2425167 GXB326 2009 26 sou sou Statens offentliga utredningar 2009:26 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 26 0 2009-03-11 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2009-03-11 00:00:00 Det växande vattenbrukslandet titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GXB326/text https://data.riksdagen.se/dokument/GXB326 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GXB326 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:90px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:626px;height:915px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:626px;height:915px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:74px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:566px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #tx1 {position:absolute;top:363px;left:369px;width:281px;height:67px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:425px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_27 #id_3 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:225px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_32 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_33 #id_3 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:425px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_67 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:109px;left:63px;z-index:-1;width:320px;height:311px;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:320px;height:311px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:21px;z-index:-1;width:401px;height:225px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:401px;height:225px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:116px;left:84px;z-index:-1;width:400px;height:199px;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:400px;height:199px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:49px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:454px;height:340px;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:454px;height:340px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:51px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:454px;height:303px;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:454px;height:303px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:238px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:46px;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:93px;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:93px;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:188px;left:126px;z-index:-1;width:142px;height:54px;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:142px;height:54px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:202px;left:1px;z-index:-1;width:491px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:491px;height:1px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:635px;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:458px;height:635px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 915px;} #page_186 #id_1 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_186 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_186 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:577px;height:915px;} #page_186 #dimg1 #img1 {width:577px;height:915px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 32px 'Verdana' !important;l-h: 69px;} .ft1{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft20{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft21{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft22{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft25{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft26{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 20px;} .ft27{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft28{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft29{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 19px;} .ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 20px;} .ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft35{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft36{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 19px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft40{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft41{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft47{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft48{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft51{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft61{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft64{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft65{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft68{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft69{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft72{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft75{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft76{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft77{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft78{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft79{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft80{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft81{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft86{font: bold 12px 'MS PGothic' !important;l-h: 12px;} .ft87{font: 12px 'MS PGothic' !important;l-h: 12px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft89{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft90{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft91{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft92{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft93{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft94{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft95{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft96{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;} .ft97{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft98{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 20px;} .ft99{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft100{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft102{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft103{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft104{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft105{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft106{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft111{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft113{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft114{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft116{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft117{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft118{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft119{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft120{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft121{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft122{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft123{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft124{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 12px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p10{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p11{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 608px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p42{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p44{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p105{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p106{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p107{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p108{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p109{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p110{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p114{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p115{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p117{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p121{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p122{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p133{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p134{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p135{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p139{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p141{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p142{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p145{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p172{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p176{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p179{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p180{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p181{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p201{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p204{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 497px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p228{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p238{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p258{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p283{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:328px;height:17px;} .p284{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p285{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p291{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p294{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p296{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p297{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p301{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p316{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p323{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p333{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p341{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p350{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p352{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 609px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 27px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p369{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p382{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p387{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p409{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p412{text-align: left;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 528px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p424{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p426{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p427{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p431{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p456{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p462{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p463{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p464{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p465{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p502{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p504{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p510{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p513{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p520{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p527{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p545{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p555{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p559{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p562{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p570{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td137{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;} .td138{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td139{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;} .td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;} .td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td161{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td162{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td163{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 17px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 38px;} .tr4{heightzzz: 29px;} .tr5{heightzzz: 28px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 27px;} .tr8{heightzzz: 36px;} .tr9{heightzzz: 54px;} .tr10{heightzzz: 22px;} .tr11{heightzzz: 19px;} .tr12{heightzzz: 52px;} .tr13{heightzzz: 16px;} .tr14{heightzzz: 51px;} .tr15{heightzzz: 14px;} .tr16{heightzzz: 34px;} .tr17{heightzzz: 35px;} .tr18{heightzzz: 46px;} .tr19{heightzzz: 49px;} .tr20{heightzzz: 13px;} .tr21{heightzzz: 3px;} .tr22{heightzzz: 9px;} .tr23{heightzzz: 6px;} .tr24{heightzzz: 11px;} .tr25{heightzzz: 12px;} .tr26{heightzzz: 31px;} .tr27{heightzzz: 32px;} .tr28{heightzzz: 5px;} .tr29{heightzzz: 15px;} .tr30{heightzzz: 39px;} .tr31{heightzzz: 26px;} .tr32{heightzzz: 20px;} .tr33{heightzzz: 25px;} .tr34{heightzzz: 40px;} .tr35{heightzzz: 7px;} .tr36{heightzzz: 10px;} .tr37{heightzzz: 8px;} .tr38{heightzzz: 23px;} .tr39{heightzzz: 4px;} .tr40{heightzzz: 24px;} .t0{width: 515px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t10{width: 456px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t12{width: 456px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 353px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t14{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 456px;margin-top: 28px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 396px;f:8px 'Verdana' !important;} .t19{width: 447px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 17px;f:10px 'Verdana' !important;} .t20{width: 457px;margin-leftZ: 74px;margin-top: 17px;f:10px 'Verdana' !important;} .t21{width: 466px;margin-top: 17px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 530px;f:bold 10px 'Verdana' !important;} .t23{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t24{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 61px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t25{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t26{width: 386px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t27{width: 530px;margin-leftZ: 10px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t28{width: 541px;margin-top: 9px;f:12px 'Verdana' !important;} .t29{width: 466px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GXB326/GXB3261x1.jpg" style="width:652px;height:953px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Det växande vattenbrukslandet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">betänkande av VATTENBRUKSUTREDNINGEN</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft2">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p2 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p3 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P> <P class="p4 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p5 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p6 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p7 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p7 ft5">Omslagsbild: <SPAN class="ft3">Röding av stammen </SPAN>Arctic Superior.</P> <P class="p0 ft3"><SPAN class="ft5">Foto: </SPAN>Eva Brännäs.</P> <P class="p7 ft3">Tryckt av Edita Sverige AB</P> <P class="p0 ft3">Stockholm 2009</P> <P class="p7 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-23166-1</NOBR></P> <P class="p0 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft6">Till statsrådet Eskil Erlandsson</P> <P class="p8 ft7">Regeringen beslutade den 19 december 2007 att tillsätta en särskild utredare för att analysera förutsättningarna för samt identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas. Utredaren ska vidare föreslå hur hinder mot en utveckling av vattenbruket kan undanröjas.</P> <P class="p9 ft8">Som särskild utredare förordnades f.d. riksdagsledamoten Håkan Larsson den 5 februari 2008.</P> <P class="p10 ft7">Som sekreterare förordnades den 16 april 2008 avdelningsdirektören Niclas Lundh och forskningsledaren Jan Nilsson.</P> <P class="p11 ft7">Som experter förordnades den 27 juni 2008 departementssekreteraren vid Jordbruksdepartementet Agnetha Alriksson, samordnaren vid Svensk Dagligvaruhandel Per Baummann, statsinspektören vid Livsmedelsverket Pontus Elvingsson, professorn vid Sveriges lantbruksuniversitet Anders Kiessling, förbundsordföranden vid Vattenbrukarnas riksförbund Sven Kollberg, verkställande direktören vid Skaldjursodlarnas Producentorganisation Björn Lindblad, avdelningsdirektören vid Naturvårdsverket Tomas Nitzelius, avdelningsdirektören vid Fiskeriverket Fredrik Nordwall, vattenbrukaren vid Umlax AB Josef Nygren, länsfiskedirektören vid Länsstyrelsen i Dalarnas län Ulf Pierrou, kanslirådet vid Miljödepartementet Karin Sjökvist, verkställande direktören vid Hökensås Sportfiske AB <NOBR>Ulla-Märta</NOBR> Tall och verksamhetsledaren vid Fiskhälsan FH AB <NOBR>Ulf-Peter</NOBR> Wichardt.</P> <P class="p12 ft7">Regeringen beslutade om förlängd utredningstid i ett tilläggsdirektiv den 3 juli 2008. Regeringen beslutade den 15 januari 2009 att överlämna Fiskeriverkets PM <SPAN class="ft9">Kriterier för vattenbruksföretag </SPAN>till utredningen. Utredningen har antagit namnet Vattenbruksutredningen.</P> <P class="p13 ft7">Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande <SPAN class="ft9">Det växande vattenbrukslandet </SPAN>SOU 2009:26. Uppdraget är därmed slutfört.</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p14 ft7">Rödön den 27 februari 2009</P> <P class="p15 ft9">Håkan Larsson</P> <P class="p16 ft9">Niclas Lundh</P> <P class="p17 ft9">Jan Nilsson</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft6">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft10">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p18 ft10">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p1 ft11">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p18 ft10">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td2"><SPAN class="p1 ft10">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p1 ft10">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft10">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p18 ft10">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p1 ft7">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p19 ft13">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft13">Analys av direktiven.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft7">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p19 ft7">1.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p1 ft13">Utredningsbehov ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft7">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft7">1.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft13">Sammanfattning och analys..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p1 ft7">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft13">Genomförandet........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p18 ft7">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft7">1.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft7">Sammanträden med expertgruppen.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p19 ft7">1.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p1 ft13">Studieresor ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft7">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p19 ft14">1.3.3 Besök i andra länder......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p18 ft7">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td6"><SPAN class="p19 ft14">1.3.4 Andra besök och möten ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft7">1.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft13">Samråd ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p1 ft10">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td6"><SPAN class="p19 ft15">Vattenbruket växer världen runt ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p18 ft10">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft13">Gamla europeiska anor ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft7">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft13">Norge visar vägen.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft7">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft7">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft7">Norsk vattenbrukslagstiftning.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p18 ft7">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft13">Svag svensk utveckling.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft7">51</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft7"><SPAN class="ft7">2.4</SPAN><SPAN class="ft16">Produkter från vattenbruk – miljö- och klimatsmart val</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p1 ft13">av mat........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p20 ft7">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft17">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft18">Innehåll SOU 2009:26</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p1 ft10">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p23 ft15">Nuvarande svenskt vattenbruk......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p20 ft10">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft13">Matfiskodling............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft7">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p24 ft13">Regnbåge .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p20 ft7">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p24 ft13">Röding ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p20 ft7">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p24 ft13">Ål....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft7">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p24 ft13">Övriga fiskarter .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft7">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td6"><SPAN class="p23 ft13">Sättfiskodling för utsättning....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p20 ft7">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft13">Övrigt vattenbruk ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p24 ft13">Blåmusslor .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p20 ft7">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p24 ft13">Ostron ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft7">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p24 ft13">Kräftor ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft7">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td6"><SPAN class="p23 ft13">Kompensationsodling ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p20 ft7">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft13">Teknikutveckling......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p24 ft13">Foder..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p20 ft7">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p23 ft7">3.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p24 ft13">Nya odlingstekniker .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft7">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft13">Försöksstationen i Kälarne ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft14">Vattenbrukets omfattning i Sverige ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft13">Sektorns struktur......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p1 ft7">3.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft13">Investeringar.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">78</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p1 ft10">4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p25 ft15">Nuvarande ansvarsfördelning .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p20 ft10">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft13">Fiskeriverket.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft13">Naturvårdsverket......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft13">Jordbruksverket........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft13">Livsmedelsverket......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft14">Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft13">Länsstyrelsen ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft13">Vattenmyndigheterna...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft7">4.8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p25 ft13">Övriga aktörer ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft7">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p25 ft14">4.8.1 Fiskhälsan FH AB.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft7">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p1 ft17">6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p0 ft18">SOU 2009:26 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr10 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p19 ft7">4.8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p24 ft13">Kommunerna ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft7">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p1 ft10">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p19 ft15">Översyn över gällande lagstiftning ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p18 ft10">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p19 ft13">Fiskerilagstiftningen ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p18 ft7">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Fiskhälsolagstiftningen............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Djurskydd.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Miljölagstiftningen...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p19 ft7">5.4.1 Ansökningsförfarande för tillstånd för fiskodling .....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft7">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Handläggningstider..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Livsmedelslagstiftningen .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">EG:s ramdirektiv för vatten ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Plan- och bygglagen...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">5.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Tillsyn och kontroll ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p1 ft10">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p19 ft15">Hinder för svenskt vattenbruk ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p18 ft10">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Generella hinder.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft13">Miljöeffekter...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft7">6.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p24 ft13">Utsläpp av näringsämnen ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p19 ft7">6.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p24 ft13">Foder ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft7">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft7">6.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p24 ft13">Främmande arter.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p1 ft7">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p19 ft14">Problem med kapitalförsörjning ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p18 ft7">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft7">6.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p24 ft13">Kapitalbehov ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p19 ft7">6.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p24 ft13">Marknad ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p18 ft7">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft7">6.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p24 ft13"><NOBR>EU-stöd.......................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft7">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p1 ft7">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p19 ft14">Många myndigheter, snåriga regler.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft7">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft7">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p19 ft7">Tillstånd, tillsyn och kontroll................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft7">112</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft7"><SPAN class="ft7">6.6</SPAN><SPAN class="ft16">Handläggningstider för prövning av tillstånd för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p27 ft13">vattenbruksverksamhet..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p20 ft7">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p28 ft7">6.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft14">Vattenbruket en del av fisket ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft7">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p28 ft7">6.8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p27 ft7">Allmänhetens attityd till vattenbruk ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft7">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft17">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p1 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td18"><SPAN class="p29 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p30 ft7">6.9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p1 ft14">Osäker statistik över vattenbruket........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft7">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">6.10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Avsaknad av fiskforskning.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">6.11</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Avel .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">6.12</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft7">Utbildning, vattenbrukarnas kompetens och rekrytering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p1 ft13">av personal ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft7">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">6.13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft14">Kommunernas vattenplanering .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">6.14</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft7">Hinder för utveckling av ostron- och musselnäringen ........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p30 ft10">7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p1 ft10">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p1 ft15">bärkraftigt svenskt vattenbruk ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p20 ft10">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Nationell strategi....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Samordning.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft7">Regelförenkling och minskad byråkrati................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Förbättrad planering ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft7">Förbättrad miljöuppföljning..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft14">Marknadsföring och information..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft14">Kvalitetssäkring och certifiering ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft7">Utbildning och kompetensutveckling ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Forskning och utveckling ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Avel .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.11</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft14">Förbättrad kapitalförsörjning................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.12</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft14">Samverkan med EU och övriga grannländer ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft7">Särskild utredning för framtidens kompensationsodling ....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p30 ft10">8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p1 ft10">Utvecklingspotential .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft10">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p30 ft7">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p1 ft13">Regnbåge.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p20 ft7">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft13">Röding.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft17">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td20"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p20 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p1 ft7">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p32 ft13">Musslor ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p33 ft7">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Ostron ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">8.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Sättfiskodling .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">8.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Kräftor ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">8.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Abborre ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p34 ft7">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">8.8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Gös..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">8.9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Sik............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p34 ft7">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p1 ft10">9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td23"><SPAN class="p32 ft10">Överväganden ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p33 ft10">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Nationell strategi ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Samordning ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft7">Regelförenkling och minskad byråkrati ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Förbättrad planering..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft14">Förbättrad miljöövervakning ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft14">Marknadsföring och information..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft14">Kvalitetssäkring och certifiering ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft7">Utbildning och kompetensutveckling..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Forskning och utveckling......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft13">Avel.........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.11</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft14">Förbättrad kapitalförsörjning................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.12</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft14">Samverkan med EU och övriga grannländer ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft7">Utredning om kompensationsutsättningar..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p1 ft7">9.14</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft7">Miljö och lokalisering av odling............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p33 ft7">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p32 ft13">9.14.1 Regleringsmagasin ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p33 ft7">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p32 ft13">9.14.2 Oligotrofa sjöar ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p33 ft7">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p32 ft13">9.14.3 Östersjön.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p33 ft7">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p32 ft13">9.14.4 Västerhavet..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p33 ft7">154</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft17">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p1 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p1 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td25"><SPAN class="p20 ft20">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td17"><SPAN class="p30 ft10">10</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p1 ft10">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p18 ft11">................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p20 ft10">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p20 ft13">Nationell strategi....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p20 ft7">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft13">Samordning.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft7">Regelförenkling och minskad byråkrati................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft13">Förbättrad planering ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft13">Förbättrad miljöövervakning.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft14">Marknadsföring och information..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft13">Kvalitetssäkring och certifiering ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft13">Utbildning ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">10.9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft13">Forskning och utveckling ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p20 ft7">10.10Avel .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p20 ft7">10.11Förbättrad kapitalförsörjning................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p20 ft7">10.12Samverkan med EU och övriga grannländer ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p20 ft7">10.13Särskild utredning om Kompensationsodling ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p30 ft10">11</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p20 ft10">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft10">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft7">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">11.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft7">Förslaget till lag om ändring i Fiskelagen (1993:787).........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft7">163</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft17">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p1 ft21">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td10"><SPAN class="p1 ft10">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p1 ft7">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p1 ft7">Kommittédirektiv (2007:107) ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft7">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p1 ft7">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p1 ft14">Tilläggsdirektiv (2008:84).................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft7">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p1 ft7">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p1 ft7">Fiskeriverkets promemoria</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p37 ft13"><SPAN class="ft22">Kriterier för vattenbruksföretag </SPAN>.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p20 ft7">173</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft17">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p0 ft6">Sammanfattning</P> <P class="p39 ft23">På väg mot vattenbrukslandet Sverige</P> <P class="p40 ft7">Globalt har vattenbruket de senaste decennierna varit den del av livsmedelssektorn som har vuxit i särklass snabbast. Snart är varannan matfisk i världen odlad. FN:s livsmedelsorganisation FAO har visat att vattenbruket måste expandera kraftigt om mänskligheten ska fortsätta att konsumera fisk och skaldjur i samma omfattning som idag.</P> <P class="p41 ft7">En stor outnyttjad resurs i vårt land, som med fördel kan tas i anspråk för vattenbruk, är de reglerade sjöarna och kraftverksmagasinen längs de utbyggda älvarna i norr. Dessa vatten är naturligt näringsfattiga, men har urlakats ytterligare sedan kraftverksutbyggnaden så att de idag är nästan sterila. Fiskodlingar i dessa vatten är en restaureringsåtgärd, eftersom näringstillskottet medverkar till att återställa vattenmiljön.</P> <P class="p42 ft7">Sverige är överhuvudtaget ett land som är mycket rikt på vatten. Här finns 95 700 sjöar, större än en hektar, och en mycket lång kust. Sjöarna täcker nio procent av landets yta, ungefär 40 000 kvadratkilometer.</P> <P class="p43 ft7">Förutsättningarna för vattenbruk (odling av fisk och skaldjur) är mot denna bakgrund goda. Ändå är det svenska vattenbruket för närvarande en förhållandevis liten näring, såväl jämfört med andra näringar nationellt som jämfört med vattenbruket i andra länder. Det är bakgrunden till att jordbruksministern gett oss uppdraget att föreslå åtgärder för att ett ekologiskt och ekonomiskt bärkraftigt vattenbruk ska kunna utvecklas.</P> <P class="p13 ft7">I uppdraget ingick även att identifiera vilka arter som har bäst förutsättningar att odlas, på kort och lång sikt. Idag är regnbåge den dominerande arten inom vattenbruket i Sverige, såväl som matfisk som sättfisk. Vi bedömer ändå att det finns en avsevärd utvecklingspotential för regnbåge framöver, främst för odling i</P> <P class="p44 ft17">13</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">näringsfattiga sjöar. De arter som vi dessutom bedömer kan expandera i närtid är odling av röding i de kalla, reglerade sjöarna i norra Sveriges inland och odling av musslor och ostron på västkusten. På längre sikt kan även andra arter bli betydelsefulla i det svenska vattenbruket.</P> <P class="p46 ft7">Det ligger i samhällets intresse att ge goda förutsättningar för att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk ska kunna växa i Sverige. Ett växande vattenbruk producerar god och miljömässigt bra mat, med förhållandevis liten klimatpåverkan, samt skapar jobb och tillväxt på landsbygden, inte minst i glesbygd. Vattenbrukets produkter kan bli en viktig del i förverkligandet av visionen om Matlandet Sverige.</P> <P class="p47 ft7">Utredningen har därför utarbetat ett förslag till en handlingsplan i tretton punkter för ge förutsättningar för en utveckling av den svenska vattenbruksnäringen. Ett genomförande av handlingsplanen kräver en ekonomisk satsning från statens sida, som ska ses som en investering i nya jobb, regional utveckling och tillväxt. Förslagen i handlingsplanen syftar till att stödja duktiga entreprenörer som vill arbeta för att göra Sverige till det växande vattenbruksland det finns förutsättningar för.</P> <P class="p48 ft7">Vi beräknar att ett genomförande av handlingsplanen kräver en årlig statlig satsning på 60 Mkr per år under en femårsperiod. Vid en ökning av vattenbruksproduktion till 50 000 ton per år beräknas nytillskottet av arbetstillfällen uppgå till storleksordningen 1 100 helårsarbeten, företrädesvis i glesbygd.</P> <P class="p49 ft24">Handlingsplanen består av följande punkter:</P> <P class="p50 ft7"><SPAN class="ft24">En nationell strategi </SPAN>utarbetas för att ge bättre förutsättningar för vattenbruket att växa inom ekologiskt hållbara ramar. Strategin syftar även till att modernisera och förändra attityden till vattenbruk i positiv riktning. Vattenbruket stärks som egen näring inom den gemensamma fiskeripolitiken.</P> <P class="p51 ft24">En samordning av vattenbruksfrågorna <SPAN class="ft7">genomförs. Fiskeriverket ges förstärkt uppdrag att arbeta med vattenbruk, bland annat genom att ett samordningskansli inrättas vid verket. Kansliet ska ansvara för samordning, information, rådgivning och statistikinhämtning på vattenbrukets område.</SPAN></P> <P class="p52 ft17">14</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft24">Regelförenkling och minskad byråkrati <SPAN class="ft7">är viktiga målsättningar på vattenbrukets område, liksom inom näringslivet i övrigt. För att minska krånglet och förkorta handläggningstiderna införs ”en dörr in” vid ansökan om tillstånd för vattenbruk. Ansvaret för tillsyn av vattenbruk överförs till regionala inspektörer, som är specialiserade på området. Vattenbrukets ställning som egen näring markeras genom att de avsnitt som rör vattenbruk samlas i de författningar som reglerar fiske och vattenbruk.</SPAN></P> <P class="p54 ft7"><SPAN class="ft24">En förbättrad planering </SPAN>är viktig för att underlätta etablering av nya vattenbruksföretag. Möjligheten att peka ut områden av riksintresse för vattenbruket införs därför. Kommuner, län och regioner ges därför förstärkt uppdrag att i sin översiktsplanering peka ut lämpliga lokaliseringar för olika typer av vattenbruksverksamhet. Berörda myndigheter utarbetar en översikt över vilka områden som är av riksintresse för vattenbrukets olika delbranscher.</P> <P class="p55 ft7"><SPAN class="ft24">En förbättrad miljöuppföljning </SPAN>behövs för att ge bättre underlag för vattenbrukssatsningar. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ges därför i uppdrag att övervaka och analysera vattenbrukets miljöeffekter. En standardmodell, anpassad till nordiska förhållanden, tas fram för beräkning av närsaltsbelastning.</P> <P class="p56 ft24">Marknadsföring och information <SPAN class="ft7">är av stor betydelse för att vattenbrukets produkter ska bli framgångsrika på marknaden. Stöd ges därför till en femårig informationssatsning om fördelarna med odlad fisk/musslor/ostron, som näringen genomför tillsammans med branschen i övrigt. Åtgärder vidtas för att säkra en fungerande logistik och kontinuitet i leveranserna.</SPAN></P> <P class="p57 ft24">Kvalitetssäkring och certifiering <SPAN class="ft7">ökar trovärdigheten för produkterna. Näringen uppmanas därför att lansera ett gemensamt varumärke för och certifiering av miljö- och klimatvänliga svenskproducerade vattenbruksprodukter. Branschriktlinjer utarbetas för att underlätta certifieringsarbetet.</SPAN></P> <P class="p57 ft24">Utbildning och kompetensutveckling <SPAN class="ft7">är centrala insatser för att vattenbruksnäringen ska utvecklas och professionaliseras. Ett särskilt, frivilligt, ”odlarkörkort” i form av ett kunskapsbevis för vattenbruk införs. En yrkesutbildning på gymnasienivå (komvux)</SPAN></P> <P class="p58 ft17">15</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">bör erbjudas blivande vattenbrukare. Utbildningen kan gärna ske i samverkan med våra nordiska grannländer. Arbetet med att utveckla en akademisk vattenbruksutbildning fortsätter i samverkan med grannländerna.</P> <P class="p60 ft7"><SPAN class="ft24">Forskning och utveckling </SPAN>(FoU) är ett strategiskt område för vattenbruksnäringens utveckling, såväl när det gäller näringens kortsiktiga behov av tillämpad forskning som samhällets mer långsiktiga mål. Statens satsning på vattenbruksforskning bör därför stärkas. Forskning behövs exempelvis när det gäller foder, genetik, fiskhälsa, fisksjukdomar, teknikutveckling, vattenbrukets miljökonsekvenser och näringsämnenas kretslopp.</P> <P class="p61 ft7"><SPAN class="ft24">Odlingsmaterial av hög kvalitet </SPAN>måste säkras för att näringen ska kunna utvecklas. Statens stöd till arbetet med avel är därför mycket betydelsefullt. Avelsprogrammet för röding vid fiskerianstalten i Kälarne utvecklas och förutsättningarna för ett nationellt avelsprogram även för regnbåge undersöks.</P> <P class="p51 ft7"><SPAN class="ft24">Förbättrad kapitalförsörjning </SPAN>är av central betydelse för att vattenbruksnäringen ska kunna växa. Därför bör staten göra en riktad satsning på detta område. Tillräcklig offentlig medfinansiering till de medel som är tillgängliga ur Europeiska fiskerifonden (EFF) och övriga strukturfonder måste säkras. Vidare bör räntegarantier för investeringar i vattenbruk övervägas för att ge företagen bättre möjligheter till banklån. Generellt förbättrad tillgång till riskkapital för företagande på landsbygd, särskilt glesbygd, är en nyckelfråga att lösa för framtiden.</P> <P class="p61 ft24">Samverkan med EU och övriga grannländer <SPAN class="ft7">bör utvecklas. Vattenbruket är fortfarande en liten näring som har mycket att vinna på ökat samarbete över gränserna. Det gäller, som tidigare understrukits, även utbildning och forskning. Sveriges EU- ordförandeskap, hösten 2009, bör aktivt användas för att bidra till EU:s kommande strategi för en hållbar utveckling av vattenbruksnäringen i Europa.</SPAN></P> <P class="p61 ft24"><SPAN class="ft7">Vi föreslår att </SPAN>en särskild utredning för framtidens kompensationsodling <SPAN class="ft7">tillsätts. Sedan den stora vattenkraftsutbyggnaden under 1950- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">1960-talen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> är kraftbolagen i vattendomar ålagda att kompensationsodla fisk, främst lax och havsöring. Denna</SPAN></P> <P class="p62 ft17">16</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">utredning bör utvärdera om dagens system för kompensationsutsättning är det mest effektiva och hållbara sättet att använda de resurser kraftbolagen är ålagda att satsa för att kompensera vattenkraftens skador på fisket eller om de kan användas på ett mer hållbart sätt.</P> <P class="p64 ft17">17</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p0 ft6">Summary</P> <P class="p39 ft23">Sweden: an aquacultural nation in the making</P> <P class="p65 ft7">Globally, aquaculture has been the segment of the food industry with the most rapid growth during the last decades. Soon half of the fish consumed in the world will be of farmed origin. The UN food organization FAO has shown that aquaculture (i.e. the farming of fish and shellfish) has to expand strongly for humanity to consume fish and shellfish at today’s level. Against this background, this inquiry finds that there are good opportunities for a growing aquaculture industry in Sweden.</P> <P class="p42 ft7">A major unexploited resource in our country, which can be used for good advantage to aquaculture, is the regulated lakes and waterpower reservoirs along the dammed rivers in the north parts of the country. These waters were naturally poor in nutrients, but, after water regulation, have been further depleted to what are now almost sterile conditions. Cultivation of fish in these waters would be a restoration action as the increased amount of nutrients would serve to bring the aquatic environment closer to the natural state.</P> <P class="p66 ft7">Sweden is on the whole a nation rich in waters with 95 700 lakes of more than one hectare in size, and with a very long coast. The lakes cover nine per cent of the nation’s surface, approximately 40 000 square kilometres. Clearly, Sweden has a great potential for aquaculture when viewed against this background. Yet, Swedish aquaculture is presently a relatively small branch compared with other branches nationally or compared with aquaculture in many other nations. This forms the background to the Minister of Agriculture giving us the task to propose actions to ensure the development of an ecologically and economically sustainable aquaculture.</P> <P class="p67 ft7">The task also included identification of species with the best potential for farming, both in the short and in the long term. At</P> <P class="p68 ft17">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">present rainbow trout dominates aquaculture in Sweden, as a food fish but also for stocking purposes. Our assessment is that there is still a considerable potential for development of rainbow trout farming in the future, above all for farming in lakes poor in nutrients. Other species we find that can expand in the near future are Arctic charr for cultivation in cold, regulated lakes in the inland of north Sweden and mussels and oysters on the Swedish west coast. In a somewhat longer perspective also other species may be of value for Swedish aquaculture.</P> <P class="p47 ft7">It is in the interest of society to ensure the development of an economically and ecologically sustainable aquaculture in Sweden. A growing aquaculture industry produces tasty and environmentally friendly food with a relatively small impact on climate, it creates jobs and growth in rural areas, particularly in sparsely populated geographic areas. Aquaculture products may become an important part in realization of the vision of Sweden as a culinary nation.</P> <P class="p69 ft7">For the above reasons, the inquiry has developed an action plan with 13 measures aiming at providing prerequisites for development of the Swedish aquaculture industry. A realization of the action plan demands a financial commitment from the government which should be regarded as an investment in new jobs, regional development and growth. The proposals in the action plan focus on supporting excellent entrepreneurs willing to work for making Sweden the important aquaculture nation it has the potential to be.</P> <P class="p70 ft7">We estimate that the realization of the action plan means a government stake of 60 MSEK per year during a five year period. At an increase of aquaculture production to 50 000 tonnes per year, and the number of new job opportunities will be on the order of 1 100 full time jobs, preferably in rural areas.</P> <P class="p71 ft24">The action plan consists of the following items:</P> <P class="p50 ft7"><SPAN class="ft24">A national strategy </SPAN>will be developed in order to give better opportunities for aquaculture to grow within an ecologically sustainable framework. The strategy also aims at modernizing and positively changing the attitude towards aquaculture. The aquaculture industry will be strengthened as an industry of its own within the common fisheries policy.</P> <P class="p72 ft17">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p1 ft21">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft24">Coordination of aquaculture issues <SPAN class="ft7">will be made. The Swedish Board of Fisheries will be given an enhanced mandate to work with aquaculture, by, among other things, the establishment of a Coordination Office at the Board. The office will be responsible for coordination, information, advising and collecting of statistics in the field of aquaculture.</SPAN></P> <P class="p57 ft24">Simplification of rules and reduced bureaucracy <SPAN class="ft7">are important aims within aquaculture industry as well as in business in general. To reduce complications and shorten handling time “one door in” will be established with applications for aquaculture permissions. Responsibility for monitoring aquaculture will be transferred to regional inspectors specialized in the field. The position of aquaculture as an industry of its own is marked by collecting all paragraphs that concern aquaculture in all regulations regarding fishing and aquaculture.</SPAN></P> <P class="p55 ft7"><SPAN class="ft24">Improved planning </SPAN>is important in order to facilitate the establishment of new aquaculture enterprises. Municipalities and counties are therefore urged to identify suitable locations for various forms of aquacultural undertakings in their planning. Concerned authorities will make an overview of areas of national interest for different sectors of aquaculture.</P> <P class="p54 ft7">In order to improve knowledge regarding new aquacultural undertakings, <SPAN class="ft24">a better assessment of the environment </SPAN>is needed. The Swedish University of Agricultural Sciences (SUAS) is therefore given the task to monitor and analyze the environmental impacts of aquaculture. A standard model, adapted to Nordic conditions, for estimation of nutrient load is developed.</P> <P class="p57 ft7"><SPAN class="ft24">Marketing and information </SPAN>are of great importance if aquaculture products are to be successful in the marketplace. Support is thus given to a five year information campaign about the advantages of cultivated fish, mussels and oysters, which will be performed by the industry jointly with other actors. Actions are taken to safeguard functional logistics and continuous deliveries.</P> <P class="p57 ft25">Quality assurance and certification <SPAN class="ft8">increase credibility in products. The industry is encouraged to introduce a distinctive identifying logo to indicate the certification of environmentally</SPAN></P> <P class="p73 ft17">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">friendly aquaculture products produced in Sweden. Guidelines are constructed to facilitate certification.</P> <P class="p60 ft24">Education and professional training <SPAN class="ft7">are central issues for development and professionalization of the aquaculture industry. A special, voluntary, “aquaculturalist’s license” is established. Vocational training should be offered to future aquaculturalists. The training could occur in cooperation with our Nordic neighbours to great advantage. The work to form academic aquaculture training continues in cooperation with neighbouring nations.</SPAN></P> <P class="p51 ft7"><SPAN class="ft24">Research and development </SPAN>is a strategic field for development of aquaculture, to meet the industry’s short term need of applied research, as well as society’s long term goals. Governments support to aquaculture research should accordingly be strengthened. Research is needed on, for example, feed, genetics, fish health and fish diseases, technical development, environmental impact and circulation of nutrients.</P> <P class="p61 ft24">High quality brood stock material <SPAN class="ft7">must be secured for the industry. Government support for breeding work is therefore of outmost importance. The Arctic charr breeding programme at the fisheries research station in Kälarne is to be developed and opportunities for a national rainbow trout breeding programme are to be investigated.</SPAN></P> <P class="p74 ft7"><SPAN class="ft24">Improved access to capital </SPAN>is of major importance for growth of the aquaculture industry. For that reason the government should make a directed effort in this field. Sufficient public <NOBR>co-financing</NOBR> must be available for grants from European Fisheries Fund and structural funds. Furthermore, state credit guarantees for investments in aquaculture should be considered, to give enterprises better opportunities to raise bank loans. A generally improved access to risk capital for enterprises in rural areas, especially in sparsely populated areas, is a key issue for the future.</P> <P class="p75 ft7">Aquaculture is still a small industry that has much to gain from cooperation across national borders. <SPAN class="ft24">Cooperation within EU and with neighbouring nations </SPAN>should therefore be developed. As previously stressed, this applies also to research and education. The Swedish EU Presidency, in autumn 2009, should be actively used to</P> <P class="p62 ft17">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p1 ft21">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">contribute to the coming EU strategy for a sustainable development of the aquaculture industry in Europe.</P> <P class="p76 ft7">Since the major exploitation of rivers for electric power in the 1950s and 1960s the power companies are, by court decisions, obliged to carry out compensatory stocking of fish, in particular Atlantic salmon and sea trout. We suggest <SPAN class="ft24">appointing a Committee of inquiry of the future compensatory measures</SPAN>. That study should evaluate if present day system of compensatory releases is the most effective and sustainable way to use the resources the power companies are obliged to provide in order to compensate for damage to the fishery, or if they can be used in a more sustainable manner.</P> <P class="p77 ft17">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32622x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p78 ft6">Författningsförslag</P> <P class="p79 ft27"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P> <P class="p80 ft7">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § miljöbalken ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR height=0> <TD width=54px></TD> <TD width=17px></TD> <TD width=18px></TD> <TD width=19px></TD> <TD width=42px></TD> <TD width=24px></TD> <TD width=41px></TD> <TD width=54px></TD> <TD width=17px></TD> <TD width=26px></TD> <TD width=53px></TD> <TD width=24px></TD> <TD width=26px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td37"><SPAN class="p1 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td37"><SPAN class="p1 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td40"><SPAN class="p81 ft7">Mark-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td41"><SPAN class="p1 ft7">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr16 td42"><SPAN class="p82 ft7">vattenområden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td40"><SPAN class="p81 ft7">Mark-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p1 ft7">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr16 td43"><SPAN class="p20 ft7">vattenområden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td44"><SPAN class="p1 ft7">som har betydelse för ren-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td45"><SPAN class="p1 ft7">som har betydelse för ren-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p1 ft7">näringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td47"><SPAN class="p27 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p27 ft7">yrkesfisket</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p82 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p1 ft7">näringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td49"><SPAN class="p27 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p1 ft7">yrkesfisket</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p20 ft7">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td44"><SPAN class="p1 ft7">för vattenbruk <SPAN class="ft9">skall </SPAN>så långt</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td45"><SPAN class="p1 ft7">för vattenbruk <SPAN class="ft9">ska </SPAN>så långt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p1 ft7">möjligt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td46"><SPAN class="p1 ft7">skyddas</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p24 ft7">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td51"><SPAN class="p82 ft7">åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p1 ft7">möjligt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td52"><SPAN class="p1 ft7">skyddas mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td53"><SPAN class="p20 ft7">åtgärder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td40"><SPAN class="p1 ft7">som kan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td54"><SPAN class="p83 ft7">påtagligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td51"><SPAN class="p82 ft7">försvåra</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td40"><SPAN class="p1 ft7">som kan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p83 ft7">påtagligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td53"><SPAN class="p20 ft7">försvåra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr0 td37"><SPAN class="p1 ft7">näringarnas bedrivande.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td37"><SPAN class="p1 ft7">näringarnas bedrivande.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td44"><SPAN class="p82 ft7">Områden som är av riks-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td45"><SPAN class="p20 ft7">Områden som är av riks-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p1 ft7">intresse</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td47"><SPAN class="p84 ft7">för</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p1 ft7">rennäringen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p82 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td45"><SPAN class="p1 ft7">intresse för rennäringen<SPAN class="ft9">, vatten-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td40"><SPAN class="p1 ft7">yrkesfisket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td41"><SPAN class="p25 ft9">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p25 ft7">skyddas</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p82 ft7">mot</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p1 ft9">bruket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td49"><SPAN class="p1 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td34"><SPAN class="p1 ft7">yrkesfisket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p20 ft9">ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td44"><SPAN class="p1 ft7">åtgärder som avses i första</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td45"><SPAN class="p1 ft7">skyddas mot åtgärder som avses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p1 ft7">stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td57"><SPAN class="p1 ft7">i första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P> <P class="p86 ft17">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft8">2. av riksintresse för yrkesfisket </SPAN><SPAN class="ft28">och vattenbruket </SPAN><SPAN class="ft8">(3 kap. 5 §) lämnas av Fiskeriverket,</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till förordning om ändring i</SPAN></P> <P class="p88 ft27">förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.</P> <P class="p89 ft7">Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p1 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p1 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft7">2 §</P> <P class="p91 ft7">Myndigheterna ska, enligt den fördelning som anges i denna paragraf, efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som anges i andra stycket och som är berörda lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.</P> <P class="p92 ft7">Uppgifterna ska i fråga om områden</P> <P class="p91 ft8">1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 §) lämnas av Sametinget,</P> <P class="p93 ft7">2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §) lämnas av Fiskeriverket,</P> <P class="p94 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft31">av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap. 6 §) lämnas av Naturvårdsverket,</SPAN></P> <P class="p91 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft31">av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 §) lämnas av Riksantikvarieämbetet,</SPAN></P> <P class="p91 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft31">som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 §) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,</SPAN></P> <P class="p95 ft8"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft32">av riksintresse för anläggningar för industriell produktion (3 kap. 8 §) lämnas av Verket för näringslivsutveckling,</SPAN></P> <P class="p91 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft31">av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 §) lämnas av Statens energimyndighet,</SPAN></P> <P class="p94 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft31">av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 §) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,</SPAN></P> <P class="p94 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft31">av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 §) lämnas av Banverket, Transportstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket och Vägverket inom sina verksamhetsområden,</SPAN></P> <P class="p96 ft17">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32624x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p1 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p97 ft7"><SPAN class="ft7">10.</SPAN><SPAN class="ft31">av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning eller avfallshantering (3 kap. 8 §) lämnas av Naturvårdsverket, och</SPAN></P> <P class="p9 ft8"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft32">av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap. 9 §) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2008:1194).</SPAN></P> <P class="p98 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.</P> <P class="p99 ft17">27</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft27"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1045) med instruktion för Fiskeriverket</SPAN></P> <P class="p101 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1045) med instruktion för Fiskeriverket</P> <P class="p102 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att 2 § <NOBR>2–10</NOBR> ska betecknas 2 § <NOBR>3–11,</NOBR></P> <P class="p103 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att det förs in en ny punkt 2 § 2, av följande lydelse,</P> <P class="p104 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att det i förordningen förs in en ny paragraf 8 a §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td62"><SPAN class="p1 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td64"><SPAN class="p1 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr12 td62"><SPAN class="p81 ft7">Myndigheten ska</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td67"><SPAN class="p105 ft7">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td69"><SPAN class="p81 ft7">Myndigheten ska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td54"><SPAN class="p81 ft7">1. verka</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p37 ft7">för</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p106 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p37 ft7">rikt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p107 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p81 ft7">1. verka</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p37 ft7">för</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p108 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p109 ft7">rikt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p20 ft7">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p1 ft7">varierat</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td71"><SPAN class="p1 ft7">fiskbestånd,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p107 ft7">en</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p1 ft7">varierat</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td71"><SPAN class="p110 ft7">fiskbestånd,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p20 ft7">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p1 ft7">ekologiskt hållbar förvaltning av</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td72"><SPAN class="p1 ft7">ekologiskt hållbar förvaltning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td64"><SPAN class="p1 ft7">fiskresurserna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p111 ft7">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p107 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td64"><SPAN class="p1 ft7">fiskresurserna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p112 ft7">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p20 ft7">ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td44"><SPAN class="p1 ft7">ekologiskt hållbart och miljö-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p1 ft7">ekologiskt hållbart och miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p1 ft7">anpassat fiske <SPAN class="ft9">och vattenbruk</SPAN>,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p1 ft7">anpassat fiske,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p81 ft30">2. verka för ett ekonomiskt och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr17 td70"><SPAN class="p81 ft7">2. ha</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td16"><SPAN class="p24 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td74"><SPAN class="p113 ft7">särskilt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td75"><SPAN class="p107 ft7">sektors-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p1 ft30">ekologiskt bärkraftigt vattenbruk,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td72"><SPAN class="p81 ft7"><SPAN class="ft9">3</SPAN>. ha ett särskilt sektors-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td44"><SPAN class="p1 ft7">ansvar för miljömålsarbetet,</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p1 ft7">ansvar för miljömålsarbetet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td64"><SPAN class="p81 ft7">3. medverka</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p114 ft7">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td75"><SPAN class="p107 ft7">Sveriges</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td64"><SPAN class="p81 ft7"><SPAN class="ft9">4</SPAN>. medverka</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p115 ft7">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td76"><SPAN class="p20 ft7">Sveriges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p1 ft7">strävan att inom den gemen-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td72"><SPAN class="p1 ft7">strävan att inom den gemen-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p1 ft7">samma</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td77"><SPAN class="p107 ft7">fiskeripolitiken uppnå</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p1 ft7">samma fiskeripolitiken uppnå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td44"><SPAN class="p1 ft7">ett ekologiskt och ekonomiskt</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p1 ft7">ett ekologiskt och ekonomiskt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td64"><SPAN class="p1 ft7">hållbart fiske,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p1 ft7">hållbart fiske,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td44"><SPAN class="p81 ft7">4. bidra till en livskraftig och</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p81 ft7"><SPAN class="ft9">5</SPAN>. bidra till en livskraftig och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td64"><SPAN class="p1 ft7">miljöanpassad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td64"><SPAN class="p1 ft7">miljöanpassad</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td62"><SPAN class="p1 ft7">livsmedelsproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p116 ft7">till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p107 ft7">nytta</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td69"><SPAN class="p1 ft7">livsmedelsproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p117 ft7">till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p20 ft7">nytta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td62"><SPAN class="p1 ft7">för konsumenterna,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td69"><SPAN class="p1 ft7">för konsumenterna,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td62"><SPAN class="p81 ft7">5. följa, utvärdera</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p1 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p107 ft7">hålla</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td72"><SPAN class="p81 ft7"><SPAN class="ft9">6</SPAN>. följa, utvärdera och hålla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p1 ft7">regeringen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td71"><SPAN class="p83 ft7">informerad</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p107 ft7">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p1 ft7">regeringen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td71"><SPAN class="p118 ft7">informerad</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p20 ft7">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td64"><SPAN class="p1 ft7">fiskresursernas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p37 ft7">tillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p107 ft7">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td64"><SPAN class="p1 ft7">fiskresursernas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p117 ft7">tillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p20 ft7">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td54"><SPAN class="p1 ft7">utvecklingen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p107 ft7">inom</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p1 ft7">utvecklingen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p20 ft7">inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td64"><SPAN class="p1 ft7">fiskerinäringen,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p1 ft7">fiskerinäringen,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td54"><SPAN class="p81 ft7">6. bistå</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td71"><SPAN class="p115 ft7">regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p107 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p81 ft7"><SPAN class="ft9">7</SPAN>. bistå</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td71"><SPAN class="p115 ft7">regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p20 ft7">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p1 ft7">medverka</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p119 ft7">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p1 ft7">arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p107 ft7">med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p1 ft7">medverka</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p84 ft7">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p120 ft7">arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p20 ft7">med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td70"><SPAN class="p1 ft17">28</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32626x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p1 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft7">internationella fiskefrågor och förhandlingar,</P> <P class="p121 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft31">medverka till att stärka fisketurismen samt öka allmänhetens fiskemöjligheter,</SPAN></P> <P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft31">främja och bedriva forskning och utvecklingsverksamhet inom fiskets område,</SPAN></P> <P class="p122 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft31">medverka i genomförandet av politiken för regional tillväxt, samt</SPAN></P> <P class="p123 ft8"><SPAN class="ft7">10.</SPAN><SPAN class="ft32">ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p124 ft7">internationella fiskefrågor och förhandlingar,</P> <P class="p10 ft7"><SPAN class="ft9">8</SPAN>. medverka till att stärka fisketurismen samt öka allmänhetens fiskemöjligheter,</P> <P class="p9 ft7"><SPAN class="ft9">9</SPAN>. främja och bedriva forskning och utvecklingsverksamhet inom fiskets område,</P> <P class="p9 ft7"><SPAN class="ft9">10</SPAN>. medverka i genomförandet av politiken för regional tillväxt, samt</P> <P class="p43 ft8"><SPAN class="ft28">11. </SPAN>ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.</P> <P class="p125 ft9">Myndighetens ledning</P> <P class="p126 ft9">8 a §</P> <P class="p127 ft34">Vid myndigheten ska det finnas ett vattenbrukssekretariat.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p128 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.</P> <P class="p129 ft17">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft27"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)</SPAN></P> <P class="p131 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om fiskelagen (1993:787) <SPAN class="ft9">dels </SPAN>att författningens rubrik ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft9">dels </SPAN>att 28 § ska betecknas 28 a §,</P> <P class="p103 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att rubrikerna närmast före 4 § och 28 § ändrar lydelse,</P> <P class="p104 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att det i lagen ska införas tre nya paragrafer 6 a, 6 b och 28 §§ med följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p1 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p132 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p1 ft35">Fiskelag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p132 ft35">Lag om fiske och vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p132 ft35">m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td78"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p1 ft9">Definitioner</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p133 ft8">Fisk, fiske och yrkesmässigt fiske</P> <P class="p134 ft7">Utplantering och <SPAN class="ft9">odling </SPAN>av fisk</P> <P class="p135 ft7"><SPAN class="ft7">28</SPAN><SPAN class="ft31">§</SPAN></P> <P class="p136 ft9">Regeringen eller den myndig-</P> <P class="p137 ft9">het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på särskilt tillstånd och om villkor i övrigt för att fisk skall få sättas ut, flyttas eller odlas.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p138 ft8">Fisk, fiske, yrkesmässigt fiske <SPAN class="ft28">och vattenbruk</SPAN></P> <P class="p139 ft9">6 a §</P> <P class="p140 ft9">Med vattenbruk avses odling av fisk och alger.</P> <P class="p126 ft9">6 b §</P> <P class="p141 ft34">Vattenbrukare är den som bedriver vattenbruk yrkesmässigt.</P> <P class="p142 ft7"><SPAN class="ft9">Vattenbruk, </SPAN>utplantering och <SPAN class="ft9">flyttning </SPAN>av fisk</P> <P class="p143 ft7">28 §</P> <P class="p144 ft9">Denna lag avser att främja vattenbruksnäringens lönsamhet och konkurrenskraft inom ramen för en hållbar utveckling, samt bidra till landsbygdens utveckling.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft17">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32628x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p1 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft9">28 a §</P> <P class="p146 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på särskilt tillstånd och om villkor i övrigt för att fisk skall få sättas ut, flyttas eller odlas.</P> <P class="p147 ft7">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P> <P class="p148 ft17">31</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p149 ft23"><SPAN class="ft10">5.</SPAN><SPAN class="ft36">Förslag till förordning om ändring i</SPAN></P> <P class="p150 ft23">förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen</P> <P class="p151 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen</P> <P class="p91 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att <NOBR>3–6</NOBR> kap. ska betecknas 4 – 7 kap., att 2 kap. <NOBR>16–18</NOBR> §§ ska betecknas 3 kap. <NOBR>3–7</NOBR> §§, samt att 2 kap. <NOBR>19–22</NOBR> §§ ska betecknas 2 kap. <NOBR>16–19</NOBR> §§,</P> <P class="p152 ft8"><SPAN class="ft28">dels </SPAN>att rubriken till 2 kap. ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft28">dels </SPAN>att 2 kap. 1 § och 15 § ska ha följande lydelse,</P> <P class="p91 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att det i förordningen ska införas tre nya paragrafer, 3 kap 1, 2 och 8 §§ med följande lydelse,</P> <P class="p94 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att rubriken närmast före 2 kap. 19 § ska sättas närmast före 2 kap. 16, samt att rubriken närmast före 2 kap. 21 § ska sättas närmast före 2 kap. 18 §, samt</P> <P class="p102 ft7"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att en ny rubrik 3 kap. införs.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td80"><SPAN class="p1 ft30">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td80"><SPAN class="p1 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td87"><SPAN class="p27 ft24">2 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td88"><SPAN class="p1 ft35"><SPAN class="ft24">Fisket </SPAN>och vattenbruket</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft24">Fisket</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td87"><SPAN class="p153 ft7">1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p81 ft7">I</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p1 ft7">detta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p81 ft7">kapitel</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td89"><SPAN class="p107 ft7">finns</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p81 ft7">I</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p1 ft7">detta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p154 ft7">kapitel</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td90"><SPAN class="p20 ft7">finns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p1 ft7">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p155 ft7">om</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td81"><SPAN class="p156 ft7">fisket</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p107 ft30">och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td88"><SPAN class="p1 ft7">föreskrifter om fisket.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p1 ft9">vattenbruket.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td87"><SPAN class="p157 ft7">15 §</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td80"><SPAN class="p81 ft7">Fiskeriverket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p106 ft7">meddelar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p107 ft7">de</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td80"><SPAN class="p81 ft7">Fiskeriverket</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td32"><SPAN class="p1 ft7">meddelar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft7">de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p1 ft7">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p158 ft7">som</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td81"><SPAN class="p159 ft7">behövs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p107 ft7">för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p1 ft7">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p1 ft7">som</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td81"><SPAN class="p83 ft7">behövs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft7">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td44"><SPAN class="p1 ft7">utmärkning av fiskeredskap <SPAN class="ft9">och</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td91"><SPAN class="p1 ft7">utmärkning av fiskeredskap.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td88"><SPAN class="p1 ft9">vattenbruksanläggningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft35">3 kap. Vattenbruket</P> <P class="p161 ft9">1 §</P> <P class="p162 ft9">I detta kapitel finns föreskrifter om vattenbruket.</P> <P class="p163 ft17">32</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <P class="p0 ft18">SOU 2009:26 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td93"><SPAN class="p27 ft9">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td95"><SPAN class="p164 ft9">Fiskeriverket</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td96"><SPAN class="p165 ft9">meddelar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft9">de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td71"><SPAN class="p27 ft9">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td22"><SPAN class="p1 ft9">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td96"><SPAN class="p110 ft9">behövs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft9">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td71"><SPAN class="p27 ft9">utmärkning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p27 ft9">av</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td97"><SPAN class="p20 ft9">vattenbruks-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td71"><SPAN class="p27 ft30">anläggningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p1 ft7">16 §</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p27 ft9">3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td98"><SPAN class="p166 ft7">För att sätta ut fisk eller</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td99"><SPAN class="p164 ft7">För att sätta ut fisk eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">flytta fisk från ett vattenområde</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">flytta fisk från ett vattenområde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">till ett annat eller för att anlägga</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">till ett annat eller för att anlägga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td98"><SPAN class="p1 ft7">och driva en fiskodling krävs</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td99"><SPAN class="p27 ft7">och driva en fiskodling krävs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p1 ft7">tillstånd av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td71"><SPAN class="p155 ft7">länsstyrelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p166 ft7">Ett</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p27 ft7">tillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft7">av</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td100"><SPAN class="p165 ft7">länsstyrelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft7">Ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">tillstånd får förenas med villkor.</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">tillstånd får förenas med villkor.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td87"><SPAN class="p81 ft7">Tillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p37 ft7">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p24 ft7">fiskodling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p166 ft7">får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td71"><SPAN class="p164 ft7">Tillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p116 ft7">till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td96"><SPAN class="p28 ft7">fiskodling</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft7">får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td102"><SPAN class="p1 ft7">meddelas för viss tid.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td103"><SPAN class="p27 ft7">meddelas för viss tid.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p166 ft7">Tillstånd får inte ges för</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p164 ft7">Tillstånd får inte ges för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td98"><SPAN class="p1 ft7">sådana fiskarter eller fisk-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td99"><SPAN class="p27 ft7">sådana fiskarter eller fisk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">stammar som är olämpliga med</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">stammar som är olämpliga med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p1 ft7">hänsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p167 ft7">till</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td104"><SPAN class="p166 ft7">vattenområdets</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p27 ft7">hänsyn</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td53"><SPAN class="p168 ft7">till</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td105"><SPAN class="p20 ft7">vattenområdets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft7">särart.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td93"><SPAN class="p27 ft7">särart.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p166 ft7">Tillstånd får inte heller ges</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p164 ft7">Tillstånd får inte heller ges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">om det finns risk för spridning</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">om det finns risk för spridning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td106"><SPAN class="p1 ft7">av smittsamma sjukdomar.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td107"><SPAN class="p27 ft7">av smittsamma sjukdomar.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p166 ft7">Om någon i en dom eller ett</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p164 ft7">Om någon i en dom eller ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">beslut i ett mål eller ärende om</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">beslut i ett mål eller ärende om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td102"><SPAN class="p1 ft7">vattenverksamhet enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p166 ft7">miljö-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td108"><SPAN class="p27 ft7">vattenverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p25 ft7">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td63"><SPAN class="p20 ft7">miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p1 ft7">balken</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td109"><SPAN class="p166 ft7">motsvarande äldre</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td71"><SPAN class="p27 ft7">balken eller</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td110"><SPAN class="p20 ft7">motsvarande äldre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">bestämmelser är ålagd att vidta</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">bestämmelser är ålagd att vidta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td98"><SPAN class="p1 ft7">en åtgärd som kräver tillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td99"><SPAN class="p27 ft7">en åtgärd som kräver tillstånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p1 ft7">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p84 ft7">första</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td101"><SPAN class="p116 ft7">stycket,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p166 ft30">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p27 ft7">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td53"><SPAN class="p169 ft7">första</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td96"><SPAN class="p170 ft7">stycket,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft30">ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td102"><SPAN class="p1 ft7">tillståndsprövningen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td58"><SPAN class="p166 ft7">endast</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td103"><SPAN class="p27 ft7">tillståndsprövningen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td63"><SPAN class="p20 ft7">endast</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td98"><SPAN class="p1 ft7">omfatta de villkor som behövs</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td99"><SPAN class="p27 ft7">omfatta de villkor som behövs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">för att förebygga spridning av</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">för att förebygga spridning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td102"><SPAN class="p1 ft7">smittsamma sjukdomar.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td103"><SPAN class="p27 ft7">smittsamma sjukdomar.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td111"><SPAN class="p81 ft7">Bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p155 ft7">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft7">att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p166 ft7">en</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td95"><SPAN class="p164 ft7">Bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p27 ft7">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p171 ft7">att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft7">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">särskild tillståndsprövning krävs</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">särskild tillståndsprövning krävs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td98"><SPAN class="p1 ft7">i vissa fall finns i 7 kap. 28 <NOBR>a–29</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr0 td99"><SPAN class="p27 ft7">i vissa fall finns i 7 kap. 28 <NOBR>a–29</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td102"><SPAN class="p1 ft7">b §§ miljöbalken.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td108"><SPAN class="p27 ft7">b §§ miljöbalken.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft17">33</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td112"><SPAN class="p1 ft7">17 §</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p25 ft9">4 <SPAN class="ft7">§</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td115"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td62"><SPAN class="p81 ft7">Länsstyrelsen får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p1 ft7">helt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p166 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td116"><SPAN class="p173 ft7">Länsstyrelsen får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p1 ft7">helt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft7">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">delvis återkalla ett tillstånd att</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">delvis återkalla ett tillstånd att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr0 td109"><SPAN class="p1 ft7">bedriva fiskodling</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td117"><SPAN class="p25 ft7">bedriva fiskodling</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p81 ft7">1. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p27 ft7">den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p174 ft7">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p1 ft7">har</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p166 ft7">sökt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p173 ft7">1. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p27 ft7">den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p174 ft7">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p1 ft7">har</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft7">sökt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">tillståndet har vilselett läns-</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">tillståndet har vilselett läns-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td76"><SPAN class="p1 ft7">styrelsen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td51"><SPAN class="p175 ft7">genom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td68"><SPAN class="p176 ft7">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p166 ft7">lämna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p25 ft7">styrelsen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td51"><SPAN class="p175 ft7">genom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td68"><SPAN class="p176 ft7">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td112"><SPAN class="p20 ft7">lämna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p1 ft7">oriktiga uppgifter eller låta bli</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p25 ft7">oriktiga uppgifter eller låta bli</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">att lämna uppgifter av betydelse</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">att lämna uppgifter av betydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td119"><SPAN class="p1 ft7">för tillståndet,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td17"><SPAN class="p25 ft7">för tillståndet,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p81 ft7">2. när tillståndet eller villkor</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p173 ft7">2. när tillståndet eller villkor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">som gäller för verksamheten</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">som gäller för verksamheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p81 ft7">inte har följts och avvikelsen</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p173 ft7">inte har följts och avvikelsen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr6 td120"><SPAN class="p1 ft7">inte är av ringa betydelse,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr6 td78"><SPAN class="p25 ft7">inte är av ringa betydelse,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td76"><SPAN class="p81 ft7">3. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td83"><SPAN class="p32 ft7">det</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td118"><SPAN class="p114 ft7">genom</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td32"><SPAN class="p166 ft7">verksam-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p173 ft7">3. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td83"><SPAN class="p32 ft7">det</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td118"><SPAN class="p114 ft7">genom</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td73"><SPAN class="p20 ft7">verksam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td112"><SPAN class="p1 ft7">heten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft7">har</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td121"><SPAN class="p174 ft7">uppkommit</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p166 ft7">någon</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p25 ft7">heten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td66"><SPAN class="p1 ft7">har</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td1"><SPAN class="p174 ft7">uppkommit</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td112"><SPAN class="p20 ft7">någon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p1 ft7">olägenhet av väsentlig betydelse</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p25 ft7">olägenhet av väsentlig betydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td112"><SPAN class="p1 ft7">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td90"><SPAN class="p84 ft7">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td122"><SPAN class="p25 ft7">förutsågs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p166 ft7">när</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p25 ft7">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td66"><SPAN class="p84 ft7">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td122"><SPAN class="p25 ft7">förutsågs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft7">när</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td62"><SPAN class="p1 ft7">verksamheten tilläts,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr0 td116"><SPAN class="p25 ft7">verksamheten tilläts,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p81 ft7">4. om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td105"><SPAN class="p119 ft7">verksamheten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p166 ft7">medför</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p173 ft7">4. om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td105"><SPAN class="p119 ft7">verksamheten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft7">medför</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">avsevärd risk för skyddsvärda</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">avsevärd risk för skyddsvärda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr0 td109"><SPAN class="p81 ft7">fiskbestånd,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td117"><SPAN class="p173 ft7">fiskbestånd,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p81 ft7">5. om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td123"><SPAN class="p177 ft7">tillståndet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p119 ft7">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p166 ft7">har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p173 ft7">5. om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td123"><SPAN class="p177 ft7">tillståndet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p119 ft7">inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft7">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">utnyttjats under en längre tid</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">utnyttjats under en längre tid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">och det kan antas att tillståndet</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">och det kan antas att tillståndet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p1 ft7">inte heller kommer att utnyttjas,</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p25 ft7">inte heller kommer att utnyttjas,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td76"><SPAN class="p81 ft7">6. om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td105"><SPAN class="p84 ft7">verksamheten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p166 ft7">slutligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p173 ft7">6. om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td105"><SPAN class="p84 ft7">verksamheten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td112"><SPAN class="p20 ft7">slutligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td124"><SPAN class="p1 ft7">har upphört,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td61"><SPAN class="p25 ft7">har upphört,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p81 ft7">7. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p175 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p113 ft7">nytt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td32"><SPAN class="p166 ft7">tillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p173 ft7">7. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p175 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p113 ft7">nytt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p20 ft7">tillstånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td112"><SPAN class="p1 ft7">ersätter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td93"><SPAN class="p83 ft7">tidigare</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td32"><SPAN class="p166 ft7">tillstånd,</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p25 ft7">ersätter</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft7">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td74"><SPAN class="p177 ft7">tidigare</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td73"><SPAN class="p20 ft7">tillstånd,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td112"><SPAN class="p1 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p25 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p81 ft7">8. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p25 ft7">det</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td125"><SPAN class="p32 ft7">behövs</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td114"><SPAN class="p1 ft7">för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p166 ft7">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p173 ft7">8. om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p25 ft7">det</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td125"><SPAN class="p32 ft7">behövs</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td114"><SPAN class="p1 ft7">för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft7">att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td76"><SPAN class="p1 ft7">uppfylla</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td51"><SPAN class="p84 ft7">Sveriges</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td126"><SPAN class="p166 ft7">förpliktelser</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p25 ft7">uppfylla</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td51"><SPAN class="p84 ft7">Sveriges</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td34"><SPAN class="p20 ft7">förpliktelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p1 ft7">till följd av <NOBR>EU-medlemskapet.</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p25 ft7">till följd av <NOBR>EU-medlemskapet.</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td112"><SPAN class="p1 ft7">17 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td9"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p25 ft9">5 <SPAN class="ft7">§</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p81 ft7">Länsstyrelsen får ändra eller</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p173 ft7">Länsstyrelsen får ändra eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td76"><SPAN class="p1 ft7">upphäva</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td51"><SPAN class="p177 ft7">villkor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td68"><SPAN class="p174 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p166 ft7">andra</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p25 ft7">upphäva</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td51"><SPAN class="p177 ft7">villkor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td68"><SPAN class="p174 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td112"><SPAN class="p20 ft7">andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p1 ft7">bestämmelser eller meddela nya</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr0 td99"><SPAN class="p25 ft7">bestämmelser eller meddela nya</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p1 ft7">sådana i ett tillstånd att bedriva</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr6 td99"><SPAN class="p25 ft7">sådana i ett tillstånd att bedriva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td112"><SPAN class="p1 ft17">34</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td3"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td9"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td46"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td115"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td113"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td114"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p1 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft7">fiskodling</P> <P class="p178 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft37">om den som har sökt tillståndet har vilselett länsstyrelsen genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,</SPAN></P> <P class="p179 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,</SPAN></P> <P class="p179 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft31">om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,</SPAN></P> <P class="p180 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft38">om en från smittskyddssynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny odlingsteknik, eller</SPAN></P> <P class="p179 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft16">för att förbättra en anläggnings rymningssäkerhet.</SPAN></P> <P class="p180 ft7">Villkor eller bestämmelser enligt första stycket får inte vara så ingripande att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.</P> <P class="p181 ft7">17 b §</P> <P class="p180 ft7">Lax eller öring som har sina uppväxtområden i havet eller i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren eller Storsjön i Jämtland får sättas ut endast om den är märkt genom att dess fettfena är bortklippt.</P> <P class="p182 ft7">18 §</P> <P class="p180 ft7">Ytterligare föreskrifter om utsättning och flyttning av fisk samt om fiskodling och slakt av odlad fisk får meddelas av</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft7">fiskodling</P> <P class="p10 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft31">om den som har sökt tillståndet har vilselett länsstyrelsen genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,</SPAN></P> <P class="p13 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft31">när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten</SPAN></P> <P class="p183 ft7">inte har följts,</P> <P class="p9 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft31">om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,</SPAN></P> <P class="p9 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft31">om en från smittskyddssynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny odlingsteknik, eller</SPAN></P> <P class="p43 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft31">för att förbättra en anläggnings rymningssäkerhet.</SPAN></P> <P class="p9 ft7">Villkor eller bestämmelser enligt första stycket får inte vara så ingripande att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.</P> <P class="p181 ft9">6 <SPAN class="ft7">§</SPAN></P> <P class="p9 ft7">Lax eller öring som har sina uppväxtområden i havet eller i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren eller Storsjön i Jämtland får sättas ut endast om den är märkt genom att dess fettfena är bortklippt.</P> <P class="p182 ft9">7 <SPAN class="ft7">§</SPAN></P> <P class="p9 ft7">Ytterligare föreskrifter om utsättning och flyttning av fisk samt om fiskodling och slakt av odlad fisk får meddelas av</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft17">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32633x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft7">Fiskeriverket.</P> <P class="p184 ft7">Fiskeriverket får föreskriva om undantag från 17 b § om det finns vetenskapliga eller andra särskilda skäl.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft7">Fiskeriverket.</P> <P class="p144 ft7">Fiskeriverket får föreskriva om undantag från <SPAN class="ft9">6 </SPAN>§ om det finns vetenskapliga eller andra särskilda skäl.</P> <P class="p181 ft9">8 §</P> <P class="p141 ft34">Fiskeriverket ska föra ett register över gällande tillstånd för vattenbruksanläggningar. Av registret ska framgå vilka tillstånd som används. Länsstyrelsen ska förse Fiskeriverket med nödvändiga uppgifter till registret inom sitt verksamhetsområde. Fiskeriverket får meddela ytterligare föreskrifter rörande registrets innehåll och handhavande.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p185 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.</P> <P class="p186 ft17">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p0 ft6">1 Inledning</P> <P class="p187 ft23"><SPAN class="ft23">1.1</SPAN><SPAN class="ft39">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Utredningens huvuduppdrag är att föreslå hur hinder mot en utveckling av vattenbruksnäringen ska kunna undanröjas och hur den ska kunna utvecklas på såväl kort som på lång sikt. För att kunna göra det behöver förutsättningarna för ett ekologiskt och ekonomiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk analyseras.</P> <P class="p43 ft7">Syftet med utredningen är att ta fram konkreta förslag som regeringen kan genomföra för att utveckla vattenbruksnäringen och utöka vattenbruksproduktionen och sysselsättningen inom vattenbruket i Sverige.</P> <P class="p9 ft7">De åtgärder som genomförts i Sverige har under senare år har varit bland annat framtagande av ett flertal rapporter, läggande av propositioner, regeringsskrivelser, ändringar av Fiskeförordningen (1994:1716) och bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Regeringen har i sin målsättning om ett generellt regelförenklingsarbete sammanställt branschorganisationernas förslag till enklare regler.</P> <P class="p42 ft7">Inom EU antogs år 2003 en strategi för vattenbrukets utveckling. Ett arbete för att se över och förbättra denna strategi har inletts. Globalt sett har vattenbruket ökat i stor skala, se bland annat <SPAN class="ft9">State of fisheries and aquaculture 2006 </SPAN>(SOFIA 2006, FAO).</P> <P class="p43 ft7">Vattenbruket är en del av den gemensamma fiskeripolitiken inom EU. Vattenbruk skiljer sig dock avsevärt från fångstfiske i sitt utövande, även om det i bägge fallen handlar om fisk, kräft- eller blötdjur. Odling av fisk kräft- och blötdjur har i många fall fler likheter med jordbruk och traditionell djurhållning än med fångstfiske.</P> <P class="p188 ft17">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">1.2</SPAN><SPAN class="ft39">Analys av direktiven</SPAN></P> <P class="p189 ft10"><SPAN class="ft10">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Utredningsbehov</SPAN></P> <P class="p50 ft7">De åtgärder som påbörjats eller genomförts tidigare för att utveckla vattenbruket anses inte ha haft tillräcklig effekt.</P> <P class="p94 ft7">Behovet kan delas upp i två huvudsakliga delar. Den första delen är vilka hinder som finns för en utveckling av vattenbruksnäringen i Sverige och hur dess kan undanröjas.</P> <P class="p94 ft7">Den andra delen innefattar vilka delsektorer som har störst potential att utvecklas på kort respektive lång sikt. Potentialen skall bedömas inte enbart utifrån ett biologiskt perspektiv, utan också utifrån ett närings- och marknadsmässigt perspektiv samt utifrån miljömässiga förutsättningar.</P> <P class="p190 ft7">Förutsättningarna består av:</P> <P class="p191 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">naturgivna förutsättningar (geografi, klimat, m.m.),</SPAN></P> <P class="p192 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">vilka arter som odlas eller skulle kunna odlas (inkl. miljö),</SPAN></P> <P class="p193 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">avsättningsmöjligheter, marknad, handel,</SPAN></P> <P class="p193 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">förutsättningar för företagande,</SPAN></P> <P class="p192 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">personal- och kunskapsförsörjning.</SPAN></P> <P class="p194 ft7">Utredningen ska:</P> <P class="p195 ft8"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft43">Analysera förutsättningarna för att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas både på kort och på lång sikt.</SPAN></P> <P class="p196 ft8"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft43">Identifiera hinder för att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas både på kort och på lång sikt.</SPAN></P> <P class="p196 ft8"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft43">Föreslå hur hinder mot en utveckling av vattenbruket ska kunna undanröjas.</SPAN></P> <P class="p197 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft44">Undersöka alla delsektorer av vattenbruk.</SPAN></P> <P class="p195 ft8"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft43">Undersöka dess konsekvenser för miljön och angränsande verksamheter.</SPAN></P> <P class="p198 ft8"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft43">Undersöka behov av kvalitetssäkring genom fiskhälsokontroll, effektiv logistik, kapitalförsörjning, samverkan om marknadsföring, miljömärkning och andra samarbetsformer m.m.</SPAN></P> <P class="p31 ft17">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p1 ft21">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft44">Göra en översiktlig bedömning av omfattningen och möjlig utveckling av kompensationsutsättningar med hänsyn tagen till ekosystemansatsen.</SPAN></P> <P class="p200 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft44">Identifiera vilka delsektorer inom vattenbruket som har störst förutsättningar att utvecklas, med hänsyn till de krav som ställs av miljömålen och av ramdirektivet för vatten.</SPAN></P> <P class="p201 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft44">Analysera förhållanden mellan vattenbruket och andra sektorer vad gäller möjligheter att expandera inom ramen för de miljökrav som ska uppfyllas, liksom möjligheten till fysisk lokalisering av vattenbruket.</SPAN></P> <P class="p201 ft7"><SPAN class="ft7">10.</SPAN><SPAN class="ft37">Undersöka möjligheter med till exempel handel av utsläppsrätter av närsalter till vatten.</SPAN></P> <P class="p202 ft7"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft37">Undersöka teknikutveckling inom vattenbruket.</SPAN></P> <P class="p203 ft7"><SPAN class="ft7">12.</SPAN><SPAN class="ft37">Lämna förslag på författningsförändringar om regelverket behöver förändras.</SPAN></P> <P class="p201 ft7"><SPAN class="ft7">13.</SPAN><SPAN class="ft37">Föreslå lämplig ansvarsfördelning mellan myndigheter och andra organisationer för vattenbrukets delområden.</SPAN></P> <P class="p203 ft8"><SPAN class="ft7">14.</SPAN><SPAN class="ft45">Föreslå vilka samverkansmöjligheter med grannländer som kan användas för att förbättra förutsättningarna.</SPAN></P> <P class="p204 ft10"><SPAN class="ft10">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Sammanfattning och analys</SPAN></P> <P class="p205 ft7">Huvuduppgiften för utredningen har varit att peka på de hinder som finns för en utveckling av vattenbruket i Sverige och hur dessa hinder kan undanröjas. Hindren är av olika karaktär, vissa är specifikt relaterade till vattenbruket medan andra kan vara är relaterade i högre grad till de generella svårigheter som det innebär att driva små- och medelstora företag i glesbygd, exempelvis tillgång till kapital och svårigheter med logistik. I det sammanhanget finns även frågan om samverkansmöjligheter med grannländer.</P> <P class="p67 ft7">Olika delar av vattenbruket har olika möjligheter och potential att utvecklas olika mycket på kort respektive lång sikt. De olika delsektorerna bör därför behandlas var för sig. Utifrån de olika delsektorernas potential respektive hinder kan mer generella slutsatser dras för vattenbruket i sin helhet. I bedömningen av de</P> <P class="p206 ft17">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">olika delsektorernas potential ingår även en beskrivning av teknikutveckling och dess betydelse.</P> <P class="p91 ft7">Någon omfattande bakgrundsbeskrivning har inte gjorts, då en aktuell sådan redan finns i Miljö- och jordbruksutskottets rapport från riksdagen 2007/08RFR3 <SPAN class="ft9">Uppföljning av de fiskepolitiska insatsernas resultat och konsekvenser för företag inom fiskeområdet</SPAN>, samt <SPAN class="ft9">Vattenbruk – en framtidsnäring </SPAN>Ds 2000:42. En kortare redogörelse för den globala utvecklingen av vattenbruksnäringen finns med för att visa på den starka utvecklingen av vattenbruket i världen under senare tid. På så sätt kan också den svenska vattenbruksnäringens omfattning sättas i ett större perspektiv.</P> <P class="p207 ft7">En ytterligare aspekt på hur vattenbruket i landet kan utvecklas innefattar hur vattenbruket i större utsträckning kan lyftas fram som en egen näring och i högre grad likställas med jordbruk och traditionell djurhållning.</P> <P class="p94 ft7">Vattenbruk är traditionellt en glesbygdsnäring som kan kombineras med annan verksamhet, till exempel jordbruk, turismverksamhet eller förädling. Andra verksamheter kan dra nytta av vattenbruk, särskilt sättfiskodlingar bidrar till möjligheter för ett utökat sport- och turistfiske.</P> <P class="p47 ft7">Miljöeffekterna av vattenbruk kan vara såväl positiva som negativa, negativa genom utsläpp av kväve och fosfor till vatten vid fiskodling och positiva genom upptag av detsamma vid musselodling. Utsläpp av fosfor och kväve till vatten kan ha en positiv effekt i kraftsverksmagasin som utlakats på näringsämnen. Andra svårigheter är konflikter vid lokalisering med andra intressen, såsom det rörliga friluftslivet.</P> <P class="p69 ft7">Kompensationsutsättningar av fisk är en speciell del av vattenbruket där vattenkraftsindustrin har ålagts att kompensera en minskad naturlig produktion av laxartad fisk i älvarna med utsättning av odlad fisk. Den verksamheten är inte kommersiell på så sätt att den genererar några intäkter för kraftverksföretagen. Kompensationsodlingarna sker dock indirekt under kommersiella villkor genom att vattenkraftsföretagen är konkurrensutsatta och kan antas vilja ha en så låg kostnad som möjligt för kompensationsodling. Inom ramen för den här utredningen har det inte funnits utrymme att göra någon ingående analys av kompensationsutsättningarna. Utredningen lämnar förslag på möjliga sätt att belysa frågeställningen ytterligare framöver, inklusive ål och annan <NOBR>icke-laxartad</NOBR> fisk.</P> <P class="p208 ft17">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p1 ft21">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p97 ft7">Vattenbruk är bara en av de många verksamheter som leder till utsläpp av närsalter till vatten. Det har inte funnits möjligheter att inom ramen för den här utredningen ta fram ett färdigt förslag på hur ett system för handel med utsläppsrätter av närsalter till vatten skulle kunna göras. Naturvårdsverket har i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att ta fram förslag till modeller för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet, vilket presenteras i Naturvårdsverkets rapport 5913, december 2008, <SPAN class="ft9">Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor</SPAN>. Naturvårdsverket har därefter fått ytterligare uppdrag att se närmare på frågan.</P> <P class="p12 ft7">En särskilt viktig uppgift utgör konsekvensanalysen. Konsekvensanalysen har utförts parallellt med att förslagen utarbetas. Skälet är att konsekvenserna kan komma att vara styrande för om en viss åtgärd kan föreslås eller inte.</P> <P class="p42 ft7">Utredningen har inte haft några krav på att föreslå finansiering av eventuella förslag, inte heller haft några begränsningar i vilka författningsförslag som kan läggas eller hur ansvarsfördelningen ska se ut. Därigenom har utredningen haft en stor frihet i att lämna de förslag som den anser nödvändiga.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">1.3</SPAN><SPAN class="ft39">Genomförandet</SPAN></P> <P class="p40 ft7">Utöver nedanstående aktiviteter har utredningen behandlat Fiskeriverkets PM <SPAN class="ft9">Kriterier för vattenbruksföretag </SPAN>(Jo 2007/3669) som överlämnades av regeringen till utredningen den 15 januari 2009 i sitt arbete. Naturvårdsverkets expert i utredningen avdelningsdirektören Tomas Nitzelius överlämnade Naturvårdsverkets rapport 5910 <SPAN class="ft9">Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper </SPAN>till utredningen.</P> <P class="p210 ft10"><SPAN class="ft10">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Sammanträden med expertgruppen</SPAN></P> <P class="p211 ft7">En expertgrupp med tretton experter har varit knuten till utredningen. Sammanlagt har fem möten med expertgruppen hållits. Expertgruppen har löpande tagit del av samt lämnat synpunkter på texter som producerats inom utredningen. Vid ett expertgruppsmöte bjöds Hans Ackefors, prof. emeritus vid</P> <P class="p212 ft17">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft7">Stockholms Universitet, in för att redogöra för vattenbrukets ekologiska fotavtryck.</P> <P class="p214 ft10"><SPAN class="ft10">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Studieresor</SPAN></P> <P class="p215 ft8">Utredningen har gjort två studieresor i Sverige samt en till Danmark och Norge.</P> <P class="p91 ft7">Den första studieresan gick till norra Sveriges inland. Utredningen besökte först fiskeriförsöksstationen i Kälarne i Bräcke kommun. Förutom en genomgång av verksamheten vid stationen redogjorde även Erik Olofsson vid Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling (JiLu) för arbetet inom projekten Mer värt vatten och ECALA, som ser på möjligheterna att kunna peka ut lämpliga fiskodlingslokaler i Jämtland. Kommunchefen Bengt Flykt och utredaren Leif Sollén redogjorde för de pågående diskussionerna kring försöksstationens framtid.</P> <P class="p47 ft7">De företag som besöktes vid den fortsatta rundresan var Umlax AB och Vilhelmina sättfiskodling AB i Västerbottens inland, där VD Josef Nygren presenterade verksamheten. Dessa två företag arbetar med framtagning av sättfisk och matfiskodling. Därefter gick resan vidare till Börtnans Fjällvattenfisk AB i Bergs kommun, ett familjeföretag med fiskodling och beredningsverksamhet, samt Stig Wallén i Valne i Krokoms kommun som bedriver kräftodling.</P> <P class="p69 ft7">Den andra studieresan gick till västkusten. Första anhalt var Hökensås sportfiske AB i Tidaholms kommun, ett företag som odlar sättfisk för utsättning i egna och andras sportfiskevatten. VD Ulla – Märta Tall tog emot oss. Verksamheten omfattar även turistverksamhet kring sportfiske. Därefter besöktes två olika företag i Bohuslän som odlar musslor. Dels ett större (Scanfjord Mollösund AB) som har musselodlingen som huvudverksamhet, där Anders Granhed förevisade företaget och musselodlingarna, samt två mindre (Lysemusslan och Orust Shellfish AB) som Lars Marstone respektive Adriaan van de Plasse driver där musselodlingen kompletterar jordbruksföretaget. Vid Everts sjöbod, som kombinerar restaurang och upplevelseverksamhet, träffade utredningen Per Karlsson, samt flera olika företagare som använder sig av ostron i sin verksamhet. Bengt Klemming från Bröderna Klemming dykeri AB är ett företag som sysslar med dykning efter och plockning av ostron, samt Anna Laura <NOBR>Karlsson-Stråge</NOBR> och</P> <P class="p216 ft17">42</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p1 ft21">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft7">Anneli Nilsson från Brygguddens musslor som säljer ostron och bottenskrapade musslor.</P> <P class="p218 ft10"><SPAN class="ft10">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft40">Besök i andra länder</SPAN></P> <P class="p211 ft7">Den tredje studieresan gick till två av våra grannländer, Danmark och Norge. I Danmark besöktes Biomar AS, ett av de större fiskfoderföretagen med global verksamhet. I Norge besöktes Fiskeri- och Kystdepartementet i Oslo och Fiskeridirektoratet i Bergen. Detta besök gav värdefull information om den norska politiken på vattenbrukets område.</P> <P class="p210 ft10"><SPAN class="ft10">1.3.4</SPAN><SPAN class="ft40">Andra besök och möten</SPAN></P> <P class="p219 ft8">Utredningen har besökt Generaldirektören för Fiskeriverket Axel Wenblad och Rektorn för SLU Lisa Sennerby Forsse.</P> <P class="p11 ft7">Utredningen har även besökt Mats Emilsson och Anders Johansson vid ABBORRÖS, en försöksverksamhet med abborrodling i slutna kassar i S:t Annas skärgård och <NOBR>Per-Erik</NOBR> Nygård vid Kattastrands kretsloppsodling utanför Härnösand, som är en försöksanläggning med abborrodling och växthusodling av grönsaker i ett kretslopp.</P> <P class="p220 ft7">Utredningen deltog vid ett seminarium om vattenbruk vid Göteborgs Universitet och vid ett seminarium vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Vid Vattenbrukarnas extrastämma var utredningen med och informerade om arbetet och fick del av synpunkter från VRF:s medlemmar. Utredningen har även träffat dr. Susanne Lindegarth och projektledaren <NOBR>Eva-Marie</NOBR> Rödstöm vid Göteborgs Universitet tillsammans med företagsrådgivaren Klas Hedlund.</P> <P class="p221 ft7">Utredningen har vidare träffat VD för Ostrea Sverige AB Karl Johan Smedman, forskaren Lennart Edsman från Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, prof. emeritus Armin Lindquist vid Musselakademien, förvaltaren Anders Eydal vid Statens fastighetsverk, VD Börje Waldebring vid Sveriges Fiskevattenägarförbund, VD för Greenfish AB Björn Lindén samt professor Lars Edebo. Utredningen har även haft löpande kontakter med professor Lars- Ove Eriksson, docent Anders Alanärä och professor Eva Brännäs vid SLU i Umeå.</P> <P class="p44 ft17">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft7">Utredningen har också nära följt utvecklingen kring bytet av huvudmannaskap för fiskförsöksstationen i Kälarne.</P> <P class="p214 ft10"><SPAN class="ft10">1.3.5</SPAN><SPAN class="ft40">Samråd</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Utredningen träffade Mats Denninger, särskild utredare, och Nina Nordengren, huvudsekreterare, i Fiskelagsutredningen (Jo 2007:03) i ett tidigt skede för att se på gränsdragningar mellan de bägge utredningarna. Utredningen har även träffat Gerhard Larsson, särskild utredare, och Hans Wiklund, huvudsekreterare, i utredningen om Ansvar inom livsmedelskedjan (SOU 2009:8 <SPAN class="ft9">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion</SPAN>), som har lämnat förslag över hur myndighetsstrukturen kan förändras. Utredningen har även haft samråd med Näringslivets regelnämnd.</P> <P class="p224 ft17">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <P class="p0 ft6">2 Vattenbruket växer världen runt</P> <P class="p8 ft7">Odling av fisk, kräftdjur (kräftor, räkor etc.) och blötdjur (musslor, ostron, bläckfisk m.m.), samt alger – vattenbruk – är den del av livsmedelssektorn som sedan flera decennier tillbaka växer i särklass snabbast globalt sett. Enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO har vattenbruket i genomsnitt vuxit med hela 8,8 procent per år sedan 1970 – och den tillväxten ser ut att fortsätta även om ökningstakten planat ut något de senaste åren.</P> <P class="p225 ft7">I början av <NOBR>1950-talet,</NOBR> för lite mer än ett halvsekel sedan, beräknas produktionen inom vattenbruket endast ha varit ungefär en miljon ton per år. FAO:s statistik visar att produktionen 2005 hade vuxit till 48,1 miljoner ton. Av denna produktion står Folkrepubliken Kina för hela 67,3 procent och övriga Sydostasien för 22,3 procent. (Siffrorna för Kina anses dock något osäkra.) Norge är den största vattenbruksnationen i Europa med 1,5 procent av världsproduktionen.</P> <P class="p226 ft7">I dag odlas närmare hälften av den fisk som mänskligheten konsumerar. Ska dagens konsumtionsnivå kunna upprätthållas behöver vattenbruksnäringen växa kraftigt även framöver. Enligt FAO konsumerade världen år 2006 110,4 miljoner ton fisk, varav 51,7 ton producerades inom vattenbruket. Snart är alltså varannan matfisk i världen odlad.</P> <P class="p42 ft7">Ska mänskligheten kunna fortsätta att konsumera fisk i samma omfattning per capita som idag behöver produktionen inom vattenbruket, enligt FAO, växa med 28,8 miljoner ton per år till 80,5 miljoner ton per år till 2030. Detta beroende på befolkningstillväxten, men även på att gränsen för vad det traditionella fisket kan ta ut ur världshaven är nådd eller har passerats. Förmodligen finns utrymme för en ännu större tillväxt inom vattenbruket, särskilt som det finns såväl starka hälsosom miljöskäl för en sådan utveckling. Behovet understryks dessutom av att fiskkonsumtionen per capita i världen har ökat kraftigt under de senaste decennierna.</P> <P class="p68 ft17">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">Inom vattenbruket globalt finns olika utvecklingstendenser. Den intensiva, allt mer stordriftsinriktade, fiskodlingen av kallvattenarter som lax och regnbåge expanderar, men tropiska och subtropiska arter som tilapia, samt olika karp- och malarter, expanderar för närvarande ännu snabbare. Produkterna från det intensiva vattenbruket ingår i den globala storskaliga livsmedelshandeln.</P> <P class="p46 ft7">Samtidigt har det mer extensiva, småskaliga, vattenbruket, som främst producerar för en lokal marknad, stor betydelse för livsmedelsförsörjningen i fattiga länder. Sverige och andra <NOBR>i-länder</NOBR> kan stödja vattenbrukets utveckling i tredje världen genom kunskapsöverföring i syfte att öka produktionen och samtidigt minimera dess miljöpåverkan.</P> <P class="p47 ft7">Sammantaget är det ingen överdrift att hävda att ett mer omfattande vattenbruk är det enda sättet att möta den ökande efterfrågan på fisk som kan väntas framöver. Vattenbruket är därför en verklig framtidsnäring.</P> <P class="p94 ft7">Vattenbruket har stor betydelse för sysselsättningen på landsbygden, inte minst i tredje världen. Enbart i Asien beräknas odling av fisk och blötdjur ge ungefär 12 miljoner arbetstillfällen. Däremot har vattenbruket ännu inte fått någon omfattande spridning i Afrika, där det annars på många håll finns goda förutsättningar för att näringen ska kunna utvecklas positivt.</P> <P class="p69 ft7">Fisk har odlats i tusentals år, men det är först nu som vi står inför ett brett genombrott för vattenbruket världen runt. I grunden är det lika självklart att odla fisk och blötdjur som att föda upp boskap eller odla spannmål.</P> <P class="p47 ft7">Allt tyder mot denna bakgrund på att vattenbruket globalt kommer att fortsätta att växa mycket kraftigt de närmaste decennierna. FAO:s generaldirektör Jacques Diouf har samtidigt understrukit att det krävs kloka politiska beslut för att vattenbruket ska kunna växa på ett hållbart sätt. Det handlar om att ta genomtänkta och kloka beslut när det gäller naturresurser som vatten och mark, liksom när det gäller fiskfoder. Den viktigaste flaskhalsen för fortsatt global tillväxt av vattenbruket är att finna bra miljömässiga lösningar när det gäller foderproduktionen. Inslaget av icke marina näringskällor i fiskfodret behöver ökas – och det finns idag intressanta forskningsresultat, bland annat från Sverige, som tyder på att detta också är fullt möjligt. Forskning har exempelvis i inledande studier visat att alternativa fodermedel som</P> <P class="p208 ft17">46</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p1 ft21">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">mikrosvamp och sesamfrö i framtiden kan ge viktiga bidrag till fiskfoderproduktionen.</P> <P class="p9 ft7">Ekologiska hänsyn är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart vattenbruk. Ekologi och ekonomi måste gå hand i hand för att en långsiktigt och hållbar positiv utveckling ska komma till stånd. Under de senaste decennierna har den tekniska utvecklingen, tillsammans med nya, mer effektiva foderprodukter, förbättrat möjligheterna att utveckla ett ekologiskt hållbart vattenbruk.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">2.1</SPAN><SPAN class="ft39">Gamla europeiska anor</SPAN></P> <P class="p229 ft7">I Europa har vattenbruket gamla anor. Karp odlades tidigt, inte minst vid klostren. Ofta var det munkar och nunnor som spred konsten att odla fisk i medeltidens Europa. Idag finns fiskodling i någon form i så gott som alla europeiska länder. Norge, som står utanför EU, har det mest omfattande vattenbruket, medan Frankrike, Spanien och Italien är största producenter bland EU- länderna. Sveriges vattenbruk har idag en liten omfattning, jämfört med övriga europeiska länder.</P> <P class="p220 ft7">De fiskarter som främst odlas inom EU är regnbåge, lax, karp, havsabborre och havsruda, de två första i norra Europa och de två senare arterna i Medelhavet. I östra Europa odlas fortfarande mycket karp även om omfattningen har minskat under senare år. Bland blötdjuren dominerar blåmusslor, ostron och venusmusslor.</P> <P class="p9 ft7">Även i Europa har vattenbruksnäringen vuxit under senare år, men tillväxten har inte varit lika stark som i Sydostasien. Idag står EU endast för 2,5 procent av den globala vattenbruksproduktionen. Odlad fisk står för 11 procent av fiskkonsumtionen i Europa, medan motsvarande siffra globalt är 41 procent. Behovet av att utveckla vattenbruket i Europa är stort, särskilt som tillgången på vildfångad fisk blir allt mer begränsad. Dessutom är importen av odlad fisk och skaldjur omfattande.</P> <P class="p66 ft7"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> fastställde 2002 en strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket. Strategin går ut på att erkänna vattenbrukets stora betydelse och möjligheter för framtiden. Lagstiftningen skulle harmoniseras och omställningen till ett mer miljömässigt och uthålligt vattenbruk påskyndas.</P> <P class="p42 ft7">Vattenbruksnäringen har emellertid inte sedan dess utvecklats så positivt som man hoppades, varför det finns ett behov av en revision av den sex år gamla strategin. I samband med Jordbruks-</P> <P class="p230 ft17">47</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">och fiskerådets möte i Luxemburg den 24 juni 2008 hölls därför en lunchdiskussion om vattenbruket. Ministrarna besvarade då ett antal frågeställningar från kommissionen som en del av arbetet med att ta fram en ny strategi.</P> <P class="p94 ft7">I ett underlag från Frankrike inför lunchmötet i Luxemburg konstateras att den globala konsumtionen av fisk, enligt FAO, beräknas växa med 36 procent mellan 2002 och 2015, då konsumtionen beräknas uppgå till 179 miljoner ton. Ska denna tillväxt vara möjlig krävs en kraftig och omfattande utveckling av vattenbruket även i Europa. Idag beräknas vattenbruket sysselsätta mer än 65 000 personer inom EU.</P> <P class="p48 ft7">För att möta det stora behovet av en ökad vattenbruksproduktion föreslog Frankrike att följande komponenter ska ingå i en strategi för ett hållbart och ansvarsfullt vattenbruk, som producerar hälsosamma och miljövänliga produkter av hög kvalitet:</P> <P class="p231 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft46">en integrerad </SPAN><NOBR>EU-policy</NOBR> när det gäller vattenbruk,</P> <P class="p232 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft46">en höjd status för vattenbruket och marknadsföring av dess produkter,</SPAN></P> <P class="p233 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft46">garantier för att produkterna ska vara högkvalitativa och hälsosamma, samt</SPAN></P> <P class="p192 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft46">ekonomiskt stöd till sektorn för att säkerställa dess framtid.</SPAN></P> <P class="p60 ft7">Arbetet på att ta fram en ny strategi för att utveckla vattenbruket inom EU har fortsatt därefter. Sverige kommer att få leda detta viktiga arbete under ordförandeskapet hösten 2009. Inriktningen är klar; att ge vattenbruket bättre förutsättningar att ta till vara på näringens stora potential.</P> <P class="p234 ft23"><SPAN class="ft23">2.2</SPAN><SPAN class="ft39">Norge visar vägen</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Det främsta vattenbrukslandet i Europa för närvarande är Norge. Den norska laxodlingen har vuxit mycket snabbt under de senaste decennierna och ”Norsk fjordlax” är idag ett välkänt begrepp i stora delar av världen. Med sina djupa fjordar, i kombination med den varma Golfströmmen som sveper efter dess kust, har Norge utomordentliga naturliga förutsättningar för ett omfattande vattenbruk. Näringen började utvecklas så sent som på <NOBR>1960-talet,</NOBR> då några entusiastiska pionjärer först började odla regnbåge och därefter lax. Fisken inhägnades till en början av nät i havet. Nästa</P> <P class="p96 ft17">48</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p1 ft21">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">steg blev att sätta nät även i botten på inhägnaden – och den moderna kassodlingen var därmed född.</P> <P class="p11 ft7">Snart insåg man möjligheterna för den nya näringen från samhällets sida och Norge genomförde under <NOBR>1970-talet</NOBR> en omfattande nationell satsning på att utveckla vattenbruket. Idag har Norge en genomtänkt nationell strategi, där samhälle och näring samverkar för att utveckla och stärka vattenbruket som en viktig framtidsnäring.</P> <P class="p221 ft7">Norge fick en särskild vattenbrukslag redan 1973 och några år senare presenterade det så kallade Lysöutvalget, en genomarbetad rapport som lade grunden för landets framgångsrika vattenbrukspolitik. Från en produktion på endast <NOBR>500–600</NOBR> ton lax 1971 växte produktionen till 50 000 ton tio år senare. Idag exporterar Norge kring 600 000 ton lax varje år. Enbart under den senaste tioårsperioden har produktionen mer än fördubblats.</P> <P class="p225 ft7">Allt tyder på att den norska vattenbruksproduktionen kommer att fortsätta att växa och utvecklas framöver. Framgångarna i vårt västra grannland visar vad en nära samverkan mellan samhälle och näring kan åstadkomma. Dessutom är produktion och distribution av vattenbrukets produkter väl integrerade. Ambitionerna är höga även för framtiden. Förra året presenterades exempelvis planerna på att bygga en ny stor forskningsanläggning till en kostnad av flera hundra miljoner kronor i Bjugn utanför Trondheim. Ingen tvekan gäller om målet, Norge ska bli ”best i verden på utvikling av ny teknologi innen havbruk och fiskeoppdrett” (Adresseavisen 13/9 2008).</P> <P class="p236 ft10"><SPAN class="ft10">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Norsk vattenbrukslagstiftning</SPAN></P> <P class="p211 ft7">Norge har reviderat sin lagstiftning om vattenbruk och en ny lagstiftning trädde i kraft den 1 januari 2006. Den tidigare lagstiftningen togs fram för över 30 år sedan och fokuserade på att få till ett licenssystem för företagen och att nya företag etablerades på ett ansvarsfullt sätt. I och med att tiden har gått har andra utmaningar och möjligheter visat sig och den nya lagstiftningen togs fram med fyra fokusområden:</P> <P class="p237 ft7"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft37">tillväxt och förnyelse i industrin, vinstmöjligheter och innovation till förmån för Norges internationella konkurrenskraft,</SPAN></P> <P class="p238 ft17">49</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">förenklingar för industrin och för myndigheter, ökad effektivitet och ökad användarvänlighet,</SPAN></P> <P class="p192 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">miljöfrågor, en modern miljövänlig regim,</SPAN></P> <P class="p232 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">förhållandet mellan vattenbruk och andra intressen i kustzonen, en effektiv områdesanvändning.</SPAN></P> <P class="p240 ft7">Den nya ”Akvakulturloven” har kvar många av de viktiga målsättningarna i den tidigare lagstiftningen, men har sett över hur dessa mål bäst kan nås. I första paragrafen sägs, fritt översatt, att lagen ska främja vattenbruksnäringens lönsamhet och konkurrenskraft inom ramarna för en hållbar och bärkraftig utveckling, samt bidra till värdeskapande längs kusten. Det finns således tre mål, näringens lönsamhet och konkurrenskraft, en hållbar utveckling och ett värdeskapande i samhällena längs kusten, som myndigheterna har att balansera. Lagstiftningen är tänkt att underlätta att skapa värden för aktörerna i näringen, på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt, samt att skapa en ram inom vilken den framtida tillväxten inom näringen kan ske på ett ansvarsfullt sätt, som också uppfyller nationella och regionala målsättningar.</P> <P class="p241 ft7">Lagstiftaren har tagit fasta på att det är endast genom vinstrika företag som näringen kan leva kvar och utvecklas, vilket också inverkar på kustsamhällenas möjligheter. Betydelsen av vem som äger företaget har minskat och i stället har betydelsen av hur företagen sköts och förvaltas lyfts fram.</P> <P class="p94 ft7">Grunden i regleringen består av licensgivning till de som vill bedriva vattenbruksverksamhet. Myndigheterna behåller i den nya lagstiftningen kontrollen över licensgivningen för att kunna styra lokaliseringen av nya odlingar och kunna ta miljömässiga hänsyn i tillståndsgivningen. En förenkling i ansökningsförfarandet har genomförts bland annat genom en obligatorisk effektivisering och koordinering mellan myndigheter och kommuner. Det finns även tidsgränser för handläggningstider.</P> <P class="p47 ft7">Fiskeridirektoratets regionala kontor tar emot ansökningar om licenser och skickar sedan ansökan vidare till övriga berörda myndigheter. De ser också till att kommunen ger de tillstånd som är nödvändiga och samordnar övrig handläggning. Systemet gör att sökanden bara behöver ha kontakt med en myndighet (”one shop stop”).</P> <P class="p69 ft8">Eftersom efterfrågan på nya licenser har överstigit tillgången har myndigheterna annonserat ut när nya licenser ska delas ut och de</P> <P class="p242 ft17">50</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p1 ft21">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft7">intresserade konkurrerar om tillgängliga licenser. De som erhåller licenser får betala en avgift för dessa.</P> <P class="p9 ft7">I den nya lagen ges möjligheter att sälja och även belåna licenserna. Möjligheten att sälja licensen gör att näringen har möjlighet att anpassa sig kommersiellt in ett tydligt regelverk. Det ger större möjligheter till förutsägbarhet och större möjligheter att attrahera kapital. Möjligheten att belåna licensen ger större kreditvärdighet för företagen och ger större möjlighet att låna kapital. För de som lånar ut kapital ökar möjligheterna till säkerheter i företagen genom att de kan ha licensen som säkerhet, vilken kan säljas som vilken annan tillgång som helst ifall låntagaren får svårigheter att betala lånet eller går i konkurs.</P> <P class="p13 ft7">Alla licenser och deras innehavare registreras i ett register. Myndigheterna kan återkalla licenser eller ändra villkoren om det är nödvändigt av hänsyn till miljön, om väsentliga förutsättningar som ligger till grund för tillåtelsen har ändrats, vid grov eller upprepad överträdelse av tillståndet, om den inte nyttjas eller bara nyttjas i begränsad omfattning, eller om nödvändiga andra tillstånd har dragits tillbaka.</P> <P class="p13 ft7">Tidigare begränsades licenserna av både kassarnas volym och biomassa. Laxodlarna hade dessutom en foderkoefficient att ta hänsyn till. I och med den nya lagstiftningen bestämdes att endast en begränsande faktor skulle användas, vilken blev maximal tillåten biomassa (MTB). De som odlar lax och regnbåge har krav på en månatlig rapportering av biomassan i odlingarna, vilket myndigheterna kan följa upp. Vid överträdelser av MTB får odlaren en administrativ avgift att betala, vilket inte belastar polis och åklagarväsendet, men verkar ändå som ett straff och är avskräckande. Den administrativa avgiften beräknas på överträdelsen i antal kilo gånger ett av Fiskeridirektoratet framräknat kilopris för den aktuella arten (som bestäms varje månad). Vid stora överträdelser kan dessa anmälas till allmänt åtal.</P> <P class="p244 ft23"><SPAN class="ft23">2.3</SPAN><SPAN class="ft39">Svag svensk utveckling</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Redan under medeltiden började man liksom i övriga Europa odla karp i Sverige. Vid Roma kloster på Gotland och Gudhems kloster i Västergötland har man exempelvis funnit rester av odlingsdammar. På <NOBR>1700-talet</NOBR> gjordes nya försök med karpodling, främst i Skåne. Den gången kom inspirationen från Danmark och Tyskland.</P> <P class="p245 ft17">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft7">Den moderna fiskodlingen i vårt land föddes kring 1890, då odling av regnbåge för konsumtion började i mindre skala. Senare odlades även amerikansk bäckröding och svensk insjööring, men tidigt prövades även odlingar av lax, röding, harr, sik, siklöja och gädda. Under 1920- och <NOBR>1930-talen</NOBR> odlades en hel del karp och sutare, bland annat för export till Tyskland.</P> <P class="p94 ft7">I samband med utbyggnaden av en rad laxälvar under 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> ålades kraftbolagen att odla och sätta ut laxsmolt som kompensation för bortfallet av vildlax. Idag utsätts ungefär 2,2 miljoner laxungar och 725 000 öringungar varje år.</P> <P class="p94 ft7">Erfarenheterna från arbetet med kompensationsutsättningarna kom väl till pass när odling av matfisk sköt ny fart. Matfisk började odlas i kassar under <NOBR>1960-talet.</NOBR> Många nya företag startades under de närmaste decennierna och det svenska vattenbruket växte runt om i landet. Den viktigaste odlade fisken är sedan dess regnbågslax, såväl för konsumtion som för utsättning för sportfiske. Odling av blåmusslor och av kräftor för utsättning är andra delar av vattenbruket som utvecklats under senare år. Delar av produktionstekniken utvecklades i Sverige.</P> <P class="p207 ft7">I samband med en utredning i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> frågade dåvarande jordbruksministern Anders Dahlgren om det inte fanns något svenskt ord för ”akvakultur”, som var och fortfarande är näringens internationella beteckning. Då resonerade man sig fram till begreppet ”vattenbruk” som motsvarande svensk benämning. Vattenbruk är en benämning som fungerar väl för att beteckna odling i vatten på samma sätt som jordbruk betecknar odling på land.</P> <P class="p46 ft7">Vattenbruket är en utpräglad glesbygdsnäring som skapar viktiga arbetstillfällen på landsbygden. Fiskodlingar finns i ungefär hundra av Sveriges kommuner och beräknas ge ca fyra hundra heltidsarbetstillfällen. Vattenbruksnäringen är sysselsättningsmässigt på väg att bli lika stor som den traditionella fiskerisektorn.</P> <P class="p47 ft7">Sedan 1987 bedrivs forskning kring vattenbruket vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Vid Fiskeriverkets anläggning i Kälarne har SLU under mer än ett kvartssekel bedrivit ett avelsprogram för röding med gott resultat. Idag finns en snabbväxande rödingstam, Arctic Superior, som lämpar sig väl för odling i de kalla, reglerade sjöarna i norra Sveriges inland. Flera större projekt med odling av röding (och regnbåge) har startat eller är på väg att startas i Jämtland och Västerbotten.</P> <P class="p247 ft17">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p1 ft21">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft7">Vid Göteborgs Universitet pågår forskning kring marina organismer. Bland annat leder forskare vid Zoologiska institutionen ett <NOBR>EU-projekt</NOBR> ”Lifecycle” som syftar till att öka det europeiska vattenbrukets konkurrenskraft. I projektet ingår 14 forskargrupper från nio länder.</P> <P class="p42 ft7">Under de senaste decennierna har produktionen legat relativt konstant på en förhållandevis låg nivå. På senare tid har emellertid ett ökande intresse för vattenbruk märkts, vilket lovar gott för framtiden. Det ökande intresset finns såväl inom det egentliga vattenbruket som inom övriga areella näringar, där man ser möjligheter för att utveckla vattenbruk som en binäring inom jord- och skogsbruket.</P> <P class="p226 ft7">Sverige har mycket vatten, en lång kust och många insjöar och därmed goda naturliga förutsättningar för ett mer omfattande vattenbruk än idag. Förutsättningarna varierar dock i hög grad mellan olika delar av landet, varför det gäller att utgå från den lokala situationen. Med hänsyn taget till de varierande förutsättningarna har ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart vattenbruk en stor utvecklingspotential i vårt land.</P> <P class="p249 ft27"><SPAN class="ft23">2.4</SPAN><SPAN class="ft48">Produkter från vattenbruk – miljö- och klimatsmart val av mat</SPAN></P> <P class="p250 ft7">En förutsättning för en positiv utveckling av det svenska vattenbruket är att det är såväl ekonomiskt som ekologiskt bärkraftigt. En utveckling av vattenbruket måste baseras på långsiktig ekonomisk lönsamhet samtidigt som verksamheten måste bedrivas inom ekologiskt hållbara ramar. För ekologisk bärkraftighet gäller samma grundläggande förutsättningar för vattenbruk som för annan livsmedelsproduktion:</P> <P class="p251 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft38">att näringsämnena ingår i spårbara kretslopp,</SPAN></P> <P class="p252 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft49">att energin är förnybar,</SPAN></P> <P class="p253 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft49">att näringen ger ett nettobidrag till livsmedelsförsörjningen, samt</SPAN></P> <P class="p254 ft8"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft50">att verksamheten inte leder till en </SPAN><NOBR>icke-reversibel</NOBR> (bestående) förändring av omgivande ekosystem.</P> <P class="p255 ft8">Det råder ingen tvekan om att odling av fisk och skaldjur (musslor och ostron) har en potential att utvecklas till ett i förhållande till</P> <P class="p256 ft17">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">annan produktion mycket klimatsmart sätt att producera animaliskt protein. Att vattenbruket i dagens utformning är en ung näring kan vara en fördel i förändringsarbetet eftersom man inte sitter fast i gamla produktionstraditioner.</P> <P class="p47 ft7">I Sverige har miljöhänsyn alltid vägt tungt vid tillstånd för etablering och drift av vattenbruksanläggningar – och så ska det självfallet vara. Vid bedömningarna är det viktigt att de stora framstegen när det gäller foderframställning och teknikutveckling på området vägs in.</P> <P class="p95 ft7">Ett problem vid miljöbedömningarna är svårigheten att följa flödet av näringsämnen från fiskodling. Trots att man inte har kunnat registrera förhöjda halter av närsalter, utom i det absoluta närområdet nedströms en fiskodling, utgår tillstånden från det teoretiskt beräknade utsläppet av närsalter. Utvecklingen av fiskfodret, där stora framsteg har gjorts, och den tekniska utvecklingen under de senaste femton åren har hittills inte vägts in i bedömningarna av miljöpåverkan av fiskodling. Detta understryker vikten av att en ny modell för beräkning av närsaltsbelastning tas fram.</P> <P class="p48 ft7">Att fisk och skaldjur är nyttig mat är känt sedan urminnes tid. ”Du blir intelligent av fisk” är ett gammalt talesätt som det ligger en hel del i. Fisk, och då speciellt fet fisk som laxfiskar, är den viktigaste källan till omega <NOBR>3-fettsyror,</NOBR> syror som kroppen inte kan bilda själv utan måste tillföras via maten. Vidare bidrar fisk och skaldjur med en rad vitaminer och mineralämnen. Det handlar om vitamin D och B12, liksom viktiga mineraler som jod och selen. Lägg till detta att odlad fisk är vårt mest effektiva husdjur för köttproduktion utifrån biologisk resurseffektivitet.</P> <P class="p207 ft7">Om mänskligheten även i framtiden ska ha möjlighet att tillgodogöra sig näring i form av fisk och skaldjur i samma utsträckning som idag krävs en omfattande utbyggnad av vattenbruket globalt sett, men även Sverige har med sina goda förutsättningar för näringen anledning att aktivt bidra till utbyggnaden. Vi har en unik vattenmiljö med 95 700 sjöar större än en hektar (enligt Svenskt sjöregister) och en mer än två hundra mil lång kust.</P> <P class="p48 ft7">Ett starkt skäl för en utveckling av vattenbruksnäringen är att odling av fisk och skaldjur är ett mycket klimatsmart sätt att producera högkvalitativa livsmedel. Den mat vi äter beräknas stå för <NOBR>25–30</NOBR> procent av mänsklighetens totala klimatpåverkan. Att vidta kraftåtgärder för att minska matens klimatpåverkan bör</P> <P class="p62 ft17">54</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p1 ft21">Vattenbruket växer världen runt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">därför sättas högt på den politiska agendan. En ökad satsning på vattenbruk kan därför bli ett mycket positivt bidrag till den nödvändiga klimatomställningen.</P> <P class="p257 ft7">Enligt en aktuell amerikansk undersökning, refererad i World Aquaculture, september 2008, vol 39 no 3, släpper odling av regnbåge avsevärt mindre växthusgaser än produktion av nötkött. Produktion av fisk och skaldjur sker utan att metan frigörs. Undersökningen har genomförts i Idaho, USA, och visar att produktion av ett kilo ko kräver ungefär 200 gånger större areal än ett kilo odlad fisk. Det går, enligt undersökningen, åt dubbelt så mycket vatten för att producera ett kilo nötkött än ett kilo kött av regnbågslax. Foderåtgången beräknas vara mellan <NOBR>10–15</NOBR> gånger högre för att få fram ett kilo nötkött än ett kilo regnbågskött. Dock tar man här inte hänsyn till att vattenhalten och energimängden skiljer mellan fodren.</P> <P class="p221 ft7">En rapport som publiceras inom kort (Kiessling 2009) visar att denna resurseffektivitet beror på att fisk inte behöver använda någon energi för att balansera värmen i kroppen. Inte heller behöver fisk kämpa mot gravitationen, vilket landlevande djur måste göra.</P> <P class="p41 ft7">Den begränsade klimatpåverkan är självfallet en stor fördel för vattenbruket jämfört med annan livsmedelsproduktion. För att få ett bättre och mer konkret underlag är det viktigt att forskning genomförs av vilka klimatkonsekvenserna är av vattenbruk även i svensk miljö. För att omställningen av produktionen i klimatvänlig riktning ska kunna påskyndas finns det mot den här bakgrunden starka argument för samhället att underlätta och stimulera tillväxten av det svenska vattenbruket.</P> <P class="p66 ft7">Det finns även andra miljöskäl för en offensiv satsning på vattenbruk i Sverige. De reglerade sjöarna och vattendragen i Norrlands inland har urlakats och är idag mycket näringsfattigare än innan vattenkraften byggdes ut. I dessa sjöar kan fiskodling medverka till att höja näringsinnehållet och innebär därmed en restaurering som är positiv för det naturliga ekosystemet. Likaså bidrar musselodling längs kusterna till att vattnet renas och näringssalter tas upp.</P> <P class="p258 ft17">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p0 ft6">3 Nuvarande svenskt vattenbruk</P> <P class="p259 ft7">Vattenbruket kan delas upp i ett antal segment. Odling av fisk är ett segment som i sin tur brukar delas upp i matfisk- och sättfiskodling. Den första odlar fisk för avsalu till en matvarumarknad och den senare odlar fisk för att antingen förse matfiskodlare med yngel eller för att kunna sätta ut fisk i olika vatten i syfte att förstärka naturliga bestånd eller för sportfiske. Andra segment är odling av blötdjur, dvs. blåmusslor och ostron – vilka i dagligt tal även betecknas som skaldjur. Även kräftodling är ett segment där det också finns odling av både matkräftor och sättkräftor.</P> <P class="p236 ft23"><SPAN class="ft23">3.1</SPAN><SPAN class="ft39">Matfiskodling</SPAN></P> <P class="p260 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Regnbåge</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Regnbågen utgör sedan länge huvuddelen av den svenska vattenbruksproduktionen med en årlig produktion av ca 7 000 ton. Det finns en lång tradition av odling av denna art som matfisk och för utplantering som sportfisk. Den är lättodlad och tillväxer bra i relativt höga temperaturer.</P> <P class="p42 ft7">Globalt produceras 550 000 ton regnbåge i odling med Chile som största producentland. I Europa är Frankrike, Norge, Danmark, Italien och Spanien stora producenter. Även Finland producerar betydligt mer än vad Sverige gör. Den största producenten i vår närhet är Norge som 2007 producerade ca 78 000 ton.</P> <P class="p261 ft7">Två olika delsegment av odlad regnbåge förekommer: dels fisk av portionsstorlek och dels stor regnbåge. I Sverige odlas uteslutande större regnbåge. Prisnivån på regnbåge av portionsstorlek tillsammans med andra faktorer gör att den inte är intressant för svenska odlare. Förekomsten av omfattande regnbågsodling i vår</P> <P class="p58 ft17">57</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">närhet och i övriga Europa medför en utsatt konkurrenssituation för svenska odlingar. Under senare tid har en utveckling mot större odlingsenheter skett.</P> <P class="p91 ft7">Finländska (inkl åländska) odlingsföretag har på senare tid övertagit betydande delar av den regnbågsodling som sker i Sverige. En bidragande orsak till att de finländska företagen varit mer framgångsrika än svenska är att de i större utsträckning än svenska odlare satsat på att bygga upp en stabil hemmamarknad för färsk fisk och därigenom tryggat en stadig avsättning. Ett annat skäl är att skärpta miljökrav på Åland medfört ett intresse för etablering i Sverige.</P> <P class="p46 ft8">Regnbåge i Sverige odlas främst i nordvästra Götaland, västra Svealand och längs Höga Kusten i Västernorrlands län.</P> <P class="p91 ft7">För att få maximal tillväxt på regnbåge bör alltför kalla vatten undvikas. De bästa odlingslägena i Sverige finns därför i landets södra och mellersta delar. Att odling förekommer även i Norrland (exempelvis i Storuman och Lycksele och vid Höga kusten), trots temperaturmässigt mindre gynnsamma tillväxtförhållanden, är sannolikt mer ett utslag av att där finns ett miljömässigt utrymme än av att där finns några andra naturgivna fördelar. Optimering av andra odlingsfaktorer än snabb tillväxt gör odling i norr möjlig att genomföra med lönsamhet.</P> <P class="p69 ft7">Trots mindre gynnsamma lägen finns därför möjligheten av en viss expansion då ökande svårigheter att få odlingstillstånd i andra delar av Sverige och i andra länder kan göra kraftverksmagasin attraktiva ur odlingssynpunkt. Regnbåge har även fördelen av att vara en känd produkt på marknaden.</P> <P class="p94 ft7">Antalet sättfiskodlingar som håller regnbåge har varit konstant den senaste tioårsperioden. Produktionen från dessa går till stor del för utsättning i <NOBR>put-and-take</NOBR> fiske. Utredningen om svenskt vattenbruk från år 2000 angav att ca 10 % av sättfiskodlarnas regnbåge går till matfiskodlingar. Det finns ingen anledning att anta att detta förhållande förändrats nämnvärt. Utsättningar för sportfiskeändamål ger därigenom en viss stabilitet åt företag som odlar sättfisk.</P> <P class="p48 ft7">Sverige saknar sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ett nationellt avelsprogram för regnbåge i matfiskodling. Som kontrast satsar Finland och Norge på ambitiösa avelsprogram som leder till en kontinuerlig förbättring av odlingsmaterialen. Till viss del skulle svenska odlingar kunna tillgodogöra sig avelsframstegen genom import. Risken finns emellertid att man då hamnar i andra hand,</P> <P class="p262 ft17">58</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">vilket därmed skulle påverka de svenska regnbågsodlarnas konkurrenskraft negativt i förhållande till andra länders odlare. Om regnbågsodlingen ökar i Sverige bör frågan om organisering av avelsprogram baserat på urval för viktiga produktionsegenskaper aktualiseras.</P> <P class="p209 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft40">Röding</SPAN></P> <P class="p205 ft7">Odling av röding som matfisk påbörjades i Sverige under mitten av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Röding är en art som kräver kallt vatten och därför startades odlingar huvudsakligen i norr. Av flera skäl, bland annat en del olyckliga lokaliseringar och en allmän nedgång för vattenbruksnäringen under slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> stannade emellertid utvecklingen av och endast ett fåtal odlingar överlevde. Produktionen har därigenom kommit att under de senaste <NOBR>tio–femton</NOBR> åren ligga tämligen konstant runt blygsamma <NOBR>500–800</NOBR> ton per år. Huvuddelen av produktionen är förlagd till Jämtlands och Västerbottens län och domineras av två aktörer. Produktionen säljs mestadels på lokala eller regionala marknader. Med något undantag har nuvarande rödingodlingar ingen egen vidareförädling.</P> <P class="p12 ft7">Förutom i Sverige odlas röding som matfisk på Island, i Norge och Kanada. Den globala produktionen uppskattas till 4 000 ton per år. Mindre volymer produceras även av odlingar på Irland och i Skottland och Finland. Island har goda naturliga förutsättningar för rödingodling med bland annat tillgång till varmt vatten som ökar tillväxten under vinterhalvåret. Liksom Sverige bedriver även Island ett systematiskt avelsarbete. Detta har bidragit till att Island är den europeiska nation som nu producerar mest röding för konsumtion, ca 2 000 ton per år.</P> <P class="p221 ft7">Norges möjligheter att odla röding begränsas av regelverket för odling i sötvatten. Mot bakgrund av naturgivna förutsättningar och existerande regelverk framstår Sverige och Island som de nationer i Europa som har de bästa förutsättningarna att utveckla rödingodling.</P> <P class="p226 ft7">Svensk odling av röding sker till största delen i kassar i inlandets sjöar och regleringsmagasin. Odlingstekniskt är röding förhållandevis enkel förutsatt att den hålls i en vattentemperatur som inte annat än tillfälligt överstiger ca 15 C. En styrka hos svensk rödingodling är att ett avelsarbete baserat på urval för produktionsegenskaper har pågått sedan mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> och medfört en</P> <P class="p263 ft17">59</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">kontinuerlig förbättring av odlingsmaterialet. Som nämnts begränsas lokalisering av rödingodling av fiskens temperaturbehov men det krävs även att verksamheten bedrivs där miljöpåverkan är acceptabel. I detta sammanhang har det framhållits att de stora regleringsmagasinen i Norrland utgör en viktig potentiell resurs för en utökad odling.</P> <P class="p46 ft7">Genom regleringsverksamheten har vattnen i magasinen kommit att bli näringsfattiga i jämförelse med vattnen i oreglerade älvsystem. De utsläpp av kväve och fosfor som sker vid konventionell kassodling bör därigenom kunna accepteras och till och med betraktas som en positiv effekt av vattenbruk, en restaureringsåtgärd. Utrymmet för odling i svenska regleringsmagasin har, av SLU, skattats till minst 50 000 ton per år. En nackdel med lokalisering av rödingodling till norra Sveriges inland är att detta område inte har någon tradition av och etablerade system för hantering och distribution av matfisk som exempelvis finns på Västkusten. Insatser för att utveckla en väl fungerande logistik är därför viktiga för framtiden.</P> <P class="p48 ft7">Det finns goda förutsättningar att rödingodling på relativt kort sikt, <NOBR>fem–tio</NOBR> år, kan expandera i odling. Goda priser under flera år har medfört intresse av att utöka odlingsverksamheten. Denna utökade odlingsverksamhet sker i kraftverksmagasin i Jämtlands och Västerbottens län. Den tidigare vattenbruksutredningen (Ds 2000:42) förutsåg en expansion av rödingodling men det var först under 2008 som detta konkretiserades i form av en nyetablerad odling i Malgomajsjön med ett odlingstillstånd motsvarande 2 000 ton fisk per år. En stor satsning för odling planeras dessutom i Ströms Vattudal. En viktig del i att expansionen har tagit fart under senare tid är att nya ägarkonstellationer tillkommit.</P> <P class="p69 ft7">Antalet odlingar som tar fram sättfisk är ca 20 stycken. Flertalet av dessa producerar sättfisk för utsättning för att främja fisket och inkluderar då även sådana stammar som inte används inom matfiskodlingen. De två stora odlarna av röding som matfisk har egen sättfiskproduktion i Timrå respektive Vilhelmina.</P> <P class="p69 ft7">Den genom nya och utökade tillstånd förväntade expansionen av odlad röding kräver ökad tillgång till sättfisk av en rödingstam med egenskaper som lämpar sig för odling. En sådan ökad tillgång kan inte utan svårigheter tillgodoses på kort sikt. Bidragande är här att nuvarande avelsverksamhet har varit anpassad till en låg volym odlad fisk, runt 500 ton per år. Att öka volymen i avelsprogrammet</P> <P class="p31 ft17">60</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">tar flera år att genomföra på grund av en begränsad tillgång på avelsfisk av god kvalitet och på generationstidens längd hos röding.</P> <P class="p11 ft7">Ett problem är även att överlevnaden för artificiellt befruktad rom av röding är låg, ofta endast <NOBR>30–50</NOBR> %, att jämföra med 85– 90 % överlevnad hos annan odlad laxfisk. Orsakerna till denna låga överlevnad är okända. Detta problem medför svårigheter beträffande tillgång på odlingsmaterial, fördyrar avelsverksamheten och ger i förlängningen en högre kostnad för odlarna.</P> <P class="p13 ft7">Fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete för att komma tillrätta med reproduktionen (romöverlevnaden) framstår som nödvändigt för att skapa en förutsägbar och rationell sättfiskproduktion för rödingodlingen. I nuläget hotar bristen på sättfisk av god genetisk kvalitet att på kort sikt bli en flaskhals för utvecklingen av matfiskodlingen. En utökad matfiskodling bör kunna ge underlag för en motsvarande ökning av sättfiskodlingsverksamheten.</P> <P class="p236 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft40">Ål</SPAN></P> <P class="p219 ft7">Ålodling bedrivs i Sverige för närvarande av två anläggningar, i Skåne respektive Blekinge, med en total produktion av ca 150 ton. Ålodling baseras på vildfångade ålyngel som dras upp i odlingen, artificiell reproduktion är ännu inte möjlig. Krav på höga temperaturer vid odling av ål gör att recirkulationssystem används för att hushålla med energi. Ål dras även upp för utsättning.</P> <P class="p13 ft7">Den europeiska ålen har under de tre senaste decennierna minskat drastiskt och dagens bestånd utgör endast 1% av det som fanns på <NOBR>1960-talet.</NOBR> Orsaker till beståndsminskningen har inte fastställts, men klimatförändringar, föroreningar, förlust av habitat och hög dödlighet vid turbinpassager har nämnts som möjliga faktorer. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har framfört (COM(2005)472) att inom en snar framtid kommer ålen inte att vara en exploaterbar resurs om inte åtgärder vidtas som förbättrar överlevnad och reproduktion. Mot bakgrund av ålbeståndets utsatta läge och behovet av åtgärder kan framtiden för odling som baseras på vildfångat material förefalla osäker.</P> <P class="p67 ft7">Framtidsutsikterna för ålodling kan dock förändras i positiv riktning om man lyckas utveckla artificiell reproduktion för denna art, ett område som fokuseras speciellt i EU:s nuvarande forskningsprogram.</P> <P class="p264 ft17">61</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">Fiskeriverket har utarbetat ett förslag till en nationell ålförvaltningsplan i enlighet med rådsförordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för en återhämtning av beståndet av europeisk ål. Planens ansats är att dimensionera de svenska förvaltningsåtgärderna så att rekryteringen hos ålbeståndet vänder uppåt. Detta förutsätter att åtgärder genomförs i samma utsträckning inom hela gemenskapen.</P> <P class="p265 ft7">Planen innehåller åtgärder på följande områden:</P> <P class="p266 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Inskränkningar i fisket</SPAN></P> <P class="p233 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Förbättrade utvandringsmöjligheter för blankål (minskad turbindödlighet)</SPAN></P> <P class="p192 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Ökade stödutsättningar av glasål</SPAN></P> <P class="p193 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Tillträde och kontroll (information)</SPAN></P> <P class="p60 ft7">För vattenbruksnäringen är punkt tre ”Ökade stödutsättningar av glasål” av särskilt intresse. Fiskeriverket bedömer att antalet glasålar som stödutsätts årligen åtminstone bör fördubblas. Detta bör möjliggöras genom finansiering via Europeiska fiskerifonden (EFF) när ålförvaltningsplanen godkänts. Odling av ål för utsättning innebär därigenom en viktig del i planen för att bidra till att öka ålpopulationen.</P> <P class="p267 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft40">Övriga fiskarter</SPAN></P> <P class="p268 ft9">Abborre</P> <P class="p50 ft7">Odling av abborre sker idag i mycket liten skala. För att denna art ska kunna öka i odling krävs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Detta framfördes redan i <SPAN class="ft9">Svenskt vattenbruk – en framtidsnäring</SPAN>, Ds 2000:42, men någon avgörande insats inom området har ännu inte gjorts. Intresset att odla abborre finns och arten är tänkbar som en framtida svensk nischprodukt. För att erhålla en för odling acceptabel tillväxt kräver abborre hög vattentemperatur. Av denna anledning är det tveksamt om kommersiell odling är möjlig i annat än i intensiva odlingssystem med uppvärmt vatten vilket medför höga kostnader. En möjlighet för värmekrävande arter är därför att ta till vara spillvärme. Initiativ för att odla abborre har tagits bland annat i Belgien, Frankrike och Irland men någon egentlig kommersiell produktion av arten har ännu inte skett i Europa.</P> <P class="p52 ft17">62</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft9">Gös</P> <P class="p65 ft7">Gös är en efterfrågad matfisk med relativt högt pris. Den är liksom abborren svårodlad och temperaturkrävande. Kannibalism på yngelstadiet är också ett problem. För att gösodling i större kommersiell skala ska kunna bedrivas krävs ett omfattande FOU- arbete. Den mesta odlingsverksamheten för denna art är inriktad på uppdragning av yngel och utsättning. Odling av gös för utsättning har en ytterligare dimension i form av miljövård i näringsrika (eutrofa) sjöar med stora mängder av allätande (omnivora) fiskarter. I dessa system sker en för stor betning av djurplankton med påföljande tillväxt av växtplankton och med syrebrist och minskat siktdjup som följd. Finländska studier visar att utsättning av gös har potentialen att minska betestrycket på djurplankton genom att gösen äter de arter som är allätare samtidigt som näringsämnen kan tas ur systemet i form av vuxen gös.</P> <P class="p270 ft9">Torsk</P> <P class="p40 ft7">Mot bakgrund av det sviktande havsfisket av torsk har intresset att odla denna art ökat. För närvarande sker kommersiell odling av arten bland annat i Norge, Kanada och på Island om än i begränsad omfattning. Även i Sverige finns planer på odling av torsk, men dessa planer har ännu inte konkretiserats. Åtminstone ett tillstånd för odling av torsk har meddelats.</P> <P class="p257 ft7">En studie av förutsättningarna att bedriva torskodling i Sverige har genomförts av SLU på uppdrag av Fiskeriverket (Finfo 2005:12). Beräkningar av produktionskostnader visar att på sikt blir dessa av samma storlek som vid produktion av laxfiskar.</P> <P class="p42 ft7">Övergödningssituationen i Västerhavet och Östersjön anges som främsta begränsningar för utveckling av odling av denna art i Sverige. Man pekar även på att vattentemperaturerna på svenska västkusten under sommaren kan vara ogynnsamma för torsk, som är en kallvattensart, och leda till reducerad tillväxt och förhöjd dödlighet. Odlingen i Norge av torsk har koncentrerats till områden norr om Tröndelag med lägre vattentemperaturer även under sommarhalvåret för att undvika vissa sjukdomar. Risk för smittspridning mellan odlad och vilda populationer bör därför vägas in vid planering av odling.</P> <P class="p271 ft17">63</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft7">I tillägg till denna studie bör man beakta att marknadspriset på torsk är avhängigt havsfiskets utveckling. Om i en framtid förvaltningen av de vilda bestånden leder till att torskfisket utvecklas gynnsamt kan prisbilden förändras till nackdel för den odlade fisken.</P> <P class="p272 ft23"><SPAN class="ft23">3.2</SPAN><SPAN class="ft39">Sättfiskodling för utsättning</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Odling för utsättning av fisk i naturliga vatten utförs både i bevarandesyfte och för att förbättra fisket. Den dominerande arten är regnbåge med ca 70 % av den odlade volymen. Andra vanliga arter inom sättfiskodling är öring och röding. Enligt SCB producerade 85 sättfiskodlingar under 2007 ca 1 230 ton sättfisk. Detta segment har stor betydelse för sportfisket och för sportfisketurismen då efterfrågan på fiskemöjligheter för laxartad fisk är större än vad de vilda bestånden klarar. Genom utsättningar ges även sportfiskare i regioner med få eller inga naturliga bestånd av laxfiskar tillfälle att utöva sportfiske efter dessa.</P> <P class="p69 ft7">De senaste decennierna har krav ökat på att öringutsättningarna skall göras med lokalt material, idag odlas ca 60 olika öringstammar på knappt <NOBR>60-talet</NOBR> anläggningar. Odlingar av lokala stammar bidrar till att bevara den genetiska diversiteten inom respektive art. Det förekommer även ansträngningar att genom riktad avel få fram en för sportfiskeändamål mer anpassad regnbågsstam.</P> <P class="p69 ft8">Sättfiskodling sker uteslutande i sötvatten i tråg eller grävda dammar.</P> <P class="p273 ft23"><SPAN class="ft23">3.3</SPAN><SPAN class="ft39">Övrigt vattenbruk</SPAN></P> <P class="p189 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Blåmusslor</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Blåmusslor odlas på band i havet längs västkusten. Banden fästs i linor som löper i vattenytan, vilka i sin tur är uppfästade på flytande tunnor. Hela den så kallade riggen är sedan förtöjd med hjälp av stora ankare på botten. Musslorna förökar sig på våren och det bildas då larver som flyter fritt i vattnet, vilka sedan sätter sig på banden och växer till musslor. Vartefter blåmusslorna växter till på repen tynger de ned tunnorna, vilket ger odlaren en indikation</P> <P class="p274 ft17">64</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">över hur mycket musslor som finns på respektive rigg. När de nått konsumtionsstorlek efter ca 18 månader skördas de.</P> <P class="p11 ft7">Under de senaste åren har en ny teknik bestående av nät fästade under flytande rör börjat användas. Fördelen med den nya tekniken består bland annat i att skörden ska underlättas. De flytande rören syns även mindre än tunnorna, vilket är en fördel eftersom odlingarna delar samma områden som är eftertraktade rekreationsområden för det rörliga båt- och friluftslivet utmed västkusten.</P> <P class="p43 ft7">Blåmusslor är ganska tåliga vad gäller både temperatur och salthalt. De vill ha en salthalt över fyra promille, men tillväxten är reducerad redan vid salthalter under 18 promille (www.fao.org). Det gör att de blåmusslor som växer i Östersjön inte blir lika stora som de som växer i Västerhavet. Blåmusslor används idag främst till mat, men används även till foderändamål och som gödningsmedel.</P> <P class="p43 ft7">Eftersom blåmusslor lever på att filtrera fram mikroskopiska organismer ur havsvatten tar de därigenom upp näringsämnen ur havet när de växer till. Dessa näringsämnen förs bort ur den marina miljön när musslorna sedan skördas. På så sätt minskar odling av blåmusslor närsaltsbelastningen i vattnet i det område där de odlas.</P> <P class="p225 ft7">Enligt FAO producerades det år 2006 257 000 ton blåmussla globalt. Dessutom produceras ca <NOBR>1,5–2</NOBR> miljoner ton liknande musselarter i andra delar av världen. Av statistiken framgår att både Nederländerna och Danmark har halverat sin produktion sedan år 2004. Enligt statistik från SCB finns 16 odlingar av blåmussla i Sverige år 2006 fördelade på fem företag. Dessa producerade 1 791 ton musslor under samma år. Enligt Skaldjursproducenternas producentorganisation (SPPO) är det främst två företag som producerar huvuddelen av volymen. En mindre del av produktionen förpackas färska i nät i konsumtionsstorlek och säljs på den svenska och norska marknaden. Den större delen av volymen förpackas i större emballage och exporteras till grossister, främst i Nederländerna, för vidare försäljning på den europeiska marknaden.</P> <P class="p275 ft7">En viss produktion sker också genom skrapning av naturliga musselbankar med blåmusslor, men det sker också en krattning av grunda sandbottnar efter hjärtmusslor.</P> <P class="p257 ft7">All produktion av musslor kontrolleras regelbundet av Livsmedelsverket för att undvika att musslor med förhöjda halter av algtoxiner och <NOBR>e-colibakterier</NOBR> når konsumenterna. Den kontrollen är idag anslagsfinansierad via myndighetsanslaget för Livsmedelsverket. Kontrollen används också för att kunna upplysa</P> <P class="p58 ft17">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">allmänheten om områden med förhöjda halter. Eftersom allmänheten kan plocka blåmusslor fritt i havet finns en servicetelefon (Blåmusslan tel. <NOBR>031-60</NOBR> 52 90) för information om gifthalter, vilken tillhandahålls av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De större musselodlarna lägger ut sina odlingar i flera olika områden för att på så sätt alltid kunna ha områden som är fria från algtoxiner och därigenom kunna säkra regelbundna leveranser.</P> <P class="p69 ft8">Ett speciellt projekt sker i Lysekil där kommunen har fått tillstånd att odla en viss mängd blåmusslor istället för att bygga ut kvävereningen i det kommunala reningsverket.</P> <P class="p276 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Ostron</SPAN></P> <P class="p223 ft7">I Sverige finns det numera två arter av ostron längs västkusten, dels det ursprungliga inhemska ostronet (<SPAN class="ft9">Ostrea edulis</SPAN>) och dels det nyligen etablerade japanska jätteostronet (<SPAN class="ft9">Crassostrea gigas</SPAN>). Båda lever på att filtrera plankton ur vattnet. Det ursprungliga svenska ostronet växer på så kallade ostronbankar på <NOBR>3–8</NOBR> meters djup på relativt sandiga lätt sluttande bottnar. För att ostronen ska fortplanta sig behöver vattentemperaturen överstiga ett viss tröskelvärde. I Sverige finns det indikationer på att vattentemperaturen bör överstiga 15 grader C. Det japanska jätteostronet har etablerat sig på västkusten under de senaste två åren och växer lite grundare än det ursprungliga svenska ostronet. Det japanska jätteostronet är det som odlas och äts i södra Europa och kan även köpas i svenska affärer. Det svenska ursprungliga ostronet plockas genom dykning och säljs både i Sverige och på export.</P> <P class="p241 ft7">Ett företag på västkusten, Ostrea Sverige AB, har utvecklat en teknik för att föröka det ursprungliga inhemska ostronet i landbaserad odling, varefter larverna kan sättas ut för vidare odling och skörd. Verksamheten är tänkt att omfatta hela produktionen från reproduktion till färdigt ostron. Den första delen i odlingskedjan är landbaserad (från larv till yngel) och den andra delen är havsbaserad (yngel till färdigt ostron). Odlingen är tänkt att ske längs Bohuskusten och försäljning är tänkt att ske främst genom export till den europeiska marknaden. Produktionen kommer att bedrivas i egen regi och på sikt även i samarbete med enskilda kontraktsodlare. Målet med den egna odlingen är 350 ton och målet med produktion genom samarbete med kontraktsodlare är väsentligen högre.</P> <P class="p277 ft17">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft7">Ostron tillhör vattenägaren upp till 200 meter från land och runt öar större än 100 meter. Det finns en handfull dykföretag som har avtal med vattenägare om att få plocka ostron och säljer dem vidare till restauranger och grossister.</P> <P class="p42 ft7">Det japanska jätteostronet är en art som har invaderat västkusten och har spridit sig explosionsartat. De har numera hittats från Strömstad ner till Falkenberg. Än så länge är det osäkert hur den nya arten kommer att påverka ekologin i havet. Visserligen växer den på ett annat djup är det inhemska ostronet, men om det finns någon risk för spridning av sjukdomar sig till de inhemska ostronen är ännu oklart. Den kan också påverka andra arter som blåmussla och hjärtmussla, något som i så fall kan få följdverkningar på arter som äter dessa och har svårare att öppna de japanska jätteostronen. Det finns dock inget som hindrar att de japanska jätteostronen plockas och säljs för konsumtion, på samma sätt som det ursprungliga svenska ostronet görs idag, varför denna nya art kan bidra till en ökad sammanlagd produktion av ostron.</P> <P class="p244 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft40">Kräftor</SPAN></P> <P class="p205 ft7">Kräftor odlas idag för utplantering och för konsumtion. Sverige importerar årligen ca 3 000 ton beredda matkräftor från framförallt Nordamerika, Kina och Turkiet. Det fångas också ca 1 500 ton kräftor i naturvatten varje år varav ca <NOBR>10–20</NOBR> % utgörs av den ursprungliga flodkräftan. Den tillståndsgivna produktionen ligger för närvarande på ca 600 ton i landet varav ca 450 ton är signalkräfta och ca 150 ton flodkräfta. Denna produktionsvolym är fördelad på ca 550 tillstånd.</P> <P class="p67 ft7">Enligt undersökningar från <NOBR>1990-talet</NOBR> skattas kräftproduktionen i Sverige till ca 55 ton per år. Enligt SCB och Fiskeriverkets statistik producerades emellertid endast tre ton kräftor i odling år 2007. Kräftodling är normalt en bisyssla i jordbruket. Av de flesta meddelade odlingstillstånd att döma har dock de flesta odlare troligen en produktion som understiger <NOBR>50–100</NOBR> kg per år och många som har kräftodling som hobby producerar kanske bara 10– 20 kg per år.</P> <P class="p226 ft7">I Fiskeriverkets strategi för utsättning och spridning av fisk finns rekommendationen att ett vattendrags eget material bör användas vid utplantering och odling. För närvarande råder det brist på utplanteringsmaterial av flodkräftor från hälso-</P> <P class="p278 ft17">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">kontrollerade odlingar och naturvatten. Bristen på sådant material innebär att endast ett fåtal stora odlingar kan leverera kräfta i tillräcklig kvantitet. Konsekvensen kan bli att flodkräftor med sitt ursprung i en del av landet kan komma att användas vid utplanteringar i helt andra delar av landet. Då de flesta stora odlingarna av flodkräfta är belägna i den södra delen av Sverige kan konsekvenserna bli att kräftor flyttas mycket långa sträckor. Nya genetiska studier av flodkräfta har visat att lokala anpassningar och genetisk variation förekommer hos arten. En stor del av utplanteringarna av flodkräfta är ämnade som grund för extensiv odling.</P> <P class="p48 ft7">Prisbilden för signalkräfta bedöms i dagsläget vara ca <NOBR>6–7</NOBR> kr per styck, medan flodkräftor bör betinga det dubbla priset dvs. ca 12– 15 kr per styck.</P> <P class="p47 ft8">Odling av sötvattenskräftor sker normalt i grävda dammar där kräftorna både lever av den föda som förekommer naturligt i dammen samt även utfodras.</P> <P class="p276 ft23"><SPAN class="ft23">3.4</SPAN><SPAN class="ft39">Kompensationsodling</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Kompensationsutsättningar som avser framförallt lax och havsvandrande öring har varit en åtgärd som vidtagits för att kompensera fisket för bortfallet i samband med utbyggnad av vattenkraften. Särskilda anläggningar för kompensationsodling skapades framförallt under utbyggnadsepoken på 1950- och 1960- talen i anslutning till kraftverksbyggen i älvarnas nedre del. I storleksordningen 2,5 miljoner smolt av lax och öring dras årligen fram och sätts ut av svenska odlingar som direkt eller indirekt drivs av kraftföretagen.</P> <P class="p207 ft7">I motsats till vanliga odlingar finns ingen marknad eftersom antalet smolt som sätts ut regleras av domstolsbeslut. Med tiden har förutom att kompensera för bortfallet i fisket även bevarande av de reglerade älvarnas stammar av lax och havsöring blivit ett motiv för att upprätthålla kompensationsodlingar.</P> <P class="p47 ft7">Andra motiv som förts fram är att den odlade laxen bidrar till att upprätthålla den ekologiska balansen i Östersjön och att de för laxen utgör en säkerhet om M74 syndromet slår ut de vilda stammarna. Laxfiskets betydelse för små kustsamhällen är även ett motiv. Kostnaderna för utsättningarna uppgår till ca <NOBR>70–80</NOBR> miljoner kr per år medan intäkterna i yrkes- och fritidsfisket</P> <P class="p279 ft17">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">uppgår i dagsläget till <NOBR>9–10</NOBR> miljoner enligt Fiskeriverkets beräkningar. Begränsningar vad gäller redskapstyper, främst drivgarnsförbudet, och miljögiftsproblematiken är sannolika skäl till att fångsterna av lax totalt sett nu är avsevärt mindre än under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Under senare tid har dock fångsterna inom kust- och älvfisket på lax ökat. Det finns tydliga tecken på att den vilda laxstammen kraftigt håller på att öka, då både ett ökat antal uppvandrande laxar och ett ökat antal utvandrande smolt har noterats i många älvar.</P> <P class="p221 ft7">Det har också påtalats att överlevnaden för den utsatta smolten har försämrats. Finländska undersökningar har visat att andelen odlad lax i havsfisket är betydligt lägre än vad som kunde förväntas utifrån storleken av utsättningarna.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">3.5</SPAN><SPAN class="ft39">Teknikutveckling</SPAN></P> <P class="p260 ft10"><SPAN class="ft10">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft40">Foder</SPAN></P> <P class="p280 ft7">Foder utgör inte bara den enskilt största kostnaden för odlaren utan är också den faktor som utan jämförelse har den enskilt största miljöpåverkan inom fiskodling, både under fodrets produktion och i själva odlingen. Sammantaget gör detta att det finns ett stort intresse från såväl myndigheter som odlaren att effektivisera foderutnyttjandet eftersom detta samtidigt minskar miljöpåverkan och förbättrar lönsamheten.</P> <P class="p43 ft7">Dagens globala fodermarknad är baserad på konstgjorda premisser i form av ekonomiska subventioner och på ändliga naturreserver, såsom olja, grundvatten och på linjära flöden av näringsämnen i form av konstgödsel. På sikt och i paritet med all annan animalieproduktion kommer även fiskodling att få en allt starkare konkurrens om foderråvaror från ökade vilda populationer av rovfisk, bioenergiproduktion och direkt humankonsumtion av foderråvaran.</P> <P class="p67 ft7">Foderspill och faeces (avföring) tillför omgivande vatten organiskt material och bidrar till partikulärt utsläpp av näringssalterna fosfor och kväve, medan vattenlösligt kväve och fosfor utsöndras från gälar och via urin, då fisken bryter ner maten i kroppen för att få energi. Att skilja på partikulärt bundet och lösta närsalter har stor betydelse för att förstå och kunna åtgärda odlingens miljöpåverkan.</P> <P class="p212 ft17">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">Genom introduktion av extruderade foder, som idag utgör 100 % av fodret i intensiv odling, sker upplösningen av partikulärt bundna näringsämnena mycket långsammare än med de på 1980 och <NOBR>1990-talet</NOBR> dominerande pelleterade fodret. Detta innebär att dagens partikulära läckage till mycket större del hinner ätas upp av andra smådjur i det omgivande ekosystemet och därmed inlemmas i lokala näringskedjor eller begravas i bottensedimenten. I jämförelse med pelleterat torrfoder där partiklarna snabbt löstes upp i omgivande vatten och i större grad bidrog till den allmänna eutrofieringen nedströms odlingen, skapar de nya fodermedlen mindre negativa miljöeffekter.</P> <P class="p69 ft7">Pressen på odlare att minska foderspillet samt en förbättrad utfodringsmetodik har även medfört att foderkoefficienten (fodermängd/producerad mängd fisk) förbättrats successivt. Utsläppen i form av spillfoder och feaces från odlingar är idag avsevärt lägre än tidigare.</P> <P class="p69 ft7">Parallellt med denna foderteknologiska utveckling har fodrets sammansättning av näringsämnen ändrats mot lägre halt av kväve och fosfor, vilket har bidragit till att minska utsläpp via gälarna och urinen. Den lägre kvävehalten beror på att man ersätter det protein som fisken normalt skulle bryta ner till energi med ett annat energirikt näringsämne som fett eller kolhydrat. På det sättet minska proteinet i fodret och ändå öka andelen protein som används av fisken för att växa. Mängden fosfor i fodret har minskats genom att man väljer råvaror med mindre mängd fosfor. Exempel på detta är fiskmjöl från fiskråvara med mindre andel ben och vegetabila råvaror. Dock är sambanden lite mer komplexa för växtråvara, då bindning av fosforn i växten påverkar hur det tas upp i fisken. I figur 3.1, visas förändringar i utsläpp av närsalter från fiskodling i Sverige per producerad mängd fisk.</P> <P class="p281 ft17">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32667x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p282 ft18">Figur 3.1 Historiska förändringar i beräknat och teoretiskt utsläpp av kväve och fosfor från svenska fiskodlingar per producerad ton fisk</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-311px;margin-bottom:0px;" class="p283 ft53"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-311px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:311px;" class="p283 ft53"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-156px;margin-top:156px;margin-right:-155px;margin-bottom:155px;" class="p283 ft53"><![endif]>kgphosphorus/tonprod.fish Kgnitrogen/tonprod.fish</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td125"><SPAN class="p284 ft54">160</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr20 td131"><SPAN class="p132 ft54">Ackefors & Enell (1994)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td29"><SPAN class="p1 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td41"><SPAN class="p1 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td41"><SPAN class="p1 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr22 td131"><SPAN class="p132 ft56">Naturvårdsverket (1993)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td125"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td125"><SPAN class="p284 ft54">140</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr24 td131"><SPAN class="p132 ft54">Jonsson & Alanärä (1998)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td41"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td41"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr22 td131"><SPAN class="p132 ft56">Statistisk sentralbyrå (2007)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td125"><SPAN class="p284 ft54">120</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">100</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p284 ft54">80</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">60</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">40</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">20</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p20 ft54">1970</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td29"><SPAN class="p20 ft54">1975</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p20 ft54">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p20 ft54">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p156 ft54">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p20 ft54">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td29"><SPAN class="p20 ft54">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p20 ft54">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td41"><SPAN class="p20 ft54">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td125"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p285 ft59">Year</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p284 ft54">35</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">30</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p284 ft54">25</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">20</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">15</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">10</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td125"><SPAN class="p284 ft54">5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td125"><SPAN class="p284 ft54">0</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p20 ft54">1970</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td29"><SPAN class="p20 ft54">1975</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p20 ft54">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p20 ft54">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td36"><SPAN class="p156 ft54">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p20 ft54">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td29"><SPAN class="p20 ft54">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p20 ft54">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p20 ft54">2010</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td125"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p285 ft59">Year</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p286 ft60">Den heldragna linjen är baserad på officiella rapporter om mängd foder sålt och mängd fisk producerad. Den streckade linjen representerar teoretiskt utsläpp baserad på beräknad foderutnyttjande (kg foder per kg fisk) (Alanärä, 2000). Nedgången i rapporterade datat är antagligen i huvudsak en effekt av förbättrat foderutnyttjande medan nedgången i den streckade linjen för kväve representerar en förbättrad retention och för fosfor en minskad foderinblandning.</P> <P class="p182 ft62"><SPAN class="ft61">Källa: </SPAN>Figuren är sammansatt av Anders Alanärä, SLU, och publicerad i Kiessling (2009).</P> <P class="p287 ft63">Tillgången på marint protein och fiskolja är begränsad. Laxfiskar och andra fiskätande fiskar är beroende av dessa för sin egen del men även för att ge upphov till en produkt av hög kvalitet med hög halt <NOBR>omega-3</NOBR> fettsyra. Tillgången på foderfisk förutsägs minska om vilda bestånd av rovfiskar tillåts återhämta sig, vilket tillsammans med en fortsatt expansion av vattenbruket sätter stor press på priset på fiskmjöl och fiskolja. Vattenbruket konkurrerar även med andra branscher, inklusive direkt humankonsumtion, och annan animalieproduktion om dessa råvaror.</P> <P class="p288 ft64">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">Medvetenheten om att bristen på fodervaror av marint ursprung kan hämma en stor expansion av vattenbruket gör att intensiv forskning pågår för att hitta ersättningar för foderämnen från fisk. Exempel på svensk forskning inom området är upptäckten gjord av forskare vid SLU att fodertillsatser från sesamfrö har potentialen att kraftigt öka regnbåges <NOBR>omega-3</NOBR> innehåll och därmed minska behovet av fiskolja i fodret. Försök pågår nu med lax, röding och karp.</P> <P class="p48 ft7">Andra exempel på relevant forskning som pågår i Sverige är användande av en mikrosvamp, som odlas på restprodukter från massaindustrin, som ersättning för fiskmjöl i foder till odlad fisk. Ett ytterligare lovvärt svenskt initiativ är planer på en pilotanläggning för att producera djurfoder av musselmjöl som ersättning för fiskmjöl. Musselmjöl kan utvinnas ifrån kasserade eller utsorterade matmusslor och från musslor producerade som närsaltsfällor i Östersjön.</P> <P class="p289 ft10"><SPAN class="ft10">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft40">Nya odlingstekniker</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Recirkulerande anläggningar används där kraven på utsläpp är strikta eller där tillgången på vatten är begränsad. I dessa anläggningar pumpas vatten från odlingstråg för att filtreras och återanvändas. Den stora fördelen är att inte bara partikulärt utan även lösta näringsämnen kan renas från vattnet, genom så kallade <NOBR>bio-bäddar.</NOBR> Investeringskostnaderna är emellertid högre än vid konventionell odling och systemen kräver kontinuerlig övervakning.</P> <P class="p46 ft7">Kretsloppsanläggningar enligt den modell som finns i Kattastrand utanför Härnösand bygger på en intressant idé om att i ett slutet system kombinera fiskodling med produktion av grönsaker. Kväve och fosfor från fiskodlingsdelen passerar genom odlingsbäddar och tas upp av växterna. Uppvärmning av växthusdelen används för att hålla temperaturen i fiskodlingstrågen hög. I ett sådant system produceras emellertid <NOBR>tio-tolv</NOBR> gånger mer grönsaker än fisk, vilket medför att odling av större volymer fisk ställer sig svårt. Anläggningen i Härnösand har visat att tekniken fungerar, men dess kommersiella användbarhet återstår att utvärdera.</P> <P class="p290 ft8">Ett företag i Falkenberg, Greenfish AB, arbetar även de med ett helt slutet recirkulerande system, som syftar till att skapa teknik</P> <P class="p279 ft17">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">för odling av fisk utan utsläpp och med minimal förbrukning av vatten. I detta system används endast växtätande fiskarter för att undvika beroende av foder med marint ursprung. De fiskarter som används är varmvattensarter med tillväxthastigheter som är större än de traditionellt använda kallvattensarterna, som lax och regnbåge.</P> <P class="p220 ft7">Försök att använda täta kassar för produktion av abborre i skärgårdsmiljö pågår i St Annas skärgård i Östergötland. Fördelarna med ett sådant system är att fosfor och kväve inte ska läcka ut i det omgivande vattnet utan tas om hand genom pumpning och rening. För att ytterligare minska möjligheterna för närsaltsutsläpp planeras musselodling i anslutning till odlingen. Verksamheten befinner sig på försöksstadiet och det går i dagsläget inte att utvärdera om denna odlingsteknik kan bli kommersiellt gångbar. Det är emellertid angeläget att genom detta och andra liknande försök pröva att finna vägar att bedriva vattenbruksverksamhet som belastar miljön minimalt.</P> <P class="p236 ft23"><SPAN class="ft23">3.6</SPAN><SPAN class="ft39">Försöksstationen i Kälarne</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Forskning och utveckling för vattenbrukets behov behöver tillgång till åtminstone en anläggning där försök i större skala kan genomföras. Fiskeriverkets anläggning i Kälarne ger dessa möjligheter, men har under utredningens gång hotats av nedläggning. Allt tyder emellertid nu på att driften av anläggningen inom kort kommer att få en långsiktig lösning.</P> <P class="p225 ft7">Kälarnestationen är den enda anläggning i Sverige som är utrustad och dimensionerad för större försök med sötvattensfisk och dessutom är av central betydelse för avelsprogrammet för röding. Anläggningen har även goda förutsättningar för att få en viktig roll för vattenbruksrelaterade utbildningsändamål.</P> <P class="p42 ft7">Arbetet att överföra stationen till nya ägare pågår och kommer förhoppningsvis att få en långsiktig lösning under våren 2009. Utredningen ser mycket positivt på att frågan om Kälarnestationens framtid är på väg att få en bra lösning och att en nedläggning, som skulle innebära att ett nytt hinder för vattenbruksforskning, avel och annan utvecklingsverksamhet, därigenom kan undvikas. De inblandade parterna, inte minst Fiskeriverket, Landstinget i Jämtland och det nybildade driftsbolaget, har på ett konstruktivt sätt bidragit till att säkerställa den fortsatta driften av anläggningen.</P> <P class="p291 ft17">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">3.7</SPAN><SPAN class="ft39">Vattenbrukets omfattning i Sverige</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Resultaten från en <NOBR>EU-studie,</NOBR> där Fiskeriverket deltagit från svensk sida, har gett närmare uppgifter om den aktuella strukturen och ekonomin inom det svenska vattenbruket. Studien är en pilotstudie initierad av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> som ett underlag inför det kommande arbetet med den reviderade datainsamlingsförordningen. Studien baserar sig på den officiella statistiken som publiceras av SCB och Fiskeriverket, på bearbetningar och sammanställningar som SCB har gjort på uppdrag av Fiskeriverket och på undersökningar som Fiskhälsan FH AB har gjort på uppdrag av Fiskeriverket.</P> <P class="p290 ft7">Eftersom det är första gången som ekonomiska data sammanställs över vattenbruksföretagen i landet kan det finnas en viss osäkerhet i materialet. Att antalet företag i branschen är litet spelar också roll för tillförlitligheten. Det ger dock en bild av branschen, både till struktur och till storlek.</P> <P class="p47 ft7">Studien visar att det i Sverige 2006 fanns 219 företag som bedrev vattenbruksverksamhet på 300 olika aktiva driftställen. Den totala produktionen uppskattas till 9 600 ton till ett sammanlagt värde av 305 Mkr. Antalet direkt anställda uppskattas till cirka 400 helårsarbetstillfällen, varav cirka 85 % är män och 15 % är kvinnor. Huvuddelen av produktionen sker i några få större företag, de sex största företagen producerade hälften av det totala värdet av den svenska vattenbruksproduktionen för 2006. Bäst lönsamhet fanns bland de företag som odlade regnbåge som matfisk.</P> <P class="p69 ft7">Regnbåge som matfisk omfattar också den största andelen av svenskt vattenbruk med en total volym på 6 800 ton år 2006, vilket motsvarar ett värde på ca 210 miljoner kr och omfattar ca 70 % av den totala svenska produktionen. Hälften av alla vattenbruksföretag odlade regnbåge som sin huvudsakliga art (räknat som andel av saluvärde). Sju företag odlade tillsammans 567 ton röding, till ett värde av 16 miljoner kr. Fem företag odlade 1791 ton blåmusslor, till ett värde av nio miljoner SEK och 25 företag odlade 232 ton öring, till ett värde av 17 miljoner kr.</P> <P class="p292 ft17">74</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32671x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p293 ft65">Figur 3.2 Produktionsvolym i tusentals ton av fisk odlad i sötvatten respektive i havsbaserad odling (inkl. Östersjön) samt blåmusslor under perioden <NOBR>1996–2006</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p294 ft54">7</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td47"><SPAN class="p294 ft54">6</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td109"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td47"><SPAN class="p294 ft54">5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td109"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td47"><SPAN class="p294 ft54">4</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td109"><SPAN class="p295 ft54">Havsbaserad odling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td47"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td12"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td12"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td12"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td12"><SPAN class="p1 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td47"><SPAN class="p294 ft54">3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p295 ft54">Odling i sötvatten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p295 ft59">Musslor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p294 ft54">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td109"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td47"><SPAN class="p294 ft54">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td109"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td47"><SPAN class="p294 ft54">0</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td12"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td109"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p20 ft59">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p20 ft59">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p20 ft59">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p20 ft59">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p20 ft59">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p20 ft59">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p20 ft59">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p20 ft59">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p20 ft59">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p20 ft59">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p296 ft59">2006</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft63">Under perioden 1996 till 2006 har produktionen fluktuerat mellan 5 500 ton (1998) till 9 700 ton (2006), medan värdet har ökat från 135 miljoner SEK 1998 till 280 miljoner kr 2006. Produktionen i havsbaserad odling har legat ganska stabilt strax under 2 000 ton per år, medan värdet har fluktuerat mellan åren.</P> <P class="p42 ft63">Värdet av produktionen i havsbaserad odling var klart lägre 2003, men har växt något de senaste tre åren <NOBR>(2004–2006).</NOBR> I sötvatten skedde en tydlig ökning av värdet av produktionen år 2000 och både produktionsvolymen och värdet har fortsatt att öka stadigt de efterföljande åren.</P> <P class="p298 ft64">75</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB32672x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p299 ft65">Figur 3.3 Värde av vattenbruksproduktionen i miljoner kronor av fisk odlad i sötvatten respektive havsbaserad odling (inkl. Östersjön) samt blåmusslor under perioden <NOBR>1996–2006</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p294 ft54">250</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td49"><SPAN class="p294 ft54">200</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td64"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td49"><SPAN class="p294 ft54">150</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td64"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p300 ft67">Havsbaserad odling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr31 td49"><SPAN class="p294 ft54">100</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td64"><SPAN class="p300 ft54">Odling i sötvatten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td22"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td22"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td22"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td22"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td22"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td22"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td64"><SPAN class="p1 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p300 ft59">Musslor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td49"><SPAN class="p294 ft59">50</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td64"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td49"><SPAN class="p294 ft59">0</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td22"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td68"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td64"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td49"><SPAN class="p20 ft59">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft59">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p20 ft59">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft59">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft59">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft59">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p20 ft59">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft59">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p20 ft59">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p20 ft59">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p301 ft59">2006</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft63">Antalet anställda och antalet odlingsställen har minskat under perioden, vilket tyder på en konsolidering och effektivisering inom näringen. Såväl volym som värde av fiskodling i sötvatten har däremot ökat signifikant under perioden. Volymen har ökat med 91 % och värdet med 162 % under de senaste tio åren.</P> <P class="p69 ft63">Odlingen av blåmusslor var 1998 ca 500 ton per år, till ett värde av 6 miljoner kr. Under 2006 nådde produktionen sitt högsta värde 1 800 ton till ett värde av 12 miljoner kr. Produktionen av blåmusslor har fluktuerat mellan åren under det senaste decenniet och värdet av produktionen följer fluktuationerna.</P> <P class="p234 ft68"><SPAN class="ft68">3.8</SPAN><SPAN class="ft69">Sektorns struktur</SPAN></P> <P class="p235 ft63">Under de senaste <NOBR>tio-femton</NOBR> åren har flera större strukturella förändringar skett av matfiskodlingen i Sverige. Det har skett en expansion och förflyttning av produktionen till sötvatten och till norra ostkusten på bekostnad av odling på södra ostkusten, syd och västkusten. Denna utveckling är med all sannolikhet en följd av svårigheter att erhålla tillräckligt stora odlingstillstånd i de havsområden som har störst belastning av närsalter.</P> <P class="p69 ft63">Odling i havet, exklusive norra ostkusten, uppgick 2007 enligt SCB till 480 ton vilket är en minskning sedan 2003 med 36 %. En</P> <P class="p302 ft64">76</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">betydande andel av matfiskodlingarna har övertagits av ett fåtal utländska ägare.</P> <P class="p257 ft7">Fiskodlingsföretagen är mestadels specialiserade på antingen matfiskproduktion eller sättfiskproduktion, men det finns undantag som odlar både och. Huvuddelen av företagen använder sig av en typ av teknik (vanligtvis kassodlingar), men det finns de som använder flera olika tekniker. Tre fjärdedelar av företagen odlar regnbåge som enda art, medan resten odlar flera arter. Nästan hälften av företagen (48 %) har egna kläckningsanläggningar.</P> <P class="p43 ft7">Rödingodlingen omfattade 6 % av den totala produktionen år 2006, både till värde och till volym (16 miljoner kr resp. 600 ton.). Ålodlingen omfattade endast 200 ton år 2006, men värdet motsvarade 7 % av det totala värdet (20 miljoner kr).</P> <P class="p42 ft7">Både signalkräftor och flodkräftor odlas som matkräftor, flodkräftor även för utsättningsändamål. En produktion av matkräftor på tre ton rapporteras i den officiella statistiken 2007. Statistiken på detta område är dock mycket osäker och omfattningen är sannolikt avsevärt större.</P> <P class="p42 ft7">De ekonomiska indikatorerna visar på en stor skillnad mellan olika företag i branschen, de sex största företagen står för mer än hälften av den totala omsättningen.</P> <P class="p10 ft7">Utvecklingen under det senaste decenniet har fortsatt med en koncentration till färre och större företag. Det nya kapital som kommer in kommer främst från Norge och Finland, från företag som har kunskap om fiskodling.</P> <P class="p257 ft7">För 2006 visade alla segment inom fiskodling vinst räknat i medeltal (av de som kunde redovisas i undersökningen). Bland de företag som har regnbåge som huvudsaklig art (räknat till värde) var omsättningen i medeltal <NOBR>0,5–5</NOBR> Mkr för 2006 och vinsterna i medeltal mellan 30 <NOBR>000–530</NOBR> 000 kr för samma år. De företag som har störst omsättning och som har högst vinst i medeltal är de som odlar regnbåge som matfisk i kassar i sötvatten.</P> <P class="p43 ft7">Flera av dessa företag odlar även andra arter, till exempel röding, men alla intäkter och kostnader har i undersökningen förts till den dominerande arten.</P> <P class="p43 ft7">Statistiken över kräftodling är mycket osäker. Antalet företag är cirka sextio stycken, varav femton odlar flodkräfta (övriga odlar signalkräfta). Under 2006 odlade fem företag på västkusten blåmusslor. Endast två företag svarade på undersökningen och därför har det inte varit möjligt att redovisa några säkra resultat. Den officiella statistiken från SCB visar på en omsättning på</P> <P class="p303 ft17">77</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">10 miljoner kr, vilket skulle ge ett medeltal på två miljoner kr per företag.</P> <P class="p94 ft7">Det bör påpekas att studien avser ett enskilt år och att det inte finns några jämförande siffror från tidigare år. I och med att vattenbruk kommer in i EU:s datainsamlingsdirektiv kommer ekonomiska uppgifter att fortsättningsvis samlas in, vilket kommer att ge längre tidsserier och möjligheter till bättre analys över trender i näringen samt möjligheter till att utveckla datainsamlingsmetodiken.</P> <P class="p267 ft23"><SPAN class="ft23">3.9</SPAN><SPAN class="ft39">Investeringar</SPAN></P> <P class="p50 ft9"><SPAN class="ft7">I Fiskeriverkets PM </SPAN>Studie av strukturstöd till vattenbruket under Fonden för fiskets utveckling (FFU) <NOBR>2000–2006</NOBR> <SPAN class="ft7">(daterad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">2007-08-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> 30) görs en genomgång av de medel som investerats i vattenbruksföretag med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">EU-stöd.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Undersökningen ger inte en heltäckande bild över alla de investeringar som gjorts i sektorn, men man kan anta att huvuddelen, eller åtminstone de större satsningarna, har sökt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">EU-stöd</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> för att delfinansiera sina investeringar.</SPAN></P> <P class="p290 ft7">Studien visar att totalt 58 Mkr har investerats i vattenbruket under perioden <NOBR>2000–2006,</NOBR> varav 14 Mkr av <NOBR>EU-medel,</NOBR> 3 Mkr från andra offentliga finansiärer och resterande 41 Mkr från privata finansiärer. Investeringarna visar att vattenbruket är en landsbygdsnäring eftersom 95 % av stödet har gått till företag utanför storstäderna. Sammantaget har 52 stödmottagare i 41 kommuner i fjorton län tagit del av stödet. Störst investeringar har gjorts i Västra Götalands län, men mest stödpengar har gått till Västerbottens och Jämtlands län. Även i Västernorrlands, Värmlands, Skåne och Norrbottens län har investeringar över sammanlagt 2 Mkr gjorts i respektive län.</P> <P class="p290 ft7">Största andelen investeringar är små, hälften av antalet investeringar har varit 200 000 kr eller mindre och 75 % av investeringarna har legat under en halv miljon kr. Medelinvesteringen var 550 000 kr. Den vanligaste investering var utrustning, men även nyetablering, lokaler och båtar omfattade stora andelar av utbetalda medel. Ungefär hälften av de beviljade medlen betalades ut.</P> <P class="p47 ft7">Utöver de 58 Mkr som investerats i produktionen har ytterligare 22 Mkr investerats i studier och pilotprojekt som rör vattenbruk under perioden <NOBR>2000–2006.</NOBR> Avel och ny odlingsteknik</P> <P class="p304 ft17">78</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">har varit de största områdena. Även musselodling, artspecifika projekt och foderutveckling har varit områden som erhållit stöd.</P> <P class="p257 ft7">Det har varit en stor efterfrågan på medel i den nya stödperioden inom EFF <NOBR>2007–2013</NOBR> för investeringar i vattenbruk. Fram till årsskiftet 2008/09 har det beslutats om investeringar på över 31 Mkr i vattenbruket, varav hälften är <NOBR>EU-medel</NOBR> och den andra hälften är nationella offentliga medel. Av dessa 31 Mkr avser knappt 20 stycken investeringar i mussel- eller ostronodlingar omfattande 19,7 Mkr, varav hälften <NOBR>EU-medel.</NOBR> Ytterligare ansökningar om 11,8 Mkr ligger inne i avvaktan på beslut, varav ca 600 000 kr avser investeringar i mussel- eller ostronodlingar. Eftersom stödsatsen är högst 30 % av den totala investeringskostnaden pågår således investeringar omfattande totalt ca 143 Mkr i svenskt vattenbruk idag. Till det tillkommer ytterligare planerade större investeringar som i dagsläget är okända till sin omfattning.</P> <P class="p305 ft17">79</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <P class="p0 ft6">4 Nuvarande ansvarsfördelning</P> <P class="p306 ft7">Vattenbruket omfattar en rad myndigheter och sektorer genom att det rör miljön, livsmedelsproduktion, djurhållning, fiske och ofta även livsmedelsförädling. Det innebär att många myndigheter och en rad olika regelverk berörs. Olika delar är dock fördelade på central, regional och lokal nivå. Myndighetsstrukturen inom livsmedelskedjan har utretts i en särskild utredning, (SOU 2009:8)</P> <P class="p307 ft9">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion<SPAN class="ft7">, där flera förslag lämnas på en förändrad myndighetsstruktur.</SPAN></P> <P class="p218 ft23"><SPAN class="ft23">4.1</SPAN><SPAN class="ft39">Fiskeriverket</SPAN></P> <P class="p40 ft7">Fiskeriverket är, enligt förordningen 2007:1045 med instruktion för Fiskeriverket, förvaltningsmyndighet för bevarande och nyttjande av fiskresurserna. Myndigheten har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.</P> <P class="p221 ft7">Fiskeriverket ska verka för ett rikt och varierat fiskbestånd, en ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna samt ett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk.</P> <P class="p9 ft7">Fiskeriverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet, ska medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma fiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske, samt bidra till en livskraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Myndigheten ska dessutom följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om fiskresursernas tillstånd och utvecklingen inom fiskerinäringen, samt bistå</P> <P class="p308 ft17">81</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">regeringen och medverka i arbetet med internationella fiskefrågor och förhandlingar.</P> <P class="p94 ft7">Fiskeriverket har även till uppgift att medverka till att stärka fisketurismen samt öka allmänhetens fiskemöjligheter, främja och bedriva forskning och utvecklingsverksamhet inom fiskets område, medverka i genomförandet av politiken för regional tillväxt, samt ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.</P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft23">4.2</SPAN><SPAN class="ft39">Naturvårdsverket</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Naturvårdsverket är, enligt förordningen 2007:1052 med instruktion för Naturvårdsverket, förvaltningsmyndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete ska syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. De miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och strategierna för att nå målen ska vara vägledande i arbetet.</P> <P class="p46 ft7">Naturvårdsverket ska bidra med underlag och expertkunskap för det arbete på miljöområdet som regeringen bedriver nationellt och internationellt.</P> <P class="p47 ft7">I arbetet med att nå miljökvalitetsmålen har Naturvårdsverket ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor. Naturvårdsverket ansvarar för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rapportering och information i fråga om miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.</P> <P class="p69 ft7">Naturvårdsverket ansvarar för att samordna arbetet inom ramen för strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp.</P> <P class="p194 ft7">Naturvårdsverket ska särskilt</P> <P class="p310 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft38">vägleda, samordna, följa upp och utvärdera miljö- och tillsynsarbetet i förhållande till myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet och andra centrala, regionala och lokala myndigheter samt vid behov föreslå åtgärder för miljömålsarbetets, tillsynsarbetets och det övriga miljöarbetets utveckling,</SPAN></P> <P class="p311 ft17">82</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft38">bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden som handläggs hos myndigheter och domstolar och i det arbetet följa hur miljöbalken tillämpas,</SPAN></P> <P class="p313 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft38">ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet och miljöutvecklingen,</SPAN></P> <P class="p314 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft38">se till att kunskaperna om miljön och miljöarbetet görs tillgängliga,</SPAN></P> <P class="p315 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft38">bevaka att miljöaspekterna blir en integrerad del inom alla sektorer,</SPAN></P> <P class="p315 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft38">bevaka och verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är miljömässigt godtagbar, effektiv för samhället och enkel för konsumenterna,</SPAN></P> <P class="p316 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft38">finansiera miljöforskning till stöd för verkets arbete,</SPAN></P> <P class="p317 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft38">för statens räkning förvärva värdefulla naturområden,</SPAN></P> <P class="p317 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft38">följa olika styrmedels effektivitet för att nå miljökvalitetsmålen,</SPAN></P> <P class="p313 ft7"><SPAN class="ft7">10.</SPAN><SPAN class="ft70">analysera och väga in samhällsekonomiska, juridiska och internationella aspekter i fråga om åtgärder inom miljöområdet, och</SPAN></P> <P class="p314 ft8"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft71">bidra med </SPAN><NOBR>analys-,</NOBR> metod- och kompetensstöd i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet avseende miljöfrågor.</P> <P class="p139 ft7">Naturvårdsverket ska också</P> <P class="p313 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft38">se till att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas,</SPAN></P> <P class="p318 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft38">svara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen, och</SPAN></P> <P class="p313 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft38">ha ett övergripande och samordnande ansvar i frågor om omgivningsbuller.</SPAN></P> <P class="p287 ft7">Naturvårdsverket ska medverka i det svenska internationella miljöarbetet. Naturvårdsverket ska även medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete och inom den svenska politiken för global utveckling. Naturvårdsverket ska svara för internationell rapportering inom sitt ansvarsområde.</P> <P class="p43 ft8">I tvister om skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken får Naturvårdsverket väcka offentlig grupptalan enligt 32 kap. 13 § och</P> <P class="p319 ft17">83</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft7">lagen (2002:599) om grupprättegång, när verket anser att det är nödvändigt för att tillgodose angelägna allmänna miljöintressen.</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft23">4.3</SPAN><SPAN class="ft39">Jordbruksverket</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Jordbruksverket har, enligt förordningen 2007:1042 med instruktion för Statens Jordbruksverk, som förvaltningsmyndighet inom jordbrukets område till uppgift att arbeta aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.</P> <P class="p94 ft7">Jordbruksverket ska medverka i Sveriges strävan att uppnå en från samhällsekonomisk synpunkt mer effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik inom Europeiska unionen, samt ha det övergripande ansvaret för genomförandet av landsbygdspolitiken. Jordbruksverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet och ska ansvara för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, samt medverka i genomförandet av politiken för regional tillväxt.</P> <P class="p47 ft7">Myndigheten ska vidta åtgärder i syfte att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos husdjuren samt förebygga spridning av och bekämpa smittsamma djursjukdomar, samt säkerställa ett gott djurskydd. Jordbruksverket ska vidare skapa förutsättningar för att ett rikt och varierat odlingslandskap upprätthålls, att den biologiska mångfalden främjas och att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt, samt skapa förutsättningar för ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden.</P> <P class="p69 ft7">Jordbruksverket ska även lämna stöd till utveckling av djurskyddsfrämjande åtgärder, främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök, särskilt genom att lämna stöd till sådana metoder, samt ha tillsyn över veterinärerna, med den begränsning som framgår av 3 § förordningen (1971:810) med allmän veterinärinstruktion.</P> <P class="p69 ft7">Myndigheten ska utföra de uppgifter som ankommer på en medlemsstat enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Beredskapsplanen ska utarbetas efter samråd med Livsmedelsverket.</P> <P class="p320 ft17">84</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft23"><SPAN class="ft23">4.4</SPAN><SPAN class="ft39">Livsmedelsverket</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Livsmedelsverket har, enligt förordningen 2007:1043 med instruktion för Livsmedelsverket, till uppgift att i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor.</P> <P class="p9 ft7">Livsmedelsverket utarbetar regler inom livsmedelsområdet och myndigheten ska utöva offentlig kontroll enligt livsmedelslagen (SFS 2006:804) samt leda och samordna livsmedelskontrollen. Dessutom ska Livsmedelsverket verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet. För exporterande livsmedelsföretag ska Livsmedelsverket verka för att de uppfyller sådana särskilda krav som mottagarlandet kan ställa.</P> <P class="p42 ft7">Livsmedelsverket ska bedriva undersökningar om livsmedel och matvanor samt utföra analyser, utveckla metoder och utföra riskvärderingar på livsmedelsområdet, vara nationellt referenslaboratorium inom sitt verksamhetsområde. Dessutom ska Livsmedelsverket informera konsumenter, företag och andra intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk, kostråd och andra viktiga förhållanden på livsmedelsområdet, samt främja konsumenternas, särskilt barns och ungdomars, förutsättningar att göra medvetna val avseende hälsosam och säker mat. Även Livsmedelsverket ska medverka i genomförandet av politiken för regional tillväxt och har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet.</P> <P class="p322 ft7">Myndigheten ska även utföra de uppgifter som ankommer på en medlemsstat enligt artiklarna <NOBR>41–44</NOBR> i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">4.5</SPAN><SPAN class="ft39">Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har, enligt förordning 2007:1044 med instruktion för Statens veterinärmedicinska anstalt, till uppgift att vara veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda.</P> <P class="p43 ft8">Myndigheten ska utreda smittsamma djursjukdomars, inklusive zoonosers (sjukdomar som kan överföras från djur till människor),</P> <P class="p245 ft17">85</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">uppkomst, orsak och spridningssätt samt medverka i förebyggandet och bekämpandet av dessa sjukdomar, samt vara nationellt veterinärmedicinskt laboratorium.</P> <P class="p91 ft7">SVA utför diagnostik av zoonoser, epizootiska (allmänfarliga) och övriga anmälningspliktiga sjukdomar hos djur inklusive diagnostik som föreskrivs i EG:s regelverk, ska vara nationellt referenslaboratorium inom sitt verksamhetsområde, utreda spridning av smittämnen och kemiska risksubstanser i foder samt arbeta förebyggande med fodersäkerhet, samt utföra diagnostik av smittämnen och kemiska risksubstanser i foder.</P> <P class="p69 ft7">SVA ska även bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt verksamhetsområde, följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos domesticerade djur, samt följa och analysera utvecklingen av resistens mot antibiotika och andra antimikrobiella medel bland mikroorganismer hos djur och i livsmedel.</P> <P class="p47 ft7">Myndigheten ska i första hand utföra de undersökningar och utredningar som Jordbruksverket begär. Dessa ska planeras och genomföras efter samråd med Jordbruksverket. Myndigheten ska om möjligt också med förtur utföra de undersökningar som andra statliga myndigheter begär.</P> <P class="p234 ft23"><SPAN class="ft23">4.6</SPAN><SPAN class="ft39">Länsstyrelsen</SPAN></P> <P class="p50 ft7">I varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga förvaltningen i länet enligt förordningen 2007:825 med länsstyrelseinstruktion, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen inom myndighetens ansvarsområde och främja länets utveckling, noga följa länets tillstånd samt underrätta regeringen om särskilt viktiga saker och händelser.</P> <P class="p207 ft7">Länsstyrelsen har bland annat uppgifter i fråga om naturvård och miljöskydd, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, fiske, regional tillväxt, hållbar samhällsplanering och boende.</P> <P class="p46 ft7">Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsynen över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar, fjällförvaltningen i Dalarnas, Jämtlands,</P> <P class="p304 ft17">86</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">Västerbottens och Norrbottens län, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap. 11 § första stycket miljöbalken och förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Länsstyrelsen uppgifter omfattar även att i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att vara förvaltande och attesterande myndighet för vissa program inom målet europeiskt territoriellt samarbete inom EG:s strukturfonder enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 och enligt förordningen (2007:14) om förvaltning av EG:s strukturfonder.</P> <P class="p13 ft7">Länsstyrelsen ska också verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås och därvid svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete, stödja kommunerna med underlag för deras miljömålsarbete samt verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen. Länsstyrelserna ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P> <P class="p225 ft7">Innan en annan statlig myndighet meddelar ett beslut som är av väsentlig betydelse för ett län, ska myndigheten samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska samråda med andra statliga myndigheter i och utanför länet i sådana frågor inom länsstyrelsens verksamhetsområde som påverkar eller har betydelse för den myndighetens verksamhet.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">4.7</SPAN><SPAN class="ft39">Vattenmyndigheterna</SPAN></P> <P class="p40 ft7">Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Riksdagen beslutade i mars 2004 att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt. En länsstyrelse i varje vattendistrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet.</P> <P class="p323 ft17">87</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft7">De fem vattenmyndigheterna är placerade vid länsstyrelserna i:</P> <P class="p191 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">Norrbotten – Bottenvikens vattendistrikt</SPAN></P> <P class="p192 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">Västernorrland – Bottenhavets vattendistrikt</SPAN></P> <P class="p193 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">Västmanland – Norra Östersjöns vattendistrikt</SPAN></P> <P class="p193 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">Kalmar – Södra Östersjöns vattendistrikt</SPAN></P> <P class="p192 ft7"><SPAN class="ft41">-</SPAN><SPAN class="ft42">Västra Götaland – Västerhavets vattendistrikt</SPAN></P> <P class="p240 ft7">På Sveriges alla länsstyrelser finns ett beredningssekretariat som består av en eller flera personer som ska hjälpa vattenmyndigheterna i arbetet med vattendirektivet.</P> <P class="p94 ft7">Beredningssekretariaten sköter en stor del av det operativa arbetet, vilket bland annat innefattar bedömning av vattnens status, samtal med verksamhetsutövare, framtagande av förslag till åtgärder m.m. De ska tillsammans med vattenmyndigheterna, ta fram kunskapsunderlag och lämna förslag till kvalitetskrav, övervakningsprogram och åtgärdsprogram för olika avrinningsområden.</P> <P class="p69 ft7">För varje vattenmyndighet finns en vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Vattendelegationen beslutar till exempel om vilken vattenkvalitet som ska uppnås i ett visst vattendrag, vilka åtgärder som ska vidtas och hur områdena ska skötas för att vattenkvaliteten ska förbli hög. Ordförande i delegationen är landshövdingen vid den länsstyrelse som utgör vattenmyndighet. Vattendelegationen är sammansatt av sakkunniga från länsstyrelser, kommuner och andra instanser. Delegationen består av högst elva ledamöter som utses av regeringen.</P> <P class="p289 ft23"><SPAN class="ft23">4.8</SPAN><SPAN class="ft39">Övriga aktörer</SPAN></P> <P class="p325 ft10"><SPAN class="ft10">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft40">Fiskhälsan FH AB</SPAN></P> <P class="p215 ft7">Fiskhälsan FH AB är ingen myndighet, men har från och med 1990 ansvaret för huvudmannaskapet för den organiserade fiskhälsokontrollen för odlad fisk enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Verksamheten styrs av en av Statens Jordbruksverk godkänd arbetsordning.</P> <P class="p69 ft8">Det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammets huvuduppgift är att genom förebyggande arbete förhindra uppkomst och motverka spridning av allvarliga smittsamma fisksjukdomar till fiskodlingar</P> <P class="p71 ft17">88</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p1 ft21">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">och till vild fisk. Anslutna fiskodlingsföretag med produktion av laxartad fisk har därför delats in i tre kategorier. Flyttning av fisk får enbart ske från en fiskodling med högre kontrollnivå till en odling med lägre kontrollnivå. På så sätt är det möjligt att systematiskt bevaka förekomst av smittsamma sjukdomar i hela produktionskedjan, från rom och sättfisk till matfisk. För fiskodlingsföretag med enbart fiskevård och egen sportfiskeverksamhet finns en speciell kategori inrättad liksom för fiskodlingsföretag med produktion av icke laxartad fisk.</P> <P class="p326 ft7">Viktiga delar i det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet idag är</P> <P class="p327 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft73">avelsprogram på besättningsnivå för en god fiskhälsa</SPAN></P> <P class="p253 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft74">medverkan i bekämpningsprogram för virusinfektioner och </SPAN><SPAN class="ft28">renibakterios</SPAN></P> <P class="p253 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft52">vaccinationsprogram för att förebygga sjukdomarna </SPAN><SPAN class="ft9">furunkulos </SPAN>och <SPAN class="ft9">vibrios</SPAN></P> <P class="p253 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft52">en omfattande information, rådgivning och utbildning till våra anslutna fiskodlingsföretag</SPAN></P> <P class="p253 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft74">djuromsorgsprogram för att förbättra djurskyddet och fiskens välfärd under uppfödningen</SPAN></P> <P class="p253 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft52">utbildningar för en säker och restriktiv användning av läkemedel, antibiotika och kemikalier</SPAN></P> <P class="p253 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft74">förebyggande arbete, rådgivning samt besättningsutredningar för vissa produktionssjukdomar</SPAN></P> <P class="p328 ft7">På uppdrag av Statens Jordbruksverk utför Fiskhälsan FH AB också samtliga besiktningar och provtagningar i det obligatoriska fiskhälsoövervakningsprogrammet enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94) om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk.</P> <P class="p42 ft7">För närvarande ägs, till lika delar, bolaget av de ursprungliga stiftarna Laxforskningsinstitutet (LFI) och Vattenbrukarnas Riksförbund (via Vattenbrukarnas Service AB). Dessa två organisationer ansågs vid bildandet (1989) representera fiskodlingsnäringen. Under 2009 förutses förändringar ske i ägarstrukturen, bland annat beroende på stora strukturförändringar i fiskodlingsnäringen, fortsatt kommer dock bolaget att ägas av gemensamt av fiskodlingsnäringen. Som rådgivande organ till Fiskhälsan FH AB finns den Centrala Fiskhälsonämnden.</P> <P class="p329 ft17">89</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft10"><SPAN class="ft10">4.8.2</SPAN><SPAN class="ft40">Kommunerna</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Kommunallagen (1997:179) styr landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet. Lagen innebär ett starkt kommunalt självstyre. Det innebär att landsting, regioner och kommuner har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser. Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas.</P> <P class="p47 ft7">Nämnderna ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen och förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. De verkställer också de beslut som fattas i fullmäktige. I praktiken är det tjänstemän som utför det dagliga arbetet i nämnderna.</P> <P class="p47 ft7">Enligt 26 kap 3 § i miljöbalken utövar kommunerna tillsyn över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap i miljöbalken, undantaget sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, över hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. och över avfallshanteringen enligt 15 kap. Regeringen får föreskriva att den tillsynsmyndighet regeringen bestämmer får överlåta åt en kommun att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet, om kommunen har gjort framställning om det. Enligt 27 kap. 1 § miljöbalken får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om avgifter för kommunens kostnader för prövning och tillsyn när det gäller en kommunal myndighets verksamhet.</P> <P class="p331 ft17">90</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <P class="p332 ft76"><SPAN class="ft6">5</SPAN><SPAN class="ft75">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN></P> <P class="p333 ft7">Den svenska lagstiftningen kräver att den som bedriver vattenbruksverksamhet har tillstånd för verksamheten. Samtliga vattenbrukare är, oavsett om de odlar fisk, kräftdjur eller blötdjur och oavsett odlingsvolym, skyldiga att ansöka om tillstånd enligt fiskerilagstiftningen. Ansökan enligt fiskerilagstiftningen prövas av länsstyrelsen. Många gånger krävs dessutom dispens för strandskyddsbestämmelserna.</P> <P class="p225 ft7">Fiskodlare är dessutom skyldiga att ansöka om tillstånd enligt miljölagstiftningen, med undantag för fiskodlingar med en foderförbrukning understigande 1,5 ton per år. Ansökan enligt miljölagstiftningen prövas av länsstyrelsen eller kommunen, beroende på foderförbrukningen. Fiskodlare som nyetablerar matfiskodling ska också förprövas för djurstallar enligt djurskyddsförordningen.</P> <P class="p334 ft23"><SPAN class="ft23">5.1</SPAN><SPAN class="ft39">Fiskerilagstiftningen</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Bestämmelser om utplantering och odling av fisk m.m. finns i förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.</P> <P class="p41 ft7">För att sätta ut fisk (begreppet fisk omfattar även vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur), flytta fisk från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fiskodling krävs tillstånd av länsstyrelsen. Ett tillstånd får förenas med villkor och får meddelas för viss tid.</P> <P class="p13 ft7">Tillstånd får inte ges för sådana fiskarter eller fiskstammar som är olämpliga med hänsyn till vattenområdets särart. Tillstånd får inte heller ges om det finns risk för spridning av smittsamma sjukdomar.</P> <P class="p335 ft17">91</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">Ett tillstånd att bedriva fiskodling får återkallas om de villkor som gäller för tillståndet inte uppfylls. Länsstyrelsen får även ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser, eller meddela nya bestämmelser i ett tillstånd att bedriva fiskodling</P> <P class="p94 ft7">Enligt Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk (FIFS 2001:3) får tillstånd inte ges för odling, utplantering och flyttning av arter eller stammar som inte finns naturligt i landet. Undantag görs dock för arterna regnbåge, bäckröding, kanadaröding, splejk, gräskarp och signalkräfta, för vilka tillstånd kan erhållas.</P> <P class="p69 ft7">Tillstånd får inte ges för odling, utplantering och flyttning av fisk i vissa vattenområden, och inte heller för flyttning av levande fisk från kustvatten till inlandsvatten. Tillstånd ska i tillämpliga fall förenas med villkor att fisk endast får hämtas från fiskodling som är ansluten till fiskhälsokontroll för sättfiskodling och som är fri från smittsam sjukdom.</P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft23">5.2</SPAN><SPAN class="ft39">Fiskhälsolagstiftningen</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Epizootilagen (1999:657) reglerar förebyggande och bekämpning av allmänfarliga smittsamma djursjukdomar. Distriktsveterinär skall omedelbart undersöka djur som misstänks ha epizootisk sjukdom och försöka förhindra att smitta sprids. Vid misstanke om smitta ska Statens Jordbruksverk och länsstyrelsen underrättas, samt Statens veterinärmedicinska anstalt, distriktsveterinären och de kommunala nämnder som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk ska även Fiskeriverket underrättas.</P> <P class="p47 ft7">Om det är nödvändigt för att förebygga eller bekämpa epizootisk sjukdom kan det beslutas om slakt eller avlivning av djur, både de djur med misstänkt smitta men även andra djur. Smittrening, vaccinationer, begränsningar i möjligheten att förflytta djur eller andra tvångsåtgärder kan också bli aktuella.</P> <P class="p47 ft7">Utöver de <NOBR>EU-förordningar</NOBR> som reglerar införsel av djur till EU finns även förordningen om införsel av levande djur mm (1994:1830) som syftar till att förebygga att smittsamma eller ärftliga djursjukdomar kommer in i landet, förhindra en inplantering av utländska djurarter som är skadliga för landets fauna, samt tillgodose djurintresset. Jordbruksverket är det myndighet vilket det åligger att utföra de uppgifter som faller på</P> <P class="p336 ft17">92</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p1 ft21">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">behörig myndighet. De meddelar även de nödvändiga föreskrifter och tillstånd som krävs. I ärenden om tillstånd att föra in djur för utplantering ska Jordbruksverket samråda med Fiskeriverket i fråga om fisk, fiskrom, blötdjur och kräftdjur och med Naturvårdsverket i fråga om andra djurslag och ägg.</P> <P class="p9 ft7">Förordning om utförsel av levande djur mm (1994:542) har till syfte att förebygga spridning av smittsamma djursjukdomar och att tillgodose djurskyddsintresset. Jordbruksverket får meddela föreskrifter och de villkor som måste vara uppfyllda vid utförsel av djur.</P> <P class="p226 ft7">I Jordbruksverkets föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk (SJVFS 1994:94) anges villkor för registrering av och obligatorisk hälsoövervakning i anläggning med odlad fisk. Syftet med det obligatoriska fiskhälsokontrollprogrammet är hälsokontroll och förebyggande smittskydd.</P> <P class="p42 ft7">Fiskodlingens ägare eller den som ansvarar för verksamheten vid fiskodlingen skall årligen före odlingssäsongens början anmäla att han bedriver sådan verksamhet. Anmälan skall ske till länsstyrelsen.</P> <P class="p9 ft7">Bestämmelser om frivillig kontroll av odlad fisk och odlade kräftor finns i Jordbruksverkets föreskrifter om organiserad hälsokontroll av husdjur (SJVFS 1993:42). Den frivilliga kontrollens syfte är att genom förebyggande åtgärder förhindra uppkomst och begränsa utbredning av smittsamma och miljöbetingade sjukdomar hos odlad fisk och odlade kräftor.</P> <P class="p43 ft7">Alla odlingar av fisk och kräftor får anslutas till kontrollen. Anslutningen till det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet är i vissa fall ett krav för att få bedriva verksamheten.</P> <P class="p218 ft23"><SPAN class="ft23">5.3</SPAN><SPAN class="ft39">Djurskydd</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Djurskyddslagen (1988:534) avser vård och behandling av husdjur och försöksdjur, den omfattar även andra djur om de hålls i fångenskap. Lagen syftar till att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, lagen omfattar även djurförsök och regler vid tävling med djur. Jordbruksverket får meddela föreskrifter. För ny teknik finns ett krav om förprövning, på samma sätt som för djurstallar. Särskilda regler finns för transport och slakt av djur.</P> <P class="p67 ft7">Kontroll och tillsyn enligt djurskyddsförordningen förs från den 1 januari 2009 över till länsstyrelsen från kommunerna.</P> <P class="p230 ft17">93</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">Länsstyrelserna får komma överens om att överföra offentlig kontroll mellan sig och Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur kontrollen ska bedrivas och samverkan mellan kontrollmyndigheter m.m.</P> <P class="p234 ft23"><SPAN class="ft23">5.4</SPAN><SPAN class="ft39">Miljölagstiftningen</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Om någon vill driva verksamhet eller göra något annat som kan påverka miljön eller människors hälsa skall de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Syftet med bestämmelserna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang skall öka. Verksamhetsutövaren skall kunna visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I praktiken innebär detta att verksamhetsutövaren med stöd av till exempel utredningar, undersökningar eller faktasammanställningar lämnar in en redovisning i samband med en ansökan om tillstånd samt när tillsynsmyndigheterna särskilt begär det. Den så kallade bevisbörderegeln innebär att det är den som skall vidta en åtgärd som skall bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet skall inte behöva bevisa motsatsen.</P> <P class="p290 ft7">Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.</P> <P class="p94 ft7">Likaså ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.</P> <P class="p48 ft7">För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig. För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.</P> <P class="p47 ft7">Bestämmelser som rör tillstånd för fiskodling finns i miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet</P> <P class="p247 ft17">94</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <P class="p337 ft18">SOU 2009:26 Översyn över gällande lagstiftning</P> <P class="p338 ft7">och hälsoskydd samt i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivning (MKB).</P> <P class="p339 ft8">I bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns en förteckning över miljöfarlig verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig.</P> <P class="p340 ft18">Tabell 5.1 Utdrag ur förteckning över miljöfarlig verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller enligt 5 eller 21 <SPAN class="ft77">§ </SPAN>förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr0 td136"></TD> <TD class="tr0 td137"><SPAN class="p177 ft78">Benämning av miljöfarlig verksamhet som skall</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td138"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr33 td139"><SPAN class="p1 ft79">Prövnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td136"></TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td140"><SPAN class="p177 ft81">tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 <SPAN class="ft80">§</SPAN></SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p170 ft78">Kod utifrån SNI</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td136"></TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td74"><SPAN class="p1 ft79">nivå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td136"></TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td141"><SPAN class="p177 ft79">miljöbalken</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td17"><SPAN class="p1 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td136"></TD> <TD class="tr22 td142"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td136"></TD> <TD class="tr13 td140"><SPAN class="p177 ft83">VATTENBRUK</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"></TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p177 ft83">fiskodling eller övervintring av fisk med en</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p341 ft83">5.10</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft83">B</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td136"></TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p177 ft83">förbrukning av mer än 40 ton foder per år</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td136"></TD> <TD class="tr0 td140"><SPAN class="p177 ft84">fiskodling eller övervintring av fisk där mer än</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p341 ft83">5.20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p23 ft83">C</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"></TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p177 ft84">1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, om inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td136"></TD> <TD class="tr6 td141"><SPAN class="p177 ft83">verksamheten är tillståndspliktig enligt 5.10</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td142"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td143"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p342 ft7">Tillstånd för verksamhet med prövningsnivå B skall sökas hos länsstyrelsen. När verksamheten har prövningsnivå C skall en anmälan göras hos den kommunala nämnden.</P> <P class="p343 ft7">Fiskodling, där mindre än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, kräver inte anmälan eller tillstånd. Fiskodlingen omfattas dock av miljölagstiftningen. Den kan inspekteras av tillsynsmyndigheten och förbjudas om den ger oacceptabla miljöstörningar.</P> <P class="p344 ft10"><SPAN class="ft10">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft40">Ansökningsförfarande för tillstånd för fiskodling</SPAN></P> <P class="p345 ft9">Prövning av ansökningar enligt miljölagstiftningen</P> <P class="p346 ft7">Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen (MPD) har ansvaret för beredning av ansökningar som prövas enligt miljöbalken. Handläggningen av ärendet sker vanligtvis vid länsstyrelsens miljöenhet. Länsstyrelsen kan skicka ansökan till kommunens miljönämnd för att utröna behovet av eventuell komplettering. Vid behov kan länsstyrelsen förelägga den sökande att komplettera sin ansökan. När ansökan är komplett begär länsstyrelsen in yttranden från remissinstanserna och kungör ansökan med MKB:n i lokalpressen.</P> <P class="p347 ft17">95</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">Remissinstanser och sakägare får inkomma med skriftliga synpunkter under remisstiden. Inkomna synpunkter skickas till den sökande som har möjlighet att bemöta dem. Vid behov hålls ett offentligt sammanträde i ärendet. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut i ärendet. Prövningen avser om området är lämpligt för vattenbruk, den mängd fisk som får odlas samt övriga villkor för tillståndet. Samtidigt tas beslut om MKB:n uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken.</P> <P class="p69 ft7">Miljöprövningsdelegationen består av ordföranden samt en sakkunnig. Handläggaren från miljöenheten föredrar ärendet för miljöprövningsdelegationen. Handläggaren har rätt att delta i den slutliga handläggningen men får inte fatta beslutet. Däremot har handläggaren rätt att anmäla avvikande mening. Länsstyrelsernas beslut om ärenden som prövas enligt miljölagstiftningen får överklagas hos miljödomstolen, vars beslut för överklagas till miljööverdomstolen.</P> <P class="p348 ft9">Samråd</P> <P class="p50 ft7">Den som vill bedriva tillståndspliktig verksamhet (verksamhetsutövaren) skall lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. De lämnade uppgifterna ligger till grund för samrådet som skall ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som berörs.</P> <P class="p49 ft9">Miljökonsekvensbeskrivning</P> <P class="p50 ft7">Efter samrådet skall verksamhetsutövaren upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mat, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö.</P> <P class="p311 ft17">96</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p1 ft21">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p349 ft7">Upprättandet av MKB:n bekostas av den som gjort ansökan. Kostnaden för att upprätta en MKB uppskattas enligt Vattenbrukarnas Riksförbund till 75 <NOBR>000–300</NOBR> 000 kronor, det finns exempel på miljökonsekvensbeskrivningar som kostat upp till 450 000 kr. Variationen i kostnaderna beror på myndigheternas önskemål om utredningar och huruvida det finns tidigare underlagsmaterial eller inte. Kostnaderna för samråd och sammanställning av remissvar rörande MKB:n kan också uppgå till betydande belopp.</P> <P class="p350 ft9">Ansökan</P> <P class="p65 ft7">När MKB:n har färdigställts skall en ansökan upprättas. Odlingen får inte startas förrän prövningen gjorts och tillstånd beviljats enligt såväl fiskerilagstiftningen som miljölagstiftningen. Besluten skall också ha vunnit laga kraft.</P> <P class="p351 ft65">Figur 5.2 Bild över processen vid nyetablering av tillståndspliktig verksamhet för ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken för <NOBR>B-anläggningar</NOBR></P> <P class="p352 ft85">Samråd med länsstyrelsen, kommunen,</P> <P class="p353 ft84">enskilda berörda, övriga statliga myndigheter,</P> <P class="p354 ft84">den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.</P> <P class="p355 ft86">↓</P> <P class="p356 ft84">MKB upprättas</P> <P class="p355 ft86">↓</P> <P class="p357 ft84">Ansökan med MKB lämnas in</P> <P class="p358 ft87">↓</P> <P class="p359 ft84">Kungörelse</P> <P class="p355 ft86">↓</P> <P class="p360 ft84">Yttrande från kommuner och ev. andra berörda</P> <P class="p355 ft86">↓</P> <P class="p361 ft84">Länsstyrelsen upprättar förslag till beslut*</P> <P class="p358 ft86">↓</P> <P class="p362 ft84">Förslag till beslut för yttrande till sökanden, kommunen och ev. andra berörda*</P> <P class="p355 ft86">↓</P> <P class="p363 ft84">Beslut om tillstånd, godkännande av MKB, alt. avslag</P> <P class="p364 ft88">* Ett flertal länsstyrelser kommunicerar förslag till beslut före beslutstillfället.</P> <P class="p365 ft17">97</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft9">Prövning av ansökningar enligt fiskerilagstiftningen</P> <P class="p50 ft7">Ansökningar om tillstånd att sätta ut fisk, flytta fisk från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fiskodling lämnas till länsstyrelsen. Ärenden om tillstånd enligt fiskerilagstiftningen handläggs vanligtvis vid länsstyrelsens fiskeenhet. Ärenden som prövas enligt fiskerilagstiftningen överklagas hos Fiskeriverket, vars beslut får överklagas hos länsrätten.</P> <P class="p242 ft9">Anmälan om fiskodling</P> <P class="p223 ft7">En anmälan om fiskodling ska i normalfallet göras sex veckor innan fiskodlingen startar. Anmälan skall vara skriftlig och den skall ges in till den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden. En anmälan är närmast till för att miljö- och hälsoskyddsnämnden skall få kännedom om den planerade verksamheten.</P> <P class="p69 ft7">En anmälan skall innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna bedöma den miljöfarliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter Om tillstånd söks för en fiskodling som enligt bestämmelserna skall anmälas, behöver anmälan inte göras. Om det föreligger särskilda skäl får den kommunala nämnden hänskjuta en anmälan till länsstyrelsen.</P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft23">5.5</SPAN><SPAN class="ft39">Handläggningstider</SPAN></P> <P class="p268 ft7">Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag till regeringen om</P> <P class="p366 ft9">Handläggningstider för miljöprövning enligt miljöbalken <SPAN class="ft7">(Naturvårdsverket Rapport 5880, oktober 2008). I rapporten framkommer det att den genomsnittliga handläggningstiden för samtliga län har minskat med 9 %, från 67 veckor 2004 till 61 veckor 2007. Handläggningstiderna har minskat för 13 län och ökat för åtta län.</SPAN></P> <P class="p48 ft7">De genomsnittliga handläggningstiderna för olika län uppvisar en stor spridning. Fem län redovisade handläggningstider kring 80 veckor eller mer. Med undantag av dessa län hamnar den genomsnittliga handläggningstiden för 2007 kring ca ett år, vilket Naturvårdsverket i sin rapport bedömer som en rimlig handläggningstid. De genomsnittliga handläggningstiderna har</P> <P class="p71 ft17">98</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p1 ft21">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">delats in i tio handläggningsmoment, där de genomsnittliga redovisade handläggningstiderna för de olika delmomenten också uppvisar en stor spridning mellan olika län. Statistiken över länens handläggningstider har även allokerats till respektive aktör i tillståndsprövningen i form av prövningsmyndighet, remissmyndigheter och verksamhetsutövare. Under 2007 har prövningsmyndigheten, remissmyndigheterna och verksamhetsutövarna använt 33, 12 respektive 16 veckor av den genomsnittliga handläggningstiden.</P> <P class="p261 ft7">För att se om handläggningstiden för ansökningar om tillstånd för vattenbruksverksamhet skiljer sig från handläggningstiden för andra ansökningar om miljöfarlig verksamhet skickade utredningen en enkät till samtliga länsstyrelser. I enkäten efterfrågades handläggningstiderna för ansökningar om fisk- eller musselodlingar de senaste fem åren och om de överklagats till högre instans. Ifall de överklagats efterfrågades också handläggningstiden för den prövningen. Tillstånd behövs både enligt fiskerilagstiftningen och enligt miljöbalken för fiskodlingar som förbrukar över 40 ton foder per år.</P> <P class="p221 ft7">För musselodlingar behövs som regel en strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Överklaganden enligt fiskelagen går först till Fiskeriverket, med möjlighet till ytterligare prövning i förvaltningsdomstol. Överklaganden enligt miljöbalken (både för miljöfarlig verksamhet och strandskyddsdispens) går till Miljödomstolarna</P> <P class="p261 ft7">Tolv länsstyrelser svarade på enkäten. Fyra län har dock inte haft några prövningar av tillstånd för fisk- eller musselodlingar de senaste fem åren. Den genomsnittliga prövningstiden uppgick till sju månader. Totalt har 114 ansökningar gjorts under perioden bland de län som svarat, varav 20 fortfarande är under handläggning och ännu inte beslutade i första instans. Drygt hälften av ärendena rör strandskyddsdispenser och de flesta övriga ärenden rör prövning enligt fiskerilagstiftningen. Endast några få ärenden bland enkätsvaren rör prövning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.</P> <P class="p67 ft7">Fem ärenden har överklagats till Miljödomstolen (vilket motsvarar 5 % av avgjorda ärenden) och två till Miljööverdomstolen (vilket motsvarar 2 % av avgjorda ärenden). För de ärenden som överklagats till Miljödomstolen har handläggningstiden varit i medeltal 19 månader och de ärenden som överklagats till Miljööverdomstolen i medeltal 22 månader. Fyra av</P> <P class="p303 ft17">99</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">överklagningarna till Miljödomstolen rör strandskyddsdispenser för musselodling, samt bägge överklagningarna till Miljööverdomstolen. Det femte ärendet som överklagats till Miljödomstolen rör prövning enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet.</P> <P class="p46 ft7">Bland ansökningar om tillstånd för vattenbruksverksamhet skiljer sig handläggningstiderna åt, dock i högre grad mellan enskilda ärenden än mellan tiden i medeltal bland länsstyrelserna. Den längsta handläggningstiden var 37 månader, vilket var den sammanlagda tiden för ett ärende som även prövats av Miljödomstolen. Den näst längsta handläggningstiden var 36 månader, för ett ärende som inte överklagats. De kortaste handläggningstiderna har varit ärenden som avgjorts några få dagar efter att ansökan lämnats in. Elva av ärendena hade en handläggningstid över ett år, vilket är 11 % av avgjorda ärenden. Av de ännu inte avgjorda har ytterligare elva stycken hittills (december 2008) tagit längre än ett år. De ärenden som tagit mer än ett år är således 20 % av samtliga ansökningar.</P> <P class="p367 ft23"><SPAN class="ft23">5.6</SPAN><SPAN class="ft39">Livsmedelslagstiftningen</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Livsmedelslagstiftningen är ett omfattande område. Med begreppet livsmedel avses i stort sett allt vi äter med undantag av läkemedel som omfattas av en särskild lagstiftning. Övergripande bestämmelser om livsmedel finns i livsmedelslagen (2006:804). Livsmedelsverket har enligt livsmedelsförordningen (2006:813) befogenhet att utfärda närmare föreskrifter inom en rad områden.</P> <P class="p69 ft7">Livsmedelslagstiftningen skall tillgodose två huvudsyften. De livsmedel som säljs får inte vara skadliga, smittförande eller annars otjänliga till människoföda. Konsumenterna skall dessutom kunna lita på att märkningen av varorna är riktig. Den som hanterar livsmedel yrkesmässigt är ansvarig för sina produkter. Inom livsmedelsområdet utövar Livsmedelsverket den övergripande centrala tillsynen medan den kommunala nämnden, vanligtvis miljö- och hälsoskyddsnämnden, bedriver tillsyn inom den egna kommunen. Viss regional tillsyn utövas av länsstyrelsen. Om det finns allvarliga brister kan tillsynsmyndigheterna förbjuda försäljning av en vara eller kräva att företaget som tillhandahåller varan vidtar särskilda åtgärder. Domstol kan också döma ut straff, vanligen böter.</P> <P class="p52 ft17">100</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p1 ft21">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft7">Efter Sveriges <NOBR>EU-inträde</NOBR> bygger den mesta regelgivningen inom livsmedelsområdet på <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som fortlöpande införlivas i svensk rätt genom Livsmedelsverkets föreskrifter. Det finns föreskrifter inom en rad områden, exempelvis standarder för vissa livsmedel, märkning av livsmedel, användning av livsmedelstillsatser, personalhygien, livsmedelslokaler m.m. Inom det veterinära området finns det föreskrifter om slakt och styckning, charkuterivarutillverkning m.m. Import från länder utanför EU och handel mellan <NOBR>EU-länder</NOBR> med animaliska livsmedel är andra viktiga områden.</P> <P class="p67 ft7">Förutom föreskrifter som beslutas av Livsmedelsverket finns det <NOBR>EG-förordningar,</NOBR> som utfärdas av Europeiska kommissionen eller av rådet och parlamentet, och som gäller som svensk lag utan att behöva omformas till föreskrifter.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">5.7</SPAN><SPAN class="ft39">EG:s ramdirektiv för vatten</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten) upprättar en ram för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten i det övergripande syftet att</P> <P class="p315 ft7"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft37">skydda och förbättra tillståndet i vattnens ekosystem och hindra ytterligare försämringar,</SPAN></P> <P class="p253 ft7"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft42">eftersträva ett ökat skydd för och en förbättring av vattenmiljön, bland annat genom att utsläpp och spill av vissa ämnen minskar eller upphör,</SPAN></P> <P class="p368 ft8"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft89">säkerställa att föroreningen av grundvatten gradvis minskar och att ytterligare förorening förhindras,</SPAN></P> <P class="p369 ft7"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft42">främja en hållbar vattenanvändning , och</SPAN></P> <P class="p369 ft7"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft42">bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka.</SPAN></P> <P class="p76 ft7">Ramdirektivet för vatten är ett regelverk som styr – i princip – all vattenplanering och vattenvård inom EU.</P> <P class="p9 ft7">Direktivet har genomförts i svensk rätt genom – i huvudsak – 5 kap. miljöbalken, förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) samt myndighetsföreskrifter och har inneburit stora förändringar i den svenska vattenförvaltningen.</P> <P class="p370 ft17">101</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">Vattenförvaltningen är organiserad utifrån fem geografiskt avgränsade vattendistrikt: Bottenvikens, Bottenhavets, Norra Östersjöns, Södra Östersjöns och Västerhavets. En länsstyrelse i varje vattendistrikt är vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet.</P> <P class="p47 ft7">Vattenmyndigheterna ska se till att distrikten löpande kartläggs och analyseras i olika avseenden. De ska fastställa kvalitetskrav, miljökvalitetsnormer, i syfte att senast 2015 uppnå en god status i distriktets vattenförekomster. Varje vattenmyndighet ska senast 2009 besluta en förvaltningsplan för distriktet och fastställa åtgärdsprogram. Förvaltningsplanen skall innehålla en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Åtgärdsprogrammet skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att en sådan god status ska kunna uppfyllas. Vattenmyndigheterna svarar vidare för att upprätta övervakningsprogram, som ska genomföras i samarbete med de myndigheter, kommuner, organisationer och övriga som vattenmyndigheten finner lämpligt.</P> <P class="p241 ft7">Införandet av vattendirektivet innebär stora förändringar av svensk vattenadministration. Före direktivets införande var vattenplanering en helt kommunal angelägenhet. Nu har ett parallellt system med fem vattenmyndigheter införts som kan komma att minska kommunernas makt över vattenplaneringen. Samtidigt medför direktivet även en geografisk skalförändring av vattenadministrationen från lokal till regional nivå. Den tidigare inriktningen mot integreringen av mark och vattenplanering riskerar att försvåras.</P> <P class="p267 ft23"><SPAN class="ft23">5.8</SPAN><SPAN class="ft39">Plan- och bygglagen</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Den fysiska planeringen är en kommunal angelägenhet som innebär att planlägga användningen av både mark och vatten. Plan- och bygglagens (1987:10), PBL, tillämpningsområde sträcker sig till och med territorialhavet. De allmänna intressen som enligt 2 kap. PBL ska beaktas vid den kommunala planläggningen är bland annat att mark- och vattenområden ska användas för de ändamål för vilka de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Vid planläggning ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas, det vill säga bestämmelserna om</P> <P class="p371 ft17">102</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p1 ft21">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">riksintressen. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska miljökvalitetsnormerna iakttas vid planering och planläggning.</P> <P class="p9 ft7">Detta återspeglas i bestämmelserna om översiktplaner. Enligt 4 kap. 1 § PBL ska det i de kommunala översiktplanerna redovisas de allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">5.9</SPAN><SPAN class="ft39">Tillsyn och kontroll</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för all tillståndspliktig fiskodlingsverksamhet i länet, om inte tillsynen överlåtits till kommunen. Länsstyrelsen ska föra ett register över fiskodlingar i länet. För att hålla detta register aktuellt skall fiskodlingsföretaget varje år anmäla till länsstyrelsen om och var verksamheten kommer att bedrivas kommande säsong. Länsstyrelsen kontrollerar att medgiven odlingsvolym inte överskrids och att fiskodlaren även i övrigt följer de villkor som finns i tillståndet.</P> <P class="p42 ft7">Det ansvar som tidigare den kommunala miljö- och hälsoskyddsmyndigheten har haft för fiskodlingar med stöd av livsmedelslagstiftningen har från den 1 januari 2009 flyttats över till Länsstyrelserna. Livsmedelslagstiftningen i primärproduktionen är tillämplig från det att fisken sätts in i odlingen till dess att den slaktas och transporteras till nästa led, vilket innebär att den även omfattar uppfödning, behandling, foderhantering upptagning, sumpning och strupskärning som sker ute på fiskodlingarna inför slakten. Länsstyrelsen har därför möjlighet att kräva att en verksamhet följer ett av myndigheten fastställt egenkontrollprogram även om verksamheten inte är kopplad till någon godkänd livsmedelslokal, det vill säga fiskodling eller musselodling</P> <P class="p12 ft7">Livsmedelsverket är ansvarigt för klassificering av upptagningsområden, öppning och stängning av vattenområden med avseende på bakteriell kontaminering och förekomst av algtoxiner i musslor, liksom tillsyn på enskilda odlingar och lokaler där musslor bearbetas. Näringen har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram ett allmänt egenkontrollprogram (ett program för att säkra livsmedelssäkerhet och redlighet). För att detta skall kunna användas av odlarna krävs dock viss utbildning av odlarna.</P> <P class="p12 ft7">Livsmedelsverket bedriver normerande tillsyn genom att besöka anläggningar som är under regional eller lokal kontroll och genom</P> <P class="p372 ft17">103</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Översyn över gällande lagstiftning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p373 ft7">detta granska dessa myndigheters opartiskhet, kvalitet och enhetlighet. Den normerande kontrollen har hittills inte berört primärproduktionen utan enbart avsett förädlingsanläggningar av vattenbruksprodukter.</P> <P class="p374 ft17">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <P class="p0 ft6">6 Hinder för svenskt vattenbruk</P> <P class="p8 ft7">I direktiven till utredningen påtalas särskilt att utredaren ska identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas både på kort och på lång sikt. I det här avsnittet finns samlat de hinder och de problem som framkommit och som påtalats under utredningens gång. Läsaren ska dock inte missledas att tro att det endast finns en massa hinder för utvecklingen av ett bärkraftigt svenskt vattenbruk. Under utredningen har tvärtom många påpekat att det finns en framtidstro i branschen och att utvecklingsmöjligheterna är goda.</P> <P class="p67 ft7">För att underlätta läsningen är hindren samlade i detta kapitel och förslagen om hur man undanröjer dem presenteras längre fram.</P> <P class="p218 ft23"><SPAN class="ft23">6.1</SPAN><SPAN class="ft39">Generella hinder</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Generellt för vattenbruksföretag finns flera olika typer av hinder och problem, några av dem är specifika för verksamheten eller branschen medan andra är av mer generell karaktär för företag i glesbygd. Utredningen har inte haft några möjligheter att fördjupa sig om de generella hinder som finns för företag i glesbygd, men det är frågor som rör logistik, kapitalförsörjning, personal- och kunskapsförsörjning m.m.</P> <P class="p13 ft7">Vattenbruket är också i sig uppdelat i olika segment, vilka var för sig möter både gemensamma men också specifika hinder. Utöver själva odlingen av vattenbruksprodukter har ett flertal företag vidareförädling av sina produkter, vilket i sig skapar såväl möjligheter som svårigheter för dessa företag.</P> <P class="p375 ft17">105</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">6.2</SPAN><SPAN class="ft39">Miljöeffekter</SPAN></P> <P class="p189 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Utsläpp av näringsämnen</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Vattenbruket bidrar med utsläpp av näringsämnen genom fiskodlingar, men minskar samtidigt halterna av näringsämnen genom musselodlingar. Musselodlingarna finns dock ännu endast i begränsad omfattning och är lokaliserade på andra platser än där de traditionella odlingarna finns. Fiskodlingarna har också under senare år effektiviserat sin användning av foder och på så sätt minskat utsläppen räknat per kilo producerad vara. Samtidigt har odlingsvolymerna ökat. Vattenbrukets utsläpp av närsalter har varit en av de mest betydelsefulla faktorerna som har begränsat dess utveckling.</P> <P class="p48 ft7">De problem med övergödning av hav, sjöar och vattendrag som finns innebär att alla verksamheter som bidrar till utsläpp av närsalter måste verka för att minska dessa, samtidigt som hela livsmedelsproduktionen behöver utvecklas ytterligare till en bärkraftig långsiktigt uthållig produktion.</P> <P class="p47 ft7">Det bör dock påpekas att situationen i hög grad skiljer sig åt mellan olika vatten och olika delar av landet. I inlandet finns många sjöar som är oligotrofa, dvs. har låg näringsstatus. Vissa är naturligt näringsfattiga, medan andra har fått låg näringsstatus genom åtgärder som kalkning eller genom att de är reglerade och fungerar som vattenkraftsmagasin.</P> <P class="p69 ft7">Flera av våra kustvatten har problem med för höga halter av närsalter och övergödning anses vara det mest allvarliga hotet mot havsmiljön med bland annat syrefria och döda bottnar som följd. Inom Östersjön varierar också förhållandena mellan Bottenhavet, Bottenviken och det egentliga Östersjön.</P> <P class="p47 ft7">Sverige har gjort omfattande åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan, där utsläppen av näringsämnen ska minska enligt en fastställd plan. I Miljömålsrådets utvärdering 2008 av Sveriges miljömål, anges som förslag till nytt mål under miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft9">Ingen övergödning </SPAN>att svenska vattenburna utsläpp av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till Östersjön 2015 ska ha minskat med 290 ton. Motsvarande minskningar av kväve ska uppgå till 20 780 ton. Minskningarnas storlek har tagits fram som preliminära beting inom ramen för HELCOM:s aktionsplan för Östersjön. Enligt utvärderingen kräver minskningen av fosforutsläppen kraftfulla åtgärder från svensk sida. De utsläppskällor för fosfor som har</P> <P class="p376 ft17">106</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft7">varit lätta att identifiera och åtgärda har redan åtgärdats, vilket gör de nya målen än svårare att nå. För nuvarande miljökvalitetsmål avseende fosfor och kväve anges att dessa är möjliga att nå 2010 om ytterligare åtgärder sätts in.</P> <P class="p42 ft7">Detta innebär att alla näringar som medför utsläpp av näringsämnen måste bidra med minskningar. Ett generellt problem finns därmed för alla verksamheter som vill expandera och där expansionen innebär ökade utsläpp av näringsämnen. Vattenbruket är dock samtidigt en liten näring, som skulle behöva expandera. Fiskodling har generellt låga foderomvandlingsfaktorer jämfört med annan djurproduktion, vilket innebär att det krävs lite foder för att producera ett kilogram fisk. Även om omfattningen av de totala utsläppen från fiskodlingar i Östersjön är liten jämfört med utsläppen från exempelvis jordbruk, trafik och befolkningscentra sker utsläppen direkt i recipienten.</P> <P class="p377 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Foder</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Inom fiskodling behövs ingen direkt tillförsel av konstgödning eller någon direkt kemisk bekämpning, såsom sker inom konventionell växtodling. Produkter från växtodlingen är den huvudsakliga foderråvaran till våra landlevande husdjur. Fodret till laxfisk består till största delen av fiskmjöl och fiskolja. Även övrig djurproduktion använder sig till viss del av fiskmjöl. På senare år har även vegetabiliska komponenter lagts till i laxfiskarnas foder och fiskmjölet har reducerats från 60 % till ungefär <NOBR>25–30</NOBR> % och fiskoljan från 40 % till ungefär <NOBR>20–25</NOBR> % av fodret. Själva uttaget av foderfisk ur havet innebär <SPAN class="ft9">de facto </SPAN>att näringsämnen förs ur det marina systemet. De flesta bestånd av foderfisk, främst sill/strömming, skarpsill och tobis i vår del av världen, är starka bestånd som i dagsläget inte riskerar att fiskas ut och därigenom under överskådlig tid kan fortsätta att bidra med foderråvara till animalieproduktionen.</P> <P class="p378 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft40">Främmande arter</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Fisk som rymmer från fiskodlingar innebär en potentiell risk att fisken från odlingen blandar sig genetiskt med den vilda fisken. Den odlade fisken är avlad för att få andra egenskaper än den vilda.</P> <P class="p379 ft17">107</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">Det kan också innebära en konkurrens mellan rymd odlad fisk och vild fisk. Den mest odlade arten är regnbåge vilken det inte finns någon naturlig stam av i Sverige.</P> <P class="p94 ft7">Odling av arter som inte ingår i den naturliga svenska faunan innebär en risk att dessa rymmer och sedan etablerar vilda bestånd där de tidigare inte funnits. Det är därför i princip förbjudet att använda nya främmande arter och stammar i vattenbruket. Påverkan av regnbåge bedöms i dagsläget vara ringa eller obetydligt och bedöms inte utgöra något hot mot den biologiska mångfalden.</P> <P class="p94 ft7">Inom fiskodlingen i Sverige har användningen av antibiotika gått ner drastiskt och Fiskhälsan FH AB rapporterar en användning av 16 kg aktiv substans år 2007, vilket motsvarar <NOBR>1–2</NOBR> gram per odlat ton fisk. Antalet vaccinationer har däremot gått upp, vilket i hög grad har bidragit till att användningen av antibiotika har minskat. Den ökade mängden vaccinationer tillskrivs främst den ökade produktionen i branschen.</P> <P class="p69 ft8">Ett gott fiskhälsoläge minskar risken för spridning av sjukdomar från fiskodlingar till omgivande fiskbestånd. Det allmänna fiskhälsoläget i landet beskrivs som gott.</P> <P class="p276 ft23"><SPAN class="ft23">6.3</SPAN><SPAN class="ft39">Problem med kapitalförsörjning</SPAN></P> <P class="p189 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Kapitalbehov</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Fiskodling är en kapitalkrävande verksamhet, eftersom odlaren har kostnader för inköp av fisk och foder fram till slakt och försäljning. Under den perioden genereras små eller inga intäkter alls och kapitalet binds upp i själva odlingen. Det innebär att det utöver foderkostnaderna även finns kapitalkostnader. För den som vill anlägga en ny fiskodling krävs således finansiering och likviditet ända fram tills slakt och försäljning kan ske.</P> <P class="p47 ft7">I själva odlingen är det fisken som är tillgången, många gånger finns inte så mycket annat som skulle kunna fungera som säkerhet för en långivare. De flesta vattenbruksföretag ligger i glesbygd, vilket gör att värdering på fastigheter är relativt låg och de förväntade prisökningarna på fastigheter är små eller inga alls.</P> <P class="p69 ft7">Eftersom vattenbruk är en relativt liten bransch är kunskapen om branschen ofta bristfällig hos de som kan tänkas investera. Tillväxten inom branschen har också varit svag, enligt SCB:s undersökningar, vilket kan göra det ytterligare svårare att attrahera</P> <P class="p380 ft17">108</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft7">kapital. Det är snarare till riskkapitalbranschen eller till etablerade vattenbruksföretagare i andra länder som svenska vattenbruksföretagare kan vända sig för att få tillgång till kapital för investeringar, än till det traditionella bankväsendet.</P> <P class="p43 ft7">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> skedde en expansion av vattenbruket i Sverige. Ett flertal etableringar skedde dock med dåliga odlingslägen och bristande entreprenörskap i en cyklisk marknad, vilket medförde att dessa misslyckades och gick i konkurs. Det kan tänkas att dåliga erfarenheter från de som då investerade i vattenbruksföretag lever kvar.</P> <P class="p210 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Marknad</SPAN></P> <P class="p205 ft7">Grunden för marknaden är en fungerande kontakt mellan säljare och köpare. Den svenska matfiskodlingen under 1980- och <NOBR>90-talen</NOBR> inriktade sig initialt på export och då framförallt till den japanska marknaden. Om denna ensidiga inriktning mot export var ett resultat av eller orsaken till att det aldrig kom att etableras en fungerande länk mellan svensk fiskodling och den svenska dagligvaruhandeln är svårt att säga. Faktum är att idag har exporten till Japan bytts ut mot en export av svensk odlad fisk till Finland. Den svenska dagligvaruhandeln hämtar huvuddelen av sina produkter från den norska fiskeindustrin. En av de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna för den norska fiskodlingen har varit att de har byggt upp en professionell distribution och säljfunktion. De agerar därigenom såsom andra leverantörer till dagligvaruhandeln, vilket har varit avgörande även för deras export. Idag är även flertalet av de svenska fiskhandelsgrossisterna norskägda.</P> <P class="p381 ft7">Andra uppenbara problem i detta sammanhang är den geografiskt spridda verksamheten och det förhärskande produktionsmönstret med säsongvis slakt. Även den sammantaget relativt låga volymen fisk producerad i det svenska vattenbruket och de relativt små företag som verkar inom vattenbruksnäringen kan vara orsaker till svårigheterna att skapa professionella distributions- och säljfunktioner.</P> <P class="p382 ft17">109</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft10"><SPAN class="ft10">6.3.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">EU-stöd</SPAN></NOBR></P> <P class="p215 ft7">Investeringar kan också ske med stöd från den Europeiska fiskerifonden (EFF), där <NOBR>EU-medel</NOBR> finansierar hälften av den offentliga insatsen. Den nuvarande programperioden sträcker sig mellan <NOBR>2007–2013.</NOBR> Under övergången från föregående programperiod inom Fonden för fiskets utveckling (FFU) till den nuvarande har sökande kunna ansöka inom bägge programmen för att sedan bestämma sig om inom vilket program ansökan ska behandlas. Övergångar mellan programperioder kräver relativt stora insatser från myndigheter för att det nya systemet ska komma till stånd.</P> <P class="p69 ft7">För vissa vattenbruksföretag som ansökt tidigt i den nya programperioden har ansökningarna inte blivit beviljade förrän alldeles nyligen, dvs. efter ca två år. Det är naturligtvis olyckligt med förseningar vid övergången till nya administrativa system. När det nya systemet nu är på plats och igång har ansökningar strömmat in i högre grad än beräknat, vilket ansträngt budgeten. Det är därför angeläget att svenska staten skjuter till den nationella medfinansiering som krävs för att kunna nyttja EFF maximalt och att en tillräckligt stor andel avsätts för investeringar i vattenbruket.</P> <P class="p69 ft7">Idag omfattas det svenska programmet för EFF cirka en miljard kronor i offentliga medel vid full medfinansiering. Den svenska delen kan finansieras direkt över statsbudgeten med särskilt avsatta medel till Fiskeriverket eller genom att andra statliga, regionala eller kommunala verksamheter går in med offentliga medel. De offentliga medlen ska i programmet kompletteras av privata medel.</P> <P class="p69 ft7">Det totala behovet av nationell medfinansiering till hela EFF är 450 Mkr. Idag är 200 Mkr avsatta som nationella offentliga medel till Fiskeriverket för medfinansiering, vilket gör att programmet som helhet är kraftigt underfinansierat. Det har gjort att Fiskeriverket har prioriterat medlen för medfinansiering till de områden där det är svårt att få offentlig medfinansiering från annat håll, bland annat har investeringar i vattenbruket som rör produktion därför fått full täckning av svensk medfinansiering.</P> <P class="p47 ft7">Det finns dock en uppenbar risk att den nuvarande tilldelningen av medel till vattenbruk inom det svenska programmet inte kommer att räcka hela stödperioden, ifall alla de kända planerade satsningarna kommer till stånd.</P> <P class="p47 ft8">Andra stödområden som är av intresse för vattenbruket såsom åtgärder av gemensamt intresse, för förbättrade avsättningsmöjligheter eller till pilotprojekt har inte fått del av den nationella</P> <P class="p304 ft17">110</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">medfinansieringen, vilket gör att projekt inom dessa åtgärder måste finna sin medfinansiering på annat håll.</P> <P class="p9 ft7">Den som vill starta en ny verksamhet eller utöka sin befintliga verksamhet får i planeringsstadiet se till flera olika av de förutsättningar som är nödvändiga för expansionen samtidigt. Det innebär att finansieringen måste ske samtidigt som ansökan om tillstånd eller samtidigt som ansökan om <NOBR>EU-stöd</NOBR> lämnas in. I de fall handläggningen av ansökningar om tillstånd eller om stöd drar ut på tiden är det ofta svårt att behålla sina finansiärer. Likaså om finansiärerna är osäkra på utfallet av ansökningarna. Därför är det angeläget att ansökningarna om tillstånd och om stöd kan behandlas skyndsamt.</P> <P class="p377 ft23"><SPAN class="ft23">6.4</SPAN><SPAN class="ft39">Många myndigheter, snåriga regler</SPAN></P> <P class="p65 ft7">För den som enbart bedriver vattenbruksverksamhet är flera olika myndigheter inblandade och flera olika regelsystem styrande för verksamheten. Tillstånd krävs enligt såväl både fiskerilagstiftningen som enligt miljöbalken, dessutom krävs deltagande i fiskhälsokontrollen. När ryggradsdjur är inblandade berörs även djurskyddsregler. Därigenom är såväl Fiskeriverket, Länsstyrelsen, Fiskhälsan FH AB som Jordbruksverket inblandade. Ifall ansökan om tillstånd överklagas blir även förvaltningsdomstolar inblandade.</P> <P class="p13 ft7">För den som dessutom bedriver beredningsverksamhet tillkommer dessutom krav i livsmedelslagstiftningen, då blir antingen Livsmedelsverket eller kommunen inblandad.</P> <P class="p257 ft7">När det gäller avfallet som genereras på fiskodlingar och beredningsanläggningar tillkommer krav som följer av Jordbruksverkets föreskrifter.</P> <P class="p43 ft7">För en liten företagare är det mycket regler att sätta sig in i och hålla sig uppdaterad med, samt många myndigheter att ha kontakt med – utöver alla de andra regler och myndighetskontakter som krävs generellt för alla företagare.</P> <P class="p383 ft17">111</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">6.5</SPAN><SPAN class="ft39">Tillstånd, tillsyn och kontroll</SPAN></P> <P class="p384 ft9">Tillstånd</P> <P class="p223 ft7">Det krävs tillstånd enligt såväl fiskelagen som miljöbalken för att få anlägga och bedriva fiskodling i Sverige. Många av dem som har eller som söker tillstånd upplever att det tar lång tid att få tillstånd för verksamheten. Besluten enligt miljöbalken kan överklagas till förvaltningsdomstol, liksom besluten enligt fiskelagen. Överklaganden enligt miljöbalken hanteras av Miljödomstolen och överklaganden enligt fiskelagen hanteras av länsrätten. Det är stora skillnader i handläggningstider mellan olika länsstyrelser, en stor andel av ärendena tar över ett år att avgöra.</P> <P class="p207 ft7">För att få tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av den tänkta verksamheten. Flera har påtalat för utredningen att man upplever kraven på MKB som väldigt högt ställda och att kostnaden för densamma därigenom blir väldigt hög. Det görs heller ingen skillnad mellan olika storlek av verksamheter.</P> <P class="p47 ft7">I tillståndsprocessen upplever vattenbruksföretagare att de framsteg som gjorts gällande utfodring och foder för att minska närsaltsförlusterna inte kommer fram vid behandlingen.</P> <P class="p91 ft7">De allmänna råd som tagits fram av Naturvårdsverket för vattenbruk är från 1993 och inga nya har tagits fram efter miljöbalkens införande. Det har under senare år skett en stor utveckling inom foderindustrin och utfodringsmetoder vilket gör att de allmänna råden i viktiga delar idag är inaktuella.</P> <P class="p47 ft9"><SPAN class="ft7">I </SPAN>Svenskt vattenbruk – en framtidsnäring <SPAN class="ft7">(Ds 2000:42) påpekas olika tillämpning av lagstiftning på olika länsstyrelser vid tillståndsgivning som ett problem. Tyvärr kvarstår det hindret och en mer likartad tillämpning vore önskvärd. En allmän förstärkning av kompetensen på länsstyrelserna vore också önskvärd avseende den utveckling som har skett inom vattenbruket och dess minskade miljöpåverkan.</SPAN></P> <P class="p49 ft9">Tillsyn och kontroll</P> <P class="p235 ft7">Vid ett flertal tillfällen har det framkommit att vattenbruksföretagare har upplevt att den kommunala tillsynen har stora behov av kompetensutveckling. Vid tillsynsbesök har tjänstemännen haft dålig kunskap om verksamheten och verksamhetsutövaren upplever att de får lära upp tjänstemännen. Den kommunala tillsynen har</P> <P class="p385 ft17">112</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft7">många områden att täcka och vattenbruk är en relativt liten näring, varför det är svårt för många kommuner att ha tjänstemän som har djupare kunskaper i många olika typer av verksamhet. Flera företagare har påpekat att avgiften för tillsynen upplevs som hög när kvaliteten på tillsynsbesöket samtidigt upplevs som låg.</P> <P class="p43 ft7">Eftersom både djurskydd och tillsyn av primärproducenter enligt foder- och livsmedelslagstiftningen har flyttats över till länsstyrelserna vid årsskiftet finns det ännu inga erfarenheter gjorda huruvida denna förändring blir till det bättre. Helt klart är dock att resurser måste till i form av utbildning för att inspektörerna på dessa regionala myndigheter ska kunna hålla en hög kompetens.</P> <P class="p386 ft27"><SPAN class="ft23">6.6</SPAN><SPAN class="ft48">Handläggningstider för prövning av tillstånd för vattenbruksverksamhet</SPAN></P> <P class="p250 ft7">Såväl Naturvårdsverkets undersökning som vår enklare enkätundersökning visar att det finns stor spridning mellan länsstyrelserna i handläggningstider, samt att det kan variera stort mellan olika enskilda ansökningar. Det är olyckligt att handläggningstiderna har en så stor spridning, vilket gör det mycket osäkert för en sökande att i förväg kunna bedöma handläggningstiden. Långa handläggningstider försvårar även finansieringen av investeringarna eftersom osäkerheten om starttidpunkter gör att investerare kan tveka till investeringen som sådan samt att kapital som binds upp under lång tid skapar kostnader för företaget. Det är också otillfredsställande att en så stor andel av ärendena har en handläggningstid överstigande ett år. Det är därför mycket angeläget att handläggningstiderna generellt kortas, samt att spridningen i tid mellan län och enskilda ärenden minskar.</P> <P class="p387 ft23"><SPAN class="ft23">6.7</SPAN><SPAN class="ft39">Vattenbruket en del av fisket</SPAN></P> <P class="p40 ft7">Vattenbruk är en del av den gemensamma fiskeripolitiken inom EU. I Sverige har dock fokus många gånger legat på yrkesfisket och bevarandet av de vilda fiskbestånden.</P> <P class="p9 ft7">Vattenbrukets betydelse för livsmedelsförsörjningen kommer inte fram i den allmänna debatten i Sverige, trots att en så stor andel av den fisk vi äter är odlad. Vid framtagande av statistik och</P> <P class="p372 ft17">113</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">underlag är det inte ovanligt att allt som rör fisk och fiske slås ihop, utan att skillnad görs på de faktiska olikheter som finns mellan fångstfiske och vattenbruk.</P> <P class="p94 ft7">Vattenbruk har också en roll att spela i de planer som finns för att förbättra de vilda bestånden av fisk, till exempel ålodling, stödutsättningar, fisk för sportfiske m.m.</P> <P class="p94 ft7">Inom förvaltningen av fisket har det funnits en stark central styrning då det funnits ett starkt önskemål om att förvalta fiskeflottan och yrkesfiskelicenserna nationellt, medan vattenbruket i högre grad har blivit en regional fråga. Det kan vara en bidragande orsak till att inte vattenbruket och dess potential lyfts fram i större utsträckning</P> <P class="p46 ft7">Vattenbruksverksamhet är en odlingsverksamhet som har större likheter med skogs- och jordbruk än med fångstfiske. Skillnaden bör tydliggöras eftersom förutsättningarna mellan fångstfiske och vattenbruk är så vitt skilda.</P> <P class="p234 ft23"><SPAN class="ft23">6.8</SPAN><SPAN class="ft39">Allmänhetens attityd till vattenbruk</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Allmänhetens attityd till vattenbruk skiljer sig mellan olika delar av landet. I vissa områden välkomnas nyetableringar av företag och möjliga nya arbetstillfällen, medan opinionen i andra delar domineras av en skeptisk inställning och oro för kommande påverkan på närmiljön. I norra Sverige, främst i inlandet, har allmänheten överlag en positiv inställning till fiskodling, medan misstron förefaller vara större i södra Sverige.</P> <P class="p69 ft7">Det är viktigt att den lokale entreprenören har ett gott samarbete och en god dialog med det omgivande samhället. Beroende på lokal opinion kan utfallet av prövningsprocessen bli väldigt olika. Erfarenheter från prövning av vindkraftsetableringar har visat på stora olikheter i förutsättningarna för en fortsatt dialog efter prövningen är avgjord. I de fall där själva prövningen av verksamheten har varit lång och uppslitande kan det ta lång tid att bygga upp ett lokalt förtroende för verksamheten. Ibland kan det även finnas andra konflikter som kommer upp till ytan när det finns ett konkret fall att pröva, exempelvis mellan lokalbefolkning och sommargäster. Det ska samtidigt som detta konstateras understrykas att attityden till vattenbruk varierar mellan olika delar av landet.</P> <P class="p388 ft17">114</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft7">Det är av största vikt att ta människors oro på allvar, särskilt då en verksamhet uppfattas som ett miljöhot eller ett intrång i möjligheterna till naturupplevelser, rekreation och friluftsliv. Därför är det extra viktigt att kunna bemöta frågor från allmänheten med ett gediget och nyanserat faktaunderlag, samt ge möjlighet till dialog.</P> <P class="p42 ft7">Det finns anledning att tro på möjligheten av en förändrad och mer positiv inställning till vattenbruk framöver. Insikten att det traditionella fisket inte längre kan växa och klara en ökad efterfrågan och att många arter redan är överfiskade har under de senaste åren blivit alltmer utbredd. Insikten växer att vattenbruk, bedrivet på rätt sätt, är ett i jämförelse med annan animalieproduktion miljövänligare och klimatmässigt bättre sätt att producera mat. Samtidigt har intresset för mat, och nyttig sådan, vuxit och där har fisk med bland annat högt <NOBR>omega-3</NOBR> innehåll visat sig vara ett ur hälsosynpunkt mycket värdefullt livsmedel. Andra faktorer som är viktiga är en ökad professionalisering bland aktörerna, medvetenhet i branschen om miljöfrågor och den tekniska utvecklingen inklusive foderkvalitet och utfodringsrutiner.</P> <P class="p275 ft7">Attitydproblemet är ett hinder för utveckling som påverkar odlarna, potentiella nya företagare och andra aktörer i branschen. Att få till stånd en ändrad attityd till odling bör nu vara såväl möjligt som önskvärt och få betydande effekt.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">6.9</SPAN><SPAN class="ft39">Osäker statistik över vattenbruket</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Det kan konstateras att statistiken över svenskt vattenbruk är osäker. Olika källor redovisar olika siffror över produktionens omfattning. Orsaken till osäkerheten och underlaget till de olika uppgifterna är svårt att sätta sig in i. Osäkerheten i statistiken gör att bilden av näringen blir diffus. Det blir också svårt att peka på vad som faktiskt sker och vilken omfattning verksamheten faktiskt har.</P> <P class="p220 ft7">SCB och Fiskeriverket publicerar årligen officiell statistik över vattenbruket. Här har uppgifterna om produktion av matfisk legat relativt stabilt under ett flertal år, för att under 2007 sjunka till den lägsta på 20 år. Fiskhälsan FH AB har i sina kontakter med odlarna fått fram uppskattningar över produktionen som är klart högre än SCB:s siffror.</P> <P class="p13 ft7">Den totala fiskodlingen i landet var enligt SCB 2006 totalt 7 829 ton, medan Fiskhälsan FH AB redovisar uppgifter på 10 342</P> <P class="p372 ft17">115</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">ton. Fiskhälsans uppgifter är över 30 % högre än SCB:s uppgifter, vilket skapar en osäkerhet om den faktiska omfattningen av produktionen. Det gör det också svårt att avläsa trender när det finns en så pass stor osäkerhet i statistiken.</P> <P class="p47 ft7">Länsstyrelserna har en gemensam databas över vattenbruksföretag, vilken dock inte är komplett. Därför är det inte heller lätt att ta fram uppgifter över hur många tillstånd och den totala omfattning som faktiskt är tillståndsgiven redan. Det vore önskvärt att databasen fylldes med alla aktuella tillstånd samt alla odlingar i drift.</P> <P class="p267 ft23"><SPAN class="ft23">6.10</SPAN><SPAN class="ft90">Avsaknad av fiskforskning</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Sverige har tidigare varit en ledande nation inom fiskforskning och har genom utvecklingen av metoder inom kompensationsodling starkt bidragit till att bygga upp dagens odlingsmetoder för laxfisk, inklusive det norska vattenbruket. Faktum är att ett av världens idag största fiskfoderföretag startade i Sverige av <NOBR>Alfa-Laval</NOBR> (senare ägd av Astra) och till bara för några år sedan hade man kvar sin ursprungliga industrifastighet i Södertälje. Ewos köptes sen upp av Finska socker och är idag ägt av Norska Statkorn, förutom en mindre del som såldes till det danska familjeföretaget Aller Aqua.</P> <P class="p47 ft7">I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> gjordes en statlig satsning på forskning inom vattenbruk och institutionen för Vattenbruk inrättades vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Sedan slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> med en avtynande svensk matfiskodling har Sverige halkat efter och den forskning med relevans för vattenbruket som för närvarande bedrivs utgörs av de sista resterna av denna nu 20 år gamla satsning. Avelsprogrammet för röding är det bästa exemplet på en sådan återstående aktivitet.</P> <P class="p46 ft7">Institutionen för Vattenbruk är idag sammanslagen med Institutionen för Viltekologi och heter Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, vid SLU. Erfarenheter från Norge säger att en av de faktorer som starkast bidragit till att utveckla dess vattenbruk har varit satsningar på forskning och nära anknytning mellan näringen och forskning.</P> <P class="p69 ft7">Om målet att utveckla ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart vattenbruk med en avsevärt större volym än dagens ska nås krävs en större satsning på forskning och utveckling (FoU). Det behövs forskning som möter såväl akuta kunskapsbehov som långsiktigt</P> <P class="p279 ft17">116</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">utvecklingsarbete. Den låga forskningsaktivitet som har gällt de senaste femton åren kan inte på långt när anses vara tillräcklig för att näringen ska utvecklas på önskat sätt. Uppenbart är även att näringen med dess nuvarande volym är för svag för att själva svara för FoU.</P> <P class="p41 ft7">Forskare som utredningen har talat med uppger enstämmigt att det under lång tid varit utsiktslöst att söka medel till vattenbruksrelaterad forskning från vetenskapsråden. Medel från Europeiska Fiskerifonden är svåra att erhålla genom krav på nationell medfinansiering och att medlen inte i första hand är avsedda för forskning. Den forskning som idag trots allt utförs sker i stor utsträckning genom deltagande i internationella projekt exempelvis EU:s ramprogram och interregionala fonder. Även här hämmas forskarna av krav på svensk medfinansiering. Initiering och koordinering av internationella projekt är svårt för svenska forskare att arbeta med då detta i praktiken ställer krav på fasta resurser.</P> <P class="p66 ft7">Det kan konstateras att brist på forskningsresurser har varit ett hinder för vattenbruksforskningen och därmed näringens utveckling i Sverige. Att inte tillräckliga resurser anslås till nationell medfinansiering försvårar dessutom förutsättningarna för att få del av <NOBR>EU-medel.</NOBR> En konsekvens har även blivit att nyrekryteringen till detta forskningsområde har avstannat.</P> <P class="p43 ft7">De resurser som ändå kunnat uppbådas har dessutom varit kortsiktiga. Detta har medfört att verksamheter som krävt uthålligt utvecklingsarbete, exempelvis utveckling av nya arter, inte har kunnat utföras i den omfattning som varit önskvärt.</P> <P class="p9 ft7">Forskning för vattenbrukets behov behöver tillgång till åtminstone en försöksanläggning där försök i större skala kan genomföras. Fiskeriverkets anläggning Kälarne ger dessa möjligheter. Arbete med att överföra stationen till nya ägare pågår för närvarande och förhoppningsvis får verksamheten en långsiktig lösning. Om frågan inte kan lösas på ett positivt sätt skulle ett nytt allvarligt hinder uppstå för vattenbruksforskning och annan associerad verksamhet som avel.</P> <P class="p221 ft7">Överföring av ny kunskap och resultat från forsknings och utvecklingsverksamhet är av stor betydelse för att näringen snabbt ska kunna omsätta dessa i den praktiska verksamheten. Det saknas idag effektiva kanaler för en sådan överföring.</P> <P class="p43 ft8">I den senaste forskningspropositionen ges förutsättningar att komma tillrätta med de mest grundläggande hindren för att få igång forskningen. För det längre perspektivet är det av vikt att</P> <P class="p389 ft17">117</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft7">resurser används till att skapa kontinuitet genom rekrytering av nya forskare.</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft23">6.11</SPAN><SPAN class="ft90">Avel</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Ett systematiskt urvalsarbete finns inom svensk matfiskodling för närvarande endast för röding. Detta avelsprogram har emellertid hämmats av resursbrist och därför dragits ned till en mininivå som inte klarar av att fullt ut försörja en växande näring med odlingsmaterial.</P> <P class="p46 ft7">Ett nationellt urvalsbaserat regnbågsavelsprogram har funnits men på grund av resursbrist och konstaterad smitta lades det ner. Ett par odlingar bedriver regnbågsavel med metoder som syftar till att undvika inavel. Svårigheter att bedriva avelsprogram i Sverige för regnbåge är till viss del beroende av att näringen är splittrad i frågan. För att säkra tillgången på sättfisk av god kvalitet och därigenom förebygga ett hinder för utveckling av regnbågsodling bör förutsättningarna för ett avelsprogram och alternativa lösningar granskas.</P> <P class="p48 ft7">Ett hinder för några fiskarter med potential inom odling är att idag saknas möjligheter till kontrollerad reproduktion. För att dessa ska få en framtid inom odling måste metoder för kontrollerad reproduktion tas fram så att anpassning till odlingsmiljö (domesticering) kan ske och avelsprogram inledas. Hela denna process tar flera fiskgenerationer i anspråk och är en av anledningarna till att utveckling av nya arter tar lång tid.</P> <P class="p390 ft27"><SPAN class="ft23">6.12</SPAN><SPAN class="ft91">Utbildning, vattenbrukarnas kompetens och rekrytering av personal</SPAN></P> <P class="p223 ft7">Vattenbrukarnas kompetens varierar. Det finns idag anläggningar som vuxit stegvis och som drivs av personal vars kompetens behöver förbättras för att effektivt kunna driva stora anläggningar. Stora anläggningar måste också skötas med högsta möjliga säkerhetsnivå vad gäller miljö, rymningar och smittskydd.</P> <P class="p47 ft7">Flera av de som driver vattenbruksanläggningar har påpekat svårigheten att rekrytera kvalificerad personal. Lärlingsplatser skulle kunna vara ett sätt att kunna finna rätt personal. Samtidigt går utvecklingen inom näringen fort och det behövs mer och mer</P> <P class="p279 ft17">118</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">utbildning för att driva fiskodling på ett bra sätt. Även möjlighet till kontinuerlig kompetenshöjning för de som arbetar inom odlingen är därför viktig.</P> <P class="p9 ft7">Odlingsverksamheten omfattar djurhållning, livsmedelshantering, odlingsteknik och ekonomi. Kvaliteten på skötseln av en odlingsanläggning har stor betydelse för omfattningen av miljöpåverkan. Inom dessa områden måste överlag kunskapsnivån höjas men detta behövs även för att näringen ska tillgodogöra sig och omsätta ny utveckling och forskningsresultat.</P> <P class="p9 ft7">I nuläget finns alltså brister i kompetens- och utbildningsnivån, men det finns även en brist i utbudet av utbildning. Tidigare fanns ett antal naturbruksgymnasier som erbjöd utbildning i vattenbruk men under näringens stagnation på <NOBR>1990-talet</NOBR> avvecklades så gott alla dessa utbildningar. På eftergymnasial nivå ges viss utbildning vid SLU. Möjlighet till fortbildning av personal i form av korta fristående kurser är mycket begränsad.</P> <P class="p225 ft7">De långa handläggningstiderna vid prövning av vattenbruksverksamhet samt skillnaderna i prövningstid tyder på att det bland den myndighetspersonal som handlägger vattenbruksärenden finns bristande kunskaper om vattenbruket. Det har även framkommit synpunkter på tillsynen, där vattenbruksföretagare upplever att de för en låg kvalitet i tillsynsbesöket. En förbättring i det avseende skulle ge möjligheter till snabbare och säkrare hantering av ansökningar och kontroller.</P> <P class="p13 ft7">Utredningen konstaterar att bristande utbildningsnivå och brister i utbildningsutbud utgör hinder för utveckling av svenskt vattenbruk. Näringens få utövare i Sverige gör att det finns svårigheter att skapa utbildningsmöjligheter. Samarbete med våra nordiska grannländer kan vara en möjlighet.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">6.13</SPAN><SPAN class="ft90">Kommunernas vattenplanering</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Konkurrens om utrymme mellan olika intressen är olika stort beroende på var man befinner sig i landet. Längs kusterna är det en stor konkurrens, inte minst längs västkusten där musselodlingen är förlagd. Utrymmet behöver delas med fast- och fritidsboende, det rörliga friluftslivet, båttrafik och sjöfart m.fl. I andra delar av landet är det sjöar och vattenmagasin som kan komma i fråga för vattenbruk.</P> <P class="p391 ft17">119</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft7">De svenska kommunerna har hittills endast i liten utsträckning genomfört kommunal planering av sina vatten eller har inte tagit upp vattenbruket som en intressent till vattenresurserna. Inför framtiden är det viktigt att kommunernas och de nya vattenmyndigheternas förvaltning av vattenresurserna samordnas.</P> <P class="p392 ft27"><SPAN class="ft23">6.14</SPAN><SPAN class="ft91">Hinder för utveckling av ostron- och musselnäringen</SPAN></P> <P class="p268 ft9">Är ostronplockning en del av fiskerinäringen?</P> <P class="p223 ft7">Plockning av vilda ostron innebär inget traditionellt brukande, vilket kan tala för att det är att betrakta som fiske. När en teknik med odling av ostron blir verklighet kan det däremot betraktas som vattenbruk. I Europa redovisas ofta ostronfångster i vattenbruksstatistiken, vilket också talar för att det ska betraktas som en del av vattenbruket. Det är dock viktigt att frågan avgörs huruvida brukandet av resursen ostron är att betrakta som vattenbruk eller yrkesfiske.</P> <P class="p290 ft7">Utredningen anser att företag som hanterar ostron bör behandlas på samma sätt som övriga företag som hanterar fisk eller musslor. Om företaget plockar vilda fritt levande ostron så bör verksamheten betraktas som fiskare och när det handlar om odling som vattenbrukar. Det följer i så fall den distinktion som utredningen har gjort i övrigt i utredningen. I fiskelagen definieras fiske, men inte vattenbruk. Ett förtydligande genom att införa en definition av vattenbruk bör kunna avhjälpa problemställningen.</P> <P class="p49 ft9">Problem med avtal med vattenägare</P> <P class="p235 ft7">Efterfrågan är idag så stor på vilda ostron att ytterligare områden krävs för att inte man skall tömma de befintliga bankarna som måste kunna återhämta sig och reproducera.</P> <P class="p94 ft7">Det har påtalats flera svårigheter som kan uppstå vid avtalsskrivande med vattenägare. I vissa fall är vattenägarna sommargäster som inte har någon större förståelse för verksamheten eller har några behov av inkomster från arrende. De kan också vara ett flertal intressenter som har svårt att komma överens sinsemellan.</P> <P class="p393 ft17">120</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p1 ft21">Hinder för svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft9">Toxinkontrollen</P> <P class="p250 ft7">Toxinkontrollen är av yttersta vikt för att kunna garantera säkra produkter till konsumenten och därmed av yttersta vikt för att kunna säkra en tilltro till näringen. Kostnaden för att öppna områden för skörd riskerar att bli hög om eller när toxinkontrollen flyttas över på näringen. För 2009 har Livsmedelsverket gjort omdisponeringar i sin budget på 1,5 Mkr för att täcka kostnaden för bakterie- och toxinkontrollen för musslor. Det innebär dock inte att finansieringen är löst långsiktigt. Kostnaden är svår att förutsäga eftersom antalet prover beror på hur situationen ser ut det aktuella året. Om proverna ligger nära gränsvärdet krävs mer provtagning än om proverna ligger på en stabil låg nivå.</P> <P class="p12 ft7">En näring under uppbyggnad klarar inte att själv bära alla dessa kostnader. Dessutom skulle en alltför snabb överföring av hela kostnaden på näringen innebära en betydande försämring av näringens konkurrensförmåga.</P> <P class="p394 ft9">Musslornas miljöeffektivitet bör tas till vara</P> <P class="p280 ft7">Musselodlingens positiva miljöeffekt bör lyftas fram på ett nationellt plan. Den miljötjänst som musselodlingarna utför bör på något sätt värderas. Sverige lägger idag ner stora resurser för att minska utsläppen av fosfor och kväve och en viss andel av resurserna skulle kunna satsas på att genom musselodlingar ta upp närsalter från havet.</P> <P class="p221 ft8">Naturvårdsverkets utredning med förslag på handel med utsläppsrätter för fosfor och kväve kan vara en väg att bättre ta tillvara musslornas näringsämnesupptag.</P> <P class="p395 ft9">Mellanlagringsområden</P> <P class="p65 ft7">Ett sätt att hålla nere på kostnaderna är att det går att skapa områden där man kan lägga ostron eller musslor för mellanlagring (återutläggningsområden) innan skörd. Idag ger inte Fiskelagen dessa möjligheter. En möjlighet är att skapa karantänsområden för ostron som finns i yttre skärgården där mindre risk för exempelvis avloppspåverkan och landvattentillrinning föreligger och där man kan plocka ostron från stängda områden och deponera.</P> <P class="p396 ft17">121</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p397 ft8">Musselodling i Bohuslän. De blå tunnorna håller särskilda rep flytande i vattenmassan, vid vilka blåmusslorna sätter sig fast och växer till.</P> <P class="p0 ft7"><SPAN class="ft9">Foto: </SPAN>Fia Staffan.</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GXB326/GXB326118x1.jpg" style="width:472px;height:316px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p398 ft8">Matfiskodling vid Slussfors i Västerbotten. Nätkassarna som håller fisken ligger utmed bryggorna. Utfodringen sker automatiskt och styrs av ett särskilt program som anpassar fodermängderna till fiskens antal, ålder och storlek.</P> <P class="p0 ft7"><SPAN class="ft9">Foto: </SPAN>Anders Kiessling.</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p399 ft76"><SPAN class="ft6">7</SPAN><SPAN class="ft75">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN></P> <P class="p400 ft8"><SPAN class="ft25">Utredningens förslag: </SPAN>En handlingsplan upprättas och genomförs av regeringen och berörda myndigheter.</P> <P class="p401 ft23"><SPAN class="ft23">7.1</SPAN><SPAN class="ft39">Nationell strategi</SPAN></P> <P class="p250 ft7">Idag saknas en nationell strategi för det svenska vattenbrukets utveckling. Regering och riksdag markerar därför att vattenbruket är en viktig framtidsnäring med stor utvecklingspotential. Vattenbruket är en jämförelsevis miljövänlig grön näring som producerar mat av hög kvalitet och skapar viktig sysselsättning på landsbygden, inte minst i glesbygd. Likaså spelar vattenbruket en betydelsefull roll för såväl fiskevården, yrkesfisket och fisketurismen som för sportfiskets utveckling.</P> <P class="p43 ft7">Strategiska mål läggs fast av regering och riksdag i syfte att utforma en mer heltäckande nationell strategi för ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart vattenbruk. Med en målmedveten strategi skapas förutsättningar för att vattenbruket kraftigt kan växa och samtidigt utvecklas till den mest miljövänliga och klimatsmarta animalieproducerande näringen. En nationell strategi för vattenbruket ska främja näringens lönsamhet och konkurrenskraft inom hållbara ekologiska ramar och samtidigt medverka till regional utveckling.</P> <P class="p67 ft7">Den nationella strategin syftar även till att modernisera och förändra attityden till vattenbruk i positiv riktning hos allmänhet och myndigheter. En tydligare markering görs av att vattenbruket är en egen näring inom den gemensamma fiskeripolitiken.</P> <P class="p402 ft17">125</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft17">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">7.2</SPAN><SPAN class="ft39">Samordning</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Fiskeriverket ges förstärkt uppdrag att arbeta med vattenbruksfrågor och främja näringens utveckling. Ett samordningskansli inrättas vid verket med uppgift att samordna berörda myndigheter och organisationer på vattenbrukets område. Jordbruksdepartementet bör samtidigt ge vattenbruksfrågor högre prioritet.</P> <P class="p94 ft8">Ett särskilt vattenbruksråd för samverkan mellan berörda myndigheter och näringen inrättas.</P> <P class="p91 ft7">De ”allmänna råd” för vattenbruk som togs fram 1993 uppdateras – vilket i fortsättningen ska ske kontinuerligt.</P> <P class="p91 ft7">En webbportal startas för att förmedla aktuella allmänna råd, information, statistik, aktuell forskning och nyheter på vattenbruksområdet. Samordningskansliet vid Fiskeriverket ges i uppdrag att ansvara för webbportalen i nära samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Fiskhälsan FH AB och näringen (Vattenbrukarnas Riksförbund, skaldjursodlarna, rödingodlarna med flera).</P> <P class="p47 ft7">En särskild funktion för rådgivning på vattenbruksområdet inrättas, knuten till webbportalen. Denna utvecklas på detta sätt till ett informationscentrum för vattenbruksfrågor.</P> <P class="p47 ft7">Statistiken på vattenbrukets område är idag otillförlitlig och svåröverskådlig. Fiskeriverket ges därför i uppdrag att samordna och förbättra statistikinhämtningen så att den blir aktuell, enhetlig och heltäckande. Det nationella vattenbruksregistret överförs till samordningskansliet vid Fiskeriverket och görs tillgängligt för forskare. Länsstyrelserna ges i uppdrag att kontinuerligt inrapportera såväl nya tillstånd som ändringar i befintliga tillstånd till det nationella vattenbruksregistret.</P> <P class="p403 ft23"><SPAN class="ft23">7.3</SPAN><SPAN class="ft39">Regelförenkling och minskad byråkrati</SPAN></P> <P class="p50 ft7">”En dörr in” införs vid ansökan om tillstånd för vattenbruk. En myndighet, förslagsvis länsstyrelsen i det aktuella länet, samordnar ärendet med övriga berörda myndigheter. Lagstiftningen ses över för att förenkla och förkorta handläggningstiderna. Behandlingstiden för en tillståndsansökan bör inte överstiga 6 månader.</P> <P class="p47 ft8">Ansvaret för tillsyn av vattenbruk överförs till regionala inspektörer som är specialiserade på näringen och kan upprätthålla</P> <P class="p279 ft17">126</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p1 ft21">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">god kompetens på området och göra likvärdiga bedömningar. Detta innebär att inspektörernas ansvarsområde blir större än dagens län. Inspektörerna kan lämpligtvis vara placerade vid endast några av länsstyrelserna. Ansvaret för kontrollen av tvåskaliga blötdjur, såväl för fiske som för odling, bör samlas hos Länsstyrelsen i Västra Götaland. Detta innebär att Livsmedelsverkets toxin- och bakterieövervakning flyttas till regional nivå.</P> <P class="p43 ft7">Avgifterna för kontroller bör förändras i syfte att göra vattenbrukets kostnader mer likvärdiga med övriga gröna näringar (vad gäller djurhållning). Ett i huvudsak riskbaserat avgiftssystem utarbetas, där ett ökat inslag av egenkontroll ingår.</P> <P class="p9 ft7">Vid den översyn av fiskelagen som pågår (Fiskelagsutredningen Jo 2007:03) bör de avsnitt som rör vattenbruk samlas i ett särskilt kapitel. I likhet med den norska lagstiftningen bör en portalparagraf om vattenbruket föras in, där det klargörs att lagen syftar till att en konkurrenskraftig näring med betydelse för utvecklingen på landsbygden inom miljömässigt acceptabla former ska utvecklas, ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk. En ny fiskevårdslag bör även i titeln innehålla ordet vattenbruk, till exempel ”Lagen om fiskevård och vattenbruk”.</P> <P class="p12 ft7">Regeringen arbetar för närvarande med att se över dagens regelverk för företagen i syfte att banta detta med minst 25 procent till 2010. Denna översyn kommer att underlätta även för vattenbruksnäringen.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">7.4</SPAN><SPAN class="ft39">Förbättrad planering</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Förstärkt uppdrag till kommuner, län och regioner att i översiktsplaneringen peka ut lämpliga lokaliseringar för olika typer av vattenbruksverksamhet. Boverket ges i uppdrag att stödja kommunerna i detta arbete. <NOBR>ECALA-projektet</NOBR> i Jämtland är i detta sammanhang ett intressant pilotprojekt.</P> <P class="p13 ft7">En nationell översikt av vilka områden som är av riksintresse för vattenbrukets olika delbranscher utarbetas av berörda myndigheter. De eventuella lagändringar som krävs för detta genomförs. På sikt bör ett system med licenser efter norsk förebild övervägas i de områden som utpekas som riksintressanta.</P> <P class="p43 ft7">Statens Fastighetsverk får i uppdrag att redovisa vilka av de vattenområden verket förvaltar som kan disponeras för utveckling av vattenbruk, främst mussel- och ostronnäringen.</P> <P class="p372 ft17">127</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft17">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft7">En samordning sker mellan kommunernas och vattenmyndigheternas förvaltning av vattnen.</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft23">7.5</SPAN><SPAN class="ft39">Förbättrad miljöuppföljning</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Uppföljningen av miljöövervakningen behöver förbättras. SLU ges därför i uppdrag att övervaka och analysera vattenbrukets miljöeffekter.</P> <P class="p94 ft7">En standardmodell, anpassad till nordiska förhållanden, för beräkning av närsaltsbelastning tas snarast fram gemensamt av berörda parter (Naturvårdsverket, SLU, näringen m.fl.). Projektet ECALA (Ecosystem approach for limnic aquaculture), som utgår från den norska <NOBR>MOM-metoden</NOBR> är ett i sammanhang intressant pilotprojekt.</P> <P class="p48 ft7">Miljöövervakningen samordnas med vattenmyndigheternas förvaltning av vatten.</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft23">7.6</SPAN><SPAN class="ft39">Marknadsföring och information</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Näringen uppmanas att, tillsammans med branschen i övrigt, genomföra en femårig informationssatsning om fördelarna med odlad fisk, musslor och ostron. Satsningen stöds ekonomiskt av samhället.</P> <P class="p46 ft7">Åtgärder vidtas för att säkra en fungerande logistik och kontinuitet i leveranserna av vattenbrukets produkter. Fiskeriverket ges i uppdrag att samla företrädare för berörda organisationer och branscher för analys och genomgång av marknadsförutsättningarna. Syftet är att överväga om näringen behöver vidta nya åtgärder för att säkra samordnade och kontinuerliga leveranser.</P> <P class="p94 ft7">Eldrimner, nationellt centrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling, ges i uppdrag att – som en del i förverkligandet av visionen om Matlandet Sverige – ge råd och stöd till vattenbrukare som vill vidareförädla sina produkter.</P> <P class="p47 ft7">Förutsättningarna prövas för att etablera en ”virtuell börs” (elektronisk auktion) för vattenbruksprodukter.</P> <P class="p404 ft17">128</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p1 ft21">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft23"><SPAN class="ft23">7.7</SPAN><SPAN class="ft39">Kvalitetssäkring och certifiering</SPAN></P> <P class="p40 ft7">Näringen uppmanas att överväga att lansera ett gemensamt varumärke för och certifiering av miljö- och klimatvänliga svenskproducerade vattenbruksprodukter. I första hand bör några av de redan existerande öppna produktstandarderna som är föremål för certifiering och där certifieringsföretagen är föremål för ackreditering användas. Framtagande av kvalitetsstandarder, liknande de som finns för norsk lax, bör övervägas. Branschriktlinjer utarbetas för att underlätta certifieringsarbetet.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">7.8</SPAN><SPAN class="ft39">Utbildning och kompetensutveckling</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Som ett första steg satsas på kompetensutveckling av aktiva vattenbrukare och handläggare av vattenbruksfrågor. Ett särskilt ”odlarkörkort” (kunskapsbevis för vattenbruk) bör införas. Beviset införs successivt och är åtminstone initialt frivilligt. Man bör därefter följa utvecklingen i Norge, där man sedan årsskiftet har infört krav om certifierad utbildning i djurvälfärd för all personal som arbetar med odlad fisk.</P> <P class="p43 ft7">Som ett andra steg skapas en yrkesutbildning för blivande vattenbrukare (på gymnasienivå och komvux), gärna i samverkan med våra nordiska grannländer, främst Norge. Samverkan breddar studentunderlaget, lärarkompetensen och praktikmöjligheterna. Ett positivt exempel på vad detta kan innebära är den utbildning som planeras av Jämtlands institut för landsbygdsutveckling, JiLu, i samverkan med SLU, distriktshögskolan i <NOBR>Nord-Tröndelag,</NOBR> Hint, och Vals vidaregående skole i Kolvereid.</P> <P class="p12 ft7">Det tredje steget är en akademisk vattenbruksutbildning. Arbetet för att utveckla denna utbildning fortsätter i samverkan med övriga nordiska länder, med det samnordiska organet NOVA som motor. Den högre utbildningen samordnas med utbildningen på gymnasienivå för att säkerställa samordningsvinster. Exempelvis planeras redan en eftergymnasial bachelorutbildning (motsvarande lantmästare) på högskolenivå i samverkan med Norge. En liknande utbildning med inriktning på musslor, ostron och kräftor bör förverkligas i samverkan mellan berörda lärosäten. På så sätt säkerställs ett direkt informationsflöde mellan forskning, utveckling och högre utbildning.</P> <P class="p405 ft17">129</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft17">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft7">En svensk master i vattenbruk är redan idag ett pilotprojekt inom NOVA. Utbildningen i vattenbruk vid SLU fortsätter och utvecklas.</P> <P class="p406 ft23"><SPAN class="ft23">7.9</SPAN><SPAN class="ft39">Forskning och utveckling</SPAN></P> <P class="p407 ft7">Statens satsning på vattenbruksforskning stärks, eftersom det handlar om ett för framtiden strategiskt område. Fortsatt och utökad forskning samt utveckling behövs exempelvis när det gäller foder, genetik, fiskhälsa och fisksjukdomar, teknikutveckling, vattenbrukets miljökonsekvenser och näringsämnenas kretslopp. Forskning och utveckling ska avse såväl näringens kortsiktiga behov av tillämpad forskning som samhällets mer långsiktiga mål.</P> <P class="p408 ft7">Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk. Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter. SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet.</P> <P class="p408 ft8">Särskilda medel för vattenbruksforskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier.</P> <P class="p409 ft23"><SPAN class="ft23">7.10</SPAN><SPAN class="ft90">Avel</SPAN></P> <P class="p407 ft7">Statligt finansiellt stöd satsas för att säkra tillgång till odlingsmaterial av hög kvalitet tills näringen själv kan svara för detta. Det framgångsrika avelsprogrammet för röding fortsätter och utvecklas vid fiskerianstalten i Kälarne. Förutsättningarna för att i närtid starta ett nationellt avelsprogram för regnbåge undersöks. På sikt kan även avelsprogram för abborre, gös, sik och kräftor bli aktuella.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">7.11</SPAN><SPAN class="ft90">Förbättrad kapitalförsörjning</SPAN></P> <P class="p407 ft7">Offentlig medfinansiering till Europeiska fiskerifonden och övriga strukturfonder säkras. Fiskeriverket ges i uppdrag att uppskatta det kommande investeringsbehovet inom vattenbruksnäringen för att ge ett bra underlag för att beräkna behovet av medfinansiering.</P> <P class="p410 ft17">130</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td147"><SPAN class="p1 ft21">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft7">Generellt förbättrad tillgång till riskkapital för företagande på landsbygd (särskilt glesbygd) är nödvändig. Statliga räntegarantier för investeringar i vattenbruk införs. Almi företagspartner uppmanas att särskilt uppmärksamma vattenbruksföretagens behov av riskkapital.</P> <P class="p220 ft7">Även privata riskkapitalbolag, typ det nybildade Ekonord för gröna näringar, kan ge näringen bättre möjligheter att få tillgång till riskkapital. Vattenfalls dotterbolag Inlandskraft, som går i borgen för olika företags lån, kan också vara en värdefull samarbetspartner för vattenbruksföretag. Det samma kan gälla en anslutning till kreditgarantiföreningar i de delar av landet där sådana finns.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">7.12</SPAN><SPAN class="ft90">Samverkan med EU och övriga grannländer</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Möjligheterna till att utveckla samarbete med grannländerna när det gäller utbildning och forskning undersöks och tas till vara (jmf 7.8). Samarbetet inom Nordiska rådet och EU på vattenbruksområdet utvecklas. Målsättningen ska vara att till fullo nyttja de akvatiska resurserna inom ekologiskt hållbara ramar för en högkvalitativ bärkraftig matproduktion.</P> <P class="p13 ft7">Sverige deltar aktivt i EU:s kommande strategi för en hållbar utveckling av vattenbruksnäringen i Europa. Det svenska ordförandeskapet hösten 2009 bör användas för ett offensivt agerande för att utveckla och stärka ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart vattenbruket i Europa. Detta lyfts särskilt fram i den pågående översynen av den gemensamma fiskeripolitiken och i EU:s pågående arbete med en ny vattenbruksstrategi.</P> <P class="p411 ft93"><SPAN class="ft23">7.13</SPAN><SPAN class="ft92">Särskild utredning för framtidens kompensationsodling</SPAN></P> <P class="p219 ft7">Sedan den stora utbyggnadsepoken inom svensk vattenkraft på 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> är kraftbolagen ålagda att kompensationsodla fisk, främst lax och havsöring. Det kan diskuteras om utsättningar i den omfattning som sker idag är det mest effektiva och hållbara sättet att använda de resurser kraftbolagen är ålagda att satsa för att kompensera vattenkraftens skador på fisket.</P> <P class="p13 ft7">En särskild utredning bör därför se över kompensationsodlingen för att fastställa syfte och mål för den framtida</P> <P class="p372 ft17">131</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft17">Handlingsplan för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p373 ft7">verksamheten. Utvärderingsmetoder bör tas fram. Bevarandeaspekter bör belysas brett, inklusive de effekter kompensationsodling har eller kan få på vilda stammar av lax, öring, ål och andra berörda arter. Sportfiskets intressen bör särskilt beaktas vid utvärderingen.</P> <P class="p412 ft17">132</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <P class="p0 ft6">8 Utvecklingspotential</P> <P class="p187 ft23"><SPAN class="ft23">8.1</SPAN><SPAN class="ft39">Regnbåge</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Regnbåge dominerar vattenbruket i Sverige och har odlats under lång tid. Odlingstekniken för regnbåge är välutvecklad. Arten är genom sin långa odlingshistoria anpassad till odling och etablerad på marknaden.</P> <P class="p220 ft7">Regnbågens odlas i stor omfattning i många länder, inklusive våra grannländer. Därigenom är den utsatt för hård konkurrens vilket pressar lönsamheten och ger små marginaler. Utvecklingen på senare tid karakteriseras av ökat ägande från utlandet av svenska odlingar, större odlingsenheter och att odling nu sker i allt mindre omfattning i havet (Höga Kusten undantaget). Regnbågsodling kommer med stor säkerhet att vara en betydande del av svensk matfiskodling även i framtiden.</P> <P class="p225 ft7">Trots den pressade marknadssituationen borde en ökad generell efterfrågan på odlad fisk på sikt medföra att volymen av regnbåge kan öka också i Sverige. Utrymme för denna ökning finns främst i regleringsmagasinen och i en del näringsfattiga sjöar, dit även större sjöar som Vänern, Siljan och Storsjön kan räknas. En expansion i Östersjön (exklusive Bottenhavet) bedöms vara mer svårhanterlig ur tillståndssynpunkt.</P> <P class="p210 ft23"><SPAN class="ft23">8.2</SPAN><SPAN class="ft39">Röding</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Odling av röding kan ses som en av de mest uppenbara möjligheterna för svenskt vattenbruk att expandera. Efter 20 års utvecklingsarbete finns lämpligt odlingsmaterial, erfarenhet och framförallt ett miljömässigt utrymme i de närsaltutarmade regleringsmagasinen som även håller det kalla vatten som är en förutsättning för odling av denna art. En utbyggnad av rödingodling pågår för närvarande och det är mycket troligt att betydande</P> <P class="p413 ft17">133</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Utvecklingspotential</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">ökning av odlingsvolymen har skett inom några få år. I hur hög grad ökningen kan ske är avhängigt möjligheterna att finna nya marknader utanför Sverige. Lyckas detta har svenskt vattenbruk kunnat skapa en nischart för vilken konkurrensen från andra länder är avsevärt begränsad jämfört med regnbåge.</P> <P class="p47 ft7">Vi bedömer att röding på relativt kort tid, <NOBR>fem-tio</NOBR> år, har förutsättningar att expandera i odling. Goda priser under flera år har medfört intresse av att utöka odlingsverksamheten. Denna utökade odlingsverksamhet sker i kraftverksmagasin i Jämtlands och Västerbottens län. Den tidigare vattenbruksutredningen (Ds 2000:42) förutsåg en expansion av rödingodling, men det var först under 2008 som detta konkretiserades i form av en nyetablerad odling i Malgomajsjön med ett odlingstillstånd av 2000 ton. En viktig del i att expansionen har tagit fart är att nya ägarkonstellationer tillkommit.</P> <P class="p48 ft7">En förutsättning för att expansionen ska lyckas är att rödingen kan etableras på nya marknader. Den lokala och regionala marknaden är för liten för att ta emot de volymer som det nu planeras för. Att utländska aktörer med gedigen erfarenhet av vattenbruksföretagande nu kommit in som delägare och för med sig kunnande och även tillgång till utbyggda distributionssystem för en europeisk marknad kan här vara en viktig positiv komponent.</P> <P class="p48 ft7">En annan väg att gå är att odlare ökar förädlingsgraden i sin produktion och mer bygger sin verksamhet på försäljning av exempelvis rökta eller gravade produkter. Det är därigenom möjligt att driva företag med en mindre volym odlad fisk. I områden med tradition av småskalig matproduktion och med anpassad infrastruktur framstår en sådan utveckling som särskilt möjlig. Exempelvis finns i Jämtlands län både odlingsutrymme (i kraftverksmagasin) och ett påtagligt intresse att utveckla lokal matproduktion.</P> <P class="p403 ft23"><SPAN class="ft23">8.3</SPAN><SPAN class="ft39">Musslor</SPAN></P> <P class="p235 ft7">För musslor finns en stor utvecklingspotential på såväl kort som lång sikt, främst i Bohuslän. Ett samarbete med näringen i Norge har inletts. Kontakter med grossister på kontinenten har etablerats, vilket är värdefullt eftersom huvuddelen av marknaden finns där. Utredningen bedömer att en expansion kan ske med större volymer och fler företag.</P> <P class="p414 ft17">134</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td148"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p1 ft21">Utvecklingspotential</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft7">Musselnäringen kan få en viktig roll i utvecklingen av ett kretsloppssamhälle. Näringsämnen återförs från vattnen i form av ett nyttigt livsmedel, men även i form av djurfoder och jordförbättringsmedel.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">8.4</SPAN><SPAN class="ft39">Ostron</SPAN></P> <P class="p40 ft7">För musslor finns en stor utvecklingspotential på såväl kort som lång sikt. När odlingen av ostron kommer igång bedömer vi att potentialen är ungefär den samma som för musslor. Dykning efter ostron tillsammans med turist- och restaurangverksamhet har också möjligheter att utvecklas.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">8.5</SPAN><SPAN class="ft39">Sättfiskodling</SPAN></P> <P class="p250 ft7">Svenska sättfiskodlingar producerar för matfiskodlingar, men en betydande del av fisken köps av fiskevårdsområden för utsättningar för sport- och turistfisket. Med två avnämarkategorier har denna del av vattenbruket möjlighet att hålla en stabilare ekonomi än rena matfiskodlingar. Marknaden för utsättningsfisk är ofta lokal och någon konkurrens från utlandet förekommer inte.</P> <P class="p225 ft7">För framtiden bör en förväntad växande matfiskodling och en likaså förväntat växande sport- och turistfiskeverksamhet leda till att denna del av vattenbruket kan växa. Under de senaste åren har en förändring skett så att huvuddelen av sättfisk för matfiskodling kommer från ett fåtal specialiserade företag, en förändring som kan förväntas stärkas.</P> <P class="p334 ft23"><SPAN class="ft23">8.6</SPAN><SPAN class="ft39">Kräftor</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Kräftodlingen i Sverige har goda möjligheter att utvecklas på sikt. Omfattningen idag är inte närmare känd, enligt SCB:s statistik odlades endast tre ton kommersiellt förra året men antagligen är den siffran en underskattning av den faktiska omfattningen. Det sker en relativt stor import av kräftor och kräftfisket efter främst signalkräfta är stort. Fiske efter kräfta har inte samma kostnader som den som odlar kräfta och därför är det svårt att få lönsamhet i odling av signalkräfta. En möjlighet att utveckla odlingen av</P> <P class="p415 ft17">135</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Utvecklingspotential</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">flodkräfta finns dock, eftersom priset på flodkräfta jämfört med signalkräfta är dubbelt så högt. Att gräva dammar eller att nyttja befintliga lämpliga vatten för odling är en verksamhet som kan vara ett bra komplement för jordbruksföretag eller andra som har verksamhet på landsbygden. Kräftodling kan också kombineras med upplevelse- och restaurangverksamhet. Det finns en potential för ytterligare verksamheter där kräftfiske kombineras med efterföljande kräftskiva.</P> <P class="p48 ft7">Ett hot mot utvecklingen är olaglig spridning av signalkräftor och därmed kräftpest. Det är viktigt att större insatser görs för att försöka förhindra spridningen av kräftpest och olaglig utplantering av signalkräfta.</P> <P class="p234 ft23"><SPAN class="ft23">8.7</SPAN><SPAN class="ft39">Abborre</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Abborre har ofta framförts som en odlingskandidat för svenskt vattenbruk. Den är välkänd och det finns efterfrågan inom landet och på kontinenten. Framgång med abborre skulle bidra till en diversifiering av en bransch som i övrigt domineras av laxfiskar. Flera biologiska begränsningar gör emellertid att framtiden för odling av denna art är svårbedömd. Dels behöver abborre hög vattentemperatur för tillväxt och dels kan man inte hålla fisken i odling under hela dess livscykel.</P> <P class="p290 ft7">En förutsättning för hållbar odling är att odlare får säker tillgång till odlingsmaterial som genom domesticering och avel anpassats till odling vilket kräver kontrollerad reproduktion. Sannolikt måste odlingsteknik med recirkulation av vatten användas för att hålla temperaturen på en för arten lämplig nivå. Åtskilligt <NOBR>FoU-arbete</NOBR> måste till för att utvärdera förutsättningarna för kommersiell odling av denna art, gärna i samverkan med andra länder.</P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft23">8.8</SPAN><SPAN class="ft39">Gös</SPAN></P> <P class="p235 ft7">I likhet med abborre finns flera biologiska faktorer, exempelvis kannibalism, som i dagsläget begränsar möjligheten av matfiskodling av arten. Utsättning av i odling uppdragna yngel som nyttjas i stödutsättningar i naturvatten är en utvecklingsbar metod. I Sverige lever gösen på nordgränsen av sitt utbredningsområde och tillskott till den naturliga reproduktionen genom utsättningar kan vara ett</P> <P class="p416 ft17">136</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td148"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p1 ft21">Utvecklingspotential</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft7">positivt bidrag från vattenbruket till att hålla insjöfisket av gös levande.</P> <P class="p406 ft23"><SPAN class="ft23">8.9</SPAN><SPAN class="ft39">Sik</SPAN></P> <P class="p40 ft7">En annan möjlig svensk nischart är sik, eftersom även den är en kallvattensart och därmed skulle kunna odlas i samma typer av vatten som röding. Odlingsteknik har tagits fram i Finland och där förekommer idag arten i matfiskodling med en årlig produktion av ca 1 000 ton. I Sverige sker ingen kommersiell matfiskodling av sik idag, men med en kunskapsöverföring av odlingsteknik från Finland vore en viss produktion för den finländska marknaden möjlig.</P> <P class="p417 ft17">137</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <P class="p0 ft6">9 Överväganden</P> <P class="p187 ft23"><SPAN class="ft23">9.1</SPAN><SPAN class="ft39">Nationell strategi</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Framväxten av ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk kräver en tydlig politisk signal om att det handlar om en betydande framtidsnäring med stor utvecklingspotential. Det är därför viktigt att regering och riksdag tydligt tar ställning för vattenbruket som en miljövänlig grön näring, som producerar mat av hög kvalitet och skapar viktig sysselsättning på landsbygden, inte minst i glesbygd.</P> <P class="p226 ft7">I den nationella strategiska planen för fiskerinäringen i Sverige <NOBR>2007–2013</NOBR> beskrivs den svenska strategin för hela fiskerinäringen inom den Europeiska fiskerifonden. Strategin anger målen för den svenska fiskerinäringens utveckling fram till 2013, och anger därmed också målsättningarna för de åtgärder som kommer att genomföras inom ramen för EFF. Den nationella strategiska planen behöver därför införlivas i en samlad nationell strategi för vattenbruket.</P> <P class="p221 ft7">Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar angett att målen för politikområdena <SPAN class="ft9">Djurpolitik</SPAN>, <SPAN class="ft9">Livsmedelspolitik</SPAN>,</P> <P class="p418 ft7"><SPAN class="ft9">Landsbygdspolitik </SPAN>och <SPAN class="ft9">Samepolitik </SPAN>upphör att gälla och istället uttrycks i en gemensam vision ”Bruka utan att förbruka” med tre strategiska inriktningsmål:</P> <P class="p313 ft7"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft37">Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald,</SPAN></P> <P class="p314 ft8"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft45">De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion,</SPAN></P> <P class="p419 ft7"><SPAN class="ft47">-</SPAN><SPAN class="ft37">De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.</SPAN></P> <P class="p420 ft17">139</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">I det fortsatta arbetet med att formulera politiken bör vattenbruket tydligt lyftas fram som en egen näring inom den gemensamma fiskeripolitiken.</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft23">9.2</SPAN><SPAN class="ft39">Samordning</SPAN></P> <P class="p50 ft7">En följd av målsättningen att utarbeta en nationell strategi för vattenbruket och som en del av satsningen på vattenbruket som en egen näring bör myndigheternas arbete inom området samordnas. Utredningen föreslår en förstärkning på Jordbruksdepartementet samt på Fiskeriverket.</P> <P class="p47 ft7">Fiskeriverket har idag ansvar för vattenbruket och vattenbruk ingår som en del av den gemensamma fiskeripolitiken inom EU. Därför bör Fiskeriverket få i uppdrag att inrätta ett samordningskansli för vattenbruk, ett vattenbrukssekretariat. Detta sekretariat bör kompletteras med ett särskilt vattenbruksråd för samverkan mellan berörda myndigheter och näringen.</P> <P class="p47 ft7">I uppdraget ligger också att verka för en näringslivsutveckling inom vattenbruket. Vattenbrukssekretariat bör samla den kompetens som idag finns inom vattenbruk på Fiskeriverket, samt förstärkas med ytterligare personal. Dessutom behöver kompetens som möjliggör framtagande och upprätthållande av en webbportal med aktuell information finnas.</P> <P class="p69 ft7">Instruktionen för Fiskeriverket är ett av instrumenten för regeringen att styra myndighetens verksamhet. Att skriva in ett tydligare uppdrag i instruktionen ger Fiskeriverket uppdraget att verka för en ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk. Inrättandet av ett vattenbrukssekretariat ger Fiskeriverket en utpekad roll som den myndighet som har det övergripande ansvaret för vattenbruket och ger större förutsättningar för berörda myndigheter att samordna sina insatser.</P> <P class="p69 ft7">Under utredningens gång har föreslagits att vattenbruket bör ligga under Jordbruksverket, eftersom det handlar om djurhållning. Även förslag om ett samlat ansvar för levande akvatiska resurser, motsvarande DG MARE inom <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har framförts. Utredningen har dock gjort bedömningen att det bör finnas ett samlat ansvar för den gemensamma fiskeripolitiken.</P> <P class="p47 ft7">Utredningen om ansvar i livsmedelskedjan presenterade i sitt betänkande <A href="http://www.regeringen.se/sb/d/11596/a/119989">SOU 2009:8 </A><A href="http://www.regeringen.se/sb/d/11596/a/119989"><SPAN class="ft9">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion </SPAN></A>förslag på nya</P> <P class="p304 ft17">140</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p1 ft94">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">myndigheter. Om utredningens förslag förverkligas bedömer utredningen att den nya myndighet som efterföljer Fiskeriverket ska ansvara även för vattenbruket och dess utveckling. Däremot bör det övervägas om inte Fiskeriverkets sötvattenslaboratium bör överföras till SLU istället för till Stockholms- eller Uppsala universitet. Vid Sötvattenslaboratoriet bedrivs till betydande del tillämpad forskning som till sin karaktär har större överensstämmelse med den forskning som bedrivs vid SLU.</P> <P class="p13 ft7">De allmänna råd som togs fram av Naturvårdsverket rörande vattenbruk utarbetades före miljöbalkens tillkomst. Efter dess har de inte setts över och uppdaterats. Det har varit en snabb utveckling inom fiskodling och foder till fisk vilket har lett till att påverkan från odlingarna på miljön har minskat det senaste decenniet. Därför behövs uppdaterad information från de centrala verken till prövningsmyndigheterna.</P> <P class="p225 ft7">Likaså finns ett behov av information till allmänheten om vattenbruk. Därför bör en webbportal skapas, där sådan information kan samlas. Informationen kan delas upp på ett lämpligt sätt så att den som söker information lätt kan finna sådant som är av intresse. Information om forskningsprojekt och resultat från forskning kan med fördel också finnas med på portalen.</P> <P class="p43 ft7">Till informationssatsningen läggs en rådgivningsfunktion som kan besvara frågor och ge råd för såväl odlare, myndigheter och allmänhet.</P> <P class="p421 ft7">För att få ett bra underlag om produktion, ekonomi och utveckling inom vattenbruket bör en förbättrad statistik tas fram. Uppdraget bör ligga på Fiskeriverkets ansvar. Då det finns olika siffror rörande produktionen från Fiskhälsan FH AB och SCB och då skillnaderna i uppskattningen över den samlade produktionen skiljer sig så markant åt bör en ny lösning för insamling och redovisning övervägas. Fiskeriverket med ett utökat ansvar för vattenbruk bör därför ansvara för statistiken. I de fall det är nödvändigt kan de använda sig av uppgifter från Fiskhälsan FH AB och SCB, men Fiskeriverket bör ensamma ansvara för uppgifterna och publicera dem.</P> <P class="p67 ft7">För att få en bra sammanställning över vattenbruket bör det finnas en central databas över befintliga tillstånd och odlingar. Den gemensamma databas för länsstyrelserna över vattenbruket som finns idag bör föras över till Fiskeriverket. Länsstyrelserna bör av regeringen få i uppdrag att löpande, minst en gång per år rapportera om nya och ändrade tillstånd till Fiskeriverket i den databasen.</P> <P class="p422 ft17">141</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Databasen bör också innehålla all information om hittills beviljade tillstånd, oavsett om de nyttjas idag eller inte. På så sätt kan det underlätta för de som vill påbörja eller utöka sina odlingar med att ta över gamla redan befintliga tillstånd.</P> <P class="p47 ft7">Genom att regeringen i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen reglerar ansvarsfördelningen mellan myndigheter tydliggörs Fiskeriverkets respektive länsstyrelsernas uppgifter om att registerhålla uppgifter om odlingstillstånd och om vattenbruksföretag i drift. Förändringen innebär att vattenbruksregistret förs över från länsstyrelsen i Skåne län till Fiskeriverket och att länsstyrelsernas skyldighet att rapportera uppgifter förs upp från Fiskeriverkets författningssamling till en förordning.</P> <P class="p289 ft23"><SPAN class="ft23">9.3</SPAN><SPAN class="ft39">Regelförenkling och minskad byråkrati</SPAN></P> <P class="p235 ft7">I fiskelagen bör de regleringar som avser vattenbruk samlas i ett särskilt kapitel för att tydliggöra skillnaden från fångstfisket. Detta bör ske såväl i fiskelagen som i förordningen. En portalparagraf bör även föras in. I samband med den översyn som sker av fiskelagen i Fiskelagsutredningen (Jo 2007:03) bör dessa förslag samordnas på lämpligt sätt med övriga förslag.</P> <P class="p47 ft7">För att underlätta för sökanden föreslås att myndigheterna samordnar sig och utredningen föreslår att länsstyrelsen pekas ut som den som ska ansvara för samordningen. Länsstyrelsen ansvarar redan idag för prövningen enligt fiskelagstiftningen och enligt miljölagstiftningen. Likaså beslutar länsstyrelsen om stöd från Europeiska fiskerifonden (EFF) inom vattenbruket. Det faller sig därför naturligt att länsstyrelsen får i uppgift att samordna prövningen såväl internt inom myndigheten som mellan myndigheter i de fall det är nödvändigt.</P> <P class="p47 ft7">Samordningen samt en förbättrad planering bör kunna leda till kortare handläggningstider. Handläggningstiden för en prövning av en ny anläggning bör inte ta mer än sex månader från att ansökan kom in till dess att beslut har fattats.</P> <P class="p47 ft7">I samband med att en webbplats tas fram med information bör även en utbildnings- och informationskampanj genomföras för tjänstemän på länsstyrelsen. På så sätt kan information om bästa tillgängliga teknik, nyheter om foderförbrukning, aktuell forskning m.m. kunna förmedlas till berörda tjänstemän och därmed också</P> <P class="p279 ft17">142</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p1 ft94">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">kunna ge en snabbare prövning som samtidigt håller en hög kvalitet.</P> <P class="p423 ft7">Idag ska 290 kommuner och 21 länsstyrelser hålla kompetens inom tillsyn av tre olika lagstiftningar över ca 220 vattenbruksföretag. Utredningen gör bedömningen att tillsynen idag är alltför splittrad på olika myndigheter och på olika nivåer. Kvaliteten och omfattningen säkerställs inte inom alla områden. Utredningen föreslår att regionala inspektörer tar över all den tillsyn länsstyrelsen gör för vattenbruket, enligt miljöbalken, fiskelagstiftningen och djurskyddslagstiftningen. Tillsynen samlas på så sätt på några personer som tillsammans täcker hela landet. Därigenom blir det bättre förutsättningar för samlade bedömningar, en effektivare tillsyn erhålls genom att inspektörerna kan genomföra tillsyn enligt flera olika lagstiftningar vid samma tillfälle och ett mer enhetligt system för avgiftsdebitering kan erhållas.</P> <P class="p322 ft7">De regionala inspektörerna placeras lämpligen på några länsstyrelser som redan idag har ett aktivt vattenbruk inom sina län och är vana att hantera ärenden av den typen, men inspektörerna har större upptagningsområden än bara ett län. Genom att placera dem på länsstyrelserna behöver inget nytt organ byggas upp och redan befintlig administration kan utnyttjas. Inspektörerna behöver förstås samordna sina insatser sinsemellan och kan dra nytta av de erfarenheter som finns av tillsynsarbete på länsstyrelserna. Likaså finns det förutsättningar för en återkoppling mellan tillsynen och tillståndsprövningen genom en sådan placering. Inspektörerna och det föreslagna vattenbrukssekretariatet vid Fiskeriverket bör ha en nära löpande dialog med varandra.</P> <P class="p13 ft7">Fiskhälsan FH AB behåller sitt ansvar för tillsyn enligt fiskhälsolagstiftningen. Kommuner har sedan årsskiftet redan genom en förordningsändring inte längre ansvaret för djurskydd och livsmedel inom primärproduktionen, men har kvar ansvaret för anläggningar som sysslar med livsmedelsförädling.</P> <P class="p42 ft7">Eftersom antalet fiskodlingar i landet är relativt litet i dagsläget, samt att det är en speciell typ av djurhållning, motiverar det en särlösning för fiskodlingar jämfört med tillsyn över annan djurhållning. En satsning på vattenbruket i Sverige ger också skäl för ett sådant förslag. När näringen har vuxit sig större med fler och större företag kan det övervägas om det är mer lämpligt med en annan lösning.</P> <P class="p226 ft7">Utredningen har övervägt ifall inspektörerna bör vara anställda av Fiskhälsan FH AB för att i så fall effektivisera tillsynen</P> <P class="p424 ft17">143</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">ytterligare genom att även fiskhälsotillsynen i så fall gjordes av samma inspektörer. Fiskhälsan FH AB ägs idag av vattenbruksnäringen och vattenkraftsindustrin, vilket kan medföra att allmänhetens tilltro till tillsynen skulle försämras genom att näringen skulle kontrolleras av ett organ som ägs av dem själva. Det skulle visserligen kunna lösas genom att Fiskhälsan FH AB fick staten som ägare och anslag fördelades genom exempelvis Jordbruksverket. På så sätt skulle ingen ny myndighet behöva byggas upp, även om det skulle medföra en ökad kostnad för staten genom att behöva bekosta de delar av driften som inte är avgiftsfinansierade. Utredningen har dock kommit till slutsatsen att inte föreslå att de regionala inspektörerna skulle inrymmas under Fiskhälsan FH AB, utan att de bör placeras på lämpliga länsstyrelser.</P> <P class="p425 ft7">Avgiften för tillsyn bör basera sig på en riskklassificering av företagen som omfattas av tillsynen. Därigenom premieras de företag som kontinuerligt arbetar med egenkontroll och goda rutiner med en lägre avgift och färre tillsynsbesök.</P> <P class="p234 ft23"><SPAN class="ft23">9.4</SPAN><SPAN class="ft39">Förbättrad planering</SPAN></P> <P class="p50 ft7">För att underlätta prövningen föreslås en förbättrad planering. Idag får sökanden ta fram förslag på lämplig lokalisering, samt alternativ lokalisering i den MKB som ska bifogas ansökan inför prövning. Det skulle vara effektivare för myndigheterna samt enklare för sökanden ifall lämpliga områden redan var utpekade. Då slipper den sökande leta efter lämpliga områden och myndigheterna kan underlätta prövningen genom att redan ha tagit fram ett planeringsunderlag. Genom att kunna peka ut områden av riksintresse för vattenbruk skulle det vara möjligt att skapa just de förutsättningarna. Instrumentet att peka ut områden av riksintresse finns redan för bland annat rennäringen och yrkesfisket.</P> <P class="p241 ft7">I en process att ta fram områden av riksintresse för vattenbruk kan flera olika utredningsmoment göras under framtagandet av underlaget. Exempelvis kan frågan om strandskydd och behov av dispenser klaras ut vid framtagandet av områdena av riksintresse. Likaså kan en bedömning av lämpliga arter och stammar enligt fiskerilagstiftningen behandlas. Frågan om smittskydd är dock svårare att pröva långsiktigt, eftersom fiskhälsoläget kan ändra sig med tiden, vilket i så fall skulle kräva regelbundna översyner av</P> <P class="p336 ft17">144</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p1 ft94">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft7">områdena. Prövningen enligt miljöbalken av miljöfarlig verksamhet bör göras efter ansökan om tillstånd, eftersom det är först då som den faktiska utformningen och storleken på anläggningen framgår. Däremot bör en generell prövning göras i de områden som pekas ut som riksintresse för vattenbruket då det är de mest lämpliga lokalerna som eftersöks. I normalfallet bör därför en prövning kunna ske enligt all gällande lagstiftning snabbare i ett område av riksintresse för vattenbruket, jämfört med en prövning idag, eftersom en stor del av bedömningarna då redan är gjorda samt att generellt planeringsunderlag redan är framtaget.</P> <P class="p225 ft7">För andra angelägna verksamheter finns möjligheten att peka ut områden av riksintresse i miljöbalken. Redan idag finns vattenbruket nämnt i första stycket 3 kap. 5 § i Miljöbalken, men i andra stycket saknas det. Utredningen föreslår därför att vattenbruk läggs till i andra stycket så att vattenbruk behandlas på samma sätt som yrkesfiske och rennäring och att det i 2 § pkt. 2 i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. läggs till att områden av riksintresse för vattenbruket (och fisket) lämnas av Fiskeriverket.</P> <P class="p67 ft7">Utredningen har övervägt förslaget att, enligt norsk modell, erbjuda licenser för försäljning, men funnit att det i dagsläget inte är ett lämpligt alternativ. Omfattningen av vattenbruket idag i Sverige är för liten för att det ska finnas ett så pass stort intresse för nya odlingslokaler att det skulle finnas en konkurrens om dem. I framtiden kan ett system med licenser dock vara ett förslag att överväga närmare. Det kan finnas anledning att redan nu se närmare på förutsättningarna för att införa ett sådant system i Sverige. Det kan även vara en fråga att ta upp inom EU under ordförandeskapet för att finna möjliga gemensamma ramar för en expanderande europeisk vattenbruksnäring.</P> <P class="p426 ft7">Statens fastighetsverk förvaltar statens fastigheter vilket inkluderar så kallade kronoholmar i skärgården. Vattenområdet närmast kring dessa kronoholmar inkluderas i äganderätten. Därför bör fastighetsverket få i uppdrag att ta fram ett vattenplaneringsunderlag där de pekar ut lämpliga områden för vattenbruk, främst mussel- och ostronodling samt för ostronplockning. Landets kommuner bör i större utsträckning än idag använda sig av sina planeringsverktyg för att i översiktsplaneringen planera de vattenområden som finns i kommunerna. Här bör även Boverket ges i uppdrag att stötta kommunerna i det arbetet.</P> <P class="p427 ft17">145</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">9.5</SPAN><SPAN class="ft39">Förbättrad miljöövervakning</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Farhågor om oacceptabla negativa effekter av vattenbruk i form av närsaltutsläpp medför att nya odlingstillstånd inte beviljas eller tar mycket lång tid att erhålla. Utredningen befarar att det finns tveksamheter bland berörda handläggare om hur man ska kunna förutse utsläppseffekter och vilken modell för beräkningar av utsläpp som är mest korrekt.</P> <P class="p94 ft7">Naturvårdsverkets anvisningar (allmänna råd) är föråldrade. I viktiga avseenden har förändringar skett inom vattenbruket, exempelvis beträffande fodersammansättning och utfodringsteknik som måste kunna tillgodoräknas näringen. Osäkerhet beträffande de faktiska miljöeffekterna och osäkerhet om hur utsläppsberäkningar säkrast bör göras utgör tillsammans med föråldrade bedömningsanvisningar ett hinder för vattenbrukets utveckling.</P> <P class="p69 ft7">Det bör därför vara av stort intresse för alla parter att effekter på miljön av det existerande vattenbruket utvärderas att en accepterad svensk modell tas fram och att de allmänna råden moderniseras.</P> <P class="p272 ft23"><SPAN class="ft23">9.6</SPAN><SPAN class="ft39">Marknadsföring och information</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Regeringen bör avsätta medel till en marknadsförings- och informationskampanj som en del i förverkligandet av visionen om matlandet Sverige. Förslagsvis bör den sträcka sig över fem år och drivas av näringen med stöd av staten. Detta för att få ut relevant information till konsumenter om vattenbrukets produkter och om hur produktionen sker. På så sätt kan allmänhetens inställning till vattenbruket förbättras, samtidigt som en konsumentupplysning sker om värdet av vattenbrukets produkter.</P> <P class="p69 ft7">Då många mindre företag har kombinerat vattenbruk och livsmedelsförädling bör de få stöd i sin utveckling. Eftersom det redan finns ett nationellt centrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling, Eldrimner, bör detta ges i uppdrag att ge råd och stöd till vattenbrukare som vill vidareförädla sina produkter.</P> <P class="p428 ft17">146</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p1 ft94">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft23"><SPAN class="ft23">9.7</SPAN><SPAN class="ft39">Kvalitetssäkring och certifiering</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Kvalitetssäkring och certifiering kan bidra till att säkerställa kvaliteten och därigenom höja förtroendet hos konsumenterna.</P> <P class="p11 ft8">Det finns ett flertal certifieringssystem framtagna och näringen bör finna det lämpligaste.</P> <P class="p10 ft7">Kvalitetsstandarder kan underlätta handeln med vattenbruksprodukter, särskilt ifall en elektronisk handel påbörjas.</P> <P class="p257 ft7">Branschriktlinjer har inom andra delar av livsmedelsområdet visat sig vara en framkomlig väg att utveckla kunskap och kompetens samt säkerställa kvaliteten.</P> <P class="p218 ft23"><SPAN class="ft23">9.8</SPAN><SPAN class="ft39">Utbildning och kompetensutveckling</SPAN></P> <P class="p250 ft7">För vattenbruksföretagen finns det idag svårigheter att rekrytera kompetent personal. Många företag rekryterar lämpliga personer och får sedan lära upp dem på plats. Det är även angeläget med möjligheter till vidareutbildning för de som redan arbetar inom näringen. Sådan utbildning kan även hjälpa till att höja statusen och intresset för näringen. Ett särskilt certifikat bör tas fram som visar på en genomgången vattenbruksutbildning. I utbildningen bör även ingå utbildning om relevanta miljöfrågor och djurskydd.</P> <P class="p13 ft7">Därför är det angeläget med utbildningsmöjligheter för den som vill arbeta inom vattenbruksnäringen och en yrkesutbildning för blivande vattenbrukare bör utarbetas. Om ett samarbete kan ske med våra nordiska grannländer kan ett tillräckligt underlag av studenter och lärare erhållas. På så sätt bör även goda praktikmöjligheter kunna erbjudas.</P> <P class="p43 ft7">Även de som handlägger frågor om vattenbruk på myndigheter, då främst prövning och tillsyn, bör få tillgång till vidareutbildning om vattenbruk.</P> <P class="p43 ft7">En akademisk vattenbruksutbildning bör införas. Även denna kan med fördel ske i samverkan med övriga nordiska länder. Den högre utbildningen samordnas med utbildningen på gymnasienivå för att säkerställa samordningsvinster. En eftergymnasial utbildning motsvarande lantmästare på högskolenivå är en möjlig utveckling. Vad det gäller högre akademisk utbildning bör SLU ges i uppdrag att vidareutveckla och samordna befintlig utbildning, gärna i samarbete med övriga husdjursutbildningar och initiativ i andra länder.</P> <P class="p429 ft17">147</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">9.9</SPAN><SPAN class="ft39">Forskning och utveckling</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Det finns ett uppenbart behov av forskning och utvecklingsarbete för att möta nuvarande problem för näringen och för att utveckla den mot ökad ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Diversifiering av näringen och utveckling av olika nischer för svenskt vattenbruk kräver också forskningsinsatser. De forskningsinstitutioner som har en tydlig vattenbruksrelaterad inriktning bör därför få förstärkta anslag och den professur som finns i ämnet vattenbruk vid SLU bör bibehållas.</P> <P class="p46 ft7">Exempel på närliggande forskningsbehov utgörs av utveckling av modeller för närsaltbelastning och utvärdering och uppföljning av näringens miljöpåverkan. Problem med reproduktion i odling finns för röding och är ett akut problem för en art som ökar i odling. För att främja denna för vattenbruket lovande arts odlingsbarhet är det viktigt att denna problematik får en bra lösning. Insatser bör snarast göras för att få till stånd avelsverksamhet som säkrar god tillgång av ett högkvalitativt odlingsmaterial för nuvarande odlingsarter.</P> <P class="p48 ft7">Djurskydds- och välfärdsfrågor har under senare tid uppmärksammats alltmer av allmänheten och nya regelverk från EU ställer nya krav på hantering och slaktmetoder. Anpassning till nya regelverk och en ny syn på djurskydd för fiskar kräver forsknings- och utvecklingsinsatser.</P> <P class="p47 ft7">För att på kort sikt stödja näringens utveckling i Sverige är det av största vikt att flödena av näringsämnen från odlingarna kartläggs och hur dessa påverkas av fodertyp och påverkar omgivande ekosystem. Detta för att kunna inlemma vattenbruk i en helhetsbedömning av vattendirektivet liksom för möjligheten att peka ut områden lämpliga för en expansion av näringen. Det är också av stor vikt att ett enkelt system för utvärdering av närmiljön som kan tillämpas på ett enhetligt sätt över hela landet utarbetas. Här finns redan en rad arbeten att utgå ifrån såsom Fiskeriverkets och SLU:s avslutade projekt ”Fiskodlingens miljöeffekter” .</P> <P class="p207 ft7">I det längre perspektivet finns behov av tekniker för att bedriva odling med minsta möjliga miljöpåverkan baserade exempelvis på recirkulering, täta kassar eller helt slutna kretsloppsystem. Sådana odlingssystem kommer sannolikt att få ökad betydelse genom att möjliggöra odling i geografiska områden där en genom odling ökad närsaltsbelastning inte är acceptabel. Teknikerna finns idag men är förenade med alltför höga kostnader för kommersiell drift.</P> <P class="p336 ft17">148</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p1 ft94">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">Åtskilligt forsknings- och utvecklingsarbete måste till för att sådana odlingsmetodiker ska kunna appliceras under svenska förhållanden och bli kommersiellt användbara.</P> <P class="p11 ft7">Forskning kring fodrets sammansättning och kvalitet kommer att vara avgörande för vattenbrukets expansionsmöjligheter då tillgången på viktiga marina komponenter som används i tillverkning av dagens foder är begränsad. Forskning som rör alternativa foderkällor fokuseras idag av alla internationella forskningsmiljöer inom vattenbruk. Att anpassa och utnyttja lokala råvaror som foder kräver däremot nationell kompetens och kommer att bli viktigt för att utveckla svenskt vattenbruk till en hållbar näring. För Sveriges del kan utvecklingsbara alternativa foderkällor utgöras exempelvis av musselmjöl, skarpsill och biomassa från mikroorganismer framställd som biprodukt vid produktion av bioenergi eller fermentering av restprodukter från mänskliga aktiviteter. Forskning och utveckling av nya foderråvaror medför även behov av forskning kring matsäkerhet och livsmedelskvalitet hos fisk. Även fortsatt forskning kring odling av musslor och ostron är nödvändig för att kunna nyttja hela den potential som finns bland dessa arter.</P> <P class="p430 ft7">Det bör vara ett intresse att så långt det är möjligt utveckla specifika svenska nischer inom odling. Arter som abborre och gös har ofta framhållits som tänkbara nya arter inom vattenbruk. För att nå dithän behövs ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete. Erfarenheter från bland annat Norge av utveckling av helt nya arter för matfiskodling visar att ett tidsspann på <NOBR>10–15</NOBR> år behövs innan kommersiella odlingar kan komma igång. Uthållig forskning och utveckling i form av tillämpad grundforskning och tillämpad forskning är en förutsättning för att ta fram nya odlingsarter.</P> <P class="p67 ft7">Kräftor odlas idag i begränsad omfattning. Med ökad kunskap när det gäller avel och produktionsmetoder bör det finnas förutsättningar att en bärkraftig odling av kräftor, främst som komplement till jordbruk.</P> <P class="p431 ft23"><SPAN class="ft23">9.10</SPAN><SPAN class="ft90">Avel</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Ett rationellt och uthålligt vattenbruk måste baseras på ett för odling lämpligt genetiskt material som finns tillgängligt i tillräckliga kvantiteter för att möjliggöra odlarnas långsiktiga planering av produktionen. I likhet med annan djuruppfödning behövs därför</P> <P class="p432 ft17">149</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">inom vattenbruket avelsprogram som kan ombesörja kvantitet och kvalitet hos odlingsmaterial. Detta medför särskilda kostnader som den svenska vattenbruksnäringen inte förmår bära idag. Särskilt gäller detta för arter som ännu är små i odling. Utan tillgång till bra odlingsmaterial kommer dessa inte att kunna expandera. Det är därför motiverat med statligt stöd för avelsprogram inom vattenbruksområdet. På sikt, allteftersom näringen växer, kan kostnader successivt läggas över på näringen.</P> <P class="p309 ft23"><SPAN class="ft23">9.11</SPAN><SPAN class="ft90">Förbättrad kapitalförsörjning</SPAN></P> <P class="p50 ft7">En av statens möjligheter att stötta näringen med kapital för investeringar finns i den Europeiska fiskerifonden (EFF) inom <NOBR>EU-politiken.</NOBR> Beslut om stöd till vattenbruket tas av Länsstyrelsen medan Fiskeriverket fördelar tillgängliga medel till länsstyrelserna. Fiskeriverket ansvarar även för författningar, handläggningsrutiner, ansökningsblanketter m.m.</P> <P class="p69 ft7">Finansieringen från EU sträcker sig över hela programperioden <NOBR>(2007–2013)</NOBR> och har fördelats på de olika insatsområdena. För att kunna nyttja <NOBR>EU-medlen</NOBR> fullt ut krävs en nationell svensk medfinansiering på lika mycket, vilket innebär att för varje krona från EU måste svenska staten skjuta till en krona. Det är av stor vikt att regeringen i budgeten satsar nödvändiga medel för att kunna utnyttja den tillgängliga finansieringen fullt ut. Budgetprocessen sker årsvis och det är inte alltid möjligt för regeringen att åta sig finansiering flera år framåt, men en avsiktsförklaring om full medfinansiering för vattenbruket skulle ge andra finansiärer styrka att våga satsa.</P> <P class="p48 ft7">För att underlätta för de som vill utveckla vattenbruksnäringen bör särskilda medel skjutas till som medfinansiering för åtgärder av gemensamma insatser, pilotprojekt och för avsättningsfrämjande åtgärder, så att den som vill genomföra projekt inom dessa områden kan få all finansiering beviljad från samma ställe.</P> <P class="p47 ft7">För att underlätta regeringens medelfördelning föreslås att Fiskeriverket närmare undersöker kapitalbehovet i näringen under den innevarande programperioden och därigenom säkra tillräckliga medel för vattenbrukets investeringsbehov.</P> <P class="p47 ft7">En annan möjlighet till förbättrad kapitalförsörjning är att staten erbjuder lånegarantier för investeringar inom vattenbruket.</P> <P class="p247 ft17">150</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p1 ft94">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft7">Detta är särskilt viktigt eftersom de flesta vattenbruksföretag finns i glesbygd där det är svårt att finna andra säkerheter för lån.</P> <P class="p218 ft23"><SPAN class="ft23">9.12</SPAN><SPAN class="ft90">Samverkan med EU och övriga grannländer</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Inom EU pågår arbetet med att utarbeta en ny strategi för en hållbar utveckling av vattenbruksnäringen. Sverige bör aktivt delta i detta arbete för att se till att strategin blir anpassad och utveckla det svenska vattenbruket. Det svenska ordförandeskapet i EU, hösten 2009, bör användas offensivt för att utveckla och stärka ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart vattenbruk i Europa.</P> <P class="p43 ft7">I arbetet inom EU med översyn av den gemensamma fiskeripolitiken bör Sverige bidra med att utveckla den gemensamma politiken för vattenbruket så att den kan utvecklas till en ekonomisk och ekologiskt bärkraftig näring inom hela EU.</P> <P class="p43 ft7">Det bör finnas goda möjligheter att utveckla ett närmare samarbete med grannländerna när det gäller utbildning och forskning. Dessa möjligheter bör undersökas och tas till vara. Samarbete bör även ske inom Nordiska rådets ram.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">9.13</SPAN><SPAN class="ft90">Utredning om kompensationsutsättningar</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Med tanke på att verksamheten med kompensationsutsättningar utformades under den stora utbyggnadsepoken på 1950- och 60- talen och att vi idag har en förändrad syn på nyttjande och bevarande av naturresurser bör systemet ses över.</P> <P class="p9 ft7">Alternativa åtgärder som mer uttalat och i första hand syftar till att långsiktigt bevara fiskresurserna bör övervägas i en särskild utredning. I detta sammanhang måste givetvis konsekvenserna för alla inblandade parter utvärderas. Odlingar, lokala sportfisken, kust- och havsfiskare är parter som påverkas.</P> <P class="p42 ft7">Det bör utredas om det finns alternativa användningar av de resurser som idag läggs på odling och utsättning som bättre svarar mot nuvarande mål och förutsättningar med avseende på bevarande och fiske. Syfte och mål med framtidens kompensationsodling bör fastställas och även hur verksamheten ska utformas för att bäst svara mot syftet. Utvärderingsmetoder bör tas fram för att avgöra hur verksamheten fungerar. Bevarandeaspekter bör belysas brett</P> <P class="p429 ft17">151</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft7">och inkludera de effekter kompensationsodling har eller kan få på vilda stammar av lax och öring, liksom av andra berörda arter.</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft23">9.14</SPAN><SPAN class="ft90">Miljö och lokalisering av odling</SPAN></P> <P class="p235 ft7">I utredningens uppgifter ingår att peka ut de sektorer inom svenskt vattenbruk som har de största förutsättningarna att utvecklas. En grundförutsättning är att svenskt vattenbruk växer på ett ur miljösynpunkt godtagbart sätt. De närsaltsutsläpp som sker vid kasseodling måste vara av sådan omfattning och ske i sådana recipienter att det kan accepteras. Slutna odlingssystem i vilka närsalterna kan tas omhand vore att föredra men är för närvarande inte ekonomiskt möjliga i de flesta lägen.</P> <P class="p47 ft7">Möjligheten att utveckla en större produktion av musslor i miljöförbättrande syfte, för att ta upp näringsämnen ur havet bör utredas närmare. Musselodling på västkusten ger musslor som kan säljas till humankonsumtion, medan musslor odlade i Östersjön inte får samma storlek. Däremot ger all odling av musslor som skördas en minskad närsaltsbelastning i havet och samhällets möjligheter att stödja en sådan utveckling bör utredas närmare.</P> <P class="p69 ft8">Situationen med avseende på närsaltsbelastning skiljer sig markant mellan olika delar av Sverige varför en uppdelning har gjorts beroende av geografiskt läge och typ av vatten.</P> <P class="p276 ft10"><SPAN class="ft10">9.14.1</SPAN><SPAN class="ft95">Regleringsmagasin</SPAN></P> <P class="p215 ft7">Regleringsmagasin som genom vattenståndsfluktuationer utarmats på näringsinnehåll ger ur miljösynpunkt goda förutsättningar för vattenbruksverksamhet. Förutom att de genom mänsklig påverkan har utarmats på närsalter utgör magasinen även i övrigt starkt modifierade miljöer. En närsaltökning orsakad av fiskodling bör här kunna accepteras och betraktas positivt, eftersom verksamheten i praktiken innebär en restaureringsåtgärd.</P> <P class="p69 ft7">På grund av brist på föda är de vilda fiskbestånden i dessa vattenmagasin ofta glesa med småväxta individer. En förbättrad näringsstatus kan här ge positiva bieffekter i form av förbättringar för vilda bestånd och därigenom ett bättre fiske. Landösjön i Jämtland utgör ett gott exempel på detta.</P> <P class="p433 ft17">152</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td149"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td150"><SPAN class="p1 ft94">Överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft7">Utrymmet för odling i kraftverksmagasin har av forskare vid SLU skattats till 50 <NOBR>000–70</NOBR> 000 ton fisk per år. Kraftverksmagasinen finns i huvudsak i norr och på hög höjd över havet vilket medför att vattentemperaturerna är låga. Möjligheterna att odla begränsas därigenom till arter som klarar tillväxt under dessa förhållanden och kan anses som optimala endast för röding. Odling av regnbåge förekommer dock. Även om de temperaturmässiga förhållandena inte är optimala för denna art finns en expansionsmöjlighet i magasinen, särskilt om man i framtiden kan etablera ett nationellt avelsprogram med en sådan inriktning.</P> <P class="p377 ft10"><SPAN class="ft10">9.14.2</SPAN><SPAN class="ft95">Oligotrofa sjöar</SPAN></P> <P class="p280 ft7">Naturligt näringsfattiga sjöar, oligotrofa sjöar, kan i viss utsträckning vara lämpliga för ökat vattenbruk. Med en anpassad odlingsvolym och noggrant valda lägen för odlingar bör det bland vårt lands stora tillgång på dessa vatten finnas ett utökat utrymme för vattenbruk.</P> <P class="p220 ft7">Ett likställande av vattenbruket med andra areella näringar bör innebära att ett utrymme avsätts även för denna näring. Fiskeriverket har i svar på ett regeringsuppdrag beträffande vattenbrukets miljöpåverkan <SPAN class="ft9">Svenska vattenbruksanläggningars belägenhet, närsaltstillskott och övriga miljöeffekter </SPAN>(Dnr <NOBR>12-3490-04)</NOBR> angett bland annat sötvattensområden i norra Vänerns vattensystem som potentiella områden av särskild betydelse för vattenbruksnäringen.</P> <P class="p210 ft10"><SPAN class="ft10">9.14.3</SPAN><SPAN class="ft95">Östersjön</SPAN></P> <P class="p219 ft7">Även om närsaltstillskottet från odlingsanläggningar i skärgårdsområden i Östersjön kan vara mycket litet i jämförelse med andra utsläppskällor bedöms utsikterna för en expansion av fiskodling i detta område som små.</P> <P class="p43 ft7">Som exempel kan utsläpp av fosfor från en svensk matfiskodling som producerar ca 500 ton fisk per år beräknas till 2,75 ton per år. Denna mängd motsvarar ca en procent av Sveriges föreslagna beting för utsläpp av fosfor till Östersjön enligt Baltic Sea Action Plan. Mot bakgrund av de stora svårigheterna för Sverige att nå nuvarande mål gällande närsaltutsläpp och de sannolikt skärpta kraven till 2015 framstår möjligheterna att erhålla nya eller utökade</P> <P class="p434 ft17">153</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">tillstånd för matfiskodling i kustområden i egentliga Östersjön som begränsade. Möjligheter att odla i detta område kan finnas om alternativ odlingsteknik används, exempelvis med täta kassar eller landbaserad odling.</P> <P class="p94 ft7">Annan odlingsteknik än öppna kassar kan dock i framtiden skapa möjligheter till odling även i denna region. För att nå dithän krävs emellertid en avsevärd satsning på utveckling och utprovning av sådan teknik.</P> <P class="p94 ft7">En annan möjlighet är att odlare vidtar kompensatoriska åtgärder för att ta närsalter ur vattnet. Detta skulle kunna ske genom kontrakterat fiske eller musselodling. De praktiska och ekonomiska möjligheterna till sådana åtgärder bör bli föremål för utvecklingsarbete.</P> <P class="p48 ft8">Mindre problematiskt ur närsaltsynpunkt ter sig Bottenhavet, norr om Ålands hav. Här är emellertid temperaturförhållandena inte lika gynnsamma.</P> <P class="p276 ft10"><SPAN class="ft10">9.14.4</SPAN><SPAN class="ft95">Västerhavet</SPAN></P> <P class="p215 ft7">I likhet med Östersjön är svenska västkusten i en övergödningssituation, med avseende på fosfor och kväve, som begränsar fiskodlingsmöjligheterna. Tidigare odling på västkusten har även visat att förekomst av underkylt vatten kan vara ett problem.</P> <P class="p47 ft7">Västerhavet har däremot goda förutsättningar för musselodling och ostronfiske. Ur miljösynpunkt innebär denna verksamhet klara fördelar, då inga utsläpp sker av närsalter vid mussel- eller ostronodling. Närsalterna tas tvärtom upp från havet vid skaldjursskörden. Förutom att producera mat bör musselodlingens effekt att ta närsalter ur vattnet ses som en ur miljösynpunkt värdefull tillgång.</P> <P class="p435 ft17">154</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <P class="p436 ft97"><SPAN class="ft6">10</SPAN><SPAN class="ft96">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN></P> <P class="p437 ft7">Flera av de i handlingsplanen föreslagna åtgärderna innebär kostnader för staten. I vissa fall innebär föreslagna engångsinsatser men även satsningar över längre tid föreslås.</P> <P class="p43 ft7">Kostnaden för att genomföra utredningens handlingsplan har beräknats till 60 Mkr per år över en femårsperiod.</P> <P class="p9 ft7">Vid en ökning av nuvarande produktion inom vattenbruket till 50 000 ton per år beräknas nytillskottet av arbetstillfällen uppgå till storleksordningen 1 100 heltidsanställningar inom matfisk och sättfiskodling. Ytterligare arbetstillfällen bör uppstå genom etablering av beredningsföretag. Dessa arbetstillfällen skapas i utpräglade glesbygdsområden.</P> <P class="p209 ft23"><SPAN class="ft23">10.1</SPAN><SPAN class="ft90">Nationell strategi</SPAN></P> <P class="p229 ft7">En nationell strategi för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk skapar förutsättningar för en expansion av näringen. Därigenom kan ytterligare företag etablera sig på landsbygden, eller att befintliga företag expanderar eller åtminstone säkerställer sin fortlevnad. Detta kan skapa ytterligare arbetstillfällen antingen direkt i dessa företag eller i vidareförädling av produkter eller i företag som levererar kringtjänster.</P> <P class="p225 ft7">Ett bärkraftigt vattenbruk ger landsbygden i allmänhet ytterligare en möjlig inkomstkälla och en möjlighet att skapa samarbeten mellan olika näringar, till exempel genom livsmedelsförädling, turistverksamhet, sport- och fritidsfiske m.m. Generellt sett bör en ökad ekonomisk aktivitet kunna leda till ett utökat skatteunderlag för såväl kommun, landsting och stat. Kostnaden för regeringen att påbörja den nationella strategin sammanfattas nedan.</P> <P class="p438 ft17">155</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft23">10.2</SPAN><SPAN class="ft90">Samordning</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Utredningen föreslår att Jordbruksdepartementet förstärker sitt arbete med vattenbruksfrågor, vilket bör underlätta en nationell strategi både för regeringen och för berörda myndigheter.</P> <P class="p91 ft7">Det samordningskansli som utredningen föreslår på Fiskeriverket bör förstärkas med ytterligare personal, sammanlagt minst fem tjänster. Fiskeriverket bör kunna omfördela ytterligare personal till samordningskansliet från andra verksamheter.</P> <P class="p94 ft7">Uppdateringen av allmänna råd för vattenbruket har i Fiskeriverkets PM <SPAN class="ft9">Kriterier för vattenbruksföretag </SPAN>kostnadsberäknats till 300 000 kr.</P> <P class="p94 ft7">Webbportalen i förslaget kräver dels en initial investeringskostnad, dels en driftskostnad för själva portalen som sådan. Dessutom krävs personal som lägger in befintligt material, samt sedan uppdaterar och lägger till ny information löpande. Till webbportalen föreslås även rådgivare. Utöver det så krävs det att webbportalen marknadsförs så att berörda och allmänhet får kunskap om att tjänsten finns.</P> <P class="p48 ft7">För att komma förbättra statistikinhämtningen om vattenbruket bedömer utredningen att det krävs en högre insats under de två första åren och därefter bör insamlandet, bearbetningen och publiceringen kunna ske inom ordinarie anslag.</P> <P class="p47 ft7">Samordningen börleda till att statens samlade resurser på området används mer effektivt. Sammanlagt beräknar utredningen att kostnaden för samordningen uppgår till ca 5 Mkr.</P> <P class="p214 ft23"><SPAN class="ft23">10.3</SPAN><SPAN class="ft90">Regelförenkling och minskad byråkrati</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Möjligheten att ha ”en dörr in” bör underlätta för de företag som ansöker om nya eller utökade tillstånd. Vinsten för det enskilda företaget är svår att beräkna, men om handläggningstiden kan minska och ansökningsprocessen kan underlättas för företagaren så bör det finnas goda möjligheter att näringen expanderar. För länsstyrelsen som utredningen föreslår ska vara den samordnande myndigheten innebär säkerligen förfarandet en viss ökad belastning under en första inkörningsperiod. Därefter bör det även för länsstyrelsen innebära ett enklare förfarande när väl systemet fungerar.</P> <P class="p439 ft17">156</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td151"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td152"><SPAN class="p1 ft94">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p97 ft7">Utredningens förslag om regionala inspektörer innebär en kostnad för att anställa <NOBR>tre–fyra</NOBR> personer på lika många länsstyrelser. Dessa bör i huvudsak vara avgiftsfinansierade genom den tillsynsavgift företagen betalar till staten. För företagen bör det underlätta väsentligt att ha en person som bedriver tillsynen som är väl insatt i vattenbruksverksamhet och det aktuella regelverket på området. Samtidigt kan inspektörerna på relativt kort sikt lära känna företagen och därmed kunna göra tillsynen effektivare. Allmänhetens tilltro till vattenbruksverksamheten bör också öka genom att kvaliteten i tillsynen höjs.</P> <P class="p12 ft7">Avgifterna för tillsyn och prövning bör enligt utredningen differentieras efter en riskbedömning. De totala intäkterna från tillsynen kommer i inledningsskedet vara lika stora som idag, men olika företagare kommer att betala olika mycket – de med hög risk mer och de med låg risk mindre. Det innebär att det finns en drivkraft för alla företag att minska sina risker och därmed kostnader. Seriösa företag med egenkontrollprogram och hög kompetens kommer generellt att gynnas. När hela näringen går mot en lägre risk frigörs resurser på tillsynsmyndigheterna att omfördela resurser mot annan verksamhet med större miljöpåverkan. De föreslagna regionala inspektörerna täcker hela landet och därmed krävs färre personer för verksamheten.</P> <P class="p378 ft23"><SPAN class="ft23">10.4</SPAN><SPAN class="ft90">Förbättrad planering</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Det föreslagna förstärkta uppdraget till kommunerna att med stöd av Boverket i översiktsplaneringen peka ut lämpliga lokaliseringar av vattenbruksverksamhet bör kunna ske inom ordinarie anslag. Uppdraget finns redan, det är snarare att det behöver uppmärksammas att även vattenområden bör planeras, såväl för fiskodlingar som för mussel- och ostronodlingar.</P> <P class="p42 ft7">Att ta fram områden av riksintresse för vattenbruket bör ske i samråd mellan berörda myndigheter. Det bör dock kunna ske inom ordinarie anslag. För företagen och för myndigheterna bör det dock kunna ge avsevärda besparingar framöver genom att prövningen inom områden av riksintresse underlättas avsevärt. I framtagandet av områden av riksintresse bör så stor del som möjligt av de förutsättningar som krävs för prövning tas fram i planeringen, till exempel bör strandskydd kunna behandlas i planeringen så att det är avgjort vid utpekandet av områden av</P> <P class="p440 ft17">157</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">riksintressen. Även de områden som behövs på land för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt bör beaktas, det vill säga behov av bodar, körvägar och bryggor. Likaså bör lämpliga arter och stammar för odling i stor utsträckning kunna specificeras i beskrivningarna av lämpliga områden.</P> <P class="p94 ft7">Omfattningen av odlingen måste bedömas vid själva prövningen vid en ansökan, men i planeringen bör det finnas möjligheter att göra uppskattningar över maximal produktion inom respektive område. Den enskilde företagaren behöver med områden av riksintresse inte själv söka lämpliga områden och sedan få dem prövade i en tillståndsprocess, utan kan då nyttja de av myndigheterna utpekade lämpliga områdena vid en ansökan. Tillståndsprocessen bör också därefter kunna gå fortare än i dag i dessa områden.</P> <P class="p69 ft7">Underlag för att peka ut områden av riksintresse för vattenbruket finns redan i Fiskeriverkets rapport <SPAN class="ft9">Riksintressen för yrkesfisket </SPAN>(Finfo 2006:1), där skyddsvärda områden beskrivs. Med detta som underlag bör berörda myndigheter relativt snart efter nödvändiga författningsändringar kunna peka ut områden av riksintresse. Kostnaden bör kunna finansieras inom befintliga anslag.</P> <P class="p48 ft8">Kostnaden för Statens fastighetsverk att redovisa och planera de vattenområden de förfogar över bör även det kunna finansieras inom befintliga anslag.</P> <P class="p276 ft23"><SPAN class="ft23">10.5</SPAN><SPAN class="ft90">Förbättrad miljöövervakning</SPAN></P> <P class="p50 ft7">Kartläggning av faktiska effekter på närsaltsnivåer och framtagande av en belastningsmodell ger verktyg för att utveckla framtidens vattenbruk på ett miljömässigt uthålligt sätt.</P> <P class="p47 ft7">Kostnaden för staten kommer att uppstå för att utvärdera existerande närsaltsbelastningsmodeller i form av en engångskostnad samt för en långsiktig uppföljning och analysverksamhet. På längre sikt bör en utvecklad modell underlätta för myndigheterna i tillståndsprövningen.</P> <P class="p441 ft17">158</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td151"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td152"><SPAN class="p1 ft94">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft23"><SPAN class="ft23">10.6</SPAN><SPAN class="ft90">Marknadsföring och information</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Kostnaden för marknadsföring och information beror till stora delar på ambitionsnivån. Utredningen gör bedömningen att det, åtminstone inledningsvis, krävs en relativt stor insats. Inte minst för att kunna peka på de förtjänster som en utökad vattenbruksnäring kan ge upphov till.</P> <P class="p220 ft7">Utredningen bedömer att en satsning bör göras på marknadsföring och information årligen under fem år, samt att Eldrimner bör få medel för att ta in vattenbruksprodukter som en del i sitt arbete.</P> <P class="p431 ft23"><SPAN class="ft23">10.7</SPAN><SPAN class="ft90">Kvalitetssäkring och certifiering</SPAN></P> <P class="p442 ft8">Kostnaderna belastar främst näringen och inte stat, landsting eller kommuner.</P> <P class="p204 ft23"><SPAN class="ft23">10.8</SPAN><SPAN class="ft90">Utbildning</SPAN></P> <P class="p40 ft7">En utbildningssatsning kommer att leda till en ökad professionalisering av näringen som i sin tur innebär effektivare odling och att medvetenheten ökar om djurskydd och hälsoaspekter liksom om odlingens miljöpåverkan. En ökad utbildningsnivå bör också i förlängningen ha en positiv inverkan på vattenbruksnäringens status och kunskapsöverföring från forskning och utveckling underlättas dels genom höjning av kunskapsnivån, men även genom ökande kontakter mellan undervisande institutioner och näringen. Den föreslagna utbildningssatsningen inkluderar samverkan med grannländer vilket i sin tur ger upphov till större kontaktnät och kunskaps och erfarenhetsspridning.</P> <P class="p377 ft23"><SPAN class="ft23">10.9</SPAN><SPAN class="ft90">Forskning och utveckling</SPAN></P> <P class="p65 ft7">Forskning och utveckling inom vattenbruksområdet har under en lång rad år varit eftersatt. Det finns därigenom att påtagligt behov av satsningar.</P> <P class="p43 ft7">SLU har en särskild sektorsroll för forskning inom vattenbruksområdet och bör till föras medel för att säkra kontinuitet och</P> <P class="p379 ft17">159</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">långsiktighet i forskningen. För den marina delen av vattenbruksforskningen bör medel avsättas till Göteborgs Universitet.</P> <P class="p94 ft7">För att ta tillvara forskningsresurser från andra lärosäten och institut bör för vattenbruksforskning särskilda medel avsättas för ansökningar genom FORMAS. Sammantaget bör dessa satsningar leda till kontinuitet och långsiktighet i FoU för olika delar av vattenbruket samtidigt som kompetens från olika delar av forskarsamhället tas tillvara.</P> <P class="p49 ft23">10.10 Avel</P> <P class="p235 ft7">Näringen kan för närvarande inte bära kostnaderna för denna nödvändiga verksamhet i nuvarande skede och det är därigenom motiverat att en statlig satsning görs. På sikt, när näringen expanderar, bör emellertid kostnaderna kostnader för avel successivt övertas av näringen. För att garantera i första hand rödingavelsprogrammet i Kälarne bör staten avsätta medel, minst tre miljoner kronor per år, för detta ändamål. Detta medför att ett hinder för den nu påbörjade utökningen av rödingodling undanröjs.</P> <P class="p348 ft23">10.11 Förbättrad kapitalförsörjning</P> <P class="p235 ft7">Ett genomförande av utredningens förslag angående kapitalförsörjning innebär ökade möjligheter för näringen att expandera då svårigheter att erhålla medel för investeringar har varit en hämsko. Nationella medfinansieringsmedel för Europeiska fiskefonden medför att även branschgemensamma åtgärder, avsättningsfrämjande åtgärder och pilotprojekt kan genomföras.</P> <P class="p47 ft7">Statliga räntegarantier för lån till vattenbruksverksamhet kan medföra en viss kostnad.</P> <P class="p385 ft23">10.12 Samverkan med EU och övriga grannländer</P> <P class="p235 ft7">Samverkan med EU och övriga grannländer bör vara en del av satsningar på FoU respektive utbildning och kostnadsmässigt rymmas inom dessa. Forskningssamverkan inom EU:s forskningsprogram underlättas genom föreslagna satsningar på svensk</P> <P class="p380 ft17">160</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr15 td151"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td152"><SPAN class="p1 ft94">Konsekvensanalys och kostnadsberäkningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">vattenbruksforskning vilket medför att svensk medfinansiering finns tillgänglig.</P> <P class="p9 ft7">Arbetet med översynen av den gemensamma fiskeripolitiken samt EU:s vattenbruksstrategi bör i huvudsak kunna finansieras inom befintliga anslag. En strategisk satsning på vattenbruket genom den föreslagna handlingsplanen tillsammans med det svenska ordförandeskapet inom EU kan dock berättiga att ytterligare medel skjuts till, för att kunna nå resultat som har en gynnsam inverkan på utvecklingen inom näringen framöver.</P> <P class="p443 ft23">10.13 Särskild utredning om kompensationsodling</P> <P class="p65 ft7">En utredning om kompensationsodling för vattenkraftsutbyggnad avser att ge underlag för att bedöma om resurser används på ett riktigt sätt mot bakgrund av nuvarande miljömål och fiskets utveckling och för att ge förslag på förändringar av verksamheten, om det anses lämpligt.</P> <P class="p226 ft8">En sådan utredning kommer att beröra verksamheter som yrkesfiske och sportfiske men även bevarandefrågor, juridiska och ekonomiska frågor måste hanteras.</P> <P class="p444 ft17">161</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <P class="p0 ft6">11 Författningskommentar</P> <P class="p187 ft23"><SPAN class="ft23">11.1</SPAN><SPAN class="ft90">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P> <P class="p229 ft7">Det finns möjligheten att peka ut områden av riksintresse i miljöbalken. Vattenbruket finns nämnt i första stycket 3 kap. 5 § miljöbalken, men i andra stycket saknas det. För att ge vattenbruk samma möjligheter som fisket bör det därför läggas till i andra stycket.</P> <P class="p445 ft27"><SPAN class="ft23">11.2</SPAN><SPAN class="ft98">Förslaget till lag om ändring i Fiskelagen (1993:787)</SPAN></P> <P class="p211 ft7">Titeln Fiskelag föreslås ändras till Lag om fiske och vattenbruk m.m. eftersom lagen inte enbart avser fiske utan också vattenbruk, samt flyttning och utsättning av fisk.</P> <P class="p9 ft7">I fiskelagen definieras sedan tidigare fiske och yrkesfiskare, här läggs till två paragrafer, 6 a och 6 b §§ för att definiera även vattenbruk och vattenbrukare</P> <P class="p43 ft7">Rubriken ”Utplantering och odling av fisk” ändras till ”Vattenbruk, utplantering och flyttning av fisk” eftersom avsnittet handlar i huvudsak om vattenbruk. I det avsnittet läggs en portalparagraf för vattenbruket till. På så sätt tydliggörs det önskade syftet med regleringen.</P> <P class="p42 ft7">Den föreslagna ändringen i fiskelagen bör behandlas tillsammans med de förslag som Fiskelagsutredningen (Jo 2007:03) lägger fram. Ifall en ny samlad fiskelagstiftning tas fram föreslår utredningen att titeln tydligt speglar att vattenbruk omfattas, att regleringen rörande vattenbruk samlas i ett eget kapitel, samt att en portalparagraf för vattenbruket finns med.</P> <P class="p446 ft17">163</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p447 ft18">Bilaga 1</P> <P class="p448 ft6">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr38 td134"><SPAN class="p177 ft99">Framtiden för ett ekonomiskt och ekologiskt</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td153"><SPAN class="p19 ft100">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td134"><SPAN class="p177 ft100">bärkraftigt vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td153"><SPAN class="p19 ft100">2007:170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td154"><SPAN class="p1 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td155"><SPAN class="p1 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p449 ft63">Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007.</P> <P class="p450 ft102">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p451 ft63">En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för samt identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas. Utredaren ska vidare föreslå hur hinder mot en utveckling av vattenbruket kan undanröjas. Utredaren ska undersöka alla delsektorer av vattenbruk som berör fisk, kräft- och blötdjur för humankonsumtion, utsättning eller annan användning, liksom dess konsekvenser för miljön och angränsande verksamheter, t.ex. beredningsindustri, sportfiske och yrkesfiske.</P> <P class="p452 ft63">Utredaren ska identifiera vilka delsektorer inom vattenbruket som har störst möjligheter att utvecklas. Analysen ska även innefatta hänsyn till de krav som ställs av miljömålen och ramdirektivet för vatten.</P> <P class="p453 ft102">Bakgrund</P> <P class="p454 ft63">Inom EU antogs år 2003 en strategi för vattenbrukets utveckling (KOM(2002) 511 slutlig). Strategin innebär ett erkännande av näringens betydelse och av vikten av en fortsatt utveckling av EU:s vattenbruk. Målsättningen är bl.a. att harmonisera lagstiftningen på vattenbrukets område och påskynda en omställning mot ett uthålligt vattenbruk.</P> <P class="p455 ft63">I ett europeiskt perspektiv är omfattningen av svenskt vattenbruk liten. Den svenska vattenbruksnäringen är geografiskt spridd och består av flera delsektorer med skilda odlingsarter och marknader. Storleken på verksamheten varierar från små odlingar</P> <P class="p456 ft64">165</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">av t.ex. sättfisk och signalkräfta för en lokal marknad till större odlingar av regnbåge med huvudsaklig inriktning på export liksom av laxodlingar för kompensationsutsättning enligt vattendomar. Miljöeffekterna varierar också från musselodlingar som kan leda till en minskning av närsaltmängderna i vatten till andra typer av odlingar som beroende på den teknik som används i varierande grad kan leda till en ökning av närsalthalterna i vattenmiljön.</P> <P class="p457 ft9"><SPAN class="ft7">I bl.a. rapporten </SPAN>Svenskt vattenbruk – En framtidsnäring</P> <P class="p366 ft7">(Ds 2000:42) – har bedömningen gjorts att vissa delar av vattenbruket i Sverige kan expandera förutsatt att bl.a. närsaltutsläpp kan begränsas. I rapporten behandlas även frågeställningar som berör angränsande verksamheter, t.ex. sportfiske, yrkesfiske, fisketurism, regional utveckling, smittskydd och vård av vilda fiskbestånd.</P> <P class="p458 ft7">I den dåvarande regeringens proposition <SPAN class="ft9">Kust- och insjöfiske samt vattenbruk </SPAN>(2003/04:51) anförs att de blivande vattenmyndigheterna bör ange såväl områden där vattenbruk bör kunna bedrivas som hur stora närsaltutsläpp som kan accepteras. Regeringen anför även att planeringen av vattenbruk bör integreras bättre i kommunernas översiktsplaner. Vidare bedömdes att tillståndsgivningen bör relateras till närsaltutsläpp och att forskning och utveckling inom vattenbruk borde inriktas mot miljö, miljöteknik, utfodring, genetik och avel.</P> <P class="p459 ft7">Även i den dåvarande regeringens skrivelse <SPAN class="ft9">Vissa fiskeripolitiska </SPAN>frågor (2005/06:171) framhålls att en potential finns för vattenbruket. I samband med skrivelsen fick Fiskeriverket i uppdrag av regeringen att utveckla kriterier för vattenbruksföretag i syfte att bättre kunna ta hänsyn till dessas storlek och odlingssystem vid tillståndsgivning och därmed bättre kunna anpassa miljöprövningen till verksamhetens sammansättning och möjliga miljöpåverkan.</P> <P class="p460 ft7">I mars 2006 ändrades fiskeförordningen (1994:1716) så att äldre odlingstillstånd kan återkallas eller omprövas. Detta medför att i dag outnyttjat odlingsutrymme kan frigöras. Den 5 juli 2007 ändrades bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2008 och innebär vad avser fiskodling eller övervintring av fisk att sådana verksamheter miljöklassas enligt foderförbrukning i stället för mängd producerad fisk. Detta medför en förbättrad möjlighet att bedöma miljöpåverkan liksom att odlingar/övervintringar som använder upp till 40 ton foder per kalenderår blir anmälningspliktiga till den aktuella kommunen <NOBR>(C-verksamhet).</NOBR></P> <P class="p262 ft17">166</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p461 ft7">Miljövårdsberedningen skriver i rapporten Strategi för ett hållbart fiske (2006:1) att med ny teknik har matfiskodlingar en outnyttjad potential i Sverige. Vidare konstaterades att Sverige inte har någon tradition av storskaligt vattenbruk och att ett kraftigt ökat anspråk på våra sjöars och kusters vattenyta för fisk- eller musselodling sannolikt kommer att leda till protester från bl.a. markägare. Det är därför viktigt att områden som kan utnyttjas för vattenbruk ses över i den föreslagna kommunala och regionala vattenplaneringen. En av rapportens slutsatser är att regeringen bör ta initiativ till en genomlysning av potentialen för och konsekvenserna av ett ökat vattenbruk i Sverige.</P> <P class="p462 ft7">Fiskeriverket har i rapporten om <SPAN class="ft9">Riksintressanta områden för yrkesfisket </SPAN>(Finfo 2006:1) gjort en översyn över områden särskilt lämpliga för vattenbruk.</P> <P class="p463 ft7">Regeringen har i sin målsättning om ett generellt regelförenklingsarbete under år 2007 sammanställt branschorganisationernas förslag till enklare regler i en delrapport (<SPAN class="ft9">Regeringens handlingsplan för regelförenklingsarbetet</SPAN>, Maj 2007) och en huvudrapport är under utarbetande.</P> <P class="p394 ft24">Utredningsbehovet</P> <P class="p211 ft8">De åtgärder som hittills har påbörjats eller genomförts i syfte att utveckla vattenbruket i Sverige har inte haft tillräcklig effekt.</P> <P class="p464 ft7">En genomgång av vattenbrukets potential bör göras utifrån en bred syn på näringen, miljön och i linje med ekosystemansatsen. Den bör också bygga på en samsyn mellan näring, myndigheter och organisationer runt möjligheter och hinder för det svenska vattenbrukets utveckling. Ett framgångsrikt vattenbruk handlar inte bara om de biologiska förutsättningarna och odlingarnas bedrivande utan också i stor utsträckning om förmågan att nå ut med produkter på en konkurrensutsatt marknad. Vidare finns behov av att se över kvalitetssäkring genom fiskhälsokontroll, effektiv logistik, kapitalförsörjning, samverkan om marknadsföring, miljömärkning och andra samarbetsformer m.m.</P> <P class="p465 ft7">Vattenbrukets potential i förhållande till de miljömässiga förutsättningar som ges av de nationella miljömålen och ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) samt också av våra klimatförhållanden är inte tydliggjorda i dag. Vid odling för utsättning av fisk behöver det finnas en tydlig koppling mellan</P> <P class="p440 ft17">167</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">odlingsförhållanden och de förhållanden som råder i vatten aktuella för utsättning av fisk liksom att fisken är av god kvalitet och så lik naturligt förekommande fisk som möjligt.</P> <P class="p466 ft7">Odling av musslor har visat sig ha en potential för att reducera närsalter i kustområden och kan sannolikt komplettera åtgärder för att minska närsaltutsläpp från jordbruk, skogsbruk och från enskilda avlopp. Samverkan mellan de areella näringarna kan öka och behov finns att se hur så kan ske. Vattenbrukets expansion begränsas delvis av miljölagstiftningen som lämnar litet utrymme för nya näringar med hänsyn till utsläpp av närsalter i relation till redan etablerade sektorer. Effekten av att sådana förhållanden kan förändras, t.ex. genom handel med utsläppsrätter av närsalter till vatten liksom möjligheter till teknikutveckling, är inte utredda.</P> <P class="p467 ft24">Uppdraget</P> <P class="p223 ft7">En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för samt identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas både på kort och lång sikt. Utredaren ska vidare föreslå hur hinder mot en utveckling av vattenbruket kan undanröjas.</P> <P class="p466 ft7">Utredaren ska undersöka alla delsektorer av vattenbruk som berör fisk, kräft- och blötdjur och eventuella andra organismer för humankonsumtion, utsättning eller annan användning, liksom dess konsekvenser för miljön och angränsande verksamheter, t.ex. beredningsindustri, sportfiske, och yrkesfiske. Behov av kvalitetssäkring genom fiskhälsokontroll, effektiv logistik, kapitalförsörjning, samverkan om marknadsföring, miljömärkning och andra samarbetsformer m.m. ska undersökas. I dag sker viss utsättning för att kompensera för uppkomna skador i fiskbestånden. Utredningen bör göra en översiktlig bedömning av omfattningen och möjlig utveckling av denna verksamhet med hänsyn tagen till ekosystemansatsen.</P> <P class="p468 ft7">Utredaren ska identifiera vilka delsektorer inom vattenbruket som har störst förutsättningar att utvecklas. Analysen ska även innefatta hänsyn till de krav som ställs av miljömålen och av ramdirektivet för vatten. I detta sammanhang ska även förhållanden mellan vattenbruket och andra sektorer analyseras vad gäller möjligheter att expandera inom ramen för de miljökrav som ska uppfyllas liksom möjligheten till fysisk lokalisering av</P> <P class="p469 ft17">168</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p470 ft7">vattenbruket. Möjligheter med t.ex. handel av utsläppsrätter av närsalter till vatten liksom teknikutveckling inom vattenbruket bör undersökas.</P> <P class="p471 ft7">Om regelverket behöver förändras för att möjliggöra en utveckling av vattenbruksnäringen ska utredaren lämna förslag på sådana författningsändringar.</P> <P class="p472 ft7">Lämplig ansvarsfördelning mellan myndigheter och andra organisationer för vattenbrukets delområden ska föreslås.</P> <P class="p473 ft7">Förslag till vilka samverkansmöjligheter med grannländer som kan användas för att förbättra förutsättningarna för vattenbruksnäringen ska ingå i analysen.</P> <P class="p450 ft24">Arbetsformer och redovisning av uppdraget</P> <P class="p474 ft7">Utredaren ska beakta vilka konsekvenser utredningens förslag kan få för små och medelstora företag samt redovisa förslag som kan förenkla miljöprövningen, administrativa procedurer och krav m.m. för dessa företag. I detta ligger att beakta regeringens pågående arbete med en handlingsplan för regelförenkling. De förenklingsförslag som har inkommit från branschorganisationer ska beaktas. När det gäller redovisning av olika förslags konsekvenser för företag ska utredaren samråda med näringslivets regelnämnd.</P> <P class="p475 ft7">Om utredarens förslag påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas liksom samhällsekonomiska konsekvenser.</P> <P class="p472 ft7">Utredarens uppdrag ska bedrivas i nära dialog med berörda organisationer, myndigheter, näringsliv och andra intressenter både i Sverige och i grannländer.</P> <P class="p476 ft7">Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2008.</P> <P class="p477 ft7">(Jordbruksdepartementet)</P> <P class="p478 ft17">169</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p447 ft18">Bilaga 2</P> <P class="p448 ft6">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr38 td158"><SPAN class="p177 ft99">Tilläggsdirektiv till utredningen om framtiden</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td57"><SPAN class="p111 ft100">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td158"><SPAN class="p177 ft99">för ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td57"><SPAN class="p111 ft100">2008:84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td159"><SPAN class="p177 ft100">vattenbruk (Jo 2008:01)</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td160"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p177 ft63">Beslut vid regeringssammanträde den 3 juli 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td57"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p479 ft102">Förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p480 ft63">Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 december 2007 gav jordbruksministern en särskild utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för samt identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt svenskt vattenbruk ska kunna utvecklas (dir. 2007:170). Utredaren ska enligt direktiven redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2008.</P> <P class="p472 ft63">Utredningstiden förlängs. Utredaren ska slutredovisa uppdraget senast den 28 februari 2009.</P> <P class="p481 ft63">(Jordbruksdepartementet)</P> <P class="p482 ft64">171</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p78 ft6">Bilaga 3</P> <P class="p483 ft22">Promemorian återges i sin helhet</P> <P class="p483 ft22">dock utan den innehållsförteckning som finns i originalet.</P> <P class="p484 ft63">PROMEMORIA</P> <P class="p485 ft63">Dnr <NOBR>10-1910-06</NOBR></P> <P class="p486 ft103">Kriterier för vattenbruksföretag</P> <P class="p487 ft63">Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla förslag till kriterier för att bättre kunna ta hänsyn till olika vattenbruksföretags storlek och odlingssystem vid tillståndsgivning</P> <P class="p488 ft64">173</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p489 ft10">Uppdraget</P> <P class="p50 ft7">Regeringen har i beslut den 29 juni 2006 gett Fiskeriverket uppdrag att utveckla förslag till kriterier för att bättre kunna ta hänsyn till olika vattenbruksföretags storlek och odlingssystem vid tillståndsgivning i syfte att bättre kunna anpassa miljöprövningen till verksamhetens omfattning och miljöpåverkan enligt de krav som bl.a. miljökvalitetsmålen och EU:s ramdirektiv för vatten ställer. Vidare skall även behovet av en förbättring av kunskapsläget redovisas.</P> <P class="p242 ft10">Sammanfattning</P> <P class="p223 ft7">Vattenbrukets betydelse för landsbygden och dess framtida möjligheter att utvecklas som en del av EU:s gemensamma fiskeripolitik som en miljöanpassad näring kan bli verklighet genom en modernisering av tillståndsprövningen. Detta utvecklingsarbete måste anpassas till arbetet med såväl miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft9">Ingen övergödning </SPAN>som EU:s vattendirektiv av vilka båda kan utgöra motstående mål mot vattenbrukets utveckling. Det är därför väsentligt att länsstyrelserna och andra tillståndsprövande myndigheter har funktionella kriterier att utgå ifrån i sitt arbete med tillståndsgivning för att kunna bedöma effekterna av miljöpåverkan utifrån omfattningen av och olika typer av verksamheter.</P> <P class="p207 ft7">Mot bakgrund av de miljömässiga framstegen inom vattenbruket har miljölagstiftningen ändrats så att prövningsnivåerna för vattenbruksverksamhet höjts och foderförbrukning istället för nettoproduktion utgör grund för tillståndsgivning. I syfte att ytterligare effektivisera tillståndsprövningen för vattenbruksanläggningar i förhållande till deras miljöpåverkan bör kriterierna vara:</P> <P class="p149 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Odlingens storlek.</SPAN></P> <P class="p490 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Lokalisering.</SPAN></P> <P class="p491 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Foderanvändning och odlingsteknik.</SPAN></P> <P class="p490 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Odlingssystem eller kombinationer av flera odlingsarter.</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Av uppenbar betydelse för närsaltsutsläppen från en fiskodling är dess storlek. Lokaliseringskriterier kan vara fysikaliskkemiska parametrar som närsaltbelastning, vattenomsättning, sedimenta-</P> <P class="p469 ft17">174</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">tion, vattenkvalitet och vindsamt ispåverkan. Stor yta, stort djup och god vattenomsättning är också egenskaper för aktuella vattenområden. Genom att välja lämpliga vattenområden med tillräckligt stor vattenomsättning och vattendjup kan lokala problem i stor utsträckning begränsas.</P> <P class="p43 ft7">Områdena skall också ha liten betydelse som lek- och uppväxtområde eller vandringsväg för betydelsefulla arter eller stammar av fisk. Av stor betydelse för fosfor- och kväveutsläppen inom vattenbruket är fodrets fosforrespektive kvävehalt samt odlingens utfodringsrutiner. En viktig utvecklingsväg för att göra vattenbruket mer miljöanpassat och öppna möjligheter att odla fisk i fler vattenområden är en fortsatt vidareutveckling och användning av landbaserad odlingsteknik. För genomströmmande vatten i landbaserade anläggningar kan olika filtersystem användas för att rena förorenat vatten från fosfor och även kväve innan det återgår till recipienten. En annan teknik är att utveckla kombinerade system där avfallet utnyttjas till produktion av olika grödor. Ytterligare en annan lösning är slutna system med recirkulerande vatten som minimerar närsaltsutsläppen. För att begränsa negativa effekter av vattenbruk är slutna system i öppet vatten, exempelvis med täta dukkassar, ett alternativ som för närvarande används i liten utsträckning i svenskt vattenbruk. Uppfödning av flera arter samtidigt i s.k. polykulturer är en intressant miljöaspekt när det gäller fiskodling. För att förbättra sektorns utveckling bör följande genomföras:</P> <P class="p492 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft73">Naturvårdsverkets Allmänna råd för fiskodling uppdateras.</SPAN></P> <P class="p493 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">För att premiera miljövänlig småskalig fiskodling kan slutna system med recirkulerande vatten utan utsläpp tilldelas en lägre prövningsnivå enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet.</SPAN></P> <P class="p494 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft73">Beslut om tillstånd enligt miljöbalken innehåller ofta villkor som regleras i fiskerilagstiftningen och även annan speciallagstiftning. För att stärka sektorslagstiftningen och minska förekomsten av dubbelregleringar för företagen bör hänvisningar till fiskerilagstiftningen och annan sektorslagstiftning införas i miljöbalken.</SPAN></P> <P class="p495 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">För att förbättra överlevnad och prestanda hos kompensationsodlad smolt kan ett generellt undantag om villkor om foderkoefficient i miljötillstånd införas.</SPAN></P> <P class="p370 ft17">175</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft7">I syfte att förbättra kunskapsläget på vattenbruksområdet bör genomföras:</P> <P class="p310 ft8"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft74">Nya undersökningar av närsaltsbelastningens utveckling inom vattenbruket.</SPAN></P> <P class="p496 ft8"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft74">En kunskapssammanställning om olika odlingssystem och användningsområden.</SPAN></P> <P class="p497 ft8"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft74">En utvärdering av effekter av fiskodling genom sammanställning av resultat från genomförda kontrollprogram.</SPAN></P> <P class="p497 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">Utveckling och kalibrering av belastningsmodeller för svenska förhållanden, särskilt betydelsen av interaktioner mellan vild fisk och fiskodling för närsaltsbelastningen från fiskodlingsverksamhet.</SPAN></P> <P class="p96 ft10">Inledning</P> <P class="p223 ft7">Vattenbruket utgör en del av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det finns därför en strävan från statsmakterna att utveckla vattenbruket. Generellt sett är kustområdena de bästa i landet för odling av fisk. Vattenbrukets största utvecklingspotential, tillsammans med stora reglerade sjösystem, återfinns i dessa vattenområden. För att vattenbruket i landet skall kunna utvecklas bör detta i större utsträckning ges tillträde till dessa områden.</P> <P class="p47 ft7">Parallellt med detta ställs det allt högre krav på nyttjarna av vattenresursen att använda vatten på ett miljömässigt acceptabelt sätt. För vattenbruksnäringen har troligen närsaltsutsläppens effekt på miljön tillsammans med lönsamheten varit det mest kritiska för näringens utveckling. De av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen och EU:s ramdirektiv för vatten ställer höga krav på användarna av vatten.</P> <P class="p48 ft7">I sammanhanget bör påminnas om att det finns tillståndsgiven för odling av mer än 20 000 ton matfisk i landet varför hela det beviljade närsaltsutrymmet inte nyttjas. Detta kan tyda på lönsamhetsproblem i näringen. Undersökningar visar också att en del aktiva odlingar inte nyttjar hela sin tillståndsgivna produktion. Mot bakgrund av de förbättrade miljömässiga framsteg inom vattenbruket som skett främst på fodersidan sedan miljölagstiftningen började tillämpas på fiskodlingsverksamhet är det historikst tillåtna närsaltsutrymmet inte taget i anspråk av</P> <P class="p371 ft17">176</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">vattenbruket. Å andra sidan har nya ambitiösa mål och riktlinjer beträffande övergödningsproblematiken upprättats på senare tid.</P> <P class="p498 ft7">Tolkning av uppdraget</P> <P class="p9 ft7">Fiskeriverket utgår från att de föreslagna kriterierna skall beröra prövningen av tillstånd enligt miljöbalken och omfatta såväl matfiskodlingar som sättfiskodlingar d.v.s. alla typer av fiskodlingsföretag med tillhörande arter. Uppdraget berör inte prövning av frågor om tillstånd enligt fiskerilagstiftningen där art- och smittskydd behandlas eller annan lagstiftning på vattenbrukets område.</P> <P class="p499 ft10">Bakgrund</P> <P class="p211 ft7">Vattenbrukets miljöpåverkan och vattenbrukets framtid har under lång tid varit föremål för utredningar (<SPAN class="ft9">Forskningsrådsnämnden: rapporter </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">1980–1985</SPAN>;</NOBR> rapporten Ds 2000:42 <SPAN class="ft9">Svenskt vattenbruk – en framtidsnäring</SPAN>) och vidare diskussion. En viktig anledning till denna diskussion har varit en tilltagande övergödning av många vattenområden, särskilt Egentliga Östersjön och Västerhavet. Sverige har också investerat betydande belopp i syfte att begränsa närsaltsbelastningen till vatten bl. a. genom kommunala reningsverk. Goda resultat har också uppnåtts, men fortfarande anses det nödvändigt att reducera närsaltsutsläppen både för kväve och fosfor. Mot bakgrund av detta har närsaltsproblematiken inom vattenbruket ibland anförts som den mest betydelsefulla faktorn för att förklara vattenbrukets blygsamma utveckling i landet.</P> <P class="p270 ft24">Miljökvalitetsmålen</P> <P class="p250 ft7">Det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft9">Ingen övergödning </SPAN>(prop. 2000/01:130) anger att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjlighet till allsidig användning av mark och vatten. Enligt delmålet för fosfor ska fram till år 2010 de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Utsläppen bedöms enligt Naturvårdsverkets preliminära bedöm-</P> <P class="p500 ft17">177</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">ningar ha minskat med 14% mellan åren 1995 och 2005. Minskningarna har skett främst genom åtgärder inom kommunala reningsverk och industrin, men minskningar bedöms även ha skett inom jordbruk och enskilda avlopp. Nya beräkningar visar att de mänskligt orsakade utsläppen av fosfor är lägre än tidigare bedömningar varför potentialen för ytterligare minskningar är begränsad. Fler åtgärder måste till för att delmålet ska kunna nås. Ett liknande delmål för kväve innebär att senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med 30 % från 1995 års nivå. Utsläppen har minskat med 24 % mellan åren 1995 och 2005. Stora minskningar har skett genom åtgärder inom kommunala reningsverk, industri och jordbruk. Mot bakgrund av dagens positiva utveckling samt att utsläppen förväntas minska ytterligare så bedöms delmålet möjligt att nå till år 2010. Miljömålsrådet har dock i sin senaste bedömning år 2007 angett att miljömålet <SPAN class="ft9">Ingen övergödning </SPAN>inte kan nås i tid. Utsläppen till både luft och vatten fortsätter visserligen att minska, men tillståndet i miljön förbättras inte i motsvarande grad. Ambitionsnivån bör öka när det gäller att minska belastningen av fosfor till Östersjön. Framför allt är det viktigt att omgående intensifiera såväl det internationella som nationella arbetet för att åtgärda de diffusa utsläppen, särskilt från jordbruket. Tillförsel av kväve till Östersjön bör också minska, om än inte i samma omfattning som fosfor. För vattnen utanför den svenska västkusten är situationen i princip den omvända. Här behöver ambitionsnivån istället öka när det gäller att minska belastningen av kväve. Även tillförseln av fosfor behöver minska, men inte i samma omfattning. Beträffande näringsämnet fosfor är tillståndet i svenska sjöar generellt gott. För ca 75 procent av sjöarna kan fosforhalterna betecknas som låga eller måttligt höga. Däremot antyder resultat från riksinventeringarna att halterna ökat under den senaste tioårsperioden. Det kan bero på väderförändringar såsom ökad nederbörd, vilket medfört ökad halt av humusämnen i vattnet.</P> <P class="p72 ft24">EU:s ramdirektiv för vatten</P> <P class="p50 ft8">EU:s ramdirektiv för vatten – vattendirektivet – ska säkra vattenkvalitet och kvantitet i sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Direktivet har införlivats i svensk förvaltning bl.a. genom</P> <P class="p304 ft17">178</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft7">förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Sverige är sedan 2004 indelat i fem avrinningsområdesdistrikt med en vattenmyndighet i varje som är ansvarig för genomförandet av den nya vattenförvaltningen.</P> <P class="p9 ft7">De krav som ställs på både vattenvårdsarbetet bör öka möjligheterna till att nå vattenanknutna miljökvalitetsmål. Enligt den nya vattenförvaltningen ska bl.a. ett åtgärdsprogram tas fram för varje avrinningsdistrikt. Det ska innehålla de åtgärder som behövs för att vattnen inom avrinningsdistriktet ska uppnå ”God Ekologisk Status”, d.v.s. att vattnet har liten mänsklig påverkan jämfört med naturliga förhållanden.</P> <P class="p225 ft7">Åtgärdsprogram ska vara fastställda 2009 och nödvändiga åtgärder ska då även ha påbörjats. Dessa program kan komma att påverka både potentiell och befintlig fiskodlingsverksamhet och dess förutsättningar. Myndigheterna ska också till 2009 ha fastställt de vatten, där undantag kan lämnas från huvudregeln om återställning till naturliga förhållanden. Sådana undantag sammanfattas under benämningen ”heavily modified water bodies” och innefattar de fall där miljöförändringarna av vattnen måste accepteras. Detta gäller främst fysiska förändringar orsakade t.ex. av dammar, vattenkraft, kanaler och hamninstallationer. I dessa fall skall undantag ges för de direkta och indirekta effekter, som själva förändringen orsakar. I denna typ av vatten kommer ramdirektivet i mindre utsträckning påverka användarna.</P> <P class="p501 ft7">Restaureringsarbetet för att uppnå God Ekologisk Status skall vara avslutat år 2015. En av grundpelarna är att arbeta utifrån ett vattensystemperspektiv, där systemets helhetsfunktion står i centrum. Det innebär att vidtagna åtgärder måste anpassas till de krav som ställs på systemet som helhet vad gäller t.ex. fisketryck, vandringsvägar för fisk, utsättning av fisk och placering av fiskodlingar. Vid restaureringen av vattensystemen kan nya krav komma att ställas i dessa avseenden för att möjliggöra direktivets genomförande.</P> <P class="p499 ft24">Utveckling av vattenbruket</P> <P class="p229 ft7">Parallellt med miljömålsarbetets vattendirektivets inriktning mot att minska övergödningen finns det fortfarande en efterfrågan på tillgång till vattenresurser att bruka, exempelvis från vattenbruksnäringen. I och med <NOBR>EU-inträdet</NOBR> har vattenbruket också kommit</P> <P class="p502 ft17">179</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">att ställas mer i fokus som en del av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det finns därför en strävan från statsmakterna att utveckla vattenbruket. I regeringens proposition (2003/04:51) om kust- och insjöfiske samt vattenbruk och Meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket (KOM 2002/511) finns riktlinjer för en utveckling av vattenbruket både nationellt och inom EU. Syftet är att stärka och utveckla vattenbruket inom ramen för en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling, särskilt beträffande de svenska miljökvalitetsmålen, EU:s ramdirektiv för vatten och utvecklingen av landsbygden.</P> <P class="p69 ft7">Globalt sett är fiskodling en av de snabbast växande grenarna av animalisk födoproduktion. Världsproduktionen av vattenbruksdjur har ökat med 9 % per år under perioden <NOBR>1995–2004.</NOBR> Motsvarande siffror inom EU uppgår till <NOBR>3–4</NOBR> % framtill 1999 för att från år 2000 och framåt stagnera. För svensk del nåddes under 1990 den största produktionen då ca 8 000 ton laxfisk producerades. Därefter minskade produktionsnivån gradvis för att från 1993 och framåt variera mellan 5 500 och 6 000 ton laxfisk. Antalet odlingar i landet med matfiskproduktion minskar kontinuerligt. År 1990 fanns 249 fiskodlingar med matfiskproduktion, år 1996 150 stycken och år 2006 95 stycken. Under denna tidsperiod har betydelsen av sättfiskproduktion för utplantering ökat och huvuddelen av odlingsföretagen i landet bedriver för närvarande en blandad produktion av både matfisk och sättfisk. Sättfiskproduktionen har under de senaste åren beräknats till ca 1500 ton, undantaget de utplanteringar som genomförs av vattenkraftsindustrin i kompensationssyfte. Under de senaste fem åren har stora strukturförändringar skett inom svensk matfiskproduktion då två utländska odlingsföretag har tagit över ett betydande antal tidigare svenskägda matfiskodlingar. Fiskeriverket bedömer också att endast ett <NOBR>30-tal</NOBR> företag bedriver renodlad matfiskproduktion i Sverige idag. Det finns en svagt ökande trend för matfiskproduktionen under <NOBR>2000-talet</NOBR> till följd av att de utländska företagen långsamt expanderar verksamheten i Sverige.</P> <P class="p503 ft7">Fiskeriverket redovisade 2005 ett regeringsuppdrag om vattenbrukets miljöpåverkan <NOBR>(2005-02-28,</NOBR> dnr <NOBR>121-3490-04).</NOBR> Av denna rapport framgår att vattenbruksproduktionen under den senaste <NOBR>10-års</NOBR> perioden omfördelats från kustområdet till sötvattensområdet. Detta kan ha sin grund i svårigheterna att få tillstånd enligt miljöbalken att anlägga större fiskodlingar längs</P> <P class="p262 ft17">180</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">svenska kusten. I dagsläget finns mycket få traditionella kasseodlingar av regnbåge i Östersjön söder om Stockholms län och i Västerhavet. Endast ett <NOBR>15-tal</NOBR> fiskodlingar återfinns längs svensk kust för närvarande. Dock sker en långsam expansion i lämpliga havsområden längs Norrlandskusten där övergödningssituationen inte är problematisk. I sötvattensområdet har en produktionsökning skett i Vänern med norrut anslutande vattenområden. Planer och ansökningar om stor fiskodlingsverksamhet finns i Malgomaj i Västerbotten och Ströms Vattudal i Jämtland. Fiskodlingsnäringen expanderar således i områden lämpliga för vattenbruk där det finns möjlighet att få tillstånd enligt miljöbalken. Söder om Dalälven finns för närvarande i praktiken små möjligheter för vattenbruksnäringen att få ta i anspråk närsaltsutrymme även om de potentiella lokalerna i övrigt uppfyller de krav som kan ställas på vattenbruksverksamhet. I sammanhanget bör erinras om att det finns meddelade tillstånd för odling av mer än 20 000 ton matfisk i landet varför hela det beviljade närsaltsutrymmet inte nyttjas vilket kan tyda på lönsamhetsproblem i näringen. Undersökningar visar också att en del odlingar inte nyttjar hela sin tillståndsgivna produktion. Frågan om påverkan av närsalter på kust- och havsområden måste lösas genom nationell- och strategisk planering där allt nyttjande av vatten beaktas i ett helhetsperspektiv och inte genom att begränsa enskilda näringar.</P> <P class="p504 ft10">Kriterier för effektivare miljöprövning</P> <P class="p211 ft7">Mot bakgrund av de miljömässiga framsteg som skett inom vattenbruket de senaste åren föreslog Fiskeriverket i regeringsuppdraget 2005 att nivåerna för miljöprövning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör ändras så att odlingstillstånd med en ansökt foderförbrukning understigande 40 ton <NOBR>(B-prövning)</NOBR> istället prövas av kommunen <NOBR>(C-prövning).</NOBR> Fiskeriverket framförde också i yttrande den 21 december 2000, dnr <NOBR>332-1517-00,</NOBR> över rapporten <SPAN class="ft9">Svenskt vattenbruk – en framtidsnäring </SPAN>(Ds 2000:42) sitt stöd till förslaget att tillstånd för fiskodling ges för ett visst närsaltsutsläpp eller foderförbrukning.</P> <P class="p66 ft7">Den 1 juli 2007 ändrades förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd så att endast fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår är tillståndspliktig (s.k. <NOBR>B-verksamhet)</NOBR> och att fiskodling eller</P> <P class="p502 ft17">181</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">övervintring av fisk där mellan 1,5 ton och 40 ton foder förbrukas per kalenderår är anmälningspliktig (s.k. <NOBR>C-verksamhet).</NOBR> Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2008 och bör innebära ett förenklat prövningsförfarande för framförallt sättfiskanläggningar, framförallt sådana med produktion avsedd för sportfiskemarknaden. Det har således blivit lättare att framöver tillgodose marknaden med utplanteringsfisk i vissa delar av landet. Tillsynsmyndighetens arbete bör också kunna effektiviseras genom att foderförbrukningen utgör grunden för meddelade tillstånd istället för den totala årliga produktionen. Produktionsmängden är svårare att kontrollera vid ett enskilt tillsynsbesök medan foderförbrukningen framgår av odlingens journalföring och miljörapport.</P> <P class="p467 ft9">Operativt program för fiskerinäringen</P> <P class="p235 ft7">För att lösa näringens utrymmesproblem och göra fler vattenområden tillgängliga för vattenbruk krävs stimulering av miljöförbättrande åtgärder och utveckling av ny teknik. Stödet skall främja användning av miljövänliga vattenbruksmetoder, som recirkulerande system, landbaserade odlingar eller <NOBR>off-shore</NOBR> odlingar, så att produktiviteten kan öka med minimal miljöpåverkan. Effektivare fodersystem samt uppsamling av närsalter och fekalier i syfte att minska närsaltsbelastningen är viktiga åtgärder liksom åtgärder för att minska rymningar. Utbildningar inom relevanta områden kan vara stödberättigade. Allt detta finns med som stödberättigade åtgärder i det Operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige <NOBR>2007–2013.</NOBR></P> <P class="p348 ft24">Ekologiskt vattenbruk</P> <P class="p235 ft7">Det finns regler utarbetade för ekologiskt vattenbruk och möjligheter att <NOBR>KRAV-märka</NOBR> odlad fisk. Det finns specifika regler för laxartad fisk, abborrfisk och musslor. Riktlinjerna för KRAV- märkt fisk innebär att produktionen ska anpassas så att miljön i omkringliggande vatten- och landområden bevaras genom att:</P> <P class="p505 ft8"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft74">i minsta möjliga utsträckning påverka lokala biologiska processer som omfattar mikroorganismer, växter och djur,</SPAN></P> <P class="p506 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft52">förhindra rymning,</SPAN></P> <P class="p348 ft17">182</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p507 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">när marina foderråvaror används ska de komma från bärkraftiga bestånd vilka vanligtvis inte används som människoföda och/eller biprodukter från arter som används som människoföda,</SPAN></P> <P class="p508 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">anpassa produktionen så att smittämnen, parasiter och läkemedelsrester inte påverkar vilda organismer i omgivningen,</SPAN></P> <P class="p509 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">inte använda syntetiska gödselämnen eller miljöbelastande impregneringsmedel,</SPAN></P> <P class="p509 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">sträva efter mångfald (exempelvis musslor och havstulpaner i samband med fiskodling) i produktionen där detta är möjligt.</SPAN></P> <P class="p510 ft7">Många av <NOBR>KRAV-riktlinjerna</NOBR> berör, förutom miljöbalken, olika lagstiftningsområden och är i stor utsträckning redan reglerade i miljöbalken, fiskeri- och fiskhälsolagstiftningen, djurskyddsbestämmelserna för odlad fisk och livsmedelslagstiftningen.</P> <P class="p394 ft24">Odlingens storlek</P> <P class="p40 ft7">Av avgörande betydelse för närsaltsutsläppen från en fiskodling är dess storlek. Även om närsaltsbelastning per producerad mängd kan vara hög medför en liten produktionsmängd också en mindre närsaltsbelastning på vattnet. Till viss del är detta reglerat i miljöbalken genom att prövningen är graderad i tre nivåer efter storleken på den planerade odlingsanläggningen.</P> <P class="p43 ft7">Utvecklingen inom matfiskodlingsnäringen medför att ett färre antal anläggningar producerar en större mängd fisk (Tabell 1). Ett visst segment med en lokal marknad finns dock kvar medan mellanstora anläggningar har stora problem med lönsamheten. För odling av sättfisk är utvecklingen mer stabil och få odlingar tillkommer eller försvinner.</P> <P class="p511 ft17">183</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p299 ft65">Tabell 1 Produktion av regnbåge uppdelad på odlingars storlek i Sverige 2006 enligt Fiskeriverkets och SCB:s statistik</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr0 td161"><SPAN class="p177 ft83">Odlingens storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td162"><SPAN class="p1 ft83">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td163"><SPAN class="p1 ft84">Produktion (ton, hel färskvikt)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td95"><SPAN class="p177 ft83">&gt; 100 ton</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td1"><SPAN class="p512 ft83">13</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td164"><SPAN class="p513 ft83">5 233</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td95"><SPAN class="p177 ft83"><NOBR>50,0–99,9</NOBR> ton</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p512 ft83">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td164"><SPAN class="p513 ft83">352</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p177 ft83"><NOBR>10,0–49,9</NOBR> ton</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p512 ft83">13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td164"><SPAN class="p513 ft83">423</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p177 ft83"><NOBR>0,5–9,9</NOBR> ton</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p512 ft83">31</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td164"><SPAN class="p513 ft83">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td165"><SPAN class="p177 ft83">under 0,5 ton</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td166"><SPAN class="p512 ft83">22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td167"><SPAN class="p513 ft83">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td165"><SPAN class="p177 ft79">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td166"><SPAN class="p512 ft79">83</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td167"><SPAN class="p513 ft79">6 116</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p514 ft24">Lokalisering</P> <P class="p50 ft7">Utifrån kriterier om status beträffande fysikaliskkemiska parametrar som närsaltbelastning, vattenomsättning, sedimentation, vattenkvalitet och vindsamt ispåverkan har Fiskeriverket utpekat ett antal potentiella vattenområden av särskild betydelse för vattenbruksnäringen (Finfo 2006:1). Potentiellt lämpliga vattenområden för vattenbruk är stor yta, stort djup och god vattenomsättning. Genom att välja lämpliga vattenområden med tillräckligt stor vattenomsättning och vattendjup kan lokala problem i stor utsträckning begränsas. Närsaltbelastningen får inte heller vara problematisk.</P> <P class="p48 ft7">Områdena skall också ha liten betydelse som lek- och uppväxtområde eller vandringsväg för betydelsefulla arter eller stammar av fisk. Områden som omfattas av särskilt områdesskydd enligt miljöbalken som naturreservat eller Natura 2000 bör inte heller vara aktuella för fiskodlingsverksamhet som innebär en påtaglig påverkan på områdets bevarandevärden.</P> <P class="p70 ft7">Av plan- och bygglagen framgår att det är ett kommunalt ansvar att planlägga användningen av mark- och vatten. Det är i den kommunala översiktsplanen kommunen bland annat ska redovisa de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Planering för fiskodlingsverksamhet skiljer sig härvid inte från planering för andra ändamål. Boverket har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram kunskapsunderlag för planering av vattenanvändning (<SPAN class="ft9">Naturvårdsverkets förlag rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">4485-4502</SPAN>,</NOBR> varav rapport 4496 behandlar vattenbruket). Undersökningar visar att i ca hälften av landets län finns riktlinjer för vattenbruket på</P> <P class="p414 ft17">184</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">något sätt inom länet och att inte alla aktuella kommuner beaktat vattenbruket i sin översiktsplanering.</P> <P class="p10 ft7">Ett utpekat område är havsområdet Höga Kusten i Västernorrland, bl.a. Ullångersfjärden där ett utländskt företag ansökt om tillåtlighet till en årlig produktion om 2 200 ton regnbåge. I sötvattensområdet planeras stora odlingar av regnbåge och röding i Malgomaj (2 000 ton) och Ströms Vattudal (3 200 ton) också utpekade vilket visar att vattenbruksnäringen under senare år i högre grad börjat styra produktionen till de av Fiskeriverket generellt utpekade områdena.</P> <P class="p12 ft7">För att närmare kvantifiera effekterna och bedöma konsekvenser av fiskodlingsverksamhet i olika typer av vattenområden finns flera belastningsmodeller utvecklade som kan nyttjas både av sökanden (i Miljökonsekvensbeskrivning) och tillståndsprövande myndighet. Belastningsmodeller beskriver vad som händer med vattenkvaliteten när fisken finns i kassarna och utfodras och vilka närsaltspåslag i form av faktiska koncentrationer i vattenmassan som kan påräknas. I Sverige har sådana modeller använts i viss utsträckning och då framförallt modellerat ändringar av fosforbelastningen före och efter den planerade fiskodlingsverksamheten.</P> <P class="p515 ft24">Foderanvändning och odlingsteknik</P> <P class="p211 ft7">Bättre foderutnyttjande medför en mer miljövänlig produktion samtidigt som kostnaderna minskar för den enskilde odlaren. Utsläppen av närsalter från fiskodlingar har minskat betydligt under de senaste <NOBR>10–15</NOBR> åren genom att fodrets sammansättning och utfodringsregimerna utvecklats. Tre huvudfaktorer kan förklara att foderanvändningen avsevärt förbättrats. Fodrets energiinnehåll har ökat dramatiskt med användningen av s.k. högenergifoder, från ca 15 MJ energi per kg i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> till dagens värden på ca <NOBR>20–22</NOBR> MJ per kg. Till viss del nyttjas tillfört foder också bättre genom att avel bedrivs i syfte att förbättra fiskens effektivitet när det gäller att omvandla intaget foder till tillväxt. Den mest betydelsefulla faktorn är dock att fiskodlarna själva använder sig av förbättrade utfodringsrutiner. Det finns fortfarande utrymme att förbättra utfodringen ytterligare vilket leder till mindre närsaltsutsläpp och bättre lönsamhet för fiskodlaren.</P> <P class="p381 ft8">Av stor betydelse för fosfor- och kväveutsläppen inom fiskodlingsnäringen är fodrets fosforrespektive kvävehalt. Fodrets</P> <P class="p432 ft17">185</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">innehåll av både kväve och fosfor har minskat successivt sedan <NOBR>1980-talet,</NOBR> för fosfor från ca 1,7 % till ca 0,9 % och för kväve från <NOBR>8–9</NOBR> % ned mot <NOBR>6–7</NOBR> %. I sättfiskodlingar används dock foder med något högre halter av fosfor. En fortsatt utveckling av foder med låga fosfor- och kvävehalter och högt energiinnehåll är av stor betydelse när det gäller att minska närsaltspåverkan. Utvecklingen går stadigt framåt genom att foderindustrin försöker ersätta fiskmjölet (animaliskt protein) och fiskolja i foder med olika former av vegetabiliskt mjöl och oljor, framförallt sojamjöl. Generellt sett är smältbarheten på vegetabiliskt fosfor låg och mycket av forskningen på området syftar till att finna vegetabiliska alternativ till fiskmjölet samt öka smältbarheten hos detta. Nya studier visar att tillförsel av ökade halter av växtprotein i fiskfoder inte behöver påverka fiskens nyttighet som föda, dvs. de nyttiga fetterna som finns hos fisk.</P> <P class="p516 ft7">Ett alternativ till att odla laxfisk, som kräver någon form av animaliskt protein i födan, är att odla fiskarter som i större utsträckning är växtätare, som olika arter av karp eller exotiska varmvattenkrävande fiskarter som kan tillgodogöra sig vegetabilisk föda. Dessa kan också vara effektivare i sitt födoutnyttjande än rovfisk som laxfiskar. På så vis minimeras också riskerna med att vara beroende av tillgång på foderfisk från marina ekosystem för produktionen. Det anses dock för närvarande vara ett konsumentmotstånd mot fisk uppfödd på vegetabilier.</P> <P class="p49 ft24">Odlingssystem</P> <P class="p384 ft9">Landbaserat eller kassebaserat odlingssystem</P> <P class="p50 ft7">Generellt är det lättare att kontrollera utfodringen i landbaserade odlingssystem. Det är sammantaget lättare att observera fiskens beteende, foderförluster i tråg och bassänger samt att fisken får fler chanser att äta genom att fodret ackumuleras på botten. Vidare finns det i inomhusanläggningar möjligheter att styra tillväxt och födointag/aptit genom framförallt ljusreglering men också genom värmning av vatten. Undersökningar har dock visat att kasseodlingar generellt är mer effektiva i sin användning av foder, och då särskilt stora kasseodlingar. Skillnaden mellan landbaserade och kassebaserade odlingar är att landbaserade normalt producerar sättfisk, antingen för utplantering i naturvatten eller för vidare-</P> <P class="p517 ft17">186</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">odling i kassar, medan kasseodlingar framförallt föder upp matfisk. Sättfisken föds normalt upp till mindre storlek som har ett större behov av protein i jämförelse med större fisk. Det större proteinbehovet styr mängden kväve och fosfor i fodret. De potentiella utsläppen per mängd producerad fisk är därför större i sättfiskodlingar.</P> <P class="p518 ft9">Slutna system</P> <P class="p229 ft7">En viktig utvecklingsväg för att göra vattenbruket mer miljöanpassat och öppna möjligheter att odla fisk i fler vattenområden är en fortsatt vidareutveckling av landbaserad odlingsteknik. För genomströmmande vatten i landbaserade anläggningar har olika filtersystem utvecklats för att rena förorenat vatten från fosfor och även kväve innan det återgår till recipienten. Kväve är dock generellt svårare och dyrare att rena. En annan teknik är att utveckla kombinerade system där avfallet utnyttjas till produktion av olika grödor.</P> <P class="p261 ft7">Ytterligare en annan lösning är slutna system med recirkulerande vatten. Sådana system har stora fördelar genom att även varmvattensfiskar kan odlas utan alltför stora värmekostnader. Andra uppenbara fördelar är mindre vattenförbrukning, minimering av smittorisker, minimering av risk för rymningar, högre temperatur vilket medför ökad tillväxt, kombinationer odling av fisk och grödor, och en kontinuerlig leverans av fisk. Nackdelarna är den kostsamma tekniken, övervakningskrav och en känslighet för störningar. En hög driftsekonomi kombinerat med krav på att vattnet måste renas och syresättas på olika sätt innan det återförs till fiskbassängerna är en annan nackdel. Det finns behov att utveckla odlingssystem som utnyttjar tillgänglig vattenmängd för maximal fiskproduktion. I samma syfte kan syrehalter, ljus, värme och koldioxidhalter optimeras. Det finns även behov av att utveckla småskalig teknik som ett komplement till jordbruk i glest befolkade områden.</P> <P class="p519 ft7">När det gäller frågor om närsaltsbelastning och vattenbruk är slutna odlingssystem som minskar närsaltsbelastningen av särskilt intresse. Inom fiskodlingsnäringen pågår också utvecklingsarbete med sådana system, både för landbaserade och kassebaserade odlingar. För att begränsa negativa effekter av vattenbruk är slutna system i öppet vatten, exempelvis med täta dukkassar, ett alternativ</P> <P class="p520 ft17">187</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">som används i liten utsträckning i svenskt vattenbruk. Det finns möjligheter att filtrera och tillvarata sedimenterade fekalier och foderrester i botten av dukkassen genom att pumpa upp dessa till landkompost. På så vis minskas närsaltsbelastningen betydligt, framförallt av fosfor. Kvävet är dock löst som ammonium i vattnet, eftersom detta utsöndras från urin och gälar, och är därför svårare att hantera. Genom att optimera och komplettera alla ingående processer finns det dock potentiella möjligheter till kostnadseffektiva lösningar på närsaltsproblematiken, samtidigt som en god tillväxt nås hos fisken i kassarna. Med slutna system finns det en stor möjlighet att tillvarata utsläpp av fosfor. Detta är av stor betydelse i sötvattensområdet och kan medföra möjligheter att få större tillstånd enligt miljöbalken för vattenbruksanläggningar i områden där det annars synes svårt att få större tillståndsansökningar för fiskodling beviljade.</P> <P class="p516 ft7">Försök i olika skalor med recirkulerande system, odling av grödor tillsammans med fisk och odling i öppet vatten i täta dukkassar pågår i Sverige med stöd från Fiskeriverket och länsstyrelser.</P> <P class="p385 ft9">Polykulturer</P> <P class="p235 ft7">Uppfödning av flera arter samtidigt är en intressant miljöaspekt när det gäller fiskodling. Man kan tänka sig att ett odlingsföretag bedriver odling av flera arter där den ena arten kan tillgodogöra sig spillet från t.ex. en kasseodling. Fler arter i kombination kan då vara av intresse. I andra fall, i syfte att överhuvudtaget kunna få tillstånd i vissa vattenområden, kan filtrerande musslor odlas i andra vattenområden som kompsensation för närsaltsutsläpp från konventionella kasseodlingar. Odlingen kan då bedömas och miljöprövas i sin helhet. Nedan lämnas några exempel som kan vara aktuella.</P> <P class="p348 ft7">Musselodling</P> <P class="p50 ft7">Musselodlingar motverkar övergödning genom att avlägsna närsalter från vattnet. En konventionell fiskodling kan exempelvis villkoras att odla musslor i syfte att begränsa sitt kväveutsläpp och samtidigt öka sin lönsamhet genom musselodling. Ett annat</P> <P class="p393 ft17">188</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft7">alternativ är att ingå avtal med befintliga musselodlare att öka sin produktion.</P> <P class="p9 ft7">Detta i kombination med att det är förhållandevis billigt och resurssnålt gör odling av blåmussla tillsammans med fisk till en tilltalande form av vattenbruk. Mussellarver söker själva upp utsatt odlingsunderlag i form av plastband. Det krävs ingen aktiv foderinsats eftersom musslorna själva förser sig med växtplankton som vanligen finns i riklig mängd i den övre delen av den omgivande vattenmassan.</P> <P class="p220 ft7">Vid skörden uppnås dessutom en betydande miljömässig vinst, speciellt beträffande reduktionen av kväve. Kväve är det växtnäringsämne som är svårast att hantera med konventionell reningsteknik. Ett pilotförsök, under en femårig prövotid, har startats av Lysekils kommun i syfte att visa att reningseffekten blir lika stor om man odlar musslor som att bygga ut kvävereningssteget. Kommunens reningsverk släpper ut 39 ton kväve per år i nuvarande skick. Denna mängd kväve motsvarar kväveinnehållet i 3 500 ton musslor, som man kommer att odla och skörda. Preliminära beräkningar visar dessutom att denna metod är mer kostnadseffektiv.</P> <P class="p225 ft7">Musselodlingar är den enda hittills kända fungerande metoden för att fånga upp diffusa utsläpp av näringsämnen till havet och är en hittills outnyttjad åtgärd mot övergödning. I sammanhanget kan dock nämnas att yrkesfiskets landningar medför ett avsevärt uttag av närsalter från havsmiljön genom att den landade fisken innehåller fosfor- och kväveföreningar som också kan härröra från diffusa utsläppskällor. På andra håll i världen har man visat hur eutrofieringens negativa effekter har kunnat hämmas av musslornas filtrering av stora vattenvolymer, vilket gynnat ekosystemet i kusten. Musslor har generellt sett en nyckelroll som styrande/ kontrollerade funktion ekosystemet i och med att deras föda huvudsakligen utgörs av växtplankton, som de filtrerar ur vattnet; indirekt tar de således upp och lagrar näringsämnen.</P> <P class="p430 ft7">Hittills har odlingsvolymen varit blygsam i förhållande till andra länders. I Spanien produceras ca 250 000 ton musslor årligen och i Europa totalt ca 700 000 ton. I Sverige odlades 1791 ton musslor år 2006. Hela den svenska produktionen sker på Västkusten. Om 1 ton musslor kan uppta ca <NOBR>0.4–0.6</NOBR> kg fosfor – att jämföra med 6.4– 10.2 kg kväve innebär detta att musselodlingen för närvarande avlägsnar ca 11 – 18 ton kväve och ca 700 kg – 1 ton fosfor. Musselnäringen har tidigare bland annat haft problem med alggifter som omöjliggjort skörd vissa perioder. Numera finns dock ett</P> <P class="p372 ft17">189</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">fungerande kontrollsystem utefter kusten och avsättningsmöjligheterna har avsevärt förbättrats genom att konkurrensen från Danmark och Nederländerna har minskat.</P> <P class="p385 ft7">Odling av sötvattenskräfta</P> <P class="p235 ft7">Odling av sötvattenskräftor sker normalt i grävda dammar där kräftorna både lever av den mat som förekommer naturligt i dammen samt även matas. Den tillståndsgivna produktionen ligger idag på ca 600 ton i landet fördelat på närmare 600 tillstånd. Enligt beslutad miljölagstiftning krävs inte anmälan eller tillstånd för fiskodlingsverksamhet med en årlig förbrukning om 1,5 ton foder. Enligt undersökningar från <NOBR>1990-talet</NOBR> skattas kräftproduktionen i Sverige till ca 55 ton per år. Enligt SCB och Fiskeriverkets statistik producerades endast 5 ton kräftor i Sverige år 2006. Exakta uppgifter om antalet odlare och hur stor deras produktion är för närvarande finns inte i dagsläget. Det finns inte heller uppgift om utfodringsrutiner i kräftodlingar. Kräftor är dock kända som allätare och bör kunna tillgodogöra sig stora delar av den ökade primärproduktion som kan bli under en fiskodling. Av de flesta meddelade odlingstillstånd att döma har dock de flesta odlare troligen en produktion som understiger <NOBR>50–100</NOBR> kg per år och många hobbyodlare producerar kanske bara <NOBR>10–20</NOBR> kg. En del små tillstånd gäller tillsammans med fisk. Kräftodlingen i Sverige bör på nytt kartläggas avseende antalet aktiva kräftodlingar och dessas miljöpåverkan.</P> <P class="p247 ft7">Intensiv och extensiv odling av flera fiskarter kombinerat</P> <P class="p50 ft7">Fiskodlingar är kända för att ha en anlockningseffekt på vild fisk. Både strömming och sik kan lockas till fiskodlingar och där äta på överskottsfoder och annat spill från odlingen. Att kontinuerligt fiska efter denna fisk för vidare konsumtion kan både öka lönsamheten för den enskilde odlaren samt minska närsaltsbelastningen från odlingen.</P> <P class="p521 ft17">190</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft10">Åtgärdsförslag</P> <P class="p522 ft24">Allmänna råd för fiskodling</P> <P class="p250 ft7">Det nuvarande Allmänna rådet från Naturvårdsverket beträffande fiskodling är från år 1993. Utfodringstekniken och använda foder har förbättrats avsevärt sedan dess. Stora ändringar har också skett i miljölagstiftningen och fiskerilagstiftningen. Ny kunskap om fiskodlingens miljöeffekter och djurskydd har också tillkommit. De Allmänna råden ska vara vägledande för regionala och lokala myndigheter vad gäller vattenplanering, tillsyn och tillståndsgivning för vattenbruk. Fiskeriverket föreslår att de Allmänna råden uppdateras gemensamt av Naturvårdsverket och Fiskeriverket.</P> <P class="p523 ft24">Ändrade miljöregler för slutna odlingssystem</P> <P class="p229 ft7">I landbaserade och även slutna system i öppet vatten är det som nämnts möjligt att uppvisa en form av reningseffektivitet i form av olika filter eller andra anordningar. För att premiera miljövänlig småskalig fiskodling kan för slutna system med recirkulerande vatten en lägre prövningsnivå vara ett alternativ eftersom miljöbelastningen är av mindre betydelse. Verksamhet enligt B är tillståndspliktig, medan <NOBR>C-verksamhet</NOBR> är anmälningspliktig enligt 9 kap. 6 § MB hos länsstyrelsen respektive hos kommunen. Fiskeriverket föreslår en ändring av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt följande:</P> <P class="p211 ft7">B – Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår.</P> <P class="p524 ft7">C – Fiskodling eller övervintring av fisk med <SPAN class="ft105">utsläpp till vatten </SPAN>där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår om inte verksamheten är anmälningspliktig enligt B.</P> <P class="p525 ft7">All fiskodlingsverksamhet omfattas dock av miljölagstiftningens hänsynsregler och kan när som helst inspekteras av tillsynsmyndigheten och förbjudas om verksamheten medför oacceptabel miljöpåverkan. Ingen fiskodling i landet, med undantag för en mycket liten försöksanläggning, är ansluten till kommunalt avloppsreningsverk. Anslutning till sådant bör kräva anmälan till kommunal nämnd.</P> <P class="p438 ft17">191</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft24">Miljötillstånd</P> <P class="p50 ft7">Fiskeriverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen vad gäller miljöbalkens tillämpning för frågor som rör fiske och vattenbruk enligt förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Fiskeriverket har dock endast rådighet över fiskerilagstiftningen på området vilken reglerar användning av arter och stammar inom vattenbruket samt spridning av smittsamma fisksjukdomar. Fiskeriverket avger vissa yttranden enligt miljölagstiftningen i tillståndsärenden för vattenbruksanläggningar.</P> <P class="p49 ft9">Villkor som berör speciallagstiftning</P> <P class="p235 ft7">Tillstånd enligt miljöbalken beslut innehåller ofta villkor som behandlar art- och smittskydd i ansökt vattenbruksverksamhet. Det är Fiskeriverkets principiella uppfattning att det är fiskerilagstiftningen som i första hand skall användas vid en prövning av odlingstillstånd med avseende på frågor om risken för spridning av smittsamma fisksjukdomar och olämpliga arter och stammar. Några särskilda bestämmelser som reglerar detta finns inte i miljöbalken. Andra villkor som berör skötsel och avfallshantering vid vattenbruksverksamhet regleras också ofta i tillstånd enligt miljöbalken. Sådana särskilda bestämmelser återfinns i djurskyddslagstiftning och biproduktslagstiftningen. För att stärka sektorslagstiftningen och minska förekomsten av dubbelregleringar för företagen kan hänvisningar till denna införas i miljöbalken.</P> <P class="p62 ft9">Villkor om foderkoefficient</P> <P class="p50 ft7">Sättfisk- och kompensationsodlingar med små produktionsmängder bör av djurhälso- och kvalitetsskäl undantas från villkor om foderkoefficient (kvot foder per kg fisk producerat) i miljöbalksprövningen. Sättfiskodlingar för utplantering i naturvatten- och kompensationsodlingar odlar fisk på helt andra grunder än matfiskodlingar. En så snabb tillväxt som möjligt för en given fodermängd är inte alltid optimalt för en fisk som skall sättas ut i naturliga vatten. En lägre tillväxt skulle kunna erhållas med ett foder med lägre energiinnehåll än de idag på marknaden tillgängliga. En lägre tillväxttakt för en given mängd foder medför att foderkoefficienten blir högre vid konstant fodermängd. Den</P> <P class="p262 ft17">192</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p1 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft7">strävan som finns mot att odla fram en ”naturlig”, utvandringsfärdig fisk, som finns hos vissa kompensations- och sättfiskodlingar, motverkas därför av villkor om en fastlagd foderkoefficient. Fiskeriverket anser att riktlinjerna för foderkoefficient bör kunna överenskommas med berörd tillsynsmyndighet. Om tillståndsgivande myndighet önskar begränsa närsaltsutsläppen i ett skyddsvärt eller relativt opåverkat vattenområde är det effektivare att begränsa den tillåtna fodermängden än att fastlägga villkor om foderkoefficient. Detta är också att föredra ur djurskyddssynpunkt. För kompensationsodlingar med i vattendom fastställd utplanteringsmängd kan införas ett generellt undantag om foderkoefficient i miljöbalken eller fiskerilagstiftningen.</P> <P class="p515 ft10">Behov av förbättrat kunskapsläge</P> <P class="p250 ft7">Utvecklingen inom vattenbruket har varit betydande de senaste 15 åren. Nya foder används och odlingsverksamheten bedrivs i större anläggningar. Miljökraven har också ökat med de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald och <NOBR>EU-gemenskapens</NOBR> vattendirektiv är det uppenbart att vattenbruk inom gemenskapen skall vara ekologiskt långsiktigt hållbar och överensstämma med strategierna för miljöskydd inom EU. Det behövs därför särskilda insatser inom nedanstående områden.</P> <P class="p526 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">Nya undersökningar för att följa utvecklingen av närsaltsbelastningen inom vattenbruket.</SPAN></P> <P class="p509 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft73">Utvecklingen av ny teknik och nya foder bör kontinuerligt följas.</SPAN></P> <P class="p527 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft73">Kunskapssammanställning odlingssystem</SPAN></P> <P class="p493 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">Utvärdering av effekter av fiskodling genom sammanställning av resultat från genomförda kontrollprogram.</SPAN></P> <P class="p494 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">Utveckling och kalibrering av belastningsmodeller för svenska förhållanden.</SPAN></P> <P class="p509 ft8"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft104">Betydelsen av interaktioner mellan vild fisk och fiskodling för närsaltsbelastning från fiskodlingar.</SPAN></P> <P class="p528 ft17">193</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p1 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p1 ft18">SOU 2009:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft24">Slutsatser</P> <P class="p530 ft7">Nedanstående tabell (tabell 2) sammanfattar de kriterier som bör beaktas för att bättre kunna ta hänsyn till olika vattenbruksföretags storlek och odlingssystem vid tillståndsgivning i syfte att bättre kunna anpassa miljöprövningen till verksamhetens omfattning och miljöpåverkan.</P> <P class="p531 ft65">Tabell 2 Sammanställning av miljökriterier för vattenbruksföretag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p27 ft65">Miljökriterium</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p1 ft106">Delkriterier</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td170"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td171"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p27 ft84">Storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td170"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td171"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p27 ft107">Lokalisering</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td173"><SPAN class="p1 ft107">Stort djup, stor yta,</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td52"><SPAN class="p1 ft108">Närsaltspåverkan,</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td174"><SPAN class="p1 ft108">Vind- och ispåverkan,</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td34"><SPAN class="p1 ft109">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p1 ft88">god vattenomsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p1 ft111">sedimentation,</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p1 ft111">Betydelse för fisk,</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p1 ft111">vattenkvalitet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p1 ft111">Områdesskydd,</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p1 ft88">Kommunal planering</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p27 ft88">Foderanvändning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p1 ft111">Halter i foder,</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p1 ft111">Foderutnyttjande</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p1 ft111">Utfodringsrutiner</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p1 ft111">växtätande fiskarter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p27 ft111">Odlingssystem</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p1 ft111">Land- eller kasse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p1 ft88">Reningsmöjligheter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p1 ft111">Recirkulation</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft111">Polykulturer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p1 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p1 ft111">(flera arter),</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td168"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td169"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td170"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td171"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td172"><SPAN class="p1 ft88">odling av gröda</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft10">Kostnader</P> <P class="p530 ft7">Av föreslagna åtgärder bedöms ett uppdaterande av Naturvårdsverkets Allmänna råd som mest prioriterat (Tabell 3). Föreslagna administrativa åtgärder bör inte föranleda några ökade statsfinansiella utgifter medan nedanstående kostnader berör både Naturvårdsverket och Fiskeriverket.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft65">Tabell 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td175"><SPAN class="p1 ft65">Kostnader för föreslagna åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td176"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td172"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td177"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td178"><SPAN class="p1 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p177 ft15">Åtgärd</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p284 ft15">Kostnad (kr)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr35 td179"><SPAN class="p1 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td178"><SPAN class="p1 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td180"><SPAN class="p177 ft113">Uppdatering Allmänna råd</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td176"><SPAN class="p533 ft113">300 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td180"><SPAN class="p177 ft83">Kartläggning av svenskt vattenbruks aktuella</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr26 td176"><SPAN class="p533 ft83">250 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr29 td180"><SPAN class="p177 ft114">närsaltsbelastning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td180"><SPAN class="p177 ft83">Kunskapssammanställning odlingssystem</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td176"><SPAN class="p533 ft83">200 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td179"><SPAN class="p177 ft83">Utveckling belastningsmodeller</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td178"><SPAN class="p533 ft83">700 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td172"><SPAN class="p177 ft79">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td177"><SPAN class="p1 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td178"><SPAN class="p533 ft79">1 450 000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p534 ft17">194</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft103">Statens offentliga utredningar 2009</P> <P class="p535 ft5">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p536 ft117"><SPAN class="ft115">1.</SPAN><SPAN class="ft116">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p537 ft117"><SPAN class="ft115">2.</SPAN><SPAN class="ft116">Nya nät för förnybar el. N.</SPAN></P> <P class="p538 ft117"><SPAN class="ft115">3.</SPAN><SPAN class="ft116">Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.</SPAN></P> <P class="p539 ft117"><SPAN class="ft115">4.</SPAN><SPAN class="ft116">Sekretess vid anställning av myndighetschefer. Fi.</SPAN></P> <P class="p537 ft117"><SPAN class="ft115">5.</SPAN><SPAN class="ft116">Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.</SPAN></P> <P class="p537 ft117"><SPAN class="ft115">6.</SPAN><SPAN class="ft116">Återkrav inom välfärdssystemen.</SPAN></P> <P class="p540 ft117">– Förslag till lagstiftning. Fi.</P> <P class="p541 ft117"><SPAN class="ft115">7.</SPAN><SPAN class="ft116">Den svenska administrationen av jordbruksstöd. Jo.</SPAN></P> <P class="p542 ft117"><SPAN class="ft115">8.</SPAN><SPAN class="ft116">Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion. Jo.</SPAN></P> <P class="p543 ft117"><SPAN class="ft115">9.</SPAN><SPAN class="ft116">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.</SPAN></P> <P class="p252 ft117"><SPAN class="ft115">10.</SPAN><SPAN class="ft118">Miljöprocessen. M.</SPAN></P> <P class="p544 ft117"><SPAN class="ft115">11.</SPAN><SPAN class="ft118">En nationell cancerstrategi för framtiden. S.</SPAN></P> <P class="p545 ft117"><SPAN class="ft115">12.</SPAN><SPAN class="ft118">Skatt i retur. Fi.</SPAN></P> <P class="p546 ft117"><SPAN class="ft115">13.</SPAN><SPAN class="ft118">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. Ju.</SPAN></P> <P class="p547 ft117"><SPAN class="ft115">14.</SPAN><SPAN class="ft118">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.</SPAN></P> <P class="p545 ft117"><SPAN class="ft115">15.</SPAN><SPAN class="ft118">Kraftsamling!</SPAN></P> <P class="p540 ft117">– museisamverkan ger resultat.</P> <P class="p540 ft117">+ Bilagor. Ku.</P> <P class="p548 ft117"><SPAN class="ft115">16.</SPAN><SPAN class="ft118">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys</SPAN></P> <P class="p549 ft117">Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.</P> <P class="p550 ft117"><SPAN class="ft115">17.</SPAN><SPAN class="ft118">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.</SPAN></P> <P class="p547 ft117"><SPAN class="ft115">18.</SPAN><SPAN class="ft118">Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p545 ft117"><SPAN class="ft115">19.</SPAN><SPAN class="ft118">Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.</SPAN></P> <P class="p545 ft117"><SPAN class="ft115">20.</SPAN><SPAN class="ft118">Mer järnväg för pengarna. N.</SPAN></P> <P class="p551 ft117"><SPAN class="ft115">21.</SPAN><SPAN class="ft118">Redovisning av kommunal medfinansiering. Fi.</SPAN></P> <P class="p545 ft117"><SPAN class="ft115">22.</SPAN><SPAN class="ft118">En ny alkohollag. S.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p369 ft117"><SPAN class="ft115">23.</SPAN><SPAN class="ft118">Olovlig tobaksförsäljning. S.</SPAN></P> <P class="p552 ft117"><SPAN class="ft115">24.</SPAN><SPAN class="ft118">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.</SPAN></P> <P class="p553 ft117"><SPAN class="ft115">25.</SPAN><SPAN class="ft118">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.</SPAN></P> <P class="p545 ft117"><SPAN class="ft115">26.</SPAN><SPAN class="ft118">Det växande vattenbrukslandet. Jo.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft103">Statens offentliga utredningar 2009</P> <P class="p535 ft5">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft119">Justitiedepartementet</P> <P class="p554 ft117">En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]</P> <P class="p555 ft117">Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]</P> <P class="p556 ft117">Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. [13]</P> <P class="p557 ft117">Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]</P> <P class="p558 ft117">Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]</P> <P class="p559 ft120">Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19]</P> <P class="p560 ft119">Försvarsdepartementet</P> <P class="p561 ft117">Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]</P> <P class="p7 ft119">Socialdepartementet</P> <P class="p562 ft117">En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]</P> <P class="p563 ft117">Olovlig tobaksförsäljning. [23]</P> <P class="p7 ft119">Finansdepartementet</P> <P class="p564 ft117">Sekretess vid anställning av myndighetschefer. [4]</P> <P class="p555 ft117">Återkrav inom välfärdssystemen.</P> <P class="p565 ft117">– Förslag till lagstiftning. [6]</P> <P class="p566 ft117">Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]</P> <P class="p555 ft117">Skatt i retur. [12]</P> <P class="p567 ft117">Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]</P> <P class="p568 ft117">Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]</P> <P class="p7 ft119">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p569 ft117">Den svenska administrationen av jordbruksstöd. [7]</P> <P class="p570 ft117">Trygg med vad du äter – nya myndigheter</P> <P class="p571 ft117">för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]</P> <P class="p555 ft117">Det växande vattenbrukslandet. [26]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft119">Miljödepartementet</P> <P class="p570 ft117">Miljöprocessen. [10]</P> <P class="p560 ft119">Näringsdepartementet</P> <P class="p572 ft120">Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]</P> <P class="p573 ft117">De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]</P> <P class="p7 ft119">Kulturdepartementet</P> <P class="p555 ft117">Kraftsamling!</P> <P class="p574 ft117">– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]</P> <P class="p575 ft117">Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GXB326186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p576 ft121">Vattenbruk – en framtidsnäring</P> <P class="p577 ft63">En nationell strategi bör utarbetas för att ge vattenbruket i Sverige bättre förutsättningar att växa inom ekologiskt hållbara ramar. Det föreslår regeringens särskilde utredare Håkan Larsson i detta betänkande.</P> <P class="p578 ft63">I den handlingsplan för ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart vattenbruk, som utredningen föreslår, ingår följande punkter:</P> <P class="p579 ft63"><SPAN class="ft122">-</SPAN><SPAN class="ft123">Fiskeriverket ges förstärkt uppdrag att samordna vattenbruksfrågorna, bland annat genom inrättande av ett samordningskansli.</SPAN></P> <P class="p580 ft63"><SPAN class="ft122">-</SPAN><SPAN class="ft123">”Endörrin”införsvidansökanomtillståndförvattenbrukförattminskakrånglet och förkorta handläggningstiderna.</SPAN></P> <P class="p581 ft63"><SPAN class="ft122">-</SPAN><SPAN class="ft123">Områden av riksintresse för vattenbruket pekas ut.</SPAN></P> <P class="p580 ft63"><SPAN class="ft122">-</SPAN><SPAN class="ft123">Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ges i uppdrag att övervaka och analysera vattenbrukets miljöeffekter.</SPAN></P> <P class="p580 ft63"><SPAN class="ft122">-</SPAN><SPAN class="ft123">Stöd ges till en informationssatsning om fördelarna med odlad fisk och odlade skaldjur.</SPAN></P> <P class="p581 ft63"><SPAN class="ft122">-</SPAN><SPAN class="ft123">Satsning på utbildning, kompetensutveckling och forskning.</SPAN></P> <P class="p580 ft63"><SPAN class="ft122">-</SPAN><SPAN class="ft123">Förbättradkapitalförsörjninggenomsäkradmedfinansieringochstatligaräntegarantier för investeringar i vattenbruk.</SPAN></P> <P class="p578 ft63">Ska mänskligheten fortsätta att äta fisk och skaldjur i nuvarande omfattning behöver vattenbruksnäringen växa kraftigt framöver. Sverige har med sin rika tillgång på vatten goda naturliga förutsättningar att bidra till denna utveckling. En stor resurs som med fördel kan tas i anspråk för vattenbruk är de näringsfattiga, reglerade sjöarna i norr. Vattenbruk är en framtidsnäring.</P> <P class="p582 ft63">Utredningen bedömer att utvecklingsmöjligheterna är särskilt goda vad gäller odling av röding i norra Sveriges inland tillsammans med odling av musslor och ostron i Bohuslän, men även andra delar av delar av vattenbruket har förutsättningar att växa.</P> <P class="p583 ft124">106 47 Stockholm Tel <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 Fax <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft124">ISBN <NOBR>978-91-38-23166-1</NOBR> ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GXB326 SOU_2009__26.pdf 2879363 pdf Det växande vattenbrukslandet https://data.riksdagen.se/fil/38101346-2E9A-42CA-9636-D5EB66CDC91A