<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2304216</hangar_id>
 <dok_id>GX0380</dok_id>
 <rm>2009/10</rm>
 <beteckning>80</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2009/10:80</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>80</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-12-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-02-18 14:01:12</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-15 00:00:00</publicerad>
 <titel>En reformerad grundlag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GX0380/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GX0380</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX0380</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;En reformerad grundlag&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 286px 152px;padding: 0px;border: none;width: 642px;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:396px;z-index:-1;width:54px;height:96px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:54px;height:96px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 53px 0px 0px 153px;padding: 0px;border: none;width: 1202px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 907px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1065px 0px 0px -499px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_4 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_8 #id_1 {float:left;border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 253px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_1 #id_1_5 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_13 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 137px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_19 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 475px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_5 {border:none;margin: 30px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_4 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 501px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 50px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 223px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 34px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_5 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_5 #id_1_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_1 #id_1_5 #id_1_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 284px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_38 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_42 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 268px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 285px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_44 #id_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_4 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 472px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 249px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_48 #id_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;margin: 60px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 357px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_4 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:414px;left:134px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:519px;left:153px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 134px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 134px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 134px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_5 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 223px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:154px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 285px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 190px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 249px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 316px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 658px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 501px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 297px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 658px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_64 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 121px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_5 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_71 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 249px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_72 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_73 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_5 {border:none;margin: 12px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_74 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 188px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_5 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:418px;left:153px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_76 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:134px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_79 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_80 #id_1 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:372px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:490px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:409px;height:81px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_84 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_86 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:488px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:307px;left:126px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:126px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:503px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:111px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:409px;height:111px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_95 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:375px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:111px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:409px;height:111px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_98 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 266px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 658px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:126px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:409px;height:126px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_103 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_104 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_105 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_107 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:126px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:409px;height:65px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_109 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_110 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:66px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:409px;height:66px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_115 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:288px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_118 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 266px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:426px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:173px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:409px;height:173px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_123 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:126px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:409px;height:80px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 658px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_126 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:409px;height:80px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:371px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:409px;height:371px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:242px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:173px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:409px;height:173px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_134 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_135 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 247px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:517px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:409px;height:80px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_137 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 283px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_139 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_140 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:409px;height:96px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:610px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:409px;height:127px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_143 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_146 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_147 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:66px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:394px;height:66px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}
#page_149 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:579px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:111px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:409px;height:111px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:518px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:409px;height:80px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_151 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:258px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_155 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:126px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_157 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_159 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_160 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_161 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_164 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 152px;padding: 0px;border: none;width: 642px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:394px;height:142px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_167 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_168 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_169 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_170 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:622px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:142px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:409px;height:142px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_173 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_174 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_175 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_176 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_177 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_178 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_179 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_180 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 266px;overflow: hidden;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_181 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_183 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_184 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 266px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:409px;height:35px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_187 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:80px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:409px;height:80px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 247px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_190 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:350px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_192 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:152px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:394px;height:80px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_194 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 266px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 658px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:152px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:394px;height:142px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_196 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:166px;left:152px;z-index:-1;width:394px;height:188px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:394px;height:188px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_198 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_200 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:134px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:394px;height:111px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_204 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_209 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 247px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 126px;padding: 0px;border: none;width: 668px;}
#page_210 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:41px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_211 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 126px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:127px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:409px;height:127px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:409px;height:35px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:569px;left:152px;z-index:-1;width:394px;height:201px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:394px;height:201px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_218 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:2px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:125px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:394px;height:125px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_220 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_222 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_223 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 286px 152px;padding: 0px;border: none;width: 506px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_227 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:423px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:34px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:394px;height:34px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:503px;left:152px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 152px;padding: 0px;border: none;width: 506px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:394px;height:35px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 152px;padding: 0px;border: none;width: 642px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:112px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:394px;height:112px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_234 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 267px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:152px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:134px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_238 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:322px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:409px;height:35px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:126px;z-index:-1;width:409px;height:634px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:409px;height:634px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_243 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:145px;z-index:-1;width:409px;height:96px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:409px;height:96px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 287px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_255 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_256 #id_1 {float:left;border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_267 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_281 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_287 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_291 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_305 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_309 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_311 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 134px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_325 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_329 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 175px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 175px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_337 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_340 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_341 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_342 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_345 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 285px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_349 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_4 {border:none;margin: 51px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 175px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_351 #id_1 {float:left;border:none;margin: 276px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_4 {border:none;margin: 24px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_5 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_353 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 28px 0px 0px 183px;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_5 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_5 #id_1_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_1 #id_1_5 #id_1_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_355 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_356 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_357 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_358 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_364 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_365 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_367 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_368 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_369 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 285px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 50px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 472px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_371 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {float:left;border:none;margin: 337px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 204px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_4 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 472px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_373 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 249px;overflow: hidden;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_374 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_375 #id_1 {float:left;border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 456px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 285px 338px;padding: 0px;border: none;width: 456px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:494px;left:153px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:134px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_5 {border:none;margin: 63px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_382 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:154px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_383 #id_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_385 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 223px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 285px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_389 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_391 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_393 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_395 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 121px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 660px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 316px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 134px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 287px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_399 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_400 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:172px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_401 #id_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:292px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_402 #id_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:721px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 287px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 153px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_404 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_3 #id_1_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 641px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 243px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 156px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_406 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 191px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 189px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:246px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_407 #id_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:537px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_408 #id_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 185px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_1 #id_1_4 #id_1_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_409 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:372px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_411 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:134px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_413 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_414 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 266px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_415 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_416 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 266px;overflow: hidden;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_417 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 248px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_418 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 254px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 286px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_419 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 187px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_420 #id_1 {float:left;border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 254px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}
#page_421 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}

#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:63px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:63px;height:1px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 288px 134px;padding: 0px;border: none;width: 660px;}
#page_422 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 254px;overflow: hidden;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:171px;left:153px;z-index:-1;width:57px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:57px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 25px 'Times New Roman';line-height: 32px;}
.ft1{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft2{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft3{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft6{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft7{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft8{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft9{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft10{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 228px;line-height: 0px;}
.ft11{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 285px;line-height: 0px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft13{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 30px;line-height: 15px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 25px;line-height: 15px;}
.ft16{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 15px;}
.ft17{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft18{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft22{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft23{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft24{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft25{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft26{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft27{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft28{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft29{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft30{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft31{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft32{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft33{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft34{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft35{font: italic bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft36{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft37{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft38{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft39{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft40{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft41{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft43{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft44{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft45{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft46{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 19px;}
.ft48{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft49{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft50{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft51{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft52{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft53{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft54{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft55{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft56{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft57{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft58{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft59{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft60{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft61{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 20px;}
.ft62{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft63{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft65{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft67{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft68{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 15px;}
.ft69{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft70{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft71{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft72{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft73{font: bold 12px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft74{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft75{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft76{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft77{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft78{font: italic bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft79{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft80{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft81{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft82{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft83{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft84{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft85{font: italic bold 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft86{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft87{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft88{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft89{font: italic 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft90{font: italic 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft91{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 20px;}
.ft92{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft93{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft94{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft95{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 19px;}
.ft96{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft97{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft98{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft99{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft100{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft101{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft102{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft103{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft104{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft105{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft106{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft107{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft108{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 15px;}
.ft109{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft110{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft111{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft112{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft113{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft114{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft115{font: 14px 'Gulim';line-height: 14px;}
.ft116{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 15px;}
.ft117{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 393px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p17{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p18{text-align: right;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-left: 90px;padding-right: 697px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 561px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 120px;padding-top: 3px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p57{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p60{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p62{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p64{text-align: justify;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p65{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p66{text-align: right;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: right;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: right;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: right;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 16px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p148{text-align: right;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: right;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 249px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 249px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 250px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p195{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p198{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 17px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: justify;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 247px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p247{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 145px;padding-right: 267px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p251{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p263{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 17px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p270{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p271{text-align: justify;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p272{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 292px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 245px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 249px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p281{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 176px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 268px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p298{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p302{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p308{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 54px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p316{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p320{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 249px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 357px;padding-right: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 357px;padding-right: 250px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p326{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 338px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 338px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 338px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 338px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 338px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p334{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: right;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 248px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 338px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 249px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 249px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: right;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 194px;padding-right: 428px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 319px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p359{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -182px;}
.p362{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: right;padding-right: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: right;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p372{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p373{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: right;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p382{text-align: right;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 109px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p394{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: right;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p401{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p402{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p409{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 268px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p413{text-align: right;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 250px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 249px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 249px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p420{text-align: right;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: right;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p446{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p453{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p457{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: right;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 190px;padding-top: 3px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 179px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 338px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 338px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 338px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 338px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 338px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 322px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p477{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 536px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: right;padding-right: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 145px;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p512{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p517{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 248px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 266px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p541{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 112px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p548{text-align: right;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p551{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 145px;padding-right: 267px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 248px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p576{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 117px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p583{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p584{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p585{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p607{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p612{text-align: right;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 266px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 318px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p632{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p634{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: right;padding-right: 376px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 163px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p643{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 174px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p647{text-align: right;padding-right: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p653{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p658{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p664{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 274px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p669{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p670{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 145px;padding-right: 267px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p675{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 262px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p678{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 255px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 255px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 253px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p695{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p698{text-align: right;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p705{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 128px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p716{text-align: right;padding-right: 373px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 304px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 255px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 248px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 176px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 119px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 112px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: right;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 255px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 255px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p739{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p742{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 119px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p747{text-align: right;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p764{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 248px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p769{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p772{text-align: right;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 255px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 255px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: right;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p788{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p792{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 274px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p800{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 248px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 248px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 153px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 274px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 274px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 266px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 112px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p822{text-align: right;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 329px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 164px;padding-right: 248px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 145px;padding-right: 267px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p849{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 164px;padding-right: 251px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 361px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 164px;padding-right: 248px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 145px;padding-right: 358px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 322px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 324px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 281px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 319px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p889{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-right: 267px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p899{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p901{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 164px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 164px;padding-right: 248px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 194px;padding-right: 417px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 145px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p916{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 164px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-right: 248px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: right;padding-right: 363px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p926{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 145px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p929{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p931{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 122px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p935{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 123px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p940{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 194px;padding-right: 314px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p946{text-align: center;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 164px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 194px;padding-right: 284px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p955{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 266px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 267px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p960{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 164px;padding-right: 352px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: right;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: center;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 338px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p967{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p968{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p969{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p970{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 153px;padding-right: 248px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: right;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p978{text-align: justify;padding-right: 250px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p979{text-align: justify;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p980{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p981{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p982{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p983{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p984{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p985{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p986{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p987{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p988{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p989{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p990{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p996{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p997{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 17px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1004{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1005{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1006{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 402px;}
.p1010{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1012{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 536px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 15px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1021{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 16px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 17px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 268px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 268px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1030{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1033{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: right;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1035{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 174px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1039{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1040{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1044{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1045{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 54px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1051{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1052{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1053{text-align: justify;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 357px;padding-right: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 164px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 319px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1062{text-align: right;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1063{text-align: right;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 408px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-right: 248px;padding-top: 3px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 194px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-right: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1070{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1073{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1075{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1078{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1079{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 204px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1082{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1083{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 16px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1092{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1093{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1097{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1099{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1100{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1101{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-right: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1108{text-align: left;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 185px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 184px;padding-top: 3px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 179px;}
.p1115{text-align: justify;padding-right: 250px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1117{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1118{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 145px;padding-right: 277px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 145px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 581px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1133{text-align: left;padding-right: 13px;padding-top: 3px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1134{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1143{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 153px;padding-right: 259px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 552px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: -3px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 461px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 495px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 27px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 20px;}
.tr3{height: 16px;}
.tr4{height: 15px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 22px;}
.tr7{height: 4px;}
.tr8{height: 23px;}
.tr9{height: 19px;}
.tr10{height: 971px;}
.tr11{height: 0px;}
.tr12{height: 909px;}
.tr13{height: 879px;}
.tr14{height: 833px;}
.tr15{height: 675px;}
.tr16{height: 307px;}
.tr17{height: 17px;}
.tr18{height: 29px;}
.tr19{height: 45px;}
.tr20{height: 28px;}
.tr21{height: 30px;}
.tr22{height: 12px;}
.tr23{height: 46px;}
.tr24{height: 43px;}
.tr25{height: 24px;}
.tr26{height: 44px;}
.tr27{height: 31px;}
.tr28{height: 14px;}
.tr29{height: 40px;}
.tr30{height: 6px;}
.tr31{height: 7px;}
.tr32{height: 8px;}
.tr33{height: 41px;}
.tr34{height: 25px;}
.tr35{height: 5px;}
.tr36{height: 47px;}
.tr37{height: 26px;}
.tr38{height: 13px;}
.tr39{height: 38px;}

.t0{width: 502px;margin-top: 7px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t1{width: 505px;margin-left: 1px;margin-top: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 907px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 530px;margin-left: 75px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 530px;margin-left: 75px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 605px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t6{width: 900px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t7{width: 317px;margin-left: 75px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 366px;margin-left: 26px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t9{width: 392px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t10{width: 392px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t11{width: 317px;margin-left: 75px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t12{width: 392px;margin-left: 134px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t13{width: 302px;margin-top: 25px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t14{width: 388px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t15{width: 505px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t16{width: 495px;margin-left: 134px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t17{width: 495px;margin-left: 134px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t18{width: 501px;margin-left: 153px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t19{width: 495px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t20{width: 495px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t21{width: 505px;margin-top: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 297px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t23{width: 301px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t24{width: 501px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t25{width: 188px;font: italic bold 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 501px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t27{width: 392px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 392px;margin-top: 23px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t29{width: 301px;margin-top: 15px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t30{width: 291px;margin-left: 204px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t31{width: 291px;margin-left: 338px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t32{width: 305px;margin-left: 153px;margin-top: 29px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t33{width: 305px;margin-left: 134px;margin-top: 28px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 391px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 316px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 392px;margin-left: 153px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t37{width: 291px;margin-left: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 297px;margin-left: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t39{width: 291px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t40{width: 391px;margin-top: 7px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t41{width: 391px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t42{width: 392px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t43{width: 305px;margin-top: 29px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t44{width: 305px;margin-top: 13px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t45{width: 501px;margin-left: 153px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t46{width: 305px;margin-top: 27px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 392px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t48{width: 305px;margin-top: 25px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t49{width: 501px;margin-left: 8px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t50{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 12px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t51{width: 513px;margin-top: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t52{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t53{width: 495px;margin-left: 8px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t54{width: 505px;margin-left: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t55{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t56{width: 513px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t57{width: 501px;margin-left: 153px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t58{width: 505px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t59{width: 501px;margin-left: 8px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t60{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 6px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t61{width: 505px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t62{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t63{width: 501px;margin-left: 8px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t64{width: 505px;margin-top: 18px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t65{width: 495px;margin-left: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t66{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 17px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t67{width: 505px;margin-left: 8px;margin-top: 7px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t68{width: 505px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t69{width: 505px;margin-left: 1px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t70{width: 495px;margin-left: 134px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t71{width: 495px;margin-left: 8px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t72{width: 513px;margin-top: 6px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t73{width: 495px;margin-left: 8px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t74{width: 506px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t75{width: 501px;margin-left: 1px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t76{width: 505px;margin-left: 1px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t77{width: 393px;margin-left: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t78{width: 505px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t79{width: 495px;margin-left: 134px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t80{width: 501px;margin-left: 153px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t81{width: 505px;margin-top: 7px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t82{width: 505px;margin-top: 1px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t83{width: 495px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t84{width: 490px;margin-left: 164px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t85{width: 495px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t86{width: 505px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t87{width: 505px;margin-left: 153px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t88{width: 501px;margin-left: 153px;font: italic bold 12px 'Times New Roman';}
.t89{width: 495px;margin-left: 134px;font: italic bold 12px 'Times New Roman';}
.t90{width: 484px;margin-left: 145px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t91{width: 505px;margin-left: 134px;margin-top: 29px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t92{width: 501px;margin-left: 153px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t93{width: 495px;margin-left: 134px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t94{width: 501px;margin-left: 153px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t95{width: 393px;margin-left: 134px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t96{width: 505px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t97{width: 505px;margin-top: 5px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t98{width: 501px;margin-left: 153px;font: italic 12px 'Times New Roman';}
.t99{width: 495px;margin-left: 134px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t100{width: 501px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t101{width: 302px;margin-left: 153px;margin-top: 27px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t102{width: 392px;margin-left: 134px;margin-top: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t103{width: 392px;margin-left: 134px;margin-top: 23px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t104{width: 301px;margin-top: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t105{width: 301px;margin-left: 204px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t106{width: 392px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t107{width: 301px;margin-left: 194px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t108{width: 291px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t109{width: 290px;margin-left: 11px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t110{width: 297px;margin-left: 357px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t111{width: 305px;margin-left: 134px;margin-top: 29px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t112{width: 316px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t113{width: 391px;margin-top: 23px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t114{width: 392px;margin-top: 22px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t115{width: 392px;margin-top: 25px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t116{width: 305px;margin-top: 12px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t117{width: 392px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX03801x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft1"&gt;En reformerad grundlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft1"&gt;Prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft1"&gt;2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Stockholm den 8 december 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Fredrik Reinfeldt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Beatrice Ask&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föreslås även ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a. riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställning. Dessa ändringar innebär bl.a. att en ny bestämmelse om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;införs, att konstitutionsutskottets rätt att få tillgång till handlingar i sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;granskningsverksamhet utvidgas, att uppenbarhetskravet vid lagprövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tas bort och att domstolarnas självständiga ställning markeras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bestämmelserna om domstolarna samlas i ett eget kapitel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I regeringsformens bestämmelser om de grundläggande fri- och rättig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;heterna föreslås flera ändringar som syftar till att stärka och tydliggöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sida, bl.a. genom en ny bestämmelse om skydd för enskilda mot bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dande integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Vidare föreslås en ändring i bestämmelsen om egendomsskyddet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innebär att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sådant förfogande tydliggörs. Det föreslås även en ändring i bestämmel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sen om diskrimineringsskydd som innebär att grundlagsskyddet utvidgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regleringen av fri- och rättighetsskyddet kompletteras också med en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelse om skydd för forskningens frihet och en bestämmelse om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;När det gäller frågor om val till riksdagen och fullmäktige i kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och landsting föreslås bl.a. vissa ändringar som främst har till ändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p12 ft6"&gt;att öka väljarnas möjligheter att påverka vilka personer som representerar Prop. 2009/10:80 dem i riksdagen och att stärka deras inflytande över dagordningen i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;kommunala beslutande församlingarna. Förslagen innebär bl.a. att kommunallagens bestämmelser om kommunala rådgivande folkomröst- ningar med anledning av s.k. folkinitiativ ändras så att det blir tillräckligt med ett stöd av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter för att en sådan folkomröstning ska hållas. Samtidigt höjs kravet på andelen initiativ- tagare från minst fem till minst tio procent av de röstberättigade. På det kommunala området föreslås även att fullmäktige ges vissa möjligheter att besluta om extra val mellan två ordinarie val. Vidare ändras vallagens bestämmelser om personval genom att spärren för personrösterna i riks- dagsvalet sänks från åtta till fem procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;När det gäller kommunerna och landstingen föreslås i regeringsformen ändringar som syftar till att den särskilda ställning som dessa och den kommunala självstyrelsen har ska komma till tydligare uttryck. Ändring- arna innebär bl.a. att bestämmelserna samlas i ett eget kapitel och att det införs en proportionalitetsprincip som ålägger lagstiftaren en skyldighet att undersöka om det ändamål som en reglering avser att tillgodose kan uppnås på ett för det kommunala självbestämmandet mindre ingripande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft3"&gt;När det gäller regeringsformen föreslås härutöver en rad ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten, i bestäm- melserna om överlåtelse av beslutanderätt till internationella organ och i regleringen som ska gälla i krig och krigsfara. Dessutom föreslås att det i bestämmelserna om statsskickets grunder uttryckligen anges att Sverige är medlem i Europeiska unionen och deltar i internationell samarbete inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;För att skapa utrymme för en reglering som ger en ny regering bättre förutsättningar att påverka innehållet i sitt första budgetförslag efter ett val föreslås vidare att valdagen flyttas från den tredje till den andra sön- dagen i september.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft6"&gt;Vid sidan av de sakliga ändringar som föreslås i regeringsformen före- slås även språkliga och redaktionella ändringar i syfte att göra regleringen mer överskådlig och tydligare och för att göra lagtexten könsneutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;Ändringarna i regeringsformen och övriga lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft1"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Förslag till riksdagsbeslut ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Lagtext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p11 ft7"&gt;.............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p3 ft7"&gt;Förslag till lag om ändring i regeringsformen ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;2.2 ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;2.3 ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;2.4 ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;justitiekanslerns tillsyn ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;instruktion för Riksdagens ombudsmän ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) 76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;fullmaktsanställning ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;2.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Ärendet och dess beredning ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Regeringsformens språk och struktur.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Regeringsformens språk moderniseras............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Valsystemet....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Personvalsinslaget i valsystemet .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Spärren för personröster i riksdagsvalet sänks 85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Upplysning om personvalet lämnas på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;valsedeln .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Valdagen tidigareläggs ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Kommunala valfrågor......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Proportionaliteten vid val till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;kommunfullmäktige .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;5.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Extra val efter beslut av fullmäktige ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Den fria nomineringsrätten utreds ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Folkomröstningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Nationella folkomröstningar............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;6.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Rådgivande nationella folkomröstningar ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;6.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Folkomröstningar om vilande förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;grundlagsändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Förutsättningarna ..för kommunala folkinitiativ ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;7 Förhållandet mellan ............................regeringen och riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Prövning ...........................av regeringsfrågan efter val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Riksdagens ...............................................kontrollmakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;7.2.1 .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Konstitutionsutskottets rätt till handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;utvidgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;7.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Riksdagsutskottens uppföljning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p3 ft8"&gt;Domstolarna och förvaltningen....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft9"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Regeringsformens bestämmelser om rättskipning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft12"&gt;förvaltning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft12"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft8"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft9"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Bestämmelser om rättskipningen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;förvaltningen delas upp i olika kapitel ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Regleringen om rättskipningen .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Regleringen om förvaltningen.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Regleringen av domstolarnas oberoende........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Utgångspunkter .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Domstolarnas självständighet........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Behörighetsreglerna i de högsta domstolarna ändras 129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Utnämning av ordinarie domare.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Uppgiften att utnämna ordinarie domare.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Utnämningsförfarandet regleras i lag............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Ett gemensamt utnämningsförfarande för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;alla domaranställningar införs.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Närmare om det framtida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;utnämningsförfarandet ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Prövning av frågor som rör ordinarie domares&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;anställning, m.m.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Ordinarie domare utom ledamöterna i de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;högsta domstolarna........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Prövningen av frågor som rör anställningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;för ledamöterna i de högsta domstolarna ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Normkontrollen i framtiden ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Principiella utgångspunkter...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;8.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Förhandskontroll genom Lagrådet ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Uppenbarhetskravet vid lagprövning tas bort145&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Vissa fri- och rättigheter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Medborgarskapsfrågor ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;9.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;Rättighetsreglernas koppling till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;medborgarskap ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;9.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Dubbelt medborgarskap ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Vissa frågor om diskrimineringsskyddet........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Begreppet ras tas bort ur regeringsformen ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Diskriminering på grund av sexuell läggning153&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;En rättvis rättegång inom skälig tid................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Egendomsskyddet ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;9.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Bakgrund.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Bestämmelsen om egendomsskyddet ändras.165&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Andra frågor om grundlagsskydd...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;9.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Skyddet för den personliga integriteten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen stärks..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;9.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Normgivningsbestämmelsen om dataskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;upphävs .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;9.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Det allmänna ska verka för att barns rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;tas till vara.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;9.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Målsättningsstadgandet om de nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;minoriteterna ändras......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;9.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;En bestämmelse om forskningens frihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;införs ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;10 Internationella frågor ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Internationellt samarbete ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;10.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En bestämmelse om medlemskap i EU och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;annat internationellt samarbete införs...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;10.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En enhetlig omröstningsregel vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;överlåtelse av beslutanderätt.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;10.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En anpassning till Romstadgan, m.m. ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;En modernisering av reglerna om krig och krigsfara ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Andra ändringsförslag..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Kommunerna.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ett kapitel om kommunerna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;regeringsformen............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Kommuner på lokal och regional nivå..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Kommunal självstyrelse – en princip för all&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;kommunal verksamhet..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Lagstiftning som berör den kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;självstyrelsen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Skatteutjämning mellan kommuner..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Kommunernas medverkan som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;remissinstanser .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Regleringen av normgivningsmakten moderniseras......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bakgrund ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regleringen av normgivningsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;moderniseras.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Särskilda skatter för reglering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;trafikförhållandena i kommuner ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Finansmakten.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Sammanställning av budgeten ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Behov av medel för rikets försvar ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Provisorisk budget........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riktlinjer för statsverksamheten...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Användningen av statens medel ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;11.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Årsredovisning för staten..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Krav på medborgarskap för vissa anställningar.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Offentlighet i kammaren................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Ikraftträdande ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Övergångsbestämmelser................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Ekonomiska konsekvenser...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Författningskommentar................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Förslaget till lag om ändring i regeringsformen ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen 302&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen....&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1339) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;justitiekanslerns tillsyn ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:765) med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;instruktion för Riksdagens ombudsmän ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p36 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (1991:900). Prop. 2009/10:80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft3"&gt;..................................................................................318&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:261) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;fullmaktsanställning.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;14.9 Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837) .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Grundlagsutredningens betänkande En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;reformerad grundlag (SOU 2008:125)................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Grundlagsutredningens lagförslag ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser (SOU 2008:125)............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Sammanfattning av Integritetsskyddskommitténs betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;förslag (SOU 2008:3) .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Integritetsskyddskommitténs lagförslag .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 2008:3)................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft3"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2009 .423&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p41 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i regeringsformen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i riksdagsordningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om ändring i vallagen (2005:837).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft1"&gt;2 Lagtext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen&lt;SPAN class="ft21"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2, 3 och &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; kap. ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 12 och 13 kap. ska betecknas 13 respektive 15 kap., &lt;SPAN class="ft22"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 4 kap. 4, 5 och &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;6, 7 och &lt;NOBR&gt;10–14&lt;/NOBR&gt; §§, att nuvarande 5 kap. 1, &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 5 kap. &lt;NOBR&gt;3–8&lt;/NOBR&gt; §§, att nuvarande 6 kap. &lt;NOBR&gt;2–7,&lt;/NOBR&gt; 8 och 10 §§ ska betecknas 6 kap. &lt;NOBR&gt;4–9,&lt;/NOBR&gt; 11 och 12 §§, att nuvarande 6 kap. 9 § ska betecknas 6 kap. 2 §, att nuvarande 7 kap. 8 § ska betecknas 6 kap. 10 §, att nuvarande 12 kap. 8 § ska betecknas 11 kap. 8 § samt att nuvarande 13 kap. 9 och &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 15 kap. 15 och &lt;NOBR&gt;9–12&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubrikerna närmast före 4 kap. 14 § och 15 kap. 15 § ska lyda ”Ytterligare bestämmelser” respektive ”Vapenstillestånd”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 2, 4, 5, 7 och 9 §§, 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§, 5 kap. 2– 8 §§, 6 kap. 1, 2 och &lt;NOBR&gt;4–12&lt;/NOBR&gt; §§, 7 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; §§, 13 kap. &lt;NOBR&gt;1–9&lt;/NOBR&gt; §§ och 15 kap. &lt;NOBR&gt;1–12&lt;/NOBR&gt; §§ samt att rubrikerna närmast före 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; och 10 §§, 6 kap. 1, 4, 7 och &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§, 7 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; och 6 §§, 13 kap. 1 och &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ samt 15 kap. 1, 2, 4, 5 och &lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i regeringsformen ska införas tio nya paragrafer, 1 kap. 10 §, 4 kap. 8 och 9 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 3 §, 13 kap. 8 och 9 §§, 15 kap. 13, 14 och 16 §§, samt närmast före 4 kap. 8 och 9 §§, 6 kap. 3 §, 15 kap. 13, 14 och 16 §§ nya rubriker av följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i regeringsformen ska införas åtta nya kapitel, 2, 3, &lt;NOBR&gt;8–12&lt;/NOBR&gt; och 14 kap., av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Den offentliga makten &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ut- övas med respekt för alla männi- skors lika värde och för den en- skilda människans frihet och vär- dighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Den enskildes personliga, eko- nomiska och kulturella välfärd &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Den offentliga makten &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ut- övas med respekt för alla männi- skors lika värde och för den en- skilda människans frihet och vär- dighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Den enskildes personliga, eko- nomiska och kulturella välfärd &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Regeringsformen omtryckt 2003:593.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;särskilt &lt;SPAN class="ft4"&gt;åligga &lt;/SPAN&gt;det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;trygga rätten till &lt;SPAN class="ft4"&gt;hälsa, &lt;/SPAN&gt;arbete, bostad och utbildning samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;verka för social omsorg och trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jäm- likhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hud- färg, nationellt eller etniskt ur- sprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexu- ell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den en- skilde som person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft6"&gt;Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att be- hålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv &lt;SPAN class="ft22"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;främjas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet &lt;SPAN class="ft4"&gt;och för goda förutsätt- ningar för hälsa&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i sam- hället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funk- tionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som per- son.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft22"&gt;Samiska folkets och &lt;SPAN class="ft6"&gt;etniska, språkliga och religiösa minori- teters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och sam- fundsliv &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft6"&gt;främjas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p66 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p67 ft3"&gt;Riksdagen är folkets främsta företrädare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;Riksdagen stiftar lag, beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagen stiftar lag, beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;om skatt till staten och bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;om skatt till staten och bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;hur statens medel &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;hur statens medel &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;Riksdagen granskar rikets styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagen granskar rikets styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p69 ft3"&gt;och förvaltning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p70 ft3"&gt;och förvaltning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p71 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen inne- har Sveriges tron, är rikets stats- chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft22"&gt;Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning är statschef, gälla henne.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Konungen eller drottning som enligt successionsordningen inne- har Sveriges tron är rikets stats- chef.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I riket finns &lt;/SPAN&gt;primärkommuner och landstingskommuner. Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft23"&gt;Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;I riket finns &lt;/SPAN&gt;kommuner på lokal och regional nivå&lt;SPAN class="ft24"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Domstolar samt förvaltnings- myndigheter och andra som full- gör &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall &lt;/SPAN&gt;i sin verksam- het beakta allas likhet inför lagen samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;iakttaga &lt;/SPAN&gt;saklighet och opar- tiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft6"&gt;Domstolar samt förvaltnings- myndigheter och andra som full- gör &lt;SPAN class="ft22"&gt;offentliga förvaltningsuppgif- ter ska &lt;/SPAN&gt;i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt &lt;SPAN class="ft22"&gt;iaktta &lt;/SPAN&gt;saklighet och opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft4"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft22"&gt;Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sam- manhang i internationellt samar- bete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft28"&gt;Opinionsfriheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt med- dela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upp- lysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;på allmän plats,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsför- ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbild- ning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Kroppslig integritet och rörelsefrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Dödsstraff får inte förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kropps- ligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p85 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft28"&gt;Rättssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställig- het av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordinarie domare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kris.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vid domstol ska vara offentlig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Skydd mot diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sexuell läggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstad-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;komma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;motsvarande tjänsteplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Stridsåtgärder på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft28"&gt;Egendomsskydd och allemansrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropria- tion eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna in- skränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det all- männa inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt för- svåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft6"&gt;Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft28"&gt;Upphovsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Näringsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Utbildning och forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft28"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i &lt;NOBR&gt;21–24&lt;/NOBR&gt; §§, begränsas genom lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstra- tionsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–5),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i för- troliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga för- hållanden (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rörelsefriheten (8 §), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;heterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjätte- delar av de röstande enas om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;husrannsakan eller liknande intrång, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;frihetsstraff som påföljd för viss gärning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft24"&gt;Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär för- följelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begräns- ningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstra- tionsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot in- trång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p105 ft3"&gt;9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p107 ft3"&gt;stycket tillämpas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft28"&gt;3 kap. Riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft28"&gt;Riksdagens bildande och sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Ordinarie val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft28"&gt;Rösträtt och valbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upp- rättad röstlängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Valkretsar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft28"&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje val- krets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Mandatfördelningen mellan partierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Mandaten fördelas mellan partier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir propor- tionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten fått flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft24"&gt;Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft28"&gt;Valperiod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;Extra val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befatt- ningar till dess en ny regering ska tillträda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Överklagande av val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft3"&gt;Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Ytterligare bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser i de ämnen som anges i 1 § tredje stycket och &lt;NOBR&gt;3–12&lt;/NOBR&gt; §§ samt om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft28"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft35"&gt;Riksmöte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Riksdagen sammanträder till riksmöte &lt;SPAN class="ft22"&gt;årligen&lt;/SPAN&gt;. Riksmöte &lt;SPAN class="ft22"&gt;hålles &lt;/SPAN&gt;i Stockholm, om &lt;SPAN class="ft22"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft6"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;utser &lt;/SPAN&gt;inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Riksdagen sammanträder till riksmöte &lt;SPAN class="ft22"&gt;varje år&lt;/SPAN&gt;. Riksmötet &lt;SPAN class="ft22"&gt;hålls &lt;/SPAN&gt;i Stockholm, om &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft35"&gt;Talmannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;väljer &lt;/SPAN&gt;inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Utskotten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Regeringen och varje riksdags- ledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdags- ordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft36"&gt;Riksdagen väljer inom sig ut- skott, däribland ett konstitutions- utskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft37"&gt;Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft6"&gt;Riksdagen väljer inom sig ut- skott, däribland ett konstitutions- utskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Rätten att väcka förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft25"&gt;Regeringen och varje riksdags- ledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft35"&gt;Ärendenas beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft22"&gt;Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdagsleda- mot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p136 ft35"&gt;Ärendenas avgörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;När ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p137 ft3"&gt;När &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kammaren, får varje riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kammaren, får varje riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamot och varje statsråd yttra sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ledamot och varje statsråd yttra sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i enlighet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;vad som &lt;/SPAN&gt;närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;i enlighet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;de &lt;/SPAN&gt;närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angives&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p106 ft38"&gt;riksdagsordningen&lt;SPAN class="ft25"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;bestämmelser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p137 ft4"&gt;meddelas &lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bestämmelser om jäv finns i riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagsordningen&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dagsordningen&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p137 ft4"&gt;I riksdagsordningen meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;också bestämmelser om jäv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i &lt;/SPAN&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p137 ft4"&gt;kammaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Vid omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Vid omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller som riksdagens beslut den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;gäller som riksdagens beslut den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mening &lt;SPAN class="ft4"&gt;varom &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;mening &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de röstande &lt;SPAN class="ft4"&gt;förenar sig&lt;/SPAN&gt;, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;röstande &lt;/SPAN&gt;enas om&lt;SPAN class="ft3"&gt;, om &lt;/SPAN&gt;inte något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;annat &lt;/SPAN&gt;särskilt angives &lt;SPAN class="ft3"&gt;i denna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;annat &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i denna regeringsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p140 ft4"&gt;beträffande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;när det gäller &lt;/SPAN&gt;frågor som hör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frågor som hör till förfarandet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;till förfarandet i riksdagen, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;i huvudbestämmelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;huvudbestämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p137 ft3"&gt;riksdagsord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Om förfar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ningen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Bestämmelser &lt;/SPAN&gt;om förfar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andet vid lika röstetal &lt;SPAN class="ft4"&gt;finns&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;andet vid lika röstetal &lt;SPAN class="ft4"&gt;meddelas &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;bestämmelser &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft35"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft4"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft22"&gt;Varje utskott följer upp och ut- värderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;Offentlighet i kammaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft22"&gt;Sammanträden i kammaren är offentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft22"&gt;Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p136 ft35"&gt;Ledamöternas ställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p148 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;Riksdagsledamot &lt;SPAN class="ft3"&gt;och ersättare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Riksdagsledamöter &lt;SPAN class="ft3"&gt;och ersättare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;får fullgöra uppdrag som ledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;får fullgöra uppdrag som ledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;utan &lt;SPAN class="ft4"&gt;hinder &lt;/SPAN&gt;av tjänsteuppgift eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;utan &lt;SPAN class="ft4"&gt;att hindras &lt;/SPAN&gt;av tjänsteuppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p149 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;annan sådan &lt;/SPAN&gt;förpliktelse som åligger honom&lt;SPAN class="ft24"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Riksdagsledamot eller ersättare får &lt;SPAN class="ft22"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;lämna sitt uppdrag utan &lt;SPAN class="ft22"&gt;riksdagens medgivande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;När det finns anledning till det, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;Valprövningsnämnden självmant pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;10 §&lt;/SPAN&gt;. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft3"&gt;Ledamot eller ersättare får i annat fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;än som avses i andra stycket &lt;/SPAN&gt;skiljas från uppdraget en- dast om han genom brott har visat sig &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppenbarligen &lt;/SPAN&gt;olämplig för uppdraget. Beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;härom &lt;/SPAN&gt;fattas av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft4"&gt;Ingen får väcka &lt;SPAN class="ft3"&gt;talan mot den som utövar eller har utövat upp- drag som riksdagsledamot &lt;/SPAN&gt;eller beröva honom friheten eller hindra honom att resa inom riket &lt;SPAN class="ft3"&gt;på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har &lt;/SPAN&gt;medgivit &lt;SPAN class="ft3"&gt;det genom beslut &lt;/SPAN&gt;om vilket &lt;SPAN class="ft3"&gt;minst fem sjättedelar av de röstande har &lt;/SPAN&gt;förenat sig&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Misstänkes &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot för brott i annat fall, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestämmel- ser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga &lt;SPAN class="ft4"&gt;är &lt;/SPAN&gt;om brott för vilket &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Under tid &lt;SPAN class="ft4"&gt;då &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;eller annan sådan &lt;SPAN class="ft4"&gt;skyldighet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;En &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot eller &lt;SPAN class="ft37"&gt;en &lt;/SPAN&gt;er- sättare får &lt;SPAN class="ft37"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;lämna sitt uppdrag utan &lt;SPAN class="ft37"&gt;att riksdagen har medgett det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;När det finns anledning till det, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;Valprövningsnämnden själv- mant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4 § andra stycket&lt;/SPAN&gt;. Den som förkla- ras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;En &lt;/SPAN&gt;ledamot eller &lt;SPAN class="ft22"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;genom brott har visat sig &lt;SPAN class="ft22"&gt;uppenbart &lt;/SPAN&gt;olämplig för uppdraget. Beslut &lt;SPAN class="ft22"&gt;om detta &lt;/SPAN&gt;fattas av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Talan &lt;/SPAN&gt;får inte väckas &lt;SPAN class="ft3"&gt;mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans &lt;/SPAN&gt;eller hennes &lt;SPAN class="ft3"&gt;yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har &lt;/SPAN&gt;medgett &lt;SPAN class="ft3"&gt;det genom &lt;/SPAN&gt;ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har &lt;/SPAN&gt;enats om&lt;SPAN class="ft3"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Misstänks en &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot för brott i annat fall, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestäm- melser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;om det är &lt;/SPAN&gt;fråga om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;brott för vilket &lt;SPAN class="ft4"&gt;det inte &lt;/SPAN&gt;är före- skrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;Under &lt;SPAN class="ft4"&gt;den &lt;/SPAN&gt;tid &lt;SPAN class="ft4"&gt;som en &lt;/SPAN&gt;riksdags-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans uppdrag som riksdagsledamot av ersättare. Riksdagen kan i riksdagsord- ningen föreskriva att ersättare &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagsledamots ställe när &lt;SPAN class="ft22"&gt;denne &lt;/SPAN&gt;är ledig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft3"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;§ och &lt;SPAN class="ft4"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;om skydd för ut- övandet av uppdrag som riks- dagsledamot &lt;/SPAN&gt;gäller även tal- mannen och hans uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;För ersättare som utövar upp- drag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft6"&gt;ledamot är riksdagens talman eller Prop. 2009/10:80 tillhör regeringen utövas hans &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;hennes &lt;/SPAN&gt;uppdrag som riksdags- ledamot av &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;träda i &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamots ställe när &lt;SPAN class="ft4"&gt;han eller hon &lt;/SPAN&gt;är ledig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft6"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft22"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;första stycket gäller även &lt;SPAN class="ft22"&gt;för &lt;/SPAN&gt;tal- mannen och hans &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;För &lt;SPAN class="ft22"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare som utövar upp- drag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft4"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft22"&gt;Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successionsordningen inne- har Sveriges tron är rikets stats- chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medbor- gare och har fyllt &lt;SPAN class="ft4"&gt;aderton &lt;/SPAN&gt;år. Han får &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag &lt;SPAN class="ft4"&gt;såsom &lt;/SPAN&gt;talman eller riksdagsledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft22"&gt;Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medbor- gare och har fyllt &lt;SPAN class="ft22"&gt;arton &lt;/SPAN&gt;år. Han &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;får &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag &lt;SPAN class="ft22"&gt;som &lt;/SPAN&gt;talman eller riksdagsledamot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Statschefen &lt;/SPAN&gt;hålles av stats- ministern &lt;SPAN class="ft6"&gt;underrättad om rikets angelägenheter. När &lt;/SPAN&gt;så erfordras &lt;SPAN class="ft6"&gt;sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförande- skap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;Statschefen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska hållas &lt;/SPAN&gt;under- rättad om rikets angelägenheter &lt;SPAN class="ft4"&gt;av statsministern&lt;/SPAN&gt;. När &lt;SPAN class="ft4"&gt;det behövs &lt;/SPAN&gt;sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförande- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft22"&gt;Innan statschefen reser utom- lands ska han eller hon samråda med statsministern.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;Är &lt;SPAN class="ft3"&gt;konungen &lt;/SPAN&gt;av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad &lt;SPAN class="ft3"&gt;att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som &lt;/SPAN&gt;ej &lt;SPAN class="ft3"&gt;är &lt;/SPAN&gt;hind- rad&lt;SPAN class="ft3"&gt;, för att &lt;/SPAN&gt;såsom &lt;SPAN class="ft3"&gt;tillfällig riks- föreståndare fullgöra statschefens uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft4"&gt;Utslocknar &lt;SPAN class="ft3"&gt;konungahuset, &lt;/SPAN&gt;utser &lt;SPAN class="ft3"&gt;riksdagen en riksföreståndare &lt;/SPAN&gt;att &lt;SPAN class="ft3"&gt;fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen &lt;/SPAN&gt;utser &lt;SPAN class="ft3"&gt;samtidigt en vice riksföreståndare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft6"&gt;Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;har fyllt &lt;SPAN class="ft22"&gt;aderton &lt;/SPAN&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Har &lt;/SPAN&gt;konungen under sex måna- der &lt;SPAN class="ft4"&gt;utan avbrott varit hindrad att &lt;/SPAN&gt;fullgöra sina uppgifter &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller underlåtit att fullgöra dem, skall &lt;/SPAN&gt;regeringen anmäla det till riks- dagen. Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;bestämmer&lt;/SPAN&gt;, om konungen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anses ha avgått.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td72"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;konungen &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p174 ft25"&gt;drottning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som är statschef är förhindrad &lt;SPAN class="ft3"&gt;att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fullgöra sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p174 ft3"&gt;inträder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;tronföljd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p174 ft3"&gt;medlem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft6"&gt;av konungahuset, som &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är &lt;SPAN class="ft22"&gt;förhindrad&lt;/SPAN&gt;, för att &lt;SPAN class="ft22"&gt;som &lt;/SPAN&gt;tillfällig riksföreståndare fullgöra stats- chefens uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft4"&gt;Om &lt;SPAN class="ft3"&gt;konungahuset &lt;/SPAN&gt;utslocknar väljer &lt;SPAN class="ft3"&gt;riksdagen en riksförestån- dare &lt;/SPAN&gt;som ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen &lt;/SPAN&gt;väljer &lt;SPAN class="ft3"&gt;samtidigt en vice riksföre- ståndare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;Detsamma gäller om konungen &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller drottning som är statschef &lt;/SPAN&gt;dör eller avgår och tronföljaren ännu &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;har fyllt &lt;SPAN class="ft22"&gt;arton &lt;/SPAN&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Om &lt;SPAN class="ft3"&gt;konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottning som är statschef &lt;SPAN class="ft3"&gt;under &lt;/SPAN&gt;en sammanhängande tid av &lt;SPAN class="ft3"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;inte har fullgjort eller kunnat &lt;SPAN class="ft3"&gt;fullgöra sina uppgifter&lt;/SPAN&gt;, ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;regeringen anmäla det till riks- dagen. Riksdagen &lt;/SPAN&gt;beslutar &lt;SPAN class="ft3"&gt;om konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottningen ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;anses ha avgått.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;utse &lt;/SPAN&gt;någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföre- ståndare när ingen med behörighet enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;kan tjänstgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft3"&gt;Talmannen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;vid förfall för honom&lt;/SPAN&gt;, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänst- göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft6"&gt;Konungen kan &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;åtalas för sina gärningar som stats- chef.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;välja &lt;/SPAN&gt;någon att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;efter regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstgöra som tillfällig riksföre-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ståndare när ingen med behörighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;kan tjänstgöra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;Talmannen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;om han eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hon har förhinder&lt;SPAN class="ft3"&gt;, vice talman&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstgör efter regeringens förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nande som tillfällig riksförestån-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dare, när ingen annan behörig kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstgöra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konungen &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p181 ft4"&gt;drottning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;är statschef &lt;/SPAN&gt;kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;åtalas för sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gärningar. &lt;SPAN class="ft4"&gt;En &lt;/SPAN&gt;riksföreståndare kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;åtalas för sina gärningar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;statschef.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p183 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p184 ft28"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td84"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Regeringens sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;Statsministern utses &lt;SPAN class="ft4"&gt;i den ord-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;ning som angives &lt;SPAN class="ft3"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Stats-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;bestämmelserna &lt;SPAN class="ft3"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;ministern tillsätter övriga statsråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ministern tillsätter övriga statsråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft22"&gt;Endast den får vara statsråd som är svensk &lt;SPAN class="ft6"&gt;medborgare &lt;/SPAN&gt;sedan minst tio år&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Statsråd får &lt;/SPAN&gt;icke utöva allmän eller enskild tjänst&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Han får &lt;/SPAN&gt;ej &lt;SPAN class="ft3"&gt;heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtro- endet för honom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft22"&gt;Statsråden ska vara svenska &lt;SPAN class="ft6"&gt;medborgare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft22"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft6"&gt;statsråd får &lt;/SPAN&gt;inte inneha någon anställning&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Han &lt;/SPAN&gt;eller hon &lt;SPAN class="ft6"&gt;får &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft6"&gt;heller inneha &lt;/SPAN&gt;något &lt;SPAN class="ft6"&gt;upp- drag eller utöva &lt;/SPAN&gt;någon &lt;SPAN class="ft6"&gt;verksamhet som kan rubba förtroendet för honom &lt;/SPAN&gt;eller henne&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Statsministeromröstning efter val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft4"&gt;En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej på denna fråga, ska statsministern entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft22"&gt;Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entle- digats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;Regeringsbildningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;När statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och &lt;SPAN class="ft4"&gt;avgiver &lt;/SPAN&gt;sedan förslag till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Riksdagen &lt;/SPAN&gt;skall senast på fjärde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;När &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utses,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kallar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;företrädare för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;partigrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;inom riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;till samråd. Talmannen överlägger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;med vice talmännen och &lt;SPAN class="ft4"&gt;lämnar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sedan förslag till riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p181 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Riksdagen &lt;/SPAN&gt;ska inom fyra dagar&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dagen härefter&lt;/SPAN&gt;, utan beredning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;utan beredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i utskott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;pröva Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utskott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;pröva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;förslaget genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p174 ft3"&gt;omröstning. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;omröstning. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Röstar &lt;/SPAN&gt;mer än hälften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;mer än hälften av riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av riksdagens ledamöter mot för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;röstar &lt;/SPAN&gt;mot förslaget, är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;slaget, är det förkastat. I annat fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;det förkastat. I annat fall är det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är det godkänt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;godkänt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Förkastar riksdagen talmannens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Förkastar riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p192 ft3"&gt;talmannens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;förslag, &lt;/SPAN&gt;förfares på nytt &lt;SPAN class="ft3"&gt;enligt &lt;/SPAN&gt;2 §&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;förslag, &lt;/SPAN&gt;ska förfarandet &lt;SPAN class="ft3"&gt;enligt &lt;/SPAN&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Har riksdagen fyra gånger förkas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;upprepas&lt;/SPAN&gt;. Har riksdagen fyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tat talmannens förslag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;gånger förkastat talmannens för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;farandet &lt;/SPAN&gt;för utseende av stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;slag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förfarandet avbrytas och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;minister &lt;SPAN class="ft3"&gt;avbrytas och &lt;/SPAN&gt;återupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;återupptas &lt;/SPAN&gt;först sedan val till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;tagas &lt;/SPAN&gt;först sedan val till riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagen har hållits. Om &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har hållits. Om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;ordinarie val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ordinarie val ändå &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ändå &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas inom tre måna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;tre månader, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;extra val &lt;SPAN class="ft4"&gt;hållas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;der, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;extra val &lt;SPAN class="ft4"&gt;förrättas &lt;/SPAN&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;inom samma tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samma tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;När riksdagen har godkänt för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p174 ft3"&gt;När riksdagen har godkänt &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;slag om ny statsminister, &lt;SPAN class="ft4"&gt;anmäler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;förslag om ny statsminister, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;denne &lt;/SPAN&gt;så snart det kan ske de &lt;SPAN class="ft4"&gt;av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;han eller hon &lt;/SPAN&gt;så snart det kan ske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;honom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utsedda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;statsråden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;anmäla &lt;/SPAN&gt;de &lt;SPAN class="ft4"&gt;övriga &lt;/SPAN&gt;statsråden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen. Därefter äger regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagen. Därefter äger regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skifte rum vid en särskild konselj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;skifte rum vid en särskild konselj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inför statschefen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;vid förfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;inför statschefen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;om stats-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;för denne&lt;/SPAN&gt;, inför talmannen. Tal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;chefen har förhinder&lt;SPAN class="ft3"&gt;, inför tal-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mannen kallas &lt;SPAN class="ft4"&gt;alltid &lt;/SPAN&gt;till konseljen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;mannen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;Talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p193 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft4"&gt;alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kallas till konseljen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft24"&gt;Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Förklarar riksdagen att stats- ministern eller annat statsråd &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke åtnjuter &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtroende, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga stats- rådet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kan &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;förordna &lt;/SPAN&gt;om extra val till riksdagen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall dock beslut om entledigande ej medde- las om regeringen &lt;/SPAN&gt;inom en vecka från misstroendeförklaringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;för- ordnar om extra val&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Entledigande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;P class="p139 ft35"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p182 ft35"&gt;statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;eller annat statsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td97"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Förklarar riksdagen att stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ministern eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;något &lt;/SPAN&gt;annat statsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtroende, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen entlediga statsrådet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;kan besluta &lt;/SPAN&gt;om extra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;val till riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;och gör det &lt;/SPAN&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en vecka från misstroendeför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;klaringen, &lt;/SPAN&gt;ska något entledigande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dock inte ske&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p182 ft4"&gt;I 3 § finns bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;entledigande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p182 ft4"&gt;statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft6"&gt;Statsråd &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;entledigas om han begär det, statsministern av tal- mannen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i &lt;SPAN class="ft22"&gt;annat &lt;/SPAN&gt;fall entlediga &lt;SPAN class="ft22"&gt;annat &lt;/SPAN&gt;statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Om statsministern entledigas eller dör, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen entle- diga övriga &lt;SPAN class="ft22"&gt;statsråd&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p196 ft23"&gt;med anledning av en statsminis- &lt;SPAN class="ft24"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;teromröstning efter val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;statsråd &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;entledigas om han &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;begär det, stats- ministern av talmannen och &lt;SPAN class="ft22"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;fall entlediga statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;Om statsministern entledigas eller dör, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga &lt;SPAN class="ft22"&gt;de &lt;/SPAN&gt;övriga &lt;SPAN class="ft22"&gt;statsråden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;7 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Statsministern kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;utse ett av &lt;/SPAN&gt;de övriga statsråden att i egenskap av ställföreträdare vid &lt;SPAN class="ft4"&gt;förfall &lt;/SPAN&gt;för statsministern fullgöra hans upp- gifter. Har &lt;SPAN class="ft4"&gt;statsministern ej utsett &lt;/SPAN&gt;ställföreträdare eller har också &lt;SPAN class="ft4"&gt;denne förfall&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;övertages &lt;/SPAN&gt;stats- ministerns uppgifter i stället av &lt;SPAN class="ft4"&gt;det &lt;/SPAN&gt;av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem före- träde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Ställföreträdare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;Statsministern kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;bland &lt;/SPAN&gt;de övriga statsråden &lt;SPAN class="ft4"&gt;utse någon &lt;/SPAN&gt;att i egenskap av ställföreträdare vid &lt;SPAN class="ft4"&gt;förhinder &lt;/SPAN&gt;för statsministern full- göra hans &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;uppgifter. Har &lt;SPAN class="ft4"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;ställföreträdare &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte utsetts &lt;/SPAN&gt;eller har också &lt;SPAN class="ft4"&gt;ställföre- trädaren förhinder&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;fullgörs &lt;/SPAN&gt;stats- ministerns uppgifter i stället av &lt;SPAN class="ft4"&gt;den &lt;/SPAN&gt;av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Har regeringens samtliga leda- möter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än statsministern entle- digats på egen begäran, uppehåller han sin befattning till dess efter- trädare har tillträtt, om statsminis- tern begär det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Övergångsregering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;Har regeringens samtliga leda- möter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entle- digats på egen begäran, uppehåller han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;sin befattning till dess &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft22"&gt;Vid förfall för &lt;SPAN class="ft6"&gt;talmannen &lt;/SPAN&gt;över- tager &lt;SPAN class="ft6"&gt;vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel &lt;/SPAN&gt;ankommer på talmannen&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Förhinder för talmannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft22"&gt;Om &lt;SPAN class="ft6"&gt;talmannen &lt;/SPAN&gt;har förhinder övertar en &lt;SPAN class="ft6"&gt;vice talman de uppgif- ter som &lt;/SPAN&gt;talmannen har &lt;SPAN class="ft6"&gt;enligt detta kapitel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft35"&gt;Regeringskansliet och dess uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;För &lt;SPAN class="ft4"&gt;beredning av &lt;/SPAN&gt;regeringsären- den &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;finnas ett regerings- kansli. I detta ingår departement för &lt;SPAN class="ft4"&gt;skilda &lt;/SPAN&gt;verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Stats- ministern utser bland statsråden chefer för departementen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;För &lt;SPAN class="ft4"&gt;att bereda &lt;/SPAN&gt;regeringsärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det &lt;/SPAN&gt;finnas ett regerings- kansli. I detta ingår departement för &lt;SPAN class="ft4"&gt;olika &lt;/SPAN&gt;verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Stats- ministern utser bland statsråden chefer för departementen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p201 ft35"&gt;Ärendenas beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5"&gt;
&lt;DIV id="id_1_5_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid beredningen av regerings- ärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;behövliga upplys- ningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;I den om- fattning som behövs skall tillfälle lämnas &lt;/SPAN&gt;sammanslutningar och enskilda att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid beredningen av regerings- ärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;behövliga upplys- ningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Upplys- ningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs in- hämtas från kommuner. Även &lt;/SPAN&gt;sammanslutningar och enskilda &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska i den omfattning som behövs ges möjlighet &lt;/SPAN&gt;att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssamman- träde. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsärenden som gäller verkställighet inom för- svarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angi- ves i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement till vilket ärendena hör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft6"&gt;Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid samman- trädet. Minst fem statsråd &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall deltaga &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft22"&gt;regeringssammanträde&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft4"&gt;Departementschef är &lt;SPAN class="ft3"&gt;vid regeringssammanträde före- dragande i &lt;/SPAN&gt;ärende &lt;SPAN class="ft3"&gt;som hör till hans departement. Statsministern kan dock förordna att ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst departement, &lt;/SPAN&gt;skall föredragas &lt;SPAN class="ft3"&gt;av annat statsråd än departements- chefen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;regeringssammanträde föres &lt;SPAN class="ft6"&gt;protokoll. &lt;/SPAN&gt;Skiljaktig mening skall &lt;SPAN class="ft6"&gt;antecknas i protokollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p201 ft35"&gt;Ärendenas avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft6"&gt;Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssamman- träde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmak- ten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende av- göras av chefen för det departe- ment som ärendena hör till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft6"&gt;Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid samman- trädet. Minst fem statsråd &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska delta &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft22"&gt;regeringssammanträdet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Vid &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;regeringssammanträde &lt;SPAN class="ft4"&gt;är departementschefen &lt;/SPAN&gt;föredragande i &lt;SPAN class="ft4"&gt;de ärenden &lt;/SPAN&gt;som hör till hans &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;departement. Statsminis- tern kan dock förordna att &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärende eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;grupp av ärenden, som hör till &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;visst departement, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska föredras &lt;/SPAN&gt;av &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd än departementschefen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft35"&gt;Protokoll och skiljaktig mening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;regeringssammanträden ska &lt;SPAN class="ft6"&gt;protokoll &lt;/SPAN&gt;föras&lt;SPAN class="ft6"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Skiljaktiga meningar ska &lt;SPAN class="ft6"&gt;antecknas i proto- kollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Författningar, förslag till riks- dagen och andra &lt;SPAN class="ft4"&gt;expeditioner av regeringens &lt;/SPAN&gt;beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för att &lt;SPAN class="ft4"&gt;bliva &lt;/SPAN&gt;gällande skrivas under av statsministern eller annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning före- skriva att tjänsteman i särskilda fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;får &lt;/SPAN&gt;skriva under &lt;SPAN class="ft4"&gt;expedition&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Författningar, förslag till riks- dagen och andra beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;som ska expedieras ska &lt;/SPAN&gt;för att &lt;SPAN class="ft4"&gt;bli &lt;/SPAN&gt;gällande skrivas under av statministern eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;tjänsteman i särskilda fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska få &lt;/SPAN&gt;skriva under &lt;SPAN class="ft4"&gt;beslut som ska expe- dieras&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;8 kap. Lagar och andra föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riks- dagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft24"&gt;Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Föreskrifter som meddelas genom lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkom- röstning i en grundlagsfråga, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;val till Europaparlamentet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft24"&gt;Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Föreskrifter som meddelas av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;annan rättsverkan av brott än böter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skatt, utom tull på införsel av varor, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;konkurs eller utsökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft24"&gt;Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p209 ft24"&gt;trädelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; om anstånd med att fullgöra förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;när lagen ska träda i kraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellan- folklig organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får utöver vad som följer av &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ meddela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;föreskrifter om verkställighet av lag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestäm- melsen i första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;avgifter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att med- dela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att reger- ingen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållan- den inom riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela före- skrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och i fråga om dess upp- gift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela före- skrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft28"&gt;Stiftande av grundlag och riksdagsordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riks- dagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dess- utom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är för- kastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för för- slaget och de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Ändring och upphävande av lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdagsord- ningen tillämpas &lt;NOBR&gt;14–17&lt;/NOBR&gt; §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Utfärdande och kungörande av föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förord- ningar, om inte annat anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt tekniska upp- tagningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag som avses i 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; §§, 20 § eller 25 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis auto- matiserad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag som ändrar eller upphäver en lag enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets gransk- ning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riks- dagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Lagrådets granskning ska avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;9 kap. Finansmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft28"&gt;Beslut om statens inkomster och utgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Förslag till budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft28"&gt;Beslut om budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än budgetperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperiodens början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansut- skottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Riktlinjebeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Användning av anslag och inkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riks- dagen har bestämt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Statens tillgångar och åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvalt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Årsredovisning för staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Ytterligare bestämmelser om budgeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogen- heter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Valutapolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig Prop. 2009/10:80 försummelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;10 kap. Internationella förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft28"&gt;Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi- sationer ingås av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft28"&gt;Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens god- kännande av överenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överens- kommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;Andra internationella förpliktelser samt uppsägning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ tillämpas även på andra former av interna- tionella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft3"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbets- område till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft28"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt utanför &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av före- skrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvalt- ningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella över- enskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft24"&gt;Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig orga- nisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller sam- fällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Framtida ändringar i internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Riksdagens rätt till information och samråd om &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samar- betet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft28"&gt;Utrikesnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och över- lägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikes- ärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens leda- möter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, stats- ministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämn- den ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft28"&gt;Statliga myndigheters underrättelseskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft28"&gt;Mellanfolkliga brottmålsdomstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;11 kap. Rättskipningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft28"&gt;Domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna dom- stolar. Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna och förvaltnings- rätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller kammar- rätt kan begränsas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft6"&gt;Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvud- dragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Rättskipningens självständighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Utnämningen av ordinarie domare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie domare utnämns av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Ordinarie domares rättsställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställ- ningen endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft24"&gt;Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, prövas den av Högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domstolen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller justitiekanslern.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslutet prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ingå i domstolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domare har avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;övrigt meddelas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Krav på medborgarskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Andra anställda vid domstolarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpas 12 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Resning och återställande av försutten tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;viljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lägre förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I Prop. 2009/10:80 annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft28"&gt;Lagprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tilläm- pas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;12 kap. Förvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft28"&gt;Den statliga förvaltningsorganisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvalt- ningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Förvaltningens självständighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Överlämnande av förvaltningsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner. Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft24"&gt;och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Särskilda bestämmelser om statligt anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska med- borgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft28"&gt;Dispens och nåd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft28"&gt;Lagprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får före- skriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p256 ft28"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Konstitutionsutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;granskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td106"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;granska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p138 ft38"&gt;statsrådens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;tjänsteutöv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;granska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p139 ft38"&gt;statsrådens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;tjänsteutöv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p68 ft38"&gt;regeringsärendenas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;regeringsärendenas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handläggning. Utskottet har rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;handläggning. Utskottet har rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;för &lt;/SPAN&gt;detta ändamål utfå &lt;SPAN class="ft3"&gt;protokollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;för &lt;/SPAN&gt;granskningen få ut &lt;SPAN class="ft3"&gt;protokollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;över beslut i regeringsärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;i regeringsärenden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;de &lt;/SPAN&gt;handlingar som hör till dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;handlingar som hör till dessa ären-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;ärenden. &lt;/SPAN&gt;Varje annat utskott och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p191 ft4"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p29 ft4"&gt;regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft25"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;får hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p259 ft25"&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;finner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p186 ft25"&gt;skriftligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;nödvändiga för sin granskning&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;väcka fråga om statsråds tjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utövning eller handläggningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringsärende.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=2 class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;Andra utskott och varje riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft25"&gt;dagsledamot får hos konstitutions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skriftligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p259 ft25"&gt;väcka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;statsrådens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;tjänsteutövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p260 ft25"&gt;handläggningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;regeringsärenden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;åligger konstitutionsut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;När det finns &lt;/SPAN&gt;skäl till det, dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skottet att när &lt;SPAN class="ft3"&gt;skäl &lt;/SPAN&gt;föreligger &lt;SPAN class="ft3"&gt;till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;minst en gång om året, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska kon-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det, dock minst en gång om året,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;stitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;dagen vad utskottet vid sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vid sin granskning har funnit &lt;SPAN class="ft4"&gt;för-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;granskning har funnit &lt;SPAN class="ft4"&gt;värt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tjäna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;uppmärksamhet&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Riksdagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;uppmärksamma&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagen kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kan med anledning därav göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;med anledning därav göra &lt;SPAN class="ft4"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;framställning till regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;framställning till regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Åtal mot statsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Den som är eller har varit stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Den som är eller har varit stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;råd får &lt;SPAN class="ft4"&gt;fällas till ansvar &lt;/SPAN&gt;för brott i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;råd får &lt;SPAN class="ft4"&gt;dömas &lt;/SPAN&gt;för brott i utöv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utövningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;av statsrådstjänsten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ningen av statsrådstjänsten endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;endast om han &lt;SPAN class="ft4"&gt;därigenom &lt;/SPAN&gt;grovt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;om han &lt;/SPAN&gt;eller hon genom brottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslutas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Åtal beslutas av konstitutions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och prövas av Högsta domstolen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;utskottet och prövas av Högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;domstolen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p201 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Riksdagen kan &lt;/SPAN&gt;avgiva förklar- ing&lt;SPAN class="ft6"&gt;, att statsråd &lt;/SPAN&gt;icke åtnjuter &lt;SPAN class="ft6"&gt;riks- dagens förtroende. För &lt;/SPAN&gt;sådan förklaring&lt;SPAN class="ft6"&gt;, misstroendeförklaring, &lt;/SPAN&gt;fordras &lt;SPAN class="ft6"&gt;att mer än hälften av riks- dagens ledamöter &lt;/SPAN&gt;förenar sig därom&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;Yrkande om misstroendeför- klaring upptages till prövning endast om det väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter&lt;SPAN class="ft3"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Det upptages icke &lt;SPAN class="ft3"&gt;till prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppe- håller sin befattning enligt 6 kap. &lt;/SPAN&gt;8 § &lt;SPAN class="ft3"&gt;får &lt;/SPAN&gt;ej &lt;SPAN class="ft3"&gt;i något fall &lt;/SPAN&gt;upptagas &lt;SPAN class="ft3"&gt;till prövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft6"&gt;Yrkande om misstroendeför- klaring &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall icke &lt;/SPAN&gt;beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft36"&gt;Riksdagsledamot får, &lt;SPAN class="ft37"&gt;enligt bestämmelser i riksdagsordningen&lt;/SPAN&gt;, framställa &lt;SPAN class="ft37"&gt;interpellation eller fråga &lt;/SPAN&gt;till statsråd i &lt;SPAN class="ft37"&gt;angelägenhet &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft37"&gt;angår dennes &lt;/SPAN&gt;tjänsteutövning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p201 ft35"&gt;Misstroendeförklaring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;förklara &lt;/SPAN&gt;att &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statsråd &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtro- ende. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till pröv- ning&lt;/SPAN&gt;. För &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;krävs &lt;/SPAN&gt;att mer än hälften av riks- dagens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;röstar för den&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft4"&gt;Ett yrkande om misstroendeför- klaring tas inte upp &lt;SPAN class="ft3"&gt;till prövning &lt;/SPAN&gt;om det väcks &lt;SPAN class="ft3"&gt;under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. &lt;/SPAN&gt;Ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;yrkande avseende &lt;/SPAN&gt;ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin be- fattning enligt 6 kap. &lt;/SPAN&gt;11 § &lt;SPAN class="ft3"&gt;får &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft3"&gt;i något fall &lt;/SPAN&gt;tas upp &lt;SPAN class="ft3"&gt;till prövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;yrkande om misstroendeför- klaring &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska inte &lt;/SPAN&gt;beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft35"&gt;Interpellationer och frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;En &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot får fram- ställa &lt;SPAN class="ft4"&gt;interpellationer och frågor &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statsråd i &lt;SPAN class="ft4"&gt;angelägenheter &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft4"&gt;rör statsrådets &lt;/SPAN&gt;tjänsteutöv- ning &lt;SPAN class="ft4"&gt;i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän &lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra &lt;SPAN class="ft4"&gt;författningar&lt;/SPAN&gt;. Ombudsman får föra talan i de fall som &lt;SPAN class="ft4"&gt;angives &lt;/SPAN&gt;i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft25"&gt;Ombudsman får närvara vid domstols eller förvaltnings- myndighets överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol &lt;SPAN class="ft38"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förvaltningsmyndighet &lt;SPAN class="ft38"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;tjänsteman &lt;SPAN class="ft38"&gt;hos staten eller &lt;/SPAN&gt;kommun skall tillhandagå om- budsman med &lt;SPAN class="ft38"&gt;de upplysningar och yttranden &lt;/SPAN&gt;han &lt;SPAN class="ft38"&gt;begär. Sådan skyl- dighet &lt;/SPAN&gt;åligger &lt;SPAN class="ft38"&gt;även &lt;/SPAN&gt;annan, om han &lt;SPAN class="ft38"&gt;står under ombudsmans tillsyn. Allmän åklagare &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft38"&gt;på begäran biträda ombudsman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft6"&gt;Närmare bestämmelser om &lt;SPAN class="ft22"&gt;ombudsman finns &lt;/SPAN&gt;i riksdagsord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft3"&gt;Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som be- drivs av staten. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Närmare bestäm- melser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen och i annan lag&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt vad som föreskrivs i sådan lag kan &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionens granskning avse också annan än statlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft22"&gt;Riksrevisionen leds av tre riks- revisorer, som väljs av riksdagen. Riksrevisorerna beslutar själv- ständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p201 ft35"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän &lt;SPAN class="ft4"&gt;(justitieombudsmän)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;i enlighet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;den &lt;/SPAN&gt;instruktion som riksdagen beslutar &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över tillämpningen i offent- lig verksamhet av lagar och andra &lt;SPAN class="ft4"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft4"&gt;En &lt;/SPAN&gt;ombudsman får föra talan i de fall som &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft4"&gt;Domstolar &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förvaltnings- myndigheter &lt;SPAN class="ft3"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;anställda &lt;SPAN class="ft3"&gt;hos staten eller &lt;/SPAN&gt;kommuner ska lämna &lt;SPAN class="ft3"&gt;de upplysningar och yttranden &lt;/SPAN&gt;som en ombudsman &lt;SPAN class="ft3"&gt;begär. Sådan skyl- dighet &lt;/SPAN&gt;har &lt;SPAN class="ft3"&gt;även &lt;/SPAN&gt;andra som &lt;SPAN class="ft3"&gt;står under &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft3"&gt;ombudsmans tillsyn. &lt;/SPAN&gt;En ombudsman har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltnings- myndigheters protokoll och hand- lingar. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Allmän åklagare &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;på begäran biträda &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft3"&gt;ombudsman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft6"&gt;Närmare bestämmelser om &lt;SPAN class="ft22"&gt;ombudsmännen meddelas &lt;/SPAN&gt;i riks- dagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft35"&gt;Riksrevisionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft6"&gt;Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som be- drivs av staten. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Bestämmelser om att &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionens granskning &lt;SPAN class="ft22"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;avse också annan än statlig verksamhet &lt;SPAN class="ft22"&gt;meddelas i lag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft37"&gt;granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Vid myndigheten finns också en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revi- sionsberättelser ger anledning till samt att besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft22"&gt;Riksdagen får skilja en riksre- visor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft4"&gt;Riksrevisionen leds av tre riks- revisorer, som väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksre- visorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Riksrevisorerna beslutar själv- ständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft4"&gt;Vid myndigheten finns också en styrelse, som väljs av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revi- sionsberättelser ger anledning till samt besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredo- visning för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p281 ft4"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p182 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Riksrevisionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p282 ft4"&gt;meddelas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p182 ft25"&gt;riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;dagsordningen och i annan lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft43"&gt;14 kap. Kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga eko- nomiska förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft28"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;Inkallande av riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p288 ft3"&gt;Kommer riket i krig eller krigs- fara &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;regeringen eller tal- mannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;sammanträda &lt;SPAN class="ft4"&gt;på annan ort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft3"&gt;än Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft3"&gt;Kommer riket i krig eller krigs- fara &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;regeringen eller tal- mannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;sammanträda &lt;SPAN class="ft4"&gt;någon annan- stans &lt;/SPAN&gt;än &lt;SPAN class="ft4"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Krigsdelegationen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Är riket i krig eller krigsfara, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft6"&gt;Om riket är i krig, meddelas &lt;SPAN class="ft22"&gt;för- ordnande &lt;/SPAN&gt;att krigsdelegationen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagens ställe av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p292 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Är riket i krig eller krigsfara&lt;SPAN class="ft22"&gt;, ska &lt;/SPAN&gt;en inom riksdagen utsedd krigs- delegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft6"&gt;Om riket är i krig, meddelas &lt;SPAN class="ft22"&gt;beslut &lt;/SPAN&gt;att krigsdelegationen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft44"&gt;träda i riksdagens ställe av Ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdags- ordningen. Innan &lt;SPAN class="ft4"&gt;förordnande &lt;/SPAN&gt;meddelas &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att samman- träda, meddelas &lt;SPAN class="ft4"&gt;förordnandet &lt;/SPAN&gt;av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas &lt;SPAN class="ft4"&gt;förordnande som nu sagts &lt;/SPAN&gt;av Utrikesnämndens leda- möter i förening med statsminis- tern. För &lt;SPAN class="ft4"&gt;förordnande fordras därvid &lt;/SPAN&gt;att statsministern och sex av nämndens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;är ense&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft6"&gt;Krigsdelegationen och reger- ingen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall återtaga &lt;/SPAN&gt;sina befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft6"&gt;Krigsdelegationens sammansätt- ning &lt;SPAN class="ft22"&gt;bestämmes &lt;/SPAN&gt;i riksdagsord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;rikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdags- ordningen. Innan &lt;SPAN class="ft4"&gt;beslut &lt;/SPAN&gt;meddelas &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;samråd ske med statsminis- tern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsför- hållandena att sammanträda, med- delas &lt;SPAN class="ft4"&gt;beslutet &lt;/SPAN&gt;av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas &lt;SPAN class="ft4"&gt;beslutet &lt;/SPAN&gt;av Utrikesnämndens ledamöter i förening med stats- ministern. För &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett sådant beslut krävs &lt;/SPAN&gt;att statsministern och sex av nämndens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;röstar för det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft3"&gt;Krigsdelegationen och reger- ingen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska återta &lt;/SPAN&gt;sina befogenheter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Beslutet ska fattas så snart förhållandena med- ger det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft22"&gt;Bestämmelser om &lt;SPAN class="ft6"&gt;krigsdelega- tionens sammansättning &lt;/SPAN&gt;meddelas &lt;SPAN class="ft6"&gt;i riksdagsordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Medan krigsdelegationen är i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Medan krigsdelegationen är i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;riksdagens ställe utövar den &lt;SPAN class="ft4"&gt;de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;riksdagens ställe utövar den &lt;SPAN class="ft4"&gt;riks-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;befogenheter &lt;/SPAN&gt;som annars till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dagens &lt;/SPAN&gt;befogenheter. Den får dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;kommer riksdagen&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Den får dock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;fatta beslut som avses i &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;fatta beslut som avses i &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;första stycket första &lt;SPAN class="ft4"&gt;meningen &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;första stycket första &lt;SPAN class="ft4"&gt;punkten &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;andra eller fjärde stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andra eller fjärde stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td42"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Regeringsbildning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;regeringens arbetsformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Är riket i krig och kan till följd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Är riket i krig och kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;reger-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;därav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p138 ft4"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p300 ft4"&gt;icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;fullgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;ingen &lt;SPAN class="ft3"&gt;till följd &lt;/SPAN&gt;av detta inte &lt;SPAN class="ft3"&gt;full-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;göra sina uppgifter, kan riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;bestämma &lt;/SPAN&gt;om bildande av regering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;besluta &lt;/SPAN&gt;om bildande av regering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och om regeringens arbetsformer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;och om regeringens arbetsformer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p295 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Är riket i krig och kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;till följd därav &lt;/SPAN&gt;varken riksdagen eller krigsdelegationen fullgöra sina uppgifter, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;handha &lt;/SPAN&gt;dessa i den &lt;SPAN class="ft4"&gt;mån den finner det behövligt &lt;/SPAN&gt;för att skydda riket och slutföra kriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Regeringen får &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej på grund &lt;/SPAN&gt;av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsord- ningen eller lag om val till riks- dagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft3"&gt;Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana &lt;SPAN class="ft4"&gt;utomordentliga &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;vari &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;meddelas genom lag. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Erfordras det även i annat fall &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till för- svarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att i lag meddelad föreskrift om rekvi- sition eller annat sådant för- fogande &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;börja eller upphöra att tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;I lag med bemyndigande &lt;SPAN class="ft4"&gt;som avses i första stycket skall &lt;/SPAN&gt;noga &lt;SPAN class="ft4"&gt;angivas &lt;/SPAN&gt;under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigande medför &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;rätt att stifta, ändra eller upphäva grund- lag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p201 ft35"&gt;Regeringens befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen &lt;SPAN class="ft4"&gt;till följd av detta &lt;/SPAN&gt;fullgöra sina uppgifter, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;fullgöra &lt;/SPAN&gt;dessa i den &lt;SPAN class="ft4"&gt;utsträckning det be- hövs &lt;/SPAN&gt;för att skydda riket och slut- föra kriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft6"&gt;Regeringen får &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte med stöd &lt;/SPAN&gt;av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsord- ningen eller lag om val till riks- dagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft3"&gt;Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana &lt;SPAN class="ft4"&gt;extraordinära &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig &lt;SPAN class="ft4"&gt;i&lt;/SPAN&gt;, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;meddelas genom lag. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om det behövs &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;även i annat fall &lt;/SPAN&gt;med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;i lag meddelad föreskrift om rek- visition eller annat sådant för- fogande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;börja eller upphöra att tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;lag med &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett sådant &lt;/SPAN&gt;bemyn- digande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska det &lt;/SPAN&gt;noga &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;under vilka förutsättningar bemyndigan- det får utnyttjas. Bemyndigandet medför &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdags- ordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p306 ft6"&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket &lt;SPAN class="ft22"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft3"&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ankommer på &lt;/SPAN&gt;regeringen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;fullgöras av annan myndig- het. Sådant bemyndigande får &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej fråga är &lt;/SPAN&gt;endast om beslut att lag i visst ämne &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;börja tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft3"&gt;Riksdagen eller regeringen får &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;fatta beslut på ockuperat om- råde. På sådant område får &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;heller utövas befogenhet som &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillkommer &lt;/SPAN&gt;någon i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Det åligger &lt;/SPAN&gt;varje offentligt organ &lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Icke &lt;/SPAN&gt;i något fall får ett offentligt organ meddela beslut eller vidta åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupationsmakten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;Begränsningar av fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft6"&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara&lt;SPAN class="ft22"&gt;, ska &lt;/SPAN&gt;2 kap&lt;SPAN class="ft22"&gt;. 22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft35"&gt;Befogenheter för andra myndigheter än regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska fullgöras av &lt;/SPAN&gt;reger- ingen &lt;SPAN class="ft4"&gt;i stället ska &lt;/SPAN&gt;fullgöras av &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;annan myndighet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;sådant bemyndigande får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;omfatta &lt;SPAN class="ft4"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;befogenhet enligt 5 eller 6 §, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;det inte &lt;/SPAN&gt;endast &lt;SPAN class="ft4"&gt;är fråga &lt;/SPAN&gt;om beslut att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;lag i &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;visst ämne &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;börja tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft35"&gt;Förhållanden under ockupation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;Riksdagen eller regeringen får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;fatta beslut på ockuperat om- råde. På sådant område får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;heller utövas befogenhet som någon &lt;SPAN class="ft4"&gt;har &lt;/SPAN&gt;i egenskap av riks- dagsledamot eller statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;Varje offentligt organ &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvars- ansträngningarna och motstånds- verksamheten samt civilbefolk- ningens skydd och svenska intres- sen i övrigt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Inte &lt;/SPAN&gt;i något fall får ett offentligt organ meddela &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;beslut eller vidta &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft24"&gt;Val till riksdagen eller beslut- ande kommunala församlingar får &lt;SPAN class="ft23"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;hållas på ockuperat område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p316 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft24"&gt;Val till riksdagen eller beslut- ande kommunala församlingar får &lt;SPAN class="ft23"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;hållas på ockuperat område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner &lt;SPAN class="ft22"&gt;han &lt;/SPAN&gt;sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;han anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Statschefen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om statschefen &lt;/SPAN&gt;befinner sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som stats- chef.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Är riket i krig, får val till riks- dagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas, kan riksdagen besluta att &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppskjuta &lt;/SPAN&gt;valet. Sådant beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;om- prövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens leda- möter &lt;SPAN class="ft4"&gt;förenar sig om det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Är &lt;/SPAN&gt;riket till någon del ockuperat, när val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas, beslutar riks- dagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som &lt;SPAN class="ft4"&gt;är påkallade&lt;/SPAN&gt;. Undan- tag får dock &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;göras från 3 kap. 1 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket, 2 §, 6 § första stycket och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; §§&lt;/SPAN&gt;. Vad som sägs i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 § första stycket&lt;/SPAN&gt;, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;om riket skall &lt;/SPAN&gt;i stället gälla den del av riket för vilken val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas. Minst en tiondel av alla mandaten &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara utjämningsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft6"&gt;Ordinarie val, som till följd av första stycket &lt;SPAN class="ft22"&gt;icke hålles &lt;/SPAN&gt;på före- skriven tid, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigs- faran har upphört. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Det åligger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Val till riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Är riket i krig, får val till riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagen hållas endast efter beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen. Är riket i krigsfara, när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordinarie val &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas, kan riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagen besluta att &lt;SPAN class="ft4"&gt;skjuta upp &lt;/SPAN&gt;valet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;sådant beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;omprövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inom ett år och därefter med högst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett års mellanrum. Beslut som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avses i detta stycke blir gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;endast om minst tre fjärdedelar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;röstar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;det&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;riket till någon del &lt;SPAN class="ft4"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ockuperat, när val ska hållas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslutar riksdagen de jämkningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av reglerna i 3 kap. som &lt;SPAN class="ft4"&gt;behövs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Undantag får dock &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;göras från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3 kap. 1, &lt;/SPAN&gt;4, 5, &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; och 12 §§. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Vad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som sägs &lt;SPAN class="ft4"&gt;om riket &lt;/SPAN&gt;i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;, 7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andra stycket och 8 § andra stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i stället gälla den del av riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för vilken val &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas. Minst en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tiondel av alla mandaten &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utjämningsmandat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ordinarie val, som till följd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte hålls &lt;/SPAN&gt;på före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skriven tid, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas så snart det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kan ske sedan kriget eller krigs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;faran har upphört. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringen &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;regeringen och talmannen &lt;SPAN class="ft22"&gt;att &lt;/SPAN&gt;i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs &lt;SPAN class="ft22"&gt;härför &lt;/SPAN&gt;blir vidtagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas enligt riksdagsord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p320 ft6"&gt;talmannen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i samråd eller var Prop. 2009/10:80 för sig se till att de åtgärder som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;behövs &lt;SPAN class="ft4"&gt;för detta &lt;/SPAN&gt;blir vidtagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft3"&gt;Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas enligt riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Beslutanderätten i kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Är &lt;/SPAN&gt;riket i krig eller krigsfara eller råder sådana &lt;SPAN class="ft22"&gt;utomordentliga &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft22"&gt;vari &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig, utövas beslut- anderätten i kommunerna på sätt som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;riket &lt;SPAN class="ft22"&gt;är &lt;/SPAN&gt;i krig eller krigsfara eller &lt;SPAN class="ft22"&gt;om det &lt;/SPAN&gt;råder sådana &lt;SPAN class="ft22"&gt;extra- ordinära &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigs- fara &lt;SPAN class="ft22"&gt;som &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig &lt;SPAN class="ft22"&gt;i&lt;/SPAN&gt;, utövas beslutanderätten i kommu- nerna på &lt;SPAN class="ft22"&gt;det &lt;/SPAN&gt;sätt som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p322 ft35"&gt;Rikets försvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft4"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft4"&gt;Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med inter- nationell rätt för att möta ett väp- nat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft22"&gt;Regeringen får uppdra åt för- svarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft3"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038052x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Krigsförklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft22"&gt;Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft35"&gt;Insättande av väpnade styrkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft4"&gt;Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styr- kor för att fullgöra en internatio- nell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft22"&gt;Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgär- den, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;riksdagen medger det i ett särskilt fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;För tiden längst fram till och med den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga inte- griteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram till dess ändras även om ändringen innebär att in- trånget består.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt sär- behandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om fördelning av dömande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038053x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p335 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;SPAN class="ft21"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft3"&gt;Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovs- man eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förbere- delse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för en- var eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i sär- skild lag, gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft3"&gt;Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som av- ses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Det som &lt;SPAN class="ft22"&gt;sägs &lt;/SPAN&gt;i 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla också i fråga om förslag till före- skrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Det som &lt;SPAN class="ft22"&gt;föreskrivs &lt;/SPAN&gt;i 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2002:908.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p347 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 §, 5 kap. 3 § och 7 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen&lt;SPAN class="ft21"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;I fråga om sådana begränsningar i sändningsrätten som avses i 1 och 2 §§ gäller vad som före- skrivs om begränsningar av grund- läggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;andra–femte&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; styckena och 13 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;I fråga om sådana begränsningar i sändningsrätten som avses i 1 och 2 §§ gäller vad som före- skrivs om begränsningar av grund- läggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;21–23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p352 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som för- fattare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radio- programmet och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förbere- delse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för en- var eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i sär- skild lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Det som &lt;SPAN class="ft22"&gt;sägs &lt;/SPAN&gt;i 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen om sär- skilt lagstiftningsförfarande &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Det som &lt;SPAN class="ft22"&gt;föreskrivs &lt;/SPAN&gt;i 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p353 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 2002:909.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038055x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;I fråga om sådana föreskrifter som avses i 4 och 5 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättig- heter i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;andra–femte&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; styckena och 13 § &lt;/SPAN&gt;regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;I fråga om sådana föreskrifter som avses i 4 och 5 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättig- heter i 2 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;21–23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft6"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1, 2 och 7 §§, 2 kap. 4 och 9 §§, 3 kap. 2, 14, 16 och 17 §§, 4 kap. &lt;NOBR&gt;4–6,&lt;/NOBR&gt; 9 och 11 §§, 5 kap. 1, 2, 4, 6 och 9– 11 §§, 7 kap. 11 §, 8 kap. 2, 3, 8, &lt;NOBR&gt;10–12,&lt;/NOBR&gt; 15 och 16 §§, 10 kap. 2 och 9 §§, tilläggsbestämmelserna 2.7.1, 4.9.1, 4.12.1, 5.4.1, 5.11.1, 7.10.1, 7.13.1 och 8.9.2 samt rubrikerna närmast före 7 kap. 11 § och 8 kap. 16 § riksdagsordningen&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;i september. Bestämmelser om tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;i september. Bestämmelser om tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;för extra val finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;för extra val finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Riksdagen samlas efter ett riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagen samlas efter ett riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;dagsval till ett nytt riksmöte i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;dagsval till ett nytt riksmöte i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p357 ft4"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p140 ft4"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;femtonde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;dagen efter valdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;femtonde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;dagen efter valdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;dock tidigast på fjärde dagen efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;dock tidigast på fjärde dagen efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det att valets utgång har kungjorts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;det att valets utgång har kungjorts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft3"&gt;Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt riksmöte på den dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen fastställt vid det föregående riksmötet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ett tillkännagivande om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Har ett tillkännagivande om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;extra val gjorts före den fastställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;extra val gjorts före den fastställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;dagen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ett nytt riksmöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;dagen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ett nytt riksmöte enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;enligt andra stycket inledas endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;andra stycket inledas endast om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;om riksdagen med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;riksdagen med anledning av valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;samlas före juni månads&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;samlas före juni månads utgång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft50"&gt;Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;När en ersättare &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inträda i stället för talmannen eller en riks- dagsledamot som tillhör reger- ingen på grund av bestämmelserna i 4 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller i stället för en ledig riksdagsledamot på grund av bestämmelserna i 6 § i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;När en ersättare &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inträda i stället för talmannen eller en riks- dagsledamot som tillhör reger- ingen på grund av bestämmelserna i 4 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller i stället för en ledig riksdagsleda- mot på grund av bestämmelserna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;detta kapitel, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring. Tal- mannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;då följa den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen frångå denna ordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;6 § i detta kapitel, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;då följa den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen frångå denna ordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p352 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;Sammanträden med kammaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Riksdagen får besluta att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;är offentliga&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Riksdagen får &lt;/SPAN&gt;dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;sammanträde &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;besluta att ett sammanträde &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;stängda dörrar, om det krävs med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;hållas inom stängda dörrar, om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;hänsyn till rikets säkerhet eller i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;krävs med hänsyn till rikets säker-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;övrigt till förhållandet till en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;het eller i övrigt till förhållandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;stat eller en mellanfolklig organi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;till en annan stat eller en mellan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;sation. Om regeringen vid ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;folklig organisation. Om reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;sammanträde &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;lämna informa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ingen vid ett sammanträde &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;tion till riksdagen, får även reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;lämna information till riksdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;ingen besluta om stängda dörrar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;får även regeringen besluta om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p362 ft3"&gt;samma grunder som riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;stängda dörrar på samma grunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p363 ft3"&gt;som riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riks- dagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tyst-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nadsplikten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td134"&gt;&lt;P class="p364 ft3"&gt;2.7.1&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Yrkande om folkomröstning i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Yrkande om folkomröstning i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundlagsfråga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;grundlagsfråga, &lt;SPAN class="ft4"&gt;statsministerom-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsminister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p366 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;röstning enligt 6 kap. 3 § reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;misstroendeförklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ingsformen&lt;/SPAN&gt;, förslag till ny stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som första punkt på föredrag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;minister eller yrkande om misstro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ningslistan. Om det finns mer än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;endeförklaring förs upp som första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett sådant ärende, tas de upp i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;punkt på föredragningslistan. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordning de nu har angetts. I övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;det finns mer än ett sådant ärende,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tas ärendena upp i följande ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;tas de upp i den ordning de nu har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ning, om inte talmannen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;angetts. &lt;/SPAN&gt;När det gäller ordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mer annat:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;mellan en statsministeromröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;1. val,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;och ett yrkande om misstroende-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;2. propositioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p367 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;skrivelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;förklaring gäller detta endast om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;från regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inte talmannen bestämmer annat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;3. framställningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;I övrigt tas ärendena upp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;görelser från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p368 ft38"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;riksdagsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;följande ordning, om inte tal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än utskott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mannen bestämmer annat:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;4. motioner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p369 ft3"&gt;1. val,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:1332.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td138"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;5. &lt;NOBR&gt;EU-dokument&lt;/NOBR&gt; som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td139"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;2. propositioner samt skrivelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;10 kap. &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; och 8 §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;från regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;6. utskottsbetänkanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;och ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;3. framställningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;låtanden som avses i 10 kap. 5–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;görelser från andra riksdagsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;6 och 8 §§ i den ordning utskotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;än utskott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;4. motioner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;5. &lt;NOBR&gt;EU-dokument&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td142"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;10 kap. &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; och 8 §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;6. utskottsbetänkanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;och ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;låtanden som avses i 10 kap. 5–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;6 och 8 §§ i den ordning utskotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för av- görande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Vad &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft22"&gt;sägs &lt;/SPAN&gt;i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tal- mannen hänvisa frågan till kon- stitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har för- klarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft22"&gt;Det &lt;SPAN class="ft6"&gt;som &lt;/SPAN&gt;föreskrivs &lt;SPAN class="ft6"&gt;i första stycket om prövning av ett yrkan- des grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. &lt;/SPAN&gt;22 § första &lt;SPAN class="ft6"&gt;stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetpropo- sition).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Budgetpropositionen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inne- hålla en finansplan och ett förslag till &lt;SPAN class="ft22"&gt;reglering av &lt;/SPAN&gt;statsbudgeten. Om riksdagen med stöd av bestämmel- serna i 5 kap. 12 § har fattat beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetpropo- sition).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Budgetpropositionen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inne- hålla en finansplan och ett förslag till &lt;SPAN class="ft22"&gt;beslut om &lt;/SPAN&gt;statsbudgeten. Om riksdagen med stöd av bestämmel- serna i 5 kap. 12 § har fattat beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om att hänföra statsutgifterna till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om att hänföra statsutgifterna till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utgiftsområden, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;förslaget till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utgiftsområden, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;förslaget till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsbudget innehålla en fördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;statsbudget innehålla en fördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av anslagen på dessa utgiftsom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;råden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utgiftsområden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk- politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;En proposition med förslag om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;En proposition med förslag om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ett nytt eller väsentligen höjt an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;ett nytt eller väsentligen höjt an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;slag eller om riktlinjer enligt 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;slag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p373 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td114"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;om riktlinjer enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen för &lt;SPAN class="ft4"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;regeringsformen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft4"&gt;viss statsverksamhet &lt;SPAN class="ft3"&gt;för längre tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;statens verksamhet &lt;SPAN class="ft3"&gt;för längre tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;än anslaget till verksamheten avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;än anslaget till verksamheten avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;bör innehålla en uppskattning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;bör innehålla en uppskattning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;de framtida kostnaderna för det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;de framtida kostnaderna för det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ändamål som förslaget avser. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;ändamål som förslaget avser. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ett förslag till anslag grundar sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;ett förslag till anslag grundar sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;på en plan för en längre tid än den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;på en plan för en längre tid än den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;för vilken anslaget har beräknats i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;för vilken anslaget har beräknats i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;propositionen, bör planen redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;propositionen, bör planen redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p67 ft38"&gt;visas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;visas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;P class="p374 ft3"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;till kammaren för slutligt beslut an- mäla vilande beslut i ärenden angående grundlag eller riksdags- ordningen. Om den ordning som gäller för grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen, enligt en bestämmelse i regerings- formen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas i något annat fall, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ett vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning frågan hör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vidare till kammaren anmäla ett beslut om undantag från den tids- frist som gäller för framläggande av förslag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;antas i den ordning som föreskrivs i 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;till kammaren för slutligt beslut an- mäla vilande beslut i ärenden angående grundlag eller riksdags- ordningen. Om den ordning som gäller för grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen, enligt en bestämmelse i regerings- formen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas i något annat fall, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ett vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning frågan hör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vidare till kammaren anmäla ett beslut om undantag från den tidsfrist som gäller för framläggande av förslag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antas i den ordning som föreskrivs i 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Om en åklagare vill att riks- dagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;medge att talan väcks mot en riksdagsledamot eller att ett ingripande görs i hans eller hennes personliga frihet enligt 4 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;första stycket regerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Om en åklagare vill att riks- dagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;medge att talan väcks mot en riksdagsledamot eller att ett ingripande görs i hans eller hennes personliga frihet enligt 4 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;första stycket regerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;formen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;åklagaren skriftligen ansöka om det hos talmannen. Samma förfarande &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas om någon annan vill begära riks- dagens medgivande att få föra talan vid en domstol med anled- ning av en riksdagsledamots handlande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen avvisa ansökan. I annat fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft6"&gt;formen, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;åklagaren skriftligen Prop. 2009/10:80 ansöka om det hos talmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft3"&gt;Samma förfarande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas om någon annan vill begära riks- dagens medgivande att få föra talan vid en domstol med anledning av en riksdagsledamots handlande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft3"&gt;Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen avvisa ansökan. I annat fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td145"&gt;&lt;P class="p66 ft3"&gt;17 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;En proposition, en skrivelse, en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;En proposition, en skrivelse, en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;framställning, en redogörelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;framställning, en redogörelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;en motion får återkallas till dess ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;en motion får återkallas till dess ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;utskott har avgett ett betänkande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;utskott har avgett ett betänkande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ärendet. Ett förslag som vilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;ärendet. Ett förslag som vilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;minst tolv månader enligt 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;minst tolv månader enligt 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;formen får återkallas till dess ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;formen får återkallas till dess ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;skottet har avgett ett nytt betän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;skottet har avgett ett nytt betän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;kande enligt 4 kap. 9 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;kande enligt 4 kap. 9 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p375 ft38"&gt;stycket denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p376 ft3"&gt;stycket denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft3"&gt;Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft28"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft3"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet ska be- reda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen. Bestäm- melser om konstitutionsutskottets uppgifter finns också i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;, 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 kap&lt;/SPAN&gt;. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:1332.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p381 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet ska be- reda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen. Bestäm- melser om konstitutionsutskottets uppgifter finns också i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 §&lt;/SPAN&gt;, 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;14 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;4 kap. 11 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td139"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td141"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;14 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p383 ft3"&gt;4 kap. 11 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;9 kap. 8 § och 10 kap. 6 § samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;9 kap. 8 § och 10 kap. 6 § samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tilläggsbestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;4.6.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;tilläggsbestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;4.6.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;5.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p383 ft3"&gt;8.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8.5.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;8.11.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;8.11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;5.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p383 ft3"&gt;8.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8.5.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;8.11.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8.11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och 8.12.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;och 8.12.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p384 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Finansutskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bereda ären-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärenden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;den om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;1. allmänna riktlinjer för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;1. allmänna riktlinjer för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;politiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;politiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;och för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetregleringen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;budgetregleringen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;2. Riksbankens verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;2. Riksbankens verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p300 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;till utgiftsramar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;bereda förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;till utgiftsramar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för utgiftsområden och till beräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;för utgiftsområden och till beräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ning av statens inkomster, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ning av statens inkomster, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen har beslutat att hänföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;riksdagen har beslutat att hänföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsutgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;till utgiftsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;statsutgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;till utgiftsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om finansutskottets uppgifter finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;om finansutskottets uppgifter finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;också i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;också i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och i 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;och i 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 § samt i tilläggsbestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;8 § samt i tilläggsbestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Skatteutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p385 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Skatteutskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bereda ären-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärenden om statliga och kommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;den om statliga och kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nala skatter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p386 ft3"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;skatter. Bestämmelser om skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skatteutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p387 ft3"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;utskottets uppgifter finns också i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;också i tilläggsbestämmelsen 4.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;tilläggsbestämmelsen 4.6.3 denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen föreskriver efter vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Riksdagen föreskriver efter vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grunder övriga ärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;grunder övriga ärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;delas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;utskotten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;delas mellan utskotten. Därvid &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ärenden som hör till ett och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ärenden som hör till ett och samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samma ämnesområde hänföras till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ämnesområde hänföras till samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;utskott.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;utskott. Riksdagen får dock be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dock bestämma att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;finnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;stämma att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;finnas ett ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett utskott för beredning av ären-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;skott för beredning av ärenden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den om sådana lagar som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;sådana lagar som avses i 8 kap. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 kap. 2 § regeringsformen, obero-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p259 ft4"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;regeringsformen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td132"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ende av ämnesområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;oberoende av ämnesområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från 5 §, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållan- dena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft24"&gt;Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p295 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p196 ft24"&gt;det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överläm- Prop. 2009/10:80 nandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Utskotten &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avge betänkan- den till kammaren i de ärenden som har hänvisats till dem och som inte har återkallats. Något betänkande behöver dock inte avges i ett ärende, om ärendet inte hinner behandlas före utgången av valperioden och behandlingen av ärendet inte heller har fått upp- skjutas till det första riksmötet i nästa valperiod enligt bestämmel- serna i 5 kap. 10 §. Sammansatta utskott avger betänkanden till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Betänkanden i ärenden vars be- handling har uppskjutits till nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avges av de ut- skott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Ett utskott &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regerings- formen, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft6"&gt;Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen meddelas reger- ingen genom en skrivelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft3"&gt;En statlig myndighet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;lämna upplysningar och avge yttrande, då ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyldighet har dock reger- ingen endast i fråga om arbetet inom Europeiska unionen på ut- skottets ämnesområde. En myn- dighet som inte lyder under riks- dagen får hänskjuta en begäran&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Utskotten &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avge betänkanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;till kammaren i de ärenden som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;har hänvisats till dem och som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;har återkallats. Något betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;behöver dock inte avges i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;ärende, om ärendet inte hinner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;behandlas före utgången av val-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;ärendet inte heller har fått upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;skjutas till det första riksmötet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;nästa valperiod enligt bestämmel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;serna i 5 kap. 10 §. Sammansatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;utskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;avger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;betänkanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;kammaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Betänkanden i ärenden vars be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;handling har uppskjutits till nästa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;valperiod enligt bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;5 kap. 10 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avges av de utskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;som har tillsatts av den nyvalda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;Ett utskott &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillsammans med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;anmälan till kammaren av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;vilande beslut enligt 3 kap. 14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;lämna ett yttrande i ärendet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Om ett lagförslag har vilat i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;minst tolv månader enligt 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;formen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utskottet avge ett nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;betänkande i ärendet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td162"&gt;&lt;P class="p390 ft3"&gt;4.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Beslut av finansutskottet i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;fråga som avses i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;meddelas reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ingen genom en skrivelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td162"&gt;&lt;P class="p391 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;En statlig myndighet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;upplysningar och avge yttrande, då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;ett utskott begär det, om inte annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;följer av 13 § tredje stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;Denna skyldighet har dock reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;ingen endast i fråga om arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;inom Europeiska unionen på ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;skottets ämnesområde. En myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;dighet som inte lyder under riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;dagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;hänskjuta en begäran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;från ett utskott till regeringen för avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utskottet inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt första stycket. Det- samma &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan begäran framställts utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande, om den fram- ställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft6"&gt;Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft6"&gt;från ett utskott till regeringen för Prop. 2009/10:80 avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft3"&gt;Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utskottet inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt första stycket. Det- samma &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan begäran framställts utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande, om den fram- ställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i så fall i sitt betänkande redo- visa skälen till att begäran har avslagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft6"&gt;Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td165"&gt;&lt;P class="p394 ft3"&gt;4.12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Ett utskott sammanträder första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Ett utskott sammanträder första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;gången på kallelse av talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;gången på kallelse av talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;inom två dagar efter valet. Där-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;inom två dagar efter valet. Där-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;sammanträder utskottet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;efter sammanträder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;utskottet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;kallelse av ordföranden. Ordföran-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;kallelse av ordföranden. Ordföran-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;den &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kalla utskottet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;den &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kalla utskottet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;sammanträde om minst fem leda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;sammanträde om minst fem leda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;möter av utskottet begär det. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;möter av utskottet begär det. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ändamål som sägs i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;ändamål som sägs i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;sammankalla finansutskottet också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;sammankalla finansutskottet också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på begäran av regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på begäran av regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;kallelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;En personlig kallelse &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;skickas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;skickas till samtliga ledamöter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;till samtliga ledamöter och supple-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;suppleanter. Kallelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;anter. Kallelsen bör om möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;möjligt anslås i riksdagens lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;anslås i riksdagens lokaler senast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;senast klockan 18 dagen före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;klockan 18 dagen före samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;trädet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ett utskottsbetänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;an- mälas i kammaren och före avgö- randet bordläggas vid två sam- manträden med kammaren, om inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av utskottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader får framställas när ut- skottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Ett utskottsbetänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;an- mälas i kammaren och före avgö- randet bordläggas vid två sam- manträden med kammaren, om inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av ut- skottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft6"&gt;Ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader får framställas när ut- skottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkan- det framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras senast vid nästa samman- träde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Ett förslag av talmannen till ny statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då för- slaget framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;andra stycket regerings- formen avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget fram- ställdes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkan- det framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;av- göras senast vid nästa samman- träde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Ett förslag av talmannen till ny statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då för- slaget framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;andra stycket regerings- formen avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget fram- ställdes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p398 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft3"&gt;Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad. Ett utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Ett ärende avgörs med acklama-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Ett ärende avgörs med acklama-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;tion eller, om en ledamot yrkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;tion eller, om en ledamot yrkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;det, genom omröstning. Om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;det, genom omröstning. Om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;särskild beslutsregel enligt 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;särskild beslutsregel enligt 9 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ärendet alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;tillämpas, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ärendet alltid avgö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p400 ft6"&gt;avgöras genom omröstning. Avgörandet av ett ärende &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;om det behövs, delas upp på skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;förkastas, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan förslaget ställs under om- röstning om omedelbart an- tagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft3"&gt;Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket reger- ingsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande av förslaget, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för- slaget hänvisas till konstitutions- utskottet för prövning enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;femte &lt;/SPAN&gt;stycket i nämnda paragraf i reger- ingsformen om vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagför- slaget. Om konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall åter- förvisas det till det utskott som har berett ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft38"&gt;När ett ärende avgörs genom omröstning, är huvudproposi- tionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med acklamation. När acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det yrkande som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, &lt;SPAN class="ft25"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p403 ft6"&gt;ras genom omröstning. Avgörandet av ett ärende &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft3"&gt;om det behövs, delas upp på skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förkastas, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft3"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket reger- ingsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande av förslaget, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;för- slaget hänvisas till konstitutions- utskottet för prövning enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;stycket i nämnda paragraf i reger- ingsformen om vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagför- slaget. Om konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall åter- förvisas det till det utskott som har berett ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft38"&gt;När ett ärende avgörs genom omröstning, är huvudproposi- tionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med acklamation. När acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det yrkande som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara kontraproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Omröstning görs öppet. I enlig- het med bestämmelsen i 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regerings- formen eller i denna lag. Tal- mannen tillkännager hur omröst- ningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft3"&gt;Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda be- slutsregeln, om detta förslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;antas eller förkastas. Detta för- farande &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv måna- der enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft3"&gt;Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning &lt;SPAN class="ft4"&gt;beträffande &lt;/SPAN&gt;samma vilande grundlagsförslag eller om misstro- endeförklaring mot samma stats- råd, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;endast en omröstning äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen först, med tillämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av 5 §, besluta vilket yrkande som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara kontraproposition. Omröstning görs öppet. I enlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft3"&gt;het med bestämmelsen i 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regerings- formen eller i denna lag. Tal- mannen tillkännager hur omröst- ningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft3"&gt;Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda be- slutsregeln, om detta förslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antas eller förkastas. Detta för- farande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft6"&gt;Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning &lt;SPAN class="ft22"&gt;i fråga om &lt;/SPAN&gt;samma vilande grund- lagsförslag eller om misstroende- förklaring mot samma statsråd, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;endast en omröstning äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td160"&gt;&lt;P class="p413 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;emellertid utskottet inte hunnit avge något betänkande i ärendet före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;utgången av valperioden har ärendet fallit. Detta gäller dock inte om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;riksdagen medger att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;i nästa valperiod. Behandlingen av ett ärende som väckts under ett uppe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;håll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p137 ft3"&gt;nästa valperiod anses vidare vara uppskjuten till detta riksmöte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Ärende som gäller statsbudgeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Ärende som gäller statsbudgeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;för närmast följande budgetår &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;för närmast följande budgetår &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;avgöras före budgetårets ingång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;avgöras före budgetårets ingång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;om det inte utan olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;prövas före utgången av kalenderåret därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt denna bestämmelse, får riksdagen besluta att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft3"&gt;Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 och 16 §§ &lt;/SPAN&gt;regerings- formen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slut- ligt beslut enligt dessa bestämmel- ser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Avgöran- det får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;I fråga om uppskov i samband med extra val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestämmel- serna i 10 § första stycket tilläm- pas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröst- ning, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;det utskott till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om det inte utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;olägenhet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;kan avgöras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft3"&gt;senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft3"&gt;Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;prövas före utgången av kalender- året därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett lag- förslag som vilar enligt denna bestämmelse, får riksdagen besluta att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft3"&gt;Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;14–17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras vid det första riks- mötet i den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dess- förinnan förkastas. Avgörandet får genom beslut av riksdagen upp- skjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras slutligt före nästa ordina- rie val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft6"&gt;I fråga om uppskov i samband med extra val &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft6"&gt;Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröst- ning, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det utskott till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p420 ft3"&gt;5.11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Beslut om uppskov med slutligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Beslut om uppskov med slutligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;beslut i ett ärende som har vilat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;beslut i ett ärende som har vilat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;över ett val i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;över ett val i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna i 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna i 8 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;14–17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; §§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;16 §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen fattas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen fattas på förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förslag av det utskott till vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av det utskott till vars handlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handläggning ärendet hör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ning ärendet hör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p421 ft28"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft3"&gt;7.10.1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Föreskrifter om behörighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Föreskrifter om behörighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ingå i olika organ finns för tal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ingå i olika organ finns för tal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;mannen i 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;mannen i 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;formen, i 1 kap. 5 § och 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;formen, i 1 kap. 5 § och 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;15 § denna lag, för riksdagsleda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;15 § denna lag, för riksdagsleda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;mot som också är statsråd i 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;mot som också är statsråd i 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;15 § denna lag samt för avgången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;15 § denna lag samt för avgången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;riksdagsledamot i tilläggsbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagsledamot i tilläggsbestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;melsen 8.6.2 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;melsen 8.6.2 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft28"&gt;Skyldighet att åta sig uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Valbarhet och &lt;/SPAN&gt;skyldighet att åta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;sig uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td145"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Den som har utsetts till ett upp- drag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Endast den som är svensk med- borgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna finns i 12 kap. 6 § regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Den som har utsetts till ett &lt;SPAN class="ft22"&gt;sådant &lt;/SPAN&gt;uppdrag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen med- ger det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p425 ft3"&gt;7.13.1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;Föreskrifter om val av ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Föreskrifter om val av ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;förande och vice ordförande finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;förande och vice ordförande finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;för Valprövningsnämnden i 3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;för Valprövningsnämnden i 3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen och 8 kap. 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen och 8 kap. 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;§ denna lag, för Statsrådsarvodes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;§ denna lag, för Statsrådsarvodes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;nämnden i 8 kap. 4 § denna lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;nämnden i 8 kap. 4 § denna lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;för Nämnden för lön till riksrevi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;för Nämnden för lön till riksrevi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;sorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;sorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;sionens styrelse i 8 kap. 14 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;sionens styrelse i 8 kap. 14 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;för Riksdagens överklagande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;för Riksdagens överklagande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;nämnd i 9 kap. 5 § denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;nämnd i 9 kap. 5 § denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p352 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Bestämmelser om val av ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Bestämmelser om val av ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;förande i Valprövningsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;förande i Valprövningsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;formen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;formen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Riksdagen utser genom särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Riksdagen utser genom särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;val en ersättare för ordföranden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;val en ersättare för ordföranden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Valprövningsnämnden. Bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Valprövningsnämnden. Bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;melserna i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;melserna i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;formen om ordföranden tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;formen om ordföranden tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;också på ersättaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;också på ersättaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft24"&gt;Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföran- den tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföre- ståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller person som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riks- dagen beslutar annat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföre- ståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller person som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riks- dagen beslutar annat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Val av ledamöter i Utrikes- nämnden enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen avser riksdagens valperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara nio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft3"&gt;En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;första gången han eller hon är närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämn- den avge försäkran om att följa åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;Val av ledamöter i Utrikes- nämnden enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen avser riksdagens valperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft6"&gt;För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara nio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;8.9.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft3"&gt;En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;första gången han eller hon är närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämn- den avge försäkran om att följa åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;För förordnande att krigsdelega-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;För förordnande att krigsdelega-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;tionen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;tionen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagens ställe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ställe enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;. 2 § regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 kap&lt;/SPAN&gt;. 2 § regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;formen sammanträder Utrikes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;sammanträder Utrikesnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;nämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid förhinder för talmannen, vice talman, eller på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna leds av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av den av de närvarande leda- möterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem före- träde. Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;kallelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen eller, vid förhinder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen, vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p137 ft3"&gt;talman, eller på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kallelse av två av nämndens övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Förhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;leds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft3"&gt;av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Riksdagen väljer enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 kap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Riksdagen väljer enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6 § regeringsformen ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;6 § regeringsformen ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lämpningen i offentlig verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;lämpningen i offentlig verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av lagar och andra författningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;av lagar och andra författningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p181 ft25"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vara fyra, en chefsjustitieombuds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;vara fyra, en chefsjustitieombuds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;man och tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;justitieombudsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;man och tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;justitieombudsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Chefsjustitieombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Chefsjustitieombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;administrativ chef och bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;administrativ chef och bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inriktningen i stort av verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;inriktningen i stort av verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;heten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksdagen får härutöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;heten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Riksdagen får härutöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;välja en eller flera ställföreträ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;välja en eller flera ställföreträ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ombudsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Ställföreträ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;dande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ombudsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td180"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;Ställföreträ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dande ombudsman &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ha tjänst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;dande ombudsman ska ha tjänst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gjort som riksdagens ombudsman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;gjort som riksdagens ombudsman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Chefsjustitieombudsmannen, övriga ombudsmän samt ställföreträ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förfarandet i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr27 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Val av ombudsman gäller från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Val av ombudsman gäller från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valet eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;valet eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen bestämmer till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;riksdagen bestämmer till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fjärde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;fjärde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än till utgången av detta år. Val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;än till utgången av detta år. Val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställföreträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ställföreträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p181 ft3"&gt;ombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller för en tid av två år från valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;gäller för en tid av två år från valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen bestämmer. På förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;riksdagen bestämmer. På förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av konstitutionsutskottet får riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;av konstitutionsutskottet får riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagen dock dessförinnan entlediga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td160"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;dagen dock dessförinnan entlediga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;en ombudsman eller en ställföre- trädande ombudsman som inte har riksdagens förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Om en ombudsman avgår i för- tid, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen snarast välja en efterträdare för en ny fyraårs- period.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;en ombudsman eller en ställföre- trädande ombudsman som inte har riksdagens förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft6"&gt;Om en ombudsman avgår i för- tid, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen snarast välja en efterträdare för en ny fyraårs- period.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen välja tre riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen välja tre riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;revisorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;revisorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksrevisorerna väljs var för sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Riksrevisorerna väljs var för sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar tilläm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar tilläm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;pas förfarandet i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;pas förfarandet i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Val av riksrevisor gäller från valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Val av riksrevisor gäller från valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;riksdagen bestämmer till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagen bestämmer till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;sjunde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;sjunde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;än till utgången av detta år. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;än till utgången av detta år. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksrevisor kan inte väljas om.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksrevisor kan inte väljas om.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;En av riksrevisorerna &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;svara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;En av riksrevisorerna &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;svara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;för myndighetens administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;för myndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ledning. Riksdagen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ledning. Riksdagen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;vem av riksrevisorerna som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;vem av riksrevisorerna som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ha denna uppgift.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;denna uppgift.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka riksrevisorns självständiga ställning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p432 ft3"&gt;15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 kap&lt;/SPAN&gt;. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;2 § regeringsformen välja en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen välja en krigs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p433 ft3"&gt;krigsdelegation inom sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;delegation inom sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft6"&gt;En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Suppleanter &lt;SPAN class="ft51"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inte utses till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Suppleanter &lt;SPAN class="ft51"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inte utses till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsdelegationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsdelegationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft6"&gt;Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riks- dagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p295 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038072x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p434 ft28"&gt;Ytterligare bestämmelser &lt;SPAN class="ft35"&gt;för &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser &lt;SPAN class="ft35"&gt;riksdagens organ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td145"&gt;&lt;P class="p66 ft3"&gt;16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksdagen får meddela närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagen får meddela närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p261 ft38"&gt;riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;bestämmelser för riksdagens organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;organ.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;samt utse representanter i visst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p435 ft4"&gt;fall&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft28"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft3"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verk- samheten i Europeiska unionen till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verk- samheten i Europeiska unionen till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p148 ft3"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;För samråd enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;För samråd enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;10 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;för varje valperiod inom sig till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;varje valperiod inom sig tillsätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;sätta en nämnd för Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;en nämnd för Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;unionen &lt;NOBR&gt;(EU-nämnden).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;(EU-nämnden).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nämnden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestå av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nämnden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestå av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;udda antal ledamöter, lägst fem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;udda antal ledamöter, lägst fem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ton.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;ton.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft6"&gt;Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är represen- terad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överlägg- ningar med regeringen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Senaste lydelse 2009:1332.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Senaste lydelse 2009:1332.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038073x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p441 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft6"&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 9 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Om justitiekanslerns befogenhet att väcka åtal mot ledamot av högsta domstolen eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;regerings- rätten samt &lt;/SPAN&gt;talan om skiljande eller avstängning av sådan ledamot från &lt;SPAN class="ft4"&gt;tjänsten &lt;/SPAN&gt;eller skyldighet för ledamot att &lt;SPAN class="ft4"&gt;undergå &lt;/SPAN&gt;läkarunder- sökning &lt;SPAN class="ft4"&gt;är föreskrivet i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;I regeringsformen finns före- skrifter &lt;SPAN class="ft3"&gt;om justitiekanslerns befogenhet att väcka åtal mot ledamot av Högsta domstolen eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft22"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen och väcka &lt;SPAN class="ft6"&gt;talan om skiljande eller avstängning av sådan ledamot från &lt;/SPAN&gt;anställningen &lt;SPAN class="ft6"&gt;eller skyldighet för ledamot att &lt;/SPAN&gt;genomgå &lt;SPAN class="ft6"&gt;läkarunder- sökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Justitiekanslern &lt;SPAN class="ft22"&gt;får närvara vid domstols eller förvaltnings myn- dighets överläggningar, dock utan rätt att yttra sin mening&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Han &lt;/SPAN&gt;har tillgång till &lt;SPAN class="ft22"&gt;myndighetens &lt;/SPAN&gt;proto- koll och handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Justitiekanslern har &lt;SPAN class="ft22"&gt;rätt att få &lt;/SPAN&gt;tillgång till &lt;SPAN class="ft22"&gt;domstolars och för- valtningsmyndigheters &lt;/SPAN&gt;protokoll och handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p445 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft6"&gt;Härigenom föreskrivs att 9, 21 och 22 §§ lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Om ombudsmans befogenhet att väcka åtal mot ledamot av högsta domstolen eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;regeringsrätten samt &lt;/SPAN&gt;talan om skiljande eller av- stängning av sådan ledamot från &lt;SPAN class="ft4"&gt;tjänsten &lt;/SPAN&gt;eller skyldighet för leda- mot att &lt;SPAN class="ft4"&gt;undergå &lt;/SPAN&gt;läkarundersök- ning &lt;SPAN class="ft4"&gt;föreskrivs i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;I regeringsformen finns före- skrifter &lt;SPAN class="ft3"&gt;om ombudsmans befogen- het att väcka åtal mot ledamot av Högsta domstolen eller &lt;/SPAN&gt;Högsta förvaltningsdomstolen och väcka &lt;SPAN class="ft3"&gt;talan om skiljande eller avstäng- ning av sådan ledamot från &lt;/SPAN&gt;an- ställningen &lt;SPAN class="ft3"&gt;eller skyldighet för ledamot att &lt;/SPAN&gt;genomgå &lt;SPAN class="ft3"&gt;läkarunder- sökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;21 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Ombudsman &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning av klagomål och andra ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra ärenden än dem där han har beslutat att inleda förundersök- ning, får han förelägga vite om högst 10 000 kronor. Ombudsman får utdöma försuttet vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;Kan det misstänkas att befatt- ningshavare som omfattas av be- stämmelserna om disciplinansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom inom två år efter förseelsen, får om- budsman utfärda motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Ombudsman &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning av klagomål och andra ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra ärenden än dem där han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;har beslutat att inleda förundersökning, får han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;förelägga vite om högst 10 000 kronor. Ombudsman får utdöma försuttet vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Kan det misstänkas att befatt- ningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplin- ansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller henne &lt;/SPAN&gt;inom två år efter förseelsen, får ombudsman&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5"&gt;
&lt;P class="p19 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1997:561.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038075x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;underrättelse. Vad som nu har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;utfärda motsvarande underrättelse. Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sagts gäller även för den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;Vad som nu har sagts gäller även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;för den som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;disciplinansvar och om mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p174 ft38"&gt;disciplinansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;underrättelse i någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;och om motsvarande underrättelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annan författning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;i någon annan författning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;När ombudsman är närvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vid domstols&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td182"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;eller myndighets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;överläggningar har han ej rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;yttra sin mening.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;22 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Ombudsman får uppdra åt annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p174 ft3"&gt;Ombudsman får uppdra åt annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att leda förundersökning som han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;att leda förundersökning som han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har beslutat och att väcka och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;har beslutat och att väcka och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utföra åtal som han har beslutat,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;utföra åtal som han har beslutat,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om inte åtgärden avser ledamot av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;om inte åtgärden avser ledamot av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;högsta domstolen eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;regerings-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td183"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p174 ft3"&gt;eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;rätten&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;förvaltningsdomstolen&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft3"&gt;Beslut att överklaga dom eller beslut till högre rätt får inte fattas av annan än ombudsman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft3"&gt;I fall som avses i 7 § får ombudsman förordna tjänsteman vid ombudsmannaexpeditionen att föra talan på ombudsmannens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft6"&gt;I ärende som avses i 6 § tredje eller fjärde stycket får ombudsman bemyndiga tjänsteman vid ombudsmannaexpeditionen att vidta behövliga handläggningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1987:995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p450 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;SPAN class="ft21"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 kap. 9 §, 4 kap. 7 § samt 5 kap. 23 och 36 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 5 kap. 5 § ska lyda ”Ordinarie val”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 5 a , 30 a och 34 a §§, samt närmast före 5 kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft28"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft3"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft6"&gt;Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;mål och riktlinjer för verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;nämndernas organisation och verksamhetsformer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;val av revisorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;7. årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td131"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;och ansvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;7. årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;och ansvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frihet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frihet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;8. folkomröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;i kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;8. folkomröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;i kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller landstinget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller landstinget, &lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;9. extra val till fullmäktige&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft24"&gt;Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och man- datfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör upp- dragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två måna- der efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Lagen omtryckt 2004:93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Senaste lydelse 2006:369.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och man- datfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör upp- dragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två måna- der efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft23"&gt;Detsamma gäller om extra val till fullmäktige har hållits.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;När omvalet eller sammanräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td181"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;När omvalet eller sammanräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ningen har avslutats, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;full-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;ningen &lt;/SPAN&gt;eller extra valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;har av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;mäktige förrätta nytt val av förtro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td185"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;slutats, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fullmäktige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;förrätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;endevalda för återstoden av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;nytt val av förtroendevalda för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p459 ft3"&gt;mandattiden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;återstoden av mandattiden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft35"&gt;Extra val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft4"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft22"&gt;Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordina- rie val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft4"&gt;Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft22"&gt;Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäk- tiges första sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft3"&gt;23 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Ärenden i fullmäktige får väckas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;en nämnd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;en ledamot genom motion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom lands- tinget, om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft52"&gt;Ärende om att hålla folkomröst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;Ärende om att hålla folkomröst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ning i en viss fråga får i fullmäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;ning i en viss fråga får i fullmäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;tige också väckas av minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;fem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;tige också väckas av minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;tio&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;röstberättigade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;röstberättigade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;kommun- eller landstingsmed-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;landstings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;lemmarna enligt lagen (1994:692)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medlemmarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;om kommunala folkomröstningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;(1994:692) om kommunala folk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Initiativet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;vara skriftligt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;omröstningar &lt;SPAN class="ft4"&gt;(folkinitiativ)&lt;/SPAN&gt;. Initia-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ange den aktuella frågan samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;tivet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara skriftligt, ange den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;initiativtagarnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;egen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;aktuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;frågan samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;händiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;namnteckningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;namn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;initiativtagarnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;egenhändiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förtydliganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;och uppgift om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;namnteckningar, &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppgifter om när&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;deras adresser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;namnteckningarna gjorts&lt;SPAN class="ft3"&gt;, namn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förtydliganden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och uppgift om deras adresser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:369.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038078x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p466 ft22"&gt;Vid beräkningen av antalet &lt;SPAN class="ft6"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;initiativtagare ska endast de räk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft22"&gt;nas med som har skrivit under initiativet under den sex- månadersperiod som föregått inlämnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft4"&gt;30 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft22"&gt;Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan före- gående beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft4"&gt;34 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft4"&gt;Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;den fråga som initiativet av- ser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft22"&gt;Vid sådan folkomröstning ska bestämmelserna i 34 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft3"&gt;36 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft6"&gt;Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;minoritet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;För bordläggning eller åter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;För bordläggning eller åter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;remiss i fråga om val krävs enkel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;remiss i fråga om val krävs enkel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;majoritet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;majoritet. &lt;/SPAN&gt;Ett ärende om extra val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;ska dock alltid bordläggas första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p261 ft25"&gt;gången det tas upp till behandling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de leda- möter som begärt återremittering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft24"&gt;Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Äldre föreskrifter gäller för ärende om att hålla folkomröstning som har väckts före den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038079x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p475 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft6"&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td185"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td185"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td189"&gt;&lt;P class="p477 ft3"&gt;19 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;När Högsta domstolen i enlighet med regeringsformen eller någon annan lag prövar frågor om skil- jande från anställningen, avstäng- ning eller läkarundersökning, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;handläggningen ske på det sätt som föreskrivs för tvistemål. Vid omröstning &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken tilläm- pas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;När Högsta domstolen &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller Högsta förvaltningsdomstolen &lt;/SPAN&gt;i enlighet med regeringsformen eller någon annan lag prövar frågor om skiljande från anställ- ningen, avstängning eller läkar- undersökning, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;handläggningen ske på det sätt som föreskrivs för tvistemål. Vid omröstning &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;föreskrifterna i 29 kap. rättegångs- balken tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft24"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 3 § och 14 kap. 9 § vallagen (2005:837) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas samma dag. Valdag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara den &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;söndagen i september. Val till Europaparlamentet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;Vid extra val enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft6"&gt;Vid extra val enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer riks- dagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas samma dag. Valdag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara den &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;söndagen i september. Val till Europaparlamentet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Vid extra val enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid extra val enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer riks- dagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft22"&gt;Vid extra val enligt 5 kap. 5 a § kommunallagen (1991:900) be- stämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Kandidatnamnen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara upp- förda i nummerordning. Varje kandidat &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;identifieras så att det framgår vem som avses. Val- sedlarna &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dessutom vara ut- formade så att väljarna kan lämna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Kandidatnamnen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara upp- förda i nummerordning. Varje kandidat &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;identifieras så att det framgår vem som avses. Valsed- larna &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en sär-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038081x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en särskild personröst.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;skild personröst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p260 ft25"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft25"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;upplysning om personvalets inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;börd&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p479 ft28"&gt;14 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;I första hand &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;I första hand &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mellan kandidaterna bestämmas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;mellan kandidaterna bestämmas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundval av storleken på varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;grundval av storleken på varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kandidats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;röstetal.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;kandidats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;röstetal.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Persoligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;röstetal &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;fastställas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Persoligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;röstetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p260 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;fastställas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bara för en kandidat som fått sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;bara för en kandidat som fått sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skilda personröster till ett antal av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;skilda personröster till ett antal av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;procent av partiets röstetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;procent av partiets röstetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i valkretsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;i valkretsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda person- röster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats sär- skilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räk- nas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats per- sonliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;P class="p481 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft1"&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft4"&gt;Grundlagsutredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Den 1 juli 2004 beslutade regeringen direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att göra en samlad översyn av reger- ingsformen (dir. 2004:96). Utredningen skulle framför allt koncentrera arbetet på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, öka medbor- garnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet. Utredningen gavs vida ramar för sitt arbete. Uppdraget omfattade dock inte de grundläggande principerna för statsskicket som slås fast i reger- ingsformens inledande bestämmelser och inte heller det förhållandet att Sverige är en monarki. Utredningen antog namnet Grundlagsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft6"&gt;Grundlagsutredningen överlämnande i december 2008 betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125). En sammanfattning av betänkan- det finns i &lt;SPAN class="ft22"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;. Betänkandets lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft22"&gt;bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i &lt;SPAN class="ft22"&gt;bilaga 3&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns tillgänglig i Justi- tiedepartementet (dnr Ju2008/10662/L6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;Integritetsskyddskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;Den 7 april 2004 beslutade regeringen direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att kartlägga och analysera den lag- stiftning som rör den personliga integriteten, att överväga och föreslå eventuella ändringar i regeringsformens (RF) bestämmelse om skydd för den personliga integriteten samt att överväga om det behövs generellt tillämpliga bestämmelser till skydd för den personliga integriteten och i så fall föreslå sådana bestämmelser (dir. 2004:51). Utredningen antog namnet Integritetsskyddskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Integritetsskyddskommittén överlämnande i mars 2007 delbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten. Kartläggning och analys (SOU 2007:22). Delbetänkandet innehåller en bred kartläggning och analys av sådan lagstiftning som rör den personliga integriteten. Det innehåller dock inte några författningsförslag. Betänkandet har remissbehandlats (dnr Ju 2007/3589/L6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;I januari 2008 överlämnande Integritetsskyddskommittén sitt slut- betänkande Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag (SOU 2008:3). En sammanfattning av slutbetänkandet finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;. Betänkandets lagförslag när det gäller regeringsformen finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 5&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i &lt;SPAN class="ft22"&gt;bilaga 6&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2008/675/L6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft3"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038083x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Beredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Sedan länge har det ansetts angeläget att ändringar av konstitutionella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regler av central betydelse för demokratins funktionssätt har bred politisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förankring. Vid beredningen i Regeringskansliet av förslagen i proposi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tionen har därför överläggningar hållits med företrädare för riksdagspar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tierna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Förutom att lämna förslag till ändringar i regeringsformen och viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annan lagstiftning har Grundlagsutredningen redovisat sin bedömning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett antal frågor som inte har resulterat i förslag till lagstiftning. I propo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sitionen redovisas regeringens förslag till ändringar i regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och vissa andra lagar. I övriga frågor som Grundlagsutredningen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;övervägt och tagit ställning till redovisas regeringens bedömning endast i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den utsträckning det har ansetts behövligt bl.a. med anledning av till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kännagivanden från riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagen och lagen (1994:261) om fullmaktsanställning omfattas av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stämmelsen i 8 kap. 18 § andra stycket RF. Ändringarna utgör dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;endast följdändringar till föreslagna ändringar i regeringsformen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;språkliga och redaktionella ändringar. Regeringen anser därför att lag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ändringarna är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft1"&gt;4 Regeringsformens språk och struktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regeringsformens språk moderniseras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Lagtexten i regeringsformen anpassas till det språk som används i annan författningstext. Språket görs könsneutralt. Vissa omflyttningar och uppdelningar av bestämmelserna görs i syfte att öka överskådligheten och göra regleringen tydligare. Av samma skäl införs mellanrubriker i flertalet av kapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;tillstyrker eller lämnar förslagen i huvudsak utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;erinran. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;avråder dock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;från andra språkliga ändringar än sådana som innebär att språket görs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;könsneutralt. Några remissinstanser lämnar också förslag till ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p490 ft3"&gt;språkliga ändringar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I samband med den partiella författ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;ningsreformen &lt;NOBR&gt;1968–1969&lt;/NOBR&gt; framhöll departementschefen att det är givet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;att höga krav måste ställas på en författningsreform och att en ny författ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;ning måste bäras upp av inre sammanhållning och konsekvens (prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;1968:27 s. 188). I propositionen med förslag till ny regeringsform ansågs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;Grundlagberedningens lagförslag uppfylla dessa krav. De stora linjerna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;statsskicket ansågs också ha dragits upp på ett enkelt och överskådligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;sätt i förslaget. Även systematiskt och i språkligt hänseende fann departementschefen förslagen ändamålsenliga (prop. 1973:90 s. 155).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Regeringsformens utformning bygger på tanken att grundlagen bör vara skriven så att den ska kunna läsas och i sina huvuddrag begripas av alla allmänintresserade medborgare (SOU 1963:17 s. 43). Regleringen utgår vidare ifrån tanken att grundlagen ska ge upplysningar om grun- derna för hur vårt land styrs och beskriva det grundläggande fri- och rättighetsskyddet. Det har också uttalats att regeringsformen inte bör innehålla andra regler om lagstiftningens innehåll än sådana som är av grundläggande betydelse för den demokratiska styrelseformen eller som i vissa centrala hänseenden ger uttryck för de värderingar rörande för- hållandet mellan samhällets organ och den enskilde individen som är kännetecknande för den demokratiska ideologin (prop. 1975/76:209 s. 128). Dessa grundläggande utgångspunkter för regeringsformens språk, struktur och innehåll bör självklart vara vägledande även vid den refor- mering av regeringsformen som nu föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Sedan regeringsformen trädde i kraft 1975 har ett stort antal ändringar gjorts i grundlagen. Redan 1977 gjordes omfattande ändringar genom att de grundläggande fri- och rättigheterna i 2 kap. RF utvidgades och för- stärktes efter förslag av 1973 års fri- och rättighetsutredning (SOU 1975:75, prop. 1975/76:209). Efter förslag av Rättighetsskyddsutred- ningen beslutades 1979 om ytterligare ändringar i bl.a. 2 kap. RF, sam- tidigt som den s.k. lagprövningsrätten reglerades i regeringsformen (SOU 1978:34, prop. 1978/79:195). Ändringar har därefter gjorts bl.a. med anledning av Fri- och rättighetskommitténs förslag om inkorporering av den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen, SOU 1993:40, prop. 1993/94:117) och i samband med Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1993/94:114). Vidare har ändringar skett bl.a. på grund av förlängningen av mandatperioden från tre till fyra år och personvalsreformen (prop. 1993/94:115), liksom med anledning av 1999 års författningsutrednings förslag om utvidgning av regeringsformens målsättningsstadgande och ändringar i bestämmel- serna om överlåtelse av beslutanderätt inom ramen för samarbetet inom EU m.m. (SOU 2001:19, prop. 2001/02:72). 2003 gjordes ändringar i regeringsformen med anledning av inrättandet av Riksrevisionen (prop. 2001/02:73).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;Den bedömning som gjordes när regeringsformen infördes – att bestämmelserna bärs upp av inre sammanhållning och konsekvens – står sig alltjämt i fråga om regeringsformens övergripande struktur. Liksom Grundlagsutredningen anser regeringen att den övergripande disposi- tionen av regeringsformens regler ger god information om innehållet i grundlagen och att den framstår som väl avvägd. Det finns därför inte någon anledning att ändra den grundläggande strukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Utredningens förslag innehåller ett stort antal ändringar som syftar till att modernisera språket, bl.a. genom att det görs könsneutralt, och att underlätta för läsaren att hitta rätt i regeringsformen, t.ex. genom att det införs mellanrubriker i flertalet av regeringsformens kapitel. Vissa änd- ringar av strukturen föranleds också av utredningens förslag att dela upp bestämmelserna om rättskipningen och förvaltningen i två kapitel och att föra in ett nytt kapitel om kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;P class="p492 ft22"&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet &lt;SPAN class="ft6"&gt;anser att det är Prop. 2009/10:80 väsentligt att kontinuiteten i regeringsformens utformning markeras och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;att strukturen därför bör ändras enbart i de delar där det görs sakliga ändringar. Regeringen delar inte denna uppfattning. Enligt regeringens mening framstår de ändringar av dispositionen som utredningen föreslår som väl genomtänkta och de ligger i linje med de ursprungliga utgångs- punkterna för utformningen av regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft6"&gt;Vidare utgör de av utredningen föreslagna ändringarna för att göra språket i regeringsformen könsneutralt angelägna moderniseringar. De språkliga ändringar som föreslås i övrigt innebär att lagtexten i allt väsentligt får en utformning som är anpassad efter det språk som används i annan författningstext. Regeringen ställer sig bakom de redaktionella och språkliga ändringsförslag som utredningen lämnar. Förslagen beskrivs närmare i författningskommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft1"&gt;5 Valsystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Personvalsinslaget i valsystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p360 ft28"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p496 ft28"&gt;Spärren för personröster i riksdagsvalet sänks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td194"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;till fem procent.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;tillstyrker eller lämnar förslaget i huvudsak utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;erinran. &lt;/SPAN&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;är i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;grunden positiv till förändringarna men anser att utredningen borde ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;föreslagit mer långtgående åtgärder på personröstningsområdet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;kampanjen för sjukvården, Medborgarrättsrörelsen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Folkpartiet libe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ralerna i Kalmar län &lt;/SPAN&gt;anser att alla spärrar i personvalet bör avskaffas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;Företrädare för allmänheten framför att det i personvalet borde vara till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;låtet att markera så många kandidater som det finns s.k. tunga befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ningar att tillsätta samt att rätten att stryka en kandidat på valsedeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;borde återinföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Vid riksdagsval sker enligt 3 kap. 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;första stycket andra meningen RF röstning på parti med möjlighet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;väljarna att avge särskild personröst. Bestämmelsen i regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;om personval infördes 1995 (prop. 1993/94:115).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Det nuvarande personvalssystemet har i huvudsak utformats efter ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;förslag som lämnades av Personvalskommittén (SOU 1993:21).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;Bestämmelserna modifierades dock något med anledning av ett förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;från Nomineringsrätts- och valkretskommittén, som bl.a. innebar att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;möjligheterna att stryka eller skriva till ytterligare namn på en valsedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;med förtryckta kandidatnamn togs bort (SOU 1996:66). Gällande ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ning innebär att det på en valsedel med kandidatnamn ska finnas ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;markerat utrymme intill varje namn där väljarna genom markering kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lämna en särskild personröst. Genom markeringen anger väljaren vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kandidat han eller hon önskar ska tilldelas partiets första mandat i val-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;kretsen. Modellen påverkar således inte mandatfördelningen mellan partierna utan endast platsfördelningen inom ett parti. Om partiet har registrerat sin partibeteckning och anmält samtliga kandidater, är ingen annan personmarkering tillåten. Tillskrivna namn betraktas då som obe- fintliga och strykningar av namn gäller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Syftet med personvalsinslaget är dels att väljarna ska ges bättre möjlighet att påverka vilka som ska representera dem, dels att förstärka kontakterna mellan väljare och valda. För att göra en avvägning mellan partiernas och väljarnas inflytande över vilka kandidater som ska bli valda på de mandat som partiet har vunnit i valkretsen har det införts en spärr för personrösterna. I riksdagsvalet gäller att personrösterna ska motsvara minst åtta procent av partiets röster i valkretsen. Vid övriga val krävs minst fem procent. Utöver denna spärr finns i kommunal- och landstingsvalen också en spärr i form av ett absolut krav på ett visst antal personröster. I kommunvalet är spärren 50 röster och i landstingsvalet 100 röster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;I förarbetena till den tidigare vallagen (1997:157) uttalas att ett centralt argument för en spärr är att partierna har ett befogat intresse av att kunna påverka kandidaturvalet (prop. 1996/97:70 s. 121). Partierna ansågs väl känna till kandidaternas förutsättningar för att förverkliga partiernas idéer och mål. Bedömningen gjordes därför att det inte var rimligt att ett fåtal väljare skulle kunna kullkasta partiernas rangordning av kandidaterna. Samtidigt uttalas att den för vårt statsskick grundläggande principen om att all makt utgår från folket innebär att det är rimligt att väljarna ska avgöra vilka som ska representera dem. I förarbetena gjordes bedöm- ningen att spärrnivån i ett inledningsskede borde sättas något högre för att – om det skulle visa sig nödvändigt – senare kunna justeras ner (a. prop. s. 122).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;De utvärderingar som har gjorts av personvalsreformen visar bl.a. att deltagandet i personvalen i riksdagsvalen och de kommunala valen successivt har minskat sedan möjligheten infördes. Vid 1998 års all- männa val var personvalsdeltagandet 29,9 procent i riksdagsvalet och i genomsnitt 35,2 procent i valen till kommunfullmäktige. Vid 2006 års allmänna val var personvalsdeltagandet i riksdagsvalet 21,9 procent samtidigt som det i kommunvalen var 28,3 procent och i landstingsvalen 21,9 procent. Personvalsgenomslaget på kandidatnivå, dvs. andelen kan- didater som klarar personvalsspärren, har också minskat. Även andelen kandidater som klarat spärren och som inte skulle ha blivit valda utan personval har minskat. Mot bakgrund av de förväntningar som ursprung- ligen funnits på deltagandet i personvalen – mellan 30 och 50 procent i riksdagsvalen och mellan 50 och 70 procent i de kommunala valen – kan konstateras att reformen inte har motsvarat förväntningarna (jfr SOU 1993:21 s. 53 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Några remissinstanser föreslår att alla spärrar i personvalet ska tas bort. Enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;Medborgarrättsrörelsen &lt;/SPAN&gt;är spärrarna obefogade eftersom partierna ändå behåller makten att avgöra vilka kandidater som registreras och därmed kan bli valda. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkpartiet liberalerna i Kalmar län &lt;/SPAN&gt;menar att ett borttagande av spärrarna kan bidra till att tydliggöra att politikerna har lyfts fram av folket. Regeringen anser emellertid att de argument som framfördes vid genomförandet av personvalsreformen i fråga om spärrar- nas betydelse för att uppnå en balans mellan partiernas och väljarnas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038087x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;båda motstående intressen alltjämt är bärkraftiga (jfr prop. 1996/97:70 s. Prop. 2009/10:80 121). Spärren ger uttryck för att valsystemet i grunden är ett partival men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft6"&gt;med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst. En spärr bör alltså finnas kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Som &lt;/SPAN&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;fram- för kan ett hinder mot personvalets genomslag i praktiken vara att väl- jarna har svårt att tillgodogöra sig information om de politiska skillna- derna mellan olika kandidater. De utvärderingar som genomförts efter 1998 och 2002 års val visar att det vanligaste skälet till att tillfrågade väljare inte utnyttjat möjligheten till personval har varit att de haft otill- räckliga kunskaper om kandidaterna. Det finns således anledning att särskilt betona vikten av att väljarna ges ingående information om kandi- daterna. Ett stort ansvar vilar i detta hänseende på partierna och på kan- didaterna själva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;Vid sidan av ökade informationsinsatser bör även en förändring av spärrnivån för personvalet göras. Utredningen föreslår att spärrnivån ska sänkas från åtta till fem procent. Regeringen ansluter sig till förslaget. Genom en sådan ändring kommer en enhetlig spärrnivå att gälla för per- sonvalet i samtliga val. Det gör systemet tydligare. Enligt regeringen innebär det också att den intressekonflikt som finns mellan partiernas och väljarnas respektive krav på inflytande kan beaktas på ett godtagbart sätt, samtidigt som bättre förutsättningar skapas för att personvalet ska få tydligare genomslag i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft3"&gt;Det saknas i detta sammanhang underlag för att, som föreslagits av företrädare för allmänheten, närmare överväga och föreslå sådana föränd- ringar av personvalssystemet som innebär att väljarna ges möjlighet att göra flera personval eller att de åter ges möjlighet att stryka någon kandi- dat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Upplysning om personvalet lämnas på valsedeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En ny bestämmelse införs som anger att en upp- lysning om personvalets innebörd ska finnas på valsedeln.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td100"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;lämnar i huvudsak förslaget utan erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Valmyn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;digheten &lt;/SPAN&gt;anser dock att vissa praktiska konsekvenser av förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behöver övervägas ytterligare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Som framhålls i avsnitt 5.1.1 är det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;sannolikt att väljarnas tillgång till information om partiernas olika kandi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;dater har stor betydelse för deltagandet i personvalet. Även graden av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;medvetenhet hos väljarna om innebörden av personvalet torde vara av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;betydelse. Det gäller inte minst i de fall en väljare avstår från att utnyttja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;sin möjlighet att avge en särskild personröst. Den centrala valmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;heten har här ett särskilt informationsansvar. Även partierna och kandi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;daterna har ett ansvar för att skapa klarhet i frågor kring personvalet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;Ett sätt att bidra till ökad medvetenhet om personvalet hos väljarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;kan, som utredningen föreslår, vara att lämna upplysning om personvalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;på valsedeln. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Valmyndigheten &lt;/SPAN&gt;framhåller med anledning härav att ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;rymmet för information på valsedeln är begränsat och anför att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038088x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;knappast är möjligt att på någon rad utförligt beskriva personröstningens Prop. 2009/10:80 innebörd. För att öka förståelsen för personvalet hos väljarna anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;regeringen emellertid, liksom utredningen, att det bör införas ett krav på upplysning om personröstens innebörd på valsedlar med uppgifter om kandidater. Regeringen anser samtidigt att det är angeläget att partierna får största möjliga utrymme på valsedeln för uppgifter om kandidater. Med denna utgångspunkt måste en upplysning på valsedeln om person- valets innebörd med nödvändighet bli kortfattad. Ett visst utrymme bör emellertid kunna förbehållas för upplysningar om personvalets innebörd utan att det påverkar partiernas behov i allt för hög grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Mot den angivna bakgrunden bör det i 6 kap. 3 § vallagen (2005:837) läggas till att en upplysning om personvalets innebörd ska finnas på val- sedeln. Den närmare utformningen av valsedlarna regleras i de före- skrifter som finns i valförordningen (2005:874). Regeringen har för avsikt att genom ändring av föreskrifterna i förordningen meddela närmare bestämmelser om hur upplysningen ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Valdagen tidigareläggs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Valdagen flyttas från tredje söndagen till andra söndagen i september.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna lämnar för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;slaget utan erinran. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Växjö kommun &lt;/SPAN&gt;menar dock att det kan upplevas som förvirrande att förändra en väl inarbetad tidpunkt för val och befarar att en tidigareläggning av valdagen kan minska valdeltagandet. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;anser att det är tveksamt att knappa in på den tid riksdagen har till förfogande för budgetarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft4"&gt;Budgetbehandlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;Centrala inslag i den reformering av riksdagsarbetet som genomfördes 1994 var en ny form för riksdagens budgetbehandling och en omläggning av budgetåret till kalenderår (förs. 1993/94:TK1 och 1993/94:TK2, bet. 1993/94:KU18 och 1993/94:KU2). Budgetbehandlingen sker enligt den s.k. rambeslutsmodellen, som innebär att riksdagen i ett tvåstegsför- farande först tar ställning till helheten i regeringens budgetförslag och därefter anpassar detaljerna till denna. Riksdagen ska således först lägga fast utrymmet för budgetens samlade utgifter och inkomster samt fördela utgifterna på 27 utgiftsområden som därefter fungerar som ramar i det fortsatta budgetarbetet. Underlaget för beslutet arbetas fram av finans- utskottet, som först hämtar in berörda fackutskotts synpunkter på huvud- dragen i regeringens budgetförslag och på de alternativa budgetförslag som oppositionspartierna lägger fram i motioner. Sedan riksdagen har fastställt ramen för varje utgiftsområde utgör ramen ett tak för det fort-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft3"&gt;satta budgetarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;P class="p507 ft6"&gt;Budgetpropositionen ska lämnas senast den 20 september under de år Prop. 2009/10:80 då riksdagsval inte hålls. De år riksdagsval hålls ska budgetpropositionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;enligt 3 kap. 2 § riksdagsordningen (RO) med tillhörande tilläggs- bestämmelser lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Av 3 kap. 5 § RF framgår att en nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts. Detta innebär att budgetpropositionen normalt ska läggas fram senast 22 dagar efter valet. Om detta till följd av ett regeringsskifte inte är möjligt, ska budgetpropositionen lämnas inom tio dagar efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;För att möjliggöra för riksdagen att avsluta budgetarbetet före juluppe- hållet har en förenklad behandlingsordning tillämpats i riksdagen efter valen 1998, 2002 och 2006. Fackutskotten har därvid avstått från att yttra sig till finansutskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Mot bakgrund av att den reformerade ordningen för budgetbehand- lingen i riksdagen innebär att tiden kan bli knapp både för regeringens arbete med budgetpropositionen och för riksdagens budgetbehandling under ett valår, har bl.a. frågan om en tidigareläggning av valdagen tagits upp till behandling i flera olika sammanhang. De utredningar som har övervägt frågan har emellertid inte lämnat något förslag som har genom- förts (förs. 1993/94:TK1 s. 75, förs. 1993/94:TK2 s. 6, förs. 2000/01:RS1 s. 66 och SOU 2002:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft4"&gt;Valdagen bör tidigareläggas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft3"&gt;Reglerna om budgetarbetet innebär att förutsättningarna för att en ny regering ska ha möjlighet att sätta sin prägel på sitt första budgetförslag blir begränsade. Detta blir särskilt påtagligt om regeringsbildningen drar ut på tiden. Även om det inte sker något regeringsskifte kan den föränd- rade parlamentariska situationen efter ett val i vissa fall leda till svårig- heter i budgetarbetet, t.ex. om förhandlingar måste bedrivas med snäva tidsramar mellan en minoritetsregering och ett eller flera samarbets- partier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Efter valen 1998, 2002 och 2006 har erfarenheterna av budgetpro- cessen varit skiftande. Även om erfarenheterna efter 2006 års val visser- ligen visar att det också efter ett regeringsskifte kan vara möjligt för en regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag är det inte givet att förutsättningarna för detta alltid är lika goda vid regerings- skiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Det är naturligt att en ny regering så snart som möjligt vill få genom- slag för den politik den har fått väljarnas mandat att föra. Med hänsyn till att de snäva tidsramarna för budgetarbetet många gånger kan innebära påtagliga begränsningar i detta avseende finns det enligt regeringen goda skäl att förändra reglerna i syfte att vidga tidsramarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;Regeringen instämmer i Grundlagsutredningens bedömning att val- dagen inte bör förläggas till våren. Tidigare forskningsunderlag tyder närmast på att en sådan förändring kan komma att påverka valdeltagandet negativt (SOU 2001:65). Riksdagens arbetsrytm kan också komma att påverkas. Liksom utredningen anser regeringen att en naturlig utgångs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft3"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038090x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;punkt bör vara att sträva efter en så begränsad justering av den inarbetade Prop. 2009/10:80 ordningen som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår att valdagen ska tidigareläggas en vecka. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Växjö kommun &lt;/SPAN&gt;har invänt mot detta och bl.a. anfört att en tidigareläggning av valdagen kan minska valdeltagandet. Regeringen är emellertid av uppfattningen att en så begränsad förändring som utred- ningen föreslår inte kan förväntas få någon avgörande betydelse för val- deltagandet. Någon mera påtaglig påverkan på arbetsrytmen i riksdagen kan föreslaget inte heller förväntas få. Mot den angivna bakgrunden ansluter sig regeringen till utredningens förslag att flytta valdagen en vecka till andra söndagen i september.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Eftersom en nyvald riksdag ska samlas på femtonde dagen efter val- dagen kommer en tidigareläggning av valdagen inte att få önskad effekt för regeringens budgetarbete om inte ändring också görs i tilläggs- bestämmelse 3.2.1 i riksdagsordningen. Som framgår av vad som anförs om budgetbehandlingen ovan ska budgetpropositionen enligt denna bestämmelse normalt lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande de år då riksdagsval hålls. När valdagen tidigareläggs möjliggörs en förlängning av denna frist till två veckor utan att förändringen påverkar den tid riksdagen har till förfogande för budgetbehandlingen. Förlängs fristen ytterligare minskar visserligen tiden för budgetbehandling i riks- dagen men samtidigt ges regeringen ytterligare förbättrade möjligheter att prägla sitt första budgetförslag av den politik den har fått väljarnas förtroende att genomföra. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;framför att budgetbehand- lingen är riksdagens kanske viktigaste uppgift och anser att det inger betänkligheter att minska riksdagens roll utöver vad som följer av budgetreformen. Regeringen konstaterar att Grundlagsutredningen har haft samråd med riksdagens talman och företrädare för riksdagspartierna och att det då har framkommit att riksdagen är beredd att överväga för- ändringar av angivet slag. Någon förändring av tilläggsbestämmelsen föreslås dock inte i detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kommunala valfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: En utredning bör ges i uppdrag att se över frågor om proportionaliteten vid kommunala val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft28"&gt;Grundlagsutredningens bedömning &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;tillstyrker eller lämnar bedömningen utan erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkkampanjen för sjukvården &lt;/SPAN&gt;anser dock att också frågan om bort- tagande av spärrarna i riksdagsvalet och landstingsvalen bör övervägas på nytt av en utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Vid val till landstingsfullmäktige är varje lands- ting indelat i valkretsar. Som huvudregel omfattar dessa en eller flera kommuner. I både riksdagsvalen och valen till landstingsfullmäktige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038091x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;tillämpas en ordning med utjämningsmandat mellan valkretsarna. Sam- Prop. 2009/10:80 tidigt finns det spärrar mot små partier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Vid val till kommunfullmäktige är huvudregeln att varje kommun är en valkrets. Om kommunen har fler än 6 000 röstberättigade, får den delas in i valkretsar. Om antalet röstberättigade överstiger 24 000 personer eller om det för kommunen ska utses minst 51 fullmäktige, ska kommunen delas in i valkretsar. Vid 2006 års val var 79 av landets 290 kommuner valkretsindelade. I valen till kommunfullmäktige förekommer inga utjämningsmandat som kan kompensera de effekter som en valkretsindelning av en kommun får för proportionaliteten. Det finns samtidigt inte någon småpartispärr vid dessa val. Den begränsning av antalet mandat som finns att fördela inom valkretsarna medför dock att systemet i realiteten inrymmer en spärr mot små partier. I de icke valkretsindelade kommunerna kommer spärren mot små partier att ligga på mellan 2,08 och 3,22 procent, medan fördelningsreglerna i valkretsin- delade kommuner på motsvarande sätt inrymmer en spärr mot små par- tier på mellan 4 och 6,66 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft3"&gt;Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; har frågan om proportionaliteten vid valen till kommunfullmäktige behandlats i flera utredningar, senast av 2003 års vallagskommitté (SOU 2004:111). Någon bredare uppslutning kring en ändring av de nuvarande bestämmelserna har dock inte kunnat uppnås. Efter överväganden av olika förändringar av den nuvarande ordningen gör Grundlagsutredningen bedömningen att frågan bör utredas vidare. Regeringen instämmer i denna bedömning. En utredning bör således tillsättas med uppdrag att på nytt överväga frågan om systemet med pro- portionalitet vid val till kommunfullmäktige bör ändras. Det finns dock inte skäl att i det sammanhanget, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkkampanjen för sjukvården &lt;/SPAN&gt;efterfrågar, på nytt överväga spärrarna för partival i riksdagsvalet och landstingsvalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Extra val efter beslut av fullmäktige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En möjlighet införs för fullmäktige att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde. Ett ärende om extra val ska alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling i full- mäktige. Fullmäktige får fatta beslut utan föregående beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En majoritet av de remissinstanser som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;kommenterar förslaget tillstyrker eller lämnar det utan erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Växjö kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Uppsala kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Luleå kommun&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skåne läns landsting&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Norrbottens läns lands- ting &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkkampanjen för sjukvården &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget. Även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget att införa en möj- lighet till kommunala extra val samt kravet på kvalificerad majoritet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;sexmånadersfrist men avstyrker kravet på obligatorisk bordläggning av Prop. 2009/10:80 frågan i fullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Några remissinstanser avstyrker förslaget eller anser att det bör över- vägas ytterligare innan det genomförs. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Östersunds kommun &lt;/SPAN&gt;pekar särskilt på att möjligheten att besluta om extra val kan leda till att partierna inte tar sitt ansvar att genom samarbete få till stånd en fungerande majoritet. Kommunen framhåller även att det är mycket dyrt att genomföra ett extra val. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;framhåller bl.a. att det finns en risk att möjligheten att besluta om extra val missbrukas av de större partierna på ett sätt som leder till att extra val utlyses när det egentligen inte behövs. Om förslaget ändå ska genomföras anser fakul- tetsstyrelsen att det bör krävas tre fjärdedels majoritet i fullmäktige för att besluta om extra val. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Valmyndigheten &lt;/SPAN&gt;anser att vissa praktiska konse- kvenser av förslaget behöver övervägas ytterligare. Den uppfattningen delas även av Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sam- hällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;/SPAN&gt;menar att möjlig- heten att utlysa extra val kan uppfattas som ett instrument som kan användas av stora och etablerade partier mot små och nya partier som velat pressa igenom så mycket som möjligt av det egna partiets politik. Fakulteten framhåller vidare att valdeltagandet i ett extra val i en enskild kommun sannolikt skulle bli betydligt lägre än vid ett ordinarie val och påpekar att det är svårt att bedöma vilka effekter ett lågt valdeltagande skulle kunna få för de olika partiernas valresultat. Om möjligheten att besluta om kommunala extra val införs bör ett sådant beslut enligt fakul- teten kunna fattas med ett vanligt majoritetsbeslut eller av en majoritet av samtliga ordinarie fullmäktigeledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft4"&gt;Skiftande majoritetsförhållanden under mandatperioden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Det normala efter ett allmänt val på kommunal nivå är att ett eller flera partier i fullmäktige bildar den politiska majoritet som ska leda arbetet under den nya mandatperioden. Den politiska majoriteten är vanligen stabil under hela mandatperioden. Det är också vanligt att partier som avser att samarbeta utfärdar gemensamma politiska deklarationer eller programförklaringar. Det händer dock emellanåt att ett parti som från början ingått i den politiska majoriteten under mandatperioden övergår till att i stället samarbeta med oppositionen. Det kan få till följd att majo- ritetsförhållandet i fullmäktige skiftar under mandatperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Under senare år har i de allmänna valen allt fler partier tagit plats i fullmäktigeförsamlingarna i landet. De politiska majoriteterna har där- igenom på många håll blivit mindre förutsägbara och ibland instabila. I några fall har ändrade politiska majoritetsförhållanden i fullmäktige under en löpande mandatperiod kommit att försvåra nämndarbetet. Nämnderna har inte fått igenom sina förslag i fullmäktige eftersom den politiska majoriteten i fullmäktige inte längre stämt överens med den politiska majoriteten i nämnderna. Ytterst handlar det om att styrelsen och övriga nämnder inte längre har fullmäktiges förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft3"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Om den politiska majoriteten i en nämnd inte längre är densamma som i fullmäktige har fullmäktige getts möjlighet enligt 4 kap. 10 a § kommu- nallagen (1991:900, KL) att återkalla uppdragen för samtliga förtroende- valda i nämnden. Denna möjlighet ska ses bl.a. mot bakgrund av att det, trots att det i kommuner och landsting under en mandatperiod kan före- komma att majoritetsförhållandena skiftar, inte finns någon möjlighet till misstroendeförklaring eller extra val (prop. 1993/94:188 s. 45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Ibland kan oklara majoritetsförhållanden och andra omständigheter innebära att de politiska problemen blir så stora att det inte är tillräckligt att under löpande mandatperiod göra förändringar i nämndernas sammansättning. Det förhållandet att en ledamot i fullmäktige efter ett val lämnar sitt parti men sitter kvar och arbetar för ett nytt parti eller fortsätter arbetet utan anknytning till något parti i fullmäktigeförsam- lingen kan få sådana konsekvenser. Med hänsyn till hur mandaten ska fördelas i fullmäktige kan det också förekomma att samtliga mandat i fullmäktige inte blir besatta vid mandatperiodens ingång, t.ex. om ett parti tilldelas ett eller flera mandat utan att partiet har tillräckligt många kandidater att utse för att ta plats i fullmäktige. Det finns i sådana situa- tioner risk för att en kommun eller ett landsting under en hel eller en stor del av en valperiod kan komma att stå utan ett fungerande styre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft4"&gt;En möjlighet att besluta om extra val bör införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;Många gånger kan lösningen på problem som uppkommer med anled- ning av oklara eller instabila majoritetsförhållanden vara att partierna söker och skapar bredare politiska koalitioner i fullmäktige. I vissa fall kan emellertid politiska förutsättningar för en sådan lösning saknas. I en sådan situation skulle en möjlighet att besluta om extra val kunna vara ett sätt att lösa ett låst politiskt läge i fullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Några remissinstanser, bl.a. &lt;/SPAN&gt;Östersunds kommun &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakul- tetsstyrelsen vid Lunds universitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, framför farhågor om att en möjlighet att utlysa extra val skulle kunna inverka negativt på partiernas villighet att genom samarbete skapa fungerande majoriteter och kunna missbrukas av de större partierna på ett sätt som leder till att extra val utlyses när det egentligen inte behövs. &lt;/SPAN&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;framhåller att det också finns en risk att etablerade partier använder extravalsinstitutet som ett maktinstrument för att hota små partier till samförståndslösningar i olika frågor. Enligt regeringens mening bör emellertid riskerna för missbruk av extravalsinstitutet inte överdrivas. Flera faktorer kan förväntas verka avhållande mot ett sådant missbruk. En sådan faktor är att det ofta torde vara svårt för majoriteten i fullmäktige att på förhand bedöma vilka partisympatier väljarna kommer att visa i ett extra val, inte minst om partierna inte visat sig villiga att försöka finna lösningar på problem som har uppkommit efter ett allmänt val. Som Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet påpekar kan det vara mycket svårt att bedöma t.ex. vilka effekter ett lågt valdeltagande skulle kunna få för de olika partiernas valresultat. Vidare torde de kostnader som uppkommer för kommunerna och landstingen i samband med ett extra val allmänt sett ha en återhållande inverkan på beslut att utlysa extra val. Det förhållandet att ett extra val kan leda till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;stora kostnader utgör dock enligt regeringens mening inte ett tillräckligt Prop. 2009/10:80 tungt vägande skäl mot ett införande av möjligheten att utlysa extra val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Det får i stället förutsättas att kommunerna och landstingen även i fram- tiden anstränger sig för att med utgångspunkt från valresultatet få till stånd ett fungerande styre innan initiativ tas till att hålla extra val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Även om de situationer då oklara eller instabila majoritetsförhållanden leder till så stora problem att det finns behov av att hålla extra val torde vara ovanliga, anser regeringen i likhet med Grundlagsutredningen att det är rimligt att regelsystemet ger utrymme för att lösa en extraordinär situation av detta slag. Enligt regeringens mening bör fullmäktige därför under vissa villkor ges möjlighet att utlysa extra val för att lösa en upp- kommen konflikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;För att garantera att extra val inte utlyses förrän andra medel att lösa en konflikt är uttömda kan det dock, som utredningen föreslår, vara befogat att införa en spärr mot extra val under en viss tidsperiod efter ett ordina- rie val. Regeringen återkommer till den frågan nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft4"&gt;Kvalificerad majoritet i fullmäktige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;Det är naturligt att det är fullmäktige som fattar ett beslut om att utlysa extra val. Någon initiativrätt bör inte tillkomma styrelsen eller övriga nämnder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Utredningen föreslår att det bör införas en beslutsregel som innebär att extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande leda- möterna i fullmäktige röstar för det. Ett par remissinstanser framför olika synpunkter på den föreslagna beslutsregeln. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;anser att det bör krävas tre fjärdedels majoritet av ledamöterna i fullmäktige, medan &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;/SPAN&gt;menar att beslut i stället bör kunna fattas med ett vanligt majoritetsbeslut, alternativt genom ett beslut av en majoritet av samtliga ordinarie ledamöter i fullmäktige. I likhet med Grundlagsutredningen menar regeringen att det i fråga om möjligheten att utlysa extra val är motiverat att göra avsteg från majoritetsprincipen för att markera att extra val endast är avsett för extraordinära situationer. Det ska kunna tillgripas endast om en klar majoritet i fullmäktige anser att det behövs. Regeringen anser att utredningens förslag innebär en godtagbar avväg- ning för att åstadkomma avsedd återhållande effekt. Ett majoritetskrav i linje med vad Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet föreslår skulle enligt regeringen kunna leda till att en liten minoritet i fullmäktige får alltför stor makt att förhindra en nödvändig åtgärd för att lösa en extraordinär politisk situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft4"&gt;Sexmånadersspärr, beredning och bordläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;I syfte att garantera att extra val inte utlyses förrän alla möjligheter att finna fungerande lösningar för styret i kommunen eller landstinget är uttömda är det enligt regeringen rimligt att den ordning som införs inne- fattar vissa begränsningar av möjligheterna att hålla extra val i omedelbar anslutning till ett ordinarie val. Regeringen delar utredningens uppfatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;ning att ett beslut om extra val inte bör få fattas förrän sex månader har förflutit sedan ett nyvalt fullmäktige haft sitt första sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Under den sexmånadersperiod som följer efter ett ordinarie val får par- tierna förutsättas göra långtgående ansträngningar för att finna lösningar på de problem som uppkommer med anledning av oklara eller instabila majoritetsförhållanden. Under sådana förhållanden torde det normalt inte finnas behov av ytterligare beredning i styrelsen av frågan om extra val innan ärendet tas upp i fullmäktige. Fullmäktige bör därför kunna fatta beslut om extra val utan föregående beredning i styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Bestämmelser om bordläggning och återremiss av ärenden i fullmäk- tige finns i 5 kap. 36 § KL. Enligt första stycket ska ett ärende normalt bordläggas eller återremitteras om det begärs av minoritet i fullmäktige. Bestämmelsen om minoritetsbordläggning och minoritetsåterremiss är dock inte tillämplig i frågor om val. Av andra stycket framgår att det för bordläggning eller återremiss i sådana frågor krävs enkel majoritet i fullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Utredningen föreslår att ett ärende om extra val alltid ska bordläggas första gången det tas upp till behandling i fullmäktige. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter förslaget och framhåller att den fördröjning en bordläggning innebär kan vara till stor nackdel för kommunerna. Förbundet påpekar också att obligatorisk bordläggning är främmande för kommunalrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Även om det för närvarande inom kommunalrätten inte finns några bestämmelser om obligatorisk bordläggning anser regeringen att det i fråga om ett ärende om extra val, som väcks av fullmäktige och som dessförinnan inte har beretts av kommunstyrelsen eller landstingsstyrel- sen, är av stor vikt att fullmäktige alltid ges tid till noggrant övervägande. Om det inte ställs krav på obligatorisk bordläggning skapas teoretiskt en möjlighet för fullmäktiges ordförande att, utan föregående beredning i kommun- eller landstingsstyrelsen, med mycket kort varsel – i bråds- kande fall så sent som vardagen före sammanträdet (5 kap. 11 § KL) – ta upp ett ärende om extra val för beslut i fullmäktige. Regleringen bör inte ge utrymme för en sådan hantering av frågan. Ett krav på bordläggning leder visserligen till viss ytterligare fördröjning av ärendets avgörande men inget hindrar att ordföranden, eller minst en tredjedel av fullmäktige, begär att ett extra sammanträde ska hållas för beslut i frågan. Den för- dröjning bordläggningen kan föra med sig utgör mot den bakgrunden inte något avgörande skäl mot att införa ett krav på obligatorisk bordlägg- ning. Enligt regeringen är det tvärtom rimligt att frågan alltid bordläggs åtminstone vid det första tillfället då ärendet tas upp i fullmäktige. Regeringen instämmer således i utredningens bedömning att en regel om obligatorisk bordläggning bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft6"&gt;Den nya bestämmelsen om obligatorisk bordläggning kommer att gälla vid sidan av den generella regleringen av möjligheten att bordlägga och återremittera ärenden. Det innebär att det inte finns något hinder mot att frågan bordläggs vid flera tillfällen. Som framgår ovan förutsätts dock att ett yrkande om bordläggning har stöd av en enkel majoritet i fullmäktige. Detsamma gäller i fråga om ett yrkande om återremiss.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038096x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Genomförandet av extra val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft3"&gt;Det är angeläget att ett beslutat extra val kan genomföras så snart som möjligt efter beslutet. Det går dock inte att ange någon generell tid för hur snabbt ett extra val till fullmäktige ska hållas. Det får bestämmas utifrån förhållandena i det konkreta fallet. Utgångspunkten är att ett extra val ska genomföras med full respekt för de demokratiska principerna och med iakttagande av rättssäkerhetens krav. Samtidigt måste behovet av att snabbt undanröja det politiskt osäkra läge som föranlett extra valet be- aktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft6"&gt;Det är viktigt att planeringen av valets genomförande sker i nära dialog med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen. En sådan dialog torde kunna bidra till att vissa praktiska frågor rörande t.ex. förtidsröst- ningen m.m., som &lt;SPAN class="ft22"&gt;Valmyndigheten &lt;/SPAN&gt;pekar på, kan lösas på ett godtagbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Den fria nomineringsrätten utreds&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: En utredning bör ges i uppdrag att överväga hur de problem som visat sig följa av den fria nomineringsrätten bör lösas eller begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft28"&gt;Grundlagsutredningens bedömning &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p532 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;lämnar bedömningen utan erinran.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft28"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft3"&gt;: Den fria nomineringsrätten har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;sedan länge varit en central princip i det svenska valsystemet. Principen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;innebär att väljarna har möjlighet att kort tid före ett val bilda ett nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;parti. För att väljarna ska kunna rösta på det nya partiet ska det enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;vallagen i varje röstningslokal finnas valsedlar med enbart valbeteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;(blanka valsedlar) på vilka väljarna kan skriva till partiets beteckning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;dess kandidater. En blank valsedel utan tillskriven partibeteckning är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ogiltig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Som Grundlagsutredningen har redogjort för har frågan om den fria&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;nomineringsrätten tidigare varit föremål för omfattande utredningsarbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Förslag till krav på obligatorisk förhandsanmälan av partier har lämnats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;av bl.a. Folkstyrelsekommittén och Personvalskommittén (SOU 1987:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;respektive SOU 1993:21). I samband med tillkomsten av 1997 års vallag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;infördes efter förslag av Nomineringsrätts- och valkretskommittén en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;ordning med frivillig anmälan av samtliga kandidater, vilken innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;den fria nomineringsrätten numera endast gäller för de partier som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valt att inte anmäla några kandidater (SOU 1996:66, prop. 1996/97:70).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;Den stora fördelen med ett krav på att partier som ska delta i ett all-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;mänt val ska anmäla detta och samtliga sina kandidater viss tid före valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;är att väljarna på förhand får veta vilka alternativ som presenteras i valet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;En annan fördel är att enstaka röster som enligt gällande ordning avges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;under mer eller mindre parodiska partibeteckningar inte längre kommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;att godkännas. En annan konsekvens är att ett effektivt skydd mot s.k.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;ofrivilliga kandidaturer uppnås. En inskränkning i den fria nominerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p182 ft3"&gt;rätten genom ett krav på förhandsanmälan innebär emellertid också vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td48"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX038097x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;nackdelar. Det blir med ett sådant krav inte längre möjligt för nya poli- Prop. 2009/10:80 tiska formationer som bildas under slutet av en valrörelse att göra sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;gällande i valet. Med ett sådant krav försvinner också bl.a. den nuvarande möjligheten att låta väljarna fritt skriva till kandidater på valsedeln för ett parti som valt att inte skydda sin partibeteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;Utredningen har övervägt om det bör införas inskränkningar i den fria nomineringsrätten genom krav på olika slag av offentliga valförberedel- ser men stannat för att inte föreslå några förändringar av gällande ord- ning. Grundlagsutredningen föreslår dock att en ny utredning bör ges i uppdrag att arbeta vidare med frågan. Regeringen ansluter sig till denna bedömning. Behovet av förändringar av valsystemet i nu aktuellt hänse- ende och sättet på vilket sådana lämpligen bör utformas kräver ingående analys och noggranna avvägningar mellan motstående intressen. Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning med uppdrag att över- väga bl.a. denna fråga och de frågor som rör proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige (se närmare avsnitt 5.3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft1"&gt;6 Folkomröstningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Nationella folkomröstningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rådgivande nationella folkomröstningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det finns inte skäl att utvidga möjligheterna att hålla rådgivande nationella folkomröstningar. Någon rätt för en mino- ritet i riksdagen eller för ett visst antal medborgare att påkalla en folkom- röstning bör följaktligen inte införas. Det finns inte heller skäl att när- mare reglera förfarandet vid rådgivande folkomröstningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft24"&gt;Någon möjlighet att hålla beslutande folkomröstningar i andra frågor än om vilande förslag till grundlagsändring bör inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td107"&gt;&lt;P class="p10 ft28"&gt;Grundlagsutredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p258 ft28"&gt;bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;överensstämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;lämnar bedömningen utan erinran.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Enligt 1 kap. 1 § andra stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;RF förverkligas den svenska folkstyrelsen genom ett representativt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. I förar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft38"&gt;betena betonas nödvändigheten av ett representativt system när det gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;handläggningen av rikets gemensamma angelägenheter. En medverkan i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;besluten från alla medborgares sida är inte möjlig i alla de frågor där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;beslut ska fattas (SOU 1972:15 s. 76 och KU 1973:26 s. 16 f.). Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;utesluter dock inte att den representativa demokratin kompletteras med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;inslag av mer direkt demokratiskt inflytande över beslutsfattandet i vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;fall. Möjligheten att hålla folkomröstning i skilda frågor utgör ett sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;Rådgivande nationella folkomröstningar har sedan 1922 kunnat anord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;nas efter beslut av riksdagen. Enligt 8 kap. 4 § första stycket RF ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;föreskrifter om rådgivande folkomröstningar i hela riket och om för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;farandet vid folkomröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i grundlagsfrågor meddelas genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td123"&gt;&lt;P class="p489 ft3"&gt;lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td68"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstningar finns i folkom- röstningslagen (1979:369). Möjligheten att hålla rådgivande folkomröst- ningar förutsätter enligt folkomröstningslagen att den fråga som ska ställas till folket anges i en särskild lag. Sedan 1980 finns enligt 8 kap. 15 § RF också möjlighet att hålla beslutande folkomröstningar om vilande grundlagsförslag (se närmare avsnitt 6.1.2). Denna möjlighet har ännu inte utnyttjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Folkomröstningsinstitutet har tidigare varit föremål för överväganden av bl.a. Folkstyrelsekommittén, som inte föreslog några ändringar av reglerna (SOU 1987:6), och 1996 års folkomröstningsutredning, som föreslog att det borde införas en möjlighet att anordna beslutade folkom- röstningar även i andra fall än i fråga om vilande grundlagsförslag (SOU 1997:56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Som Grundlagsutredningen framhåller utgör möjligheten att hålla råd- givande nationella folkomröstningar ett värdefullt komplement till den representativa demokratin. Folkomröstningar kan bl.a. ge de valda representanterna bättre information om folkets uppfattning i viktiga frågor och samtidigt göra de styrande mer lyhörda. Folkomröstningar kan vidare bidra till att ge särskild legitimitet och tyngd åt vissa viktiga poli- tiska beslut. Detta kan vara betydelsefullt i frågor av stor vikt och lång- siktig betydelse. Folkomröstningar kan också förväntas öka medborgar- nas intresse och politiska engagemang, liksom känslan av delaktighet. På så sätt kan de även bidra till att stärka demokratin. Folkomröstningar har dessutom en folkbildande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Eftersom den representativa demokratin bygger på tanken att de repre- sentanter som väljs att i folkets ställe fatta beslut också ska stå till svars för dessa beslut vid nästa val, kan ett alltför flitigt anordnande av folkom- röstningar i olika frågor bl.a. försvåra det politiska ansvarsutkrävandet. I vårt representativa demokratiska system kan folkomröstningar därför inte bli något annat än undantagsföreteelser. En viktig förutsättning för det politiska ansvarsutkrävandet är vidare att folkomröstningarna endast är rådgivande. Eftersom det slutliga avgörandet av en fråga som det har hållits folkomröstning om därmed inte undandras den valda politiska församlingen, finns det under sådana förhållanden inte någon direkt mot- sättning i förhållande till det representativa systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft3"&gt;Grundlagsutredningen gör bedömningen att det inte bör göras några ändringar av reglerna om rådgivande nationella folkomröstningar. Regeringen ansluter sig till denna bedömning. Det finns redan enligt gällande bestämmelser goda möjligheter att hålla rådgivande nationella folkomröstningar, under förutsättning att det finns en politisk majoritet för det. Det saknas för närvarande skäl att utvidga dessa möjligheter. Någon rätt för en minoritet i riksdagen eller för ett visst antal medborgare att påkalla en folkomröstning bör följaktligen inte införas. Som utred- ningen har konstaterat skulle ett införande av beslutande folkomröst- ningar försämra förutsättningarna för politiskt ansvarsutkrävande och därmed även riskera att allvarligt försvaga det representativa systemet och de politiska partierna. En möjlighet att hålla beslutande folkomröst- ning i andra frågor än om vilande förslag till grundlagsändring bör därför inte införas. Det finns inte heller skäl att närmare reglera förfarandet vid rådgivande folkomröstningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p360 ft28"&gt;6.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td191"&gt;&lt;P class="p496 ft28"&gt;Folkomröstningar om vilande förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p496 ft28"&gt;grundlagsändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelserna om folkomröstning angående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;vilande grundlagsförslag ändras så att ett vilande grundlagsförslag är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;förkastat om de som röstar mot förslaget är fler än de som röstar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;förslaget. Det ska dock även fortsättningsvis krävas att de som röstar mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;förslaget till antalet är fler än hälften av de som har avgett godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td194"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;röster vid riksdagsvalet för att ett förslag ska vara förkastat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;lämnar förslaget utan erinran.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;Villkoren för folkomröstning i grundlagsfrågor bör inte ändras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;För att en rådgivande folkomröstning ska kunna hållas fordras att det i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagen finns en majoritet för det. Möjligheten att hålla folkomröst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ningar om vilande grundlagsförslag enligt 8 kap. 15 § RF har däremot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;närmast funktionen av ett minoritetsskydd, genom att en sådan ska hållas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;på yrkande av minst en tiondel av riksdagens ledamöter om minst en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;tredjedel av riksdagens ledamöter röstar för det. Detta minoritetsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kan sägas svara mot en vedertagen strävan att försöka uppnå största&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;möjliga samförstånd i grundlagsfrågor. När bestämmelsen infördes an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;gavs att skälen för att hålla folkomröstning i sådana frågor hade ökat i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;och med att det i regeringsformen hade förts in omfattande regler i syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna mot angrepp från det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;allmännas sida (prop. 1978/79:195 s. 52).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Som Grundlagsutredningen framhåller kan det antas att minoritets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;skyddsregeln i 8 kap. 15 § RF redan genom sin existens har verkat sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;förståndsskapande. Det förhållandet att möjligheten att hålla en folkom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;röstning i en grundlagsfråga hittills inte utnyttjats innebär således inte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;bestämmelsen saknar värde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det inte finns anledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;att överväga någon principiell förändring av möjligheten att hålla folk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;omröstningar i grundlagsfrågor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;Utformningen av regeln om folkomröstning om vilande grundlagsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;Den nuvarande omröstningsregeln i 8 kap. 15 § RF utformades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;hänsyn till att folkomröstningsinstitutets syfte inte är att försvåra önsk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;värda moderniseringar av grundlagarna. I valet mellan å ena sidan ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;krav på ett aktivt stöd av huvuddelen av de röstande och å andra sidan en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;regel som innebär att förslaget är förkastat endast om fler än hälften av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;de röstande har röstat mot det och &lt;NOBR&gt;nej-rösterna&lt;/NOBR&gt; också motsvarar mer än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;hälften av de godkända rösterna i det riksdagsval som samtidigt hållits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;valdes därför det senare alternativet (prop. 1978/79:195 s. 53).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Av den gällande ordningen följer att blanka röster och ogiltiga röster i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;princip innebär ett stöd för ändringsförslaget. Utredningen föreslår en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ändring som innebär att ett förslag till grundlagsändring förkastas om de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;som röstar mot förslaget är fler än de som röstar för det. En sådan änd- Prop. 2009/10:80 ring får till följd att blanka röster inte räknas något av de båda röstnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;alternativen till godo. Regeringen delar Grundlagsutredningens uppfatt- ning att den av utredningen föreslagna ordningen blir rimligare och mer rättvisande och ansluter sig till utredningens förslag i denna del. Liksom utredningen anser regeringen att det även fortsättningsvis bör krävas att antalet personer som röstar mot förslaget är fler än hälften av de som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet för att inte i onödan försvåra ändringar av grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Särskilt om fristen för att begära folkomröstning i en grundlagsfråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga ska enligt 8 kap. 15 § tredje stycket RF framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog förslaget som vilande. Ett sådant yrkande ska framställas vid ett sammanträde i kammaren (3 kap. 15 § RO). I förarbetena anges att en förutsättning för att detta minoritetsskydd ska kunna upprätthållas är att riksdagen, när den fattar ett vilande beslut i en grundlagsfråga, gör detta i så god tid under riksmötet att den angivna femtondagarsfristen kan löpa ut och beslut fattas med anledning av ett eventuellt yrkande om folkom- röstning (prop. 1978/79:195 s. 64). I första hand bör detta ske genom att kammarens arbete planeras så att ett beslut om vilande grundlagsförslag fattas i tillräckligt god tid före sommaruppehållet (bet. 2003/04:KU9 s. 41 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft3"&gt;I praktiken har utskotten och kammarkansliet ett gemensamt ansvar för arbetsplaneringen i riksdagsarbetet. Ett utskott måste därför anses ha ett visst ansvar för att ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga ska kunna framställas och prövas. Å andra sidan har utskott också ett ansvar för att dess ärenden blir tillräckligt beredda. Detta ansvar kan komma i konflikt med ansvaret för att riksdagsbeslut i ett grundlags- ärende fattas i så god tid före sommaruppehållet att ett eventuellt yrkande om folkomröstning kan framställas och prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;Talmannen är behörig att besluta att ett uppehåll i kammarens arbete ska avbrytas men någon uttrycklig skyldighet för talmannen att fatta ett sådant beslut finns normalt inte. En sådan skyldighet föreligger endast om regeringen eller 115 ledamöter begär det (2 kap. 6 § RO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Om ett beslut om vilande grundlagsförslag fattas så sent att femton- dagarsfristen inte hinner löpa ut innan sommaruppehållet bör talmannen besluta att uppehållet ska avbrytas och att ett sammanträde ska hållas i sådan tid att minoritetsskyddet kan upprätthållas. Väcks ett yrkande om folkomröstning ska talmannen även kalla till ett sammanträde för att pröva yrkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Utredningen gör bedömningen att den redovisade ordningen kan till- godoses redan inom ramen för gällande regler. Regeringen ansluter sig till denna bedömning och konstaterar att det inte finns skäl att föreslå några ändringar i regeringsformen eller riksdagsordningen för att upp- rätthålla minoritetsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p362 ft19"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p542 ft19"&gt;Förutsättningarna för kommunala folkinitiativ ändras &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p543 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En kommunal rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det. Vid beräkningen av hur många som står bakom initiativet ska endast de räk- nas med som skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått begäran. För att förhindra att folkomröstning hålls i frågor som helt saknar förankring i fullmäktige ska det finnas en möjlighet för en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av fullmäktiges ledamöter att avslå folkinitiativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna lämnar för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft3"&gt;slaget utan erinran. Förslaget tillstyrks av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skåne läns landsting &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Med- borgarrättsrörelsen&lt;/SPAN&gt;. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Östersunds kommun &lt;/SPAN&gt;ställer sig i huvudsak positiv. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Växjö kommun &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget att det ska krävas kvalificerad majoritet i fullmäktige för att avslå ett folkinitiativ. Det gör även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folk- kampanjen för sjukvården &lt;/SPAN&gt;som dock samtidigt menar att ett initiativ även fortsättningsvis bör kunna väckas av endast fem procent av de röstbe- rättigade samt att det under vissa förutsättningar borde kunna förekomma att folkomröstningar blir beslutande. Av företrädare för allmänheten framförs även synpunkten att ett folkinitiativ bör vara bindande för full- mäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft6"&gt;Av de remissinstanser som särskilt yttrat sig över förslaget motsätter sig en majoritet en ändring av nuvarande ordning. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Uppsala kommun&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;Luleå kommun&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Norrbottens läns landsting &lt;SPAN class="ft3"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft3"&gt;avstyrker förslaget. Uppsala kommun anser att ett förstärkt folkinitiativ riskerar att ge olika särintressen ett kraftfullt verktyg för att påverka politiken och att det bör vara fullmäktigeförsamlingens majoritet i den enskilda kommunen eller landstinget som avgör om och när en folkomröstning ska genomföras. Liknande synpunkter förs fram av Sveriges Kommuner och Landsting och Luleå kommun. Luleå kommun ställer sig även tveksam till möjligheten att på ett godtagbart sätt kontrollera att den namninsamling som ligger till grund för genomföran- det av en folkomröstning uppfyller bestämmelserna. Även &lt;/SPAN&gt;Samhälls- vetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;är kritisk till för- slagen. Den anser bl.a. att folkomröstningar som baseras på folkinitiativ bör förses med någon form av kvorumregel som innebär att resultatet av omröstningen i vissa fall, när valdeltagandet varit lågt, ska förklaras ogiltigt. Vidare framförs synpunkten att tio procent av de röstberättigade är en för låg andel i små kommuner medan det samtidigt kan vara en för hög andel i stora kommuner och landsting. &lt;/SPAN&gt;Växjö kommun &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att för- slaget i stället bör utformas så att andelen som krävs är beroende av det totala antalet röstberättigade i kommunen; i en större kommun skulle det krävas en mindre andel jämfört med en mindre kommun. Även &lt;/SPAN&gt;Åre kommun &lt;SPAN class="ft3"&gt;ifrågasätter på liknande grunder gränsen tio procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft3"&gt;Några remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget att initiativ- tagarna ska ange sitt personnummer. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Umeå tingsrätt &lt;/SPAN&gt;anser att det finns en uppenbar risk att det sådant krav kan leda till att enskilda avstår från att underteckna initiativet av rädsla för att personnumret inte hanteras på ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft3"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;betryggande sätt. Liknande synpunkter framförs också av Växjö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Ett folkinitiativ ska som huvudregel leda till folkomröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I kommunallagstiftningen finns sedan 1977 bestämmelser som gör det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;möjligt för kommuner och landsting att anordna folkomröstningar. Enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;5 kap. 34 § kommunallagen (1991:900, KL) får fullmäktige besluta att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige handlägger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ska inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;liknande förfarande. Ett sådant beslut fattas med enkel majoritet i full-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mäktige. Närmare föreskrifter om förfarandet finns i lagen (1994:692)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om kommunala folkomröstningar, som bl.a. innehåller bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rösträtt och omröstningsdistrikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Den 1 juli 1994 infördes en möjlighet för kommun- och landstings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medlemmar att väcka ett ärende i fullmäktige om att hålla folkomröst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ning i en viss fråga, s.k. folkinitiativ (5 kap. 23 § KL). I syfte att klargöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att folkomröstningar endast borde avse för medlemmarna viktigare frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;infördes ett krav på att minst fem procent av de röstberättigade kommun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller landstingsmedlemmarna måste stå bakom initiativet för att fullmäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tige ska vara tvungen att behandla frågan. Bestämmelserna bygger på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frivillighet i den meningen att fullmäktige kan välja att avslå eller bifalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;initiativtagarnas begäran om folkomröstning. När bestämmelserna om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;folkinitiativ infördes motiverades det med att det skulle stärka den lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;demokratin och öka enskilda kommunmedlemmars inflytande på den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommunala verksamheten samtidigt som förslaget ansågs väl avvägt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förhållande till den representativa demokratin (prop. 1993/94:188 s.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;49 f.). Avsikten var att regleringen skulle leda till att fler kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;folkomröstningar hölls.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;De utredningar som har utvärderat folkinitiativet har funnit att alltför få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;initiativ lett till folkomröstning och att syftet med bestämmelserna inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till fullo har uppnåtts. Fram till hösten 2008 hade endast tolv av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;139 folkinitiativ resulterat i en folkomröstning. Den slutsats som flera av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utredningarna har dragit är att folkinitiativet mot denna bakgrund riskerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att framstå som skendemokratiskt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Flera olika förslag till hur reglerna om folkinitiativ bör ändras har pre-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;senterats genom åren. Demokratiutvecklingskommittén föreslog t.ex. att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna skulle ändras så att det skulle krävas en kvalificerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;majoritet i fullmäktige för att avslå ett folkinitiativ (SOU 1996:162).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Därefter föreslog Kommundemokratikommittén att en kommun eller ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;landsting skulle vara skyldig att hålla folkomröstning i en viss fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmed-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lemmarna begärt det (SOU 2001:48). En majoritet av remissinstanserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avstyrkte dock förslaget eller var tveksamma till det på olika grunder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringen gjorde bedömningen att frågan borde bli föremål för ytter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ligare överväganden och anförde att den avsåg att återkomma till riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagen rörande frågan om hur folkinitiativet som ett led i samrådet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medborgarna skulle kunna stärkas (prop. 2001/02:80 s. 49 f.). Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;tillkännagav i samband med behandlingen av propositionen att den fort- satta beredningen av frågan i Regeringskansliet borde syfta till ett förslag av innebörd att en folkomröstning ska hållas om tio procent av de röst- berättigade begär det (bet. 2001/02:KU14 s. 84). I promemorian &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samråd efter folkinitiativ &lt;/SPAN&gt;(Ds 2004:4) föreslogs att fullmäktige skulle kunna besluta att samråd, bl.a. folkomröstning, ska ske om minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna väcker ett ärende om samråd i en viss fråga, under förutsättning att förslaget biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna och ärendet rör en fråga som ska handläggas av fullmäktige. Förslagen har dock inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Regeringen anser liksom Grundlagsutredningen att det är ett värdefullt inslag i den lokala demokratin att en grupp kommun- eller landstings- medlemmar får möjlighet att även mellan valen framföra sin uppfattning i för dem viktiga frågor. Folkinitiativet skapar förutsättningar att föra in medborgarna i den politiska processen och erbjuder dem en kanal för direkt påverkan, samtidigt som det sker inom ramen för det represen- tativa systemets beslutsformer. Folkinitiativet bidrar på så sätt till att förena deltagardemokratin med den representativa demokratin. De prak- tiska erfarenheterna av tillämpningen av de nuvarande bestämmelserna om folkinitiativ tyder dock på att dessa inte har stärkt den kommunala demokratin på det sätt som varit avsett. Det finns en risk att nuvarande ordning, som hittills inneburit att de medborgare som har engagerat sig och samlat in ett tillräckligt stort antal namnunderskrifter i flertalet fall fått sina initiativ till folkomröstning avslagna i fullmäktige, skapar besvikelse och missnöje bland medborgarna samt en känsla av att inte bli tagna på allvar. En sådan ordning riskerar snarare att försvaga den kommunala demokratin än att stärka den. Det finns även en risk för att ordningen framstår som skendemokratisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft6"&gt;I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att folkinitiativet bör förstärkas. I syfte att öka andelen folkinitiativ som leder till folk- omröstning bör huvudregeln vara att en folkomröstning ska hållas när en viss andel av de röstberättigade ställer sig bakom initiativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft4"&gt;Krav på starkare stöd för ett folkinitiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att kraven på initia- tivets stöd bör sättas något högre än enligt nuvarande ordning. Ett högre krav på andelen initiativtagare balanserar den inskränkning som den föreslagna huvudregeln för folkinitiativ innebär för fullmäktiges möjlig- heter att besluta om den politiska dagordningen. Ett krav på högre andel initiativtagare kan även bidra till att folkomröstningar inte hålls i mindre viktiga frågor. Av rapporten &lt;SPAN class="ft4"&gt;Referendums in Europe – an analysis of the legal rules in European states &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(CDL-AD&lt;/NOBR&gt; [2005]034), som sammanställts av Europarådets kommission för demokrati genom lag (Venedig- kommissionen), framgår att den andel av de röstberättigade som måste stå bakom ett folkinitiativ i de stater där den beslutande lokala eller regionala församlingen är bunden av ett initiativ oftast är ganska hög, t.ex. tjugo procent i Italien och Makedonien och tio procent i Malta. Flera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;stater har också olika krav beroende på kommunernas storlek; i större kommuner ställs lägre krav på andelen initiativtagare än i mindre kommuner. Några remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Växjö kommun&lt;/SPAN&gt;, anser att andelen initiativtagare även i det svenska systemet på motsvarande sätt borde differentieras i förhållande till en kommuns eller ett landstings befolk- ningsmässiga storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft3"&gt;När det gäller hur stor andel av de röstberättigade som måste stå bakom ett folkinitiativ för att fullmäktige ska behandla frågan om folk- omröstning anser regeringen att ett enhetligt krav är bäst ägnat att ge likartade förutsättningar för demokratiskt inflytande inom alla kommuner och landsting i landet. En folkomröstning kan vidare ske i en hel kommun eller ett helt landsting eller i enbart en del av en kommun eller ett landsting. Den kan också omfatta enbart ett urval av medlemmarna (prop. 1993/94:188 s. 50). Förutsättningarna för att få till stånd ett folk- initiativ i dessa skilda fall bör inte vara beroende av hur många röst- berättigade som bor inom den region som omfattas av initiativet. Trös- keln för folkinitiativ bör enligt regeringen som utredningen föreslår där- för sättas till tio procent av samtliga röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft4"&gt;Kontroll av namnunderskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft3"&gt;Enligt 5 kap. 23 § andra stycket KL ska ett folkinitiativ vara skriftligt, ange den aktuella frågan och innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namnförtydliganden och uppgift om deras adresser. Det finns för närvarande ingen särskild reglering som avser kontrollen av initiativtagarnas namnteckningar. Det är upp till respektive kommun eller landsting att bestämma hur denna kontroll ska gå till. Av förarbetena framgår att anledningen till att folkinitiativet ska innehålla initiativtagar- nas egenhändiga namnteckningar, namnförtydliganden och uppgift om deras adresser är att kommunen eller landstinget ska ha möjlighet att i tveksamma fall kontrollera att en viss person, vars namn finns på initia- tivet, verkligen har skrivit under det. I normalfallet torde kommunerna och landstingen dock kunna utgå från att så är fallet (SOU 1993:90 s. 353 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft3"&gt;Ett förstärkt folkinitiativ, där huvudregeln är att en folkomröstning ska hållas när tio procent av de röstberättigade stödjer initiativet, innebär att det kan finnas anledning att i vidare utsträckning än för närvarande kon- trollera att de som undertecknat ett folkinitiativ är behöriga att ta ett sådant initiativ. Enligt regeringens mening förutsätter ett förstärkt folk- initiativ att kommunerna och landstingen ges goda möjligheter till kon- troll av initiativtagarnas namnunderskrifter. Kontroller av namninsam- lingar torde i normalfallet kunna ske genom att ett större antal stickprov görs. Ett sätt att underlätta kontrollen är vidare, som utredningen föreslår, att införa krav på att initiativtagarna ska ange sitt personnummer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft6"&gt;Om det ska uppställas krav på personnummer har tidigare diskuterats av Kommundemokratikommittén, som ansåg att ett sådant krav inte borde införas eftersom det enligt kommittén sannolikt skulle försvåra möjligheterna att väcka ett folkinitiativ (SOU 2001:48 s. 419 f.). &lt;SPAN class="ft22"&gt;Umeå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;tingsrätt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Växjö kommun &lt;/SPAN&gt;framför invändningar mot Grundlagsutred- ningens förslag på motsvarande grund. Regeringen har förståelse för dessa invändningar och konstaterar att det inte går att bortse från risken att ett krav på att uppge personnummer kan avhålla vissa personer från att underteckna ett folkinitiativ, t.ex. av rädsla för att personnumret ska missbrukas i något sammanhang. Trots dessa farhågor är det regeringens uppfattning att kommunerna och landstingen bör ges de förbättrade kon- trollmöjligheter som förslaget innebär. I likhet med utredningen anser regeringen således att det bör införas ett krav på att de som undertecknar en namninsamling lämnar uppgift även om personnummer. Om det i en framtid skulle visa sig att detta krav leder till att enskilda i mer än endast ringa omfattning avhåller sig från att delta i folkinitiativ bör frågan över- vägas på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft6"&gt;Genom detta förslag bör, trots de farhågor som &lt;SPAN class="ft22"&gt;Luleå kommun &lt;/SPAN&gt;ger ut- tryck för, kontroller av om villkoren för ett folkinitiativ är uppfyllda kunna genomföras på ett godtagbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Utredningen föreslår att det ska införas en tidsgräns för insamlandet av namnunderskrifter. Genom en tidsgräns blir det möjligt att säkerställa aktualiteten av de insamlade namnunderskrifterna. En tidsgräns kan också förväntas bidra till att endast aktuella frågor, i vilka det finns en stark folkopinion, kommer att bli föremål för folkinitiativ. Regeringen delar utredningens bedömning att en tidsgräns bör införas och att den bör sättas till sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Kvalificerad majoritet i fullmäktige för avslag på ett folkinitiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;Som framgår ovan anser regeringen att folkinitiativet bör förstärkas i syfte att öka andelen folkinitiativ som leder till folkomröstning. Folkom- röstningar bör dock inte hållas i frågor som helt saknar förankring hos fullmäktiges ledamöter. Det är därför rimligt att det som Grundlagsut- redningen föreslår införs en möjlighet för en kvalificerad majoritet av fullmäktige att besluta att ett folkinitiativ inte ska leda till folkomröst- ning. En sådan spärr kan antas leda till att folkomröstningar inte hålls i frågor som visserligen formellt faller in under vad fullmäktige kan besluta om men som till sin karaktär är sådana att det vore olämpligt att folkomrösta om dem. Exempel på sådana frågor är anställningsärenden och andra ärenden där det finns risk att enskilda personer upplever en folkomröstning som kränkande. Den kvalificerade majoritet som ska krävas för att avslå ett folkinitiativ bör som utredningen föreslår bestämmas till två tredjedelar av de närvarande ledamöterna, dvs. det krävs stöd av endast en tredjedel av ledamöterna för att en folkomröst- ning ska hållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;Det bör uppmärksammas att förslaget med krav på kvalificerad majo- ritet i fullmäktige för avslag på ett folkinitiativ inte innebär att det införs någon generell möjlighet för fullmäktige att fatta beslut om folkomröst- ningar utan stöd av fullmäktiges majoritet. Det är endast om förslaget om folkomröstning har väckts genom ett folkinitiativ som denna regel ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;P class="p555 ft6"&gt;Ett antal remissinstanser anser att ett förstärkt folkinitiativ enligt den Prop. 2009/10:80 modell som utredningen föreslår riskerar att ge olika särintressen ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;alltför kraftfullt verktyg för att påverka politiken. Enligt dessa remiss- instanser bör det, liksom för närvarande, vara fullmäktiges majoritet i den enskilda kommunen eller landstinget som avgör om och när en folk- omröstning ska genomföras. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;/SPAN&gt;menar t.ex. att det kan befaras att initiativ till folkomröstningar kommer att tas om förslag med ett främlingsfientligt innehåll eller med udden riktad mot insatser för utsatta grupper. Enligt regeringens uppfattning bör dock risken för att en ändring av omröstningsreglerna i fullmäktige ska leda till att olika särintressen får omotiverat stora möjligheter att påverka politiken inte överdrivas. Som utgångspunkt får det antas att initiativ som saknar demokratisk förankring inte kommer att ha stöd hos en tillräckligt stor andel av ledamöterna i fullmäktige för att leda till folkomröstning. Ett folkinitiativ medför inte heller någon skyldighet för fullmäktige att avvakta med att fatta beslut i det ärende som initiativet rör. Om en fråga om folkinitiativ skulle väckas i ett ärende enbart i syfte att förhala beslutsprocessen är det således en uppgift för fullmäktige att med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet avgöra om ett beslut bör fattas utan hänsyn till att ett folkinitiativ har väckts. Vidare kan konstateras att de folkomröstningar som anordnas endast är rådgivande. Skulle det före- komma att en folkomröstning anordnas i en fråga av så komplex natur att konsekvenserna av beslutet är svåra att överblicka är det viktigt att fram- hålla att resultatet av folkomröstningen, liksom vid tillämpningen av andra förfaranden för samråd, endast utgör en del av det underlag som fullmäktige har att ta ställning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft4"&gt;Fullmäktiges prövning och genomförandet av folkomröstning, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft3"&gt;Som framgår ovan är det fullmäktige som beslutar om en folkomröstning ska hållas som ett led i beredningen av ett ärende. Detta gäller oberoende av om frågan om folkomröstning har väckts genom ett folkinitiativ eller på något annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Vid prövningen av frågan om en folkomröstning ska hållas har full- mäktige initialt att ta ställning till om det ärende som initiativet rör faller inom ramen för den kommunala kompetensen och om det avser en sådan fråga som fullmäktige kan besluta om. Vid prövningen av ett folkinitiativ ska fullmäktige också ta ställning till om en tillräckligt stor andel av de röstberättigade står bakom initiativet. Om det brister i dessa formella förutsättningar ska fullmäktige avslå folkinitiativet. Ett sådant beslut fattas med enkel majoritet och kan överklagas till allmän förvaltnings- domstol, som då prövar beslutet genom laglighetsprövning. Det finns emellertid inte något hinder mot att fullmäktige, efter att ha avslagit ett folkinitiativ på den grunden att andelen röstberättigade som står bakom initiativet inte uppgår till tio procent, ändå på eget initiativ genom ett vanligt majoritetsbeslut tar ställning för att hålla en folkomröstning i den fråga som initiativet rör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft6"&gt;En folkomröstning som hålls med anledning av ett folkinitiativ ska genomföras som ett led i beredningen av ett ärende och på det sätt som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;regleras i kommunallagen. Närmare föreskrifter om sådana omröstningar finns i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Det innebär att det är fullmäktige som ska besluta bl.a. om den fråga och de svars- alternativ som ska ställas till de röstberättigade samt när omröstningen ska hållas. Det är en uppgift för fullmäktige att utforma svarsalternativ och röstsedlar på ett lämpligt sätt och då se till att den fråga som väckts genom folkinitiativet besvaras genom omröstningen. Fullmäktiges beslut om utformningen av frågan och svarsalternativen fattas med enkel majo- ritet enligt huvudregeln i 5 kap. 43 § KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Det bör i detta sammanhang betonas att en kommunal folkomröstning endast är rådgivande. Efter omröstningen är det alltid fullmäktige som genom ett vanligt majoritetsbeslut bestämmer om åtgärder och priorite- ringar. Det är därför viktigt att frågeställningen och svarsalternativen formuleras på ett sådant sätt att resultatet kan fylla en reellt rådgivande funktion i fullmäktiges fortsatta handläggning av ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;För det fall det kommer in två eller flera folkinitiativ som rör samma ärende men där den aktuella frågan formulerats något olika är det full- mäktige som beslutar om folkinitiativen ska läggas samman vid beräk- ningen av hur stor andel som står bakom ett initiativ. Om initiativen i huvudsak tar sikte på samma fråga bör en sammanläggning av namn- underskrifterna normalt ske. Det är sedan fullmäktige som ansvarar för att formulera den fråga som ska ställas i folkomröstningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Ett folkinitiativ bör leda till att en folkomröstning hålls inom skälig tid. Det finns visserligen både praktiska och ekonomiska fördelar med att hålla en folkomröstning i samband med allmänna val och det kan även antas att valdeltagandet gynnas av en sådan planering. Att en folkom- röstning bör hållas inom skälig tid kan dock i vissa fall innebära att det inte är möjligt att avvakta till nästa allmänna val. Det får bli en sak för fullmäktige att med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet finna en lämplig tidpunkt för omröstningen. Något behov av att närmare reglera denna fråga synes i vart fall för närvarande inte finnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att folkomröstningar som baseras på folkinitiativ bör förses med någon form av kvorumregel som innebär att resultatet av omröstningen i vissa fall, när valdeltagandet varit lågt, ska förklaras ogiltigt. Regeringen kan i detta sammanhang konstatera att det av den ovan berörda rapporten av Venedigkommission framgår att några av Europarådets medlemsstater har infört sådana kvorumregler, men att de är relativt ovanliga i lokala och regionala folkomröstningar. Enligt regeringens mening finns det för närvarande inte tillräckliga skäl att föreslå en sådan reglering för de kommunala folkinitiativen. Om deltagandet i en folkomröstning i ett enskilt fall har varit så lågt att folkomröstningsresultatets representativi- tet på goda grunder kan ifrågasättas, bör detta i stället vara en av flera omständigheter som fullmäktige tar i beaktande i samband med sitt slut- liga ställningstagande i det ärende som rör den fråga som folkinitiativet avser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p353 ft1"&gt;7 Förhållandet mellan regeringen och riksdagen &lt;SPAN class="ft60"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Prövning av regeringsfrågan efter val&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En omröstning som avser frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen ska hållas efter varje val. Om mer än hälften av ledamöterna röstar nej på denna fråga, ska statsministern ent- ledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft24"&gt;eller lämnar förslaget utan erinran. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Folkkampanjen för sjukvården &lt;/SPAN&gt;anser att inte bara statsministern utan regeringen i sin helhet borde godkännas av riksdagen innan den tillträder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;Regeringsformen innehåller inget krav på att en regering alltid måste avgå efter ett val. Regeringsbildningsprocessen inleds därför endast om statsministern begär sitt entledigande eller om riksdagen avger en miss- troendeförklaring. Om statsministern tolkar valresultatet för det parti eller de partier som sitter i regeringen så att regeringen kan sitta kvar, blir frågan om regeringens stöd i riksdagen därför föremål för riksdagens prövning endast om minst en tiondel av ledamöterna, dvs. minst 35 ledamöter, framställer ett yrkande om misstroendeförklaring. En regering som väljer att inte avgå som ett resultat av ett svagt valresultat kan alltså sitta kvar vid regeringsmakten och avvakta utgången av en eventuell misstroendeförklaring i riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Det har hävdats att en avgångsskyldighet skulle ge bättre förutsätt- ningar för sonderingar kring vilka regeringsbildningar som kan väntas få tillräckligt stöd i riksdagen. Redan efter riksdagsvalet 1979 aktualisera- des i flera motioner frågan om obligatorisk omprövning av regerings- frågan efter varje riksdagsval. Frågan har därefter åter väckts vid flera tillfällen genom åren. Särskilt efter riksdagsvalen 1998 och 2002 uppstod debatt om regeringens skyldighet att avgå efter ett val. Ett förslag som fördes fram i ett par motioner var att regeringen alltid, oavsett valresul- tatet, borde avgå efter ett val för att skapa goda förutsättningar för de talmansledda sonderingarna i regeringsbildningsfrågan. Konstitutionsut- skottet ansåg emellertid att en sådan ordning skulle medföra att princi- perna för den negativa parlamentarismen i viss mån övergavs. Innebör- den av dessa principer är att en regering ska kunna tillträda och fungera så länge den inte har en riksdagsmajoritet emot sig. Dessa principer kommer till uttryck både i bestämmelsen om regeringsbildning (6 kap. 2 § RF) och bestämmelsen om misstroendeförklaring (12 kap. 4 § RF). Utskottet menade att en ansvarsfull utövning av regeringsmakten förut- sätter att regeringen i en situation där dess parlamentariska underlag försvagats noga överväger sin ställning. Motionerna avstyrktes (bet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft3"&gt;1999/2000:KU2 s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft4"&gt;Regeringens parlamentariska förankring bör stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft3"&gt;I en situation när regeringsfrågan på grund av det parlamentariska läget efter ett val inte framstår som självklar kan det inte uteslutas att den nu- varande ordningen ger den sittande statsministern en viss fördel, inte bara i de faktiska regeringsförhandlingarna utan redan på grund av den omständigheten att en misstroendeomröstning av olika skäl kan utebli eller fördröjas. Uppfattningen att det finns en omotiverad obalans i styrkeförhållandena efter ett val, vilken har sin grund i det förhållandet att statsministern vinner fördelar av att kunna sitta kvar på sin post i avvaktan på en eventuell misstroendeförklaring, har under alla förhållan- den kommit till uttryck i den debatt som följt valen 1998 och 2002. Det är angeläget att det parlamentariska systemet utformas så att risken för sådan obalans i möjligaste mån motverkas. Regleringen får dock inte innebära att regeringsbildningen onödigtvis försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft3"&gt;Liksom Grundlagsutredningen anser regeringen att det inte är moti- verat att gå så långt som att införa en avgångsskyldighet för regeringen efter varje val. I en situation när det parlamentariska läget efter ett val innebär att den sittande regeringen har ett klart stöd i riksdagen skulle en sådan ordning te sig omständlig. Utredningen föreslår i stället att en omröstning om statsministerns stöd i riksdagen alltid ska hållas efter varje val, om regeringen inte själv väljer att avgå efter valet. Förslaget innebär att en sådan omröstning som enligt gällande ordning ska hållas i fråga om talmannens statsministerförslag vid regeringsbildningen ska hållas efter ett val i de fall regeringen inte avgår på grund av valresul- tatet. Omröstningen är dock inte beroende av ett statsministerförslag från talmannen. Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs univer- sitet &lt;/SPAN&gt;anför skulle förslaget i praktiken kunna karaktäriseras som ett slags obligatoriskt misstroendevotum efter val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Regeringen anser att en ordning med obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen kan bidra till att klargöra om regeringen har tillräckligt stöd även i den nya riksdagen, dvs. att den enligt den negativa parlamentarismens principer tolereras av riksdagsmajoriteten. En sådan ordning kan ses som en yttersta kontroll av att det parlamenta- riska systemet fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkkampanjen för sjukvården &lt;/SPAN&gt;anser att riksdagen bör godkänna inte bara statsministern utan hela regeringen innan den tillträder. Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sam- hällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;/SPAN&gt;pekar på kan en sådan ordning leda till ökad demokratisk legitimitet och att koppling mellan väljare och valda stärks. En sådan ordning skulle också kunna stärka det folkliga mandatet hos regeringen, särskilt i fall då regeringens medlemmar i stor utsträckning rekryterats utanför riksdagen. Det är emellertid av stor vikt att risken för utdragna regeringsbildningar i möjli- gaste mån motverkas. Eftersom statsministern i regeringsformen tiller- känns en särskilt stark ställning, är det också naturligt att grundlags- bestämmelserna om hur parlamentarismen ska komma till uttryck vid regeringsbildningar tar sikte just på statsministers stöd i riksdagen. Skulle det inträffa att riksdagen av något skäl har anledning att ifråga- sätta statsministerns val av statsråd finns det alltjämt en möjlighet för riksdagen att väcka ett yrkande om misstroendeförklaring mot de ministrar som de folkvalda ledamöterna av någon anledning ifrågasätter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p564 ft6"&gt;Sammantaget anser regeringen att utredningens förslag om obligatorisk omröstning bör genomföras. Det finns däremot inte skäl att gå längre än vad utredningen föreslår och kräva obligatorisk omröstning avseende samtliga statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Utredningen föreslår att omröstningen ska hållas inom två veckor från det första sammanträdet i riksdagen efter ett val. Regeringen konstaterar att den föreslagna fristen skapar tillräckligt utrymme för diskussioner mellan partierna efter ett val. Samtidigt innebär begränsningen av fristen till två veckor att det inte dröjer allt för länge innan frågan om vem som efter ett val ska bilda regering är avgjord. Regeringen bedömer att den föreslagna fristen innebär att de motstående intressen som gör sig gällande i denna situation balanseras på ett rimligt sätt. Det förtjänar dock att framhållas att utgångspunkten bör vara att omröstningen ska hållas så snart som möjligt sedan den nya riksdagen har samlats. Det bör vara talmannen som bestämmer när under den angivna tidsperioden som omröstningen ska hållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Omröstning efter val ska inte ske om statsministern har entledigats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Den reglering som föreslås innebär att riksdagen efter ett val, då reger- ingen inte på eget initiativ har valt att avgå, ska ta ställning till frågan om statsministern har det stöd som förutsätts i nuvarande 6 kap. 2 § andra stycket RF. En sådan fråga kan en riksdagsledamot besvara genom att rösta ja eller nej eller genom att avstå från att rösta. Om minst 175 riksdagsledamöter röstar nej på den ställda frågan, får det samma effekt som om motsvarande majoritet – vid en omröstning om misstro- endeförklaring – röstar för ett yrkande om en sådan förklaring, dvs. statsministern ska entledigas. I annat fall kan statsministern sitta kvar. Om statsministern som ett resultat av omröstningen har entledigats, ska en ny statsminister utses enligt bestämmelserna i 6 kap. RF. Då tar alltså regeringsbildningsprocessen vid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft3"&gt;I en situation när det parlamentariska läget efter ett val innebär att den sittande regeringen har ett fortsatt eller stärkt stöd i riksdagen kan en omröstning av statministerns stöd i riksdagen i vissa fall möjligen fram- stå som obehövlig. Som utredningen framhåller har en ordning med obli- gatorisk omröstning emellertid bl.a. den fördelen att det genom omröst- ningen formellt bekräftas att regeringen även i den nyvalda riksdagen har tillräckligt parlamentariskt stöd för att sitta kvar. En sådan ordning signalerar även att det är väljarna som bestämmer vem som ska styra landet. Ur demokratisk synvinkel är detta av betydelse inte minst på grund av att de politiska styrkeförhållandena mellan partierna, även inom en koalitionsregering, med största sannolikhet har förändrats efter valet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft3"&gt;En tillämpning av den föreslagna omröstningsregeln aktualiseras inte om valresultatet innebär att regeringen har lidit ett sådant nederlag i valet att statsministern till följd av det begärt sitt entledigande. Under sådana förhållanden ska regeringsbildningsprocessen enligt bestämmelserna i 6 kap. RF inledas på vanligt sätt. En omröstning enligt de föreslagna reglerna ska inte heller ske om riksdagen innan dess har avgett en miss- troendeförklaring mot statsministern. Den föreslagna ordningen begrän- sar alltså inte möjligheten att framställa ett yrkande om misstroendeför-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;P class="p320 ft6"&gt;klaring och påverkar inte heller i övrigt tillämpningen av bestämmelserna Prop. 2009/10:80 om misstroendeförklaring. Som framgår av 5 kap. 2 § RO ska ett ärende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft3"&gt;om misstroendeförklaring ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes och avgöras senast vid nästa sammanträde. Det är således inte uteslutet att det inom den två- veckorsperiod då den nyvalda riksdagen ska hålla omröstningen kan komma att genomföras en misstroendeomröstning. Det måste dock bedömas som mindre sannolikt att den situationen uppkommer i prakti- ken. Liksom utredningen anser regeringen under alla förhållanden att det inte är motiverat att meddela några särskilda föreskrifter för sådana situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;Regeringens sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft3"&gt;En följd av den praxis som utbildats, som innebär att talmannen i sam- band med att han eller hon presenterar sitt statsministerförslag också tillkännager den partimässiga sammansättningen av den regering som den föreslagna statsministern avser att bilda, är att det skapas en politisk bundenhet vid denna partisammansättning. I enlighet med denna praxis ska en ny regeringsbildningsprocess genomföras om en viktigare föränd- ring inträffar i fråga om regeringens sammansättning eller underlag, exempelvis om ett parti lämnar en koalitionsregering. Statsministern har dock rätt att genomföra en regeringsombildning – alltså entlediga och utse nya statsråd – utan att underställa denna riksdagens prövning om ombildningen inte förändrar regeringens partimässiga sammansättning (SOU 1987:6 s. 241 f.). Någon förändring av denna praxis är inte avsedd. Om de parlamentariska förutsättningar som förelåg vid den senaste om- röstningen i riksdagen emellertid har förändrats är det rimligt att riks- dagen på nytt ges tillfälle att pröva frågan om regeringsbildare. En annan ordning skulle innebära en maktförskjutning från riksdagen till stats- ministern.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En konsekvens av det sagda blir att den föreslagna omröstningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsministerns stöd ska avse den sittande statsministerns parlamentariska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bas, under förutsättning att han eller hon avser att fortsätta leda en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regering som består av samma parti eller partier som före valet. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsministern har för avsikt att efter valet leda en regering med en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;partimässig sammansättning bör han eller hon liksom enligt gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;praxis avgå. Därefter kan en ny regeringsbildningsprocess inledas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vanligt sätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regleringens effekter i några särskilda hänseenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Enligt gällande ordning blir en regering en s.k. expeditionsministär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(övergångsregering) endast om samtliga statsråd har entledigats. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regering som väljer att inte avgå efter ett val är således en vanlig regering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och inte en expeditionsministär under tiden från valet till dess att den nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen samlas. En ordning med omröstning efter varje val innebär inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;någon skillnad i detta hänseende. Regeringen fortsätter på samma sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som enligt nuvarande ordning att vara en vanlig regering till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen entledigar statsministern sedan han eller hon begärt att bli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;entledigad eller en majoritet av riksdagens ledamöter förklarat sig inte Prop. 2009/10:80 stödja statsministern, antingen vid den nu föreslagna omröstningen eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;efter ett yrkande om misstroendeförklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Omröstningen om statsministerns stöd ska genomföras både efter ordi- narie val och efter extra val. Till skillnad från vad som gäller vid miss- troendeförklaring enligt vanliga regler kan statsministern efter omröst- ning enligt den nu föreslagna ordningen inte undvika ett entledigande genom att utlysa nyval om en majoritet av riksdagens ledamöter vid omröstningen förklarat sig inte stödja honom eller henne. Efter val till riksdagen får regeringen nämligen inte förordna om extra val förrän tre månader har förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde (3 kap. 4 § andra stycket RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft6"&gt;Som konsekvens av förslaget behöver en följdändring göras i tilläggs- bestämmelse 2.7.1 i riksdagsordningen, som innehåller vissa föreskrifter om hur ärenden ska föras upp på föredragningslistan i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Riksdagens kontrollmakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft3"&gt;Av 1 kap. 4 § andra stycket RF framgår att en av riksdagens uppgifter är att granska rikets styrelse och förvaltning. I förarbetena till regerings- formen uttalas bl.a. att det i ett statsskick som står på parlamentarismens grund är naturligt att riksdagen som en huvuduppgift har att bedriva en kontrollerande verksamhet genom att granska regeringens allmänna politik och att det även bör ligga på riksdagen att övervaka regeringens funktion som högsta förvaltningsmyndighet (prop. 1973:90 s. 414). I förarbetena uttalas vidare att det även ligger i riksdagens intresse att bevaka att myndigheter och offentliga funktionärer lojalt och effektivt förverkligar de direktiv för samhällsverksamheten som har getts i lagar och andra beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Att regeringen utövar sin makt under ansvar inför riksdagen framgår av reglerna om kontrollmakten i 12 kap. RF. Bestämmelserna omfattar en rad olika kontrollmedel, dels parlamentariska kontrollmedel, dels politiskt oberoende kontrollmedel. Till den förra kategorin hör konstitutionsutskottets granskning, möjligheterna att besluta om misstroendeförklaring samt rätten att ställa interpellationer och frågor. Till den senare hör den kontroll som utövas av Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen. I 12 kap. finns också vissa bestämmelser om åtal för brott i tjänsten av statsråd. Förutom de kontrollmöjligheter som anges i 12 kap. RF utövar riksdagen en kontrollfunktion i vidare mening när riksdagen fullgör sina uppgifter som högsta beslutsorgan och när den granskar regeringen som förslagsställare till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft6"&gt;Regeringsformens system med de olika kontrollmedlen har i allt väsentligt fungerat väl. Det saknas därför anledning att göra några mer genomgripande förändringar av den grundläggande strukturen i bestämmelserna om kontrollmakten. Det finns dock skäl att överväga vissa mindre förändringar i syfte att ytterligare stärka riksdagens förutsättningar för granskningen av rikets styrelse och förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p360 ft28"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p496 ft28"&gt;Konstitutionsutskottets rätt till handlingar utvidgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p571 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Konstitutionsutskottet ges en uttrycklig rätt att, utöver protokollen i regeringsärenden och de övriga handlingar som hör till dessa ärenden, få ut de av regeringens handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;eller lämnar förslaget utan erinran. Några remissinstanser vill dock gå längre än utredningen och föreslår att informationsskyldigheten vidgas ytterligare. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) &lt;/SPAN&gt;anser att utvidgningen av konstitutionsutskottets rätt till information från regeringen i granskningsärenden innebär en förbättring i jämförelse med den gällande regleringen, men att inte bara uppgiftslämnande i handlingar bör utvidgas utan att informationsskyldigheten bör utsträckas till inhämtande av andra uppgifter än sådana som finns dokumenterade i handlingar. Liknande synpunkter framförs av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;/SPAN&gt;, som i övrigt tillstyrker utredningens förslag i denna del. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;ser positivt på förslaget men påpekar samtidigt att den föreslagna formuleringen kan ge upphov till problem om handlingar som inte utgör allmänna handlingar hos regeringen blir allmänna handlingar genom att de expedieras till utskottet. Kammarrätten föreslår därför att bestämmelsen formuleras på ett sätt som motsvarar den bestämmelse som reglerar JO:s rätt att få tillgång till protokoll och handlingar. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fackförbundet ST &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget är bra men framhåller att det är av stor vikt att utskottets rätt att få tillgång till handlingar inte missbrukas på ett sätt som leder till att granskningarna av olika ärenden blir överdrivet långdragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft4"&gt;Konstitutionsutskottets tillgång till handlingar, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td198"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Konstitutionsutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p282 ft3"&gt;granskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td166"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;omfatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;statsrådens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (12 kap. 1 § RF).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Statsrådens tjänsteutövning omfattar inte enbart statsrådens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som medlemmar av regeringen utan även den verksamhet som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samband med de beslut som statsråden fattar efter bemyndigande från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen. Utskottet kan således granska t.ex. departementschefernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;befattning med personal- och organisationsfrågor i det egna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;departementet och i de kommittéer som hör till departementet. Även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frågor om ministerstyre av förvaltningen har förekommit kan granskas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utskottet. Eftersom granskningen dessutom omfattar regeringsärendenas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handläggning faller också själva verksamheten inom Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inom granskningsområdet. Detta innebär att även åtgärder som utförts av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td199"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstemännen omfattas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Konstitutionsutskottets granskning ska enligt de uttalanden som gjorts i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förarbetena vara inriktad på rättskontroll och administrativ praxis (KU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td199"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1968:20 s. 40 f. och prop. 1973:90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td200"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;s. 415 f.). Det innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;granskningen i första hand ska syfta till att kontrollera om statsråden i sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td198"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänsteutövning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p281 ft3"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td201"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sin handläggning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsärendena har följt gällande regler och den praxis som utbildats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för verksamheten. Utskottets granskning är således inte som enligt 1809&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;års regeringsform inriktad på statsrådens personliga ansvar (SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1963:17 s. 454 f.).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet har enligt 12 kap. 1 § RF för sin granskning rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att få ut protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som hör till regeringsärendena. Någon särskild rätt för utskottet att få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillgång till andra handlingar från Regeringskansliet föreligger inte. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utskottets tillgång till sådana handlingar blir i stället allmänna regler om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en myndighets tillgång till en annan myndighets handlingar vägledande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Med regeringsärende avses ett ärende som avgörs av regeringen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringssammanträde. Till regeringsärenden räknas även vissa ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som avgörs av departementschefen i Försvarsdepartementet och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut (7 kap. 3 § RF). Hit hör däremot inte ärenden i vilka ett statsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller en tjänsteman beslutar på grundval av en bestämmelse i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;författning eller efter bemyndigande av regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Den grundlagsreglerade rätten för konstitutionsutskottet att få tillgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till handlingar omfattar inte protokollen i regeringskansliärendena, dvs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärenden som avgörs av chefen för Regeringskansliet (statsministern), av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en departementschef eller ett annat statsråd eller av en tjänsteman inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;departementet och som huvudsakligen rör organisations- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;personalfrågor inom departementet och till departementet hörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommittéer. Det är i viss mån oklart i vilken utsträckning sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;protokoll kan undanhållas utskottet, eftersom dess granskning omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsrådens tjänsteutövning i allmänhet. Under alla förhållande är det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sannolikt bara i undantagsfall det kan finnas godtagbara skäl att vägra att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställa protokoll och andra handlingar till konstitutionsutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förfogande (Petrén och Ragnemalm, Sveriges grundlagar, 1980, s. 315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och Holmberg m.fl., Grundlagarna, 2006, s. 528 samt SOU 2007:44 s.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;145).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Enligt 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förfogar över, om uppgiften inte är sekretessbelagd eller det skulle hindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;arbetets behöriga gång. Bestämmelsen kan ses som en precisering av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;allmänna samverkansskyldigheten mellan myndigheter som gäller enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6 § förvaltningslagen (1986:223). Av 10 kap. 15 § offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sekretesslagen följer vidare att sekretess inte hindrar att en uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lämnas till riksdagen eller regeringen. Bestämmelserna innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen i och för sig torde ha en långtgående skyldighet att, på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begäran av konstitutionsutskottet, tillhandagå utskottet med uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som förekommer i andra handlingar än sådana som hör till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsärenden. Utskottet kan dock inte grunda någon uttrycklig rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;få tillgång till sådana handlingar på bestämmelserna om kontrollmakten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;12 kap. 1 § RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;När det gäller konstitutionsutskottets utredning av ett ärende har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skriftliga redovisningar och muntliga utfrågningar blivit ett vanligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inslag. Någon specialreglering av detta förfarande finns inte utan de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;allmänna reglerna för utskotten i riksdagsordningen gäller. Det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;därmed i princip en skyldighet för statliga myndigheter i allmänhet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lämna upplysningar och avge yttranden till utskottet. För regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft24"&gt;gäller dock denna skyldighet formellt endast frågor som rör &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; inom utskottets ämnesområde (4 kap. 11 § RO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft4"&gt;Konstitutionsutskottets rätt till information utvidgas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft3"&gt;Även om konstitutionsutskottets grundlagsstadgade rätt att få tillgång till handlingar från regeringen begränsar sig till handlingar i regeringsärenden har utskottet hittills fått del av även andra handlingar från Regeringskansliet, om utskottet begärt det. Så skedde t.ex. i samband med konstitutionsutskottets granskning av regeringens hantering av flodvågskatastrofen i länderna kring Indiska oceanen 2004, det s.k. tsunamiärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;För de båda andra konstitutionella kontrollorganen – JO och Riksrevisionen – är bestämmelserna om tillgång till handlingar utformade på ett annat sätt än de som gäller för konstitutionsutskottet. För JO:s del gäller enligt 12 kap. 6 § RF att JO har tillgång till myndigheternas protokoll och handlingar och att domstolar och förvaltningsmyndigheter ska lämna de upplysningar och yttranden som JO begärt. I fråga om Riksrevisionen gäller enligt 6 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. att statliga myndigheter på begäran ska lämna Riksrevisionen den hjälp och de uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen behöver för granskningen. Andra som granskas enligt samma lag har en motsvarande skyldighet. Innebörden av dessa bestämmelser har ansetts vara att myndigheters skyldighet att lämna ut handlingar till JO och Riksrevisionen vid dessa organs granskning omfattar alla myndighetens handlingar oberoende av om de är allmänna eller inte (jfr f.d. chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundhs rättsutlåtande intaget i konstitutionsutskottet granskningsbetänkande 2004/05:KU20 Del 2 s. 367 f.) Konstitutionsutskottet ansåg att utlåtandet tjänade som en värdefull vägledning för de bedömningar i fråga om Riksrevisionens rätt att få tillgång till handlingar som framdeles kunde behövas (a. bet. s. 248).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft3"&gt;Enligt regeringen är det en rimlig ordning att konstitutionsutskottets särskilda grundlagsreglerade rätt att få ut handlingar bör omfatta hela det område som är föremål för utskottets granskning enligt bestämmelsen i 12 kap. 1 § RF. Mot den bakgrunden framstår det som otillfredsställande att utskottets grundlagsskyddade rätt att få ut andra handlingar än sådana som hör till ett regeringsärende enligt gällande regler inte sträcker sig längre än vad som följer av reglerna om allmänna handlingars offentlighet. Regeringen delar därför Grundlagsutredningens uppfattning att det bör göras ett tillägg i bestämmelsen om konstitutionsutskottets tillgång till handlingar som innebär att utskottet ges en i grundlag säkerställd rätt att – utöver de handlingar som utskottet enligt bestämmelsen tidigare haft rätt till – från regeringen få ut de övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta innebär bl.a. att utskottet ges en uttrycklig rätt att få ut handlingar i regeringskansliärenden. Någon risk för att den utökade rätten till handlingar kan leda till att granskningen blir överdrivet långdragen, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fackförbundet ST &lt;/SPAN&gt;uttrycker vissa farhågor för, ser regeringen inte med detta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td135"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Kammarrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td184"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;i Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p282 ft3"&gt;framhåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;att regleringen kan leda till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;problem om handlingar som inte är allmänna hos regeringen blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;allmänna i och med att de lämnas ut till utskottet. Enligt kammarrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skulle en reglering som motsvarar den som gäller för JO, dvs. med en rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att få tillgång till myndigheternas handlingar, ge utskottet möjlighet att i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vissa lägen välja att ta del av handlingar på plats. Kammarrätten anser att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;detta borde vara fullt tillräckligt för utskottets insynsmöjligheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringen konstaterar dock att den granskning som utövas av JO i flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avseenden skiljer sig åt från den granskning som konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utövar av statsrådens tjänsteutövning. Den gällande ordningen för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;parlamentariska granskningen, som innebär att regeringen lämnar över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skriftliga redogörelser och efterfrågade handlingar samt lämnar muntliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upplysningar inför utskottet i riksdagen, har en sådan förankring i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konstitutionella kontrollsystemet att det saknas tillräckliga skäl att göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avsteg från denna av hänsyn till den omständighet som kammarrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;pekar på.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Ett par remissinstanser framför att de anser att informationsskyldig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;heten bör utsträckas till att omfatta även andra uppgifter än sådana som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;finns dokumenterade i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;handlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;Både&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;JO &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;pekar på regleringen i 12 kap. 6 § RF som förebild.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Enligt dessa regler ska domstolar och förvaltningsmyndigheter samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstemän hos staten eller hos kommuner lämna de upplysningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;yttranden som JO begär. Av bestämmelsen har ansetts följa en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sanningsplikt som inte är direkt straffsanktionerad men som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föranleda disciplinärt ingripande i form av varning eller löneavdrag (JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;2007/08 s. 244).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Det kan konstateras att gällande ordning innebär att den som utfrågas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av konstitutionsutskottet kan lämna felaktiga uppgifter till utskottet utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att det har några sanktionsmöjligheter att tillgripa. Det saklighetskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som följer av objektivitetsprincipen enligt 1 kap. 9 § RF innebär dock att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppgifter som lämnas till konstitutionsutskottet ska vara korrekta. Enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;objektivitetsprincipen ska domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beakta allas likhet inför lagen och iakttaga saklighet och opartiskhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Det yttersta ansvaret för den information som lämnas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konstitutionsutskottet måste enligt regeringens uppfattning principiellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ligga på den som bestämmer hur utskottets frågor ska besvaras (jfr JO:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut den 27 mars 2009, dnr &lt;NOBR&gt;342-2008&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;3415-2008).&lt;/NOBR&gt; Granskningen är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inriktad på statsrådens tjänsteutövning. Statsråden ansvarar ytterst även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för handläggningen av regeringsärendena. Det är därför naturligt att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;politiska ledningen inom departementen har ett avgörande inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td203"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;över hur utskottets frågor ska besvaras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Utskottets utfrågningar avser enligt gällande ordning endast att utgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett led i utskottets inhämtande av sakupplysningar i granskningsärendena.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det risk för att utfrågningarna ändrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;karaktär om informationsskyldigheten gentemot konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utformas på motsvarande sätt som i förhållande till JO. För att en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;disciplinärt sanktionerad sanningsplikt ska vara verkningsfull skulle det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;även behöva införas krav på formell närvaroplikt inför utskottet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsråd och tjänstemän. Konstitutionsutskottet har vid behandlingen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;motioner med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p576 ft38"&gt;edgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;sanningsförsäkran vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;utskottsutfrågningar tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt en sådan Prop. 2009/10:80 ordning med hänvisning till att den skulle ge utfrågningarna en annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;karaktär än de för närvarande har (t.ex. bet. 2001/02:KU12 s. 25 f.). Mot den bakgrunden anser regeringen att det inte finns skäl att föreslå en sådan reglering som JO och Sveriges advokatsamfund föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;När det gäller den nya bestämmelsens närmare utformning anser regeringen att det inte kan uteslutas att uttrycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;handlingar hos regeringen&lt;/SPAN&gt;, som föreslås av utredningen, kan uppfattas så att det omfattar även sådana handlingar som avses i det s.k. politikerundantaget i 2 kap. 4 § TF, om handlingarna finns förvarande hos ett statsråd i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden bör bestämmelsen ändras så att det tydligt framgår att den bara gäller i fråga om &lt;SPAN class="ft4"&gt;regeringens handlingar&lt;/SPAN&gt;. Därigenom kommer handlingar som förvaras i Regeringskansliet och som omfattas av politikerundantaget eller undantaget för privata handlingar att falla utanför tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Riksdagsutskottens uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En bestämmelse om att varje utskott ska följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde förs in i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td204"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;erinrar särskilt om att JO kan bidra med värdefull kunskap i utskottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;arbete med uppföljning och utvärdering. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksrevisionen &lt;/SPAN&gt;framhåller att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dess granskningar kan ge underlag i arbetet med uppföljning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;utvärdering. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget men anser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att det fortsatt bör övervägas hur underlaget för uppföljningsarbetet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;framtiden ska presenteras för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p426 ft25"&gt;Samhällsvetenskapliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;är i grunden positiv till förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;men är kritisk till att det är otydligt vad gäller frekvens och omfattning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;menar att bristande uppföljning och utvärdering inte torde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;bero på otydlig eller bristande reglering utan att det snarast behövs andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;åtgärder för att de befintliga reglerna ska tillämpas i större utsträckning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regerings förslag&lt;/SPAN&gt;: I riksdagens granskning av rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;styrelse och förvaltning ingår den uppföljning och utvärdering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagsbesluten som varje utskott gör inom sitt ämnesområde. Redan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Grundlagberedningen betonade att det var angeläget att utskotten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagen systematiskt intresserade sig för hur fattade beslut utfallit i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;verkligheten och att erfarenheterna av detta lades till grund för nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställningstaganden för framtiden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;Grundlagberedningen ansåg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagens kontrollmakt borde stärkas, vilket en systematisk uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td204"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;från utskottens sida skulle bidra till (SOU 1972:15 s. 116).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Utskottens verksamhet avseende uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;reglerades först 2001 genom att det infördes en bestämmelse i 4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;18 § RO som föreskrev att utskotten ska följa upp och utvärdera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagsbeslut inom sina respektive ämnesområden (förs. 2000/01:RS1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och bet. 2000/01:KU23). Samtidigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;antogs en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handlingsplan för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;fortsatta arbetet med uppföljning och utvärdering. Riksdagen ska enligt riktlinjerna i ökad utsträckning följa upp och utvärdera fattade beslut för att skapa ett bättre berednings- och beslutsunderlag i den politiska styr- och beslutprocessen. Uppföljning och utvärdering ska utgöra en integrerad del i beredningsarbetet i utskottens normala ärendeberedning. Någon uppföljning och utvärdering av samtliga riksdagsbeslut är det dock inte fråga om utan utskotten prioriterar enligt riktlinjerna själva vilka beslut som ska följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;Av den genomgång som 2002 års riksdagskommitté har gjort av hur arbetet med riksdagens uppföljning och utvärdering utvecklats i förhållande till den beslutade handlingsplanen framgår bl.a. att uppföljnings- och utvärderingsfrågor har fått ökad uppmärksamhet inom riksdagen under senare år och att antalet genomförda uppföljningar och utvärderingar ökat (framst. 2005/06:RS3). Kommittén konstaterade dels att återföringen av information om uppnådda resultat i förhållande till uppsatta mål sedan flera år stod i fokus inom ekonomistyrningen, dels att ett system av olika dokument byggts upp för att hantera mål- och resultatstyrningen (a. framst. s. 125 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Regeringen ser positivt på den ökade användning av uppföljning och utvärdering inom riksdagen som skett på senare tid. Den genomgång som 2002 års riksdagskommittés gjort ger dock stöd för bedömningen att det finns utrymme att utveckla verksamheten ytterligare. Enligt riksdagskommitténs bedömning behöver t.ex. återkopplingen till utskottens beredning av propositions- och motionsärenden i många fall göras tydligare. Det är också viktigt att uppföljning och utvärdering blir en naturlig del i det löpande utskottsarbetet. Regeringen instämmer i Grundlagsutredningens bedömning att en bestämmelse i regeringsformen om utskottens skyldighet att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom sina ämnesområden kan stimulera en fortsatt utveckling av denna verksamhet. Även om verksamheten, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;påpekar, enligt gällande ordning redan är reglerad i riksdagsordningen, kan en grundlagsreglering enligt regeringens mening bidra till att tydliggöra riksdagens ansvar i detta avseende. Regeringen anser därför, i likhet med Grundlagsutredningen, att en sådan bestämmelse bör föras in i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;menar att utredningens förslag är otydligt när det gäller hur ofta och i vilken omfattning uppföljning och utvärdering bör ske. Enligt regeringens mening är det emellertid inte lämpligt att i grundlag närmare reglera detta. Det bör även i fortsättningen vara utskotten själva som avgör vilka prioriteringar som ska göras och hur ofta uppföljning ska ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;pekar på att underlaget för utskottens uppföljning och utvärdering varje år presenteras i budgetpropositionen. Enligt ledamöterna borde övervägas om inte den parlamentariska granskningens status i riksdagens arbete skulle höjas genom att den bakåtblickande informationen och riksdagsbehandlingen om hur riket har styrts skiljs från den information och behandling som rör framtiden. Regeringen konstaterar dock, liksom Regeringsrättens ledamöter, att det sätt på vilket den bakåtblickande informationen presenteras för riksdagen inte kräver någon reglering i grundlag. Frågan föranleder därför inte några ytterligare ställningstaganden i detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p578 ft1"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td205"&gt;&lt;P class="p33 ft1"&gt;Domstolarna och förvaltningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p579 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Regeringsformens bestämmelser om rättskipning och förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bestämmelser om rättskipningen och förvaltningen delas upp i olika kapitel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelserna om rättskipningen och förvalt- ningen, som för närvarande finns i ett enda kapitel, delas upp i två olika kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p582 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;är positiva till förslaget eller lämnar det utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;erinran.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I Sverige har det sedan länge funnits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;en tradition av ett nära samband mellan förvaltningen och rättskipningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Många förvaltningsärenden som innefattar rättskipning har avgjorts i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;administrativ ordning i stället för i domstol. Såväl den högsta förvaltande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;som den högsta rättskipande makten fanns tidigare under lång tid samlad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hos kungen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; påbörjades en överflyttning av många ärendegrupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;från förvaltningen till domstolarna. I syfte bl.a. att lätta på regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;arbetsbörda inrättades Regeringsrätten 1909 och rätten att överklaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förvaltningsbeslut började utvecklas. Åtgärder av detta slag har lett till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ökad åtskillnad mellan rättskipning och förvaltning. Fortfarande skiljer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sig den svenska förvaltningsmodellen i vissa avseenden från den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;traditionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p583 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p584 ft3"&gt;ofta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bygger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;svagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förvaltningsmyndigheter. Vid en europeisk jämförelse är den svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förvaltningen stark och självständig i förhållande till de politiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;organen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Redan vid regeringsformens tillkomst diskuterades en uppdelning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;bestämmelserna om rättskipningen och förvaltningen i olika kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;(SOU 1963:17) men då det ansågs svårt att dra gränserna ansåg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Grundlagberedningen att de båda funktionerna borde samlas i ett och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samma kapitel (SOU 1972:15).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Under de senaste decennierna har det skett en del förändringar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;lagstiftningen som har lett till att åtskillnaden mellan rättskipning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förvaltning har ökat ytterligare. Ärenden som tidigare handlagts av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förvaltningsmyndigheter prövas nu i större utsträckning i domstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Vidare har institutet rättsprövning införts och utvecklats. Dessa reformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;har tydliggjort att förvaltning och rättskipning i hög grad hanterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ärenden av olika slag och med olika förutsättningar för handläggningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Sveriges medlemskap i EU kan också sägas ha påverkat domstolarnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;roll eftersom de bl.a. har till uppgift att värna det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; systemet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Den ökade betydelse som Europakonventionen har fått i domstolarnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;praxis visar också att domstolarnas roll på senare år har förändrats som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en följd av europarättens ökade inflytande i rättsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Domstolarna har en speciell och central funktion i en demokratisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;rättsstat, bl.a. som garanter för enskildas grundläggande rättigheter. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andra jämförbara länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;betonas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;detta bl.a. genom att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;grundlagarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p585 ft6"&gt;innehåller ett särskilt kapitel med bestämmelser som gäller domstolarna Prop. 2009/10:80 och domarnas ställning. Regeringen anser, liksom Grundlagsutredningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft3"&gt;att övervägande skäl talar för att på liknande sätt i regeringsformen markera domstolarnas särställning i det konstitutionella systemet. De bestämmelser som gäller domstolarna och domarna i nuvarande 11 kap. RF bör därför föras in i ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen om rättskipningen. Härigenom markeras vikten av ett oberoende och opartiskt domstolsväsende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft3"&gt;Det bör framhållas att förslaget inte syftar till att åstadkomma en tyngdpunktsförskjutning i förhållandet mellan rättskipning och förvaltning. Förvaltningen spelar en viktig roll i det svenska systemet som förslaget till uppdelning av reglerna i olika kapitel inte på något sätt avser att förändra. Den statliga förvaltningsmodellen och de starka förvaltningsmyndigheterna, liksom den viktiga roll som förvaltningen spelar, ska bestå. Med ett särskilt kapitel i regeringsformen om förvaltningen är det sannolikt att möjligheterna att tydliggöra och markera den betydelse och självständighet förvaltningen har i det svenska systemet snarast ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft3"&gt;Det nuvarande 11 kap. RF innehåller delvis bestämmelser som är gemensamma för rättskipningen och förvaltningen. En uppdelning av regleringen i två fristående kapitel medför behov av viss parallellreglering. En sådan reglering kan, som utredningen framhåller, sannolikt bidra till att tydliggöra vilka regler som gäller på respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Regleringen om rättskipningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Det nya kapitlet om rättskipningen ges ett innehåll som med några mindre förändringar motsvarar de bestämmelser om domstolarna och domarna som för närvarande finns i 11 kap. regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft6"&gt;Grunddragen i den svenska domstolsorganisationen presenteras. Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Det klargörs att rätten att få ett mål prövat kan begränsas i lag inte bara i de högsta domstolarna utan även i kammarrätt och hovrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft6"&gt;Bestämmelserna om förfarandet vid prövningen av bl.a. åtal och avskedande av ledamöter av de högsta domstolarna införs i det nya kapitlet om domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer i huvudsak med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td208"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringens. I utredningens förslag beaktas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td121"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dock inte den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;organisationsreform som berör länsrätterna. Utredningen föreslår inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;något namnbyte på Regeringsrätten eller att det uttryckligen ska anges att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rätten att få ett mål prövat av hovrätt och kammarrätt kan begränsas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Det stora flertalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;remissinstanser lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Grundlagsutredningens förslag utan erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;är emellertid tveksamma till att i grundlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;uttryckligen nämna andra domstolar än de båda högsta domstolarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Flera remissinstanser erinrar om reformeringen av organisationen av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;instans.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td121"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Regeringsrättens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;ledamöter och &lt;SPAN class="ft22"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget att införa Prop. 2009/10:80 en bestämmelse om att de högsta domstolarna dömer i sista instans. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Svea&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;hovrätt &lt;/SPAN&gt;anser att den föreslagna bestämmelsen om att rätten att få ett mål prövat i Högsta domstolen och Regeringsrätten kan begränsas genom lag även bör innehålla omnämnande av kammarrätterna och hovrätterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft22"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft6"&gt;förordar att institutet rättsprövning anges som ytterligare ett extraordinärt rättsmedel vid sidan av resning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft4"&gt;Bestämmelser som bör finnas i kapitlet om domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Ett kapitel om rättskipningen bör innehålla de bestämmelser som för närvarande finns i de inledande paragraferna i 11 kap. RF och som rör domstolarna och domarna. De bör kompletteras av den bestämmelse om domstolarnas självständighet vid fördelningen av mål som föreslås i avsnitt 8.2.2. Även bestämmelsen i 11 kap. 8 § RF om riksdagens fullgörande av uppgifter inom rättskipningen och förvaltningen bör, i den del bestämmelsen rör rättskipning, föras till det nya kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;Bestämmelserna i 11 kap. 9 § RF som rör utnämning av domare och de krav som gäller i fråga om beslut om anställning hos staten bör också, med de ändringar som föreslås i avsnitt 8.3.1 och 8.3.2 i fråga om utnämningsförfarandet, placeras i det nya kapitlet om domstolarna och domarna. I kapitlet bör också finnas en bestämmelse om krav på svenskt medborgarskap enligt förslaget i avsnitt 11.4. Bestämmelsen i 11 kap. 10 §, som anger att grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens rättsställning i andra hänseenden än som berörs i regeringsformen meddelas i lag, omfattar både ordinarie domare och andra anställda. Bestämmelsen bör finnas kvar i ett nytt kapitel om domstolarna och domarna men ändras redaktionellt så att den uttryckligen tar sikte på ordinarie domare. Samtidigt bör en hänvisning göras till motsvarade bestämmelse i det nya kapitlet om förvaltningen (12 kap.) om anställningen för andra anställda vid domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft6"&gt;Vidare bör bestämmelserna om resning i 11 kap. 11 § tas in i det nya kapitlet. Detsamma gäller bestämmelserna i 11 kap. 14 § om domstolarnas normprövning i den lydelse som föreslås i avsnitt 8.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Regeringen anser att de bestämmelser som för närvarande finns i 12 kap. 8 § RF och som gäller förfarandet vid prövningen av frågor om bl.a. åtal för brott i anställningen och avskedande av justitie- och regeringsråd sakligt sett hör hemma i ett kapitel om domstolarna och domarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft3"&gt;Regeringen har nyligen tillsatt en utredning med uppdrag att bl.a. utreda hur förfarandet i samband med ansökan om resning i brottmål kan förbättras (dir. 2009:35). Frågan om resning ska kunna beslutas av annan myndighet än domstol omfattas inte av uppdraget. Regeringen anser därför att det inte nu finns skäl att genomföra &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöters &lt;/SPAN&gt;förslag att regeringsformen utformas så att den ger utrymme för en ordning enligt vilken det i lag kan bestämmas att frågor om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;resning kan prövas av en annan myndighet än domstol. Vidare anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft3"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;P class="p599 ft6"&gt;regeringen att det inte heller finns skäl att, som &lt;SPAN class="ft22"&gt;Juridiska &lt;/SPAN&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;SPAN class="ft22"&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;efterlyser, vid sidan av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft24"&gt;resning särskilt nämna att vissa beslut av regeringen prövas genom rättsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr25 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;föreslår att Regeringsrätten ska byta namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till Högsta förvaltningsdomstolen. Det förhållandet att domstolen kom att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;benämnas Kungliga Majestäts regeringsrätt när den inrättades 1909 har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;historiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;naturliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;förklaring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Regeringsrätten inrättades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;huvudsakligen i syfte att minska regeringens arbetsbelastning och för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppnå ökad rättssäkerhet för enskilda. Vid den tiden hade regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;arbetsbörda ökat som en följd av att regeringen var högsta administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;myndighet inom förvaltningen. Regeringsrätten blev 1972 administrativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fristående från regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Redan Författningsutredningen föreslog i sitt betänkande Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsskick (SOU 1963:17 s. 279) att Regeringsrätten borde byta namn och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;benämnas Högsta förvaltningsdomstolen. Förslaget följdes dock inte upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av Grundlagberedningen (SOU 1972:15 s. 192 f.).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Benämningen Regeringsrätten för den högsta domstolen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förvaltningsmål är, som Regeringsrättens ledamöter framhåller, numera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;missvisande eller i vart fall inte alldeles lämplig. En bättre och mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;adekvat benämning är Högsta förvaltningsdomstolen. Genom en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;benämning markeras domstolens självständighet i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen på ett tydligare sätt. Detta ligger väl i linje med den ambition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som motiverat många av de övriga förslagen rörande domstolarna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämligen att markera domstolarnas självständiga ställning i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till den verkställande makten. Regeringen anser att ett sådant namnbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bör genomföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td210"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Förslaget innebär att det finns behov av att göra en lång rad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;följdändringar i andra författningar. Regeringen har för avsikt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;återkomma med förslag till sådana lagändringar i ett annat sammanhang.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr29 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bestämmelse om grunddragen i domstolsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr25 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I regeringsformen finns för närvarande inte någon reglering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domstolsorganisationens grundläggande struktur. Det är endast de båda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;högsta domstolarna som nämns särskilt. Detta skiljer sig från flera andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;länders grundlagar där även andra domstolar än de högsta uttryckligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämns.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår att regeringsformen uttryckligen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämna inte bara de högsta domstolarna utan även tingsrätter, länsrätter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hovrätter och kammarrätter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;detta verkligen behövs och framhåller att det kan vara oklokt att låsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td211"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;terminologin i regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td210"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Regeringen lämnade nyligen förslag till en reform av organisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans, som bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innebär att första instans i de allmänna förvaltningsdomstolarna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;framtiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;benämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förvaltningsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;(prop. 2008/09:165, bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td210"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;2008/09:JuU23). Regeringen bedömer dock att det inom överskådlig tid inte kommer att bli aktuellt med sådana förändringar i domstolsorganisationen som förutsätter namnbyte. Regeringen anser vidare att Regeringsrättens ledamöters förslag att endast ange att det ska finnas allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar i första och andra instans inte skulle ge samma tydliga upplysning om domstolsorganisationen som Grundlagsutredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft24"&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att utredningens förslag, med den ändringen att första instans i de allmänna förvaltningsdomstolarna benämns förvaltningsrätt, bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft4"&gt;Instansordningen i de allmänna domstolsslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft3"&gt;Av den nuvarande regleringen framgår uttryckligen att Högsta domstolen och Regeringsrätten är högsta instans inom sina respektive domstolsslag. Utredningen föreslår att det i den nya bestämmelsen om domstolarna i 11 kap. 1 § RF bör slås fast att Högsta domstolen och Regeringsrätten dömer i sista instans. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter behovet av en sådan bestämmelse, särskilt om domstolen i framtiden kommer att benämnas på ett sådant sätt att det redan av namnet framgår att den är en av de högsta domstolarna. Ledamöterna pekar också på att det finns andra domstolar som dömer i sista instans, bl.a. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Liknande synpunkter förs även fram av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att en bestämmelse som enbart pekar ut de båda högsta domstolarna som sista instans skulle vara missvisande. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;menar att det i stället kan anges att de båda domstolarna är ”högsta” instans. En sådan bestämmelse framstår dock som överflödig eftersom Regeringsrätten föreslås benämnas Högsta förvaltningsdomstolen. Instansordningen i de allmänna domstolsslagen framgår även av hur bestämmelsen har disponerats när det gäller uppräkningen av domstolarna. Mot denna bakgrund är det regeringens bedömning att utredningens förslag att i regeringsformen ange att de båda högsta domstolarna dömer i sista instans inte bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;I 11 kap. 1 § första stycket RF föreskrivs bl.a. att rätten att få ett mål prövat i Högsta domstolen och Regeringsrätten kan begränsas genom lag. Av förarbetena framgår att stadgandet avsett att öppna för en möjlighet för lagstiftaren att göra undantag från instansordningen med de högsta domstolarna som sista instans (SOU 1972:15 s. 193). Departementschefen ansåg att bestämmelsen var nödvändig för att kunna behålla en ordning enligt vilken överklagande till Högsta domstolen och Regeringsrätten inte alls fick ske i vissa mål och att prövningen av dessa domstolar i övriga mål i stor utsträckning kunde erhållas endast under förutsättning att prövningstillstånd meddelats (prop. 1973:90 s. 381). Grundlagsutredningen föreslår att bestämmelsen behålls utan att någon ändring i sak är avsedd. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svea hovrätt &lt;/SPAN&gt;anser – med hänsyn till att även övriga allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar räknas upp – att det finns risk för att bestämmelsen kan tolkas motsatsvis så att den innebär ett hinder mot att i lag uppställa krav på prövningstillstånd i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;hovrätt och kammarrätt. Regeringen delar Svea hovrätts uppfattning och Prop. 2009/10:80 anser att det i bestämmelsen bör föreskrivas att rätten att få ett mål prövat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft24"&gt;kan begränsas genom lag både när det gäller de högsta instanserna och när det gäller kammarrätt och hovrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Regleringen om förvaltningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Det nya kapitlet om förvaltningen ges ett innehåll som motsvarar de bestämmelser om förvaltningen som för närvarande finns i 11 kap. regeringsformen. Utformningen av bestämmelserna om den grundläggande statliga förvaltningsorganisationen under regeringen och om överlåtelse av förvaltningsuppgift förenklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet remissinstanser lämnar förslagen utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;erinran. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;tillstyrker att endast Justitiekanslern (JK) nämns särskilt av de myndigheter som lyder under regeringen. Fakultetsnämnden anser emellertid att detta understryker behovet av att i lagstiftningsform beskriva huvuddragen i den statliga förvaltningens organisation samt att grundläggande bestämmelser om förvaltningens förhållande till regeringen och principer för förvaltningens organisation borde finnas i regeringsformen. I vart fall borde regeringsformen enligt fakultetsnämnden föreskriva ett krav på lagform för viss reglering som rör förvaltningen. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft3"&gt;framför att bestämmelserna i regeringsformen inte ger någon bild av förvaltningens organisation eller faktiska betydelse i statslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Regeringsformen drar upp riktlinjerna för den svenska förvaltningsorganisationen. Av 1 kap. 1 § första stycket RF följer att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. I 1 kap. 4 § första stycket RF anges att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Av 1 kap. 6 § RF framgår att det är regeringen som styr riket och att regeringen är ansvarig inför riksdagen och av 1 kap. 8 § RF att det för den offentliga förvaltningen finns statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. De statliga förvaltningsmyndigheterna lyder enligt 11 kap. 6 § RF under regeringen, om de inte är myndigheter under riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft3"&gt;De tidigare grundlagarna, ända från 1634 års regeringsform och framåt, reglerade ingående de centrala statsmyndigheternas ställning och uppgifter. I förarbetena till den nu gällande regeringsformen berördes frågan om regleringens detaljeringsgrad. Departementschefen uttalade att det inte kunde komma i fråga att i grundlag ge annat än en antydan om förvaltningsorganisationen. Med den snabba utveckling som samhället befann sig i skulle det enligt departementschefen nämligen vara opraktiskt att närmare reglera förvaltningsorganisationen i grundlag (prop. 1973:90 s. 396). I linje härmed föreslår Grundlagsutredningen bl.a. ytterligare förenklingar av beskrivningen av den statliga förvaltningsorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft3"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;P class="p608 ft6"&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att en alltför detaljerad Prop. 2009/10:80 reglering riskerar att bli inaktuell och lägga hinder i vägen för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft3"&gt;dynamisk samhällsutveckling. Liksom utredningen anser regeringen därför att det inte finns anledning att i grundlag låsa fast hur de olika myndigheterna inom den statliga förvaltningen ska benämnas. När det däremot gäller JK talar de särskilda uppgifter som myndigheten har, bl.a. dess uppgifter på det grundlagsreglerade tryck- och yttrande- frihetsområdet, för att JK särskilt bör omnämnas i regeringsformen även om beskrivningen i grundlagen av förvaltningen i övrigt förenklas. Vid sidan av JK bör endast begreppet statlig förvaltningsmyndighet användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;menar att utredningens förslag till förenklingar i regeringsformen bl.a. leder till ett ökat behov av att i lagform slå fast huvuddragen i den statliga förvaltningens organisation och att det i regeringsformen borde fastställas ett krav på lagform för de viktigaste principiella frågorna om organisationen, myndigheternas ledning, vissa anställningsförhållanden och de allmänna standardkraven på god förvaltning. Regeringen anser emellertid att de ändringar som föreslås inte är så genomgripande att de skapar ett behov av att i lag närmare reglera de frågor som fakultetsnämnden berör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår vidare att de nuvarande bestämmelserna i 11 kap. 6 § andra och tredje styckena RF om överlämnande av förvaltningsuppgift till kommuner och andra offentliga eller privata organ redaktionellt ska förenklas. Ändringen är dock inte avsedd att medföra någon ändring i sak. Regeringen ansluter sig till utredningens bedömning i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft3"&gt;Förutom bestämmelserna i 11 kap. 6 § RF om den statliga förvaltningsorganisationen och om överlämnande av förvaltningsuppgift bör ett nytt särskilt kapitel om förvaltningen även innehålla bestämmelser om den statliga förvaltningens lydnadsplikt och dess självständighet, som för närvarande finns i 11 kap. 6 § första stycket och 7 §§ RF. Vidare hör den del av bestämmelsen i 11 kap. 8 § RF som rör förbud för riksdagen att fullgöra förvaltningsuppgifter i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen också hemma i ett nytt kapitel om förvaltningen. Bestämmelserna i 11 kap. 9 och 10 §§ RF om tillsättning av statliga anställningar och krav på lagform i fråga om regleringen av grundläggande bestämmelser som rör statstjänstemännens rättsställning bör också finnas i det nya kapitlet om förvaltningen. Bestämmelsernas innehåll bör dock anpassas till förslagen som lämnas i avsnitt 11.4 i fråga om medborgarskapskrav vid vissa statliga anställningar och uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft3"&gt;De nuvarande bestämmelserna i 11 kap. 12 och 13 §§ RF om regeringens dispensmakt och dess möjligheter att genom nåd efterge eller mildra brottspåföljd m.m. hör också hemma i ett nytt kapitel om förvaltningen. Detsamma gäller den nuvarande bestämmelsen i 11 kap. 14 § RF om lagprövning i förvaltningens rättstillämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft3"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Regleringen av domstolarnas oberoende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft3"&gt;I 1 kap. 8 § RF slås fast att det för rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Domstolarna har genom sina rättskipande uppgifter en viktig roll i vårt samhälle. Domstolarnas roll innefattar dock betydligt mer än att lösa tvister och pröva brottmål. Domstolarna ska värna rättsstaten och den enskilde medborgarens rättigheter bl.a. genom uppgiften att se till att de i demokratisk ordning beslutade författningarna tillämpas på ett korrekt sätt. Av regeringsformen följer vidare att domstolarna utövar normkontroll enligt principen om lagprövning. Domstolarna har också rättsskapande uppgifter exempelvis genom de högsta domstolarnas roll som prejudikatinstanser. Sveriges medlemskap i EU och de förpliktelser som följer av bl.a. Europakonventionen har ytterligare tydliggjort domstolarnas roll i samhället och deras betydelse som garanter för medborgarnas rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft3"&gt;Kravet på oberoende och opartiska domstolar har ställts upp till skydd för den enskilde medborgaren. Ett oberoende domstolsväsende är ett av fundamenten i vårt demokratiska samhälle. Det är av synnerlig vikt att allmänheten känner förtroende för att domstolarna är oberoende och att det inte finns någon risk för politisk påverkan. En grundlag bör innehålla sådana regler om domstolarna att deras oberoende och opartiskhet garanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft3"&gt;Regeringsformen innehåller ett antal bestämmelser som avser att tillförsäkra såväl domstolarna som de enskilda domarna självständighet i den dömande verksamheten. Den i sammanhanget mest centrala bestämmelsen framgår av 11 kap. 2 § RF, som stadgar att ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Bestämmelsen ger uttryck för den centrala principen om domstolarnas självständighet i dömandet. Principen innebär att domstolarna i sitt dömande bara har att rätta sig efter rättsregler och inte får ta emot direktiv om hur de ska döma i ett enskilt fall. I förarbetena till regeringsformen uttalas att den kanske viktigaste garantin för att domstolarna och förvaltningsmyndigheterna ska fullgöra sina uppgifter på ett för den enskildes rättstrygghet tillfredsställande sätt ligger i att de i grundlag tillförsäkrats självständighet i sin rättstillämpande verksamhet (SOU 1972:15 s. 196).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft3"&gt;Ytterligare en princip av stor betydelse för domstolarnas självständighet i den dömande verksamheten utgör principen om maktutövningens lagbundenhet. Principen kommer till uttryck i 1 kap. 1 § tredje stycket RF, som stadgar att all offentlig makt utövas under lagarna. Lagbundenheten innebär att alla samhällsorgan, även domstolar, är underkastade rättsordningens regler. Lagbundenheten innebär också att domstolarna inte är bundna av allmänna föreskrifter som en myndighet meddelar till ledning för domstolarnas handlande, om myndigheten saknar rättsligt stöd för att meddela föreskrifterna (prop. 1973:90 s. 383).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft24"&gt;I de inledande paragraferna i 11 kap. RF finns även andra bestämmel- ser till skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Det finns bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;vissa bestämmelser om de båda högsta domstolarna samt krav på lagform Prop. 2009/10:80 för inrättande av andra domstolar. Det anges även att det vid en domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;normalt ska finnas ordinarie domare (11 kap. 1 § RF). En särskild rätts- säkerhetsgaranti anses vidare ligga i kravet på att domare när de väl utnämnts ska vara skyddade mot att skiljas från anställningen i andra fall än då det föreligger befogad anledning till det (11 kap. 5 § RF). I 12 kap. 8 § RF finns vidare särskilda regler för åtal mot ledamöterna i de två högsta domstolarna för brott i utövningen av anställningen, liksom för skiljande från anställningen och skyldighet att genomgå läkarundersök- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft3"&gt;Kravet på ett oberoende domstolsväsende kommer till uttryck också i för Sverige folkrättsligt bindande internationella överenskommelser. Enligt artikel 6 i Europakonventionen, som sedan 1995 gäller som svensk lag, har var och en rätt att få en fråga som rör enskilds civila rättigheter eller skyldigheter eller åtal för brott prövad av en oavhängig och opartisk domstol. Med oavhängig menas i Europadomstolens praxis en domstol som är oberoende av såväl den verkställande makten som parterna i målet. Kravet på opartiskhet innebär enligt Europadomstolen inte bara att domarna ska vara subjektivt opartiska. Det krävs även att det för en objektiv iakttagare inte finns någon rimlig grund att befara en partisk inställning från domstolens sida (se närmare avsnitt 9.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft3"&gt;Liknande bestämmelser som de i artikel 6 i Europakonventionen finns även i artikel 10 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 och artikel 14 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966. Den senare är folkrättsligt bindande för Sverige. Bestämmelser om rättsväsendets och domarnas oberoende förekommer även i ett antal icke rättsligt bindande internationella dokument (jfr SOU 2008:125 s. 311 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft6"&gt;De bestämmelser som för närvarande finns i regeringsformen ger i allt väsentligt det skydd för domstolarnas oberoende som bör uppställas på grundlagsnivå. I några avseenden finns det dock skäl att göra vissa ändringar i regleringen. Det gäller t.ex. i fråga om förfarandet vid utnämning av ordinarie domare och behandlingen av frågor om avskedande och disciplinansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Domstolarnas självständighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En bestämmelse införs som innebär att ingen annan myndighet än domstol får bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan domare&lt;SPAN class="ft22"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Vidare avskaffas rätten för riksdagens ombudsmän och justitiekanslern att närvara vid domstolars och förvaltningsmyndigheters överläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Utredningen föreslår att varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;domstol själv ska bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p618 ft3"&gt;enskilda domare&lt;SPAN class="ft4"&gt;. &lt;/SPAN&gt;I övrigt överensstämmer förslaget med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Förslaget att införa en bestämmelse av innebörd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att varje domstol själv bestämmer hur dömande uppgifter ska fördelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;inom domstolen lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna del tillstyrks förslaget av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;P class="p353 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;bl.a. &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätt, Regeringsrättens ledamöter &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Prop. 2009/10:80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Sveriges domareförbund &lt;/SPAN&gt;avstyrker att den föreslagna ordalydelsen läggs till grund för lagstiftning och anser att det bör övervägas på vilket sätt de enskilda domarnas självständighet kan garanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Förslaget att avskaffa rätten för justitiekanslern och justitieombudsmännen att närvara vid en domstols eller en förvaltningsmyndighets överläggningar i ett enskilt ärende lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Av de remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna del tillstyrks förslaget av bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter, Regeringsrättens ledamöter, Domstolsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Justitiekanslern (JK)&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) &lt;/SPAN&gt;anser att det finns en risk att ändringen kan uppfattas som en försvagning av JO:s ställning. Eftersom den gällande ordningen enligt JO:s mening är diskutabel från principiella utgångspunkter motsätter sig emellertid inte JO förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft22"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft6"&gt;framhåller att den kontrollmöjlighet som JO:s rätt att närvara vid överläggningar innebär skulle kunna utgöra ett medel att stärka domstolarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Några remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/SPAN&gt;, menar att det kan finnas anledning att ytterligare överväga omfattningen av och innehållet i den granskning som ska kunna utövas av JO och JK när det gäller enskilda mål och ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;Fördelningen av dömande uppgifter i det enskilda fallet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Utredningen föreslår att det i regeringsformen införs en bestämmelse med innehåll att varje domstol själv bestämmer hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Med förslaget vill utredningen föra upp en förordningsföreskrift på grundlagsnivå och ge den en generell utformning. Den aktuella föreskriften stadgar att Domstolsverket inte får föreskriva att en viss rotel eller ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss domare eller på annat sätt bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Domstolsverket &lt;/SPAN&gt;påpekar har denna föreskrift upphört att gälla. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges domareförbund &lt;/SPAN&gt;anser att bestämmelsen ger domstolschefen bestämmanderätt över hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Domareförbundet anser därför att förslaget leder till en försvagning av de enskilda domarnas ställning och därmed i realiteten även en försvagning av domstolarnas självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Regeringen konstaterar att utredningens förslag syftar till att på grund- lagsnivå lägga fast ett förbud för andra organ än domstolarna själva att bestämma hur dömande uppgifter i enskilda fall ska fördelas mellan domare. Som Sveriges domareförbund pekar på ger dock den föreslagna bestämmelsens utformning intryck av att fördelningen av mål och ären- den uteslutande ska avgöras av domstolschefen i administrativ ordning. Därigenom skapas ett utrymme för domstolschefen att besluta om fördel- ningen av mål och ärenden utifrån kriterier som kan ifrågasättas från ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft3"&gt;rättssäkerhetsperspektiv. Vidare innebär utredningens förslag ett hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;mot att i lag eller andra föreskrifter införa generella regler om fördelning Prop. 2009/10:80 av mål och ärenden i domstol. En sådan konsekvens har emellertid inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;åsyftats (jfr SOU 2008:125 s. 315). Mot denna bakgrund föreslår reger- ingen att bestämmelsen ges en något annan utformning. I enlighet med utredningens uttalade syfte med bestämmelsen bör den ges en lydelse som innebär att vare sig regeringen eller någon förvaltningsmyndighet får bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Detta innebär att domstolarna vid fördelningen av mål och ären- den bara har att rätta sig efter rättsregler i lag och inte får ta emot direktiv om hur fördelningen ska ske i ett särskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft4"&gt;JK:s och JO:s tillsyn över domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Domstolarnas självständighet har inte hindrat att det ansetts befogat med någon form av kontroll av och tillsyn över domstolsväsendet. Kontrollen utförs sedan 1809 av JO och JK. Tillsynen är begränsad på så sätt att den inte får inkräkta på domstolarnas och domarnas självständighet i döman- det. Frågan om kontrollens förhållande till domstolarnas självständighet har varit föremål för tidigare överväganden, bl.a. av 1993 års domarut- redning (SOU 1994:99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Svea hovrätt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Domstolsverket &lt;/SPAN&gt;anser att det finns anledning att ytter- ligare överväga omfattningen av och innehållet i den granskning som ska kunna utövas av JO och JK när det gäller enskilda mål och ärenden. Några remissinstanser ifrågasätter särskilt den tillsynsroll som JK har i förhållande till domstolarna. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;framhåller att det från principiell synpunkt, med hänsyn till JK:s starka koppling till den verkställande makten, kan ifrågasättas att JK har i uppgift att utöva tillsyn över domstolarna. Liknande synpunkter framför även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammar- rätten i Stockholm. &lt;/SPAN&gt;Regeringen har förståelse för uppfattningen att gällande ordning för tillsynen över domstolarna i viss mån kan ifråga- sättas från principiella utgångspunkter. Denna ordning har emellertid fungerat väl och enligt regeringens mening saknas det för närvarande skäl att överväga några mer övergripande förändringar av JO:s och JK:s tillsynsroll i förhållande till domstolarna. I likhet med Grundlagsutred- ningen anser regeringen dock att en mindre men principiellt viktig, för- ändring av JO:s och JK:s tillsyn bör göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft6"&gt;Bestämmelserna om JO:s och JK:s rätt att närvara vid domstolars och förvaltningsmyndigheters överläggningar är på principiella grunder dis- kutabla. De torde inte heller ha tillämpats under senare år. Liksom utred- ningen anser regeringen därför att JO:s och JK:s rätt att närvara vid överläggningar bör tas bort. Förslaget medför ändringar i 12 kap. 6 § RF och lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Behörighetsreglerna i de högsta domstolarna ändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Behörighetsreglerna för domare i de högsta domstolarna ändras så den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna får tjänstgöra som ledamot i båda de högsta domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft3"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p578 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Förslaget lämnas utan erinran av de flesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;remissinstanser. Av de remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;tillstyrks förslaget av bl.a. &lt;/SPAN&gt;Högsta domstolens ledamöter, Göteborgs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;tingsrätt, Regeringsrättens ledamöter, Domstolsverket &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;advokatsamfund.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Enligt 11 kap. 1 § första stycket RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;får endast den som är eller har varit ordinarie domare i Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;eller Regeringsrätten tjänstgöra i respektive domstol. Det är hänsynen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;domstolarnas självständiga ställning som har motiverat denna begräns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;ning. Det finns ingen anledning att ifrågasätta kravet att endast ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;domare ska kunna tjänstgöra i de högsta domstolarna. Det finns dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;situationer i vilka en samverkan mellan de båda högsta domstolarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;genom växelvis tjänstgöring skulle kunna vara av stort värde. Så kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;vara fallet exempelvis vid handläggningen i den ena domstolen av vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;typer av mål som fordrar särskilda kunskaper inom ett visst ämnesom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;råde som någon ledamot i den andra domstolen har. Regeringen instäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;mer i utredningens bedömning att det under alla förhållanden inte fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;står som motiverat att i grundlag uppställa hinder mot en sådan samver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;kan. Regleringen bör i stället möjliggöra en något mer flexibel ordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Behörighetskravet för tjänstgöring i de högsta domstolarna bör som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;utredningen föreslår formuleras så att endast den som är eller har varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;ordinarie domare i någon av domstolarna får tjänstgöra som ledamot i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;domstolarna. Förslagen i denna del torde föranleda behov av följdänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ringar i lag. Regeringen avser att överväga detta i annat sammanhang.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p617 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Utnämning av ordinarie domare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Uppgiften att utnämna ordinarie domare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Uppgiften att utnämna ordinarie domare ska även i fortsättningen ankomma på regeringen. Uppgiften ska inte kunna delegeras.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En majoritet av remissinstanserna har inte någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;erinran mot förslaget. Förslaget tillstyrks av bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;ledamöter, Svea hovrätt, Regeringsrättens ledamöter, Kammarrätten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Stockholm, Justitiekanslern &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Domarnämnden&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Enligt gällande ordning är det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regeringen som tillsätter anställningar som ordinarie domare (11 kap. 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;första stycket RF). Utredningen har övervägt olika alternativ till gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ordning, innefattande bl.a. en överflyttning av utnämningsmakten till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagen, domstolarna själva eller statschefen, men stannat vid att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;nuvarande ordningen bör behållas. Regeringen instämmer i utredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;bedömning. Regeringen styr riket under konstitutionellt ansvar (1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6 § RF). I detta ligger, som en beståndsdel, att utnämna domare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Regeringen delar vidare utredningens uppfattning att uppgiften att ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;nämna ordinarie domare är av sådan konstitutionell vikt att det bör slås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;fast i grundlag att uppgiften utövas endast av regeringen. Den nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;möjligheten för regeringen att delegera utnämningen av ordinarie domare Prop. 2009/10:80 till någon annan myndighet bör således, som utredningen föreslår, av-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;skaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utnämningsförfarandet regleras i lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I regeringsformen slås fast att grunderna för utnämningsförfarandet ska regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har ingen erinran mot förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att det i regeringsformen bör tas in en bestämmelse som anger att grunderna för förfarandet vid utnämning av ordinarie domare meddelas i lag. Genom en föreskrift med krav på lagform markeras ut- nämningsförfarandets betydelse för domstolarnas oberoende på ett önsk- värt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ett gemensamt utnämningsförfarande för alla domaranställningar införs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare ska vara utformat på ett sådant sätt att domstolarnas och domarnas självständiga ställning inte kan ifrågasättas. Utnämningsför- farandet måste också säkerställa en rekrytering som präglas av bredd och hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft6"&gt;Alla domarbefattningar bör ledigförklaras innan de tillsätts. Det särskilda kallelseförfarandet för de högre anställningarna som domare bör avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft28"&gt;Grundlagsutredningens bedömning &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig, däribland &lt;SPAN class="ft22"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft22"&gt;Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Länsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Sveriges advokatsamfund, Arbetsgivarverket, Sveriges Akademikers Centralorganisation &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft22"&gt;Jusek, &lt;/SPAN&gt;är positiva till att kallelseförfarandet avskaffas&lt;SPAN class="ft22"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft28"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft4"&gt;Nuvarande ordning för utnämning av ordinarie domare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Inom ramen för den nuvarande ordningen för utnämning av ordinarie domare utnämns det stora flertalet – drygt 90 procent – efter ett ansök- ningsförfarande, där anställningarna ledigförklaras och intresserade ger in skriftliga ansökningar. Domarnämnden bereder ansökningarna och lämnar förslag till regeringen på vilka sökande som bör utnämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft3"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;P class="p555 ft6"&gt;De högsta domarbefattningarna ledigförklaras inte och behandlas inte Prop. 2009/10:80 heller av Domarnämnden. Dessa utnämns i stället direkt av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;efter ett s.k. kallelseförfarande. Förfarandet är slutet. Sedan en tid har dock ett samrådsförfarande börjat tillämpas inom Regeringskansliet. Förfarandet innebär att regeringen när det gäller anställningar av detta slag samråder med en grupp personer bestående av pensionerade höga domare och representanter från andra juridiska verksamhetsgrenar. Det finns även en ordning, som grundas på konstitutionell praxis, vid utnäm- ningen av ledamöter till de två högsta domstolarna som innebär att regeringen informellt samråder med den berörda domstolen inför utnäm- ningsbeslutet. De anställningar som omfattas av kallelseförfarandet är bl.a. de som justitie- och regeringsråd, hovrätts- och kammarrättspresi- dent, hovrätts- och kammarrättslagman samt lagman vid de största tings- och länsrätterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft4"&gt;Utgångspunkter för utnämningsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;Ett självständigt och oberoende domstolsväsende förutsätter ett utnäm- ningsförfarande som innebär att domarnas självständighet inte kan ifrågasättas. Domare ska inte bara vara självständiga utan ska också synas vara det. Domarnas självständiga ställning är alltså beroende av ett utnämningsförfarande som präglas av att det utesluter att ovidkommande hänsyn tas vid utnämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Som framgår ovan utnämns det stora flertalet ordinarie domare efter ett ansökningsförfarande. Nuvarande reglering innebär att underlaget för regeringens beslut att utnämna en ordinarie domare i allt väsentligt är tillgängligt och kan granskas. Öppenhets- och demokratihänsyn talar för att utnämning av ordinarie domare ska ske inom ramen för ett ansök- ningsförfarande. När det gäller förfarandet vid utnämning av de högsta domarna saknas motsvarande öppenhet. Kritik har riktats mot ordningen med kallelseförfarande främst på grund av bristen på öppenhet. Domarnas oberoende i förhållande till regeringen riskerar att kunna ifrågasättas när utnämningsförfarandet och beslutsunderlaget inte är föremål för insyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft3"&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att redan misstanken om ett bristande oberoende är olycklig. För att domstolarna ska kunna fylla sin centrala samhällsfunktion måste medborgarna kunna känna förtroende för domstolarna. Mot denna bakgrund bör utnämningsför- farandet utformas så att det säkerställer att domarnas självständighet inte kan ifrågasättas. Ytterligare en utgångspunkt bör vara att utnämningsför- farandet inrättas på ett sådant sätt att det säkerställer en rekrytering som präglas av bredd och hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Kallelseförfarandet avskaffas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft6"&gt;Ökade förutsättningar för att uppnå målsättningen att domarnas själv- ständighet inte ska kunna ifrågasättas skapas om det finns goda möjlig- heter till kontroll av hur regeringen utövar utnämningsmakten när det gäller ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft3"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p492 ft6"&gt;Allmänhetens förtroende för de högsta domarnas självständighet skulle Prop. 2009/10:80 sannolikt stärkas av en ökad insyn i utnämningsförfarandet när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;de nuvarande kallelsebefattningarna. Regeringen anser, liksom Grund- lagsutredningen, att det är av stor vikt att det skapas möjligheter till bättre kontroll av att ovidkommande hänsyn inte tas vid utnämning av de högsta domarna. Insynskraven tillgodoses enligt regeringens mening bäst genom att samtliga ordinarie domaranställningar ledigförklaras och blir möjliga att söka för dem som är intresserade. Ett ansökningsförfarande kan även ha den fördelen att regeringen får kännedom om kandidater som inte skulle ha fångats upp inom ramen för ett slutet utnämningsför- farande. Liksom utredningen anser regeringen att kallelseförfarandet bör avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Närmare om det framtida utnämningsförfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Ärenden om utnämning av ordinarie domare bör beredas i en fristående nämnd. Av nämndens ledamöter bör en majo- ritet vara domare och representera de olika domstolsslagen. Två av leda- möterna bör vara representanter för allmänheten. Nämnden bör ges ett starkt administrativt stöd av ett kansli och bör bedriva ett aktivt eget rekryteringsarbete. Nämndens arbete bör syfta till att lämna regeringen förslag på lämpliga kandidater till lediga anställningar som ordinarie domare. Sökandens identitet bör inte omfattas av sekretess. Regeringen bör inte vara bunden av nämndens kandidatförslag men innan regeringen utnämner någon som inte omfattas av nämndens förslag bör utnämnings- ärendet återremitteras till nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Ärenden om utnämning av ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;domare ska beredas i en förslagsnämnd bestående av nio ledamöter. Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dessa ska sex vara domare och representera de olika domstolsslagen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;instanserna, en vara advokat och två representanter för allmänheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Domarna förordnas av regeringen efter att ha nominerats av respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;domstolskategori. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p635 ft3"&gt;bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: De remissinstanser som har yttrat sig är positiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;till att samtliga ärenden om utnämning av ordinarie domare ska beredas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;en särskild nämnd som är fristående från regeringen. Flera remissinstan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;ser, däribland &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätt, Regeringsrättens ledamöter, Kammarrätten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Stockholm&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Domarnämnden &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, ifrågasätter dock om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;det finns skäl att avskaffa Domarnämnden. Några remissinstanser, bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Domarnämnden&lt;/SPAN&gt;, Malmö tingsrätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Uppsala universitet&lt;/SPAN&gt;, framför synpunkter på nämndens föreslagna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sammansättning. Svea hovrätt framhåller vikten av att det under bered-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ningen av anställningsärenden som avser ledamot i någon av de högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;instanserna förs en dialog med den berörda högsta instansen. Flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;remissinstanser, däribland &lt;/SPAN&gt;Högsta domstolens ledamöter, Hovrätten över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Skåne och Blekinge, &lt;/SPAN&gt;Regeringsrättens ledamöter, Kammarrätten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Stockholm, Domarnämnden&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket&lt;SPAN class="ft4"&gt;, Sveriges advokatsamfund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Arbetsgivarverket&lt;/SPAN&gt;, pekar på behovet av sekretess i vissa situationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;för att minska risken för en försvårad rekrytering. Regeringsrättens leda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;möter anser att denna ordning bör framgå av lagen. Några remissinstan- ser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Göteborgs tingsrätt &lt;/SPAN&gt;och Kammarrätten i Stockholm, fram- håller betydelsen av att regeringen inte är bunden av nämndens förslag men betonar samtidigt behovet av återremittering till nämnden om regeringen överväger att avvika från kandidatförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Grundlagsutredningen föreslår en ny lag om utnämning av ordinarie domare. Regeringen avser att be- handla utredningens förslag i en proposition till riksdagen under våren 2010. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft samtidigt som de nu föreslagna ändringarna i regeringsformen, dvs. den 1 januari 2011. Regeringen anser att det ändå finns skäl att redan här ange några ut- gångspunkter för det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Som framgår av avsnitt 8.3.3 bör det framtida förfarandet vid utnäm- ning av ordinarie domare vara utformat på ett sådant sätt att domstolarnas och domarnas självständiga ställning inte kan ifrågasättas. Utnämnings- förfarandet bör också säkerställa en rekrytering som präglas av bredd och hög kvalitet. Det förändringsarbete som har bedrivits för att förbättra domarrekryteringen bör också beaktas vid utformningen av det framtida utnämningsförfarandet (jfr bl.a. prop. 2007/08:113).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att ärenden om ut- nämning av ordinarie domare bör beredas i en från regeringen fristående nämnd. Nämndens sammansättning bör vara sådan att dess ledamöter representerar en bred erfarenhet och kompetens inom det juridiska områ- det. Med utgångspunkt i Europarådets rekommendation om domares självständighet gör regeringen i likhet med utredningen bedömningen att en majoritet av nämndens ledamöter bör vara domare och utgöra repre- sentanter för olika domstolsslag. I syfte att öka insynen i utnämningspro- cessen och bidra till att öka allmänhetens förtroende för förfarandet ansluter sig regeringen även till utredningens uppfattning att två av nämndens ledamöter bör vara representanter för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;Nämnden bör ges ett starkt administrativt stöd genom ett kansli som bereder och föredrar ärendena inför nämnden. Nämnden bör även bedriva ett aktivt rekryteringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Regeringen utövar utnämningsmakten under konstitutionellt ansvar. För att utnämningsmakten ska vara reell bör regeringen inte kunna lämna i från sig beslutanderätten i ett utnämningsärende, dvs. regeringen bör inte vara bunden av det förslag som nämnden lämnar. Som Grundlagsut- redningen konstaterar bör det alltså stå regeringen fritt att utnämna någon annan sökande till den aktuella anställningen eller någon som har anmält sitt generella intresse. Innan regeringen utnämner någon annan kandidat bör ärendet dock alltid återremitteras till nämnden för yttrande. Efter återremitteringen ska regeringen kunna utnämna den kandidat den anser bäst lämpad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Nämndens arbete bör alltså syfta till att lämna regeringen förslag på lämpliga kandidater till lediga anställningar som ordinarie domare. Hur arbetet bör bedrivas och hur förslagen till regeringen bör utformas bör övervägas närmare. En särskild fråga i det sammanhanget är om de sökandes identitet ska skyddas av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Öppenhets- och demokratihänsyn talar för att ett ansökningsförfarande där uppgifter om de personer som söker en ledigförklarad anställning är offentliga. När det gäller de domaranställningar som inte omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;kallelseförfarandet ställer sig regeringen bakom den uppfattning som Grundlagsutredningen och flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;JO, Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Justitiekanslern, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Arbetsdomstolen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Jusek&lt;/SPAN&gt;, ger uttryck för, nämligen att argumenten för öppenhet och insyn väger över de farhågor som finns att ett offentligt rekryteringsförfarande riskerar att försvåra rekryteringen. De sökandes identitet bör därför inte skyddas av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;När det gäller de domaranställningar som nu omfattas av kallelseför- farandet framför flera remissinstanser att ett öppet ansökningsförfarande, där uppgifter om vilka som har sökt en anställning blir offentliga, riskerar att leda till svårigheter vid rekryteringen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;menar att denna risk är särskilt stor när det gäller tjänster som domare i högsta instans. Enligt ledamöterna torde det på många håll allmänt sett uppfattas som känsligt att offentligt ge till känna ett önske- mål om att bli domare i t.ex. Högsta domstolen. I särskilt hög grad kan det enligt ledamöternas uppfattning förutses svårigheter för den som har en privat anställning eller en professur att öppet söka eller anmäla intresse för en anställning av sådant slag, men också den som exempelvis är lagman i en tingsrätt eller verkschef kan tänkas vara obenägen att göra detta. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;pekar på att ett renodlat ansök- ningsförfarande som är offentligt i vart fall inledningsvis kan vara problematiskt bl.a. eftersom det inte är troligt att väl kvalificerade advokater och andra jurister från privat verksamhet skulle utnyttja möj- ligheten, dvs. just den kategori som anses komma i fråga allt för sällan och där ett aktivt rekryteringsarbete krävs. Regeringsrättens ledamöter anser att det bör övervägas att kombinera ansökningsförfarandet med en möjlighet till sekretess för personuppgifter i ansökningsärenden. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;framför liknande synpunkter och menar att en förutsättning för att ansökningsförfarandet ska fungera är att de sökandes identitet kan skyddas av en sekretessbestämmelse med s.k. omvänt skaderekvisit. Kammarrätten menar också att regeringens hantering av anställningsärendena kommer att kunna kontrolleras i efterhand på ett rimligt sätt genom Konstitutionsutskottets granskning. Liknande syn- punkter framför även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Göteborgs tingsrätt, &lt;/SPAN&gt;som framhåller att det måste vara viktigare att rätt personer anställs som domare än att förfarandet är offentligt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Domarnämnden &lt;/SPAN&gt;gör bedömningen att den öppenhet som präglar anställningsförfarandet vid statlig anställning inom överskådlig tid torde fortsätta att vara ett betydande hinder vid rekryteringen, särskilt när det gäller att locka kvalificerade sökande som är privat verksamma, samt att risken är stor att ett öppet ansöknings- och anställningsför- farande kan komma att försvåra rekryteringen också av personer som redan är verksamma inom rättsväsendet. Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/SPAN&gt;, Kammarrätten i Stockholm, Domar- nämnden, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Domstolsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Arbetsgivarverket&lt;/SPAN&gt;, förordar att det införs en sekretessreglering liknande den som föreslås i betänkandet Sekretess vid anställning av myndighetschefer (SOU 2009:4). Liknande synpunkter framför även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft6"&gt;Farhågor av det slag som remissinstanserna ger uttryck för ska enligt regeringens mening inte förringas. I en kartläggning som har gjorts i betänkandet Sekretess vid anställning av myndighetschefer (SOU 2009:4) framgår bl.a. att en omständighet som skulle kunna medföra att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p414 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p637 ft6"&gt;fler anmäler sitt intresse för anställning som myndighetschef är att deras Prop. 2009/10:80 identiteter inte avslöjas i rekryteringsförfarandet. Med anledning av för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft3"&gt;slagen i betänkandet har regeringen nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag att införa sekretess med ett s.k. omvänt skade- rekvisit i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltnings- myndigheter som lyder omedelbart under regeringen (prop. 2009/10:56). Syftet med förslaget är att möjliggöra en ökning av andelen ansökningar från personer som kan bedömas väl kvalificerade för en anställning som myndighetschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft3"&gt;Det kan också anmärkas att uppmärksamheten kring utnämningsfrågor under senare tid har ökat i medierna, vilket skulle kunna verka hämmande för den som är tveksam till att offentliggöra sin kandidatur till en hög domaranställning. Som Regeringsrättens ledamöter också påpekar har antalet advokater och andra från den privata sektorn samt personer med bakgrund i den akademiska världen endast i mycket liten omfattning sökt anställning som domare. Detta förhållande kan emellertid ha flera orsaker, där den offentlighet som gäller i förfarandet bara är en. Regeringen gör också, liksom Grundlagsutredningen, bedömningen att oviljan att ansöka om en anställning i ett offentligt förfarande delvis kan vara en attitydfråga. Ändrade värderingar hos en kommande generation jurister och en större erfarenhet av ett öppnare förfarande kan som utred- ningen framhåller förväntas förändra sådana attityder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft6"&gt;Mot bakgrund av vad som anförs ovan och att regeringen inte ska vara bunden av nämndens förslag ställer sig regeringen, i likhet med flertalet remissinstanser, bakom Grundlagsutredningens förslag att de sökandes identitet inte behöver skyddas av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Prövning av frågor som rör ordinarie domares anställning, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ordinarie domare utom ledamöterna i de högsta domstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Ordinarie domare ska ingå i rätten när frågor om ordinarie domares skiljande från anställningen, avstängning och skyldig- het att genomgå läkarundersökning prövas. Även när det gäller frågor om disciplinansvar för ordinarie domare slås rätten till domstolsprövning fast i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;däribland &lt;/SPAN&gt;Regeringsrättens ledamöter&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Justitiekanslern, Arbetsdomstolen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, tillstyrker i allt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;väsentligt förslaget. Kammarrätten i Stockholm anser dock att den ord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ning som gäller för domarna i de två högsta instanserna i fråga om skyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dighet att genomgå läkarundersökning och skiljande från anställningen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;särskild ordning bör övervägas också för andra ordinarie domare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft25"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft38"&gt;anser att förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;är acceptabelt men menar samtidigt att utredningen borde ha övervägt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p643 ft3"&gt;möjligheten att ersätta Statens ansvarsnämnd med en domstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I 11 kap. 5 § första stycket RF före- skrivs att en ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställ- ningen. I övrigt får en ordinarie domare skiljas från anställningen endast om han eller hon uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension. I lagen (1994:260) om offentlig anställning finns vidare bl.a. bestämmelser om disciplinpåföljd (varning och löneav- drag) för en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen. Enligt lagen (1994:261) om fullmakts- anställning kan en ordinarie domare under vissa förhållanden stängas av från arbetet och åläggas att genomgå en läkarundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;En garanti för självständigheten i dömandet är att ordinarie domare inte ska kunna skiljas från sin anställning i andra fall än då det föreligger befogad anledning till det. Det är också av stor betydelse att domarna inte heller på annat sätt kan utsättas för påtryckningar eller repressalier med koppling till anställningen. Frågor om domares disciplinansvar och skil- jande från anställningen är därför centrala för domstolarnas oberoende. Sådana frågor behandlas också i flera av de internationella dokument som rör domstolarnas oberoende, bl.a. FN:s grundprinciper för domstols- väsendets oberoende från 1985 och Europarådets rekommendation om domares oberoende, skicklighet och roll från 1994. Gemensamt för dessa dokument är att de anger att prövningen av avskedande och av discipli- nära påföljder ska göras av domstol och av domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Den nuvarande ordningen innebär att Statens ansvarsnämnd prövar frågor om avskedande, avstängning, disciplinpåföljd och skyldighet att genomgå läkarundersökning för andra ordinarie domare än justitie- och regeringsråd. Någon bestämmelse som innebär att en ordinarie domare kan skiljas från sin anställning endast genom ett beslut av en domstol finns således inte i den nuvarande regleringen. Emellertid slås i 11 kap. 5 § andra stycket RF fast att en domare ska ha rätt att påkalla domstols- prövning av ett beslut om skiljande från anställningen, avstängning eller skyldighet att genomgå läkarundersökning om beslutet fattats av annan myndighet än domstol. Motsvarande rätt föreligger enligt gällande ord- ning även när det gäller beslut om disciplinpåföljd men denna rätt till domstolsprövning är inte fastslagen i regeringsformen utan följer av lagen (1994:260) om offentlig anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Den svenska ordningen, med en förvaltningsmyndighet som besluts- fattare i frågor som rör ordinarie domares anställningsskydd, är ovanlig i ett europeiskt perspektiv. Grundlagsutredningen gör dock bedömningen att det inte finns anledning att ifrågasätta regleringen med Statens ansvarsnämnd som första instans i mål av aktuellt slag. Regeringen instämmer i denna bedömning. Ordningen har i praktiken fungerat väl och varit förenlig med de rättssäkerhetskrav som kan ställas på verksam- heten. Statens ansvarsnämnd har en sådan sammansättning att både den rättsliga kompetensen och allmänintresset får anses väl tillgodosedda för den prövning som det ankommer på nämnden att göra. Det finns således inte, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;hävdar, anledning att i detta sammanhang närmare överväga att helt ersätta pröv- ningen i nämnden med en prövning i domstol. Den gällande regleringen av rätten till domstolsprövning i situationer av aktuellt slag är emellertid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p637 ft6"&gt;på principiella grunder inte invändningsfri. Regleringen innebär att Prop. 2009/10:80 domaren, om han eller hon är fackligt organiserad, har möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft3"&gt;genom sin fackliga organisation föra talan mot staten vid Arbetsdom- stolen. Om domaren inte är fackligt organiserad förs talan vid en tings- rätt, med möjlighet till överprövning av tingsrättens dom efter pröv- ningstillstånd i Arbetsdomstolen. Även om huvudregeln enligt 11 kap. 1 § tredje stycket RF är att det ska finnas ordinarie domare vid en domstol, får undantag från denna regel göras när det gäller domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål, t.ex. Arbetsdomstolen. Från och med den 1 juli 2008 är visserligen ordförandena i Arbetsdomstolen anställda som ordi- narie domare, i stället för att som tidigare vara förordnade som ordförande tre år i taget. Det innebär att ordförandena i Arbetsdomstolen numera har samma anställningsvillkor som andra ordinarie domare. Regleringen i regeringsformen hindrar emellertid inte en ordning som innebär att en fråga om en ordinarie domare ska få ha kvar sin anställning slutligt kan komma att prövas av enbart icke ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft3"&gt;Frågor om ordinarie domares skiljande från anställningen och om disciplinansvar är direkt kopplade till skyddet mot ingrepp i domares oberoende och är av sådan konstitutionell betydelse att prövningen inte bör utföras enbart av domare som inte själva åtnjuter detta skydd. Vid en internationell jämförelse framstår denna ordning som i det närmaste unik (jfr SOU 2007:69 s. 22). Mot denna bakgrund instämmer regeringen i utredningens bedömning att det i regeringsformen bör föreskrivas att ordinarie domare ska ingå i rätten när frågor om ordinarie domares skil- jande från anställningen, avstängning och åläggande att genomgå läkar- undersökning prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft6"&gt;Regeringen ansluter sig vidare till utredningens uppfattning att rätten till domstolsprövning bör slås fast i regeringsformen även när det gäller beslut om disciplinpåföljd för ordinarie domare. Det finns för närvarande inte skäl att närmare utreda en ändring av prövningen med den inriktning som &lt;SPAN class="ft22"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;efterfrågar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prövningen av frågor som rör anställningen för ledamöterna i de högsta domstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva frågor om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från anställ- ningen eller vara skyldig att genomgå läkarundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer delvis med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regeringens. Utredningens förslag innebär att även åtal mot ledamöter av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Högsta domstolen för brott i utövningen av anställningen ska prövas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p647 ft38"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;sig i denna del, däribland &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Justitiekans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;lern (JK), &lt;/SPAN&gt;är positiva till förslaget. Några remissinstanser, däribland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Högsta domstolens ledamöter&lt;SPAN class="ft3"&gt;, är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kritiska och föreslår i stället en lösning som innebär att regeringsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förordnas att döma i Högsta domstolen i mål som rör de aktuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;frågorna. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Svea hovrätt &lt;/SPAN&gt;anser att det bör övervägas om inte ett särskilt organ i linje med den tidigare riksrätten bör inrättas för prövning av frå- gor om åtal mot justitieråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelserna i 11 kap. 5 § första stycket RF om förutsättningarna för skiljande av ordinarie domare från anställningen är tillämplig även på domarna i de båda högsta dom- stolarna. Det straffrättsliga ansvaret för brott i utövningen av anställ- ningen liksom de arbetsrättsliga bestämmelserna i fullmaktslagen är också desamma för alla ordinarie domare. I motsats till andra ordinarie domare är justitieråd och regeringsråd emellertid inte underkastade det disciplinansvar som regleras i lagen om offentlig anställning. Dessutom följer av bestämmelserna i 12 kap. 8 § första stycket RF att åtal mot domare i de högsta domstolarna för brott som begåtts vid utövningen av anställningen uteslutande prövas av Högsta domstolen, inte av Statens ansvarsnämnd eller Arbetsdomstolen. Beslut om att väcka talan i dessa mål fattas av en justitieombudsman eller av justitiekanslern. Om en domare i någon av de högsta domstolarna i stället misstänks för ett brott begånget utom anställningen väcks talan i vanlig ordning i tingsrätten. Lagföring kan i sådana fall, på vanligt sätt, även ske utan domstolspröv- ning genom godkännande av ett strafföreläggande eller ett ordningsbots- föreläggande. Den domstol som prövar det straffrättsliga ansvaret har ingen möjlighet att avgöra om domaren ska skiljas från anställningen. Den frågan prövas i stället av Högsta domstolen under förutsättning att justitiekanslern eller en justitieombudsman har väckt talan om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Det främsta syftet med specialregleringen i 12 kap. 8 § RF är att ge garantier för en prövning i kvalificerad ordning av frågor om ansvar för de högsta domarna när det gäller deras sätt att fullgöra domargärningen eller som angår deras ställning i domstolen (prop. 1973:90 s. 440). Ett ytterligare syfte är att se till att också dessa domare i sin yrkesutövning är underkastade en rättslig kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;De skäl som motiverade att specialregleringen infördes är alltjämt bär- kraftiga. Regeringsformen bör således ge garantier för en prövning i kvalificerad ordning av de aktuella frågorna. Samtidigt är det av vikt att den ordning som ska tillämpas utformas på ett sätt som innebär att all- mänhetens förtroende för domstolarnas opartiskhet och för rättsväsendet i stort inte påverkas. Mot denna bakgrund kan den nuvarande ordningen inte anses helt invändningsfri. Som utredningen framhåller finns det en betydande risk för att systemet leder till att det uppstår misstankar om jäv om ledamöter av Högsta domstolen ska pröva frågor om åtal mot eller avskedande av en ledamot av samma domstol. Regeringen ansluter där- för sig till utredningens bedömning att det finns behov av en annan ordning för prövningen av dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att det inte finns skäl att överväga en ordning med en ny specialdomstol, liknande den tidigare riksrätten, som förordas av &lt;SPAN class="ft22"&gt;Svea hovrätt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Ett antal remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft22"&gt;Regeringsrättens ledamöter&lt;/SPAN&gt;, ifrågasätter en ordning som innebär att åtal mot justitieråd för brott i utövningen av anställningen ska prövas av en allmän förvaltningsdomstol. För att undvika jävsproblematiken förordar dessa remissinstanser att bestämmelserna i stället tillämpas så att regeringsråd i dessa fall förordnas att tjänstgöra i Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Svea hovrätt menar att det med hänsyn till de rättsäkerhetskrav som måste uppställas kan ifrågasättas om straffrättsliga frågor ska under- ställas en domstol som inte är uppbyggd och rekryterad för att hantera ansvarsfrågor i brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte anledning att anta något annat än att åtal av justitiekanslern eller en justitieombudsman mot en ledamot av Högsta domstolen för brott i utövningen av anställningen kommer att bli utomordentligt ovanliga. Som Högsta domstolens leda- möter framhåller förekommer det dock i åtskilliga fall varje år att enskilda parter väcker åtal på grund av brott i anställningen mot de leda- möter i Högsta domstolen som har deltagit i ett avgörande som rört parterna. Sådana åtal ska avvisas (20 kap. 10 § rättegångsbalken). Det förekommer också att enskilda åtal kombineras med yrkanden om skadestånd på grund av påstått brott samt att även andra yrkanden, som Högsta domstolen kan pröva i sak, kompletterar åtalet, exempelvis yrkanden om resning eller åtal mot den tjänstgörande revisionssekre- teraren eller mot ledamöterna i de lägre domstolarna. Högsta domstolens ledamöter och Regeringsrättens ledamöter framhåller att yrkandena i mål av detta slag, vid ett genomförande av utredningens förslag, ofta skulle behöva delas upp mellan de båda högsta domstolarna. Dessa remiss- instanser påpekar också att det skulle krävas en särskild reglering avse- ende prövningen av yrkanden som kan vara accessoriska till ett åtal, t.ex. enskilda anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft3"&gt;Det förhållandet att de måltyper som enligt utredningens förslag bör överföras från Högsta domstolen till Högsta förvaltningsdomstolen inte har någon motsvarighet i de måltyper som den domstolen vanligtvis handlägger, utgör enligt regeringens mening inte något avgörande skäl mot att genomföra den föreslagna förändringen. De båda högsta dom- stolarna består av synnerligen kvalificerade jurister. Det torde finnas betydande kompetens bland regeringsråden även på straffrättens område. När det gäller frågor om skiljande från anställningen och skyldighet att genomgå läkarundersökning inrymmer prövningen vidare inslag som snarast är av förvaltningsrättslig karaktär. Emellertid talar starka princi- piella skäl mot en överföring av prövningen av straffrättsliga frågor till allmän förvaltningsdomstol. Regeringen delar vidare ledamöternas i de båda högsta domstolarna uppfattning att den jävsproblematik som kan uppkomma i de aktuella fallen torde kunna få en tillfredsställande lös- ning om prövningen i Högsta domstolen i dessa fall kan ske av ledamöter i Högsta förvaltningsdomstolen som, i enlighet med den nyordning som regeringen föreslår i avsnitt 8.2.3, särskilt förordnats att handlägga målet i Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft3"&gt;De skäl som gör sig gällande mot en överföring av prövningen av brottmål till Högsta förvaltningsdomstolen gör sig inte gällande med samma styrka i fråga om mål om skiljande av en ledamot av Högsta domstolen från anställningen eller mål som rör skyldighet för honom eller henne att genomgå läkarundersökning. Det kan även antas att denna typ av mål kan aktualiseras i något större utsträckning än mål om åtal för brott i anställningen. Mot den bakgrunden, och med beaktande av intresset att i möjligaste mån motverka risken för bristande förtroende för domstolarnas opartiskhet, delar regeringen utredningens bedömning att dessa typer av mål bör prövas korsvis av Högsta domstolen respektive&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen i fråga om ledamöter i de båda dom- Prop. 2009/10:80 stolarna. Detta torde föranleda behov av följdändringar i lag. Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;avser att överväga detta i annat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft6"&gt;Vilka processregler som bör gälla vid Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av mål om skiljande från anställningen m.m. kan behöva övervägas på nytt i ett senare sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Normkontrollen i framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Principiella utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Normkontrollsystemet bör även i fortsätt- ningen innehålla både förhandskontroll och efterhandsprövning. Förhandskontrollen bör ske genom att Lagrådet avger rådgivande yttran- den och efterhandsprövningen bör ske genom konkret normprövning av både domstolar och andra offentliga organ i samband med rättstillämp- ning i enskilda fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft28"&gt;Grundlagsutredningens bedömning &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;instämmer i allt väsentligt i utredningens bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ning eller lämnar den utan erinran. Från några instanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;advokatsamfund&lt;/SPAN&gt;, framförs dock önskemål om en normkontroll som ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;övas av en författningsdomstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft28"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft3"&gt;: Normprövning bygger på syn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sättet att föreskrifter ingår i ett hierarkiskt system där det finns olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;nivåer: grundlag, vanlig lag, förordning samt myndighetsföreskrifter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommunala föreskrifter. Prövningen går ut på att pröva en föreskrift på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;lägre normhierarkisk nivå mot en föreskrift på högre nivå. Om en kon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;flikt mellan föreskrifterna föreligger har föreskriften på den högre nivån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;företräde framför föreskriften på den lägre.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Det är ofta prövningen av förhållandet mellan grundlag och lag som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;står i centrum i diskussionen om normprövning. Denna normprövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;benämns vanligen lagprövning eftersom den tar sikte på just lagars för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;enlighet med en överordnad norm. Begreppet lagprövning används&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;emellertid ofta även vid normprövning som av sker av föreskrifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andra nivåer i normhierarkin.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;I en mera vidsträckt betydelse kan även kontroll av svenska före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;skrifters överensstämmelse med folkrättsliga regelverk omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;begreppet normprövning. Det praktiskt sett viktigaste exemplet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;normers förenlighet med Europakonventionen, som har fått en särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;grundlagsförankring genom 2 kap. 23 § RF. Stor betydelse har också EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;rätten som anses ha principiellt företräde framför nationell rätt – också på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;grundlagsnivå – även om den i formell mening inte ingår i den svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;normhierarkin. &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; anses nämligen vara en egen rättsordning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;hämtar sin rättsverkan ur det förhållandet att Sverige har överlåtit viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;normgivningsmakt till Europeiska unionen (prop. 1993/94:114 s. 27 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;prop. 2007/08:168 s. 74).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Ett system med normkontroll måste stöpas så att det passar inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;för de grundläggande principerna för statsskicket, bl.a. principen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p585 ft6"&gt;folksuveränitet och principen om den offentliga maktutövningens lag- Prop. 2009/10:80 bundenhet. Enligt principen om folksuveränitet utgår all offentlig makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft3"&gt;från folket. Folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och par- lamentariskt statsstick och genom kommunal självstyrelse. Den rättsstat- liga principen om den offentliga maktutövningens lagbundenhet innebär bl.a. att lagen binder alla statliga organ, även riksdagen och regeringen, på samma sätt som den binder medborgarna i allmänhet. Den gäller i lika hög grad på det kommunala området. En konsekvens av denna princip är att inget offentligt organ får meddela normer som står i strid med före- skrifter högre upp i normhierarkin. För riksdagens del innebär detta att den inte får stifta en lag som är oförenlig med grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft3"&gt;Det nuvarande svenska normkontrollsystemet innefattar, när det gäller lagar, inslag av både förhandskontroll och efterhandsprövning. Förhandskontrollen utövas av Lagrådet genom dess granskning av lag- förslag (8 kap. 18 § RF). Efterhandsprövningen sker vid rättstillämp- ningen genom domstolars och förvaltningsmyndigheters lagprövning (11 kap. 14 § RF). När det gäller andra bindande föreskrifter än lagar sker normkontrollen endast genom efterhandsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft3"&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att normkontroll- systemet även i framtiden bör ha inslag av både förhandskontroll och efterhandsprövning. Förhandskontrollen bör även i fortsättningen ske genom att Lagrådet avger rådgivande yttranden på begäran av regeringen eller ett riksdagsutskott. Vissa förändringar av regleringen av lagråds- granskningen bör dock övervägas för att stärka normkontrollen i fram- tiden. Regeringen återkommer i avsnitt 8.5.2 till på vilket sätt detta bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft3"&gt;Även när det gäller efterhandsprövningen finns det skäl att överväga vissa förändringar av utformningen av den nuvarande regleringen. Enligt regeringens mening är emellertid den nuvarande ordningen, med lag- prövning i konkreta fall som utförs av både domstolar och alla andra offentliga organ, väl lämpad att åstadkomma det resultat som lagpröv- ningen åsyftar. Det finns därför inte skäl att, som bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;efterlyser, inrätta en författningsdomstol och koncen- trera normprövningen i efterhand till en sådan. Regeringen återkommer i avsnitt 8.5.3 till frågan på vilket sätt bestämmelserna om lagprövning bör förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förhandskontroll genom Lagrådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I syfte att ytterligare markera betydelsen av Lagrådets granskning anges att yttrande från Lagrådet &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inhämtas rörande lagförslag inom Lagrådets granskningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft3"&gt;Den nuvarande begränsningen, att Lagrådet behöver höras endast om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt, tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Lagrådets organisation bör förstärkas för att ytterligare förbättra förutsättningarna för dess granskning. Detta bör övervägas i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag och bedömning &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p652 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;är i allt väsentligt positiva till de föreslagna för- stärkningarna av Lagrådets ställning. Förslaget tillstyrks av ett stort antal remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft37"&gt;Svea hovrätt, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft37"&gt;Sveriges Akademi- kers Centralorganisation. Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft37"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;är positiva till förslagen men anser att Lagrådets granskningsområde borde utvidgas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft4"&gt;En huvudregel om obligatorisk lagrådsgranskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft3"&gt;Den nuvarande ordningen för lagrådsgranskning av lagförslag innebär att det inte är obligatoriskt för regeringen eller ett riksdagsutskott att in- hämta Lagrådets yttrande över lagstiftning som rör de ämnen som omfattas av Lagrådets s.k. granskningsområde. Enligt huvudregeln &lt;SPAN class="ft4"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;Lagrådet höras över lagförslag inom granskningsområdet. Gransknings- området anges i 8 kap. 18 § andra stycket RF genom en konkret uppräk- ning av de typer av lagar som omfattas. Utredningen föreslår att det bör införas ett krav på att Lagrådet som regel &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;höras över förslag till lag- stiftning som faller inom granskningsområdet. Som utredningen fram- håller torde den fakultativa regeln redan nu i praktiken tillämpas som en obligatorisk regel. Det kan därför inte förväntas att antalet gransknings- ärenden i Lagrådet kommer att öka nämnvärt om den nuvarande regeln, att yttrande av Lagrådet &lt;SPAN class="ft4"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;inhämtas, ändras så att det blir obligatoriskt att inhämta yttrande i fråga om lagar som faller inom granskningsom- rådet. En ändring av bestämmelsen på föreslaget sätt skulle dock att innebära en principiell och enligt regeringen önskvärd förstärkning av Lagrådets ställning. Genom en sådan ändring betonas betydelsen av förhandsgranskningen bl.a. med avseende på lagförslagens grundlags- enlighet. Regeringen delar därför utredningens uppfattning att det bör föreskrivas att Lagrådets yttrande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inhämtas i fråga om lagar som faller inom Lagrådets granskningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft4"&gt;Det s.k. viktighetskriteriet tas bort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;Av 8 kap. 18 § andra stycket RF följer att Lagrådets yttrande behöver inhämtas endast om en lag som faller inom granskningsområdet är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt, det s.k. viktighetskriteriet. Av bestämmelsen framgår också att Lagrådets hörande inte är nödvändigt om det skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller om avsevärt men skulle uppkomma genom att lagstiftningsfrågan fördröjs. Grundlagsutredningen föreslår att det nämnda viktighetskriteriet ska tas bort. En sådan ändring torde med hänsyn till hur bestämmelsen i 8 kap. 18 § RF för närvarande tillämpas knappast innebära någon långtgående förändring av omfattningen av de lagförslag som remitteras till Lagrådet för yttrande. Den föreslagna ändringen innebär dock att vikten av Lag- rådets granskning markeras ytterligare. Enligt regeringens bedömning torde de undantagsmöjligheter som återstår – främst att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet – vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;P class="p196 ft6"&gt;tillräckliga för att säkerställa att Lagrådet inte hörs i onödan. Mot denna Prop. 2009/10:80 bakgrund delar regeringen Grundlagsutredningens uppfattning att viktig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;hetskriteriet bör tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft4"&gt;Granskningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det inte finns anled- ning att ändra de grundläggande och väl inarbetade strukturerna för Lag- rådets granskning av lagförslag. Det innebär bl.a. att området för gransk- ningen liksom för närvarande bör bestämmas av en konkret uppräkning av de typer av lagar som omfattas. Som framgår av avsnitt 11.1.4 föreslås dock att Lagrådets granskning ska utvidgas så att den även omfattar lagar som innebär åligganden för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ett par remissinstanser anser att Lagrådets granskningsområde borde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sträckas ut till att omfatta också andra frågor än vad som följer av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nuvarande ordningen och utredningens förslag. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;den vid Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;menar t.ex. att utredningen närmare borde ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;övervägt att utsträcka granskningsområdet till att omfatta ändringar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen. Fakultetsnämnden framhåller bl.a. att kraven på kvali-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ficerade juridiska bedömningar på senare tid har ökat på grund av den allt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mer komplexa rättsliga kontext som grundlagarna ska fungera i. Även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;föreslår att granskningsområdet ska ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sträckas så att det omfattar förslag till vissa ändringar i regeringsformen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämligen ändringar i 2, 8 och 11 kap. RF. Regeringen anser emellertid att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de skäl – bl.a. att det måste finnas utrymme för politiska bedömningar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frågor av grundläggande betydelse för statsskicket – som motiverade att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begränsningar infördes med avseende på förhandskontrollen av lagför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;slag om ändringar i regeringsformen alltjämt är bärkraftiga (jfr SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1978:34 s. 287). Enligt regeringens mening har det inte framkommit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillräckligt tungt vägande skäl för att förändra Lagrådets gransknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;område på det sätt som remissinstanserna föreslår.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Lagrådets organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Utredningen gör bedömningen att Lagrådets organisation ska förstärkas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ett sätt att åstadkomma detta är att förstärka Lagrådets kansli med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;juridisk kompetens, t.ex. genom att en eller flera föredragande knyts dit.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Det skulle bl.a. kunna förbättra Lagrådets egna möjligheter att initiera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kartläggningar och rättsutredningar. En sådan förstärkning av organisa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tionen kan också bidra till att kvaliteten på granskningen kan hållas fort-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;satt hög, särskilt mot bakgrund av att lagstiftningen – bl.a. på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav på snabbt genomförande – sker i allt snabbare takt. På&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett principiellt plan får inrättandet av en egen juridisk kanslifunktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;även anses ytterligare markera Lagrådets självständighet i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regering och riksdag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringen ansluter sig till utredningens bedömning att det finns skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att stärka Lagrådets organisation för att ytterligare förbättra förutsätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ningarna för dess granskande funktion. På vilket sätt denna förstärkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lämpligen bör åstadkommas bör dock bli föremål för ytterligare över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;väganden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p656 ft28"&gt;8.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Uppenbarhetskravet vid lagprövning tas bort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Det s.k. uppenbarhetskravet i nuvarande 11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;14 § regeringsformen tas bort.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td193"&gt;&lt;P class="p542 ft3"&gt;Det införs en erinran om att grundsatserna om folksuveränitet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lagbundenhet, med dess princip om normhierarki, särskilt ska beaktas vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td194"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lagprövning av föreskrifter beslutade av riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna är positiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;till förslaget eller lämnar det utan erinran. Förslaget tillstyrks av bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän, Högsta domstolens ledamöter, Juridiska fakul-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;tetsstyrelsen vid Lunds universitet, Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;FN-förbundet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft3"&gt;Förslaget avstyrks av &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;Enligt LO kan förändringen leda till att domstolarna blir fora för politiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;beslut och på sikt även underminera formerna för folkstyret. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;rätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;Transportstyrelsen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft3"&gt;ifrågasätter på olika grunder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;den föreslagna erinran om att grundsatserna för folksuveränitet och lag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;bundenhet särskilt ska beaktas vid lagprövning av föreskrifter som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;beslutade av riksdagen. &lt;/SPAN&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;universitet &lt;/SPAN&gt;anser att en bättre ordning hade varit att behålla uppenbar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;hetskravet när det gäller lagar men inte förordningar. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska FN-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;förbundet &lt;/SPAN&gt;föreslår att det i lagprövningsbestämmelsen görs ett tillägg av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;innebörd att domstol ska vara uppmärksam på om lag eller föreskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;strider mot för Sverige bindande internationell rätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;Innebörden av lagprövningsrätten kom före 1980 i huvudsak till uttryck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;genom domstolsavgöranden men även genom uttalanden i förarbetena till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;den nuvarande regeringsformen. I dessa förarbeten förutsattes att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lagprövningsrätt som hade utvecklats i rättspraxis skulle bestå även efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;antagandet av den nya regeringsformen. Departementschefen anförde att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;praxis kunde sägas innebära att en myndighet hade rätt – och skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;– att i sin rättstillämpande verksamhet sätta åt sidan en föreskrift som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;stred mot en bestämmelse i en författning av högre konstitutionell valör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;För att sätta åt sidan en bestämmelse i lag krävdes dock att den ifråga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;satta lagen stod i uppenbar strid med en klar bestämmelse i grundlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;(prop. 1973:90 s. 200 f.).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Genom en ändring i regeringsformen 1980 infördes efter förslag av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;Rättighetsskyddsutredningen lagprövningsbestämmelsen i 11 kap. 14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;RF (SOU 1978:34). Förslaget avsågs inte innebära någon förändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;det gällande rättsläget. I förarbetena framhöll departementschefen bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;att förslaget innebar att lagprövningsrätten tillkom samtliga organ som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;tillämpade rättsregler under utövande av rättskipning eller offentlig för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;valtning, dvs. i vissa fall även enskilda som utförde sådana uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;(prop. 1978/79:195 s. 66). Under riksdagsbehandlingen underströks att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lagprövningsinstitutet inte var avsett att utgöra ett normalt inslag i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;rättstillämpningen och att dittillsvarande försiktiga praxis skulle vara vägledande (KU 1978/79:39 s. 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft3"&gt;Ett utmärkande drag för den s.k. konkreta normprövningen enligt 11 kap. 14 § RF är att frågan om en föreskrifts förenlighet med en över- ordnad norm uppkommer först vid tillämpningen av föreskrifter i ett enskilt mål eller ärende. Det är endast parterna i målet som formellt om- fattas av beslutet. En annan sak är att ett sådant beslut av någon av de högsta domstolarna i praktiken kan innebära att lagbestämmelsen helt eller delvis förlorar sin rättsliga betydelse som ett resultat av avgörandets prejudikatvärde. Det är dock inte möjligt att föra en talan som endast går ut på att en viss författning ska förklaras ogiltig därför att den är grund- lagsstridig (abstrakt normprövning). En konkret normkontroll begränsar således inte riksdagens uppgift som lagstiftare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft3"&gt;I samband med inkorporeringen av Europakonventionen 1995 utvid- gades området för normprövning. Enligt bestämmelsen i 2 kap. 23 § RF föreligger nämligen ett förbud mot att meddela föreskrifter som strider mot Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. En effekt av denna bestämmelse är att en domstol eller ett annat offentligt organ enligt 11 kap. 14 § RF kan åsidosätta föreskrifter i lag och förordning som står i uppenbar strid med Sveriges åtaganden enligt konventionen. I förar- betena uttalas dock att lagprövningen i förhållande till 2 kap. 23 § RF aktualiseras endast om en tillämpning av sedvanliga tolknings- och rättstillämpningsmetoder, bl.a. en fördragskonform tolkning, leder till att konventionsbestämmelserna inte ska tillämpas (prop. 1993/94:117 s. 36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;f.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;och bet. 1993/94:KU24 s. 17 f.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;Sveriges anslutning till EU och den med anslutningen sammanhäng-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft3"&gt;ande bundenheten av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har inneburit att en stor del av de bestämmelser som faller inom detta rättsområde inte omfattas av regleringen i 11 kap. 14 § RF och därmed inte heller av det s.k. uppen- barhetskravet. Detta följer av principen om &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; företräde framför den nationella rätten (prop. 1993/94:114 s. 27 och prop. 2007/08:168 s. 74). I sammanhanget kan även noteras att &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis på fri- och rättighetsområdet har medfört att Europakonventionens bestämmel- ser, tillsammans med medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, betraktas som allmänna principer inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Sedan Lissabonfördraget trätt i kraft har dessutom EU:s stadga om de grund- läggande rättigheterna blivit rättsligt bindande för medlemsstaterna. I de fall stadgan eller Europakonventionens fri- och rättigheter är tillämpliga inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ska svenska myndigheter ge dessa bestämmelser före- träde framför svenska nationella föreskrifter även om motstridigheten inte är uppenbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft4"&gt;Uppenbarhetskravet tas bort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft6"&gt;En förhandskontroll som syftar till att trygga lagars grundlagsenlighet och kvalitet i övrigt utgör ett centralt inslag i normkontrollsystemet. Detta tydliggörs av de ändringsförslag som regeringen lämnar i fråga om lagrådsgranskningen (se närmare avsnitt 8.5.2). Föreslagna åtgärder för att förstärka förhandskontrollen ger uttryck för en strävan att värna grundlagarnas stadganden och så långt som det är möjligt på förhand&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;identifiera och försöka undanröja motstridigheter mellan en föreslagen lag och grundlagen. Ett sådant förfarande är ägnat att öka förutsättning- arna för att den lagstiftning som antas av riksdagen är grundlagsenlig och av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Lagprövningen sker mot bakgrund av de principer som kommer till ut- tryck i 1 kap. 1 § RF, nämligen principerna om folkstyrelsen och om att den offentliga makten utövas under lagarna. Riksdagen är den högsta beslutande makten. Om en konflikt uppstår mellan olika riksdagsbeslut ska grundlag gå före lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Lagprövningen utgör en betydelsefull beståndsdel i ett normkontroll- system då det av olika anledningar, trots förhandskontroll, kan upp- komma frågor om förenligheten mellan en lag och grundlag. Det kan exempelvis röra sig om fall som aktualiseras när lagen ska tillämpas men som inte uppmärksammats under lagstiftningsskedet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Ett område där möjligheten till lagprövning framstår som särskilt angelägen rör vissa centrala delar av fri- och rättighetsregleringen i 2 kap. RF. Här är det av särskild betydelse att grundlagens regler fullt ut får genomslag i rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Ett närbesläktat exempel är prövning mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa grundlagar har karaktär främst av &lt;NOBR&gt;straff-,&lt;/NOBR&gt; skadestånds- och processrättslig specialreglering och utesluter delvis att allmänna bestämmelser i vanlig lag i dessa ämnen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Ett tredje exempel rör frågor som har samband med Sveriges interna- tionella åtaganden. Mot bakgrund av bestämmelsen i 2 kap. 23 § RF får detta särskild betydelse för frågor rörande svensk rätts förenlighet med Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vad som anförts ovan ska ses som exempel på områden där det är sär- skilt viktigt att lagprövningen får genomslag. På andra områden, t.ex. statsorganens arbetssätt och funktionsuppdelning, framstår det däremot som motiverat med ett mer begränsat utnyttjande av möjligheten till lagprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Som framgår av avsnitt 11.1.4 innebär de förändringar som regeringen föreslår rörande den kommunala självstyrelsen, särskilt införandet av en proportionalitetsprincip, att utrymmet för lagprövning av sådana frågor inte utökas i rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;I förhållande till vad som nu anförts framstår uppenbarhetskravet i den nuvarande bestämmelsen i 11 kap. 14 § RF som mindre adekvat. Till detta kommer det förhållandet att det efter inkorporeringen av Europa- konventionen och införandet av bestämmelsen i 2 kap. 23 § RF kan vara svårt att förena de åtaganden som följer av konventionen med ett krav på uppenbarhet för att åsidosätta en lag eller förordning som kan bedömas stå i strid med konventionen. Frågor om svensk rätts förenlighet med konventionen får alltså anses besvärliga att hantera inom ramen för nu- varande 11 kap. 14 § RF. Det kan också framstå som en underlig konse- kvens av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; tillämpning att uppenbarhetskravet upprätthålls i fråga om sådan lagstiftning som inte omfattas av unionsrätten medan motsvarande krav inte gäller vid prövning av föreskrifter som omfattas av unionsrätten, med dess allmänna principer om skydd för grund- läggande fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft24"&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med Grundlagsutred- ningen, att uppenbarhetskravet i 11 kap. 14 § RF bör tas bort. I motsats&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p196 ft6"&gt;till &lt;SPAN class="ft22"&gt;LO &lt;/SPAN&gt;anser regeringen inte att detta förslag riskerar att leda till att dom- Prop. 2009/10:80 stolarna utvecklas till fora för politiskt beslutsfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft3"&gt;För att tydliggöra att lagprövningen ska ske med beaktande av grund- satserna om folksuveränitet och lagbundenhet, med dess princip om normhierarki, föreslår Grundlagsutredningen att det i bestämmelsen ska föras in en erinran som knyter an till det ovan sagda och som anger att dessa grundsatser särskilt ska beaktas vid prövning av en föreskrift som har beslutats av riksdagen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter be- hovet av en sådan erinran eftersom dessa grundsatser redan är väl förank- rade i vårt konstitutionella system. Liknande synpunkter framför även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft4"&gt;Transportstyrelsen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Regeringen anser emellertid att en erinran om de grundläggande principerna om folksuveränitet och lagbundenheten har ett värde i regeringsformens lagprövningsbe- stämmelse. En erinran av detta slag utgör en påminnelse om att riksdagen är att betrakta som grundlagens främsta uttolkare samtidigt som den tydliggör att det politiska beslutsfattandet i en rättsstat är bundet av vissa begränsningar. Regeringen anser därför liksom utredningen att det i bestämmelsen om lagprövning bör införas en erinran som anger att grundsatserna om folksuveränitet och lagbundenhet, med dess princip om normhierarki, särskilt ska beaktas vid lagprövning av en föreskrift som beslutats av riksdagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft3"&gt;Avsikten med erinran är inte, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;synes anta, att lagprövningen ska variera i grad och omfattning beroende på vilken slags grundlagsbestämmelse som en lag prövas mot. En annan sak är att det på vissa områden, t.ex. i fråga om rättighetsskyddet, framstår som särskilt viktigt att lagprövningen får genomslag för att skyddet ska få verklig effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft6"&gt;Det finns inte skäl att, som &lt;SPAN class="ft22"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; &lt;/SPAN&gt;föreslår, i lagpröv- ningsbestämmelsen ta in en erinran om att en domstol ska vara uppmärk- sam på om en lag eller annan föreskrift strider mot för Sverige bindande internationell rätt. Enligt etablerade lagtolkningsprinciper ska svensk rätt i möjligaste mån tolkas på ett sätt som är förenligt med för Sverige bin- dande internationella överenskommelser (fördragskonform tolkning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft1"&gt;9 Vissa fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Medborgarskapsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rättighetsreglernas koppling till medborgarskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 2 kap. regeringsformen formuleras om så att det framgår att utgångspunkten för fri- och rättighetsskyddet är att det gäller för både svenska medborgare och andra här i riket.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;lämnar förslaget utan erinran. Vissa remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Malmö tings-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;rätt&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;FN-förbundet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om skillnaderna i fri- och rättighetsskyddet mellan svenska medborgare och utländska medborgare som lagligen vistas i Sverige är förenliga med Sveriges internationella åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten för fri- och rättig- hetsskyddet i 2 kap. RF är att det gäller för svenska medborgare. Samtidigt tillerkänns även andra personer här i riket ett betydande skydd. Till sin omfattning är detta skydd – med några få undantag – närmast identiskt med det skydd som svenska medborgare har. Skillnaden är att grundlagsskyddet är svagare än för svenska medborgare genom att flera av fri- och rättigheterna kan begränsas genom särskilda föreskrifter i lag (2 kap. 22 § andra stycket RF). Vid sådana inskränkningar tillämpas inte merparten av de bestämmelser som uppställer särskilda krav för att en begränsning ska kunna godtas (främst 12 § andra stycket första och andra meningen samt 13 och 14 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Regeringen ansluter sig till Grundlagsutredningens bedömning att de likheter som finns i fri- och rättighetsskyddet för svenska medborgare och andra som vistas här bör komma till tydligare uttryck i lagtexten. Utgångspunkten bör således vara att det av respektive bestämmelse i 2 kap. RF uttryckligen framgår att skyddet gäller för båda dessa grupper. I några avseenden får det dock anges att bestämmelserna endast omfattar svenska medborgare. Detta gäller, liksom enligt nuvarande reglering, skyddet mot åsiktsregistrering, landsförvisning eller annat hinder för att resa in i landet samt skyddet för medborgarskapet och friheten att för- flytta sig inom riket och att lämna detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft6"&gt;De särskilda möjligheter som finns att genom särskilda föreskrifter i lag begränsa vissa fri- och rättigheter för andra än svenska medborgare bör bestå och komma till uttryck i en särskild bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Vissa remissinstanser ifrågasätter skillnaderna i skyddet mellan svenska medborgare och utlänningar som lagligen vistas i Sverige. Utredningen har dock inte haft i uppdrag att se över dessa skillnader eller lämna förslag om förändringar av de regler som innebär att åtskillnad görs mellan svenska medborgare och andra som vistas i riket. Det finns därför inte något underlag för att ta ställning till om några sakliga ändringar bör göras i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Dubbelt medborgarskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Den möjlighet som för närvarande finns att beröva en svensk medborgare sitt medborgarskap, om det sker samtidigt som den enskilde blir medborgare i annat land, tas bort. Detsamma gäller i fråga om möjligheten att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, föreskriva att den som är medborgare även i den staten och varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid arton års ålder eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen föreslår inte att möjlig- heten att föreskriva att en svensk medborgare, som är varaktigt bosatt i en annan stat och medborgare även där, ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap i enlighet med en överenskommelse med den staten. I övrigt överensstämmer förslaget med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p669 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte någon erinran mot förslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Syftet med bestämmelserna i 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;7 § andra stycket första meningen sista ledet och tredje meningen RF är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;att det ska vara möjligt att ha ett regelverk som innebär att dubbelt med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;borgarskap undviks. Detta var också utgångspunkten i den tidigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;svenska medborgarskapslagstiftningen. I den nu gällande lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;(2001:82) om svenskt medborgarskap accepteras emellertid dubbelt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;medborgarskap fullt ut. Grundlagsutredningen föreslår att sista ledet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;andra stycket första meningen, som ger utrymme att beröva svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;medborgare sitt medborgarskap om det sker samtidigt som den enskilde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;medborgare i annat land, tas bort. Regeringen ansluter sig till utredning-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;ens förslag. Eftersom dubbelt medborgarskap numera accepteras utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;begränsning finns det inte längre något behov av den möjlighet till in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;skränkning av rätten till svenskt medborgarskap som bestämmelsen ger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utrymme för.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Som en konsekvens av den ändring Grundlagsutredningen föreslår an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;ser regeringen att det även kan ifrågasättas om bestämmelsen i andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;stycket tredje meningen bör tas bort. Av bestämmelsen följer att det får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;föreskrivas att en svensk medborgare, som sedan födelsen är medborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;även i en annan stat och varaktigt bosatt där, efter arton års ålder får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;fråntas sitt svenska medborgarskap om det följer av en överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;med den andra staten. Som nämns ovan syftar regleringen till att möjlig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;göra lagstiftning som har som målsättning att undvika dubbelt medbor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;garskap. Eftersom dubbelt medborgarskap numera godtas utan begräns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;ningar finns, liksom i fråga om berövande av medborgarskap vid sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;tycke m.m., inte längre något behov av att möjliggöra denna inskränk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ning i medborgarskapslagstiftningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p617 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vissa frågor om diskrimineringsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Begreppet ras tas bort ur regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Begreppet ”ras” tas bort i regeringsformen. I stället anges tillämpningsområdet för diskrimineringsskyddet som ”etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”. En mot- svarande ändring görs i den bestämmelse som reglerar möjligheten att inskränka skyddet för föreningsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet av dem som yttrat sig tillstyrker eller har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;inget att erinra mot att begreppet ras tas bort i regeringsformen. Bland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;dessa finns &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft25"&gt;Malmö tingsrätt&lt;SPAN class="ft38"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;SPAN class="ft38"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fackförbundet ST &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska sektionen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Amnesty International (Amnesty)&lt;SPAN class="ft3"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen &lt;SPAN class="ft3"&gt;har inget att erinra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;mot den föreslagna ändringen under förutsättning att den inte begränsar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;möjligheten att på lagnivå inskränka föreningsfriheten för rasistiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sammanslutningar. &lt;SPAN class="ft4"&gt;JO &lt;/SPAN&gt;anser att det kan finnas skäl att ytterligare över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;väga den språkliga utformningen av det begrepp som ska ersätta ras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att det är vanskligt att avgöra om den föreslagna utformningen fyller avsett ända- mål men konstaterar att det i vart fall inte finns skäl att anta att någon försämring åstadkoms. &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft3"&gt;anför att betänkandet inte ger tillräcklig vägledning i vad ”annat liknande förhållande” kan innebära. &lt;/SPAN&gt;Amnesty &lt;SPAN class="ft3"&gt;betonar vikten av tydliga skrivningar i propositionen för att säkerställa att ett försvagat skydd inte kan tolkas in i den föränd- rade bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Begreppet ras förekommer i några av regeringsformens nuvarande bestämmelser. Enligt 2 kap. 15 § RF får lag eller annan föreskrift inte innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. I 2 kap. 22 § första stycket 7 RF föreskrivs att utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om skydd mot miss- gynnande på grund av bl.a. ras. Av bestämmelsen i 2 kap. 14 § andra stycket RF följer vidare att föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;I förarbetena till 2 kap. 15 § RF hänvisas i fråga om definitionen av ras till förarbetena till bestämmelsen om straff för hets mot folkgrupp (SOU 1975:75 s. 206). Enligt dessa förarbeten åsyftas med ras de grupper av människosläktet som brukar upptas i antropologiska rasindelningar vilka grundar sig på skillnader i vissa ärftliga fysiska egenskaper, bl.a. pigmentering och ansiktsform (prop. 1970:87 s. 37).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Vid behandlingen av en motion rörande frågan om utmönstring av begreppet ras ur all lagstiftning uttalade riksdagen att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och ur biolo- gisk synpunkt följaktligen heller ingen grund för att använda ordet ras om människor. Riksdagen gjorde även bedömningen att användandet av ordet ras i författningstext riskerar att underblåsa fördomar. Riksdagen menade vidare att regeringen borde göra en analys av i vilken utsträck- ning ordet ras förekom i olika författningar, som inte grundades på inter- nationella texter, och där det var möjligt föreslå en annan definition (bet. 1997/98:KU29 s. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;I propositionen till den nya diskrimineringslagen (2008:567) bedömde regeringen att det tillgängliga utredningsunderlaget inte gav tillräckligt stöd för att ta bort begreppet ras ur alla författningar (prop. 2007/08:95 s. 120). Regeringen ansåg emellertid att bruket av begreppet i lagtexten skulle kunna ge legitimitet åt rasistiska föreställningar och kunna befästa ras som en existerande kategori. Det var därför inte önskvärt att använda begreppet i diskrimineringslagen. Det finns mot denna bakgrund skäl att överväga om begreppet ras kan tas bort i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Det kan inledningsvis konstateras att enligt regeringens förslag ska bestämmelserna i 2 kap. RF formuleras om, så att utgångspunkten för rättighetsskyddet är att det gäller för både svenska medborgare och andra här i riket (se närmare avsnitt 9.1.1). Som en följd av detta kommer en bestämmelse motsvarande 2 kap. 22 § första stycket RF inte att tas in i regeringsformen. Någon ändring av begreppet ras i den bestämmelsen blir således inte aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;En förutsättning för att begreppet ras ska kunna tas bort ur 2 kap. 15 § RF är, som Grundlagsutredningen anför, att det inte medför ett svagare skydd för utsatta grupper. Lagtexten bör således ges en utformning som även i fortsättningen förbjuder lagstiftning som innebär diskriminering på grund av föreställningar om ras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;I den nya diskrimineringslagen anges etnisk tillhörighet som en av diskrimineringsgrunderna. Enligt 1 kap. 5 § i den lagen avses med detta begrepp nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Som Grundlagsutredningen anför överensstämmer inte defi- nitionen av etnisk tillhörighet i diskrimineringslagen med diskrimine- ringsgrunderna i 2 kap. 15 § RF. Enligt grundlagsbestämmelsen förbjuds, till skillnad från i diskrimineringslagen, inte missgynnande på grund av nationellt ursprung. Uttrycket etnisk tillhörighet kan därför inte användas i grundlagen i samma betydelse som i den nya diskrimineringslagen utan att grundlagsbestämmelsens innebörd förändras. Ett alternativ skulle kunna vara att använda detta uttryck i en annan betydelse än i diskrimine- ringslagen och då låta nationellt ursprung utgå ur definitionen. Det skulle dock inte vara lämpligt att använda etnisk tillhörighet i en annan betydelse i grundlag än i diskrimineringslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Utredningen föreslår att frågan i stället bör lösas genom att bestämmel- sen ändras så att uttrycket ras ersätts med ”annat liknande förhållande”. Förslaget innebär således att diskrimineringsgrunderna i bestämmelsen anges som ”etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;JO &lt;/SPAN&gt;anser att det kan finnas skäl att ytterligare överväga den språkliga utformningen av det nya begreppet. Regeringen vill dock framhålla att det föreslagna begreppet ”annat liknande förhållande” används i den nya diskrimineringslagens definition av etnisk tillhörighet. Med detta be- grepp avses bl.a. ogrundade föreställningar om ras (prop. 2007/08:95 s. 118 f.). Grundlagsutredningens förslag ansluter således till den lösning som valdes i den nya diskrimineringslagen för att begreppet ras skulle kunna undvikas. Mot bakgrund härav ställer sig regeringen bakom utred- ningens förslag när det gäller bestämmelsens språkliga utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Med anledning av att &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;efterlyser en mer ut- förlig diskussion om vad det föreslagna nya begreppet kan innebära, vill regeringen framhålla att förslaget inte är avsett att medföra någon föränd- ring av bestämmelsens tillämpningsområde. Med ”annat liknande för- hållande” avses, som Grundlagsutredningen anför, framför allt sådana föreställningar om ras som omfattas av uttrycket ras enligt den nuvarande lydelsen. Regeringen bedömer, i likhet med bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Malmö tingsrätt &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft22"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;SPAN class="ft6"&gt;, att förslaget inte innebär någon försvagning av skyddet för utsatta grupper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Enligt 2 kap. 14 § andra stycket RF får föreningsfriheten begränsas bl.a. såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Bestämmelsen har sin grund i FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering som kräver att konventionsstaterna förbjuder rasistiska organisationer. Det bör framhållas att bestämmelsen i 2 kap. 14 § andra stycket RF inte i sig medför att Sverige uppfyller konven- tionens krav på förbud mot rasistiska organisationer. Bestämmelsen ser endast till att inskränkningar av föreningsfriheten för sådana organisa-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;tioner inte blir grundlagsstridiga om de sker enligt föreskrifter som Prop. 2009/10:80 meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft3"&gt;En förutsättning för att begreppet ras ska kunna tas bort ur bestämmel- sen är, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;framhåller, att den ges en lydelse som inte minskar möjligheten att på lagnivå inskränka föreningsfriheten för rasis- tiska sammanslutningar. Regeringen delar Grundlagsutredningens upp- fattning att detta kan åstadkommas genom en lagteknisk lösning mot- svarande den som föreslagits i fråga om bestämmelsen i 2 kap. 15 § RF. Utgångspunkten för förslaget är således att det ska vara möjligt att in- skränka föreningsfriheten för sammanslutningar vilkas verksamhet inne- bär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Ändringen är inte avsedd att påverka utrymmet för att på lagnivå begränsa föreningsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Diskriminering på grund av sexuell läggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Diskrimineringsskyddet i 2 kap. regeringsformen utvidgas till att även avse sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p582 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Av de remissinstanser som yttrat sig är alla posi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;tiva till eller har inget att erinra mot att diskrimineringsskyddet i 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;RF utvidgas till att avse även sexuell läggning. Bland dessa finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Malmö tings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;rätt&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;advokatsamfund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Riksför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;bundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;(RFSL)&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;(Juristkommissionen)&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Centrum mot rasism&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska sektionen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Amnesty International (Amnesty)&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fackförbundet ST &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Medborgar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;rättsrörelsen&lt;/SPAN&gt;. Kammarrätten i Stockholm efterlyser dock en mer utförlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;diskussion om vad det föreslagna nya begreppet innebär.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Juristkommissionen och Centrum mot rasism, föreslår att samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;diskrimineringsgrunder som anges i målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;fjärde stycket RF bör omfattas av diskrimineringsskyddet i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Amnesty välkomnar en utredning kring denna fråga, där även en analys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;av diskriminering på grund av könsöverskridande identitet och uttryck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ingår. Amnesty förordar vidare en övergångsbestämmelse framför ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;undantag från diskrimineringsskyddet men anser att det bör tydliggöras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att målsättningen är att ta bort eller ändra befintlig lagstiftning som inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bär ett missgynnande på grund av sexuell läggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;RFSL anser att könsidentitet och könsuttryck bör föras in i såväl mål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sättningsstadgandet i 1 kap. 2 § RF som i det rättsligt bindande diskrimi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;neringsskyddet i 2 kap. RF. RFSL anser, mot bakgrund av att en köns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;neutral äktenskapslagstiftning nu har införts, att det inte finns något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;behov av en sådan övergångsbestämmelse som Grundlagsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;föreslår. Om det fortfarande finns diskriminerande lagstiftning bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna, enligt RFSL, snarast ändras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Malmö tingsrätt anser att det bör övervägas om det rättsligt bindande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;diskrimineringsskyddet i regeringsformen motsvarar det heltäckande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;diskrimineringsskydd som artikel 26 i FN:s internationella konvention Prop. 2009/10:80 om medborgerliga och politiska rättigheter ger samt om fler diskrimine-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;ringsgrunder ska tas in i 2 kap. RF. Tingsrätten anser inte att det finns skäl att skriva ihop skyddet för minoriteter och skyddet mot diskrimine- ring i en bestämmelse, utan menar att dessa rättigheter bör garanteras i två skilda paragrafer. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; &lt;/SPAN&gt;anser att diskriminerings- skyddet bör regleras i en sammanhållen paragraf som förbjuder all diskriminering. Liknande synpunkter framförs av Juristkommissionen och Centrum mot rasism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Vissa remissinstanser, t.ex. Juristkommissionen, Svenska &lt;NOBR&gt;FN-förbun-&lt;/NOBR&gt; det och Centrum mot rasism, anser att positiv särbehandling bör vara tillåten inte bara enligt bestämmelsen om könsdiskriminering i 2 kap. 16 § RF utan även enligt 2 kap. 15 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;Enligt målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § fjärde stycket tredje meningen RF ska det allmänna motverka diskriminering av människor bl.a. på grund av sexuell läggning. Det rättsligt bindande diskrimineringsskyddet i 2 kap. RF ger dock inte något skydd mot sådan diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Regeringen delar Grundlagsutredningens uppfattning att regeringsfor- men bör ge ett starkare skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Regeringen ställer sig därför bakom utredningens förslag att införa sexuell läggning som diskrimineringsgrund i 2 kap. 15 § RF. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;efterlyser en mer utförlig diskussion om vad begreppet sexuell läggning innebär. Detta begrepp förekommer som nämns ovan redan i 1 kap. 2 § fjärde stycket tredje meningen RF. I förar- betena till den bestämmelsen uttalas att begreppet överensstämmer med den definition som återfinns i 2 § i den numera upphävda lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexu- ell läggning, dvs. &lt;NOBR&gt;homo-,&lt;/NOBR&gt; bi- och heterosexuell läggning (prop. 2001/02:72 s. 50). Motsvarande definition finns även i gällande diskri- mineringslag (1 kap. 5 § 5 diskrimineringslagen [2008:567]). Begreppet bör i regeringsformen ha samma innebörd som i den underliggande lag- stiftningen, dvs. &lt;NOBR&gt;homo-,&lt;/NOBR&gt; bi- och heterosexualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Förslaget att föra in sexuell läggning som diskrimineringsgrund i bestämmelsen om diskrimineringsskydd i 2 kap. RF innebär ett förbud mot föreskrifter som innebär att någon missgynnas därför att han eller hon med hänsyn till sin sexuella läggning tillhör en minoritet. Förbudet i bestämmelsen utgör ett minoritetsskydd, vilket innebär att endast den som på grund av sin sexuella läggning tillhör en minoritet skyddas enligt förslaget. Som Grundlagsutredningen påpekar omfattar det föreslagna skyddet därför i praktiken inte diskriminering av heterosexuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Det finns för närvarande lagar som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning. Att en lag innebär särbehandling av homosexuella eller bisexuella räcker dock inte för att den ska komma i konflikt med det föreslagna diskrimineringsförbudet. För att en sådan konflikt ska upp- komma krävs att lagen innebär ett missgynnande. Det kan ofta vara svårt att avgöra om en särbehandling innebär ett missgynnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Utredningen konstaterar att de lagar som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning framför allt rör äktenskap och föräldraskap. Utredningen pekar bl.a. på att faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § för- äldrabalken, som innebär att en gift man anses vara far till ett barn som hans maka har fött under äktenskapet, inte är tillämplig i fråga om registrerade partner. Bestämmelsen är inte heller tillämplig när ett barn föds under ett äktenskap mellan två kvinnor (bet. 2008/09:CU19 s. 30). I betänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Föräldraskap vid assisterad befruktning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2007:3) föreslås att det ska införas en bestämmelse om föräldraskap för moderns partner – föräldraskapspresumtion – som motsvarar den nuvarande faderskapspresumtionen (a. bet. s. 75). Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Sedan Grundlagsutredningen överlämnade sitt betänkande har riks- dagen beslutat om ändringar i äktenskapsbalken som innebär att två personer av samma kön kan ingå äktenskap (prop. 2008/09:80, bet. 2008/09:CU19). Lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap har som en konsekvens av detta upphävts. Enligt 2 och 3 §§ lagen (2009:260) om upphävande av lagen om registrerat partnerskap ska dock den upphävda lagen fortfarande tillämpas i fråga om partnerskap som registrerats enligt den lagen, om inte partnerna gemensamt anmäler att de önskar att part- nerskapet ska gälla som ett äktenskap eller vigs enligt 4 kap. äktenskaps- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;I förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap (NÄF) finns vissa bestämmelser om bl.a. äktenskap som gäller i förhållande till Danmark, Finland, Island och Norge. I samband med reformen av äktenskapslag- stiftningen infördes i 23 § NÄF en bestämmelse som innebär att förord- ningen inte gäller för äktenskap som ingås mellan två kvinnor eller två män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Sedan 2003 jämställs registrerade partner med makar när det gäller rätten att adoptera. Endast makar och registrerade partner får adoptera gemensamt (4 kap. 3 och 4 §§ föräldrabalken och 3 kap. 1 § lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap). Sambor har alltså inte rätt att adoptera gemensamt. Ensamstående har rätt att adoptera men får inte adoptera tillsammans med någon annan. I betänkandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;Modernare adop- tionsregler &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:61) föreslår 2008 års adoptionsutredning att sambor, såväl heterosexuella som homosexuella, ska kunna prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gifta par och registrerade partner. När det gäller internationella adoptioner är även 1993 års Haagkonven- tion om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner till- lämplig (lagen [1997:191] med anledning av Sveriges tillträde till Haag- konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adop- tioner). Konventionen är emellertid avsedd att omfatta adoptioner där gifta par med olika kön eller ensamstående är adoptanter (SOU 2007:17&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;s.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;104 f.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;Grundlagsutredningen gör bedömningen att det inte helt kan uteslutas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;att viss lagstiftning kan anses innebära ett missgynnande på grund av sexuell läggning. Mot den redovisade bakgrunden gör regeringen bedömningen att detta gäller även efter reformen av äktenskapslagstift- ningen. Det finns därför fortfarande anledning att överväga behovet av undantag från det föreslagna diskrimineringsförbudet. För att ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;undantag ska kunna godtas är det en förutsättning att det kan formuleras Prop. 2009/10:80 med sådan precision att det inte innebär någon urholkning av det före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;slagna skyddet. Det är dock förenat med stora svårigheter att formulera ett sådant preciserat undantag. Vidare torde behovet av ett generellt undantag ha minskat genom de ändringar i äktenskapslagstiftningen som har genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;På grund av det anförda ansluter sig regeringen till Grundlagsutred- ningens bedömning att det är en lämpligare lösning att införa en över- gångsbestämmelse som föreskriver att det utvidgade diskriminerings- skyddet inte innebär hinder mot att äldre föreskrifter behåller sin giltighet tills vidare samt att sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. En liknande övergångsbestämmelse togs in när förbudet mot könsdiskriminerande lagstiftning infördes i 2 kap. 16 § RF (prop. 1975/76:209 s. 169).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Flera remissinstanser föreslår ytterligare ändringar av det grundlags- fästa diskrimineringsskyddet, bl.a. att det ska införas fler diskrimineringsgrunder i 2 kap. RF. Det finns emellertid inte underlag att behandla dessa förslag i detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Med anledning av de synpunkter som Juristkommissionen, Svenska &lt;NOBR&gt;FN-förbundet&lt;/NOBR&gt; och Centrum mot rasism för fram rörande möjligheterna till positiv särbehandling bör framhållas att bestämmelsen i 2 kap. 15 § RF är en minoritetsskyddsbestämmelse. Det som förbjuds enligt bestämmelsen är föreskrifter som innebär att någon missgynnas på grund av att han eller hon tillhör en minoritet. Föreskrifter som gynnar en minoritet eller som missgynnar majoritetsbefolkningen omfattas däremot inte av bestämmelsen (SOU 2009:18 s. 69 f. och där gjorda hänvisningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En rättvis rättegång inom skälig tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Det tas in en bestämmelse i 2 kap. regeringsformen om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Remissutfallet är blandat. En majoritet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;remissinstanserna, bl.a. &lt;/SPAN&gt;Malmö tingsrätt, Länsrätten i Göteborg&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket, Justitiekanslern (JK), Skatteverket, Juridiska fakultets- nämnden vid Uppsala universitet, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivarverket, &lt;SPAN class="ft3"&gt;är i huvudsak positiva till förslaget eller lämnar det utan erinran. &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;har ingen erinran mot förslaget under förutsättning att grundlagsregeln inte kommer att medföra en snävare tolkning av den enskildes rättigheter jämfört med den utvecklade tillämpningen av artikel 6 i Europakonven- tionen. Även &lt;/SPAN&gt;Länsrätten i Göteborg &lt;SPAN class="ft3"&gt;framhåller att tolkningen av den enskildes rättigheter enligt grundlagsregeln bör följa utvecklad praxis när det gäller tillämpningen av artikel 6. &lt;/SPAN&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge &lt;SPAN class="ft3"&gt;instämmer i bedömningen att en bestämmelse om att rättegången ska genomföras rättvist och inom skälig tid bör tas in i regeringsformen men&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;ifrågasätter om bestämmelsen inte bör utformas helt i enlighet med mot- svarande bestämmelse i Europakonventionen. Under alla omständigheter bör domstolsbegreppet enligt hovrätten vara detsamma i regeringsformen som i Europakonventionen. Det bör enligt hovrätten även belysas hur bestämmelsen förhåller sig till å ena sidan Europakonventionen och å andra sidan bestämmelsen i 29 kap. 5 § första stycket 7 brottsbalken angående beaktande av tidsutdräkten vid straffmätning i brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;anser att en grundlagsbestämmelse om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid inte bör vara direkt knuten till artikel 6 och Europadomstolens praxis utan i stället utformas så att den utvecklar innebörden av den nationella rätten i för- hållande till konventionen och därigenom får en självständig betydelse. I det sammanhanget bör enligt ledamöterna även beaktas att, särskilt inom förvaltningsförfarandet, ett stort antal mål och ärenden prövas som inte har samband med någon enskild persons civila rättigheter och skyldig- heter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;är tveksamma till förslaget på delvis liknande grunder som Regeringsrättens ledamöter. Högsta domstolens ledamöter framhåller att betänkandets utgångspunkt, att artikel 6 i Europakonventionen i dess helhet och den praxis som utbildats angående dess tillämpning ska vara vägledande för tillämpningen av den föreslagna grundlagsbestämmelsen, innebär att svenska domstolar i praktiken hän- visas till att göra en prövning av om det föreligger ett brott mot artikel 6 i Europakonventionen när det gäller att i ett givet fall bedöma om den nya grundlagsbestämmelsen har åsidosatts. Domstolens ledamöter menar vidare att sådan praxis från Europadomstolen, som tillkommer efter det att den nya grundlagsbestämmelsen har antagits och som inte kunnat förutses av de svenska statsmakterna i samband med grundlagsändringen, inte gärna kan tolkas in i bestämmelsen. Ett genomförande av förslaget vållar enligt domstolens ledamöter en komplikation i tillämpningen utan att i praktiken medföra något ökat skydd för enskilda, eftersom domstolar och andra myndigheter under alla omständigheter är skyldiga att följa Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft3"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet efterlyser ett för- tydligande av skälen till att rätten till en rättvis rättegång bör gälla även för rättegångar som för närvarande faller utanför tillämpningsområdet för artikel 6 och skälen till att vissa nämnder som för närvarande inte betrak- tas som domstolar ur ett konstitutionellt perspektiv inte heller i fortsätt- ningen bör betraktas som domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Några remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;JK &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skatteverket&lt;/SPAN&gt;, anser att en grund- lagsreglering borde övervägas även av den övergripande principen om rätten till domstolsprövning. JK framhåller att det visserligen kan vara förenat med svårigheter att på det nationella planet avgränsa tillämp- ningsområdet för en sådan rätt men att det är svårt att finna övertygande skäl för att i regeringsformen enbart införa vissa delar av det grund- läggande skydd som följer av artikel 6. JK pekar vidare på det förhållan- det att överträdelser av Europakonventionen kan vara skadestånds- grundande men inte överträdelser av den föreslagna grundlagsbestäm- melsen. Enligt JK är det angeläget att de skadeståndsrättsliga aspekterna, framför allt i fråga om möjligheterna till ersättning för ideell skada, analyseras närmare. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget och menar att skyddet för enskildas rättssäkerhet är tillräckligt tillgodosett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;genom att Europakonventionen genom lag inkorporerats i svensk rätt. Prop. 2009/10:80 &lt;SPAN class="ft22"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;anser att effekten av den föreslagna rätten till en rättvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;rättegång för de s.k. säkerhetsärendena enligt utlänningslagen (2005:716) bör utvecklas närmare. Ett par remissinstanser framför synpunkten att bestämmelsen om att rättegången ska vara rättvis och ske inom skälig tid är så central att den borde föras in i 2 kap. 11 § första stycket RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;Regleringen i Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;En av de centrala artiklarna i Europakonventionen behandlar rätten till domstolsprövning och till en rättvis rättegång i mål om civila rättigheter och skyldigheter och vid anklagelse mot någon för brott. I artikel 6 upp- ställs vissa allmänna krav när det gäller rätten till en rättvis rättegång samt speciella minimigarantier som ska gälla för den som är anklagad för brott. Bestämmelsen framstår som grundläggande för en rättsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Artikel 6.1 i Europakonventionen ställer bl.a. krav på att var och en, när det gäller prövningen av civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot någon för brott, ska vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Konventionsbestämmelsens tillämp- ningsområde begränsas således till situationer då en prövning avser den enskildes civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelser för brott. Begreppen är konventionsautonoma och innebörden av dem utvecklas löpande i Europadomstolens praxis. Detsamma gäller i fråga om kon- ventionens domstolsbegrepp, som enligt vad som följer av domstolens praxis omfattar fler organ än traditionella domstolar (se SOU 2008:125 s. 420 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Sedan den 1 januari 1995 gäller Europakonventionen som svensk lag. Av 2 kap. 23 § RF följer vidare att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt konventionen. Svenska processregler har också anpassats till konventionen och den praxis som följer av Europadomstolens avgöranden. Konventionen får med denna reglering praktiskt genomslag i den svenska rättsordningen både i sam- band med normgivning och i rättstillämpningen, dvs. vid tolkning och utfyllnad av rent nationella rättsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft4"&gt;Domstolsprövning och rättvis rättegång enligt svensk lag och praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Den svenska rättsordningen innehåller en rad bestämmelser vars huvud- sakliga ändamål är att säkerställa en rättssäker domstolsprocess. Bestämmelser finns både på grundlagsnivå och i vanlig lag. Ett generellt grundlagsfäst saklighetskrav följer av bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF. Enligt denna har domstolarna en allmän skyldighet att beakta allas likhet inför lagen och att iaktta saklighet och opartiskhet. Regeringsformen innehåller också andra bestämmelser som syftar till att säkerställa att domstolarna är oavhängiga och opartiska, bl.a. förbudet i 11 kap. 2 § RF för andra myndigheter att bestämma hur en domstol ska döma i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft3"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;enskilt fall och de begränsningar som följer av 11 kap. 5 § RF i fråga om möjligheterna att skilja ordinarie domare från sin anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Mer konkreta krav på förfarandet uppställs genom kravet på offentlig- het vid domstolsförhandlingar enligt 2 kap. 11 § andra stycket RF och innehållet i de olika regelverk i vanlig lag som styr domstolsförfarandet, bl.a. rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (1971:291). När det gäller rätten till domstolsprövning finns centrala bestämmelser i förvalt- ningslagen (1986:223) och i lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. På det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området finns särskilda processuella bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, yttrande- frihetsgrundlagen och i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfri- hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Av 3 § andra stycket förvaltningslagen följer att bestämmelserna om överklagande i den lagen ska tillämpas om det behövs för att tillgodose rätten till domstolsprövning av civila rättigheter eller skyldigheter enligt Europakonventionen även om det i annan författning finns föreskrifter om överklagandeförbud. Enligt 1 § lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättig- heter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europa- konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Den svenska regleringen innehåller inte någon generell regel på kon- stitutionell nivå om rätten till domstolsprövning och ett rättvist rätte- gångsförfarande. Den överordnade bestämmelsen på området är i stället artikel 6 i Europakonventionen. Denna bestämmelse har haft stor bety- delse för rättegångsförfarandet vid våra domstolar (jfr SOU 2008:125 s. 422 f. med där gjorda praxishänvisningar). I särskilt hög grad torde detta gälla i fråga om rätten till muntlighet och kravet på att mål och ärenden ska avgöras inom skälig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;En rättvis rättegång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;Grundlagsutredningen gör bedömningen att regeringsformen, utöver vad som anges i 1 kap. 9 § RF, bör innehålla en bestämmelse om de grund- läggande krav som kan ställas på domstolsförfarandet samt att innehållet i artikel 6 i Europakonventionen och den uttolkning som den bestämmel- sen har fått bör vara vägledande vid utformningen av grundlagsbestäm- melsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;De grundläggande rättssäkerhetskrav som ställs upp i artikel 6 i fråga om rätten till en rättvis rättegång grundar sig på fundamentala rättsstats- principer som redan utgör del av svensk rätt. De kommer till uttryck bl.a. genom den ingående regleringen av processordningen samt av avgöran- den från de högsta domstolarna. Mot denna bakgrund kan det övervägas om inte fler av dessa principer borde komma till direkt uttryck i grund- lag. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge &lt;/SPAN&gt;anser t.ex. att det kan ifrågasättas om inte rätten till en rättvis rättegång borde utformas helt i enlighet med motsvarande bestämmelse i Europakonventionen. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;JK &lt;/SPAN&gt;menar att fler av de principer som framgår av artikel 6.1 borde ges uttryckligt grund- lagsskydd&lt;SPAN class="ft4"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Enligt regeringens mening finns det emellertid skäl som talar mot en sådan mer genomgripande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid utformningen av en ny bestämmelse i 2 kap. RF är det nödvändigt att utgå från den uppbyggnad som fri- och rättighetsskyddet för när- varande har i regeringsformen. Flertalet bestämmelser är utformade som ett skydd för enskilda mot ingrepp från det allmännas sida. Skyddets räckvidd bestäms ytterst av de förutsättningar som gäller för när och hur inskränkningar i fri- och rättigheterna får göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Från konstitutionell synpunkt framstår det som mindre lämpligt att i hög grad knyta såväl ordalydelsen som tillämpningen av en ny grund- lagsbestämmelse till en specifik bestämmelse i Europakonventionen och den praxis som fortlöpande utvecklas av Europadomstolen. Europadom- stolen meddelar varje år åtskilliga domar av betydelse för tolkningen av bestämmelserna i artikel 6. Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Högsta domstolens ledamöter &lt;/SPAN&gt;påpekar är avgörandena inte alltid lätta att tolka. Det händer även att Europadomstolen ändrar sin tidigare praxis. Om Europadomstolens praxis rörande artikel 6 i sin helhet anses utgöra grundläggande tolkningsdata vid tillämpningen av den nya grundlags- bestämmelsen skulle utvecklingen av Europadomstolens praxis, som ledamöterna i de högsta domstolarna framhåller, kunna leda till att grundlagsbestämmelsen får en helt annan innebörd än vad som kunnat förutses och vad som varit avsett vid dess tillkomst. Även om Europa- domstolens domar påverkar innehållet i konventionen och därmed även får betydelse både för Sveriges folkrättsliga förpliktelser och indirekt för innehållet i vanlig lag bör domstolens framtida praxis inte utan vidare påverka innehållet i svensk grundlag. Regeringen delar således Regeringsrättens ledamöters uppfattning att en ny grundlagsbestämmelse bör ges en självständig betydelse i förhållande till konventionen. Regeringen instämmer vidare i Högsta domstolens ledamöters uppfatt- ning att praxis från Europadomstolen, som tillkommer efter det att den nya grundlagsbestämmelsen har antagits och som inte kunnat förutses av lagstiftaren i samband med grundlagsändringen, inte bör tolkas in i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft3"&gt;De skilda rättssäkerhetsgarantier som traditionellt anses knutna till ett rättvist domstolsförfarande i såväl civilmål och brottmål som förvalt- ningsmål sammanfattas enligt regeringens mening bäst med just det uttryck som utredningen föreslår: en rättvis rättegång. Som utredningen framhåller innefattar principerna för en sådan rättegång bl.a. en rätt för en part att bli hörd inför domstolen och därmed få möjlighet att lägga fram sin sak. Av grundläggande betydelse är vidare att förfarandet är kontradiktoriskt och att parterna är likställda i processen. Vidare måste det finnas en processordning av vilken det går att utläsa vilka regler för förfarandet som tillämpas. Dessa grundläggande principer innefattar enligt praxis även bl.a. en rätt att förhöra vittnen, att ta del av utred- ningen, att få tillfälle att yttra sig över all utredning i ett mål, att få till- gång till tolkning och översättning och en rätt att delges stämning och kallelse till förhandling i domstol. Även andra moment kan ingå i för- farandet för att det ska framstå som rättvist. Alla rättigheter är emellertid inte undantagslösa. Till exempel kan rätten att förhöra ett vittne i viss utsträckning begränsas. Rätten till muntlighet kan också i viss utsträck- ning begränsas. Regeringen anser mot denna bakgrund att det av utred- ningen föreslagna uttrycket väl fångar de grundläggande principer som är av sådan betydelse att de bör bli föremål för ett grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Regeringen delar inte &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrättens i Stockholm &lt;/SPAN&gt;uppfattning att skyddet för enskildas rättssäkerhet är tillräckligt tillgodosett genom att Europakonventionen inkorporerats i svensk rätt. Ett grundlagsfäst krav som innebär att en rättegång ska vara rättvis förstärker enligt regeringens mening på ett önskvärt sätt det skydd för enskildas rättssäkerhet som är naturligt i en rättsstat som vår. Eftersom grundlagsbestämmelsen föreslås gälla alla rättegångar i domstol får bestämmelsen också ett vidare tillämpningsområde än motsvarande bestämmelse i Europakonventionen. I motsats till kammarrätten anser regeringen att en bestämmelse med den innebörd som utredningen föreslår kan tas in i regeringsformen utan hinder av att den praxis som hittills har utbildats på området av Europa- domstolen inte i detalj har analyserats. Som framgår ovan är det reger- ingens uppfattning att de principer som är grundläggande för en rättvis rättegång redan utgör del av den svenska rättsordningen. De avgöranden som Europadomstolen meddelar – inte bara mot Sverige utan även mot andra stater – analyseras fortlöpande av regeringen i syfte att bedöma om Sverige uppfyller de åtaganden som följer av konventionen. Regeringen bedömer att Sveriges rättegångsförfarande uppfyller dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser att det bör övervägas att också grundlagsreglera rätten till domstolsprövning. Något underlag för att göra några sådana överväganden finns emellertid inte i detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft4"&gt;En rättegång inom skälig tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår att det i den nya grundlagsbestämmelsen även bör anges att förfarandet ska genomföras inom skälig tid. Regeringen ansluter sig till detta förslag. Den närmare innebörden av kravet på rättegång inom skälig tid framgår av praxis både från svenska domstolar och från Europadomstolen. Inte heller i detta hänseende avses bestämmelsen innebära någon ändring av det gällande rättsläget. Det handlar således om att grundlagsfästa en princip som redan gäller i svensk rätt till följd av inkorporeringen av Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Som utredningen framhåller är praxis på detta område omfattande. I brottmål börjar den relevanta tidsperioden när en person kan sägas vara anklagad för brott. I tvistemål räknas tiden normalt från det att talan väcks vid domstol. I förvaltningsmål anses tiden börja löpa först när det föreligger en tvist mellan den enskilde och förvaltningsmyndigheten, t.ex. när en myndighet har meddelat avslag på en ansökan. Tidsperioden avslutas i samtliga fall när det föreligger en slutlig dom. Frågan om kravet på rättegång inom skälig tid har kränkts får prövas efter en hel- hetsbedömning där det bl.a. beaktas hur komplicerat målet har varit, hur parterna har agerat under förfarandet samt hur domstolar och myndig- heter har handlagt målet (se t.ex. NJA 2003 s. 414). Liksom i fråga om bestämmelsen om en rättvis rättegång avses rekvisitet skälig tid ha en självständig innebörd i den svenska rättsordningen. Det innebär som anförs ovan bl.a. att Europadomstolens framtida praxis inte utan vidare kan läggas till grund för tolkningen av grundlagsbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft6"&gt;Med anledning av att &lt;SPAN class="ft22"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge &lt;/SPAN&gt;efterlyst en närmare belysning av hur den nya grundlagsbestämmelsen förhåller sig till Europakonventionen och bestämmelsen i 29 kap. 5 § första stycket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;brottsbalken vill regeringen framhålla att avsikten med den nya bestäm- Prop. 2009/10:80 melsen är att den till sin innebörd ska knyta an till motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;bestämmelse i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft4"&gt;Bestämmelsens tillämpningsområde, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår att bestämmelsens tillämpningsområde ska omfatta varje rättegång i domstol, dvs. utan begränsning till mål rörande civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelser om brott. Regeringen ställer sig bakom det förslaget. Det innebär att bestämmelsen i regeringsformen blir tillämplig på fler typer av mål och ärenden än artikel 6.1 i Europakonventionen. Detta torde främst beröra migrations- mål samt mål om beskattning som rör andra frågor än skattetillägg, som redan enligt anses falla inom ramen för konventionsbestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;anser att det bör utvecklas vilken effekt rätten till en rättvis rättegång har för de s.k. säkerhetsärendena enligt utlänningslagen. Enligt gällande ordning överklagas Migrationsverkets beslut i säkerhets- ärenden enligt utlänningslagen till regeringen. Regeringen har dock före- slagit att bestämmelserna om handläggningen av utlänningsärenden med säkerhetsaspekter ska ändras (prop. 2009/10:31). Enligt förslaget ska flertalet sådana ärenden prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Bestämmelsen om rätten till en rättvis rättegång kommer att vara tillämplig i dessa ärenden. Rätten till partsinsyn utgör en del av vad som kännetecknar en rättvis rättegång. Vad insynsrätten i ett konkret fall innebär måste dock anpassas till ärendets art. Det kan således finnas fall när en rättegång måste anses rättvis även om den enskilde inte får tillgång till allt tillgängligt material, under förutsättning att den enskilde i stället på annat sätt får möjlighet att bemöta sakomständigheterna i ett mål eller ärende inför domstolen. De nuvarande möjligheter Säkerhetspolisen har att begränsa tillgången till underrättelseinformation t.ex. med anledning av en överenskommelse med en utländsk säkerhets- och underrättelsetjänst torde inte påverkas av den nya bestämmelsen. I den mån Säkerhetspolisen kan lämna ut informationen och även åberopar uppgifterna i ett ärende inför domstolen bör utgångspunkten emellertid vara att motparten har rätt till partsinsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft3"&gt;Utredningens förslag innebär vidare att det relativt vida domstols- begrepp som används av Europadomstolen inte förs över till 2 kap. RF eller till regeringsformen i övrigt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter denna begränsning och menar att den nya bestämmelsen borde omfatta alla organ som betraktas som domstolar i Europakonven- tionens mening. Regeringen vill emellertid understryka att den reglering i regeringsformen som rör kraven på offentlighet vid förhandling m.m. tar sikte enbart på sådana organ som enligt den svenska rättsordningen utgör domstolar. Ur systematisk synvinkel framstår det som lämpligt att mot- svarande avgränsning också ska gälla de ytterligare rättssäkerhetskrav som genom den nya bestämmelsen slås fast i grundlag. Regeringen delar därför Grundlagsutredningens uppfattning att regleringen inte bör omfatta alla de organ som kan anses utgöra domstolar enligt Europakon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft3"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;ventionen, t.ex. Överklagandenämnden för högskolan och Resegaranti- Prop. 2009/10:80 nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;JK &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;påpekar att en effekt av den före- slagna regleringen torde vara att den grundlagsreglerade rätten till en rättvis rättegång får ett från skadeståndsrättslig synpunkt förhållandevis svagare skydd än motsvarande rättighet enligt Europakonventionen. Remissinstanserna framhåller att enskilda enligt praxis (NJA 2005 s. 462, 2007 s. 295 och 2007 s. 584) i vissa fall kan ha rätt till ideellt skadestånd från staten om svensk lagstiftning inte uppfyller de krav som följer av Europakonventionen men att motsvarande rätt till skadestånd inte kan göras gällande vid brott mot grundlagen. Som utredningen framhåller kan det inte hävdas att den nya bestämmelsen utvidgar möjligheterna att få skadestånd från det allmänna. Det saknas vidare underlag att i detta lagstiftningsärende överväga lagstiftningsåtgärder som påverkar statens skadeståndsansvar för olika former av rättighetskränkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Liksom utredningen anser regeringen att den nya bestämmelsen bör placeras i anslutning till bestämmelsen i 2 kap. 11 § RF som innefattar ett krav på att domstolsförhandlingar ska vara offentliga. Därmed samlas de bestämmelser i regeringsformen som har omedelbart samband med artikel 6.1 i Europakonventionen i en och samma paragraf. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;JK &lt;/SPAN&gt;menar att den stora betydelse bestäm- melsen har motiverar att den placeras i det inledande stycket i 2 kap. 11 § RF i stället för i paragrafens andra stycke. Enligt regeringens mening är emellertid det grundläggande förbudet mot tillfälliga specialdomstolar m.m. av så central betydelse att det i enlighet med utredningens förslag även i framtiden bör återfinnas i det inledande stycket i 2 kap. 11 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft6"&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 11 § andra stycket RF om att förhandling vid domstol ska vara offentlig kan begränsas på det sätt som anges i 2 kap. 12 § RF. Någon ändring i detta avseende bör inte göras. Rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid bör dock vara absolut i den mening att rättigheten inte bör kunna begränsas annat än genom grundlag. Den bör gälla både för svenska medborgare och andra som vistas här i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft6"&gt;I 2 kap. 18 § RF regleras egendomsskyddet. Bestämmelsens första stycke ger skydd mot två huvudtyper av ingrepp i äganderätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Den första typen omfattar fall där någon tvingas avstå egendom genom ”expropriation eller annat sådant förfogande”. Med uttrycket avses att en förmögenhetsrätt – dvs. äganderätt eller annan rätt med ett ekonomiskt värde, t.ex. nyttjanderätt, servitut eller vägrätt – tvångsvis överförs eller tas i anspråk. Lagstiftning som möjliggör sådana ingrepp finns i expropriationslagen (1972:719) men även i annan lagstiftning som exempelvis plan- och bygglagen (1987:10). Utanför bestämmelsens till- lämpningsområde faller ingrepp som innebär att egendom förstörs t.ex. på grund av risk för smitta. Inte heller skatt, böter, viten och exekutiva åtgärder omfattas av bestämmelsen. Som exempel på förfoganden som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft3"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;likställda med expropriation har nämnts nationalisering och socialisering av egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Den andra huvudtypen av ingrepp är sådana som innebär att det all- männa inskränker användningen av mark och byggnader (rådighetsin- skränkningar). Inskränkningar i rätten att använda lös egendom faller däremot utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Enligt förarbetena omfattar bestämmelsen om rådighetsinskränkningar exempelvis bygg- nadsförbud, användningsförbud och beslut om naturreservat (prop. 1993/94:117 s. 49). Även den som innehar nyttjanderätt till mark eller byggnad omfattas av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Egendomsskyddet i paragrafens första stycke innebär inte att den en- skildes egendom är ovillkorligt tryggad. Ingrepp av de slag som omfattas av bestämmelsen får ske men endast om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vad som avses med angelägna allmänna intressen får avgöras i enlighet med vad som kan anses acceptabelt från rättsäkerhetssynpunkt i ett modernt och demokratiskt samhälle. Det kan vara fråga om samhällets behov av mark för bl.a. naturvårds- och miljö- intressen, totalförsvarsändamål, bostadsbyggande, trafikleder och rekrea- tion (prop. 1993/94:117 s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Enligt 2 kap. 18 § andra stycket RF är den som blir föremål för sådana ingrepp som avses i första stycket tillförsäkrad ersättning för förlusten. När det gäller rådighetsinskränkningar är ersättningsrätten begränsad till fall där pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avse- värt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Av andra stycket framgår vidare att ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;I paragrafens tredje stycke görs förbehåll för allemansrätten. För en markägare kan allemansrätten medföra en inskränkning i äganderätten eftersom markägaren utan rätt till ersättning måste tolerera att andra uppehåller sig på och i viss utsträckning nyttjar marken. Allemansrätten kan således sägas innebära en inskränkning i det skydd som i övrigt följer av 2 kap. 18 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;I Grundlagsutredningens betänkande finns en utförlig redogörelse för bl.a. tidigare utredningar avseende egendomsskyddet och den rättsveten- skapliga debatt som bestämmelsen föranlett (SOU 2008:125 s. 432 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;En för Sverige folkrättsligt förpliktande bestämmelse om skydd för en- skildas egendom finns i artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Av artikelns första stycke följer att varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt till respekt för sin egendom samt att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Enligt andra stycket inskränker emellertid dessa bestämmelser inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det all- männas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten. Bestämmelsen gäller även som svensk lag eftersom konventionen har inkorporerats i svensk rätt (prop. 1993/94:117).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft6"&gt;Begreppet egendom i artikel 1 har en autonom och vidsträckt innebörd. Med egendom avses således inte bara fast och lös egendom utan också begränsade sakrätter samt fordringar och immateriella rättigheter. Även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p683 ft6"&gt;ekonomiska intressen och förväntningar avseende utövande av närings- Prop. 2009/10:80 verksamhet omfattas av skyddet. Vid samtliga slag av äganderättsintrång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft6"&gt;gäller en proportionalitetsprincip som innebär att nödvändigheten av ett intrång i det allmännas intresse måste balanseras mot det men den en- skilde lider av intrånget. Staten ges vid tillämpningen av denna princip en förhållandevis vid egen bedömningsmarginal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bestämmelsen om egendomsskyddet ändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelsen i 2 kap. regeringsformen om egendomsskyddet ändras så att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande tydliggörs. Vidare införs ett tillägg i bestämmelsen som innebär att vad som följer av lag gäller i fråga om rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: En utredning bör ges i uppdrag att se över ersättningsrätten vid rådighetsinskränkningar som sker av hälso- &lt;NOBR&gt;skydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag och bedömning &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: De flesta remissinstanser som har yttrat sig till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;styrker eller har inte någon erinran mot förslaget att tydliggöra huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;principen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;gande. Bland dessa finns &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft25"&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF)&lt;SPAN class="ft38"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ägarfrämjandet&lt;SPAN class="ft38"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges Aktiespara-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft25"&gt;res Riksförbund (Aktiespararna), Fastighetsägarna Sverige &lt;SPAN class="ft38"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Medbor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;garrättsrörelsen&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft4"&gt;LRF &lt;/SPAN&gt;anser dock att det är viktigt att betona att den före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;slagna ändringen är av reell innebörd och inte en ändring av enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;symbolkaraktär. Enligt LRF innebär förslaget att den s.k. presumtions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regeln i 4 kap. 3 § expropriationslagen (1972:719) måste tas bort och att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;den s.k. influensregeln i 4 kap. 2 § expropriationslagen måste omarbetas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;fråga om företagsskada. Även Ägarfrämjandet betonar att förslaget bör få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;praktiska konsekvenser. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vägverket &lt;/SPAN&gt;anser att det är oklart om förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommer att innebära att rätten till ersättning utökas och att detta måste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tydliggöras i propositionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;motsätter sig förslaget och anför att det skulle kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;leda till högre ersättning vid expropriation och göra det dyrare att skapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;vissa typer av områdesskydd. Ordet ”full” ger enligt verket en antydan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;om att rätten till ersättning är mer omfattande än vad som faktiskt är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;fallet; vid expropriation och liknande tvångsåtgärder ersätts endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ekonomiska skador.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;När det gäller Grundlagsutredningens förslag rörande rådighetsin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;skränkningar som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;anser Svenskt Näringsliv, Ägarfrämjandet och Aktiespararna att förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;innebär en försvagning av ersättningsrätten. Svenskt Näringsliv anser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dock att det är angeläget att få frågan ur världen och avstyrker därför inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förslaget men betonar att undantaget måste tillämpas restriktivt. Ägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;främjandet och Aktiespararna framhåller att det är ett enigt förslag grun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dat på politiska kompromisser och tillstyrker förslaget. Med avseende på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;den utredning som Grundlagsutredningen föreslår ska tillsättas under- Prop. 2009/10:80 stryker de att ingrepp i äganderätten endast får ske med stor restriktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;och att huvudregeln ska vara full ersättning. Naturvårdsverket ställer sig tveksamt till om man på ett tydligt sätt kan avgränsa eventuella fall där det är rimligt med rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Verket instämmer dock i utredningens bedömning att en reglering av ersättningsrätten i dessa fall inte passar i grundlag och att frågan bör utredas i särskild ordning, varvid man bör iaktta stor restriktivitet med att i vanlig lag införa rätt till ersättning i vart fall på miljöområdet. Enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;skulle Grundlagsutredningens förslag kunna leda till nya oklarheter och i värsta fall ett försämrat skydd. Samfundet anser därför att förslaget till grundlagsändring bör skjutas på framtiden till dess att den föreslagna utredningen har utrett frågan. LRF motsätter sig förslaget och förordar i stället den lösning som föreslogs av de borgerliga leda- möterna i 1999 års författningsutredning. LRF tillstyrker dock förslaget att en utredning tillsätts med uppdrag att närmare överväga i vilka fall ersättning bör utgå trots att ett ingripande har skett av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Svenskt Näringsliv, Ägarfrämjandet och Aktiespararna föreslår vidare att den privata äganderätten bör föras in i 2 kap. 1 § RF. De föreslår också att uttrycket ”mark eller byggnad” ska ersättas med” egendom” i 2 kap. 18 § första stycket RF, vilket skulle innebära att kravet på ange- lägna allmänna intressen vid rådighetsinskränkningar även skulle omfatta lös egendom. Ägarfrämjandet och Aktiespararna anser att egendoms- begreppet bör vidgas på motsvarande sätt i fråga om ersättning vid rådig- hetsinskränkningar. De anser vidare att den s.k. tröskelregeln i bestäm- melsens andra stycke bör ändras, eftersom uttryck som ”avsevärt försvå- ras” och ”betydande” enligt deras uppfattning innebär att den nuvarande tröskeln är för hög. Enligt Ägarfrämjandet och Aktiespararna bör dessa frågor tas upp i anslutning till det utredningsarbete som föreslås i betän- kandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft3"&gt;Svenskt Näringsliv, Ägarfrämjandet och Aktiespararna föreslår att bestämmelsen i 2 kap. 12 § RF bör vara tillämplig även vid inskränk- ningar i egendomsskyddet. Svenskt Näringsliv anser att bestämmelsen bör vara tillämplig vid inskränkningar i alla fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skogsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;anser att det hade varit önskvärt om utredningen på ett mera tydligt sätt hade tagit ställning till innebörden av uttrycken ”avse- värt försvårande”, ”berörd del” och ”betydande i förhållande till värdet” i 2 kap. 18 § andra stycket andra meningen RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;Full ersättning vid expropriation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Det kan hävdas att en huvudprincip om full ersättning redan enligt gällande ordning framgår av ordalydelsen i 2 kap. 18 § RF. Uttrycket ”ersättning för förlusten” torde i normalt juridiskt språkbruk innebära att full ersättning ska utgå (jfr Lagrådets yttrande angående förslaget till lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;om kärnkraftens avveckling, prop. 1996/97:176 s. 163). Tillägget att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag gör dock att det framstår som tveksamt om grundlagsbestämmelsen verkligen garan- terar full ersättning (Bengtsson, Grundlagen och fastighetsrätten, 1996, s. 86). Vidare talar uttalanden i förarbetena till bestämmelsen mot en tolk- ning som innebär att full ersättning ska utgå under alla förhållanden (Sterzel, Barsebäcksmålet, Juridisk Tidskrift 1999/00, s. 663).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;I den rättsvetenskapliga litteraturen har i viss mån olika ståndpunkter intagits när det gäller frågan om vilken ersättningsnivå som grundlags- regeln tillförsäkrar. Vissa har hävdat att gottgörelsen ska täcka hela för- lusten (Petrén och Ragnemalm, Sverige grundlagar, 1980, s. 85). Det har även uttalats att man kan utgå från att ersättning för hela förlusten är huvudregeln och att ersättningen bara kan begränsas i vissa speciella situationer (Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp I, 1986, s. 151). Det bör framhållas att dessa uttalanden gjordes före den 1 januari 1995, då grundlagsskyddet endast omfattade expropriation och annat sådant förfogande. I den rättsvetenskapliga litteraturen har bl.a. uttalats att när man i grundlag tillförsäkrade ersättning också vid rådighetsinskränk- ningar rörande fast egendom gav man sig in på ett område där full ersätt- ning inte alltid var regel ens i de situationer som grundlagen angav och att avsikten tydligen inte var att ändra gällande rätt (Bengtsson, 21 upp- satser, 2003, s. 195).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Regeringen delar Grundlagsutredningens uppfattning att det finns anledning att skilja mellan expropriativa ingrepp och rådighetsinskränk- ningar när det gäller den ersättningsnivå som ska garanteras i grundlag. Vid expropriativa ingrepp finns som regeringen, i likhet med utred- ningen, bedömer rättsläget en klar huvudprincip att full ersättning ska betalas. En sådan huvudprincip framträder däremot inte med samma tydlighet i fråga om rådighetsinskränkningar. Det kan noteras att grund- lagarna i övriga nordiska länder anger att full ersättning ska betalas vid tvångsöverföring av egendom men att någon motsvarande rätt inte före- skrivs när det gäller rådighetsinskränkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Utredningen föreslår mot denna bakgrund att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation tydliggörs genom att &lt;SPAN class="ft22"&gt;full &lt;/SPAN&gt;läggs till i grund- lagsbestämmelsen om egendomsskyddet. Regeringen ställer sig bakom utredningens förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Det har hävdats att det finns ersättningsregler i vanlig lag som innebär att full ersättning inte alltid utgår. Ett exempel som framhållits är den s.k. presumtionsregeln i 4 kap. 3 § expropriationslagen. Det kan noteras att Utredningen om expropriationsersättning har föreslagit att presumtions- regeln ska tas bort (SOU 2008:99 s. 211 f.). Betänkandet bereds för när- varande i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Regeringen vill betona att den föreslagna ändringen inte innebär att de närmare grunderna för hur ersättningen ska bestämmas låses i grundlag. Regler om hur ersättningen ska bestämmas ska även i fortsättningen ges i vanlig lag. Expropriativa ingrepp kan bli aktuella i vitt skilda samman- hang och ersättningsreglerna måste därför kunna anpassas till vad som är lämpligt i olika situationer. Även med en grundlagsfäst huvudprincip om full ersättning finns det utrymme att i vanlig lag utforma exempelvis värderingsregler och regler om vilka typer av förluster som ska vara ersättningsgilla på olika sätt. Regeln att ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag ger utrymme för sådana närmare slags&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;principer för ersättningens bestämmande som exempelvis för närvarande finns i expropriationslagen. Mot den redovisade bakgrunden anser regeringen inte att det, som efterfrågas av &lt;SPAN class="ft22"&gt;Vägverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft22"&gt;LRF&lt;/SPAN&gt;, finns skäl att ytterligare förtydliga innebörden av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Utgångspunkten i förslaget är att ersättningsrätten enligt de lagar som för närvarande reglerar expropriativa ingrepp kan förenas med den före- slagna huvudprincipen. Det kan dock inte uteslutas att förtydligandet av huvudprincipen om full ersättning kan ha viss betydelse vid tolkningen och tillämpningen av ersättningsbestämmelserna i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft4"&gt;Ersättning vid ingrepp till skydd för miljön m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Förhållandet mellan lagtexten i 2 kap. 18 § andra stycket RF och förar- betena till bestämmelsen har lett till en osäkerhet om hur bestämmelsen ska tolkas. I fokus för den diskussion som uppstått har varit frågan om bestämmelsen innebär att ersättning ska utgå vid rådighetsinskränkningar som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Det har hävdats att en bokstavstolkning av grundlagsbestämmelsen innebär att den grundlagsfästa ersättningsrätten omfattar även dessa typer av rådighetsinskränkningar. För det fall bestämmelsen tolkas i enlighet med förarbetena har det hävdats att sådana rådighetsinskränkningar inte omfattas av den grundlagsfästa ersättningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft3"&gt;Det bör framhållas att även om bestämmelsen i 2 kap. 18 § andra stycket RF tolkas enligt ordalydelsen bör den förstås så att det finns vissa begränsningar i ersättningsrätten. Lagrådet konstaterade i lagstiftningsärendet om miljöbalken att ett förbehåll, med innebörden att ingrepp mot pågående markanvändning som var olovlig eller olaglig redan när den påbörjades inte omfattas av ersättningsrätten, bör kunna läsas in i bestämmelsen. Vidare kan det, som Lagrådet anförde, med fog hävdas att bestämmelsen inte är tillämplig när en verksamhetsutövare med ett tidsbegränsat tillstånd får avslag på en ny tillståndsansökan. Detta förhållande följer av att ett avslag på en tillståndsansökan inte bör anses innebära en inskränkning av pågående markanvändning (prop. 1997/98:45 del 2 s. 514 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;Bestämmelsens utgångspunkt är huvudregeln att ersättning utgår när det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på ett sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i för- hållande till denna del av fastigheten. Som exempel på fall där ersätt- ningsrätt enligt denna huvudregel föreligger kan nämnas inskränkningar till följd av beslut enligt miljöbalken om nationalparker, naturreservat, kulturreservat och biotopskyddsområden. Ersättningsrätt föreligger dock inte för den förlust som kan bestå i att förväntningar om ändring i markens användningsområde inte infrias till följd av dispositions- inskränkningar. Ersättning lämnas således exempelvis inte för ingrepp i form av strandskyddsförordnande eller vid vägrad strandskyddsdispens (prop. 1993/94:117 s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft6"&gt;Trots den angivna utgångspunkten gäller enligt svensk rätt principen att ingripanden från det allmänna som har sin grund i &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl inte medför rätt till ersättning (se t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Bengtsson, En problematisk grundlagsändring, Svensk Juristtidning 1994, s. 920 f., Grundlagen och fastighetsrätten, 1996, s. 90 f. och 144 f. samt SOU 2001:19 s. 107). Denna princip ligger till grund för bestäm- melserna i bl.a. miljöskyddslagen och hälsoskyddslagen, som numera inarbetats i miljöbalken. Detta förhållande kommer emellertid för när- varande inte till uttryck i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;I detta sammanhang bör även nämnas den såväl nationellt som interna- tionellt accepterade principen om förorenarens betalningsansvar (Polluter Pays Principle). Denna princip innebär att den som orsakar eller kan orsaka skada eller annan olägenhet ska betala kostnaden för att förebygga eller avhjälpa skadan eller olägenheten. Principen har kommit till uttryck i internationella bestämmelser som Sverige har åtagit sig att följa, t.ex. artikel 191 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (jfr SOU 1996:103 del 1 s. 624 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Det kan emellertid framhållas att det finns situationer där det inte fram- står som rimligt att den enskilde ensam får bära hela den ekonomiska bördan vid rådighetsinskränkningar som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljö- skydds- eller säkerhetsskäl. Frågan aktualiseras vid ingripanden som beror på omständigheter helt utanför den enskildes kontroll och som drabbar den enskilde mycket hårt. I sådana situationer skulle en avväg- ning mellan de allmänna och de enskilda intressena kunna leda till bedömningen att den enskilde bör få ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;För att närmare ringa in de typer av situationer då rätt till ersättning bör finnas krävs en noggrann genomgång av underliggande lagstiftning. Utredningen gör bedömningen att en sådan genomgång inte lämpligen bör genomföras inom ramen för en grundlagsutredning. Vidare skulle, enligt utredningen, en avgränsning direkt i regeringsformen av det område där rätt till ersättning framstår som motiverad riskera att leda till en detaljreglering som inte lämpar sig för grundlag. Enligt utredningen bör avgränsningen därför ske i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;LRF &lt;/SPAN&gt;förordar en grundlagsbestämmelse som innebär att ersättning inte ska betalas för inskränkningar som syftar till att skydda människors liv eller hälsa eller skydda den omgivande miljön mot väsentlig skada, såvida inte särskilt angelägna enskilda intressen talar för detta. Förslaget innebär att avgränsningen av det område där rätt till ersättning bör finnas görs direkt i grundlag. Regeringen delar emellertid Grundlagsutred- ningens uppfattning att denna avgränsning inte bör göras i grundlag utan i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte heller skäl att, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;föreslår, avvakta en översyn av ersättnings- rätten vid rådighetsinskränkningar innan den föreslagna grundlagsänd- ringen genomförs. Som framgår nedan är syftet med en sådan översyn inte att skapa ett underlag för grundlagsändringar utan att gå igenom den underliggande lagstiftningen och överväga behovet av ersättnings- bestämmelser där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Regeringen ställer sig mot denna bakgrund bakom utredningens förslag att införa ett nytt tredje stycke i 2 kap. 18 § RF som innebär att vad som följer av lag ska gälla i fråga om rätt till ersättning vid rådighetsin- skränkningar som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft24"&gt;Förslaget innebär att den detaljerade avgränsningen av det område där ersättning bör lämnas får göras i vanlig lag. Vid stiftande av lag som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;medför rätt för det allmänna att inskränka användningen av mark eller byggnad av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl får det därför övervägas om en rätt till ersättning ska införas. Huvudregeln att rätt till ersättning föreligger när det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad påverkas inte av förslaget. Rätt till ersättning föreligger som nämns ovan således exempelvis vid inskränkningar till följd av beslut enligt miljöbalken om nationalparker, naturreservat, kulturreservat och biotopskyddsområden. Genom det föreslagna tredje stycket klargörs dock att när det gäller rätten till ersättning vid ingripanden som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller vad som följer av vanlig lag. Denna undantagsregel omfattar t.ex. de bestämmelser i miljö- balken som tidigare fanns i hälsoskyddslagen och miljöskyddslagen. Det bör framhållas att begreppen &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhets- skäl även får anses omfatta djurskyddshänsyn (jfr SOU 2003:86 s. 123).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;Liksom Grundlagsutredningen anser regeringen att det är nödvändigt att se över den underliggande lagstiftningen för att ringa in de fall där ersättning bör lämnas trots att ett ingripande skett av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljö- skydds- eller säkerhetsskäl. En utredning bör därför ges i uppdrag att närmare överväga frågan. Eftersom avsikten med uppdraget inte är att ge underlag för en ny grundlagsändring, bör de förslag till ändringar av 2 kap. 18 § andra stycket RF som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ägarfrämjandet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;för fram inte omfattas av utredningsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Att identifiera de situationer där ersättning bör lämnas låter sig, som &lt;SPAN class="ft22"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;påpekar, inte göras på ett enkelt sätt. Till ledning för den kommande utredningens arbete kan dock vissa principiella kriterier ställas upp för att avgränsa det område där ersättning bör lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;En grundläggande förutsättning bör vara att den enskilde är utan skuld till att ingripandet sker. Ersättning bör således inte vara aktuell om in- skränkningen sker med anledning av att verksamheten bedrivits i strid med lagar eller andra föreskrifter eller tillståndsvillkor. En ytterligare förutsättning bör vara att det vid avvägningen mellan det allmännas och den enskildes intressen inte framstår som rimligt att den enskilde själv får bära hela den ekonomiska börda som ingreppet orsakar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Den kommande utredningen bör med denna utgångspunkt gå igenom den lagstiftning som möjliggör rådighetsinskränkningar rörande fast egendom av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Genom- gången bör omfatta lagstiftning som möjliggör förbud mot pågående verksamheter som innefattar användning av mark eller återkallelse av tillstånd till sådana verksamheter. Även lagstiftning som tillåter att vill- koren för en verksamhet i efterhand ändras på ett sådant sätt att verksam- heten försvåras kan hänföras till det område som bör utredas (jfr Lagrådets yttrande i lagstiftningsärendet om miljöbalken, prop. 1997/98:45 del 2 s. 515).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Bestämmelsen i 24 kap. 3 § miljöbalken om återkallelse av tillstånd är ett exempel på sådan reglering som bör bli föremål för den kommande utredningens överväganden. Där anges bl.a. att ett tillstånd kan återkallas om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts. Miljöbalkens regler ger inte tillståndshavaren någon rätt till ersättning vid återkallelse av tillstånd ens när han eller hon är fri från skuld till de förhållanden som motiverat återkallelsen. Det kan dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;diskuteras om inte ersättningsrätt bör finnas i vissa av de undantagssitua- Prop. 2009/10:80 tioner då återkallelse kan ske med stöd av denna bestämmelse. En situa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;tion som kan vara intressant i detta sammanhang är när tillstånd återkallas på grund av nya forskningsrön som visar att den tillståndsgivna verksamheten är farlig för den omgivande miljön på ett sätt som inte kunde förutses när tillståndet meddelades. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan hävdas att det inte är rimligt att ersättning uteblir i en sådan situation. En omständighet som skulle kunna beaktas är att verksamhetsutövaren gjort stora investeringar i verksamheten i förlitan på tillståndets rättskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;Flera remissinstanser framför synpunkter när det gäller den kommande utredningens arbete. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;anser, bl.a. mot bakgrund av syftet med miljöbalken och Polluter Pays Principle, att stor restriktivitet bör iakttas med att införa ersättningsrätt vid rådighetsinskränkningar på miljöområdet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ägarfrämjandet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;betonar att ingrepp i äganderätten endast får ske med stor restriktivitet och att huvudregeln ska vara full ersättning. Regeringen anser dock inte att det finns skäl att nu närmare utveckla den kommande utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Vid remissbehandlingen har synpunkter framförts på egendomsskyddet även i andra avseenden. När det gäller förslaget att egendomsskyddet bör anges i 2 kap. 1 § RF vill regeringen framhålla att den bestämmelsen reglerar de s.k. positiva opinionsfriheterna: yttrandefrihet, informations- frihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religions- frihet. I Grundlagsutredningens förslag har detta tydliggjorts genom att rubriken Opinionsfriheter förts in före bestämmelsen. Egendomsskyddet hör inte sakligt sett samman med dessa fri- och rättigheter och bör därför inte anges i den bestämmelsen. I övrigt saknas underlag att i detta lag- stiftningsärende behandla de förslag som förs fram av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skogsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;efterfrågar förtydliganden av innebörden av vissa av de uttryck som används i 2 kap. 18 § andra stycket RF, bl.a. uttrycken ”av- sevärt försvårande” och ”betydande i förhållande till värdet”. Grundlags- utredningens förslag innebär inte någon ändring av bestämmelsen i dessa delar. Det finns därför inte utredning att har närmare behandla dessa uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Andra frågor om grundlagsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skyddet för den personliga integriteten i regeringsformen stärks&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I 2 kap. regeringsformen införs en ny bestämmelse som anger att var och en, utöver vad som i övrigt gäller enligt paragrafen, gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den person- liga integriteten som sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft6"&gt;Skyddet mot intrång ska kunna begränsas bara i den kvalificerade ordning som föreskrivs i 2 kap. regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft24"&gt;Skyddet mot intrång ska gälla för utländska medborgare på samma sätt som den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 6 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft3"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;P class="p696 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Integritetsskyddskommitténs förslag&lt;/SPAN&gt;: I utredningens förslag till Prop. 2009/10:80 bestämmelse anges att varje medborgare gentemot det allmänna ska vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;skyddad mot intrång som sker i hemlighet eller utan samtycke och i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. I övrigt överensstämmer förslaget med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget instämmer i eller har inte någon erinran mot kommitténs bedömning att det finns ett behov av att i grundlag förstärka skyddet för enskildas per- sonliga integritet. Många remissinstanser har dock synpunkter på bestämmelsens närmare utformning. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Helsingborgs tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;anser att rekvisitet ”i betydande mån” är alltför vagt och kan ge upphov till gränsdragnings- problem. JO, Hovrätten över Skåne och Blekinge och Juridiska fakultets- nämnden vid Uppsala universitet föreslår att rekvisitet tas bort. JO menar att redan uttrycket ”övervakning eller kartläggning” indikerar att det ska vara fråga om mer systematiska kontrollåtgärder. Fakultetsnämnden anser att det kan ifrågasättas om inte även enstaka intrång, t.ex. tagande av enstaka fotografier med handmanövrerad kamera, bör omfattas av skyddet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Justitiekanslern (JK) &lt;/SPAN&gt;anser att uttrycket ”i hemlighet” kan slopas eftersom dessa fall torde täckas av rekvisitet ”utan samtycke”. Rikspolisstyrelsen&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen&lt;SPAN class="ft4"&gt;, Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, Socialstyrelsen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skolverket &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget lämnar ett stort utrymme för tolkning av vilka intrång som bestämmelsen kommer att träffa och att det därför saknas möjlighet att bedöma dess närmare konsekvenser. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Åklagarmyndigheten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ifråga- sätter om det bör ställas krav på lagstöd för myndigheter att använda sig av metoder som enskilda fritt kan använda, t.ex. inspelning av telefon- samtal som enskilda har med företrädare för en myndighet. En del remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Helsingborgs tingsrätt, Kriminalvården, Kronofog- demyndigheten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;/SPAN&gt;, ifrågasätter utredningens uppfattning att styrkan på den sekretess som gäller för upp- gifter om enskildas förhållanden i en myndighets verksamhet ska kunna påverka grundlagsbestämmelsens tillämpningsområde. Helsingborgs tingsrätt påpekar att grundlagsbestämmelsens räckvidd i så fall kommer att delvis bestämmas av en normhierarkiskt lägre stående författning, vilket inte är lämpligt. Kronofogdemyndigheten ifrågasätter om lagstift- ning som gäller utbyte mellan myndigheter av uppgifter, för vilka ett omvänt skaderekvisit gäller, bör omfattas av särskilda omröstningsregler i den utsträckning som föreslås. Några remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvars- makten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt;, ger exempel på åtgärder som de för närva- rande vidtar, t.ex. signalkontroll, avlyssning av radiokommunikation och fotografering med handmanövrerad kamera, som inte är lagreglerade men som enligt deras bedömning kan behöva regleras om kommitténs förslag genomförs. Myndigheterna förutsätter att en sådan reglering kommer till stånd. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Datainspektionen &lt;/SPAN&gt;framför att förutsättningarna för generella regler i vanlig lag till skydd för enskildas integritet hade behövt utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft3"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att regleringen borde utformas som en positiv rättighetsbestämmelse, som ålägger det allmänna en skyldighet att skydda enskildas personliga integritet både i förhållande till det allmänna och i förhållande till enskilda rättssubjekt. De motsätter sig dock inte att en bestämmelse med den utformning som kommittén föreslår läggs till grund för lagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens bedömning &lt;/SPAN&gt;är att det är angeläget att grund- lagsskyddet för den personliga integriteten stärks. Enligt utredningen bör ett skydd för den personliga integriteten i linje med Integritetsskydds- kommitténs förslag införas i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft6"&gt;anser i likhet med Grundlagsutredningen att en förstärkning av integritetsskyddet bör genomföras i enlighet med Integritetsskyddskommitténs förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft4"&gt;Nuvarande ordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft3"&gt;Av målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § fjärde stycket RF följer att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom sam- hällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Målsättningsstadgandet anger några av de viktigare målen för den sam- hälleliga verksamheten men har inte någon bindande verkan för det all- männa (prop. 1975/76:209 s. 128). Bestämmelsen ger därför inte upphov till några individuella rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Enligt 2 kap. 3 § första stycket RF får anteckning om medborgare i allmänt register inte utan dennes samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning. Det innebär bl.a. att ett register där en person finns registrerad på någon grund som saknar varje samband med personens politiska åskådning inte får kompletteras med en anteckning om personens åskådning i sådant hänseende (prop. 1975/76:209 s. 118). Skyddet mot åsiktsregistrering är absolut i den meningen att det inte kan inskränkas annat än genom ändring av grundlag. Skyddet gäller inte för utländska medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Utöver det skydd för den kroppsliga integriteten som förbuden mot dödsstraff och kroppsstraff samt mot tortyr och medicinsk påverkan ger (2 kap. 4 och 5 §§ RF) finns i 2 kap. 6 § RF ett skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp samt mot kroppsvisitation, husrannsakan och andra liknande intrång. Bestämmelsen stadgar även ett skydd mot undersök- ning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Grundlagsskyddet är relativt i den meningen att det kan begränsas genom lag (2 kap. 12 § RF). Skyddet gäller vidare enbart gentemot det allmänna. Det gäller även för utländska medborgare men kan för dessa inskränkas genom särskilda föreskrifter i lag (2 kap. 22 § andra stycket RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft6"&gt;Av bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket RF följer vidare att varje medborgare, i den utsträckning som närmare anges i lag, ska skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Denna bestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;ger inte upphov till något individuellt rättighetsskydd för enskilda. Bestämmelsen innebär enbart att lagstiftaren är skyldig att i lag upprätt- hålla någon form av skydd för den personliga integriteten i fråga om automatiserad behandling av personuppgifter. Sådana bestämmelser finns för närvarande i bl.a. personuppgiftslagen (1998:204). Bestämmelsen omfattar utländska medborgare på samma sätt som svenska (2 kap. 22 § första stycket RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft6"&gt;Som anges ovan framgår av 2 kap. 23 § RF att lag eller annan före- skrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Med stöd av denna bestämmelse har domstolar och andra myndigheter möjlighet att med tillämpning av reglerna om lag- prövning underlåta att tillämpa en mot konventionen stridande lag eller förordning eftersom sådana föreskrifter anses meddelade i strid med grundlag (se närmare avsnitt 8.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft4"&gt;Sveriges internationella åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft3"&gt;En folkrättslig skyldighet att säkerställa skyddet för grundläggande fri- och rättigheter följer av flera internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till. Av dessa torde Europakonventionen vara den som har haft störst betydelse för utvecklingen av skyddet för fri- och rättigheterna både i lagstiftning och i rättstillämpning. Konventionen inkorporerades i svensk rätt 1995 (prop. 1993/94:117).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft3"&gt;Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna rättig- het får inte inskränkas av det allmänna annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa när- mare angivna ändamål. Konventionsbestämmelsen ger enligt Europa- domstolens praxis upphov inte bara till en negativ förpliktelse för det allmänna att avhålla sig från omotiverade inskränkningar i denna rättig- het utan även en positiv skyldighet för det allmänna att se till att enskilda även i förhållande till andra enskilda tillförsäkras en rätt till skydd för privat- och familjeliv. Ett sådant skydd tillförsäkras bl.a. genom kriminalisering av olika åtgärder som innefattar intrång i den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;Sverige är även folkrättsligt förpliktat att uppfylla de åtaganden som följer av 1966 års &lt;NOBR&gt;FN-konvention&lt;/NOBR&gt; om medborgerliga och politiska rättig- heter. Av artikel 17 i konventionen följer att ingen får utsättas för god- tyckligt eller olagligt ingripande med avseende på privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder eller sitt anseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft3"&gt;I fråga om skyddet av personuppgifter är Sverige vidare folkrättsligt bundet av Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automa- tisk databehandling av personuppgifter (CETS 108). Konventionen inne- håller bestämmelser som ger uttryck för en rad grundläggande principer om dataskydd. Dessa kan sägas utveckla det generella skydd för den personliga integriteten som följer av artikel 8 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft6"&gt;Även inom ramen för samarbetet i EU är Sverige bundet av ett regel- verk som i olika hänseende utvecklar skyddet för den personliga integri- teten på olika områden. Detta gäller t.ex. i fråga om behandlingen av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsdirektiv (95/46/EG) och EU:s teledataskyddsdirektiv (2002/58/EG). I detta sammanhang bör även EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna särskilt uppmärksammas. Stadgan är från och med den 1 december 2009, när Lissabonfördraget trädde i kraft, rättsligt bindande för EU:s medlemsstater (prop. 2007/08:168 s. 76 f.). Genom de principer som gäller inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har stadgan därigenom också – inom ramen för fördragens tillämpnings- område – företräde framför föreskrifter i den nationella rättsordningen. I stadgan återspeglas flera av de grundläggande fri- och rättigheter som finns upptagna i Europakonventionen, bl.a. rätten till skydd för privat- och familjelivet (artikel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft4"&gt;Behovet av ett utökat grundlagsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;Innebörden av begreppet personlig integritet har varit föremål för över- väganden av flera tidigare utredningar. Försök att fånga innebörden av begreppet har också gjorts i andra sammanhang, bl.a. inom ramen för den rättsvetenskapliga forskningen (se t.ex. Tvångsmedelskommitténs betän- kande SOU 1984:54 s. 42, Stig Strömholm i Svensk Juristtidning 1971 s. 675 och Individens skyddade personlighetssfär, i Om våra rättigheter. Antologi utgiven av Rättsfonden 1980). Någon entydig och allmänt accepterad definition av begreppet synes emellertid svår att finna. Möjligen kan det sägas att kränkningar av den personliga integriteten utgör intrång i den fredade sfär som den enskilde bör vara tillförsäkrad och där intrång bör kunna avvisas. Som Integritetsskyddskommittén framhåller är det emellertid knappast nödvändigt att formulera en all- mängiltig definition av begreppet personlig integritet för att kunna bedöma vilka intressen som har ett sådant skyddsvärde att de bör omfattas av ett särskilt starkt skydd mot omotiverade ingrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft3"&gt;Integritetsskyddskommittén bedömer behovet av ett utökat skydd för den personliga integriteten i första hand utifrån den enskildes intresse av att skydda information om sina personliga förhållanden. Regeringen anser att detta är en rimlig utgångspunkt för en utvidgning av integritets- skyddet i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Resultatet av Integritetsskyddskommitténs kartläggning och analys av lagstiftning som rör den personliga integriteten ger enligt regeringens uppfattning belägg för slutsatsen att lagstiftning som innefattar intrång i den enskildes personliga integritet i viss utsträckning uppvisar brister. Bristerna består enligt kommittén bl.a. i att de avvägningar mellan olika motstående intressen som normalt ska göras i lagstiftningsärenden i vissa fall är brisfälligt redovisade. Kommittén pekar på att det i första hand är de negativa effekterna av olika integritetsbegränsande åtgärder som är knapphändigt belysta. Det kan inte uteslutas att detta förhållande kan ha fått negativa återverkningar för enskilda i den meningen att det kan ha påverkat omfattningen av de intrång i enskildas integritet som har tillåtits genom lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft6"&gt;Som Integritetsskyddskommittén framhåller har den nuvarande regleringen av integritetsskyddet i regeringsformen i huvudsak moti- verats utifrån andra intressen än att stärka individens rätt att själv bestämma över information som rör hans eller hennes personliga för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;hållanden. Kommittén framhåller bl.a. att grundlagarna starkt, och med rätta, betonar vikten av yttrande- och informationsfrihet och att den fria åsiktsbildningen intar en särskilt privilegierad ställning. De bestämmelser som har betydelse för integritetsskyddet inskränker sig i huvudsak till ett förbud mot politisk åsiktsregistrering och ett förbud mot ingrepp i form av husrannsakan, hemlig avlyssning m.m. utan stöd i lag. Dessa bestämmelser har emellertid primärt syftat till att skydda den fria åsikts- bildningen. Kommitténs slutsats är att lagstiftaren inte lägger tillräcklig vikt vid integritetsskyddsaspekterna när ny lagstiftning arbetas fram och att integritetsskyddet rent allmänt värderas lågt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft3"&gt;Respekten för individens självbestämmande är grundläggande i en demokrati. Genom att på grundlagsnivå stärka skyddet i 2 kap. RF för den personliga integriteten, utan att detta skyddsintresse i första hand värderas utifrån intresset av att skydda den fria åsiktsbildningen, kommer vikten av respekt för individens rätt att själv förfoga över och ta ställning till det allmännas tillgång till sådan information som rör hans eller hennes privata förhållanden att betonas på ett tydligare sätt än vad som för närvarande sker. En sådan förstärkning av integritetsskyddet kan, som kommittén påpekar, även förväntas påverka och främja det i regerings- formen framskjutna intresset av en fri åsiktsbildning. Det kan också antas att Sveriges trovärdighet som fördragsslutande part till Europakonven- tionen ökar om skyddet för enskildas personliga integritet ges en tydligare förankring i grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft6"&gt;Sammantaget anser regeringen, i likhet med både Integritetsskydds- kommittén och Grundlagsutredningen, att det finns ett behov av att stärka skyddet för den personliga integriteten i grundlag. En reglering som ger ett stärkt integritetsskydd bör därför införas i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft4"&gt;Utgångspunkter för grundlagsbestämmelsens utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Integritetsskyddskommittén föreslår att det i 2 kap. RF ska införas en ny bestämmelse som utformas med utgångspunkt i den uppbyggnad och systematik som för närvarande gäller för fri- och rättighetsskyddet i regeringsformen. Regeringen ställer sig bakom kommitténs ställnings- tagande i denna del. En ny bestämmelse bör således utformas så att den reglerar förhållandet mellan den enskilde och det allmänna och utgör en begränsning av statsmakternas normgivningsbefogenheter inom ramen för rättighetsskyddet. På så sätt kommer den att få sin huvudsakliga innebörd genom de begränsningar som gäller för riksdagen att inskränka rättighetsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft3"&gt;I likhet med Integritetsskyddskommittén anser regeringen att den nya grundlagsbestämmelsen inte bör utformas som en absolut rättighet i den meningen att den ska kunna inskränkas endast genom ändring i grundlag. I stället bör det utvidgade integritetsskyddet, på samma sätt som rättig- hetsskyddet enligt 2 kap. 6 § RF i dess nuvarande lydelse, kunna inskränkas i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 12 § RF. Det innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft6"&gt;– med några få undantag – att inskränkningar i integritetsskyddet bara kan ske i lag. Det ställs också krav på att begränsningarna ska vara nöd- vändiga för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demo- kratiskt samhälle. Begränsningarna får inte gå utöver vad som är nöd-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;vändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett begränsningarna och inte heller sträcka sig så långt att de utgör ett hot mot den fria åsiktsbild- ningen. Som kommittén påpekar är en följd av denna reglering bl.a. att lagstiftaren tvingas att tydligt redovisa vilka avvägningar som gjorts vid proportionalitetsbedömningen. Detta kan förväntas öka förutsättningarna för att avvägningarna i fråga om integritetsintrånget blir mer ingående belysta och att de presenteras på ett sådant sätt att kvaliteten i lagstift- ningen höjs ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Regeringen delar vidare kommitténs uppfattning att det utökade rättig- hetsskyddet – delvis i likhet med det befintliga skyddet för den kropps- liga integriteten, hemfriden och förtrolig kommunikation – bör utformas så att det tar sikte på att skydda den personliga integriteten mot vissa intrång som kan anses vara särskilt känsliga. Regleringen bör därvid ges en generell utformning, utan att hänvisa till något specifikt tekniskt för- farande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Regeringen vill framhålla att integritetsintresset givetvis inte kommer att sakna skydd i de situationer en åtgärd faller utanför tillämpnings- området för den föreslagna bestämmelsen. Av bestämmelsen i 8 kap. 3 § RF följer att åtgärder som innebär ingrepp i enskildas personliga förhål- landen kräver stöd i lag. Detta krav ska alltjämt gälla även med regeringens förslag till ändringar i bestämmelserna om normgivnings- makten (se närmare avsnitt 11.2.2). Som kommittén påpekar kommer vidare utrymmet för åtgärder som innebär begränsningar i enskildas rätt till respekt för privatlivet även framöver att begränsas med anledning av de krav som följer av Europakonventionen, som gäller som lag i Sverige. Det innebär bl.a. att det även utanför området för det grundlagsreglerade integritetsskyddet ställs krav på att inskränkningar av rättighetsskyddet enligt konventionen ska vara proportionella i förhållande till det efter- strävande målet och att de har stöd i nationella normer som har beslutats i konstitutionellt föreskriven ordning. Sådana normer måste också uppfylla sedvanliga krav på rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft4"&gt;Ett utvidgat skydd för enskildas personliga förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft3"&gt;Regeringen instämmer i kommitténs bedömning att en grundlags- bestämmelse som syftar till att stärka integritetsskyddet bör ta sikte på att skydda information om enskildas personliga förhållanden. Detta uttryck avses ha samma innebörd som i tryckfrihetsförordningen och offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär att regleringen kan komma att omfatta vitt skilda slag av information som är knuten till den enskildes person, t.ex. uppgifter om namn och andra personliga identifi- kationsuppgifter, adress, familjeförhållanden, hälsa och vandel. Även fotografisk bild samt uppgifter som inte är direkt knutna till den enskil- des privata sfär, t.ex. uppgift om anställning, omfattas av uttrycket. Som framgår av förarbetena till 1980 års sekretesslag (1980:100) torde även en uppgift om en persons ekonomi omfattas av uttrycket personliga för- hållanden. Liksom vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslag- stiftningen får vid prövningen av uttryckets närmare innebörd vägledning hämtas från vad som enligt normalt språkbruk kan läggas i dess betydelse (jfr prop. 1975/76:160 s. 109 och prop. 1979/80:2 s. 84).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft4"&gt;Grundlagsskyddet bör omfatta integritetsintrång som sker utan samtycke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft3"&gt;Vid behandlingen av uppgifter som rör den enskilde får ett integritets- intrång normalt anses större om behandlingen sker utan den enskildes samtycke än om det sker efter dennes medgivande. Denna principiella utgångspunkt kommer till uttryck bl.a. i personuppgiftslagen. Enligt personuppgiftslagen får personuppgifter som huvudregel behandlas helt eller delvis automatiserat – eller i manuella register – bara om den enskilde genom en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring godtar behandlingen efter att ha informerats om denna. Från denna huvudregel görs dock flera undantag. Av undantagsregleringen följer bl.a. att flertalet av bestämmelserna i personuppgiftslagen – exempelvis kravet på sam- tycke – inte behöver tillämpas om personuppgifterna inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. En begränsning följer emellertid även i de fall undantagsregleringen är till- lämplig av att behandlingen inte får innebära en kränkning av den enskildes personliga integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft3"&gt;Enligt gällande ordning har det allmänna befogenhet att i tämligen stor omfattning behandla personuppgifter helt eller delvis automatiserat utan att den enskilde har godkänt behandlingen. När förutsättningarna för myndigheternas behandling av personuppgifter bestäms i särskilda s.k. registerförfattningar får behandlingen normalt ske oberoende av om den enskilde har informerats särskilt om den och trots att han eller hon mot- sätter sig behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft3"&gt;Åtgärder som vidtas gentemot den enskilde och som denne på grund av sekretess inte kan få kännedom om framstår typiskt sett som särskilt känsliga från integritetsskyddssynpunkt, främst eftersom den enskilde under sådana förhållanden saknar möjligheter att själv tillvarata sina integritetsintressen. Sådan behandling av information som rör enskildas personliga förhållanden förekommer i stor utsträckning t.ex. inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten hos bl.a. polisen och tullen och i försvarets underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;Nyligen inrättades Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som en ny självständig myndighet under regeringen med uppgift att utöva kontroll och tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter samt Säkerhets- polisens behandling av personuppgifter (lagen [2007:980] om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet, prop. 2006/07:133, bet. 2007/08:JuU3, rskr. 2007/08:11). Syftet med reformen var främst att stärka rättssäkerheten och integritetsskyddet i den polisiära verksam- heten, bl.a. genom att ge enskilda individer tillgång till nya rättsmedel för kontroll av användningen av hemliga tvångsmedel m.m. Vidare har in- tegritetsskyddet stärkts i samband med signalspaning i försvarsunder- rättelseverksamheten genom krav på tillståndsprövning i domstol av ansökningar om signalspaning och genom särskilda regler om kontroll och tillsyn (prop. 2008/09:201, bet. 2009/10:FöU3, rskr. 2009/10:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft6"&gt;Enligt regeringens mening bör ett utvidgat integritetsskydd i regerings- formen, i likhet med vad Integritetsskyddskommittén föreslår, bör ta sikte på sådana åtgärder som den enskilde själv inte kan få kännedom om eller påverka genom ett krav på frivilligt godkännande. Om åtgärderna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;däremot förutsätter den enskildes godkännande, kan det intrång som åtgärden innebär normalt inte anses vara av så allvarlig beskaffenhet att det bör omfattas av ett stärkt grundlagsskydd. Detta bör gälla oberoende av vilka slags uppgifter åtgärden eller behandlingen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Mot denna bakgrund, och i likhet med Integritetsskyddskommittén, anser regeringen att det är rimligt att vissa integritetsintrång som sker utan samtycke omfattas av ett utvidgat integritetsskydd i regerings- formen. Enligt regeringens uppfattning bör innebörden av kravet på samtycke bedömas på samma sätt som motsvarande krav enligt bestäm- melsen om förbud mot åsiktsregistrering i 2 kap. 3 § första stycket RF. I förarbetena till den bestämmelsen nämndes Statistiska centralbyråns undersökningar av politiska opinioner i landet som exempel på situatio- ner när registreringen av politisk åskådning karaktäriserades av att de skedde med de registrerades samtycke (SOU 1975:75 s. 135). Vid remissbehandlingen av förslaget påpekade Datainspektionen bl.a. att samtyckeskravet förutsatte att de berörda personerna tillfrågades om sitt samtycke och att de därvid fick all den information som kunde tänkas påverka deras villighet att låta sin politiska åsikt registreras, bl.a. under- rättelse om ändamålet med registrering och om hos vem uppgifterna förvaras (prop. 1975/76:209 s. 243). Liknande krav följer även av den nuvarande personuppgiftslagstiftningen. Denna reglering bör kunna tjäna som vägledning vid bedömandet av vad som fordras för att en åtgärd ska falla utanför grundlagsskyddet redan på grund av att den vidtas med den enskildes samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft3"&gt;Sådan informationshantering som det allmänna ansvarar för och som sker i hemlighet torde normalt inte kunna anses utförd med den enskildes samtycke i den mening som avses här. Med hänsyn härtill bedömer regeringen, i likhet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;JK&lt;/SPAN&gt;, att det av kommittén föreslagna rekvisitet ”i hemlighet” inte medför att fler förfaranden kommer att omfattas av bestämmelsen än vad som redan följer av att intrånget ska ske ”utan samtycke”. För att göra regleringen tydligare anser regeringen att bestämmelsens tillämpningsområde lämpligen bör avgränsas genom ett krav på att integritetsintrånget ska ske utan samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft3"&gt;påpekar att det för närvarande saknas en rättslig reglering som tar sikte på att reglera beslutsfattandet avseende vuxna med nedsatt beslutsförmåga. Detta måste givetvis beak- tas vid utformningen av sådan lagstiftning som kan komma att omfattas av ett utvidgat grundlagsskydd för den personliga integriteten. Detsamma gäller även i fråga om integritetsskyddets räckvidd för minderåriga barn och möjligheterna för t.ex. vårdnadshavare att lämna giltigt samtycke till åtgärder som innebär intrång i barns integritet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft4"&gt;Övervakning och kartläggning bör omfattas av grundlagsskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft6"&gt;Som kommittén anför framstår inte varje slags behandling av uppgifter om enskildas personliga förhållanden som sker utan samtycke som så integritetskänslig att det är motiverat att låta den omfattas av integritets- skyddet i grundlag. Vid sidan av integritetsintresset finns vidare andra, motstående intressen att beakta vid bedömningen av vilka slags åtgärder som bör omfattas av ett utvidgat grundlagsskydd. Den grundlags-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;skyddande rätten att ta del av allmänna handlingar, liksom myndigheter- nas skyldighet att bevara allmänna handlingar för att tillgodose bl.a. denna rättighet, utgör t.ex. omistliga delar av det svenska öppna demo- kratiska samhället. Myndigheternas arkiv utgör även en viktig del av det nationella kulturarvet. Liksom kommittén anser regeringen att det inte är lämpligt att ett utvidgat grundlagsskydd för den personliga integriteten utformas på ett sådant sätt att den inskränker myndigheternas skyldighet att lämna ut handlingar med stöd av offentlighetsprincipen. Ett balanserat och effektivt integritetsskydd bör när det gäller begränsningar av den grundlagsskyddade handlingsoffentligheten, liksom för närvarande, åstadkommas genom en väl avvägd sekretessreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Frågan är då mot vilka slags intrång det kan anses finns störst behov av att utvidga grundlagsskyddet. Kommittén anser att det bör omfatta åtgär- der som innebär kartläggning eller övervakning av enskildas personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;En åtgärd från det allmännas sida som vidtas primärt i syfte att ge myndigheterna underlag för beslutsfattande i enskilda fall, exempelvis insamling av uppgifter av visst slag för beslut om t.ex. beskattning eller liknande, kan – även om avsikten inte är att kartlägga enskilda – i många fall anses innebära kartläggning av enskildas förhållanden. Så torde fallet vara i fråga om ett stort antal uppgiftssamlingar som det allmänna för- fogar över. En mycket stor mängd information som rör enskildas person- liga förhållanden finns t.ex. lagrad i Skatteverkets, Tullverkets, Försäk- ringskassans och Kronofogdemyndighetens olika databaser. Även Statistiska centralbyrån och andra statistikansvariga myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet, lagrar och bearbetar stora mängder uppgifter om enskildas personliga förhållanden i sina databaser. Flera av dessa uppgiftssamlingar omfattar en stor andel av landets hela befolkning och flera av dem innehåller också till viss del mycket integri- tetskänsliga uppgifter. Myndighetsspecifika verksamhetsregister och databaser med information som är knuten till en myndighets ärendehan- tering förekommer inom i stort sett all statlig och kommunal förvaltning. Särskilda föreskrifter som anger de närmare förutsättningarna för infor- mationshanteringen finns för t.ex. socialtjänsten, studiestödsverksam- heten, Kriminalvården och den brottsbekämpande verksamheten hos såväl polismyndigheterna, Tullverket och åklagarmyndigheterna som Skatteverket och Kustbevakningen samt hos domstolarna. I flertalet fall är uppgifterna tillgängliga för myndigheterna på sådant sätt att lagringen och behandlingen av uppgifterna kan sägas innebära att enskilda kart- läggs, även om det huvudsakliga ändamålet med behandlingen är ett helt annat. Det förekommer även att uppgiftssamlingar inrättas och utformas i syfte att fungera som mer utpräglade personregister. Som exempel kan nämnas polisens belastningsregister. Registreringen av personuppgifter i registret kan sägas innebära en kartläggning av alla dem som har dömts eller på annat sätt lagförts för brott, även om registrets uttalade ändamål är att ge information åt olika myndigheter om belastningsuppgifter som behövs bl.a. för att utreda brott och bestämma straff samt vid lämplig- hets- och tillståndsprövning av skilda slag. På liknande sätt förhåller det sig med många andra register som används i den brottsbekämpande verk- samheten, t.ex. polisens misstankeregister, fingeravtrycks- och DNA- register m.m. I detta sammanhang kan även nämnas de olika associa-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;tionsrättsliga register som Bolagsverket ansvarar för, bl.a. aktiebolags- registret, handelsregistret och föreningsregistret. En omfattande behand- ling av personuppgifter sker vidare inom t.ex. hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;En rad åtgärder som innefattar insamling av information om enskildas personliga förhållanden kan i andra situationer anses ”innebära övervak- ning”. Som kommittén pekar på innefattar t.ex. hemlig kameraövervak- ning, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning sådana moment som innebär att den enskilde övervakas kontinuerligt av det allmänna under viss tid då tillstånd för sådan övervakning har lämnats. Övervak- ning av liknande slag kan också ske genom s.k. hemlig rumsavlyssning. Likaså kan teknisk inhämtning av information ske genom t.ex. signal- spaning. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarets radioanstalt (FRA) &lt;/SPAN&gt;betonar att ändamålet med signalspaningen är att utgöra ett stöd för svensk &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitik samt för att kartlägga yttre hot mot landet och riktar sig mot utländska förhållanden. Enligt FRA syftar signalspaningen därför inte till att i betydande mån kartlägga enskildas personliga förhållanden. Regeringen vill emellertid betona att det är åtgärdens effekter som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om den ska anses innebära övervakning eller kartläggning i den mening som avses här, inte det huvudsakliga syftet med åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Teknisk övervakning sker också genom sådan kameraövervakning som omfattas av lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. Det all- männa bedriver t.ex. allmän kameraövervakning av anläggningar som har klassats som skyddsobjekt enligt lagen (1990:217) om skydd för sam- hällsviktiga anläggningar m.m. Det finns också i viss utsträckning möjlighet för det allmänna – genom polisen – att anordna allmän kameraövervakning om det av särskild anledning finns risk för att allvar- lig brottslighet som innebär fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom kommer att utövas på en viss plats. Utan särskilt tillstånd får polis eller räddningsledare även bedriva kameraövervakning för att avvärja en hotande olyckshändelse eller för att begränsa verkning- arna av en inträffad olyckshändelse. Det allmänna har även rätt att bedriva trafikövervakning, bl.a. för att ta ut trängselskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;I nyss nämnda fall sker övervakningen med hjälp av fast anordnad tek- nisk utrustning. Övervakning kan givetvis även ske med hjälp av teknisk utrustning som inte är fast anordnad, t.ex. en handhållen kamera eller videokamera. Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kustbevakningen &lt;/SPAN&gt;påpekar är det i första hand sättet på vilket utrustningen manövreras som skiljer dessa situationer åt. Teknisk utrustning som är fast monterad i t.ex. ett transportmedel som operatören själv färdas i och som sköts av honom eller henne manuellt på platsen, dvs. utan möjligheter till fjärrmanövrering, omfattas inte av bestämmel- serna om hemliga tvångsmedel eller av lagen om allmän kameraövervak- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Självklart kan åtgärder som innebär övervakning också vidtas utan att information dokumenteras med hjälp av teknisk utrustning, t.ex. i sam- band med spaning i den brottsbekämpande verksamheten. Hur ingripande sådan verksamhet är från integritetsskyddssynpunkt torde ofta vara att bedöma utifrån omständigheterna i de enskilda fallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;En del åtgärder som innebär kartläggning kan samtidigt även innebära övervakning. Det är således inte möjligt att göra en tydlig gränsdragning mellan åtgärder som har effekter av det ena eller andra slaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;Regeringen instämmer sammanfattningsvis i kommitténs bedömning att Prop. 2009/10:80 behovet av ett utökat integritetsskydd gör sig starkast gällande i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;förhållande till åtgärder som innebär kartläggning eller övervakning av enskildas personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Med hänsyn till dagens snabba tekniska utveckling ligger det i sakens natur att nya metoder kommer att utvecklas som möjliggör övervakning och kartläggning i andra former än vad som för närvarande är möjligt. Det är emellertid inte möjligt att redan nu förutse vilka metoder som kan komma att bli tillgängliga framöver eller hur de kan förväntas komma till användning i det allmännas verksamhet. Liksom nuvarande metoder för övervakning och kartläggning kan emellertid även de nya metoderna förväntas leda till ingrepp i enskildas integritet som är av varierande karaktär, intensitet och omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;För att grundlagsbestämmelsen inte ska innebära ett hinder mot sådan lagstiftning som behövs till skydd för viktiga samhällsintressen eller lagstiftning som utgör ett led i anpassningen av normerna till den fort- gående samhällsutvecklingen, bör det grundlagsskyddade området av- gränsas på ett sådant sätt att det enbart omfattar de mest ingripande in- trången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;Grundlagsskyddet ska enbart omfatta betydande integritetsintrång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Integritetsskyddskommitténs förslag innebär att grundlagsskyddet endast ska omfatta intrång som ”i betydande mån” innebär övervakning eller kartläggning av enskilds personliga förhållanden. Begränsningen motiveras enligt kommittén av att en utvidgning av grundlagsskyddet är motiverad enbart i fråga om sådan övervakning eller kartläggning som är av särskilt ingripande karaktär och har viss intensitet eller omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;JO, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Helsingborgs tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Rikspolisstyrelsen, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Stockholms läns landsting&lt;/SPAN&gt;, ifrågasätter lämpligheten av den av kommittén föreslagna avgränsning. En majoritet av dessa remissinstanser anser att uttrycket ”i betydande mån” är alltför vagt och riskerar att ge upphov till svåra gränsdragningsproblem i kommande lagstiftningsarbete. Svea hovrätt framhåller bl.a. att det av det uttrycket inte framgår om kvalificeringen är tänkt att vara av kvalitativt eller kvantitativt slag. Flera remissinstanser, däribland JO, Hovrätten över Skåne och Blekinge och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, anser att rekvisitet bör tas bort. JO menar att redan uttrycken ”övervakning eller kartläggning” innefattar en begränsning till mer systematiska kontrollåtgärder. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet framför liknande synpunkter i fråga om innebörden av begreppet ”kartläggning”. Fakultetsnämnden menar vidare att även en- staka fall av användning av t.ex. kamerautrustning för fotografering kan vara så känsliga från integritetsskyddssynpunkt att företeelsen bör om- fattas av grundlagsskyddet, inte minst eftersom sådana åtgärder sannolikt redan omfattas av det integritetsskydd som följer av artikel 8 i Europa- konventionen. Helsingborgs tingsrätt förordar att bestämmelsen ges en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft3"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;mer preciserad utformning, på liknande sätt som den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;En utgångspunkt för regleringen bör enligt regeringens uppfattning vara att det av grundlagsbestämmelsen tydligt framgår att den bara om- fattar vissa kvalificerade intrång i den personliga integriteten. I motsats till bl.a. JO och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser regeringen att användningen av begreppen övervakning och kartläggning inte innebär att regleringens räckvidd blir tillräckligt avgränsad för att uppnå detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Den av kommittén föreslagna avgränsningen av tillämpningsområdet till sådana intrång som ”i betydande mån” innebär övervakning eller kartläggning ger i språkligt hänseende intryck av att närmast ta sikte på omfattningen av övervaknings- eller kartläggningsåtgärden. Som flera remissinstanser pekar på leder den föreslagna avgränsningen till att flera allvarliga integritetsintrång riskerar att falla utanför regleringen eftersom även åtgärder som har tämligen liten omfattning emellanåt – beroende på vilka slags uppgifter som samlas in och behandlas – kan uppfattas som mycket integritetskänsliga. Bestämmelsen bör därför utformas så att det står klart att den omfattar företeelser som kan bedömas utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Vid bedömningen av hur ingripande intrånget i den personliga integri- teten kan anses vara i samband med insamling, lagring och bearbetning eller utlämnande av uppgifter om enskildas personliga förhållanden är det enligt regeringens mening naturligt att stor vikt läggs vid uppgifter- nas karaktär. Ju känsligare uppgifterna är, desto mer ingripande måste det allmännas hantering av uppgifterna normalt anses vara. Även hantering av ett litet fåtal uppgifter kan med andra ord innebära ett betydande in- trång i den personliga integriteten om uppgifterna är av mycket känslig karaktär. Vid bedömningen av intrångets karaktär är det också naturligt att stor vikt läggs vid ändamålet med behandlingen. En hantering som syftar till att utreda brott kan således normalt anses vara mer känslig än t.ex. en hantering som uteslutande sker för att ge en myndighet underlag för förbättringar av kvaliteten i handläggningen. Därutöver kan givetvis mängden uppgifter vara en betydelsefull faktor i sammanhanget. Det kan anmärkas att konstitutionsutskottet i flera lagstiftningsärenden som rört myndigheters personuppgiftsbehandling framhållit att målsättningen bör vara att myndighetsregister med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll ska regleras särskilt i lag (se t.ex. bet. 1990/91:KU11 s. 11, 1997/98:KU18 s. 43). Regeringen har vid åtskilliga tillfällen instämt i denna bedömning (se t.ex. 1997/98:44 s. 41 och 1999/2000:39 s. 78). Regeringen har också uttalat att behovet av lagstiftning är särskilt stort om uppgifterna sprids externt i inte obetydlig omfattning (prop. 1990/91:60 s. 58).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft3"&gt;Enligt regeringens mening blir avgränsningen av det skyddsvärda om- rådet mer adekvat om regleringen tar sikte på att skydda enskilda mot ”betydande intrång” i den personliga integriteten. Även en sådan avgränsning av tillämpningsområdet kan emellertid leda till gränsdrag- ningsfrågor i lagstiftningsarbetet som kan var svåra att bedöma. Ett sätt att åstadkomma en tydligare avgränsning skulle, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Helsingborgs tingsrätt &lt;/SPAN&gt;påpekar, kunna vara att ge bestämmelsen en utformning som mer liknar nuvarande 2 kap. 6 § RF, dvs. med en exemplifiering av vilka&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;intrång som omfattas av integritetsskyddet. Regeringens uppfattning är emellertid att intresset av att åstadkomma en reglering som innebär att enskilda ges ett mer generellt integritetsskydd, som inte enbart tar sikte på vissa tekniska förfaranden eller andra specifika företeelser, väger tyngre än intresset av att undvika eventuella gränsdragningsproblem i framtida lagstiftning. Svårigheterna att bedöma sådana problem bör inte heller överdrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Sammantaget anser regeringen att tillämpningsområdet för bestämmel- sen bör avgränsas så att den skapar ett skydd för enskilda gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten som inne- bär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Vid bedömningen av vad som kan anses utgöra ett betydande intrång bör flera omständigheter vägas in. Uppgifternas karaktär och omfattning utgör endast två faktorer att beakta. Som utredningen framhåller kan även sådana omständigheter som t.ex. ändamålet med behandlingen av uppgifterna och omfattningen av utlämnandet av uppgifter till andra som sker utan omedelbart stöd av offentlighetsprincipen vara av betydelse vid bedömningen. Från principiell utgångspunkt anser regeringen dock, i motsats till kommittén, att den närmare avgränsningen av grundlags- bestämmelsens tillämpningsområde inte bör påverkas av sekretesslag- stiftningens utformning. Den omständigheten att sekretesslagstiftningen innehåller en presumtion för offentlighet – ett rakt eller kvalificerat rakt skaderekvisit – för uppgifter i en viss myndighets verksamhet bör således inte i sig utgöra skäl för bedömningen att myndighetens behandling av uppgifterna faller utanför det utvidgade grundlagsskyddet. Även om intresset av insyn är så stort att det inte är motiverat att införa långt- gående begränsningar i allmänhetens rätt att få tillgång till handlingar, kan uppgifterna och hanteringen av dem således vara så integritetskänslig att den bör omfattas av grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft3"&gt;Det förhållandet att de uppgifter som behandlas av en myndighet omfattas av stark sekretess bör inte heller utgöra en omständighet som med automatik innebär att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet måste anses omfattas av den nya grundlagsbestämmelsens tillämpningsområde. Även andra omständigheter måste beaktas vid bedömningen av hur långtgående intrång uppgiftsskyldigheten innebär när ställning tas till om föreskrifterna omfattas av den nya bestämmelsen. En sådan omständighet kan exempelvis vara på vilket sätt och för vilka syften mottagaren av uppgifterna hanterar utlämnade uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Som bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Åklagarmyndigheten &lt;/SPAN&gt;påpekar går den tekniska utvecklingen allt snabbare. Det är därför, som nämns tidigare, omöjligt att förutse vilka nya tekniska metoder för kartläggning och övervakning som kan komma att utvecklas i framtiden. Tillåtligheten av nya arbetsmetoder inom t.ex. den brottsbekämpande verksamheten kan därför behöva prövas mot en grundlagsbestämmelse som begränsar det allmännas möj- lighet att utan lagstöd övervaka eller kartlägga enskilda. Det står emellertid klart att flera av dessa åtgärder också kan anses innebära påtvingade ingrepp i enskildas personliga förhållanden som kräver lag- stöd enligt 8 kap. RF. Åtgärderna kan också innebära ingrepp i respekten för privatlivet i den mening som avses i artikel 8 i Europakonventionen. Som Integritetsskyddskommittén redogör för har JO och JK i några fall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;bedömt myndigheternas användning av tekniska metoder för t.ex. Prop. 2009/10:80 registrering av telefonsamtal och för bilddokumentation vara av sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;slag att det krävs stöd i lag för att vidta åtgärderna (SOU 2007:22 Del 2 s. 158 f.). I vilken utsträckning åtgärder som innebär påtvingade ingrepp i enskildas personliga förhållande ska omfattas av det utvidgade integri- tetsskyddet i 2 kap. RF är något som får prövas i framtida lagstiftnings- arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;De förhållanden som medför att begreppet personlig integritet är svårt att definiera innebär också att det är förenat med svårigheter att peka ut vilka specifika företeelser som är av sådant slag att de innebär ett bety- dande intrång i integriteten. Vad som utgör ett betydande integritetsin- trång måste bedömas utifrån de samhällsvärderingar som råder vid varje givet tillfälle. Dessa kan påverkas av en rad omständigheter, inte minst av den fortsatta tekniska utvecklingen men även av andra förhållanden i vår omvärld. I sista hand är det riksdagen som får avgöra vilka förete- elser som är av så ingripande karaktär att de inte bör kunna begränsas på annat sätt än genom lag och med tillämpning av det kvalificerade för- farandet vid inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna i 2 kap. 12 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft4"&gt;Skyddet för utländska medborgare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Som framgår av avsnitt 9.1.1 föreslår regeringen att bestämmelserna i 2 kap. RF formuleras så att det framgår att utgångspunkten för fri- och rättighetsskyddet är att det gäller för både svenska medborgare och andra som vistas här i riket. Inga sakliga ändringar föreslås när det gäller om- fattningen av det skydd som tillkommer andra än svenska medborgare och förutsättningarna för att begränsa detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;I fråga om skyddet mot hemlig avlyssning m.m. enligt 2 kap. 6 § RF följer av bestämmelsen i 2 kap. 22 § andra stycket 3 RF att utländska medborgare är likställda med svenska medborgare i detta avseende, såvida annat inte följer av särskilda föreskrifter i lag. Kommittén anser att detsamma ska gälla i fråga om rättigheterna enligt det utvidgade integritetsskyddet i regeringsformen. Regeringen instämmer i kommitténs bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Normgivningsbestämmelsen om dataskydd upphävs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket regerings- formen tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft33"&gt;Integritetsskyddskommitténs förslag &lt;SPAN class="ft6"&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erinran. Det tillstyrks av &lt;SPAN class="ft22"&gt;Justitiekanslern &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft22"&gt;Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen&lt;/SPAN&gt;, medan det avstyrks av &lt;SPAN class="ft22"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft22"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft22"&gt;Datainspek- tionen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft3"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p708 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra Prop. 2009/10:80 stycket RF infördes med anledning av förslag från 1984 års Data- och offentlighetskommitté (Ds Ju 1987:8). Vid den tiden fanns en utbredd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft3"&gt;oro för myndigheternas registerutnyttjande. Samtidigt fanns redan då bl.a. en generell lagstiftning om dataskydd i datalagen (1973:289). Avsikten med grundlagsbestämmelsen var främst att i grundlag förankra det skydd för medborgarnas dataskyddsintressen som redan fanns i van- lig lag och på det sättet befästa det rådande rättsläget (prop. 1987/88:57 s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft3"&gt;Förslaget i avsnitt 9.5.1 till utvidgat grundlagsskydd mot vissa integri- tetsintrång innebär inte bara en tydligare markering av den stora vikt samhället lägger vid individens rätt till integritet och självbestämmande utan innebär också att integritetsskyddet stärks. Detta skydd kommer bl.a. att omfatta vissa mer ingripande integritetsintrång från det allmännas sida som sker genom automatiserad behandling av personupp- gifter. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas om det är motiverat att behålla den bestämmelse i 2 kap. RF som ställer krav på att det ska finnas en allmän dataskyddslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Datainspektionen &lt;/SPAN&gt;påpekar att bestämmelsen avser att ge ett integritets- skydd såväl gentemot det allmänna som mellan enskilda samt att bestämmelsen inte enbart tar sikte på sådana allvarliga intrång som täcks av den av kommittén föreslagna nya bestämmelsen. Liknande synpunkter framförs även av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/SPAN&gt;. Dessa remissinstanser anser att bestämmelsen inte bör upp- hävas. Regeringen kan emellertid konstatera att den tämligen ingående regleringen av dataskyddet på &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; område, bl.a. genom EU:s dataskyddsdirektiv (95/46/EG), innebär att Sverige har en långtgående &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; skyldighet att upprätthålla en materiell dataskyddsreglering även om detta inte kommer till direkt uttryck i 2 kap. RF. Krav på att intrång i privatlivet ska ha stöd i lag följer även av den inkorporerade Europakonventionen och i viss utsträckning även av bestämmelserna om normgivningsmakten i 8 kap. RF. Den föreslagna kompletteringen av 2 kap. 6 § RF skapar vidare ett skydd för den personliga integriteten som är mer verkningsfullt än vad som följer av bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket RF. Mot denna bakgrund anser regeringen att enskildas integri- tetsskydd inte i något beaktansvärt hänseende kommer att försvagas om andra stycket i 2 kap. 3 § i enlighet med kommitténs förslag upphävs. Enligt regeringens mening bör kommitténs förslag i denna del genom- föras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Det allmänna ska verka för att barns rätt tas till vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En bestämmelse om att det allmänna ska verka för att barns rätt tas till vara förs in i 1 kap. 2 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna är positiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;till förslaget eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser, bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska avdelningen av Internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Juristkommissionen (Juristkommissionen)&lt;SPAN class="ft3"&gt;, anser emellertid att målsätt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;ningsstadgandet bör kompletteras med en bestämmelse om barnets rätt som är rättsligt bindande. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;framför liknande synpunkter. Barnombudsmannen anser också att en formulering av bestämmelsen i linje med vad som gäller i den finska grundlagen borde övervägas. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;har ingen erinran mot att t.ex. barn nämns uttryckligen som en grupp som förtjänar samhällets särskilda skydd men ifrågasätter lämpligheten av målsätt- ningsstadgandet som sådant. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; &lt;/SPAN&gt;välkomnar förslaget men framför samtidigt att bestämmelsen borde ge uttryck för individens rätt, dvs. barnets rätt, inte barn som ett kollektiv. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkkampanjen för sjukvården &lt;/SPAN&gt;föreslår att det införs en uttrycklig bestämmelse som anger att alla barn och ungdomar har en självständig rätt att överklaga beslut som innebär någon form av frihetsberövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. RF är utformade så att de gäller oavsett ålder. Detsamma gäller i fråga om det rättighetsskydd som föreskrivs i Europakonventionen. För barn gäller dock enligt regerings- formen ett utvidgat skydd genom att det i 2 kap. 21 § RF anges att den som omfattas av allmän skolplikt har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Vidare är barns rätt till medborgarskap något annorlunda reglerat än vuxnas (2 kap. 7 § RF). I övrigt är barn och vuxna likställda i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna i regeringsformen. När det gäller barnets rättigheter vill regeringen även framhålla att Sverige är skyldigt att säkerställa att de rättigheter som kommer till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) tillgodoses. Det kan också tilläggas att främjandet av skyddet av barnets rättigheter utgör en målsättning för Europeiska unionen (artikel 3.3 andra stycket i För- draget om Europeiska unionen). Skyddet av barnets rättigheter kommer även till uttryck i artikel 24 i EU:s stadga om de grundläggande rättig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Jurist- kommissionen&lt;/SPAN&gt;, anser att den gällande rättighetsregleringen i 2 kap. RF bör kompletteras med en särskild bestämmelse om barnets rättigheter. Regeringen delar inte denna uppfattning. Som framgår ovan har Sverige visserligen en särskild skyldighet att säkerställa skyddet av barnets rättigheter. Den nuvarande grundlagsregleringen innebär emellertid att barns individuella rättigheter i allt väsentligt är skyddade på samma sätt som vuxnas. Mot den bakgrunden saknas behov av att utöka rättighets- skyddet i 2 kap. RF när det gäller barn. Däremot finns det skäl att över- väga att i regeringsformen på annat sätt förtydliga det allmännas ansvar i förhållande till barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;I 1 kap. 2 § fjärde stycket RF anges att det allmänna ska motverka diskriminering av människor bl.a. på grund av ålder. Genom använd- ningen av begreppet ålder avses enligt bestämmelsens förarbeten att betona att barn i princip ska bemötas som jämlika individer och att de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå när det gäller frågor som rör dem själva (prop. 2001/02:72 s. 50). Det kan här noteras att motsvarande avsikt kommer till direkt uttryck i den finska grundlagen (6 § tredje stycket). &lt;SPAN class="ft4"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;anser att även den svenska grundlagsbestämmelsen skulle kunna innehålla motsvarande formu- lering. Enligt regeringens mening saknas emellertid skäl att införa ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p637 ft6"&gt;sådant förtydligande eftersom det redan indirekt kommer till uttryck i Prop. 2009/10:80 regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår att målsättningsstadgandet ska kom- pletteras med en bestämmelse om att det allmänna ska verka för att barns rätt tas till vara. En sådan reglering blir inte juridiskt bindande och ger inte heller upphov till några rättigheter för den enskilde på samma sätt som reglerna om de grundläggande fri- och rättigheterna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;påpekar att stadganden av programmatisk karaktär är olämpliga i grundlag eftersom de varken är avsedda att ha normativ verkan i förhållande till statsorga- nen eller säga något om enskildas faktiska rättigheter. Enligt regeringens mening innebär emellertid en bestämmelse av det slag som utredningen föreslår en betydelsefull markering av det allmännas ansvar gentemot barn. Målsättningsstadgandet i regeringsformen ger uttryck för vissa särskilt viktiga mål för samhällsverksamheten och kan därför ha politisk betydelse för samhällsutvecklingen (prop. 1973:90 s. 194 f.) Dess viktigaste funktion är således att slå fast en skyldighet för det allmänna att positivt verka för att de målsättningar som anges skyddas, främjas och förverkligas i så stor utsträckning som möjligt. En sådan markering ligger, när det gäller det allmännas skyldighet att verka för att barns rätt tas till vara, väl i linje med Sveriges förpliktelser enligt barnkonven- tionen. Regeringen ansluter sig mot denna bakgrund till utredningens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft3"&gt;Eftersom målsättningsstadgandet tar sikte på den samhälleliga verk- samhetens inriktning bör bestämmelsen inte, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; &lt;/SPAN&gt;föreslår, formuleras så att den ger uttryck för individens – barnets – rätt utan i stället formuleras så att den ger uttryck för barns rätt i enlighet med utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft6"&gt;Med anledning av &lt;SPAN class="ft22"&gt;Folkkampanjen för sjukvårdens &lt;/SPAN&gt;förslag att införa en bestämmelse om överklaganderätt för barn i vissa fall vill regeringen framhålla att bestämmelser av sådant slag inte lämpar sig att införa i grundlag. Det saknas vidare underlag att överväga en lagreglering av sådant slag i detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Målsättningsstadgandet om de nationella minoriteterna ändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelsen i 1 kap. 2 § regeringsformen om skydd för vissa minoriteter ändras så att det samiska folket särskilt omnämns. Bestämmelsen utformas vidare som en obligatorisk målsätt- ning, dvs. möjligheterna att behålla och utveckla ett kultur- och sam- fundsliv &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;främjas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer i allt väsentligt med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p716 ft3"&gt;regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;är positiva till förslaget att stärka minoriteternas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ställning. En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig, bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO), Tjänstemännens centralorganisa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;tion (TCO), Svenska &lt;NOBR&gt;FN-förbundet,&lt;/NOBR&gt; Svenska avdelningen av Internatio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft25"&gt;nella Juristkommissionen (Juristkommissionen), Sametinget &lt;SPAN class="ft38"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Samers Riksförbund&lt;/SPAN&gt;, menar dock att samernas ställning som urfolk måste slås fast i regeringsformen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sametinget &lt;/SPAN&gt;anser att den föreslagna formule- ringen är missvisande eftersom minoriteter inte har samma rättigheter som urfolk och föreslår att det i ett nytt stycke slås fast att samerna är ett urfolk. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om förslaget medför någon förändring jämfört med gällande ordning och menar att en reell förstärk- ning av samernas ställning kan åstadkommas genom en särskild reglering i 2 kap. RF. Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samerådet &lt;/SPAN&gt;och Svenska Samers Riksförbund, framför att det inte är tillfredsställande att samer har en svagare ställning i Sverige än i grannländerna Norge och Finland. DO&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juristkommissionen&lt;SPAN class="ft4"&gt;, Svenska sektionen av Amnesty International (Amnesty), Centrum mot rasism &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sverigefinländarnas delegation &lt;/SPAN&gt;anser att inte bara samer utan även övriga nationella minoriteter bör omnämnas i 1 kap. 2 § RF. DO och Juristkommissionen anser också att språk bör läggas till bland det som minoriteterna ska ha möjlighet att behålla och utveckla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelsen i 1 kap. 2 § femte stycket RF innehåller en programförklaring för samhällsverksamhetens inriktning när det gäller stödet åt nationella minoriteter. Av bestämmel- sen följer att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft3"&gt;Sverige har fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar (prop. 1998/99:143). Gemensamt för de nationella minoriteterna i Sverige är att samtliga har funnits i landet under mycket lång tid. Därför anses deras språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet. Dessutom har de personer som tillhör grupperna en uttalad samhörighet och en gemensam religiös, språklig, traditionell eller kulturell tillhörighet och manifesterar på olika sätt en vilja och strävan att behålla den egna identiteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;När det gäller samernas ställning uttalade riksdagen första gången 1977 att de utgör ett ursprungsfolk som har folkrättsliga krav på en kulturell särbehandling i Sverige (KrU 1976/77:43). Denna uppfattning har riks- dagen sedan bekräftat vid ett flertal tillfällen, bl.a. i samband med riks- dagens godkännande av ratificeringen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och ratificeringen av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (bet. 1999/2000:KU6 s. 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft3"&gt;Samerna har en särställning som erkänt urfolk här i landet. Utred- ningen föreslår mot den bakgrunden att samerna ska nämnas särskilt i 1 kap. 2 § RF. Enligt utredningen ligger en sådan markering i linje med motsvarande grundlagsstadganden i Finland och Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft3"&gt;Ett stort antal remissinstanser och andra som yttrat sig ifrågasätter den av utredningen föreslagna utformningen av lagtexten. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska FN- förbundet &lt;/SPAN&gt;anser att det är olyckligt och sakligt missvisande att jämställa de svenska samerna med andra etniska, språkliga och religiösa minori- teter. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sametinget &lt;/SPAN&gt;menar att en sådan formulering blir missvisande eftersom minoriteter inte har samma rättigheter som urfolk. Sametinget framhåller att många av urfolkens rättigheter till skillnad från minoritets- rättigheter är kollektiva; medan urfolksrättigheter betonar urfolkens rätt att i första hand bevara och utveckla sina samhällen parallellt med majoritetssamhället syftar minoritetsrättigheter främst till att möjliggöra för minoritetsindivider att behålla och utveckla sina identiteter som en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p414 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;integrerad del av majoritetssamhället. Sametinget pekar vidare på att samerna i både Norge och Finland omnämns som urfolk och att det är otillfredsställande att samer alltjämt har en svagare ställning i Sverige än i grannländerna. Liknande synpunkter förs även fram av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samerådet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Samers Riksförbund&lt;/SPAN&gt;. Riksförbundet avstyrker ändringen om bestämmelsen inte ger uttryck för samernas ställning som urfolk. &lt;SPAN class="ft4"&gt;TCO &lt;/SPAN&gt;anser att det är ologiskt och felaktigt att inte ta vara på möjligheten att i regeringsformen bekräfta samernas särställning. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;DO, Jurist- kommissionen, Amnesty &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Centrum mot rasism &lt;/SPAN&gt;anser att samernas status som urfolk måste slås fast i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det samiska folket intar en särställning bland de nationella minoriteterna i Sverige. Liknande särställning har samerna i bl.a. Norge och Finland. Det kan här nämnas att den finska grundlagen stadgar att samerna såsom urfolk samt romerna och andra grupper har rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur (17 § tredje stycket). I den norska grundlagen anges att det åligger statens myndigheter att skapa sådana förutsättningar att den samiska befolkningen kan bevara och utveckla sin kultur och sitt sociala arv (100 A §). Gemensamt för dessa båda grundlagsregleringar är att de tar sikte på samerna som ett folk, inte enbart som en minoritetsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Syftet med Grundlagsutredningens förslag är att betona samernas sär- skilda ställning bland de nationella minoriteterna (SOU 2008:125 s. 457 f.). Som flera remissinstanser framhåller ger emellertid den utform- ning som bestämmelsen har fått ett delvis missvisande intryck eftersom det samiska folkets särställning därigenom inte kommer till tydligt uttryck i lagtexten. För att tydligare spegla samernas särställning och ge uttryck för att samerna inte bara är en minoritet utan även ett urfolk bör bestämmelsen ges en annan utformning än den utredningen föreslår. I enlighet med Samerådets förslag bör det samiska folket omnämnas sär- skilt i målsättningsstadgandet. Regleringen kommer då också att ligga mer i linje med motsvarande regleringar i Norge och Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;När det gäller regleringen i målsättningsstadgandet i fråga om de nationella minoriteterna i övrigt framför några remissinstanser att alla nationella minoriteter borde omnämnas i grundlagen. DO, Juristkommis- sionen och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sverigefinländarnas delegation &lt;/SPAN&gt;påpekar särskilt att Europa- rådet har kritiserat Sverige för att inte säkerställa ett grundlagsskydd åt de nationella minoriteterna. Det är emellertid regeringens bedömning att de nationella minoriteternas betydelse väl återspeglas i grundlag genom det skydd som för närvarande finns i 1 kap. 2 § femte stycket RF, dvs. utan att de omnämns särskilt. Det bör även framhållas att Europarådets rådgivande kommitté med anknytning till ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter har poängterat vikten av att hänvisningar till speci- fika nationella minoriteter formuleras på ett sådant sätt att den inte ute- sluter en utvidgning av den personkrets som anses tillhöra nationella minoriteter (kommitténs andra utlåtande över Sverige den 8 november 2007, ACFC/OP/II[2007]006). Enligt regeringen saknas det för närvarande skäl att i lagtexten uttryckligen, vid sidan av samerna, omnämna någon av de övriga nationella minoriteterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft6"&gt;De nationella minoritetsspråken är samiska, jiddisch, romani chib, finska och meänkieli. DO och Juristkommissionen framför att det i 1 kap. 2 § femte stycket RF bör föras in en bestämmelse som tar sikte på de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;nationella minoriteternas möjlighet att behålla och utveckla sitt språk. Prop. 2009/10:80 Enligt regeringens mening innehåller emellertid redan den nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;bestämmelsen ett åtagande att främja minoriteternas möjligheter i detta hänseende, eftersom språket utgör en naturlig del av minoriteternas kultur- och samfundsliv. Det finns därför inte skäl att ändra bestämmel- sen på det sätt som remissinstanserna föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;I 1 kap. 2 § femte stycket RF anges att de etniska, språkliga och religiösa minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv &lt;SPAN class="ft4"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;främjas. Enligt ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter åtar sig de stater som ansluter sig till konven- tionen att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, näm- ligen religion, språk, traditioner och kulturarv. I syfte att markera betydelsen av att sådana möjligheter ges och för att åtagandet enligt framför allt ramkonventionen bättre ska återspeglas i grundlag föreslår Grundlagsutredningen att bestämmelsen ändras så att möjligheterna att behålla ett eget kultur- och samfundsliv &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;främjas. Regeringen ställer sig bakom detta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;En bestämmelse om forskningens frihet införs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I 2 kap. regeringsformen införs en ny bestämmelse om skydd för forskningens frihet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p582 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;tillstyrker eller lämnar förslaget i huvudsak utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;erinran.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Forskningens frihet är av stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;betydelse för ett demokratiskt samhälle, inte minst för möjligheterna till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;opinionsbildning. Riksdagen har slagit fast att staten har ett särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ansvar för att garantera denna frihet (prop. 1998/99:94, bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1999/2000:UbU3, rskr. 1999/2000:9).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Det ligger i forskningens natur att resultaten och innebörden av dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;inte alltid kan förutsägas. En styrning av forskningen till att enbart ta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;fram eller enbart redovisa önskvärda resultat skulle strida mot forskning-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ens själva grundidé och även vara främmande för ett öppet demokratiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;samhälle. Det demokratiska samhällsskicket är i sig en garanti för forsk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ningens frihet genom att det värnar yttrandefrihet och åsiktsfrihet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Omvänt är det genom att ge utrymme för fritt tänkande och fritt sökande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;efter kunskap som forskningen kan bidra till samhällets utveckling. Trots&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;den stora betydelse forskningens frihet har finns det för närvarande inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;något direkt grundlagskydd för denna frihet. Flera av de medborgerliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;friheterna – tryckfrihet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;– är dock av stor betydelse även för den individuella akademiska fri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;heten. Yttrandefriheten och informationsfriheten utgör relativa rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;som får begränsas genom lag men begränsningar får endast göras för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;särskilt viktiga ändamål som också anges i regeringsformen (2 kap. 12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;första och andra styckena samt 13 § första stycket RF). Vid bedömandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;av vilka begränsningar som får ske ska vikten av vidaste möjliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter särskilt beaktas (2 kap. 13 § andra stycket RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Det anförda innebär att den vetenskapliga friheten inte är skyddad som en särskild rättighet i grundlag utan snarare som en del av yttrandefri- heten och informationsfriheten. Materiella bestämmelser som direkt tar sikte på att skydda forskningens frihet finns dock i vanlig lag. Enligt 1 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) ska för forskningen som allmänna principer gälla att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsme- toder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt. Enligt 2 § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska även utbildningar som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (enskilda utbildningsanordnare) uppfylla de krav som uppställs på utbildning i 1 kap. högskolelagen. Sådana krav ställs således inte på forskning som bedrivs utanför ramen för sådana utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Grundlagsutredningen gör bedömningen att forskningens frihet är av så grundläggande betydelse i ett demokratiskt samhälle att den bör ges ett uttryckligt grundlagsskydd. Detta bör enligt utredningen komma till utryck genom en bestämmelse som slår fast att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Regeringen delar utredningens uppfattning att den betydelse forskningens frihet har i sam- hället motiverar att den ges ett starkare grundlagsskydd än vad som följer av den nuvarande ordningen. Som utredningen framhåller framstår det som mindre lämpligt att i grundlag närmare ange hur skyddet för forsk- ningens frihet ska vara utformat. Den föreslagna bestämmelsen inne- håller därför inte några föreskrifter om vad forskningens frihet omfattar, exempelvis i fråga om den enskilde forskarens frihet. Det bör i stället vara en uppgift för riksdagen att i lag bestämma detta. Mot den angivna bakgrunden ansluter sig regeringen till utredningens förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Några omedelbara konsekvenser för regleringen i vanlig lag torde den föreslagna bestämmelsen inte få, eftersom det redan finns ett skydd för forskningens frihet i lag. Detta skydd omfattar enligt högskolelagen universitet och högskolor under statligt, kommunalt eller landstings- kommunalt huvudmannaskap. I viss utsträckning omfattar skyddet även enskilda utbildningsanordnare enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Denna frihet innebär samtidigt att ett stort ansvar läggs på forskarna att verka för kvalitet i forskningen och för att resultaten kommer samhället till godo. Forskarna har också ett ansvar för att upp- rätthålla av samhället godtagbara etiska principer för val av forsknings- objekt, metoder och användning av resultaten. Högskolan har likaså ett stort ansvar för att principer om forskningens frihet respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Resurstilldelning och villkor som ställs av t.ex. forskningsfinansiärer, uppdragsgivare och samarbetspartner kan även i fortsättningen ange ramar för forskningen. Den föreslagna bestämmelsen innebär inte heller att det ställs krav på att all forskningsverksamhet som bedrivs i statlig, kommunal, landstingskommunal eller enskild regi måste omfattas av lagstiftning om skydd för forskningens frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;För att Sverige ska kunna behålla och även i fortsättningen vara ett attraktivt land för utländska forskare bör även dessa omfattas av den föreslagna bestämmelsen. Det kan dock, liksom ifråga om andra grund- läggande fri- och rättigheter, finnas anledning att genom bestämmelser i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;lag begränsa denna frihet för utländska medborgare. Regeringen föreslår Prop. 2009/10:80 därför en bestämmelse som innebär att andra än svenska medborgare som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;befinner sig här i riket likställs med svensk medborgare när det gäller forskningens frihet, om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag (jfr avsnitt 9.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;Genom att normgivningen ska ha karaktär av lag finns inte utrymme för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet att på detta område meddela andra föreskrifter än verkställighetsföre- skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft1"&gt;10 Internationella frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En bestämmelse om medlemskap i EU och annat internationellt samarbete införs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I 1 kap. regeringsformen införs en ny bestämmelse i vilken det anges att Sverige är medlem i Europeiska unionen. I bestämmelsen anges vidare att Sverige även deltar inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra samman- hang i internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De flesta remissinstanser som har yttrat sig, där-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;ibland &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft3"&gt;är positiva till förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Vissa remissinstanser ifrågasätter att endast medlemskapet i EU om- nämns i bestämmelsen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; &lt;/SPAN&gt;menar att bestämmelsen inte kan läsas på annat sätt än att Sverige inte är ett av FN:s medlemslän- der och att den självklart bör ha en sådan lydelse att det framgår att Sverige är medlem även i FN. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;anser att en ny bestämmelse bör ge uttryck för Sveriges medlemskap i EU, FN samt Europarådet och att möjligen även det nordiska samarbetet kan nämnas. Vidare anser Svenskt Näringsliv att det skulle vara av värde om EU- rättens betydelse kunde komma till klarare uttryck i regeringsformen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;föreslår att bestämmelsen tas bort och att Sveriges medlemskap i EU i stället grundlagsfästs i en inledande paragraf i 10 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft4"&gt;Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att det bör synliggöras att Sverige deltar i ett internationellt samarbete som har stor inverkan på vårt samhälle och att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EU-medlemskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; är det samarbete som har störst betydelse. Sieps anser dock att den föreslagna bestämmel- sen i 1 kap. 10 § RF innebär att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EU-medlemskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; blir en del av det svenska statskicket, vilket medför att gränserna för hur omfattande över- låtelse av beslutanderätt som är möjlig enligt 10 kap. 5 § RF blir än mer oklara. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;hävdar att den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft3"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;föreslagna bestämmelsen inte enbart speglar faktiska politiska förhållan- den utan förändrar rättsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Sverige deltar aktivt i ett vidsträckt internationellt samarbete bl.a. i politiska, ekonomiska, militära och kultu- rella frågor samt på miljöområdet. Samarbetet spelar en viktig roll för det svenska samhället och påverkar regeringens, riksdagens och förvalt- ningsmyndigheternas dagliga verksamhet och är därmed av stor vikt för medborgarna. Även kommuner och landsting berörs i betydande omfatt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft3"&gt;Att Sverige deltar i internationellt samarbete kommer indirekt till uttryck genom bestämmelserna i 10 kap. RF. Där regleras främst den statsrättsliga procedur som ska iakttas när riket ingår internationella överenskommelser, förutsättningarna för överlåtelse av beslutanderätt och regeringens informations- och samrådsskyldighet i internationella frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;Vårt medlemskap i EU är det internationella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bl.a. kommer till uttryck genom den omfattande överlåtelse som har skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regering. En stor andel av de bestämmel- ser som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i regler meddelade på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Unionsrätten har på dessa områden företräde framför konkurrerande nationella bestämmelser. Den slutliga uttolk- ningen av sådana bestämmelser görs av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och inte av de domstolar som i regeringsformen utpekas som högsta dömande instanser, dvs. Högsta domstolen och Regeringsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;På de överlåtna områdena kan Sverige inte längre på egen hand ingå internationella överenskommelser med andra stater eller med internatio- nella organisationer. På områden där överlåtelse av beslutanderätt inte har skett – inom utrikes- och säkerhetspolitiken – har samarbetet formellt inte samma påtagliga inverkan på det svenska rättssystemet. I realiteten innebär dock även dessa samarbetsformer långtgående politiska och rättsliga bindningar för Sverige. &lt;NOBR&gt;EU-samarbetets&lt;/NOBR&gt; långtgående effekter på det svenska samhället medför att detta samarbete inte kan jämställas med annat internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;En grundtanke vid införandet av regeringsformen var att denna borde spegla de faktiska politiska förhållandena i landet. På &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; kan regeringsformen knappast anses leva upp till denna målsättning. Hänvis- ningarna till EU sker i fyra spridda och mer funktionellt inriktade bestämmelser. Medlemskapet går bara att indirekt utläsa ur dessa. Regeringen instämmer i utredningens uppfattning att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; tydligt bör framgå av regeringsformen. Att Sverige är medlem i EU bör därför anges redan i 1 kap. RF om statsskickets grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Att Sveriges medlemskap i EU lyfts fram i regeringsformens inledande kapitel medför inte någon faktisk ändring av rättsläget. Sverige är redan medlem i EU, vilket också framgår – om än indirekt – av nuvarande bestämmelser i regeringsformen. Regeringen kan därför inte instämma i de synpunkter som framförs i denna del av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sieps &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultets- styrelsen vid Lunds universitet&lt;/SPAN&gt;. Det kan visserligen hävdas att ett inskrivande av medlemskapet i grundlag skulle kunna begränsa Sveriges konstitutionella handlingsfrihet om landet snabbt vill lämna EU. Att i en sådan situation återta den beslutanderätt som har överlämnats till EU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p725 ft6"&gt;skulle formellt kunna kräva att regeringsformen först ändras så att med- Prop. 2009/10:80 lemskapet inte längre grundlagsskyddas (jfr prop. 1964:140 s. 132).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft3"&gt;Regeringen gör dock, i likhet med utredningen, bedömningen att det inte längre är rimligt att låta den typen av överväganden styra utformningen av regeringsformen. Det realistiska är att ett svenskt eventuellt utträde ur EU skulle ske stegvis och efter grundliga överväganden som även inne- fattar nödvändiga ändringar av regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft3"&gt;Regeringsformen innehåller inte någon allmän bestämmelse som på ett mer omedelbart sätt berör vårt övriga internationella samarbete med andra länder och inom ramen för olika internationella organisationer. Mot bakgrund av samarbetets betydelse för det svenska samhället fram- står detta som en brist. Regeringen ansluter sig till utredningens bedöm- ning att det uttryckligen bör framgå av regeringsformen att Sverige deltar i internationellt samarbete. Frågan är av sådan betydelse att en bestämmelse om detta bör införas redan i 1 kap. RF om statskickets grunder. Det finns anledning att i bestämmelsen särskilt framhålla det samarbete som sker inom ramen för FN och Europarådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft3"&gt;Vissa remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; ifrågasätter att endast medlemskapet i EU omnämns i den föreslagna bestämmelsen. Regeringen anser dock att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; till följd av sin stora bety- delse bör lyftas fram särskilt. Detta innebär naturligtvis inte motsatsvis att Sverige inte skulle vara medlem även i FN och Europarådet. Att FN och Europarådet lyfts fram i lagtexten utesluter inte heller att värdefullt samarbete också sker i andra former, exempelvis i andra internationella organisationer eller genom bilateralt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En enhetlig omröstningsregel vid överlåtelse av beslutanderätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I 10 kap. regeringsformen införs ett kvorumkrav vid överlåtelse av beslutanderätt inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Riksdagen ska kunna besluta om överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter enas om det. En motsvarande omröstnings- regel ska gälla även vid överlåtelse av beslutanderätt i andra fall. Även i fortsättningen ska överlåtelse kunna ske i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse som för närvarande endast förutsätter enkel majoritet i riksdagen påverkas inte av den nya regeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;En stor majoritet av remissinstanserna lämnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft3"&gt;förslaget utan erinran. De remissinstanser som har yttrat sig särskilt i denna del, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt;, tillstyrker att ett kvorumkrav införs. När det gäller utform- ningen av bestämmelsen om överlåtelse av beslutanderätt till EU anför &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;att det kan diskuteras om det av utredningen föreslagna kvorumkravet är tillräckligt eller om kravet enligt 10 kap. 5 § första stycket RF i stället bör återställas till sin ursprungliga lydelse och harmoniseras med bestämmelsen i paragrafens andra stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft3"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan enligt 10 kap. 5 § första stycket RF besluta om överlåtelse av beslutanderätt inom EU- samarbetet om tre fjärdedelar av de röstande förenas om det. Något krav på att denna majoritet även ska utgöra en viss andel av ledamöterna ställs inte upp. Det finns således inget kvorumkrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;De överlåtelsebeslut som är aktuella på &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; kan ha långt- gående konstitutionella konsekvenser för Sverige. Riksdagen har bl.a. möjlighet att besluta om omfattande överlåtelse av den normgivningskompetens som följer av regeringsformen. Beslut av det slaget bör inte kunna meddelas utan att det säkerställs att en betryggande majoritet av riksdagens ledamöter stöder beslutet. En beslutsregel som ställer krav på att en viss andel av ledamöterna deltar torde även ha en symbolisk betydelse för att markera frågans vikt. Regeringen menar därför, liksom Grundlagsutredningen, att ett kvorumkrav bör införas i regeringsformen vid beslut om överlåtelse av beslutanderätt inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Det bör således finnas ett krav på att den majoritet som röstar för överlåtelse även motsvarar minst en viss andel av riksdagens ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att det framstår som rimligt att utforma kvorumkravet så att beslutsmajoriteten motsvarar mer än hälften av ledamöterna. Som jämförelse kan nämnas bestämmelsen i 8 kap. 16 § RF som rör ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsord- ningen. Med en sådan ordning skulle beslutsregeln i 10 kap. 5 § första stycket RF innebära att riksdagen kan besluta om överlåtelse av beslutanderätt om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter enas om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;I 10 kap. 5 § RF uppställs skilda omröstningsregler vid överlåtelse av beslutanderätt till olika internationella organ. Den skiftande regleringen är inte resultatet av något samlat övervägande utan har snarare historiska förklaringar. Nya överlåtelsebestämmelser har, i takt med utvecklingen av Sveriges deltagande i internationellt samarbete, införts utan någon närmare anpassning av tidigare bestämmelser. Det kan ifrågasättas om den varierade regleringen på området bör behållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;De olika formkraven i 10 kap. 5 § RF kan bidra till att systemet för överlåtelse upplevs som komplicerat. Det framstår dessutom som tvek- samt om skillnaderna i omröstningsreglerna är sakligt motiverade. Här kan som exempel nämnas att överlåtelse enligt 10 kap. 5 § andra stycket RF, dvs. överlåtelse utanför &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; i vissa fall, styrs av betydligt strängare formkrav än vad som gäller enligt första stycket vid överlåtelse inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Dessa skillnader gäller trots att över- låtelse av beslutanderätt med anledning av &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; normalt sett har mer långtgående verkningar än sådan överlåtelse som avses i andra stycket. Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;framhåller kan det mot den bak- grunden möjligen hävdas att majoritets- och kvorumkraven i fråga om överlåtelse av beslutanderätt inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; borde vara mer långtgående än motsvarande krav i fråga om annan överlåtelse. Regeringen anser dock att fördelarna med en enhetlig reglering väger över. I likhet med Grundlagsutredningen menar regeringen därför att det bör införas en ny reglering av omröstningsreglerna vid överlåtelse av beslutanderätt som ligger i linje med förslaget när det gäller överlåtelse på &lt;NOBR&gt;EU-området.&lt;/NOBR&gt; Riksdagen ska således i samtliga fall ha möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;besluta om överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer Prop. 2009/10:80 än hälften av riksdagens ledamöter enas om det. Överlåtelse ska också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;kunna ske i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Den föreslagna kvorumregeln ska gälla när det krävs kvalificerad majoritet i riksdagen vid överlåtelse av beslutanderätt. Förslaget påverkar således inte överlåtelse som endast förutsätter enkel majoritet i riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;En anpassning till Romstadgan, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I 10 kap. regeringsformen införs en ny bestämmelse som markerar att regeringsformens regler om förbud mot landsförvisning samt om åtal och immunitet för riksdagsledamöter, statschefen, statsråd och ledamöter i de högsta domstolarna inte utgör hinder mot att uppfylla Sveriges åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Motsvarande gäller enligt bestämmelsen också åtaganden i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft6"&gt;En anpassning görs av regleringen i 10 kap. regeringsformen som innebär att riksdagen ges möjlighet att i begränsad omfattning överlåta även rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som grundar sig direkt på regeringsformen till mellanfolkliga organisationer eller domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;tillstyrker förslaget om införande av en ny grundlagsbestämmelse men anser att bestämmelsen bör utformas så att det framgår att endast 2 kap. 7 § första stycket RF berörs. &lt;/SPAN&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;FN-förbundet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft3"&gt;tillstyrker förslagen som betydelsefulla förstärkningar av Sveriges folkrättsliga förbindelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft4"&gt;Svenska sektionen av Amnesty International (Amnesty) &lt;SPAN class="ft3"&gt;välkomnar den nya bestämmelsen i 10 kap. RF men anser att denna ändring inte är tillräcklig för att Sveriges skyldigheter enligt Romstadgan ska vara uppfyllda. Huvudansvaret för att åtala personer som gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vilar enligt Amnesty på de stater som är parter till Romstadgan och inte på Internationella brottmålsdomstolen. Detta ställer i sin tur krav på staterna att införa adekvat lagstiftning. Amnesty är av uppfattningen att en stats tillträde till Romstadgan innebär en folkrättslig förpliktelse för staten att dels kriminalisera de s.k. huvudbrotten, dels på andra sätt möjliggöra lagföring på nationell nivå genom att t.ex. hinder mot lagföring, såsom immunitetsregler, avskaffas. Amnesty anser därför att regeringsformen bör ändras så att immunitetsskyddet för statschefen, riksdagsledamöterna och statsråden avskaffas i fråga om grova internationella brott och att ingen politisk inblandning tillåts ske vid lagföring av dessa brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft3"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft4"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft3"&gt;Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (Romstad- gan), som antogs den 17 juli 1998, inrättades en permanent internationell domstol för utredning och lagföring av enskilda individer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Internationella brottmåls- domstolen (International Criminal Court, ICC) ska fungera som en per- manent institution för utredning och lagföring av de allvarligaste brotten mot den internationella humanitära rätten och vidsträckta eller systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna. ICC ska utgöra en mekanism för att motverka bristande åtgärder på nationell nivå och en möjlighet att komma till rätta med en utbredd straffrihet för dessa typer av brott (prop. 2000/01:122 s. 5 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft6"&gt;Till skillnad från bl.a. brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda är ICC inte ett &lt;NOBR&gt;FN-organ.&lt;/NOBR&gt; Ett mål kan anhängiggöras hos ICC efter hänskjutande från en ansluten stat eller FN:s säkerhetsråd. Det kan också ske på initiativ av ICC:s åklagare efter tillstånd av dess dömande kammare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft3"&gt;Ett utmärkande drag för Romstadgan är att ICC:s jurisdiktion rörande de aktuella brotten löper jämsides med de nationella rättssystemens behörighet. Enligt Romstadgan ska den nationella lagföringen i princip ha företräde. ICC är tänkt att vara ett komplement till de nationella rätts- ordningarna och endast ta vid när dessa inte fullgör sin uppgift. Principen har kallats för komplementaritetsprincipen. Det kan nämnas att stadgorna för Jugoslavientribunalen och Rwandatribunalen bygger på det motsatta synsättet, dvs. att den internationella rättsliga processen har företräde framför nationella förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;En annan grundprincip i Romstadgan är att de anslutna staterna är skyldiga att fullt ut samarbeta med ICC vid förundersökning och lag- föring av brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion. För att möjliggöra detta ska staterna säkerställa att det finns nationella förfaranden för alla former av samarbete som anges i stadgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;De frihetsberövande påföljder som kan utdömas av ICC är tidsbegrän- sade fängelsestraff i högst 30 år eller livstidsstraff. Verkställighet av ett av ICC utdömt fängelsestraff äger rum i de stater som har åtagit sig att ta emot dömda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;I artikel 27 i Romstadgan finns en bestämmelse som innebär att en persons officiella ställning saknar betydelse för stadgans tillämpning. I bestämmelsen sägs bl.a. att immunitet eller särskilda förfaranderegler, som kan vara förenade med en persons officiella ställning enligt nationell lag eller enligt folkrätten, inte ska hindra ICC från att utöva jurisdiktion över personen. Även stadgorna för Jugoslavientribunalen och Rwanda- tribunalen innehåller bestämmelser som på motsvarande sätt utesluter att hänsyn tas till den åtalades officiella ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft6"&gt;Sverige ratificerade Romstadgan den 28 juni 2001 (prop. 2000/01:122) och har därefter i huvudsak genomfört de åtaganden som följer av stad- gan genom olika lagstiftningsåtgärder (prop. 2001/02:88 och prop. 2008/09:226). Romstadgan har dock inte föranlett någon ändring av eller tillägg till regeringsformens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p739 ft6"&gt;Inför godkännandet av Romstadgan gjorde regeringen den över- Prop. 2009/10:80 gripande bedömningen att Sverige kunde tillträda stadgan utan grund-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft3"&gt;lagsändring. För att Sverige fullt ut skulle kunna uppfylla samtliga de förpliktelser som stadgan medförde borde det enligt regeringen ändå övervägas om regeringsformen på sikt skulle ändras (prop. 2000/01:122 s. 86 f.). Regeringen anförde att det fanns situationer där det var tveksamt om regeringsformen medgav att en begäran från ICC efterlevdes, vilket främst hängde samman med regeringsformens regler om statschefens immunitet (5 kap. 7 § RF), lagföring av riksdagsledamöter (4 kap. 8 § RF) och statsråd (12 kap. 3 § RF) samt det generella förbudet mot lands- förvisning (2 kap. 7 § RF). När det gäller behovet av grundlagsändring ansåg regeringen sammanfattningsvis att de risker som förelåg för en konflikt mellan Romstadgans bestämmelser och regeringsformen var relativt teoretiska. De utgjorde därmed inte ett hinder mot att Sverige tillträdde stadgan innan regeringsformen hade ändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft4"&gt;Regeringsformen bör anpassas till åtagandena enligt Romstadgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft3"&gt;Romstadgan har nu varit bindande för Sverige sedan 2001. Regerings- formen har dock inte ändrats så att den svarar mot alla våra förpliktelser enligt stadgan. Det finns inga sakliga skäl till varför svensk lagstiftning inte i enlighet med tidigare fastlagda principer ska anpassas till landets folkrättsliga förpliktelser på området. Det förhållandet att det är högst osannolikt att det skulle uppstå en konflikt mellan regeringsformen och Romstadgan är inte ett tillräckligt skäl för att avvika från detta grund- läggande synsätt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringsformen bör mot denna bakgrund nu anpassas till de krav som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;följer av Sveriges åtaganden enligt Romstadgan. Ändringarna bör utfor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mas så att de även täcker in de förpliktelser som kan följa av inrättandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Det kan här vara fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bindande beslut som fattas inom ramen för &lt;NOBR&gt;FN-systemet,&lt;/NOBR&gt; exempelvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;resolutioner av FN:s säkerhetsråd om inrättande av tribunaler för lag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föring av personer ansvariga för allvarliga brott mot internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;humanitär rätt, eller – vilket var fallet med ICC – att Sverige tillträder en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fristående konvention genom vilken en viss mellanfolklig brottmålsdom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stol inrättas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Skyldigheten att samarbeta med ICC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Som nämns ovan bygger Romstadgan bl.a. på en omfattande samarbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skyldighet för staterna i förhållande till ICC och på att en persons&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;officiella ställning saknar betydelse för stadgans tillämpning. Det mesta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talar för att bestämmelserna i regeringsformen om åtal och rättslig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;immunitet för riksdagsledamöter, statschefen och statsråd inte fullt ut är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förenliga med Sveriges samarbetsskyldighet mot ICC, t.ex. vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begäran från ICC om frihetsberövande och överlämnande dit. Detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller enligt regeringens uppfattning vid begäran om liknande åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som riktas mot de högsta domarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Amnesty &lt;/SPAN&gt;är av uppfattningen att Sveriges tillträde till Romstadgan in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nebär en folkrättslig förpliktelse att möjliggöra lagföring av brotten på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;nationell nivå genom att t.ex. hinder mot lagföring, såsom immunitets- regler, avskaffas. Amnesty anser därför att regeringsformen bör ändras så att immunitetsskyddet för statschefen, riksdagsledamöterna och stats- råden avskaffas i fråga om grova internationella brott och att ingen politisk inblandning tillåts ske vid lagföring av dessa brott. Denna fråga väcktes även i samband med Sveriges tillträde till Romstadgan (prop. 2000/01:122 s. 90). Regeringen gjorde då bedömningen att artikel 27 i stadgan reglerar domstolens eget arbete och inte i sig innebär några för- pliktelser för de stater som ansluter sig till stadgan att lagföra personer som nationellt åtnjuter straffrättslig immunitet. Särskilda förfaranden som kan finnas enligt nationell rätt vid lagföring av vissa officiella funk- tionärer, t.ex. statschefen eller regerings- eller parlamentsledamöter, får också förekomma. Bestämmelserna ställer alltså inte något uttryckligt krav på ändringar av nationella föreskrifter som kan finnas i grundlag eller på annan nivå och som kan utgöra hinder mot nationell lagföring. Regeringen anser att det inte finns skäl att nu göra någon annan bedöm- ning i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft3"&gt;Behovet av anpassning av regeringsformen med anledning av Rom- stadgan är tydligt när det gäller riksdagsledamöter och statschefen (4 kap. 8 § och 5 kap. 7 § RF). Det ter sig vidare tveksamt hur reglerna för åtal av statsråd och de högsta domarna skulle tillämpas vid en framställning från ICC om t.ex. utlämning (12 kap. 3 och 8 §§ RF). Frågan är på mot- svarande sätt aktuell när det gäller Jugoslavientribunalen och Rwanda- tribunalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft3"&gt;Ett sätt att lösa problemet är att föra in undantag i de enskilda paragrafer i regeringsformen som berörs. Det skulle då i respektive bestämmelse anges att denna inte utgör hinder mot att Sveriges skyldig- heter med anledning av inrättandet av ICC och andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar uppfylls. Sådana undantagsbestämmelser, som sannolikt aldrig skulle komma att behöva tillämpas, skulle dock få en omotiverat framträdande plats i de berörda paragraferna. Regeringen anser, i likhet med Grundlagsutredningen, att saken i stället bör behand- las i en gemensam paragraf i vilken det anges att de berörda bestämmel- serna inte utgör hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden i nu aktuellt avseende. Den nya bestämmelsen bör placeras i 10 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft4"&gt;Förbudet mot landsförvisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft3"&gt;I samband med tillträdet till Romstadgan väcktes frågan om bestämmel- sen i 2 kap. 7 § första stycket RF om ett absolut förbud mot landsförvis- ning kan komma i konflikt med stadgan och därför behöver ändras. Den nämnda bestämmelsen anses i och för sig inte hindra att svenska medborgare utlämnas för att lagföras för brott. Det har däremot inte ansetts möjligt att utlämna eller överlämna en medborgare på grund av brott om det finns anledning att anta att den aktuella personen skulle bli berövad friheten under så lång tid att han eller hon knappast någonsin skulle kunna återvända till Sverige (KU 1975/76:36 s. 32). Det skulle därför, med hänsyn till de långa fängelsestraff som kan dömas ut enligt stadgan, kunna uppstå situationer då förbudet lägger hinder i vägen för utlämning till ICC.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;P class="p507 ft6"&gt;Det kan i och för sig antas att Sveriges samarbete med ICC i praktiken Prop. 2009/10:80 kan ske utan att det uppstår konflikter med 2 kap. 7 § RF, bl.a. genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;regeringen vidtar åtgärder så att straffverkställighet kan ske i Sverige. Regeringen gör dock samma bedömning som Grundlagsutredningen, dvs. att regeringsformen även i det här avseendet bör anpassas till de formella krav som följer av Romstadgan. Det bör i den nya bestämmelsen således anges att inte heller förbudet mot landsförvisning i 2 kap. 7 § RF utgör hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden i förhållande till ICC och andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft4"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;En annan konstitutionell fråga som uppmärksammades i samband med Sveriges anslutning till Romstadgan är att bestämmelsen i 10 kap. 5 § andra stycket RF inte tillåter överlåtelse av rättskipnings- eller förvalt- ningsuppgifter som grundar sig direkt på regeringsformen. Regeringen delar utredningens uppfattning att det finns ett behov av att kunna över- låta rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som grundar sig direkt på regeringsformen och att regleringen bör anpassas till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;Bestämmelsen i 10 kap. 5 § andra stycket RF avser internationellt samarbete utanför &lt;NOBR&gt;EU-området&lt;/NOBR&gt; och möjliggör överlåtelse av normgiv- &lt;NOBR&gt;nings-,&lt;/NOBR&gt; finans- och traktatmakt. Det nu aktuella problemet bör lösas genom att även ”rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter” som grundar sig direkt på regeringsformen läggs till i bestämmelsen. Inskränkningen, att överlåtelse endast får ske i ”begränsad omfattning”, blir tillämplig även i fråga om rättskipnings- eller förvaltningsuppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;Den föreslagna ordningen möjliggör överlåtelse av bl.a. konstitutions- utskottets uppgift vid prövning av frågan om åtal mot nuvarande eller förutvarande statsråd för brott i tjänsten samt Högsta domstolens pröv- ning av ett sådant åtal, se 12 kap. 3 § RF. På motsvarande sätt blir det möjligt att överlåta JO:s och JK:s uppgift enligt 12 kap. 8 § RF att väcka talan vid brott i utövningen av anställningen av de högsta domarna. Även riksdagens uppgift enligt 4 kap. 8 § RF att pröva medgivande till talan mot riksdagsledamot skulle kunna överlåtas. Att dessa och andra upp- gifter endast kan överlåtas i begränsad omfattning innebär att de inte kan överlåtas i sin helhet till internationella organ. Riksdagen ges givetvis inte möjlighet att helt frånhända sig t.ex. uppgiften att pröva åtalsfrågan mot statsråd. Mer avgränsade överlåtelser, t.ex. enligt vad som förutsätts i Romstadgan, tillåts dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft3"&gt;Det finns även andra uppgifter som utgör rättskipnings- eller förvalt- ningsuppgifter och som anses grunda sig direkt på regeringsformen. Sådana uppgifter blir därmed överlåtbara enligt förslaget (se SOU 1984:14 s. 73 ff.). Regeringen ansluter sig dock till utredningens bedömning att möjligheten att överlåta sådana uppgifter inte blir av någon större betydelse. Den nya överlåtelsemöjligheten kommer t.ex. inte att medge överlåtelse som påverkar de båda högsta domstolarnas principiella befogenheter som slutinstanser och resningsinstanser. En överlåtelse av den innebörden skulle nämligen inte anses vara av ”begränsad omfattning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft3"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p359 ft19"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p447 ft19"&gt;En modernisering av reglerna om krig och krigsfara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p743 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Det införs en uttrycklig hänvisning till internationell rätt i fråga om regeringens rätt att sätta in försvarsmakten för att möta ett väpnat angrepp eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft6"&gt;Det anges uttryckligen att ett beslut att riksdagen ska återta sina befogenheter från krigsdelegationen ska fattas så snart förhållandena medger det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Tillämpningsområdet för merparten av bestämmelserna om krig och krigsfara avgränsas så att de endast blir tillämpliga vid sådant krig eller sådan krigsfara som innebär att rikets territorium eller bestånd är hotat. Ett tillägg i 13 kap. 5 § första stycket RF klargör att regeringen endast får slutföra ett krig i riksdagens eller krigsdelegationens ställe om det är till rikets försvar. En svensk väpnad styrka får – i andra fall än vid väpnat angrepp mot riket och vid kränk- ning av rikets territorium – endast sättas in eller sändas till ett annat land i fredsfrämjande syfte. Vidare införs en särskild reglering som innebär att regeringen i nödsituationer under vissa förutsättningar får meddela före- skrifter som enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. I övrigt överens- stämmer utredningens förslag i huvudsak med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En majoritet av remissinstanserna lämnar förslagen utan erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget att avgränsa tillämpningsområdet för merparten av bestämmelserna i 13 kap. RF till krig eller krigsfara som rör rikets bestånd eller territoriella integritet. Om det anses nödvändigt bör, enligt Försvarsmakten, tillämpningsområdet avgränsas till krig eller krigsfara som hotar statens existens eller territori- ella integritet eller när det i övrigt vid krig eller krigsfara föreligger trängande behov. Försvarsmakten motsätter sig det föreslagna tillägget ”till rikets försvar” i 13 kap. 5 § första stycket RF. Vidare avstyrker Försvarsmakten förslaget att svensk väpnad styrka – i andra fall än för att möta väpnat angrepp mot riket eller hindra en kränkning av rikets territo- rium – endast får sättas in eller sändas till ett annat land i fredsfrämjande syfte. Försvarsmakten föreslår att regeringen i sådana fall endast ska få sätta in svensk väpnad styrka eller sända sådan styrka till annat land i enlighet med internationell rätt och sedvänja. Försvarsmakten tillstyrker däremot förslaget att införa en uttrycklig hänvisning till internationell rätt och sedvänja i fråga om regeringens rätt att sätta in försvarsmakten för att möta ett väpnat angrepp mot riket men anser att det bör klargöras att tillägget ”i enlighet med internationell rätt och sedvänja” inte endast avser den internationella reglering som rör staters rätt att gå i krig eller väpnad konflikt (jus ad bellum) utan även den reglering som bl.a. finns i krigets lagar (jus in bello). Vid en eventuell ändring av bestämmelserna i 13 kap. RF anser Försvarsmakten att det i förarbetena bör tydliggöras att begreppen krig och krigsfara innefattar såväl förekomsten av krig och väpnade konflikter mellan stater som interna väpnade konflikter. Försvarsmakten anser också att formerna för att meddela att riket är i krigsfara bör klaras ut. När det gäller regeringens föreskriftsrätt i nöd- situationer anser Försvarsmakten att en sådan är motiverad endast i den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft3"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;utsträckning riksdagen inte hinner att genom lag meddela motsvarande Prop. 2009/10:80 föreskrifter. Enligt Försvarsmakten bör det övervägas om det är möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft6"&gt;att för nödsituationer i stället använda sig av en teknik motsvarande den som används angående de s.k. fullmaktslagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att formu- leringen ”i enlighet med internationell rätt och sedvänja” är olycklig, eftersom den internationella sedvanerätten är en del av den internatio- nella rätten. Fakultetsnämnden föreslår att ”internationell sedvänja och internationell traktaträtt” eller ”internationell rätt” i stället används. Fakultetsnämnden anser vidare att ”fredsfrämjande” syften är att föredra framför ”fredsbevarande” syften. Fakultetsnämnden pekar dock på att gränsdragningsproblem kan uppstå, t.ex. om en svensk insats inom en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;EU-ledd&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; operation byggd på det s.k. Responsibility to &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Protect-initiativet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; skulle bli aktuell eller om FN:s säkerhetsråd bemyndigar stater att vidta s.k. ”enforcement action”. &lt;/SPAN&gt;Malmö tingsrätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;noterar att internationell våldsanvändning är reglerad i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;FN-stadgan&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; och anser att det bör framgå att alla internationella uppdrag bör ske i enlighet med dessa regler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet tillstyrker förslaget att införa en bestämmelse om föreskriftsrätt för regeringen i nödsitua- tioner. Det gör även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksrevisionen&lt;/SPAN&gt;, medan &lt;SPAN class="ft4"&gt;Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap (MSB) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget. MSB anser att förslaget är otillräckligt motiverat, förenat med svåröverskådliga konsekvenser och även principi- ellt olämpligt. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet förordar att riksdagen i grundlag ges rätt att i beredskapslagstiftning ge regeringen befogenhet att vid allvarliga kriser genom förordning reglera sådant som under andra omständigheter inte kan delegeras till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;Avgränsning av reglernas tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft3"&gt;Grundlagsutredningen anser att regeringsformen även i fortsättningen bör innehålla regler om krig och krigsfara. Enligt utredningens bedömning finns det emellertid skäl att överväga om reglerna i 13 kap. RF är anpassade till den nuvarande säkerhetspolitiska situationen och bl.a. det faktum att Sverige deltar med militära förband i fredsbevarande styrkor och andra internationella uppdrag. Regeringen delar utredningens bedömning i dessa delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Utredningen föreslår att merparten av reglerna i 13 kap. RF ska vara tillämpliga endast vid sådant krig eller sådan krigsfara som innebär att rikets territorium eller bestånd är hotat. Förslaget innebär att reglerna som huvudregel inte skulle bli tillämpliga om Sverige dras in i en kon- flikt med anledning av att en svensk väpnad styrka har deltagit i ett inter- nationellt uppdrag i ett annat land. Endast om särskilda förhållanden gör att deltagandet i ett sådant uppdrag innebär att det uppkommer ett hot mot rikets bestånd eller territoriella integritet skulle en sådan situation kunna medföra att reglerna blir tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft3"&gt;Enligt regeringens uppfattning kan det, om Sverige blir indraget i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;väpnad konflikt till följd av deltagande i ett internationellt uppdrag, upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;stå situationer där reglerna i 13 kap. RF blir tillämpliga trots att det inte är motiverat. Reglerna i 13 kap. RF blir dock inte nödvändigtvis tillämp- liga eftersom en sådan situation inte behöver innebära att riket är i krig eller krigsfara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsmakten &lt;/SPAN&gt;framför en rad invändningar mot förslaget att mer- parten av reglerna i 13 kap. RF endast ska vara tillämpliga vid sådant krig eller sådan krigsfara som innebär att rikets territorium eller bestånd är hotat. Försvarsmakten menar att Grundlagsutredningen synes ha utgått från att riket endast kan komma i krig vid väpnade angrepp mot rikets territorium eller när svensk fredsfrämjande trupp har dragits in i väpnad konflikt. Enligt Försvarsmakten har inte utredningen tagit hänsyn till den solidaritetsförklaring som Försvarsberedningen formulerat, enligt vilken Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett väpnat angrepp riktas mot de nordiska länderna eller EU:s medlemsstater (Ds 2007:46 och 2008:48). Försvarsmakten framhåller att regeringen har antagit solidari- tetsförklaringen och uttalat att Sverige ska ha förmåga att både ta emot och ge militärt stöd (prop. 2008/09:140). Vidare har riksdagen ställt sig bakom denna solidaritetsförklaring (bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292). Enligt Försvarsmakten behöver inte sådana krig med nöd- vändighet röra rikets bestånd eller territoriella integritet, men kan ändå leda till situationer när bestämmelser i 13 kap. RF bör kunna tillämpas. Exempelvis kan det inte uteslutas att fullmaktslagar kan behöva tillämpas för att i hastigt uppkomna situationer snabbt kunna stödja den svenska krigföringen i ett annat nordiskt land eller ett &lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt; Försvarsmakten påpekar vidare att den föreslagna avgränsningen kan medföra att bestämmelserna inte kan tillämpas när riket är i krig som inte rör rikets bestånd eller territoriella integritet, trots att det genom kriget uppkommer en fara för ett sådant krig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft3"&gt;Enligt regeringens uppfattning måste grundlagsregleringen vara utfor- mad så att det står klart att den tillåter de offentliga organen att agera på det sätt som krävs i händelse av krig eller krigsfara. Försvarsmaktens invändningar medför att det kan ifrågasättas om den avgränsning som utredningen föreslår innebär för långt gående begränsningar av hand- lingsutrymmet i krigssituationer. Enligt regeringens uppfattning bör utredningens förslag därför inte genomföras utan ytterligare utredning. Något förslag till grundlagsändring läggs mot denna bakgrund inte fram i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Med anledning av det förtydligande av begreppen krig och krigsfara som Försvarsmakten efterfrågar kan konstateras att det hittills inte har ansetts möjligt att i vare sig lag- eller motivtext närmare ange vilka slags handlingar eller händelser som ska anses innebära att krigstillstånd inträder. Det har dock förutsatts att regeringsformens bestämmelser om krig alltid ska vara tillämpliga om riket är helt eller delvis ockuperat (SOU 1972:15 s. 216, prop. 1973:90 s. 447 och prop. 1987/88:6 s. 20). Inte heller har begreppet krigsfara definierats i regeringsformen eller dess förarbeten (SOU 2008:61 s. 28). Grundlagsutredningen behandlar inte särskilt frågan om innebörden av begreppen krig och krigsfara. Det finns därför inte förutsättningar för att behandla frågan hur begreppen ska tolkas. Det får således även fortsättningsvis ankomma på regeringen att under konstitutionellt ansvar tolka begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Rikets försvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Av förarbetena till bestämmelsen i 10 kap. 9 § första stycket första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;meningen RF om regeringens rätt att sätta in försvarsmakten i strid för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;möta ett väpnat angrepp mot riket framgår att den anknyter till FN-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stadgans regler om staternas rätt till självförsvar i händelse av väpnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;angrepp (prop. 1973:90 s. 373).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringen instämmer i Grundlagsutredningens bedömning att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vore värdefullt om reglerna om rikets försvar kunde knytas närmare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tydligare till &lt;NOBR&gt;FN-stadgan&lt;/NOBR&gt; och folkrätten. Utredningen föreslår att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;införs en uttrycklig hänvisning till internationell rätt och sedvänja i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om regeringens rätt att sätta in försvarsmakten för att möta väpnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;angrepp mot riket och för att hindra kränkningar av rikets territorium.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringen ställer sig, i likhet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;, bakom Grundlags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utredningens förslag i denna del.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Med anledning av vad &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;universitet &lt;/SPAN&gt;anför i fråga om formuleringen ”internationell rätt och sed-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vänja” kan konstateras att uttrycket har funnits i 10 kap. 9 § tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stycket RF sedan regeringsformens tillkomst och är avsett att hänvisa till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den internationella rätt, inbegripet internationell sedvanerätt, som Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är bundet av. Sådan internationell sedvänja som inte är rättsligt bindande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är dock inte avsedd att omfattas. Som fakultetsnämnden föreslår bör detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förtydligas genom att formuleringen ”internationell rätt” i stället används&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i lagtexten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Försvarsmakten framför i anslutning till detta förslag att det föreslagna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillägget främst avser den internationella reglering som rör staters rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gå i krig eller väpnad konflikt (jus ad bellum). Försvarsmakten anser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dock att det bör tydliggöras att regeringens insättande av rikets försvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;makt även ska ske enligt den internationella reglering som bl.a. finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigets lagar (jus in bello). Grundlagsutredningen behandlar inte närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den fråga som Försvarsmakten berör. Regeringen konstaterar dock att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föreslagna tillägget främst tar sikte på den internationella rätt som anger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förutsättningarna för staters rätt att gå i krig, framför allt regleringen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;FN-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Sverige måste naturligtvis även följa den internationella rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som gäller i krig och som kommer till uttryck i bl.a. krigets lagar. Enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringens uppfattning finns det inget behov av att förtydliga detta i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagtexten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Insättande av väpnade styrkor i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår vidare att det införs ett tillägg som anger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att svenska väpnade styrkor – i andra fall än för att möta väpnat angrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller för att hindra en kränkning av rikets territorium – endast får sättas in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller sändas till andra länder i fredsfrämjande syfte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Försvarsmakten motsätter sig detta förslag och anför att det inte finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;någon enhetlig definition av begreppet ”fredsfrämjande syfte” i svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller internationell rätt samt att andra begrepp successivt har kommit att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ersätta begreppet, exempelvis ”freds- och säkerhetsfrämjande verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;het” och ”internationell krishantering”. Enligt Försvarsmakten bör inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begreppet ”fredsfrämjande syfte” införas i grundlagen utan att det tydligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;definieras vad som innefattas i begreppet. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;den vid Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;påpekar att gränsdragningsproblem kan Prop. 2009/10:80 uppkomma vid användningen av detta begrepp. Försvarsmakten invänder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;vidare att införandet av den föreslagna begränsningen skulle medföra att Sverige inte kan leva upp till andan och avsikten med den svenska solidaritetsförklaringen om ett nordiskt land eller ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; angrips.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att uttrycket ”freds- främjande syfte” inte är tillräckligt tydligt. Mot bakgrund av vad Försvarsmakten anför kan det också sättas i fråga om införandet av detta begrepp kan innebära en för långtgående begränsning av möjligheterna att sätta in svenska väpnade styrkor eller sända dem till ett annat land. Enligt regeringens uppfattning bör utredningens förslag därför inte genomföras utan ytterligare utredning. Något förslag till grundlags- ändring läggs således inte fram i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft4"&gt;Regeringens befogenheter att slutföra krig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår vidare en ändring i 13 kap. 5 § första stycket RF som innebär att regeringens rätt att överta riksdagens eller krigsdelegationens befogenheter för att slutföra ett krig endast kan användas till rikets försvar. Enligt utredningen klargör detta tillägg att det i enlighet med &lt;NOBR&gt;FN-stadgan&lt;/NOBR&gt; endast är försvarskrig som är tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Försvarsmakten ifrågasätter utredningens uppfattning att det endast är försvarskrig som är berättigade enligt &lt;NOBR&gt;FN-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Enligt Försvarsmak- ten torde krig som utkämpas för att upprätthålla internationell fred och säkerhet efter beslut av FN:s säkerhetsråd enligt kapitel VII i stadgan också anses som berättigade, vare sig dessa är att betrakta som anfalls- eller försvarskrig. Försvarsmakten gör bedömningen att det inte kan uteslutas att Sverige i framtiden kan komma att delta i krig som har stöd i beslut av säkerhetsrådet och som till sin natur inte är försvarskrig. Enligt Försvarsmakten finns det även en risk att, om det föreslagna tillägget införs, regeringen saknar de befogenheter som är nödvändiga för att effektivt kunna lämna svenskt militärt stöd i linje med den svenska solidaritetsförklaringen och EU:s solidaritetsklausul, i situationer när riksdagen och krigsdelegationen är förhindrade att fullgöra sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft3"&gt;Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning att det finns en risk för att Sverige kan bli indraget i en folkrättsenlig väpnad konflikt utan att det är fråga om krig som syftar till att försvara riket. Det skulle exempelvis kunna ske till följd av deltagande i insatser enligt säkerhetsrådets beslut med stöd av kapitel VII i &lt;NOBR&gt;FN-stadgan,&lt;/NOBR&gt; även om Sverige som huvudregel naturligtvis inte skulle bli indraget i en väpnad konflikt med anledning av en sådan insats. Trots att det framstår som mindre sannolikt att en sådan situation skulle göra bestämmelserna i 13 kap. RF tillämpliga och med- föra att varken riksdagen eller krigsdelegationen kan fullgöra sina uppgifter kan detta inte helt uteslutas. I en sådan situation är det önskvärt att regeringen kan fullgöra riksdagens eller krigsdelegationens uppgifter om det behövs för att slutföra kriget. Det kan alltså finnas en risk för att det föreslagna tillägget ”till rikets försvar” skulle innebära för stora begränsningar av regeringens möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft3"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;händelse av krig. Enligt regeringens uppfattning bör därför utredningens Prop. 2009/10:80 förslag inte genomföras utan ytterligare utredning. Något förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;grundlagsändring läggs mot denna bakgrund inte fram i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Riksdagens återtagande av sina befogenheter från krigsdelegationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Redan enligt gällande rätt anses det vara uppenbart att ett beslut om att riksdagen återtar sina befogenheter ska fattas så snart riksdagen kan sammanträda i vanlig ordning (Holmberg m.fl., Grundlagarna, 2006, s. 559). Regeringen anser dock i likhet med Grundlagsutredningen att denna fråga är av sådan vikt att det bör framgå uttryckligen av regerings- formen att ett sådant beslut ska fattas så snart det kan ske. Det bör därför göras ett tillägg i 13 kap. 2 § tredje stycket RF som uttryckligen anger att ett beslut om att riksdagen ska återta sina befogenheter från krigsdelega- tionen ska fattas så snart förhållandena medger det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;Nödsituationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft3"&gt;Regeringsformen innehåller inte några särskilda regler om civila nöd- situationer av det slag som finns i 13 kap. RF när det gäller krig och krigsfara. Sådana nödsituationer får hanteras inom ramen för de allmänna reglerna i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Grundlagsutredningen bedömer att det finns ett behov av att utvidga regeringens normgivningskompetens i nödsituationer och föreslår att det ska införas en särskild reglering som innebär att regeringen i sådana situationer under vissa förutsättningar får meddela föreskrifter som enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Förslaget avstyrks av &lt;/SPAN&gt;MSB &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;. MSB anför att utredningen inte har visat på ett tillräckligt behov av att utvidga regeringens föreskriftsrätt, att förslaget har svår- överskådliga konsekvenser samt att det är principiellt olämpligt. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet förordar att det i stället införs en möjlighet för riksdagen att genom s.k. beredskapslagstiftning ge regeringen rätt att vid allvarliga kriser meddela föreskrifter som annars inte kan delegeras till regeringen. Även &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att det bör övervägas om en sådan lösning i stället bör väljas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft6"&gt;Mot bakgrund av den kritik som riktas mot förslaget anser regeringen att utredningens förslag inte bör genomföras utan ytterligare utredning. Något förslag till grundlagsändring läggs inte fram i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft3"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td113"&gt;&lt;P class="p362 ft1"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p583 ft1"&gt;Andra ändringsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Ett kapitel om kommunerna i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Ett nytt kapitel om kommunerna (14 kap.) införs i regeringsformen. I kapitlet ska regleras sådana förhållanden som rör kommunerna och som kan anses specifika för den kommunala sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;är i huvudsak positiva eller lämnar förslagen utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft3"&gt;erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter det nya kapitlets begränsade omfång och &lt;SPAN class="ft4"&gt;STAREV &lt;/SPAN&gt;anser att också revisionen i kommunerna borde ges ett grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Den kommunala självstyrelsen har en central ställning i Sverige och utgör en viktig del av vårt demokratiska system. Av regeringsformens portalparagraf framgår bl.a. att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Redan enligt den gällande regleringen markeras således kommunernas och landstingens särskilda ställning. Grundlagsutredningen föreslår dock, i likhet med Självstyrel- sekommittén (SOU 1996:129), att kommunernas och landstingens ställ- ning ska markeras ytterligare genom att ett nytt kapitel om kommunerna förs in i regeringsformen. Regeringen anser, även med beaktande av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringslivs &lt;/SPAN&gt;synpunkt att kapitlet endast kommer att innehålla ett fåtal paragrafer, att förslaget är väl motiverat med hänsyn till kommunernas och landstingens särskilda betydelse i vårt demokratiska system. Regeringen delar således Grundlagsutredningens uppfattning att det bör föras in ett nytt kapitel om kommunerna i regeringsformen. Regeringen instämmer även i bedömningen att detta bör placeras efter de kapitel i regeringsformen som reglerar sådana angelägenheter som får betraktas som främst statliga. Som utredningen föreslår bör det nya kapitlet innehålla de bestämmelser som för närvarande är reglerade i regeringsformen och som rör den kommunala självstyrelsen, den kommunala beskattningsrätten, beslutanderätten i kommunerna och den kommunala indelningen. Kapitlet bör också innehålla de nya bestämmel- ser som föreslås nedan i avsnitten &lt;NOBR&gt;11.1.3–11.1.5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;STAREV &lt;/SPAN&gt;föreslår att den kommunala revisionen ska grundlagsregleras. Regeringen delar i och för sig uppfattningen att den kommunala revisio- nen, som ett kontrollinstrument för den folkvalda församlingen, är en viktig beståndsdel i den lokala demokratin. Regeringen anser dock inte att det finns skäl att ge den kommunala revisionen ett skydd i grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kommuner på lokal och regional nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p136 ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;SPAN class="ft3"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Beteckningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td217"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;”primärkommuner”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;”landstingskommuner” utmönstras ur regeringsformen. I fortsättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td193"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;omtalas de båda kommuntyperna som kommuner på lokal och regional&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td219"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;nivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td220"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td221"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td223"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td198"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p762 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;är i huvudsak positiva till förslaget eller lämnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;det utan erinran. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;pekar dock på risken för begreppsför- virring om begreppet regionkommun kommer att användas i framtiden, eftersom det i så fall kommer att finnas två sorters kommuner på regional nivå. En företrädare för allmänheten avstyrker förslaget på den grunden att grundlagen bör vara fri från ställningstaganden i fråga om de kommu- nala nivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I regeringsformen används primär- kommuner och landstingskommuner som beteckning på det som i dagligt tal benämns kommuner och landsting. I kommunallagen (1991:900) och i speciallagstiftning har dock beteckningarna kommuner och landsting fått genomslag. I samband med tillkomsten av kommunallagen framhölls att denna bristande terminologiska överensstämmelse mellan kommunal- lagen och regeringsformen skulle övervägas i något lämpligt samman- hang (prop. 1990/91:117 s. 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Enligt regeringsformens terminologi – och även juridiskt sett – är kommunerna och landstingen två typer av kommuner. Beteckningarna primärkommuner och landstingskommuner har dock aldrig fått något genomslag i det allmänna språkbruket. Självstyrelsekommittén föreslog mot denna bakgrund att beteckningarna kommuner och landsting borde användas även i regeringsformen (SOU 1996:129 s. 245 f.). Ansvars- kommittén lämnade 2007 förslag om en ny regional samhällsorganisa- tion, som bl.a. inbegriper ett förslag om att landstingen ska ersättas av regionkommuner (SOU 2007:10 s. 14). Ansvarskommittén menade att ett eventuellt bildande av regionkommuner förutsätter att beteckningen landstingskommun ändras i regeringsformen (a. bet s. 276 f.). Betänkan- det bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft3"&gt;Regeringen gör liksom Grundlagsutredningen bedömningen att det inte är nödvändigt att i grundlag reglera hur de två typerna av kommuner ska betecknas. Det viktiga är i stället att det i grundlag markeras att det i riket finns kommuner på både lokal och regional nivå. Mot denna bakgrund instämmer regeringen i utredningens bedömning att uttrycken ”primär- kommuner” och ”landstingskommuner” bör utmönstras ur regerings- formen och att kommuntyperna i regeringsformen i stället bör omtalas som ”kommuner på lokal och regional nivå”. Detta uttryck omfattar de nuvarande kommuntyperna och även den typ av regionkommuner som Ansvarskommittén föreslagit. Det ändrade uttryckssättet innebär inte någon förändring av det förhållandet att kommuner, dvs. kommuner på lokal nivå, och landsting, dvs. kommuner på regional nivå, juridiskt sett är olika kommuntyper. Det innebär inte heller någon förändring av det förhållandet att kommuntyperna är jämställda i den meningen att den ena inte är överordnad den andra. I motsats till &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;anser regeringen att förslaget inte riskerar att leda till ökad begreppsförvirring när det gäller kommuner på regional nivå. Tvärtom klargörs genom förslaget att olika slags kommuner kan ges olika beteckningar genom annan lagstift- ning utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om kommuner i regeringsformen. När ”kommun” och ”kommunal” används i regeringsformen avses även i fortsättningen båda kommuntyperna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p414 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p763 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kommunal självstyrelse – en princip för all kommunal verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Principen om kommunal självstyrelse ges en tydligare markering i regeringsformen. I en ny bestämmelse klargörs att principen gäller för all kommunal verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;denna del, bl.a. &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Uppsala kommun, Luleå kommun, Skåne läns landsting &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), &lt;SPAN class="ft3"&gt;är positiva. Skåne läns lands- ting och SKL har dock vissa synpunkter på hur bestämmelsen bör utformas. &lt;/SPAN&gt;Barnombudsmannen &lt;SPAN class="ft3"&gt;är tveksam till utökad kommunal självstyrelse för det fall det leder till att barn får olika förutsättningar beroende på i vilken kommun de bor. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;är tveksam till om den föreslagna formuleringen korrekt speglar principens innebörd. Enligt fakultetsnämnden måste i vart fall normgivningen vara undantagen från principen om kommunal själv- styrelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Enligt 1 kap. 1 § andra stycket RF förverkligas den svenska folkstyrelsen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Vid till- komsten av den nuvarande regeringsformen underströk konstitutions- utskottet att den kommunala självstyrelsen utgör en av grunderna för den svenska demokratin (KU 1973:26 s. 39). Någon allmänt accepterad definition av vad som avses med kommunal självstyrelse finns dock inte. I förarbetena till regeringsformen uttalas bl.a. att det varken är lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga och preciserade gränser i grundlag kring en kommunal självstyrelsesektor och att arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun i ganska vid omfatt- ning i stället måste kunna ändras i takt med samhällsutvecklingen. I förarbetena uttalas vidare att det är av grundläggande betydelse för kommunernas kompetens att de utöver sina särskilda åligganden har en fri sektor inom vilken de kan ombesörja egna angelägenheter och att det inom detta område finns utrymme för en kommunal initiativrätt. Det anförs även att denna initiativrätt kan sägas bilda en kärna i den kommunala självbestämmanderätten som bör komma till klart uttryck i regeringsformen (prop. 1973:90 s. 190). Det står dock också klart att utrymmet för självstyrelse inte är obegränsat. Enligt 8 kap. 5 § RF ska föreskrifter om grunderna för den kommunala beskattningen samt före- skrifter om kommunernas befogenheter och åligganden meddelas i lag. Denna bestämmelse innebär emellertid inte bara en begränsning av utan också ett skydd för den kommunala självstyrelsen. Om området för den kommunala initiativrätten ska inskränkas krävs som utgångspunkt att det sker genom föreskrifter som meddelas av riksdagen. När det gäller kommunernas åligganden och befogenheter krävs även ett bemyndigande i lag för att regeringen ska få meddela andra föreskrifter än sådana som enbart avser verkställighet av lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Av 1 kap. 7 § första stycket RF framgår vidare att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. I kommunerna tillförsäkras medborgarna således regionalt och lokalt rätten att i demokratiska former avgöra gemensamma angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;I 1 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) anges att kommuner och landsting på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges inte bara i kommunallagen utan även i särskilda föreskrifter. När det gäller räckvidden av den i grundlag fast- slagna principen om kommunal självstyrelse har bl.a. Självstyrelse- kommittén gett uttryck för uppfattningen att principen enligt regerings- formen enbart tar sikte på den verksamhet som omfattas av kommunallagen, inte kommunal verksamhet som regleras av annan lag- stiftning (SOU 1996:129 s. 199 f.). Enligt kommittén borde det av regeringsformen framgå att kommunal självstyrelse är en princip som gäller för all kommunal verksamhet. Motsvarande bedömning gör även Grundlagsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Regeringen anser i likhet med Grundlagsutredningen att det finns skäl att klargöra att principen om kommunal självstyrelse gäller för all kommunal verksamhet. Ett sådant tydliggörande innebär inte, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Barnombudsmannen &lt;/SPAN&gt;synes mena, att utrymmet för kommunal själv- styrelse utvidgas. Även i fortsättningen kommer det vara möjligt att föreskriva skyldigheter för kommuner och landsting i speciallagstiftning i de fall detta motiveras av vikten av att åstadkomma en reglering som ger likvärdig service för invånarna oberoende av var de är bosatta. I dessa fall måste dock den proportionalitetsprincip som föreslås i avsnitt 11.1.4 nedan beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;påpekar att området för fri kommunal beslutanderätt ytterst bestäms av riksdagen och att regleringen av normgivningsmakten bl.a. innebär att kommunerna inte kan göra anspråk på att få reglera vissa områden. Fakultetsnämnden menar att principen om kommunal självstyrelse därför saknar relevans i vart fall avseende normgivningen och att det är tveksamt om den av utredningen föreslagna formuleringen speglar principens innebörd. Regeringen vill med anledning av dessa synpunkter framhålla att de begränsningar som fakultetsnämnden pekar på i fråga om principens räckvidd följer direkt av regeringsformens reglering av normgivnings- makten. Dessa begränsningar kan på sätt och vis sägas definiera de yttre ramarna för principens räckvidd. Enligt regeringens mening innebär utredningens förslag endast ett klargörande av vad som redan gäller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;anser att utredningens förslag till utformning av bestämmelsen inte helt stämmer överens med motsvarande bestämmelse i kommunal- lagen. Enligt SKL bör det av bestämmelsen framgå att de kommunala angelägenheterna sköts även på demokratins grund. Regeringen menar emellertid att detta framgår av den föreslagna bestämmelsen i 14 kap. 1 § RF, där det föreskrivs att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar (jfr 1 kap. 7 § RF i dess nuvarande lydelse).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Sammantaget anser regeringen att en bestämmelse med den lydelse Grundlagsutredningen föreslår bör tas in i det nya kapitel om kommunerna som föreslås i avsnitt 11.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p766 ft26"&gt;11.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p32 ft28"&gt;Lagstiftning som berör den kommunala självstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I regeringsformen införs en ny bestämmelse om att en regelmässig prövning av de kommunala självstyrelseintressena ska göras under lagstiftningsprocessen med tillämpning av en proportionali- tetsprincip. I bestämmelsen anges att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen aldrig bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft24"&gt;Lagrådets granskning utsträcks till att omfatta all lagstiftning som kan få betydelse för den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av remissinstanserna är positiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;till att en proportionalitetsprincip uttryckligen tas in i regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;och att Lagrådets granskning utvidgas i enlighet med förslaget. Flera av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;remissinstanserna, däribland &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;kommun, Luleå kommun, Östersunds kommun &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och Landsting (SKL)&lt;/SPAN&gt;, anser dock att proportionalitetsprincipen bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;formuleras så att bestämmelsen blir tvingande. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samhällsvetenskapliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;menar att det av lagtexten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;uttryckligen bör framgå att den föreslagna proportionalitetsprincipen inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kan bli föremål för lagprövning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;SPAN class="ft3"&gt;: Det är inte ovanligt att den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommunala självstyrelsen i lagstiftningsärenden ställs mot andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;intressen och att det ibland uppstår en omfattande diskussion kring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommunernas krav på en lokal eller regional bestämmanderätt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;nationella krav på en enhetlig reglering. Det är i sådana sammanhang&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;viktigt att konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen blir föremål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;för ingående överväganden. Som utredningen framhåller skulle en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;grundlagsbestämmelse, som innebär att det vid all lagstiftning som kan få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;betydelse för den kommunala självstyrelsen ska prövas om skälen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;den tänkta regleringen motiverar det eventuella intrång i den kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;självstyrelsen som regleringen innebär, kunna fylla en viktig funktion till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;skydd för den kommunala självstyrelsen. En sådan reglering innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagen regelmässigt måste pröva kommunernas självstyrelseintresse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;när begränsningar av självstyrelsen övervägs. Som utredningen fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;håller skulle en sådan ordning också leda till att riksdagen får ett bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;underlag när det gäller att bedöma olika besluts följder för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;I likhet med Grundlagsutredningen anser regeringen att en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;proportionalitetsprövning av detta slag bör innefatta en skyldighet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;undersöka om det ändamål som regleringen avser att tillgodose kan upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;nås på ett för det kommunala självbestämmandet mindre ingripande sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;än det som föreslås. Om olika möjligheter finns för att nå samma mål bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagen av hänsyn till principen om den kommunala självstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;välja den reglering som lägger minst band på den kommunala självbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;stämmanderätten. Det bör framhållas att detta givetvis förutsätter att det i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;lagstiftningsprocessen har gjorts noggranna analyser av den påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;olika förslag har på den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Mot den angivna bakgrunden bör det, som utredningen föreslår, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regeringsformen föras in en bestämmelse som innebär att en regelmässig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft6"&gt;prövning av självstyrelseintressena ska göras under lagstiftningspro- Prop. 2009/10:80 cessen. Bestämmelsen bör tas in i det nya kapitel om kommunerna som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;föreslås i avsnitt 11.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft3"&gt;Flera remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;JO &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;SKL&lt;/SPAN&gt;, föreslår att bestämmelsen ut- formas så att den blir tvingande i den meningen att lagstiftning inte &lt;SPAN class="ft4"&gt;får &lt;/SPAN&gt;innebära en inskränkning av den kommunala självstyrelsen som går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till dess ändamål. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att proportionalitetsprincipens huvud- sakliga syfte är att åstadkomma en ordning som innebär att intresset av kommunal självstyrelse under beredningen av lagförslag regelmässigt ställs mot de intressen som ligger bakom lagförslaget. Liksom utred- ningen anser regeringen att det är av avgörande betydelse att den slutliga bedömningen av om proportionalitetskravet är tillgodosett görs av riks- dagen i samband med att den tar ställning till förslaget. Detta uppfylls med den föreslagna lydelsen av bestämmelsen. Regeringen anser också, till skillnad från &lt;SPAN class="ft4"&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, &lt;/SPAN&gt;att det genom bestämmelsens fakultativa utformning framgår att riksdagens bedömning när det gäller konsekvenserna för den kommu- nala självstyrelsen inte kan bli föremål för lagprövning i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft3"&gt;Lagstiftningsförslag som innebär åligganden för kommunerna är många gånger av det slaget att de granskas av Lagrådet (8 kap. 18 § RF). För att säkerställa att lagstiftning av betydelse för den kommunala själv- styrelsen som regel ska bli föremål för lagrådsgranskning har utred- ningen föreslagit att Lagrådets granskningsområde kompletteras med sådana lagar som innebär åligganden för kommunerna. Regeringen ansluter sig till detta förslag. I detta ligger en tydlig markering av den kommunala självstyrelsens betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Skatteutjämning mellan kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: I regeringsformen införs en ny bestämmelse som förtydligar att skatteutjämning mellan kommuner är möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p582 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;sig i denna del, däribland &lt;/SPAN&gt;Uppsala kommun, Luleå kommun&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Östersunds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft25"&gt;kommun, Norrbottens läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, är positiva till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;förslaget. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;menar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att det innan förslaget läggs till grund för lagstiftning bör utredas om, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;i så fall vilka, begränsningar för utjämningen som bör följa av regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;formen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Medborgarrättsrörelsen &lt;/SPAN&gt;menar att den kommunala skatteutjäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p769 ft3"&gt;ningen är oförenlig med kommunal självstyrelse och avstyrker förslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Det kan konstateras att någon form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommunal skatteutjämning har funnits sedan 1917. Systemet var dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;från början helt statligt finansierat. Först under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; infördes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;utjämningssystem med avgifter för kommuner och landsting med hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;skattekraft (se bl.a. SOU 2000:120 s. 51 f.). Ordningen motiverades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att strukturella skillnader mellan olika kommuner och landsting när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;gäller inkomster och utgifter gjorde det nödvändigt med någon form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;P class="p12 ft6"&gt;utjämning mellan kommuner respektive landsting för att uppnå nationella Prop. 2009/10:80 mål om en likvärdig service över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft3"&gt;Det har varit en omstridd fråga om lagstiftning som innebär en ekonomisk omfördelning mellan kommuner har varit grundlagsenlig. I samband med granskningen av ett förslag till nytt skatteutjämnings- system, som var konstruerat som en omfördelning av skatteinkomster mellan kommuner och landsting, uttalade Lagrådet att ett skatteutjäm- ningssystem som innebär att skatt tas ut av en kommun och tillförs andra kommuner inte är förenligt med bestämmelsen i 1 kap. 7 § RF (prop. 1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:FiU19 s. 96). Lagrådets tolkning mötte vissa invändningar från konstitutionsutskottet (yttr. 1994/95:KU6y). På uppdrag av riksdagen omarbetade regeringen emellertid förslaget och sedan Lagrådet granskat även detta förslag antogs det av riksdagen (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5). Detta system ersattes 2005 av det nuvarande utjämningssystemet, som är konstruerat som ett avgifts- och bidragssystem med inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämnings- avgifter samt inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag (lagen [2004:773] om kommunal- ekonomisk utjämning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft3"&gt;Det gällande systemet har inte ifrågasatts från konstitutionell synpunkt på samma sätt som förslag till tidigare utjämningssystem. I motsats till vad &lt;SPAN class="ft4"&gt;Medborgarrättsrörelsen &lt;/SPAN&gt;hävdar står det enligt regeringen klart att det är förenligt med regeringsformen att genom lag reglera ett system som syftar till att utjämna de ekonomiska förutsättningarna mellan olika kommuner och landsting. Grundlagsregleringen innebär dock att lagstif- tarens utrymme att bestämma den närmare utformningen av sådana system är begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;menar att det innan en reglering införs bör utredas om, och i så fall vilka, begränsningar som bör följa direkt av grundlag samt vilka konsekvenser en reglering utan sådana begränsningar kan få. Regeringen anser dock att det inte är lämpligt att i grundlag mer i detalj reglera förutsättningarna för ett skatteutjämningssystems närmare utformning. Några specifika begränsningar för utjämningen bör således inte anges direkt i regeringsformen. Det saknas därför skäl att utreda frågan ytterligare innan ställning tas till om en grundlagsändring bör göras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft3"&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det i förtyd- ligande syfte bör införas en bestämmelse om kommunal skatteutjämning i regeringsformen. Som utredningen kommer fram till bör en sådan bestämmelse möjliggöra olika former av utjämningssystem, både sådana som det nuvarande som system som utformats på annat sätt. En viss begränsning med avseende på utjämningssystemets syfte bör dock slås fast. Regeringen ansluter sig till utredningens förslag att bestämmelsen bör ange att en kommun ska kunna åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar samt för att ge kommunerna möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Det bör uppmärksammas att bestämmelsen både avser utjämningssystem mellan kommuner på lokal och på regional nivå. Som framgår av avsnitt 11.1.2 används nämligen uttrycken kommun och kommunal i regeringsformen med avseende på båda kommuntyperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft3"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p497 ft24"&gt;Bestämmelsen bör tas in i det nya kapitel om kommunerna som föreslås i Prop. 2009/10:80 avsnitt 11.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kommunernas medverkan som remissinstanser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Bestämmelsen i 7 kap. 2 § regeringsformen om beredning av regeringsärenden förtydligas så att det klart framgår att remissförfarandet också omfattar kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p582 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;tillstyrker eller lämnar förslaget i huvudsak utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;erinran. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att det i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regeringsformen även bör slås fast att regeringen i enlighet med vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;föreskrivs i lag ska samråda med kommunerna i frågor av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;den kommunala självstyrelsen eller som i övrigt är av betydande vikt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommunernas ekonomi och verksamhet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skåne läns landsting &lt;/SPAN&gt;anser att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett sådant samråd bör lagregleras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;SPAN class="ft3"&gt;: Enligt 7 kap. 2 § RF ska vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;beredningen av regeringsärenden behövliga upplysningar och yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som det behövs ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sammanslutningar och enskilda ges tillfälle att yttra sig. Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;beredningskrav gäller både riksstyrelseärenden, exempelvis beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;propositioner och förordningar, och förvaltningsärenden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Ett viktigt led i beredningen av regeringsärenden är utredningsväsen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;det. Formerna för utredningsarbetet är inte grundlagsfästa utöver vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;som följer av de regler om remissförfarandet som nyss redovisats. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommittéförordningen (1998:1474) har regeringen föreskrivit att om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förslagen i ett utredningsbetänkande har betydelse för den kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;självstyrelsen, ska konsekvenserna i detta avseende anges i betänkandet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;I detta ligger en skyldighet för kommittéerna att analysera sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konsekvenser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;En allmän utgångspunkt för regleringen i regeringsformen har varit att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;visa återhållsamhet med att binda regeringens arbetsformer i grundlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;(prop. 1973:90 s. 287 f.). I sammanhanget har framhållits att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;förhållandet att regeringen måste bära det slutliga ansvaret för utform-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ningen och innebörden av förslag som läggs fram för riksdagen bör föra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;med sig att det ytterst får ankomma på regeringen att avgöra hur den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utredning bör bedrivas som anses behövlig som grundval för förslagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Samtidigt kan konstateras att den svenska förvaltningstraditionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;bygger på att kommunerna och landstingen, om det är möjligt, ska råd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;frågas i god tid och på lämpligt sätt i planerings- och beslutsprocessen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;alla frågor som direkt berör dem. Företrädare för kommuner och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;landsting deltar bl.a. regelmässigt i kommittéer och andra utredningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;De är också remissinstanser. Detta ligger i linje med de åtaganden som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Sverige har enligt den europeiska konventionen om kommunal själv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;styrelse (CETS 122), som ratificerades 1989 (prop. 1988/89:119, bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;1988/89:KU32).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Även om det inte finns anledning att utgå från annat än att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kommunerna och landstingen redan enligt gällande ordning tar del i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;beredningsprocessen i de frågor som direkt berör dem, finns det som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;Grundlagsutredningen framhåller skäl att förtydliga bestämmelsen i Prop. 2009/10:80 7 kap. 2 § RF så att det klart framgår att remissförfarandet också omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;kommunerna och landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;SKL &lt;/SPAN&gt;anser att det – mot bakgrund av Ansvarskommitténs förslag om en fastlagd ordning för samråd mellan staten och den kommunala sektorn (SOU 2007:10) – i regeringsformen bör slås fast att regeringen i enlighet med vad som föreskrivs i lag ska samråda med kommunerna i frågor av betydelse för den kommunala självstyrelsen eller som i övrigt är av betydande vikt för kommunernas ekonomi och verksamhet. Regeringen vill framhålla att Ansvarskommitténs betänkande för närvarande bereds i Regeringskansliet och att det därför saknas förutsättningar att ta ställning till förslaget inom ramen för detta lagstiftningsärende. Mot denna bakgrund kan inte heller &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skåne läns landstings &lt;/SPAN&gt;synpunkter övervägas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Regleringen av normgivningsmakten moderniseras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft4"&gt;Nuvarande reglering i regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Med normgivningsmakten avses rätten att besluta om rättsregler, dvs. sådana regler som är bindande för enskilda och myndigheter och som gäller generellt. I regeringsformen benämns sådana regler föreskrifter. Normgivningsmakten regleras i huvudsak i 8 kap. RF men bestämmelser om normgivning finns även i andra kapitel i regeringsformen samt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Det bör noteras att med begreppet föreskrifter i 8 kap. RF avses endast sådana normer som meddelas av svenska organ. Normer som meddelas inom ramen för samarbetet i EU omfattas således inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Grundlagsregleringen har som främsta uppgift att fördela norm- givningskompetens mellan riksdagen och regeringen. Normgivnings- makten delas i första hand in i riksdagens primärområde, det s.k. primära lagområdet, och regeringens primärområde. Det primära lagområdet framgår dels av 8 kap. &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; §§ RF, dels genom ett antal andra bestämmel- ser i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen. Området omfattar bl.a. grundlagarna och riksdagsordningen, civilrättsliga föreskrifter, offentligrättsliga föreskrifter som är betungande för enskilda samt vissa typer av kommunalrättsliga föreskrifter. Regeringens primärområde framgår i huvudsak av 8 kap. 13 § RF och omfattar föreskrifter om verkställighet av lag samt föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Det sistnämnda området brukar kallas regeringens restkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Det primära lagområdet delas i sin tur in i två delar: det obligatoriska lagområdet där delegation av normgivningsmakten inte är möjlig och det fakultativa lagområdet där möjlighet till delegation finns. Gränsen mellan dessa två områden framgår av 8 kap. &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ RF, där riksdagens möjlig- heter att delegera normgivningsmakt regleras. Det obligatoriska lag- området omfattar bl.a. i stort sett all civilrättslig och skatterättslig normgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft3"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p507 ft6"&gt;I 8 kap. RF finns också bestämmelser om delegation av normgiv- Prop. 2009/10:80 ningsmakt till andra myndigheter än regeringen och till kommuner. När&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;riksdagen delegerar normgivningsmakt i ett visst ämne till regeringen kan den tillåta att regeringen överlåter åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet, vilket brukar kallas för subdelegation (8 kap. 11 § RF). Vidare kan regeringen inom sitt primär- område delegera normgivningsmakt till myndigheter under regeringen och, med vissa undantag, till riksdagens myndigheter (8 kap. 13 § tredje stycket RF). Riksdagen kan delegera normgivningsmakt direkt till kommuner när det gäller betungande offentligrättsliga avgifter (8 kap. 9 § andra stycket RF) samt i vissa fall direkt till riksdagens myndigheter (8 kap. 14 § andra och tredje styckena RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft4"&gt;Allmänt om behovet av en översyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Det har skett flera ändringar i 8 kap. RF sedan tillkomsten av regerings- formen men kapitlets struktur och den huvudsakliga fördelningen av normgivningsmakten mellan riksdagen och regeringen kvarstår oförändrad. Regleringens utformning och uppbyggnad har dock varit föremål för kritik. Det har bl.a. anförts att regleringen är svårtillgänglig och att det är svårt att få en helhetsbild av bestämmelserna. Lagrådet har vidare vid ett flertal tillfällen uppmärksammat att bestämmelserna leder till praktiska tillämpningsproblem i lagstiftningsarbetet. Detta gäller särskilt bestämmelserna om delegation av normgivningsmakt till regeringen. Dessutom har det utbildats en praxis vid tillämpningen av 8 kap. RF som kan sägas strida mot ordalydelsen i 8 kap. 10 § RF. En ytterligare aspekt är att den nuvarande regleringen har ansetts hindra att kommuner ges rätt att meddela föreskrifter rörande s.k. trängselskatt. Det har också ifrågasatts om reglerna ger utrymme för delegation av före- skriftsrätt när det gäller kommunala parkeringsavgifter. En utförlig redo- görelse för dessa frågor finns i expertgruppsrapporten Normgivningsmakten (SOU 2008:42) som tagits fram på uppdrag av Grundlagsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Regleringen av normgivningsmakten moderniseras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En ny inledande bestämmelse tas in i 8 kap. regeringsformen bl.a. för att göra det möjligt att förenkla de följande bestämmelserna i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft3"&gt;De bestämmelser i 8 kap. regeringsformen som anger det primära lagområdet läggs samman i en bestämmelse och de exemplifieringar som bestämmelserna för närvarande innehåller tas bort. Vidare upplyses att det i övriga bestämmelser i regeringsformen och annan grundlag finns bestämmelser som anger krav på lagform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft6"&gt;Ett tillägg görs för att klargöra att regeringen kan bestämma att föreskrifter meddelade av myndigheter under regeringen ska underställas regeringen för prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft3"&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 10 § regeringsformen ändras så att det tydliggörs att bemyndiganden enligt bestämmelsen även kan avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p779 ft6"&gt;ikraftträdande av hela lagar, att bestämmelsen även gäller inom det obligatoriska lagområdet samt att bemyndiganden även kan avse föreskrifter om en lags tillämpning gentemot vissa länder eller mellanfolkliga organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft6"&gt;Ordet därvid tas bort i bestämmelsen om subdelegation i 8 kap. 11 § regeringsformen. Därigenom tydliggörs att en tidigare föreskrift som medger subdelegation av föreskriftsrätt kan utgöra grunden för subdelegation när ny delegation ges till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Av de remissinstanser som har yttrat sig är de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;allra flesta positiva till eller har inget att erinra mot förslaget i de delar det avser en ny inledande bestämmelse, regleringen av det primära lagområdet och regleringen avseende delegation till regeringen. Bland dessa finns &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kammarrätten i Stockholm, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vägverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;anser att utredningens förslag innebär en välkommen uppstramning av bestämmelserna rörande normgivnings- makten men konstaterar att förslaget innebär en viss utökning av det delegeringsbara området och anser att det bör belysas vilka förändringar av delegationsmöjligheterna som förslaget innebär. De pekar vidare på att vissa bestämmelser i regleringsbreven, som meddelas med stöd av 9 kap. RF, är föreskrifter och att dessa föreskrifter för närvarande inte beslutas genom förordning. Förutsatt att någon ändring inte är tänkt att genomföras i förhållande till nuvarande ordning föreslår de därför att kravet att regeringens föreskrifter alltid ska ges förordningsform endast ska gälla föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att det kan övervägas om inte vissa bestämmelser om normgivning i andra delar av regeringsformen borde flyttas till 8 kap. RF. När det gäller förslaget att förtydliga regeringens rätt att begära underställning av myndighets- föreskrifter anser fakultetsnämnden att det framstår som oklart på vilket sätt regeringen kan agera om den inte är nöjd med de underställda före- skrifterna och hur detta i så fall förhåller sig till systematiken i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;anser att kapitlet om lagar och andra föreskrifter bör förenklas ytterligare genom att konstruktionen med delegation överges och att kapitlet i stället byggs på principerna att alla regler av verklig betydelse ska fastställas av riksdagen genom lag och att regeringen har befogenhet att meddela mindre ingripande föreskrifter genom förordning. Svenskt Näringsliv och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fastighetsägarna &lt;/SPAN&gt;anser att riksdagens ställning som lagstiftare bör stärkas bl.a. genom att ramlagstänkandet tonas ned och att myndigheternas regelgivning begränsas. De påpekar att förbudet mot delegation av föreskrifter om skatt i praktiken kringgås genom verk- ställighetsföreskrifter och anser att det bör vidtas åtgärder för att begränsa användningen av sådana föreskrifter. Svenskt Näringsliv anser att de uttalanden om användningen av verkställighetsföreskrifter som gjordes i förarbetena till regeringsformen bör föras in i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft24"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet tillstyrker förslagen till ändring av 8 kap. 10 och 11 §§ RF. Även Juridiska fakultetsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;vid Stockholms universitet tillstyrker förslaget till ändring i 8 kap. 10 § Prop. 2009/10:80 RF. När det gäller förslaget till ändring i 8 kap. 11 § RF erinrar fakultets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;nämnden om de problem som kan uppkomma i rättstillämpningen om äldre medgivanden tillåts utgöra grunden för subdelegation när ny delegation ges till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;Vissa remissinstanser framför synpunkter i andra frågor som rör regleringen av normgivningsmakten än de som behandlas i betänkandet. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att det kan övervägas om det bör förtydligas att uttrycket förvaltningsmyndighet i bestämmelsen om subdelegation i 8 kap. 11 § RF innefattar både statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Fakultetsnämnden anser också att det kan behöva förtydligas om uttrycket kommun i denna paragraf ska tolkas så att föreskrifter kan meddelas inte bara av kommunfullmäktige utan också av kommunala nämnder. Vidare anför fakultetsnämnden att det kan diskuteras om inte ytterligare ämnen borde vara undantagna från möjligheten till subdelegation till förvaltningsmyndighet eller kommun samt att det möjligen kan finnas anledning att överväga om det inom området för restkompetensen bör öppnas för delegation till kommunerna. Svenskt Näringsliv, Fastighetsägarna och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ägarfrämjandet &lt;/SPAN&gt;anser att principen att normer ska vara utformade så att de har generell giltighet bör slås fast i 8 kap. RF. Svenskt Näringsliv anför att allmänna råd bör avskaffas som regelform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Regeringen delar Grundlagsutredningens uppfattning att den huvudsak- liga fördelningen av normgivningsmakt mellan riksdagen och regeringen bör kvarstå oförändrad. Det finns dock skäl att närmare överväga om riksdagen ska kunna delegera normgivningsmakt rörande s.k. träng- selskatt och parkeringsavgifter till kommuner. Vidare bör en översyn av bestämmelserna i 8 kap. RF göras i syfte att undanröja tillämpnings- problem samt skapa en reglering med mindre detaljrikedom och ökad överskådlighet. Dessutom bör regleringen i vissa avseenden anpassas till den praxis som utbildats bl.a. när det gäller regeringens möjligheter att föreskriva att en lag ska börja eller upphöra att tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;Regeringen anser, till skillnad från &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fastighets- ägarna&lt;/SPAN&gt;, inte att det finns skäl att genom ytterligare ändringar i 8 kap. RF förstärka riksdagens ställning som lagstiftare. Det kan dock framhållas att de förarbetsuttalanden om användningen av verkställighetsföreskrifter som Svenskt Näringsliv hänvisar till fortfarande har sin giltighet. Enligt dessa får i verkställighetsföreskriftens form inte beslutas om något som kan upplevas som ett nytt åliggande för enskilda eller om något som kan betraktas som ett ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska för- hållanden som inte följer av tidigare föreskrifter (prop. 1973:90 s. 211). Regeringen anser emellertid inte att det finns skäl att föra in dessa förar- betsuttalanden i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft3"&gt;Svenskt Näringsliv anser att Ansvarskommitténs förslag att avskaffa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;allmänna råd bör behandlas i detta lagstiftningsärende (jfr SOU 2007:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;s. 96 f.). Ansvarskommitténs betänkande bereds emellertid för när- varande i Regeringskansliet och det saknas förutsättningar att ta ställning till berörda förslag inom ramen för detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Vissa remissinstanser föreslår att generalitetsprincipen ska föras in i 8 kap. RF. Kravet på att författningar ska ha generell giltighet har bl.a. uttalats i regeringsformens förarbeten och av Lagrådet (prop. 1973:90 s. 203 f., bet. 2000/01:KU26 bilaga 5). Regeringen anser dock inte att det finns anledning att uttryckligen ange denna princip i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft4"&gt;En ny inledande bestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft3"&gt;Regeringen anser i likhet med Grundlagsutredningen att det bör införas en ny inledande bestämmelse i 8 kap. RF. Syftet med bestämmelsen är att ge en översiktlig introduktion till regleringen i kapitlet. Den syftar också till att göra det möjligt att undvika upprepningar i de följande be- stämmelserna genom att det läggs fast att föreskrifter meddelas av riks- dagen genom lag och av regeringen genom förordning samt att ett bemyndigande att meddela föreskrifter alltid ska ha föreskriftsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;Som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter &lt;/SPAN&gt;påpekar förekommer det att före- skrifter tas in i regleringsbrev som meddelas med stöd av 9 kap. RF. Kravet på förordningsform för regeringens föreskrifter innebär att detta inte längre blir möjligt. Regeringen gör bedömningen att det inte längre finns något behov av att ta in föreskrifter i regleringsbreven. Bestämmel- sen bör därför inte justeras med anledning av det påpekande som Regeringsrättens ledamöter gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft3"&gt;Kravet på förordningsform för regeringens föreskrifter medför även en förändring jämfört med vad som för närvarande gäller enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF i fråga om regeringens föreskrifter om betungande avgifter. Det vanligaste är visserligen att regeringens föreskrifter enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF ges i förordning men något sådant krav ställs för närvarande inte upp i regeringsformen. Regeringen kan även i lag bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter enligt 8 kap. 7 § RF förutsatt att föreskrifterna gäller något av de områden som räknas upp där. När regeringen meddelar föreskrifter med stöd av ett sådant bemyn- digande krävs dock att det sker genom förordning. Det kan alltså kon- stateras att 8 kap. 9 § andra stycket RF inte ställer upp ett förordnings- krav för regeringens avgiftsföreskrifter medan ett sådant krav finns i 8 kap. 7 § RF. Som Grundlagsutredningen konstaterar talar övervägande skäl för att denna skillnad inte bör upprätthållas och att regeringens före- skrifter om avgifter alltid bör meddelas genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft3"&gt;Även när det gäller kravet på föreskriftsform för bemyndiganden inne- bär bestämmelsen en förändring av vad som gäller enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF. Enligt den bestämmelsen krävs inte att riksdagens bemyn- diganden har föreskriftsform även om de numera regelmässigt ges i lag. Den föreslagna ordningen innebär att bemyndigandena måste kungöras och blir därmed enklare att hitta. Detta innebär bättre möjligheter att följa regelgivningen för enskilda som träffas av avgiftsföreskrifter och för de som ska tillämpa föreskrifterna, t.ex. domstolar. Dessutom är de nu- varande formkraven i regeringsformen när det gäller bemyndiganden avseende föreskrifter om betungande avgifter inte enhetliga. Sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;bemyndiganden kan nämligen som nämns ovan ges även med stöd av Prop. 2009/10:80 8 kap. 7 § RF men då kräver de lagform. Regeringen anser därför, i likhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft24"&gt;med utredningen, att riksdagens normgivningsbemyndiganden alltid ska ges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft4"&gt;Det primära lagområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft3"&gt;I 8 kap. &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; §§ RF finns bestämmelser som anger det primära lagom- rådet. Det finns, som utredningen framhåller, ett behov av att förenkla bestämmelserna. Detta bör ske genom att de ämnesområden som kräver lagform räknas upp i punktform i en och samma paragraf. Vidare bör de exempel på föreskrifter som för närvarande finns i 2 och 3 §§ utgå. Där- igenom förenklas regleringen och en samlad och mer lättillgänglig bild skapas av de ämnen som omfattas av det primära lagområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;För att klargöra att 8 kap. RF inte innehåller en uttömmande beskriv- ning av lagområdet bör vidare en bestämmelse införas som upplyser om att bestämmelser med krav på lagform även finns i andra kapitel i regeringsformen och i andra grundlagar. Sådana bestämmelser finns i bl.a. 2 kap. 16 och 18 §§, 3 kap. 14 §, 9 kap. &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; §§, 11 kap. 2, 6 och 10 §§, 12 kap. 7 §, 13 kap. 7 § och 14 kap. 6 § RF. Bestämmelser med krav på lagform finns också i bl.a. 2 kap. 18 § och 12 kap. 15 § TF. Som en följd av att en sådan hänvisningsbestämmelse införs kan hänvisningen i nuvarande 8 kap. 1 § RF till bestämmelserna i 2 kap. RF tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Som &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anför kan det övervägas om inte vissa bestämmelser som anger krav på lagform och som finns i andra kapitel i regeringsformen borde flyttas till 8 kap. RF. Fördelen med detta skulle framför allt vara att 8 kap. RF gavs en mer heltäckande och lättillgänglig bild av grundlagsregleringen av normgiv- ningsmakten. Det skulle dock innebära att regleringen i exempelvis 11 kap. RF inte gav en heltäckande bild av grundlagsregleringen om rätt- skipningen. Vidare skulle inte den vikt som fästs vid vissa frågor och som framgår av kravet på lagform framgå med samma tydlighet. Efter- som det finns bestämmelser om normgivning även i tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen kan beskrivningen av normgiv- ningsmakten i 8 kap. RF inte heller bli komplett. Mot denna bakgrund finns det enligt regeringens uppfattning inte skäl att flytta normgivnings- bestämmelser från andra kapitel i regeringsformen till 8 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft4"&gt;Delegation till regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;I 8 kap. 7 § RF finns regler om delegation till regeringen på det offentlig- rättsliga området. Paragrafen har medfört problem i den praktiska till- lämpningen och kritik har riktats mot dess utformning. Den är utformad så att den räknar upp de områden inom vilka delegation är möjlig. Det är således nödvändigt att ett föreslaget bemyndigande till regeringen kan hänföras till något av de uppräknade ämnesområdena. I många lagstift- ningsärenden har paragrafen kommit att tillämpas extensivt. Lagrådet har vid flera tillfällen ansett att regeringen försökt att ”pressa in” en fråga under något av de uppräknade områdena (se t.ex. prop. 2008/09:132).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft3"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Trots den extensiva tillämpningen har det ifrågasatts om bestämmelsen täcker det behov av delegation som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vidare har paragrafen ändrats vid ett flertal tillfällen sedan regerings- formens tillkomst. Kritik har kommit att riktas mot paragrafens utform- ning i det avseendet att de olika punkterna inte är språkligt jämförbara. Vissa av punkterna är närmast utformade som ändamålsbestämmelser medan andra snarast beskriver ämnesområden. En annan kritik som fram- förts är att innehållet i punkterna till viss del överlappar varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Grundlagsutredningen föreslår mot denna bakgrund en ny bestämmelse som anger inom vilka ämnesområden delegering inte får ske. Till skill- nad mot nuvarande reglering innebär förslaget att delegation av rätten att meddela offentligrättsliga föreskrifter är tillåten om inte regeringsformen uttryckligen förbjuder det. En fördel med en sådan ordning är att det blir lättare för en läsare att avgöra vad som gäller för regeringens möjligheter att meddela föreskrifter. Vidare minskar behovet att lägga ned tid på att utreda under vilken punkt i 8 kap. 7 § RF som ett avsett bemyndigande kan hänföras. Dessutom medför den föreslagna ändringen att bestämmel- sen i 8 kap. 9 § RF, till den del som den avser delegation till regeringen, kan utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Regeringen anser att en förenkling i enlighet med Grundlagsutred- ningens förslag bör genomföras. Bestämmelserna som anger de områden inom vilka delegation inte är möjlig bör utformas på ett sådant sätt att ändringen inte medför någon minskning av betydelse av det obligatoriska lagområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Till de offentligrättsliga ämnesområden där delegation liksom för när- varande inte bör vara tillåten hör i första hand skatter. På skatteområdet bör dock liksom nu föreskriftsrätten när det gäller införseltullar kunna delegeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Till det obligatoriska lagområdet bör vidare hänföras föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Delegation bör inte heller kunna ske när det gäller föreskrifter som rör utsökning och konkurs. Dessa undan- tag från möjligheten till delegation motsvarar i allt väsentligt de områden som för närvarande är undantagna. Här kan också nämnas att bestämmel- sen i 8 kap. 5 § RF, att grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner ska meddelas genom lag, har flyttats till det nya kapitel om kommunerna som föreslås i avsnitt 11.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Även om förslaget inte är avsett att medföra någon egentlig saklig ändring har det vissa återverkningar på riksdagens möjligheter att delegera föreskriftsrätt till regeringen, särskilt när det gäller kommunernas verksamhet. Att uppställa särskilda begränsningar av delegationsmöjligheterna låter sig knappast göras utan att den nuvarande detaljregleringen i 8 kap. 7 § RF bibehålls. Som Grundlagsutredningen konstaterar ger vidare redan bestämmelsen i 8 kap. 7 § RF vidsträckta möjligheter till delegation när det gäller kommunernas specialreglerade verksamheter. Till detta kommer att regleringen tillåter regeringen att med stöd av sin restkompetens meddela föreskrifter när det gäller kommunernas organisation och verksamhetsformer. En viss utökning av delegationsmöjligheterna på det kommunala området innebär dock den föreslagna lösningen. Regeringen delar emellertid Grundlagsutred- ningens uppfattning att den konsekvensen kan accepteras med hänsyn till att riksdagen ändå behåller sin normgivningskompetens när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;kommunerna. Det får förutsättas att riksdagen vid bemyndiganden till regeringen beaktar de hänsyn som den kommunala självstyrelsen kan kräva. Bemyndiganden bör mot den bakgrunden ske med försiktighet och inte göras vidare än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Enligt regeringens uppfattning innebär Grundlagsutredningens förslag väsentliga förenklingar av regleringen i 8 kap. RF. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;anser dock att kapitlet bör förenklas ytterligare och att konstruktionen med delegation helt bör överges. Det förslag som Svenskt Näringsliv lägger fram skulle innebära en genomgripande förändring av grundlags- regleringen av normgivningsmakten och skulle kräva ett omfattande utredningsarbete. Härtill kommer att en sådan reglering skulle bli mer svårtillämpad än den nuvarande ordningen. Olika politiska majoriteter i riksdagen skulle dessutom sannolikt ha olika syn på frågan om vilka föreskrifter som är av verklig betydelse. Det kan därför inte komma i fråga att föreslå ändringar av det slag som Svenskt Näringsliv före- språkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft4"&gt;Delegation till förvaltningsmyndigheter och kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anför att det kan behöva förtydligas om uttrycket förvaltningsmyndighet innefattar både statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Av 1 kap. 8 § RF framgår att det för den offentliga förvaltningen finns statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Med förvaltningsmyndighet avses således i regeringsformen såväl statliga som kommunala förvaltnings- myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Fakultetsnämnden efterfrågar vidare ett förtydligande av om uttrycket kommun avser inte bara fullmäktige utan också kommunala nämnder. Det kan konstateras att enligt delegationsbestämmelserna i 8 kap. RF kan delegation i vissa fall ske till kommuner. I 8 kap. RF regleras däremot inte vilket kommunalt organ som ska besluta föreskrifter med stöd av delegationen. Utgångspunkten måste anses vara att det är en kommunal- rättslig fråga vilket organ som ska fatta sådana beslut för kommunens räkning. Den frågan bör inte behandlas närmare i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;Fakultetsnämnden menar vidare att det kan övervägas om inte ytterligare ämnen borde vara undantagna från möjligheten till subdelega- tion till förvaltningsmyndighet eller kommun samt att det möjligen kan finnas anledning att överväga om det inom området för restkompetensen bör öppnas för delegation till kommunerna. Dessa frågor behandlas inte av Grundlagsutredningen och det finns därför inte underlag att behandla dem i detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft4"&gt;Underställning av föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft6"&gt;Regleringen i 8 kap. RF ger ett stort utrymme för regeringen att bemyndiga andra myndigheter och kommuner att meddela föreskrifter. Regeringen kan delegera normgivningsmakt dels inom sitt primär- område, dels genom s.k. subdelegation vilket innebär att den normgiv- ningsmakt riksdagen delegerat till regeringen delegeras vidare till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;P class="p12 ft6"&gt;förvaltningsmyndigheter och kommuner. Särskilt vid delegation till Prop. 2009/10:80 myndigheter som lyder under regeringen kan det finnas ett behov för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;regeringen att kontrollera de föreskrifter som delegationen ger upphov till. Det finns dock inte någon uttrycklig reglering i regeringsformen som ger regeringen möjlighet att utföra en sådan kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft3"&gt;I 8 kap. 12 § RF finns en bestämmelse som ger riksdagen rätt att bestämma att regeringsförordningar som meddelats med stöd av riksdagens bemyndigande ska underställas riksdagen för prövning. Det kan hävdas att frånvaron av en motsvarande reglering för regeringen bör förstås så att regeringen inte kan besluta om sådan underställning. Mot en sådan tolkning kan dock anföras att det ligger i delegationsmöjligheten som sådan att den som ger ett bemyndigande också kan besluta om underställning av föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet. När det gäller föreskrifter som meddelas av myndigheter under regeringen kan det dessutom göras gällande att en rätt att besluta om underställning är en naturlig följd av det förhållande som gäller mellan regeringen och dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft3"&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det bör finnas en möjlighet för regeringen att på ett formaliserat sätt kontrollera under- lydande myndigheters föreskrifter. Regeringsformen bör ge ett uttryck- ligt stöd för en sådan kontroll. Regeringen ställer sig därför bakom utredningens förslag att införa en bestämmelse i 8 kap. RF som ger regeringen rätt att begära att föreskrifter meddelade av myndigheter under regeringen underställs regeringen för prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser bl.a. att det framstår som oklart hur regeringen ska agera om den är missnöjd med de underställda föreskrifterna. Regeringen vill med anledning av denna synpunkt framhålla att det som nämns ovan redan finns en möjlig- het för riksdagen att begära underställning av de föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av delegation. Om riksdagen är missnöjd med regeringens föreskrifter, kan riksdagen t.ex. upphäva bemyndigandet till regeringen eller meddela en lag som upphäver eller ersätter förord- ningen. Vidare kan riksdagen införa en bestämmelse i en lag som inne- håller ett bemyndigande som anger att regeringens föreskrifter upphör att gälla om de inte underställs riksdagen inom viss tid (se t.ex. 3 § ransoneringslagen [1978:268]). På motsvarande sätt kan regeringen vid tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen upphäva det aktuella bemyndigandet eller meddela en förordning som upphäver eller ersätter myndighetsföreskriften. Dessa möjligheter att agera mot föreskrifter som meddelas med stöd av delegation från regeringen finns redan enligt den nuvarande regleringen. Det som tillförs genom den föreslagna bestämmelsen är en uttrycklig rätt för regeringen att redan i samband med bemyndigandet begära att en föreskrift som meddelas med stöd av bemyndigandet ska underställas regeringen. Det klargörs således att regeringen i anslutning till bemyndigandet kan införa en reglering som innebär att myndighetsföreskriften upphör att gälla om den inte under- ställs eller godkänns av regeringen inom viss tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft3"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;Anpassningar till utbildad praxis, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;Enligt 8 kap. 10 § RF kan regeringen efter bemyndigande i lag i de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ämnen som anges i 8 kap. 7 § första stycket eller 9 § RF genom förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ning bestämma att en föreskrift i lagen ska börja eller upphöra att tilläm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;pas. Bestämmelsen gäller, enligt ordalydelsen, endast det fakultativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;lagområdet och endast en föreskrift i en lag. Bemyndiganden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;regeringen enligt 8 kap. 10 § RF förekommer dock även inom det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;obligatoriska lagområdet och avseende ikraftträdande av lagar i dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;helhet. Bemyndigandet kan avse såväl en grundförfattning som en lag om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ändring i en grundförfattning. Enligt denna praxis tillåts alltså delegation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;utan uttryckligt stöd i regeringsformen. I praxis har det också godtagits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;att regeringen fått rätt att förordna inte bara om ikraftträdande av en lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;utan också om lagens tillämpning i förhållande till andra länder eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;mellanfolkliga organisationer. Denna praxis får numera anses vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;gällande rätt. Regeringen instämmer i Grundlagsutredningens bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;att denna praxis framstår som välgrundad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;Mot den angivna bakgrunden bör bestämmelsen i 8 kap. 10 § RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ändras så att det uttryckligen framgår att bemyndiganden enligt bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;melsen kan avse ikraftträdande av en lag i dess helhet och inte endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;frågan om en viss föreskrift ska börja eller upphöra att tillämpas. Vidare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;bör det klargöras att bestämmelsen gäller inom hela lagområdet och inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;endast det fakultativa lagområdet. Bestämmelsen bör också ändras så att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;det framgår att bemyndiganden även kan avse föreskrifter om en lags&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;tillämpning gentemot vissa länder eller mellanfolkliga organisationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att bestämmelsen om sub-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;delegation i 8 kap. 11 § RF bör ändras så att ”därvid” tas bort. På detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;sätt tydliggörs att en tidigare föreskrift i lag som ger regeringen rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;subdelegera föreskriftsrätt till andra myndigheter kan utgöra grunden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;subdelegation när ny delegation ges till regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;Vad gäller de tillämpningsproblem som &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;pekar på, dvs. svårigheten att bedöma om före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;skrifter som meddelas med stöd av delegation står i strid med innehållet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;överordnade författningar, vill regeringen framhålla att sådana problem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;alltid kan uppkomma vid delegation av normgivningsmakt och att den nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;föreslagna bestämmelsen i detta hänseende inte skiljer sig från övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;bestämmelser om delegation i regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p787 ft28"&gt;11.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p395 ft28"&gt;Särskilda skatter för reglering av trafikförhållandena i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p395 ft28"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p3 ft57"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td228"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En ny bestämmelse införs som ger riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td228"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;möjlighet att bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter om skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td229"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;som syftar till att reglera trafikförhållandena i kommunen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td225"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: En stor majoritet av de remissinstanser som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;yttrat sig, däribland &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätt&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Skatteverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;Transportstyrelsen, Naturvårdsverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;universitet&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Uppsala kommun &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td169"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td226"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Landsting, &lt;/SPAN&gt;är positiva till eller har inget att erinra mot förslaget. Prop. 2009/10:80 &lt;SPAN class="ft22"&gt;Vägverket &lt;/SPAN&gt;anför att det saknas en grundlig analys om vilka konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;den föreslagna normgivningsbestämmelsen kan få. Enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;bör det övervägas om det verkligen finns skäl att på just dessa områden tillåta direktdelegation från riksdagen till kommunerna eller om regleringen bör vara enhetlig i den meningen att delegationen alltid ska gå via regeringen. Flera remiss- instanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statskontoret, Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vägverket&lt;/SPAN&gt;, framför synpunkter som tar sikte på hur riksdagen bör använda sig av den före- slagna delegationsmöjligheten. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Åre kommun &lt;/SPAN&gt;lyfter fram frågan om inte riksdagen också ska kunna bemyndiga kommuner att införa turistskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;Det är en grundläggande princip att riksdagen har exklusiv normgiv- ningskompetens på skatteområdet. Däremot är delegation möjlig när det gäller föreskrifter om avgifter som avses i 8 kap. 3 § RF, dvs. betungande offentligrättsliga avgifter. För att avgöra om det är möjligt att delegera föreskriftsrätt i fråga om en viss pålaga är det således nödvändigt att avgöra om pålagan är att bedöma som en skatt eller en avgift enligt regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft24"&gt;Frågan om gränsdragningen mellan skatter och avgifter har diskuterats när det gäller kommunala parkeringsavgifter och s.k. trängselskatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft23"&gt;Kommunal föreskriftsrätt avseende särskilda skatter för att reglera trafikförhållandena i kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft3"&gt;Parkeringsutredningen bedömde att det finns skäl att anta att parkerings- avgifterna är att betrakta som en skatt enligt regeringsformen (SOU 2006:109). Enligt Parkeringsutredningen skulle delegation till kommuner inte längre vara möjlig om lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. upphävdes eftersom regeringsformen inte tillåter sådan delegation på skatteområdet. Föreskrifter om avgifter för upplåtelse av allmän plats för parkering skulle då behöva meddelas av riksdagen och inte som för närvarande av kommuner. Av denna anledning valde Parkeringsutredningen att inte lägga fram förslag till ny lagstiftning på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft3"&gt;Regeringen anser i likhet med Grundlagsutredningen att det är ange- läget att kommuner även i fortsättningen kan meddela föreskrifter om parkeringsavgifter. De kommunala parkeringsavgifterna förutsätter föreskrifter med bl.a. detaljerade geografiska uppgifter som lämpligast meddelas på kommunal nivå. Enligt regeringens bedömning bör därför föreskrifter om parkeringsavgifter även i fortsättningen kunna meddelas av kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;När det gäller s.k. trängselskatter gjordes i förarbetena till lagen (2004:629) om trängselskatt bedömningen att pålagan enligt regerings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft69"&gt;formen är att betrakta som en skatt (SOU 2003:61 s. 101 f. och prop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;2003/04:145 s. 32 f.). Denna bedömning innebär att normgivningsmakt på området inte kan delegeras till kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Regeringen delar Grundlagsutredningens uppfattning att det bör vara möjligt för kommuner att meddela föreskrifter även rörande sådana särskilda skatter som tas ut vid användande av vägnätet, såsom träng- selskatt. De konstitutionella hindren mot detta bör därför tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Åre kommun &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om inte riksdagen även ska ges rätt att bemyndiga kommuner att införa turistskatt. Denna fråga behandlas inte av Grundlagsutredningen och det finns därför inte underlag att behandla den i detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft4"&gt;En möjlighet bör ges till delegation till kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;Det är inte lämpligt att ge kommunerna en direkt på regeringsformen grundad rätt att besluta föreskrifter om skatt. Det skulle dessutom rimma mindre väl med regeringsformens grundprincip för normgivning att ge kommunerna en sådan rätt. Regeringsformen bygger på att normgiv- ningsmakten är fördelad mellan riksdagen och regeringen och att norm- givning av andra organ måste ha stöd i ett bemyndigande. Kommunernas föreskriftsrätt på området bör därför förutsätta delegation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Eftersom syftet med regleringen är att möjliggöra kommunala före- skrifter gör Grundlagsutredningen bedömningen att delegationen inte bör gå via regeringen. Utredningen föreslår i stället att en möjlighet till delegation från riksdagen till kommuner införs. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Juridiska fakultetsnämn- den vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om det finns skäl att tillåta direktdelegation från riksdagen på just detta område eller om regleringen bör vara enhetlig i den meningen att delegationen alltid ska gå via regeringen. Med anledning av vad fakultetsnämnden anför finns det skäl att framhålla att det enligt 8 kap. 9 § andra stycket RF redan är möjligt för riksdagen att delegera normgivningsmakt direkt till kommuner i fråga om betungande avgifter. Inte heller den nuvarande regleringen i regeringsformen kan således sägas vara enhetlig i detta avseende. Mot denna bakgrund anser regeringen att den föreslagna delegationsord- ningen från riksdagen till kommuner kan förenas med regeringsformens systematik. Regeringen ställer sig därför bakom Grundlagsutredningens förslag även i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft4"&gt;Föreskriftsrättens omfattning bör begränsas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;Delegationsmöjligheten bör inskränkas till att avse föreskrifter om skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen. Uttrycket trafikförhållanden har valts för att täcka både färd med fordon och par- kering och överensstämmer med den gängse benämningen i liknande sammanhang. Det kan påpekas att förslaget i och för sig täcker också andra pålagor på trafiken än trängselskatt och parkeringsavgifter, t.ex. skatter som tas ut av andra trafikanter än de som för motorfordon och oavsett om de färdas till lands eller till sjöss. Med hänsyn till den grund- läggande principen om riksdagens exklusiva normgivningskompetens på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p196 ft6"&gt;skatteområdet bör dock den föreslagna delegationsbestämmelsen tolkas Prop. 2009/10:80 restriktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft3"&gt;Den föreslagna regleringen innebär att en mindre del av det skatte- rättsliga området förs från det obligatoriska till det fakultativa lagområdet. Detta innebär att utgångspunkten är att föreskrifterna ska meddelas av riksdagen men att delegation är möjlig. Hur regleringen av parkeringsavgifter och trängselskatter framöver ska utformas är inte frågor som bör läggas fast i grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft3"&gt;Flera remissinstanser framför synpunkter som rör användningen av den föreslagna delegationsmöjligheten. Regeringen vill med anledning av dessa synpunkter betona att syftet med den föreslagna bestämmelsen är att undanröja det konstitutionella hindret mot kommunala föreskrifter på området. Frågorna om och på vilket sätt möjligheten till delegation ska utnyttjas måste riksdagen ta ställning till genom lagstiftning efter sedvanlig beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft3"&gt;Riksdagen har således att avgöra om föreskrifterna uteslutande ska meddelas i lag eller om delegation till kommuner ska ske. Om delegation sker kan den riktas till en eller flera kommuner och avse en mer eller mindre omfattande kommunal föreskriftsrätt. Det framstår som en lämplig ordning att i lag ange de grundläggande förutsättningarna för uttagande av skatten och därefter genom delegation ge kommuner rätt att meddela kompletterande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Finansmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Sammanställning av budgeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i 9 kap. regeringsformen att besluten om budgeten ska tas upp i en statsbudget tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har kommenterat förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;särskilt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Enligt 9 kap. 3 § första stycket RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;bestämmer riksdagen till vilka belopp statsinkomsterna ska beräknas och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;anvisar anslag till angivna ändamål. Besluten om detta ska tas upp i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsbudget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Det är finansutskottet som enligt tilläggsbestämmelse 4.6.2 i riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ordningen ska sammanställa statsbudgeten. Utskottet gör regelmässigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;detta genom att i ett betänkande redovisa de beslut om statsbudgetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;utgifter och inkomster som har fattats av riksdagen med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;budgetpropositionen (se t.ex. bet. 2008/09:FiU10). Riksdagen överläm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;nar den av finansutskottet sammanställda statsbudgeten till regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Efter överlämnandet beslutar regeringen att lägga utskottsbetänkandet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handlingarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;De olika anslagens rättsverkningar är inte beroende av att hela stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;budgeten är färdigställd eller av att de är upptagna i sammanställningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;av budgetbesluten. Anslagen är giltiga i och med att riksdagen har fattat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;beslut om dem. Sammanställningen av statsbudgeten och beräkningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av inkomsterna har således inte någon rättsverkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p507 ft6"&gt;Varken Författningsutredningen eller Grundlagberedningen hade före- Prop. 2009/10:80 slagit någon bestämmelse om att budgetbesluten skulle sammanställas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;en statsbudget. I förarbetena anfördes dock att den i tiden ganska långt utsträckta budgetbehandlingen kunde tänkas motverka enhetlighet och planmässighet i riksdagens bedömning och försvåra att konjunkturför- ändringar i tillräcklig omfattning blev beaktade (prop. 1973:90 s. 336 f.). Det var dock inte aktuellt att, som Grundlagberedningen hade föreslagit, införa en bestämmelse om att riksdagen skulle besluta om fastställelse av statsbudgeten, bl.a. då det ansågs ovisst vilken rättslig innebörd ett sådant beslut hade. Det var inte heller aktuellt att på något annat sätt göra en fullständig omprövning av budgetbesluten i slutskedet i riksdagens budgetarbete. En annan sak var att riksdagen vid ställningstagandet i varje anslagsfråga måste beakta att beslutet ska ses som ett led i den större plan för den statliga verksamheten och indirekt för hela samhälls- ekonomin som statsbudgeten utgör. Departementschefen ansåg att detta viktiga förhållande borde komma till uttryck i lagtexten (a. prop. s. 337).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft3"&gt;Sammanställningen av statsbudgeten saknar som anförs ovan rätts- verkan och föranleder inte någon annan åtgärd av riksdagen än ett beslut om att den överlämnas till regeringen. Den utveckling av budget- processen som har skett sedan bestämmelsen infördes har lett till att medvetenheten om att helheten måste beaktas har ökat, inte minst genom införandet av den s.k. rambeslutsmodellen (se närmare avsnitt 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund, i likhet med Grundlagsutred- ningen, att sammanställningen av statsbudgeten inte behöver regleras i regeringsformen utan att detta i stället kan ske på lägre normhierarkisk nivå. Så sker redan genom den i riksdagsordningen föreskrivna skyldig- heten för finansutskottet att sammanställa statsbudgeten. Bestämmelsen i 9 kap. 3 § första stycket sista meningen RF att besluten om budgeten ska tas upp i en statsbudget bör därför utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Behov av medel för rikets försvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i 9 kap. regeringsformen att riksdagen vid besluten om budgeten ska beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har kommenterat förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagen ska enligt 9 kap. 3 § tredje stycket RF vid budgetreglering beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar. En motsvarande bestämmelse fanns även i 1809 års regeringsform. Syftet med att det ska finnas medel för försvarsändamål är att regeringen om krigsfaran ökar markant, om krig bryter ut eller om andra allvarliga störningar inträffar som berör riket ur försvarssynpunkt, ska kunna agera kraftfullt och utan dröjsmål. Detta är det enda behov som riksdagen enligt 9 kap. RF är skyldig att tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft3"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;P class="p696 ft6"&gt;Grundlagberedningen ansåg att det borde slås fast i regeringsformen att Prop. 2009/10:80 försvarsberedskapsändamålen ska tillgodoses (SOU 1972:15 s. 170 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Beredningen föreslog en bestämmelse som innebar att riksdagen vid fastställandet av statsbudgeten skulle beakta behovet av medel som kan tas i anspråk för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Departementschefen ansåg liksom bered- ningen att det i regeringsformen borde föras in en bestämmelse som ålade riksdagen att vid beslut om statsbudgeten beakta försvarsbered- skapsändamålen men att bestämmelsen borde lämna öppet i vilken budgetteknisk form detta skulle ske (prop. 1973:90 s. 338). Den föreslagna bestämmelsen låg nära Grundlagberedningens förslag. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft3"&gt;Formerna för att ställa nödvändiga medel till regeringens disposition har förändrats och förenklats med tiden. Tidigare beslutade riksdagen om en beredskapsstat för försvarsväsendet. Den innehöll de anslag för det militära försvaret och det civila försvaret som behövdes för 30 dagar av högsta försvarsberedskap. Utgifter för försvarsberedskap kunde också finansieras på annat sätt, t.ex. genom att riksdagen medgav att vissa anslag fick överskridas och genom rörliga krediter i Riksgäldskontoret. Från och med budgetåret 1975/76 beslutade riksdagen om en beredskapsbudget för totalförsvaret som var beräknad på samma grund men endast avsåg den civila delen av totalförsvaret. Behovet av medel för det militära försvaret skulle i stället främst tillgodoses genom att anslagen, som uteslutande var förslagsanslag, överskreds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft3"&gt;I samband med budgetreformerna i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utformades en ny ordning för hur behovet av medel för försvarsberedskapsändamål skulle tillgodoses. Från och med budgetåret 1997 bemyndigas regeringen, efter förslag i budgetpropositionen, att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Medel för ett hastigt uppkommet beredskapsbehov finns därmed alltid tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft3"&gt;När regleringen infördes i 1809 års regeringsform sammanträdde riksdagen vanligen vart femte år och krig pågick mellan Sverige och Ryssland. Betydelsen av att det finns medel som är direkt tillgängliga för regeringen har minskat sedan dess. Numera pågår ständigt ett riksmöte, även om riksdagen vanligen inte sammanträder under sommarmåna- derna. När regeringen utformar sitt förslag till statsbudget och när riks- dagen bereder och fattar sina budgetbeslut, ska en lång rad grund- läggande samhällsfunktioner uppmärksammas. Behovet av medel om krigsfaran skulle öka, krig bryta ut eller någon annan allvarlig störning inträffa är ett viktigt behov bland många andra, låt vara att de situationer som åsyftas är mycket allvarliga. Riksdagen och dess ledamöter kan emellertid förutsättas vara fullt medvetna om detta behov utan att det särskilt betonas i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft6"&gt;Mot den angivna bakgrunden ansluter sig regeringen till Grundlags- utredningens förslag att bestämmelsen om att riksdagen vid budget- regleringen ska beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden ska tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft3"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p766 ft26"&gt;11.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p32 ft28"&gt;Provisorisk budget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p796 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I 9 kap. regeringsformen införs en ny bestämmelse som innebär att om riksdagen inte ens provisoriskt har beslutat om anslag för ett visst ändamål före budgetperiodens början ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess att anslag har beslutats.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p582 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har kommenterat förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;särskilt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Om riksdagen inte hinner avsluta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;budgetregleringen före den nya budgetperiodens början, ska riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;enligt 9 kap. 4 § RF i den omfattning som behövs bestämma om anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;för tiden fram till dess att budgetregleringen för perioden kan slutföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Riksdagen har även möjlighet att uppdra åt finansutskottet att fatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sådana beslut på riksdagens vägnar. Vad som gäller om riksdagen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;finansutskottet inte har fattat beslut om anslag före budgetårets början&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anges dock inte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;I andra europeiska länder har olika lösningar valts för att hantera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;situationen att en budget inte hinner beslutas innan den nya budgetperio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;den börjar. En vanlig ordning är att det i konstitutionen eller annan lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;föreskrivs att budgeten för det föregående året ska tillämpas tills vidare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Med vissa variationer finns denna modell i bl.a. Slovenien, Spanien,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Tyskland och Ungern. En motsvarande reglering fanns också i 1809 års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regeringsform och såväl Författningsutredningen som Grundlagbered-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ningen föreslog att denna ordning i huvudsak skulle behållas (SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;1963:17 s. 400 och SOU 1972:15 s. 172 f.). Detta skulle dock inte hindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att riksdagen reglerade budgeten eller delar av den provisoriskt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Departementschefen ansåg emellertid att det med en sådan ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;kunde uppstå vissa olägenheter t.ex. vid hanteringen av sådana anslag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;utbyggnaden av en verksamhet eller för en större investering, som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;räknats upp med olika belopp för skilda år (prop. 1973:90 s. 339 f.). I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;stället föreslogs att riksdagen, vid sidan om de delar av budgeten som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagen hade slutbehandlat, skulle vara skyldig att i den omfattning det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;behövdes besluta om anslag för tiden fram till dess att budgetregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;kunde slutföras. Avsikten med formuleringen ”i den omfattning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;behövs” var att erinra dels om att redan beslutade anslagsanvisningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;skulle gälla utan något särskilt förordnande, dels om att den provisoriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regleringen i fråga om såväl tid som omfattning skulle begränsas till vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;som kunde anses nödvändigt för statsverksamhetens behöriga gång. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ett riksmöte inte pågick fick det ankomma på finansutskottet att på riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dagens vägnar provisoriskt besluta om de anslag som behövdes för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;statsverksamheten skulle kunna löpa utan störningar. Bestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ändrades 1995 så att riksdagen i stället kunde uppdra åt finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att fatta beslut om anslag på riksdagens vägnar (bet. 1993/94:KU18 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;1994/95:KU2). Bestämmelsen i 9 kap. 4 § RF har dock aldrig tillämpats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;eftersom riksdagen hittills alltid har kunnat besluta om en budget före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetperiodens början.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;För att undanröja den osäkerhet som de nuvarande bestämmelserna kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;leda till i de fall riksdagen eller finansutskottet inte ens provisoriskt har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p196 ft6"&gt;beslutat om anslag för en viss verksamhet och för att skapa goda förut- Prop. 2009/10:80 sättningar för att statens verksamhet ska kunna fortgå relativt opåverkad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft3"&gt;föreslår Grundlagsutredningen att en ordning bör införas som innebär att det alltid finns en gällande budget. Regeringen instämmer i denna bedömning och föreslår, i likhet med utredningen, att om riksdagen inte har fattat beslut om budgeten så ska en budget motsvarande den före- gående budgetperiodens budget gälla som provisorisk budget fram till dess att beslut om budgeten fattas. En sådan ordning utgör inget hinder mot att riksdagen fattar vissa budgetbeslut för det kommande året om det finns förutsättningar för det. Riksdagen skulle t.ex. kunna besluta om en beräkning av statens inkomster samt om de samlade utgifterna och om anslag inom något eller några utgiftsområden före årsskiftet. Riksdagen ska dessutom även i fortsättningen ha möjlighet att i den omfattning som behövs besluta om anslag för tiden fram till dess att en budget har beslutats. Även möjligheten att uppdra åt finansutskottet att fatta sådana beslut bör finnas kvar. Det är således endast om riksdagen inte ens provisoriskt har beslutat om anslag för ett visst ändamål som den senaste budgeten temporärt ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Riktlinjer för statsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det klargörs att det är möjligt att besluta om riktlinjer för hela statens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget innebär ett tydliggörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;och har inget att invända mot det. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;möjligheten att besluta om utgiftstak är ett så väsentligt inslag i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;processen att även den borde komma till uttryck i lagtexten. Svenskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Näringsliv anser också att det saknas ett omnämnande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ramanslagstekniken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Enligt 9 kap. 7 § RF får riksdagen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;samband med budgetregleringen, eller annars, besluta om riktlinjer för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;viss statsverksamhet för längre tid än vad anslagen till verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Genom införandet av denna bestämmelse grundlagsfästes den praxis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;som hade utvecklats och som innebar att riksdagen fick tillfälle att på ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;tidigt stadium diskutera och ta ställning till inriktningen av reformer på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;längre sikt än det kommande budgetåret. Även om riktlinjebesluten inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;var rättsligt bindande förutsågs att de skulle få stor faktisk betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;riksdagens framtida handlingsfrihet, särskilt om de kombinerades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut om anslag eller bemyndiganden (prop. 1973:90 s. 345).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Med riktlinjer för viss verksamhet avsågs bl.a. grunder för själva verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;samheten, inte minst angivande av målen och de huvudsakliga medlen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p799 ft3"&gt;Det kunde också vara fråga om huvuddragen i den organisation som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krävdes (SOU 1972:15 s. 174).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Möjligheten för riksdagen att fatta riktlinjebeslut har fått stor praktisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;betydelse. Som exempel på mer omfattande riktlinjebeslut kan nämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;de riktlinjer avseende den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p800 ft3"&gt;riksdagen beslutar om i samband med behandlingen av budgetpropo- Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sitionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vårpropositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;t.ex.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td231"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bet. 2007/08:FiU1 s. 43 f. och 2007/08:FiU20).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p801 ft3"&gt;Bestämmelsen om riktlinjebeslut i 9 kap. 7 § RF åberopades till stöd för införandet av regleringen i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) av det s.k. utgiftstaket &lt;NOBR&gt;(40–43&lt;/NOBR&gt; §§ budgetlagen). I samband med behandlingen av förslaget till budgetlag konstaterade konstitutions- utskottet att bestämmelsen uppenbarligen inte gav stöd för ett så omfattande ställningstagande som ett beslut om ett statligt utgiftstak. Utskottet gjorde samtidigt bedömningen att flertalet av de komponenter som finns i utgiftstaket utgör utgiftsområden som kan betecknas som ”viss statsverksamhet”. Enligt utskottet kunde det därför inte vara principiellt fel att med stöd av den aktuella grundlagsbestämmelsen till- låta fleråriga riktlinjebeslut om utgiftstak (bet. 1996/97:KU3 s. 41 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft3"&gt;Möjligheten för riksdagen att besluta om riktlinjer kommer till använd- ning inom praktiskt taget varje utgiftsområde. Det torde inte råda någon tvekan om att riksdagen enligt 9 kap. 7 § RF kan fatta beslut om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, som ju gäller all statlig verksamhet och inte enbart viss verksamhet. Som framgår ovan har konstitutionsutskottet däremot uttryckt tveksamhet inför att betrakta utgiftstaket som en riktlinje för viss statlig verksamhet med hänsyn till beslutets räckvidd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft3"&gt;Enligt regeringens mening bör det klargöras att möjligheten för riks- dagen att besluta om riktlinjer även omfattar riktlinjer av det generella slag som besluten om utgiftstaken samt besluten om budgetpolitiken och den ekonomiska politiken utgör. Regeringen ansluter sig därför till Grundlagsutredningens förslag att bestämmelsen om riktlinjebeslut ges en lydelse som uttryckligen tillåter beslut som avser hela statens verk- samhet. Förslaget innebär att det även finns behov av att på motsvarande sätt ändra utformningen av bestämmelsen i 3 kap. 2 § RO, som hänvisar till den aktuella bestämmelsen i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft24"&gt;Regeringen anser inte, som &lt;SPAN class="ft23"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;föreslår, att använd- ningen av utgiftstak uttryckligen bör regleras i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Användningen av statens medel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i 9 kap. att statens medel inte får användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt justeras något och placeras i en särskild paragraf som reglerar genomförandet av budgeten. I bestämmelsen om regeringens dispositionsrätt när det gäller statens medel och övriga tillgångar tas begreppet ”statens medel” bort eftersom det är tillräckligt att ange att regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte haft något att invända mot förslagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I 9 kap. 2 § första stycket RF slås fast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;att statens medel inte får användas på annat sätt än vad riksdagen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;bestämt. Detta är ett annat sätt att uttrycka den redan i 1 kap. 4 § RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;fastslagna regeln att riksdagen bestämmer hur statens medel ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;användas. Med statens medel avses enligt förarbetena i första hand penningmedel men också andra likvida tillgångar samt fordringar av kortsiktig natur (prop. 1973:90 s. 332).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Statens medel och övriga tillgångar står enligt 9 kap. 8 § RF till regeringens disposition. Tillgångar som ägs av de statliga bolagen eller stiftelserna är offentligrättsligt sett inte statliga och omfattas således inte av bestämmelsen (a. prop. s. 347). Med begreppet disposition avses både förvaltningsåtgärder – såväl rättsliga som praktiska – och förfogande- åtgärder, t.ex. avhändelse och pantsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Tillgångar som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild förvaltning är uttryckligen undantagna från regeringens disposition. Här bör påpekas att det knappast är korrekt att tala om riksdagen och dess myndigheter i detta sammanhang eftersom riksdagen inte i egentlig mening uppträder som nyttjare eller förvaltare av tillgångar. Numera är det i stället riksdagsförvaltningen, som utgör en myndighet under riksdagen, som ansvarar för förvaltningen av de till- gångar som riksdagens ledamöter och administration använder sig av. Det är därför tillräckligt att från regeringens dispositionsrätt undanta de tillgångar för vilka riksdagens myndigheter svarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;I fråga om förvaltningen av statens egendom och förfogandet över den fastställer riksdagen enligt 9 kap. 9 § RF grunder i den omfattning som behövs. Numera finns dessa grunder angivna i budgetlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Bestämmelsen i 9 kap. 8 § RF om att statens medel och övriga tillgångar står till regeringens disposition kan sägas vara en naturlig följd av att regeringen enligt 1 kap. 6 § RF styr riket. Med uttrycket statens medel avses som anförs ovan främst penningmedel och kortfristiga fordringar. Det är dock inte dispositionen över sådana tillgångar som är det viktigaste verktyget för regeringen i styrningen av riket. Av avgörande betydelse är i stället de anslag som riksdagen anvisat för olika ändamål och de befogenheter som de anvisade anslagen rymmer – dvs. att göra åtaganden, godkänna betalningar och att genomföra utbetal- ningar – samt de inkomster som riksdagen beslutat att regeringen får ta i anspråk för bestämda ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Det är således befogenheten som följer av riksdagens anslagsbeslut, och inte dispositionen över vissa medel, som är grunden för genomförandet av statens verksamhet och av den beslutade stats- budgeten. Med riksdagens bemyndigande kan regeringen för övrigt alltid anskaffa de kassatillgångar som behövs för att finansiera de utgifter som följer av riksdagens beslut (1 § lagen [1988:1387] om statens upplåning och skuldförvaltning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Med hänsyn till det anförda ansluter sig regeringen till Grundlags- utredningens förslag att justera bestämmelsen i 9 kap. 2 § RF så att den inte endast uttryckligen omfattar penningmedel, andra likvida tillgångar och kortsiktiga fordringar. I stället bör det tydligt framgå att anslag och inkomster inte får användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt i budgeten. Bestämmelsen omfattar inte bara regeringen utan även riksdagens myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;Regeringen ansluter sig även till utredningens förslag att bestämmelsen i 9 kap. 8 § RF justeras så att det inte längre görs åtskillnad mellan statens medel och övriga tillgångar. Regeringens ansvar har samma inne- börd oavsett vilket slag av tillgång det rör sig om. Det är därför tillräck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft24"&gt;ligt att det i bestämmelsen anges att regeringen förvaltar och förfogar Prop. 2009/10:80 över statens tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Årsredovisning för staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I 9 kap. regeringsformen införs en ny bestämmelse som anger att regeringen ska överlämna en årsredovis- ning för staten till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Den enda remissinstans som uttalat sig i frågan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksrevisionen&lt;/SPAN&gt;, ser positivt på förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möjligt, dock senast nio månader efter budgetåret, se till att en årsredovisning för staten lämnas till riksdagen. Årsredovisningen ska innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Den ska även innehålla det slut- liga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;Årsredovisningen lämnas som en skrivelse till riksdagen under våren och ger regelmässigt upphov till motionsrätt. Ärendet bereds av finans- utskottet. Skrivelsen behandlas tillsammans med Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisningen (se t.ex. bet. 2007/08:FiU25). Riksrevisionens skyldighet att granska årsredovis- ningen för staten regleras i 3 § första stycket lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;Riksdagen beslutar om skatt till staten och bestämmer om använd- ningen av statens medel. Samtidigt ställer riksdagen huvuddelen av statens medel till regeringens disposition. Riksdagen granskar också rikets styrelse och förvaltning. Dessa förhållanden utgör en naturlig grund för att regeringen ska ha en allmän redovisningsskyldighet inför riksdagen (prop. 1995/96:220. s 68 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;I årsredovisningen för staten lämnar regeringen en redogörelse till riksdagen för hur statsbudgeten har genomförts. Riksdagen får som framgått genom sin egen myndighet Riksrevisionen ett underlag för sin bedömning av hur den beslutade statsbudgeten har fallit ut. Riksdagen ges därmed goda möjligheter att utöva en effektiv kontroll av regeringen. Årsredovisningen är också ett värdefullt underlag för en analys av statens ekonomi och för den politiska debatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft3"&gt;Riksdagens och Riksrevisionens möjlighet att kontrollera regeringens åtgärder på budgetområdet skulle försvåras om en årsredovisning för staten inte lämnades. Det kan nämnas att i flera andra europeiska länder, t.ex. Grekland och Tyskland, finns en reglering på grundlagsnivå mot- svarande den i budgetlagen. Det är också lämpligt att på detta sätt befästa att årsredovisningen för staten är ett centralt element i budgetprocessen. Regeringen föreslår därför, i likhet med Grundlagsutredningen, att en bestämmelse om att regeringen ska lämna en sådan redovisning till riks- dagen ska föras in i regeringsformen. Den närmare utformningen av årsredovisningen bör dock även i fortsättningen regleras i budgetlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft3"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p359 ft19"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p447 ft19"&gt;Krav på medborgarskap för vissa anställningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p806 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Regeringsformens krav på svenskt medborgar- skap sedan minst tio år för att få vara statsråd tas bort. Vidare tas regeringsformens krav på svenskt medborgarskap bort när det gäller vissa statliga anställningar och andra uppdrag än ordinarie domare, justitiekanslern, riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. I den utsträckning det finns skäl för sådana krav, ska dessa tas in i lag eller i andra föreskrifter enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft6"&gt;I riksdagsordningen tas en bestämmelse in som anger att endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: De remissinstanser som har yttrat sig i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;behörighetskravet för statsråd, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Fackförbundet ST &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Folkpartiet liberalerna i Kalmar län&lt;/SPAN&gt;, är positiva till förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;När det gäller utredningens förslag i fråga om kravet på svenskt med- borgarskap för vissa statliga anställningar och uppdrag är de flesta remissinstanser positiva eller har inget att invända. Bland dessa finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft4"&gt;Regeringsrättens ledamöter&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivarverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Högskoleverket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;och Fackförbundet ST. &lt;/SPAN&gt;Svea hovrätt &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att det förhållandet att riksåklagaren inte längre är en enmansmyndighet inte är ett övertygande argument för att avskaffa kravet på svenskt medborgarskap eftersom riksåklagarens judiciella funktioner, som har föranlett medborgarskapskravet, inte har påverkats av den nya myndighetskonstruktionen. &lt;/SPAN&gt;Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Centrum mot rasism &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;ifrågasätter utredningens bedöm- ning när det gäller förslaget att behålla kravet på svenskt medborgarskap för domare mot bakgrund av att Sverige numera har underkastat sig ut- ländska domstolars jurisdiktion &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;(EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; och Europadomstolen) och att det är av vikt för förtroendet för domstolarna att de speglar sam- hället i stort. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att den nuvarande grundlagsregleringen i fråga om medborgarskapskrav framstår som i huvudsak väl avvägd och att utredningens förslag till ändringar är svagt motiverade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft4"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft6"&gt;I regeringsformen finns krav på svenskt medborgarskap för flera olika anställningar och uppdrag. Svenskt medborgarskap krävs bl.a. för behörighet att vara riksdagsledamot (3 kap. 2 och 10 §§ RF), statschef (5 kap. 2 § RF) och statsråd (6 kap. 9 § RF). Vidare uppställs i olika författningar, med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 9 § tredje stycket RF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft3"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;och lagen (1994:260) om offentlig anställning, krav på svenskt Prop. 2009/10:80 medborgarskap för ett stort antal statliga anställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft3"&gt;Kravet på svenskt medborgarskap har successivt tagits bort ur lagstift- ningen. Redogörelser för i vilka fall svenskt medborgarskap krävs för statliga anställningar och uppdrag m.m. har tidigare redovisats av Kommunaldemokratiska kommittén (Ds C 1983:4), Diskriminerings- utredningen (Ds A 1984:6) och Kommittén om medborgarskapskrav (SOU 2000:106). Utvecklingen har alltså gått i riktning mot att begränsa de rättsliga skillnaderna mellan de som är svenska medborgare och den övriga befolkningen. I stället för medborgarskapet har bosättningen fått en ökad betydelse för lika rättigheter och skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;En inte obetydlig roll i denna utveckling torde det svenska medlem- skapet i EU ha spelat. I och med medlemskapet gäller enligt artikel 18 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt en likabehandlingsprin- cip, även kallad &lt;NOBR&gt;icke-diskrimineringsprincipen,&lt;/NOBR&gt; som innebär ett förbud mot varje form av diskriminering, direkt eller indirekt, på grund av nationalitet inom fördragets tillämpningsområde. Detta grundläggande förbud kompletteras av mer precist utformade diskrimineringsförbud på olika områden. Undantag finns emellertid från förbudet, t.ex. i fråga om vissa anställningar i staten och andra offentliga organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft6"&gt;Enligt artikel 14 i Europakonventionen ska åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen säkerställas utan någon åtskillnad på grund av bl.a. nationellt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I sammanhanget bör också nämnas de &lt;NOBR&gt;icke-diskrimineringsregler&lt;/NOBR&gt; som finns i den europeiska konventionen om medborgarskap (SÖ 2001:20). Reglerna innebär bl.a. att en konventionsstats medborgarskapsregler inte får innebära åtskillnad eller omfatta någon praxis liktydig med diskriminering på grund av kön, religion, ras, hudfärg eller nationell eller etnisk härkomst. Vidare ska varje stat vägledas av principen om icke- diskriminering mellan sina medborgare, oavsett om de är medborgare från födseln eller har förvärvat medborgarskapet senare. Det finns också en regel om att medborgare i en konventionsstat som även har ett annat medborgarskap ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i den staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft4"&gt;Behörighetskrav för statsråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Enligt 1809 års regeringsform skulle statsråden vara svenska medborgare sedan födseln. I och med den nuvarande regeringsformen begränsades behörighetskraven för statsråd till ett krav på svenskt medborgarskap sedan minst tio år (6 kap. 9 § första stycket RF). Kravet motiverades främst med ”faran för påtryckningar i ett spänt läge” (prop.1973:90 s. 283).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft6"&gt;Synen på medborgarskap har emellertid utvecklats, bl.a. genom den europeiska konventionen om medborgarskap. Som framgår ovan ska ett lands medborgarskapsregler enligt konventionen som huvudregel inte göra åtskillnad mellan landets medborgare. Med hänsyn främst till detta instämmer regeringen i Grundlagsutredningens bedömning att den sär- skilda kvalifikationstiden för statsråd nu bör tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft3"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft4"&gt;Anställningar och andra uppdrag med anknytning till regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft3"&gt;I regeringsformen är huvudregeln att det inte görs någon åtskillnad mellan svenska medborgare och andra när det gäller behörighet för stat- liga anställningar. Detta har motiverats dels av intresset att få så kvalificerade innehavare som möjligt av offentliga anställningar, dels av önskemålet om en intensifiering av det mellanfolkliga samarbetet. Från denna huvudregel görs dock flera undantag. Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF uppställs således svenskt medborgarskap som behörighets- krav för flera statliga anställningar. Skälen till undantagen har bl.a. varit hänsynen till rikets säkerhet och önskemålet att beslut som rör enskildas rättsliga ställning ska fattas av svenska medborgare (prop. 1973:90 s. 406). De anställningar och uppdrag som på nu angivna grunder enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF förbehålls svenska medborgare är anställ- ning som domare, ämbete som lyder omedelbart under regeringen, anställning eller uppdrag som chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller som ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse, anställning i Regeringskansliet närmast under statsråd, anställning som svenskt sändebud och anställning eller uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft3"&gt;Avgränsningen i den nuvarande regleringen kan ifrågasättas. Det krav på svenskt medborgarskap som gäller för ett stort antal statliga anställningar eller andra uppdrag har i många fall har vållat olägenheter. Det framgår inte bara av den översyn av krav på svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap i lagstiftningen som redovisats i betänkandet från Kommittén om medborgarskapskrav utan också av remissyttrandena över betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;Regeringen anser, i likhet med Grundlagsutredningen, att den närmare gränsdragningen mellan vilka statliga anställningar eller andra uppdrag som bör förbehållas svenska medborgare inte bör göras i regeringsformen. Bestämmelser av den detaljeringsgrad som det i ett sådant fall skulle bli fråga om hör inte hemma i grundlag. Med hänsyn till formerna för ändring av grundlag skulle dessutom enskildheter i den statliga förvaltningsorganisationen låsas fast, vilket i sin tur skulle kunna få negativa konsekvenser när behov av framtida organisatoriska förändringar gör sig gällande. Detaljerna i gränsdragningen bör därför tas in i föreskrifter av lägre konstitutionell valör än grundlag. I regerings- formen bör endast sådana krav finnas som av särskilda skäl har sin plats där, närmare bestämt för de viktigaste anställningarna eller uppdragen hos de högsta statsorganen samt hos organ med funktioner inom ramen för den konstitutionella kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;Krav på svenskt medborgarskap för anställning i Regeringskansliet närmast under statsråd, som svenskt sändebud, som chef för myndigheter som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller som ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse bör mot denna bakgrund inte längre ställas upp i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft6"&gt;Det ligger nära till hands att anlägga samma synsätt på ett ämbete som lyder omedelbart under regeringen som på övriga myndighetschefer. Med dessa ämbeten åsyftas enligt förarbetena till regeringsformen sådana enmansmyndigheter som Justitiekanslern (JK) och Riksåklagaren liksom överbefälhavaren och cheferna för de olika försvarsgrenarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;Riksåklagaren är numera inte benämningen på en myndighet utan på Prop. 2009/10:80 chefen för Åklagarmyndigheten. Inte heller överbefälhavaren eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;cheferna för de olika försvarsgrenarna är numera enmansmyndigheter. Enda kvarvarande enmansmyndighet är således JK. Enligt 12 kap. 8 § första stycket RF fungerar JK som åklagare när det gäller åtal av ledamöter av de högsta domstolarna för brott i utövningen av anställ- ningen. Enligt andra stycket samma paragraf är det också JK som ska väcka talan mot sådana ledamöter om skiljande från anställning, avstängning eller skyldighet att undergå läkarundersökning. JK har således flera viktiga funktioner inom ramen för den konstitutionella kontrollen. Ett absolut krav på svenskt medborgarskap bör därför, som utredningen föreslår, även i fortsättningen ställas upp i regeringsformen för JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft6"&gt;Några villkor i övrigt om svenskt medborgarskap bör inte ställas upp på grundlagsnivå för befattningar under regeringen. Behovet av krav på svenskt medborgarskap, t.ex. för anställning som riksåklagare, får således bedömas från område till område. I den utsträckning det finns skäl för sådana krav, ska dessa tas in i lag eller i andra föreskrifter enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft4"&gt;Domstolarna och domarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft3"&gt;Domstolarnas och domarnas självständighet utgör en av hörnstenarna i det svenska statsskicket. I centrum för verksamheten står invånarnas rättssäkerhet och rättstrygghet. Den speciella betydelse som domstolarna och domarna har i det demokratiska rättssamhället har inneburit att de getts en särställning i regeringsformen. Som exempel kan nämnas de krav på domstolarnas sammansättning och självständighet som finns i 11 kap. 1 och 2 §§ RF och det anställningsskydd för ordinarie domare som finns i 11 kap. 5 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Uppgiften att utöva domarmakt, att tolka och tillämpa de rättsregler som ytterst har sin grund i de beslut som har fattats av riksdagen, är till sin karaktär sådan att den bör förbehållas svenska medborgare. Att det, som vissa remissinstanser framhåller, finns utländska domstolar som prövar frågor som är hänförliga till Sveriges internationella samarbete, förändrar enligt regeringens uppfattning inte denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;Frågan är om det, när det gäller regleringen i regeringsformen, finns anledning att i detta avseende göra någon åtskillnad mellan olika slag av domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Det nuvarande kravet på svenskt medborgarskap för domare i 11 kap. 9 § tredje stycket RF gör, med undantag för jurymän och nämndemän, inte någon sådan åtskillnad. Alla domare – såväl ordinarie som icke ordinarie – ska således vara svenska medborgare. Notarier vid tingsrätt och länsrätt faller också under regeringsformens krav på svenskt medborgarskap när de som icke ordinarie domare efter förordnande utövar dömande verksamhet (SOU 1963:17 s. 288).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;Att jurymän ska vara svenska medborgare följer av 12 kap. 5 § TF och 9 kap. 1 § andra stycket YGL. För nämndemän finns krav på svenskt medborgarskap i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft3"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;P class="p555 ft6"&gt;Alla som permanent eller tillfälligt fullgör en uppgift som domare är, Prop. 2009/10:80 såväl formellt som reellt, likvärdiga. En ordinarie domares röst väger lika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;tungt som en icke ordinaries, en nämndemans, en sakkunnig ledamots etc. De båda sistnämnda kategorierna har för övrigt som enda uppgift att delta i domstolens dömande verksamhet. Detta gäller emellertid inte notarier i tingsrätt och länsrätt, som har i uppgift att både utföra vissa administrativa uppgifter och att fullgöra uppgifter som icke ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Det som anförs talar för att samma krav i fråga om svenskt medborgar- skap bör gälla alla som är domare, dvs. alla som utövar domarmakt i domstol. Med en sådan avgränsning skulle sådana personalkategorier i domstolarna som inte har några dömande uppgifter, bl.a. revisions- och regeringsrättssekreterare samt andra föredragande och administrativ personal falla inte omfattas av medborgarskapskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Med hänsyn till domstolarnas konstitutionella betydelse och då bestämmelser om ordinarie domares ställning finns i regeringsformen, bör medborgarskapskravet för ordinarie domare, som utredningen före- slår, även i fortsättningen regleras i regeringsformen. Någon motsvarande reglering av de icke ordinarie domarnas ställning finns inte i regerings- formen. Det bör därför inte heller finnas några krav på medborgarskap för sådana domare i grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;I de fall särskilda ledamöterna har utsetts av regeringen med fullmakt är de ordinarie domare. Medborgarskapskravet för dessa kommer då i likhet med övriga ordinarie domare att följa av regeringsformen. För de särskilda ledamöter som inte utses med fullmakt får medborgarskaps- kravet i likhet med övriga icke ordinarie domare regleras i vanlig lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft4"&gt;Anställningar och andra uppdrag med anknytning till riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft6"&gt;I 11 kap. 9 § tredje stycket RF uppställs som nämns ovan krav på svenskt medborgarskap för personer som väljs av riksdagen samt för vissa funk- tionärer hos myndigheter som lyder omedelbart under riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft3"&gt;I vissa fall ska riksdagen inom sig utse befattningshavare. Detta gäller, vid sidan av utskotten och &lt;NOBR&gt;EU-nämnden,&lt;/NOBR&gt; talman och vice talmän, ledamöter i Utrikesnämnden, ledamöter i riksdagens krigsdelegation, ledamöter och ersättare i riksdagsstyrelsen samt ledamöter i Riksdagens överklagandenämnd. I andra fall tillsätts uppdragen genom val av riksdagen. Det gäller bl.a. i fråga om val av riksföreståndare, vice riksföreståndare och tillfällig riksföreståndare, riksdagens ombudsmän och riksrevisorer. En utförlig redovisning av vilka uppdrag som tillsätts efter val i riksdagen finns i betänkandet (SOU 2008:125 s. 590 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Det rör sig således om funktioner av mycket varierande art. Samtliga dessa är inte av sådan karaktär att kravet på svenskt medborgarskap måste finnas i grundlag. När det gäller riksföreståndare, vice riksföreståndare och tillfällig riksföreståndare följer det dock av 5 kap. 2 § RF att han eller hon måste vara svensk medborgare. Någon ändring i det avseendet är inte aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft24"&gt;Även om betydelsen av ett uttryckligt krav på svenskt medborgarskap för samtliga uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen inte ska över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft3"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;skattas, finns det inte skäl att ta bort detta krav för någon av de aktuella Prop. 2009/10:80 befattningarna. Frågan blir i stället var detta krav bör komma till uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Enligt regeringens mening bör kravet på svenskt medborgarskap för uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen lämpligen framgå av riksdagsordningen, som i konstitutionellt hänseende har ställning mellan grundlag och vanlig lag. I 7 kap. 11 § RO finns bestämmelser om skyldighet att åta sig uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Medborgarskapskravet bör tas in i ett nytt första stycke i den bestämmel- sen. Det föranleder en omformulering av rubriken närmast före paragrafen. För två uppdrag bör dock medborgarskapskravet framgå av regeringsformen. Det gäller riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna som har centrala funktioner inom ramen för den konstitutionella kontrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft6"&gt;När det gäller funktionärer hos myndigheter som lyder omedelbart under riksdagen bör eventuella krav på svenskt medborgarskap – i linje med vad som föreslås gälla för myndigheter under regeringen – tas in i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Offentlighet i kammaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: En bestämmelse om att kammarens sammanträden är offentliga förs in i 4 kap. regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;lämnar förslaget utan erinran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Sammanträden med kammaren är enligt 2 kap. 4 § RO offentliga. Riksdagen får dock besluta att ett ärende ska hållas inom stängda dörrar om det krävs med hänsyn till rikets säker- het eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. På samma grunder får även regeringen besluta om stängda dörrar vid ett sammanträde i kammaren där regeringen muntligen genom ett statsråd ska lämna information till riksdagen. Ett förordnande om stängda dörrar kan avse endast en del av ett sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;I förarbetena till nämnda bestämmelse uttalade Grundlagberedningen att principen att kammarens förhandlingar ska vara offentliga är funda- mental i ett demokratiskt statsskick (SOU 1972:15 s. 254). Grundlags- utredningen, som delar denna uppfattning, gör bedömningen att principen är av sådan vikt att den bör tas in i regeringsformen. Regeringen instämmer i denna bedömning. Som utredningen föreslår bör det av grundlagsbestämmelsen framgå att ett sammanträde får hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Någon ändring av riksdagens och regeringens möjligheter att besluta om stängda dörrar är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft3"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td113"&gt;&lt;P class="p362 ft1"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p583 ft1"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p817 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Samtliga lagändringar träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Grundlagsutredningens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Integritetsskyddskommitténs förslag &lt;SPAN class="ft6"&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Ingen remissinstans invänder mot det föreslagna ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;SPAN class="ft3"&gt;: Förslagen till ändringar i regeringsformen bör träda i kraft vid årsskiftet efter utgången av det år då förslagen tidigast kan bli slutligt antagna av riksdagen. Det innebär att de bör träda i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Ändringarna i övriga lagar bör träda i kraft samtidigt som ändringarna i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Till ändringarna i regeringsformen föreslås över- gångsbestämmelser som innebär att för tiden längst fram till och med den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter som innebär betydande intrång i den personliga integriteten sin giltighet utan hinder av den nya bestämmelsen om ett utvidgat integritetsskydd. Sådana föreskrifter ska under den tiden också kunna ändras även om ändringen innebär att intrånget består.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft3"&gt;Vidare föreslås övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning tills vidare ska fortsätta att gälla och kunna ändras utan hinder av den nya bestämmelsen om skydd mot missgynnande med hänsyn till sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft6"&gt;Det föreslås också en övergångsbestämmelse som innebär att föreskrifter i förordning om fördelning av dömande uppgifter i domstol fortsätter att gälla tills vidare utan hinder av att det uppställs lagkrav för sådana föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft3"&gt;Vidare föreslås att äldre föreskrifter och bemyndiganden ska fortsätta att gälla utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft6"&gt;Det föreslås även en övergångsbestämmelse som innebär att en bestämmelse i regeringsformen ska tillämpas i dess nya lydelse om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Grundlagsutredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Utredningen föreslår inte någon övergångsbestämmelse till regleringen om fördelningen av dömande uppgifter i domstol. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft69"&gt;regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Integritetsskyddskommittén&lt;/SPAN&gt;: Kommittén föreslår inte någon över- gångsbestämmelse till den nya bestämmelsen i 2 kap. RF om skydd mot betydande intrång i den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har ingen erinran mot Grundlagsutredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Helsingborgs tingsrätt &lt;/SPAN&gt;framhåller att det bör övervägas om det finns behov av övergångsbestämmelser till Integritetsskyddskommitténs förslag till ändring i 2 kap. 6 § RF. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden &lt;/SPAN&gt;berör denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte något behov av över- gångsregler för de ändringar som föreslås i regeringsformens olika procedurregler, t.ex. bestämmelsen om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val, det ändrade kvorumkravet vid folkomröstning om vilande grundlagsändringar och det nya kvorumkravet vid beslut om överlåtelse av beslutanderätt inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Enligt allmänna principer bör sådana processuella bestämmelser tillämpas i sin nya lydelse omedelbart efter ikraftträdandet även om de bakomliggande förhållandena härrör från tiden dessförinnan (jfr RÅ 2004 ref. 82).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Integritetsskyddskommittén föreslår inte någon övergångsbestämmelse till ändringen i 2 kap. 6 § RF (se närmare avsnitt 9.5.1). Bestämmelsen innebär att åtgärder som får sådana effekter som anges i paragrafen – betydande intrång i den personliga integriteten som sker utan samtycke och som innebär kartläggning eller övervakning av enskildas personliga förhållanden – får vidtas bara om det finns föreskrifter i lag som medger det. När nya föreskrifter som innebär begränsningar i rätten till skydd mot betydande integritetsintrång övervägs, krävs att begränsningarna genomförs genom lag och att det sker med tillämpning av det kvalificerade förfarandet i 2 kap. 12 § RF. Detsamma gäller när redan gällande föreskrifter ska ändras. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Helsingborgs tingsrätt &lt;/SPAN&gt;framhåller att det bör övervägas om det finns behov av en övergångsbestämmelse till ändringen i regeringsformen. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden &lt;/SPAN&gt;framhåller att förslaget antagligen kommer att leda till ett rätt omfattande behov av lagstiftning och menar att kommittén inte har analyserat konsekvenserna av förslaget i tillräckligt grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;Om en övergångsreglering inte införs kommer delar av sådan informationshantering hos det allmänna som sker med stöd av föreskrifter i förordning, eller som endast delvis regleras i lag och i övrigt sker enligt bestämmelser på lägre normhierarkisk nivå, med stor sannolikhet att stå i strid med regeringsformen. Någon grundlig analys av behovet av lagstiftning på sådana områden har emellertid inte gjorts av kommittén. Det finns ett stort antal föreskrifter om uppgiftsskyldighet i förordning som behöver ses över. Det finns också behov av att se över ett stort antal andra registerförfattningar för att bedöma i vilken mån det krävs reglering i lag i stället för i förordning. Det torde t.ex. finnas behov av att i lag reglera domstolarnas personuppgiftsbehandling, som för närvarande regleras i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft6"&gt;Enligt regeringens mening är det nödvändigt att behovet av kompletterande lagstiftning noga analyseras innan bestämmelsen blir tillämplig på sådan informationshantering som kommer att omfattas av bestämmelsen och som inte redan enligt gällande ordning regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;P class="p12 ft6"&gt;Som Helsingborgs tingsrätt framhåller finns det därför skäl att överväga Prop. 2009/10:80 behovet av en övergångsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft3"&gt;Regeringen gör bedömningen att det i förslaget till ändring i regerings- formen bör tas in en föreskrift som innebär att äldre föreskrifter som ger stöd för åtgärder som innebär betydande intrång i den personliga integriteten under en övergångsperiod behåller sin giltighet även om föreskrifterna inte uppfyller regeringsformens krav på lagform för rättig- hetsbegränsande reglering. För tiden längst fram till och med den 31 december 2015 bör föreskrifter som inte uppfyller kravet på lagform fortsätta att gälla utan hinder av den nya bestämmelsen om ett utvidgat integritetsskydd. Sådana föreskrifter bör under samma tidsperiod också kunna ändras utan att föreskrifterna tas in i lag även om ändringen innebär att intrånget består. En femårig övergångsperiod bör ge realistiska förutsättningar att hinna överväga behovet av kompletterande lagstiftning på de områden som kan komma att omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft6"&gt;Förslaget till övergångsbestämmelse när det gäller ändringen av bestämmelsen om diskrimineringsskydd i 2 kap. RF behandlas i avsnitt 9.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft3"&gt;Regeringen har nyligen beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en lag om domstolar och domare (dir. 2009:106). I uppdraget ingår bl.a. att – utifrån grundlagsfästa krav och vad som annars bedöms lämpligt – överväga vilka bestämmelser om domstolar som bör finnas i lag och vilka som bör meddelas i förordning. Eftersom det av den nya bestämmelsen om i 11 kap. 3 § RF följer att andra myndigheter än domstol inte får bestämma hur fördelningen av mål mellan enskilda domare ska ske, kommer regeringen att sakna möjligheter att meddela föreskrifter om lottning i förordning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2010. Mot den bakgrunden bör sådana lottningsföreskrifter som för närvarande finns i förordning ges fortsatt tillämplighet till dess lagstiftning hunnit genomföras på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Liksom Grundlagsutredningen anser regeringen att det till de ändringar som görs i 8 kap. RF bör tas in en övergångsbestämmelse som innebär att äldre föreskrifter och bemyndiganden ska fortsätta att gälla trots att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse. De föreskrifter och bemyndiganden som har beslutats i laglig ordning ska således fortsätta att gälla till dess att de upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Med anledning av de ändringar som föreslås i regeringsformen upp- kommer behov av omfattande följdändringar, bl.a. i riskdagsordningen. Förslag till sådana följändringar föreslås i detta lagstiftningsärende. Det kan dock inte uteslutas att vissa hänvisningar till regeringsformen som finns i andra författningar inte har hunnit ändrats när lagändringarna i regeringsformen träder i kraft. Det bör därför tas in en övergångs- bestämmelse som innebär att regeringsformens bestämmelse i dess nya lydelse ska tillämpas om en lag eller annan författning hänvisar till en föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i regeringsformens nya lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft3"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td113"&gt;&lt;P class="p362 ft1"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p583 ft1"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Förslagen medför endast marginella kostnadsökningar för statliga myndigheter. Dessa ryms inom befintliga anslagsramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft6"&gt;Förslagen innebär inte några nya åtaganden för kommuner eller landsting. De ekonomiska effekterna av förslagen för dem bedöms bli begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft28"&gt;Grundlagsutredningens bedömning &lt;SPAN class="ft3"&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft33"&gt;Integritetsskyddskommitténs bedömning&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Kommitténs bedömning är att ändringarna i regeringsformen inte i sig medför ökade kostnader för det allmänna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;invänder inte mot utredningarnas bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Några av förslagen kan leda till ökade kostnader för det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Förslaget att möjliggöra för fullmäktige att besluta om kommunala extra val kan leda till ökade kostnader för kommunerna och landstingen. Det kan också antas att förslaget om ändringar i reglerna om kommunala folkinitiativ kan medföra vissa kostnadsökningar för dessa. Hur stora kostnadsökningarna blir är beroende av i vilken utsträckning extra val och folkomröstningar med anledning av folkinitiativ kommer till stånd i framtiden. Det är dock svårt att förutsäga hur ofta det kommer att ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;När det gäller möjligheten att hålla extra val bör betonas att denna möjlighet endast är avsedd att utnyttjas i extraordinära situationer samt att förslaget inte innebär att kommunerna åläggs en skyldighet att hålla sådana val. Det är i stället upp till fullmäktige att i det enskilda fallet ta ställning till om extra val ska hållas mellan ordinarie val. Enligt förslaget ska det krävas kvalificerad majoritet för att ett yrkande om extra val ska bifallas. Regeringen bedömer att de ekonomiska konsekvenser som förslaget att möjliggöra kommunala extra val mellan ordinarie val kan föra med sig är mycket begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft3"&gt;När det gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslaget till ändringar av bestämmelserna om folkinitiativ kan konstateras att en kommuns eller ett landstings kostnader för att genomföra en sådan folkomröstning i hög grad kommer att vara beroende av om folkomröstningen kan anordnas i samband med ett allmänt val eller om den genomförs vid en annan tidpunkt. Eftersom det inte är möjligt att förutsäga i vilken omfattning folkomröstningar kommer att hållas i situationer när de enligt nuvarande regler inte skulle ha kommit till stånd och det inte heller är möjligt att bedöma i vilken omfattning folkomröst- ningar kommer att kunna hållas i anslutning till ett allmänt val, saknas det förutsättningar att bedöma vilka närmare ekonomiska konsekvenser förslagen kan få för kommunerna och landstingen. I sammanhanget bör betonas att det krävs att minst tio procent av de röstberättigade står bakom ett folkinitiativ för att det ska behandlas av fullmäktige samt att en folkomröstning inte behöver genomföras om en kvalificerad majoritet av ledamöterna i fullmäktige motsätter sig det. Förslaget innebär således&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;inte att kommunerna åläggs en skyldighet att hålla folkomröstningar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;P class="p196 ft6"&gt;vissa specifika situationer. Det är i sista hand upp till fullmäktige att Prop. 2009/10:80 besluta om en folkomröstning ska hållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft3"&gt;Som framgår av avsnitt 8.5.2 gör regeringen bedömningen att ändringarna av bestämmelserna om Lagrådets granskning inte kan för- väntas leda till att antalet granskningsärenden i Lagrådet ökar nämnvärt. Den ökande arbetsbelastning som förslaget kan innebära antas inte leda till annat än marginella ekonomiska effekter för myndigheten. Det bedöms inte finnas behov av att finansiera dessa särskilt utan de bör kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. De kostnader som kan förväntas uppkomma med anledning av förslaget att stärka Lagrådets organisation får bedömas när frågan om hur detta bör ske tas upp i ett senare sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft24"&gt;Regeringens förslag i övrigt bedöms inte få några direkta ekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft1"&gt;14 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;Den offentliga makten &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft75"&gt;Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet &lt;SPAN class="ft74"&gt;och för goda förutsättningar för hälsa&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft77"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft75"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft74"&gt;Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Samiska folkets och &lt;/SPAN&gt;etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;främjas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td131"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;paragrafen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td232"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;målsättningsstadganden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td233"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.5.3 och 9.5.4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td232"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td234"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har uttrycket ”trygga rätten till hälsa” ersatts av ”verka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för goda förutsättningar för hälsa” för att klargöra vad bestämmelsen är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avsedd att uttrycka. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td234"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;återfinns första meningen i nuvarande fjärde stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td234"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Femte stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar i huvudsak andra och tredje meningarna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nuvarande fjärde stycket. Det allmännas ansvar för att barns rätt tas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vara har dock förtydligats genom ett tillägg i bestämmelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td234"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sjätte stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar i huvudsak nuvarande femte stycket. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelsen har dock två ändringar gjorts. För det första har ett tillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gjorts som innebär att det samiska folket omnämns särskilt. För det andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;har uttrycket ”bör främjas” bytts mot ”ska främjas”. Genom ändringen Prop. 2009/10:80 återspeglar bestämmelsen bättre Sveriges åtaganden enligt bl.a. Europa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft24"&gt;rådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen är folkets främsta företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om det representativa statsskicket och riksdagens uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringen är endast språklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om den monarkiska statsformen. Paragrafens andra stycke har utgått som ett led i att göra regerings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;formen språkligt könsneutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;I riket finns &lt;/SPAN&gt;kommuner på lokal och regional nivå&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om den kommunala indelningen och beslutanderätten i kommunerna samt om kommunernas rätt att ta ut skatt. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I paragrafen har uttrycken ”primärkommun” och ”landstingskommun” ersatts med ”kommuner på lokal och regional nivå”. Ändringen innebär att det inte längre i regeringsformen anges hur de olika kommuntyperna ska betecknas. Bestämmelsen i andra meningen i paragrafens nuvarande första stycke, som anger att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar, har flyttats till det nya kapitlet om kommunerna (14 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;Bestämmelsen i paragrafens nuvarande andra stycke, som anger att kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter, har också flyttats till det nya kapitlet om kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör &lt;SPAN class="ft25"&gt;offentliga förvaltningsuppgifter ska &lt;/SPAN&gt;i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt &lt;SPAN class="ft25"&gt;iaktta &lt;/SPAN&gt;saklighet och opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om norm- mässighets- och objektivitetskravet vid myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;I paragrafen har uttrycket ”fullgör uppgifter inom den offentliga för- valtningen” ersatts med ”fullgör offentliga förvaltningsuppgifter”. Genom ändringen klargörs att normmässighets- och objektivitetskravet även gäller privaträttsliga subjekt när de fullgör förvaltningsuppgifter som har överlämnats till dem. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft3"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, klargörs att Sverige är medlem i EU och även i Prop. 2009/10:80 andra sammanhang deltar i internationellt samarbete. Övervägandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;finns i avsnitt 10.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Genom paragrafen tydliggörs att Sverige aktivt deltar i ett vidsträckt internationellt samarbete. Markeringen av medlemskapet i EU ger också uttryck för unionens betydelse i det svenska samhället och innebär att regeringsformen bättre speglar de faktiska förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft26"&gt;Opinionsfriheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft75"&gt;I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft38"&gt;I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen regleras de s.k. positiva opinionsfriheterna. Paragrafen mot- svarar nuvarande 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I paragrafen har uttrycket ”varje medborgare” ersatts med ”var och en”. Därigenom ges tydligare uttryck för den principiella utgångspunkten att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för både svenska medborgare och andra som vistas här. Någon saklig ändring är inte avsedd. Se även kommentaren till 25 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft24"&gt;I paragrafen behandlas några av de s.k. negativa opinionsfriheterna. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft3"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;P class="p835 ft6"&gt;Första meningen har formulerats om så att uttrycket ”varje medborgare Prop. 2009/10:80 är gentemot det allmänna skyddad mot” ersatts med ”ingen får av det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft6"&gt;allmänna tvingas” för att tydliggöra att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för både svenska medborgare och andra som vistas här. Någon saklig ändring är inte avsedd. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft6"&gt;I paragrafen behandlas förbudet mot åsiktsregistrering. Paragrafen mot- svarar nuvarande 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1 och 9.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Uttrycket ”medborgare” i nuvarande 3 § första stycket har ändrats till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;”svensk medborgare”. Det innebär att det uttryckligen anges att skyddet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mot åsiktsregistrering endast gäller svenska medborgare. Någon ändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sak är inte avsedd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Det nuvarande andra stycket har tagits bort med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;införandet av en ny bestämmelse om skydd för den personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;integriteten i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Kroppslig integritet och rörelsefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Dödsstraff får inte förekomma.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen återfinns förbudet mot dödsstraff. Paragrafen motsvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringen är endast språklig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen regleras delar av skyddet för den kroppsliga integriteten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Paragrafen har formulerats om så att uttrycket ”varje medborgare”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ersatts med ”var och en” för att tydliggöra att fri- och rättighetsskyddet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller lika för alla. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övriga ändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;förhållanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen behandlas delar av skyddet för den kroppsliga integriteten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samt skyddet mot husrannsakan m.m. Paragrafen motsvarar nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6 § såvitt avser skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp, kroppsvisita-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tion och husrannsakan m.m. och skyddet för förtroliga meddelanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1 och 9.5.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;P class="p555 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har uttrycket ”varje medborgare” ersatts med ”var och Prop. 2009/10:80 en” för att tydliggöra att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, finns en bestämmelse som utvidgar skyddet mot intrång i den personliga integriteten. Bestämmelsen innebär att enskilda, vid sidan av vad som redan följer av första stycket, är skyddande mot åtgärder från det allmännas sida som innefattar betydande intrång i den personliga integriteten, om intrånget sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Bestämmel- sen träffar inte åtgärder som en enskild vidtar i förhållande till en annan enskild. Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning är inte dess huvudsakliga syfte utan vilken effekt åt- gärden har. Vad som avses med övervakning respektive kartläggning får bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Uttrycket ”enskilds personliga förhållanden” avses här ha samma innebörd som i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett ”betydande intrång” ska både åtgärdens omfattning och arten av det intrång åtgärden innebär beaktas. Även åtgärdens ändamål och andra omständigheter kan ha betydelse vid bedömningen. Bestämmelsen omfattar endast sådana intrång som på grund av åtgärdens intensitet eller omfattning eller av hänsyn till uppgifternas integritets- känsliga natur eller andra omständigheter innebär ett betydande ingrepp i den enskildes privata sfär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft38"&gt;medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras skyddet för svenska medborgare mot landsförvis- ning m.m. och rätten till det svenska medborgarskapet. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1 och 9.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I både &lt;SPAN class="ft4"&gt;första &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra styckena &lt;/SPAN&gt;har ”medborgare” ersatts med ”svensk medborgare” för att markera att fråga är om rättigheter som är knutna till det svenska medborgarskapet. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har de bestämmelser som möjliggör ett regelverk som innebär att dubbelt medborgarskap ska undvikas tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;Paragrafen reglerar skyddet för rörelsefriheten. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;I paragrafen har ”medborgare” ersatts med ”var och en” respektive ”svensk medborgare”. Någon saklig ändring är inte avsedd. Övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft44"&gt;ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;P class="p840 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft26"&gt;Rättssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft38"&gt;Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen regleras rätten till domstolsprövning vid frihetsberövanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra styckena &lt;/SPAN&gt;har ”medborgare” ersatts med ”någon”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;respektive ”den som” för att tydliggöra att fri- och rättighetsskyddet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller lika för alla. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;rättsverkan av brott.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;eller svår ekonomisk kris.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen behandlas förbudet mot retroaktiv strafflag och retroaktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skattelag. Paragrafen motsvarar nuvarande 10 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;domstol ska vara offentlig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen regleras domstolsoffentligheten samt förbudet mot tillfälliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domstolar, m.m. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 §. Övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;finns i avsnitt 9.3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har en bestämmelse som inte har någon tidigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;motsvarighet tagits in. Bestämmelsen innebär att det i grundlag slås fast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;Bestämmelsen kompletterar andra bestämmelser i regeringsformen som Prop. 2009/10:80 har till huvudsakligt ändamål att säkerställa en rättssäker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;domstolsprocess, t.ex. kravet på förhandlingsoffentlighet i samma paragraf och kravet på saklighet i 1 kap. 9 §. I kravet på en rättvis rättegång ligger en rad processuella rättigheter som i materiellt hänseende redan är fastslagna i den svenska processordningen. Rättssäkerhetskraven innefattar bl.a. en grundläggande rätt för en part att bli hörd inför domstolen, ett krav på att parterna ska vara likställda i ett kontradiktoriskt förfarande och att domstolen är både opartisk och oavhängig. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Inte heller kravet att rättegången ska genomföras inom skälig tid innebär någon ändring i sak. Kravet att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid ska inte kunna inskränkas. Bestämmelsen ska även gälla för andra än svenska medborgare här i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;Skydd mot diskriminering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen behandlas förbudet mot diskriminering av minoriteter. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1, 9.2.1 och 9.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Bestämmelsen har ändrats bl.a. genom att ”medborgare” har tagits bort för att tydliggöra att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för svenska medborgare och andra som vistas här. Någon saklig ändring är inte avsedd. Vidare har uttrycket ”ras” tagits bort ur bestämmelsen. I stället avgränsas tillämpningsområdet till missgynnande som sker med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med uttrycket ”annat liknande förhållande” åsyftas i första hand föreställningar om ras. Därutöver har skyddet mot diskriminering av minoriteter sträckts ut till att även omfatta ett skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Med uttrycket ”sexuell läggning” avses &lt;NOBR&gt;homo-,&lt;/NOBR&gt; hetero- och bisexualitet. Eftersom skyddet är utformat som ett minoritetsskydd blir bestämmelsen inte tillämplig vid missgynnande av heterosexuella. I anslutning till denna ändring föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att äldre bestämmelser som innebär ett missgynnande fortfarande ska gälla – och även kunna ändras – utan hinder av det utvidgade diskrimineringsskyddet. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;Paragrafen innehåller ett förbud mot könsdiskriminering. Paragrafen motsvarar nuvarande 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;P class="p41 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft26"&gt;Stridsåtgärder på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen regleras rätten till stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Paragrafen motsvarar nuvarande 17 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Bestämmelsen har ändrats genom att uttrycket ”fackliga stridsåtgärder” ersatts med ”stridsåtgärder på arbetsmarknaden” för att bättre återspegla att bestämmelsen tar sikte på de stridsåtgärder som vidtas såväl av en arbetstagarorganisation som av en enskild arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation (jfr KU 1973:26 s. 51 f.). Någon saklig ändring är inte avsedd. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft26"&gt;Egendomsskydd och allemansrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft38"&gt;Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om egendomsskyddet och om allemansrätten. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1 och 9.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ”medborgare” ersatts med ”vars och ens” för att tydliggöra att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för svenska medborgare och andra som vistas här. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;första meningen har ”full” förts in före ersättning för att tydliggöra huvudprincipen om full ersättning vid expropriativa ingrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, har en bestämmelse tagits in som innebär att rätten till ersättning vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl ska regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande tredje stycket. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft3"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Upphovsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p848 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Författare, konstnärer och fotografer äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;rätt till sina verk enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;bestämmelser som meddelas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td98"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft6"&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse med krav på lagform när det gäller författares och andras upphovsrätt. Paragrafen motsvarar nuvarande 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Bestämmelsen är oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Näringsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft38"&gt;Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft6"&gt;Paragrafen reglerar närings- och yrkesfriheten samt rennäringsrätten. Paragrafen motsvarar nuvarande 20 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Bestämmelserna är oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft26"&gt;Utbildning och forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft38"&gt;Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om rätt till kostnadsfri utbildning och om forskningens frihet. Paragrafen motsvarar nuvarande 21 § såvitt avser rätten till utbildning. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.5.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, har det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;införts ett krav på lagform för bestämmelser som avser forskningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frihet. Av bestämmelsen följer att det ska finnas lagstiftning till skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;forskningens frihet. Sådana föreskrifter finns för närvarande främst i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;högskolelagen (1992:1434).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen regleras Europakonventionens konstitutionella status.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 23 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringen är endast språklig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i &lt;NOBR&gt;21–24&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;begränsas genom lag:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;heten och föreningsfriheten (1 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–5),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft75"&gt;2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;rörelsefriheten (8 §), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen). Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft38"&gt;begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrations- friheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft6"&gt;I paragrafen regleras förutsättningarna för rättighetsbegränsande före- skrifter. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har de hänvisningar som finns i den nuvarande paragra- fen till bestämmelser om förbud mot diskriminering i vissa fall tagits bort. Dessa bestämmelser är dock tillämpliga vid all normgivning och ska därför tillämpas även vid normgivning som innebär inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna. Någon saklig ändring är inte avsedd. Vidare har regleringen kompletterats så att den även omfattar inskränkningar i skyddet mot intrång i den personliga integriteten enligt 6 § andra stycket (punkt 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har delegationsbestämmelsen i nuvarande 12 § första stycket andra och tredje meningarna ändrats till följd av de ändringar som föreslås när det gäller bestämmelserna om normgivningsmakten i 8 kap. och till den ändrade numreringen av paragraferna i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft6"&gt;I paragrafen anges de grundläggande förutsättningarna för att göra inskränkningar i fri- och rättighetsskyddet. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft38"&gt;Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;husrannsakan eller liknande intrång, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;frihetsstraff som påföljd för viss gärning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft38"&gt;Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om vissa formkrav vid fri- och rättighetsbegränsade lagstiftning, det s.k. kvalificerade förfarandet. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 § &lt;NOBR&gt;tredje–femte&lt;/NOBR&gt; styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft75"&gt;Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft38"&gt;Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft6"&gt;I paragrafen regleras under vilka förutsättningar – vid sidan av de begränsningar som följer av 20 och 21 §§ – yttrande- och informations- friheten får inskränkas. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft38"&gt;Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft6"&gt;I paragrafen regleras under vilka förutsättningar – vid sidan av de som följer av 20 och 21 §§ – mötes- och demonstrationsfriheten samt föreningsfriheten får inskränkas. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;I &lt;SPAN class="ft23"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har uttrycket ”ras” tagits bort. I stället används uttrycket ”annat liknande förhållande”. Detta uttryck avses i första hand träffa föreställningar om ras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfri- heten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft38"&gt;6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tilläm- pas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft3"&gt;I paragrafen regleras vilka begränsningar som får göras i de grundläggande fri- och rättigheterna för andra än svenska medborgare. Paragrafen motsvarar nuvarande 22 § andra och tredje styckena. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1 och 9.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;Bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna har arbetats om språkligt så att det tydligare framgår att fri- och rättig- hetsskyddet som huvudregel är detsamma för svenska medborgare och andra här i riket. Som en följd av detta har bestämmelsen i nuvarande 22 § första stycket blivit överflödig och tagits bort. Lagtexten har vidare ändrats så att uttrycket ”utlänningar” ersatts med ”andra än svenska medborgare”. Uppräkningen av de rättigheter i vilka inskränkningar kan göras genom föreskrifter i lag har i punkten 3 kompletterats så att den även omfattar det skydd mot integritetsintrång som regleras i 6 § andra stycket. Det har också tillförts en ny punkt (9) om forskningens frihet som regleras i 18 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft28"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft26"&gt;Riksdagens bildande och sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft3"&gt;I paragrafen regleras hur riksdagen utses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 1 § första stycket första meningen. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 1 § första stycket andra meningen. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 7 § första stycket andra meningen. Ändringarna är endast redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om antalet ledamöter i riksdagen. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft3"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Ordinarie val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p859 ft6"&gt;I paragrafen anges hur ofta ordinarie val till riksdagen ska hållas. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft26"&gt;Rösträtt och valbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft77"&gt;Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft38"&gt;Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft6"&gt;I paragrafen finns grundläggande bestämmelser om rösträtt och valbarhet vid val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 2 § första stycket. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft26"&gt;Valkretsar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft6"&gt;Paragrafen anger att val till riksdagen ska genomföras valkretsvis i landet. Den motsvarar nuvarande 6 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Bestämmelsen är oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft38"&gt;De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns grundläggande bestämmelser om mandatfördelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mellan valkretsar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 6 § tredje stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Mandatfördelningen mellan partierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Mandaten fördelas mellan partier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;tolv procent av rösterna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;P class="p335 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om mandatfördelning. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har definitionen av parti tagits bort. Den finns numera i 1 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten fått flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft38"&gt;Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;I paragrafen finns grundläggande bestämmelser om det proportionella systemet för mandatfördelning. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om utseende av ledamöter och ersättare. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;Ändringarna är endast språkliga. Närmare bestämmelser om antalet ersättare finns i vallagen (2005:837).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft26"&gt;Valperiod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft6"&gt;I paragrafen anges riksdagens valperiod och när en nyvald riksdag ska samlas. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra styckena &lt;/SPAN&gt;har kastats om utan att någon saklig ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;är avsedd. Att tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;dess den närmast därefter valda riksdagen samlas utgör riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;valperiod anges inte längre i paragrafen utan framgår i stället av rubriken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Extra val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;val ska hållas inom tre månader efter beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft75"&gt;Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;P class="p248 ft38"&gt;får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess en ny regering ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft75"&gt;tillträda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft38"&gt;Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om extra val till riksdagen. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft26"&gt;Överklagande av val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om Valprövningsnämnden och om överklagande av val. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Bestämmelsen i nuvarande 11 § andra stycket, som anger att Valprövningsnämndens beslut inte får överklagas, har tagits in i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;Ytterligare bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser i de ämnen som anges i 1 § tredje stycket och 3– 12 §§ samt om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse som anger att ytterligare bestämmelser meddelas i riksdagsordning eller annan lag. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet. Med ”annan lag” avses vallagen (2005:837).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft78"&gt;Riksmöte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen sammanträder till riksmöte &lt;SPAN class="ft25"&gt;varje &lt;/SPAN&gt;år. Riksmötet &lt;SPAN class="ft25"&gt;hålls &lt;/SPAN&gt;i Stockholm, om &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om det årliga riksmötet och riksdagens sammanträdesort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft78"&gt;Talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;väljer &lt;/SPAN&gt;inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om utseende av talman och vice talmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringen är endast språklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft78"&gt;Utskotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om riksdagens utskott. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § andra stycket första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringen är endast redaktionell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft78"&gt;Rätten att väcka förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens och riksdagsledamöternas initiativrätt. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft78"&gt;Ärendenas beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om riksdagsärendens utskottsberedning. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § andra stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft78"&gt;Ärendenas avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;När &lt;SPAN class="ft74"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärende &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med &lt;SPAN class="ft74"&gt;de &lt;/SPAN&gt;närmare &lt;SPAN class="ft74"&gt;bestämmelser som meddelas &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen&lt;SPAN class="ft74"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft25"&gt;I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om yttranderätten i kammaren. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga och redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vid omröstning i &lt;SPAN class="ft25"&gt;kammaren &lt;/SPAN&gt;gäller som riksdagens beslut den mening &lt;SPAN class="ft25"&gt;som &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av de röstande &lt;SPAN class="ft25"&gt;enas om&lt;/SPAN&gt;, om &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte något &lt;/SPAN&gt;annat &lt;SPAN class="ft25"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i denna regeringsform eller, &lt;SPAN class="ft25"&gt;när det gäller &lt;/SPAN&gt;frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;P class="p248 ft38"&gt;huvudbestämmelse i riksdagsordningen. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Bestämmelser &lt;/SPAN&gt;om förfarandet vid lika &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;röstetal &lt;SPAN class="ft25"&gt;meddelas &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen finns grundläggande bestämmelser om omröstningen i kammaren. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft78"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, regleras utskottens ansvar för uppföljning och utvärdering av riksdagsbesluten. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 kap. 18 § RO. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Genom bestämmelsen tydliggörs riksdagens ansvar för uppföljning och utvärdering av tidigare riksdagsbeslut. Den närmare regleringen rörande uppföljning och utvärdering finns i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft78"&gt;Offentlighet i kammaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Sammanträden i kammaren är offentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft25"&gt;Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om offentlighet i kammaren. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 kap. 4 § RO. Övervägandena finns i avsnitt 11.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges huvudregeln att sammanträden i kammaren är offentliga. Genom att bestämmelsen har tagits in i regeringsformen betonas denna huvudregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Möjligheten till stängda dörrar regleras i riksdagsordningen, vilket framgår av paragrafens &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycke&lt;/SPAN&gt;. Enligt 2 kap. 4 § RO kan riksdagen, och i vissa fall regeringen, besluta om stängda dörrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft78"&gt;Ledamöternas ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Riksdagsledamöter &lt;/SPAN&gt;och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan &lt;SPAN class="ft25"&gt;att hindras &lt;/SPAN&gt;av tjänsteuppgift eller annan sådan &lt;SPAN class="ft25"&gt;skyldighet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;I paragrafen regleras rätten för riksdagsledamöter och ersättare att fullgöra sina respektive uppdrag. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;En &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare får &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;lämna sitt uppdrag utan &lt;SPAN class="ft25"&gt;att riksdagen har medgett det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;När det finns anledning till det, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;Valprövningsnämnden självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;4 § andra stycket&lt;/SPAN&gt;. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;En &lt;/SPAN&gt;ledamot eller &lt;SPAN class="ft76"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han &lt;SPAN class="ft76"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;genom brott har visat sig &lt;SPAN class="ft76"&gt;uppenbart &lt;/SPAN&gt;olämplig för uppdraget. Beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;om detta &lt;/SPAN&gt;fattas av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;P class="p41 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft6"&gt;I paragrafen regleras riksdagsledamots avgång och skiljande från uppdrag. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har hänvisningen anpassats till den nya numreringen av paragraferna i 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Talan &lt;SPAN class="ft74"&gt;får inte väckas &lt;/SPAN&gt;mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans &lt;SPAN class="ft74"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har &lt;SPAN class="ft74"&gt;medgett &lt;/SPAN&gt;det genom &lt;SPAN class="ft74"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har &lt;SPAN class="ft74"&gt;enats om&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Misstänks en &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot för brott i annat fall, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;om det är &lt;/SPAN&gt;fråga om &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;brott för vilket &lt;SPAN class="ft25"&gt;det inte &lt;/SPAN&gt;är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen regleras riksdagsledamöternas immunitetsskydd. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Under &lt;SPAN class="ft74"&gt;den &lt;/SPAN&gt;tid &lt;SPAN class="ft74"&gt;som en &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans &lt;SPAN class="ft74"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;uppdrag som riksdagsledamot av &lt;SPAN class="ft74"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att &lt;SPAN class="ft74"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;träda i &lt;SPAN class="ft74"&gt;en &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamots ställe när &lt;SPAN class="ft74"&gt;han eller hon &lt;/SPAN&gt;är ledig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft38"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft25"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;första stycket gäller även &lt;SPAN class="ft25"&gt;för &lt;/SPAN&gt;talmannen och hans &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;För &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om kallelse till tjänstgöring som ersättare när en ledamot åtar sig uppdrag som talman eller statsråd. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;A&lt;SPAN class="ft4"&gt;ndra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, finns en upplysning om vem som är statschef. Genom paragrafen tydliggörs i inledningen av kapitlet att statschefen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;är en monark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt &lt;SPAN class="ft25"&gt;arton &lt;/SPAN&gt;år. Han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;får &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag &lt;SPAN class="ft25"&gt;som &lt;/SPAN&gt;talman eller riksdagsledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft3"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen anges de formella behörighetskraven för statschefen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Paragrafens andra stycke har flyttats till 3 § andra stycket. Ändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i övrigt är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Statschefen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska hållas &lt;/SPAN&gt;underrättad om rikets angelägenheter &lt;SPAN class="ft74"&gt;av statsministern&lt;/SPAN&gt;. När &lt;SPAN class="ft74"&gt;det behövs &lt;/SPAN&gt;sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft25"&gt;Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda med statsministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser som syftar till att statschefen ska få tillräcklig information för att kunna fullgöra sina representativa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om &lt;SPAN class="ft38"&gt;konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottning som är statschef är förhindrad &lt;SPAN class="ft38"&gt;att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft38"&gt;är &lt;/SPAN&gt;förhindrad&lt;SPAN class="ft38"&gt;, för att &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft38"&gt;tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras vem som fullgör statschefens uppgifter vid tillfälligt förhinder för konungen eller drottning som är statschef. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Uppräkningen av olika förhinder har tagits bort utan att någon saklig ändring är avsedd. Vidare har ”konungen” ersatts med ”konungen eller drottning som är statschef” som ett led i att göra regeringsformen språkligt könsneutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;konungahuset &lt;SPAN class="ft74"&gt;utslocknar väljer &lt;/SPAN&gt;riksdagen en riksföreståndare &lt;SPAN class="ft74"&gt;som ska &lt;/SPAN&gt;fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen &lt;SPAN class="ft74"&gt;väljer &lt;/SPAN&gt;samtidigt en vice riksföreståndare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft38"&gt;Detsamma gäller om konungen &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller drottning som är statschef &lt;/SPAN&gt;dör eller avgår och tronföljaren ännu &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;har fyllt &lt;SPAN class="ft25"&gt;arton &lt;/SPAN&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen regleras riksdagens uppgift att välja riksföreståndare om konungahuset utslocknar eller statschefen dör eller avgår innan tronföljaren uppfyller behörighetskraven i 2 §. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;”Konungen” har ersatts med ”konungen eller drottning som är statschef” som ett led i att göra regeringsformen språkligt könsneutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Om &lt;SPAN class="ft38"&gt;konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottning som är statschef &lt;SPAN class="ft38"&gt;under &lt;/SPAN&gt;en sammanhängande tid av &lt;SPAN class="ft38"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;inte har fullgjort eller kunnat &lt;SPAN class="ft38"&gt;fullgöra sina uppgifter, &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft38"&gt;regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen &lt;/SPAN&gt;beslutar &lt;SPAN class="ft38"&gt;om konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottningen ska &lt;SPAN class="ft38"&gt;anses ha avgått.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser som tillämpas vid långvarigt förhinder för statschefen att fullgöra sina uppgifter. Paragrafen motsvarar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft44"&gt;nuvarande 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;P class="p507 ft6"&gt;”Konungen” har ersatts med ”konungen eller drottning som är Prop. 2009/10:80 statschef” som ett led i att göra regeringsformen språkligt könsneutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft25"&gt;välja &lt;/SPAN&gt;någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt &lt;SPAN class="ft25"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;kan tjänstgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft38"&gt;Talmannen eller, &lt;SPAN class="ft25"&gt;om han eller hon har förhinder&lt;/SPAN&gt;, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningarna för riksdagen att välja tillfällig riksföreståndare. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottning som är statschef &lt;SPAN class="ft38"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft38"&gt;åtalas för sina gärningar. &lt;/SPAN&gt;En &lt;SPAN class="ft38"&gt;riksföreståndare kan &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft38"&gt;åtalas för sina gärningar som statschef.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om statschefens immunitet. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;”Konungen” har ersatts med ”konungen eller drottning som är statschef” som ett led i att göra regeringsformen språkligt könsneutral. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft28"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft78"&gt;Regeringens sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Statsministern utses &lt;SPAN class="ft25"&gt;enligt bestämmelserna &lt;/SPAN&gt;i &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4–6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; §§&lt;/SPAN&gt;. Statsministern tillsätter övriga statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om regeringens sammansättning och statsministerns ansvar att utse statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den ändrade numreringen av paragraferna i kapitlet. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Statsråden ska vara svenska &lt;SPAN class="ft38"&gt;medborgare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft25"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft38"&gt;statsråd får &lt;/SPAN&gt;inte inneha någon anställning&lt;SPAN class="ft38"&gt;. Han &lt;/SPAN&gt;eller hon &lt;SPAN class="ft38"&gt;får &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft38"&gt;heller inneha &lt;/SPAN&gt;något &lt;SPAN class="ft38"&gt;uppdrag eller utöva &lt;/SPAN&gt;någon &lt;SPAN class="ft38"&gt;verksamhet som kan rubba förtroendet för honom &lt;/SPAN&gt;eller henne&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen anges de formella behörighetskraven för statsråd samt förbudet för statsråd att inneha anställning eller bisysslor. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har det nuvarande kravet på tioårigt svenskt medborgarskap tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft3"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft78"&gt;Statsministeromröstning efter val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p874 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej på denna fråga, ska statsministern entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft25"&gt;Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om obligatorisk omröstning i fråga om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska en nyvald riksdag senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Utgångspunkten är att omröstningen ska hållas så snart som möjligt sedan den nya riksdagen har samlats. För att bestämmelsen inte ska utgöra ett hinder för de diskussioner som kan föras mellan partierna efter ett val ges dock riksdagen utrymme att under två veckor efter det att riksdagen har samlats klara ut de parlamentariska förutsättningarna för statsministerns stöd. Med uttrycket ”tillräckligt stöd” avses att inte fler än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har en erinran tagits in om att omröstningen endast ska hållas om inte statsministern redan har entledigats som ett resultat av en misstroendeförklaring eller efter egen begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft78"&gt;Regeringsbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;När &lt;SPAN class="ft74"&gt;en &lt;/SPAN&gt;statsminister &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och &lt;SPAN class="ft74"&gt;lämnar &lt;/SPAN&gt;sedan förslag till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft38"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska inom fyra dagar&lt;/SPAN&gt;, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft25"&gt;röstar &lt;/SPAN&gt;mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om hur statsministern utses. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Förkastar riksdagen talmannens förslag, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska förfarandet &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft25"&gt;4 § upprepas&lt;/SPAN&gt;. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förfarandet avbrytas och &lt;SPAN class="ft25"&gt;återupptas &lt;/SPAN&gt;först sedan val till riksdagen har hållits. Om &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;ordinarie val ändå &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas inom tre månader, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;extra val &lt;SPAN class="ft25"&gt;hållas &lt;/SPAN&gt;inom samma tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras vilket förfarande som ska tillämpas om talmannens förslag till ny statsminister förkastas. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;När riksdagen har godkänt &lt;SPAN class="ft74"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;förslag om ny statsminister, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska han eller hon &lt;/SPAN&gt;så snart det kan ske &lt;SPAN class="ft74"&gt;anmäla &lt;/SPAN&gt;de &lt;SPAN class="ft74"&gt;övriga &lt;/SPAN&gt;statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, &lt;SPAN class="ft74"&gt;om statschefen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;har förhinder&lt;/SPAN&gt;, inför talmannen. Talmannen &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska alltid &lt;/SPAN&gt;kallas till konseljen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft38"&gt;Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om statsministerns anmälan av utnämnda statsråd. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft78"&gt;Entledigande av statsministern eller annat statsråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Förklarar riksdagen att statsministern eller &lt;SPAN class="ft74"&gt;något &lt;/SPAN&gt;annat statsråd &lt;SPAN class="ft74"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtroende, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga statsrådet. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft74"&gt;kan besluta &lt;/SPAN&gt;om extra val till riksdagen &lt;SPAN class="ft74"&gt;och gör det &lt;/SPAN&gt;inom en vecka från misstroendeförklaringen, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska något entledigande dock inte ske&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft25"&gt;I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromröstning efter val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om entledigande av statsministern och annat statsråd efter misstroendeförklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 5 §. Bestämmelser om misstroendeförklaring finns i 13 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, har en erinran tagits in om att det även i 3 § finns bestämmelser om när statsministern ska entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;statsråd &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;entledigas om han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;begär det, statsministern av talmannen och &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i &lt;SPAN class="ft25"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;fall entlediga statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;I paragrafen finns regler om entledigande av statsministern och annat statsråd i vissa andra fall än som avses i 7 §. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om statsministern entledigas eller dör, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga &lt;SPAN class="ft25"&gt;de &lt;/SPAN&gt;övriga &lt;SPAN class="ft25"&gt;statsråden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;I paragrafen finns föreskrifter om entledigande av statsråd när statsministern entledigats eller avlidit. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft78"&gt;Ställföreträdare för statsministern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Statsministern kan &lt;SPAN class="ft25"&gt;bland &lt;/SPAN&gt;de övriga statsråden &lt;SPAN class="ft25"&gt;utse någon &lt;/SPAN&gt;att i egenskap av ställföreträdare vid &lt;SPAN class="ft25"&gt;förhinder &lt;/SPAN&gt;för statsministern fullgöra hans &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;uppgifter. Har &lt;SPAN class="ft25"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;ställföreträdare &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte utsetts &lt;/SPAN&gt;eller har också &lt;SPAN class="ft25"&gt;ställföreträdaren förhinder&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft25"&gt;fullgörs &lt;/SPAN&gt;statsministerns uppgifter i stället av &lt;SPAN class="ft25"&gt;den &lt;/SPAN&gt;av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft6"&gt;Paragrafen reglerar vem av de övriga statsråden som fullgör statsministerns uppgifter när denne har förhinder att tjänstgöra. Den motsvarar nuvarande 7 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft78"&gt;Övergångsregering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;sin befattning till dess &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om statsrådens ställning under en expeditionsministär. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft78"&gt;Förhinder för talmannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;talmannen &lt;SPAN class="ft25"&gt;har förhinder övertar en &lt;/SPAN&gt;vice talman de uppgifter som &lt;SPAN class="ft25"&gt;talmannen har &lt;/SPAN&gt;enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;Paragrafen reglerar vem som tar över talmannens uppgifter när denne har förhinder. Den motsvarar nuvarande 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft28"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft78"&gt;Regeringskansliet och dess uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;För &lt;/SPAN&gt;att bereda &lt;SPAN class="ft38"&gt;regeringsärenden &lt;/SPAN&gt;och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det &lt;SPAN class="ft38"&gt;finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för &lt;/SPAN&gt;olika &lt;SPAN class="ft38"&gt;verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om Regeringskansliet och dess uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft3"&gt;Paragrafen har kompletterats så att det tydligt framgår att Regeringskansliet inte bara ska bereda regeringsärenden utan även biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt. Med uttrycket ”statsråden i deras verksamhet i övrigt” avses sådan verksamhet som utövas av statsråden i deras egenskap som statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft78"&gt;Ärendenas beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Vid beredningen av regeringsärenden &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även &lt;/SPAN&gt;sammanslutningar och enskilda &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska i den omfattning som behövs ges möjlighet &lt;/SPAN&gt;att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft6"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om remisskrav vid beredning av regeringsärenden. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I paragrafen har klargjorts att beredningsförfarandet också omfattar kommuner. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;P class="p41 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft78"&gt;Ärendenas avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft25"&gt;Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement som ärendena hör till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om regeringens kollektiva beslutsfattande och beslutsfattandet i s.k. kommandomål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska delta &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft25"&gt;regerings- sammanträdet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om regeringssammanträde. Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Vid &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;regeringssammanträde &lt;SPAN class="ft25"&gt;är departementschefen &lt;/SPAN&gt;föredragande i &lt;SPAN class="ft25"&gt;de ärenden &lt;/SPAN&gt;som hör till hans &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;departement. Statsministern kan dock förordna att &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärende eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;grupp av ärenden, som hör till &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;visst departement, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska föredras &lt;/SPAN&gt;av &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd än departementschefen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft24"&gt;I paragrafen regleras vem som föredrar ett regeringsärende. Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft78"&gt;Protokoll och skiljaktig mening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;regeringssammanträden ska &lt;SPAN class="ft38"&gt;protokoll &lt;/SPAN&gt;föras&lt;SPAN class="ft38"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Skiljaktiga meningar ska &lt;SPAN class="ft38"&gt;antecknas i protokollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om protokollföring vid regeringssammanträden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut &lt;SPAN class="ft25"&gt;som ska expedieras ska &lt;/SPAN&gt;för att &lt;SPAN class="ft25"&gt;bli &lt;/SPAN&gt;gällande skrivas under av statministern eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;tjänsteman i särskilda fall &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska få &lt;/SPAN&gt;skriva under &lt;SPAN class="ft25"&gt;beslut som ska expedieras&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft6"&gt;I paragrafens finns föreskrifter om expedition och underskriftskrav. Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft28"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft38"&gt;Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;P class="p347 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;I paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet, ges en översiktlig beskrivning av normgivningsmakten. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Genom bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ges kapitlet en inledning som bl.a. gör det möjligt att språkligt förenkla övriga bestämmelser i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;införs ett krav på att ett bemyndigande att meddela föreskrifter alltid ska ges i lag eller förordning. Därigenom tydliggörs att riksdagens bemyndiganden om sådana föreskrifter alltid ska ges i lag. Det innebär också bl.a. att regeringens föreskrifter om avgifter alltid ska meddelas genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft26"&gt;Föreskrifter som meddelas genom lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkomröstning i en grundlagsfråga, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;val till Europaparlamentet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen regleras det obligatoriska lagområdet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Den första punkten i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 2 §, andra punkten motsvarar nuvarande 3 §, tredje punkten motsvarar delar av nuvarande 5 §, fjärde punkten motsvarar nuvarande 6 § första stycket, femte punkten motsvarar nuvarande 4 § första stycket och sjätte punkten motsvarar nuvarande 4 § andra stycket. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, innehåller en upplysning om att det även i andra delar av regeringsformen och i andra grundlagar finns bestämmelser som uppställer krav på lagform. Sådana bestämmelser finns i bl.a. 2 kap. 16 och 18 §§, 3 kap. 14 §, 9 kap. 11– 14 §§, 11 kap. 2, 6 och 10 §§, 12 kap. 7 §, 13 kap. 7 § och 14 kap. 6 § RF. Bestämmelser med krav på lagform finns också i bl.a. 2 kap. 18 § och 12 kap. 15 § TF. Som en följd av denna upplysning har bestämmelsen i nuvarande 1 §, som hänvisar till regleringen i 2 kap., tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Föreskrifter som meddelas av regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft38"&gt;1. annan rättsverkan av brott än böter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;2. skatt, utom tull på införsel av varor, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td236"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;3. konkurs eller utsökning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft6"&gt;I paragrafen regleras riksdagens möjlighet att delegera normgivningsmakt till regeringen på det offentligrättsliga området. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;räknas de ämnen upp som inte kan delegeras. Genom att ordningen med att räkna upp de ämnen i vilka regeringen kan ges föreskriftsrätt frångåtts har nuvarande 9 §, i den del den avser delegation till regeringen, tagits bort. Ändringen kan medföra en något ökad delegationsrätt för riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; om anstånd med att fullgöra förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om s.k. moratorium. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;när lagen ska träda i kraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att delegera normgivningsmakt till regeringen rörande lagars tillämpning. Paragrafen motsvarar nuvarande 10 §. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I förhållande till tidigare lydelse har delegationsmöjligheterna utvidgats till att även gälla det s.k. obligatoriska lagområdet, ikraftträdande av hela lagar samt lagars tillämpning i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation. Genom ändringarna grundlagslagfästs den praxis vid tillämpningen av 8 kap. som har vuxit fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att begära underställning av de föreskrifter som regeringen meddelar efter delegation. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får utöver vad som följer av &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ meddela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;föreskrifter om verkställighet av lag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;P class="p555 ft38"&gt;Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen eller dess &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft38"&gt;stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens primärområde för normgivning. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 § första och andra styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen slås fast att riksdagen har möjlighet att lagstifta även inom regeringens primärområde. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft26"&gt;Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;avgifter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen behandlas möjligheten för riksdagen att delegera normgivningsmakt rörande avgifter och vissa skatter direkt till kommuner. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra punkten &lt;/SPAN&gt;har inte någon tidigare motsvarighet. Den innebär en utökad möjlighet till direktdelegation från riksdagen till kommunerna. De skatter som främst är avsedda att omfattas av denna delegationsmöjlighet är s.k. trängselskatter och kommunala parkeringsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft6"&gt;I paragrafen regleras s.k. subdelegation. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 §. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Genom att ta bort ”därvid” har tydliggjorts att en tidigare föreskrift i lag, som medger att föreskriftsrätt subdelegeras till andra myndigheter, också – utan att bestämmelsen behöver ändras – kan utnyttjas för subdelegation om bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter i ett senare lagstiftningsärende vidgas. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft3"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;P class="p228 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller någon av &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft38"&gt;riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen regleras möjligheten för regeringen att delegera normgivningsmakt inom sitt primärområde. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;I paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet, regleras möjligheten för regeringen att begära underställning av de föreskrifter som myndigheter under regeringen meddelar efter delegation. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;Enligt 6 § kan riksdagen bestämma att föreskrifter som meddelats av regeringen efter riksdagens bemyndigande ska underställas riksdagen för prövning. Genom den nya bestämmelsen har regeringen getts ett uttryckligt stöd att på motsvarande sätt begära underställning av föreskrifter som meddelas av underlydande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och i fråga om dess uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att delegera normgivningsmakt till sina myndigheter. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 § andra och tredje styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft26"&gt;Stiftande av grundlag och riksdagsordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;I paragrafen regleras hur grundlag stiftas. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Genom en ny andra mening har det förtydligats att ett grundlagsförslag blir vilande genom det första beslutet. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft3"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;P class="p248 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft38"&gt;det först antagna förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen slås fast att två vilande grundlagsförslag inte får vara oförenliga. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft38"&gt;Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;I paragrafen regleras folkomröstning om vilande grundlagsförslag. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § tredje och fjärde styckena. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har en ändring gjorts av kvorumregeln vid folkomröstningar om vilande grundlagsförslag. Ändringen innebär att blanka röster och ogiltiga röster inte längre tillgodoräknas det vilande grundlagsförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft38"&gt;Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras bl.a. hur riksdagsordningen och lag om trossamfund stiftas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 16 § första och andra meningarna. Hänvisningarna har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 16 § tredje meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 6 § andra stycket såvitt avser stiftande av lag om trossamfund m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft3"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Ändring och upphävande av lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdagsordningen tillämpas &lt;NOBR&gt;14–17&lt;/NOBR&gt; §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft6"&gt;I paragrafen regleras den formella lagkraftens princip. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 17 § första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;första meningen motsvarar nuvarande 17 § andra meningen. Hänvisningarna har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet. Andra mening i stycket motsvarar nuvarande 6 § andra stycket såvitt avser ändringar i och upphävande av lag om trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft26"&gt;Utfärdande och kungörande av föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft38"&gt;Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om utfärdande och kungörelse av föreskrifter. Paragrafen motsvarar nuvarande 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft26"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen anges att det ska finnas ett lagråd och hur detta ska vara sammansatt. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 § första stycket första meningen och fjärde stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft38"&gt;Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt tekniska upptagningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;lag som avses i 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; §§, 20 § eller 25 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;lag som ändrar eller upphäver en lag enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;P class="p555 ft38"&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft38"&gt;lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;I paragrafen regleras Lagrådets granskningsområde. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 § första stycket andra meningen och andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.2 och 11.1.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har Lagrådets granskning gjorts obligatorisk inom de ämnen som omfattas av granskningsområdet. Vidare har granskningsområdet tydliggjorts genom att det s.k. viktighetskriteriet tagits bort. Detta innebär att Lagrådets hörande inte längre begränsas till lagar som är viktiga för enskilda eller från allmän synpunkt. Vidare anges (punkten 5) att granskningen ska avse även lagar som innebär åligganden för kommunerna. Med anledning av att bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket upphävs anges att granskningen ska avse lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Någon saklig ändring är inte avsedd. Genom bestämmelsen i punkten 7 tydliggörs att inte bara grundförfattningar utan även ändringsförfattningar och författningar som innebär att sådana lagar som omfattas av punkterna &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; upphävs omfattas av granskningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Lagrådets granskning ska avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen regleras inriktningen för Lagrådets granskning. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft28"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;Beslut om statens inkomster och utgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;I paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet, slås fast att riksdagen beslutar om statens budget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Genom bestämmelsen markeras inte bara sambandet mellan befogenheten att besluta om statens inkomster och utgifter utan också att det är riksdagen som har det huvudsakliga ansvaret på finansmaktens område. Bestämmelsen ger inte en uttömmande beskrivning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;P class="p320 ft24"&gt;möjligheten att besluta om avgifter. Även regeringen kan besluta om Prop. 2009/10:80 avgifter enligt vad som närmare anges i 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft26"&gt;Förslag till budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om regeringens förslag till statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budget. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Uttrycket ”avgiver förslag till statsbudget” har ersatts med ”lämnar en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td238"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetproposition”.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Begreppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetproposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen. Vad budgetpropositionen ska innehålla utöver ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förslag till statens budget anges i 3 kap. 2 § RO.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td238"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Beslut om budget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td239"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td238"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;budgetperioden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om riksdagens beslut om statens budget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 11.3.1 och 11.3.2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 3 § första stycket. Uttrycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;”budgetreglering” har ersatts med det enklare ”beslutar om budget”.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Någon saklig ändring är inte avsedd. I första stycket har vidare den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nuvarande sista meningen, som anger att beräkningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsinkomsterna och besluten om anslag ska upptas i en särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanställning benämnd statsbudget, tagits bort.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. Nuvarande 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tredje stycket, som anger att riksdagen vid budgetregleringen ska beakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medel för rikets försvar, har tagits bort. Även utan en uttrycklig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagreglering är utgångspunkten att riksdagen då den fattar budgetbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ska beakta de behov som nämns i den nuvarande lydelsen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelsen på samma sätt som den ska beakta flera andra viktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td238"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samhällsfunktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;inkomster och om nya eller ändrade anslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om ändringar i statens budget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Begreppet ”tilläggsbudget” har inte använts i den nya lydelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eftersom de nya beräkningarna och anslagen inte innebär tillägg till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgeten utan ändringar i den redan beslutade budgeten. I stället för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;”statsinkomster” används uttrycket ”statens inkomster”. Dessutom har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;P class="p599 ft6"&gt;begreppet ”löpande budgetår” ersatts med ”budgetperioden” för att Prop. 2009/10:80 tydliggöra att bestämmelsen är tillämplig även om riksdagen har beslutat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft24"&gt;om en annan budgetperiod än ett budgetår. Några sakliga ändringar är inte avsedda. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperiodens början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft38"&gt;Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om riksdagens beslut om provisorisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budget. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §. Övervägandena finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avsnitt 11.3.3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats genom att uttrycket ”budgetreglering” ersatts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med det enklare ”beslutat om en budget”. Någon saklig ändring är inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avsedd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Till den del riksdagen vid budgetperiodens början inte ens provisoriskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har beslutat om anslag ska enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tidigare motsvarighet, en budget motsvarande den senaste budgeten gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till dess riksdagen har beslutat om en ny budget eller nya anslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Riktlinjebeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;den följande budgetperioden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen regleras riksdagens möjlighet att besluta om riktlinjer för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statens verksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §. Övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;finns i avsnitt 11.3.4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelsen har anpassats till den praxis som har utvecklas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samband med beslut om statens budget och som innebär att riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kan besluta om riktlinjer för hela statens verksamhet och inte, som den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nuvarande lydelsen anger, endast för viss verksamhet. Genom att ange att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riktlinjer kan beslutas &lt;SPAN class="ft4"&gt;även &lt;/SPAN&gt;för tid efter den följande budgetperioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tydliggörs att besluten kan avse såväl den innevarande och följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetperioden som tiden därefter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Användning av anslag och inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;bestämt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse som anger att anslag och inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inte får användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt. Paragrafen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;motsvarar nuvarande 2 § första stycket. Övervägandena finns i avsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;11.3.5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelsen har ändrats för att bättre avspegla att det är de anslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller anslagsmedel som riksdagen har anvisat som är av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;P class="p228 ft24"&gt;regeringens styrning av statens verksamhet och inte dispositionen över Prop. 2009/10:80 vissa kassatillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft26"&gt;Statens tillgångar och åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om förvaltningen av statens tillgångar och om regeringens möjligheter att göra ekonomiska åtaganden för staten. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 och 10 §§. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har formulerats om och uttrycket ”statens medel” har tagits bort eftersom regeringen har samma ansvar oavsett vilket slag av tillgång det rör sig om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om riksdagens beslut som avser statens egendom. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft26"&gt;Årsredovisning för staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet i regeringsformen, finns en bestämmelse om årsredovisningen för staten. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Regeringens skyldighet att lämna en årsredovisning för staten till riksdagen framgår av 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Att bestämmelsen tas in i regeringsformen befäster årsredovisningens centrala betydelse för riksdagens uppföljning av budgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft26"&gt;Ytterligare bestämmelser om budgeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft3"&gt;I paragrafen anges att ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft3"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Valutapolitiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om ansvaret för valutapolitiken. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Bestämmelsen är oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft75"&gt;Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om riksbankens uppgifter och dess sammansättning m.m. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;I paragrafen regleras rätten att ge ut sedlar och mynt. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Bestämmelsen är oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft26"&gt;Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen behandlas regeringens behörighet att för Sveriges räkning ingå överenskommelser med andra stater eller mellanfolkliga organisationer. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens möjlighet att ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft75"&gt;Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft38"&gt;Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om riksdagens medverkan vid ingående av internationella överenskommelser. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;I paragrafen regleras riksdagens förhandsgodkännande av överenskommelser som ingås inom ramen för samarbetet EU. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § fjärde stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft26"&gt;Andra internationella förpliktelser samt uppsägning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ tillämpas även på andra former av internationella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;Paragrafen behandlar andra internationella förpliktelser än överenskommelser samt uppsägning av överenskommelser och förpliktelser. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft26"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;P class="p196 ft38"&gt;överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft75"&gt;grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft6"&gt;I paragrafen regleras förutsättningarna för befogenhetsöverlåtelser inom ramen för samarbetet i EU. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att en kvorumregel gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vid riksdagens beslut om överlåtelse av beslutanderätt inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; För att riksdagen ska kunna besluta om sådan överlåtelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krävs att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagens ledamöter röstar för det. Vidare har hänvisningen ändrats till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;följd den nya numreringen av paragraferna i kapitlet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt utanför &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;överlåtas enligt första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft77"&gt;Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om överlåtelse av konstitutionella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;befogenheter till mellanfolkliga organisationer eller domstolar utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-samarbetet.&lt;/NOBR&gt; Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 10.1. 2 och 10.1.3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att riksdagen ges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;möjlighet att i begränsad omfattning överlåta rättskipnings- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förvaltningsuppgifter som grundar sig direkt på regeringsformen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mellanfolkliga organisationer eller domstolar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Av &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att beslut om överlåtelse enligt första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ska ske i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Omröstningsregeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har därigenom ändrats så att ett beslut om överlåtelse kräver att minst tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;röstar för det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;P class="p228 ft38"&gt;en utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får i lag &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft75"&gt;en sådan överlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft6"&gt;I paragrafen regleras förutsättningarna för överlåtelse av rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte grundar sig direkt på regeringsformen. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § fjärde stycket. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Hänvisningarna i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Av &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att beslut om överlåtelse av rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter ska fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Omröstningsregeln har därigenom ändrats så att ett beslut om överlåtelse kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft26"&gt;Framtida ändringar i internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft6"&gt;I paragrafen regleras förfarandet vid godkännande i förväg av ändringar i inkorporerade konventioner. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § tredje stycket. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Av sista meningen framgår att beslut om inkorporering i förväg av framtida ändringar i en internationell överenskommelse ska fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Omröstningsregeln har därigenom ändrats så att ett beslut om sådan inkorporering kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft26"&gt;Riksdagens rätt till information och samråd om &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens informations- och samrådsskyldighet med riksdagen och dess &lt;NOBR&gt;EU-nämnd.&lt;/NOBR&gt; Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft3"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Utrikesnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens samrådsskyldighet med Utrikesnämnden. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, statsministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft38"&gt;Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft6"&gt;I paragrafen regleras Utrikesnämndens sammansättning, arbetsformer och tystnadsplikt. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft26"&gt;Statliga myndigheters underrättelseskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen regleras statliga myndigheters underrättelseskyldighet i vissa fall gentemot utrikesministern. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;Mellanfolkliga brottmålsdomstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;I paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet, regleras Sveriges åtaganden i förhållande till mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Genom bestämmelsen har regeringsformen anpassats till Sveriges folkrättsliga förpliktelser som följer av Romstadgan. Även förpliktelser som kan uppkomma i förhållande till andra internationella brottmålsdomstolar täcks av bestämmelsen. Hänvisningen till bestämmelsen i 4 kap. 12 § om väckande av åtal m.m. mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;P class="p228 ft24"&gt;riksdagsledamot innebär att även talmannen till viss del omfattas av Prop. 2009/10:80 denna reglering (jfr 4 kap. 13 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft26"&gt;Domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna domstolar. Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna och förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller kammarrätt kan begränsas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft6"&gt;I paragrafen anges grunddragen i rättsskipningens organisation. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2 och 8.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Bestämmelsen om grunddragen i domstolarnas organisation i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har byggts ut och nämner inte bara de högsta domstolarna utan även tingsrätter, förvaltningsrätter, hovrätter och kammarrätter. Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelsen om tjänstgöring som ledamot i de högsta domstolarna flyttas till tredje stycket. Vidare anges att rätten att få mål prövade efter överklagande får begränsas i lag även vid överklagande till hovrätt och kammarrätt. Härigenom tydliggörs att bestämmelsen inte utgör hinder mot att behålla den nuvarande ordningen med krav på prövningstillstånd vid överklagande till överrätterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;kompletteras bestämmelserna om ordinarie domare av bestämmelsen i nuvarande första stycket om vem som får tjänstgöra i de högsta domstolarna. Bestämmelsen har ändrats så att den möjliggör för ledamöter i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen och tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse med krav på lagform för föreskrifter som rör domstolarnas uppgifter, organisation och verksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft3"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Rättskipningens självständighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;I paragrafen regleras domstolarnas självständighet i den rättskipande verksamheten. Paragrafen motsvarar nuvarande 2 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft6"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra mening&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, har lagts till i syfte att markera domstolarnas oberoende. Bestämmelsen innebär att ingen annan myndighet än domstolen ska kunna bestämma hur fördelningen av mål på enskilda rotlar eller domare ska göras. Bestämmelsen innebär dock inget hinder mot att riksdagen meddelar föreskrifter i lag om domstolarnas lottning av inkomna mål eller att det i lag t.ex. slås fast vissa allmänna förutsättningar för hur en domstol ska gå till väga när handläggningen av ett mål eller ärende fördröjts under lång tid. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen behandlas riksdagens befattning med rättskipningsuppgifter. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 8 § såvitt avser rättskipningsupp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen slås fast att det krävs föreskrifter i lag för att det ska vara möjligt för ett annat organ än domstol att pröva en rättstvist mellan en- skilda. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Den nuvarande andra meningen, som upplyser om att det i 2 kap. 9 § finns föreskrifter om domstols prövning av frihetsberövande, har tagits bort. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft26"&gt;Utnämningen av ordinarie domare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie domare utnämns av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om vissa grundläggande krav som ska gälla vid utnämning av ordinarie domare. Paragrafens motsvarar nu- varande 9 § första och andra styckena såvitt avser domare. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.3.1 och 8.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft3"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;(nuvarande 9 § första stycket) har justerats så att det endast avser utnämning av ordinarie domare. Vidare har möjligheten för regeringen att delegera uppgiften att utnämna domare tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, anges att grunderna för förfarandet vid utnämning av ordinarie domare ska meddelas i lag. Någon möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter som avser grunderna för det förfarandet finns alltså inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft26"&gt;Ordinarie domares rättsställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft38"&gt;Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i fråga om hans eller hennes anställning. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § första och tredje styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Uttrycket ”skyldig att avgå med pension” i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket punkten 2 &lt;/SPAN&gt;(nuvarande 5 § första stycket punkten 2) har ersatts med ”skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan”. Bestämmelsen har moderniserats bl.a. genom att ”tjänst” ersatts med ”anställning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft75"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, prövas den av Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft38"&gt;Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;I paragrafen regleras vid vilken domstol åtal eller en talan om skiljande från anställningen m.m. ska väckas om den avser en domare i någon av de högsta domstolarna. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 kap. 8 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av att Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Vidare har bestämmelsen om behörigheten för riksdagens ombudsman och justitiekanslern att väcka talan flyttats till ett nytt tredje stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av att Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Regleringen har vidare ändrats så att mål om avskedande, avstängning eller skyldighet att genomgå läkarundersökning ska prövas i Högsta förvaltningsdomstolen om de avser en ledamot av Högsta domstolen. Motsvarande mål mot ledamöter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;av Högsta förvaltningsdomstolen ska även i fortsättningen prövas i Prop. 2009/10:80 Högsta domstolen. Genom ändringen undviks att ledamöterna i Högsta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;domstolen prövar mål om skiljande från anställningen m.m. som rör någon av de egna ledamöterna. Bestämmelsen om behörigheten att väcka talan har flyttats till tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft24"&gt;Av &lt;SPAN class="ft23"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om rätt till domstolsprövning i vissa fall. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Bestämmelserna har ändrats bl.a. genom att rätten till domstolspröv- ning av ett beslut om disciplinpåföljd har angetts för att denna rätt ska läggas fast i regeringsformen. Det har vidare införts ett krav på att ordinarie domare ska delta i prövningen av ordinarie domares avskedande, avstängning eller skyldighet att genomgå läkarundersökning och vid prövningen av meddelad disciplinpåföljd. Bestämmelserna har även moderniserats genom att ”tjänst” ersatts med ”anställning”. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i övrigt meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse med krav på lagform för före- skrifter som rör ordinarie domares rättsställning. Paragrafen motsvarar nuvarande 10 § såvitt avser ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringen är endast redaktionell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft26"&gt;Krav på medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen regleras kravet på svenskt medborgarskap för ordinarie domare. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § tredje stycket såvitt avser anställning som ordinarie domare. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Bestämmelsen har ändrats så att den i fråga om dem som utövar rätt- skipningsuppgifter endast uppställer ett krav på svenskt medborgarskap för ordinarie domare. När det gäller domare i övrigt får krav på svenskt medborgarskap ställas upp endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft3"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Andra anställda vid domstolarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p898 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td240"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;För andra anställda vid domstolarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td241"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;än de ordinarie domarna tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td240"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;12 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td241"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen, som är inte har någon tidigare motsvarighet, lämnas en upplysning om vilka bestämmelser som gäller för andra anställda vid domstolarna än ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Av hänvisningen framgår att andra anställda vid domstolarna än ordinarie domare omfattas av de bestämmelser i 12 kap. som gäller för statligt anställda inom förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft26"&gt;Resning och återställande av försutten tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft38"&gt;Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen regleras vilka domstolar som prövar frågor om resning och återställande av försutten tid. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av att Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft26"&gt;Lagprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft38"&gt;Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;I paragrafen regleras den prövning som ska ske i domstol av om en föreskrift står i strid med en överordnad författning, den s.k. lagprövningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 § såvitt avser domstolar. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att det s.k. uppenbarhets- kravet avseende föreskrifter beslutade av riksdagen eller regeringen har tagits bort. Den prövning av lagar och andra föreskrifter som behandlas i bestämmelsen ska fortfarande vara begränsad till situationer då frågan om t.ex. en lags förenlighet med grundlag uppkommer i ett konkret fall vid rättstillämpningen. Bestämmelsen har ändrats redaktionellt så att den endast omfattar domstolar. En motsvarande reglering för förvaltningen finns i 12 kap. 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som inte har någon tidigare motsvarighet, har en erinran införts som anger att grundsatserna om folksuveränitet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;lagbundenhet, med dess princip om normhierarki, särskilt ska beaktas vid Prop. 2009/10:80 lagprövning av föreskrifter beslutade av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft28"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;Den statliga förvaltningsorganisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen anges vilka myndigheter som lyder under regeringen. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 6 § första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Bestämmelsen har ändrats så att regleringen i grundlag av den statliga förvaltningsorganisationen har blivit mindre detaljerad. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft26"&gt;Förvaltningens självständighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras förvaltningens självständighet i myndighetsutövningen och rättstillämpningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen behandlas riksdagens befattning med förvaltningsuppgifter. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 8 § till den del bestämmelsen behandlar förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;Överlämnande av förvaltningsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;Paragrafen reglerar förutsättningarna för överlämnande av förvaltningsuppgifter till olika rättssubjekt. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 6 § andra och tredje styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft3"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;(nuvarande 11 kap. 6 § andra stycket) har uttrycket ”anförtros” ersatts med ”överlämnas” för att skapa enhetlighet mellan paragrafens båda stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;(nuvarande 11 kap. 6 § tredje stycket) har förenklats genom att de olika kategorierna av juridiska personer som räknas upp har ersatts av uttrycket ”andra juridiska personer”. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft26"&gt;Särskilda bestämmelser om statligt anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft38"&gt;Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;I paragrafen finns regler om anställning vid statliga förvaltningsmyndigheter. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 9 § första och andra styckena såvitt avser arbetstagare vid statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Bestämmelsen har moderniserats genom att ”tjänst” har ersatts med ”anställning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft3"&gt;I paragrafen regleras kravet på svenskt medborgarskap inom den statliga förvaltningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 9 § tredje stycket såvitt avser kommunala uppdrag och anställningar samt uppdrag och anställningar hos staten som inte avser anställning som ordinarie domare. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft6"&gt;Bestämmelsens räckvidd har begränsats genom att grundlagskravet på svenskt medborgarskap har tagits bort för andra än riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna och justitiekanslern. I den omfattning det i övrigt finns skäl att uppställa krav på svenskt medborgarskap ska de finnas i lag eller anges i föreskrifter enligt förutsättningar som anges i lag. Se även kommentaren till 7 kap. 11 § RO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;I paragrafen finns en bestämmelse med krav på lagform som innebär att grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som regleras i regeringsformen ska meddelas i lag. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Bestämmelsen har moderniserats bl.a. genom att ”statstjänstemän” har ersatts med ”statligt anställda”. Närmare bestämmelser om statligt anställdas rättsställning finns i lagen (1994:260) om offentlig anställning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;Dispens och nåd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens dispensmakt. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft38"&gt;Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens rätt att efterge eller mildra brottspåföljd eller annan rättsverkan av brott m.m. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft26"&gt;Lagprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft38"&gt;Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;I paragrafen regleras den prövning som ska ske inom förvaltningen av om en föreskrift står i strid med en överordnad författning, den s.k. lagprövningsrätten. Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 14 § såvitt avser andra offentliga organ än domstolar. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft6"&gt;Bestämmelserna har ändrats på samma sätt som motsvarande bestämmelser för domstolarna, se kommentaren till 11 kap. 14 §. Med uttrycket ”offentligt organ” avses inte enbart förvaltningsmyndigheter utan även andra organ som utövar offentliga förvaltningsuppgifter, t.ex. regeringen eller olika privaträttsliga subjekt till vilka sådana uppgifter har överlämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft3"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft26"&gt;Konstitutionsutskottets granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för &lt;SPAN class="ft74"&gt;granskningen få ut &lt;/SPAN&gt;protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden &lt;SPAN class="ft74"&gt;samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft25"&gt;Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om konstitutionsutskottets granskning och dess rätt att få ut handlingar. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ett tillägg gjorts som innebär att konstitutionsutskottet rätt enligt grundlag att få ut handlingar från regeringen utvidgas. Genom tillägget får utskottet rätt till de av regeringens handlingar – både allmänna och inte allmänna handlingar – som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Därigenom motsvarar rätten till handlingar bättre utskottets faktiska granskningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, motsvarar tredje meningen i den nuvarande paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;När det finns &lt;/SPAN&gt;skäl till det, dock minst en gång om året, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska konstitutionsutskottet &lt;/SPAN&gt;meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit &lt;SPAN class="ft25"&gt;värt att uppmärksamma&lt;/SPAN&gt;. Riksdagen kan med anledning därav göra &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;framställning till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft6"&gt;I paragrafen regleras konstitutionsutskottets redovisning av granskningsverksamheten. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft78"&gt;Åtal mot statsråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den som är eller har varit statsråd får &lt;SPAN class="ft25"&gt;dömas &lt;/SPAN&gt;för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon genom brottet &lt;/SPAN&gt;grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen regleras förutsättningarna för åtal mot statsråd. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft3"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft78"&gt;Misstroendeförklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p874 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft74"&gt;förklara &lt;/SPAN&gt;att &lt;SPAN class="ft74"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statsråd &lt;SPAN class="ft74"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtroende. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning&lt;/SPAN&gt;. För &lt;SPAN class="ft74"&gt;en &lt;/SPAN&gt;misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft74"&gt;krävs &lt;/SPAN&gt;att mer än hälften av riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft74"&gt;röstar för den&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft74"&gt;Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp &lt;SPAN class="ft75"&gt;till prövning &lt;/SPAN&gt;om det väcks &lt;SPAN class="ft75"&gt;under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. &lt;/SPAN&gt;Ett &lt;SPAN class="ft75"&gt;yrkande avseende &lt;/SPAN&gt;ett &lt;SPAN class="ft75"&gt;statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. &lt;/SPAN&gt;11 § &lt;SPAN class="ft75"&gt;får &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft75"&gt;i något fall &lt;/SPAN&gt;tas upp &lt;SPAN class="ft75"&gt;till prövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;yrkande om misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska inte &lt;/SPAN&gt;beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningarna för misstroendeförklaring mot statsråd. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft78"&gt;Interpellationer och frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;En &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot får framställa &lt;SPAN class="ft25"&gt;interpellationer och frågor &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statsråd i &lt;SPAN class="ft25"&gt;angelägenheter &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft25"&gt;rör statsrådets &lt;/SPAN&gt;tjänsteutövning &lt;SPAN class="ft25"&gt;i enlighet med de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om frågor och interpellationer till statsråd. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft78"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän &lt;SPAN class="ft74"&gt;(justitieombudsmän), som &lt;/SPAN&gt;i enlighet med &lt;SPAN class="ft74"&gt;den &lt;/SPAN&gt;instruktion som riksdagen beslutar &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra &lt;SPAN class="ft74"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft74"&gt;En &lt;/SPAN&gt;ombudsman får föra talan i de fall som &lt;SPAN class="ft74"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft25"&gt;Domstolar &lt;SPAN class="ft38"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förvaltningsmyndigheter &lt;SPAN class="ft38"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;anställda &lt;SPAN class="ft38"&gt;hos staten eller &lt;/SPAN&gt;kommuner ska lämna &lt;SPAN class="ft38"&gt;de upplysningar och yttranden &lt;/SPAN&gt;som en ombudsman &lt;SPAN class="ft38"&gt;begär. Sådan skyldighet &lt;/SPAN&gt;har &lt;SPAN class="ft38"&gt;även &lt;/SPAN&gt;andra som &lt;SPAN class="ft38"&gt;står under &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft38"&gt;ombudsmans tillsyn. &lt;/SPAN&gt;En ombudsman har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar&lt;SPAN class="ft38"&gt;. Allmän åklagare &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft38"&gt;på begäran biträda &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft38"&gt;ombudsman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft38"&gt;Närmare bestämmelser om &lt;SPAN class="ft25"&gt;ombudsmännen meddelas &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om Riksdagens ombudsmän. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 6 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att justitieombudsmän, den mer allmänt kända beteckningen på riksdagens ombudsmän, framgår direkt av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;om ombudsmännens rätt att närvara vid överläggningar i domstolar och förvaltningsmyndigheter tagits bort. Ändringen har lett till följdändringar i lagen (1986:765) med instruktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft88"&gt;för Riksdagens ombudsmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft78"&gt;Riksrevisionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;verksamhet som bedrivs av staten. &lt;SPAN class="ft76"&gt;Bestämmelser om att &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;granskning &lt;SPAN class="ft25"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;avse också annan än statlig verksamhet &lt;SPAN class="ft25"&gt;meddelas i lag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns den grundläggande bestämmelsen om Riksrevisionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och dess uppgifter. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 7 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stycket första och tredje meningarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft74"&gt;får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft74"&gt;uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft74"&gt;skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft74"&gt;Riksrevisorerna beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft74"&gt;granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft74"&gt;Vid myndigheten finns också en styrelse, som väljs av riksdagen. Styrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft74"&gt;uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft74"&gt;till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revisions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft76"&gt;berättelser ger anledning till samt besluta om förslag till anslag på statsbudgeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;och om årsredovisning för myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om Riksrevisionens organisation och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;verksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande 12 kap. 7 § &lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;styckena.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdagsordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;och i annan lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen anges att ytterligare bestämmelse om Riksrevisionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;meddelas i riksdagsordningen eller i annan lag. Paragrafen motsvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nuvarande 12 kap. 7 § första stycket andra meningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;14 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen anges hur beslutanderätten i kommunerna utövas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 7 § första stycket andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;meningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelsen är oförändrad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td130"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;bestäms i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;P class="p481 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;Paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet, behandlar principen om kommunal självstyrelse. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft6"&gt;Paragrafen har formulerats med utgångspunkt i vad som följer av 1 kap. 1 § andra stycket och 2 § kommunallagen (1991:900). Av paragrafen framgår att principen om kommunal självstyrelse gäller för all kommunal verksamhet. Bestämmelsen påverkar inte regleringen i 8 kap. om hur föreskrifter som rör kommuner meddelas. Det innebär bl.a. att delegation av normgivningsmakt på detta område är möjlig i den utsträckning som följer av 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;Paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet, behandlar inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Bestämmelsen innebär att inskränkningar i den kommunala självstyrelsen ska göras med tillämpning av en proportionalitetsprincip. Genom att regleringen är fakultativ markeras att riksdagens bedömning i proportionalitetsfrågan inte kan bli föremål för lagprövning i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;I paragrafen finns den grundläggande bestämmelsen om den kommunala beskattningsrätten. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Att uttrycket ”angelägenheter” används är en språklig anpassning till övriga bestämmelser i kapitlet. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft6"&gt;Paragrafen, som inte har någon tidigare motsvarighet, anger under vilka förutsättningar kommuner får bidra till kostnaderna för andra kommuners angelägenheter. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Enligt bestämmelsen kan ett kommunalt utjämningssystem införas endast genom lag. En förutsättning är att utjämningssystemet behövs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner på lokal eller regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen anges ett krav på lagform för föreskrifter om grunderna för rikets indelning i kommuner. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 kap. 5 § såvitt avser kommunindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft3"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;P class="p41 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft28"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft78"&gt;Inkallande av riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Kommer riket i krig eller krigsfara &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;sammanträda &lt;SPAN class="ft25"&gt;någon annanstans &lt;/SPAN&gt;än &lt;SPAN class="ft25"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen behandlas riksdagens inkallande vid krig eller krigsfara. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft78"&gt;Krigsdelegationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller krigsfara, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft77"&gt;Om riket är i krig, meddelas &lt;SPAN class="ft76"&gt;beslut &lt;/SPAN&gt;att krigsdelegationen &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan &lt;SPAN class="ft76"&gt;beslut &lt;/SPAN&gt;meddelas &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas &lt;SPAN class="ft76"&gt;beslutet &lt;/SPAN&gt;av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas &lt;SPAN class="ft76"&gt;beslutet &lt;/SPAN&gt;av Utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För &lt;SPAN class="ft76"&gt;ett sådant beslut krävs &lt;/SPAN&gt;att statsministern och sex av nämndens ledamöter &lt;SPAN class="ft76"&gt;röstar för det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft75"&gt;Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska återta &lt;/SPAN&gt;sina befogenheter. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Bestämmelser om &lt;/SPAN&gt;krigsdelegationens sammansättning &lt;SPAN class="ft25"&gt;meddelas &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen regleras under vilka förutsättningar krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 2 §. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;har ett tillägg gjorts som klargör att riksdagen ska återta sina befogenheter så snart förhållandena medger det. Tillägget motsvarar vad som redan anses gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den &lt;SPAN class="ft74"&gt;riksdagens &lt;/SPAN&gt;befogenheter. Den får dock &lt;SPAN class="ft74"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;fatta beslut som avses i &lt;SPAN class="ft74"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;första stycket första &lt;SPAN class="ft74"&gt;meningen &lt;/SPAN&gt;eller andra eller fjärde stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft38"&gt;Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om krigsdelegationens uppgifter och arbetsformer. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft3"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft78"&gt;Regeringsbildning och regeringens arbetsformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig och kan &lt;SPAN class="ft25"&gt;regeringen &lt;/SPAN&gt;till följd &lt;SPAN class="ft25"&gt;av detta inte &lt;/SPAN&gt;fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;besluta &lt;/SPAN&gt;om bildande av regering och om regeringens arbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft6"&gt;I paragrafen regleras riksdagens möjlighet att besluta om regeringsbildning och regeringens arbetsformer i händelse av krig. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft78"&gt;Regeringens befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen &lt;SPAN class="ft74"&gt;till följd av detta &lt;/SPAN&gt;fullgöra sina uppgifter, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft74"&gt;fullgöra &lt;/SPAN&gt;dessa i den &lt;SPAN class="ft74"&gt;utsträckning det behövs &lt;/SPAN&gt;för att skydda riket och slutföra kriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft38"&gt;Regeringen får &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte med stöd &lt;/SPAN&gt;av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om regeringens befogenhet att fullgöra riksdagens eller krigsdelegationens uppgifter i händelse av krig. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana &lt;SPAN class="ft25"&gt;extraordinära &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft25"&gt;som &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig &lt;SPAN class="ft25"&gt;i&lt;/SPAN&gt;, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;meddelas genom lag. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Om det behövs &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen &lt;SPAN class="ft25"&gt;även i annat fall &lt;/SPAN&gt;med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;börja eller upphöra att tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft38"&gt;I &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;lag med &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett sådant &lt;/SPAN&gt;bemyndigande &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska det &lt;/SPAN&gt;noga &lt;SPAN class="ft25"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;under vilka förutsätt- ningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras delegation av normgivningsmakt till regeringen genom s.k. fullmaktslagar. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft78"&gt;Begränsningar av fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen görs vissa undantag från formkravet vid rättighets- begränsningar. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Hänvisningen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft3"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft78"&gt;Befogenheter för andra myndigheter än regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riks- dagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska fullgöras av &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft25"&gt;i stället ska &lt;/SPAN&gt;fullgöras av &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;annan myndighet. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;sådant bemyndigande får &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;omfatta &lt;SPAN class="ft25"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;befogenhet enligt 5 eller 6 §, om &lt;SPAN class="ft25"&gt;det inte &lt;/SPAN&gt;endast &lt;SPAN class="ft25"&gt;är &lt;/SPAN&gt;fråga om beslut att &lt;SPAN class="ft25"&gt;en &lt;/SPAN&gt;lag i &lt;SPAN class="ft25"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;visst ämne &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;börja tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft6"&gt;I paragrafen regleras möjligheterna att ge förvaltningsmyndigheter särskilda befogenheter i händelse av krig eller krigsfara. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft78"&gt;Förhållanden under ockupation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen eller regeringen får &lt;SPAN class="ft74"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får &lt;SPAN class="ft74"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;heller utövas befogenhet som någon &lt;SPAN class="ft74"&gt;har &lt;/SPAN&gt;i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;Varje offentligt organ &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Inte &lt;/SPAN&gt;i något fall får ett offentligt organ meddela &lt;SPAN class="ft74"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;beslut eller vidta &lt;SPAN class="ft74"&gt;en &lt;/SPAN&gt;åtgärd som i strid mot folk- rättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;hållas på ockuperat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om vad som gäller vid ockupation av riket. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft78"&gt;Statschefen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Om statschefen &lt;/SPAN&gt;befinner sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen finns särskilda bestämmelser om statschefen i krig. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft78"&gt;Val till riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas, kan riksdagen besluta att &lt;SPAN class="ft74"&gt;skjuta upp &lt;/SPAN&gt;valet. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;sådant beslut &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft74"&gt;röstar för det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;riket till någon del &lt;SPAN class="ft25"&gt;är &lt;/SPAN&gt;ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som &lt;SPAN class="ft25"&gt;behövs&lt;/SPAN&gt;. Undantag får dock &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;göras från 3 kap. 1, &lt;SPAN class="ft25"&gt;4, 5, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; och 12 §§&lt;/SPAN&gt;. Vad som sägs &lt;SPAN class="ft25"&gt;om riket &lt;/SPAN&gt;i 3 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i stället gälla den del av riket för vilken val &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas. Minst en tiondel av alla mandaten &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara utjämningsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft3"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;P class="p555 ft38"&gt;Ordinarie val, som till följd av första stycket &lt;SPAN class="ft25"&gt;inte hålls &lt;/SPAN&gt;på föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft75"&gt;och talmannen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs &lt;SPAN class="ft74"&gt;för detta &lt;/SPAN&gt;blir vidtagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas enligt riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om val till riksdagen vid krig eller krigsfara. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft78"&gt;Beslutanderätten i kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;riket &lt;SPAN class="ft25"&gt;är &lt;/SPAN&gt;i krig eller krigsfara eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;om det &lt;/SPAN&gt;råder sådana &lt;SPAN class="ft25"&gt;extraordinära &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft25"&gt;som &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig &lt;SPAN class="ft25"&gt;i&lt;/SPAN&gt;, utövas beslutanderätten i kommunerna på &lt;SPAN class="ft25"&gt;det &lt;/SPAN&gt;sätt som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om beslutanderätten i kommunerna vid krig eller krigsfara. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft78"&gt;Rikets försvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft25"&gt;Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, anges förutsättningarna för regeringen att sätta in försvarsmakten utan riksdagens medverkan. Paragrafen motsvarar nuvarande 10 kap. 9 § första stycket första meningen samt tredje stycket. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats genom att uttrycket ”insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid” ersatts med ”sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt” och genom att uttrycket ”eller för att hindra en kränkning av rikets territorium” lagts till. Ändringen innebär att regleringen knyts närmare till &lt;NOBR&gt;FN-stadgan&lt;/NOBR&gt; och folkrätten. Därigenom begränsas möjligheten till våldsanvändning så att den alltid måste vara förenlig med folkrättens regler. Genom att uttrycket ”i strid” tas bort klargörs även att andra medel än strid står till försvars- maktens förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats genom att uttrycket ”internationell rätt och sedvänja” ersatts med ”internationell rätt”. Därigenom klargörs att sådan sedvänja som inte utgör bindande sedvanerätt inte omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;P class="p41 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft78"&gt;Krigsförklaring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, regleras förutsättningarna för krigsförklaring. Paragrafen motsvarar nuvarande 10 kap. 9 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft78"&gt;Insättande av väpnade styrkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor för att fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft25"&gt;Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;riksdagen medger det i ett särskilt fall&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft3"&gt;I paragrafen, som är ny, regleras förutsättningarna för regeringen att sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor. Paragrafen motsvarar nuvarande 10 kap. 9 § första stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;Ändringarna är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft28"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;För tiden längst fram till och med den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram till dess ändras även om ändringen innebär att intrånget består.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om fördelning av dömande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft6"&gt;Lagen träder enligt bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;punkten 1 &lt;/SPAN&gt;i kraft den 1 januari 2011. Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;punkten 2 &lt;/SPAN&gt;innebär att äldre föreskrifter, som tillåter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;åtgärder som innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden och leder till betydande intrång i den personliga integriteten, får fortsätta att tillämpas under en övergångsperiod fram till och med utgången av 2015. Sådana äldre föreskrifter får också ändras, även om ändringen innebär att intrånget består. I fråga om nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft44"&gt;grundförfattningar och ändringar i sådana författningar blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;bestämmelsen tillämplig redan vid ikraftträdandet. Övervägandena finns Prop. 2009/10:80 i avsnitt 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Enligt bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;punkten 3 &lt;/SPAN&gt;behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. En sådan föreskrift får också ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.2 och 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;punkten 4 &lt;/SPAN&gt;innebär att föreskrifter om lottning som meddelas i förordning fortsätter att gälla tills vidare utan hinder av det lagkrav som följer av bestämmelsen i 11 kap. 3 § andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;punkten 5 &lt;/SPAN&gt;innebär att en föreskrift eller ett bemyndigande som beslutats av ett organ som var behörigt enligt de kompetensregler som gällde när föreskriften beslutades ska fortsätta att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;I bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;punkten 6 &lt;/SPAN&gt;ges en generell föreskrift om att hänvisningar till bestämmelser som har flyttats eller ersatts av andra ska anses hänvisa till den nya bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft28"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag, gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p383 ft38"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td191"&gt;&lt;P class="p11 ft38"&gt;någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td124"&gt;&lt;P class="p383 ft30"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p11 ft75"&gt;1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p915 ft75"&gt;förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat. Det som &lt;SPAN class="ft74"&gt;föreskrivs &lt;/SPAN&gt;i 2 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft38"&gt;i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen anges vilka brott som kan begås av meddelare och andra medverkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft3"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft19"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td242"&gt;&lt;P class="p3 ft19"&gt;Förslaget till lag om ändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p3 ft19"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td242"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om sådana begränsningar i sändningsrätten som avses i 1 och 2 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;21–23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft3"&gt;I paragrafen behandlas vissa begränsningar i sändningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft24"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft38"&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft75"&gt;1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Det som &lt;SPAN class="ft25"&gt;föreskrivs &lt;/SPAN&gt;i 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft6"&gt;I paragrafen anges vilka brott som kan begås av meddelare och andra medverkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om sådana föreskrifter som avses i 4 och 5 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;21–23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen behandlas vissa begränsningar i verksamhet som bedrivs vid Granskningsnämnden för radio och TV samt Statens biografbyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft3"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p359 ft19"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p447 ft19"&gt;Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p914 ft28"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls i september. Bestämmelser om tid för extra val finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;och 6 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft3"&gt;I paragrafen regleras när val till riksdagen ska hållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 3 och 6 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt riksmöte i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt riksmöte på den dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen fastställt vid det föregående riksmötet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Har ett tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ett nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med anledning av valet samlas före juni månads utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft38"&gt;Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om när riksdagen ska samlas till nytt riksmöte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 3 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Ändringen i övrigt är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;När en ersättare &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inträda i stället för talmannen eller en riksdagsledamot som tillhör regeringen på grund av bestämmelserna i 4 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller i stället för en ledig riksdagsledamot på grund av bestämmelserna i 6 § i detta kapitel, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;då följa den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen frångå denna ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft6"&gt;I paragrafen regleras kallelse av ersättare som ska träda i talmannens eller en riksdagsledamots ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 4 kap. RF. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft28"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen får besluta att ett sammanträde &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas inom stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på samma grunder som riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft38"&gt;En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft3"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningarna för att besluta om stängda dörrar vid sammanträden i kammaren. Övervägandena finns i avsnitt 11.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har anpassats till att huvudregeln om offentlighet numera anges i 4 kap. 9 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft25"&gt;2.7.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft75"&gt;Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, &lt;SPAN class="ft74"&gt;statsministeromröstning enligt 6 kap. 3 § regeringsformen&lt;/SPAN&gt;, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring förs upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ordning de nu har angetts. &lt;SPAN class="ft74"&gt;När det gäller ordningen mellan en statsministeromröstning och ett yrkande om misstroendeförklaring gäller detta endast om inte talmannen bestämmer annat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft38"&gt;I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte talmannen bestämmer annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;val,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;propositioner samt skrivelser från regeringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;motioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;EU-dokument&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; som avses i 10 kap. &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; och 8 §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; och 8 §§ i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;I tilläggsbestämmelsen finns en uppräkning av i vilken ordning olika ärenden ska föras upp på föredragningslistan i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Tilläggsbestämmelsen har ändrats redaktionellt genom en uppdelning i två stycken. Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av införandet av statsministeromröstning efter val. Se kommentaren till 6 kap. 3 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar tilläggsbestämmelsens nuvarande tredje mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft25"&gt;föreskrivs &lt;/SPAN&gt;i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;I paragrafen regleras behandlingen av yrkanden vars grundlagsenlighet kan ifrågasättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;P class="p85 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft28"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft75"&gt;Budgetpropositionen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;innehålla en finansplan och ett förslag till &lt;SPAN class="ft74"&gt;beslut om &lt;/SPAN&gt;statsbudgeten. Om riksdagen med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 12 § har fattat beslut om att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på dessa utgiftsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft75"&gt;Endast om regeringen anser att det finns synnerliga &lt;NOBR&gt;ekonomisk-politiska&lt;/NOBR&gt; skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft38"&gt;En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen för &lt;SPAN class="ft25"&gt;statens verksamhet &lt;/SPAN&gt;för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om riksdagens budgetbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft6"&gt;1I &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har uttrycket ”regleringen av statsbudgeten” ersatts med ”beslut om statsbudgeten”. Ändringen är en följd av att uttrycket ”budgetreglering” i 9 kap. 3 och 5 §§ RF ersatts med ”beslutar om budget” respektive ”beslutat om en budget”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;har uttrycket ”en viss statsverksamhet” ersatts med ”statens verksamhet”. Ändringen är en följd av att det i 9 kap. 6 § RF klargörs att riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens hela verksamhet. Vidare har hänvisningen till bestämmelsen i regeringsformen ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 9 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärenden angående grundlag eller riksdagsordningen. Om den ordning som gäller för grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen, enligt en bestämmelse i regeringsformen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas i något annat fall, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ett vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning frågan hör.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft38"&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vidare till kammaren anmäla ett beslut om undantag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;från den tidsfrist som gäller för framläggande av förslag som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antas i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;ordning som föreskrivs i 8 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om anmälan till kammaren bl.a. av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vilande beslut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Om en åklagare vill att riksdagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;medge att talan väcks mot en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;riksdagsledamot eller att ett ingripande görs i hans eller hennes personliga frihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;enligt 4 kap. &lt;SPAN class="ft76"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;första stycket regeringsformen, &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;åklagaren skriftligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;ansöka om det hos talmannen. Samma förfarande &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas om någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;vill begära riksdagens medgivande att få föra talan vid en domstol med anledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;av en riksdagsledamots handlande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;P class="p739 ft38"&gt;Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan läggas till grund &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft38"&gt;är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen avvisa ansökan. I annat fall &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om förfarandet vid bl.a. riksdagens medgivande att väcka åtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 4 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;En proposition, en skrivelse, en framställning, en redogörelse eller en motion får återkallas till dess ett utskott har avgett ett betänkande i ärendet. Ett förslag som vilar minst tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen får återkallas till dess utskottet har avgett ett nytt betänkande enligt 4 kap. 9 § fjärde stycket denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft75"&gt;Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft38"&gt;Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om återkallelse av propositioner och andra initiativ till förslag som ska behandlas i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bereda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen. Bestämmelser om konstitutionsutskottets uppgifter finns också i 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 §&lt;/SPAN&gt;, 8 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft25"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 § och 10 kap. 6 § samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och 8.12.1 denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om konstitutionsutskottets beredningsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft6"&gt;Hänvisningarna har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 och 8 kap. RF och den ändrade kapitelindelningen i regeringsformen. Ändringen i övrigt är endast språklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Finansutskottet &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bereda ärenden om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft75"&gt;samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Riksbankens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft75"&gt;Finansutskottet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessutom bereda förslagen till utgiftsramar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft75"&gt;utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster, om riksdagen har beslutat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft77"&gt;att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft75"&gt;om finansutskottets uppgifter finns också i 9 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft75"&gt;3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i tilläggsbestämmelserna 4.6.2, 4.9.1 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p925 ft38"&gt;8.7.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;P class="p555 ft38"&gt;Skatteutskottet &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bereda ärenden om statliga och kommunala skatter. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om skatteutskottets uppgifter finns också i tilläggsbestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft38"&gt;4.6.3 denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om finansutskottets och skatteutskottets beredningsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 9 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fördelas mellan utskotten. Därvid &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ärenden som hör till ett och samma ämnesområde hänföras till samma utskott. Riksdagen får dock bestämma att det &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;finnas ett utskott för beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8 kap. 2 § &lt;SPAN class="ft74"&gt;första stycket 1 &lt;/SPAN&gt;regeringsformen, oberoende av ämnesområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft75"&gt;Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från 5 §, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft38"&gt;Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft3"&gt;Paragrafen behandlar fördelningen av ärenden mellan utskotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya indelningen av paragraferna i 8 kap. RF. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Utskotten &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avge betänkanden till kammaren i de ärenden som har hänvisats till dem och som inte har återkallats. Något betänkande behöver dock inte avges i ett ärende, om ärendet inte hinner behandlas före utgången av valperioden och behandlingen av ärendet inte heller har fått uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 §. Sammansatta utskott avger betänkanden till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft75"&gt;Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 § &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avges av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft75"&gt;Ett utskott &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om utskottens skyldighet att avge betänkanden till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft25"&gt;4.9.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft38"&gt;Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;I tilläggsbestämmelsen finns en föreskrift om finansutskottets beslut om anslag som ska gälla till dess en budget har beslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 9 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;En statlig myndighet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;lämna upplysningar och avge yttrande, då ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyldighet har dock regeringen endast i fråga om arbetet inom Europeiska unionen på utskottets ämnesområde. En myndighet som inte lyder under riksdagen får hänskjuta en begäran från ett utskott till regeringen för avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft75"&gt;Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utskottet inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt första stycket. Detsamma &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan begäran framställts utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft38"&gt;Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar och avge yttranden till utskotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft25"&gt;4.12.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft75"&gt;Ett utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden. Ordföranden &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kalla utskottet till sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet begär det. För ändamål som sägs i 9 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen sammankalla finansutskottet också på begäran av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft38"&gt;En personlig kallelse &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;Tilläggsbestämmelsen innehåller föreskrifter om utskottens sammanträden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 9 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Ett utskottsbetänkande &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;anmälas i kammaren och före avgörandet bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras efter endast en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;P class="p599 ft38"&gt;bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av utskottsbetänkanden &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;finns i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft38"&gt;Ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader får framställas när utskottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Paragrafen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innehåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bordläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utskottsbetänkanden och yrkande om vilandeförklaring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr34 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroende-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;förklaring &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr28 td244"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;yrkandet framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras senast vid nästa sammanträde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft77"&gt;Ett förslag av talmannen till ny statsminister &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;det andra sammanträdet efter det då förslaget framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;med bestämmelserna i 6 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;andra stycket regeringsformen avgöras senast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;på fjärde dagen efter den då förslaget framställdes.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser bl.a. om bordläggning av vissa ärenden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td245"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 6 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr37 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande förrän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad. Ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;som ett arbetsplenum.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot yrkar det, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;omröstning. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas, &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td37"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;alltid avgöras genom omröstning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft75"&gt;Avgörandet av ett ärende &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;det finns ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;lagförslag &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förkastas, &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan förslaget ställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;under omröstning om omedelbart antagande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td246"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen anges hur ärenden avgörs i kammaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;lagförslag &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid omröstningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande som krävs enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande av förslaget, &lt;SPAN class="ft76"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning enligt &lt;SPAN class="ft74"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;stycket i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;nämnda paragraf i regeringsformen om vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;om lagförslaget. Om konstitutionsutskottet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p191 ft38"&gt;förklarat att förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft38"&gt;tillämpligt, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;I tilläggsbestämmelsen regleras behandlingen av yrkanden om vilandeförklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 2 kap. RF. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;När ett ärende avgörs genom omröstning, är huvudpropositionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med acklamation. När acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det yrkande som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontra- proposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara kontraproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft38"&gt;Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft3"&gt;Paragrafen innehåller föreskrifter om omröstning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 4 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om detta förslag &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antas eller förkastas. Detta förfarande &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft38"&gt;Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning &lt;SPAN class="ft25"&gt;i fråga om &lt;/SPAN&gt;samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;endast en omröstning äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om omröstningsregler när det krävs annat än enkel majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den ändrade numreringen av paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Har emellertid utskottet inte hunnit avge något betänkande i ärendet före utgången av valperioden har ärendet fallit. Detta gäller dock inte om riksdagen medger att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod. Behandlingen av ett ärende som väckts under ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod anses vidare vara uppskjuten till detta riksmöte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft75"&gt;Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras före budgetårets ingång om det inte utan olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft38"&gt;Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;prövas före utgången av kalenderåret därpå. Om ett annat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;P class="p248 ft38"&gt;lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt denna &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;bestämmelse, får riksdagen besluta att det &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras inom den tid som gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft38"&gt;för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft6"&gt;I paragrafen finns föreskrifter om inom vilken tid ärenden ska avgöras. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;paragraferna i 2 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;14–17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Avgörandet får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft75"&gt;I fråga om uppskov i samband med extra val &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det utskott till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om avgörande av ärenden som har vilat över ett val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft25"&gt;5.11.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft38"&gt;Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;14–17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen fattas på förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;Tilläggsbestämmelsen behandlar beslut om uppskov med slutligt beslut i ärende som vilat över ett val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft3"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;7.10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;Föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns för talmannen i 10 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen, i 1 kap. 5 § och 8 kap. 15 § denna lag, för riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;som också är statsråd i 8 kap. 15 § denna lag samt för avgången riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;i tilläggsbestämmelsen 8.6.2 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I tilläggsbestämmelsen upplyses om var det finns föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behörighet att ingå i olika organ.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 10 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Valbarhet och &lt;/SPAN&gt;skyldighet att åta sig uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna finns i 12 kap. 6 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft38"&gt;Den som har utsetts till ett &lt;SPAN class="ft25"&gt;sådant &lt;/SPAN&gt;uppdrag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om skyldighet att åta sig uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, har en bestämmelse om medborgar- skapskrav tagits in. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 kap. 9 § tredje stycket RF såvitt avser uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Bestämmelsen innebär att endast den som är svensk medborgare får inneha ett sådant uppdrag. I stycket har även en upplysning tagits in om att det i 12 kap. 6 § RF finns bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar paragrafens nuvarande första stycke. Bestämmelsen har ändrats endast språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft25"&gt;7.13.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;Föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande finns för Valprövningsnämnden i 3 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen och 8 kap. 2 § denna lag, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § denna lag, för Nämnden för lön till riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevisionens styrelse i 8 kap. 14 § och för Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft6"&gt;I tilläggsbestämmelsen upplyses om var det finns föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande i olika nämnder under riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 3 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft3"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td247"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om val av ordförande i Valprövningsnämnden finns i 3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td248"&gt;&lt;P class="p70 ft77"&gt;Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;Valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 3 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;ordföranden tillämpas också på ersättaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p70 ft75"&gt;Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om val av ordförande och ersättare för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordföranden i Valprövningsnämnden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p70 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra styckena &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;numreringen av paragraferna i 3 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföreståndare enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;5 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller person som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kunna inträda som tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;riksföreståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen tillämpas det förfarande som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om val av riksföreståndare, vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksföreståndare och tillfällig riksföreståndare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p70 ft3"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 5 kap. RF. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Val av ledamöter i Utrikesnämnden enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft77"&gt;riksdagens valperiod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p70 ft75"&gt;För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;suppleanter &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara nio.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om Utrikesnämnden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p70 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 10 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td248"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ändringen i övrigt är endast språklig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Tilläggsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;8.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td247"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;första gången han eller hon är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran om att följa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I tilläggsbestämmelsen finns föreskrifter om avläggande av försäkran att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;följa åliggande om tystnadsplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td248"&gt;&lt;P class="p70 ft3"&gt;Bestämmelsen har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td248"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 10 kap. RF. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft26"&gt;10 § &lt;SPAN class="ft38"&gt;För&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td247"&gt;&lt;P class="p70 ft38"&gt;förordnande att krigsdelegationen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagens ställe enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft74"&gt;15 kap&lt;SPAN class="ft75"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p70 ft75"&gt;2 § regeringsformen sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft77"&gt;kallelse av talmannen eller, vid förhinder för talmannen, vice talman, eller på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna leds av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av den av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft93"&gt;närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;P class="p228 ft38"&gt;eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Om &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller den mening som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft38"&gt;ordföranden biträder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft6"&gt;I paragrafen finns föreskrifter om sammanträde som hålls för prövning av fråga om krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft24"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av den nya kapitelindelningen i regeringsformen. Ändringen i övrigt är endast språklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen väljer enligt &lt;SPAN class="ft74"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;. 6 § regeringsformen ombudsmän som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;Riksdagens ombudsmän &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är administrativ chef och bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen får härutöver välja en eller flera ställföreträdande ombudsmän. Ställföreträdande ombudsman ska ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;Chefsjustitieombudsmannen, övriga ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft75"&gt;Val av ombudsman gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under fjärde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. Val av ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer. På förslag av konstitutionsutskottet får riksdagen dock dessförinnan entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Om en ombudsman avgår i förtid, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen snarast välja en efterträdare för en ny fyraårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft3"&gt;I paragrafen finns föreskrifter om val av riksdagens ombudsmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya kapitelindelningen i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft25"&gt;13 kap. 8 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen välja tre riksrevisorer. Riksrevisorerna väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft38"&gt;förfarandet i 1 § andra stycket. Val av riksrevisor gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under sjunde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. En riksrevisor kan inte väljas om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft75"&gt;En av riksrevisorerna &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;svara för myndighetens administrativa ledning. Riksdagen bestämmer vem av riksrevisorerna som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ha denna uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft38"&gt;En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka riksrevisorns självständiga ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;I paragrafen finns föreskrifter om val av riksrevisorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya kapitelindelningen i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft3"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;P class="p248 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft25"&gt;15 kap&lt;/SPAN&gt;. 2 § regeringsformen välja en krigsdelegation &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;inom sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft77"&gt;En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft38"&gt;Suppleanter &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inte utses till krigsdelegationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om val av krigsdelegation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya kapitelindelningen i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft26"&gt;Ytterligare bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ &lt;SPAN class="ft25"&gt;samt utse representanter i visst fall&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen anges att riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Paragrafen har kompletterats med en bestämmelse om att riksdagen får utse representanter i visst fall. Genom bestämmelsen ges riksdagen möjlighet att utse representanter för allmänheten i andra organ än sådana som hör till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft28"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;I paragrafen regleras regeringens skyldighet att fortlöpande informera riksdagen om samarbetet inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras till följd av den nya numreringen av paragraferna i 10 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;För samråd enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen &lt;NOBR&gt;(EU-nämnden).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft75"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nämnden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är representerad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med regeringen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft3"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om &lt;NOBR&gt;EU-nämnden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraferna i 10 kap. RF.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;I regeringsformen finns föreskrifter &lt;/SPAN&gt;om justitiekanslerns befogenhet att väcka åtal mot ledamot av Högsta domstolen eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen och väcka &lt;/SPAN&gt;talan om skiljande eller avstängning av sådan ledamot från &lt;SPAN class="ft25"&gt;anställningen &lt;/SPAN&gt;eller skyldighet för ledamot att &lt;SPAN class="ft25"&gt;genomgå &lt;/SPAN&gt;läkarundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft6"&gt;I paragrafen hänvisas till regeringsformen när det gäller justitiekanslerns befogenhet att väcka åtal mot ledamöter av de högsta domstolarna och att föra talan om skiljande eller avstängning från anställningen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft6"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av att Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelsen har även moderniserats genom att uttrycket ”tjänsten” ersatts med ”anställningen”. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Justitiekanslern har &lt;SPAN class="ft25"&gt;rätt att få &lt;/SPAN&gt;tillgång till &lt;SPAN class="ft25"&gt;domstolars och förvaltningsmyndigheters &lt;/SPAN&gt;protokoll och handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft6"&gt;I paragrafen regleras JK:s tillgång till handlingar hos myndigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft6"&gt;Första meningen i bestämmelsen, som reglerar JK:s rätt att närvara vid domstols eller förvaltningsmyndighets överläggningar, har tagits bort. JK har därmed inte längre rätt att närvara vid sådana överläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;I regeringsformen finns föreskrifter &lt;/SPAN&gt;om ombudsmans befogenhet att väcka åtal mot ledamot av Högsta domstolen eller &lt;SPAN class="ft25"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen och väcka &lt;/SPAN&gt;talan om skiljande eller avstängning av sådan ledamot från &lt;SPAN class="ft25"&gt;anställningen &lt;/SPAN&gt;eller skyldighet för ledamot att &lt;SPAN class="ft25"&gt;genomgå &lt;/SPAN&gt;läkarundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft6"&gt;I paragrafen hänvisas till regeringsformen när det gäller JO:s befogenhet att väcka åtal mot ledamöter av de högsta domstolarna och att föra talan om skiljande eller avstängning från anställningen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Paragrafen har ändrats till följd av att Regeringsrätten byter namn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelsen har även moderniserats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;genom att uttrycket ”tjänsten” ersatts med ”anställningen”. Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Ombudsman &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft75"&gt;av klagomål och andra ärenden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft77"&gt;När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft38"&gt;yttranden i andra ärenden än dem där han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;har beslutat att inleda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;P class="p248 ft38"&gt;förundersökning, får han &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;förelägga vite om högst 10 000 kronor. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;Ombudsman får utdöma försuttet vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Kan det misstänkas att befattningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplinansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller henne &lt;/SPAN&gt;inom två år efter förseelsen, får ombudsman utfärda motsvarande underrättelse. Vad som nu har sagts gäller även för den som omfattas av bestämmelser om disciplinansvar och om motsvarande underrättelse i någon annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om JO:s tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Genom ändringen har fjärde stycket upphävts. Detta är en följd av att JO inte längre ska ha rätt att närvara vid domstolars eller förvaltnings- myndigheters överläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Ombudsman får uppdra åt annan att leda förundersökning som han har beslutat och att väcka och utföra åtal som han har beslutat, om inte åtgärden avser ledamot av Högsta domstolen eller &lt;SPAN class="ft74"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft38"&gt;Beslut att överklaga dom eller beslut till högre rätt får inte fattas av annan än ombudsman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;I fall som avses i 7 § får ombudsman förordna tjänsteman vid ombudsmannaexpeditionen att föra talan på ombudsmannens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;I ärende som avses i 6 § tredje eller fjärde stycket får ombudsman bemyndiga tjänsteman vid ombudsmannaexpeditionen att vidta behövliga handläggningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft6"&gt;I paragrafen anges vilka möjligheter JO har att uppdra åt andra att leda förundersökning och föra talan eller vidta andra åtgärder på JO:s vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av att Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft28"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;mål och riktlinjer för verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;nämndernas organisation och verksamhetsformer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;val av revisorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;årsredovisning och ansvarsfrihet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;folkomröstning i kommunen eller landstinget, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;extra val till fullmäktige&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft38"&gt;Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft3"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;I paragrafen anges i vilka slags ärenden fullmäktige ska fatta beslut. Prop. 2009/10:80 Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har en ny punkt (9) om extra val till fullmäktige lagts till. Den nya punkten innebär att det är förbehållet fullmäktige att ta ställning till om extra val ska hållas. Av 3 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) följer att fullmäktige inte kan delegera beslutanderätt som rör frågor om extra val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Detsamma gäller om extra val till fullmäktige har hållits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft38"&gt;När omvalet eller sammanräkningen eller extra valet har avslutats, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fullmäktige förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I paragrafen regleras vad som sker med förtroendevalda efter omval eller rättelse av mandatfördelningen i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ett tillägg gjorts som skapar garantier för att en eventuell ändring av majoritetsförhållandena i fullmäktige efter ett extra val får genomslag i nämndernas sammansättning. Av bestämmelsen följer att uppdragen för de förtroendevalda ska upphöra två månader efter det att ett extra val har hållits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft78"&gt;Extra val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;5 a § &lt;/SPAN&gt;Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft76"&gt;röstar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft25"&gt;Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, behandlas förutsättningarna för fullmäktiges beslut om extra val. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;får fullmäktige besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Därav följer att det efter extra val inte löper någon fullständig mandattid. Det innebär att mandattiden begränsas till den tid som återstår av det avgående fullmäktiges mandattid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska extra val hållas om en kvalificerad majoritet av minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det&lt;SPAN class="ft22"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;För att förhindra att extra val utlyses innan alla möjligheter att finna fungerande lösningar för styret i kommunen inom ramen för det resultat som det ordinarie valet inneburit är uttömda får enligt &lt;SPAN class="ft22"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft3"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;P class="p248 ft24"&gt;beslut om extra val inte fattas förrän sex månader har förflutit från det Prop. 2009/10:80 nyvalda fullmäktiges första sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Ärenden i fullmäktige får väckas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;en nämnd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;en ledamot genom motion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft38"&gt;Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst &lt;SPAN class="ft25"&gt;tio &lt;/SPAN&gt;procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar &lt;SPAN class="ft25"&gt;(folkinitiativ)&lt;/SPAN&gt;. Initiativet &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, &lt;SPAN class="ft25"&gt;uppgifter om när namnteckningarna gjorts&lt;/SPAN&gt;, namnförtydliganden&lt;SPAN class="ft25"&gt;, personnummer &lt;/SPAN&gt;och uppgift om deras adresser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft25"&gt;Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;I paragrafen regleras initiativrätten för förslag i fullmäktige. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;behandlar s.k. folkinitiativ. Ändringarna innebär att ett ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får väckas i fullmäktige av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. Vidare har begreppet folkinitiativ förts in i lagtexten. Kraven på utformningen av folkinitiativet motsvarar de som gäller enligt de nuvarande bestämmelserna med undantag för att namnteckningarna i initiativet ska vara daterade och att initiativtagarna ska uppge sina personnummer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, har en tidsgräns för insamlandet av namnunderskrifter införts. Vid beräkningen av hur många som står bakom ett folkinitiativ ska hänsyn inte tas till den som undertecknat initiativet tidigare än sex månader före det att folkinitiativet lämnats in till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;30 a § &lt;/SPAN&gt;Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, behandlas frågan om beredning vid extra val. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft6"&gt;Av paragrafen framgår att fullmäktige får behandla frågan om extra val utan föregående beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;34 a § &lt;/SPAN&gt;Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft74"&gt;1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft74"&gt;2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft94"&gt;förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;P class="p507 ft25"&gt;Vid sådan folkomröstning ska bestämmelserna i 34 § tredje och fjärde styckena &lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;/SPAN&gt;tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;I paragrafen, som är ny, behandlas hur ett folkinitiativ ska hanteras av fullmäktige och vad som gäller för en framställning med anledning av ett sådant initiativ. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Har ett folkinitiativ väckts ska enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;fullmäktige besluta att en folkomröstning ska hållas om den fråga som ett folkinitiativ avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den (första punkten) och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget (andra punkten). Bestämmelsen innebär att det finns en presumtion för att ett folkinitiativ ska leda till att en folkomröstning hålls om den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Hänvisningen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;till 34 § innebär att lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska tillämpas vid en folkomröstning som beslutats efter ett folkinitiativ samt att fullmäktige får besluta att det med tillämpning av 5 kap. vallagen (2005:837) ska framställas röstkort och röstlängd för omröstningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;36 § &lt;/SPAN&gt;Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft38"&gt;Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft3"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om bordläggning och återremittering av ärenden som beslutas av fullmäktige. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2 Av ändringen i &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett ärende om extra val alltid ska bordläggas första gången det tas upp till behandling. Denna bestämmelse kompletterar den nuvarande bestämmelsen om bordläggning eller återremiss. Det innebär att det inte finns något hinder mot att frågan om extra val bordläggs vid flera tillfällen. Det saknas emellertid möjligheter för en minoritet i fullmäktige att efter yrkande om det få till stånd en bordläggning eller återremittering av en fråga om extra val. Det förutsätts att ett beslut om bordläggning eller återremittering har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft3"&gt;stöd hos en majoritet i fullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft28"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärende om att hålla folkomröstning som väckts före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft3"&gt;Lagen träder enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;punkten 1 &lt;/SPAN&gt;i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft3"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;P class="p555 ft6"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft22"&gt;punkten 2 &lt;/SPAN&gt;innebär att fullmäktige ska pröva ett ärende Prop. 2009/10:80 om att hålla folkomröstning som har väckts före ikraftträdandet enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;5 kap. 23 § kommunallagen i dess äldre lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;När Högsta domstolen &lt;SPAN class="ft25"&gt;eller Högsta förvaltningsdomstolen &lt;/SPAN&gt;i enlighet med regeringsformen eller någon annan lag prövar frågor om skiljande från anställningen, avstängning eller läkarundersökning, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;handläggningen ske på det sätt som föreskrivs för tvistemål. Vid omröstning &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om rättegången i mål som rör skiljande från anställning m.m. i Högsta domstolen. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Av 11 kap. 8 § andra stycket RF följer att mål om skiljande från anställning, avstängning eller läkarundersökning som rör ledamöterna i Högsta domstolen ska prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Paragrafen har ändrats så att det framgår att Högsta förvaltningsdomstolen vid handläggningen av sådana mål ska tillämpa rättegångsbalkens regler om tvistemål. Vid omröstning ska dock föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken, som gäller vid omröstning i brottmål, tillämpas. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft28"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas samma dag. Valdag &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara den &lt;SPAN class="ft74"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;söndagen i september. Val till Europaparlamentet &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft38"&gt;Vid extra val enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft25"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft75"&gt;Vid extra val enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft74"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft25"&gt;Vid extra val enligt 5 kap. 5 a § kommunallagen (1991:900) bestämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft6"&gt;I paragrafen regleras vilken dag som är valdag. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har valdagen vid ordinarie val till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktige ändrats från den tredje söndagen i september till den andra söndagen i september.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andra &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft22"&gt;tredje styckena &lt;/SPAN&gt;har ändrats till följd av den nya numreringen av paragraferna i 3 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;P class="p507 ft6"&gt;Av &lt;SPAN class="ft22"&gt;fjärde stycket&lt;/SPAN&gt;, som är nytt, följer att landstings- eller Prop. 2009/10:80 kommunfullmäktige bestämmer vilken dag som ska vara valdag vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft6"&gt;kommunala extra val. Beslutet ska föregås av samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft28"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Kandidatnamnen &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst &lt;SPAN class="ft25"&gt;och innehålla upplysning om personvalets innebörd&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft6"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om valsedlar som upptar kandidatnamn. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Paragrafen har tillförts en bestämmelse som innebär att valsedlar med kandidatnamn ska innehålla en upplysning om personvalets innebörd. Den närmare utformningen av upplysningen kommer att framgå av valförordningen. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;14 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;I första hand &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Persoligt röstetal &lt;SPAN class="ft74"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst &lt;SPAN class="ft74"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;procent av partiets röstetal i valkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft75"&gt;Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;I paragrafen regleras hur partiernas kandidater ska turordnas inom en valkrets inför beslut om vilka kandidater som ska få de mandat partierna tilldelas i valkretsen. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;I &lt;SPAN class="ft22"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har den spärr för personrösterna som reglerar väljarinflytandet vid riksdagsvalet sänkts från åtta till fem procent. Övriga ändringar är endast språkliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft3"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft96"&gt;Sammanfattning av Grundlagsutredningens betänkande En reformerad grundlag (SOU 2008:125)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p353 ft28"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;Sverige har liksom de flesta andra länder en skriven författning. I många länder kallas författningen konstitution, i Sverige grundlag. I flertalet länder finns reglerna i ett sammanhållet dokument men i Sverige har vi fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De centrala bestämmelserna om vårt statsskick finns i regeringsformen, som närmast motsvarar konstitutionen i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Den i dag gällande regeringsformen är resultatet av ett omfattande reformarbete. Den trädde i kraft 1975. Ett antal ändringar har skett i regeringsformen under de år som den varit i kraft. Någon större samlad översyn har dock inte gjorts. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de förändringar som samhället genomgått sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; tillsattes Grundlagsutredningen under 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Grundlagsutredningen är en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen. Vårt arbete har getts vida ramar. Vi har i princip varit oförhindrade att ta upp alla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som uppdraget omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I uppdraget har också ingått frågor som rör den kommunala demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft6"&gt;Någon total författningsreform har det däremot inte varit fråga om. Grunderna för Sveriges statsskick liksom det förhållandet att Sverige är en monarki har inte ingått i uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Vårt uppdrag har omfattat ett mycket stort antal frågor. Behovet av probleminventering och faktainhämtning har också varit stort. I vårt arbete har vi haft stöd av ett flertal expertgrupper och forskare inom framför allt de juridiska och statsvetenskapliga områdena. Vi har också gjort studieresor bl.a. till de övriga nordiska länderna samt till Tyskland, Ungern och Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Vi har även haft i uppgift att skapa debatt och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor och om det svenska folkstyret. Vi har därför hållit ett antal konferenser och seminarier om konstitutionella frågor. Vi har också haft en hemsida där rapporter, promemorior och konferensdokumentation har publicerats, liksom gästkrönikor av ett relativt stort antal debattörer och experter. Genom att medverka vid olika seminarier och andra sammankomster med organisationer, universitet och liknande har vi deltagit i pågående diskussioner om konstitutionella frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft6"&gt;Efter en samlad översyn av regeringsformen föreslår vi en rad förändringar av den mest centrala grundlagen. Syftet är att ge Sverige en god grund för en utveckling och fördjupning av folkstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft3"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Regeringsformens struktur och språk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;Regeringsformen är i dag uppdelad på 13 kapitel. Någon förändring av regeringsformens övergripande form har inte skett under de drygt 30 år som den har varit gällande. De ändringar som har gjorts under dessa år har inte påverkat antalet kapitel och i huvudsak inte heller hur bestämmelserna varit disponerade inom kapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Inom ramen för vår samlade översyn har vi förutom det sakliga innehållet i regeringsformen även behandlat regeringsformens struktur och språkliga utformning. Vi föreslår två nya kapitel, ett om förvaltningen och ett om kommunerna, vilket medför vissa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Vi föreslår vidare att vissa omflyttningar och uppdelningar av bestämmelserna görs i syfte att göra regeringsformen tydligare och mer överskådlig. Av samma skäl införs rubriker i flertalet av kapitlen. Lagtexten anpassas också i huvudsak till det lagspråk som används i dag. Vissa uttryck som har ansetts otidsenliga har ersatts av enklare och tydligare begrepp. Vi har också använt ett könsneutralt språk vid utformningen av bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft28"&gt;Valsystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft3"&gt;I regeringsformens inledande paragraf slås det fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Folkstyrelsen är indirekt och representativ. Medborgarna väljer med allmän och lika rösträtt den beslutande församlingen. Den representativa formen för folkstyrelsen betonas särskilt i regeringsformens inledande kapitel där det framhålls att riksdagen är folkets främsta företrädare och att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Den svenska formen av representativ demokrati innebär på riksplanet att det finns en riksdag bestående av en kammare med 349 ledamöter. Dessa väljs genom fria, hemliga och direkta val. Rösträttsåldern liksom valbarhetsåldern är 18 år. Röstning sker på parti med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Valsystemet är proportionellt. Av de 349 riksdagsmandaten är 310 fasta valkretsmandat som tilldelas valkretsarna i förhållande till antalet röstberättigade i varje krets. De resterande 39 utjämningsmandaten används för att korrigera de avvikelser från en riksproportionell fördelning som kan uppkomma vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Det finns en spärr i systemet som innebär att endast ett parti som fått minst fyra procent av rösterna i hela riket deltar i mandatfördelningen. Ett parti som har fått minst tolv procent av rösterna i en valkrets deltar dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft6"&gt;Varje väljare kan lämna en särskild personröst. Syftet med personvalsinslaget i valsystemet är dels att väljarna ska ges bättre möjlighet att påverka vilka som ska representera dem, dels att förstärka kontakterna mellan väljare och valda. För att göra en avvägning mellan partiernas och väljarnas inflytande över vilka kandidater som ska bli valda finns en spärr för personrösterna. I riksdagsvalet krävs att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;personrösterna för en kandidat ska motsvara minst åtta procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;partiets röster i valkretsen. Vid övriga val krävs minst fem procent.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Vi föreslår att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;procent. En enhetlig spärrnivå för personvalet kommer därmed att gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;för samtliga val. I samband härmed har vi också föreslagit ett förstärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krav på information till väljarna om personvalets innebörd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Enligt den nuvarande ordningen hålls val till riksdagen den tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;söndagen i september. Dagens regler innebär att förutsättningarna för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;en ny regering ska hinna med att sätta sin prägel på sitt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;budgetförslag är begränsade. Som ett led i att skapa bättre förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;föreslår vi att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;september.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Även på det kommunala området föreslås vissa ändringar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td249"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valsystemet. Vi föreslår bl.a. att en möjlighet införs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;kommunfullmäktige att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Vi har dessutom enats om att föreslå att frågan om proportionaliteten i kommunala val tillsammans med frågan om offentliga valförberedelser utreds vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft28"&gt;Folkomröstningar och folkinitiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft3"&gt;Möjligheten att hålla rådgivande nationella folkomröstningar är ett komplement till den representativa demokratin. Sådana omröstningar kan bl.a. bidra till att öka medborgarnas politiska engagemang och till att vitalisera demokratin. De har även en folkbildande effekt. Enligt dagens regler kan rådgivande nationella folkomröstningar anordnas efter beslut av riksdagen. Dessa regler ger goda möjligheter att hålla rådgivande nationella folkomröstningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft3"&gt;Enligt regeringsformen finns även möjlighet att hålla beslutande folkomröstningar om vilande grundlagsförslag. Vi föreslår en mindre förändring av dessa bestämmelser i syfte att uppnå en ordning som är rimligare och mer rättvisande utan att samtidigt försvåra genomförandet av förändringar av grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft3"&gt;I kommunallagstiftningen finns bestämmelser som gör det möjligt för kommuner och landsting att ordna kommunala folkomröstningar. Sådana folkomröstningar beslutas av fullmäktige. En möjlighet att få till stånd en folkomröstning genom s.k. folkinitiativ finns också. Folkinitiativet innebär i dag att ett ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får väckas i fullmäktige av minst fem procent av de röstberättigade i kommunen eller landstinget. Det är sedan fullmäktige som beslutar om en folkomröstning ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Dagens bestämmelser om kommunalt folkinitiativ fungerar enligt vår mening inte tillfredsställande. De har inte bidragit till att stärka den lokala demokratin på det sätt som var tanken när de infördes. Vi föreslår därför att bestämmelserna om folkinitiativet ändras. En kommunal rådgivande folkomröstning ska enligt förslaget hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det. Som huvudregel ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;fullmäktige inte kunna avslå en sådan begäran. För att förhindra att en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;folkomröstning hålls i frågor som helt saknar förankring i fullmäktige Prop. 2009/10:80 ska det dock finnas en möjlighet för fullmäktige att avslå ett folkinitiativ. Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft24"&gt;En förutsättning för detta är att två tredjedelar av ledamöterna motsätter sig initiativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft28"&gt;Riksdag och regering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Parlamentarism innebär att makten ligger hos folkrepresentationens, parlamentets, majoritet. Regeringen ska ha parlamentets förtroende eller i varje fall tolereras av parlamentet. Den svenska parlamentarismen bygger på s.k. negativ parlamentarism. Regeringen kan utses enligt reglerna i regeringsformen och därefter sitta kvar så länge inte riksdagens majoritet har uttalat att regeringen inte har dess förtroende. Den andra grundformen av parlamentarism, s.k. positiv parlamentarism, innebär ett krav på att regeringen i stället måste ha ett uttryckligt stöd av en riksdagsmajoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;Tillämpningen av de gällande bestämmelserna visar enligt vår mening att dagens reglering i allt väsentligt fungerar väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Vi föreslår emellertid att det införs en bestämmelse som innebär att riksdagen efter val genom omröstning ska pröva frågan om statsministerns stöd. Detta innebär att en omröstning ska hållas i riksdagen efter varje val för att pröva frågan om den sittande regeringens parlamentariska bas i den nyvalda riksdagen. Enligt bestämmelsen ska regeringen kunna sitta kvar så länge inte en majoritet av riksdagens ledamöter, dvs. minst 175 ledamöter, röstar mot regeringen. Omröstningen ska endast hållas om inte statsministern dessförinnan har entledigats som ett resultat av en misstroendeförklaring eller avgått på egen begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft28"&gt;Riksdagens kontrollmakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft3"&gt;Riksdagen granskar enligt regeringsformen rikets styrelse och förvaltning. Att regeringen utövar sin makt under ansvar inför riksdagen framgår också av reglerna i 12 kap. regeringsformen om riksdagens kontrollmakt. Kontrollmakten består enligt dessa bestämmelser av den granskning som utförs av konstitutionsutskottet, riksdagsledamöters interpellationer och frågor, den granskning som utförs av riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen samt möjligheten till misstroendeförklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft3"&gt;I fråga om kontrollmakten föreslås vissa förtydliganden. Det gäller i första hand konstitutionsutskottets granskning. Utskottet granskar statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har enligt dagens reglering rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar som hör till dessa ärenden. I vårt förslag utvidgas konstitutionsutskottets uttryckliga rätt till handlingar. Utöver protokollen i regeringsärenden och de övriga handlingar som hör till dessa ärenden ska konstitutionsutskottet enligt förslaget även få ut de handlingar hos regeringen som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Syftet med tillägget är att rätten att få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft3"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;tillgång till handlingar bättre ska korrespondera med utskottets gransk- Prop. 2009/10:80 ningsområde. Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Vidare införs en bestämmelse i regeringsformen om att varje riksdagsutskott ska följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Därmed betonas ytterligare riksdagens ansvar för uppföljning och utvärdering av tidigare riksdagsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft28"&gt;Domstolsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;Domstolarna är genom sina rättskipande uppgifter viktiga organ i vårt samhälle. Domstolarnas roll innefattar betydligt mer än att lösa tvister och pröva brottmål. Domstolarna ska värna rättsstaten och den enskilde medborgarens rättigheter bl.a. genom uppgiften att se till att de i demokratisk ordning beslutade författningarna tillämpas på ett korrekt sätt. Domstolarna har också rättsskapande uppgifter exempelvis genom de högsta domstolarnas roll som prejudikatinstanser. Sveriges medlemskap i EU och de förpliktelser som följer av bl.a. Europakonventionen har ytterligare tydliggjort domstolarnas roll i samhället och deras betydelse som en garanti för medborgarnas rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Vi föreslår att en bestämmelse införs som innebär att varje domstol själv bestämmer hur dömande uppgifter ska fördelas inom domstolen. Vidare avskaffas rätten för JO och JK att närvara vid domstolars och förvaltningsmyndigheters överläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Även frågor rörande utnämningen av ordinarie domare och domares rättsliga ställning i olika avseenden har betydelse för domstolarnas och domarnas oberoende. Vi anser att förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare ska vara utformat på ett sådant sätt att domstolarnas och domarnas självständiga ställning inte kan ifrågasättas. Utnämningsförfarandet måste också säkerställa en bred rekrytering av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Vi föreslår därför att det i regeringsformen slås fast att grunderna för utnämningsförfarandet när det gäller ordinarie domare ska regleras i lag. Vi föreslår också en lag om utnämningen av ordinarie domare. Enligt den ordning som vi föreslår ska regeringen även fortsättningsvis utnämna ordinarie domare men dagens kallelseförfarande för högre domartjänster avskaffas. Det innebär att alla domarbefattningar ska ledigförklaras. Ärenden om utnämning av ordinarie domare ska beredas i en förslagsnämnd som ska bestå av sex domare, en advokat och två representanter för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft3"&gt;Reglerna om åtal mot justitieråd för brott i utövningen av tjänsten bör också ändras. Sådana åtal ska enligt vårt förslag prövas av Regeringsrätten i stället för som i dag av Högsta domstolen. På detta sätt undviker man att någon av de högsta domstolarna prövar mål som rör någon av den egna domstolens ledamöter. Samma ordning ska gälla även bl.a. frågan om ett justitieråd ska skiljas från sin anställning. Vi föreslår också vissa förändringar när det gäller förfarandet vid prövningen av avskedande och disciplinansvar för andra ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft3"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Regeringsformens bestämmelser om rättskipning och förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft6"&gt;I regeringsformen finns i dag de bestämmelser som rör rättskipningen och förvaltningen i ett gemensamt kapitel. Där finns också gemensamma bestämmelser som rör all offentlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Vi föreslår att bestämmelserna om rättskipningen och förvaltningen delas upp i två olika kapitel. Det nya kapitlet om rättskipningen ska innehålla de bestämmelser som i dag finns i 11 kap. och som rör domstolarna och domarna. Det nya kapitlet om förvaltningen ska innehålla de bestämmelser som i dag finns i 11 kap. och som rör förvaltningen. Utformningen av bestämmelserna om den grundläggande statliga förvaltningsorganisationen under regeringen och om överlåtelse av förvaltningsuppgifter förenklas dessutom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Normkontrollen i framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;Normprövning bygger på synsättet att föreskrifter, dvs. bindande generella rättsregler, ingår i ett hierarkiskt system där det finns olika nivåer. För svensk del avses här grundlag, vanlig lag, förordning (regeringsföreskrifter) samt myndighetsföreskrifter och kommunala föreskrifter. Normprövningen går ut på att en föreskrift på lägre nivå prövas mot en föreskrift på högre nivå och att föreskriften på den högre nivån ”tar över” om en konflikt skulle föreligga. Det är ofta prövningen av förhållandet mellan grundlag och lag som står i centrum i diskussionen om normprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Normprövning utförs av Lagrådet genom en förhandskontroll av lagförslag som görs under lagstiftningsprocessen. Normprövning utförs också av domstolar och andra offentliga organ i deras verksamhet. Det är då fråga om prövning av lagar eller andra föreskrifter i konkreta fall. När det gäller lagar har det svenska normkontrollsystemet således inslag av både förhandskontroll och efterhandsgranskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;Vår utgångspunkt har varit att normkontrollsystemet även fortsättningsvis ska innehålla både förhandskontroll och en möjlighet till prövning i efterhand. När det gäller förhandskontrollen görs vissa förändringar i regeringsformen i syfte att ytterligare markera betydelsen av Lagrådets granskning. I den nuvarande regleringen anges att ett yttrande från Lagrådet bör inhämtas i vissa angivna fall. Vi föreslår att sådana yttranden i stället ska inhämtas. På så vis görs Lagrådets granskning obligatorisk i de lagstiftningsärenden som omfattas av granskningen. Vidare föreslår vi att det s.k. viktighetskriteriet tas bort. Regeringen eller ett riksdagsutskott ska således inte längre kunna avstå från att höra Lagrådet med hänvisning till att en lag inte bedöms som viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vi föreslår dessutom att Lagrådets kansli förstärks med juridisk kompetens, t.ex. genom att en eller flera föredragande knyts dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft6"&gt;När det gäller prövningen i efterhand innebär den nuvarande regleringen att en domstol eller annat offentligt organ bara ska underlåta att tillämpa en lag eller förordning om felet är uppenbart. Vi har kommit fram till att detta s.k. uppenbarhetskrav bör avskaffas. Det bör i lagtexten i stället införas en erinran om att vid lagprövning ska grundsatserna om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;folksuveränitet och lagbundenhet, med dess princip om normhierarki, Prop. 2009/10:80 särskilt beaktas. Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Den prövning av lagar och andra föreskrifter som behandlas i bestämmelsen är begränsad till situationer då frågan om t.ex. en lags förenlighet med grundlag uppkommer i ett specifikt tillämpningsfall som ska avgöras av t.ex. domstol (s.k. konkret prövning). Liksom i dag ska prövningen utföras av alla domstolar och andra offentliga organ där normkonfliktfrågor uppkommer i rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft28"&gt;Skyddet för grundläggande fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft3"&gt;De svenska fri- och rättighetsreglerna återfinns främst i 2 kap. regeringsformen. Den allmänna och lika rösträtten kommer till uttryck i 1 kap. regeringsformen. Genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ges vissa aspekter av yttrandefriheten och informationsfriheten ett förstärkt och detaljerat grundlagsskydd. En viktig beståndsdel i det svenska skyddet för fri- och rättigheter är också bestämmelserna i Europakonventionen. Konventionen gäller sedan 1995 som svensk lag och har dessutom getts en särskild konstitutionell ställning genom förbudet i 2 kap. 23 § regeringsformen mot normgivning i strid med den konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft6"&gt;I betänkandet föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om det grundläggande skyddet för fri- och rättigheter i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;När det gäller diskrimineringsskyddet lämnar vi två förslag. Enligt den i dag gällande lydelsen av regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte innebära att någon medborgare missgynnas därför att han eller hon med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. Vi föreslår att begreppet ras tas bort i syfte att uttrycka diskrimineringsskyddet på ett bättre sätt. I stället anges diskrimineringsgrunderna som etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Någon innehållsmässig ändring av diskrimineringsskyddet är inte avsedd med den nya formuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;Vi föreslår också att diskrimineringsskyddet utvidgas så att det även omfattar ett förbud mot normgivning som innebär att någon missgynnas med hänsyn till sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Vi föreslår också att det införs en bestämmelse om att en rättegång ska vara rättvis och ske inom skälig tid. Den svenska rättsordningen innehåller i dag ingen sådan bestämmelse på grundlagsnivå. Den överordnade bestämmelsen på området är artikel 6 i Europakonventionen. Syftet är att i regeringsformen införa en bestämmelse som till vissa delar motsvarar artikel 6. Den föreslagna bestämmelsen sträcker sig i ett avseende något längre än Europakonventionen. Det skydd som Europakonventionen ger omfattar endast mål om civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse om brott. Någon sådan begränsning införs inte i bestämmelsen i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft6"&gt;Vi föreslår vidare att regleringen av egendomsskyddet ändras så att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande tydliggörs. Det ska således anges i bestämmelsen att full&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft97"&gt;ersättning ska utgå för förlusten i sådana fall. Vidare föreslår vi ett tillägg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i bestämmelsen som innebär att, i fråga om rätt till ersättning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rådighetsinskränkningar rörande fast egendom som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;miljöskydds- eller säkerhetsskäl, gäller vad som följer av lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ersättningsrätten vid sådana rådighetsinskränkningar bör behandlas av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;särskild utredning. I betänkandet anger vi utgångspunkterna för en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utredning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Vi föreslår vidare en bestämmelse till skydd för forskningens frihet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Vi lägger också ett förslag som innebär att det i regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förtydligas att det allmänna även ska verka för att barns rätt tas till vara.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;En sådan markering ligger i linje med Sveriges förpliktelser med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anledning av FN:s konvention om barns rättigheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Slutligen lämnar vi ett förslag som rör samernas ställning. Bland de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nationella minoriteterna intar samerna en särställning, särskilt som de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;också erkänns som ett urfolk. Detta förhållande motiverar enligt vår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mening att samerna särskilt omnämns i regeringsformens inledande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kapitel. I anslutning härtill bör vidare en justering av den befintliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regleringen göras så att det framgår att de etniska, språkliga och religiösa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samfundsliv ska främjas, i stället för bör främjas som i dag anges.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I detta sammanhang har också uppmärksammats de förslag till förstärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skydd för den personliga integriteten som Integritetsskyddskommittén&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lämnat i sitt betänkande Skyddet för den personliga integriteten –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bedömningar och förslag (SOU 2008:3). Vi menar att ett skydd i linje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med Integritetsskyddskommitténs förslag bör införas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Grundlagsregleringen av det internationella samarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Sverige deltar aktivt i ett vidsträckt internationellt samarbete som har stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inverkan på det svenska samhället. Vårt medlemskap i EU är det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samarbete som är av störst betydelse. Vi menar att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tydligt bör framgå för den som tar del av regeringsformen. Att Sverige är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medlem i EU bör därför anges redan i det inledande kapitlet om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsskickets grunder. Regeringsformen innehåller inte heller någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;allmän bestämmelse som berör vårt övriga internationella samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;direkt med andra länder och inom ramen för olika internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;organisationer. Mot bakgrund av det samarbetets betydelse för det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;svenska samhället framstår detta som en brist i regeringsformen. Det bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt vår uppfattning uttryckligen framgå att Sverige deltar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;internationellt samarbete. Det finns anledning att i en sådan bestämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;särskilt framhålla det samarbete som sker inom ramen för FN och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europarådet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Vi föreslår också vissa förändringar av bestämmelserna när det gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;överlåtelse av beslutanderätt med anledning av samarbetet inom EU.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Syftet är att säkerställa att en betryggande majoritet av riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöter står bakom beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Kommunerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Den svenska folkstyrelsen förverkligas enligt regeringsformen bl.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;genom kommunal självstyrelse. Den kommunala självstyrelsen har en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;P class="p248 ft6"&gt;central ställning i Sverige och utgör en viktig del av vårt demokratiska Prop. 2009/10:80 system. Redan i dag markeras kommunernas särskilda ställning genom Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;de bestämmelser som finns i regeringsformens inledande kapitel. Vi anser att det finns anledning att ytterligare markera kommunernas betydelse för det svenska samhällsskicket. Vi föreslår att så bör ske genom att kommunerna ges ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen. I kapitlet regleras sådana förhållanden som rör kommunerna och som kan anses specifika för den kommunala sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Vi föreslår också vissa ändringar av de bestämmelser som reglerar kommunerna i regeringsformen. Här kan särskilt nämnas att den kommunala självstyrelsen ges en tydligare markering i regeringsformen, bl.a. genom att det av regleringen uttryckligen framgår att principen gäller för all kommunal verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Vidare bör det införas en bestämmelse som medför att de kommunala självstyrelseintressena beaktas vid lagstiftning. I bestämmelsen anges att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen aldrig bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Lagrådets granskning sträcks samtidigt ut till att omfatta all lagstiftning som kan få betydelse för den kommunala självstyrelsen. Vi anser dock inte att det finns skäl att låta riksdagens bedömning i dessa frågor bli föremål för lagprövning i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft24"&gt;I regeringsformen införs vidare en bestämmelse som förtydligar att skatteutjämning mellan kommuner kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft28"&gt;Normgivningsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;Med normgivningsmakten avses rätten att besluta om rättsregler, dvs. sådana regler som är bindande för enskilda och myndigheter och som gäller generellt. I regeringsformen benämns sådana regler föreskrifter. Normgivningsmakten regleras i huvudsak i 8 kap. regeringsformen men bestämmelser om normgivning finns även i andra kapitel i regeringsformen samt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft3"&gt;Vår översyn har gett upphov till ett antal förslag som syftar till att undanröja tillämpningsproblem samt skapa en reglering med mindre detaljrikedom och ökad överskådlighet. Dessutom har bestämmelserna i vissa avseenden anpassats till gällande praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Förutom ändringar som är motiverade av dessa skäl föreslås vissa ytterligare justeringar av bestämmelserna. En ny inledande bestämmelse föreslås i 8 kap. för att förse kapitlet med en bättre upptakt och att göra det möjligt att förenkla de följande bestämmelserna i kapitlet. De bestämmelser som anger det s.k. primära lagområdet läggs samman i en bestämmelse. Den centrala bestämmelsen om delegation av normgivningsmakt till regeringen ändras så att den anger de områden där delegation inte är möjlig, i stället för att som i dag räkna upp de områden inom vilka delegation får ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft6"&gt;En bestämmelse som ger riksdagen möjlighet att bemyndiga kommuner att meddela föreskrifter om skatt som syftar till att reglera trafikförhållandena i kommunen införs. Syftet med bestämmelsen är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft3"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;undanröja det konstitutionella hinder som i dag finns mot en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordning när det gäller parkeringsavgifter och trängselskatt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p961 ft28"&gt;Finansmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft3"&gt;Med finansmakten avses rätten att bestämma om inkomster till staten och att förfoga över statens tillgångar, främst genom beslut om utgifter. Inkomsterna utgörs framför allt av skatter och avgifter men också av intäkter av privaträttslig karaktär, t.ex. utdelning på de aktier som staten äger. Den nuvarande regleringen beskriver på ett övergripande sätt riksdagens och regeringens befogenheter på budgetområdet. Regleringen kompletteras av bestämmelser i riksdagsordningen och i lagen (1996:1059) om statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Vi anser att utgångspunkten för bestämmelserna om finansmakten i regeringsformen även i fortsättningen bör vara att på ett övergripande sätt reglera riksdagens och regeringens befogenheter på budgetområdet. Endast bestämmelser som är av sådan vikt och har erhållit en sådan politisk acceptans att de inte kan antas bli föremål för ändring inom överskådlig tid bör finnas i regeringsformen. Inom denna ram bör bestämmelserna så tydligt som möjligt återspegla den faktiska budgetprocessen. I vår översyn av kapitlet föreslår vi att vissa bestämmelser utgår och att viss konstitutionell praxis lagfästs. Vissa andra förslag till ändringar ges också i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Den nuvarande regleringen av situationen då någon budget inte har beslutats före budgetperiodens början kompletteras med en bestämmelse. Den innebär att om riksdagen inte ens provisoriskt har beslutat om anslag för ett visst ändamål så ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess annat beslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft24"&gt;En bestämmelse i regeringsformen om att regeringen ska överlämna en årsredovisning för staten till riksdagen föreslås också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft28"&gt;Regeringsformens krav på medborgarskap för vissa anställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft3"&gt;I regeringsformen finns krav på svenskt medborgarskap för flera olika fall. Riksdagsledamöterna måste vara svenska medborgare liksom statschefen. Ett statsråd måste vara svensk medborgare sedan minst tio år. Slutligen finns det i 11 kap. ett generellt krav på svenskt medborgarskap för vissa befattningar och uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;Vi föreslår att regeringsformens krav på att statsråd ska vara svenska medborgare sedan minst tio år tas bort. I fortsättningen ska således endast krav på svenskt medborgarskap gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Vidare föreslår vi att kravet på svenskt medborgarskap beträffande vissa statliga anställningar och andra uppdrag tas bort ur regeringsformen för andra än justitiekanslern, riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna samt ordinarie domare. I den utsträckning som det finns skäl för sådana krav i övrigt, ska dessa tas in i lag eller i andra föreskrifter enligt grunder som anges i lag. I riksdagsordningen tas vidare in en bestämmelse om att endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft3"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Åtal och rättslig immunitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft3"&gt;Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen har varit bindande för Sverige sedan 2001. Regeringsformen bör mot denna bakgrund nu anpassas till de krav som följer av Sveriges åtaganden enligt Romstadgan. Vi föreslår därför att en ny bestämmelse införs som markerar att regeringsformens regler om åtal och immunitet för riksdagsledamöter, statschefen, statsråd och ledamöter i Högsta domstolen eller Regeringsrätten inte utgör hinder mot att Sveriges åtaganden med anledning av Romstadgan uppfylls. Den nya bestämmelsen tar också sikte på åtaganden i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft6"&gt;I syfte att kunna uppfylla våra internationella åtaganden på det här området införs vidare en möjlighet att överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som grundar sig direkt på regeringsformen till mellanfolkliga organisationer eller domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft28"&gt;Krig, krigsfara och nödsituationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Vi har i Sverige valt att redan i fredstid införa regler som så långt det är möjligt skapar en grund för legalt handlande även i krigstid. Den nuvarande regleringen om krig och krigsfara syftar till att minska riskerna för tvister som rör frågor om statsmakterna har handlat rättsenligt och att försvåra för oansvariga grupper att ta makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Vi anser att regeringsformen även fortsättningsvis bör innehålla regler om krig och krigsfara. Vi föreslår dock vissa justeringar av regleringen. Tillämpningsområdet för ett antal bestämmelser i regleringen avgränsas så att de endast blir tillämpliga vid sådant krig eller sådan krigsfara som innebär att rikets territorium eller bestånd är hotat. Begränsningen syftar till att reglerna inte ska kunna användas annat än i de fall där det verkligen är motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;Det föreslås även att en särskild reglering införs vilken innebär att regeringen i nödsituationer under vissa förutsättningar får meddela föreskrifter som annars enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Denna utvidgning av regeringens normgivningsmakt kan aktualiseras vid nödsituationer som innebär omfattande skador eller en överhängande risk för omfattande skador på människor, egendom eller miljö eller en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i centrala samhällsfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p335 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft1"&gt;Grundlagsutredningens lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft19"&gt;1. Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen&lt;SPAN class="ft21"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2, 3, &lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; och 11 kap. ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 12 och 13 kap. ska betecknas 13 respektive 15 kap., &lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 4 kap. 4, 5 och &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 4 kap. 6, 7 och &lt;NOBR&gt;10–14&lt;/NOBR&gt; §§, 5 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 5 kap. &lt;NOBR&gt;2–8&lt;/NOBR&gt; §§ och 6 kap. 2– 7, 8 och 10 §§ ska betecknas 6 kap. &lt;NOBR&gt;4–9,&lt;/NOBR&gt; 11 och 12 §§, 6 kap. 9 § ska betecknas 6 kap. 2 §, 7 kap. 8 § ska betecknas 6 kap. 10 §, 12 kap. 8 § ska betecknas 11 kap. 8 §, 13 kap. 9 och &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft3"&gt;15 och &lt;NOBR&gt;9–12&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken till nya 15 kap. ska lyda ”Krig, krigsfara och nödsituationer” och att rubrikerna närmast före 4 kap. 14 § och 15 kap. 15 § ska lyda ”Ytterligare bestämmelser” respektive ”Vapenstillestånd”, &lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 2, 4, 5, 7 och 9 §§, 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§, 5 kap. &lt;NOBR&gt;2–8&lt;/NOBR&gt; §§, 6 kap. 1, 2 och &lt;NOBR&gt;4–12&lt;/NOBR&gt; §§, 7 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; §§, 13 kap. &lt;NOBR&gt;1–9&lt;/NOBR&gt; §§ och 15 kap. 1– 12 §§ samt att rubrikerna närmast före 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; och 10 §§, 6 kap. 1, 4, 7 och &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§, 7 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; och 6 §§, 13 kap. 1 och &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§, 15 kap. 1, 2,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft3"&gt;4, 5 och &lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i regeringsformen ska införas åtta nya paragrafer, 1 kap. 10 §, 4 kap. 8 och 9 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 3 § och 15 kap. 13, 14 och &lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; §§, samt närmast före 4 kap. 8 och 9 §§, 6 kap. 3 §, 15 kap. 13, 14 samt 16 och 17 §§ nya rubriker av följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i regeringsformen ska införas åtta nya kapitel, 2, 3, &lt;NOBR&gt;8–12&lt;/NOBR&gt; och 14 kap., av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p965 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Den offentliga makten &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Det skall &lt;/SPAN&gt;särskilt &lt;SPAN class="ft22"&gt;åligga &lt;/SPAN&gt;det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Den offentliga makten &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Särskilt ska &lt;/SPAN&gt;det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p597 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Regeringsformen omtryckt 2003:593.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bostad och utbildning samt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;utbildning samt verka för social&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;verka för social omsorg och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;omsorg och trygghet &lt;SPAN class="ft4"&gt;och för goda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;trygghet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;förutsättningar för hälsa&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;främja en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;främja en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hållbar utveckling som leder till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;hållbar utveckling som leder till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;god miljö för nuvarande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;god miljö för nuvarande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommande generationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;kommande generationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;verka för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;verka för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;demokratins idéer blir vägledande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;demokratins idéer blir vägledande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;samhällets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;alla områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samt värna den enskildes privatliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;samt värna den enskildes privatliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;och familjeliv. &lt;/SPAN&gt;Det allmänna skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;och familjeliv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;verka för att alla människor skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p370 ft25"&gt;uppnå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p438 ft4"&gt;delaktighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p68 ft25"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;jämlikhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;samhället.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p68 ft25"&gt;motverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p395 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;människor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;grund av kön, hudfärg, nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;etniskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ursprung,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;språklig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;religiös&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;tillhörighet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;funktionshinder, sexuell läggning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;omständighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som gäller den enskilde som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;person.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 rowspan=2 class="tr18 td250"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;Det allmänna &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;verka för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr17 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;alla människor ska kunna uppnå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;delaktighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;jämlikhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;samhället &lt;/SPAN&gt;och för att barns rätt tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vara&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p766 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;motverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;människor på grund av kön,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;hudfärg,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;etniskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;ursprung,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p967 ft3"&gt;språklig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;religiös&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;tillhörighet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;funktionshinder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;sexuell läggning, ålder eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;omständigheter &lt;SPAN class="ft3"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p766 ft38"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;enskilde som person.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td132"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Etniska, språkliga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;religiösa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p968 ft4"&gt;Samernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p106 ft25"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;etniska,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;minoriteters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;möjligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;språkliga och religiösa minori-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behålla och utveckla ett eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;teters möjligheter att behålla och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kultur- och samfundsliv &lt;SPAN class="ft4"&gt;bör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;utveckla ett eget kultur- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;främjas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td122"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;samfundsliv &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;främjas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td203"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen är folkets främsta företrädare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;stiftar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p968 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;stiftar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p766 ft38"&gt;beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om skatt till staten och bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;om skatt till staten och bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hur statens medel &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;hur statens medel &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Riksdagen granskar rikets styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen granskar rikets styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och förvaltning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td251"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;och förvaltning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft3"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konungen eller drottning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p968 ft3"&gt;Konungen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;drottning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;successionsordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p11 ft38"&gt;successionsordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innehar Sveriges tron, är rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;innehar Sveriges tron är rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statschef.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;statschef.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Vad i denna regeringsform är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stadgat om konungen skall, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;drottning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p366 ft25"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;statschef,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p68 ft25"&gt;gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;henne.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p366 ft3"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;primärkommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I riket finns &lt;/SPAN&gt;kommuner på lokal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;landstingskommuner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;och regional nivå&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Beslutanderätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;i kommunerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utövas av valda församlingar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Kommunerna får taga ut skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;för skötseln av sina uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Domstolar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p968 ft3"&gt;Domstolar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;förvalt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förvaltningsmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;ningsmyndigheter och andra som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andra som fullgör &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppgifter inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;fullgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p68 ft25"&gt;offentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;förvalt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;den offentliga förvaltningen skall &lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;ningsuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p11 ft25"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sin verksamhet beakta allas likhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p373 ft3"&gt;beakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p969 ft3"&gt;allas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;likhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inför lagen samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;iakttaga &lt;/SPAN&gt;saklighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;inför lagen samt &lt;SPAN class="ft4"&gt;iaktta &lt;/SPAN&gt;saklighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och opartiskhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;och opartiskhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;Sverige är medlem i Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;unionen. Sverige deltar även inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;ramen för Förenta nationerna och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Europarådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p259 ft4"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p368 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p11 ft25"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;sammanhang i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;samarbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft28"&gt;Opinionsfriheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;P class="p555 ft6"&gt;5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna Prop. 2009/10:80 eller enskilda syften, och Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Var och en ska i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans eller hennes personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom eller henne registreras med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Kroppslig integritet och rörelsefrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Dödsstraff får inte förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. Det får även föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med en annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid arton års ålder eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft3"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;P class="p228 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Prop. 2009/10:80 Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att Bilaga 2 förflytta sig inom riket och att lämna det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft28"&gt;Rättssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft3"&gt;Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft24"&gt;Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Med brottspåföljd avses här även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft3"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Skydd mot diskriminering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Stridsåtgärder på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Egendomsskydd och allemansrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft3"&gt;Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft6"&gt;Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Upphovsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Näringsfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft28"&gt;Utbildning och forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft28"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i &lt;NOBR&gt;21–24&lt;/NOBR&gt; §§, begränsas genom lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–5),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rörelsefriheten (8 §), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft6"&gt;Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;husrannsakan eller liknande intrång, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;frihetsstraff som påföljd för viss gärning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft6"&gt;Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft6"&gt;Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;meningen),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft6"&gt;På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;3 kap. Riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft28"&gt;Riksdagens bildande och sammansättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft6"&gt;Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td255"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppträder i val under särskild beteckning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;består av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;kammare med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;349 ledamöter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td255"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöterna ska det finnas ersättare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Ordinarie val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td258"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Rösträtt och valbarhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td255"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen eller ersättare för ledamot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upprättad röstlängd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Valkretsar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td257"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utjämningsmandat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td197"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en beräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av förhållandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mellan antalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;röstberättigade i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för fyra år i sänder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft28"&gt;Mandatfördelningen mellan partierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Mandaten fördelas mellan partier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten fått flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft6"&gt;Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Valperiod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft28"&gt;Extra val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess en ny regering ska tillträda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft3"&gt;Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft3"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Överklagande av val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Ytterligare bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser i de ämnen som anges i 1 § tredje stycket och &lt;NOBR&gt;3–12&lt;/NOBR&gt; §§ samt om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft28"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft35"&gt;Riksmöte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Riksdagen sammanträder till riksmöte &lt;SPAN class="ft22"&gt;årligen&lt;/SPAN&gt;. Riksmöte &lt;SPAN class="ft22"&gt;hålles &lt;/SPAN&gt;i Stockholm, om &lt;SPAN class="ft22"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Riksdagen sammanträder till riksmöte &lt;SPAN class="ft22"&gt;varje &lt;/SPAN&gt;år. Riksmötet &lt;SPAN class="ft22"&gt;hålls &lt;/SPAN&gt;i Stockholm, om &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;utser &lt;/SPAN&gt;inom sig för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;väljer &lt;/SPAN&gt;inom sig för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;varje valperiod en talman samt en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;varje valperiod en talman samt en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;förste, en andre och en tredje vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;förste, en andre och en tredje vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p977 ft3"&gt;talman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;talman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Utskotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p400 ft6"&gt;3 § andra stycket (del av) Riksdagen väljer inom sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;utskott, däribland ett konstitu- tionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitu- tionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;P class="p481 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft35"&gt;Rätten att väcka förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;3 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Regeringen och varje riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsledamot får i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;dagsledamot får, i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vad som närmare angives &lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;bestämmelser &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsordningen väcka förslag i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;väcka förslag i fråga om allt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fråga om allt som kan komma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kan komma under riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;under riksdagens prövning, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;prövning, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;annat &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annat &lt;SPAN class="ft4"&gt;är bestämt &lt;/SPAN&gt;i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;denna regeringsform.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsform.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td71"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft35"&gt;Ärendenas beredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;3 § andra stycket (del av)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p542 ft4"&gt;väckes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p106 ft38"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;ärende som &lt;/SPAN&gt;har väckts &lt;SPAN class="ft3"&gt;av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;regeringen eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;beredes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;avgörandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p106 ft38"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ledamot &lt;SPAN class="ft4"&gt;bereds &lt;/SPAN&gt;av &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;utskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utskott, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;annat &lt;SPAN class="ft4"&gt;är bestämt &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;innan det avgörs&lt;SPAN class="ft3"&gt;, om &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft3"&gt;annat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna regeringsform.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i denna regeringsform.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p136 ft35"&gt;Ärendenas avgörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;När ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;När &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kammaren, får varje riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kammaren, får varje riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamot och varje statsråd yttra sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ledamot och varje statsråd yttra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i enlighet med vad som närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;Närmare bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;angives&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p140 ft25"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;detta meddelas i riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Bestämmelser om jäv finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;ordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riksdagsordningen&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riksdagsordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td253"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;också bestämmelser om jäv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i &lt;/SPAN&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td253"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;kammaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Vid omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Vid omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller som riksdagens beslut den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;gäller som riksdagens beslut den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mening &lt;SPAN class="ft4"&gt;varom &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;mening &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de röstande &lt;SPAN class="ft4"&gt;förenar sig&lt;/SPAN&gt;, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;röstande &lt;/SPAN&gt;enas om&lt;SPAN class="ft3"&gt;, om &lt;/SPAN&gt;inte något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;annat &lt;/SPAN&gt;särskilt angives &lt;SPAN class="ft3"&gt;i denna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;annat &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i denna regeringsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;beträffande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;eller, beträffande frågor som hör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frågor som hör till förfarandet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;till förfarandet i riksdagen, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;i huvudbestämmelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td262"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;huvudbestämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Om förfar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andet vid lika röstetal &lt;SPAN class="ft4"&gt;finns&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;om förfarandet vid lika röstetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;bestämmelser &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;meddelas &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft23"&gt;Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Offentlighet i kammaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft22"&gt;Sammanträden i kammaren är offentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft22"&gt;Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft22"&gt;Riksdagsledamot &lt;SPAN class="ft6"&gt;och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan &lt;/SPAN&gt;hinder &lt;SPAN class="ft6"&gt;av tjänsteuppgift eller annan sådan &lt;/SPAN&gt;förpliktelse som åligger honom&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft6"&gt;Riksdagsledamot eller ersättare får &lt;SPAN class="ft22"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;lämna sitt uppdrag utan &lt;SPAN class="ft22"&gt;riksdagens medgivande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft6"&gt;När det finns anledning till det, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;Valprövningsnämnden självmant pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;10 §&lt;/SPAN&gt;. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft6"&gt;Ledamot eller ersättare får i annat fall &lt;SPAN class="ft22"&gt;än som avses i andra stycket &lt;/SPAN&gt;skiljas från uppdraget endast om han genom brott har visat sig &lt;SPAN class="ft22"&gt;uppenbarligen &lt;/SPAN&gt;olämplig för uppdraget. Beslut &lt;SPAN class="ft22"&gt;härom &lt;/SPAN&gt;fattas av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft24"&gt;Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Ledamöternas ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft22"&gt;Riksdagsledamöter &lt;SPAN class="ft6"&gt;och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan &lt;/SPAN&gt;att hindras av &lt;SPAN class="ft6"&gt;tjänsteuppgift eller annan sådan &lt;/SPAN&gt;skyldighet&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;riksdagsledamot eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ersättare får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;lämna sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppdrag utan &lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;medgett det&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;När det finns anledning till det,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;Valprövningsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;självmant pröva om en ledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller en ersättare är behörig enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;4 § andra stycket&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Den som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förklaras obehörig är därmed skild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;från sitt uppdrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;En &lt;/SPAN&gt;ledamot eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i annat fall skiljas från uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;endast om han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;brott har visat sig &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppenbart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;olämplig för uppdraget. Beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;detta &lt;/SPAN&gt;fattas av domstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p981 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Talan &lt;/SPAN&gt;får inte väckas &lt;SPAN class="ft3"&gt;mot den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;utövar eller har utövat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppdrag som riksdagsledamot eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td264"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;som riksdagsledamot på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beröva honom friheten eller hindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td256"&gt;&lt;P class="p982 ft3"&gt;hans &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p260 ft4"&gt;hennes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;honom att resa inom riket på grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p576 ft3"&gt;eller gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av hans yttranden eller gärningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utövandet av uppdraget, utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;under utövandet av uppdraget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen har &lt;SPAN class="ft4"&gt;medgett &lt;/SPAN&gt;det genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utan att riksdagen har medgivit det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;minst fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;genom beslut om vilket minst fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sjättedelar av de röstande &lt;SPAN class="ft4"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sjättedelar av de röstande har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enats om&lt;SPAN class="ft3"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Detsamma gäller i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förenat sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;om frihetsberövande eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p260 ft4"&gt;förbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td152"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;att resa inom riket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Misstänkes &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Misstänks en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p983 ft3"&gt;fall,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;för brott i annat fall, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser i lag om gripande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;bestämmelser i lag om gripande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anhållande eller häktning tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;anhållande eller häktning tillämpas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;endast om han erkänner brottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;endast om han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;erkänner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller har tagits på bar gärning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;brottet eller har tagits på bar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;fråga är &lt;/SPAN&gt;om brott för vilket &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;gärning eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;om det är &lt;/SPAN&gt;fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föreskrivet lindrigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;straff&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;brott för vilket &lt;SPAN class="ft4"&gt;det inte &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fängelse i två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;föreskrivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;lindrigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;straff&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;fängelse i två år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Under tid då riksdagsledamot är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Under &lt;SPAN class="ft4"&gt;den &lt;/SPAN&gt;tid &lt;SPAN class="ft4"&gt;som en &lt;/SPAN&gt;riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;talman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p983 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;tillhör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;dagsledamot är riksdagens talman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;utövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;hans uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;eller tillhör regeringen utövas hans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som riksdagsledamot av ersättare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hennes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av &lt;SPAN class="ft4"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;ersättare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;riksdagsordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föreskriva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p968 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ersättare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p496 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;träda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;dagsordningen föreskriva att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsledamots&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p984 ft3"&gt;när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p140 ft4"&gt;denne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ersättare &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;träda i &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är ledig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ledamots ställe när &lt;SPAN class="ft4"&gt;han eller hon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;är ledig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;§ och &lt;SPAN class="ft4"&gt;8 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft4"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;om skydd för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;första stycket gäller även &lt;SPAN class="ft4"&gt;för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utövandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p438 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p576 ft25"&gt;uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p106 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;talmannen och hans &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hennes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;uppdrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen och hans uppdrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;För &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;ersättare som utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p982 ft38"&gt;ersättare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p985 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p106 ft38"&gt;utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p986 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p136 ft38"&gt;uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ledamot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;Av 1 kap. 5 § framgår att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;konungen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p191 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p395 ft4"&gt;drottning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft51"&gt;enligt successionsordningen inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;har Sveriges tron är rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;statschef.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;2 § första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft6"&gt;Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt &lt;SPAN class="ft22"&gt;aderton &lt;/SPAN&gt;år. Han får &lt;SPAN class="ft22"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag &lt;SPAN class="ft22"&gt;såsom &lt;/SPAN&gt;talman eller riksdagsledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Statschefen &lt;/SPAN&gt;hålles av stats- ministern &lt;SPAN class="ft6"&gt;underrättad om rikets angelägenheter. När &lt;/SPAN&gt;så erfordras &lt;SPAN class="ft6"&gt;sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;2 § andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Statschefen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;samråda med statsministern, innan han reser &lt;SPAN class="ft22"&gt;utrikes&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft3"&gt;Är konungen &lt;SPAN class="ft4"&gt;av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad &lt;/SPAN&gt;att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är hindrad, för att &lt;SPAN class="ft4"&gt;såsom &lt;/SPAN&gt;tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Utslocknar konungahuset, &lt;SPAN class="ft22"&gt;utser &lt;/SPAN&gt;riksdagen en riksföreståndare &lt;SPAN class="ft22"&gt;att &lt;/SPAN&gt;fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;utser &lt;/SPAN&gt;samtidigt en vice riksföreståndare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft6"&gt;Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;har fyllt &lt;SPAN class="ft22"&gt;aderton &lt;/SPAN&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft22"&gt;Har &lt;SPAN class="ft6"&gt;konungen &lt;/SPAN&gt;under sex månader utan avbrott varit hindrad att &lt;SPAN class="ft6"&gt;fullgöra sina uppgifter &lt;/SPAN&gt;eller underlåtit att fullgöra dem, skall &lt;SPAN class="ft6"&gt;regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen &lt;/SPAN&gt;bestämmer&lt;SPAN class="ft6"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;Som statschef får endast den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt &lt;SPAN class="ft22"&gt;arton &lt;/SPAN&gt;år. Han &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;får inte samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag &lt;SPAN class="ft22"&gt;som &lt;/SPAN&gt;talman eller riksdagsledamot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft6"&gt;Statschefen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska hållas &lt;/SPAN&gt;under- rättad om rikets angelägenheter &lt;SPAN class="ft22"&gt;av statsministern&lt;/SPAN&gt;. När &lt;SPAN class="ft22"&gt;det behövs &lt;/SPAN&gt;sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft6"&gt;Statschefen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;samråda med statsministern, innan han &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;reser &lt;SPAN class="ft22"&gt;utomlands&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft4"&gt;Om &lt;SPAN class="ft3"&gt;konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottning som är statschef &lt;SPAN class="ft3"&gt;är &lt;/SPAN&gt;förhindrad &lt;SPAN class="ft3"&gt;att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, &lt;/SPAN&gt;som inte är förhindrad&lt;SPAN class="ft3"&gt;, för att &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft3"&gt;tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;konungahuset utslocknar &lt;SPAN class="ft4"&gt;väljer &lt;/SPAN&gt;riksdagen en riksföreståndare &lt;SPAN class="ft4"&gt;som ska &lt;/SPAN&gt;fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;väljer &lt;/SPAN&gt;samtidigt en vice riksföreståndare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft6"&gt;Detsamma gäller om konungen &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller drottning som är statschef &lt;/SPAN&gt;dör eller avgår och tronföljaren ännu &lt;SPAN class="ft22"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;har fyllt &lt;SPAN class="ft22"&gt;arton &lt;/SPAN&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft22"&gt;Om &lt;SPAN class="ft6"&gt;konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottning som är statschef inte har fullgjort eller kunnat &lt;SPAN class="ft6"&gt;fullgöra sina uppgifter &lt;/SPAN&gt;under sex månaders tid, ska &lt;SPAN class="ft6"&gt;regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen &lt;/SPAN&gt;beslutar &lt;SPAN class="ft6"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p990 ft24"&gt;om konungen &lt;SPAN class="ft23"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anses ha avgått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;utse &lt;/SPAN&gt;någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riks- föreståndare när ingen med behörighet enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;3 eller 4 § &lt;/SPAN&gt;kan tjänstgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft3"&gt;Talmannen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;vid förfall för honom&lt;/SPAN&gt;, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;Konungen kan &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;åtalas för sina gärningar som statschef.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konungen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p300 ft4"&gt;drottningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;P class="p357 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anses ha avgått.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;välja &lt;/SPAN&gt;någon att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;efter regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksföreståndare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;behörighet enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 eller 5 § &lt;/SPAN&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstgöra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;Talmannen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;om han eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hon har förhinder&lt;SPAN class="ft3"&gt;, vice talman&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td266"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksföreståndare, när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;ingen annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;behörig kan tjänstgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Konungen &lt;/SPAN&gt;eller drottning som är statschef &lt;SPAN class="ft6"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft6"&gt;åtalas för sina gärningar. &lt;/SPAN&gt;En &lt;SPAN class="ft6"&gt;riksföreståndare kan &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft6"&gt;åtalas för sina gärningar som statschef.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p992 ft43"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Regeringens sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td183"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;utses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td183"&gt;&lt;P class="p185 ft101"&gt;Statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft101"&gt;utses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p11 ft101"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordning som angives i &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td183"&gt;&lt;P class="p32 ft101"&gt;bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p11 ft101"&gt;i &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillsätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td268"&gt;&lt;P class="p32 ft101"&gt;Statsministern tillsätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p11 ft101"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td183"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;statsråd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft22"&gt;Endast den får vara statsråd som är svensk &lt;SPAN class="ft6"&gt;medborgare &lt;/SPAN&gt;sedan minst tio år&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Statsråd får &lt;/SPAN&gt;icke utöva allmän eller enskild tjänst&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Han får &lt;/SPAN&gt;ej &lt;SPAN class="ft6"&gt;heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft103"&gt;Statsråden ska vara svenska &lt;SPAN class="ft102"&gt;medborgare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft22"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft6"&gt;statsråd får &lt;/SPAN&gt;inte inneha någon anställning&lt;SPAN class="ft6"&gt;. Han &lt;/SPAN&gt;eller hon &lt;SPAN class="ft6"&gt;får &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft6"&gt;heller inneha &lt;/SPAN&gt;något &lt;SPAN class="ft6"&gt;uppdrag eller utöva &lt;/SPAN&gt;någon &lt;SPAN class="ft6"&gt;verksamhet som kan rubba förtroendet för honom &lt;/SPAN&gt;eller henne&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;När statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och &lt;SPAN class="ft4"&gt;avgiver &lt;/SPAN&gt;sedan förslag till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft6"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;senast &lt;SPAN class="ft22"&gt;på fjärde dagen härefter&lt;/SPAN&gt;, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Röstar &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av riksdagens ledamöter mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Förkastar riksdagen talmannens förslag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;förfares på nytt enligt 2 §&lt;/SPAN&gt;. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;förfarandet &lt;SPAN class="ft4"&gt;för utseende av statsminister &lt;/SPAN&gt;avbrytas och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;återupptagas &lt;/SPAN&gt;först sedan val till riksdagen har hållits. Om &lt;SPAN class="ft22"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;ordinarie val ändå &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas inom tre månader, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;extra val &lt;SPAN class="ft22"&gt;förrättas &lt;/SPAN&gt;inom samma tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;När riksdagen har godkänt förslag om ny statsminister, &lt;SPAN class="ft22"&gt;anmäler denne &lt;/SPAN&gt;så snart det kan ske de &lt;SPAN class="ft22"&gt;av honom utsedda &lt;/SPAN&gt;statsråden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Statsministeromröstning efter val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft25"&gt;En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej på denna fråga, ska statsministern entledigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft22"&gt;Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;Regeringsbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;När &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och &lt;SPAN class="ft4"&gt;lämnar &lt;/SPAN&gt;sedan förslag till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft6"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;senast &lt;SPAN class="ft22"&gt;inom fyra dagar&lt;/SPAN&gt;, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;mer än hälften av riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft22"&gt;röstar &lt;/SPAN&gt;mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Förkastar riksdagen talmannens förslag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska förfarandet enligt 4 § upprepas&lt;/SPAN&gt;. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förfarandet avbrytas och &lt;SPAN class="ft4"&gt;återupptas &lt;/SPAN&gt;först sedan val till riksdagen har hållits. Om &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;ordinarie val ändå &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas inom tre månader, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;extra val &lt;SPAN class="ft4"&gt;hållas &lt;/SPAN&gt;inom samma tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft6"&gt;När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska statsministern &lt;/SPAN&gt;så snart det kan ske &lt;SPAN class="ft22"&gt;anmäla &lt;/SPAN&gt;de &lt;SPAN class="ft22"&gt;övriga &lt;/SPAN&gt;statsråden för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för riksdagen. Därefter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Därefter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsskifte rum vid en särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsskifte rum vid en särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konselj inför statschefen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konselj inför statschefen eller, &lt;SPAN class="ft4"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;förfall för denne&lt;/SPAN&gt;, inför talmannen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;statschefen har förhinder&lt;SPAN class="ft3"&gt;, inför&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td269"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Talmannen &lt;/SPAN&gt;kallas alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen. Talmannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p357 ft25"&gt;alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td269"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konseljen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;kallas &lt;/SPAN&gt;till konseljen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p996 ft24"&gt;Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft3"&gt;Förklarar riksdagen att stats- ministern eller annat statsråd &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke åtnjuter &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtroende, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga statsrådet. Kan regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;förordna &lt;/SPAN&gt;om extra val till riksdagen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall dock beslut om entledigande ej meddelas om regeringen &lt;/SPAN&gt;inom en vecka från misstroendeförklaringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;förordnar om extra val&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p997 ft35"&gt;Entledigande av statsministern eller annat statsråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;Förklarar riksdagen att stats- ministern eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;något &lt;/SPAN&gt;annat statsråd &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtroende, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga statsrådet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;regeringen kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;besluta &lt;/SPAN&gt;om extra val till riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;och gör det &lt;/SPAN&gt;inom en vecka från misstroendeförklaringen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska något entledigande dock inte ske&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft22"&gt;I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromröstning efter val.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;Statsråd &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;entledigas om han begär det, statsministern av talmannen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i &lt;SPAN class="ft22"&gt;annat &lt;/SPAN&gt;fall entlediga annat statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Om statsministern entledigas eller dör, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga övriga &lt;SPAN class="ft22"&gt;statsråd&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;statsråd &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;entledigas om han &lt;SPAN class="ft22"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;begär det, statsministern av talmannen och &lt;SPAN class="ft22"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i &lt;SPAN class="ft22"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;fall entlediga statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;Om statsministern entledigas eller dör, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen entlediga &lt;SPAN class="ft22"&gt;de &lt;/SPAN&gt;övriga &lt;SPAN class="ft22"&gt;statsråden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Ställföreträdare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;DIV id="id_5_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;7 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Statsministern kan &lt;SPAN class="ft22"&gt;utse ett &lt;/SPAN&gt;av de övriga statsråden att i egenskap av ställföreträdare vid &lt;SPAN class="ft22"&gt;förfall &lt;/SPAN&gt;för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Statsministern kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;bland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;övriga statsråden &lt;SPAN class="ft4"&gt;utse &lt;/SPAN&gt;någon att i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;egenskap av ställföreträdare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;statsministern fullgöra hans uppgifter. Har &lt;SPAN class="ft4"&gt;statsministern ej utsett &lt;/SPAN&gt;ställföreträdare eller har också &lt;SPAN class="ft4"&gt;denne &lt;/SPAN&gt;förfall, &lt;SPAN class="ft4"&gt;övertages &lt;/SPAN&gt;statsministerns uppgifter i stället av &lt;SPAN class="ft4"&gt;det &lt;/SPAN&gt;av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon ställföre- trädare inte utsetts eller har också ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han sin befattning till dess efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Övergångsregering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Vid förfall för talmannen övertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer på talmannen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Förhinder för talmannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p19 ft43"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft35"&gt;Regeringskansliet och dess uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5"&gt;
&lt;DIV id="id_1_5_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;För &lt;/SPAN&gt;beredning av &lt;SPAN class="ft3"&gt;regeringsärenden &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft3"&gt;finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_5_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;För &lt;SPAN class="ft4"&gt;att bereda &lt;/SPAN&gt;regeringsärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det &lt;/SPAN&gt;finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utser bland statsråden chefer för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;fördelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p966 ft38"&gt;ärendena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td139"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;departementen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;departementen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;utser bland statsråden chefer för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;departementen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Ärendenas beredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p1002 ft3"&gt;beredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p385 ft38"&gt;beredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;behövliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;regeringsärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p370 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;behövliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upplysningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;upplysningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inhämtas från berörda myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;inhämtas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p384 ft3"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;berörda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;heter. &lt;/SPAN&gt;I den omfattning som behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;myndigheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p967 ft25"&gt;Upplysningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p357 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p1003 ft4"&gt;tillfälle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;yttranden ska också i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanslutningar och enskilda att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;omfattning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft4"&gt;inhämtas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;yttra sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;kommuner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p357 ft25"&gt;Även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;sammanslutningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p982 ft38"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i den omfattning som behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td273"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;ges möjlighet &lt;SPAN class="ft3"&gt;att yttra sig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Ärendenas avgörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Regeringsärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;avgörs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p1004 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;sammanträde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringsärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;avgörs av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Regeringsärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;verkställighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;försvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Regeringsärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;makten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p1004 ft3"&gt;författningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;verkställighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;särskilda regeringsbeslut kan dock,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;av författningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;i den omfattning som &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller särskilda regeringsbeslut kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;under statsministerns överinseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dock, i den omfattning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;avgöras av chefen för det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;angives &lt;/SPAN&gt;i lag, under statsministerns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;departement &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;ärendena hör till.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;överinseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;avgöras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;chefen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för det departement till vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärendena hör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p1002 ft3"&gt;kallar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p576 ft3"&gt;kallar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsråd till regeringssammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;statsråd till regeringssammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p386 ft38"&gt;ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträdet. Minst fem statsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;sammanträdet. Minst fem statsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p370 ft4"&gt;deltaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;delta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p1005 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft4"&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sammanträde&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;sammanträdet&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Departementschef&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Vid &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;regeringssammanträde är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringssammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr17 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;departementschefen föredragande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;dragande i &lt;SPAN class="ft22"&gt;ärende &lt;/SPAN&gt;som hör till hans departement. Statsministern kan dock förordna att ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst departement, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall föredragas &lt;/SPAN&gt;av annat statsråd än departementschefen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;de ärenden &lt;/SPAN&gt;som hör till hans &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hennes &lt;/SPAN&gt;departement. Statsministern kan dock förordna att &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;ärende eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;grupp av ärenden, som hör till &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;visst departement, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska föredras &lt;/SPAN&gt;av &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd än departementschefen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td274"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Protokoll och skiljaktig mening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;regeringssammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Vid regeringssammanträden &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;föres&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;protokoll. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skiljaktig &lt;/SPAN&gt;mening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;protokoll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;föras&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;Skiljaktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;antecknas i protokollet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;meningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;antecknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;protokollet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td275"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Författningar, förslag till riksdagen och andra &lt;SPAN class="ft4"&gt;expeditioner av regeringens &lt;/SPAN&gt;beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för att &lt;SPAN class="ft4"&gt;bliva &lt;/SPAN&gt;gällande skrivas under av statsministern eller annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att tjänsteman i särskilda fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;får &lt;/SPAN&gt;skriva under &lt;SPAN class="ft4"&gt;expedition&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;som ska expedieras ska &lt;/SPAN&gt;för att &lt;SPAN class="ft4"&gt;bli &lt;/SPAN&gt;gällande skrivas under av statministern eller &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;tjänsteman i särskilda fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;få skriva under &lt;SPAN class="ft4"&gt;beslut som ska expedieras&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p19 ft43"&gt;8 kap. Lagar och andra föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft24"&gt;Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Föreskrifter som meddelas genom lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;3. grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkomröstning i en grundlagsfråga, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;val till Europaparlamentet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft24"&gt;Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Föreskrifter som meddelas av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;annan rättsverkan av brott än böter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skatt, utom tull på införsel av varor, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;konkurs eller utsökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; om anstånd med att fullgöra förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;när lagen ska träda i kraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får utöver vad som följer av &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ meddela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;föreskrifter om verkställighet av lag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;avgifter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och beträffande dess uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Stiftande av grundlag och riksdagsordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning, och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och om de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;Ändring och upphävande av lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom en lag. I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;ordningen tillämpas &lt;NOBR&gt;14–17&lt;/NOBR&gt; §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft28"&gt;Utfärdande och kungörande av föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt tekniska upptagningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft3"&gt;3. lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, &lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; §§, 20 § eller 25 §,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;4. lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommunerna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag som avses i 2 § första stycket 1 och 2 eller lag som avses i 11 och 12 kap., eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lag som ändrar eller upphäver en lag enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Lagrådets granskning ska avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft43"&gt;9 kap. Finansmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft28"&gt;Beslut om statens inkomster och utgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;Förslag till budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft28"&gt;Beslut om budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än budgetperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;P class="p1009 ft6"&gt;Prop. 2009/10:80 &lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperiodens Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Riktlinjebeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft28"&gt;Användning av anslag och inkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft28"&gt;Statens tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra ekonomiska åtaganden för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Årsredovisning för staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Ytterligare bestämmelser om budgeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om regleringen av budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft3"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Valutapolitiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p1011 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p1011 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frågor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft6"&gt;Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft43"&gt;10 kap. Internationella förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft28"&gt;Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft28"&gt;Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft3"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;P class="p555 ft6"&gt;Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår Prop. 2009/10:80 en för riket bindande internationell överenskommelse, om Bilaga 2 överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft6"&gt;inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft28"&gt;Andra internationella förpliktelser samt uppsägning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ tillämpas även på andra former av internationella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt inom &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft28"&gt;Överlåtelse av beslutanderätt utanför &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft3"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;organisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Framtida ändringar i internationella överenskommelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Riksdagens rätt till information och samråd om &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Utrikesnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med nämnden, om det kan ske.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammansättning meddelas i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förhinder, statsministern.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;besluta om ovillkorlig tystnadsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Statliga myndigheters underrättelseskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Mellanfolkliga brottmålsdomstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft43"&gt;11 kap. Rättskipningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft28"&gt;Domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna domstolar. Regeringsrätten, kammarrätterna och länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Högsta domstolen och Regeringsrätten dömer i sista instans. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen eller Regeringsrätten kan dock begränsas genom lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft6"&gt;Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;I Högsta domstolen och Regeringsrätten får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft6"&gt;2 § Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Rättskipningens självständighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Varje domstol bestämmer själv hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1014 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Utnämningen av ordinarie domare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie domare utnämns av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft6"&gt;Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft24"&gt;Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft28"&gt;Ordinarie domares rättsställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen väcks i Regeringsrätten. Om åtalet avser en ledamot av Regeringsrätten, väcks det i Högsta domstolen. Åtal väcks av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Regeringsrätten prövar också om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av Regeringsrätten, prövas den av Högsta domstolen. Talan väcks av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i övrigt meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Krav på medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;P class="p1016 ft6"&gt;Prop. 2009/10:80 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft28"&gt;Andra anställda vid domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna tillämpas 12 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft28"&gt;Resning och återställande av försutten tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Regeringsrätten eller, om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft6"&gt;Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft28"&gt;Lagprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft24"&gt;Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft43"&gt;12 kap. Förvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft28"&gt;Den statliga förvaltningsorganisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft28"&gt;Förvaltningens självständighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft3"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft28"&gt;Överlämnande av förvaltningsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner. Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft24"&gt;och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft28"&gt;Särskilda bestämmelser om statligt anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft28"&gt;Dispens och nåd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft6"&gt;8 § Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft24"&gt;Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Lagprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1019 ft43"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td276"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Konstitutionsutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;granskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td102"&gt;&lt;P class="p186 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td276"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;granska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;statsrådens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;granska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;statsrådens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänsteutövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft38"&gt;tjänsteutövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsärendenas handläggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;regeringsärendenas handläggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Utskottet har rätt att för &lt;SPAN class="ft4"&gt;detta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Utskottet har rätt att för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;ändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;utfå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p282 ft3"&gt;protokollen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;granskningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;protokollen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut i regeringsärenden &lt;SPAN class="ft4"&gt;och de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;beslut i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;regeringsärenden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handlingar som hör till dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;handlingar som hör till dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;ärenden. &lt;/SPAN&gt;Varje annat utskott och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p387 ft4"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;varje riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p68 ft4"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p387 ft25"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;som utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p186 ft25"&gt;skriftligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;finner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;nödvändiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;väcka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p986 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;statsråds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;granskning&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tjänsteutövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;handläggningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringsärende.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p185 ft4"&gt;Andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td27"&gt;&lt;P class="p787 ft3"&gt;utskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td174"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;skriftligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;väcka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p576 ft4"&gt;frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;statsrådens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft38"&gt;tjänsteutövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;handläggningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;regeringsärenden&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p138 ft4"&gt;åligger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;konstitutions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;När det finns skäl till det&lt;SPAN class="ft3"&gt;, dock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;utskottet att när skäl föreligger till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;minst en gång om året, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;det&lt;/SPAN&gt;, dock minst en gång om året,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;riksdagen vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;riksdagen vad utskottet vid sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vid sin granskning har funnit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;granskning har funnit &lt;SPAN class="ft4"&gt;värt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förtjäna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p186 ft25"&gt;uppmärksamhet&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;uppmärksamma&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Riksdagen kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p1020 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;anledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;med anledning &lt;SPAN class="ft4"&gt;av det &lt;/SPAN&gt;göra &lt;SPAN class="ft4"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;därav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p282 ft3"&gt;framställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td276"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;framställning till regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Åtal mot statsråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Den som är eller har varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Den som är eller har varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;statsråd får &lt;/SPAN&gt;fällas till ansvar &lt;SPAN class="ft3"&gt;för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;statsråd får &lt;SPAN class="ft4"&gt;dömas &lt;/SPAN&gt;för brott i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;brott i utövningen av statsråds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;utövningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;av statsrådstjänsten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;tjänsten endast om han &lt;SPAN class="ft4"&gt;därigenom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;endast om han &lt;/SPAN&gt;eller hon genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;brottet &lt;/SPAN&gt;grovt har åsidosatt sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Åtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslutas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td176"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;tjänsteplikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Åtal beslutas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft24"&gt;konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Riksdagen &lt;/SPAN&gt;kan avgiva förklaring&lt;SPAN class="ft6"&gt;, att statsråd &lt;/SPAN&gt;icke åtnjuter &lt;SPAN class="ft6"&gt;riksdagens förtroende. För &lt;/SPAN&gt;sådan förklaring&lt;SPAN class="ft6"&gt;, misstroendeförklaring, &lt;/SPAN&gt;fordras &lt;SPAN class="ft6"&gt;att mer än hälften av riksdagens ledamöter &lt;/SPAN&gt;förenar sig därom&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft3"&gt;Yrkande om misstroende- förklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;upptages &lt;/SPAN&gt;till prövning &lt;SPAN class="ft4"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;om det &lt;SPAN class="ft4"&gt;väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Det upptages icke &lt;/SPAN&gt;till prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;får &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;i något fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;upptagas &lt;/SPAN&gt;till prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;Yrkande om misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall icke &lt;/SPAN&gt;beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft36"&gt;Riksdagsledamot får, &lt;SPAN class="ft37"&gt;enligt bestämmelser i riksdagsordningen&lt;/SPAN&gt;, framställa &lt;SPAN class="ft37"&gt;interpellation &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft37"&gt;fråga &lt;/SPAN&gt;till statsråd i &lt;SPAN class="ft37"&gt;angelägenhet &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft37"&gt;angår dennes &lt;/SPAN&gt;tjänsteutövning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1022 ft24"&gt;konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft35"&gt;Misstroendeförklaring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft3"&gt;Riksdagen kan &lt;SPAN class="ft4"&gt;förklara &lt;/SPAN&gt;att &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statsråd &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;riksdagens förtroende. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;yrkande om &lt;SPAN class="ft4"&gt;en sådan &lt;/SPAN&gt;misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska väckas &lt;/SPAN&gt;av minst en tiondel av riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;för att tas upp till &lt;/SPAN&gt;prövning. För &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;krävs &lt;/SPAN&gt;att mer än hälften av riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;röstar för den&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;yrkande om misstroende- förklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;tas inte upp &lt;/SPAN&gt;till prövning om det &lt;SPAN class="ft4"&gt;väcks &lt;/SPAN&gt;under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;yrkande avseende &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;i något fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;tas upp &lt;/SPAN&gt;till prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;yrkande om misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska inte &lt;/SPAN&gt;beredas i utskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft35"&gt;Interpellationer och frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;En &lt;/SPAN&gt;riksdagsledamot får fram- ställa &lt;SPAN class="ft4"&gt;interpellationer och frågor &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;statsråd i &lt;SPAN class="ft4"&gt;angelägenheter &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft4"&gt;rör statsrådets &lt;/SPAN&gt;tjänste- utövning. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Närmare bestämmelser om interpellationer och frågor meddelas i riksdagsordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän &lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra &lt;SPAN class="ft4"&gt;författningar&lt;/SPAN&gt;. Ombudsman får föra talan i de fall som &lt;SPAN class="ft4"&gt;angives &lt;/SPAN&gt;i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft25"&gt;Ombudsman får närvara vid domstols eller förvaltnings- myndighets överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol &lt;SPAN class="ft38"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förvaltningsmyndighet &lt;SPAN class="ft38"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;tjänsteman &lt;SPAN class="ft38"&gt;hos staten eller kommun skall &lt;/SPAN&gt;tillhandagå ombudsman med &lt;SPAN class="ft38"&gt;de upplysningar och yttranden &lt;/SPAN&gt;han &lt;SPAN class="ft38"&gt;begär. Sådan skyldighet &lt;/SPAN&gt;åligger &lt;SPAN class="ft38"&gt;även &lt;/SPAN&gt;annan, om han &lt;SPAN class="ft38"&gt;står under ombudsmans tillsyn. Allmän åklagare skall på begäran biträda ombudsman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft6"&gt;Närmare bestämmelser om ombudsman finns i riksdags- ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft3"&gt;Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän &lt;SPAN class="ft4"&gt;(justitieombudsmän)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft4"&gt;som i &lt;/SPAN&gt;enlighet med &lt;SPAN class="ft4"&gt;den &lt;/SPAN&gt;instruktion som riksdagen beslutar &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra &lt;SPAN class="ft4"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;. En ombudsman får föra talan i de fall som &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges &lt;/SPAN&gt;i instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft4"&gt;Domstolar &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förvaltningsmyndigheter &lt;SPAN class="ft3"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;anställda &lt;SPAN class="ft3"&gt;hos staten eller &lt;/SPAN&gt;kommuner ska lämna &lt;SPAN class="ft3"&gt;de upplysningar och yttranden &lt;/SPAN&gt;som en ombudsman &lt;SPAN class="ft3"&gt;begär. Sådan skyldighet &lt;/SPAN&gt;har &lt;SPAN class="ft3"&gt;även &lt;/SPAN&gt;andra &lt;SPAN class="ft3"&gt;som står under &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft3"&gt;ombudsmans tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft4"&gt;En ombudsman har rätt att få tillgång till protokoll och handlingar hos domstolar och förvaltningsmyndigheter. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Allmän åklagare &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;på begäran biträda &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft3"&gt;ombudsman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft6"&gt;Närmare bestämmelser om &lt;SPAN class="ft22"&gt;ombudsmännen meddelas &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Riksrevisionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen och i annan lag&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt vad som föreskrivs i sådan lag kan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft24"&gt;Riksrevisionens granskning avse också annan än statlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft22"&gt;Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av rik- sdagen. Riksrevisorerna beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p292 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft6"&gt;Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Bestämmelser om att &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionens granskning &lt;SPAN class="ft22"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;avse också annan än statlig verksamhet &lt;SPAN class="ft22"&gt;meddelas i lag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft3"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft37"&gt;självständigt och var för sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Vid myndigheten finns också en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till samt att besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft4"&gt;Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;Riksrevisorerna beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft3"&gt;Vid myndigheten finns också en styrelse, som &lt;SPAN class="ft4"&gt;väljs &lt;/SPAN&gt;av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till samt besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td278"&gt;&lt;P class="p1034 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td278"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ytterligare &lt;/SPAN&gt;bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td278"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Riksrevisionen &lt;SPAN class="ft4"&gt;meddelas &lt;/SPAN&gt;i riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td278"&gt;&lt;P class="p1035 ft3"&gt;dagsordningen och i annan lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft43"&gt;14 kap. Kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft43"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;Inkallande av riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p288 ft3"&gt;Kommer riket i krig eller krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;sammanträda &lt;SPAN class="ft4"&gt;på annan ort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft3"&gt;än Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Kommer riket i krig eller krigsfara &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;sammanträda &lt;SPAN class="ft22"&gt;någon annanstans &lt;/SPAN&gt;än &lt;SPAN class="ft22"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Krigsdelegationen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Är riket i krig eller krigsfara, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p292 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft3"&gt;Är riket i krig eller krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;som rör dess bestånd eller territoriella integritet, ska &lt;/SPAN&gt;en inom riksdagen utsedd krigsdelegation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft44"&gt;träda i riksdagens ställe, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td149"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;förhållandena kräver det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Om riket är i krig, meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Om riket är i &lt;SPAN class="ft4"&gt;sådant &lt;/SPAN&gt;krig som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;krigsdelegationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;avses i första stycket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, meddelas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagens ställe av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;krigsdelegationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Utrikesnämndens ledamöter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;träda i riksdagens ställe av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;närmare bestämmelser i riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Utrikesnämndens ledamöter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;Innan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;meddelas &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;samråd ske med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td279"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;Innan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p11 ft25"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsministern, om det är möjligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;meddelas &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;samråd ske med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Hindras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p259 ft38"&gt;nämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;statsministern, om det är möjligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsförhållandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Hindras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;krigsförhållandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förordnandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;regeringen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;sammanträda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;beslutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riket är i krigsfara, meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;av regeringen. Om riket är i &lt;SPAN class="ft4"&gt;sådan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förordnande som nu sagts &lt;SPAN class="ft3"&gt;av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;krigsfara som &lt;SPAN class="ft4"&gt;avses i första&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Utrikesnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;stycket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, meddelas &lt;/SPAN&gt;beslutet &lt;SPAN class="ft3"&gt;av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td65"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;med statsministern.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td279"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Utrikesnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;förordnande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;fordras därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;förening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;statsministern. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ett sådant &lt;SPAN class="ft4"&gt;beslut &lt;/SPAN&gt;krävs att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämndens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;är ense&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;statsministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;sex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;nämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;röstar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;det&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Krigsdelegationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td279"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Krigsdelegationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen kan i samråd eller var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;regeringen kan i samråd eller var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för sig besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;för sig besluta att riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;återtaga sina befogenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;återta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;befogenheter. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Beslutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;ska fattas så snart förhållandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;medger det&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td126"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Krigsdelegationens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td279"&gt;&lt;P class="p185 ft4"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;krigs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sättning &lt;SPAN class="ft4"&gt;bestämmes &lt;/SPAN&gt;i riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;delegationens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td280"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;meddelas &lt;/SPAN&gt;i riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Medan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;krigsdelegationen är i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Medan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;krigsdelegationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;är i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagens ställe utövar den &lt;SPAN class="ft4"&gt;de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;ställe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;befogenheter &lt;/SPAN&gt;som annars till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;befogenheter. Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;kommer riksdagen&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Den får dock&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;dock &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;fatta beslut som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;fatta beslut som avses i &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;första stycket första &lt;SPAN class="ft25"&gt;meningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;första stycket första &lt;SPAN class="ft4"&gt;punkten &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td280"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;eller andra eller fjärde stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;andra eller fjärde stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=16 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr26 td149"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;Regeringsbildning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr17 td281"&gt;&lt;P class="p32 ft35"&gt;regeringens arbetsformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td153"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Är riket i krig och kan till följd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Är riket i krig och kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;därav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p357 ft4"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;fullgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft3"&gt;till följd &lt;/SPAN&gt;av detta inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;fullgöra sina uppgifter, kan riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;bestämma &lt;/SPAN&gt;om bildande av regering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;dagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td70"&gt;&lt;P class="p191 ft4"&gt;besluta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td162"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;bildande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p295 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;och om regeringens arbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft3"&gt;Är riket i krig och kan till följd därav varken riksdagen eller krigsdelegationen fullgöra sina uppgifter, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;handha &lt;/SPAN&gt;dessa i den &lt;SPAN class="ft4"&gt;mån den finner det behövligt &lt;/SPAN&gt;för att skydda riket och slutföra kriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft3"&gt;Regeringen får &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej på grund &lt;/SPAN&gt;av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdags- ordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft3"&gt;Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana &lt;SPAN class="ft4"&gt;utomordentliga &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;vari &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;meddelas genom lag. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Erfordras det även i annat fall &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;börja eller upphöra att tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft3"&gt;I lag med bemyndigande &lt;SPAN class="ft4"&gt;som avses i första stycket skall &lt;/SPAN&gt;noga &lt;SPAN class="ft4"&gt;angivas &lt;/SPAN&gt;under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigande medför &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1042 ft24"&gt;regering och om regeringens arbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft35"&gt;Regeringens befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen &lt;SPAN class="ft4"&gt;till följd av detta &lt;/SPAN&gt;fullgöra sina uppgifter, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;fullgöra &lt;/SPAN&gt;dessa i den &lt;SPAN class="ft4"&gt;utsträckning &lt;/SPAN&gt;det &lt;SPAN class="ft4"&gt;behövs &lt;/SPAN&gt;för att skydda riket och slutföra kriget &lt;SPAN class="ft4"&gt;till rikets försvar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Regeringen får &lt;/SPAN&gt;inte med stöd av &lt;SPAN class="ft3"&gt;första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdags- ordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Är riket i &lt;SPAN class="ft4"&gt;sådant &lt;/SPAN&gt;krig eller krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket &lt;/SPAN&gt;eller råder sådana &lt;SPAN class="ft4"&gt;extraordinära &lt;/SPAN&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig &lt;SPAN class="ft4"&gt;i&lt;/SPAN&gt;, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;meddelas genom lag. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Om det behövs &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;även i annat fall &lt;/SPAN&gt;med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;börja eller upphöra att tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I &lt;/SPAN&gt;en &lt;SPAN class="ft3"&gt;lag med &lt;/SPAN&gt;ett sådant &lt;SPAN class="ft3"&gt;bemyndigande &lt;/SPAN&gt;ska det &lt;SPAN class="ft3"&gt;noga &lt;/SPAN&gt;anges &lt;SPAN class="ft3"&gt;under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför &lt;/SPAN&gt;inte &lt;SPAN class="ft3"&gt;rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p306 ft6"&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje stycket icke &lt;/SPAN&gt;tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft3"&gt;Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ankommer på &lt;/SPAN&gt;regeringen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndigande får &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej fråga är &lt;/SPAN&gt;endast om beslut att lag i visst ämne &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;börja tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft3"&gt;Riksdagen eller regeringen får &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke &lt;/SPAN&gt;fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;heller utövas befogenhet som tillkommer någon i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Det åligger &lt;/SPAN&gt;varje offentligt organ att på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Icke &lt;/SPAN&gt;i något fall får ett offentligt organ meddela beslut eller vidta åtgärd som i strid mot folkrättens regler&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p310 ft35"&gt;Begränsningar av fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft6"&gt;Är riket i &lt;SPAN class="ft22"&gt;sådant &lt;/SPAN&gt;krig eller omedelbar &lt;SPAN class="ft22"&gt;sådan &lt;/SPAN&gt;krigsfara &lt;SPAN class="ft22"&gt;som avses i 2 § första stycket, ska 2 kap. 22 § första stycket inte &lt;/SPAN&gt;tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft35"&gt;Befogenheter för andra myndigheter än regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;Är riket i &lt;SPAN class="ft4"&gt;sådant &lt;/SPAN&gt;krig eller omedelbar &lt;SPAN class="ft4"&gt;sådan &lt;/SPAN&gt;krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket&lt;/SPAN&gt;, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska fullgöras &lt;/SPAN&gt;av regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;i stället ska &lt;/SPAN&gt;fullgöras av &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;annan myndighet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;sådant bemyndigande får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;omfatta &lt;SPAN class="ft4"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;befogenhet enligt 5 eller 6 §, om &lt;SPAN class="ft4"&gt;det inte endast är &lt;/SPAN&gt;fråga om beslut att &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;lag i &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;visst ämne &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;börja tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft35"&gt;Förhållanden under ockupation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft3"&gt;Riksdagen eller regeringen får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;heller utövas befogenhet som någon &lt;SPAN class="ft4"&gt;har &lt;/SPAN&gt;i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft3"&gt;Varje offentligt organ &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvars- ansträngningarna och mot- ståndsverksamheten samt civil- befolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Inte &lt;/SPAN&gt;i något fall får ett offentligt organ meddela &lt;SPAN class="ft4"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;beslut eller vidta &lt;SPAN class="ft4"&gt;en &lt;/SPAN&gt;åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ålägger någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td266"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;rikets medborgare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;någon av rikets medborgare att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td266"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;ockupationsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lämna ockupationsmakten bistånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bistånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;Val till riksdagen eller beslut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Val till riksdagen eller beslut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ande kommunala församlingar får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ande kommunala församlingar får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;hållas på ockuperat område.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;hållas på ockuperat område.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;Statschefen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft6"&gt;Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner &lt;SPAN class="ft22"&gt;han &lt;/SPAN&gt;sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;han anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Är riket i &lt;/SPAN&gt;sådant &lt;SPAN class="ft3"&gt;krig &lt;/SPAN&gt;som avses i 2 § första stycket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, bör statschefen följa regeringen. &lt;/SPAN&gt;Om statschefen befinner &lt;SPAN class="ft3"&gt;sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;han &lt;/SPAN&gt;eller hon &lt;SPAN class="ft3"&gt;anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas, kan riksdagen besluta att &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppskjuta &lt;/SPAN&gt;valet. Sådant beslut &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter &lt;SPAN class="ft4"&gt;förenar sig om det&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Är &lt;/SPAN&gt;riket till någon del ockuperat, när val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som &lt;SPAN class="ft4"&gt;är påkallade&lt;/SPAN&gt;. Undantag får dock &lt;SPAN class="ft4"&gt;ej &lt;/SPAN&gt;göras från 3 kap. 1 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket, 2 §, 6 § första stycket och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; §§&lt;/SPAN&gt;. Vad som sägs i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 § första stycket&lt;/SPAN&gt;, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;om riket skall &lt;/SPAN&gt;i stället gälla den del av riket för vilken val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas. Minst en tiondel av alla mandaten &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft35"&gt;Val till riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Är riket i &lt;/SPAN&gt;sådant &lt;SPAN class="ft3"&gt;krig &lt;/SPAN&gt;som avses i 2 § första stycket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i &lt;/SPAN&gt;sådan &lt;SPAN class="ft3"&gt;krigsfara &lt;/SPAN&gt;som avses i 2 § första stycket&lt;SPAN class="ft3"&gt;, när ordinarie val &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;hållas, kan riksdagen besluta att &lt;/SPAN&gt;skjuta upp &lt;SPAN class="ft3"&gt;valet. &lt;/SPAN&gt;Ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;sådant beslut &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft3"&gt;omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riks- dagens ledamöter &lt;/SPAN&gt;röstar för det&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;riket till någon del &lt;SPAN class="ft4"&gt;är &lt;/SPAN&gt;ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som &lt;SPAN class="ft4"&gt;behövs&lt;/SPAN&gt;. Undantag får dock &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;göras från 3 kap. 1, &lt;SPAN class="ft4"&gt;4, 5, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; och 12 §§. &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs &lt;SPAN class="ft4"&gt;om riket &lt;/SPAN&gt;i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i stället gälla den del av riket för vilken val &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas. Minst en tiondel av alla mandaten &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara utjämningsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td156"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utjämningsmandat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Ordinarie val, som till följd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Ordinarie val, som till följd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;icke hålles &lt;/SPAN&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;inte hålls &lt;/SPAN&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;föreskriven tid, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas så snart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;snart det kan ske sedan kriget eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;det kan ske sedan kriget eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsfaran har upphört. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Det åligger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;krigsfaran har upphört. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen och talmannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;att &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;och talmannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i samråd eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samråd eller var för sig se till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;var för sig se till att de åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de åtgärder som behövs &lt;SPAN class="ft4"&gt;härför &lt;/SPAN&gt;blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;som behövs &lt;SPAN class="ft4"&gt;för detta &lt;/SPAN&gt;blir vidtagna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vidtagna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;Har ordinarie val till följd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Har ordinarie val till följd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna paragraf hållits på annan tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;denna paragraf hållits på en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än när det annars skulle ha ägt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;tid än när det annars skulle ha ägt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rum,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;bestämma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;rum,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p969 ft25"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;riksdagen bestämma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tiden för därnäst följande ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;tiden för därnäst följande ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;val till den månad under fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;val till den månad under fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller femte året efter det först&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;eller femte året efter det först&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämnda valet, då ordinarie val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;nämnda valet, då ordinarie val &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;hållas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;hållas enligt riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr19 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft35"&gt;Beslutanderätten i kommunerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Är &lt;/SPAN&gt;riket i krig eller krigsfara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;riket är i sådant krig eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller råder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p106 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;sådana &lt;/SPAN&gt;utomordentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;sådan &lt;SPAN class="ft3"&gt;krigsfara &lt;/SPAN&gt;som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förhållanden som är föranledda av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft3"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;om det &lt;SPAN class="ft3"&gt;råder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krig eller av krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;vari &lt;/SPAN&gt;riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;sådana &lt;SPAN class="ft4"&gt;extraordinära &lt;/SPAN&gt;förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;befunnit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sig,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;utövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;som är föranledda av krig eller av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslutanderätten i kommunerna på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;krigsfara &lt;SPAN class="ft4"&gt;som &lt;/SPAN&gt;riket har befunnit sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sätt som anges i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;i&lt;/SPAN&gt;, utövas beslutanderätten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kommunerna på &lt;SPAN class="ft4"&gt;det &lt;/SPAN&gt;sätt som anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;i lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td51"&gt;&lt;P class="p136 ft35"&gt;Rikets försvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;Regeringen får sätta in rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;försvarsmakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;internationell rätt och sedvänja för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;att möta ett väpnat angrepp mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;riket eller för att hindra en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;kränkning av rikets territorium.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;uppdra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;åt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;försvarsmakten att använda våld i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;och sedvänja för att hindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;kränkning av rikets territorium i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;fred&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p969 ft25"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;krig mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;främmande stater.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft35"&gt;Krigsförklaring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft22"&gt;Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft35"&gt;Främjande insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft4"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor i fredsfrämjande syfte för att fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft22"&gt;Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in i fredsfrämjande syfte om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;riksdagen medger det i ett särskilt fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft35"&gt;Regeringens rätt att meddela föreskrifter i nödsituationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft4"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;Föreskrifter som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag får meddelas av regeringen genom förordning i en nödsituation som innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;omfattande skador eller en överhängande risk för omfattande skador på människor, egendom eller miljö, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i centrala samhälls- funktioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t109"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td282"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Första stycket gäller dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t110"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;endast om ett dröjsmål med före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skrifterna allvarligt kan motverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;arbetet med att hindra eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;bekämpa skadan eller störningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Föreskrifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p139 ft4"&gt;får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p359 ft25"&gt;innebära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stiftande, ändring eller upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;hävande av grundlag, riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ordningen eller lag om val till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;18 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;När&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p584 ft4"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p360 ft4"&gt;utfärdar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;föreskrifter som avses i 17 § ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p1020 ft25"&gt;samtidigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p360 ft25"&gt;tillkännage&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;föreskrifterna för allmänheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ange&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;nödsituation som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;föranlett föreskrifterna och i vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;geografiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p366 ft4"&gt;område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;gäller.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Föreskrifterna träder i kraft sedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;de tillkännagetts på detta sätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1054 ft4"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft4"&gt;Föreskrifter som avses i 17 § upphör att gälla senast tolv dagar efter utfärdandet. Sådana före- skrifter ska så snart som möjligt efter utfärdandet underställas riksdagen för prövning. Anser riksdagen att föreskrifterna ska fortsätta att gälla ska de meddelas i form av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft3"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1016 ft6"&gt;Prop. 2009/10:80 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft19"&gt;2. Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;SPAN class="ft21"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t111"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1059 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft3"&gt;Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag, gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Det som sägs i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § tredje&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Det som sägs i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;också i fråga om förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;också i fråga om förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;föreskrifter som avses i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;föreskrifter som avses i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p1062 ft3"&gt;stycket 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p1063 ft3"&gt;stycket 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1064 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2002:908.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1066 ft6"&gt;Prop. 2009/10:80 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;3. Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 §, 5 kap. 3 § och 7 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen&lt;SPAN class="ft21"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;I fråga om sådana begränsningar i sändningsrätten som avses i 1 och 2 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;andra–femte&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; styckena och 13 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;I fråga om sådana begränsningar i sändningsrätten som avses i 1 och 2 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i &lt;SPAN class="ft22"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;21–23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p352 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft3"&gt;Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft3"&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Det som sägs i 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Det som sägs i 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första &lt;/SPAN&gt;stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p597 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 2002:909.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;I fråga om sådana föreskrifter som avses i 4 och 5 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § andra– femte styckena och 13 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;I fråga om sådana föreskrifter som avses i 4 och 5 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;21–23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;4. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen&lt;SPAN class="ft21"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 1, 2 och 7 §§, 2 kap. 4 och 9 §§, 3 kap. 2, 14, 16 och 17 §§, 4 kap. &lt;NOBR&gt;4–6,&lt;/NOBR&gt; 9 och 11 §§, 5 kap. 1, 2, 4, 6 och &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§, 7 kap. 11 §, 8 kap. 2, 3, 8, &lt;NOBR&gt;10–12,&lt;/NOBR&gt; 15 och 16 §§, 10 kap. 1 och 5 §§, tilläggsbestämmelserna 2.7.1, 4.9.1, 4.12.1, 5.4.1, 5.11.1, 7.10.1, 7.13.1 och 8.9.2 samt att rubrikerna närmast före 7 kap. 11 § och 8 kap. 16 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny tilläggsbestämmelse, 8.16.2, av följande lydelse och att rubriken närmast före tilläggsbestämmelse 8.16.1 ska lyda ”Tilläggsbestämmelser”.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1071 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen hålls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;i september. Bestämmelser om tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;i september. Bestämmelser om tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;för extra val finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;för extra val finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen samlas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;efter ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Riksdagen samlas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;efter ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;riksdagsval till ett nytt riksmöte i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;riksdagsval till ett nytt riksmöte i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;enlighet med bestämmelserna i 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;enlighet med bestämmelserna i 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;femtonde dagen efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;valdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;femtonde dagen efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;valdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;dock tidigast på fjärde dagen efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;dock tidigast på fjärde dagen efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det att valets utgång har kungjorts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td210"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;det att valets utgång har kungjorts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt riksmöte på den dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td283"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fastställt vid det föregående riksmötet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillkännagivande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillkännagivande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;extra val gjorts före den fastställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;extra val gjorts före den fastställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ett nytt riksmöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;dagen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ett nytt riksmöte enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt andra stycket inledas endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;andra stycket inledas endast om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om riksdagen med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;riksdagen med anledning av valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valet samlas före juni månads&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;samlas före juni månads utgång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utgång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr17 td284"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td253"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;När en ersättare &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inträda i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;När en ersättare &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inträda i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;talmannen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td253"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;talmannen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1073 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td151"&gt;&lt;P class="p1074 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;tillhör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;tillhör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna i 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;9 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna i 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen eller i stället för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen eller i stället för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en ledig riksdagsledamot på grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en ledig riksdagsledamot på grund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av bestämmelserna i 6 § i detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av bestämmelserna i 6 § i detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kapitel, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p1075 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;kalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kapitel, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;kalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ersättaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;tjänstgöring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ersättaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;tjänstgöring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Talmannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;då följa den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Talmannen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;då följa den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordning mellan ersättarna som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordning mellan ersättarna som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämts enligt lag om val till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämts enligt lag om val till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen. Om det finns särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen. Om det finns särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skäl, får dock talmannen frångå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skäl, får dock talmannen frångå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna ordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna ordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1076 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p10 ft25"&gt;Sammanträden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p259 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;kammaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagen får besluta att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;är offentliga&lt;SPAN class="ft3"&gt;. Riksdagen får &lt;/SPAN&gt;dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p766 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hållas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;besluta att ett sammanträde &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;stängda dörrar, om det krävs med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hållas inom stängda dörrar, om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;hänsyn till rikets säkerhet eller i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krävs med hänsyn till rikets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;övrigt till förhållandet till en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;säkerhet eller i övrigt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p362 ft38"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;mellanfolklig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förhållandet till en annan stat eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;organisation. Om regeringen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en mellanfolklig organisation. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;sammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ett sammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;information till riksdagen, får även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p1077 ft3"&gt;lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringen besluta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p11 ft38"&gt;stängda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;dörrar på samma grunder som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;besluta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p1004 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;stängda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;dörrar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;samma grunder som riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td198"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;2.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td285"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Yrkande om folkomröstning i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p1078 ft3"&gt;Yrkande om folkomröstning i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundlagsfråga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td198"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;grundlagsfråga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td285"&gt;&lt;P class="p1078 ft4"&gt;stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsminister eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;ministeromröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;enligt 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td285"&gt;&lt;P class="p1078 ft4"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;misstroendeförklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;förs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p1079 ft4"&gt;3 § regeringsformen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, förslag till ny&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;punkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td198"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;statsminister eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td285"&gt;&lt;P class="p1078 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;föredragningslistan. Om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;misstroendeförklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td285"&gt;&lt;P class="p1078 ft3"&gt;upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mer än ett sådant ärende, tas de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p1079 ft3"&gt;som första punkt på före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;upp i den ordning de nu har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p1079 ft3"&gt;dragningslistan. Om det finns mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;angetts. I övrigt tas ärendena upp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p1078 ft3"&gt;än ett sådant ärende, tas de upp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;ordning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p1078 ft3"&gt;den ordning de nu har angetts. &lt;SPAN class="ft4"&gt;När&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td287"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen bestämmer annat:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p1078 ft4"&gt;det gäller ordningen mellan en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;1. val,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;statsministeromröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p1079 ft4"&gt;och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;2. propositioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p967 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;skrivelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p1078 ft4"&gt;yrkande om misstroendeförklaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;från regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p1078 ft4"&gt;gäller detta endast om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;3. framställningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;talmannen bestämmer annat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td285"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;görelser från andra riksdagsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;I övrigt tas ärendena upp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än utskott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;4. motioner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen bestämmer annat:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;5. &lt;NOBR&gt;EU-dokument&lt;/NOBR&gt; som avses i 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;1. val,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kap. 4 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;2. propositioner samt skrivelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;6. utskottsbetänkanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;från regeringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utlåtanden som avses i 10 kap. 4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;3. framställningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i den ordning utskotten anges i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;görelser från andra riksdagsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tilläggsbestämmelse 4.2.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än utskott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;4. motioner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;5. &lt;NOBR&gt;EU-dokument&lt;/NOBR&gt; som avses i 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kap. 4 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;6. utskottsbetänkanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utlåtanden som avses i 10 kap. 4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft6"&gt;i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för av- görande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft6"&gt;Vad som sägs i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft6"&gt;Vad som sägs i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft3"&gt;Budgetpropositionen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft3"&gt;Budgetpropositionen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innehålla en finansplan och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;innehålla en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;finansplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förslag till reglering av stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;förslag till reglering av stats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgeten. Om riksdagen med stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;budgeten. Om riksdagen med stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av bestämmelserna i 5 kap. 12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;av bestämmelserna i 5 kap. 12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har fattat beslut om att hänföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;har fattat beslut om att hänföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;statsutgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;till utgiftsområden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;statsutgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;till utgiftsområden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p106 ft38"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;statsbudget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p1002 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;statsbudget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p1002 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;fördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p1002 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;fördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anslagen på dessa utgiftsområden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anslagen på dessa utgiftsområden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=16 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=16 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=15 class="tr4 td204"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En proposition med förslag om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;En proposition med förslag om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett nytt eller väsentligen höjt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ett nytt eller väsentligen höjt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anslag eller om riktlinjer enligt 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anslag eller om riktlinjer enligt 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;viss statsverksamhet för längre tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;viss statsverksamhet för längre tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än anslaget till verksamheten avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;än anslaget till verksamheten avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bör innehålla en uppskattning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;bör innehålla en uppskattning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;de framtida kostnaderna för det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;de framtida kostnaderna för det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ändamål som förslaget avser. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ändamål som förslaget avser. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett förslag till anslag grundar sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ett förslag till anslag grundar sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på en plan för en längre tid än den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;på en plan för en längre tid än den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för vilken anslaget har beräknats i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;för vilken anslaget har beräknats i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;propositionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;planen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;propositionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;planen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p193 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kammaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;slutligt beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;kammaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;slutligt beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anmäla vilande beslut i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anmäla vilande beslut i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;angående grundlag eller riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;angående grundlag eller riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagsordningen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;dagsordningen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p261 ft38"&gt;grundlagsändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p260 ft38"&gt;grundlagsändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p1081 ft3"&gt;ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p787 ft3"&gt;ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsordningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagsordningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;bestämmelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas i något annat fall,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas i något annat fall,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ett vilande beslut i ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ett vilande beslut i ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anmälas av det utskott till vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anmälas av det utskott till vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handläggning frågan hör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;handläggning frågan hör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p261 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vidare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vidare till kammaren anmäla ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;till kammaren anmäla ett beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut om undantag från den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;om undantag från den tidsfrist som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tidsfrist som gäller för fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;gäller för framläggande av förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;läggande av förslag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antas i den ordning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;antas i den ordning som föreskrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;föreskrivs i 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;formen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td53"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;medge att talan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td139"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;medge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;talan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;väcks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;väcks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p373 ft3"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller att ett ingripande görs i hans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;eller att ett ingripande görs i hans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hennes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;frihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p11 ft38"&gt;hennes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;frihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;enligt 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skriftligen ansöka om det hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;skriftligen ansöka om det hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;förfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;talmannen. Samma förfarande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas om någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;tillämpas om någon annan vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vill begära riksdagens medgivande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;begära riksdagens medgivande att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att få föra talan vid en domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;få föra talan vid en domstol med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med anledning av en riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anledning av en riksdagsledamots&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamots handlande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;handlande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Om ansökningshandlingen är så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Om ansökningshandlingen är så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ofullständig att den inte kan läggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ofullständig att den inte kan läggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till grund för riksdagens prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;till grund för riksdagens prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller om sökanden inte har gjort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;eller om sökanden inte har gjort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;troligt att han eller hon är behörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;troligt att han eller hon är behörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att väcka talan eller begära denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;att väcka talan eller begära denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;åtgärd hos en myndighet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;åtgärd hos en myndighet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen avvisa ansökan. I annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;talmannen avvisa ansökan. I annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;talmannen anmäla den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;fall &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;talmannen anmäla den vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ett sammanträde med kammaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kammaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td116"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;17 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;En proposition, en skrivelse, en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;En proposition, en skrivelse, en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;framställning, en redogörelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;framställning, en redogörelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en motion får återkallas till dess ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;en motion får återkallas till dess ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utskott har avgett ett betänkande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;utskott har avgett ett betänkande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärendet. Ett förslag som vilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ärendet. Ett förslag som vilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;minst tolv månader enligt 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;minst tolv månader enligt 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p1082 ft4"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p261 ft25"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p1083 ft4"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p370 ft4"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p359 ft25"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;får återkallas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;får återkallas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dess utskottet har avgett ett nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;dess utskottet har avgett ett nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;betänkande enligt 4 kap. 9 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;betänkande enligt 4 kap. 9 § fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stycket denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td202"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;stycket denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft3"&gt;Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft6"&gt;Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Konstitutionsutskottet &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bereda ärenden som rör grund- lagarna och riksdagsordningen. Bestämmelser om konstitu- tionsutskottets uppgifter finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bereda ärenden som rör grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagarna och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p981 ft38"&gt;riksdagsordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p981 ft38"&gt;konstitu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tionsutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td223"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;uppgifter finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;också i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;, 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr2 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;också i 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 §&lt;/SPAN&gt;, 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;14 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 kap&lt;/SPAN&gt;. 1 § regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;. 1 § regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;11 §, 6 kap. 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;§§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;11 §, 6 kap. 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;§§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;5.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;8.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;8.5.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;8.11.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;8.11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;5.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;8.4.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;8.5.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;8.11.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;8.11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och 8.12.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;och 8.12.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p138 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td252"&gt;&lt;P class="p1004 ft25"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärenden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ärenden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;1. allmänna riktlinjer för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;1. allmänna riktlinjer för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;politiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;politiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetregleringen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td185"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;budgetregleringen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;2. Riksbankens verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td280"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;2. Riksbankens verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Finansutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;till utgiftsramar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p387 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;utgiftsramar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utgiftsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p373 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utgiftsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p766 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beräkning av statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;inkomster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;beräkning av statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;inkomster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om riksdagen har beslutat att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;om riksdagen har beslutat att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;hänföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsutgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;hänföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p366 ft38"&gt;statsutgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bestämmelser om finansutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Bestämmelser om finansutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppgifter finns också i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;uppgifter finns också i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen och i 3 kap. 7 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;regeringsformen och i 3 kap. 7 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tilläggsbestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;4.6.2,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td185"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;tilläggsbestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;4.6.2,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td264"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4.9.1 och 8.7.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td269"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;4.9.1 och 8.7.1 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Skatteutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p258 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Skatteutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p386 ft25"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;bereda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärenden om statliga och kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ärenden om statliga och kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;munala skatter. Bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;munala skatter. Bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skatteutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;skatteutskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p281 ft3"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;också i tilläggsbestämmelsen 4.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;också i tilläggsbestämmelsen 4.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen föreskriver efter vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p185 ft3"&gt;Riksdagen föreskriver efter vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p186 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;grunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p357 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fördelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;mellan utskotten. Därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;fördelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;mellan utskotten. Därvid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ärenden som hör till ett och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ärenden som hör till ett och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samma ämnesområde hänföras till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;samma ämnesområde hänföras till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;utskott.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;utskott.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dock bestämma att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;finnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;dock bestämma att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;finnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett utskott för beredning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ett utskott för beredning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärenden om sådana lagar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ärenden om sådana lagar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avses i 8 kap. 2 § regeringsformen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;avses i 8 kap. 2 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;oberoende av ämnesområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;regeringsformen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;oberoende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;ämnesområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=19 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=19 class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;5 §, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;388&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Utskotten &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avge be- tänkanden till kammaren i de ärenden som har hänvisats till dem och som inte har återkallats. Något betänkande behöver dock inte avges i ett ärende, om ärendet inte hinner behandlas före utgången av valperioden och behandlingen av ärendet inte heller har fått uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 §. Sammansatta utskott avger betänkanden till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till nästa valperiod enligt bestäm- melserna i 5 kap. 10 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avges av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Ett utskott &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft22"&gt;12 § tredje stycket &lt;SPAN class="ft6"&gt;regerings- formen, &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft6"&gt;utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft6"&gt;Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;Utskotten &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avge betänkanden till kammaren i de ärenden som har hänvisats till dem och som inte har återkallats. Något betänkande behöver dock inte avges i ett ärende, om ärendet inte hinner behandlas före utgången av valperioden och behandlingen av ärendet inte heller har fått uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 §. Sammansatta utskott avger betänkanden till kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft3"&gt;Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till nästa valperiod enligt bestäm- melserna i 5 kap. 10 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avges av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft6"&gt;Ett utskott &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft22"&gt;22 § första stycket &lt;SPAN class="ft6"&gt;regerings- formen, &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft6"&gt;utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;4.9.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft6"&gt;Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;En statlig myndighet &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;lämna upplysningar och avge yttrande, då ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyldighet har dock regeringen endast i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;En statlig myndighet ska lämna upplysningar och avge yttrande, då ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyldighet har dock regeringen endast i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;arbetet inom Europeiska unionen på utskottets ämnesområde. En myndighet som inte lyder under riksdagen får hänskjuta en begäran från ett utskott till regeringen för avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utskottet inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt första stycket. Detsamma &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan begäran framställts utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft6"&gt;Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=23px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=28px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=24px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=36px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=30px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=30px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=93px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;arbetet inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;utskottets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;ämnesområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;myndighet som inte lyder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen får hänskjuta en begäran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;från ett utskott till regeringen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avgörande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Om minst fem av ledamöterna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ett utskott vid behandlingen av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärende begär det, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inhämta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;upplysningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p281 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p368 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Detsamma &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla om en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begäran framställts utan samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med behandlingen av ett ärende,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om frågan gäller arbetet inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Europeiska unionen. Utskottet får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avslå en begäran om upplysningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller ett yttrande, om den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;framställts vid behandlingen av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärende och utskottet finner att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begärda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p282 ft38"&gt;åtgärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;fördröja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärendets behandling så att avsevärt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td128"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;skulle uppkomma. Utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i så fall i sitt betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;redovisa skälen till att begäran har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td153"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avslagits.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p1020 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft6"&gt;avge förklaring att 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;4.12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;Ett utskott sammanträder första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Ett utskott sammanträder första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;gången på kallelse av talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;gången på kallelse av talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;inom två dagar efter valet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;inom två dagar efter valet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Därefter sammanträder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Därefter sammanträder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kallelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;ordföranden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kallelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ordföranden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ordföranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;kalla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;utskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;Ordföranden &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kalla utskottet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;till sammanträde om minst fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ledamöter av utskottet begär det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;ledamöter av utskottet begär det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;För ändamål som sägs i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;För ändamål som sägs i 9 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p136 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td114"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td187"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;sammankalla finansutskottet också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;sammankalla finansutskottet också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på begäran av regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;på begäran av regeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kallelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;En personlig kallelse &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;skickas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;skickas till samtliga ledamöter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;suppleanter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;Kallelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;suppleanter. Kallelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;möjligt anslås i riksdagens lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;möjligt anslås i riksdagens lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td256"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;senast klockan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;senast klockan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;dagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;sammanträdet. sammanträdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ett utskottsbetänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anmälas i kammaren och före avgörandet bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av utskottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;12 § tredje stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader får framställas när utskottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ett utskottsbetänkande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;anmälas i kammaren och före avgörandet bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av utskottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;Ett yrkande enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;22 § första stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen att ett lagförslag &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader får framställas när utskottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras senast vid nästa sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Ett förslag av talmannen till ny statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då förslaget framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i enlighet med bestämmel- serna i 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;andra stycket regeringsformen avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget framställdes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras senast vid nästa sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft3"&gt;Ett förslag av talmannen till ny statsminister &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då förslaget framställdes. Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;andra stycket regeringsformen avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget framställdes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p398 ft3"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft3"&gt;Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad. Ett utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Ett ärende avgörs med ackla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Ett ärende avgörs med ackla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;mation eller, om en ledamot yrkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;mation eller, om en ledamot yrkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det, genom omröstning. Om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;det,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;omröstning. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;särskild beslutsregel enligt 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;särskild beslutsregel enligt 9 § &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ärendet alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;tillämpas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p983 ft25"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avgöras genom omröstning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td276"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;avgöras genom omröstning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Avgörandet av ett ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Avgörandet av ett ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om det behövs, delas upp på skilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;om det behövs, delas upp på skilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut. Om det finns ett yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;beslut. Om det finns ett yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;enligt 2 kap. &lt;/SPAN&gt;12 § tredje stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;enligt 2 kap. &lt;/SPAN&gt;22 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p1092 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;lagförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;ett lagförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dessutom ett yrkande att förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;dessutom ett yrkande att förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;förkastas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p138 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förkastas, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen pröva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;pröva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;sistnämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;yrkandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;sistnämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;yrkandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;innan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;innan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;ställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p368 ft3"&gt;ställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;omedelbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td276"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;om omedelbart antagande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;antagande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p1002 ft3"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Om det finns ett yrkande enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Om det finns ett yrkande enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;12 § tredje stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;22 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p1092 ft3"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;lagförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;ett lagförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om lagförslaget vid omröstningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;om lagförslaget vid omröstningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inte uppnår den majoritet av fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;inte uppnår den majoritet av fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sjättedelar av de röstande som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;sjättedelar av de röstande som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krävs enligt denna bestämmelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;krävs enligt denna bestämmelse i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;omedelbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;omedelbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;antagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p1092 ft3"&gt;förslaget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p34 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p447 ft38"&gt;antagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p983 ft38"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;förslaget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p357 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;hänvisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;hänvisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;konstitutionsutskottet för prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;konstitutionsutskottet för prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;femte stycket &lt;/SPAN&gt;i nämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;i nämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;paragraf&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;paragraf&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vilandeförfarandet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;tillämpligt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;vilandeförfarandet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;tillämpligt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lagförslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p1005 ft3"&gt;lagförslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;konstitutionsutskottet har förklarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;konstitutionsutskottet har förklarat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att förfarandet är tillämpligt, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;att förfarandet är tillämpligt, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen på nytt pröva om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;riksdagen på nytt pröva om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avslås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p983 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avslås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;omedelbart antas. I annat fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;omedelbart antas. I annat fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;återförvisas det till det utskott som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;återförvisas det till det utskott som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har berett ärendet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td279"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;har berett ärendet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p1081 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;När ett ärende avgörs genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;När ett ärende avgörs genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;omröstning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;omröstning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p447 ft38"&gt;propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td101"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;talmannens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td143"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;talmannens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td294"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;bifallit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;uppfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;bifallit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;acklamation. När acklamation inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;acklamation. När acklamation inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har skett,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p138 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;huvudpropositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skett,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p1093 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td279"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;huvudpropositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td162"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;yrkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;talmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, &lt;SPAN class="ft25"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som &lt;SPAN class="ft25"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara kontraproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft3"&gt;Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som &lt;SPAN class="ft25"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara kontraproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om detta förslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;antas eller förkastas. Detta förfarande &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § tredje stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning beträffande samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;endast en omröstning äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om detta förslag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antas eller förkastas. Detta förfarande &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vila i minst tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 § första stycket &lt;/SPAN&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning beträffande samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;endast en omröstning äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p1094 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft6"&gt;Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Har emellertid utskottet inte hunnit avge något betänkande i ärendet före utgången av valperioden har ärendet fallit. Detta gäller dock inte om riksdagen medger att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i nästa valperiod. Behandlingen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;ett ärende som väckts under ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr4 td295"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nästa valperiod anses vidare vara uppskjuten till detta riksmöte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Ärende som gäller statsbudgeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Ärende som gäller statsbudgeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för närmast följande budgetår &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;för närmast följande budgetår &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avgöras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetårets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ingång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avgöras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetårets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;ingång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om det inte utan olägenhet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;om det inte utan olägenhet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p360 ft38"&gt;avgöras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budgetregleringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p260 ft38"&gt;avgöras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;senare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;senare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Ett lagförslag som har vilat i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Ett lagförslag som har vilat i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;tolv månader enligt 2 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;22 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft4"&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft3"&gt;regeringsformen &lt;/SPAN&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;prövas före utgången av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;prövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;utgången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kalenderåret därpå. Om ett annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;kalenderåret därpå. Om ett annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lagförslag har ett nära samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;lagförslag har ett nära samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med ett lagförslag som vilar enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;med ett lagförslag som vilar enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna bestämmelse, får riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;denna bestämmelse, får riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;besluta att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;besluta att det &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den tid som gäller för prövningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;den tid som gäller för prövningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av det vilande lagförslaget. Om ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;av det vilande lagförslaget. Om ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärende som avses i detta stycke till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;ärende som avses i detta stycke till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;följd av beslut om extra val inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;följd av beslut om extra val inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kan avgöras inom föreskriven tid,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;kan avgöras inom föreskriven tid,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;det avgöras snarast möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det avgöras snarast möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;efter det att den nyvalda riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;efter det att den nyvalda riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har sammanträtt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har sammanträtt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td271"&gt;&lt;P class="p1095 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Ett ärende som har vilat över ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Ett ärende som har vilat över ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;val i enlighet med bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;val i enlighet med bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i 8 kap. &lt;/SPAN&gt;15 och 16 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;i 8 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;14–17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; §§ &lt;/SPAN&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras vid det första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;det första riksmötet i den valperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;riksmötet i den valperiod då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;då slutligt beslut enligt dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;slutligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p1005 ft38"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p260 ft38"&gt;dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p366 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td271"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p368 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;först får fattas, om inte förslaget i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;först får fattas, om inte förslaget i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p1092 ft38"&gt;dessförinnan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;förkastas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p368 ft38"&gt;dessförinnan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;förkastas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Avgörandet får genom beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;Avgörandet får genom beslut av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen uppskjutas till ett annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;riksdagen uppskjutas till ett annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksmöte. Beslutet får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;upprepas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksmöte. Beslutet får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p260 ft38"&gt;upprepas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;avgöras slutligt före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Ärendet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avgöras slutligt före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nästa ordinarie val till riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nästa ordinarie val till riksdagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;I fråga om uppskov i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;I fråga om uppskov i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med extra val &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;med extra val &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;melserna i 10 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i 10 § första stycket tillämpas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Om ett vilande förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Om ett vilande förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundlagsändring eller till ett annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;grundlagsändring eller till ett annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut som fattas i samma ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;beslut som fattas i samma ordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;förkastats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p1005 ft38"&gt;förkastats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p1096 ft3"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr17 td179"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;folkomröstning, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;utskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;folkomröstning, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det utskott till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till vars beredning frågan hör göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vars beredning frågan hör göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anmälan om detta till kammaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anmälan om detta till kammaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td237"&gt;&lt;P class="p184 ft3"&gt;5.11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Beslut om uppskov med slutligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Beslut om uppskov med slutligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut i ett ärende som har vilat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;beslut i ett ärende som har vilat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;över ett val i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;över ett val i enlighet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna i 8 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 och 16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelserna i 8 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;14–17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; §§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;§§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;regeringsformen fattas på regeringsformen fattas på förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förslag av det utskott till vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p787 ft38"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;utskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p11 ft38"&gt;vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handläggning ärendet hör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;handläggning ärendet hör.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p32 ft28"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p1082 ft3"&gt;7.10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Föreskrifter om behörighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Föreskrifter om behörighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ingå i olika organ finns för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ingå i olika organ finns för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen i 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;talmannen i 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen, i 1 kap. 5 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen, i 1 kap. 5 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p1002 ft3"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p1020 ft3"&gt;lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p367 ft3"&gt;lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p368 ft3"&gt;också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagsledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p967 ft3"&gt;också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;statsråd i 8 kap. 15 § denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;statsråd i 8 kap. 15 § denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;samt för avgången riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;samt för avgången riksdags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p259 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td183"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;tilläggsbestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;tilläggsbestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8.6.2 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;8.6.2 denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p10 ft28"&gt;Skyldighet att åta sig uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr26 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Valbarhet och &lt;/SPAN&gt;skyldighet att åta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;sig uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p374 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Den som har utsetts till ett uppdrag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft4"&gt;Endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna finns i 12 kap. 6 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft6"&gt;Den som har utsetts till ett &lt;SPAN class="ft22"&gt;sådant &lt;/SPAN&gt;uppdrag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p1097 ft3"&gt;7.13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p986 ft3"&gt;Föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p986 ft3"&gt;Föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p969 ft3"&gt;ordförande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p969 ft3"&gt;ordförande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;finns för Valprövningsnämnden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;finns för Valprövningsnämnden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td150"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;2 § denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td256"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;2 § denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 § denna lag, för Nämnden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;4 § denna lag, för Nämnden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lön till riksrevisorerna i 8 kap. 5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lön till riksrevisorerna i 8 kap. 5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för Riksrevisionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för Riksrevisionens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 kap. 14 § och för Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;8 kap. 14 § och för Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;överklagandenämnd i 9 kap. 5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;överklagandenämnd i 9 kap. 5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1084 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;Valprövnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Valprövnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämnden finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämnden finns i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Riksdagen utser genom särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagen utser genom särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;val en ersättare för ordföranden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;val en ersättare för ordföranden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Valprövningsnämnden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Valprövningsnämnden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bestämmelserna i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;11 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bestämmelserna i 3 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;ordföranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;ordföranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpas också på ersättaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpas också på ersättaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft6"&gt;Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riks- föreståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller person som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft3"&gt;Val av ledamöter i Utrikes- nämnden enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen avser riksdagens valperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft6"&gt;För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara nio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft24"&gt;En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman &lt;SPAN class="ft23"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;första gången&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1098 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riks- föreståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen eller person som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t112"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p1099 ft3"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td223"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Val av ledamöter i Utrikes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;nämnden enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;regeringsformen avser riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;valperiod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;För talmannen är vice talman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;suppleant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td223"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Utrikesnämnden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Antalet valda suppleanter &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;nio.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td223"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p1100 ft3"&gt;8.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td223"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;En ledamot, en suppleant eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;en tjänsteman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td223"&gt;&lt;P class="p981 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;första gången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;han eller hon är närvarande vid ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;han eller hon är närvarande vid ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;sammanträde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Utrikesnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;avge försäkran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Utrikesnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;avge försäkran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om att följa åliggande om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;om att följa åliggande om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tystnadsplikt enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;7 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;tystnadsplikt enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;För förordnande att krigs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;För förordnande att krigs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;delegationen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;träda i riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;delegationen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;träda i riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dagens ställe enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ställe enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 kap&lt;/SPAN&gt;. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;sammanträder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;sammanträder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Utrikesnämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p300 ft3"&gt;ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td258"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Utrikesnämndens ledamöter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kallelse av talmannen eller, vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;kallelse av talmannen eller, vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förhinder för talmannen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;förhinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;talmannen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;vice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talman, eller på kallelse av två av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;talman, eller på kallelse av två av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ledamöter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;nämndens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ledamöter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Förhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;leds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Förhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;leds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;talmannen, av vice talman eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;talmannen, av vice talman eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;om ingen av dem är närvarande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;om ingen av dem är närvarande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av den av de närvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;av den av de närvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledamöterna som har varit ledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ledamöterna som har varit ledamot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av riksdagen längst tid. Om två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;av riksdagen längst tid. Om två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller flera har tillhört riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;eller flera har tillhört riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lika länge, har den äldste av dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;lika länge, har den äldste av dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;företräde. Om det vid omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;företräde. Om det vid omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;till beslut blir lika röstetal, gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;till beslut blir lika röstetal, gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den mening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ordföranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;mening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ordföranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;biträder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;biträder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksdagen väljer enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 kap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;Riksdagen väljer enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13 kap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;6 § regeringsformen ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;6 § regeringsformen ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utöva tillsyn över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;tillämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td96"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;verksamhet av lagar och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;verksamhet av lagar och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;författningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft25"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;författningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td256"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td119"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td256"&gt;&lt;P class="p1093 ft3"&gt;ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vara fyra, en chefsjustitieom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;vara fyra, en chefsjustitieom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budsman och tre justitieom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;budsman och tre justitieom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;budsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td180"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Chefsjustitieombuds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;budsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;Chefsjustitieombuds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mannen är administrativ chef och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;mannen är administrativ chef och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmer inriktningen i stort av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;bestämmer inriktningen i stort av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;verksamheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;verksamheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p191 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;härutöver välja en eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;härutöver välja en eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställföreträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ombudsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ställföreträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;ombudsmän.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ställföreträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Ställföreträdande ombudsman ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ha tjänstgjort som riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tjänstgjort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ombudsman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ombudsman.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Chefsjustitieombudsmannen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td168"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställföreträdande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td298"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Val av ombudsman gäller från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td297"&gt;&lt;P class="p1101 ft3"&gt;Val av ombudsman gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valet eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;valet eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen bestämmer till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagen bestämmer till dess att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fjärde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;fjärde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än till utgången av detta år. Val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;än till utgången av detta år. Val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställföreträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;ombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ställföreträdande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;ombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;gäller för en tid av två år från valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;gäller för en tid av två år från valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;eller den senare tidpunkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;bestämmer. På förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;bestämmer. På förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td260"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td260"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;konstitutionsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p1004 ft3"&gt;dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p261 ft38"&gt;dessförinnan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p384 ft3"&gt;dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p260 ft38"&gt;dessförinnan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;entlediga en ombudsman eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;entlediga en ombudsman eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ställföreträdande ombudsman som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ställföreträdande ombudsman som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td269"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inte har riksdagens förtroende.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;inte har riksdagens förtroende.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Om en ombudsman avgår i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Om en ombudsman avgår i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förtid, &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen snarast välja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;förtid, &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen snarast välja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;en efterträdare för en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;en efterträdare för en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;fyraårsperiod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;fyraårsperiod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;12 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;12 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p260 ft25"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;välja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p257 ft3"&gt;välja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksrevisorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksrevisorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksrevisorerna väljs var för sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;Riksrevisorerna väljs var för sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Vid val med slutna sedlar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpas förfarandet i 1 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;tillämpas förfarandet i 1 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stycket. Val av riksrevisor gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;stycket. Val av riksrevisor gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;från valet eller den senare tidpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;från valet eller den senare tidpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som riksdagen bestämmer till dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;som riksdagen bestämmer till dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;att nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;att nytt val har genomförts under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;sjunde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;sjunde året därefter och den då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;valde har tillträtt uppdraget. Valet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;emellertid aldrig gälla längre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;än till utgången av detta år. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;än till utgången av detta år. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td269"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riksrevisor kan inte väljas om.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td297"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;riksrevisor kan inte väljas om.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;En av riksrevisorerna &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;svara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;En av riksrevisorerna &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;svara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;myndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;myndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td243"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ledning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p282 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ledning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p282 ft3"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;vem av riksrevisorerna som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;vem av riksrevisorerna som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td259"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ha denna uppgift.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;denna uppgift.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p260 ft3"&gt;En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr17 td299"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;påverka riksrevisorns självständiga ställning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td151"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td259"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p261 ft25"&gt;kap&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td288"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;Riksdagen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;SPAN class="ft4"&gt;15 kap&lt;/SPAN&gt;. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;2 § regeringsformen välja en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;välja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsdelegation inom sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td128"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsdelegation inom sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Suppleanter &lt;SPAN class="ft51"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inte utses till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p10 ft52"&gt;Suppleanter &lt;SPAN class="ft51"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inte utses till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsdelegationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td181"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;krigsdelegationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t113"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td169"&gt;&lt;P class="p261 ft28"&gt;bestämmelser &lt;SPAN class="ft35"&gt;för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;Ytterligare bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p3 ft35"&gt;riksdagens organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;Riksdagen får meddela närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Riksdagen får meddela närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p447 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p261 ft38"&gt;riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;bestämmelser för riksdagens organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;organ.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;samt utse representanter i visst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td147"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td13"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;fall&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1102 ft3"&gt;8.16.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft4"&gt;Riksdagen väljer två represen- tanter för allmänheten och er- sättare för dessa i den nämnd för tillsättning av ordinarie domare som avses i 2 § lagen (0000:000) om utnämning av ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft28"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft3"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft6"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft6"&gt;För samråd enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft6"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft6"&gt;För samråd enligt 10 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380400x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;unionen &lt;NOBR&gt;(EU-nämnden).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;(EU-nämnden).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nämnden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestå av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nämnden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestå av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;udda antal ledamöter, lägst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;udda antal ledamöter, lägst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;femton.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;femton.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft6"&gt;Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är representerad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med regeringen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1014 ft48"&gt;5. Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft6"&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Justitiekanslern &lt;SPAN class="ft22"&gt;får närvara vid domstols eller förvaltnings myndighets överläggningar, dock utan rätt att yttra sin mening&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Han &lt;/SPAN&gt;har tillgång till &lt;SPAN class="ft22"&gt;myndighetens &lt;/SPAN&gt;protokoll och handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Justitiekanslern har &lt;SPAN class="ft22"&gt;rätt att få &lt;/SPAN&gt;tillgång till protokoll och handlingar &lt;SPAN class="ft22"&gt;hos domstolar och förvaltningsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p209 ft48"&gt;6. Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft6"&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1106 ft3"&gt;21 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Ombudsman &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning av klagomål och andra ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra ärenden än dem där han har beslutat att inleda förundersökning, får han förelägga vite om högst 10 000 kronor. Ombudsman får utdöma försuttet vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Kan det misstänkas att befattningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplin- ansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom inom två år efter förseelsen, får ombudsman utfärda motsvarande underrättelse. Vad som nu har sagts gäller även för den som omfattas av bestämmelser om disciplinansvar och om motsvarande underrättelse i någon annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft22"&gt;När ombudsman är närvarande vid domstols eller myndighets överläggningar har han ej rätt att yttra sin mening.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Ombudsman &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning av klagomål och andra ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra ärenden än dem där han &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller hon &lt;/SPAN&gt;har beslutat att inleda förundersökning, får han eller hon förelägga vite om högst 10 000 kronor. Ombudsman får utdöma försuttet vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Kan det misstänkas att befattningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplin- ansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom &lt;SPAN class="ft4"&gt;eller henne &lt;/SPAN&gt;inom två år efter förseelsen, får ombudsman utfärda motsvarande underrättelse. Vad som nu har sagts gäller även för den som omfattas av bestämmelser om disciplinansvar och om motsvarande underrättelse i någon annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1997:561.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1066 ft6"&gt;Prop. 2009/10:80 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;7. Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;SPAN class="ft21"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 kap. 9 §, 4 kap. 7 §, 5 kap. 23 och 36 §§ ska ha följande lydelse samt rubriken närmast före 5 kap. 5 § ska lyda ”Ordinarie val”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 5 a, 30 a och 34 a §§, samt närmast före 5 kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t114"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td271"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td114"&gt;&lt;P class="p438 ft4"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p1109 ft28"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Fullmäktige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;beslutar i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Fullmäktige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td259"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;beslutar i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av principiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;beskaffenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;av principiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;beskaffenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annars av större vikt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;annars av större vikt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;landstinget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;landstinget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;främst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;främst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;1. mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;1. mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;riktlinjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;verksamheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;verksamheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;2. budget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p68 ft38"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;2. budget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;viktiga ekonomiska frågor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;viktiga ekonomiska frågor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;3. nämndernas organisation och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;3. nämndernas organisation och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;verksamhetsformer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;verksamhetsformer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;4. val av ledamöter och ersättare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;4. val av ledamöter och ersättare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;i nämnder och beredningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td296"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;i nämnder och beredningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;5. val av revisorer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;5. val av revisorer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;6. grunderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td243"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;6. grunderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td110"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förmåner till förtroendevalda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;förmåner till förtroendevalda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;7. årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;7. årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td271"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ansvarsfrihet, &lt;SPAN class="ft4"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td243"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;ansvarsfrihet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;8. folkomröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p68 ft3"&gt;i kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;8. folkomröstning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td271"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;eller landstinget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;eller landstinget, &lt;SPAN class="ft4"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td265"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p33 ft25"&gt;9. extra val till fullmäktige&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft6"&gt;Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p233 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Lagen omtryckt 2004:93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Senaste lydelse 2006:369.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft3"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;upphör uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft6"&gt;När omvalet eller samman- räkningen har avslutats, &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;fullmäktige förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;upphör uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft22"&gt;Detsamma gäller om extra val till fullmäktige har hållits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;När omvalet eller samman- räkningen eller extra valet har avslutats, &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fullmäktige förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p1112 ft28"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft4"&gt;Extra val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft4"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft22"&gt;Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft4"&gt;Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft22"&gt;Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft3"&gt;23 §&lt;SPAN class="ft21"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Ärenden i fullmäktige får väckas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;en nämnd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;en ledamot genom motion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ärende om att hålla folk- omröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;fem &lt;/SPAN&gt;procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Initiativet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ärende om att hålla folk- omröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;tio &lt;/SPAN&gt;procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p19 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:369.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namn- förtydliganden och uppgift om deras adresser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Initiativet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara skriftligt, ange&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;den aktuella frågan samt innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;initiativtagarnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;egenhändiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;namnteckningar, &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppgifter om när&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;namnteckningarna gjorts&lt;SPAN class="ft3"&gt;, namn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;förtydliganden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och uppgift om deras adresser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td117"&gt;&lt;P class="p10 ft4"&gt;Vid beräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p300 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;antalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;initiativtagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td272"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;endast de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;räknas med som har skrivit under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;initiativet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p193 ft4"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p359 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;sexmånadersperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p359 ft25"&gt;föregått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;inlämnandet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;30 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft22"&gt;Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft4"&gt;34 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft4"&gt;Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft22"&gt;Vid sådan folkomröstning ska bestämmelserna i 5 kap. 34 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380406x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;36 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ett ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkelmajoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;För bordläggning eller åter- remiss i fråga om val krävs enkel majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft24"&gt;Ett beslut om återremiss &lt;SPAN class="ft23"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Ett ärende &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkelmajoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;För &lt;/SPAN&gt;bordläggning eller åter- remiss i fråga om val krävs enkel majoritet. &lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft24"&gt;Ett beslut om återremiss &lt;SPAN class="ft23"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Äldre föreskrifter gäller för ärende om att hålla folkomröstning som har väckts före den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380407x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1014 ft48"&gt;8. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft6"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 19 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t115"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p1072 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p576 ft3"&gt;domare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anställas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;fullmakt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anställas med fullmakt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;I 1 § lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;(0000:000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p1075 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p1117 ft25"&gt;utnämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p34 ft25"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domaranställningar som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft4"&gt;ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;domare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p1005 ft25"&gt;anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ordinarie.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;domaranställningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p357 ft3"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;ordinarie.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;arbetstagare i övrigt som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;arbetstagare i övrigt som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;anställas med fullmakt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td232"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anställas med fullmakt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p1118 ft3"&gt;19 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;När Högsta domstolen i enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p423 ft3"&gt;När&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p357 ft38"&gt;domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;regeringsformen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft38"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p25 ft25"&gt;Regeringsrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td289"&gt;&lt;P class="p193 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p1005 ft3"&gt;enlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annan lag prövar frågor om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;regeringsformen eller någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;skiljande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p139 ft3"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;anställningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;lag prövar frågor om skiljande från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avstängning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;anställningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p260 ft38"&gt;avstängning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td112"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;läkarundersökning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p261 ft4"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;läkarundersökning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;handläggningen ske på det sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;handläggningen ske på det sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;som föreskrivs för tvistemål. Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;som föreskrivs för tvistemål. Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td266"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;föreskrifterna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;omröstning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p367 ft25"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td190"&gt;&lt;P class="p258 ft3"&gt;föreskrifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p438 ft3"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p261 ft3"&gt;rättegångsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;rättegångsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tillämpas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;tillämpas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td292"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td289"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1119 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;9. Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft24"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 3 § och 14 kap. 9 § vallagen (2005:837) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas samma dag. Valdag &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara den &lt;SPAN class="ft4"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;söndagen i september. Val till Europaparlamentet &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;Vid extra val enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft6"&gt;Vid extra val enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas samma dag. Valdag &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara den &lt;SPAN class="ft4"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;söndagen i september. Val till Europaparlamentet &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;Vid extra val enligt 3 kap. &lt;SPAN class="ft22"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Vid extra val enligt 6 kap. &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft22"&gt;Vid extra val enligt 5 kap. 5 a § kommunallagen (1991:900) bestämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Kandidatnamnen &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna &lt;SPAN class="ft22"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dessutom vara utformade så att väljarna kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;Kandidatnamnen &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna &lt;SPAN class="ft22"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessutom vara utformade så att väljarna kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380409x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;lämna en särskild personröst.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;lämna en särskild personröst &lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p968 ft4"&gt;upplysning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td150"&gt;&lt;P class="p32 ft4"&gt;personvalets innebörd&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p479 ft28"&gt;14 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;I första hand &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;I första hand &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mellan kandidaterna bestämmas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;mellan kandidaterna bestämmas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundval av storleken på varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;grundval av storleken på varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kandidats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p186 ft3"&gt;röstetal.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;kandidats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p370 ft3"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;röstetal.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Persoligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td190"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;röstetal &lt;SPAN class="ft4"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p186 ft38"&gt;fastställas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;Persoligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;röstetal &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fastställas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;bara för en kandidat som fått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;bara för en kandidat som fått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;särskilda personröster till ett antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;särskilda personröster till ett antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td79"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;procent av partiets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;av minst &lt;SPAN class="ft4"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;procent av partiets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;röstetal i valkretsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;röstetal i valkretsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;P class="p1016 ft6"&gt;Prop. 2009/10:80 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft19"&gt;10. Förslag till lag (0000:000) om utnämning av ordinarie domare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft28"&gt;Lagens tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag avser utnämningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;justitieråd och regeringsråd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;president och lagman i hovrätt och kammarrätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hovrättsråd och kammarrättsråd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lagman, chefsrådman och rådman vid tingsrätt och länsrätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;fastighetsråd och miljöråd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;ordförande i arrendenämnden och hyresnämnden i Stockholm, Göteborg och Malmö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;ordförande i Marknadsdomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;ordförande i Arbetsdomstolen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;ordförande i Patentbesvärsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Domare som avses i första stycket ska vara ordinarie domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft28"&gt;Förslagsnämnden för tillsättning av ordinarie domare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Tillsättningsärendena ska beredas i en förslagsnämnd som består av ett justitieråd, ett regeringsråd, en ordinarie domare vid en hovrätt, en ordinarie domare vid en kammarrätt, en ordinarie domare vid en tingsrätt, en ordinarie domare vid en länsrätt, en advokat samt två representanter för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare. Ledamöter och ersättare förordnas för en tid av högst fyra år. Allmänhetens representanter och ersättare för dessa väljs av riksdagen. Övriga ledamöter och ersättare för dessa förordnas av regeringen på förslag av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Högsta domstolen respektive Regeringsrätten när det gäller ledamöter från dessa domstolar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hovrättspresidenterna när det gäller ledamoten från en hovrätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;kammarrättspresidenterna när det gäller ledamoten från en kammarrätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lagmännen för de tre största tingsrätterna när det gäller ledamoten från en tingsrätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;lagmännen för de tre största länsrätterna när det gäller ledamoten från en länsrätt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Sveriges advokatsamfund när det gäller ledamoten som är advokat. Nämnden utser inom sig en ordförande och en vice ordförande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Nämnden är beslutför när minst fem av ledamöterna, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. Vid omröstning gäller 18 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Hos förslagsnämnden ska det finnas ett kansli. I kansliet ska ordinarie eller f.d. ordinarie domare ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Kansliet ska efter nämndens anvisningar bereda tillsättningsärendena samt bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose behovet av domare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Ärendenas beredning och avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En domarbefattning som ska tillsättas ska först förklaras ledig av förslagsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En ledigförklarad befattning ska av intresserade kandidater kunna sökas genom att en ansökan ges in till förslagsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;Utöver möjligheten att ansöka om en ledigförklarad befattning ska det finnas möjlighet att anmäla ett generellt intresse för de befattningar som anges i 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Nämnden kan efter samtycke föra upp en kandidat på listan över intresseanmälningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Förslagsnämnden ska lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning. Om möjligt ska ett förslag uppta minst tre personer. Förslaget ska vara motiverat. Om nämnden föreslår färre än tre personer ska detta motiveras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft6"&gt;Nämnden ska inför förslaget beakta alla ansökningar och intresseanmälningar som kommit in eller gjorts inom den ansökningstid som gäller för den aktuella befattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Även i andra fall får ärenden avgöras genom meddelanden mellan ledamöterna, om samtliga ledamöter deltar i avgörandet och är ense om utgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Ordföranden eller kansliet får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden. Ordföranden eller kansliet får också pröva frågor om att lämna ut allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;För varje beslut ska det finnas en handling som visar dagen för beslutet och beslutets innehåll samt vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande och vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Nämndens förslag i ärenden om utnämning får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;I en arbetsordning eller i ett särskilt beslut får förslagsnämnden meddela de bestämmelser som behövs om nämndens organisation och formerna för nämndens verksamhet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380412x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p3 ft28"&gt;Regeringens beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen är inte bunden av förslagsnämndens förslag. Innan regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av förslagsnämnden, ska nämnden beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Ledamöter och ersättare ska förordnas så snart som möjligt efter utfärdandet av denna lag. I stället för vad som sägs i 2 § ska vid detta tillfälle tre ledamöter väljas för fyra år, tre ledamöter för tre år och tre ledamöter för två år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft3"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft1"&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 2008:125)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;Remissyttranden över betänkandet har avgetts av följande instanser. Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Svenska institutet för europapolitiska studier, Högsta domstolens ledamöter, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Umeå tingsrätt, Regeringsrättens ledamöter, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Domstolsverket, Domarnämnden, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Valmyndigheten, Migrationsverket, Datainspektionen, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Barnombudsmannen, Skatteverket, Statskontoret, Statens ansvarsnämnd, Länsstyrelsen i Stockholms län, Högskoleverket, Vetenskapsrådet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, Sametinget, Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Vägverket, Transportstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsdomstolen, Uppsala kommun, Växjö kommun, Östersunds kommun, Luleå kommun, Skåne läns landsting, Norrbottens läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas Riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen, RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, Svenska &lt;NOBR&gt;FN-förbundet,&lt;/NOBR&gt; Sveriges domareförbund och Ägarfrämjandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft3"&gt;SACO har överlämnat yttrande från Jusek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Yttranden har också inkommit från Svenska Samernas Riksförbund, Sverigefinländarnas delegation, Skogsstyrelsen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Fastighetsägarna Sverige, Folkpartiet liberalerna i Kalmar län, Medborgarrättsrörelsen, STAREV, Åre kommun, Republikanska föreningen, Centrum mot rasism, Samerådet, Svenska sektionen av Amnesty International, Arbetsgivarverket, Fackförbundet ST, Folkkampanjen för sjukvården och Humanisterna samt från ett antal privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft6"&gt;Följande instanser har inbjudits att yttra sig men avstått. Mariestads kommun, Rädda Barnen, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Allmänhetens pressombudsman och Centrum för rättvisa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1127 ft113"&gt;Sammanfattning av Integritetsskyddskommitténs betänkande Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft3"&gt;Integritetsskyddskommittén har haft i uppdrag att kartlägga och analysera skyddet i lagstiftningen för den personliga integriteten samt överväga om detta skydd behöver kompletteras. I sitt slutbetänkande har kommittén lämnat förslag till lagstiftning och andra åtgärder som syftar till att stärka skyddet för den personliga integriteten. Förslagen innebär – i fråga om grundlagarna – att regeringsformen kompletteras med ett nytt stadgande av innebörd att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna mot intrång som sker i hemlighet eller utan samtycke och som i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. I betänkandet lämnas även förslag till en ny straffbestämmelse om olovlig fotografering samt förslag som bl.a. rör Datainspektionens framtida roll och regeringens informationsansvar i förhållande till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Enligt kommitténs bedömning är det inte en tillfredsställande ordning att det på grundlagsnivå saknas bestämmelser om skydd för den personliga integriteten som på ett mer påtagligt sätt än för närvarande balanserar övriga i regeringsformen angivna grundläggande fri- och rättigheter. Det är inte tillräckligt att integritetsskyddet betraktas som ett viktigt medel i den fria åsiktsbildningens tjänst, utan lagstiftaren bör tydligare än i dag erkänna den självständiga betydelsen av rätten till personlig integritet. Genom att lyfta upp centrala inslag i integritetsskyddet på grundlagsnivå betonar lagstiftaren respekten för människovärdet och för varje människas rätt till självbestämmande. Om skyddet för den personliga integriteten däremot ges en svag förankring i grundlagen kan följden bli att tillräcklig vikt inte läggs vid integritetsskyddsaspekterna när ny lagstiftning arbetas fram. De negativa konsekvenserna av en sådan underlåtenhet från grundlagsstiftarens sida kan sägas ha blivit synliggjorda genom kommitténs analys i delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft3"&gt;Regeringsformens jämförelsevis låga värdering av skyddet för den personliga integriteten står dessutom i kontrast till den uppfattning som kommer till uttryck i Europakonventionen, där rätten till respekt för privat- och familjelivet har en med andra grundläggande fri- och rättigheter jämbördig ställning. Även om konventionen inte ställer krav på att rätten till respekt för privatlivet skall vara reglerad på en viss konstitutionell nivå, kan den nu rådande bristen på jämvikt i regeringsformen i längden komma att bli besvärande för Sveriges trovärdighet som konventionsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft3"&gt;Kommitténs bedömning är alltså att grundlagsskyddet för den personliga integriteten behöver stärkas. När det gäller frågan hur detta skall åstadkommas har kommittén funnit det nödvändigt att utgå från den uppbyggnad som fri- och rättighetsskyddet har i regeringsformen i dag. Det innebär att ett utökat skydd inte bör utformas som en positiv förpliktelse för det allmänna, exempelvis i form av ett stadgande som ålägger det allmänna att visa respekt för varje medborgares rätt till personlig integritet. Skyddet måste i stället utformas som ett förbud för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1129 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft3"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;lagstiftaren, dvs. riksdagen, att vidta integritetsbegränsande åtgärder, såvida inte begränsningarna sker i form av lagstiftning som är underkastad det i regeringsformen särskilt föreskrivna förfarandet vid rättighetsbegränsande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ett utvidgat grundlagsskydd för den personliga integriteten bör inte heller utformas så att det inskränker myndigheternas skyldigheter enligt offentlighetsprincipen, däribland skyldigheten att låta medborgarna ta del av allmänna handlingar även i fall då handlingarna innehåller uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Något grundlagsskydd med den inriktningen är inte heller nödvändigt med hänsyn till Sveriges konventionsenliga förpliktelse att skydda privatlivet. Kommittén konstaterar i det sammanhanget att statens egen förpliktelse att skydda känslig information om den enskilde i allt väsentligt är uppfylld genom bestämmelser i sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;De förfaranden från det allmännas sida som ett utvidgat grundlagsskydd bör ta sikte på är enligt kommitténs mening i stället sådan övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden som sker i hemlighet eller utan samtycke. De företeelser som bör fångas in genom ett sådant grundlagsskydd är framför allt mer kvalificerade former av övervakning och sådan kartläggning som sker i form av registrering och hantering av personuppgifter inom ramen för omfattande informationssamlingar hos myndigheter. Inringningen av dessa företeelser sker i kommitténs förslag genom att det föreskrivs att det skall vara fråga om ett intrång som i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Ett grundlagsskydd av denna innebörd kommer att träffa bl.a. de straffprocessuella tvångsmedlen hemlig kameraövervakning och hemlig teleövervakning. Detta är enligt kommitténs bedömning både önskvärt och nödvändigt eftersom dessa företeelser är särskilt känsliga från integritetsskyddssynpunkt genom att de används i hemlighet och genom att övervakningen ständigt pågår med utnyttjande av fast anordnad apparatur under den tid som ett tillståndsbeslut gäller. Den enskildes förehavanden i vad denne uppfattar vara ett privat sammanhang står således ständigt under övervakning av det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Några omedelbara konsekvenser för de nämnda straffprocessuella tvångsmedlen torde ett grundlagsskydd inte få, eftersom dessa typer av integritetsintrång redan är reglerade i gällande lagstiftning. Däremot får ett grundlagsskydd till konsekvens att varje integritetsbegränsande ändring i den aktuella tvångsmedelslagstiftningen skall underkastas proportionalitetsprincipen och det kvalificerade förfarande som i övrigt anges i 2 kap. 12 § RF. Grundlagsenligheten av sådan lagstiftning kommer dessutom att kunna prövas enligt 11 kap. 14 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Informationsinhämtning som inte sker genom fast anordnad apparatur, t.ex. smygfilmning eller fotografering med handmanövrerad kamera, kan i många fall vara att jämställa med övervakning genom fast anordnad kamera. Åtgärder från det allmännas sida av detta slag bör därför också kunna omfattas av ett grundlagsskydd. Detsamma gäller intrång i form av hemliga inspelningar av telefonsamtal eller andra samtal som den enskilde har med företrädare för det allmänna. I alla dessa avseenden blir statsmakterna därmed tvungna att se över lagstiftningen så att det föreslagna grundlagskravet på lagstöd till alla delar uppfylls. Som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft3"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;framgått krävs dock att intrånget är kvalificerat genom att det skall innebära övervakning i betydande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Vanligt ordinärt polisarbete i form av exempelvis spaning på fältet eller så kallad skuggning, bör i likhet med andra åtgärder som över huvud taget inte innefattar övervakning eller kartläggning i betydande mån av den enskildes privatliv, inte omfattas av ett utvidgat grundlagsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft3"&gt;Ett grundlagsskydd i förhållande till det allmänna som avser kartläggning av den enskildes personliga förhållanden torde heller inte omedelbart få några stora konsekvenser i lagstiftningshänseende. Det finns sedan länge en ambition från lagstiftarens sida att grundläggande förutsättningar för stora myndighetsregister med känslig information skall ha stöd i lag. I de fall då man likväl valt att på förordningsnivå reglera myndigheters uppgiftsskyldighet i förhållande till andra kan dock lagstiftningsåtgärder bli nödvändiga att vidta. Kommittén uttalade redan i sitt delbetänkande att denna typ av sekretessbrytande regler bör finnas i lag. Ett exempel på kartläggning av detta slag utgör Säkerhetspolisens hantering av personuppgifter, ett annat polisens personuppgiftshantering i underrättelseverksamhet och under en brottsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Hantering av personuppgifter som i betydande mån innebär kartläggning av den enskildes privatliv förekommer inte bara inom den brottsbekämpande verksamheten, utan också vid exempelvis hantering av uppgifter om den enskildes hälsa i patientjournaler och hälsodataregister eller inom ramen för forskning i det allmännas regi. Om sådan hantering sker utan samtycke från den enskilde bör grundlagsskydd ges mot alla dessa slag av kartläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Alla led i en hantering av personuppgifter bör inte omfattas av ett utvidgat grundlagsskydd. De från integritetsskyddssynpunkt viktigaste momenten i hanteringen handlar om hur uppgifter om enskilda får samlas in, ändamålet med behandlingen och i vilken utsträckning uppgifter på grund av uppgiftsskyldighet, som alltså bryter sekretess som gäller för uppgifterna, skall lämnas ut till andra för samkörning med uppgifter i andra myndighetsregister eller av andra skäl. Även uppgiftsskyldighet som gäller i enskild verksamhet och bryter tystnadsplikt för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, avses kunna omfattas av det nya grundlagsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft6"&gt;Utlämnande av uppgifter som inte har sin grund i en uppgiftsskyldighet utan som lämnas ut efter en sekretessprövning, är inte avsett att omfattas av något grundlagsskydd. Det grundlagsskydd som kommittén föreslår berör därmed inte rätten att ta del av allmänna handlingar enligt 2 kap. TF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft3"&gt;Sammanfattningsvis bör sådana från ett integritetsskyddsperspektiv grundläggande moment som insamling, fastställande av ändamål och uppgiftsskyldighet beträffande informationssamlingar av särskilt känslig karaktär om enskilds personliga förhållanden hos myndigheter, ha stöd i lag och i övrigt uppfylla kraven i 2 kap. 12 § RF, allt under förutsättning att hanteringen sker i hemlighet eller utan samtycke från den enskilde och innebär en kartläggning i betydande mån av den enskildes personliga förhållanden. Detsamma gäller uppgiftsskyldighet i enskild verksamhet av motsvarande innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1129 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft3"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft3"&gt;Ett grundlagsskydd mot kartläggning av detta slag kommer även att omfatta den skyldighet att för det allmännas räkning lagra teletrafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål, som kommer att införas i Sverige på grund av &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; (2006/24/EG) om lagring av sådana uppgifter. Detta är i hög grad rimligt, då det här är fråga om mycket omfattande informationssamlingar som kan avse ytterst integritetskänsliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;En annan åtgärd som kan komma att omfattas av det utvidgade grundlagsskyddet, men i detta fall närmast på grund av att det är fråga om övervakning av den enskildes privatliv, är avlyssning av kommunikation mellan enskilda som sker trådlöst, t.ex. via radio eller satellit. Sådan avlyssning är i dag oreglerad utifrån en gammal men alltmer ifrågasatt princip om att ”etern är fri” för alla, dvs. inte bara för enskilda utan också för det allmänna. Med kommitténs förslag kommer även trådlös avlyssning att omfattas av ett grundlagsskydd. Därmed kommer det att behövas, som nyligen har föreslagits för Försvarets radioanstalts (FRA) vidkommande, ett uttryckligt stöd i lag för att en myndighet i fortsättningen skall kunna ägna sig åt avlyssning av kommunikation mellan enskilda som sker i trådlöst medium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Ett utökat grundlagsskydd begränsar det allmännas – inte enskildas – möjligheter att vidta åtgärder i form av smygfilmning, hemlig inspelning av telefonsamtal, trådlös avlyssning m.m. Grundlagsskyddet hindrar därmed inte enskilda från att även i fortsättningen göra dolda inspelningar av samtal som de själva medverkar i eller att fritt avlyssna trådlös kommunikation. Parallellt med förslaget i grundlagsdelen föreslår emellertid kommittén ett förbud i vanlig lag mot vissa former av smygfilmning, vilket kommer att träffa enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Utöver vad som nu har berörts har kommittén inte funnit det vara nödvändigt att införa ett grundlagsskydd mot intrång i den enskildes personliga integritet och på så sätt begränsa riksdagens makt att stifta lag som inskränker integritetsskyddet. Det skyddsbehov som i övrigt kan finnas får anses vara tillgodosett genom Europakonventionen och det i regeringsformen inskrivna förbudet mot lagstiftning och annan normgivning i strid med Sveriges åtaganden enligt konventionen samt genom reglerna om normgivning i 8 kap. RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;I och med att ett grundlagsskydd införs som omfattar övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden och som dessutom är teknikoberoende, behövs inte längre den särskilda bestämmelse i 2 kap. 3 § andra stycket RF om krav på lagstöd vid registrering av uppgifter med hjälp av automatisk databehandling. Kommittén föreslår därför att denna bestämmelse, som haft ringa betydelse för integritetsskyddet i materiellt hänseende, upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft3"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft1"&gt;Integritetsskyddskommitténs lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft3"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3, 6 och 22 §§ samt 8 kap. 18 § regeringsformen&lt;SPAN class="ft21"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t116"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p3 ft25"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft3"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft22"&gt;Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft3"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft3"&gt;Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft22"&gt;Även i annat fall än som avses i första stycket är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot intrång, om det sker i hemlighet eller utan samtycke och i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft3"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;skydd för personlig integritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;vid automatisk databehandling (3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p3 ft4"&gt;§ andra stycket),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;dödsstraff,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td123"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p3 ft38"&gt;dödsstraff,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Regeringsformen omtryckt 2003:593.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;kroppsstraff och tortyr samt mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;kroppsstraff och tortyr samt mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;medicinsk påverkan i syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;medicinsk påverkan i syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;framtvinga eller hindra yttrande (4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;framtvinga eller hindra yttrande (4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och 5 §§),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;och 5 §§),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. rätt till domstolsprövning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. rätt till domstolsprövning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;frihetsberövande med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p106 ft38"&gt;anledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;frihetsberövande med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;anledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av brott eller misstanke om brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;av brott eller misstanke om brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(9 § första och tredje styckena),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;(9 § första och tredje styckena),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p106 ft3"&gt;retroaktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;retroaktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;brottspåföljd och annan retroaktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;brottspåföljd och annan retroaktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;rättsverkan av brott samt mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;rättsverkan av brott samt mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;retroaktiv skatt eller statlig avgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;retroaktiv skatt eller statlig avgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(10 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;(10 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. skydd mot inrättande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. skydd mot inrättande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;domstol i vissa fall (11 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;domstol i vissa fall (11 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;stycket),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;stycket),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. skydd mot missgynnande på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. skydd mot missgynnande på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grund av ras, hudfärg eller etniskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;grund av ras, hudfärg eller etniskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ursprung eller på grund av kön (15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;ursprung eller på grund av kön (15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;och 16 §§),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;och 16 §§),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. rätt till fackliga stridsåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. rätt till fackliga stridsåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;(17 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;(17 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. skydd mot expropriation eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. skydd mot expropriation eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;annat sådant förfogande samt mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;annat sådant förfogande samt mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inskränkningar i användningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;inskränkningar i användningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;mark eller byggnader (18 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p136 ft3"&gt;mark eller byggnader (18 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. rätt till utbildning (21 §).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. rätt till utbildning (21 §).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft6"&gt;3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång &lt;SPAN class="ft22"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p56 ft38"&gt;3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtrolig meddelelse &lt;SPAN class="ft25"&gt;samt även i övrigt mot intrång som innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden &lt;/SPAN&gt;(6 §),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft24"&gt;På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1112 ft28"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft3"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft6"&gt;För att avge yttrande över lagförslag skall det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, förutvarande domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;av Lagrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;Yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p10 ft3"&gt;av Lagrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inhämtas innan riksdagen beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;inhämtas innan riksdagen beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundlag om tryckfriheten eller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;grundlag om tryckfriheten eller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;motsvarande frihet att yttra sig i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;motsvarande frihet att yttra sig i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ljudradio,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;television och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p359 ft38"&gt;vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;ljudradio,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;television och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft38"&gt;vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;överföringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p359 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p395 ft3"&gt;överföringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tekniska upptagningar, lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p360 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;tekniska upptagningar, lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p11 ft3"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begränsning av rätten att taga del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;begränsning av rätten att taga del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av allmänna handlingar, lag som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;av allmänna handlingar, lag som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p3 ft3"&gt;avses i 2 kap. 12 § första stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_1"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;första stycket, 17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;&lt;/SPAN&gt;19 §§ eller 22&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft3"&gt;Lagrådets granskning skall avse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;17&lt;SPAN class="ft115"&gt;&lt;/SPAN&gt;19 §§ eller 22 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p652 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;angivna syften,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft6"&gt;Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft117"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft3"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft1"&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 2008:3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft3"&gt;Remissyttranden över betänkandet har avgetts av följande instanser. Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säker- hetspolisen, Brottsförebyggande rådet, Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, Kriminalvården, Datainspektionen, Försvarsmakten, Försva- rets radioanstalt, Kustbevakningen, Försvarets underrättelsenämnd, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Barnombudsmannen, Stockholms läns landsting, Tullverket, Skatteverket, Statens personadressregister- nämnd, Kronofogdemyndigheterna, Premiepensionsmyndigheten, Stats- kontoret, Statistiska centralbyrån, Verket för förvaltningsutveckling, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Statens skolverk, Centrala studiestöds- nämnden, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Riksarkivet, Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket,&lt;/NOBR&gt; Post- och Telestyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholms kommun, Jönköpings kommun, Malmö kommun, Sveriges Kommuner och Lands- ting, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Lands- organisation i Sverige, Polisförbundet, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV 4 AB, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen Svenska Tidningsutgivareföreningen, Medierådet, Föreningen Grävande Journalister, Internationella Jurist- kommissionen, svenska avdelningen, Svenska fotografers förbund, Bild- leverantörernas förening, Pär Ström, Tankesmedjan Den Nya Välfärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft3"&gt;Yttrande har också inkommit från Vetenskapsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft3"&gt;Följande instanser har inbjudits att yttra sig men avstått. Riksrevisio- nen, Försäkringskassan, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universi- tet, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Jämtlands läns landsting, Skåne läns landsting, Sveriges domareförbund, Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, Allmänhetens pressombudsman, Pressens Opinionsnämnd, Publicistklubben, Föreningen ADB och Juridik, BRIS – Barnens rätt i samhället, Rädda barnen, Pressfotografernas klubb.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;Prop. 2009/10:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GX0380423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p597 ft1"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft3"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft6"&gt;Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Erlandsson, Torstensson, Hägglund, Carlsson, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft3"&gt;Föredragande: Ask&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft3"&gt;Regeringen beslutar proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft3"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i regeringsformen.</lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regteringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.</lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.</lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i riksdagsordningen.</lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i kommunallagen (1991:900).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i vallagen (2005:837).</lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4.1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i riksdagsordningen.</lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2010/11:KU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2009-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2009-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2009-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-12-17 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2010-01-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:58:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GX0380</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:40:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:58:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX0380</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200910__80.pdf</filnamn>
<filstorlek>2032127</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En reformerad grundlag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4FFF5D07-D223-47E0-A925-7B800A83BB82</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2009/10:KU19</uppgift>
<ref_dok_id>GX01KU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2009/10</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En reformerad grundlag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2010/11:KU4</uppgift>
<ref_dok_id>GY01KU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2010/11</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>