bör frågan utredas i det fortsatta arbetet som syftar till att övergå till en historiskt beräknad SGI.</P>
<P class="p1131 ft17">463</P>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1132 ft62"><SPAN class="ft31">6.6</SPAN><SPAN class="ft183">En arbetsgrupp i Regeringskansliet med uppgift att föreslå en ny beräkningsgrund för socialförsäkringar utifrån historiska inkomster</SPAN></P>
<P class="p1069 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>En övergång till en SGI som beräk- nas på historiska inkomster kan innebära en förenkling av försäkringsskyddet för studerande. Det kan också förbättra den ekonomiska tryggheten för studerande. Det är väsentligt att studerandes situation beaktas när regelverket utformas. Kommittén anser att två alternativa sätt att beakta de stude- randes situation bör övervägas. Ett alternativ är att ge studeran- de ett utökat <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Ett annat alternativ är att låta studie- medel vara sjukpenninggrundande, vilket skulle innebära att studiemedel ger rätt till både sjuk- och föräldrapenning.</P>
<P class="p1133 ft7">Socialförsäkringsministern beslutade i mars 2008 att inrätta en arbetsgrupp i Regeringskansliet med uppdrag att föreslå en modell för att beräkna sjukpenninggrundande inkomst (SGI) utifrån historiska inkomster. De nya reglerna skulle enligt uppdrags- beskrivningen kunna träda i kraft under 2009. Arbetsgruppens uppgift har varit att analysera olika modeller för beräkning av historisk SGI och att lämna ett förslag till utformning av en sådan beräkning. Arbetsgruppens arbete skulle avslutas senast den 15 december 2008 och redovisas i formen av en departementspro- memoria.<A href="#page_461"><SPAN class="ft36">32</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft7">Arbetsgruppens arbete var inte redovisat när Studiesociala kommittén fattade beslut om detta betänkande. Kommittén har därför inte haft möjlighet att värdera arbetsgruppens förslag till ny beräkningsgrund för SGI. Kommittén har emellertid haft löpande kontakter med arbetsgruppen och anser att en övergång till histo- riskt beräknad SGI skulle kunna få positiva effekter för studerande- gruppen.</P>
<P class="p71 ft7">En positiv effekt är att en SGI som beräknas på en faktisk, historisk inkomst innebär att man måste ”tjäna in” sin SGI. Sam- bandet mellan arbete och utbetalning av sjukpenning blir därmed tydligare. En sådan lösning skulle enligt kommitténs bedömning skapa en mer försäkringsmässig lösning och skulle därmed främja den s.k. arbetslinjen. Dagens problem med långa och svårbegripliga</P>
<P class="p109 ft44"><SPAN class="ft41">32 </SPAN>Regeringen (2008b).</P>
<P class="p194 ft17">464</P>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">skyddstider skulle försvinna. Det skulle sannolikt även bli enklare att informera om de regler som gäller.</P>
<P class="p115 ft7">För att en historiskt beräknad SGI ska vara lämplig måste förutsättningarna för studerande beaktas och lösningen måste till- godose studerandes behov. Studerande har studier som sin huvud- sysselsättning och har därför ofta relativt små möjligheter att arbeta. Inkomsterna kommer oftast från arbete under ferierna eller under helger. Studerande som blir sjuka eller får barn skulle riskera att få mycket låg sjuk- eller föräldrapenning i ett system där SGI beräknas enbart utifrån historiska skattepliktiga inkomster.</P>
<P class="p61 ft7">Ett system med historiskt beräknad SGI som ger alla studerande en mycket låg SGI skulle kunna avhålla framför allt förvärvsarbe- tande från att påbörja studier och återkommande studier skulle försvåras. Ett sådant förslag skulle, enligt kommitténs bedömning, riskera rekryteringen till utbildning bland dem som är ute i arbets- livet.</P>
<P class="p88 ft7">I samband med den fortsatta beredningen av ett förslag med en SGI som baseras på historiska inkomster måste de studerandes speciella situation beaktas. Kommittén ser två alternativ som sär- skilt bör övervägas. Det ena alternativet är att ha kvar någon form av skyddsregler som sannolikt skulle likna dagens skyddsregler. Det skulle innebära att en studerande som hade inkomster innan studierna påbörjades, får sin sjuk- eller föräldrapenning beräknad utifrån dessa tidigare inkomster. För en sådan lösning vore det önskvärt att helt frångå kopplingen till studiemedel eftersom det är studierna som är skyddsvärda – inte studiemedelstagandet.</P>
<P class="p118 ft7">Det andra alternativ kommittén kan se är att studiemedel blir en <NOBR>SGI-grundande</NOBR> inkomst. Hittills är enbart arbetsinkomster SGI- grundande. Om staten betalar in sociala avgifter för alla studie- medelstagare skulle studiemedlen, helt eller till en del, kunna göras <NOBR>SGI-grundande.</NOBR> Studerande kunde i så fall lyda under huvudregeln för beräkning av SGI. Det skulle leda till en kraftig förenkling om studerande som tvingas avbryta sina studier på grund av sjukdom eller studerande som får barn, får rätt till sjuk- eller föräldrapen- ning på samma premisser som alla andra. En sådan lösning skulle även innebära att sjuk- eller föräldrapenning skulle kunna ges till studerande som blir sjuka även under sommaren. Studerande skulle även kunna få tillfällig föräldrapenning med de möjligheter detta skulle medföra att t.ex. överlåta vårdnaden av sjukt barn på någon annan. Nackdelen med en sådan lösning vore främst att studerande utan studiemedel inte skulle omfattas.</P>
<P class="p1134 ft17">465</P>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328463x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">6.7</SPAN><SPAN class="ft69">Bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Boendet är en viktig fråga för studerande. Det beror dels på att studierna ofta förutsätter att man måste flytta och därmed skaffa sig en ny bostad, dels på att boendekostnaden utgör en stor del av utgifterna för många studerande.</P>
<P class="p55 ft7">Studiesociala kommittén har inte till uppgift att analysera boendesituationen eller komma med förslag i boendefrågor. Däremot måste kommittén beakta kostnaderna för boendet i sin bedömning av studiemedelsnivåerna och beakta studiemedelssyste- mets samspel med bostadsbidraget.</P>
<P class="p55 ft7">Den bedömning om en höjning av studiemedlens totalnivå som kommittén redovisar i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>kommer att innebära ett minskat behov av bostadsbidrag.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft70">Regler för bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Bostadsbidraget ingår i politikområdet ekonomisk familjepolitik och syftar till förbättrade förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.<A href="#page_463"><SPAN class="ft36">33 </SPAN></A>Syftet med bostadsbidrag är även att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder.</P>
<P class="p56 ft7">Bostadsbidrag är ett obeskattat och behovsprövat bidrag som kan lämnas till den som har barn eller till personer som är högst 28 år och som inte har barn.<A href="#page_463"><SPAN class="ft36">34 </SPAN></A>Bidraget består av två delar, dels ett bidrag för bostadskostnaden, dels ett särskilt bidrag för hemma- varande barn.</P>
<P class="p1135 ft7">Bidraget till bostadskostnader beror främst på antalet barn och på hur hög bostadskostnaden är. Bostadsbidraget för ensamstående i åldrarna upp till och med 28 år beräknas som 75 procent av hyran i intervallet 1 800 kronor per månad till 2 600 kronor/månad, plus 50 procent av hyran mellan 2 600 kronor och 3 600 kronor, minskat med en tredjedel av den inkomst som överstiger 41 000 kronor per år.<A href="#page_463"><SPAN class="ft36">35</SPAN></A></P>
<P class="p117 ft25">Det särskilda bidraget styrs av antal hemmavarande barn: ett barn ger 950 kronor, två barn 1 325 kronor, tre barn eller fler 1 750 kronor per månad. Kostnader för boende ersätts för hushåll</P>
<P class="p523 ft42"><SPAN class="ft52">33</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 2008/09:1.</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">34</SPAN><SPAN class="ft53">Lagen (1993:737) om bostadsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p437 ft44"><SPAN class="ft52">35</SPAN><SPAN class="ft71">För sammanboende reduceras bostadsbidraget med 1/3 av den del av den gemensamma inkomsten som överstiger 58 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">466</P>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328464x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">med barn med 50 procent av hyran i intervallet 2 000 till 5 300 kronor. En minskning av bidraget görs om inkomsten överstiger vissa inkomstgränser. För ensamstående är gränsen 117 000 kronor per år och för gifta eller sammanboende är inkomstgränsen 58 500 kronor per person och år. Vid högre inkomster minskas bostads- bidraget med 20 procent av den överskjutande delen av inkomsten.</P>
<P class="p85 ft7">Som bidragsgrundande inkomst räknas överskott i inkomst- slagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Även studiemedlens bidragsdel beaktas till 80 procent. Denna bestämmelse infördes som en tillfällig lösning i samband med studiestödsreformen 2001. Tidigare räknades hela studiebidraget som inkomst. Orsaken till förändringen var att bidragets andel av studiemedlen ökade i sam- band med reformen, samtidigt som totalbeloppet lämnades oför- ändrat. Detta förde med sig att många studerande utan en sänkning från 100 till 80 procent skulle ha fått sänkt bostadsbidrag, trots ett oförändrat studiemedelsbelopp (totalbeloppet). Denna lösning permanentades den 1 juli 2004.<A href="#page_464"><SPAN class="ft36">36</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft7">Varken bidraget till bostadskostnader, det särskilda bidraget eller inkomstgränserna är värdesäkrade, dvs. de är inte knuta till något index. Det innebär att det inte sker någon automatisk årlig uppräkning av bostadsbidraget utan förändringar i bidraget måste beslutas av riksdagen.</P>
<P class="p61 ft7">Bostadsbidraget betalas ut löpande som ett preliminärt bidrag och baseras på en inkomst som den sökande själv beräknar. Den sökande ska göra en uppskattning av framtida inkomster för hela det kalenderår som han eller hon söker bidrag. Inträffar ändrade förhållanden under året är bidragstagaren skyldig att anmäla detta. Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand på grundval av taxe- ringen för varje kalenderår. Den som haft lägre inkomster än vad som preliminärt har uppgivits får en tilläggsutbetalning med ränta. Den som har uppgivit för låga inkomster får betala tillbaka överstigande belopp, inklusive en avgift.</P>
<P class="p466 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft70">Antalsuppgifter m.m.</SPAN></P>
<P class="p87 ft25">Enligt Försäkringskassans bedömning är ungefär en femtedel av alla hushåll som får bostadsbidrag studerandehushåll. Totalt fick 197 000 hushåll bostadsbidrag i april 2007 och cirka 41 000 hushåll</P>
<P class="p207 ft44"><SPAN class="ft41">36 </SPAN>Lag (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag.</P>
<P class="p393 ft17">467</P>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328465x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">kunde räknas som studerandehushåll. För att klassas som stude- randehushåll krävs att minst en person i hushållet får studiemedel.<A href="#page_465"><SPAN class="ft36">37</SPAN></A></P>
<P class="p1136 ft72">Tabell 6.1 Bostadsbidrag fördelat på hushållstyp, april 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr8 td159"><P class="p168 ft72">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p291 ft72">197 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td159"><P class="p168 ft72"><SPAN class="ft117">- </SPAN>varav studerande</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p291 ft72">41 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td159"><P class="p168 ft72">Ungdomar</P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p291 ft72">38 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td326"><P class="p168 ft72"><SPAN class="ft117">- </SPAN>varav studerande</P></TD>
<TD class="tr12 td219"><P class="p291 ft72">27 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7">Av studiemedelstagarna får 58 000 eller knappt 14 procent, bostads- bidrag någon gång under ett kalenderår. Beloppet som betalades ut till studerandehushåll var 700 miljoner kronor under 2006, vilket motsvarade 18 procent av samtliga utbetalda bostadsbidrag. Det genomsnittliga bidragsbeloppet var 11 000 kronor under året men varierade upp till 49 000 kronor.<A href="#page_465"><SPAN class="ft36">38</SPAN></A></P>
<P class="p55 ft7">Uppgifter om faktiska boendekostnader för studiemedels- tagarna (tabellerna 6.2 och 6.3) visar på stora skillnader mellan olika regioner. Möjligen något överraskande är det inte studerande i storstadsregionerna som har de högsta boendekostnaderna. Kost- nadsskillnaderna utjämnas emellertid till viss del av bostads- bidraget, vilket också är syftet med bidraget. Andelen studerande med bostadsbidrag skiljer sig mycket mellan länen. Det är inte alltid de län som har den högsta genomsnittliga boendekostnaden, som har störst andel studerande med bostadsbidrag.</P>
<P class="p71 ft7">Tabell 6.2 avser samtliga studiemedelstagare och innehåller inte uppgifter om hur många som bor tillsammans eller om studie- medelstagaren delar bostadskostnaderna med någon annan. Tabell 6.3 avser ensamboende studiemedelstagare.</P>
<P class="p1137 ft42"><SPAN class="ft52">37</SPAN><SPAN class="ft53">http://www.forsakringskassan.se</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">38</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2006b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">468</P>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Studiemedlen och trygghetssystemen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 6.2</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td327"><P class="p19 ft72">Boendekostnad 2006 för samtliga studiemedelstagare per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr22 td328"><P class="p19 ft72">region, före och efter bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td223"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
<TD class="tr33 td329"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td330"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
<TD class="tr33 td331"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
<TD class="tr33 td258"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p168 ft72">Län</P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td29"><P class="p225 ft72">Boendekostnad, kronor</P></TD>
<TD class="tr22 td185"><P class="p1138 ft72">Boende-</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p291 ft72">Andel med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td332"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td185"><P class="p1138 ft72">kostnad, netto</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p291 ft165">bostadsbidrag,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td176"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD class="tr31 td333"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td334"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr34 td185"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD class="tr34 td174"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td332"><P class="p733 ft72">År</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p222 ft72">Månad</P></TD>
<TD class="tr22 td185"><P class="p1138 ft72">Månad</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p291 ft72">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td214"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td334"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td331"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td258"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p168 ft72">Stockholm</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td148"><P class="p733 ft72">59 500</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p222 ft72">4 958</P></TD>
<TD class="tr22 td185"><P class="p1138 ft72">4 825</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p291 ft72">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Uppsala</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">46 600</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">3 883</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">3 817</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft98">Södermanland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">56 900</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 742</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 447</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Östergötland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p733 ft72">52 000</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">4 333</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p1138 ft72">4 067</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Jönköping</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">52 300</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 358</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 208</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Kronoberg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">54 600</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 550</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 475</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Kalmar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p733 ft72">51 300</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">4 275</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p1138 ft72">4 075</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Gotland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">54 600</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 550</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">3 900</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Blekinge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">68 000</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">5 667</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">5 217</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Skåne</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p733 ft72">54 900</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">4 575</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p1138 ft72">4 517</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Halland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">63 800</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">5 317</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">5 200</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft162">Västra Götaland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">54 400</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 533</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 417</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Värmland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p733 ft72">47 100</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">3 925</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p1138 ft72">3 658</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Örebro</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">52 700</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 392</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 200</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Västmanland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p733 ft72">55 700</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">4 642</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p1138 ft72">4 542</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Dalarna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">51 800</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 317</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 300</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Gävleborg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">56 400</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 700</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 367</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft98">Västernorrland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p733 ft72">40 900</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">3 408</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p1138 ft72">3 317</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Jämtland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">53 200</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">4 433</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">4 417</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Västerbotten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td148"><P class="p733 ft72">47 400</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72">3 950</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p1138 ft72">3 892</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Norrbotten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p733 ft72">53 000</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">4 417</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p1138 ft72">4 400</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td223"><P class="p168 ft72">Riket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td214"><P class="p733 ft72">54 500</P></TD>
<TD class="tr0 td334"><P class="p222 ft72">4 542</P></TD>
<TD class="tr0 td331"><P class="p1138 ft72">4 408</P></TD>
<TD class="tr0 td258"><P class="p291 ft72">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1139 ft17">469</P>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<P class="p0 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Tabell 6.3</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td327"><P class="p180 ft98">Boendekostnad 2006 för ensamboende studiemedelstagare per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td335"><P class="p748 ft98">region, före och efter bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td223"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
<TD class="tr33 td336"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td337"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
<TD class="tr33 td263"><P class="p19 ft184"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p171 ft72">Län</P></TD>
<TD class="tr22 td43"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td338"><P class="p748 ft72">Boendekostnad, kronor</P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p291 ft98">Boendekostnad, netto</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td176"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD class="tr34 td43"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
<TD class="tr31 td263"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr34 td178"><P class="p19 ft174"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td43"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p304 ft72">År</P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p250 ft72">Månad</P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p291 ft72">Månad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td262"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td263"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p171 ft72">Stockholm</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td107"><P class="p304 ft72">41 900</P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p250 ft72">3 492</P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p291 ft72">3 492</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Uppsala</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">29 700</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">2 475</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">2 475</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft98">Södermanland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td107"><P class="p304 ft72">38 900</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p250 ft72">3 242</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p291 ft72">3 242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Östergötland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">39 500</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">3 292</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">3 292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Jönköping</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">43 000</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">3 583</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">3 583</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Kronoberg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td107"><P class="p304 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p250 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p291 ft72">*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Kalmar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">43 500</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">3 625</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">3 625</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Gotland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Blekinge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td107"><P class="p304 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p250 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p291 ft72">*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Skåne</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">39 500</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">3 292</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">3 292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Halland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">39 100</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">3 258</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">3 258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft165">Västra Götaland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td107"><P class="p304 ft72">36 400</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p250 ft72">3 033</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p291 ft72">3 033</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Värmland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">33 500</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">2 792</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">2 792</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Örebro</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">36 000</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">3 000</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">3 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Västmanland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td107"><P class="p304 ft72">35 900</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p250 ft72">2 992</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p291 ft72">2 992</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Dalarna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">39 800</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">3 317</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">3 317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Gävleborg</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td107"><P class="p304 ft72">41 500</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p250 ft72">3 458</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p291 ft72">3 458</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft98">Västernorrland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">30 300</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">2 525</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">2 525</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Jämtland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p304 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">*</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Västerbotten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td107"><P class="p304 ft72">40 000</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p250 ft72">3 333</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p291 ft72">3 333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Norrbotten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p1016 ft72">35 200</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p250 ft72">2 933</P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p291 ft72">2 933</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td176"><P class="p171 ft72">Riket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td107"><P class="p304 ft72">38 400</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p250 ft72">3 200</P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p291 ft72">3 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td336"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td263"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td263"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1140 ft98">* För få uppgifter i urvalet för att kunna redovisas.</P>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.3</SPAN><SPAN class="ft70">Tidigare förslag om bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p812 ft7">Bostadsbidragsutredningen föreslog i sitt betänkande <SPAN class="ft8">Bostads- bidragen – effektivare inkomstprövning – besparingar </SPAN>(SOU 1995:133), att bostadsbidraget till ungdomar utan barn skulle slopas. I sam- band med ett sådant slopande bedömde man dock att det kunde finnas särskilda motiv för att studerande utan barn får ekonomiskt stöd till en del av boendekostnaden. Stödet till de studerandes boendekostnader skulle enligt utredningen samordnas med studie- medelssystemet. En sådan lösning skulle också innebära att den valda åldersgränsen på 29 år skulle försvinna.</P>
<P class="p625 ft17">470</P>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328468x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1141 ft7">I betänkandena <SPAN class="ft8">Sammanhållet studiestöd </SPAN>(SOU 1996:90) och</P>
<P class="p215 ft8">Studerande och trygghetssystemen <SPAN class="ft7">(SOU 2003:130) övervägdes möjlig- heterna att inordna ett särskilt bostadsstöd i studiestödet. Utred- ningarna landade emellertid i liknande slutsatser, nämligen att det skulle vara tekniskt möjligt och lösa en del problem genom att inordna ett bostadsbidrag i studiemedelssystemet, men att en sådan lösning även skulle medföra nackdelar. Utredningarna bedömde att följande faktorer talar för att bostadsbidraget ska finnas kvar som ett separat bidrag och att ett bostadsbidrag inte bör inordnas i studiemedelssystemet:</SPAN></P>
<P class="p1142 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">En mer generell lösning är att föredra eftersom allt fler växlar mellan studier och arbete.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Bostadsbidraget är behovsprövat och tar hänsyn till hela hus- hållets ekonomi, medan studiemedlen är av mer generell karaktär och endast utgår till den studerande, oavsett familje- situation.</SPAN></P>
<P class="p1144 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft119">Det är endast de som får studiemedel som skulle kunna komma i åtnjutande av bostadsstödet, och då bara för studietid.</SPAN></P>
<P class="p594 ft7">Den förra studiesociala utredningens förslag var att studiemedlen inte skulle påverka bostadsbidraget. Detta förslag har dock inte genomförts. Den tillfälliga lösningen att endast 80 procent av studiebidraget ingår i den bostadsbidragsgrundande inkomsten vid beräkningen av bostadsbidrag gäller än i dag.</P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.4</SPAN><SPAN class="ft70">Kommitténs förslag och bedömning</SPAN></P>
<P class="p787 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiebidraget ska även fortsatt räknas som inkomst vid prövningen av rätten till bostadsbidrag. Studiebidraget ska räknas upp så att bidragets storlek motsvarar en skattepliktig inkomst. Det innebär att studiebidraget multiplicerat med 1,4 bör vara den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag.</P>
<P class="p1145 ft25"><SPAN class="ft114">Kommitténs bedömning: </SPAN>Ekonomiska behov för boende bör även fortsatt hanteras inom ramen för den ekonomiska familje- politiken och i form av bostadsbidrag.</P>
<P class="p1146 ft17">471</P>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328469x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1147 ft7">Prövningen av rätten till bostadsbidrag med hänsyn till den sökandes inkomst bör göras per kalenderhalvår i stället för per kalenderår.</P>
<P class="p915 ft7">Åldersgränsen för bostadsbidrag till studerande utan barn bör ses över.</P>
<P class="p508 ft40">Bostadsbidrag till studerande – bostadsbidrag eller studiemedel?</P>
<P class="p90 ft7">Kommitténs anser att bostadsbidraget bör finnas kvar som ett särskilt stöd inom ramen för den ekonomiska familjepolitiken. Att inordna ett bostadsbidrag i studiemedelssystemet skulle enligt vår bedömning medföra stora nackdelar. Framför allt anser vi att studerande bör ha samma möjligheter att få bostadsbidrag som andra i samma inkomst- och boendesituation. Det är enligt vår mening hushållens inkomster och bostadssituation som bör avgöra rätten till bidrag, inte om man är studerande eller inte. Dessutom skulle ett bostadsbidrag inom studiemedelssystemet sannolikt bara kunna ges till dem som har studiemedel, vilket skulle missgynna andra studerande.</P>
<P class="p461 ft7">Med ett generellt bostadsbidrag kan man dessutom beakta hela hushållets ekonomi. Ett bostadsbidrag inom ramen för studie- medelssystemet skulle inte kunna väga in hela hushållets ekono- miska situation. Det skulle bryta mot den princip som säger att studiemedlen inte ska påverkas av andra inkomster än den stude- randes egna, t.ex. innehåller studiemedelsystemet inte någon prövning gentemot inkomster för make/maka eller föräldrar. Ett separat bostadsbidrag överensstämmer också med kommitténs uppfattning om hur studiemedelsystemet bör samspela med andra trygghetssystem.</P>
<P class="p592 ft40">Studiebidrag medräknas vid inkomstprövning av bostadsbidrag</P>
<P class="p104 ft7">En fråga som rör studiemedlens samspel med bostadsbidraget är om studiebidraget ska medräknas vid inkomstprövningen för bostadsbidrag, och i så fall till hur stor del. Det finns argument både för och emot att studiebidraget ska påverka rätten till bostadsbidrag. För att studiebidraget bör ses som inkomst vid inkomstprövningen inom bostadsbidraget talar att studiebidrag ger ett ekonomiskt tillskott på samma sätt som andra inkomster.</P>
<P class="p105 ft17">472</P>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328470x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">Studiebidraget ger ekonomisk bärkraft t.o.m. i högre utsträckning eftersom bidraget inte är beskattat. Ett andra skäl som talar för att studiebidraget ska medräknas är att studerande med bostadsbidrag har högre genomsnittliga inkomster än andra personer med bostadsbidrag.<A href="#page_470"><SPAN class="ft36">39 </SPAN></A>När lånedelen och 20 procent av bidraget undantas från inkomstprövningen gynnas studerandehushållen. Att undanta studiebidraget skulle ytterligare snedvrida inkomstsituationen mellan studerande med bostadsbidrag och andra med bostads- bidrag.</P>
<P class="p111 ft7">Mot att räkna med studiebidraget vid inkomstprövningen talar att vissa andra obeskattade bidrag inte medräknas vid prövningen av bostadsbidrag och att studiebidraget inte ger samma rätt till socialförsäkringsförmåner som t.ex. inkomst av tjänst. Kommitténs bedömning är att det faktum att studiebidraget ger ekonomisk bärkraft väger tyngre än dessa senare skäl. Detta talar för att studie- bidraget bör räknas som inkomst.</P>
<P class="p65 ft7">Kommitténs förslag är att studiebidraget räknas in vid pröv- ningen av rätt till bostadsbidrag. Att undanta studiebidraget från inkomstprövningen vore att bortse från en inkomst som ger ett reellt ekonomiskt utrymme. Det vore principiellt felaktigt att undanta studiebidraget men inte exempelvis inkomst av tjänst. Det skulle även snedvrida den ekonomiska situationen mellan studerande med bostadsbidrag och övriga med bostadsbidrag.</P>
<P class="p77 ft7">Det är enligt kommitténs mening ologiskt att bidraget bara beaktas till 80 procent. Studiemedlens bidragsdel är en reell in- komst. Eftersom studiebidraget inte beskattas är det t.o.m. mer värt än en beskattningsbar inkomst. För att jämställa beskattnings- bara inkomster och studiebidrag bör studiebidraget därför räknas upp så att det motsvarar ett skattepliktigt studiebidrag före skatt. Kommittén förordar därför att studiebidraget räknas upp med faktorn 1,4 för att fastställa den inkomst som ska ligga till grund för inkomstprövningen inom bostadsbidraget. En sådan förändring kan anses vara rimlig i förhållande till dem som har beskattnings- bara inkomster.</P>
<P class="p124 ft7">En uppräkning av bidraget motsvarar den uppräkning som görs av studiebidraget för att fastställa den pensionsgrundande in- komsten. Om studiebidraget medräknas och räknas om till 140 pro- cent innebär det, med 2009 års studiemedelsnivå, att inkomsten av</P>
<P class="p1148 ft44"><SPAN class="ft41">39 </SPAN>Detta gäller för såväl studiemedelstagare med barn som har bostadsbidrag jämfört med andra bostadsbidragstagare med barn, som för studiemedelstagare utan barn med bostads- bidrag jämfört med motsvarande grupp bostadsbidragstagare utan barn.</P>
<P class="p477 ft17">473</P>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">studiebidrag för en heltidsstuderande på eftergymnasial nivå beräknas till 39 312 kronor (140 procent) per år i stället för 22 464 kronor (80 procent). Marginalen upp till inkomstgränsen för bostadsbidrag på 41 000 kronor (avser ensamstående under 29 år) minskar således.</P>
<P class="p57 ft7">Följande exempel (tabell 6.4) visar hur förändringen kan slå för en studerande utan barn som har bostadsbidrag och en sidoinkomst på 26 000 kronor. Exemplet avser en genomsnittlig hyreskostnad för en enrummare 2007. Av exemplet framgår att höjningen av studiemedlen inte leder till någon ekonomisk förbättring eftersom bostadsbidraget i just detta exempel kommer att minska något mer än studiemedelshöjningen. Beräkningen avser 2007 års belopp uppräknat med 400 kronor eftersom detta är det senaste året som kommittén haft tillgängliga kalkyler över utgifter.</P>
<P class="p1149 ft17">474</P>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328472x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Studiemedlen och trygghetssystemen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 6.4</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td177"><P class="p19 ft72">Budgetexempel för ensamstående studerande kvinna (under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td177"><P class="p19 ft72">29 år) på eftergymnasial nivå med bostadsbidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td223"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td339"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td340"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td337"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td181"><P class="p21 ft72">2007</P></TD>
<TD class="tr22 td338"><P class="p291 ft98">Höjning av 2007 års studiemedels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td338"><P class="p291 ft72">belopp med 400 kronor och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td338"><P class="p291 ft98">bidraget medräknas till 140 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td87"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td181"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p291 ft99">vid prövningen av rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td338"><P class="p291 ft72">bostadsbidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td339"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td340"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td337"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft185">Inkomst/månad</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">8 182</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">8 582</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p168 ft164"><SPAN class="ft186">- </SPAN>tilläggsbidrag/barntillägg</P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p21 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft164"><SPAN class="ft186">- </SPAN>tilläggslån</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft165">Bostadsbidrag<SPAN class="ft138">40</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p21 ft72">700</P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p291 ft72">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td176"><P class="p168 ft72">Barnbidrag</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td181"><P class="p21 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr14 td338"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft98">Underhållsstöd</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft98">Summa intäkter</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p24 ft72">8 882</P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p291 ft72">8 782</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td176"><P class="p168 ft164">Utgifter</P></TD>
<TD class="tr42 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td338"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td176"><P class="p168 ft72">Bostad</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td181"><P class="p21 ft72">3 151</P></TD>
<TD class="tr14 td338"><P class="p291 ft72">3 151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Mat</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">1 440</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">1 440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Kläder</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p21 ft72">500</P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p291 ft72">500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td139"><P class="p168 ft72">Fritid, lek (inkl. mobil)</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">470</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">470</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Hygien</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">310</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p168 ft72">Kår/terminsavgift</P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p21 ft72">60</P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p291 ft72">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft98">Studiematerial</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">750</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">750</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">-</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p168 ft72">Gemensamma kostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p21 ft72">1 480</P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p291 ft72">1 480</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p168 ft72">Hushållsel</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p21 ft72">300</P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p291 ft72">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft98">Summa utgifter</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p24 ft72">8 461</P></TD>
<TD class="tr8 td338"><P class="p291 ft72">8 461</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td223"><P class="p168 ft72">Kvar</P></TD>
<TD class="tr0 td339"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr0 td340"><P class="p24 ft72">421</P></TD>
<TD class="tr0 td337"><P class="p291 ft72">321</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p772 ft7">Fler studerande än i dag kommer med kommitténs förslag att få reducerat bostadsbidrag eller tappa rätten till bostadsbidrag. Kommitténs beräkningar visar att kostnaderna för bostadsbidrag minskar med cirka 90 miljoner kronor. Vi anser att det är bättre att satsa befintliga medel på ett höjt studiebidrag som kommer alla studerande till del än inom bostadsbidragssystemet, särskilt mot bakgrund av att det är relativt få studerande som ansöker om bostadsbidrag. Vår uppfattning är också att det i dag finns osakliga skillnader mellan studerande som är yngre än 29 år respektive över</P>
<P class="p1150 ft44"><SPAN class="ft41">40 </SPAN>En övrig inkomst på 26 000 kronor har antagits, se bilaga 4.</P>
<P class="p680 ft17">475</P>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328473x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">28 år. Kommitténs förslag innebär att de ekonomiska förhållandena blir mer lika, oberoende av ålder.</P>
<P class="p56 ft7">Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Kom- mittén föreslår att bestämmelserna bör föras in i lagen (1993:737) om bostadsbidrag och att lagen (2003:1067) om särskild bestäm- melse om bostadsbidrag samtidigt ska upphävas.</P>
<P class="p97 ft40">Preliminärt bidrag och efterkontroll mot taxerad inkomst</P>
<P class="p104 ft7">Få studerande har bostadsbidrag och variationerna mellan olika regioner är stor. Enligt uppgifter till kommittén avstår många studerande från bostadsbidraget trots att de egentligen skulle ha rätt till det. Detta beror enligt kommitténs bedömning dels på att man vill undvika ett återkrav i det fall årsinkomsten skulle bli högre än beräknat, dels på att många anser att det är krångligt att vända sig till mer än en myndighet för sin försörjning. Studerande kan ofta ha svårt att uppskatta sin inkomst under ett helt kalenderår. Detta gäller exempelvis dem som avslutar sina studier en vårtermin för att sedan söka arbete.<A href="#page_473"><SPAN class="ft36">41</SPAN></A></P>
<P class="p91 ft7">Kommittén anser att det är olyckligt att reglerna för inkomst- prövning har utformats på ett sådant sätt att personer som kan ha behov av bostadsbidrag avstår från att söka det. En annan effekt av den kalenderårsvisa prövningen är att den kan förhindra att bostadsbidrag kan betalas ut under vissa perioder, trots att det finns ett behov. Personer som studerar och avslutar sina studier en vårtermin har t.ex. inte rätt till bostadsbidrag om de senare under året får en inkomst. Likaså kan personer som påbörjar studier t.ex. en hösttermin sakna rätt till bostadsbidrag om de under våren hade inkomster. I dessa fall kan personer med ett reellt behov av bostadsbidrag inte få bidrag under en del av året.</P>
<P class="p91 ft7">En avstämning av slutligt bostadsbidrag, som gällde de bidrag som preliminärt betalats ut för 2001, visade att studerande inte drabbas av återbetalningskrav oftare än andra bidragshushåll.<A href="#page_473"><SPAN class="ft36">42 </SPAN></A>Detta kan förklaras av att exempelvis arbetslösa eller egenföre-</P>
<P class="p1151 ft43"><SPAN class="ft52">41</SPAN><SPAN class="ft96">De uppfattningar som redogörs för framkom bl.a. vid kommitténs intervjuer med studerande vid Malmö högskola resp. Lunds universitet </SPAN><NOBR>2008-10-10.</NOBR> Uppgifter om att stu- derande avstår från att ansöka om bostadsbidrag kommer även från studerandeorga- nisationerna och via muntliga kontakter med Försäkringskassan. Studiesociala utredningen gjorde motsvarande bedömning i <SPAN class="ft132">Studerande och trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2003:130).</P>
<P class="p490 ft44"><SPAN class="ft52">42</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2003:130.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">476</P>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328474x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">tagare också har svårigheter att uppskatta sina inkomster för ett år framåt i tiden.</P>
<P class="p115 ft7">En övergång från årsvis prövning av inkomsten till halvårsvis prövning skulle enligt kommitténs bedömning kunna underlätta för de sökande att beräkna sina inkomster. Fler studerande skulle i så fall våga ansöka om bostadsbidrag. Bostadsbidrag skulle då också kunna lämnas under perioder då det finns ett behov, utan att påverkas av inkomster under annan del av året.</P>
<P class="p65 ft7">Kommittén är införstådd med de problem som kan finnas med att pröva inkomster per halvår i stället för per kalenderår och att den årsvisa prövningen infördes för att förbättra kontrollmöjlig- heterna och öka kostnadskontrollen. När det nuvarande systemet infördes innebar det en övergång från en inkomstperiod som om- fattade de tolv senaste månaderna, till en prövning per kalenderår.<A href="#page_474"><SPAN class="ft36">43 </SPAN></A>Vår bedömning är dock att kontrollen inte behöver försämras nämnvärt om prövningen i stället görs halvårsvis. Ett sådant system tillämpas redan vid motsvarande inkomstprövning inom studie- medelssystemet och fungerar väl där. Det kräver dock större admi- nistrativa resurser. Ett system som bygger på halvårsvis avstämning av inkomsterna är dock, ur kontrollsynpunkt och administrativ synpunkt, betydligt bättre än den inkomstprövning som gjordes inom bostadsbidragssystemet före 1996.</P>
<P class="p124 ft7">Vid en prövning per kalenderhalvår i stället för per kalenderår måste inkomstgränsen givetvis anpassas till detta, t.ex. genom en halvering av den nuvarande inkomstgränsen för helår. Även vid halvårsvis prövning av inkomsten är den sökande tvungen att beräkna sin inkomst, då för varje kalenderhalvår separat. Det preli- minära bostadsbidraget skulle, precis som i dag, beräknas och betalas ut med utgångspunkt i uppgifter från den sökande.</P>
<P class="p61 ft7">Även med en inkomstgräns per kalenderhalvår är det dock nödvändigt att kunna göra efterkontroller. Den som fått bostads- bidrag och vid en efterkontroll visar sig ha en taxerad årsinkomst som överstiger summan av inkomstgränsen för årets båda halvår, måste kunna redovisa fördelningen av inkomsten mellan halvåren. Om den studerande inte själv kan eller vill redovisa inkomstfördel- ningen delas inkomsten med hälften på respektive halvår. Likaså måste ränteinkomster fördelas med hälften på respektive halvår. Systemet kan utformas med utgångspunkt i den inkomstprövning som i dag görs inom studiemedelssystemet. Det är också en fördel</P>
<P class="p207 ft44"><SPAN class="ft41">43 </SPAN>Prop. 1995/96:186.</P>
<P class="p393 ft17">477</P>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328475x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">att inkomstprövningen för studiemedel och bostadsbidrag sker på samma sätt.</P>
<P class="p81 ft7">För närvarande pågår inom Skatteverket ett arbete med månads- vis inkomstredovisning på individnivå. Enligt uppgift kan ett sådant system införas tidigast 2011. Om månadsvis inkomstredo- visning på individnivå införs innebär en övergång till halvårsvis inkomstprövning för rätt till bostadsbidrag bara en mindre administrativ förändring jämfört med i dag.<A href="#page_475"><SPAN class="ft36">44</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft7">Även andra grupper än studerande, t.ex. arbetslösa och egen- företagare, kan ha lika stora problem att beräkna sina inkomster. En halvårsvis inkomstprövning bör omfatta samtliga som får bostadsbidrag.</P>
<P class="p97 ft40">Åldersgränsen för hushåll utan barn</P>
<P class="p82 ft7">Åldersgränsen för rätt till bostadsbidrag för den som inte har barn gäller samtliga, inte bara studerande. Många av de som får bostads- bidrag är dock studerande.</P>
<P class="p81 ft7">Kommittén finner inte att åldersgränsen på 28 år för ensam- stående är särskilt motiverad. Det finns personer över 28 år som kan ha lika stort behov av bostadsbidrag som studerande under 29 år.</P>
<P class="p57 ft7">Enligt uppgifter kommittén har hämtat från SCB:s undersök- ning om hushållens ekonomi (HEK) är det dock få studerande som skulle gynnas av en höjning av åldersgränsen.<A href="#page_475"><SPAN class="ft36">45 </SPAN></A>En sådan höjning av åldersgränsen skulle främst gynna andra grupper än studerande. Trots det anser kommittén att åldersgränsen bör ses över. En sådan översyn bör dock inte leda till att studerande särbehandlas i förhållande till andra med liknande inkomster. Det skulle i sådana fall strida mot den övergripande principen att särskilda kostnader utöver normala levnadsomkostnader ska hanteras på samma sätt för studerande som för andra. Kommittén bedömer att kostnaderna för bostadsbidraget med i övrigt bibehållna villkor skulle öka med minst 100 miljoner kronor per år om åldersgränsen helt togs bort.</P>
<P class="p1152 ft43"><SPAN class="ft52">44</SPAN><SPAN class="ft96">En ändring till halvårsvis inkomstprövning förutsätter ändringar i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p470 ft44"><SPAN class="ft52">45</SPAN><SPAN class="ft54">SCB (2006b).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">478</P>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328476x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft31"><SPAN class="ft31">6.8</SPAN><SPAN class="ft69">Ekonomiskt bistånd</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Ekonomiskt bistånd är samhällets skyddsnät för personer med tillfälliga försörjningsproblem. Vuxna studerande bör enligt Social- styrelsens allmänna råd för ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5) ha sin försörjning genom studiestödsformerna, men kan ges eko- nomiskt bistånd vid akuta nödsituationer och under ferier.</P>
<P class="p77 ft7">Kommittén har enligt direktiven kartlagt kommunernas tillämp- ning av socialtjänstlagen (2001:453) och praxis vid försörjningsstöd till studerande. Bakgrunden till uppdraget är den enkätundersök- ning som gjordes av den Studiesociala utredningen 2003. Denna undersökning visade att kommunernas riktlinjer om försörjnings- stöd till studerande skiljde sig åt. I utredningen framkom även att behovsprövningen inte var tillräckligt individuell.<A href="#page_476"><SPAN class="ft36">46</SPAN></A></P>
<P class="p64 ft7">Kommitténs kartläggning består i huvudsak av en enkätunder- sökning och en intervjuundersökning. Enkätundersökningen genomfördes av SCB under hösten 2008. Enkäten skickades ut till alla kommuner och till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med enkätundersökningen har registeruppgifter om antalet heltidsstuderande i hushåll med ekonomiskt bistånd sammanställts. Intervjuer har genomförts med anställda, både handläggare och chefer, inom socialtjänsten i Eskilstuna, Lund, Malmö och Stockholm. En fullständig redovisning av kartlägg- ningen finns i bilaga 7.</P>
<P class="p466 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.1</SPAN><SPAN class="ft70">Regler för ekonomiskt bistånd</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Socialtjänstens mål är enligt socialtjänstlagen att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet. Enligt lagen ansvarar varje kom- mun för socialtjänsten inom sitt område och kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.<A href="#page_476"><SPAN class="ft36">47</SPAN></A></P>
<P class="p61 ft25">Enligt budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) är eko- nomiskt bistånd tänkt som ett sista skyddsnät för personer med tillfälliga försörjningsproblem. Målet är att den enskilde så snabbt</P>
<P class="p621 ft42"><SPAN class="ft52">46</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 2003:130.</SPAN></P>
<P class="p215 ft44"><SPAN class="ft52">47</SPAN><SPAN class="ft54">Vistelsekommun är den kommun som en person mer eller mindre tillfälligt vistas i när ett hjälpbehov uppkommer. Socialstyrelsen (2008b).</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">479</P>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328477x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">som möjligt ska bryta biståndsmottagandet och försörja sig på egen hand.</P>
<P class="p56 ft7">Den enskilde är skyldig att efter förmåga bidra till sin för- sörjning. Detta innebär bl.a. att en person som är arbetslös och kan arbeta är skyldig att söka arbete innan ekonomiskt bistånd kan beviljas. En person som söker ekonomiskt bistånd har även skyl- dighet att först använda sig av generella förmåner och ersättningar som personen har rätt till. För att bli beviljad bistånd ska individen dessutom inte ha andra ekonomiska tillgångar. Till skillnad från de flesta andra svenska bidragssystem bygger rätten till ekonomiskt bistånd på individuell behovsprövning. Socialtjänstlagen förutsätter att det i varje enskilt fall görs en individuell bedömning av hjälpbehovet och omfattningen av det. Bedömningen ska också präglas av ett helhetsperspektiv på den enskildes eller hushållets situation.<A href="#page_477"><SPAN class="ft36">48</SPAN></A></P>
<P class="p883 ft40">Riksnorm</P>
<P class="p82 ft7">Enligt socialtjänstlagen kan ekonomiskt bistånd ges för försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt. Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för</P>
<P class="p760 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidningar, telefon och </SPAN><NOBR>TV-avgift</NOBR></P>
<P class="p761 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlem- skap i fackförening och arbetslöshetskassa.</SPAN></P>
<P class="p535 ft7">De skäliga kostnaderna för utgifter under den första punkten beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) som baseras på officiella prisundersökningar. Kostnader för utgifter under den andra punkten bedöms individuellt. Detta innebär ofta att den faktiska kostnaden inkluderas i försörjningsstödet om den är skälig. Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt avser bl.a. kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård, spädbarnsutrustning och umgängesresor. Ersättning ges för skäliga kostnader och be- döms individuellt.</P>
<P class="p1153 ft44"><SPAN class="ft41">48 </SPAN>Socialstyrelsen (2003).</P>
<P class="p194 ft17">480</P>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328478x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Ekonomiskt bistånd till studerande</P>
<P class="p480 ft25">I Socialstyrelsens allmänna råd för ekonomiskt bistånd fastslås att vuxna studerande bör ha sin försörjning genom studiestödsformer- na. Vuxna studerande bör dock kunna ges bistånd, t.ex.:</P>
<P class="p573 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">om han eller hon aktivt har sökt feriearbete men inte fått något</SPAN></P>
<P class="p1154 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">om han eller hon har fått ett feriearbete men får vänta på första löneutbetalningen</SPAN></P>
<P class="p585 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">i akuta nödsituationer under termin</SPAN></P>
<P class="p563 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">om han eller hon deltar i grundläggande svenskundervisning för invandrare och behovet inte kan tillgodoses genom deltids- arbete. I regel bör inte krav ställas på heltidsarbete samtidigt som studierna.</SPAN></P>
<P class="p519 ft7">Enligt de allmänna råden bör socialnämnden inte ställa krav på att studiestödet ska räcka under en längre tidsperiod än den som angivits av den utbetalande myndigheten. Enligt de allmänna råden bör socialnämnden inte heller ställa som villkor att en person avbryter sina studier om dennes partner behöver ekonomiskt bistånd och om studierna är en förutsättning för framtida för- sörjning. Det anses dock rimligt att den studerande söker arbete för att kunna bidra till familjens försörjning om den har faktiska möjligheter att utan studier få arbete. Socialstyrelsen har inte föreskrivit hur ekonomiskt bistånd för ett hushåll där en part studerar med studiemedel ska beräknas. Varje kommun avgör själv om studiestödet ska räknas som en inkomst eller om man ska bortse från den person som studerar.<A href="#page_478"><SPAN class="ft36">49 </SPAN></A>Enligt socialtjänstlagen får socialtjänsten begära att den som behöver försörjningsstöd under ferier ska delta i anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet.</P>
<P class="p666 ft7">Eftersom ekonomiskt bistånd är skattefritt räknas stödet inte in i den studerandes inkomst enligt reglerna för studiemedel. Det innebär att ekonomiskt bistånd inte påverkar studiemedlens storlek.</P>
<P class="p1155 ft44"><SPAN class="ft41">49 </SPAN>Socialstyrelsen (2003).</P>
<P class="p393 ft17">481</P>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328479x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.2</SPAN><SPAN class="ft70">Studerande med ekonomiskt bistånd</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Antalet mottagare av ekonomiskt bistånd har nästan halverats sedan mitten på <NOBR>1990-talet,</NOBR> då nivån var som högst. Under 2007 betalades det ut cirka 8,9 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd. De drygt 378 500 biståndsmottagarna utgjorde 4,1 procent av be- folkningen. Det var något färre kvinnor än män som mottog ekonomiskt bistånd. Nästan 20 procent av alla ensamstående kvin- nor med barn fick dock ekonomiskt bistånd, vilket är en större andel än i andra hushållstyper. Den största åldergruppen med ekonomiskt bistånd är <NOBR>18–29</NOBR> åringar. Dessa utgjorde nästan 40 pro- cent av det totala antalet biståndsmottagare. Ungefär en tredjedel av biståndsmottagarna var långvariga biståndsmottagare, dvs. personer i hushåll som fick ekonomiskt bistånd i minst tio månader. Under 2007 betalades mest ekonomiskt bistånd ut i mars, minst utbetalades i september.<A href="#page_479"><SPAN class="ft36">50</SPAN></A></P>
<P class="p461 ft7">Kommitténs kartläggning visar att det är betydligt vanligare att heltidsstuderande på grundläggande vuxenutbildning har ekono- miskt bistånd, både under terminerna och under somrarna, än andra studerande. Andelen studerande med ekonomiskt bistånd, särskilt på grundläggande vuxenutbildning, varierar dock mellan kommunerna. Studerande män har i högre utsträckning ekono- miskt bistånd än studerande kvinnor.</P>
<P class="p1156 ft72">Tabell 6.5 Andelen heltidsstuderande med ekonomiskt bistånd<A href="#page_479"><SPAN class="ft182">51</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td139"><P class="p222 ft98">Andel heltidsstuderande ht 2006</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td145"><P class="p222 ft98">Andel heltidsstuderande vt och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td139"><P class="p222 ft98">med ekonomiskt bistånd sep, okt,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td145"><P class="p222 ft98">ht 2006 med ekonomiskt bistånd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td59"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td78"><P class="p222 ft99">nov och/eller dec</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td78"><P class="p222 ft162">juni, juli och/eller aug</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td59"><P class="p19 ft85"> </P></TD>
<TD class="tr31 td341"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td342"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td230"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td342"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td106"><P class="p1138 ft72">Totalt</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p1138 ft72">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p222 ft72">Män</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p1138 ft72">Totalt</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p1138 ft72">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p222 ft72">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td273"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td341"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td342"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td230"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td342"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p171 ft98">Grundläggande</P></TD>
<TD class="tr22 td106"><P class="p250 ft72">31%</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p1138 ft72">24%</P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p222 ft72">46%</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p1138 ft72">36%</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p1138 ft72">31%</P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p222 ft72">49%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p171 ft98">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p171 ft72">Gymnasial</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p250 ft72">7%</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p1138 ft72">6%</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p222 ft72">11%</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p1138 ft72">11%</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p1138 ft72">10%</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p222 ft72">15%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p171 ft98">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td59"><P class="p171 ft98">Eftergymnasial</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p250 ft72">0,6%</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p1138 ft72">0,5%</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p222 ft72">0,7%</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p1138 ft72">1,3%</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p1138 ft72">1,4%</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p222 ft72">1,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p171 ft72">utbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td106"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td273"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td341"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td342"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td230"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td342"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1157 ft42"><SPAN class="ft52">50</SPAN><SPAN class="ft53">Socialstyrelsen (2008a).</SPAN></P>
<P class="p242 ft44"><SPAN class="ft52">51</SPAN><SPAN class="ft54">Enligt registeruppgifter från SCB.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">482</P>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328480x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">Enligt SCB:s undersökning om hushållens ekonomi (HEK) hade sex procent av studiemedelstagarna ekonomiskt bistånd någon gång under 2006.<A href="#page_480"><SPAN class="ft36">52 </SPAN></A>Jämfört med motsvarande uppgifter som togs fram i samband med den studiesociala utredningen 2003 har andelen sjunkit med två procentenheter sedan 2001.<A href="#page_480"><SPAN class="ft36">53 </SPAN></A>Kommitténs utvärdering av tilläggsbidraget till studerande med barn (bilaga 3) visar dessutom att det är färre ensamstående och sammanboende studiemedelstagare med barn som får ekonomiskt bistånd nu än vad som angavs i den förra studiesociala utredningen. Utvärde- ringen av tilläggsbidraget visar också att studerande med barn generellt har fått en förbättrad ekonomisk situation jämfört med tidigare. Studerande med barn har exempelvis en bättre ekonomisk standard än ensamstående studerande utan barn. De tar inte heller emot ekonomiskt bistånd i högre utsträckning än andra grupper.</P>
<P class="p94 ft7">I en enkätundersökning genomförd av SFS, TCO och Tria angav cirka fem procent av högskolestudenterna att de någon gång under sin studietid sökt försörjningsstöd. Ungefär tre procent angav att de beviljats stöd. Enligt undersökningen är det vanligare att studenter med föräldrar utan högskoleutbildning sökt försörj- ningsstöd än att studenter med två högskoleutbildade föräldrar har gjort det.<A href="#page_480"><SPAN class="ft36">54</SPAN></A></P>
<P class="p574 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.3</SPAN><SPAN class="ft70">Kommunernas tillämpning och praxis</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">I tabell 6.6 redovisas hur stor andel av kommunerna som, enligt kommitténs enkätundersökning, beviljar studerande ekonomiskt bistånd i olika situationer. Uppgifterna bekräftar bilden av att studerande på lägre utbildningsnivåer oftare beviljas ekonomiskt bistånd under terminerna än andra.</P>
<P class="p1158 ft42"><SPAN class="ft52">52</SPAN><SPAN class="ft53">SCB (2006b).</SPAN></P>
<P class="p257 ft42"><SPAN class="ft52">53</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 2003:130.</SPAN></P>
<P class="p257 ft44"><SPAN class="ft52">54</SPAN><SPAN class="ft54">SFS, TCO och TRIA (2009).</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">483</P>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328481x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1159 ft72">Tabell 6.6 I vilka situationer kan studerande beviljas ekonomiskt bistånd enligt kommunens riktlinjer?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr8 td114"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p1138 ft72">Som komple-</P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p223 ft72">Som komple-</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p223 ft165">Som enda för-</P></TD>
<TD class="tr8 td63"><P class="p222 ft165">Under ferierna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p1138 ft98">ment till studie-</P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p223 ft98">ment till studie-</P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p223 ft165">sörjning under</P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td114"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p1138 ft72">medel under</P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p223 ft72">bidrag under</P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p223 ft72">terminerna</P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td225"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td343"><P class="p1138 ft72">terminerna</P></TD>
<TD class="tr7 td275"><P class="p223 ft72">terminerna</P></TD>
<TD class="tr7 td344"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td319"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td114"><P class="p171 ft72">Grundläggande</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p1138 ft72">48%</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p223 ft72">65%</P></TD>
<TD class="tr7 td173"><P class="p223 ft72">34%</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p222 ft72">87%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td114"><P class="p171 ft72">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td114"><P class="p171 ft72">Gymnasial</P></TD>
<TD class="tr15 td125"><P class="p1138 ft72">32%</P></TD>
<TD class="tr15 td184"><P class="p223 ft72">28%</P></TD>
<TD class="tr15 td173"><P class="p223 ft72">14%</P></TD>
<TD class="tr15 td63"><P class="p222 ft72">90%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p171 ft99">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td114"><P class="p171 ft72">Eftergymnasial</P></TD>
<TD class="tr15 td125"><P class="p1138 ft72">13%</P></TD>
<TD class="tr15 td184"><P class="p223 ft72">5%</P></TD>
<TD class="tr15 td173"><P class="p223 ft72">2%</P></TD>
<TD class="tr15 td63"><P class="p222 ft72">90%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td114"><P class="p171 ft72">utbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td225"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td343"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td275"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td344"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td319"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft7">Kommunerna har också i enkäten angett under vilka förutsätt- ningar som studerande på olika utbildningsnivåer kan beviljas ekonomiskt bistånd under terminerna och ferierna. Det är utifrån dessa svar svårt att bedöma om det finns brister i den individuella prövningen. En analys av kommunernas svar visar dock att det finns vissa skillnader i kommunernas riktlinjer när det gäller vilka krav som ställs.</P>
<P class="p57 ft7">I de kommuner som har olika tillämpning beroende på utbild- ningsnivå är det tydligt att kraven för ekonomiskt bistånd blir högre ju högre utbildningsnivån är. I flera fall anges t.ex. grund- läggande vuxenutbildning räcka som förutsättning för ekonomiskt bistånd medan det för studerande på eftergymnasiala utbildningar krävs en akut nödsituation för att beviljas bistånd.</P>
<P class="p71 ft7">Det är i stor utsträckning invandrare som beviljas ekonomiskt bistånd för studier på grundläggande vuxenutbildning. Grund- läggande vuxenutbildning ses både som ett naturligt och nödvän- digt steg efter avslutad svenskundervisning för invandrare (sfi) som ofta finansieras genom stöd från kommunen. Enligt Statskontorets utvärdering av sfi studerade 56 procent av de <NOBR>sfi-deltagare</NOBR> som god- kändes under läsåret 2004/05 på grundläggande vuxenutbildning före, samtidigt eller efter avslutad <NOBR>sfi-kurs.</NOBR> Av dessa påbörjade 58 procent grundläggande vuxenutbildning efter avslutad <NOBR>sfi-kurs,</NOBR> vilket motsvarar 32 procent av alla <NOBR>sfi-deltagare.<A href="#page_481"><SPAN class="ft36">55</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p369 ft44"><SPAN class="ft41">55 </SPAN>Statskontoret (2009).</P>
<P class="p194 ft17">484</P>
</DIV>
<DIV id="page_482">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328482x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Ekonomiskt bistånd vid studier på grundskolenivå motiveras oftast utifrån arbetsmarknadsmässiga behov eller med att utbild- ningen är en förutsättning för framtida självförsörjning. I kart- läggningen framkommer det även att studerande på denna nivå kan beviljas försörjningsstöd när antalet veckor som ger rätt till studie- medel tagit slut.</P>
<P class="p63 ft7">Det finns kommuner som är mer restriktiva i sina riktlinjer. Det innebär att försörjningsmöjligheterna under grundläggande vuxen- utbildning skiljer sig mellan olika kommuner. Motsvarade skillna- der är inte lika tydliga för studier på gymnasial eller eftergymnasial nivå. För studier på högre utbildningsnivåer är kommunerna generellt mer restriktiva, vilket även konstaterades av den förra studiesociala utredningen.<A href="#page_482"><SPAN class="ft36">56</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">I kartläggningen framkommer att hushållsbegreppet inom socialtjänsten anses problematiskt om en part i ett hushåll med behov av ekonomiskt bistånd studerar med studiemedel. Kom- munernas olika tillämpning kan därmed ge skilda ekonomiska förutsättningar. Kartläggningen visar också att det kan finnas skill- nader i kommunernas tillämpning av kravet på studieavbrott för att bidra till hushållets försörjning. Det finns också skillnader i kommunernas tillämpning på en högre detaljnivå, t.ex. vid ersätt- ning för särskilda utgifter (kurslitteratur).</P>
<P class="p64 ft7">Kommunernas riktlinjer för försörjningsstöd under ferierna överensstämmer till stor del med de förordningar och allmänna råd som finns. Det kan dessutom konstateras att det inte finns några större skillnader i kommunernas riktlinjer för försörjningsstöd under ferietid. Även vid ferierna finns det dock skillnader på en högre detaljnivå, t.ex. i kommunernas tolkning av vad som menas med att feriearbete ska sökas i ”god tid”.</P>
<P class="p64 ft7">Antalet studerande som söker ekonomiskt bistånd under som- rarna har minskat de senaste åren. Både studerande och kommuner påpekar dock att försörjningen under ferierna är problematisk. Särskilt problematiskt anses ”glappet” mellan sista utbetalningen från CSN och första löneutbetalningen vara. Detta konstaterades även av den förra studiesociala utredningen.<A href="#page_482"><SPAN class="ft36">57</SPAN></A></P>
<P class="p1160 ft42"><SPAN class="ft52">56</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 2003:130.</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">57</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2003:130.</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">485</P>
</DIV>
<DIV id="page_483">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328483x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1161 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.4</SPAN><SPAN class="ft70">Kommunernas information, handläggning och organisation</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Det är få kommuner som har tagit fram en riktad information till studerande. Det är dock vanligare att kommuner med en hög andel studerande i eftergymnasial utbildning har tagit fram riktad information än andra. Flera kommuner påpekar i kartläggningen att informationen bör bli bättre, framför allt inför somrarna, och att skolorna, dvs. högskolorna och utbildningsanordnarna av vuxen- utbildning, bör ta ett större ansvar.</P>
<P class="p71 ft7">I lite mer än hälften av kommunerna samverkar kommunens socialtjänst med andra kommunala verksamheter, andra kom- muner, myndigheter eller organisationer. Andelen studerande på grundskolenivå eller i eftergymnasial utbildning i kommunen verkar i högre utsträckning påverka handläggning och samverkan än andelen studerande i gymnasial vuxenutbildning.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.5</SPAN><SPAN class="ft70">Kommitténs bedömning</SPAN></P>
<P class="p1069 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Kommitténs förslag om högre studiemedel, efterskottsutbetalning samt högre bidragsandelar för studerande på grundläggande och gymnasial vuxenutbild- ning kommer att minska behovet av ekonomiskt bistånd. En högre bidragsandel, framför allt för studier på grundläggande vuxenutbildning, kommer också innebära att de ekonomiska förutsättningarna för studerande blir mer lika i kommunerna.</P>
<P class="p976 ft7">Kommitténs kartläggning visar att kommunerna i stor utsträckning följer de förordningar och allmänna råd om försörjningsstöd till studerande som finns. Kartläggningen visar dock att vissa kom- muner är mer generösa mot studerande på lägre utbildningsnivåer än andra kommuner. Kartläggningen bekräftar därmed att stude- rande på lägre utbildningsnivåer har sämre ekonomiska förutsätt- ningar än studerande på högre nivåer. Kommittén anser dock att det är problematiskt att förutsättningarna för finansiering av studierna skiljer sig mellan olika kommuner. En effekt av förslaget om en högre bidragsandel för studerande på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är dock att behovet av försörjningsstöd minskar och att de ekonomiska förutsättningarna för studerande därför blir mer lika i kommunerna. Dessutom kommer kommitténs</P>
<P class="p508 ft17">486</P>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328484x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">förslag om höjt totalbelopp och tilläggslån att innebära en för- bättrad ekonomisk situation för alla studerande.</P>
<P class="p74 ft7">Levnadsomkostnader under t.ex. ferietid, sjukdom eller för- äldraledighet, dvs. under tid då inga studier bedrivs, bör täckas genom inkomst av arbete eller andra bidrag och försäkringar inom de sociala trygghetssystemen. Detta innebär att studerande som inte fått något arbete eller har andra tillgångar ytterst hänvisas till försörjningsstöd under ferierna. Kommittén bedömer dock att förslaget om efterskottsutbetalning av studiemedel kommer att minska behovet av ekonomiskt bistånd vid övergången mellan studier och arbete.</P>
<P class="p93 ft7">Kartläggningen visar att det finns skillnader i kommunernas beräkningar för hushåll med en studerande samt i kravet på studie- avbrott för att bidra till hushållets försörjning. Kartläggningen visar också att det finns skillnader i kommunernas tillämpning på detaljnivå, t.ex. vid ersättning för särskilda utgifter (kurslitteratur) samt i tolkningen av ”god tid” inför ferierna. I vissa fall kan det finnas anledning att tro att kommunernas tillämpning av egna rikt- linjer medför att studerande bedöms schablonartat i stället för att det görs individuella bedömningar. Kommittén betonar därför att det alltid, precis som för andra som är i behov av ekonomiskt bistånd, ska göras en individuell behovsprövning med ett helhets- perspektiv på den enskilde studerandes situation. Även den förra studiesociala utredningen menade att tillämpningen av ekonomiskt bistånd inte ska likriktas för personer som studerar. Det konstate- rades t.ex. i samband med frågan om studieavbrott, att ingenting hindrar kommunen att väga in utbildningens betydelse för den sökandes möjlighet att bli självförsörjande.<A href="#page_484"><SPAN class="ft36">58</SPAN></A></P>
<P class="p1162 ft60"><SPAN class="ft31">6.9</SPAN><SPAN class="ft131">Samordning mellan studiemedel och andra ersättningar</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Samordning av ersättningar kan göras på olika sätt. Ett sätt är genom förbud mot att ha två ersättningar samtidigt. Ett annat sätt är genom att det indirekt är svårt eller omöjligt att ha två ersätt- ningar samtidigt. En ersättning kan även minskas med vad som har betalats ut i en annan ersättning eller ses som en inkomst som kan leda till att en annan ersättning reduceras. Om det saknas samord-</P>
<P class="p373 ft44"><SPAN class="ft41">58 </SPAN>SOU 2003:130.</P>
<P class="p393 ft17">487</P>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">ningsregler finns inget hinder mot att uppbära två ersättningar samtidigt.</P>
<P class="p56 ft7">Kommittén tar i det här avsnittet <SPAN class="ft8">inte </SPAN>upp frågan om det ska vara möjligt att studera för den som har någon annan form av bidrag eller ersättning än studiemedel. Vi begränsar oss till att bedöma om studiemedel bör lämnas samtidigt som andra ersätt- ningar och tar i några fall upp andra frågor som rör samspelet mellan studiemedel och andra ersättningar. Huruvida personer med exempelvis föräldrapenning eller sjukersättning ska kunna studera med bibehållen ersättning är en fråga att ta ställning till inom andra politikområden än det utbildningspolitiska. Den kan därmed inte sägas ligga inom kommitténs ansvarsområde.</P>
<P class="p745 ft12"><SPAN class="ft12">6.9.1</SPAN><SPAN class="ft70">Regler för samordning och beräkningsunderlag</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Om två ersättningar ska samordnas måste det också bestämmas hur samordningsreglerna ska utformas. Samordningen mellan studie- medel och andra ersättningar ser olika ut. I vissa fall finns direkta förbud mot att lämna eller ta emot två ersättningar samtidigt. Så är fallet för t.ex. studiemedel och aktivitetsstöd. I andra fall framgår det indirekt av bestämmelserna att en ersättning inte kan lämnas samtidigt som studiemedel, t.ex. ekonomiskt bistånd. Det finns inte något formellt hinder mot att lämna ekonomiskt bistånd samtidigt som studiemedel, men en studerande med studiemedel kan oftast inte få ekonomiskt bistånd eftersom studiemedlen ska täcka rimliga levnadsomkostnader. Utöver detta sker en samord- ning genom inkomstprövning. Studiebidraget räknas t.ex. till 80 pro- cent som en inkomst när rätten till bostadsbidrag prövas. Likaså räknas exempelvis sjukpenningen, föräldrapenningen och den skattepliktiga delen av vårdbidraget som inkomster vid beräkning av studiemedel.</P>
<P class="p791 ft7">En sammanfattning av de nuvarande samordningsbestäm- melserna redovisas i tabellerna 6.7 och 6.8 och i den efterföljande texten.</P>
<P class="p1163 ft17">488</P>
</DIV>
<DIV id="page_486">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328486x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p770 ft18">SOU 2009:28 Studiemedlen och trygghetssystemen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft72">Tabell 6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td345"><P class="p19 ft72">Samordningsregler</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td223"><P class="p19 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr35 td261"><P class="p19 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr35 td314"><P class="p19 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr35 td346"><P class="p19 ft187"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p168 ft72">Förmånstyp</P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p319 ft162">Kan förmånen uppbäras</P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft72">Kommentar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p319 ft98">samtidigt som</P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p319 ft162">studiemedel?</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td261"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td314"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td346"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p168 ft72">Sjukpenning</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p19 ft98">Något formellt förbud mot att uppbära</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft98">ersättningen samtidigt som studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft98">medel finns inte. Däremot ska inte en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft98">studerande kunna anses vara studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft98">eller arbetsoförmögen och ska då inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p19 ft72">kunna få sjukpenning.<A href="#page_486"><SPAN class="ft138">59</SPAN></A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td216"><P class="p168 ft98">Rehabiliteringsersättning</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p319 ft188">Nej</P></TD>
<TD class="tr7 td188"><P class="p19 ft98">Studiemedel kan inte lämnas till den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft98">som får rehabiliteringspenning. Sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft98">ordningsbestämmelser finns även i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft98">lagen (1962:381) om allmän försäk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft98">ring. Dessa anger att rehabiliterings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft98">ersättningen ska minskas med studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft72">medlens bidragsdel.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft72">Sjuk- och</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Nej</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft98">Bestämmelsen infördes den 1 januari</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td216"><P class="p168 ft72">aktivitetsersättning</P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft72">2007 i samband med att det blev</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft98">möjligt att ha sin sjuk- eller aktivitets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft72">ersättning vilande vid studier.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft162">Föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft98">Studerande får normalt inte föräldra-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft72">penning vid heltidsstudier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td216"><P class="p168 ft72">Tillfällig föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft98">Studerande kan normalt inte få till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft99">fällig föräldrapenning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td216"><P class="p168 ft72">Ekonomiskt bistånd</P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft98">Studiemedlen ska normalt täcka den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft165">studerandes utgifter under studietiden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft72">Vårdbidrag</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft98">Ålderspension</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft98">Mot bakgrund av åldersregler är det i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p19 ft72">praktiken inte möjligt att få studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p19 ft98">medel och ålderspension samtidigt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft72">Barnbidrag</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft98">Underhållsstöd</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p168 ft98">Bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr15 td103"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td216"><P class="p168 ft98">Kommunalt vårdnadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p319 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td261"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td314"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td346"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1164 ft44"><SPAN class="ft41">59 </SPAN>S.k. <NOBR>studietids-SGI</NOBR> kan dock lämnas samtidigt som studiemedel, se tidigare i detta kapitel.</P>
<P class="p680 ft17">489</P>
</DIV>
<DIV id="page_487">
<P class="p0 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p171 ft72">Tabell 6.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td347"><P class="p19 ft72">Regler för beräkningsunderlag</P></TD>
<TD class="tr15 td134"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td223"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td348"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td349"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td321"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p171 ft72">Förmånstyp</P></TD>
<TD class="tr22 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td54"><P class="p1165 ft165">Beaktas förmånen när</P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p19 ft98">Beaktas studiemedlen när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td54"><P class="p1165 ft162">studiemedlens belopp</P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p19 ft72">förmånens belopp fast-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p1165 ft165">fastställs?</P></TD>
<TD class="tr19 td134"><P class="p19 ft99">ställs?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td348"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td349"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td321"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td176"><P class="p171 ft164">Beskattade</P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td134"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td176"><P class="p171 ft72">Sjukpenning</P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p1165 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td209"><P class="p171 ft72">Rehabiliteringsersättning</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p1165 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Sjuk- och</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p1165 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td209"><P class="p171 ft99">aktivitetsersättning</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td134"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft162">Föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p1165 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td209"><P class="p171 ft72">Tillfällig föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p1165 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft72">Aktivitetsstöd</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p1165 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td209"><P class="p171 ft72">Vårdbidrag, beskattad del</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p1165 ft188">Ja</P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td176"><P class="p171 ft164">Obeskattade</P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td209"><P class="p171 ft72">Ekonomiskt bistånd</P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p1166 ft162">Nej</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p19 ft72">Ja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td209"><P class="p171 ft72">Vårdbidrag, obeskattad del</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p1165 ft188">Nej</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft98">Bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p1165 ft188">Nej</P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p19 ft98">Ja, bidragsdelen beaktas till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td154"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td134"><P class="p19 ft99">80 procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td350"><P class="p171 ft72">Kommunalt vådnadsbirag</P></TD>
<TD class="tr15 td349"><P class="p1166 ft162">Nej</P></TD>
<TD class="tr15 td321"><P class="p19 ft72">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7">Utöver de ersättningstyper som anges i tabellerna finns det sam- ordningsregler som anger att studiemedel inte kan lämnas samtidigt som:</P>
<P class="p42 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">utbildningsbidrag för doktorander</SPAN></P>
<P class="p760 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyn- digheten för</SPAN></P>
<P class="p507 ft7"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft190">kortare studier om funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p1167 ft7"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft190">kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p532 ft7"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft190">studier inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda</SPAN></P>
<P class="p761 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.</SPAN></P>
<P class="p927 ft7">Studiemedel får inte heller lämnas för den tid</P>
<P class="p761 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om total- försvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer</SPAN></P>
<P class="p1168 ft17">490</P>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328488x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1169 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studie- finansiering från ett annat land.</SPAN></P>
<P class="p210 ft7">Studiemedel får dessutom inte lämnas för</P>
<P class="p1170 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft119">högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft utbild- ningsbidrag för doktorander.</SPAN></P>
<P class="p434 ft7">Studiemedel ska även minskas för den som har sitt uppehälle helt eller delvis betalat av staten eller en kommun. I praktiken innebär det att den som är intagen för kriminalvård har begränsade möjlig- heter att få studiemedel. Den som studerar på grundskole- eller gymnasienivå kan inte få studiemedel eftersom Kriminalvården i dessa fall ska täcka studiekostnaderna. Den som studerar på efter- gymnasial nivå kan enbart beviljas studiemedlens bidragsdel. Bidraget ska i dessa fall kunna täcka kostnader för viss litteratur och eventuella resor. CSN har bemyndigande att efter samråd med Kriminalvården bestämma om rätten till studiemedel för intagna.</P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft12">6.9.2</SPAN><SPAN class="ft70">Antalsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">I tabell 6.9 presenteras hur stor andel av studiemedelstagarna som någon gång under 2006 hade andra ersättningar.<A href="#page_488"><SPAN class="ft36">60 </SPAN></A>Det är inte känt om studiemedel och den andra ersättningen har uppburits parallellt eller om de uppburits olika tider under året.</P>
<P class="p1171 ft64"><SPAN class="ft120">60 </SPAN>SCB (2006b). Av uppgifterna framgår enbart att den aktuella ersättningen och studiemedel har utgått under samma år, inte om ersättningen har uppburits samtidigt som studiemedel.</P>
<P class="p540 ft17">491</P>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328489x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr15 td151"><P class="p172 ft72">Tabell 6.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td351"><P class="p19 ft72">Andel av studiemedelstagarna med andra ersättningar 2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td352"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td353"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td354"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td352"><P class="p172 ft72">Ersättning</P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p1172 ft162">Andel (procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td151"><P class="p172 ft72">Barnbidrag</P></TD>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p1172 ft162">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td356"><P class="p172 ft72">Arbetslöshetsersättning</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p1172 ft162">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td151"><P class="p172 ft98">Bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr15 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p1172 ft162">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td356"><P class="p172 ft72">Föräldrapenning (vid födelse och vård</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft98">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td151"><P class="p172 ft72">av barn)</P></TD>
<TD class="tr22 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td145"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td356"><P class="p172 ft72">Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft98">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td151"><P class="p172 ft98">Underhållsstöd</P></TD>
<TD class="tr15 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft98">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td151"><P class="p172 ft72">Aktivitetsstöd</P></TD>
<TD class="tr15 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft98">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td151"><P class="p172 ft72">Sjukpenning</P></TD>
<TD class="tr15 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft98">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td356"><P class="p172 ft72">Pensionsrelaterad inkomst</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft98">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td356"><P class="p172 ft72">Sjuk- eller aktivitetsersättning</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft98">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td356"><P class="p172 ft72">Rehabiliteringsersättning, utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr15 td145"><P class="p552 ft165">0 (enstaka förekomster)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td356"><P class="p172 ft72">bidrag för doktorander, vårdbidrag, när-</P></TD>
<TD class="tr22 td145"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td356"><P class="p172 ft72">ståendepenning, introduktionsersättning,</P></TD>
<TD class="tr22 td145"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1173 ft72">handikappersättning, ersättning vid total- försvarstjänst m.m.</P>
<P class="p1174 ft12"><SPAN class="ft12">6.9.3</SPAN><SPAN class="ft70">Kommitténs bedömning av samordningen mellan studiemedel och andra ersättningar</SPAN></P>
<P class="p869 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>I de fall två ersättningar ska täcka normala levnadsomkostnader bör det finnas regler för samord- ning av dessa båda ersättningar så att de inte kan ges samtidigt.</P>
<P class="p919 ft7">Om dubbla ersättningar, trots förbud, har betalats ut, anser kommittén att principen bör vara att den ena ersättningen återkrävs.</P>
<P class="p898 ft40">Vilka ersättningar bör samordnas med studiemedel?</P>
<P class="p104 ft7">Kommittén bedömer att en studerande med studiemedel normalt inte ska behöva någon annan samhällelig ersättning för att klara sitt uppehälle. Andra ersättningar avsedda för studerande, t.ex. aktivi- tetsstöd, bör således inte kunna lämnas för samma tid som studiemedel. Även andra ersättningar än sådana som är avsedda för studerande kan givetvis vara utformade så att de ska kunna täcka</P>
<P class="p1175 ft17">492</P>
</DIV>
<DIV id="page_490">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">normala levnadsomkostnader. Så är fallet för exempelvis sjuk- och aktivitetsersättningen. I de fall båda ersättningarna ska täcka nor- mala levnadsomkostnader bör de ses som alternativa sätt att finansiera sitt uppehälle och det bör normalt finnas regler för samordning av dem. Det kan inte anses motiverat att samhället erbjuder dubbla ersättningar. Det bör däremot, på samma sätt som i dag, vara möjligt att parallellt ha två ersättningar på exempelvis halvtid.</P>
<P class="p111 ft7">Andra ersättningar, t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag, är avsedda att vara kompletterande ekonomiska tillskott för ett visst ändamål. Dessa bör normalt inte samordnas med studiemedel, eller så bör samordning ske genom behovsprövning, dvs. i praktiken genom inkomstprövning.</P>
<P class="p64 ft7">Det kan emellertid finnas skäl att göra undantag från principen att studiemedel inte ska kunna lämnas samtidigt som en annan ersättning som är avsedd att täcka normala levnadsomkostnader. En samordningsregel kan också i vissa fall anses obehövlig, t.ex. om det i praktiken inte finns någon risk för att en person kan ha två ersättningar samtidigt, som t.ex. är fallet för ålderspension och studiemedel.</P>
<P class="p101 ft40">Hur bör samordningen utformas?</P>
<P class="p480 ft25">Samordningen mellan studiemedel och andra ersättningar görs i dag på olika sätt:</P>
<P class="p995 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">genom ett direkt förbud mot att uppbära två ersättningar sam- tidigt (exempel: studiemedel och sjuk- och aktivitetsersättning)</SPAN></P>
<P class="p1143 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">genom att det indirekt är svårt eller omöjligt att ha två ersättningar samtidigt (exempel: studiemedel och sjukpenning)</SPAN></P>
<P class="p1143 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">genom att en ersättning leder till att en annan ersättning redu- ceras (exempel: studiemedel och rehabiliteringsersättning)</SPAN></P>
<P class="p1024 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft119">genom att en ersättning ses som inkomst och medräknas i beräkningsunderlaget för den andra ersättningen (exempel: studiemedel påverkas av skattepliktig del av vårdbidrag och bostadsbidrag påverkas av studiebidrag).</SPAN></P>
<P class="p1176 ft25">I och med att det existerar så många olika former av samordning blir det svårt att förstå och förutse vilka samordningsprinciper som</P>
<P class="p568 ft17">493</P>
</DIV>
<DIV id="page_491">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328491x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">gäller och svårt för myndigheterna att informera om. Det saknas i dag en struktur för samordningen mellan studiemedel och andra ersättningar. En målsättning bör vara att finna enkla och förutsäg- bara samordningsregler som dessutom är lätta att informera om. Tydliga regler gör det lättare för de studerande att förstå dem och det blir enklare att göra rätt. I det fall två ersättningar ändå utgår för samma tid bör det också vara tydligt om återkrav ska ske eller inte.</P>
<P class="p57 ft7">Kommitténs bedömning är att två ersättningar normalt bör samordnas antingen genom ett direkt förbud eller genom inkomst- prövning. Förbud är tydliga och enkla att informera om t.ex. i en ansökningsblankett. Även inkomstprövningen är relativt lätt att informera om och dessutom möjlig att kontrollera på ett enkelt sätt.</P>
<P class="p57 ft7">Samordning kan i vissa fall ske både genom förbud och inkomstprövning. Det kan finnas förbud mot att uppbära två ersättningar för samma tid, samtidigt som ersättningarna kan ingå i behovsprövningen för respektive stöd. I det senare fallet kan det räcka med att man uppburit ersättningarna under samma år eller samma halvår.</P>
<P class="p71 ft7">Den nu gällande principen för vilka ersättningar som utgör beräkningsunderlag för varandra är att en skattepliktig ersättning ingår i beräkningsunderlagen, men att en icke skattepliktig ersätt- ning inte gör det. Studiemedlen ligger med andra ord inte till grund för beräkningen av andra ersättningar eftersom studiemedlen inte är skattepliktiga. Undantag från denna huvudprincip är att studie- bidraget f.n. räknas med till 80 procent vid fastställandet av bostadsbidrag och att studiemedlen i en individuell bedömning beaktas vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Studie- bidraget är också pensionsgrundande.</P>
<P class="p71 ft7">Kommitténs bedömning är att dessa regler för beräknings- underlag och inkomstprövning i stort kan ligga fast, med undantag för att kommittén föreslår att bidraget ska medräknas till 140 pro- cent vid fastställandet av bostadsbidrag.</P>
<P class="p1177 ft7">Diskussioner har förts om att göra studiebidraget skatte- pliktigt.<A href="#page_491"><SPAN class="ft36">61 </SPAN></A>Studiemedel skulle i så fall medräknas i beräkningsunder- lagen för många av de andra ersättningarna och skulle kunna bidra till att studerande kvalificerar sig för dessa ersättningar. Att frågan aldrig utretts vidare beror sannolikt bl.a. på att studiebidraget är så</P>
<P class="p459 ft44"><SPAN class="ft41">61 </SPAN>Se t.ex. SOU 2003:130.</P>
<P class="p194 ft17">494</P>
</DIV>
<DIV id="page_492">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft7">pass lågt att det hade fått begränsade effekter att göra det skatte- pliktigt. Kommittén ser främst av denna anledning inte skäl att föreslå en så långtgående förändring av studiemedelsystemet som en beskattat bidrag skulle utgöra. I den mån det är önskvärt att studiemedel i vissa fall ska ligga till grund för beräkningen av andra ersättningar kan detta lösas på annat sätt. Kommittén föreslår t.ex. att det inom det pågående arbetet med målet att införa en historiskt beräknad SGI bör övervägas att göra studiemedlen <NOBR>SGI-grundande.</NOBR></P>
<P class="p77 ft7">Trots förbud mot att lämna eller ta emot två ersättningar sam- tidigt inträffar det relativt ofta att dubbla ersättningar ändå lämnas. Detta beror vanligen på att kontrollerna av dubbla ersättningar ofta kan göras först efter att utbetalningar redan har verkställts, samt på att studiemedel betalas ut i förskott. Om två ersättningar felaktigt har betalats ut för samma tid finns det olika sätt att hantera situationen. I bland återkrävs en av ersättningarna. Så sker exem- pelvis om studiemedel betalats ut samtidigt som sjuk- eller aktivi- tetsersättning. I andra fall kan en ersättning minskas med det belopp som betalats ut för mycket. Så sker med aktivitetsstöd och rehabiliteringsersättning. I dessa fall betalar Försäkringskassan det avräknade beloppet till CSN. Om hela det felaktiga studiemedels- beloppet inte kan räknas av från aktivitetsstödet eller rehabili- teringsersättningen återkrävs resterande del av CSN.</P>
<P class="p1066 ft7">Om dubbla ersättningar, trots förbud, har betalats ut, anser kommittén att principen bör vara att den ena ersättningen åter- krävs. Alternativet att ett stöd ska minskas med vad som betalats ut för mycket av ett annat stöd är ofta både komplicerat och svårt att förklara. Avräkningar mellan olika ersättningar kräver också stora administrativa resurser. Även i syfte att betona den studerandes eget ansvar bör återkrav vara den huvudsakliga åtgärden om dubbla utbetalningar har gjorts.</P>
<P class="p64 ft7">Återkrävd ersättning för med sig att en studerande får en åter- kravsskuld. En sådan kan vara svår att hantera, åtminstone på kort sikt. Kommittén anser dock att det är viktigt med en övergripande tydlighet i regelverket som förhindrar att dubbla ersättningar betalas ut. En sådan ökad tydlighet kan medverka till att antalet felaktiga utbetalningar, och därmed antalet återkrav, minskar. Den som ändå får återkrav och har svårt att omedelbart betala tillbaka vad som betalats ut för mycket, bör liksom i dag ha möjlighet att komma överens med CSN om en rimlig betalningsplan.</P>
<P class="p64 ft7">Eftersom kommittén förordar återkrav när ersättningar betalas ut dubbelt, är det viktigt att regelverket medger att dubbla utbetal-</P>
<P class="p587 ft17">495</P>
</DIV>
<DIV id="page_493">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328493x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">ningar verkligen kan återkrävas. Återkravsreglerna har utretts parallellt med kommitténs arbete genom Återkravsutredningen, som presenterat sina förslag i betänkandet <SPAN class="ft8">Återkrav inom välfärds- systemen – förslag till lagstiftning </SPAN>(SOU 2009:6).</P>
<P class="p1178 ft12"><SPAN class="ft12">6.9.4</SPAN><SPAN class="ft70">Kommitténs förslag till samordningsbestämmelser m.m.</SPAN></P>
<P class="p869 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>Studiemedel ska, som i dag, inte ges eller tas emot för tid för vilken det ges följande ersättningar: studie- hjälp, aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, utbildningsbidrag för dokto- rander, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringsersätt- ning, statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skol- myndigheten eller statsbidrag som administreras av Sametinget.</P>
<P class="p919 ft7">Studiemedel ska inte heller lämnas eller tas emot för samma tid för vilken det lämnas sjukpenning. Sjukpenning beräknad enligt principerna för s.k. <NOBR>studietids-SGI</NOBR> ska dock kunna lämnas för samma tid som studiemedel.</P>
<P class="p919 ft7">På samma sätt som i dag ska inte studiemedel lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen om totalförsvars- plikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer eller för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller mot- svarande studiefinansiering från ett annat land. Studiemedel ska inte heller lämnas för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander.</P>
<P class="p916 ft7">Samordningen av studielån och sjukpenning enligt lagen (1973:380) om arbetsskadeförsäkring ska upphöra.</P>
<P class="p1179 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Möjligheterna att avräkna utbetalat studiemedel från utbetalningar av aktivitetsstöd och rehabilite- ringspenning bör tas bort.</P>
<P class="p919 ft25">Det bör utredas om studiemedel kan räknas med i inkomst- underlaget för beräkning av sjuk- och aktivitetsersättning.</P>
<P class="p1180 ft17">496</P>
</DIV>
<DIV id="page_494">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328494x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Ersättningar som kan lämnas vid studier</P>
<P class="p480 ft7">Ersättningar som är avsedda att lämnas under studier eller vanligen kan förekomma vid studier, riskerar att sammanfalla med studie- medel. Om den andra ersättningen är avsedd att täcka levnads- omkostnader bör det därför finnas samordnande bestämmelser som förhindrar att dubbla ersättningar betalas ut. Samordnings- bestämmelser finns i dag för studiemedel och:</P>
<P class="p1181 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">studiehjälp</SPAN></P>
<P class="p331 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">aktivitetsstöd och utvecklingsersättning</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">rehabiliteringsersättning</SPAN></P>
<P class="p257 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">utbildningsbidrag för doktorander</SPAN></P>
<P class="p1182 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">vissa statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skol- myndigheten respektive Sametinget.</SPAN></P>
<P class="p928 ft7">Kommitténs bedömning är att dessa ersättningar, vilka är eller kan vara avsedda för olika typer studier, inte heller framöver ska kunna lämnas samtidigt som studiemedel.</P>
<P class="p85 ft7">Studiestöd från andra länder kan variera i storlek och omfatt- ning. Även om sådant studiestöd inte motsvarar storleken på de svenska studiemedlen bör det även fortsatt finnas hinder mot att få både svenska studiemedel och studiestöd från ett annat land samtidigt. En studerande som har rätt till svenska studiemedel kan i dessa fall avsäga sig det utländska studiestödet och välja svenska studiemedel.</P>
<P class="p106 ft7">Fr.o.m. den 1 januari 2009 kan personer som har en sjukersätt- ning som inte är tidsbegränsad studera med bibehållen sjuk- ersättning.<A href="#page_494"><SPAN class="ft36">62 </SPAN></A>Vi behandlar sjuk- och aktivitetsersättningen separat nedan.</P>
<P class="p111 ft7">Mellan aktivitetsstöd och rehabiliteringspenning (en del av rehabiliteringsersättningen) och studiemedel finns i dag en särskild avräkningsordning.<A href="#page_494"><SPAN class="ft36">63 </SPAN></A>En person som har fått studiemedel och t.ex. aktivitetsstöd samtidigt, kan i dag få sitt aktivitetsstöd minskat med de studiemedel som betalats ut. I dessa fall betalar Försäk- ringskassan det minskade beloppet till CSN. Kommittén anser att samordningen mellan olika ersättningar bör effektueras dels genom förbud mot att lämna och ta emot ersättningarna för samma tid, dels genom återkrav. Avräkning mellan olika ersättningar bör und-</P>
<P class="p1183 ft42"><SPAN class="ft52">62</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 2007/08:124.</SPAN></P>
<P class="p215 ft44"><SPAN class="ft52">63</SPAN><SPAN class="ft54">13 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd och 22 kap. 15 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.</SPAN></P>
<P class="p440 ft17">497</P>
</DIV>
<DIV id="page_495">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328495x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1184 ft7">vikas. Kommittén anser därför att möjligheten till avräkning bör tas bort.<A href="#page_495"><SPAN class="ft36">64</SPAN></A></P>
<P class="p816 ft40">Barnbidrag</P>
<P class="p104 ft25">Barnbidraget är inte avsett att täcka levnadsomkostnaderna för den studerande och bör av detta skäl inte samordnas med studiemedel.</P>
<P class="p816 ft40">Bostadsbidrag</P>
<P class="p104 ft7">Bostadsbidraget är ett behovsprövat bidrag som är avsett att täcka boendekostnader. Bidraget är alltså ett tillskott till den ordinarie inkomsten för dem som har behov av detta för att kunna klara sitt boende. Kommittén föreslår ovan att studiebidraget även fortsatt bör räknas som inkomst vid beräkningen av bostadsbidrag. Efter- som bostadsbidrag är ett tillskott till den ordinarie inkomsten, som i detta fall är studiemedel, bör ingen annan samordning före- komma.</P>
<P class="p47 ft40">Ekonomiskt bistånd</P>
<P class="p82 ft7">Studiemedel och ekonomiskt bistånd bör även fortsatt kunna lämnas samtidigt. Bistånd lämnas enbart efter en individuell pröv- ning. Det vore olämpligt om studerande inte skulle ha samma möjligheter att prövas för att få ekonomiskt bistånd som andra.</P>
<P class="p97 ft40">Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning</P>
<P class="p90 ft7">Föräldrapenning räknas som inkomst vid prövningen av studie- medel. Det finns dock inget hinder mot att uppbära föräldra- penning och studiemedel för samma tid.</P>
<P class="p55 ft7">Den som får föräldrapenning har rätt att bedriva studier om de är förlagda så att han eller hon ändå kan uppfylla vårdnadskravet. Därmed kan det finnas möjlighet för en person som har föräldra- penning att studera och även beviljas studiemedel på t.ex. deltid.<A href="#page_495"><SPAN class="ft36">65</SPAN></A></P>
<P class="p606 ft43"><SPAN class="ft52">64</SPAN><SPAN class="ft96">Ändringar behöver då göras i 4 kap. 24 § studiestödslagen (1999:1395), lagen (1962:381) om allmän försäkring och i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.</SPAN></P>
<P class="p470 ft44"><SPAN class="ft52">65</SPAN><SPAN class="ft54">Försäkringskassan (2006).</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">498</P>
</DIV>
<DIV id="page_496">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">En förälder kan välja hur mycket föräldrapenning personen tar ut. Man kan exempelvis välja att ta ut föräldrapenning på deltid eller bara vissa dagar i veckan. För att utforma en samordningsregel mellan föräldrapenning och studiemedel hade det varit nödvändigt att bestämma hur mycket föräldrapenning en förälder ska kunna ta ut för att samtidigt ha rätt till studiemedel. Detta hade lett till ett komplicerat regelverk och till en komplicerad administration. Vi avstår därför från att föreslå ett förbud mot att få dessa ersättningar för samma tid.</P>
<P class="p101 ft40">Underhållsstöd</P>
<P class="p1185 ft8">Regler för underhållsstöd och återbetalning av underhållsstöd</P>
<P class="p372 ft7">Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn tills barnen fyller 18 år. Så länge barnet fortfarande går i skolan varar underhållsskyldig- heten tills barnet fyller 21 år. Om en av föräldrarna inte bor med barnet ska han eller hon betala underhållsbidrag till den andra föräldern som bor med barnet. Om den som inte bor med barnet inte betalar underhållsbidrag, eller betalar ett underhåll som är lägre än 1 273 kronor per månad, kan Försäkringskassan betala ut underhållsstöd. Den som tar emot underhållsstöd är alltså garante- rad 1 273 kronor per barn och månad. Bidraget är inte skatte- pliktigt.</P>
<P class="p93 ft7">När Försäkringskassan betalar underhållsstöd i stället för att den bidragsskyldige betalar underhållsbidrag, ska den som inte bor med barnet betala tillbaka samhällets kostnader för underhålls- stödet. Återbetalningen tar sin utgångspunkt i taxeringen för året. Hur mycket som ska betalas tillbaka beror bland annat på in- komsten och på antalet barn. Enbart inkomster över 100 000 kro- nor beaktas. Den som betalar underhållsstöd behöver aldrig betala mer än 1 273 kronor per barn. Studiebidraget medräknas som inkomst vid beräkningen av det underhållsstöd som ska betalas tillbaka.</P>
<P class="p1186 ft17">499</P>
</DIV>
<DIV id="page_497">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328497x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1187 ft8">Kommitténs bedömning av samspelet mellan studiemedel och underhållsstöd</P>
<P class="p90 ft7">Studiemedlen påverkas inte av att en studerande tar emot under- hållsstöd. Underhållsstödet samordnas inte med studiemedel och räknas inte heller in i inkomstunderlaget vid inkomstprövning eftersom det inte är beskattningsbart. Enligt kommitténs bedöm- ning är detta en rimlig ordning eftersom underhållsstödet är avsett för barnets försörjning.</P>
<P class="p71 ft7">De problem med samspelet mellan underhållsstöd och studie- medel som har förts fram, exempelvis i betänkandet <SPAN class="ft8">Studerande och trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2003:130), avser återbetalningen av under- hållsstöd. Två frågor har aktualiserats.</P>
<P class="p56 ft7">Den första frågan gäller om bidragsdelen i studiemedlen ska ses som inkomst eller inte vid beräkningen av återbetalning av under- hållsstöd. Den studiesociala utredningen 2003 bedömde att det fanns anledning att se över denna bestämmelse.<A href="#page_497"><SPAN class="ft36">66 </SPAN></A>Den konstaterade att studiebidraget ger ekonomisk bärkraft, men att det inte på samma sätt som andra inkomster kvalificerar för olika socialför- säkringsförmåner. Liknande slutsatser drogs av Familjeutredningen som föreslog att studiebidraget inte ska påverka återbetalningen. Som främsta motiv anger utredningen att inkomstprövningen så långt möjligt bör följa skattelagstiftningen.<A href="#page_497"><SPAN class="ft36">67 </SPAN></A>Underhållsskyldig- hetsutredningen ansåg å sin sida att studiebidraget borde räknas in vid inkomstprövningen eftersom det stärker mottagarens försörj- ningsförmåga.<A href="#page_497"><SPAN class="ft36">68</SPAN></A></P>
<P class="p68 ft7">Den andra fråga som har diskuterats är att återbetalningen i praktiken beräknas på vad den återbetalningsskyldige tjänade två år tidigare. Detta kan ha negativa konsekvenser bl.a. för den som övergår från arbete till studier och då sänker sin inkomst.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén anser att studiebidraget ger sådan ekonomisk bärkraft att det är rimligt att räkna in det i inkomstprövningen vid återbetalning av underhållsstöd. Denna bedömning motsvarar den bedömning kommittén gör om bostadsbidraget. Vi föreslår därför ingen ändring av de nuvarande bestämmelserna. För den som går från en högre inkomst till en lägre bestäms återbetalningen av underhållsstöd med grund i en tidigare inkomst. Det kan givetvis</P>
<P class="p1188 ft42"><SPAN class="ft52">66</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 2003:130.</SPAN></P>
<P class="p390 ft42"><SPAN class="ft52">67</SPAN><SPAN class="ft53">SOU 2001:24.</SPAN></P>
<P class="p390 ft44"><SPAN class="ft52">68</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2003:42.</SPAN></P>
<P class="p194 ft17">500</P>
</DIV>
<DIV id="page_498">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328498x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">vara ett problem. Detta gäller dock inte bara studerande utan även förvärvsarbetande som exempelvis blir arbetslösa eller sjuka.</P>
<P class="p123 ft40">Sjukpenning</P>
<P class="p87 ft7">Sjukpenning ses som inkomst vid beräkningen av studiemedel och kan alltså bidra till att fribeloppet överskrids och att studiemedlen reduceras. Det finns inte något formellt förbud mot att lämna studiemedel och sjukpenning för samma tid. Det finns dock en indirekt samordning som bygger på den bedömning av arbets- oförmåga som görs vid prövningen av rätten till sjukpenning. Om en person är arbetsoförmögen och har sjukpenning, men samtidigt påbörjar studier, ska Försäkringskassan bedöma om de studier som bedrivs visar att den försäkrade har en arbetsförmåga som kan användas på det ordinarie arbete som sjukpenning betalas ut för. En sådan bedömning kan resultera i att rätten till sjukpenning om- prövas.</P>
<P class="p93 ft7">I vissa fall påverkas dock inte rätten till sjukpenning. Om den försäkrades ordinarie arbete t.ex. är fysiskt krävande kan arbets- förmågan vara nedsatt även om personen bedriver studier.<A href="#page_498"><SPAN class="ft36">69 </SPAN></A>I dessa fall kan det redan i dag finnas risk för att studiemedel ges för samma tid som sjukpenning.</P>
<P class="p65 ft7">Eftersom kommittén anser att det bör bli möjligt att parallellt ha sjukpenning vid halv sjukskrivning och studiemedel för halvtids- studier, kan antalet studerande som samtidigt både är sjukskrivna med sjukpenning och studerar med studiemedel öka.</P>
<P class="p65 ft7">Både sjukpenning och studiemedel är avsedda att täcka levnads- omkostnader. De bör därför inte lämnas samtidigt. Kommittén föreslår därför att studiemedel inte ska kunna lämnas för samma tid som sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.<A href="#page_498"><SPAN class="ft36">70 </SPAN></A>Med hjälp av en samordningsbestämmelse kan missbruk av syste- met förhindras och det blir enkelt att informera om vad som gäller. Om studiemedel och sjukpenning ändå utgått för samma tid, ska den ena ersättningen kunna återkrävas. Bestämmelserna ska tolkas så att det givetvis ska vara möjligt att ha sjukpenning på halvtid och</P>
<P class="p1189 ft42"><SPAN class="ft52">69</SPAN><SPAN class="ft53">Försäkringskassan (2005).</SPAN></P>
<P class="p487 ft64"><SPAN class="ft52">70</SPAN><SPAN class="ft110">En liknande samordning mellan studiemedel och sjukpenning som kommittén föreslår har funnits tidigare. Bestämmelsen innebar då att studiemedlen minskades för den som fick sjuk- penning. Samordningen avsåg både vanlig sjukpenning och sjukpenning vid arbetsskada. Se prop. 1974:14. Regeln togs emellertid bort 1986 i samband med att bestämmelser infördes som innebar att en vilande SGI bara kan aktiveras om studierna avslutas eller avbryts. Det bedömdes då att någon samordnande bestämmelse inte behövdes. Se prop. 1985/86:128.</SPAN></P>
<P class="p540 ft17">501</P>
</DIV>
<DIV id="page_499">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328499x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">studiemedel på halvtid, men att ersättningarna tillsammans inte ska kunna lämnas för mer än heltid.</P>
<P class="p81 ft7">Sjukpenning som beräknats på en <NOBR>studietids-SGI</NOBR> ska utan hinder kunna lämnas för samma tid som studiemedel. Orsaken till detta är att sjukpenning baserad på en <NOBR>studietids-SGI</NOBR> är avsedd att kompensera för förlorad arbetsinkomst vid sidan av studierna. Dessa båda ersättningar kan alltså överstiga heltidsersättning.</P>
<P class="p55 ft7">Den befintliga samordningen mellan studiemedel och sjukpen- ning som lämnas enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring är obehövlig och bör tas bort. Denna bestämmelse har följt med i författningarna sedan det 1975 infördes särskilda regler om studier och sjukdom.<A href="#page_499"><SPAN class="ft36">71 </SPAN></A>Kommittén erfar att bestämmelsen inte tillämpas i praktiken och att det dessutom är osannolikt att en person som har sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring skulle studera.</P>
<P class="p71 ft25">De förändringar av samordningsbestämmelserna som föreslås kräver vissa utvecklingsinsatser hos Försäkringskassan och CSN. En uppgiftsskyldighet måste införas när det gäller sjukpenning.</P>
<P class="p481 ft40">Pensionsrelaterade inkomster</P>
<P class="p104 ft7">Pensionsrelaterade inkomster, t.ex. ålderspension eller olika former av efterlevandepension, förekommer sparsamt bland studiemedels- tagarna. I de flesta fall finns det inte någon risk för att den som får pension parallellt med det har studiemedel eftersom mottagarna av pension normalt tillhör en annan åldersgrupp än studerande. I andra fall är pensionen avsedd att underlätta t.ex. omställning vid makes eller makas dödsfall, vilket då är en pension som är avsedd för ett visst ändamål. Kommitténs bedömning är att det inte finns några skäl att, annat än genom inkomstprövning, samordna pen- sionsinkomster med studiemedel.</P>
<P class="p1190 ft44"><SPAN class="ft41">71 </SPAN>4 kap. 12 § studiestödsförordningen (2000:655).</P>
<P class="p194 ft17">502</P>
</DIV>
<DIV id="page_500">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328500x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Sjuk- och aktivitetsersättning</P>
<P class="p375 ft8">Regler för sjuk- och aktivitetsersättning</P>
<P class="p480 ft7">Sjuk- och aktivitetsersättning är sjukförsäkringsförmåner till personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Aktivitetsersättning kan beviljas till den som är mellan 19 och 29 år om arbetsförmågan bedöms vara varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Med varaktigt nedsatt arbetsförmåga avses att arbetsförmågan ska vara nedsatt i minst ett år. Den som på grund av funktionshinder inte har kunnat avsluta sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå vid halvårsskiftet det år personen fyller 19 år, kan emellertid få hel aktivitetsersättning utan att arbetsförmågan prövas. Aktivitets- ersättningen är alltid tidsbegränsad till maximalt tre år.</P>
<P class="p78 ft7">Sjukersättning kan beviljas till den som är mellan 30 och 64 år om arbetsförmågan bedöms varaktigt nedsatt med minst en fjärde- del. Arbetsförmågan anses vara varaktigt nedsatt om den bedöms förbli nedsatt under minst ett års tid. Sjukersättning kan lämnas tills vidare eller tidsbegränsat. Tidsbegränsad ersättning begränsas normalt till ett eller två år.<A href="#page_500"><SPAN class="ft36">72</SPAN></A></P>
<P class="p63 ft7">Ersättningen består dels av en garantiersättning, dels av en inkomstrelaterad ersättning. Garantiersättningen ska ge ett ekono- miskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster och utgår till den som inte tidigare har haft någon inkomst eller haft en låg inkomst. Den inkomstbaserade ersättningen beräknas som en s.k. antagandeinkomst vilket innebär att den beräknas på ett genom- snitt av ersättningstagarens tre högsta bruttoårsinkomster under en ramtid. Studiemedel räknas inte som inkomst. Ramtiden är olika lång beroende på den sökandes ålder. Sjuk- och aktivitetsersätt- ningen är skattepliktig.</P>
<P class="p64 ft7">Garantiersättningen är mellan 2,10 och 2,40 prisbasbelopp, dvs. mellan 89 880 och 102 720 kronor per år under 2009. Vilket belopp som lämnas beror på mottagarens ålder, där det högsta beloppet lämnas till dem som är äldre 30 år.</P>
<P class="p65 ft7">Fr.o.m. den 1 januari 2009 kan personer som har en sjukersätt- ning som inte är tidsbegränsad studera med bibehållen sjuk- ersättning.<A href="#page_500"><SPAN class="ft36">73 </SPAN></A>Detta gäller dock inte de personer som har tids- begränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Dessa kan begära att få sin ersättning vilande under tiden de prövar på studier. Under den</P>
<P class="p387 ft42"><SPAN class="ft52">72</SPAN><SPAN class="ft53">Prop. 2007/08:136.</SPAN></P>
<P class="p331 ft44"><SPAN class="ft52">73</SPAN><SPAN class="ft54">Se prop. 2007/08:124.</SPAN></P>
<P class="p393 ft17">503</P>
</DIV>
<DIV id="page_501">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328501x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">tid de har sjuk- eller aktivitetsersättningen vilande kan de få studie- medel.</P>
<P class="p103 ft8">Samordning med studiemedel</P>
<P class="p90 ft7">Sjuk- och aktivitetsersättning har normalt inte sammanfallit med studiemedel eftersom personer med sådan ersättning inte har studerat. När det 2007 gavs möjligheter att ha sin sjuk- eller aktivitetsersättning vilande under högst 24 månader för att prova på studier, bedömdes det dock bli vanligare att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning kunde studera. Därför infördes en sam- ordningsregel som innebär att det inte är möjligt att uppbära studiemedel och sjuk- eller aktivitetsersättning för samma tid. Om båda stöden utgått samtidigt, kan det ena återkrävas. Sjuk- eller aktivitetsersättning på deltid kan dock kombineras med studier och studiemedel på övrig tid.</P>
<P class="p461 ft7">Två problem har lyfts fram för samspelet mellan studiemedel och sjuk- och aktivitetsersättning. Ett problem som lyftes fram i betänkandet <SPAN class="ft8">Studerande och trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2003:130) var att studiemedel inte räknas som inkomstgrundande när antagande- inkomsten för sjuk- och aktivitetsersättning beräknas. Därmed hamnar studerande som studerat med studiemedel ofta på den lägre garantinivån i det fall de blir aktuella för att få sjuk- eller aktivi- tetsersättning.</P>
<P class="p71 ft7">Kritik har också riktats mot samordningsregeln mellan studie- medel och sjuk- och aktivitetsersättning.<A href="#page_501"><SPAN class="ft36">74 </SPAN></A>Framför allt har fram- förts att funktionshindrade studerande som fått aktivitetsersätt- ning då de inte varit klara med skolgången vid 19 års ålder, borde kunna få både aktivitetsersättning och studiemedel. Ett argument har varit att denna studerandegrupp ofta har extra kostnader i samband med studierna. Ett annat argument har varit att denna studerandegrupp inte borde skuldsätta sig vid studier.</P>
<P class="p1191 ft44"><SPAN class="ft41">74 </SPAN>Se t.ex. interpellation 2006/07:223.</P>
<P class="p194 ft17">504</P>
</DIV>
<DIV id="page_502">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328502x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">En översyn av aktivitetsersättningen</P>
<P class="p480 ft7">Regeringen gav 2007 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. över- väga om det kan finnas skäl att finansiera unga funktionshindrades förlängda skolgång på annat sätt än genom aktivitetsersättning.<A href="#page_502"><SPAN class="ft36">75 </SPAN></A>Motiv för utredningen var bl.a. att aktivitetsersättning för förlängd skolgång riskerar att fungera som en inkörsport till fortsatt aktivitetsersättning och att studerande med aktivitetsersättning har betydligt förmånligare ekonomiska villkor än dem som studerar med studiemedel. Utredningen lämnade i december 2008 betän- kandet <SPAN class="ft8">Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen </SPAN>(SOU 2008:102). I betänkandet föreslås att merparten av dem som enligt dagens regler har rätt till aktivitetsersättning för förlängd skolgång i stället ska ha studiestöd. Utredningen föreslår att denna stude- randegrupp ska kunna beviljas studiemedel med den högre bidrags- nivån fr.o.m. andra halvåret det år de fyller 20 år, men att det inte ska kunna lämnas några studielån. Den föreslår även att vuxen- utbildning för utvecklingsstörda (särvux) ska ge rätt till studie- medel, vilket inte är fallet i dag.</P>
<P class="p1192 ft8">Kommitténs bedömning</P>
<P class="p480 ft7">Sjuk- och aktivitetsersättningen ska, liksom studiemedlen, räcka till normala levnadsomkostnader. Fr.o.m. 2009 är det möjligt att studera med bibehållen sjukersättning. I andra fall är det möjligt att begära att få sin sjuk- och aktivitetsersättning vilande för att studera. Det finns därmed risk för att ersättningarna kan erhållas för samma tid som studiemedel. Det är enligt vår uppfattning inte rimligt att sjuk- eller aktivitetsersättning ges för samma tid som studiemedel. Kommitténs slutsats är därför att den nuvarande sam- ordningsbestämmelsen som förhindrar att en person uppbär både studiemedel och sjuk- eller aktivitetsersättning, bör finnas kvar.</P>
<P class="p78 ft8"><SPAN class="ft7">I betänkandet </SPAN>Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersätt- ningen <SPAN class="ft7">(SOU 2008:12) föreslås att studerande som har förlängd skolgång ska kunna få studiemedel fr.o.m. andra halvåret de fyller 20 år och att studiemedlens högre bidragsnivå ska lämnas till dessa studerande. Studiesociala kommitténs förslag innebär att dagens utformning av det högre bidraget försvinner. I stället föreslår kom- mittén skilda bidragsnivåer för studerande på olika studienivåer. De</SPAN></P>
<P class="p715 ft44"><SPAN class="ft41">75 </SPAN>Dir. 2007:183.</P>
<P class="p393 ft17">505</P>
</DIV>
<DIV id="page_503">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328503x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">studerande som av utredningen om en översyn av aktivitetsersätt- ning föreslås få studiemedel med högre bidrag bör, om förslagen genomförs, i stället omfattas av studiemedel med 80 procent bidrag, dvs. den bidragsnivå som föreslås gälla för studerande på grundskolenivå.</P>
<P class="p57 ft7">I samband med det fortsatta arbetet med en övergång till beräkning av SGI utifrån historiska inkomster kommer det att bli nödvändigt att ta ställning till om studiemedel ska grunda rätt till SGI. I anslutning till detta bör det enligt kommitténs uppfattning även övervägas att studiemedel blir en del av den inkomst som ligger till grund för beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning.</P>
<P class="p69 ft40">Kommunalt vårdnadsbidrag</P>
<P class="p90 ft7">Den 1 juli 2008 infördes möjligheter för kommunerna att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag.<A href="#page_503"><SPAN class="ft36">76 </SPAN></A>Vårdnadsbidraget är avsett att ge ökade möjligheter för föräldrar att vara hemma och vårda sitt barn under den tid barnet är mellan ett och tre år gammalt. De kom- muner som önskar kan ge ett skattefritt vårdnadsbidrag på maxi- malt 3 000 kronor per månad och barn.</P>
<P class="p55 ft7">Eftersom vårdnadsbidraget är skattefritt påverkar det inte studiemedlen. Det finns inte heller något hinder mot att lämna eller ta emot studiemedel och vårdnadsbidrag samtidigt. Enligt vad kommittén erfar har avsikten med detta varit att behandla stude- rande på samma sätt som arbetande och därmed att även ge studerande ökade möjligheter att vårda sitt barn hemma. Vissa samordningsregler gäller dock för vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidrag får t.ex. inte lämnas till en vårdnadshavare som får föräldrapenning, arbetslöshetsersättning eller sjukpenning.</P>
<P class="p91 ft25">Kommittén ser vårdnadsbidraget som en kompletterande in- komst som främst är avsedd för vården av ett barn. Det finns därför inte skäl att samordna vårdnadsbidrag och studiemedel.</P>
<P class="p1193 ft44"><SPAN class="ft41">76 </SPAN>Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.</P>
<P class="p194 ft17">506</P>
</DIV>
<DIV id="page_504">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td222"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p19 ft22">Studiemedlen och trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1194 ft40">Totalförsvarsplikt m.m.</P>
<P class="p935 ft7">Dagens bestämmelser förhindrar att studiemedel lämnas till den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Motivet för detta är att dessa personer får ersättning eller fritt uppehälle av staten. Kommittén ser inga skäl att förändra denna bestämmelse.</P>
<P class="p1035 ft40">Forskarstudier</P>
<P class="p50 ft7">Som beskrivs inledningsvis i detta betänkande bedömer kommittén att forskarstudier ligger utanför kommitténs uppdrag.</P>
<P class="p1195 ft17">507</P>
</DIV>
<DIV id="page_505">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328505x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1196 ft130"><SPAN class="ft11">7</SPAN><SPAN class="ft129">Förbättrad information till studerande</SPAN></P>
<P class="p1197 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs förslag: </SPAN>CSN ges i uppdrag att i samarbete med andra berörda myndigheter informera om de ekonomiska villkor som gäller för studerande. I uppdraget bör ingå att utreda informationsbehovet, att genomföra informationsinsatser samt att utvärdera effekterna av dessa. CSN bör också utveckla sitt samarbete med högskolor och huvudmän för vuxenutbildningen i syfte att utveckla informationsverksamheten på lokal nivå.</P>
<P class="p1198 ft31"><SPAN class="ft31">7.1</SPAN><SPAN class="ft69">Kommitténs uppdrag</SPAN></P>
<P class="p50 ft7">Kommittén har i uppdrag att föreslå hur informationen till stude- rande om de studiesociala frågorna kan samlas och förbättras. Ett bättre utbyggt informationsnät där kunskap om sociala och ekonomiska villkor finns samlad kan enligt kommitténs direktiv skapa förutsättningar för mer effektiva studier. Våra förslag om förbättrad information tar framför allt sin utgångspunkt i de infor- mationsproblem om ekonomiska villkor som framkommit under kommitténs arbete. I kapitel 5 <SPAN class="ft8">Effektivare studiestödsadministration </SPAN>analyseras hur kunskaps- och informationsutbytet mellan myndig- heter och kommuner bör förbättras för att effektivisera studie- stödsadministrationen.</P>
<P class="p51 ft7">Kommittén har diskuterat hur information till studerande kan förbättras med representanter från CSN, Försäkringskassan, Hög- skoleverket och Skolverket. Uppgifterna i detta kapitel är huvud- sakligen hämtade från dessa möten.</P>
<P class="p1199 ft17">509</P>
</DIV>
<DIV id="page_506">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328506x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Förbättrad information till studerande</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1200 ft140"><SPAN class="ft31">7.2</SPAN><SPAN class="ft139">Komplicerat regelsystem, delat myndighetsansvar och bristande samverkan</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Det finns i dag flera problem med informationen om de ekono- miska villkoren för studerande. Reglerna både inom studiemedels- systemet och inom de sociala trygghetssystemen, som tas upp i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>och kapitel 6 <SPAN class="ft8">Studiemedlen och trygghetssystemen </SPAN>är omfattande och ibland krångliga. Dessutom delas informationsansvaret mellan flera olika myndigheter. CSN ansvarar för frågor som rör studiemedelssystemet, medan frågor om t.ex. bostadsbidraget hanteras av Försäkringskassan. Vissa frågor, som vid sjukdom, hanteras både av CSN och Försäkrings- kassan. Studerande som inte får ett jobb under ferierna är som en sista utväg hänvisade till kommunernas socialtjänst. Högskolor och huvudmän för vuxenutbildning ansvarar för information till studerande bl.a. genom studievägledning.</P>
<P class="p91 ft7">Studerande är ofta nöjda med den service och information som enskilda myndigheter, framför allt CSN, ger. Detta framkom både vid kommitténs studiebesök och i en enkätundersökning som genomförts av SFS, TCO och Tria.<A href="#page_506"><SPAN class="ft36">1 </SPAN></A>Studerande vid Lunds univer- sitet och Malmö högskola påpekade dock vid kommitténs studie- besök att det saknas ett helhetsgrepp om informationsfrågorna. Det spridda ansvaret för studerandeinformation leder ofta till att studerande har svårt att få överblick över vad som gäller och vem de ska kontakta. Bristen på samlat ansvar för information innebär också att studerande kan ha svårt att planera sina studier och att tillvarata sina rättigheter. För att lösa problemet har Lunds univer- sitets studentkårer gjort en informationssatsning genom webb- portalen ”Studentbry”.</P>
<P class="p461 ft7">Det är också viktigt att påpeka att det inte bara är studerande som har behov av samlad information. Även personer som planerar att börja studera, men som t.ex. arbetar, är sjuka eller föräldra- lediga, har behov av information om de ekonomiska villkor som gäller under studier.</P>
<P class="p1201 ft44"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>SFS, TCO och Tria (2009).</P>
<P class="p194 ft17">510</P>
</DIV>
<DIV id="page_507">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td357"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p19 ft22">Förbättrad information till studerande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft12"><SPAN class="ft12">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Myndigheternas ansvar</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Myndigheter ska enligt förvaltningslagen (1986:223) lämna upp- lysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Enligt myndighetsförordningen (2007:515) ska myndigheter dess- utom genom samarbete med andra myndigheter ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Myndigheter ska också tillhandahålla information om myndig- hetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndig- heten som har betydelse för verksamheten.</P>
<P class="p118 ft7">Att den offentliga förvaltningen ska anpassas efter medborgar- nas behov är en central utgångspunkt i den pågående utredningen Utveckling av lokal service i samverkan (Fi 2007:06). Enligt utred- ningens delbetänkande <SPAN class="ft8">Styr samverkan – för bättre service till med- borgarna </SPAN>(SOU 2008:97) behöver de offentliga tjänsterna samord- nas för att kunna anpassas till medborgarnas behov. En sådan samordning är enligt utredningen möjlig att genomföra inom ramen för regeringens, myndigheternas och kommunernas nuvarande befogenheter. Regeringen anses dock inte ha gjort tillräckliga ansatser för att åstadkomma detta.</P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft12">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Tydligare styrning efterfrågas</SPAN></P>
<P class="p372 ft7">De myndigheter som kommittén har haft kontakt med anser att det i dag finns brister i samverkan mellan dem. Orsaken till detta är enligt dem att ett formellt samverkansuppdrag saknas. Informell samverkan kan förekomma, men i avsaknad av ett särskilt uppdrag sker samverkan ofta på initiativ av enskilda tjänstemän och utan särskilda ekonomiska medel. Ett exempel på sådan samverkan är ett nätverk som Högskoleverkets informationsavdelning startat till- sammans med motsvarande enheter på Arbetsförmedlingen, CSN, Skolverket och Verket för högskoleservice. Nätverket har som mål att samverka kring tre områden: utbyte av webbtjänster, kampanjer riktade mot ”nyvuxna” och information till studie- och yrkesväg- ledare. Nätverket har inget särskilt uppdrag eller särskilda medel, vilket begränsar möjligheterna att samverka. Ett resultat av nät-</P>
<P class="p1202 ft17">511</P>
</DIV>
<DIV id="page_508">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Förbättrad information till studerande</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft7">verkets arbete är en gemensam informationsfolder till elever som avslutar sin gymnasieutbildning under våren 2009.</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Ett tydligt uppdrag</SPAN></P>
<P class="p90 ft8"><SPAN class="ft7">Kommittén anger i kapitel 6 </SPAN>Studiemedlen och trygghetssystemen <SPAN class="ft7">att den grundläggande principen för gränsdragningen mellan studie- medelssystemet och andra trygghetssystem är att studiemedels- systemet ska täcka den studerandes levnadsomkostnader under studietiden. Levnadsomkostnader under ferietid, vid sjukdom eller föräldraledighet, dvs. under tid då studier inte bedrivs, bör täckas genom inkomst av arbete eller andra ersättningar inom de sociala trygghetssystemen. Detta innebär att myndighetsansvaret för de studerandes ekonomiska villkor även fortsättningsvis kommer att vara delat.</SPAN></P>
<P class="p71 ft7">Kommitténs bedömning är dock att det delade myndighets- ansvaret är ett mindre problem i informationshänseende. Kom- mittén anser att det snarare är den bristande samverkan mellan myndigheterna som behöver åtgärdas. En starkare styrning av service och samverkan är redan i dag möjlig att genomföra inom ramen för regeringens befogenheter. Det finns dessutom i dag en rad tekniska lösningar som underlättar samverkan kring infor- mation.</P>
<P class="p57 ft7">Kommittén föreslår därför att CSN ges i uppdrag att i sam- arbete med bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Högskole- verket, Skolverket och Verket för högskoleservice informera om de ekonomiska villkor som gäller för studerande. I uppdraget bör ingå att utreda informationsbehovet, att genomföra insatser samt att utvärdera effekterna av dessa.</P>
<P class="p55 ft7">Inom CSN finns planer på att stärka informationen till skol- huvudmän och studiemedelstagare, samt på att utveckla arbetet med studiesocial vägledning. Planerna beskrivs i myndighetens strategiska plan för <NOBR>2008<SPAN class="ft34">-</SPAN>2012.</NOBR> Kommittén anser att CSN:s sats- ning på stärkt informationsutbyte med skolhuvudmän är väl motiverad och konstaterar i kapitel 5 <SPAN class="ft8">Effektivare studiestödsadmi- nistration </SPAN>att en förstärkning av CSN:s externa kommunikation är nödvändig. Kommittén anser dock inte att annan vägledning än studieekonomisk hör hemma hos CSN.</P>
<P class="p55 ft25">Kommittén anser att informationen även bör stärkas och utvecklas på lokal nivå. Kommittén föreslår därför att CSN ges i</P>
<P class="p92 ft17">512</P>
</DIV>
<DIV id="page_509">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328509x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td357"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p19 ft22">Förbättrad information till studerande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">uppdrag att fördjupa sitt samarbete med högskolor och huvudmän för vuxenutbildningen för att utveckla formerna för information om studieekonomiska frågor till de studerande. I kapitel 5 fram- kommer att det framför allt finns behov av samverkan med huvud- män för den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p383 ft31"><SPAN class="ft31">7.3</SPAN><SPAN class="ft69">Informationskanaler</SPAN></P>
<P class="p379 ft12"><SPAN class="ft12">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">En gemensam webbportal ses som en lösning</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Det finns många olika sätt att sprida information. Representanter i kommitténs referensgrupp föreslår en myndighetsgemensam webb- portal som en lösning. SFS använder begreppet ”one window” för att beskriva en sådan lösning.<A href="#page_509"><SPAN class="ft36">2</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft7">Även de myndigheter som kommittén varit i kontakt med förespråkar en gemensam webbportal. Det påpekas dock att det är viktigt att utreda vilket informationsbehov som finns innan en eventuell webbportal skapas. Myndigheterna framhåller också att man bör utgå från de webbplatser och den information som redan finns. I det informella nätverk som Högskoleverket startat för- söker man finna tekniska lösningar som innebär att myndigheterna kan dela webbinformation på ett enkelt sätt.</P>
<P class="p438 ft12"><SPAN class="ft12">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Andra lösningar inom kundservice bör också utvecklas</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Kommittén ser det inte som sitt uppdrag att föreslå konkreta metoder eller tekniska lösningar för förbättrad information. Det bör vara en fråga för CSN efter att informationsbehovet har utretts.</P>
<P class="p485 ft7">En webblösning får dock inte utesluta att även andra informa- tionskanaler förbättras. Både representanter från CSN och Försäk- ringskassan anser t.ex. att det är nödvändigt att knyta en telefon- service till en gemensam webbportal.</P>
<P class="p77 ft25">Det finns även behov av personliga kontakter, dvs. att träffa handläggare som kan informera. Kommittén har konstaterat, fram- för allt utifrån studiebesöket vid den kommunala vuxenutbild-</P>
<P class="p496 ft42"><SPAN class="ft41">2 </SPAN>En <SPAN class="ft111">webbportal </SPAN>är en webbplats med många kringtjänster inriktade mot ett visst ämne eller företeelse. En portal är en startpunkt där man samlar flera ingångar till Internet på en och samma webbplats. En <SPAN class="ft111">webbplats </SPAN>är en sammanhängande samling av texter, dokument, bilder och multimedia som är nåbar över Internet.</P>
<P class="p393 ft17">513</P>
</DIV>
<DIV id="page_510">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Förbättrad information till studerande</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">ningen i Eskilstuna och utifrån granskningen av studiestödsadmi- nistrationen, att det finns studerande med särskilda behov av personliga kontakter. Detta gäller t.ex. studerande med utländsk bakgrund som har bristande kunskaper i det svenska språket och om det svenska utbildningssystemet. I Eskilstuna framfördes särskilt att neddragningen av öppettider på CSN:s lokalkontor har medfört svårigheter att få information. I kapitel 5 <SPAN class="ft8">Effektivare studiestödsadministration </SPAN>är kommitténs slutsats att CSN:s lokala samverkan behöver planeras utifrån nationella behov och att de lokala kontorens uppdrag och lokalisering därför bör ses över.</P>
<P class="p1203 ft17">514</P>
</DIV>
<DIV id="page_511">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328511x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft11">8 Kostnads- och konsekvensanalys</P>
<P class="p643 ft7"><SPAN class="ft40">Kommitténs bedömning: </SPAN>Kommitténs förslag är finansierade inom befintlig ram. Våra förslag om ett förändrat studiemedel medför utgiftsökningar för staten. Vi beräknar dessa till högst 635 miljoner kronor. Utgiftsökningarna finansieras med be- sparingar – främst genom minskade felaktiga utbetalningar, slopad avskrivning av tidigare studielån för dem som genomför högskolestudier, förändringar i bostadsbidraget samt minskat anslag till Centrala studiestödsnämnden.</P>
<P class="p149 ft7">I detta kapitel redovisar kommittén en konsekvensbeskrivning av utredningens samlade förslag. Inledningsvis redovisas de stats- finansiella konsekvenserna avseende studiestödsanslaget och kost- naderna för studiestödsadministrationen. Kommittén bedömer även förslagens konsekvenser ur fördelnings- och jämställdhets- perspektiv.</P>
<P class="p88 ft7">Av 14 § i kommittéförordningen (1998:1474) framgår att för- slag i ett betänkande som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska följas av en beräkning av dessa konsekvenser. Om förslagen innebär sam- hällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, ska kommittén föreslå en finansiering. I kommitténs direktiv anges inget utöver kommittéförordningens krav på konsekvensanalyser.</P>
<P class="p1204 ft17">515</P>
</DIV>
<DIV id="page_512">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">8.1</SPAN><SPAN class="ft69">Kostnadsanalys</SPAN></P>
<P class="p645 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Förutsättningarna</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">De områden som tas upp i betänkandet kan hänföras till tre olika kostnadsområden: studiestöd, studiestödsadministration och kost- nader för utbildningsanordnare. Av dessa står kostnader för studie- stödet för den absolut största delen.</P>
<P class="p467 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft70">Studiestödet</SPAN></P>
<P class="p70 ft7">Kommitténs uppdrag är, vid sidan av granskningen av studiestöds- administrationen, begränsat till studiemedelssystemet, dvs. övriga studiestöd ligger utanför kommitténs uppdrag.</P>
<P class="p56 ft7">Studiemedlen är rättighetsstyrda. Anslagsbelastningen för studie- medelssystemet beror främst på antalet studerande i utbildningar som berättigar till studiestöd. Statens räntekostnader för den totala studielåneskulden i Riksgäldskontoret påverkas också av antalet låntagare, även om större delen av fordran avser låntagare som studerat tidigare.</P>
<P class="p55 ft7">Utgiften för de delar av studiemedlen som inte är rättighets- styrda, framför allt det högre bidraget, påverkas främst av efter- frågan. Därutöver påverkas utgiftsnivån av de studerandes studie- takt, studietid och inkomst som överstiger fribeloppsgränsen. Utgiftsnivån påverkas också av den allmänna prisutvecklingen i samhället genom studiemedlens koppling till prisbasbeloppet.</P>
<P class="p71 ft7">Utgiften för studiemedlen påverkas även av de bestämmelser som reglerar rätten till studiemedel, t.ex. bestämmelser om ålders- gränser och hur länge studiemedel lämnas. Kommitténs förslag leder till förändringar av utgifterna. Det är främst förändrade utgifter med anledning av ändrade bestämmelser som analyseras här.</P>
<P class="p47 ft40">Beräkningsgrunder</P>
<P class="p104 ft7">Beräkningarna, förutom i avsnitt 8.1.7, görs på 2008 års underlag. Volymförändringar som inte kan hänföras till förslagen i betänkandet tas inte med i dessa beräkningar. Det innebär att kostnaderna för en reform kan bli högre än angivet om studerande-</P>
<P class="p1070 ft17">516</P>
</DIV>
<DIV id="page_513">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328513x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Kostnads- och konsekvensanalys</P>
<P class="p73 ft7">volymen ökar och motsvarande lägre om studerandevolymen minskar.</P>
<P class="p1205 ft40">Justerad fördelning mellan bidrag och lån</P>
<P class="p372 ft7">Kommittén föreslår i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>att studerande på grundskolenivå ska få studiemedel med fyra femtedelar bidrag och en femtedel lån (80/20) och att studerande på gymnasienivå ska få studiemedel med cirka hälften bidrag och hälften lån (47/53). Studerande på eftergymnasial nivå föreslås få studiemedel med cirka en tredjedel bidrag och två tredjedelar lån (34/66). Förslaget innebär att den nuvarande högre bidragsnivån helt upphör och att det i stället är utbildningens nivå som avgör förhållandet mellan bidrag och lån. Det uppstår därmed en besparing som motsvarar den tidigare kostnaden för den högre bidragsnivån och samtidigt en kostnadsökning eftersom det gene- rella bidragets andel höjs för vissa studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Bidragsandelen för eftergymnasiala studier föreslås ligga fast.</P>
<P class="p666 ft7">Studiebidraget är pensionsgrundande, vilket innebär att total- kostnaden inklusive statlig ålderspensionsavgift (STÅP) blir 1,255 gånger bidragskostnaden.<A href="#page_513"><SPAN class="ft36">1 </SPAN></A>I tabell 8.1 redovisas kostnaderna för studiebidrag enligt dagens system. Totalt uppgår kostnaderna till 9 907 miljoner kronor.</P>
<P class="p1206 ft44"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Studiebidraget är pensionsgrundande och utgiftsområdet belastas med en pensionsavgift. Det pensionsgrundande beloppet är 138 procent av studiebidraget. Staten svarar för hela kostnaden för avgiften, som är 18,5 procent på det pensionsgrundande beloppet.</P>
<P class="p477 ft17">517</P>
</DIV>
<DIV id="page_514">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328514x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p171 ft72">Tabell 8.1</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td358"><P class="p733 ft98">Utgift för studiebidrag i dagens system</P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr15 td84"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td223"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr32 td343"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr32 td240"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr32 td230"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr32 td359"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr32 td360"><P class="p19 ft191"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p161 ft72">Antal stud</P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p239 ft98">Antal stud</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p718 ft98">Bidrag/lån</P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p250 ft72">Mnkr</P></TD>
<TD class="tr22 td84"><P class="p222 ft162">Inkl. STÅP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td343"><P class="p161 ft72">VT 08</P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p239 ft72">HT 08</P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td359"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr7 td360"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td176"><P class="p171 ft98">Grundläggande</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p161 ft72">4 900</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p239 ft72">6 100</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p718 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p250 ft72">77</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p222 ft72">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p171 ft98">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td84"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft162"><SPAN class="ft192">- </SPAN>högre bidraget</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p161 ft72">6 000</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p239 ft72">5 700</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p718 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p250 ft72">250</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p222 ft72">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td176"><P class="p171 ft72">Gymnasial</P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p161 ft72">39 400</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p239 ft72">40 400</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p718 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p250 ft72">810</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p222 ft72">1 017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p171 ft98">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p19 ft173"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td176"><P class="p171 ft162"><SPAN class="ft192">- </SPAN>högre bidraget</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p161 ft72">17 900</P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p239 ft72">15 700</P></TD>
<TD class="tr12 td33"><P class="p718 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr12 td80"><P class="p250 ft72">848</P></TD>
<TD class="tr12 td84"><P class="p222 ft72">1 064</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p171 ft98">Eftergymnasial</P></TD>
<TD class="tr15 td125"><P class="p161 ft72">239 200</P></TD>
<TD class="tr15 td116"><P class="p239 ft72">249 700</P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p718 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p250 ft72">5 893</P></TD>
<TD class="tr15 td84"><P class="p222 ft72">7 396</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p171 ft72">utbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td84"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft162"><SPAN class="ft192">- </SPAN>högre bidraget</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p161 ft72">400</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p239 ft72">400</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p718 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p250 ft72">15</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p222 ft72">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td223"><P class="p171 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr0 td343"><P class="p161 ft72">307 800</P></TD>
<TD class="tr0 td240"><P class="p239 ft72">318 000</P></TD>
<TD class="tr0 td230"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr0 td359"><P class="p1138 ft72">7 893</P></TD>
<TD class="tr0 td360"><P class="p222 ft72">9 907</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7">I tabell 8.2 redovisas kostnaderna för studiemedlen med kommit- téns förslag, dvs. totalt 9 961 miljoner kronor. Kommitténs förslag till fördelning mellan bidrag och lån ger därmed en kostnadsökning på 54 miljoner kronor.</P>
<P class="p1207 ft72">Tabell 8.2 Utgift för studiebidrag med ändrad fördelning mellan bidrag och lån i förhållande till dagens system</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr15 td158"><P class="p171 ft72">Förslag</P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p947 ft162">Bidrag/lån</P></TD>
<TD class="tr12 td344"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr12 td212"><P class="p323 ft72">Utgift</P></TD>
<TD class="tr12 td334"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td158"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p907 ft72">Mnkr</P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p223 ft98">Inkl STÅP</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p222 ft162">Förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td361"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td362"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td344"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td212"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
<TD class="tr31 td334"><P class="p19 ft172"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p171 ft72">Grundläggande vuxen-</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p947 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p907 ft72">429</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p223 ft72">539</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p222 ft72">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td158"><P class="p171 ft72">utbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td158"><P class="p171 ft98">Gymnasial vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p947 ft72">47/53</P></TD>
<TD class="tr15 td173"><P class="p907 ft72">1 609</P></TD>
<TD class="tr15 td76"><P class="p223 ft72">2 019</P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p222 ft72"><NOBR>-62</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td158"><P class="p171 ft98">Eftergymnasial utbildning<SPAN class="ft193">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr44 td51"><P class="p947 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr44 td173"><P class="p907 ft72">5 899</P></TD>
<TD class="tr44 td76"><P class="p223 ft72">7 403</P></TD>
<TD class="tr44 td96"><P class="p222 ft72"><NOBR>-12</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td361"><P class="p171 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr12 td362"><P class="p19 ft171"> </P></TD>
<TD class="tr12 td344"><P class="p907 ft72">7 937</P></TD>
<TD class="tr12 td212"><P class="p223 ft72">9 961</P></TD>
<TD class="tr12 td334"><P class="p222 ft72">54</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft40">Höjning av totalbeloppet</P>
<P class="p82 ft7">Utöver förändrad fördelning mellan bidrag och lån föreslår kom- mittén att studiemedlen höjs med 400 kronor per månad. För heltidsstudier lämnas studiemedel med 21,23 procent av prisbas-</P>
<P class="p491 ft44"><SPAN class="ft41">2 </SPAN>Studerande på specialpedagogiska utbildningar har haft rätt till det högre bidraget på eftergymnasial utbildning. Besparingen på 12 miljoner kronor är en konsekvens av att stu- denter på dessa utbildningar mister sin rätt till det högre bidraget.</P>
<P class="p527 ft17">518</P>
</DIV>
<DIV id="page_515">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328515x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft7">beloppet för varje månad studier bedrivs, vilket innebär 9 086 kro- nor per månad för år 2009.</P>
<P class="p1208 ft25">Kostnaden för en höjning av studiemedelsnivån blir 464 mil- joner kronor. Kostnadsförändringen på de olika utbildnings- nivåerna framgår av tabell 8.3.</P>
<P class="p1209 ft98">Tabell 8.3 Utgift med en höjning av totalbeloppet med 400 kronor i förhållande till en ändrad fördelning mellan bidrag och lån</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr15 td158"><P class="p168 ft72">Förslag</P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p947 ft98">Bidrag/lån</P></TD>
<TD class="tr12 td239"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td218"><P class="p323 ft72">Utgift</P></TD>
<TD class="tr12 td251"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td158"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td118"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p892 ft72">Mnkr</P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p223 ft98">Inkl STÅP</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p291 ft162">Förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td361"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td364"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td239"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td158"><P class="p168 ft72">Grundläggande vuxen-</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p350 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr8 td135"><P class="p892 ft72">449</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p223 ft72">564</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p291 ft72">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td158"><P class="p168 ft99">utbildning</P></TD>
<TD class="tr19 td118"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td158"><P class="p168 ft98">Gymnasial vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p947 ft72">47/53</P></TD>
<TD class="tr15 td135"><P class="p892 ft72">1 684</P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p223 ft72">2 113</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p291 ft72">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td158"><P class="p168 ft72">Eftergymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p947 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr15 td135"><P class="p239 ft72">6 174</P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p223 ft72">7 748</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p291 ft72">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td361"><P class="p168 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr44 td364"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr44 td239"><P class="p239 ft72">8 307</P></TD>
<TD class="tr44 td218"><P class="p892 ft72">10 425</P></TD>
<TD class="tr44 td251"><P class="p291 ft72">464</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1210 ft40">Finansieringskonsekvenser vid förändrat låneuttag</P>
<P class="p1211 ft7">På grund av återbetalningsreglerna, särskilt att ränta och amorte- ring inte krävs in under studietiden, kommer ett antal låntagare under året att betala endast en del eller ingenting alls av den ränta som debiterats låntagaren i årsbeskedet från CSN. Obetalda räntor betalas i stället av staten och läggs vid årets slut till kapitalskulden (kapitaliserad ränta). Detta medför att alla låntagare till en början har två kapitalskulder, dels en som motsvarar själva studielånet som finansieras genom lån i riksgälden, dels en som avser obetalda räntor och som finansieras via anslag.<A href="#page_515"><SPAN class="ft36">3 </SPAN></A>Förändringen av detta anslag ska finansieras när det gäller förslag som resulterar i ett ökat studie- låneuttag. Detta trots att pengarna kommer att återbetalas och att det realekonomiskt snarare är att se som en fordran som staten har gentemot studielåntagarna. Ett ökat låneuttag på grund av en systemförändring resulterar under det första året i en begränsad ökning av de obetalda räntorna som ska finansieras via anslag. De obetalda räntorna ackumuleras under ett par år till dess låntagarna påbörjar återbetalningen och då stabiliseras den nya nivån. Mot- svarande ackumulerad minskning av de obetalda räntorna sker vid ett minskat låneuttag.</P>
<P class="p1212 ft44"><SPAN class="ft41">3 </SPAN>1:3 Studiemedelsräntor m.m., UO 15.</P>
<P class="p680 ft17">519</P>
</DIV>
<DIV id="page_516">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328516x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p171 ft72">Tabell 8.4</P></TD>
<TD class="tr15 td53"><P class="p19 ft98">Låneuttag i dagens system</P></TD>
<TD class="tr15 td78"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td223"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td365"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td366"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td322"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td365"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td366"><P class="p1213 ft98">Bidrag/lån</P></TD>
<TD class="tr7 td322"><P class="p222 ft98">Låneuttag, Mnkr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td358"><P class="p171 ft72">Grundläggande vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p1213 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p222 ft72">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td176"><P class="p171 ft162"><SPAN class="ft192">- </SPAN>högre bidraget</P></TD>
<TD class="tr12 td53"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td78"><P class="p1213 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p222 ft72">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td358"><P class="p171 ft72">Gymnasial vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr12 td78"><P class="p1213 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p222 ft72">948</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft162"><SPAN class="ft192">- </SPAN>högre bidraget</P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p1213 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p222 ft72">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td358"><P class="p171 ft72">Eftergymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr12 td78"><P class="p1213 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p222 ft72">8 929</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft162"><SPAN class="ft192">- </SPAN>högre bidraget</P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p1213 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p222 ft72">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td223"><P class="p171 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr4 td365"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td366"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p222 ft72">10 055</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7">Låneuttaget påverkas när fördelningen bidrag och lån justeras och det högre bidraget tas bort. Eftersom alla studiemedelstagare inte tar lån motsvaras inte förändringen av bidraget av en lika stor för- ändring av låneuttaget. Det årliga låneuttaget beräknas minska med 61 miljoner kronor på grund av den föreslagna förändringen i fördelningen bidrag och lån. Den genomsnittligt högre bidrags- nivån i förslaget leder till 10 miljoner kronor i lägre kostnad för studielånen.</P>
<P class="p1214 ft72">Tabell 8.5 Låneuttag efter ändrad fördelning mellan bidrag och lån i förhållande till dagens system</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr12 td367"><P class="p171 ft72">Förslag</P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p861 ft72">Bidrag/lån</P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p167 ft72">Låneuttag</P></TD>
<TD class="tr8 td334"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td368"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td348"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p301 ft72">Mnkr</P></TD>
<TD class="tr7 td334"><P class="p222 ft162">Förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td367"><P class="p171 ft72">Grundläggande vuxen-</P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p861 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p301 ft72">33</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p222 ft72"><NOBR>-45</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td367"><P class="p171 ft72">utbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td367"><P class="p171 ft72">Gymnasial vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p861 ft72">47/53</P></TD>
<TD class="tr15 td252"><P class="p301 ft72">1 028</P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p222 ft72"><NOBR>-19</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td367"><P class="p171 ft72">Eftergymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p861 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr15 td252"><P class="p301 ft72">8 933</P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p222 ft72">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td367"><P class="p171 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td252"><P class="p301 ft72">9 994</P></TD>
<TD class="tr15 td96"><P class="p222 ft72"><NOBR>-61</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td368"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td348"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td249"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td334"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft7">En höjning av totalbeloppet innebär att låneuttaget ökar i pro- portion till fördelningen bidrag och lån, justerat för studiemedels- tagarnas lånebenägenhet. Beräkningarna är statiska, dvs. vi antar att det inte blir någon förändring i lånebenägenhet på grund av kom- mitténs förslag. Totalt beräknas det årliga låneuttaget öka med 465 miljoner kronor vid en höjning av totalbeloppet med 400 kro- nor, vilket leder till en belastning på anslaget för obetalda räntor.</P>
<P class="p897 ft17">520</P>
</DIV>
<DIV id="page_517">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328517x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1215 ft7">Höjningen av totalbeloppet ökar därmed kostnaden för lånen med cirka 20 miljoner kronor.</P>
<P class="p1216 ft72">Tabell 8.6 Låneuttag med en höjning av totalbeloppet med 400 kr i förhållande till ändrad fördelning mellan bidrag och lån</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr15 td102"><P class="p168 ft72">Förslag</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p1138 ft72">Bidrag/lån</P></TD>
<TD class="tr12 td369"><P class="p1217 ft72">Låneuttag</P></TD>
<TD class="tr12 td251"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td102"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td370"><P class="p1213 ft72">Mnkr</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p291 ft162">Förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td371"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td372"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td369"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td102"><P class="p168 ft72">Grundläggande</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1138 ft72">80/20</P></TD>
<TD class="tr8 td370"><P class="p1213 ft72">35</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p291 ft72">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td102"><P class="p168 ft99">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td370"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td120"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td102"><P class="p168 ft72">Gymnasial</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p1138 ft72">47/53</P></TD>
<TD class="tr15 td370"><P class="p1213 ft72">1 075</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p291 ft72">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td102"><P class="p168 ft72">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td370"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td102"><P class="p168 ft72">Eftergymnasial</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p1138 ft72">34/66</P></TD>
<TD class="tr15 td370"><P class="p1213 ft72">9 349</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p291 ft72">416</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td102"><P class="p168 ft72">utbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td47"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td370"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td102"><P class="p168 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td370"><P class="p1213 ft72">10 459</P></TD>
<TD class="tr15 td120"><P class="p291 ft72">465</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td371"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td372"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td369"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td251"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1218 ft40">Vidgad användning av tilläggslån</P>
<P class="p1219 ft7">Tilläggslån lämnas i dag till studerande som är minst 25 år och som har haft viss inkomst innan de påbörjade sina studier. Kommittén föreslår att alla som har rätt till studiemedel ska kunna få tilläggs- lån. Kommittén föreslår dock att tilläggslån ska lämnas i högst två år, vilket innebär en minskning jämfört med de tre år som nu gäller. De studerande och åldersgrupper som genom kommitténs förslag får rätt till tilläggslån är mindre benägna att ta lån än den grupp som nu har rätt till tilläggslån.</P>
<P class="p989 ft7">I kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>föreslår kommittén att tilläggslån för merkostnader avskaffas för studier i Sverige, utom vad gäller tilläggslån för undervisningsavgifter. Tilläggslån för merkostnader, merkostnadslån, ska dock kunna lämnas till utlands- studerande för att täcka kostnader för resor till studielandet, personförsäkring och undervisningsavgifter. Merkostnadslån ska även kunna lämnas om det finns synnerliga skäl.</P>
<P class="p855 ft7">Utlåningen av tilläggslån, inkl. merkostnadslån, beräknas öka med cirka 600 miljoner kronor, vilket ger en kostnad på 27 mil- joner kronor.</P>
<P class="p1220 ft17">521</P>
</DIV>
<DIV id="page_518">
<P class="p0 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys SOU 2009:28</P>
<P class="p109 ft40">Fribeloppet</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén föreslår även en höjning av fribeloppet med cirka 30 000 kronor. Höjningen bedöms kosta alltifrån 30 till 100 mil- joner kronor. Den lägre kostnaden utgår från det antal studie- medelstagare som i dag får reducerat studiemedelsbelopp på grund av att de har en inkomst som överstiger fribeloppsgränsen. Efter en höjning av fribeloppet får dessa studerande mer studiemedel kvar genom en mindre reducering av sina studiemedel eller ingen reducering alls. Beräkningen är statisk och utgår från oförändrade inkomster.</P>
<P class="p117 ft7">De som i dag inte har studiemedel, men som skulle söka studie- medel om fribeloppet höjdes, är en grupp som kan tillkomma som studiemedelstagare. Storleken på denna grupp är inte känd, vilket gör att skattningsintervallet blir brett. Kommittén bedömer att det är rimligt att anta att kostnaden totalt hamnar runt 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p1221 ft40">Utbetalning i efterskott</P>
<P class="p90 ft7">Studiemedel ska enligt kommitténs förslag betalas ut månadsvis i efterskott. Senarelagda utbetalningar innebär minskade räntekost- nader för staten och vi bedömer att utgiftsminskningen blir cirka 25 miljoner kronor.</P>
<P class="p481 ft40">Borttagande av avskrivning av lån</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén föreslår att lån som tas vid behörighetsgivande studier inte ska skrivas av vid efterföljande högskolestudier. Besparingen på 175 miljoner kronor baseras på hur mycket som skrevs av under 2008. Besparingen får inte fullt genomslag förrän efter några år, eftersom de som studerar på grundskole- och gymnasienivå före de nya bestämmelsernas ikraftträdande bör ha fortsatt rätt till avskriv- ning under en övergångsperiod.</P>
<P class="p816 ft40">Felaktiga utbetalningar</P>
<P class="p90 ft25">Utbetalning i efterskott, en bidragsnivå och en veckogräns per studienivå samt tydligare samordningsbestämmelser är förslag som bedöms minska de felaktiga utbetalningarna. Genom framför allt</P>
<P class="p97 ft17">522</P>
</DIV>
<DIV id="page_519">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">utbetalning i efterskott sparas cirka 65 miljoner kronor per år, som annars skulle ha betalats ut felaktigt. I summan räknas inte in sådana felaktiga utbetalningar som ändå hade återkrävts eller åter- betalats genom ordinarie återbetalning av studielån.</P>
<P class="p107 ft40">Ändrade tidsgränser för studiemedel</P>
<P class="p372 ft7">I kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>föreslås ändrade tider som studiemedel kan ges. Studiemedel för studier på grundskolenivå ska kunna ges i högst 18 månader, dvs. två år. Även studiemedel för studier på gymnasienivå ska kunna ges i högst 18 månader. Förslaget innebär att något mer än 50 procent av dem som studerar på grundskolenivå kommer att få en höjd maximigräns och att cirka sex procent får en sänkt gräns, till följd av den föreslagna tvåårs- gränsen. För resterande 40 procent blir det ingen förändring. Ungefär 46 procent av dem som studerar på gymnasienivå får en höjd gräns och 54 procent en sänkt gräns. Efter en överslags- beräkning bedömer kommittén att kostnadsökningen totalt blir cirka 20 miljoner kronor.</P>
<P class="p124 ft7">På eftergymnasial nivå ska studiemedel kunna ges i högst 36 månader (4 år), men med en möjlig förlängning till 54 respektive 63 månader (6 respektive 7 år). Sammantaget leder förslagen till en mindre besparing. Storleken på denna är svår att beräkna men den bedöms till cirka 40 miljoner kronor. Kalkylen baseras på att det i dagsläget är drygt 2 000 studenter som har haft studiemedel i minst åtta terminer men trots detta inte har examen eller ett poängantal som gör det troligt att de skulle kunna ta ut en examen.</P>
<P class="p1222 ft114">Ändrad beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidraget</P>
<P class="p87 ft8"><SPAN class="ft7">I kapitel 6 </SPAN>Studiemedlen och trygghetssystemen <SPAN class="ft7">föreslår kommittén att studiebidraget även fortsatt ska räknas som inkomst vid prövningen av rätten till bostadsbidrag. Studiebidraget ska dock räknas upp så att bidragets storlek motsvarar en skattepliktig in- komst, dvs. bidraget multiplicerat med 1,4 bör ge den bidragsgrun- dande inkomsten för bostadsbidrag. Detta bedömer vi sänker statens utgifter för bostadsbidraget med cirka 90 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft17">523</P>
</DIV>
<DIV id="page_520">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328520x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Tydligare prövning av studieresultat</P>
<P class="p90 ft7">Studiemedel ska lämnas bara om den studerande har bedrivit sina studier i normal takt. Studiemedel får enligt kommitténs förslag lämnas även om den studerande inte har bedrivit studierna i normalt takt, om det finns särskilda skäl. För att få studiemedel för studier på högskolenivå bör under det första studieåret krävas ett studieresultat som motsvarar 62,5 procent av studieåtagandet, där- efter bör krävas att den studerande har klarat 75 procent av studieåtagandet. Kommitténs förslag innebär en skärpning i för- hållande till dagens bestämmelser.</P>
<P class="p91 ft7">Sammantaget innebär förändringarna i kraven på studieresultat att fler studerande kommer att nekas studiemedel. Kommittén bedömer att detta medför en besparing i studiemedelssystemet på cirka 30 miljoner kronor.</P>
<P class="p97 ft40">Ökad avgiftsfinansiering</P>
<P class="p104 ft7">Avgiftsfinansieringen föreslås öka genom att expeditionsavgiften för studielån fördubblas från 100 kronor per år till 200 kronor per år.<A href="#page_520"><SPAN class="ft36">4 </SPAN></A>Dessa expeditionsavgifter står i dag för 35 procent av de cirka 400 miljoner kronor som CSN får in på administrativa avgifter. En fördubbling skulle innebära en förstärkning på 140 miljoner kronor för myndigheten.</P>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft70">Administrativa konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p90 ft8"><SPAN class="ft7">I kapitel 5 </SPAN>Effektivare studiestödsadministration <SPAN class="ft7">föreslår kommittén bl.a. åtgärder som rör CSN:s framtid. CSN:s administration finansieras huvudsakligen med förvaltningsanslag och med in- betalda administrativa avgifter, till ungefär hälften vardera.</SPAN></P>
<P class="p55 ft7">CSN har sedan 2003 gått från budgetunderskott till budget- överskott. Fram till och med år 2012 beräknas 60 tjänster försvinna jämfört med 2008, de allra flesta inom studiestödsavdelningen, dvs. inom kontorsorganisationen. Kommittén bedömer att anslaget på sikt kan minskas med 60 miljoner kronor tack vare planerade besparingar och ytterligare effektiviseringar.</P>
<P class="p105 ft44"><SPAN class="ft41">4 </SPAN>Motsvarande höjningar föreslås för avgifter för studielån tagna före 1989.</P>
<P class="p194 ft17">524</P>
</DIV>
<DIV id="page_521">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">CSN bör ges i uppdrag att i samarbete med berörda myndig- heter informera om de ekonomiska villkor som gäller för stude- rande. I uppdraget bör ingå att utreda informationsbehovet, att genomföra informationsinsatser samt att utvärdera effekterna av dem. I kapitel 7 <SPAN class="ft8">Förbättrad information till studerande </SPAN>föreslås också att CSN bör utveckla sitt samarbete med högskolor och huvudmän för vuxenutbildningen i syfte att utveckla informations- verksamheten på lokal nivå. Kommittén bedömer att förslaget kan finansieras inom nuvarande resurstilldelning, dvs. inga extra resurser behöver tilldelas myndigheten i samband med att upp- draget ges.</P>
<P class="p1224 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.4</SPAN><SPAN class="ft70">Kostnader för lärosäten och andra utbildningsanordnare</SPAN></P>
<P class="p1225 ft8"><SPAN class="ft7">I kapitel 2 </SPAN>Ökad genomströmning inom högskolan <SPAN class="ft7">och i kapitel 3</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft8">Studenthälsofrågor </SPAN>bedömer kommittén att lärosätena behöver ta ett ökat ansvar för studerandestöd, särskilt studenthälsan. Vi bedömer dock inte att åtgärderna kräver extra resurser till lärosätena utan de bör kunna genomföras genom prioriteringar inom dagens anslags- ram för respektive lärosäte.</P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.5</SPAN><SPAN class="ft70">Ekonomiskt bistånd</SPAN></P>
<P class="p480 ft7">Förslagen, särskilt höjningen av totalbeloppet, kommer att som helhet i viss mån minska behovet av ekonomiskt bistånd för stu- derande. Denna besparing är dock svår att bedöma och får enligt praxis inte heller ingå i finansieringen av förändringar på studie- stödsområdet.</P>
<P class="p641 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.6</SPAN><SPAN class="ft70">Sammanställning över förändringar i utgifter</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">I tabell 8.7 sammanställs de utgiftsökningar och de utgiftsminsk- ningar som uppkommer med anledning av kommitténs förslag. Eftersom utgiftsökningarna motsvaras av utgiftsminskningar be- dömer vi att kommitténs förslag därmed är finansierade.</P>
<P class="p1105 ft17">525</P>
</DIV>
<DIV id="page_522">
<P class="p0 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr15 td176"><P class="p171 ft72">Tabell 8.7</P></TD>
<TD class="tr15 td373"><P class="p19 ft98">Sammanställning av utgiftsökningar och <NOBR>-minskningar</NOBR></P></TD>
<TD class="tr15 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td374"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr35 td375"><P class="p19 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td376"><P class="p171 ft164">Ökade kostnader i miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Justerad fördelning mellan bidrag och lån</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Ökning av totalbeloppet 400 kronor</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">464</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Studielånekostnad på grund av höjning 400 kronor</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Höjt fribelopp</P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p239 ft72">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Vidgade tilläggslån</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Ändrade tidsgränser för rätt till studiemedel; grundskolenivå och</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td176"><P class="p171 ft98">gymnasial nivå</P></TD>
<TD class="tr22 td373"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr8 td373"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p239 ft72">635</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td376"><P class="p171 ft164">Minskade kostnader/ökade intäkter i miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr40 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Minskade felaktiga utbetalningar</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Efterskottsutbetalning – ränteeffekt</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Borttagande av avskrivning av lån</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td376"><P class="p171 ft72">Minskad studielånekostnad efter justerad fördelning mellan bidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p239 ft72">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p171 ft99">och lån</P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td376"><P class="p171 ft72">Ökad avgiftsfinansiering för CSN</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p239 ft72">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Minskat anslag för CSN</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Ändrade tidsgränser för rätt till studiemedel; eftergymnasial nivå</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td376"><P class="p171 ft72">Tydligare studieresultatprövning</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p239 ft72">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td376"><P class="p171 ft72">Bostadsbidrag baserat på 140 %</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p239 ft72">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td223"><P class="p171 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr12 td377"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td375"><P class="p239 ft72">635</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1226 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.7</SPAN><SPAN class="ft70">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2010. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiestöd som avser tid före ikraftträdandet. Eftersom bostadsbidraget baseras på inkomst per helår kommer förslaget inte att kunna träda i kraft förrän 1 januari 2011. Detsamma gäller den höjda expeditions- avgiften för låntagare. Dessa finansieringskällor får alltså inte ett omedelbart genomslag.</P>
<P class="p57 ft7">Kommittén har valt att låta de flesta ändringar träda i kraft utan övergångsregler, men med några undantag. I de fall det finns över- gångsregler får de nya bestämmelserna fullt genomslag först efter en tid och det sker en successiv övergång till det regelverk som kommittén föreslår.</P>
<P class="p55 ft7">I detta avsnitt beskrivs hur de ökade kostnaderna och finan- sieringsförslagen successivt slår igenom under åren <NOBR>2010<SPAN class="ft34">-</SPAN>2012.</NOBR></P>
<P class="p44 ft17">526</P>
</DIV>
<DIV id="page_523">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328523x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft7">Beräkningarna bygger på en prognos över förändringar i pris- basbeloppet och prognoser över volymförändringar. Att kost- naderna ökar till över 700 miljoner kronor åren 2011 och 2012 beror till stor del på att nuvarande prognoser innebär att andelen studiemedelstagare som beräknas få det högre bidraget kommer att minska. Det innebär att kommitténs förslag därmed blir mer kostsamt i förhållande till dagens system. I prognoserna är dock inte inräknat förslaget om att även arbetslösa ska kunna få studie- medel med det högre bidraget.<A href="#page_523"><SPAN class="ft36">5 </SPAN></A>Om detta förslag genomförs kommer kostnaderna för kommitténs förslag att minska i för- hållande till det nuvarande studiemedelssystemet.</P>
<P class="p1227 ft7">Vissa övergångsregler sträcker sig längre än till 2012. Finan- sieringen av kommitténs förslag blir därför inte fullständig före <NOBR>2014<SPAN class="ft34">-</SPAN>2015.</NOBR> Detta gäller bl.a. rätten till avskrivning av studielån och bestämmelser om maximitider med studiemedel. För en fullständig redovisning av övergångsbestämmelserna hänvisas till kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem</SPAN>.</P>
<P class="p674 ft72">Tabell 8.8 Kostnad åren <NOBR>2010<SPAN class="ft117">-</SPAN>2012</NOBR> för respektive förslag. Miljoner kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr12 td378"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td379"><P class="p24 ft72">2010</P></TD>
<TD class="tr12 td380"><P class="p24 ft72">2011</P></TD>
<TD class="tr12 td258"><P class="p291 ft72">2012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td381"><P class="p168 ft72">Justerad fördelning mellan bidrag och lån</P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p24 ft72">62</P></TD>
<TD class="tr22 td17"><P class="p24 ft72">128</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p291 ft72">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td381"><P class="p168 ft72">Ökning av totalbeloppet 400 kr</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p24 ft72">237</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p24 ft72">488</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">483</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p168 ft98">Studielånekostnad på grund av höjning 400 kr</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p24 ft72">3</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p24 ft72">10</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td381"><P class="p168 ft72">Höjt fribelopp</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p24 ft72">25</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p24 ft72">50</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td381"><P class="p168 ft72">Vidgade tilläggslån</P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p24 ft72">3</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p24 ft72">13</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p291 ft72">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p168 ft98">Ändrade tidsgränser för rätt till studiemedel;</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p24 ft72">10</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p24 ft72">20</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p291 ft72">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td381"><P class="p168 ft99">grundskolenivå och gymnasial nivå</P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td17"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td174"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td378"><P class="p168 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr15 td379"><P class="p24 ft72">340</P></TD>
<TD class="tr15 td380"><P class="p24 ft72">709</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p291 ft72">718</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1228 ft64"><SPAN class="ft120">5 </SPAN>Regeringen har i prop. 2008/09:97 <SPAN class="ft134">Åtgärder för jobb och omställning </SPAN>aviserat att arbetslösa över 25 år som studerar på en yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning, tillfälligt under åren <NOBR>2009-2010</NOBR> ska kunna få studiemedel med den högre bidragsnivån.</P>
<P class="p1229 ft17">527</P>
</DIV>
<DIV id="page_524">
<P class="p0 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr0 td176"><P class="p171 ft72">Tabell 8.9</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td382"><P class="p19 ft72">Finansiering åren <NOBR>2010<SPAN class="ft117">-</SPAN>2012</NOBR> för respektive förslag.</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td121"><P class="p19 ft99">Miljoner kronor</P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td223"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td383"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td253"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td322"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr37 td375"><P class="p19 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td383"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p24 ft72">2010</P></TD>
<TD class="tr7 td322"><P class="p32 ft72">2011</P></TD>
<TD class="tr7 td375"><P class="p222 ft72">2012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td384"><P class="p171 ft99">Minskade felaktiga utbetalningar</P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p24 ft99">43</P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p32 ft99">65</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p222 ft99">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td384"><P class="p171 ft72">Efterskottsutbetalning – ränteeffekt</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p24 ft72">13</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p32 ft72">25</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p222 ft72">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td384"><P class="p171 ft72">Borttagande av avskrivning av lån</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p24 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p32 ft72">50</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p222 ft72">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td384"><P class="p171 ft72">Studielånekostnad för justerad fördelning</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p24 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p32 ft72">3</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p222 ft72">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td384"><P class="p171 ft99">mellan bidrag och lån</P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft142"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td384"><P class="p171 ft72">Minskat anslag för CSN</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p24 ft72">30</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p32 ft72">60</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p222 ft72">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td384"><P class="p171 ft72">Ökade avgiftsfinansiering för CSN</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p24 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p32 ft72">140</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p222 ft72">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td384"><P class="p171 ft98">Ändrade tidsgränser för rätt till studiemedel;</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p24 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p32 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p222 ft72">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td384"><P class="p171 ft72">eftergymnasial nivå</P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td384"><P class="p171 ft72">Tydligare studieresultatprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p24 ft72">15</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p32 ft72">30</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p222 ft72">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td384"><P class="p171 ft72">Bostadsbidrag baserat på 140 %</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p24 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p32 ft72">90</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p222 ft72">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td176"><P class="p171 ft72">Summa</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p24 ft72">101</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p32 ft72">463</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p222 ft72">540</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td223"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td383"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td253"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td322"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td375"><P class="p19 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1226 ft31"><SPAN class="ft31">8.2</SPAN><SPAN class="ft69">Konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p645 ft12"><SPAN class="ft12">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Fördelningseffekter av förslagen</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Kommitténs förslag att ändra kvoten mellan bidrag och lån kom- binerat med en nivåhöjning på 400 kronor per månad får på kort sikt positiva fördelningseffekter. Studerande som enbart lever på studiemedel befinner sig i regel långt ned i inkomstfördelningen och en nivåhöjning får positivt genomslag på de inkomstfördel- nings- och fattigdomsmått som normalt beräknas. I den mån som de studerande tar lån i samma utsträckning som för närvarande får förslaget en viss påverkan på den studerandes framtida låneskuld.</P>
<P class="p71 ft7">Förslagen berör studerande på olika utbildningsnivåer och får konsekvenser som varierar efter ålder och fas i livet. Studerande på grundläggande vuxenutbildning föreslås få en genomgående högre bidragskvot i stället för som enligt dagens system en blandning mellan generellt och högre bidrag. Därigenom kommer flertalet av dessa studerande att få ett bättre ekonomiskt utfall än tidigare.</P>
<P class="p55 ft7">För studerande på gymnasial vuxenutbildning kommer kommit- téns förslag att ge en mindre bidragsandel och mera lån för den grupp som i dag har det högre studiebidraget. Ungefär var tredje studerande på denna nivå har inte studielån och därför riskerar dessa att sammanlagt få något lägre studiemedel vid oförändrad ansökningsgrad. Det beräknas vara ungefär 9 000 studerande i</P>
<P class="p44 ft17">528</P>
</DIV>
<DIV id="page_525">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328525x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1230 ft7">denna grupp. Den grupp som i dag har det ordinarie bidraget, cirka två tredjedelar av antalet studerande, kommer däremot få ökad bidragsandel.</P>
<P class="p1231 ft7">För hela befolkningen har förslaget störst betydelse för låg- inkomsttagare eftersom de studerande oftast finns i den undre delen av inkomstfördelningen, vilket framgår av diagram 8.1. I genomsnitt ökar ekonomisk standard med 0,05 procent för hela befolkningen, inkomstspridningen minskar och det blir något färre ekonomiskt utsatta.</P>
<P class="p1232 ft72">Diagram 8.1 Förslagens effekt på ekonomisk standard för hela befolkningen, procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr7 td109"><P class="p1016 ft107">0,3</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td109"><P class="p1016 ft107">0,2</P></TD>
<TD class="tr41 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td109"><P class="p1016 ft107">0,1</P></TD>
<TD class="tr55 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr55 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td109"><P class="p1016 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr41 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr41 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td109"><P class="p24 ft141">1</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p223 ft141">2</P></TD>
<TD class="tr7 td182"><P class="p24 ft141">3</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft141">4</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft141">5</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft141">6</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft141">7</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p24 ft141">8</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p223 ft141">9</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p24 ft141">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td152"><P class="p222 ft141">Låg inkomst</P></TD>
<TD class="tr22 td182"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td65"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p224 ft107">Hög inkomst</P></TD>
<TD class="tr22 td100"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1233 ft93">Vid analys av förändringen av ekonomisk standard för hela befolk- ningen tas hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Det görs genom att hela hushållets disponibla inkomst justeras med en ekvivalensskala, som medför att standarden för en ensamstående studerande kan jämföras med standarden för t.ex. sammanboende studerande med barn och alla andra typer av hushåll.</P>
<P class="p1234 ft93">Kommittén delfinansierar sina förslag genom ett tydligare inkomstbegrepp i bostadsbidraget, där det obeskattade studie- bidraget jämställs med ett beskattat bidrag genom uppräkning med faktorn 1,4.</P>
<P class="p1235 ft94">529</P>
</DIV>
<DIV id="page_526">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Denna sänkning av de utbetalda inkomstprövade bostads- bidragen berör både unga studerande utan barn och hushåll med barn.</P>
<P class="p1236 ft12"><SPAN class="ft12">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Jämställdhetsanalys</SPAN></P>
<P class="p90 ft7">Kommitténs förslag får skilda konsekvenser för olika grupper av studerande. De förändringar som visas i diagram <NOBR>8.2<SPAN class="ft34">-</SPAN>8.5</NOBR> avser den individuella disponibla inkomsten, dvs. hänsyn tas inte bara till den ändrade fördelningen mellan bidrag och lån och höjd studiemedels- nivå, utan även till förändringar i familjerelaterade transfereringar. Kommitténs förslag medför lägre bostadsbidrag, men minskar även behovet av inkomstprövat ekonomiskt bistånd för vissa personer till följd av förbättrade studiemedel.</P>
<P class="p56 ft7">Förändringen för de studerande visas i kronor och inte i procent för att tydliggöra den individuella effekten under året och hur mycket en studerandes konsumtionsmöjlighet ökar till följd av de föreslagna reformerna.</P>
<P class="p97 ft40">Förändring efter kön och födelseland</P>
<P class="p104 ft7">Förslagen medför olika konsekvenser för kvinnor och män. Män förbättrar i genomsnitt sin ekonomi med 2 000 kronor under året och kvinnor med 1 700 kronor. De olika utfallen beror på att kvinnor och män skiljer sig åt när det gäller bakgrund, ålder, utbild- ning och lånebenägenhet, vilket framgår av de diagram som följer.</P>
<P class="p56 ft7">För svenskfödda kvinnor och män blir förbättringen likartad, men för utrikes födda skiljer den sig markant mellan kvinnor och män. Detta beror på olika benägenhet att ta studielån. Endast 33 procent av de utrikes födda kvinnorna som får det generella bidraget tar studielån och därtill tar 11 procent med det högre bidraget studielån. För utrikes födda män är motsvarande andelar 56 och 6 procent. Av dem som är födda i Sverige och har det generella bidraget tar ungefär 70 procent studielån, medan endast några enstaka procent av dem som har det högre bidraget gör det.</P>
<P class="p91 ft7">Att lånebenägenheten är låg för utrikes födda, speciellt kvinnor, tyder på att de inte vill sätta sig i skuld. Utbildningen sker på grundskolenivå eller gymnasial nivå och de ekonomiska utsikterna att t.ex. få ett arbete med högre lön kan vara små. Alternativt kan</P>
<P class="p1175 ft17">530</P>
</DIV>
<DIV id="page_527">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328527x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft7">de ha en sammanboende med tillräckligt hög årlig inkomst så att familjen klarar det löpande uppehället utan studielån. Ungefär 17 procent av de kvinnor som har studiemedel är utrikes födda och för män är denna andel 14 procent.</P>
<P class="p1237 ft72">Diagram 8.2 Förändrad inkomst för studerande efter kön och födelseland, kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr14 td78"><P class="p1238 ft107">2 500</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td67"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td78"><P class="p1238 ft107">2 000</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td78"><P class="p1238 ft107">1 500</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td78"><P class="p1238 ft107">1 000</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td78"><P class="p1238 ft141">500</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td78"><P class="p1238 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td78"><P class="p908 ft141">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft141">Svensk</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p19 ft141">Utrikes</P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p19 ft141">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p1239 ft100">Svensk</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p19 ft100">Utri kes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td78"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td51"><P class="p19 ft141">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr42 td95"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td67"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr42 td120"><P class="p1240 ft107">Man</P></TD>
<TD class="tr42 td70"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1205 ft158">Förändring efter kön och utbildningsnivå</P>
<P class="p100 ft93">På alla utbildningsnivåer är det ett större antal kvinnor än män som studerar med studiemedel. Kvinnor på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har det högre studiebidraget i dubbelt så stor omfattning som män och tar inte studielån i samma utsträckning som män på motsvarande utbildningsnivå. Att den studerande inte tar studielån i den omfattning som är möjligt är positivt ur skuldsättningssynpunkt, men innebär också att den ekonomiska förbättringen inte blir lika stor när de totala studie- medlen höjs enligt kommitténs förslag.</P>
<P class="p64 ft93">Det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som studerar på grundskolenivå. Genom den omfördelning mellan bidrag och lån som kommittén föreslår är det fler kvinnor än män som tillgodogör sig de förbättrade villkoren på grundskolenivå, vilket framgår av diagram 8.3.</P>
<P class="p985 ft94">531</P>
</DIV>
<DIV id="page_528">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328528x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Även på gymnasial vuxenutbildning är det väsentligt fler kvin- nor än män som studerar. Dessa söker lån i mindre utsträckning än män och det är dubbelt så vanligt att de har det högre bidraget. Det medför att på gymnasial vuxenutbildning leder borttagandet av det högre bidraget till att kvinnor, genom minskad lånebenägenhet, får en mindre förbättring än män.</P>
<P class="p1241 ft72">Diagram 8.3 Förändrad inkomst för studerande efter utbildningsnivå, kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr7 td148"><P class="p1242 ft107">3 000</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td148"><P class="p1242 ft107">2 500</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td148"><P class="p1242 ft107">2 000</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr24 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td148"><P class="p1242 ft107">1 500</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td148"><P class="p1242 ft107">1 000</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td148"><P class="p1242 ft141">500</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td148"><P class="p1242 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td55"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td165"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td174"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td148"><P class="p908 ft141">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p19 ft141">Man</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p19 ft141">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p19 ft141">Man</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p20 ft141">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p19 ft141">Man</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr40 td367"><P class="p1243 ft73">Grundläggande utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td124"><P class="p19 ft73">Gymnasial utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td66"><P class="p19 ft107">Eftergymnasial utbildning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft158">Förändring efter civilstånd</P>
<P class="p104 ft93">Kvinnor är relativt sett oftare ensamstående med barn. En starkare inkomstprövning av bostadsbidraget medför att den ekonomiska förbättringen för barnfamiljer inte blir lika stor som för övriga studerande. Studerande med barn har å andra sidan rätt till barntillägg, vilket kommittén föreslår vara oförändrat. Barntillägget höjs årligen med prisbasbeloppet.</P>
<P class="p55 ft93">Bostadsbidraget har höga icke önskvärda marginaleffekter och gör det mindre lönsamt att arbeta under terminer eller studieledig tid. Den förstärkta inkomstprövningen, att studiebidraget ska räknas till 140 procent, beräknas medföra att bostadsbidraget reduceras för 39 000 hushåll till följd av kommitténs förslag. Det är således nio procent av hushållen med studiemedel som kan få ett lägre bidrag, med i genomsnitt 1 800 kronor under året. De flesta</P>
<P class="p69 ft94">532</P>
</DIV>
<DIV id="page_529">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328529x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1033 ft7">hushåll behåller ett reducerat bostadsbidrag, men för drygt 6 000 hushåll upphör rätten till bostadsbidraget helt. Inget av dessa hus- håll har barn, det är lika många kvinnor och män, de är vanligtvis svenskfödda och studerar huvudsakligen på eftergymnasial nivå.</P>
<P class="p1244 ft72">Diagram 8.4 Förändrad inkomst för studerande efter civilstånd och barn, kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr14 td19"><P class="p1245 ft107">2 500</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p1245 ft107">2 000</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><P class="p1245 ft107">1 500</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><P class="p1245 ft107">1 000</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p1245 ft141">500</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><P class="p1245 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td19"><P class="p1138 ft141">Utan barn</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p19 ft141">Med barn</P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p19 ft141">Utan barn</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft141">1 barn</P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft141">2 barn</P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p19 ft107">3+ barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr42 td370"><P class="p1246 ft141">Ensamstående</P></TD>
<TD class="tr42 td181"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr42 td142"><P class="p166 ft141">Samboende</P></TD>
<TD class="tr42 td46"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1247 ft158">Förändring efter kön och ålder</P>
<P class="p50 ft93">Kommitténs förslag är mer fördelaktigt för gruppen unga än för något äldre studerande. Det beror på att de huvudsakligen studerar på eftergymnasial utbildning, att de oftare tar studielån och i mindre utsträckning har hunnit skaffa barn. Ungefär hälften av kvinnorna och nästan 60 procent av männen är under 25 år. Dess- utom är 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen äldre än 30 år. Dessa något äldre studerar oftare på grundskolenivå eller gymnasienivå och har tidigare haft möjlighet att få det högre bidraget. Detta bidrag föreslås avskaffas och ersättas med en lika hög bidragsandel på grundskolenivå, men en något lägre nivå för de som studerar på gymnasienivå.</P>
<P class="p1248 ft94">533</P>
</DIV>
<DIV id="page_530">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328530x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1249 ft72">Diagram 8.5 Förändrad inkomst för studerande efter kön och ålder, kronor per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD class="tr14 td196"><P class="p1250 ft107">2 500</P></TD>
<TD class="tr14 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td196"><P class="p1250 ft107">2 000</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td196"><P class="p1250 ft107">1 500</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td196"><P class="p1250 ft107">1 000</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td196"><P class="p1250 ft141">500</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td196"><P class="p1250 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td196"><P class="p225 ft141"><= 24 år</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p1251 ft107"><NOBR>25-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft141">30+ år</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft141"><= 24 år</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p1251 ft107"><NOBR>25-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p19 ft75">30+ år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td196"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr44 td103"><P class="p1251 ft107">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr44 td84"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr44 td51"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr44 td103"><P class="p1251 ft107">Man</P></TD>
<TD class="tr44 td112"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1221 ft158">Avslutande kommentarer</P>
<P class="p104 ft93">Denna konsekvensanalys utgår från de faktiska ekonomiska för- hållandena för alla individer med studiemedel. Omfattningen på studierna, studietakt, studienivå, antal veckor med studiebidrag och studiemedel samt tillgång till ordinarie eller högre bidrag avser 2006. Den demografiska och ekonomiska utvecklingen har an- passats fram till 2009. Vidare finns det ett stort antal personer som studerar någon gång under året, men inte har studiemedel. Dessa berörs inte av förslagen. När kommitténs förslag träder i kraft kommer de studerande successivt att anpassa sig till de ekonomiska villkor och möjligheter att söka studiebidrag och lån som då råder.</P>
<P class="p91 ft93">Alla studerande som tar bidrag och lån på heltid får samma ekonomiska förbättring till följd av kommitténs förslag. De som studerar på deltid, eller som valt att inte ta lån i den omfattning som är möjligt, får en till synes svagare ekonomisk utveckling vid en statisk analys. Detta tycks vara fallet för kvinnor som är äldre än 30 år, som studerar på grundskolenivå eller inom gymnasial vuxenutbildning och som har utländsk bakgrund. I denna grupp har endast cirka 40 procent sökt studielån, att jämföra med <NOBR>70<SPAN class="ft194">-</SPAN>80</NOBR> procent för andra studerandegrupper.</P>
<P class="p508 ft94">534</P>
</DIV>
<DIV id="page_531">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td363"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p19 ft22">Kostnads- och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1252 ft7">Bostadsbidraget kommer att reduceras för en del studerande som en del i kommitténs finansiering. Många studerande har upp- givit att de inte vågar söka detta bidrag till följd av de inkomst- och återbetalningsregler som bidraget har. Kommittén anser att det är bättre att satsa tillgängliga ekonomiska resurser på ett höjt studie- bidrag och möjlighet till lån, vilket kommer alla studerande till del. De barnfamiljer som får en reduktion av bostadsbidraget har redan nu ett barntillägg inom ramen för studiemedelssystemet, vilket gynnar denna grupp jämfört med studerande utan barn.</P>
<P class="p1253 ft17">535</P>
</DIV>
<DIV id="page_532">
<P class="p0 ft11">9 Författningskommentar</P>
<P class="p1254 ft60"><SPAN class="ft31">9.1</SPAN><SPAN class="ft131">Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)</SPAN></P>
<P class="p375 ft8">3 kap. 5 §</P>
<P class="p384 ft7">I paragrafen anges att studiemedel ska beräknas per månad och att studiemedel ska kunna lämnas med 25, 50, 75 och 100 procent av en månad. Den kortaste studietid som krävs för att ge rätt till studiemedel är en sammanhängande period om en månad (30 dagar). Eftersom den särskilda regleringen i studiestödsförordningen (2000:655) om kortaste studietid för studier utomlands upphävs, gäller paragrafen numera både vid studier i Sverige och vid studier utomlands.</P>
<P class="p111 ft7">I <SPAN class="ft8">fjärde stycket </SPAN>ges ett bemyndigande till regeringen att meddela föreskrifter om vad som ska anses vara 25, 50, 75 och 100 procent av en månad. Vidare får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vad som ska anses vara studier på heltid respektive deltid.</P>
<P class="p1255 ft7">Frågorna har behandlats i avsnitt 4.5.2.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 7 §</P>
<P class="p367 ft7">I paragrafens <SPAN class="ft8">första stycke </SPAN>har kriterierna för prövning av studie- resultat för studerande på eftergymnasial nivå ändrats. I stället för en prövning av den studerandes framtida möjligheter att slutföra sina studier inom normal tid utifrån de resultat som den studerande har uppnått, ska studieresultaten prövas genom en bedömning av om den studerande har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Ändringen innebär att studieresultatprövningen blir densamma för studerande på samtliga studienivåer. Därutöver har en mindre språklig ändring gjorts.</P>
<P class="p1256 ft17">537</P>
</DIV>
<DIV id="page_533">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft7">I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>anges att studiemedel får lämnas även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt, om det finns särskilda skäl. Ändringen till en skälsprövning förtydligar att det måste finnas skäl av en viss dignitet för att en person som inte har bedrivit sina studier i normal takt ska få nya studiemedel. De skäl som avses kan t.ex. gälla egen eller nära anhörigs sjukdom, dödsfall i familjen eller allvarliga brister hos utbildningsanordnaren som den studerande inte har kunnat råda över. Det ska finnas ett tydligt samband mellan de skäl som åberopas och de bristande studieresultaten. De skäl som åberopas ska kunna styrkas av den sökande.</P>
<P class="p71 ft7">Genom <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vad som ska anses vara studier i normal takt.</P>
<P class="p1257 ft7">Förslaget har behandlats i avsnitt 4.5.9.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 8 §</P>
<P class="p82 ft7">Paragrafen har ändrats på så sätt att den inte längre innehåller bestämmelser om den längsta tid som studiemedel får lämnas för på alla utbildningsnivåer. Paragrafen innehåller numera enbart bestäm- melser om den längsta tid som studiemedel får ges för studier på eftergymnasial nivå. Paragrafen har även ändrats till följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka. Som tidigare anges tidsgränsen för studier på heltid, medan deltids- studier regleras i 10 §. Förslaget har behandlats närmare i av- snitt 4.5.8.</P>
<P class="p57 ft7">I <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>anges att studiemedel för studier på eftergym- nasial nivå får lämnas under sammanlagt högst 36 månader.</P>
<P class="p56 ft7">Av <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>framgår att studiemedel för eftergymnasiala studier får lämnas i ytterligare högst 18 månader till studerande som</P>
<P class="p659 ft25"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft167">har avlagt en kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen eller yrkesexamen som omfattar minst 180 högskolepoäng eller en motsvarande svensk eller utländsk examen,</SPAN></P>
<P class="p660 ft25"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft167">har fullgjort minst 180 högskolepoäng eller motsvarande inom en utbildning som syftar till en examen om minst 210 hög- skolepoäng, eller en motsvarande utländsk examen, eller</SPAN></P>
<P class="p83 ft17">538</P>
</DIV>
<DIV id="page_534">
<P class="p0 ft18">SOU 2009:28 Författningskommentar</P>
<P class="p1258 ft7">3. har avlagt en kvalificerad yrkesexamen som omfattar minst 80 <NOBR>KY-poäng,</NOBR> eller en motsvarande svensk eller utländsk yrkes- examen som inte är högskoleutbildning.</P>
<P class="p564 ft7">Efter fyra år med studiemedel måste alltså den som önskar mer studiemedel kunna uppvisa antingen en examen från en minst treårig högskoleutbildning, minst tre års fullgjorda studier på en högskoleutbildning som är minst tre och ett halvt år lång eller en examen från en tvåårig yrkesutbildning som inte är högskole- tbildning. Motsvarande utländska utbildningar och motsvarande äldre svenska utbildningar ska jämställas med utbildningar enligt den svenska examensordningen. På samma sätt ska svenska och utländska yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildning kunna jämställas med <NOBR>KY-utbildning.</NOBR> De studerande som uppfyller vill- oren för att få mer studiemedel har rätt till studiemedel i ytterligare högst 18 månader vid studier på heltid, oavsett vilka studier som de därefter bedriver.</P>
<P class="p124 ft7">Enligt <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>kan studerande på eftergymnasial nivå som läser utbildningar som är minst fem år långa, dvs. omfattar 300 hög- skolepoäng eller mer, få studiemedel för att slutföra sina studier. Den som har haft studiemedel i 54 månader ska alltså kunna ansöka om studiemedel för ytterligare högst nio månader vid studier på heltid, dvs. i sammanlagt högst 63 månader. En förutsättning är att det återstår högst 60 högskolepoäng av utbildningen. Studerande som exempelvis studerar på en masterutbildning eller en läkar- utbildning kan därigenom få studiemedel i sju år om de behöver ett sjunde år med studiemedel för att studierna ska kunna avslutas. Studiemedel får bara beviljas för så lång tid som krävs för att de studerande ska kunna slutföra den pågående utbildningen. Mot- svarande utländska utbildningar ska jämställas med utbildningar enligt den svenska examensordningen.</P>
<P class="p78 ft7"><SPAN class="ft8">Fjärde stycket </SPAN>har ändrats som en följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka.</P>
<P class="p85 ft7">Genom det nya <SPAN class="ft8">sjätte stycket </SPAN>ges ett bemyndigande till reg- eringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med- dela närmare föreskrifter om den tidpunkt från vilken ytterligare studiemedel får lämnas enligt andra och tredje styckena.</P>
<P class="p1255 ft7">I övrigt har några mindre språkliga justeringar gjorts.</P>
<P class="p1259 ft17">539</P>
</DIV>
<DIV id="page_535">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">3 kap. 8 a §</P>
<P class="p90 ft7">Paragrafen är <SPAN class="ft8">ny </SPAN>och innehåller bestämmelser om den längsta tid som studiemedel får lämnas för vid studier på grundskolenivå och gymnasienivå.</P>
<P class="p56 ft7">Av <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>framgår att studiemedel vid heltidsstudier lämnas under sammanlagt högst 18 månader vid studier som är på grundskolenivå och under sammanlagt högst 18 månader vid stu- dier som är på gymnasienivå. Deltidsstudier regleras i 10 §.</P>
<P class="p56 ft7">Enligt <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>införs en möjlighet för studerande på grundskolenivå eller gymnasienivå att få studiemedel i ytterligare månader, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den stude- randes förkunskaper och behov. En förutsättning är att studierna avser kärnämnen inom grundläggande vuxenutbildning, eller mot- svarande ämnen i folkhögskolan, eller kurser inom vuxenutbildning på gymnasial nivå för att den studerande ska få grundläggande eller särskild behörighet för studier på högskolenivå.</P>
<P class="p1260 ft7"><SPAN class="ft8">Tredje stycket </SPAN>motsvarar 3 kap. 8 § fjärde stycket.</P>
<P class="p81 ft7">Enligt <SPAN class="ft8">fjärde stycket </SPAN>får studiemedel enligt andra och tredje styckena lämnas i ytterligare högst nio månader per utbildnings- nivå. Studerande på grundskolenivå eller gymnasienivå kan alltså få studiemedel i sammanlagt högst 27 månader per utbildningsnivå om de har särskilda skäl.</P>
<P class="p71 ft7">Av <SPAN class="ft8">femte stycket </SPAN>framgår att tidsgränserna enligt första – fjärde styckena kan frångås om det finns synnerliga skäl.</P>
<P class="p1261 ft7">Förslagen har behandlats i avsnitt 4.5.8.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 9 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen har ändrats till följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka. Därutöver har några mindre språkliga justeringar gjorts. Dessutom har i <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>en hänvisning införts till den nya 8 a §.</P>
<P class="p97 ft8">3 kap. 10 §</P>
<P class="p104 ft25">Paragrafen har ändrats till följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka.</P>
<P class="p1262 ft17">540</P>
</DIV>
<DIV id="page_536">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">3 kap. 11 §</P>
<P class="p480 ft7">I paragrafen anges med vilket totalbelopp studiemedel (ordinarie studiebidrag plus ordinarie studielån, dvs. utan barntillägg, tilläggs- lån eller merkostnadslån) får lämnas vid heltidsstudier. Paragrafen har ändrats till följd av en höjning av totalbeloppet och till följd av att studiemedel beräknas per månad i stället för per vecka. Para- grafen har av lagtekniska skäl även ändrats på så sätt att den inte längre anger totalbeloppen vid deltidsstudier. Studiemedlens stor- lek vid deltidsstudier framgår i stället av 12 a §.</P>
<P class="p61 ft7">I det nya <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>införs en hänvisning till 12 a §, där det framgår med hur stor andel av beloppet vid heltidsstudier som får lämnas vid deltidsstudier.</P>
<P class="p74 ft7">I <SPAN class="ft8">tredje stycket</SPAN>, som tidigare var det andra stycket, införs en hänvisning till 13 och 13 a §§ för att förtydliga att ytterligare studiemedelsbelopp kan lämnas i form av barntillägg. I övrigt har en redaktionell ändring gjorts.</P>
<P class="p1255 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.4.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 12 §</P>
<P class="p384 ft7">I paragrafen anges hur stor studiebidragets andel av studiemedlen är vid heltidsstudier på olika utbildningsnivåer. Paragrafen har ändrats till följd av en höjning av totalbeloppet och till följd av att det införs en differentiering av studiebidragets andel av studie- medlen beroende på utbildningsnivå. Paragrafen har även ändrats till följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka.</P>
<P class="p111 ft7">I det nya <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>framgår att studiemedel lämnas som studielån utöver vad som enligt första stycket ska lämnas som studiebidrag. Detta är ett förtydligande av vad som redan gäller och införs främst av lagtekniska skäl.</P>
<P class="p63 ft7">I det nya <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>införs en hänvisning till 12 a §, där det framgår med hur stor andel av beloppet vid heltidsstudier som får lämnas vid deltidsstudier.</P>
<P class="p85 ft7">Av det nya <SPAN class="ft8">fjärde stycket </SPAN>framgår att <NOBR>första–tredje</NOBR> styckena bara gäller om något annat inte följer av 16, 17, 18 eller 20 § om inkomst- prövning.</P>
<P class="p1255 ft7">Frågorna har behandlats i avsnitt 4.5.4.</P>
<P class="p1263 ft17">541</P>
</DIV>
<DIV id="page_537">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">3 kap. 12 a §</P>
<P class="p90 ft7">Paragrafen är <SPAN class="ft8">ny</SPAN>. Den innehåller bestämmelser om hur stor andel av studiemedelsbeloppet vid heltidsstudier som får lämnas vid del- tidsstudier.</P>
<P class="p1257 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.4.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 13 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen i sin tidigare lydelse upphävs. Den nya 13 § motsvarar 13 a § i sin tidigare lydelse. Ändringar har skett som en följd av att tilläggsbidrag byter namn till barntillägg. Dessutom har en mindre språklig justering gjorts.</P>
<P class="p1257 ft7">Förslaget har behandlats i avsnitt 4.5.5.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 13 a §</P>
<P class="p468 ft7">Paragrafen betecknades tidigare 3 kap. 13 b §.</P>
<P class="p81 ft7">Det nuvarande första stycket upphävs. I stället införs ett nytt <SPAN class="ft8">första stycke </SPAN>med bestämmelser om barntilläggets belopp per månad vid heltidsstudier i förhållande till antal barn. Denna bestämmelse motsvarar 3 kap. 11 a § studiestödsförordningen i dess tidigare lydelse.</P>
<P class="p57 ft7">I det nya <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>införs en hänvisning till 12 a §, där det framgår med hur stor andel av beloppet vid heltidsstudier som får lämnas vid deltidsstudier.</P>
<P class="p56 ft7"><SPAN class="ft8">Tredje stycket </SPAN>motsvarar det tidigare andra stycket. Ändringar har skett som en följd av att tilläggsbidrag byter namn till barn- tillägg. Därutöver har en mindre språklig justering gjorts.</P>
<P class="p1257 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.5.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 14 §</P>
<P class="p90 ft25">I paragrafen anges vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en studerande ska ha rätt att få tilläggslån.</P>
<P class="p81 ft7">Ändringarna i <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>följer av att studiemedel ska beräk- nas per månad i stället för per vecka. För tydlighets skull införs en hänvisning till 13 och 13 a §§ genom vilken det framgår att tilläggs- lån kan lämnas utöver barntillägg.</P>
<P class="p1264 ft17">542</P>
</DIV>
<DIV id="page_538">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1265 ft7">I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>begränsas rätten till tilläggslån till 18 månader vid heltidsstudier. Samtidigt tas begränsningen som innebär att tilläggslån bara får lämnas från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år bort. Bemyndigandet till regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt skall gälla för tilläggslån, tas bort. Ett sådant bemyndigande behövs inte när det inte längre ska krävas viss inkomst för att få tilläggslån.</P>
<P class="p832 ft7">Genom <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>införs en möjlighet att få tilläggslån även vid deltidsstudier. Tilläggslån lämnas i dessa fall i förhållande till studieomfattningen. Liksom för ordinarie studiebidrag och studie- lån ska det vara möjligt att få tilläggslån med belopp som motsvarar deltidsstudier för den som studerar på heltid eller på deltid med högre omfattning.</P>
<P class="p1266 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.6.</P>
<P class="p1031 ft8">3 kap. 15 §</P>
<P class="p935 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till lån för merkost- nader. Paragrafen ändras som en följd av att tilläggslån för mer- kostnader byter namn till merkostnadslån. För tydlighets skull införs en hänvisning till 13 och 13 a §§ genom vilken det framgår att merkostnadslån kan lämnas utöver barntillägg.</P>
<P class="p1267 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.6.</P>
<P class="p1031 ft8">3 kap. 16 §</P>
<P class="p935 ft7">I paragrafen finns bestämmelser om att den studerandes inkomster har betydelse för studiemedlens storlek.</P>
<P class="p267 ft7">I <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>anges att det bara är det ordinarie studiebidraget som ska minskas om den studerandes inkomst överstiger fribeloppet under ett kalenderhalvår.</P>
<P class="p266 ft7">Genom det nya <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>framgår att det ordinarie studie- lånet får lämnas med högst det belopp som kan lämnas om studie- bidraget lämnas med fullt belopp. Om studiebidraget minskas på grund av den studerandes inkomst, får det ordinarie studielånet alltså inte ökas i motsvarande mån.</P>
<P class="p881 ft7">Det nya <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>motsvarar i princip den upphävda 3 kap. 15 § studiestödsförordningen. Bestämmelsen har ändrats dels som</P>
<P class="p1268 ft17">543</P>
</DIV>
<DIV id="page_539">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">en följd av att det bara är det ordinarie studiebidraget som ska minskas om den studerandes inkomst överstiger fribeloppet under ett kalenderhalvår, dels som en följd av att tilläggsbidrag byter namn till barntillägg. Därutöver har en språklig justering gjorts. Med studielån avses samtliga former av lån, dvs. ordinarie studielån, tilläggslån och merkostnadslån.</P>
<P class="p1257 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.7.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 17 §</P>
<P class="p90 ft7">Paragrafen har ändrats dels till följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka, dels till följd av att fribelopps- gränsen höjs. Dessutom har några mindre språkliga och redak- tionella ändringar gjorts.</P>
<P class="p1257 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.7.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 18 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen har ändrats till följd av att det bara är studiebidraget som ska minskas om den studerandes inkomst överstiger fri- beloppet under ett kalenderhalvår. Minskningen av studiebidraget görs med olika procentandelar beroende på hur stor bidragsandel studiemedlen består av. Detta motsvarar den minskning med 50 procent av den i förhållande till fribeloppet överskjutande inkomsten som gällde tidigare, då även lånet skulle minskas. Reduceringstakten och nettobehållningen kommer dock att bli olika beroende på hur stor andel av studiemedlen som utgörs av studiebidrag. Studiemedlen kommer därmed att minskas snabbare för den som studerar på grundskolenivå än för den som studerar på gymnasie- eller högskolenivå. I övrigt har en mindre språklig ändring gjorts.</P>
<P class="p1269 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.7.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 22 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen har ändrats till följd av att det bara är studiebidraget som ska minskas om den studerandes inkomst överstiger fri- beloppet under ett kalenderhalvår. En ändring har också gjorts med anledning av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för</P>
<P class="p89 ft17">544</P>
</DIV>
<DIV id="page_540">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">per vecka. Eftersom det ordinarie studielånet numera ska lämnas utan inkomstreduktion måste det lägsta belopp som ska lämnas knytas till studiebidraget i stället för till hela studiemedelsbeloppet. För att rätten till studiemedel ska upphöra vid ungefär samma inkomst för alla studerande måste den andel av bidraget som minst får återstå variera mellan de olika utbildningsnivåerna.</P>
<P class="p1255 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.7.</P>
<P class="p207 ft8">3 kap. 22 a §</P>
<P class="p1270 ft7">Paragrafen är <SPAN class="ft8">ny</SPAN>. Den innehåller ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela när- mare föreskrifter om beräkningen av belopp vid studier på deltid och del av månad, eftersom studiemedelsbeloppen numera anges per månad för heltidsstudier. Vidare ges ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om beräkningen av bidragsandel till en studerande som samtidigt bedriver studier i utbildningar som ger rätt till studiemedel med olika bidragsandelar enligt 12 §.</P>
<P class="p1271 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.4.</P>
<P class="p207 ft8">3 kap. 23 §</P>
<P class="p60 ft7">Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om studiemedel vid utlandsstudier.</P>
<P class="p85 ft7">Ett nytt <SPAN class="ft8">andra stycke </SPAN>har införts för att tydliggöra att studie- medel hädanefter lämnas med samma belopp vid studier i och utan- för Sverige.</P>
<P class="p115 ft7">I det <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>har bemyndigandet att meddela föreskrifter om särskilda belopp vid utlandsstudier tagits bort.</P>
<P class="p16 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.11.</P>
<P class="p207 ft8">3 kap. 25 §</P>
<P class="p60 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om samordning med andra förmåner och har behandlats i avsnitten 6.4.5 och 6.9.4.</P>
<P class="p63 ft7">I <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>införs en bestämmelse om samordning med sjukpenning. Studiemedel får inte lämnas för samma tid för vilken det lämnas sjukpenning. Sjukpenning beräknad enligt principerna</P>
<P class="p971 ft17">545</P>
</DIV>
<DIV id="page_541">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">om s.k. <NOBR>studietids-SGI</NOBR> omfattas inte av samordningsbestämmelsen och kan därför lämnas för samma tid som studiemedel.</P>
<P class="p1261 ft7">I övrigt har en mindre redaktionell ändring gjorts.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 28 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen ändras på så sätt att bemyndigandet att meddela före- skrifter om förskott av studiemedel begränsas till studielån.</P>
<P class="p1261 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 4.5.12.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 29 a §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen är <SPAN class="ft8">ny </SPAN>och innehåller bestämmelser om förhandsbesked. Frågan har behandlats i avsnitten 4.5.8 och 4.5.15.</P>
<P class="p81 ft7">Av <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>framgår att en enskild efter ansökan ska ha rätt att få ett förhandsbesked i fråga om det finns förutsättningar att lämna studiemedel utöver de ordinarie tidsgränserna med hänsyn till särskilda eller synnerliga skäl enligt 8 § fjärde eller femte stycket eller 8 a § tredje – femte styckena. Ett positivt förhandsbesked är bindande för Centrala studiestödsnämnden i förhållande till den som beskedet angår. Förhandsbeskedet upphör dock att vara bindande om en författningsändring påverkar den fråga som avses i beskedet. Ett förhandsbesked av CSN kan överklagas till Över- klagandenämnden för studiestöd i enlighet med 6 kap. 11 § studie- stödslagen.</P>
<P class="p461 ft7">Enligt <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>ska en ansökan om förhandsbesked enligt första stycket vara skriftlig.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 30 §</P>
<P class="p1272 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om utbetalning av studiemedel. I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>görs några mindre språkliga ändringar.</P>
<P class="p81 ft7">Genom det nya <SPAN class="ft8">femte stycket </SPAN>ges ett bemyndigande till reg- eringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med- dela föreskrifter om att förskott på studielån i vissa fall kan få betalas ut även om det inte är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats.</P>
<P class="p1260 ft7">Frågan har behandlats i avsnitten 4.5.11 och 4.5.12.</P>
<P class="p47 ft17">546</P>
</DIV>
<DIV id="page_542">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">4 kap. 23 §</P>
<P class="p480 ft7">Ändringen i denna paragraf innebär att studielån som har tagits emot för tid då den studerande varit ledig för tillfällig vård av barn eller för närståendevård får skrivas av. Tidigare har bestämmelsen bara medgett att studiemedel som har tagits emot under sjukdom får skrivas av. Därutöver har några språkliga ändringar gjorts.</P>
<P class="p1255 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 6.5.4.</P>
<P class="p1273 ft8">Punkt 8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till studiestödslagen (1999:1395)</P>
<P class="p87 ft7">Ändringen innebär att studielån som den studerande har tagit för studier på gymnasial nivå före den 1 juli 2001 bara kan skrivas av om den studerande uppfyller kravet på att ha tagit studielån för studier på eftergymnasial nivå under minst tre terminer senast den 30 juni 2013.</P>
<P class="p1274 ft7">Frågan har behandlats i avsnitten 4.5.13 och 4.6.</P>
<P class="p123 ft8">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p480 ft25">Frågan om när bestämmelserna bör träda i kraft och övergångs- bestämmelser har behandlats i avsnitt 4.6.</P>
<P class="p1275 ft60"><SPAN class="ft31">9.2</SPAN><SPAN class="ft131">Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p375 ft8">4 §</P>
<P class="p1276 ft7">Paragrafen ändras som en följd av att tilläggsbidrag byter namn till barntillägg.</P>
<P class="p123 ft8">Ikraftträdande</P>
<P class="p1277 ft7">Frågan om när bestämmelsen bör träda i kraft har behandlats i avsnitt 4.6.</P>
<P class="p1278 ft17">547</P>
</DIV>
<DIV id="page_543">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1279 ft60"><SPAN class="ft31">9.3</SPAN><SPAN class="ft131">Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p633 ft8">4 §</P>
<P class="p90 ft7">Paragrafen ändras med anledning av att studiebidrag enligt studie- stödslagen (1999:1395) ska räknas om till ett bidragsgrundande belopp motsvarande 140 procent av studiebidraget vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten.</P>
<P class="p1257 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 6.7.4.</P>
<P class="p103 ft8">Ikraftträdande</P>
<P class="p82 ft7">Frågan om när bestämmelsen bör träda i kraft har behandlats i avsnitt 6.7.4.</P>
<P class="p1280 ft60"><SPAN class="ft31">9.4</SPAN><SPAN class="ft131">Förslaget till lag om upphävande av lag (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p1004 ft7">Lagen upphör att gälla i samband med att motsvarande bestäm- melser förs in i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.</P>
<P class="p1281 ft140"><SPAN class="ft31">9.5</SPAN><SPAN class="ft139">Förslaget till förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655)</SPAN></P>
<P class="p468 ft8">3 kap. 4 §</P>
<P class="p104 ft7"><SPAN class="ft8">Första stycket </SPAN>har ändrats till följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka.</P>
<P class="p56 ft7">I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>definieras vad som avses med 25, 50, 75 och 100 procent av en månad. Antalet månader med studiemedel räknas ut i förhållande till antal sammanhängande dagar i studieperioden, oberoende av när i månaden studierna påbörjas. Studiemedlen som betalas ut avser kalendertid från och med den första dagen i studieperioden.</P>
<P class="p1282 ft17">548</P>
</DIV>
<DIV id="page_544">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">I <SPAN class="ft8">fjärde stycket </SPAN>görs en följdändring med anledning av att det tidigare tredje stycket utgår. Dessutom har en mindre språklig ändring gjorts.</P>
<P class="p16 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.2.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 5 §</P>
<P class="p498 ft7">Paragrafen innehåller bestämmelser om studieresultatprövning.</P>
<P class="p85 ft7">I det nya <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>regleras vad som anses utgöra normal takt vid studier på eftergymnasial nivå. Under de första nio månaderna med studiemedel vid heltidsstudier ska den studerande ha klarat av 62,5 procent av sitt studieåtagande. För studier som därefter bedrivs med studiemedel ska den studerande ha klarat av 75 pro- cent av sitt studieåtagande. Med studieåtagande menas det poängtal eller motsvarande som svarar mot den tid och omfattning som studiemedel har beviljats för. Vid studier på deltid gäller kravet på 62,5 procent i så många månader som svarar mot nio månaders heltidsstudier.</P>
<P class="p93 ft7">I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>ges CSN ett bemyndigande att meddela ytter- ligare föreskrifter om prövning av studieresultat, t.ex. om vilka resultatkrav som ska gälla vid studier på andra utbildningsnivåer.</P>
<P class="p16 ft7">Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.9.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 6 och 7 §§</P>
<P class="p87 ft7">Paragraferna har ändrats med anledning av att den tid för vilken studiemedel får lämnas vid studier på olika utbildningsnivåer numera regleras i olika paragrafer i studiestödslagen (1999:1395). Dessutom har några språkliga ändringar gjorts.</P>
<P class="p65 ft7">I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>i 6 § införs en hänvisning till 3 kap. 12 § studie- stödslagen, eftersom bedömningen av om en utbildning ligger på grundskolenivå eller gymnasienivå även har betydelse för storleken på bidragsandelen.</P>
<P class="p65 ft7">Genom det nya <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>i 6 § ges ett bemyndigande till CSN att meddela närmare föreskrifter om tidpunkten från vilken ytterligare studiemedel får lämnas enligt 3 kap. 8 § andra och tredje styckena studiestödslagen. Frågan har behandlats i avsnitt 4.5.8.</P>
<P class="p1283 ft17">549</P>
</DIV>
<DIV id="page_545">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">3 kap. 6 a §</P>
<P class="p90 ft7">Paragrafen är <SPAN class="ft8">ny </SPAN>och har behandlats i avsnitt 4.5.15. En liknande bestämmelse fanns tidigare i den upphävda förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.</P>
<P class="p55 ft7">I <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>anges att studerande som har ett funktionshinder eller en kronisk sjukdom kan få studiemedel för hel- respektive deltidsstudier även om den studerande inte når upp till de poängtal eller motsvarande som krävs för respektive studietakt, om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl bör anses föreligga om den studerande på grund av sitt funktionshinder inte klarar av att studera de poängtal eller motsvarande som krävs för respektive studietakt, trots att den studerande behöver lägga ner tid motsvarande heltid eller deltid. För att kunna beviljas studiemedel för en högre studietakt än vad poängtal eller motsvarande ger rätt till bör funktionshindret eller sjukdomen vara styrkt genom läkarintyg eller motsvarande. Hur mycket tid den studerande behöver lägga ner på sina studier bör också vara styrkt genom intyg från exempelvis en företrädare för skolan eller sjukvårdspersonal.</P>
<P class="p96 ft7">I det <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>ges CSN ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av paragrafen.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 9 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen, i sin tidigare lydelse upphävs. I stället införs en <SPAN class="ft8">ny </SPAN>paragraf med samma beteckning som innehåller en precisering av hur studiemedel ska beräknas om den studerande parallellt bedriver studier på olika utbildningsnivåer.</P>
<P class="p1257 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 4.5.4.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 11 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen betecknades tidigare 3 kap. 11 d §. Bestämmelsen ändras dels som en följd av att tilläggsbidrag byter namn till barntillägg, dels som en följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka. Därutöver ändras bestämmelsen till följd av att de paragrafer i studiestödslagen till vilka hänvisningar sker har bytt beteckning. Dessutom har några mindre språkliga ändringar gjorts.</P>
<P class="p533 ft17">550</P>
</DIV>
<DIV id="page_546">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">3 kap. 13 §</P>
<P class="p372 ft7">Ändringarna i paragrafen beror dels på att tilläggslån för mer- kostnader byter namn till merkostnadslån, dels på att sådana lån i princip avskaffas vid studier i Sverige, utom vad gäller lån till undervisningsavgifter.</P>
<P class="p65 ft7">I <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>anges att merkostnadslån kan lämnas för under- visningsavgifter samt för personförsäkringar och resor till och från studielandet i samband med studier som helt eller delvis bedrivs utanför Sverige.</P>
<P class="p85 ft7">I det nya <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>framgår att merkostnadslån bara får lämnas om studierna, för vilka merkostnadslånet lämnas, pågår under minst två månader vid studier på heltid. För merkostnadslån som lämnas vid utlandsstudier innebär detta att utlandsstudierna måste pågå under minst två månader vid studier på heltid. Vidare gäller att studierna måste pågå under minst fyra månader vid studier på halvtid och under minst tre månader vid studier på 75 procent av heltid.</P>
<P class="p106 ft7">Ändringen i det <SPAN class="ft8">tredje stycket </SPAN>innebär att merkostnadslån även får lämnas för andra merkostnader än de som avses i första stycket om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl bör exempelvis före- ligga om en studerande har kostnader för särskilt kostsamma resor på grund av ett funktionshinder eller liknande. Begränsningen av rätten till merkostnadslån till studier av viss omfattning gäller inte vid tillämpning av detta stycke.</P>
<P class="p1284 ft7">Paragrafen har behandlats i avsnitt 4.5.6.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 14 §</P>
<P class="p87 ft7">Ändringarna i paragrafen motiveras av att tilläggslån för merkost- nader byter namn till merkostnadslån och av att bemyndigandet till CSN att meddela närmare föreskrifter begränsas till närmare föreskrifter om merkostnadslån enligt 13 § första stycket. Genom bemyndigandet kan CSN t.ex. meddela föreskrifter om med vilka belopp merkostnadslån ska kunna lämnas.</P>
<P class="p1284 ft7">Frågorna har behandlats i avsnitt 4.5.6.</P>
<P class="p1285 ft17">551</P>
</DIV>
<DIV id="page_547">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">3 kap. 16 §</P>
<P class="p104 ft7">Paragrafen har ändrats dels som en följd av att det bara är studie- bidraget som ska minskas om den studerandes inkomst överstiger fribeloppet under ett kalenderhalvår, dels som en följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka. Dess- utom har några mindre språkliga ändringar gjorts.</P>
<P class="p55 ft7">Genom ändringarna i <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>kommer inte bara studieår om exakt 40 veckor att omfattas av bestämmelsen. Även något längre eller kortare studieår kommer att omfattas. Höstterminen ska pågå i fyra till fem månader för att bestämmelsen ska gälla. Hänvisningen till 3 kap. 12 och 12 a §§ studiestödslagen införs som en följd av att studiemedel kan lämnas med olika bidragsandelar och att storleken på studiemedlen vid deltidsstudier regleras i en särskild paragraf.</P>
<P class="p47 ft8">3 kap. 19 §</P>
<P class="p90 ft7">Paragrafen har ändrats som en följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka. CSN ges rätt att meddela närmare föreskrifter om beräkning av belopp vid studier på deltid och del av månad. I paragrafen införs även ett bemyndigande till CSN att meddela närmare föreskrifter om beräkning av bidragsandel till en studerande som samtidigt bedriver studier i utbildningar som ger rätt till studiemedel med olika bidragsandelar. Dessutom har en mindre språklig justering gjorts.</P>
<P class="p1286 ft7">Paragrafen har behandlats i avsnitt 4.5.4.</P>
<P class="p103 ft8">3 kap. 21 §</P>
<P class="p90 ft25"><SPAN class="ft32">Första stycket </SPAN>har upphävts till följd av att samma regler om studie- omfattning ska gälla för studier i och utanför Sverige.</P>
<P class="p81 ft7">I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>görs några språkliga följdändringar med anled- ning av att första stycket har upphävts. Dessutom införs ett för- tydligande att bestämmelsen inte gäller utländska medborgare som ska jämställas med svenska medborgare enligt 1 kap. 4 § första och andra styckena och 5 § första stycket studiestödslagen.</P>
<P class="p1257 ft7">Frågorna har behandlats i avsnitten 4.5.2 och 4.5.11.</P>
<P class="p1287 ft17">552</P>
</DIV>
<DIV id="page_548">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">3 kap. 25 §</P>
<P class="p480 ft7">Genom ändringen i <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>upphör bemyndigandet till CSN att meddela ytterligare föreskrifter om beräkning och utbetalning av studiemedel för studier utomlands. Rätten att meddela sådana föreskrifter för studier både i Sverige och utomlands framgår i stället av 3 kap. 19 § och 3 kap. 39 § andra stycket. Dessutom har några språkliga ändringar gjorts.</P>
<P class="p75 ft8">3 kap. 26, 28, 29 och 32 §§</P>
<P class="p87 ft7">Paragraferna har ändrats med anledning av att det ska vara möjligt att få studiemedel under sjukdom när den studerande är halvt oförmögen att bedriva sina studier. Därutöver har några mindre språkliga ändringar gjorts.</P>
<P class="p1255 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 6.4.5.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 37 §</P>
<P class="p384 ft7">Paragrafen har ändrats som en följd av att studiemedel ska beräknas per månad i stället för per vecka. Ändringen innebär att studie- medel kan beviljas för högst en månad (30 dagar) före den dag då ansökan kom in till CSN. Dessutom har en språklig ändring gjorts.</P>
<P class="p1255 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 4.5.2.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 39 §</P>
<P class="p87 ft7">Genom ändringarna i <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>anges att studiemedel som huvudregel betalas ut månadsvis i efterskott. En hänvisning införs till den nya 39 a § som reglerar förskott av studielån.</P>
<P class="p1255 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 4.5.12.</P>
<P class="p123 ft8">3 kap. 39 a §</P>
<P class="p480 ft7">Paragrafen är <SPAN class="ft8">ny </SPAN>och innehåller bestämmelser om förskott av studielån. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.5.12.</P>
<P class="p85 ft7">I <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>anges att förskott på studielån får lämnas med ett belopp som motsvarar studiemedel enligt 3 kap. <NOBR>11<SPAN class="ft34">-</SPAN>12</NOBR> a §§ för</P>
<P class="p568 ft17">553</P>
</DIV>
<DIV id="page_549">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">högst två månader, dvs. med ett belopp som motsvarar så mycket ordinarie studiebidrag och ordinarie studielån som två månaders studier ger rätt till beroende på studieomfattning. Sådant förskott kan dock bara lämnas med högst så mycket studielån som har beviljats. Därutöver kan merkostnadslån enligt 13 § betalas ut i förskott. Förskott lämnas efter begäran av den studerande och kan beviljas under varje period den studerande ansöker om studiemedel.</P>
<P class="p55 ft7">Av <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>framgår att förskott på studielån får betalas ut innan studierna har påbörjats, om studierna helt eller delvis ska bedrivas utomlands. Förskott vid studier som enbart bedrivs i Sverige får däremot inte betalas ut förrän studierna har påbörjats, eller förrän det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats i enlighet med 3 kap. 30 § studie- stödslagen.</P>
<P class="p71 ft25">I paragrafens <SPAN class="ft32">tredje stycke </SPAN>ges ett bemyndigande till CSN att meddela närmare föreskrifter om utbetalning och avräkning av förskott.</P>
<P class="p481 ft8">4 kap. 10 och 11 §§</P>
<P class="p104 ft7">Genom ändringarna i paragraferna införs en rätt till avskrivning av studielån som någon har fått vid ledighet för tillfällig vård av barn och vid ledighet för vård av närstående. Samma regler om karenstid ska gälla som för studielån som lämnats för en sjukperiod. Vidare ska samma karenstid, 30 dagar, gälla för avskrivning av studielån vid halv studieoförmåga som vid hel studieoförmåga. Perioder under vilken någon har fått studielån vid ledighet för tillfällig vård av barn eller vid ledighet för vård av närstående ska jämställas med sjukperioder. I 11 § tas hänvisningen till 12 § bort, i och med att 12 § upphävs. Dessutom har en mindre språklig ändring gjorts.</P>
<P class="p1286 ft7">Frågorna har behandlats i avsnitten 6.4.5 och 6.5.4.</P>
<P class="p103 ft8">6 kap. 1 §</P>
<P class="p104 ft7">Ändringen i paragrafen är en följdändring av att det ska vara möjligt att få studiemedel under sjukdom när den studerande är halvt oförmögen att bedriva sina studier. Detsamma ska gälla för tid då den studerande är halvt oförmögen att bedriva sina studier p.g.a. att det studerande är att anse som smittbärare enligt lagen</P>
<P class="p1175 ft17">554</P>
</DIV>
<DIV id="page_550">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td385"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">(1989:225) om ersättning till smittbärare och på grund av beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) i andra fall än som avses i 3 kap. 8 eller 10 § smittskyddslagen eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. Därutöver har en mindre språklig ändring gjorts.</P>
<P class="p1255 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 6.4.5.</P>
<P class="p123 ft8">6 kap. 5 §</P>
<P class="p367 ft7">Paragrafen ändras med anledning av att expeditionsavgiften för debitering av årsbelopp höjs. Dessutom har en mindre språklig ändring gjorts.</P>
<P class="p16 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 5.3.6.</P>
<P class="p123 ft8">6 kap. 13 §</P>
<P class="p372 ft7">Som en följd av att studiemedel inte längre ska kunna lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas sjukpenning, införs en skyldighet för Försäkringskassan att lämna uppgifter om sjuk- penning till CSN och Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Sjukpenning beräknad enligt principerna om s.k. <NOBR>studietids-SGI</NOBR> omfattas inte av uppgiftsskyldigheten, eftersom sådan sjukpenning inte omfattas av samordningsbestämmelsen. Skyldigheten att lämna uppgifter om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 4 kap. 12 § tas bort i och med att 4 kap. 12 § upphävs. Av denna anledning görs även en redaktionell ändring av paragrafen.</P>
<P class="p1271 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 6.4.5.</P>
<P class="p1288 ft32">Punkt 10 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till studiestödsförordningen (2000:655)</P>
<P class="p60 ft7">En ny punkt införs i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen med anledning av att expeditions- avgiften för debitering av årsbelopp höjs för lån som tagits före den 1 juli 2001.</P>
<P class="p1289 ft7">Frågan har behandlats i avsnitt 5.3.6.</P>
<P class="p1290 ft17">555</P>
</DIV>
<DIV id="page_551">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p1004 ft7">Frågan om när bestämmelserna bör träda i kraft och övergångs- bestämmelser har behandlats i avsnitten 4.6 och 5.3.6.</P>
<P class="p1291 ft60"><SPAN class="ft31">9.6</SPAN><SPAN class="ft131">Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1988:1381) om ändring i studiestödsförordningen (1973:418)</SPAN></P>
<P class="p104 ft7">Punkten 1 a i övergångsbestämmelserna till ändringsförordningen ändras med anledning av att expeditionsavgiften för debitering av preliminär avgift höjs till 200 kronor och att expeditionsavgiften för debitering av kvarstående avgift höjs till 100 kronor för varje avgiftsår som sådana avgifter debiteras. Därutöver har några mindre språkliga justeringar gjorts. Frågan har behandlats i avsnitt 5.3.6.</P>
<P class="p69 ft8">Ikraftträdande</P>
<P class="p104 ft25">Frågan om när bestämmelsen bör träda i kraft har behandlats i avsnitt 5.3.6.</P>
<P class="p1292 ft17">556</P>
</DIV>
<DIV id="page_552">
<P class="p48 ft11">Reservationer och särskilda yttranden</P>
<P class="p1293 ft68">Reservation av Caroline Helmersson Olsson (s), Rossana Dinamarca (v) och Lage Rahm (mp)</P>
<P class="p1294 ft12">Tilläggslån</P>
<P class="p880 ft7">I grunden ser vi positivt på kommitténs förslag att utöka den grupp som kan få tilläggslån i studiemedelsystemet. Detta gör att syste- met blir mer flexibelt och kan underlätta för studerande som drabbas av exempelvis tillfälliga utgifter.</P>
<P class="p266 ft7">Förslaget innehåller dock en försämring för den grupp som har rätt att ta tilläggslånen idag. Vid införandet av tilläggslånen fram- hölls att studiestödet får en god rekryteringseffekt och skulle det göra det möjligt för personer ur olika samhällsgrupper och med varierande livssituation att börja studera. Det konstaterades att många vuxna studerande har en annan situation än ungdomsstude- rande. Studerande som har varit yrkesverksamma och är 25 år eller äldre har i dag en möjlighet att få tilläggslån under längst tre år.</P>
<P class="p1295 ft7">Kommittén lägger nu förslag att denna möjlighet ska gälla alla under längst två år. Detta innebär att tilläggslånens rekryterande funktion minskar. Många högskoleutbildningar sträcker sig över just tre år. För att uppmuntra yrkesverksamma och arbetslösa att söka till högskolan är det rimligt att tilläggslån, för att begränsa minskningen av den disponibla inkomster, sträcker sig över tre år. Att ta upp tiden det bör ta att hitta ett billigare boende, som majoriteten i kommittén gör, är och kan inte vara någon väg- ledande faktor för antalet år som rätten till tilläggslån ska finnas.</P>
<P class="p1296 ft17">557</P>
</DIV>
<DIV id="page_553">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1297 ft12">Kommitténs förslag om fortsatt utredning av tilläggslån via bankerna</P>
<P class="p70 ft7">Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet delar inte upp- fattningen att möjligheten att överföra ansvaret för tilläggslån till bankerna ska utredas vidare. De starka argument som talar emot att lägga över andra delar av studiemedelssystemet till bankerna gäller även tilläggslånen. Kommittén tar främst upp två argument; ökad flexibilitet, samt att detta skulle kunna ”innebära att relationerna mellan studerande och banker stärks”. Avseende det första argu- mentet kan flexibilitet – såväl rörande belopp och tidsgränser för utnyttjande och återbetalning – uppnås genom att sådana direktiv ges till CSN för att få den effekt man önskar. Avseende det andra argumentet är det inte statens ansvar att stärka bankernas kund- relationer eller ge incitament för bankerna att utveckla olika erbjudanden till studenter – det är en rent affärsmässig fråga för bankerna. När det gäller studiemedelssystemet måste nyttan för de studerande sättas i främsta rummet, därför kan inte heller lån- tagarnas och bankernas nytta likställas i formuleringen av ett sådant uppdrag.</P>
<P class="p1070 ft12">Studerande och <NOBR>a-kassa</NOBR></P>
<P class="p90 ft7">I riksdagens tillkännagivande med anledning av utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU5 om att en studiesocial utredning skulle tillsättas sägs att studiestödssystemets samspel med bl.a. arbetslös- hetsförsäkringen är angeläget att kartlägga. Vidare talas om att utredningen också bör föreslå lösningar på problem som identifie- rades i den föregående studiesociala utredningen <SPAN class="ft8">Studerande och trygghetssystemen </SPAN>(SOU 2003:130). I denna utredning konstateras t.ex. att regelverket för arbetslöshetsförsäkringen är otydligt vilket leder till svårigheter att tolka och tillämpa det särskilt i frågor om när studierna anses vara avslutade och vad gäller ersättning vid deltidsstudier.</P>
<P class="p91 ft7">I direktiven till den studiesociala kommittén menar emellertid regeringen att det inte längre finns några gränsdragningsproblem mellan studiemedelssystemet och arbetslöshetsförsäkringen som en följd av borttagandet av studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäk- ringen och att möjligheten att få <NOBR>a-kassa</NOBR> under ferier har avskaffats.</P>
<P class="p1298 ft17">558</P>
</DIV>
<DIV id="page_554">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Vi anser till skillnad från regeringen att det hade varit motiverat att utreda studiestödssystemets samspel med arbetslöshetsförsäk- ringen och att det finns flera skäl till detta. Regeringens föränd- ringar av arbetslöshetsförsäkringen har möjligen skapat tydligare gränser, men det har snarare fått till följd att samspelet med studiemedelssystemet har försämrats och detta borde ha analyse- rats av utredningen. I förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen, som regeringen har genomfört, ingår också en förkortning av den överhoppningsbara tiden från sju till fem år vilket bland annat kan påverka studerande. Detta bör ha förändrat samspelet till studie- medelsystemet och är därför något utredningen borde ha tittat på. Dessutom torde de problem som den förra studiesociala utred- ningen konstaterade fanns, fortfarande vara intressanta att analyse- ra och försöka lösa.</P>
<P class="p1299 ft17">559</P>
</DIV>
<DIV id="page_555">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1300 ft60">Reservation av Caroline Helmersson Olsson (s) och Rossana Dinamarca (v)</P>
<P class="p468 ft12">Avskrivning av lån för högskolebehörighetsgrundande studier</P>
<P class="p104 ft7">I kommitténs underlag fastställs att möjligheten till avskrivningen av lån för behörighetsgivande studier faktiskt används. Att möjlig- heten, som kommittén skriver, kanske inte är känd för alla stude- rande som skulle kunna få avskrivning på sina lån finner vi ej belagt och är inte skäl nog för att avskaffa möjligheten.</P>
<P class="p56 ft7">I utredningen konstateras att den rekryterande effekten av studiemedel är störst för äldre, för dem som läser på gymnasial nivå och för dem som har föräldrar med kort utbildning. Dessutom tycks människor med sämre ekonomi ha mindre benägenhet att låna. Vi befarar att dessa studerande inte kommer att uppfatta de förbättringar av studiemedlen som föreslås som tillräckliga för att kompensera för de delar som blir sämre. Risken är med andra ord att de väljer bort studier med en svagare ställning på arbets- marknaden som följd. Vi behöver också höja utbildningsnivån och kompetensen inom yrkeslivet och måste därför motverka den sociala snedrekryteringen inom utbildningsväsendet.</P>
<P class="p71 ft7">Att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan är en mycket viktig uppgift. Att alla medborgare oavsett bakgrund ser högre studier som ett alternativ ökar både jämlikheten och kvali- teten bland de sökande. Det är dock en mycket svår politisk utmaning att bryta den sociala snedrekryteringen. Trots en lång- samt positiv utveckling är det svårt att nå några större genombrott i statistiken med enskilda åtgärder. Den argumentation som kommittén använder mot möjligheten för avskrivning av lån har använts även när det gäller borttagandet av andra åtgärder för att minska snedrekryteringen (till exempel <NOBR>25:4-regeln)</NOBR> – om de analyseras isolerat en och en är det svårt att hävda att de är effektiva på makronivå. Om man däremot gör en sammantagen analys - kan olika åtgärder sammantaget minska den sociala snedrekryteringen – kan slutsatsen bli annorlunda.</P>
<P class="p791 ft7">En annan relevant parallell mellan borttagandet av <NOBR>25:4-regeln</NOBR> och argumentationen för avskrivning av dessa lån är att man flaggar för att andra åtgärder kan bli aktuella, men i någon annan form. Vi ser dock risken, som vi anser skett i tidigare fall, att ambitionsnivån för att föreslå nya åtgärder för att öka rekryteringen till högre utbildning är låg.</P>
<P class="p105 ft17">560</P>
</DIV>
<DIV id="page_556">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Vi är därför inte beredda att avskaffa denna möjlighet med mindre än att motsvarande riktade insatser föreslås.</P>
<P class="p123 ft12">Ändring i bostadsbidraget</P>
<P class="p60 ft7">I den studiesociala utredningen har kommittén föreslagit en besparing gällande bostadsbidragen med cirka 90 miljoner kronor. I kapitel 6 <SPAN class="ft8">Studiemedlen och trygghetssystemen </SPAN>föreslår kommittén att studiebidraget även fortsatt ska räknas som inkomst vid pröv- ningen av rätten till bostadsbidrag. Studiebidraget ska dock räknas upp så att bidragets storlek motsvarar en skattepliktig inkomst, dvs. bidraget multiplicerat med 1,4 bör ge den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag.</P>
<P class="p64 ft7">Vi vänder oss starkt emot denna besparing eftersom det drabbar de personer som redan i dag har det tuffast ekonomiskt. Bostads- bidraget är ett träffsäkert instrument för de personer och familjer med låga inkomster som behöver ett extra stöd för att få ett drägligt boende. För många ensamstående föräldrar, som också ska ha möjlighet att studera, är bostadsbidraget en viktig inkomst för att få sin ekonomi att gå ihop. Vi anser att det är en oacceptabel lösning ur ett fördelningspolitiskt perspektiv då det är de som har det tuffast som får betala för en studiemedelshöjning.</P>
<P class="p78 ft7">Kommittén kommer också till samma slutsats och skriver bland annat följande: ” kvinnor är relativt sett oftare ensamstående med barn och en starkare inkomstprövning av bostadsbidraget medför att den ekonomiska förbättringen för barnfamiljer inte blir lika stor som för övriga studerande.” Samtidigt som vi vet att det är just ensamstående mammor som i dag försöker komplettera sin utbild- ning eller vidareutbilda sig som har det svårt att få sin ekonomi att gå ihop. I de fördelningspolitiska konsekvensanalyser som kom- mittén har kommit fram med så ser vi tydligt att det är just den gruppen som är de stora förlorarna på kommitténs förslag. Därför reserverar vi oss mot detta förslag.</P>
<P class="p1301 ft17">561</P>
</DIV>
<DIV id="page_557">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft31">Reservation av Rossana Dinamarca (v) och</P>
<P class="p1302 ft31">Lage Rahm (mp)</P>
<P class="p633 ft12">Karenstid</P>
<P class="p104 ft7">Även studenter blir sjuka, men socialförsäkringssystemet är inte uppbyggt med studenter i åtanke. Grunden för sjukförsäkringen är att den ska vara en ersättning för inkomstbortfall från förvärvs- arbete vid sjukdom. Om man inte förvärvsarbetar har man således inte rätt till ersättning.</P>
<P class="p56 ft7">För studenter som uppbär studiemedel från CSN gäller att man under längre sjukdom kan få behålla studiemedlet utan krav på motprestation. Första sjukdagen ska man anmäla sjukdom till För- säkringskassan. När man sjukanmält sig får man en ersättning som motsvarar bidragsdelen i studiemedlet. Denna ersättning räknas inte in i det totala antal veckor som man kan få studiemedel för. Man förverkar alltså inte sin framtida rätt till bidrag under sjuk- domstiden. Efter 14 dagars sjukdom krävs läkarintyg. När man passerat 30 dagars sjukskrivning efterskänks lånet på de efterföljan- de dagarna. Det betyder att man efter 30 dagar får en ersättning på samma nivå som studiemedlet.</P>
<P class="p91 ft7">Studenter finansierar sin sjukdom delvis med lån. Nuvarande system innebär i princip att en student vid sjukdom har 30 karens- dagar (för huvuddelen av sin inkomst) att jämföra med förvärvs- arbetande som har en. Vi anser att denna ”karenstid” ska kortas till 14 dagar, med samma krav på läkarintyg efter 14 dagar. En halverad karenstid en viktig trygghetsreform för Sveriges studenter. Kost- naderna för en sådan reform är i sammanhanget marginella.</P>
<P class="p1303 ft17">562</P>
</DIV>
<DIV id="page_558">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft31">Reservation av Caroline Helmersson Olsson (s)</P>
<P class="p375 ft12">Barntillägget</P>
<P class="p384 ft7">Kommittén har utvärderat tilläggsbidraget för studerande med barn och funnit att det har varit en bidragande orsak till att den ekono- miska situationen för studerande med barn har förbättrats. Kom- mittén föreslår att barntillägget ska lämnas med samma belopp som gäller idag. Mot bakgrund av att studerande med barn har sämre ekonomi än studerande utan barn, borde denna grupp blivit högt prioriterad av den studiesociala kommittén. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att förbättra den ekonomiska situationen för studerande som har barn eller får barn under studietiden och anser att barntillägget bör höjas.</P>
<P class="p1304 ft17">563</P>
</DIV>
<DIV id="page_559">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft31">Reservation av Rossana Dinamarca (v)</P>
<P class="p633 ft12">Höjt studiemedel</P>
<P class="p104 ft7">Kunskap är en demokratisk rättighet och högskoleutbildning måste därför vara tillgänglig för alla. För Vänsterpartiet är det en viktig målsättning att bredda rekryteringen till högskolan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska den sociala snedrekryteringen är att skapa ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet. Det är också en nödvändig förutsättning för att kunna studera på heltid och därmed kunna skapa en utbildning av hög kvalitet.</P>
<P class="p117 ft7">Sverige hade under lång tid ett relativt generöst studiestöd, som dessutom genomgick kontinuerliga förbättringar. Detta hade positiva effekter och innebar att den sociala snedrekryteringen vid högskolan minskade. Denna utveckling har brutits eftersom studie- medlen har förlorat i värde och inte längre täcker studenters levnadsomkostnader.</P>
<P class="p57 ft7">Enligt beräkningar som har utförts av Sveriges förenade studentkårer (SFS) så hade en studerande 2003 med studiemedel 22 procent lägre köpkraft, i förhållande till konsumentprisindex, än en studerande med studiemedel 1980. Föreningssparbankens insti- tut för privatekonomi har visat att studenter har fått en standard- sänkning med drygt 40 procent mellan 1989 och 2004 inte minst beroende på ökade boendekostnader. I Social rapport 2006 kon- staterar Socialstyrelsen att antalet fattiga studerande har ökat från en sjundedel till en femtedel mellan 1991 och 2003. Institutet för privatekonomi (Swedbank) konstaterar att för studerande boende i korridorrum med studiemedel och bostadsbidrag har den dispo- nibla inkomsten visserligen ökat med ungefär 500 kronor i månaden mellan 1991 och 2006. Men efter det att nödvändiga levnadsomkostnader är betalda har summan som är kvar sjunkit med 356 kronor per månad. Studerande utan bostadsbidrag har 1 040 kronor mindre efter det att de nödvändiga utgifterna är betalda. Siffrorna visar på ett akut behov av en förstärkning av studenters ekonomi.</P>
<P class="p791 ft7">I den ekonomiska vårpropositionen för 2006 höjdes studie- medlen med 300 kronor. Majoriteten i den Studiesociala kom- mittén föreslår nu en höjning med ytterligare 400 kronor vilket givetvis är positivt, men långt ifrån Vänsterpartiet ursprungliga krav, som var en höjning på 1 500 kronor/månad. Vi står fort-</P>
<P class="p122 ft17">564</P>
</DIV>
<DIV id="page_560">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft7">farande fast vid detta krav och föreslår därför att studiemedlen ska höjas med ytterligare 1 200 kronor/månad. Det motsvarar ett total- belopp på 89 180 kronor vid 40 veckors heltidsstudier år 2009. För att minska de studerandes skuldsättning och därmed öka den rekryterande effekten av studiemedlen är det dessutom angeläget att öka bidragsdelen. Vänsterpartiet föreslår därför att hela studie- medelshöjningen ska utgöras av bidrag och att bidragsdelen sålunda ska utgöra cirka 42,4 procent av totalbeloppet för eftergymnasiala studier.</P>
<P class="p75 ft12">Maximitider</P>
<P class="p480 ft7">Längden på en utbildning bestäms av vilka mål som finns för utbildningen vilket i sin tur är beroende av vilka behov av kun- skaper det finns i ett samhälle. Högskolan innehåller ett stort antal olika utbildningar, som på ett eller annat sätt svarar mot en efterfrågan. Högskolan är dessutom organiserad så att det finns stora möjligheter för en studerande att själv påverka sin utbild- ningsgång utifrån rent personliga motiv och behov. Ett generellt studiestödssystem ska vara anpassat till alla utbildningar oavsett längd och studenter som läser längre utbildningar ska inte sär- behandlas. De som t.ex. läser till läkare eller har för avsikt att ta en masterexamen måste ha samma möjligheter att kunna planera sina studier och även ha chans att komma igen efter felval eller miss- lyckade tentor. Vänsterpartiet reserverar sig därför mot förslaget att ställa särskilda villkor för att bevilja studiemedel längre än fyra år.</P>
<P class="p616 ft7">Vi anser att ett studiemedelssystem som ger ekonomiska förutsättningar att studera på heltid är det överlägset bästa sättet att använda studiestödet för att korta bruttostudietiderna. Dock tror vi att förbättringar av högskolans organisation skulle få ännu bättre genomslag, exempelvis förstärkt studie- och yrkesvägledning och mer resurser till undervisningen. Det bör också påpekas att studietiderna även påverkas av strukturella företeelser utanför hög- skolans och de enskilda studenternas kontroll såsom ekonomiska konjunkturer och läget på arbetsmarknaden. Förslaget att villkora studiemedlet under utbildningens gång kommer möjligen att leda till kortare studietider för en liten grupp studenter. Det sker emellertid till priset av att fler väljer kortare utbildningar, ökad social snedrekrytering till de längre utbildningarna, fler avhopp och</P>
<P class="p852 ft17">565</P>
</DIV>
<DIV id="page_561">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">oavslutade studier samt en sämre psykosocial hälsa på grund av ökad stress.</P>
<P class="p81 ft7">Vi menar också att bildning är minst lika viktigt som utbildning och att studiemedelssystemet även ska ge utrymme för det förra. Det måste vara möjligt för högskolorna att erbjuda och t.o.m. upp- muntra studenterna att läsa kurser och ämnen som ligger vid sidan av programmålen.</P>
<P class="p71 ft7">Då en del utbildningar, med anledning av Bolognaprocessen, blivit längre anser Vänsterpartiet dessutom att den möjliga tiden med studiemedel bör utökas med ytterligare ett år eller två ter- miner till totalt 14 terminer.</P>
<P class="p97 ft12">Studieresultat</P>
<P class="p70 ft7">Det är viktigt att kunna planera sina studier och därför ska studie- medelssystemet vara förutsägbart och rättssäkert för de studerande. Samtidigt bör det finnas en viss flexibilitet som tar hänsyn till oförutsedda händelser och förhållanden av tillfällig karaktär, som kan påverka möjligheten att bedriva studier. Dessa två perspektiv, som ibland inte är helt förenliga, är särskilt tydliga i frågor som rör studietakt och bedömning av studieresultat. Förslaget att flytta de konkreta bestämmelserna om prövning av studieresultat från CSN:s regelverk till studiestödsförordningen anser vi ökar tydlig- heten. Däremot är det mer osäkert om förslaget till nya regler inne- bär att systemet är tillräckligt flexibelt.</P>
<P class="p91 ft7">Det finns en viktig poäng med regeln om att det räcker att ta hälften av sina poäng för att få fortsatta studiemedel under förutsättning att den studerande har nått upp till ett studieresultat på 75 procent under hela utbildningstiden. Denna regel gör det möjligt för de studerande att ha höga målsättningar under den viktiga slutfasen av studierna, som oftast innebär att skriva en upp- sats eller genomföra ett projektarbete. Dessa kurser och moment har oftast en avgörande betydelse för att nå målen med en utbild- ning. Till skillnad från vanliga kurser är det också svårt att förut- säga vilka hinder och problem som kan uppstå under arbetets gång.</P>
<P class="p91 ft7">Det nuvarande systemet är inte bara mer flexibelt utan faktiskt också tydligare och lättare att tillämpa än vad en bedömning av varje enskild students särskilda skäl kommer att vara. Det underlag som presenteras är dessutom otillräckligt för att kunna bedöma följderna av den föreslagna förändringen. Det saknas bl.a. en analys</P>
<P class="p105 ft17">566</P>
</DIV>
<DIV id="page_562">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1033 ft7">av vad som händer/kommer att hända med dem som inte beviljas mer studiemedel.</P>
<P class="p1031 ft12">Anslaget till CSN</P>
<P class="p880 ft7">CSN:s effektiviseringsarbete har varit relativt framgångsrikt under senare år. Bland annat är det en av de myndigheter som har kommit längst med digitalisering. Handläggningstiderna, som tidigare har kritiserats som allt för långa, bedöms nu tillfredsställande av kom- mittén. För många studerande är utvecklingen av <NOBR>e-tjänsterna</NOBR> till- fredställande. Den digitala klyftan i samhället är dock stor och många studerande på grund- och gymnasial nivå kommer även i framtiden att behöva personlig kontakt med handläggare. Det- samma kan komma att gälla studerande vid Yrkeshögskolan och annan eftergymnasial yrkesutbildning. Vi ifrågasätter därför om verksamheten kan effektiviseras ytterligare utan att det går ut över servicen till de studerande och ser därför inte det rimliga i att minska anslaget till CSN.</P>
<P class="p1305 ft17">567</P>
</DIV>
<DIV id="page_563">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft31">Reservation av Lage Rahm (mp)</P>
<P class="p633 ft12">Studiemedel</P>
<P class="p90 ft7">I kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>föreslår Studiesociala kommittén att studiemedlen ska höjas med 400 kronor. Vidare görs bedömningen att studiemedlen skulle behöva höjas med ytterligare 300 kronor. Detta är välkomna förslag men långtifrån tillräckliga. Kommitténs metoder att få fram vilka belopp som krävs har också en hel del brister.</P>
<P class="p71 ft7">I likhet med många andra anser vi i Miljöpartiet att studie- medlen måste höjas med minst 900 kr. En höjning riskerar dock att även öka skuldsättningen hos de studerande, för många blir denna väldigt hög. Vi har därför i våra budgetförslag sedan valet 2006 föreslagit en höjning av studiemedlets bidragsdel med 900 kronor.</P>
<P class="p55 ft7">Jag menar att även Studiesociala kommittén borde ha föreslagit en höjning av studiemedlets bidragsdel med 900 kronor för de högskolestuderande samt en höjning med 900 kronor för de stude- rande på grundläggande nivå med en <NOBR>80-procentig</NOBR> bidragsnivå samt en höjning för de studerande på gymnasial nivå med hälften bidrag. För högskolestuderande skulle detta innebära att bidragsdelen nådde upp till drygt 40 procent. Jag reserverar mig därmed till förmån för vårt förslag.</P>
<P class="p69 ft12">Begränsad tid med studiemedel på högskolan</P>
<P class="p90 ft7">Kommittén föreslår i kapitel 4 <SPAN class="ft8">Ett enklare studiemedelssystem </SPAN>att den generella tiden med studiemedel i högskolan ska begränsas från sex till fyra år. Det ska bli möjligt med förlängning om man tagit en kandidatexamen eller tagit motsvarande tre års poäng på ett pro- gram som är längre än tre år. Vidare föreslår kommittén att det under vissa förutsättningar ska vara möjligt att få studiemedel i ytterligare upp till ett år.</P>
<P class="p71 ft7">Det sistnämnda förslaget om att under vissa förutsättningar få studiemedel ett sjunde år stödjer jag helt. Det som är problematiskt är att kommittén föreslår att den allmänna möjligheten till studie- medel i sex år kraftigt begränsas. Många kommer säkert kunna få ut de sista två åren också, men begränsningen gör studiemedels- systemet mindre flexibelt och riskerar att förstöra människors studiemöjligheter.</P>
<P class="p1262 ft17">568</P>
</DIV>
<DIV id="page_564">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft7">Själva poängen med förslaget är att människor i vissa fall ska begränsas i sin möjliga tid att studera, från sex till fyra år. Hade kommittén velat att alla människor skulle få förlängt hade det varit mycket lättare och mindre administrativt tungt att låta alla få de sex åren.</P>
<P class="p85 ft7">Som förslaget ser ut nu riskerar människor, som läst mer än ett år på ett program, att inte kunna välja om och läsa ett annat program med studiemedel. Människor som tidigare tagit ut något år med studiemedel kommer inte senare i livet kunna läsa en utbildning på högskolan med studiemedel.</P>
<P class="p64 ft7">Förslaget ger få positiva effekter, men skapar desto fler problem och jag vill därför reservera mig mot förslaget om en begränsning till fyra år. Förslaget om en utökning i vissa fall till sju år står jag bakom.</P>
<P class="p501 ft12">Studerande kan få barn under studietiden</P>
<P class="p76 ft7">Kommittén har valt att inte närmare gå in på situationen för de studerande som får barn under studietiden och inte sedan tidigare har en upparbetad SGI. Dessa hamnar på grundnivån i föräldra- försäkringen och får därför så lite som 180 kronor per dag. Det är i Sverige i dag knappast möjligt att överleva på så lite. Även om man tar ut ersättningen 7 dagar i veckan blir det ändå bara 5 400 kronor i månaden innan skatt och ungefär 4 200 i månaden efter skatt. Detta är inte en rimlig levnadsnivå. Även om den inte bara gäller studerande är det i allra högsta grad ett relevant problem för just studenter eftersom dessa väljer att studera istället för att arbeta. Hade de valt att arbeta istället hade deras villkor sett radikalt annorlunda ut.</P>
<P class="p124 ft7">Jag anser att kommittén borde ha valt att åtminstone göra bedömningen att detta inte är en rimlig situation och att en lösning behöver genomföras snarast och vill reservera mig mot att så inte har gjorts.</P>
<P class="p65 ft7">Det finns ett flertal olika lösningar på problemet. En lösning skulle kunna vara att i likhet med studerande som blir sjuka får de studerande möjligheten att behålla sitt studiemedel under tiden de är föräldralediga. En annan möjlighet skulle kunna vara att göra studiemedlen sjukpenninggrundande, åtminstone i så motto att det blir möjligt att få föräldrapenning med utgångspunkt i studie-</P>
<P class="p608 ft17">569</P>
</DIV>
<DIV id="page_565">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">medlen. I det senare fallet kan procentsatser behöva justeras då ersättningen annars riskerar att bli olyckligt låg.</P>
<P class="p103 ft12">Studier skyddsvärda</P>
<P class="p70 ft8"><SPAN class="ft7">Kommittén har i kapitel 6 </SPAN>Studiemedlen och trygghetssystemen <SPAN class="ft7">valt att lyfta upp problemet med att studerande som låter bli att ta studiemedel för en kort tid riskerar att bli av med sin upparbetade SGI från tiden innan studierna. Förslaget som läggs är att under den studerandes studietid ska förutom den tid då studiemedel tas även maximalt 4,5 månader kunna skyddas.</SPAN></P>
<P class="p71 ft7">Förslaget är ett steg i rätt riktning. Den rimliga utgångspunkten är dock att det inte är tagande av studiemedel som är skyddsvärt utan studier. Alltså borde alla som studerar på heltid kunna få sin SGI skyddad oavsett om de tar studiemedel eller inte. Argumentet mot detta anser kommittén att det är svårövervakat och att den kontroll CSN gör för att se att man faktiskt studerar är mer effektiv än vad alternativen skulle vara.</P>
<P class="p55 ft7">Jag vänder mig emot denna argumentation eftersom även andra än CSN skulle kunna genomföra samma kontroll som CSN gör. Det som kvarstår är bara de studerandes studieförsäkringar. Det som dock lätt glöms bort är att SGI egentligen bara behöver fast- ställas i efterhand och då skulle det kunna ligga på den studerande att visa att denne varit studerande under den tid den studerande vill åberopa som skyddad. Utdrag ur LADOK skulle kunna stödja dessa uppgifter.</P>
<P class="p117 ft7">Sammantaget tycker jag att argumentationen på denna punkt är för svag och att fördelarna med att göra studierna och inte tagande av studiemedel som det som skyddas överväger och vill därför reservera mig till förmån för detta.</P>
<P class="p1306 ft17">570</P>
</DIV>
<DIV id="page_566">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1194 ft31">Särskilt yttrande av Rossana Dinamarca (v) och</P>
<P class="p1307 ft31">Lage Rahm (mp)</P>
<P class="p1308 ft12">Studier utomlands</P>
<P class="p880 ft7">Kommittén har föreslagit ett mer enhetligt och lättfattligt system för tilldelande av studiemedel för studenter som läser utomlands. Förslaget har många förtjänster men jag anser att förslaget inte är tillräckligt väl utrett. Hur stora blir problemen för de studerande som får se sina ersättningar kraftigt sänkta? Går det att överleva i dessa länder på de föreslagna beloppen? Hur blir det vid kraftiga valutasvängningar eller hög inflation i de studieländerna?</P>
<P class="p881 ft7">Innan förslaget genomförs behöver konsekvenserna utredas på ett mer heltäckande sätt.</P>
<P class="p1309 ft17">571</P>
</DIV>
<DIV id="page_567">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft31">Särskilt yttrande av Rossana Dinamarca (v)</P>
<P class="p1310 ft12">Höjd bidragsdel med studielön som mål</P>
<P class="p104 ft7">I våra reservationer föreslår vi att bidragsdelen i studiemedlen ska höjas för alla studerande. För att studiestödssystemet ska bli rättvist och därigenom kunna motverka social snedrekrytering på ett bättre sätt behöver det förändras i grunden. Målet bör därför vara att införa studielön och jämställa studier med arbete. En investering i studielön åt de som studerar måste på sikt anses vara både ekonomiskt och socialt gynnsamt, både för den studerande och för samhället. Det skulle betyda större möjligheter för stu- denten att få en bra utbildning och öka dennes förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Det är i samhällets och demokratins intresse att medborgarna är välutbildade och att den totala kun- skapsmassan ökar. Med studielön skulle även studerande få tillgång till trygghetssystemen och många av de sociala och ekonomiska problem, som studenter har i dag skulle lösas.</P>
<P class="p883 ft12">Studerande med barn</P>
<P class="p90 ft7">Vänsterpartiet medverkade till att ett tilläggsbidrag för studerande med barn infördes 2006. Vår principiella inställning, då som nu, är dock att studiemedlet är ett utbildningspolitiskt motiverat stöd och ska vara till för studerandes personliga levnadsomkostnader och därmed göra det möjligt för alla att studera. Familjepolitiskt stöd till studerande med barn bör fördelas via de ordinarie trygghets- systemen genom bättre tillgång till och förbättringar av bl.a. barnbidraget, föräldraförsäkringen och bostadsbidraget. Vi inser samtidigt att detta kräver omfattande reformer av socialförsäk- ringssystemet och stödjer därför barntillägget eftersom det annars skulle vara oerhört mycket svårare att kombinera studier och för- äldraskap.</P>
<P class="p1311 ft17">572</P>
</DIV>
<DIV id="page_568">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td386"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td387"><P class="p19 ft22">Reservationer och särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1194 ft31">Särskilt yttrande av Lage Rahm (mp)</P>
<P class="p1312 ft12">Bostadsbidrag, avskrivning av lån och barntillägg</P>
<P class="p880 ft7">Den lilla höjning som Studiesociala kommittén ändå föreslår av studiemedlen finansieras dels genom sänkt bostadsbidrag för studerande genom att <NOBR>140-procentig</NOBR> av bidragsdelen i studiemedlet räknas in som inkomst istället för 80 procent som tidigare, dels genom att möjligheten att få upp till hälften av sina lån från komvuxtiden avskrivna vid högskolestudier föreslås tas bort.</P>
<P class="p832 ft7">Båda dessa förslag har negativa fördelningspolitiska effekter och riskerar att skapa en svårare situation för utsatta grupper. Samtidigt finns det en logik i att studiemedlets bidragsdel blir jämförbar med en nettoinkomst och om bidragsdelen i studiemedlet för stude- rande på gymnasial nivå blir tillräckligt hög behövs ingen avskriv- ning av lånen därifrån.</P>
<P class="p881 ft7">Det hade varit önskvärt att kommittén sett över dessa situa- tioner och inte som nu föreslår försämringar för utsatta grupper. Ett sätt att kompensera för det minskade bostadsbidraget skulle kunna vara att höja barntillägget eftersom det är barnfamiljer som är mest utsatta. Många studerande tar inte heller bostadsbidrag av rädsla för dess konstruktion. En generell höjning av studiemedlen är därför att föredra, denna behöver dock i sådana fall vara betyd- ligt högre än det kommittén föreslår.</P>
<P class="p1313 ft17">573</P>
</DIV>
<DIV id="page_569">
<P class="p0 ft11">Referenser</P>
<P class="p1314 ft8"><SPAN class="ft7">Alkoholkommittén (2008). </SPAN>Alkoholkommittén <NOBR>2001–2007.</NOBR> Slut- rapport.</P>
<P class="p756 ft32"><SPAN class="ft25">Andersson, C. (2008</SPAN>). Effektutvärdering av utvecklingshögskolor, delrapport. <SPAN class="ft25">Lunds universitet: Medicinska fakulteten, klinisk alkoholforskning.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft25">Arbetsförmedlingen m.fl. (2008). <SPAN class="ft32">Strategi för fler personer med funktionshinder i arbete.</SPAN></P>
<P class="p1316 ft8"><SPAN class="ft7">ASIN (2008). </SPAN>Studiestödet i de nordiska länderna. <SPAN class="ft7">Sammanställt av Ilpo Lahtinen (FPA/Finland) i samarbete med övriga studie- stödsmyndigheter genom den s.k. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">ASIN-gruppen:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Arbets- gruppen om studiestöd i Norden.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft32"><SPAN class="ft25">Becker, G.S. (1964). </SPAN>Human Capital: A Theoretical and Empirical Analysis, with Special Reference to Education. <SPAN class="ft25">Chicago: Univer- sity of Chicago Press.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft32"><SPAN class="ft25">Boudon, R. (1973). </SPAN>Education, opportunity & social inequality. <SPAN class="ft25">New York: John Wiley.</SPAN></P>
<P class="p1316 ft32"><SPAN class="ft25">Bullock, S. (2004). </SPAN>Alcohol, Drugs and Student Lifestyle! A Study of the Attitudes, Beliefs and Use of Alcohol and Drugs Among Swedish University Students. <SPAN class="ft25">SoRAD: Research Report nr. 21.</SPAN></P>
<P class="p1318 ft196"><SPAN class="ft195">CAN (2007). </SPAN>Drogutvecklingen i Sverige 2007. <SPAN class="ft195">Rapport nr. 107. Centrala studiehjälpsnämnden (1969). </SPAN>Studiestödet <NOBR>1919–1969.</NOBR></P>
<P class="p1319 ft8"><SPAN class="ft7">Chapman, B. (2005). </SPAN>Income Contingent Loans for Higher Edu- cation: International Reform. <SPAN class="ft7">Discussion paper nr 491. The Australian National University: Centre for Economic Research, Canberra.</SPAN></P>
<P class="p1320 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (1998). </SPAN>Studiestöd och studieresultat.</P>
<P class="p756 ft32"><SPAN class="ft25">CSN (2000). </SPAN>Konsekvensutredning till CSN:s föreskrifter och all- männa råd om beviljning av studiemedel.</P>
<P class="p474 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2004). </SPAN>Uppföljning av 2001 års studiestödsreform.</P>
<P class="p617 ft17">575</P>
</DIV>
<DIV id="page_570">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Referenser</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1321 ft198"><SPAN class="ft197">CSN (2005a). </SPAN>Studieskuld över 1 miljon kronor. <SPAN class="ft197">CSN (2005b). </SPAN>Studiestöd för vuxnas lärande.</P>
<P class="p1322 ft32"><SPAN class="ft25">CSN (2005c). </SPAN>Översyn av studiemedel och rekryteringsbidrag för vuxnas lärande.</P>
<P class="p1021 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2006). </SPAN>CSN:s finansieringsmodell ur ett långsiktigt perspektiv.</P>
<P class="p1323 ft32"><SPAN class="ft25">CSN (2007a). </SPAN>Omfattningen av felaktiga utbetalningar. <SPAN class="ft25">Redovisning och analys till Regeringen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2007-08-28.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2006-100-16548.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1021 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2007b). </SPAN>Studieresultatprövning.</P>
<P class="p1324 ft32"><SPAN class="ft25">CSN (2007c). </SPAN>Taxeringsuppgifter från de nordiska länderna. <SPAN class="ft25">Skri- velse. Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2007-110-6474.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1325 ft198"><SPAN class="ft197">CSN (2007d). </SPAN>Varför lånar inte de studerande? <SPAN class="ft197">CSN (2007e). </SPAN>Årsredovisning 2006.</P>
<P class="p1326 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2008a). </SPAN>CSN:s enkätundersökning av studerandes ekonomiska och sociala situation. <SPAN class="ft7">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">2008-219-4652.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1324 ft32"><SPAN class="ft25">CSN (2008b</SPAN>). Beviljning av studiestöd 2007/08. <SPAN class="ft25">Sveriges officiella statistik. UF 70 SM 0702.</SPAN></P>
<P class="p1327 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2008c). </SPAN>Efterkontroll av registreringar för studier vid hög- skola/universitet i Sverige. <SPAN class="ft7">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">2008-203-6609.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1328 ft7">CSN (2008d). <SPAN class="ft8">Felaktiga utbetalningar. </SPAN>Redovisning och analys till Regeringen <NOBR>2008-02-22.</NOBR> Dnr. <NOBR>2006-100-16548.</NOBR></P>
<P class="p1324 ft25">CSN (2008e). <SPAN class="ft32">Felaktiga utbetalningar. </SPAN>Redovisning och analys till Regeringen <NOBR>2008-08-18.</NOBR> Dnr. <NOBR>2007-100-12817.</NOBR></P>
<P class="p1327 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2008f). </SPAN>Granskning av delar av utlandsprocessen. <SPAN class="ft7">Rapport 3/2008 från internrevisionen. Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">2008-122-8919.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1329 ft50"><SPAN class="ft199">CSN (2008g). </SPAN>Kartläggning av felaktiga utbetalningar av studiemedel för studier vid språkskolor utomlands. <SPAN class="ft199">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft199">2008-203-6608.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1330 ft32"><SPAN class="ft25">CSN (2008h). </SPAN>Kunder med betalningssvårigheter. Det första kravet från Kronofogden <NOBR>2005–2007.</NOBR> Slutrapport.</P>
<P class="p1327 ft7">CSN (2008i). <SPAN class="ft8">Strategi för utlandskrav. </SPAN>Ekonomiavdelningen/Jan Söderholm. <NOBR>2008-08-12.</NOBR></P>
<P class="p1331 ft7">CSN (2008j). <SPAN class="ft8">Studiestödet 2007</SPAN>. Dnr. <NOBR>2006-100-16548.</NOBR></P>
<P class="p1323 ft50"><SPAN class="ft199">CSN (2008k). </SPAN>Varför blir det fel? Orsaker till felaktiga utbetalningar ur trygghetssystemen. <SPAN class="ft199">Remissvar. Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft199">2008-310-1823.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1021 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2008l). </SPAN>Årsredovisning 2007.</P>
<P class="p1324 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2008m). </SPAN>Ändringar i bestämmelser om beviljning och åter- betalning av studielån. <SPAN class="ft7">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">2008-119-9797.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p508 ft17">576</P>
</DIV>
<DIV id="page_571">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft22">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8"><SPAN class="ft7">CSN (2009). </SPAN>Årsredovisning 2008.</P>
<P class="p1332 ft56">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007a). <SPAN class="ft47">Vad kostar felen? Omfattningen av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.</SPAN></P>
<P class="p16 ft7">Rapport 7.</P>
<P class="p756 ft25">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007b). <SPAN class="ft32">Varför blir det fel? Orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Resultat från expertseminarier. </SPAN>Rapport 5.</P>
<P class="p1333 ft32"><SPAN class="ft25">Diehl, J. (2006). </SPAN>Råd och dåd för studenterna? En intervjustudie om arbetslivsinriktade och studierådgivande verksamheter vid 18 läro- säten i Sverige. <SPAN class="ft25">Saco.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft8"><SPAN class="ft7">Dir. 2001:22. </SPAN>Genomförande av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador.</P>
<P class="p1317 ft8"><SPAN class="ft7">Dir. 2005:52. </SPAN>Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.</P>
<P class="p827 ft8"><SPAN class="ft7">Dir. 2007:68. </SPAN>Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor.</P>
<P class="p1317 ft8"><SPAN class="ft7">Dir. 2007:97. </SPAN>Översyn av bestämmelser om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer.</P>
<P class="p1334 ft196"><SPAN class="ft195">Dir. 2007:127. </SPAN>Översyn av alkohollagen. <SPAN class="ft195">Dir. 2007:177. </SPAN>Enhetligare regler för återkrav.</P>
<P class="p1 ft8"><SPAN class="ft7">Dir. 2007:183. </SPAN>Översyn av aktivitetsersättning.</P>
<P class="p1335 ft8"><SPAN class="ft7">Dir. 2008:133. </SPAN>Tilläggsdirektiv till Utredningen om en översyn av alkohollagen (S 2007:11).</P>
<P class="p1336 ft198"><SPAN class="ft197">Ds 1992:123. </SPAN>Målrelaterade statsstipendier. <SPAN class="ft197">Ds 2000:19. </SPAN>Studiebidraget i det långa loppet. <SPAN class="ft197">Ds 2004:2. </SPAN>Högre utbildning i utveckling. <SPAN class="ft197">Ds 2004:53. </SPAN>Tilläggsbidrag till studerande.</P>
<P class="p1315 ft8"><SPAN class="ft7">Ds 2007:38. </SPAN>Kunskapsdriven tillväxt – en första rapport från Globali- seringsrådet.</P>
<P class="p827 ft8"><SPAN class="ft7">Ds 2008:80. </SPAN>Gemensamma examina.</P>
<P class="p1317 ft7">Educational Policy Institute (2005). <SPAN class="ft8">Global Higher Education Rankings: Affordability and Accessibility in Comparative Perspective.</SPAN></P>
<P class="p1337 ft17">577</P>
</DIV>
<DIV id="page_572">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Referenser</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1338 ft8"><SPAN class="ft7">Ekström, E. (2003). </SPAN>Earnings Effects of Adult Secondary Education in Sweden <SPAN class="ft7">i Ekström, E. </SPAN>Essays on Inequality and Education.</P>
<P class="p1339 ft25">Economic Studies 76. Uppsala universitet: Nationalekonomiska institutionen.</P>
<P class="p1340 ft32"><SPAN class="ft25">Eliasson, K. (2006). </SPAN>College choice and earnings among university graduates in Sweden. <SPAN class="ft25">Umeå universitet: Department of Eco- nomics.</SPAN></P>
<P class="p1341 ft7">Eriksson, A., Olsson, B. (2004). <SPAN class="ft8">Alkoholvanor bland studerande. Konsumtion, konsekvenser och attityder bland högskolestuderande och övriga i åldrarna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">19–29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> år. </SPAN>SoRAD: Forskningsrapport nr. 19.</P>
<P class="p1342 ft32"><SPAN class="ft25">Eurostudent (2008). </SPAN>Social and Economic Conditions of Student Life in Europe Synopsis of Indicators. Final Report. Eurostudent III <NOBR>2005–2008.</NOBR> <SPAN class="ft25">Bertelsmann.</SPAN></P>
<P class="p1341 ft32"><SPAN class="ft25">Eurydice (2007). </SPAN>Key Data on Higher Education in Europe, 2007 Edition.</P>
<P class="p1343 ft8"><SPAN class="ft7">Finansdepartementet (2005). </SPAN>Utbildning och ekonomisk utveckling</P>
<P class="p1261 ft8">– vad visar den empiriska forskningen om orsakssambanden?</P>
<P class="p1339 ft7">Rapport till ESS: Expertgruppen för studier i samhällsekonomi. Rapport 2005:1.</P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">Finansdepartementet (2007). </SPAN>Förvaltningsmyndigheternas ledning – riktlinjer för val av ledningsform. <SPAN class="ft25">PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2007-06-08.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1340 ft32"><SPAN class="ft25">Fredriksson, P. (1997). </SPAN>Education, Migration and Active Labor Market Policy. <SPAN class="ft25">Uppsala universitet: Nationalekonomiska institu- tionen.</SPAN></P>
<P class="p1345 ft195">Folkhälsoinstitutet (2003). <SPAN class="ft196">Handbok alkohollagen. </SPAN>Folkhälsoinstitutet (2008). <SPAN class="ft196">Serveringstillstånd 2007.</SPAN></P>
<P class="p1327 ft8"><SPAN class="ft7">Folkpensionsanstalten (2008). </SPAN>Promemoria presenterad vid sam- nordisk studiestödskonferens på Färöarna <NOBR>2008-06-10–12.</NOBR></P>
<P class="p1324 ft25">Försäkringskassan (2005). <SPAN class="ft32">Sjukpenning och studiestöd. </SPAN>Dnr. 97333- 2005.</P>
<P class="p1327 ft7">Försäkringskassan (2006). <SPAN class="ft8">Föräldrapenning. </SPAN>Vägledning 2002:1, version 1.</P>
<P class="p1328 ft8"><SPAN class="ft7">Försäkringskassan (2008a). </SPAN>Sjukpenning och samordnad rehabili- tering. <SPAN class="ft7">Vägledning 2004:2, version 11.</SPAN></P>
<P class="p1324 ft32"><SPAN class="ft25">Försäkringskassan (2008b). </SPAN>Sjukpenningsgrundande inkomst – och årsarbetstid. <SPAN class="ft25">Vägledning 2004:5, version 4.</SPAN></P>
<P class="p1175 ft17">578</P>
</DIV>
<DIV id="page_573">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft22">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1346 ft8"><SPAN class="ft7">Försäkringskassan (2008c). </SPAN>Åtgärder för ett förbättrat elektroniskt informationsutbyte. <SPAN class="ft7">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">03384-2008.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p756 ft25">Guttormsson, U., Andersson, B., Hibell B. (2004). <SPAN class="ft32">Ungdomars drogvanor </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">1994–2003.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> Intervjuer med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">16–24-åringar.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> </SPAN>Rapport nr. 75. CAN: Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning.</P>
<P class="p1315 ft32"><SPAN class="ft25">Göteborgs universitet (2007). </SPAN>Göteborgs universitets Studentbaro- meter 2007. Resultat från en undersökning av studenternas arbets- miljö.</P>
<P class="p1315 ft8"><SPAN class="ft7">Hammarström, M. (1996). </SPAN>Varför inte högskola? En longitudinell studie av olika faktorers betydelse för studiebegåvade ungdomars studiekarriär. <SPAN class="ft7">Göteborgs universitet: Göteborg studies in educational sciences.</SPAN></P>
<P class="p1347 ft7">Heckman J.J., Masterov D.V. (2007). <SPAN class="ft8">The Productivity Argument for Investing in Young Children. </SPAN>NBER Working Papers 13016. National Bureau of Economic Research, Inc.</P>
<P class="p1317 ft7">Hovdhagen, E., Frølich, N., & Aamodt, P. O. (2008). <SPAN class="ft8">Finnes det en ”universalmedisin” mot frafall? En analyse av universitetenes holding ti log tiltak mot frafall blant studenter. </SPAN>Rapport 9/2008. NIFU STEP.</P>
<P class="p1348 ft200">http://www.csn.se <NOBR>(2009-02-05).</NOBR> http://www.fhi.se/templates/Page____12442.aspx <NOBR>(2008-05-20).</NOBR> http://www.forsakringskassan.se <NOBR>(2009-01-21).</NOBR> http://www.iaf.se <NOBR>(2009-01-21).</NOBR></P>
<P class="p1349 ft200">http://www.kela.fi <NOBR>(2009-02-05).</NOBR> http://www.lanekassen.no <NOBR>(2009-02-05).</NOBR> http://www.su.dk <NOBR>(2009-02-05).</NOBR></P>
<P class="p1350 ft200">http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=320 <NOBR>(2009-01-14).</NOBR> <NOBR>http://vtu.dk/nyheder/nyheder-udefra/2008</NOBR> <NOBR>(2009-03-06).</NOBR> http://www.yths.fi <NOBR>(2009-01-14).</NOBR></P>
<P class="p1351 ft50"><SPAN class="ft199">Härnqvist, K. (1993). </SPAN>Den sociala selektionen till gymnasieskola och högskola. Analyser i den longitudinella databasen UGU 67.</P>
<P class="p1352 ft7">Rapport 1993:10. Göteborgs universitet: Institutionen för peda- gogik.</P>
<P class="p1335 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (1999a). </SPAN>Utlandsstudier – till vilken nytta? En utvärdering av effekter av utlandsstudier. <SPAN class="ft7">Rapport 1999:10 R.</SPAN></P>
<P class="p1353 ft32"><SPAN class="ft25">Högskoleverket (1999b). </SPAN>Årsrapport för universitet och högskolor 1998. <SPAN class="ft25">Rapport 1999:11 R.</SPAN></P>
<P class="p617 ft17">579</P>
</DIV>
<DIV id="page_574">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Referenser</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1061 ft195">Högskoleverket (2004). <SPAN class="ft196">Högskolan samverkar. </SPAN>Rapport 2004:38 R. Högskoleverket (2005a). <SPAN class="ft196">En gränslös högskola? </SPAN>Rapport 2005:1 R.</P>
<P class="p1354 ft202"><SPAN class="ft201">Högskoleverket (2005b). </SPAN>Klassicism och bungyjump. Upplevelse- industrin och behovet av konstnärligt utbildade. <SPAN class="ft201">Rapport 2005:40 R.</SPAN></P>
<P class="p1355 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2005c). </SPAN>Uppföljning av Sveriges nätuniversitet. Slutrapport 2: Tillgänglighet, rekrytering och extra ersättning.</P>
<P class="p1261 ft7">Rapport 2005:49 R.</P>
<P class="p1344 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2006a). </SPAN>Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2006. <SPAN class="ft7">Rapport 2006:28 R.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2006b). </SPAN>Den norska Kvalitetsreformen utvärderas. Internationella utblickar. <NOBR><SPAN class="ft7">2006-05-09.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">Högskoleverket (2006c). </SPAN>Högre utbildning och forskning 1945– 2005. <SPAN class="ft25">Rapport 2006:3 R.</SPAN></P>
<P class="p1343 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2006d). </SPAN>Högskoleutbildningarnas dimensionering.</P>
<P class="p1261 ft7">Rapport 2006:6 R.</P>
<P class="p1331 ft7">Högskoleverket (2007a). <SPAN class="ft8">Studentspegeln 2007. </SPAN>Rapport 2007:20 R.</P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">Högskoleverket (2007b</SPAN>). Studier – karriär – hälsa – en utvärdering av högskolornas arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård. <SPAN class="ft25">Rapport 2007:24 R.</SPAN></P>
<P class="p1341 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2007c). </SPAN>Universitet och högskolor – Högskole- verkets årsrapport 2007. <SPAN class="ft7">Rapport 2007:33 R.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2007d). </SPAN>Uppföljande utvärdering av utbildning i journalistik vid universitet och högskolor i Sverige. <SPAN class="ft7">Rapport 2007:4 R.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2007e). </SPAN>Utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor. En samlad bild. <SPAN class="ft7">Rapport 2007:43 R.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2008a). </SPAN>Etableringen på arbetsmarknaden – exa- minerade 2004/05. <SPAN class="ft7">Rapport 2008:35 R.</SPAN></P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">Högskoleverket (2008b). </SPAN>Högre utbildning leder till snabbare etable- ring på arbetsmarknaden. <SPAN class="ft25">Statistisk analys 2008/7.</SPAN></P>
<P class="p1340 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2008c). </SPAN>Högskolan samverkar vidare. Utveck- lingen <NOBR>2004–07.</NOBR> <SPAN class="ft7">Rapport 2008:10 R.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft7">Högskoleverket (2008d). <SPAN class="ft8">Kvinnor och män i högskolan. </SPAN>Rapport 2008:20 R.</P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">Högskoleverket (2008e). </SPAN>Universitet och högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2008. <SPAN class="ft25">Rapport 2008:19 R.</SPAN></P>
<P class="p89 ft17">580</P>
</DIV>
<DIV id="page_575">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft22">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1346 ft8"><SPAN class="ft7">Högskoleverket (2008f). </SPAN>Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. <SPAN class="ft7">Rapport 2008:33 R.</SPAN></P>
<P class="p756 ft32"><SPAN class="ft25">Högskoleverket (2009). </SPAN>Det första året med ny utbildnings- och examensstruktur. <SPAN class="ft25">Statistiskt analys 2009/01.</SPAN></P>
<P class="p474 ft7">Interpellation 2006/07:223.</P>
<P class="p756 ft8"><SPAN class="ft7">Johnstone, B.D. (1986). </SPAN>Sharing the cost of higher education: Student financial assistance in the United Kingdom, the Federal Republic of Germany, France, Sweden and the United States. <SPAN class="ft7">New York: College Entrance Examination Board.</SPAN></P>
<P class="p1347 ft8"><SPAN class="ft7">JUSEK (2007). </SPAN>Blivande akademiker har rätt till jämförbar infor- mation och bättre vägledning till arbetslivet.</P>
<P class="p756 ft25">Kunnskapsdepartementet (2007). <SPAN class="ft32">Statusrapport for Kvalitetsreformen i høgre utdanning. </SPAN>St.meld.nr. 7 <NOBR>(2007-2008).</NOBR></P>
<P class="p1316 ft8"><SPAN class="ft7">Lunds universitet (2004). </SPAN>Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi. <SPAN class="ft7">Rapport nr 2004:225. Utvärderingsenheten.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft7">Lunds universitets studentkårer (2006). <SPAN class="ft8">Föräldraskap och högre studier. Erfarenheter av att kombinera föräldraskap med studier vid Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft7">Lunds universitets studentkårer (2008). <SPAN class="ft8">Vilka studenter avbryter utbildningen i förtid och vad görs för att förebygga ofrivilliga studieavhopp?</SPAN></P>
<P class="p1317 ft7">Löfgren, <NOBR>A-K.</NOBR> (1997). <SPAN class="ft8">För vem lönar sig utbildning? </SPAN>En delrapport från <NOBR>LO-projektet</NOBR> ”Ökad Sysselsättning”.</P>
<P class="p756 ft32"><SPAN class="ft25">Malmö högskola (2004). </SPAN>Studenter vid Malmö högskola. Barometer <NOBR>2003–2004.</NOBR></P>
<P class="p1316 ft7">Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2008a). <SPAN class="ft8">KY träffar rätt – levererar efterfrågad kompetens. </SPAN>Rapport 2008:1.</P>
<P class="p1317 ft7">Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2008b). <SPAN class="ft8">Årsredovis- ningen 2007. </SPAN>Dnr. 2008/1165.</P>
<P class="p756 ft25">Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (2006). <SPAN class="ft32">Studenthälsovård för distansstudenter. </SPAN>Rapport 07/2006.</P>
<P class="p1316 ft25">Myndigheten för skolutveckling (2004). <SPAN class="ft32">Att utveckla en infra- struktur för vuxnas lärande – ett lokalt utvecklingsarbete med statligt stöd. </SPAN>Dnr. 2003:797.</P>
<P class="p1 ft8"><SPAN class="ft7">Nordea (2008). </SPAN>Studentpulsen 2008.</P>
<P class="p1332 ft25">Nordiska ministerrådet (2007). <SPAN class="ft32">Möjligheternas Norden – är du intresserad av att arbeta eller studera i ett annat nordiskt land?</SPAN></P>
<P class="p809 ft17">581</P>
</DIV>
<DIV id="page_576">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Referenser</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft8"><SPAN class="ft7">OECD (2007a). </SPAN>Education at a Glance.</P>
<P class="p1356 ft8"><SPAN class="ft7">OECD (2007b). </SPAN>The private internal rates of return to tertiary education: new estimates for 21 OECD countries.</P>
<P class="p1320 ft8"><SPAN class="ft7">OECD (2008a). </SPAN>Economic surveys of Sweden.</P>
<P class="p827 ft8"><SPAN class="ft7">OECD (2008b). Main </SPAN>Economic Indicators December 2008.</P>
<P class="p1356 ft32"><SPAN class="ft25">OECD (2008c). </SPAN>Tertiary Education for the Knowledge Society. OECD Thematic review of Tertiary Education: Synthesis Report. Overview.</P>
<P class="p1357 ft25">Oscarsson, E., Grannas, D. (2001). <SPAN class="ft32">Under- och överutbildning på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">2000-talets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> arbetsmarknad. </SPAN>Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).</P>
<P class="p1358 ft203"><SPAN class="ft200">Prop. 1974:14. </SPAN>Kungl. Maj:ts proposition angående studiesocialt stöd. <SPAN class="ft200">Prop. 1979/80:119. </SPAN>Om preskriptionslag, m.m.</P>
<P class="p1359 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 1985/86:128. </SPAN>Proposition om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande.</P>
<P class="p1360 ft198"><SPAN class="ft197">Prop. 1987/88:116. </SPAN>Regeringens proposition om studiemedel. <SPAN class="ft197">Prop. 1992/93:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 1993.</P>
<P class="p1361 ft203"><SPAN class="ft200">Prop. 1993/94:156. </SPAN>Vissa förändringar i studiestödssystemet. <SPAN class="ft200">Prop. 1994/95:100. </SPAN>Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96. <SPAN class="ft200">Prop. 1995/96:186. </SPAN>Nya regler för bostadsbidrag.</P>
<P class="p1362 ft198"><SPAN class="ft197">Prop. 1998/99:119. </SPAN>Socialförsäkringens personkrets. <SPAN class="ft197">Prop. 1999/00:10. </SPAN>Ett reformerat studiestödssystem. <SPAN class="ft197">Prop. 2000/01:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 2001.</P>
<P class="p155 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2000/01:63. </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p1363 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2000/01:72. </SPAN>Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbild- ningen.</P>
<P class="p1364 ft32"><SPAN class="ft25">Prop. 2004/05:108. </SPAN>Vissa frågor om sjukpenningsgrundande inkomst och livränta.</P>
<P class="p1365 ft203"><SPAN class="ft200">Prop. 2004/05:111. </SPAN>Förstärkning av studiestödet. <SPAN class="ft200">Prop. 2004/05:162. </SPAN>Ny värld – ny högskola. <SPAN class="ft200">Prop. 2005/06:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 2006.</P>
<P class="p1366 ft198"><SPAN class="ft197">Prop. 2005/06:30. </SPAN>Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner. <SPAN class="ft197">Prop. 2005/06:100. </SPAN>2006 års ekonomiska vårproposition.</P>
<P class="p1359 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2005/06:134. </SPAN>Anpassningar av studiestödet till vissa <NOBR>EG-direk-</NOBR> tiv m.m.</P>
<P class="p1129 ft17">582</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_577">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft22">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1367 ft198"><SPAN class="ft197">Prop. 2006/07:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 2007. <SPAN class="ft197">Prop. 2007/08:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 2008. <SPAN class="ft197">Prop. 2007/08:110. </SPAN>En förnyad folkhälsopolitik.</P>
<P class="p155 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2007/08:124. </SPAN>Från sjukersättning till arbete.</P>
<P class="p756 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2007/08:136. </SPAN>En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete.</P>
<P class="p1320 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2008/09:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 2009.</P>
<P class="p756 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2008/09:62. </SPAN>Behandling av personuppgifter inom studiestöds- området.</P>
<P class="p1320 ft7">Prop. 2008/09:68. <SPAN class="ft8">Yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p756 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2008/09:96. </SPAN>Behandling av personuppgifter inom studiestöds- området.</P>
<P class="p1320 ft8"><SPAN class="ft7">Prop. 2008/09:97. </SPAN>Åtgärder för jobb och omställning.</P>
<P class="p756 ft8"><SPAN class="ft7">Regeringen (2008a). </SPAN>Handlingsplan för eFörvaltning. Nya grunder för <NOBR>IT-baserad</NOBR> verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.</P>
<P class="p1368 ft8"><SPAN class="ft7">Regeringen (2008b). </SPAN>Inrättande av en arbetsgrupp i regeringskansliet med uppgift att föreslå en ny beräkningsgrund för socialförsäk- ringar utifrån historiska inkomster. <SPAN class="ft7">Protokoll </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">2008-03-11.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Dnr. S2008/2417/SF.</SPAN></P>
<P class="p1368 ft7">Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Centrala studiestöds- nämnden. Regeringsbeslut <NOBR>2006-12-21.</NOBR></P>
<P class="p1368 ft7">Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Centrala studiestöds- nämnden. Regeringsbeslut <NOBR>2007-12-19.</NOBR></P>
<P class="p1369 ft25">Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Centrala studiestöds- nämnden. Regeringsbeslut <NOBR>2008-12-18.</NOBR></P>
<P class="p1319 ft25">Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Regeringsbeslut <NOBR>2007-12-13.</NOBR></P>
<P class="p1370 ft7">Reuterberg, <NOBR>S-E.,</NOBR> Svensson, A. (1992). <SPAN class="ft8">Social bakgrund – studiestöd och övergång till högre studier. </SPAN>Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p1317 ft8"><SPAN class="ft7">Riksrevisionen (2005). </SPAN>Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande – uppföljning och utbetalningskontroll. <SPAN class="ft7">RiR 2005:25.</SPAN></P>
<P class="p1369 ft32"><SPAN class="ft25">Riksrevisionen (2008). </SPAN>Svenska trygghetssystem utomlands – Försäk- ringskassans och CSN:s utbetalningar och fordringshantering. <SPAN class="ft25">RiR 2008:31.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft17">583</P>
</DIV>
<DIV id="page_578">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Referenser</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1371 ft8"><SPAN class="ft7">Riskbruksprojektet (2008). </SPAN>Erbjuds landets studentpubar utbildning i ansvarfull alkoholservering? Enkät till landets studenthälsor maj 2008.</P>
<P class="p1331 ft8"><SPAN class="ft7">Saco (2004). </SPAN>Livslöner 2002.</P>
<P class="p1372 ft196"><SPAN class="ft195">SCB (2006a). </SPAN>Folkhögskoleuppföljningen 2006. <SPAN class="ft195">UF 38 SM 0601. SCB (2006b). </SPAN>Hushållens ekonomi (HEK).</P>
<P class="p1021 ft8"><SPAN class="ft7">SCB (2006c). </SPAN>Longitudinell individdatabas (LINDA).</P>
<P class="p1373 ft50"><SPAN class="ft199">SCB (2007a). </SPAN>Högskolestuderandes levnadsvillkor. Enkätundersök- ning bland högskolestuderande våren 2007. <SPAN class="ft199">UF 57 SM 0701.</SPAN></P>
<P class="p1340 ft8"><SPAN class="ft7">SCB (2007b). </SPAN>Universitet och högskolor. Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning till och med 2005/06. <SPAN class="ft7">UF 20 SM 0702.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SCB (2007c). </SPAN>Universitet och högskolor. Studenter och examina i grundutbildningen 2005/06. <SPAN class="ft7">UF 20 SM 0701.</SPAN></P>
<P class="p1373 ft32"><SPAN class="ft25">SCB (2008a). </SPAN>Befolkningen <NOBR>16–64</NOBR> år efter kön, ålder, typ av studie- deltagande, utbildningsnivå och studiemedelsutnyttjande under höstterminen. År <NOBR>1993–2006.</NOBR> <SPAN class="ft25">Databas.</SPAN></P>
<P class="p1341 ft32"><SPAN class="ft25">SCB (2008b). </SPAN>Folkhögskolan vår- och höstterminen 2007<SPAN class="ft25">. UF 22 SM 0801.</SPAN></P>
<P class="p1374 ft8"><SPAN class="ft7">SCB (2008c). </SPAN>Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07. <SPAN class="ft7">UF 19 SM 0801.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SFS (2002). </SPAN>Studenthälsovården – en lägesrapport. <SPAN class="ft7">SFS rapport 2001/2002:2. Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">S10-2/0102.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">SFS (2006). </SPAN>Stoppa pressarna! – 17 punkter för att minska den psykiska ohälsan bland studenter. <SPAN class="ft25">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">PT4-4/0506.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1340 ft8"><SPAN class="ft7">SFS (2008). </SPAN>Trygghetshandbok. Trygghet för studenter – för en modern arbets- och kompetenslinje.</P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SFS, TCO och Tria (2009). </SPAN>Studenter om den studiesociala utred- ningen.</P>
<P class="p1344 ft25">Shavit, Y., Blossfeld, <NOBR>H-B.</NOBR> (1993). <SPAN class="ft32">Persistent Inequality: Changing Educational Attainment in Thirteen Countries. </SPAN>Boulder: West- view Press.</P>
<P class="p1341 ft32"><SPAN class="ft25">Skolverket (2007a). </SPAN>Redovisning av uppdrag om omfattning, innehåll och form för kommunal vuxenutbildning hösten 2006. <SPAN class="ft25">Dnr. 2004:499.</SPAN></P>
<P class="p1343 ft8"><SPAN class="ft7">Skolverket (2007b). </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2007. <SPAN class="ft7">Rapport 303.</SPAN></P>
<P class="p932 ft17">584</P>
</DIV>
<DIV id="page_579">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft22">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1346 ft8"><SPAN class="ft7">Skolverket (2008a). </SPAN>Redovisning av uppdrag om omfattning, innehåll och form för kommunal vuxenutbildning våren 2007. <SPAN class="ft7">Dnr. 2004:499.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft8"><SPAN class="ft7">Skolverket (2008b). </SPAN>Utbildningsresultat. Riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxen- utbildning. Del 1. <SPAN class="ft7">Rapport 311.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft8"><SPAN class="ft7">Skolverket (2008c). </SPAN>Utbildningsstatistik rörande de kompletterande utbildningarna under 2007. <SPAN class="ft7">Dnr. 2008:1013.</SPAN></P>
<P class="p1332 ft202"><SPAN class="ft201">Socialstyrelsen (2003). </SPAN>Ekonomiskt bistånd. Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten.</P>
<P class="p1375 ft50"><SPAN class="ft199">Socialstyrelsen (2007). </SPAN>Meddelandeblad: Riksnormen för försörj- ningsstöd 2008 – ändring i socialtjänstförordningen (2001:937).</P>
<P class="p1316 ft8"><SPAN class="ft7">Socialstyrelsen (2008a). </SPAN>Ekonomiskt bistånd årsstatistik, år 2007. Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll. <SPAN class="ft7">Sveriges officiella statistik.</SPAN></P>
<P class="p1317 ft8"><SPAN class="ft7">Socialstyrelsen (2008b). </SPAN>Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.</P>
<P class="p756 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 1992:122. </SPAN>Social bakgrund – Studiestöd och övergång till högre studier. <SPAN class="ft25">Betänkande av Utredningen om den sociala snedrekry- teringen till högre studier.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 1993:85. </SPAN>Ursprung och utbildning – Social snedrekrytering till högre studier. <SPAN class="ft25">Huvudbetänkande av Utredningen om den sociala snedrekryteringen till högre studier.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 1995:133. </SPAN>Bostadsbidragen – effektivare inkomstprövning – besparingar. <SPAN class="ft25">Betänkande av Bostadsbidragsutredningen 95.</SPAN></P>
<P class="p1316 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 1996:27. </SPAN>En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. <SPAN class="ft25">Del- betänkande av Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft7">SOU 1996:90. <SPAN class="ft8">Sammanhållet studiestöd. </SPAN>Betänkande av Studie- stödsutredningen.</P>
<P class="p827 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2000:28. </SPAN>Kunskapsbygget 2000 – det livslånga lärandet.</P>
<P class="p16 ft7">Betänkande av Kunskapslyftskommittén.</P>
<P class="p756 ft25">SOU 2001:24. <SPAN class="ft32">Ur fattigdomsfällan. </SPAN>Slutbetänkande av Familje- utredningen.</P>
<P class="p1316 ft7">SOU 2003:42. <SPAN class="ft8">Ett reformerat underhållsstöd. </SPAN>Slutbetänkande av Underhållsstödsutredningen.</P>
<P class="p488 ft17">585</P>
</DIV>
<DIV id="page_580">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Referenser</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1371 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2003:50. </SPAN>Sjukpenninggrundande inkomst – Skydd och anpass- ning. <SPAN class="ft7">Slutbetänkande av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">SGI-utredningen.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 2003:77. </SPAN>Vidare vägar och vägen vidare – svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv. <SPAN class="ft25">Betänkande av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">Sfi-utred-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> ningen.</SPAN></P>
<P class="p1341 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 2003:110. </SPAN>Fördelning ur ett livscykelperspektiv. <SPAN class="ft25">Bilaga till Långtidsutredningen 2003.</SPAN></P>
<P class="p1340 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2003:130. </SPAN>Studerande och trygghetssystemen. <SPAN class="ft7">Betänkande av Studiesociala utredningen.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2006:44. </SPAN>Bättre arbetsmiljöregler 1. Samverkan, utbildning, avtal m.m. <SPAN class="ft7">Delbetänkande av Utredningen om arbetsmiljölagen.</SPAN></P>
<P class="p1344 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 2006:86. </SPAN>Mera försäkring och mera arbete. <SPAN class="ft25">Betänkande av Socialförsäkringsutredningen.</SPAN></P>
<P class="p1340 ft7">SOU 2007:81. <SPAN class="ft8">Resurser för kvalitet. </SPAN>Slutbetänkande av Resurs- utredningen.</P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2008:11. </SPAN>Frihet för studenter – om hur kår- och nations- obligatoriet kan avskaffas. <SPAN class="ft7">Betänkande av Obligatorieutred- ningen.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2008:17. </SPAN>Frivux. Valfrihet i vuxenutbildningen. <SPAN class="ft7">Betänkande av Frivuxutredningen.</SPAN></P>
<P class="p524 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.</P>
<P class="p1261 ft7">Betänkande av Gymnasieutredningen.</P>
<P class="p1021 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2008:29. </SPAN>Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring.</P>
<P class="p1261 ft7">Betänkande av Yrkeshögskoleutredningen.</P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2008:34. </SPAN>Lättare att samverkan – förslag om förändringar i samtjänstlagen. <SPAN class="ft7">Delbetänkande av Utveckling av lokal service i samverkan.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2008:58. </SPAN>Egenansvar – med professionellt stöd. <SPAN class="ft7">Betänkande av Utredningen om nyanländas arbetsmarknadsetablering.</SPAN></P>
<P class="p1344 ft25">SOU 2008:69. <SPAN class="ft32">Att välja fritt och välja rätt. </SPAN>Bilaga till Långtids- utredningen 2008.</P>
<P class="p1340 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 2008:74. </SPAN>Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar ur trygghetssystemen. <SPAN class="ft25">Slutbetänkande av Delegationen mot felaktiga utbetalningar.</SPAN></P>
<P class="p1302 ft8"><SPAN class="ft7">SOU 2008:97. </SPAN>Styr samverkan – för bättre service till medborgarna.</P>
<P class="p1261 ft7">Delbetänkande av Utveckling av lokal samverkan i service.</P>
<P class="p28 ft17">586</P>
</DIV>
<DIV id="page_581">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft22">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1346 ft7">SOU 2008:100. <SPAN class="ft8">Bidragsspärr. </SPAN>Betänkande av Utredningen om bidragsspärr.</P>
<P class="p756 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 2008:102. </SPAN>Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersätt- ningen. <SPAN class="ft25">Betänkande av Utredningen om en översyn av aktivi- tetsersättning.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft25">SOU 2008:104. <SPAN class="ft32">Självständiga lärosäten. </SPAN>Betänkande av Autonomi- utredningen.</P>
<P class="p1316 ft7">SOU 2008:105. <SPAN class="ft8">Långtidsutredningen 2008. </SPAN>Huvudbetänkande av Långtidsutredningen 2008.</P>
<P class="p1376 ft50"><SPAN class="ft199">SOU 2008:118. </SPAN>Styra och ställa – förslag till en effektivare statsför- valtning. <SPAN class="ft199">Slutbetänkande från 2006 års förvaltningskommitté.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft32"><SPAN class="ft25">SOU 2009:6. </SPAN>Återkrav inom välfärdssystemen – förslag till lag- stiftning. <SPAN class="ft25">Betänkande av Återkravsutredningen.</SPAN></P>
<P class="p1319 ft8"><SPAN class="ft7">Stafström, M. (2006). </SPAN>Ansvarsfull alkoholhantering. En process- utvärdering av alkoholförebyggande arbete inom studentför- eningar. <SPAN class="ft7">Lunds universitet: Medicinska fakulteten, institutionen för hälsa, vård och samhälle, sektionen för socialmedicin och global hälsa.</SPAN></P>
<P class="p1377 ft47"><SPAN class="ft56">Stafström, M. (2007). </SPAN>Utvecklingen av alkoholförebyggande arbete på högskolan, en processutvärdering av det s.k. utvecklingshög- skoleprojektet i Halmstad, Jönköping, Malmö och Mälardalen.</P>
<P class="p1378 ft7">Lunds universitet: Medicinska fakulteten, institutionen för hälsa, vård och samhälle, sektionen för socialmedicin och global hälsa.</P>
<P class="p1379 ft7">Statens uddannelsesstøtte (2008a). <SPAN class="ft8">Promemoria presenterad vid samnordisk studiestödskonferens på Färöarna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2008-06-10–12.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p756 ft25">Statens uddannelsesstøtte (2008b). <NOBR><SPAN class="ft32">SU-systemets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> betydning for studiegennemstrømningen samt en kort beskrivelse av reglerne for støtte til uddannelse i udlandet. </SPAN>Notat. 3 oktober 2008.</P>
<P class="p1315 ft32"><SPAN class="ft25">Statskontoret (2008a). </SPAN>Förändrade ledningsformer. Karläggning och analys i samband med den nya myndighetsförordningen. <SPAN class="ft25">Rapport 2008:11.</SPAN></P>
<P class="p1380 ft32"><SPAN class="ft25">Statskontoret (2008b). </SPAN>Återkrav vid felaktiga utbetalningar – För- säkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar.</P>
<P class="p156 ft7">Rapport 2008:12.</P>
<P class="p1332 ft32"><SPAN class="ft25">Statskontoret (2009). </SPAN>Sfi – resultat, genomförande och lärarkompe- tens. En utvärdering av svenska för invandrare. <SPAN class="ft25">Rapport 2009:2.</SPAN></P>
<P class="p474 ft7">Svenska Dagbladet <NOBR>(2008-08-11).</NOBR> <SPAN class="ft8">Tunn plånbok för studenter.</SPAN></P>
<P class="p587 ft17">587</P>
</DIV>
<DIV id="page_582">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Referenser</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft8"><SPAN class="ft7">Swedbank </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">(2008-03-12).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>Studentekonomi i ett 20 års perspektiv.</P>
<P class="p1261 ft7">Pressmeddelande.</P>
<P class="p1344 ft32"><NOBR><SPAN class="ft25">Swift-Johannison,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> A. (2005). </SPAN>Alkoholprevention på högskolan – erfarenheter från utvecklingshögskolorna. <SPAN class="ft25">Örebro universitet: Hälsovetenskapliga institutionen.</SPAN></P>
<P class="p1341 ft8"><SPAN class="ft7">Tåhlin, M. (2007). </SPAN>Överutbildningen i Sverige – utveckling och konsekvenser <SPAN class="ft7">i Olofsson, J. (red.). </SPAN>Utbildningsvägen – vart leder den? Om ungdomar, yrkesutbildning och försörjning. <SPAN class="ft7">Studie- förbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).</SPAN></P>
<P class="p1381 ft8"><SPAN class="ft7">Umeå universitet (2002). </SPAN>Hur mår studenten? – redovisning av en undersökning av studenters hälsa och välbefinnande vid Umeå universitet hösten 2001. <SPAN class="ft7">StudentCentrum. Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">350-315-02.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1373 ft56">Undervisningsministeriet (2003). <SPAN class="ft47">Opintotukea ja opiskelijoiden opintososialista asemaa koskeva toimenpideohjelma. (Arbetsblad).</SPAN></P>
<P class="p1339 ft25">Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och ut- redningar 2003:28.</P>
<P class="p1340 ft7">Universitets- og Bygningsstyrelsen (2008). <SPAN class="ft8">Gennemførsel på vidaregående uddannelser i Danmark. </SPAN>Notat. oktober 2008.</P>
<P class="p1344 ft8"><SPAN class="ft7">Usher, A. (2005). </SPAN>Global Debt Patterns. An International Com- parison of Student Loan Burdens and Repayment Conditions.</P>
<P class="p1339 ft25">Canadian Higher Education Report Series. Educational Policy Institute.</P>
<P class="p1340 ft8"><SPAN class="ft7">Vaez, M. (2004). </SPAN>Health and quality of life during years at University: Studies on their development and determinants.</P>
<P class="p1261 ft7">Karolinska institutet.</P>
<P class="p1344 ft7">Valideringsdelegationen (2008). <SPAN class="ft8">Valideringsdelegationens slutrapport. Mot en nationell struktur.</SPAN></P>
<P class="p1342 ft8"><SPAN class="ft7">Verva (2008). </SPAN>69 myndigheter redovisar 915 strategiska insatser för utveckling av <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR> <SPAN class="ft7">Rapport 2008:14.</SPAN></P>
<P class="p1344 ft7">Vossensteyn, H. (2005). <SPAN class="ft8">Perceptions of student </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">price-responsiveness.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> A behavioural economics exploration of the relationships between </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">socio-economic</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> status, perceptions of financial incentives and student choice. </SPAN>Enschede: Center for Higher Education and Policy Studies.</P>
<P class="p1381 ft32"><SPAN class="ft25">Åberg, R. (2002). </SPAN>Överutbildning – ett arbetsmarknadspolitiskt problem? <SPAN class="ft25">i Abrahamsson, K. m.fl. (red.). </SPAN>Utbildning, kompetens och arbete. <SPAN class="ft25">Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p1343 ft7">Överklagandenämnden för studiestöd (2007). <SPAN class="ft8">Årsredovisning 2006.</SPAN></P>
<P class="p92 ft17">588</P>
</DIV>
<DIV id="page_583">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td388"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p19 ft22">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft12">Beslut från Överklagandenämnden för studiestöd</P>
<P class="p1382 ft7">Överklagandenämnden för studiestöds beslut den 18 februari 2008 med dnr <NOBR>2007-04492.320.09.</NOBR></P>
<P class="p1317 ft7">Överklagandenämnden för studiestöds beslut den 17 mars 2008 med dnr <NOBR>2007-04971.320.09.</NOBR></P>
<P class="p610 ft12">Domar från <NOBR>EG-domstolen</NOBR></P>
<P class="p1382 ft25">Mål <NOBR>C-120/78,</NOBR> <NOBR>Rewe-Zentrale</NOBR> AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein (Cassis de Dijon), REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4.</P>
<P class="p1315 ft25">Mål <NOBR>C-39/86,</NOBR> Sylvie Lair mot Universität Hannover, REG 1988 s. 03161; svensk specialutgåva s. 475.</P>
<P class="p1316 ft7">Mål <NOBR>C-197/86,</NOBR> Steven Malcolm Brown mot The Secretary of State for Scotland, REG 1988 s. 03205; svensk specialutgåva s. 489.</P>
<P class="p1317 ft7">Mål <NOBR>C-263/86,</NOBR> Belgiska staten mot René Humbel och Marie- Thérèse Edel, REG 1988 s. 05365.</P>
<P class="p756 ft25">Mål <NOBR>C-109/92,</NOBR> Stephan Max Wirth mot Landeshauptstadt Hannover, REG 1993 s. <NOBR>I-06447.</NOBR></P>
<P class="p1316 ft7">Mål <NOBR>C-55/94,</NOBR> Reinhard Gebhard mot Consiglio dell’Ordine degli Avvocati e Procuratori di Milano, REG 1995 <NOBR>I-04165.</NOBR></P>
<P class="p1317 ft7">Mål <NOBR>C-109/94,</NOBR> Karl Robert Kranemann mot Land Nordrhein- Westfalen, REG 2005 <NOBR>I-02421.</NOBR></P>
<P class="p756 ft25">Mål <NOBR>C-184/99,</NOBR> Rudy Grzelczyk mot Centre public d’aide sociale <NOBR>d’Ottignies-Louvain-la-Neuve,</NOBR> REG 2001 <NOBR>I-06193.</NOBR></P>
<P class="p1316 ft7">Mål <NOBR>C-209/03,</NOBR> Dany Bidar mot London Borough of Ealing och Secretary of State for Education and Skills, REG 2005 <NOBR>I-2119.</NOBR></P>
<P class="p1317 ft7">Mål <NOBR>C-372/04,</NOBR> Yvonne Watts mot Bedford Primary Care Trust och Secretary of State for Health, REG 2006 <NOBR>I-4325.</NOBR></P>
<P class="p756 ft25">Mål <NOBR>C-76/05,</NOBR> Herbert Schwarz och Marga <NOBR>Gootjes-Schwarz</NOBR> mot Finanzamt Bergisch Gladbach, REG 2007 <NOBR>I-06849.</NOBR></P>
<P class="p1316 ft25">Mål <NOBR>C-11/06</NOBR> och mål <NOBR>C-12/06</NOBR> Rhiannon Morgan mot Bezirks- regierung Köln och Iris Bucher mot Landrat des Kreises Düren, REG 2007 <NOBR>I-09161.</NOBR></P>
<P class="p1383 ft17">589</P>
</DIV>
<DIV id="page_584">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328584x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1384 ft18">Bilaga 1</P>
<P class="p934 ft11">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93">
<TR>
<TD class="tr44 td389"><P class="p168 ft204">En studiesocial utredning</P></TD>
<TD class="tr44 td202"><P class="p1385 ft204">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td389"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr15 td202"><P class="p1385 ft204">2007:153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td390"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
<TD class="tr29 td391"><P class="p19 ft74"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1386 ft93">Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007</P>
<P class="p1031 ft158">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p880 ft93">En kommitté ska, med utgångspunkt i att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt, överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation. Åtgärderna ska syfta till att den studerande har möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid.</P>
<P class="p1387 ft93">Kommittén ska överväga om gränsdragningen mellan studie- medelssystemet och de sociala trygghetssystemen behöver förtyd- ligas så att systemen kan samverka på ett optimalt sätt, och i förekommande fall föreslå sådana förtydliganden. För det fall kom- mittén finner att gränsdragningen mellan systemen inte behöver förtydligas, ska kommittén se över och lämna förslag till hur för- bättringar kan göras i andra former och på andra sätt inom studie- medelssystemet.</P>
<P class="p881 ft93">Kommittén ska även utreda och föreslå förändringar i regel- verket inom studiemedelssystemet i riktning mot ett enklare och mer generellt system.</P>
<P class="p267 ft93">Kommittén ska vidare överväga och föreslå hur framtida beloppsnivåer och fribelopp inom studiemedelssystemet ska se ut i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en skälig levnadsnivå för de studerande och ger förutsättningar att bedriva effektiva studier.</P>
<P class="p832 ft93">Kommittén ska förutsättningslöst pröva och föreslå hur statens utgifter för studiestödsadministrationen kan minskas samt pröva om hela eller delar av verksamheten kan överföras i annan regi eller till annan aktör. Kommittén ska vidare utreda om statens fordran</P>
<P class="p1388 ft94">591</P>
</DIV>
<DIV id="page_585">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">gentemot låntagare med befintliga lån och verksamheten med upplåning för nya studielån kan överföras i annan regi.</P>
<P class="p56 ft25">Kommittén ska även utreda och föreslå hur studiemedlet kan användas som ett verktyg för att öka genomströmningen i hög- skoleutbildning.</P>
<P class="p481 ft40">Tidigare utredningar och överväganden</P>
<P class="p633 ft8">Den studiesociala utredningen</P>
<P class="p1389 ft7">Den 19 september 2002 beslutade den dåvarande regeringen om direktiv till en studiesocial utredning (dir. 2002:120). En särskild utredare gavs i uppdrag att göra en samlad analys av den ekono- miska och sociala situationen för studerande på olika utbildnings- nivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll. Med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:BoU12, rskr. 2000/01:255) fick utredaren också i uppdrag att föreslå hur det nya studiestödssystemet borde samverka med bostadsbidraget på lång sikt.</P>
<P class="p117 ft7">Regeringen beslutade den 23 januari 2003 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2003:13). Utredaren gavs då i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande inom studiemedelssystemet. Utredaren överlämnade i december 2003 betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130).</P>
<P class="p97 ft8">Utredningen Nationell koordinator för unga till arbete</P>
<P class="p90 ft7">Den 12 maj 2005 beslutade den dåvarande regeringen om direktiv till en utredning om hur unga med slutförd gymnasial eller efter- gymnasial utbildning ska kunna ges möjlighet till en snabbare etablering på arbetsmarknaden (dir. 2005:21). Utredningen över- lämnade i november 2006 betänkandet Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102).</P>
<P class="p71 ft7">Av betänkandet framgår bl.a. att det finns anledning att se över hur studietakten kan effektiviseras inom den högre utbildningen. Utredningen bygger sitt ställningstagande på bl.a. uppgifter i Statistiska Centralbyråns rapport Universitet och högskolor <SPAN class="ft34">- </SPAN>Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning t.o.m. 2003/04, som publicerades 2005. Av rapporten framgår att av de studerande som första gången registrerades vid en svensk hög-</P>
<P class="p69 ft17">592</P>
</DIV>
<DIV id="page_586">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">skoleutbildning under läsåren <NOBR>1993/94<SPAN class="ft34">-</SPAN>1997/98</NOBR> (exklusive gäst- studerande) hade knappt 45 procent tagit examen sju år senare. Ytterligare 20 procent hade uppnått 120 poäng utan att ha tagit ut någon examen. Med en uppföljningstid om elva år hade cirka 55 procent examinerats. Av dem som hade tagit ut en magister- examen under läsåren <NOBR>1999/2000<SPAN class="ft34">-</SPAN>2003/04</NOBR> var bruttostudietiden, dvs. studietiden inklusive eventuella uppehållsterminer, i genom- snitt tolv terminer (nettostudietid tio terminer) och för en kan- didatexamen tio terminer (nettostudietid åttaterminer).</P>
<P class="p115 ft7">En av utredningens slutsatser var att studerande bör stimuleras att öka studietakten genom att erbjudas avskrivning av del av studielånet, om studierna genomförs inom avsedd tid.</P>
<P class="p123 ft8">Riksdagens tillkännagivande</P>
<P class="p367 ft7">Riksdagen gav med anledning av utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU5 till känna att en ny studiesocial utredning snarast skulle tillsättas (rskr. 2005/06:150). I tillkännagivandet uttalade riksdagen följande. Studenternas studiesociala situation har länge varit eftersatt. Studiemedlet och andra sociala trygghetssystem måste samverka på ett optimalt sätt, så att den enskilde har möjlig- heter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid. Det behövs därför en kartläggning av samspelet mellan studiestöds- systemet och andra förmånssystem, såsom bostadsbidrag, social- försäkringssystem, socialbidrag och arbetslöshetsförsäkring. Dessutom måste situationen för studenter med barn ges särskild uppmärksamhet. Även studenthälsovården måste granskas ur ett studiesocialt perspektiv. Utredningen bör vara parlamentariskt sammansatt och studenterna ges ordentlig representation. Utred- ningen ska gå vidare med att föreslå lösningar för de missför- hållanden som har påtalats av den tidigare studiesociala utredningen (SOU 2003:130). Utredningen bör vidare analysera studenternas studiesociala situation och ta fram förslag som innebär föränd- ringar och förbättringar för de studerande.</P>
<P class="p1390 ft17">593</P>
</DIV>
<DIV id="page_587">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft40">Beskrivning av studiemedelssystemet och trygghetssystemen</P>
<P class="p633 ft8">Studiemedelssystemet</P>
<P class="p104 ft7">Studiemedlen består av en bidragsdel och en frivillig lånedel. Studie- medlens storlek är knuten till prisbasbeloppet. Studiebidraget är skattefritt och pensionsgrundande. Det finns två olika bidrags- nivåer i studiemedlen, där den generella bidragsnivån utgör 34,5 procent av studiemedlens totalbelopp. Vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå kan, om de uppfyller vissa villkor, i stället få studiemedel med en högre bidragsnivå. Vidare kan vissa studerande få ett tilläggslån med cirka 1 600 kronor per månad. Sedan den 1 januari 2006 kan ett tilläggsbidrag lämnas till stude- rande med barn.</P>
<P class="p68 ft7">Studiemedel lämnas med ett visst belopp per vecka och kan högst lämnas för en viss angiven tid på respektive utbildningsnivå. Den studerande får ha en inkomst upp till en viss nivå, den s.k. fribeloppsgränsen, utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppet är kopplat till det antal veckor studiemedel utbetalas för och beräknas per kalenderhalvår. Fribeloppet uppgår 2007 till cirka 50 000 kro- nor per kalenderhalvår vid studier på heltid. Om fribeloppet över- skrids, minskas studiemedlen med 50 procent av den överskjutande inkomsten.</P>
<P class="p55 ft7">Studiemedel kan även lämnas för vissa studier utomlands. Studiebidrag ges med samma belopp som för studier i Sverige. Studielånet varierar beroende av studieland. Utöver ordinarie bidrag och lån kan merkostnadslån för bl.a. undervisningsavgifter och resor lämnas.</P>
<P class="p55 ft7">För studerande som blir sjuka eller vårdar sjukt barn finns det ett särskilt skydd inom studiemedelssystemet. En studerande som blir sjuk kan då under vissa förutsättningar få behålla sina studiemedel under den tid som han eller hon på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva studier. Om sjukperioden varar längre tid än 30 dagar, kan studieskulden för perioden skrivas av i efterhand.</P>
<P class="p117 ft7">Det finns för närvarande tre återbetalningssystem som löper parallellt. I alla tre systemen sker återbetalning med ett årligt belopp (årsbeloppet). Hur detta belopp beräknas skiljer sig åt mellan systemen. Inom återbetalningssystemen finns trygghets- regler som ger låntagaren rätt att få nedsättning av årsbeloppet utifrån låntagarens ekonomiska situation.</P>
<P class="p1175 ft17">594</P>
</DIV>
<DIV id="page_588">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft8">Trygghetssystemen</P>
<P class="p375 ft7">Allmänt</P>
<P class="p480 ft7">Trygghetssystemen bygger på principen om anknytning till för- värvslivet. Att individen kvalificerar sig till förmåner genom arbete utgör alltså grunden för ersättning från stora delar av trygghets- systemen. Systemen består av försäkringar och bidrag. Försäk- ringarna ska ge skydd vid utebliven inkomst. Ersättningarna följer därför inkomstbortfallsprincipen, dvs. ersättning ska stå i relation till den försäkrades eventuella inkomst. Ett exempel på en sådan försäkring är sjukförsäkringen. Bidragen är generellt sett inte kopp- lade till förvärvslivet och kompenserar i regel inte för inkomst- bortfall. I stället är de antingen av mer generell karaktär, t.ex. barnbidraget, eller behovsprövade, t.ex. bostadsbidraget.</P>
<P class="p610 ft7">Sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen</P>
<P class="p87 ft7">Både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen bygger i princip på inkomstbortfallsprincipen. Den innebär att ersättningen är kopplad till den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som en person har.</P>
<P class="p63 ft7">SGI är den årliga inkomst som en försäkrad tills vidare kan antas att komma få för eget arbete. Om den försäkrade inte längre har någon inkomst av arbete, ska han eller hon som regel inte heller längre omfattas av försäkringen. I vissa situationer kan dock en person få behålla sin SGI, trots att han eller hon inte längre har någon arbetsinkomst. Detta gäller bl.a. de som bedriver studier för vilka de uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Den studerande behåller då den SGI som han eller hon hade närmast före studiernas början.</P>
<P class="p118 ft7">Föräldrapenningen omfattar totalt 480 dagar. Av dessa dagar kan 390 dagar betalas ut enligt förälderns SGI. För den som inte har någon SGI eller en låg SGI betalas ersättning ut på grundnivå. Resterande 90 dagar ges en ersättning på lägstanivå som är 180 kro- nor per dag för barn födda från och med den 1 juli 2006. För barn födda före den 1 juli 2006 är lägstanivån 60 kronor per dag.</P>
<P class="p1391 ft17">595</P>
</DIV>
<DIV id="page_589">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft7">Bostadsbidraget</P>
<P class="p104 ft7">Bostadsbidraget kan lämnas till barnfamiljer och ungdomar utan barn. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn kan lämnas till personer mellan 18 och 29 år, oavsett om hushållet består av en ensamstående eller två sammanboende vuxna. För studerande med studiemedel gäller att bidragsdelen i studiemedlen ligger till grund för inkomstprövningen för bostadsbidrag. Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten ingår studiebidraget med 80 procent.</P>
<P class="p69 ft7">Försörjningsstödet</P>
<P class="p104 ft7">Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt socialtjänstlagen (2001:453) rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjnings- stöd) och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att de som bor eller vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver, t.ex. genom ekonomiskt bistånd. Det ekonomiska biståndet ska utgöra ett yttersta skyddsnät när inte några andra försörjningsmöjligheter återstår. Försörjnings- stödets storlek fastställs enligt reglerna i socialtjänstlagen och med stöd av en av regeringen fastställd riksnorm som är gemensam för alla kommuner i Sverige. Vuxna studerande anses normalt få sina behov tillgodosedda genom studiemedelssystemet. De kan därför bara i undantagsfall få bistånd i form av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen.</P>
<P class="p932 ft7">Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p104 ft7">Riksdagen beslutade den 21 december 2006, efter förslag från reg- eringen, att avskaffa studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäk- ringen från och med den 1 januari 2007. Vidare har möjligheten att få arbetslöshetsförsäkring under ferieuppehåll avskaffats. Gräns- dragningen mellan systemen får därmed anses vara klarlagd och behöver inte utredas.</P>
<P class="p1392 ft17">596</P>
</DIV>
<DIV id="page_590">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Behovet av en utredning</P>
<P class="p375 ft8">Studiemedlets roll</P>
<P class="p87 ft7">Studiemedlet i form av bidrag och lån är en del av utbildnings- politiken och ska bidra till att förverkliga målen för detta område. Studiemedlet ska verka rekryterande och ge den studerande goda förutsättningar att bedriva framgångsrika studier. Studiemedlet ska också ge den studerande incitament till att klara av studierna inom utsatt tid.</P>
<P class="p62 ft7">Systemet måste vara enkelt, hållbart och uppfattas som rättvist. Ett enkelt, överblickbart och konsekvent regelverk bidrar till högre rättssäkerhet och minskar risken för felaktiga utbetalningar från systemet.</P>
<P class="p85 ft7">Studiemedelssystemet är generellt till sin karaktär. Alla som omfattas av systemet har i princip rätt till lika stort studiestöd under studietiden oavsett t.ex. ålder och bostadsort. En grund- läggande princip i studiemedelssystemet är att specifika individuella behov ska tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem. Under studietiden fungerar studiemedelssystemet tillsammans med de andra trygghetssystemen. Det är viktigt att det finns tydliga sam- ordningsbestämmelser inom studiemedelssystemet och trygghets- systemen, eftersom ersättningar som ska tillgodose liknande syften i huvudsak inte ska kunna uppbäras samtidigt från olika system.</P>
<P class="p78 ft7">Utgångspunkten ska vara att grundstrukturen inom studie- medelssystemet ligger fast.</P>
<P class="p123 ft8">Studiesociala frågor</P>
<P class="p1185 ft7">Förändringar på det studiesociala området</P>
<P class="p384 ft7">Sedan den tidigare studiesociala utredningen presenterade sitt betänkande 2003 har vissa förbättringar genomförts vad gäller de studerandes sociala och ekonomiska situation. I studiemedels- systemet har det bl.a. införts ett tilläggbidrag för studerande med barn och den övre åldersgränsen för studiemedel har höjts från 50 till 54 år. Det har även gjorts vissa övriga förändringar för stude- rande med barn. Vidare har studiemedlets totalbelopp höjts från och med den 1 juli 2006 med 300 kronor per studiemånad utöver sedvanlig justering mot prisbasbeloppet. Även inom socialförsäk- ringssystemen har vissa förändringar gjorts, bl.a. har det blivit</P>
<P class="p952 ft17">597</P>
</DIV>
<DIV id="page_591">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">möjligt att ha sjuk- eller aktivitetsersättning vilande under studier utan att den studerande förlorar rätten till ersättning.</P>
<P class="p56 ft7">Även om vissa studiesociala förbättringar har genomförts kvar- står många av de problem som belystes av den tidigare studiesociala utredningen, exempelvis att gränsdragningen mellan studiemedels- systemet och andra trygghetssystem behöver förtydligas eller förändras. Dessutom har andra problem uppmärksammats, bl.a. behovet av att se över studenthälsovården.</P>
<P class="p69 ft7">Samverkan mellan studiemedelssystemet och trygghetssystemen</P>
<P class="p90 ft7">Studerande har svårt att kvalificera sig till sjuk- och föräldraförsäk- ringen, eftersom ersättning i huvudsak bara kan lämnas om han eller hon har eller tidigare har haft ett arbete. Studerande som blir sjuka eller väljer att bilda familj under studietiden kan då hamna i en besvärlig ekonomisk situation.</P>
<P class="p71 ft7">De särskilda skyddsregler som finns inom studiemedelssystemet innebär att studerande som blir sjuka eller vårdar sjukt barn under studietiden kan få behålla sina studiemedel. Vid sjukdom krävs dock att den studerande är helt oförmögen att studera på grund av sjukdom för att han eller hon ska omfattas av de särskilda skydds- reglerna. En studerande som har studiemedel (bidrag och lån) och blir sjuk måste delvis finansiera de första 30 sjukdagarna med lån. Först efter 30 dagars sjukdom avskrivs lånedelen i studiemedlet. Mot denna bakgrund behöver frågan om de särskilda skydds- reglerna utredas.</P>
<P class="p592 ft7">Försörjningsstöd till studerande</P>
<P class="p104 ft7">Enligt en enkätundersökning som gjordes av den tidigare studie- sociala utredningen skiljer sig bl.a. kommunernas riktlinjer åt vad gäller studerandes möjlighet att få försörjningsstöd. Behovspröv- ningen har inte heller varit tillräckligt individuell. Det finns därför ett behov av att kartlägga hur tillämpning och praxis ser ut på området.</P>
<P class="p1393 ft17">598</P>
</DIV>
<DIV id="page_592">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft7">Studerande med barn</P>
<P class="p87 ft7">Studerande med familjeansvar kan periodvis ha en ansträngd eko- nomi med knappa disponibla resurser. Detta gäller särskilt ensam- stående föräldrar.</P>
<P class="p65 ft7">Den 1 januari 2006 infördes ett tilläggsbidrag till studerande med barn som är knutet till prisbasbeloppet. Motivet var dels att öka föräldrars möjligheter att studera, dels att förbättra den ekono- miska situationen för studerande med barn. En utvärdering av denna reform behövs.</P>
<P class="p107 ft7">Studenthälsovården</P>
<P class="p384 ft7">Studenthälsovården kan användas i större utsträckning för att fånga upp eventuella problem inom en högskola. Genom att fånga upp studenternas behov och problem ökar sannolikheten för att studenter inte avbryter sina studier och genomgår sin utbildning på ett framgångsrikt och effektivt sätt.</P>
<P class="p115 ft7">Högskoleverket har i sin rapport 2007:24 R Studier <SPAN class="ft63">- </SPAN>karriär <SPAN class="ft63">- </SPAN>hälsa <SPAN class="ft63">- </SPAN>en utvärdering av högskolornas arbete med studievägled- ning, karriärvägledning och studenthälsovård påpekat bl.a. att arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling måste för- bättras inom studenthälsovården. I rapporten uppmärksammar Högskoleverket även situationen för distansstuderande.</P>
<P class="p78 ft7">En studie gjord av en arbetsgrupp vid Den nationella narkotika- samordnaren <SPAN class="ft34">- </SPAN>Alkohol, narkotika och studentliv (rapport 6, 2005) om attityder, tankar och användningen av alkohol och narkotika hos svenska universitets- och högskolestudenter, visar att alkohol- konsumtionen är hög vid svenska lärosäten. Skador och problem till följd av hög alkoholkonsumtion ökar studenternas risk att miss- lyckas i studierna och inte fullgöra sin utbildning.</P>
<P class="p123 ft7">Samlad information om studiesociala frågor</P>
<P class="p367 ft7">Det är angeläget att se över hur informationen till studerande om de studiesociala frågorna kan samlas och förbättras. Ett bättre utbyggt informationsnät där all kunskap om sociala och ekono- miska villkor finns samlad skulle ge en ökad trygghet för den studerande samt skapa förutsättningar för mer effektiva studier.</P>
<P class="p985 ft17">599</P>
</DIV>
<DIV id="page_593">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Studiemedelssystemet</P>
<P class="p90 ft7">Ekonomin är viktig för att studerande ska kunna bedriva sina studier framgångsrikt. Många studerande upplever i dag en kärv ekonomisk situation.</P>
<P class="p56 ft7">När det gäller möjligheten att kombinera arbete med studier innebär de s.k. fribeloppsgränserna inom studiemedelssystemet att studerande i vissa fall inte kan förbättra sin levnadsstandard så mycket som han eller hon önskar. Den studerande riskerar också att få en onödigt stor skuldbörda. Beloppsnivåer och fribelopp inom studiemedelssystemet behöver därför ses över.</P>
<P class="p71 ft7">I dag är regelverket inom studiemedelssystemet relativt kom- plext och svårgenomträngligt. För den studerande kan det vara svårt att överblicka de rättigheter och skyldigheter som studie- medelssystemet innebär. För den administrerande myndigheten kan komplicerade regler innebära att administrationen försvåras. Dessa problem gäller främst vid studier på grundskole- och gym- nasial nivå samt för studier utomlands. Det finns därför ett behov av att se över regelverket.</P>
<P class="p117 ft7">I den mån besparingar uppnås genom en förenkling av regel- verket kan medel tas i anspråk för att finansiera studiesociala förbättringar och förändringar inom studiemedelssystemet.</P>
<P class="p103 ft8">Studiestödsadministration</P>
<P class="p104 ft7">Centrala studiestödsnämnden (CSN) ansvarar för studiesociala frågor samt administrerar studiehjälpen, studiemedlen, hemutrust- ningslån till flyktingar, ersättning enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan, s.k. <NOBR>Rg-bidrag,</NOBR> och ersättning till föräldrar som ska lära sig tecken- språk, s.k. <NOBR>TUFF-ersättning.</NOBR> CSN ansvarar även för administra- tionen av återbetalning av studielån. Studielånen finansieras genom att medel lånas upp i Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p55 ft7">CSN:s administration finansieras, till cirka hälften vardera, med förvaltningsanslag och med inbetalda administrativa avgifter. Administrationskostnaderna uppgick 2006 till cirka 755 miljoner kronor, varav ungefär hälften utgjordes av personalkostnader. CSN har cirka 1 000 anställda på 15 orter i landet.</P>
<P class="p71 ft7">Statens verksamhet ska kännetecknas av hög effektivitet och god hushållning. Detta ställer krav på god löpande styrning och</P>
<P class="p994 ft17">600</P>
</DIV>
<DIV id="page_594">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft7">uppföljning men också på omprövning. Såväl organisation och arbetsformer som det offentliga åtagandet i sig behöver ses över för att säkerställa hög effektivitet och god hushållning i statens verksamhet. En del i detta är att överväga om statens utgifter för studiestödsadministration kan minskas genom att hela eller delar av verksamheten hanteras och organiseras på ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Detta kan få konsekvenser för myndig- hetens ledningsform.</P>
<P class="p77 ft7">Vidare är det angeläget att överväga om och i så fall hur statens fordran gentemot låntagare med befintliga lån och verksamheten med upplåning för nya studielån kan föras över i annan regi, t.ex. till banker. En förändring i denna riktning skulle t.ex. kunna gynna den studerande genom att valfriheten ökar om den studerande själv får bestämma var han eller hon ska ta sina studielån. Utgångs- punkten ska vara att den enskildes medgivande ska krävas för att överföra lån till privata aktörer. Lånevillkoren ska inte retroaktivt kunna försämras för den enskilde. Erfarenheter från de övriga nordiska ländernas administration av studiestöds- och återbetal- ningsverksamhet ska beaktas.</P>
<P class="p124 ft25">I den mån besparingar uppnås kan medel tas i anspråk för att finansiera studiesociala förbättringar och förändringar inom studie- medelssystemet.</P>
<P class="p95 ft8">Ökad genomströmning i den högre utbildningen</P>
<P class="p87 ft7">Det är önskvärt att öka genomströmningen i den högre utbild- ningen dels för att den studerandes skuldsättning därigenom kan minskas, dels för att möjliggöra ett tidigare inträde för studerande på arbetsmarknaden. Bl.a. Norge och Finland har genomfört åtgärder i syfte att ge incitament till en snabbare genomströmning i högskolan, t.ex. olika former av ekonomiska förmåner inom ramen för det nationella studiestödssystemet.</P>
<P class="p61 ft7">En metod för att öka genomströmningen inom högskolan är att införa en examensbonus för studerande som avlägger en examen i högskolan inom utsatt tid. Examensbonusen kan t.ex. bestå i att en del av den studerandes studieskuld skrivs av vid avlagd examen. Ytterligare en möjlighet kan vara ett s.k. <NOBR>peng-per-poäng-system,</NOBR> som innebär att studiebidraget inom studiemedlet avpassas i för- hållande till tidigare studieresultat i form av avklarade poäng. I det fall bidragsdelen minskar kan i stället lånedelen öka, så att total-</P>
<P class="p568 ft17">601</P>
</DIV>
<DIV id="page_595">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7">beloppet ändå motsvarar vad som maximalt kan beviljas i studie- medel.</P>
<P class="p56 ft7">Ökad genomströmning och tidigare inträde på arbetsmarknaden är beroende av att studenterna får god studie- och karriärväg- ledning, såväl inför som under studierna. För att ge fler studenter förutsättningar att genomföra studierna på ett effektivt sätt bör det beaktas hur en god studie- och yrkesvägledning kan understödja en ökad genomströmning.</P>
<P class="p69 ft40">Uppdraget</P>
<P class="p633 ft8">Studiesociala frågor</P>
<P class="p104 ft7">En kommitté ska, med utgångspunkt i att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt, överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation, så att den studerande har möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid.</P>
<P class="p1257 ft7">Kommittén ska:</P>
<P class="p762 ft7"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft190">överväga om gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen behöver förtydligas så att syste- men kan samverka på ett optimalt sätt och, i förekommande fall, föreslå sådana förtydliganden, eller, för det fall kommittén finner att gränsdragningen mellan systemen inte behöver för- tydligas, se över och lämna förslag till hur förbättringar kan göras i andra former och på andra sätt inom studiemedels- systemet,</SPAN></P>
<P class="p1057 ft25"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft205">kartlägga kommunernas tillämpning av socialtjänstlagen (2001:453) och praxis vad gäller försörjningsstöd till studerande,</SPAN></P>
<P class="p761 ft25"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft205">utvärdera betydelsen av tilläggsbidraget inom studiemedlet för studerande med barn och överväga om det finns behov av att ytterligare underlätta situationen för dessa studerande,</SPAN></P>
<P class="p660 ft7"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft190">utreda om det ur ett studiesocialt perspektiv finns behov av att göra insatser för att förbättra studenthälsovården och, i så fall, föreslå hur detta kan ske samt överväga om nationella riktlinjer behöver tas fram för studenthälsoarbetet med utgångspunkt i Högskoleverkets rapport 2007:24 R,</SPAN></P>
<P class="p1262 ft17">602</P>
</DIV>
<DIV id="page_596">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1394 ft7"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft207">föreslå vilka verktyg som kan användas i arbetet med att minska studenternas alkoholkonsumtion,</SPAN></P>
<P class="p1395 ft25"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft208">föreslå hur informationen till studerande om de studiesociala frågorna kan samlas och förbättras, och</SPAN></P>
<P class="p1396 ft7"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft190">definiera vilka studerandegrupper och utbildningsformer som ska omfattas av de förslag som lämnas.</SPAN></P>
<P class="p123 ft8">Studiemedelssystemet</P>
<P class="p1397 ft7">Utgångspunkten för uppdraget är att grundstrukturen inom studiemedelssystemet ska ligga fast.</P>
<P class="p16 ft7">Kommittén ska:</P>
<P class="p561 ft7"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft207">överväga och föreslå hur framtida beloppsnivåer och fribelopp inom studiemedelssystemet ska se ut i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en skälig levnadsnivå för de studerande och ger förutsättningar att bedriva effektiva studier, och</SPAN></P>
<P class="p1398 ft7"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft190">utreda och föreslå förändringar i regelverket inom studiemedels- systemet i riktning mot ett enklare och mer generellt system och i anslutning till detta särskilt överväga om regelverket kring studiemedel för studier utomlands och det högre bidraget ska förenklas.</SPAN></P>
<P class="p75 ft8">Studiestödsadministration</P>
<P class="p375 ft7">Kommittén ska:</P>
<P class="p1023 ft7"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft207">förutsättningslöst pröva och föreslå hur statens utgifter för studiestödsadministration kan minskas genom att hela eller delar av verksamheten hanteras och organiseras på ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, analysera CSN:s upp- gifter i syfte att pröva om myndighetens uppgifter kan renodlas och effektiviseras samt pröva om hela eller delar av verksam- heten kan överföras i annan regi eller till annan aktör,</SPAN></P>
<P class="p29 ft7"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft207">överväga vilken ledningsform CSN ska ha, och</SPAN></P>
<P class="p1170 ft7"><SPAN class="ft206">-</SPAN><SPAN class="ft190">utreda om statens fordran gentemot låntagare med befintliga lån och verksamheten med upplåning för nya studielån kan över-</SPAN></P>
<P class="p952 ft17">603</P>
</DIV>
<DIV id="page_597">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1399 ft7">föras i annan regi (t.ex. banker) och, i förekommande fall, föreslå hur detta bör ske.</P>
<P class="p123 ft8">Ökad genomströmning i den högre utbildningen</P>
<P class="p375 ft7">Kommittén ska:</P>
<P class="p1400 ft7"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft190">utreda och föreslå hur studiemedlet kan användas som ett verktyg för att öka genomströmningen i högskoleutbildning, t.ex. genom att införa en examensbonus eller ett s.k. </SPAN><NOBR>peng-per-</NOBR> <NOBR>poäng-system,</NOBR> och</P>
<P class="p1401 ft25"><SPAN class="ft189">-</SPAN><SPAN class="ft205">analysera vilka konsekvenser ett förslag som syftar till att öka genomströmningen får för studenternas studiesociala situation och studieval.</SPAN></P>
<P class="p95 ft8">Felaktiga utbetalningar och jämställdhet</P>
<P class="p1402 ft7">Kommittén ska i tillämpliga delar föreslå åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar inom studiemedelssystemet. Vidare ska kommittén tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i sina analyser och förslag så att studiemedelssystemet bidrar till jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p107 ft40">Förslag till författningstexter</P>
<P class="p1403 ft7">Kommittén ska lägga fram de författningsförslag som behövs för att kunna genomföra de förändringar som den föreslår.</P>
<P class="p123 ft40">Kostnadsberäkningar och andra konsekvensanalyser</P>
<P class="p1404 ft25">Förslagens konsekvenser ska redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474).</P>
<P class="p15 ft7">I de fall kommitténs förslag påverkar kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller enskilda ska en beräk- ning av dessa kostnader redovisas. Vid kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner, landsting eller enskilda, ska kommittén föreslå en finansiering.</P>
<P class="p1405 ft17">604</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_598">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft40">Samråd och tidigare ställningstaganden</P>
<P class="p372 ft7">Kommittén ska i frågor som berör de sociala trygghetssystemen samråda med den i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) aviserade parlamentariska utredningen om socialförsäkringarna. Kommittén ska vidare ha kontakter med och informera sig om det i samma budgetproposition aviserade utredningsarbetet om beräk- ning av den sjukpenninggrundande inkomsten utifrån historiska inkomster. Kommittén ska även hålla sig informerad om arbetet i utredningen om en översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123). Kommittén ska också samråda med Statens Folkhälsoinstitut vad gäller frågan om att minska studenternas alkoholkonsumtion. Samråd ska även ske med be- rörda intressegrupper.</P>
<P class="p94 ft7">De förslag som kommittén lämnar ska i tillämpliga delar tas fram med utgångspunkt från den tidigare studiesociala utred- ningens betänkande Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130).</P>
<P class="p501 ft40">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p480 ft25">Kommittén ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 mars 2009. Kommittén får delredovisa vissa frågor.</P>
<P class="p1406 ft7">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p1407 ft17">605</P>
</DIV>
<DIV id="page_599">
<P class="p1384 ft18">Bilaga 2</P>
<P class="p1386 ft11">Möten, samråd och intervjuer</P>
<P class="p1408 ft12">Kommittén</P>
<P class="p1409 ft7">Kommittén har sammanträtt vid 11 tillfällen mellan mars 2008 och februari 2009.</P>
<P class="p1031 ft12">Referensgrupp</P>
<P class="p1312 ft7">Kommitténs referensgrupp har träffats vid fem tillfällen under 2008:</P>
<P class="p1410 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft118">2008-03-27</SPAN></NOBR></P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft118">2008-04-24</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1411 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft118">2008-09-12</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1411 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft118">2008-10-27</SPAN></NOBR></P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft118">2008-12-11</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1386 ft7">Följande personer har ingått i kommitténs referensgrupp:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr0 td355"><P class="p19 ft7">Ann <NOBR>Backman-Ericson</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td393"><P class="p19 ft7">Arbetsförmedlingen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft7"><NOBR>Ann-Sofi</NOBR> Löth</P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">Centrala studiestödsnämnden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft7">Edward Palmer</P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">Försäkringskassan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td355"><P class="p19 ft7">Karin Holmvall</P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p19 ft7">Högskoleverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft7">Thomas Hagnefur</P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">Landsorganisationen i Sverige (LO)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft7"><NOBR>Ann-Christine</NOBR> Hagelin</P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">Riksgäldskontoret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td355"><P class="p19 ft7">Eva Westerberg</P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p19 ft7">Saco studentråd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft7">Bodil Edler</P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">Statens folkhälsoinstitut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft7">Johan Hansing</P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">Svenska Bankföreningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td355"><P class="p19 ft7">Jonas Bergren</P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p19 ft7">Svenskt Näringsliv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft7"><NOBR>Marie-Louise</NOBR> Strömgren</P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">Sveriges akademikers central-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td393"><P class="p19 ft7">organisation (Saco)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td355"><P class="p19 ft7">Elin Rosenberg</P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p19 ft7">Sveriges förenade studentkårer (SFS)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td355"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p19 ft7">(t.o.m. möte 2)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1412 ft17">607</P>
</DIV>
<DIV id="page_600">
<P class="p0 ft18">Bilaga 2 SOU 2009:28</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td160"><P class="p19 ft7">Moa Neuman</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td394"><P class="p19 ft7">Sveriges förenade studentkårer (SFS)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td160"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p19 ft7">(fr.o.m. möte 3)</P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft7">Birgitta Hällegårdh</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td394"><P class="p19 ft7">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft7">Mats Edvardsson</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td394"><P class="p19 ft7">Sveriges universitets- och högskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td160"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p19 ft7">förbund (SUHF)</P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft7">Kristina Persdotter</P></TD>
<TD class="tr7 td128"><P class="p19 ft7">Tjänstemännens</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p24 ft7">Centralorganisation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td128"><P class="p19 ft7">(TCO)</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td160"><P class="p19 ft7">Sara Pettigrew</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p19 ft7">TRIA</P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft7">Kenth Laurell</P></TD>
<TD class="tr7 td128"><P class="p19 ft7">Vuxenstuderandes</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p24 ft7">intresseorganisation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td160"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p19 ft7">(VIO)</P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft12">Studiebesök</P>
<P class="p90 ft7">Under hösten 2008 genomförde kommittén tre studiebesök. Vid studiebesöken berördes främst frågor kring studieekonomi och studerandestöd, t.ex. studievägledning. Vid besöken intervjuades både studerande och representanter för lärosätet/huvudmannen. Följande lärosäten/huvudmän besöktes:</P>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Lunds universitet </SPAN><NOBR>(2008-10-10).</NOBR></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Malmö högskola </SPAN><NOBR>(2008-10-10).</NOBR></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Komvux i Eskilstuna kommun </SPAN><NOBR>(2008-11-10).</NOBR></P>
<P class="p103 ft12">Seminarium</P>
<P class="p104 ft7">Den 22 maj 2008 anordnade kommittén ett nordiskt seminarium ang. studiefinansiering. Seminariet inleddes med översiktliga pre- sentationer av studiestödssystemen i Danmark, Finland och Norge. Under eftermiddagen diskuterades studiestödssystemen i en panel- diskussion med följande medverkande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95">
<TR>
<TD class="tr0 td160"><P class="p19 ft7">Jørgen Winther</P></TD>
<TD class="tr0 td394"><P class="p19 ft7">Styrelsen for Statensuddannelsesstøtte,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td394"><P class="p19 ft7">Danmark.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td160"><P class="p19 ft7">Ilpo Lahtinen</P></TD>
<TD class="tr8 td394"><P class="p19 ft7">Folkpensionsanstalten, Finland.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p19 ft7">Vigdis Moseng</P></TD>
<TD class="tr7 td394"><P class="p19 ft7">Lånekassen, Norge.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td160"><P class="p19 ft7">Margaretha Holmlund</P></TD>
<TD class="tr8 td394"><P class="p19 ft7">Centrala studiestödsnämnden, Sverige.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1413 ft17">608</P>
</DIV>
<DIV id="page_601">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td392"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p19 ft22">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft12">Andra utredningar</P>
<P class="p1414 ft7">Globaliseringsrådets kansli</P>
<P class="p1307 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN><NOBR>2008-11-03.</NOBR></P>
<P class="p1415 ft7">Statskontorets granskning av Centrala studiestödsnämndens kontrollarbete med att förhindra felaktiga utbetalningar</P>
<P class="p1307 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN><NOBR>2008-09-25.</NOBR></P>
<P class="p1415 ft7">Utredningen om enhetligare regler och återkrav: Återkravs- utredningen (Fi 2007:15)</P>
<P class="p1307 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN><NOBR>2008-08-26</NOBR> och <NOBR>2008-11-12.</NOBR></P>
<P class="p1416 ft7">Utredningen om en översyn av aktivitetsersättning (S 2007:15)</P>
<P class="p1307 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN><NOBR>2008-08-26.</NOBR></P>
<P class="p1417 ft25">Utredningen om en översyn av den statliga förvaltningens upp- gifter och organisation: Förvaltningskommittén (Fi 2006:08)</P>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN><NOBR>2008-04-02.</NOBR></P>
<P class="p1417 ft25">Utredningen om ökad frihet för universitet och högskolor: Auto- nomiutredningen (U 2007:11)</P>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN><NOBR>2008-09-30.</NOBR></P>
<P class="p1417 ft25">Utredningsarbetet om beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten utifrån historiska inkomster</P>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN><NOBR>2008-04-24,</NOBR> <NOBR>2008-10-16</NOBR> och <NOBR>2008-11-13.</NOBR></P>
<P class="p1418 ft12">Övriga möten</P>
<P class="p1419 ft7">Angående försörjningsstöd till studerande:</P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft118">Sveriges kommuner och landsting </SPAN><NOBR>(2008-04-14</NOBR> och <NOBR>2008-11-28).</NOBR></P>
<P class="p1420 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Vuxenstuderandes intresseorganisation (VIO) </SPAN><NOBR>(2008-12-01).</NOBR></P>
<P class="p684 ft7">Angående information till studerande:</P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">Högskoleverket och Skolverket </SPAN><NOBR>(2008-09-17</NOBR> och <NOBR>2008-10-28).</NOBR></P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">CSN och Försäkringskassan </SPAN><NOBR>(2008-12-03).</NOBR></P>
<P class="p1421 ft7">Angående studenthälsovården och studenters alkoholkonsumtion:</P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">Nätverket Sveriges studenthälsor </SPAN><NOBR>(2008-09-23</NOBR> och <NOBR>2008-10-17).</NOBR></P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft133">Högskoleverket </SPAN><NOBR>(2008-10-17).</NOBR></P>
<P class="p1420 ft25"><SPAN class="ft126">•</SPAN><SPAN class="ft163">Statens folkhälsoinstitut, Riskbruksprojektet, och representant från Studenthälsan i Gävle samt forskare från Lunds universitet </SPAN><NOBR>(2008-06-14).</NOBR></P>
<P class="p1422 ft17">609</P>
</DIV>
<DIV id="page_602">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p19 ft18">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p19 ft18">SOU 2009:28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Sveriges förenade studentkårer (SFS) </SPAN><NOBR>(2008-07-21).</NOBR></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft118">Statens folkhälsoinstitut, Riskbruksprojektet </SPAN><NOBR>(2008-10-16).</NOBR></P>
<P class="p1005 ft7">Angående studiestödssystemet i Danmark:</P>
<P class="p1423 ft210"><SPAN class="ft209">• </SPAN>Styrelsen for Statens uddannelsesstøtte, Köpenhamn <NOBR>(2008-10-09).</NOBR> Angående studerande i kommunal vuxenutbildning:</P>
<P class="p538 ft25"><SPAN class="ft117">•</SPAN><SPAN class="ft119">Sverige kommuner och landstings referensgrupp för vuxen- studier </SPAN><NOBR>(2008-05-29</NOBR> och <NOBR>2008-11-26).</NOBR></P>
<P class="p1140 ft7">Angående studerande på folkhögskolor:</P>
<P class="p1302 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN>Folkbildningsrådet <NOBR>(2008-10-02).</NOBR></P>
<P class="p1331 ft7">Angående studerande på <NOBR>KY-utbildningar:</NOBR></P>
<P class="p1302 ft7"><SPAN class="ft34">• </SPAN>Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>(2008-10-13).</NOBR></P>
<P class="p1424 ft17">610</P>
</DIV>
<DIV id="page_603">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328603x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft211">Statens offentliga utredningar 2009</P>
<P class="p1225 ft5">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1425 ft122"><SPAN class="ft109">1.</SPAN><SPAN class="ft212">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brotts- bekämpningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1426 ft122"><SPAN class="ft109">2.</SPAN><SPAN class="ft212">Nya nät för förnybar el. N.</SPAN></P>
<P class="p1427 ft122"><SPAN class="ft109">3.</SPAN><SPAN class="ft212">Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1428 ft122"><SPAN class="ft109">4.</SPAN><SPAN class="ft212">Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1426 ft122"><SPAN class="ft109">5.</SPAN><SPAN class="ft212">Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1426 ft122"><SPAN class="ft109">6.</SPAN><SPAN class="ft212">Återkrav inom välfärdssystemen.</SPAN></P>
<P class="p1429 ft122">– Förslag till lagstiftning. Fi.</P>
<P class="p1430 ft122"><SPAN class="ft109">7.</SPAN><SPAN class="ft212">Den svenska administrationen av jord- bruksstöd. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1431 ft122"><SPAN class="ft109">8.</SPAN><SPAN class="ft212">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produk- tion. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1432 ft122"><SPAN class="ft109">9.</SPAN><SPAN class="ft212">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p331 ft122"><SPAN class="ft109">10.</SPAN><SPAN class="ft213">Miljöprocessen. M.</SPAN></P>
<P class="p1433 ft122"><SPAN class="ft109">11.</SPAN><SPAN class="ft213">En nationell cancerstrategi för framtiden. S.</SPAN></P>
<P class="p254 ft122"><SPAN class="ft109">12.</SPAN><SPAN class="ft213">Skatt i retur. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1434 ft122"><SPAN class="ft109">13.</SPAN><SPAN class="ft213">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokal- försörjning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1435 ft122"><SPAN class="ft109">14.</SPAN><SPAN class="ft213">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p254 ft122"><SPAN class="ft109">15.</SPAN><SPAN class="ft213">Kraftsamling!</SPAN></P>
<P class="p1429 ft122">– museisamverkan ger resultat.</P>
<P class="p1429 ft122">+ Bilagor. Ku.</P>
<P class="p1436 ft122"><SPAN class="ft109">16.</SPAN><SPAN class="ft213">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys</SPAN></P>
<P class="p1437 ft122">Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.</P>
<P class="p1438 ft122"><SPAN class="ft109">17.</SPAN><SPAN class="ft213">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1439 ft122"><SPAN class="ft109">18.</SPAN><SPAN class="ft213">Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p254 ft122"><SPAN class="ft109">19.</SPAN><SPAN class="ft213">Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.</SPAN></P>
<P class="p254 ft122"><SPAN class="ft109">20.</SPAN><SPAN class="ft213">Mer järnväg för pengarna. N.</SPAN></P>
<P class="p1440 ft122"><SPAN class="ft109">21.</SPAN><SPAN class="ft213">Redovisning av kommunal med- finansiering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p254 ft122"><SPAN class="ft109">22.</SPAN><SPAN class="ft213">En ny alkohollag. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p257 ft122"><SPAN class="ft109">23.</SPAN><SPAN class="ft213">Olovlig tobaksförsäljning. S.</SPAN></P>
<P class="p1441 ft122"><SPAN class="ft109">24.</SPAN><SPAN class="ft213">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.</SPAN></P>
<P class="p1442 ft122"><SPAN class="ft109">25.</SPAN><SPAN class="ft213">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p254 ft122"><SPAN class="ft109">26.</SPAN><SPAN class="ft213">Det växande vattenbrukslandet. Jo.</SPAN></P>
<P class="p254 ft122"><SPAN class="ft109">27.</SPAN><SPAN class="ft213">Ta klass. U.</SPAN></P>
<P class="p1443 ft122"><SPAN class="ft109">28.</SPAN><SPAN class="ft213">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_604">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GXB328604x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft211">Statens offentliga utredningar 2009</P>
<P class="p1225 ft5">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft214">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1444 ft122">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]</P>
<P class="p1 ft122">Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]</P>
<P class="p1445 ft122">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörj- ning. [13]</P>
<P class="p1446 ft122">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]</P>
<P class="p1447 ft122">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]</P>
<P class="p1448 ft215">Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19]</P>
<P class="p210 ft214">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1449 ft122">Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]</P>
<P class="p7 ft214">Socialdepartementet</P>
<P class="p1450 ft122">En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]</P>
<P class="p827 ft122">Olovlig tobaksförsäljning. [23]</P>
<P class="p7 ft214">Finansdepartementet</P>
<P class="p1451 ft122">Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. [4]</P>
<P class="p1 ft122">Återkrav inom välfärdssystemen.</P>
<P class="p1452 ft122">– Förslag till lagstiftning. [6]</P>
<P class="p1453 ft122">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]</P>
<P class="p1 ft122">Skatt i retur. [12]</P>
<P class="p1454 ft122">Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]</P>
<P class="p1455 ft122">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]</P>
<P class="p7 ft214">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1 ft122">Ta klass. [27]</P>
<P class="p1456 ft122">Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. [28]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft214">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1457 ft122">Den svenska administrationen av jordbruks- stöd. [7]</P>
<P class="p1 ft122">Trygg med vad du äter – nya myndigheter</P>
<P class="p1458 ft122">för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]</P>
<P class="p1 ft122">Det växande vattenbrukslandet. [26]</P>
<P class="p210 ft214">Miljödepartementet</P>
<P class="p155 ft122">Miljöprocessen. [10]</P>
<P class="p7 ft214">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1459 ft215">Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]</P>
<P class="p1460 ft122">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]</P>
<P class="p7 ft214">Kulturdepartementet</P>
<P class="p155 ft122">Kraftsamling!</P>
<P class="p1461 ft122">– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]</P>
<P class="p1462 ft122">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GXB328SOU_2009__28.pdf4934515pdfStärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelthttps://data.riksdagen.se/fil/A3179C43-B9CD-44C1-8D80-E811F5ACE7F8