2338313GX031752009/10175propproppropProposition 2009/10:175PropositionPropositionFIFiU17502010-03-23 00:00:002013-02-18 11:44:502010-03-23 00:00:00Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxthämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GX03175/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GX03175https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX03175
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 29px 0px 78px 67px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:401px;z-index:-1;width:54px;height:96px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:54px;height:96px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 891px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_4 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border: none;width: 1121px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 807px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;margin: 862px 0px 0px -393px;padding: 0px;border:none;width: 707px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_11 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:403px;left:0px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_12 #tx1 {position:absolute;top:220px;left:204px;width:188px;height:165px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_13 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 181px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 317px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_19 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 60px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 395px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:374px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 395px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:2px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:64px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:394px;height:64px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:218px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:80px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:394px;height:80px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:429px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 396px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:394px;height:35px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 581px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:215px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:310px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:394px;height:111px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:522px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:249px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:394px;height:249px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:172px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:394px;height:172px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:435px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:249px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:394px;height:249px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 395px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:41px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:126px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:394px;height:126px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:172px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:394px;height:111px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_67 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:539px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_71 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:356px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:394px;height:356px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_73 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:203px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:394px;height:203px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_76 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_78 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_83 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_84 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:30px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:234px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:394px;height:234px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:52px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:558px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:394px;height:558px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_93 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_94 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:218px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:172px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:394px;height:172px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_97 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_98 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_99 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:449px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:142px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:394px;height:142px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:632px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_102 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:264px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_104 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:570px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:173px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:394px;height:173px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_106 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_107 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:675px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_109 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:230px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:173px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:394px;height:173px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_113 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:157px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:394px;height:157px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_115 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_117 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:394px;height:127px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_119 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_122 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_126 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_129 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:34px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:394px;height:34px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:548px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:394px;height:548px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 77px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_131 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_133 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_141 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_142 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_143 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_144 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_146 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_148 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_150 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_152 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_153 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:35px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:394px;height:35px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_155 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_157 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:242px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_159 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:394px;height:96px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 513px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_163 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_164 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:242px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:218px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:394px;height:218px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_167 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_168 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_169 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:273px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_171 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:394px;height:65px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_173 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:549px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:81px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:394px;height:81px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_175 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_176 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:54px;left:68px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:394px;height:111px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_179 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_181 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:623px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:155px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:394px;height:155px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_182 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:1px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:48px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:394px;height:48px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:340px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:158px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:394px;height:158px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_185 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:478px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:49px;z-index:-1;width:394px;height:726px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:394px;height:726px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_189 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_190 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 64px;padding: 0px;border: none;width: 559px;}
#page_191 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:94px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:401px;height:94px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 78px 45px;padding: 0px;border: none;width: 578px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:1px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:33px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:401px;height:33px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_193 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_196 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_197 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_198 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_199 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 75px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_200 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_201 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_202 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_203 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_204 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 375px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_211 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_212 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_213 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 77px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_215 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:507px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 89px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_217 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_218 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_219 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_220 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_221 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_223 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_225 #id_1 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 554px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_227 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 70px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 70px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_232 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_233 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 70px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 168px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 312px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 89px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_237 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 162px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_239 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 211px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 89px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 160px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 70px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 333px 0px 0px 485px;padding: 0px;border:none;width: 89px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 573px;overflow: hidden;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_246 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:444px;left:68px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_247 #tx1 {position:absolute;top:261px;left:272px;width:188px;height:165px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_248 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_250 #id_1 {float:left;border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 182px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:151px;left:0px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_252 #id_1 {float:left;border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:384px;left:0px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_252 #tx1 {position:absolute;top:32px;left:0px;width:188px;height:120px;}
#page_252 #tx2 {position:absolute;top:154px;left:0px;width:188px;height:96px;}
#page_252 #tx3 {position:absolute;top:247px;left:0px;width:188px;height:64px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_253 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_1 #id_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_1 #id_1_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_255 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:591px;left:49px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 505px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 378px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 49px;padding: 0px;border: none;width: 507px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 555px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 79px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 49px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:37px;z-index:-1;width:342px;height:236px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:342px;height:236px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:224px;left:78px;z-index:-1;width:371px;height:236px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:371px;height:236px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 79px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 50px;padding: 0px;border:none;width: 573px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 389px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:68px;z-index:-1;width:370px;height:630px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:370px;height:630px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:102px;z-index:-1;width:358px;height:257px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:358px;height:257px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:94px;z-index:-1;width:347px;height:242px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:347px;height:242px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 48px 0px 78px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:28px;z-index:-1;width:353px;height:633px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:353px;height:633px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 49px;padding: 0px;border:none;width: 574px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:389px;left:220px;z-index:-1;width:32px;height:6px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:32px;height:6px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 554px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 398px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 623px;overflow: hidden;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:106px;z-index:-1;width:353px;height:235px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:353px;height:235px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 51px 0px 80px 49px;padding: 0px;border: none;width: 574px;}
#page_278 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:5px;z-index:-1;width:383px;height:272px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:383px;height:272px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 52px 0px 80px 68px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_279 #id_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 25px 'Times New Roman';line-height: 32px;}
.ft1{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft2{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft3{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft6{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft7{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft8{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft9{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft11{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 144px;line-height: 0px;}
.ft13{font: 1px 'Times New Roman';margin-left: 144px;line-height: 0px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 15px;}
.ft16{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 15px;}
.ft17{font: 5px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft18{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft19{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft20{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft21{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft22{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft23{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft24{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft25{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft26{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 20px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft30{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft31{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft32{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft33{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft34{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft35{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft36{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft37{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft38{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft39{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft40{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft41{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft42{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft43{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft44{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft45{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft47{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft48{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 51px;line-height: 23px;}
.ft51{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft52{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 17px;}
.ft53{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft54{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft55{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft56{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 15px;}
.ft57{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft58{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft59{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft60{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft61{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft62{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft63{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft64{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 15px;}
.ft65{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft66{font: 13px 'Times New Roman';color: #0000ff;line-height: 15px;}
.ft67{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft68{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft69{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft70{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft71{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 45px;line-height: 17px;}
.ft72{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft73{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft74{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft75{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft76{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft77{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft78{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 52px;line-height: 23px;}
.ft79{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 19px;}
.ft80{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 20px;}
.ft81{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft82{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft83{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 41px;line-height: 19px;}
.ft84{font: 18px 'Times New Roman';margin-left: 43px;line-height: 23px;}
.ft85{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 17px;}
.ft86{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 33px;line-height: 17px;}
.ft87{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 20px;}
.ft88{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft89{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 15px;}
.ft90{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 34px;line-height: 19px;}
.ft91{font: bold 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft93{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft94{font: 13px 'Courier New';line-height: 16px;}
.ft95{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft96{font: 13px 'Courier New';line-height: 15px;}
.ft97{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft98{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft99{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft100{font: 13px 'NSimSun';line-height: 13px;}
.ft101{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 16px;}
.ft102{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft103{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft104{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 11px;}
.ft105{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft106{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft107{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft108{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft109{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft110{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft111{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft112{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft113{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft114{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft115{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft116{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft117{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft118{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft119{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft120{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft121{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft122{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft123{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft124{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft125{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft126{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft127{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft128{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft129{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft130{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft131{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft132{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft133{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft134{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft135{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft136{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft137{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft138{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft139{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft140{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft141{font: 7px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 8px;}
.ft142{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft143{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 307px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p16{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p17{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 144px;padding-right: 886px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -144px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 318px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -49px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 498px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: right;margin-top: 518px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 183px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 386px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 590px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: right;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 206px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p182{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p185{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 157px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 13px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p231{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p235{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p245{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p251{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p255{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p259{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p266{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 176px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p276{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p278{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p279{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 194px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 176px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 120px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 115px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p295{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 157px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p307{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 157px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p323{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p324{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p325{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 233px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p337{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p344{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p345{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p346{text-align: left;padding-right: 38px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 221px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p348{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 183px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 221px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 225px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 128px;padding-right: 198px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p370{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 185px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 119px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p389{text-align: right;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-right: 69px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p400{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 49px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p409{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p411{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: right;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 492px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p425{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p439{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p443{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 286px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 235px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 119px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p460{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 28px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 209px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 254px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 188px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p492{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 193px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p501{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p512{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 162px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 169px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: right;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 28px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 197px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p571{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 181px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 181px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 180px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p596{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p606{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 482px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 482px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 455px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 455px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p620{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 37px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 3px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 111px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: right;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: right;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p663{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 97px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 35px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p683{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p684{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p685{text-align: left;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p693{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: right;margin-top: 428px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 367px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p717{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p718{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p720{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p721{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p722{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p723{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p724{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p725{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p726{text-align: justify;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p730{text-align: center;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p731{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p732{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 204px;padding-right: 16px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p742{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 86px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 86px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: right;padding-right: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p768{text-align: right;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 98px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 98px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 162px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 157px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 485px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 408px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -407px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 181px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 218px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p795{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p796{text-align: right;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 229px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -77px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p804{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 212px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p811{text-align: right;padding-right: 362px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p814{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 181px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 159px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: right;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p821{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p822{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p823{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 240px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p826{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p828{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 40px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: -244px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td153{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td258{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td267{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td269{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td272{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td275{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td276{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td278{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td282{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td333{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td336{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td338{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td341{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td344{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td345{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td348{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td349{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td350{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td351{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td352{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td353{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td354{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td355{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td356{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td357{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td358{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td359{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td360{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td361{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td362{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td363{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td364{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td365{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td366{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td369{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td370{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td372{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td373{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td375{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td377{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td378{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td379{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td380{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td381{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td382{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td383{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 27px;}
.tr1{height: 23px;}
.tr2{height: 13px;}
.tr3{height: 21px;}
.tr4{height: 15px;}
.tr5{height: 16px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 22px;}
.tr8{height: 4px;}
.tr9{height: 31px;}
.tr10{height: 32px;}
.tr11{height: 780px;}
.tr12{height: 0px;}
.tr13{height: 703px;}
.tr14{height: 657px;}
.tr15{height: 293px;}
.tr16{height: 118px;}
.tr17{height: 17px;}
.tr18{height: 20px;}
.tr19{height: 19px;}
.tr20{height: 651px;}
.tr21{height: 192px;}
.tr22{height: 5px;}
.tr23{height: 25px;}
.tr24{height: 24px;}
.tr25{height: 45px;}
.tr26{height: 44px;}
.tr27{height: 28px;}
.tr28{height: 29px;}
.tr29{height: 14px;}
.tr30{height: 36px;}
.tr31{height: 41px;}
.tr32{height: 42px;}
.tr33{height: 12px;}
.tr34{height: 10px;}
.tr35{height: 8px;}
.tr36{height: 9px;}
.tr37{height: 30px;}
.tr38{height: 40px;}
.tr39{height: 7px;}
.tr40{height: 39px;}
.tr41{height: 56px;}
.tr42{height: 38px;}
.tr43{height: 47px;}
.tr44{height: 46px;}
.tr45{height: 6px;}
.tr46{height: 43px;}
.tr47{height: 33px;}
.tr48{height: 11px;}
.tr49{height: 3px;}
.tr50{height: 26px;}
.tr51{height: 35px;}
.tr52{height: 34px;}
.tr53{height: 37px;}
.tr54{height: 2px;}
.tr55{height: 1px;}
.t0{width: 502px;margin-top: 7px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t1{width: 505px;margin-left: 1px;margin-top: 23px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 823px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 445px;margin-left: 144px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 821px;margin-left: 68px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t5{width: 392px;margin-left: 68px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t6{width: 494px;margin-left: 95px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t7{width: 316px;margin-left: 76px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 392px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t9{width: 365px;margin-left: 27px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t10{width: 807px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t11{width: 392px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t12{width: 505px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t13{width: 513px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t14{width: 505px;margin-left: 49px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t15{width: 513px;margin-left: 68px;font: 18px 'Times New Roman';}
.t16{width: 392px;margin-top: 24px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t17{width: 306px;margin-left: 11px;margin-top: 24px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t18{width: 392px;margin-top: 9px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t19{width: 513px;margin-left: 68px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t20{width: 478px;margin-left: 103px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t21{width: 505px;margin-left: 49px;font: bold 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 505px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t23{width: 505px;margin-top: 22px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t24{width: 505px;margin-top: 6px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t25{width: 513px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 513px;margin-left: 68px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 505px;margin-top: 32px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 505px;margin-left: 49px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 505px;margin-top: 20px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t30{width: 505px;margin-top: 21px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t31{width: 513px;margin-left: 68px;font: bold 12px 'Times New Roman';}
.t32{width: 481px;margin-left: 24px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t33{width: 505px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 505px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 505px;margin-top: 25px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 505px;margin-top: 25px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t37{width: 505px;margin-left: 4px;margin-top: 20px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 505px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t39{width: 393px;margin-top: 10px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t40{width: 505px;margin-left: 49px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t41{width: 393px;margin-top: 4px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t42{width: 305px;margin-left: 68px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t43{width: 305px;margin-left: 79px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t44{width: 392px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t45{width: 305px;margin-top: 28px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t46{width: 507px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 496px;margin-left: 60px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t48{width: 494px;margin-left: 79px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t49{width: 505px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t50{width: 387px;margin-top: 28px;font: 8px 'Arial';}
.t51{width: 505px;margin-top: 25px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t52{width: 507px;margin-left: 49px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t53{width: 381px;margin-left: 66px;margin-top: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t54{width: 505px;margin-left: 68px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 394px;margin-left: 68px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t56{width: 381px;margin-left: 5px;margin-top: 9px;font: 6px 'Arial';}
.t57{width: 394px;margin-left: 49px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t58{width: 382px;margin-left: 85px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t59{width: 381px;margin-left: 17px;margin-top: 10px;font: 8px 'Arial';}
.t60{width: 505px;font: 9px 'Arial';}
.t61{width: 387px;margin-top: 16px;font: 8px 'Arial';}
.t62{width: 505px;margin-top: 15px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t63{width: 390px;margin-left: 49px;font: 9px 'Arial';}
.t64{width: 382px;margin-left: 16px;margin-top: 9px;font: 8px 'Arial';}
.t65{width: 391px;margin-left: 68px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t66{width: 383px;margin-left: 6px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX031751x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2009/10:175</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p1 ft1">Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p2 ft1">Prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p1 ft1">tillväxt</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p2 ft1">2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p3 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft3">Stockholm den 18 mars 2010</P>
<P class="p6 ft4">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p7 ft4">Mats Odell</P>
<P class="p8 ft3">(Finansdepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td4"><P class="p3 ft3">Den offentliga förvaltningen har en central roll i utvecklingen av Sverige.</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">En rättssäker och effektiv förvaltning stärker demokratin. En väl-</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">fungerande förvaltning är grundläggande för att uppnå en hållbar tillväxt</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td4"><P class="p3 ft3">och är en viktig del i regeringens politik för ett starkt och välmående</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><P class="p3 ft3">Sverige.</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p10 ft3">Hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs har</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td4"><P class="p3 ft3">stor betydelse. I propositionen lägger regeringen fram mål och riktlinjer</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">för det fortsatta arbetet med i första hand den statliga förvaltningen. Det</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">övergripande målet för förvaltningspolitiken ska vara en innovativ och</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td4"><P class="p3 ft3">samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td11"><P class="p3 ft3">Sveriges utveckling och ett effektivt <NOBR>EU-arbete.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td4"><P class="p10 ft3">I propositionen föreslås en lag om vidareutnyttjande av handlingar från</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p3 ft3">den</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p11 ft3">offentliga</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p3 ft3">förvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p12 ft3">Genom</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft3">lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p10 ft3">genomförs</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td4"><P class="p3 ft3">2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn,</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">det s.k. <NOBR>PSI-direktivet,</NOBR> i svensk rätt. Lagen syftar till att främja</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td4"><P class="p3 ft3">användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Lagen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td14"><P class="p3 ft3">föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p10 ft3">Regeringens förvaltningspolitik syftar också till att tydliggöra stats-</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td4"><P class="p3 ft3">förvaltningens gemensamma grund, det särpräglade i statens ansvar och</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">uppgifter liksom det förpliktande i uppdraget att tjäna demokratin. I</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td4"><P class="p3 ft3">propositionen redovisar regeringen arbetet med ett offentligt etos – att</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p3 ft3">stärka</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p3 ft3">de statsanställdas kunskaper</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p3 ft3">om och förståelse för</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft3">de grund-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td5"><P class="p13 ft3">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">läggande värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Vidare redovisas arbetet med att stärka människors tillit till myndigheterna. Regeringen gör bl.a. bedömningen att det inte bör vara en uppgift för en myndighet att bedriva opinionsbildning eller företräda särintressen inom sitt verksamhetsområde. I sammanhanget berörs frågan om huruvida vissa grundläggande bestämmelser om den statliga förvaltningen bör regleras i lag.</P>
<P class="p15 ft7"><NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> är en central del av förvaltningens arbete, och i propositionen redovisas regeringens syn på hur detta arbete kan utvecklas vidare.</P>
<P class="p16 ft3">Vidare redovisas regeringens syn på hur en likvärdig tillgång till service bör utvecklas, t.ex. med hjälp av lokala servicekontor och kontaktpunkter samt utnyttjande av ny teknik. En central förvaltnings- politisk princip är att all offentlig verksamhet ytterst syftar till att tjäna medborgarna och att dessa därför i hög grad måste involveras i utvecklingen av myndigheternas verksamhet.</P>
<P class="p17 ft3">Regeringen gör också bedömningen att samverkan, inte minst myndig- heter emellan, ytterligare måste utvecklas, dels av effektivitetsskäl, dels för att medborgare, företagare och andra förväntar sig att staten uppträder samordnat. Även frågor om hur samverkan mellan statsförvaltningen och kommunerna kan förstärkas inom vissa områden behandlas.</P>
<P class="p18 ft3">I propositionen redovisas också hur statsförvaltningens förnyelsearbete med elektronisk förvaltning bedrivs. Staten behöver i än högre grad utnyttja de möjligheter som finns att göra det enklare för människor och företag att ta till vara sina rättigheter och att fullgöra sina skyldigheter. Genom fler innovativa lösningar i offentlig tjänsteproduktion bör ytterligare effektivitetsvinster kunna göras. Det finns en stor effektiviseringspotential att ta till vara med hjälp av tekniken och den ska också bidra till att förstärka förvaltningens öppenhet.</P>
<P class="p19 ft7">Regeringen vill vidare att statsförvaltningen i än högre grad bidrar till att underlätta företagande och en hållbar tillväxt. Myndigheter ska som regel inte sälja varor och tjänster på marknaden.</P>
<P class="p16 ft3">I propositionen redogör regeringen också för den statliga organisa- tionen. Statsförvaltningens organisering ska vara sådan att det klart och tydligt framgår vem som är ansvarig för vad. En överskådlig förvalt- ningsstruktur och minskad sektorisering eftersträvas i syfte att förenkla för medborgare och företag. Vidare finns ett stort behov av en samlad statlig förvaltning på regional nivå. Den statliga samordningen och samverkan på regional nivå bör förbättras. Länsstyrelserna kan utgöra en lämplig organisation för detta ändamål. Vidare bör viss verksamhet inom länsstyrelsen koncentreras till ett fåtal länsstyrelser.</P>
<P class="p20 ft7">I propositionen redovisas även inriktningen för det fortsatta arbetet med att utveckla styrningen av statsförvaltningen. Ledord i detta arbete är resultat och verksamhetsanpassning.</P>
<P class="p18 ft3">Av propositionen framgår också att delegeringen av de arbetsgivar- politiska frågorna ligger fast men att regeringen även fortsättningsvis kommer att ta nödvändiga initiativ inom prioriterade områden.</P>
<P class="p18 ft7">Regeringen föreslår ändringar i ett antal lagar för att ändra namn på myndigheten Statens pensionsverk till Statens tjänstepensionsverk. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p22 ft3">2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td17"><P class="p3 ft1">Innehållsförteckning</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td19"><P class="p3 ft3"><A href="#page_8">1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td20"><P class="p23 ft3"><A href="#page_8">Förslag till riksdagsbeslut ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr10 td18"><P class="p24 ft3"><A href="#page_8">8</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft3"><A href="#page_9">2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p23 ft3"><A href="#page_9">Lagtext</A></P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p13 ft8"><A href="#page_9">.............................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p24 ft3"><A href="#page_9">9</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p23 ft3"><A href="#page_9">2.1</A></P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p3 ft9">Förslag till lag om vidareutnyttjande av handlingar</P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p3 ft9">från den offentliga förvaltningen <A href="#page_9">.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p24 ft11"><A href="#page_9">9</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft9"><A href="#page_12">2.2</A></P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p3 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1984:989) om</P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft9"><A href="#page_12">.........</A></P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p3 ft9">socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara</P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p24 ft11"><A href="#page_12">12</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft9"><SPAN class="ft11">2.3</SPAN><A href="#page_13"><SPAN class="ft12">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td23"><P class="p3 ft9"><A href="#page_13">ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter..................</A></P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_13">13</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft11"><SPAN class="ft11">2.4</SPAN><A href="#page_16"><SPAN class="ft13">Förslag till lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr14 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td25"><P class="p3 ft9">socialförsäkringens administration ..................................</P></TD>
<TD class="tr14 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_16">16</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft9"><A href="#page_18">2.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken <A href="#page_18">......</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_18">18</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td26"><P class="p3 ft9"><A href="#page_20">3 Ärendet och dess beredning ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_20">20</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td26"><P class="p3 ft9"><A href="#page_23">4 Förvaltningens betydelse för demokrati, delaktighet och</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft9"><A href="#page_23">tillväxt</A></P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p13 ft11">............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_23">23</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_23">4.1 ................................................</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Kontinuitet och förnyelse</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_23">23</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_27">4.2 ..........................................</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Mål för förvaltningspolitiken</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_27">27</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_28">4.3 ..........</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Målkommentar och förvaltningspolitiska åtgärder</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_28">28</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft9"><A href="#page_35">5</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td29"><P class="p3 ft9"><A href="#page_35">Statsförvaltningens ........................................gemensamma grund</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_35">35</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_35">5.1 ......................................................</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Några utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_35">35</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_36">5.2 ................................</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Kunskap om grundläggande värden</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_36">36</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_38">5.3 ...........................................</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Statsförvaltningens integritet</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p27 ft11"><A href="#page_38">.......................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft9">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p3 ft9"><A href="#page_38">Förtroendet för myndigheterna</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_38">......................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft9">5.3.2</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p3 ft9"><A href="#page_38">Utnämningspolitiken</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft9">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p3 ft9"><A href="#page_38">Myndigheter bör inte bedriva</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_38">.............................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p3 ft9"><A href="#page_38">opinionsbildning</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_41">5.4 ...............................</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Myndigheternas namn och symboler</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_42">5.5 ...........................................</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">En lag om statlig förvaltning</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_42">42</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_44">5.6 ...............</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Uppföljning av förvaltningens utveckling m.m</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_46">5.7 ............</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Utveckling av det allmänna myndighetsregistret</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_46">46</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p3 ft9"><A href="#page_47">6</A></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td29"><P class="p3 ft9"><A href="#page_47">Förvaltningen ....................................................................och EU</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_47">47</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft9"><SPAN class="ft11">6.1</SPAN><A href="#page_47"><SPAN class="ft12">Sverige bör vara en drivande och ansvarstagande</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr15 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr15 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_47">medlem i Europeiska unionen .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr15 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_47">47</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_49">6.2</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_49">Effektivitet i statsförvaltningens </A><NOBR><A href="#page_49">EU-arbete ....................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_49">49</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_50">6.3</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_50">Ett strategiskt och samlat </A><NOBR><A href="#page_50">EU-arbete ...............................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_50">50</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_51">6.4</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_51">Genomförande och tillämpning av </A><NOBR><A href="#page_51">EU-rätten..................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_52">6.5</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_52">Kompetensen i </A><NOBR><A href="#page_52">EU-arbetet ..............................................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_52">52</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td26"><P class="p27 ft11"><A href="#page_53">7 Underlätta för medborgare och företag ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_53">7.1</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_53">En likvärdig tillgång till service ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_55">7.2</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_55">Lokal service i samverkan...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_55">55</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_58">7.3</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_58">Dialog med medborgare och företag ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_58">58</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td5"><P class="p28 ft11"><A href="#page_60">7.4</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p27 ft11"><A href="#page_60">Enklare att hantera varor och tjänster elektroniskt ..........</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_60">60</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft9"><SPAN class="ft11">7.5</SPAN><A href="#page_61"><SPAN class="ft12">Minska myndigheternas säljverksamhet på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p3 ft9"><A href="#page_61">marknaden .......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_61">61</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td31"><P class="p28 ft11"><A href="#page_64">7.6</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p3 ft9"><A href="#page_64">Tjänsteexport...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p13 ft11"><A href="#page_64">64</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft14">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td32"><P class="p30 ft3"><A href="#page_64">7.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p12 ft3"><A href="#page_64">Samverkan kring tjänsteexport........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_64">64</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p30 ft3"><A href="#page_65">7.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p12 ft3"><A href="#page_65">Styrningen av den statliga tjänsteexporten</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p12 ft3"><A href="#page_65">behöver bli tydligare .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_65">65</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td19"><P class="p13 ft3"><A href="#page_66">8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td35"><P class="p23 ft3"><A href="#page_66">Elektronisk förvaltning för ökad service, öppenhet och</A></P></TD>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p23 ft3"><A href="#page_66">utvecklingsförmåga ........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_66">66</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p23 ft3"><A href="#page_66">8.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p31 ft3"><A href="#page_66">Ny strategi för elektronisk förvaltning.............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_66">66</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p23 ft3"><A href="#page_69">8.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p31 ft3"><A href="#page_69">Utveckling av </A><NOBR><A href="#page_69">e-tjänster</A></NOBR><A href="#page_69"> i samverkan...............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_69">69</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">8.3</SPAN><A href="#page_70"><SPAN class="ft15">Säkerheten och användbarheten av elektroniska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr17 td38"><P class="p13 ft3"><A href="#page_70">legitimationer bör öka ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_70">70</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td38"><P class="p13 ft3"><A href="#page_72">9 En sammanhållen statsförvaltning..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr18 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">9.1</SPAN><A href="#page_72"><SPAN class="ft15">Statsförvaltningens organisering på central och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td39"><P class="p3 ft3"><A href="#page_72">regional nivå.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">9.2</SPAN><A href="#page_75"><SPAN class="ft15">Förbättrad statlig samordning och samverkan på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p13 ft3"><A href="#page_75">regional nivå.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_75">75</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p33 ft3"><A href="#page_79">9.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p13 ft3"><A href="#page_79">Samordning av tillsyn ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p33 ft3"><A href="#page_80">9.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p13 ft3"><A href="#page_80">Koncentration av vissa länsstyrelseverksamheter ............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_80">80</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_82">10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p13 ft3"><A href="#page_82">Relationen mellan staten och den kommunala sektorn...................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_82">82</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_86">11</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p13 ft3"><A href="#page_86">Statsförvaltningens effektivitet.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p33 ft3"><A href="#page_86">11.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p13 ft3"><A href="#page_86">Innovativa lösningar och omprövning..............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p33 ft3"><A href="#page_88">11.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p13 ft3"><A href="#page_88">Högre effektivitet genom administrativ samordning........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p13 ft3"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">11.3</SPAN><A href="#page_92"><SPAN class="ft16">Ökad samordning av länsstyrelsernas interna</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p13 ft3"><A href="#page_92">verksamhet .......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_92">92</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p34 ft3"><A href="#page_92">11.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p13 ft3"><A href="#page_92">Högre effektivitet genom samordnade inköp ...................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_92">92</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p34 ft3"><A href="#page_95">11.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p13 ft3"><A href="#page_95">En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn...........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td20"><P class="p13 ft3"><A href="#page_96">12 Styrningen av statsförvaltningen ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr18 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_96">96</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p34 ft3"><A href="#page_96">12.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p13 ft3"><A href="#page_96">Styrningen utvecklas vidare .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_96">96</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p34 ft3"><A href="#page_100">12.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p33 ft3"><A href="#page_100">Översyn av Regeringskansliet........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_100">100</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">12.3</SPAN><A href="#page_101"><SPAN class="ft16">Kontakter mellan Regeringskansliet och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p33 ft3"><A href="#page_101">myndigheter ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_101">101</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p34 ft3"><A href="#page_103">12.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p33 ft3"><A href="#page_103">Regeringens resultatredovisning till riksdagen ..............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft3"><A href="#page_105">12.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p33 ft3"><A href="#page_105">Former för statlig verksamhet ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_105">105</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p34 ft3"><A href="#page_108">12.6</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p33 ft3"><A href="#page_108">Myndigheternas ledningsform .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p34 ft3"><A href="#page_111">12.7</A></P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p33 ft3"><A href="#page_111">Myndigheternas instruktion ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td46"><P class="p34 ft3"><A href="#page_112">12.8</A></P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p33 ft3"><A href="#page_112">Uppföljning, utvärdering och kontroll ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">12.9</SPAN><A href="#page_114"><SPAN class="ft16">Genomförande av organisations- och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p27 ft3"><A href="#page_114">strukturförändringar .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_114">114</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td20"><P class="p27 ft3"><A href="#page_116">13 Staten som arbetsgivare ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_116">116</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p34 ft3"><A href="#page_116">13.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p27 ft3"><A href="#page_116">Den arbetsgivarpolitiska delegeringen...........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p13 ft3"><A href="#page_116">116</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">13.2</SPAN><A href="#page_118"><SPAN class="ft16">Uppföljningen av myndigheternas</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td47"><P class="p3 ft3"><A href="#page_118">arbetsgivarpolitiska arbete .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p13 ft3"><A href="#page_118">118</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft3"><SPAN class="ft3">13.3</SPAN><A href="#page_121"><SPAN class="ft16">Kompetensförsörjning för framtidens statsförvaltning – staten som föredömlig och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td50"><P class="p36 ft3"><A href="#page_121">attraktiv arbetsgivare......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p13 ft3"><A href="#page_121">121</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p13 ft3"><A href="#page_123">13.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td50"><P class="p36 ft3"><A href="#page_123">Utnämningsmakten ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p13 ft3"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p13 ft3"><A href="#page_124">13.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td50"><P class="p36 ft3"><A href="#page_124">Ställföreträdande myndighetschef..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p13 ft3"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p13 ft3"><A href="#page_125">13.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td50"><P class="p36 ft3"><A href="#page_125">Statliga tjänstepensionsfrågor ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p13 ft3"><A href="#page_125">125</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p36 ft3"><A href="#page_125">13.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p2 ft3"><A href="#page_125">Finansieringen av de statliga</A></P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td52"><P class="p2 ft3"><A href="#page_125">avtalsförsäkringarna ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p13 ft3"><A href="#page_125">125</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p22 ft3">4</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td53"><P class="p37 ft3"><A href="#page_127">13.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p27 ft3"><A href="#page_127">Förordningsreglerade avgångsförmåner .......</A></P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_127">127</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p37 ft3"><A href="#page_129">13.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p27 ft3"><A href="#page_129">Avtalsreglerade avgångsförmåner ................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_129">129</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td53"><P class="p37 ft3"><A href="#page_130">13.6.4</A></P></TD>
<TD class="tr17 td54"><P class="p27 ft3"><A href="#page_130">Avgångsförmåner i andra fall .......................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td29"><P class="p38 ft3"><A href="#page_130">14 Vidareutnyttjande av information från den offentliga</A></P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><P class="p13 ft17"><A href="#page_130">förvaltningen................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">14.1</SPAN><A href="#page_130"><SPAN class="ft16">Förutsättningarna för vidareutnyttjande av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td56"><P class="p3 ft3"><A href="#page_130">information behöver förbättras ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3"><SPAN class="ft3">14.2</SPAN><A href="#page_132"><SPAN class="ft16">Direktivet om vidareutnyttjande av information från</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p27 ft3"><A href="#page_132">den offentliga sektorn....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p39 ft3"><A href="#page_132">14.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p3 ft18">Direktivets reglering <A href="#page_132">.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p39 ft3"><A href="#page_133">14.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p3 ft19">Genomförandet av direktivet ........................</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_133">133</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p40 ft3"><A href="#page_134">14.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p27 ft3"><A href="#page_134">Behovet av en reglering.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_134">134</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p40 ft3"><A href="#page_135">14.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p27 ft3"><A href="#page_135">Lagens tillämpningsområde...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p13 ft3"><A href="#page_135">135</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p39 ft3"><A href="#page_135">14.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p3 ft9">Reglering av tillhandahållande och</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">vidareutnyttjande av handlingar <A href="#page_135">...................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_135">135</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_139">14.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Lagens tillämpningsområde i stort <A href="#page_139">................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_145">14.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Begreppet handling .......................................</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_145">145</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_147">14.4.4</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Begreppet vidareutnyttjande <A href="#page_147">.........................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_149">14.4.5</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Organ som omfattas av lagen <A href="#page_149">.......................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_151">14.4.6</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Vissa handlingar hos utbildnings <NOBR>- ,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">forsknings - eller kulturinstitutioner <A href="#page_151">..............</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_154">14.4.7</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Undantagna handlingar i</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">affärsverksamhet <A href="#page_154">...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_154">154</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_158">14.4.8</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Tillgängliga format <A href="#page_158">.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_158">158</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft9"><A href="#page_160">14.5</A></P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_160">Avgifter</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p27 ft11">.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft9"><A href="#page_165">14.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td58"><P class="p27 ft11"><A href="#page_165">Villkor och exklusiva rättigheter ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_165">14.6.1 ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Villkor</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_170">14.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Exklusiv rätt att vidareutnyttja</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p13 ft11"><A href="#page_170">...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">information</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft9"><A href="#page_172">14.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td58"><P class="p27 ft11"><A href="#page_172">Öppenhet .............................................och information</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_172">172</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_172">14.7.1 ...</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Information om avgifter och andra villkor</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_172">172</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_174">14.7.2</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Information om handlingar för</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p13 ft11"><A href="#page_174">..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_174">174</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft9"><A href="#page_177">14.8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td58"><P class="p27 ft11"><A href="#page_177">Begäran ......................och beslut om vidareutnyttjande</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_177">177</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_177">14.8.1</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Behandling av en begäran om</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p13 ft11"><A href="#page_177">..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_177">177</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td59"><P class="p3 ft9"><A href="#page_181">14.8.2 .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft9">Motivering av beslut</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_181">181</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft9"><A href="#page_183">14.9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td58"><P class="p27 ft11"><A href="#page_183">Överklagande .................................................av beslut</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_183">183</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><P class="p3 ft9"><A href="#page_187">14.10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td58"><P class="p27 ft11"><A href="#page_187">Ikraftträdande . .......................................................m.m</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_187">187</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td29"><P class="p27 ft11"><A href="#page_188">15 Namnbyte för Statens .............................................pensionsverk</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_188">188</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td21"><P class="p13 ft11"><A href="#page_188">16 Konsekvenser...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p3 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_188">188</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft9"><SPAN class="ft11">16.1</SPAN><A href="#page_188"><SPAN class="ft12">Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr21 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td41"><P class="p27 ft11"><A href="#page_188">förvaltningen .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr21 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_188">188</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td60"><P class="p42 ft11"><A href="#page_191">16.2</A></P></TD>
<TD class="tr12 td41"><P class="p27 ft11"><A href="#page_191">Övriga ekonomiska konsekvenser.................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_191">191</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td29"><P class="p27 ft11"><A href="#page_195">17 Författningskommentar................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p13 ft11"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td29"><P class="p28 ft11"><A href="#page_204">Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr12 td41"><P class="p43 ft11"><A href="#page_204">den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av</A></P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p27 ft14"><A href="#page_204">information från den offentliga sektorn .............................</A></P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p13 ft14"><A href="#page_204">204</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft9">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p44 ft9">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_211">Bilaga 2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_211">Sammanfattning av departementspromemorian</A></P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_211">Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><NOBR><A href="#page_211">PSI-direktivet</A></NOBR><A href="#page_211"> (Ds 2009:44)................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_211">211</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_213">Bilaga 3</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_213">Lagförslag i promemorian Vidareutnyttjande av</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_213">handlingar – genomförande av </A><NOBR><A href="#page_213">PSI-direktivet</A></NOBR><A href="#page_213"> (Ds</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_213">2009:44)..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_213">213</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_216">Bilaga 4</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_216">Förteckning över remissinstanserna avseende Ds</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_216">2009:44...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_216">216</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_217">Bilaga 5</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_217">Sammanfattning av för denna proposition relevanta</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_217">delar av betänkandet Hållbar samhällsorganisation med</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_217">utvecklingskraft (SOU 2007:10).........................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_217">217</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_220">Bilaga 6</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_220">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_220">2007:10...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_220">220</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_225">Bilaga 7</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_225">Sammanfattning av för denna proposition relevanta</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_225">delar av betänkandet Styra och ställa – förslag till en</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_225">effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118) .....................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_225">225</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_227">Bilaga 8</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_227">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_227">2008:118.............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_227">227</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_229">Bilaga 9</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_229">Sammanfattning av för denna proposition relevanta</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_229">delar av betänkandet Att styra staten – regeringens</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_229">styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) ........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_229">229</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_232">Bilaga 10</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_232">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_232">2007:75...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_234">Bilaga 11</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_234">Sammanfattning av för denna proposition relevanta</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_234">delar av betänkandet Styr samverkan – för bättre</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_234">service till medborgarna (SOU 2008:97)............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_234">234</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_235">Bilaga 12</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_235">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_235">2008:97...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_235">235</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_236">Bilaga 13</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_236">Sammanfattning av för denna proposition relevanta</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_236">delar av betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_236">2008:22)..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_236">236</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_237">Bilaga 14</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_237">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_237">2008:22...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_237">237</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_238">Bilaga 15</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_238">Sammanfattning av departementspromemorian</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_238">Koncentration av länsstyrelseverksamhet (Ds 2007:28).....</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_238">238</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_241">Bilaga 16</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_241">Förteckning över remissinstanserna avseende Ds</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_241">2007:28...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_241">241</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_242">Bilaga 17</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_242">Sammanfattning av Statskontorets rapport En</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_242">effektivare statlig inköpssamordning – analys och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_242">förslag (2009:12) ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_242">242</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p3 ft3"><A href="#page_245">Bilaga 18</A></P></TD>
<TD class="tr18 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_245">Förteckning över remissinstanserna avseende</A></P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p11 ft3"><A href="#page_245">Statskontorets rapport 2009:12...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p45 ft3"><A href="#page_245">245</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td61"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p13 ft3">6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p3 ft3"><A href="#page_246">Bilaga 19 Sammanfattning av promemorian Namnbyte för</A></P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td63"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p3 ft3"><A href="#page_246">Statens pensionsverk..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td62"><P class="p24 ft3"><A href="#page_246">246</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td63"><P class="p3 ft3"><A href="#page_247">Bilaga 20</A></P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p3 ft3"><A href="#page_247">Författningsförslagen i promemorian Namnbyte för</A></P></TD>
<TD class="tr18 td62"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td63"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p3 ft3"><A href="#page_247">Statens pensionsverk..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td62"><P class="p24 ft3"><A href="#page_247">247</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td63"><P class="p3 ft3"><A href="#page_254">Bilaga 21</A></P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p3 ft3"><A href="#page_254">Lagrådsremissens lagförslag..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p24 ft3"><A href="#page_254">254</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td63"><P class="p3 ft3"><A href="#page_257">Bilaga 22</A></P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p3 ft3"><A href="#page_257">Lagrådets yttrande..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p24 ft3"><A href="#page_257">257</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td63"><P class="p3 ft3"><A href="#page_259">Bilaga 23</A></P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p3 ft3"><A href="#page_259">En redovisning av aktörerna och deras verksamheter</A></P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p3 ft3"><A href="#page_259">inom den delegerade statliga arbetsgivarpolitiken.............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p24 ft3"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td29"><P class="p3 ft3"><A href="#page_279">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 18 mars 2010.....</A></P></TD>
<TD class="tr18 td62"><P class="p24 ft3"><A href="#page_279">279</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft3">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p47 ft1">1</P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p36 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">Regeringen föreslår att riksdagen <SPAN class="ft20">dels </SPAN>antar regeringens förslag till</P>
<P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft21">lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga för- valtningen,</SPAN></P>
<P class="p50 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft22">lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara,</SPAN></P>
<P class="p50 ft7"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft23">lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,</SPAN></P>
<P class="p50 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft24">lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av person- uppgifter inom socialförsäkringens administration,</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft25">lag om ändring i socialförsäkringsbalken, </SPAN><SPAN class="ft4">dels </SPAN>godkänner</P>
<P class="p52 ft7"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft26">det mål för förvaltningspolitiken som regeringen föreslår och godkänner att det tidigare målet upphör att gälla (avsnitt 4.2).</SPAN></P>
<P class="p53 ft3">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p47 ft1">2</P></TD>
<TD class="tr23 td17"><P class="p54 ft1">Lagtext</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft29"><SPAN class="ft27">2.1</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen</SPAN></P>
<P class="p56 ft3">Härigenom föreskrivs<A href="#page_9"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>följande.</P>
<P class="p57 ft31">Lagens syfte m.m.</P>
<P class="p58 ft7"><SPAN class="ft32">1 § </SPAN>Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en informations- marknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter.</P>
<P class="p59 ft3">Lagen innehåller bestämmelser som avser att förhindra att myndigheter beslutar om sådana villkor för hur handlingar får användas som begränsar konkurrensen.</P>
<P class="p60 ft7">Bestämmelser om tillhandahållande av handlingar finns i annan för- fattning.</P>
<P class="p61 ft31">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft32">2 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om villkor för att få vidareut- nyttja handlingar hos statliga och kommunala myndigheter.</P>
<P class="p59 ft7">Lagen gäller också för vidareutnyttjande av handlingar hos de organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), om handlingarna hör till den verksamhet som anges där, samt handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kom- muner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.</P>
<P class="p63 ft3"><SPAN class="ft31">3 § </SPAN>Denna lag gäller inte för handlingar hos</P>
<P class="p64 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft33">utbildnings- eller forskningsinstitutioner, eller</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft33">kulturinstitutioner.</SPAN></P>
<P class="p66 ft3"><SPAN class="ft31">4 § </SPAN>Denna lag gäller inte för handlingar eller uppgifter i handlingar som inte får tillhandahållas eller för begränsningar i vidareutnyttjandet av dessa som en myndighet är skyldig att besluta om eller som annars följer av någon författning.</P>
<P class="p60 ft7">Lagen gäller inte för handlingar som en myndighet tillhandahåller en annan myndighet, utom när det framgår att handlingarna ska användas i affärsverksamhet. Lagen gäller inte heller för handlingar som en myn- dighet tillhandahåller i sin affärsverksamhet.</P>
<P class="p67 ft7"><SPAN class="ft32">5 § </SPAN>Denna lag gäller inte för handlingar till vilka tredje man innehar rätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk.</P>
<P class="p68 ft35"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90, Celex 32003L0098).</P>
<P class="p69 ft3">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p70 ft7">Lagen påverkar inte utövandet av sådan ensamrätt som följer av varu- Prop. 2009/10:175 märkeslagen (1960:644), patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen</P>
<P class="p71 ft7">(1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter eller växtförädlarrättslagen (1997:306).</P>
<P class="p72 ft31">Definitioner</P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft32">6 § </SPAN>I denna lag avses med handling detsamma som i 2 kap. 3 § första stycket första meningen tryckfrihetsförordningen. Ett datorprogram ska dock inte anses vara en handling.</P>
<P class="p74 ft7">I lagen avses med vidareutnyttjande användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.</P>
<P class="p75 ft31">Avgifter</P>
<P class="p76 ft7"><SPAN class="ft32">7 § </SPAN>Om en myndighet får ta ut avgifter för vidareutnyttjande, får de samlade intäkterna från sådana avgifter tillsammans med de samlade intäkterna från avgifter för handlingar som myndigheten tillhandahåller inte överstiga de totala kostnaderna för insamling, framställning, reproduktion och spridning av handlingarna, inklusive en rimlig avkastning på investeringar.</P>
<P class="p77 ft31">Övriga villkor</P>
<P class="p78 ft7"><SPAN class="ft32">8 § </SPAN>Villkor för vidareutnyttjande ska vara relevanta och <NOBR>icke-diskrimi-</NOBR> nerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Villkoren får inte i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande.</P>
<P class="p79 ft7"><SPAN class="ft32">9 § </SPAN>Om en myndighet vidareutnyttjar handlingar i sin affärsverksamhet ska samma avgifter och andra villkor för tillhandahållande av handling- arna tillämpas för denna verksamhet som för andra som vidareutnyttjar handlingar.</P>
<P class="p79 ft7"><SPAN class="ft32">10 § </SPAN>En myndighet får inte bevilja någon en exklusiv rätt att vidareut- nyttja handlingar, utom när det är nödvändigt för att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse. En sådan exklusiv rätt får beviljas för en tid av högst tre år i taget. Den exklusiva rätten ska offentliggöras.</P>
<P class="p75 ft31">Information om villkor</P>
<P class="p76 ft7"><SPAN class="ft32">11 § </SPAN>En myndighet ska informera om avgifter och andra villkor för vidareutnyttjandet. Denna information ska lämnas elektroniskt om det är möjligt och lämpligt.</P>
<P class="p80 ft3">Myndigheten ska på begäran ange beräkningsgrunden för avgifterna.</P>
<P class="p81 ft3">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317511x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft31">Behandling av en begäran om vidareutnyttjande</P>
<P class="p82 ft7"><SPAN class="ft32">12 § </SPAN>När ett organ som enligt 2 § andra stycket jämställs med myndighet handlägger ett ärende om vidareutnyttjande av handlingar hos organet, ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">5 § andra stycket om enskildas kontaktmöjligheter,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">11 och 12 §§ om jäv,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">15 § om anteckning av uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">21 § om underrättelse om beslut,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">22 och </SPAN><NOBR>23–25</NOBR> §§ om överklagande,</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">26 § om rättelse av skrivfel och liknande,</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">27 och 28 §§ om omprövning av beslut, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">30 § om överklagande av avvisningsbeslut.</SPAN></P>
<P class="p85 ft37"><SPAN class="ft36">13 § </SPAN>En begäran om vidareutnyttjande av handlingar ska behandlas skyndsamt.</P>
<P class="p77 ft31">Motivering av beslut</P>
<P class="p82 ft7"><SPAN class="ft32">14 § </SPAN>Ett beslut om avslag på en begäran om vidareutnyttjande ska inne- hålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet. Om beslutet grundas på att ett vidareutnyttjande skulle inkräkta på tredje mans rätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk, ska myn- digheten i beslutet ange vem som är rättsinnehavare, om denne är känd, eller vilken licensgivare som myndigheten har fått informationen från.</P>
<P class="p77 ft31">Överklagande av beslut</P>
<P class="p86 ft3"><SPAN class="ft31">15 § </SPAN>Beslut av en annan myndighet än regeringen, Högsta domstolen, Regeringsrätten eller Riksdagens ombudsmän i ett enskilt fall enligt denna lag får överklagas hos förvaltningsrätten. Beslut av en för- valtningsrätt i ett ärende som har inletts där, liksom beslut av en tingsrätt eller en hovrätt, överklagas dock hos kammarrätten. Beslut av en kam- marrätt i ett ärende som har inletts där överklagas hos Regeringsrätten.</P>
<P class="p87 ft7">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Detta gäller dock inte i fråga om ärenden som har inletts hos en förvaltningsrätt, tingsrätt eller hovrätt.</P>
<P class="p88 ft7"><SPAN class="ft32">16 § </SPAN>Om ett beslut av ett sådant organ som enligt 2 § andra stycket jäm- ställs med myndighet överklagas, ska organet vara den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen.</P>
<P class="p89 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317512x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">Efter överenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och </SPAN><SPAN class="ft4">Statens tjänstepensionsverk </SPAN><SPAN class="ft3">ska Pensions- myndigheten svara för ut- betalningen av statliga tjänste- pensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kommunerna och landstingen gemensamt organ. Därvid till- lämpas bestämmelserna i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR height=0>
<TD width=40px></TD>
<TD width=164px></TD>
<TD width=202px></TD>
<TD width=99px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td66"><P class="p3 ft27">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td67"><P class="p91 ft27">Förslag till lag om ändring i lagen (1984:989) om</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td66"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td67"><P class="p91 ft27">socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara</P></TD>
<TD class="tr18 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td68"><P class="p2 ft3">Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:989) om socialförsäkrings-</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">väsendet under krig och krigsfara ska ha följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td69"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr25 td70"><P class="p3 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft3">8 §<A href="#page_12"><SPAN class="ft30">1</SPAN></A></P>
<P class="p74 ft7">Bestämmelserna i 9 och 10 §§ ska tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringens förordnande månatligen eller för längre tidsperiod ska betalas ut av Försäkringskassan eller Pensions- myndigheten.</P>
<P class="p93 ft3">Efter överenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och <SPAN class="ft4">Statens pensionsverk </SPAN>ska Pensions- myndigheten svara för ut- betalningen av statliga tjänste- pensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kommunerna och landstingen gemensamt organ. Därvid till- lämpas bestämmelserna i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.</P>
<P class="p94 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
<P class="p95 ft38"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Senaste lydelse 2009:991.</P>
<P class="p96 ft3">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p97 ft29"><SPAN class="ft27">2.3</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter</SPAN></P>
<P class="p98 ft7">Härigenom föreskrivs att 13 kap. 15 och <NOBR>22–24</NOBR> a §§ samt 16 kap. 3 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr24 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td6"><P class="p99 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p31 ft31">13 kap.</P></TD>
<TD class="tr0 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr9 td82"><P class="p27 ft3">Föreligger inte rätt till inkomst-</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p3 ft3">15 §<SPAN class="ft30">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">Föreligger inte rätt till inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">garanti under ett helt kalenderår,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">garanti under ett helt kalenderår,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>endast inkomster som hänför</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3"><SPAN class="ft4">ska </SPAN>endast inkomster som hänför</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">sig till den tid då rätt till inkomst-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">sig till den tid då rätt till inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td73"><P class="p3 ft3">garanti</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p3 ft3">föreligger</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td83"><P class="p100 ft3">medräknas</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p13 ft3">vid</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p99 ft3">garanti</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p3 ft3">föreligger</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td83"><P class="p100 ft3">medräknas</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p13 ft3">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">minskningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td6"><P class="p99 ft3">minskningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=13 class="tr4 td84"><P class="p2 ft3">Minskningen fördelas på det antal kalenderdagar garantin betalas.</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">Om den som har inkomstgaranti</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p13 ft3">Om den som har inkomstgaranti</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">samtidigt även tar emot avgångs-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">samtidigt även tar emot avgångs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">förmåner på grund av uppdrag</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">förmåner på grund av uppdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">som</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td85"><P class="p101 ft3">statsråd, arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p27 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td86"><P class="p99 ft3">som statsråd, arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p27 ft3">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p3 ft3">statlig</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td87"><P class="p102 ft3">chefsanställning</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p27 ft3">eller</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p99 ft3">statlig</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td88"><P class="p102 ft3">chefsanställning</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p27 ft3">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">kommunal förtroendeman, och av-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">kommunal förtroendeman, och av-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td71"><P class="p3 ft3">gångsförmånerna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td89"><P class="p27 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>minskas</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">gångsförmånerna <SPAN class="ft4">ska </SPAN>minskas med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">med hänsyn till andra inkomster,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">hänsyn till andra inkomster, får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td90"><P class="p3 ft3">minskningen</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p3 ft3">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p27 ft39">första</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td92"><P class="p99 ft3">minskningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td93"><P class="p103 ft3">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p13 ft3">första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">stycket justeras om det behövs</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">justeras om det behövs med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">med hänsyn till de sammanlagda</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p99 ft3">hänsyn</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p104 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p105 ft3">de</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p13 ft3">sammanlagda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">effekterna av de olika regel-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">effekterna av de olika regel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td94"><P class="p3 ft3">systemen.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td95"><P class="p3 ft4">Statens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td96"><P class="p27 ft4">pensionsverk</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p99 ft4"><SPAN class="ft3">systemen. </SPAN>Statens tjänstepensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">beslutar efter samråd med berörda</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>beslutar efter samråd med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">pensionsgivare om sådan jämk-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">berörda pensionsgivare om sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td77"><P class="p3 ft3">ning.</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td92"><P class="p99 ft3">jämkning.</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr26 td82"><P class="p27 ft3">Den som vill att inkomstgaranti</P></TD>
<TD class="tr27 td63"><P class="p3 ft3">22 §<SPAN class="ft30">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td69"><P class="p13 ft3">Den som vill att inkomstgaranti</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>betalas ut <SPAN class="ft4">skall </SPAN>skriftligen</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3"><SPAN class="ft4">ska </SPAN>betalas ut <SPAN class="ft4">ska </SPAN>skriftligen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">ansöka om det hos <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">ansöka om det hos <SPAN class="ft4">Statens tjänste-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td87"><P class="p3 ft4">pensionsverk <SPAN class="ft3">enligt</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p106 ft3">2 a § 1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td91"><P class="p27 ft3">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td92"><P class="p99 ft40">pensionsverk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td93"><P class="p107 ft3">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td90"><P class="p13 ft3">2 a § 1 lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td94"><P class="p3 ft3">(2000:419)</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p101 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><P class="p106 ft39">instruktion</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p27 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td92"><P class="p99 ft3">(2000:419)</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><P class="p106 ft39">instruktion</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td97"><P class="p3 ft3">riksdagsförvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td86"><P class="p99 ft3">riksdagsförvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft37">Inkomstgaranti kan inte betalas ut för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.</P>
<P class="p109 ft38"><SPAN class="ft34">1</SPAN>Senaste lydelse 2006:998.</P>
<P class="p21 ft38"><SPAN class="ft34">2</SPAN>Senaste lydelse 2006:998.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">13</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr1 td98"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td99"><P class="p110 ft3">23 §<SPAN class="ft30">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">Den som ansökt om utbetalning</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">Den som ansökt om utbetalning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td100"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>skriftligen lämna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p13 ft3">sådana</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">ska </SPAN>skriftligen lämna sådana upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">uppgifter som </SPAN>Statens pensions-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">gifter som </SPAN>Statens tjänstepensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>behöver för att bedöma</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td69"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>behöver för att bedöma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft3">sökandens</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p111 ft3">rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p2 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td101"><P class="p13 ft3">utbetalning.</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p99 ft3">sökandens</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p111 ft3">rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p2 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p13 ft3">utbetalning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">Uppgifterna <SPAN class="ft4">skall </SPAN>lämnas på heder</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td69"><P class="p13 ft3">Uppgifterna <SPAN class="ft4">ska </SPAN>lämnas på heder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td92"><P class="p3 ft3">och samvete.</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td102"><P class="p99 ft3">och samvete.</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">Om den som ansökt om ut-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">Om den som ansökt om ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">betalning inte lämnar de uppgifter</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">betalning inte lämnar de uppgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td82"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">som begärts får </SPAN>Statens pensions-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td69"><P class="p13 ft3">som begärts får <SPAN class="ft4">Statens tjänste-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>hålla inne vidare utbetal-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">pensionsverk </SPAN>hålla inne vidare ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><P class="p3 ft3">ningar.</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><P class="p99 ft3">betalningar.</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">Om den som har beviljats</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">Om den som har beviljats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft3">utbetalning</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p11 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td103"><P class="p112 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p13 ft3">får</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p99 ft3">utbetalning</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p11 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td103"><P class="p112 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p13 ft3">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><P class="p3 ft3">väsentligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p33 ft3">ändrade</P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td40"><P class="p27 ft3">inkomst-</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p99 ft3">väsentligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p33 ft3">ändrade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><P class="p13 ft3">inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">förhållanden och dessa kan antas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">förhållanden och dessa kan antas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">påverka rätten till utbetalning <SPAN class="ft4">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">påverka rätten till utbetalning <SPAN class="ft4">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">han eller hon utan särskild begäran</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">han eller hon utan särskild begäran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">lämna uppgift om detta till <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td69"><P class="p13 ft3">lämna uppgift om detta till <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td92"><P class="p3 ft4">pensionsverk.</P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td18"><P class="p99 ft4">tjänstepensionsverk.</P></TD>
<TD class="tr17 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr26 td82"><P class="p13 ft3">Arbetsgivare och andra som har</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p3 ft3">24 §<SPAN class="ft30">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">Arbetsgivare och andra som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">betalat ut ersättning eller förmån</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">betalat ut ersättning eller förmån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>på begäran av <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td69"><P class="p13 ft4">ska <SPAN class="ft3">på begäran av </SPAN>Statens tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td104"><P class="p3 ft4">pensionsverk <SPAN class="ft3">lämna</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p3 ft3">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><P class="p13 ft3">uppgifter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td18"><P class="p99 ft4">pensionsverk <SPAN class="ft3">lämna</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p13 ft3">de uppgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">för en namngiven person om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td69"><P class="p13 ft3">för en namngiven person om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">sådana förhållanden som är av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">sådana förhållanden som är av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft3">betydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td103"><P class="p112 ft3">tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p13 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p99 ft3">betydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td103"><P class="p112 ft3">tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p13 ft3">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><P class="p3 ft3">denna lag.</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p99 ft3">denna lag.</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft3">Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td105"><P class="p3 ft3">att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite.</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td43"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td108"><P class="p113 ft3">24 a §<A href="#page_14"><SPAN class="ft30">5</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td109"><P class="p2 ft3">Skatteverket</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p28 ft40">Statens</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p114 ft3">Skatteverket ska</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p115 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p13 ft40">Statens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">pensionsverk </SPAN>lämna uppgifter om</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p3 ft4">tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td110"><P class="p13 ft3">lämna upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p3 ft3">inkomst</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p3 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p12 ft3">är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td111"><P class="p116 ft3">pensions-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">gifter om inkomst som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p3 ft3">grundande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td92"><P class="p117 ft3">enligt 2 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p28 ft3">lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p3 ft3">pensionsgrundande</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p115 ft3">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p13 ft3">2 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p3 ft3">(1998:674)</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p104 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td112"><P class="p28 ft3">inkomstgrundad</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">lagen (1998:674) om inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">ålderspension, om uppgifterna har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">grundad ålderspension, om upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">betydelse i ärende om inkomst-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">gifterna har betydelse i ärende om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td113"><P class="p3 ft3">garanti enligt denna lag.</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">inkomstgaranti enligt denna lag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td43"><P class="p3 ft38">.</P></TD>
<TD class="tr29 td106"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr29 td60"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft38"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft43">Senaste lydelse 2006:998.</SPAN></P>
<P class="p25 ft45"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft44">Senaste lydelse 2006:998.</SPAN></P>
<P class="p25 ft38"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft43">Senaste lydelse 2008:968.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">14</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317515x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft31">16 kap.</P>
<P class="p120 ft3">3 §<A href="#page_15"><SPAN class="ft30">6</SPAN></A></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p16 ft20"><SPAN class="ft7">Ett beslut av </SPAN>Statens pensions- verk <SPAN class="ft7">enligt denna lag får över- klagas hos allmän förvaltnings- domstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövnings- tillstånd.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p16 ft20"><SPAN class="ft7">Ett beslut av </SPAN>Statens tjänste- pensionsverk <SPAN class="ft7">enligt denna lag får överklagas hos allmän för- valtningsdomstol. Vid över- klagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p80 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
<P class="p121 ft38"><SPAN class="ft34">6 </SPAN>Senaste lydelse 2006:998.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<P class="p122 ft46">2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:763) om <SPAN class="ft37">Prop. 2009/10:175 </SPAN>behandling av personuppgifter inom</P>
<P class="p123 ft27">socialförsäkringens administration</P>
<P class="p124 ft7">Härigenom föreskrivs att 8 och 19 §§ lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td114"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p13 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td15"><P class="p125 ft3">8 §<SPAN class="ft30">1</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft3">Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för tillhandahållande av information som behövs</P>
<P class="p126 ft3">1. som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr17 td40"><P class="p2 ft3">2. för</P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p127 ft3">samordning</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p28 ft3">av tjänste-</P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p13 ft3">2. för samordning av tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">pensioner i den verksamhet som</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">pensioner i den verksamhet som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft3">bedrivs</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">av </SPAN>Statens</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p28 ft40">pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft40"><SPAN class="ft39">bedrivs av </SPAN>Statens tjänstepensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td69"><P class="p3 ft3">och det för kommunerna och</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>och det för kommunerna och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">landstingen gemensamma organet</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">landstingen gemensamma organet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">för administration av personal-</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">för administration av personal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td104"><P class="p3 ft3">pensioner,</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p128 ft39">pensioner,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p28 ft3">3. för handläggning av ärenden</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">3. för handläggning av ärenden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">hos </SPAN>Statens pensionsverk <SPAN class="ft3">där</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">hos </SPAN>Statens tjänstepensionsverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td69"><P class="p3 ft3">regler om statens tjänstegrupp-</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">där regler om statens tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td69"><P class="p3 ft3">livförsäkring ska tillämpas,</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p129 ft3">grupplivförsäkring ska tillämpas,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft25">som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) åt enskild i den verksamhet som bedrivs av socialnämnderna, eller</SPAN></P>
<P class="p126 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft25">som underlag för beslut om och kontroll av vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p74 ft3">Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § för att till- handahålla information utanför den egna myndigheten på grund av</P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft47">sådan bestämmelse om skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter som avses i 10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),</SPAN></P>
<P class="p126 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft25">sådant medgivande att lämna ut uppgifter som följer av särskilda bestämmelser i lag eller förordning,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p16 ft7">3. sådan skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av <SPAN class="ft20">gemen- skapsrätten inom Europeiska unionen</SPAN>, eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft7">3. sådan skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av <SPAN class="ft20">unionsrätten</SPAN>, eller</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p130 ft38"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Senaste lydelse 2009:1009.</P>
<P class="p131 ft3">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317517x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft7">4. åtaganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbets- området eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårds- förmåner som Sverige ingått med andra stater.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR height=0>
<TD width=41px></TD>
<TD width=22px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=7px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=9px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=57px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=4px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=20px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr30 td116"><P class="p27 ft4">Statens pensionsverk <SPAN class="ft3">och det för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p127 ft3">19 §</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td120"><P class="p36 ft4">Statens tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td111"><P class="p3 ft3">kommunerna</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p133 ft39">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td43"><P class="p134 ft39">landstingen</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td122"><P class="p12 ft3">det för kommunerna och lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td111"><P class="p3 ft3">gemensamma</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td123"><P class="p135 ft3">organet</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p134 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p12 ft3">tingen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td13"><P class="p3 ft3">gemensamma</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p3 ft3">organet</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td111"><P class="p3 ft3">administration</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p114 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td124"><P class="p134 ft3">personal-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td125"><P class="p12 ft3">administration</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p103 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p13 ft3">personal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td116"><P class="p27 ft3">pensioner får ha direktåtkomst till</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td122"><P class="p12 ft3">pensioner får ha direktåtkomst till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td126"><P class="p3 ft3">socialförsäkringsdatabasen</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p134 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td120"><P class="p12 ft3">socialförsäkringsdatabasen</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p3 ft3">samordning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td117"><P class="p27 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td127"><P class="p134 ft3">tjänstepensioner</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p12 ft3">samordning</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p42 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td129"><P class="p27 ft3">tjänstepensioner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td116"><P class="p3 ft3">med socialförsäkringsförmåner.</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td122"><P class="p12 ft3">med socialförsäkringsförmåner.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td43"><P class="p2 ft4">Statens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td130"><P class="p136 ft40">pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p114 ft3">får</P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p134 ft3">ha</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td120"><P class="p36 ft4">Statens tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p13 ft3">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td111"><P class="p3 ft3">direktåtkomst</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p137 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td124"><P class="p134 ft3">social-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td122"><P class="p12 ft3">ha direktåtkomst till social-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td132"><P class="p3 ft3">försäkringsdatabasen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td43"><P class="p134 ft3">för hand-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td133"><P class="p12 ft3">försäkringsdatabasen</P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td63"><P class="p27 ft3">för hand-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td116"><P class="p27 ft3">läggning av ärenden där regler om</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td122"><P class="p12 ft3">läggning av ärenden där regler om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft3">statens</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td134"><P class="p134 ft3">tjänstegrupplivförsäkring</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p12 ft3">statens</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td135"><P class="p13 ft3">tjänstegrupplivförsäkring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td111"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>tillämpas.</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td125"><P class="p12 ft3"><SPAN class="ft4">ska </SPAN>tillämpas.</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td116"><P class="p27 ft3">Bestämmelserna i 16 § och 18 §</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td122"><P class="p13 ft3">Bestämmelserna i 16 § och 18 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft3">första</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><P class="p127 ft3">stycket</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p101 ft3">andra</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td124"><P class="p134 ft3">meningen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p12 ft3">första</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><P class="p138 ft3">stycket</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p100 ft3">andra</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p27 ft3">meningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p3 ft3">gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p3 ft3">också</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td136"><P class="p134 ft4"><SPAN class="ft3">för </SPAN>pensionsverket</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td122"><P class="p12 ft3">gäller också för <SPAN class="ft4">tjänstepensions-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td126"><P class="p3 ft3">och det gemensamma organet.</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p12 ft4">verket</P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p111 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td6"><P class="p27 ft3">det gemensamma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr9 td116"><P class="p134 ft3">Regeringen eller den myndighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p12 ft3">organet.</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td122"><P class="p13 ft3">Regeringen eller den myndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p3 ft3">regeringen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td130"><P class="p106 ft3">bestämmer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td124"><P class="p27 ft3">meddelar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p12 ft3">regeringen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td5"><P class="p13 ft3">bestämmer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p13 ft3">meddelar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p3 ft3">föreskrifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td117"><P class="p13 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p139 ft3">vilka</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td124"><P class="p134 ft3">uppgifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p12 ft3">föreskrifter</P></TD>
<TD class="tr4 td80"><P class="p140 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p13 ft3">vilka</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p13 ft3">uppgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td111"><P class="p3 ft3">direktåtkomst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><P class="p141 ft3">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td138"><P class="p3 ft3">första</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p134 ft39">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td133"><P class="p12 ft3">direktåtkomst enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p1 ft3">första</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p13 ft3">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td139"><P class="p3 ft3">andra <SPAN class="ft4">stycket </SPAN>får omfatta.</P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td120"><P class="p12 ft3">andra <SPAN class="ft4">styckena </SPAN>får omfatta.</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft27"><SPAN class="ft27">2.5</SPAN><SPAN class="ft48">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken</SPAN></P>
<P class="p143 ft37">Härigenom föreskrivs att 114 kap. 8 och 20 §§ samt 117 kap. 6 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p77 ft4">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p144 ft31">114 kap.</P>
<P class="p145 ft3">8 §</P>
<P class="p74 ft7">Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för tillhanda- hållande av information som behövs</P>
<P class="p126 ft3">1. som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p2 ft3">2. för</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p127 ft3">samordning</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p28 ft3">av tjänste-</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">2. för samordning av tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">pensioner i den verksamhet som</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">pensioner i den verksamhet som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p3 ft3">bedrivs</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">av </SPAN>Statens</P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p28 ft40">pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft40"><SPAN class="ft39">bedrivs av </SPAN>Statens tjänstepensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td69"><P class="p3 ft3">och det för kommunerna och</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>och det för kommunerna och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">landstingen gemensamma organet</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">landstingen gemensamma organet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">för administration av personal-</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">för administration av personal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td104"><P class="p3 ft3">pensioner,</P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p128 ft39">pensioner,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p28 ft3">3. för handläggning av ärenden</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">3. för handläggning av ärenden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">hos </SPAN>Statens pensionsverk <SPAN class="ft3">där</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">hos </SPAN>Statens tjänstepensionsverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td69"><P class="p3 ft3">regler om statens tjänstegruppliv-</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">där regler om statens tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">försäkring ska tillämpas,</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p129 ft3">grupplivförsäkring ska tillämpas,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft25">som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) åt enskild i den verksamhet som bedrivs av socialnämnderna, eller</SPAN></P>
<P class="p146 ft37"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft49">som underlag för beslut om och kontroll av vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p147 ft3">20 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p16 ft4">Statens pensionsverk <SPAN class="ft3">och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personal- pensioner får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för samordning av tjänstepensioner med socialförsäkringsförmåner.</SPAN></P>
<P class="p148 ft20">Statens pensionsverk <SPAN class="ft7">får även ha direktåtkomst till social- försäkringsdatabasen i den ut- sträckning det behövs för hand- läggning av ärenden där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring ska tillämpas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p149 ft4">Statens tjänstepensionsverk <SPAN class="ft3">och det för kommunerna och lands- tingen gemensamma organet för administration av personal- pensioner får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för samordning av tjänstepensioner med socialförsäkringsförmåner.</SPAN></P>
<P class="p150 ft20">Statens tjänstepensionsverk <SPAN class="ft7">får även ha direktåtkomst till social- försäkringsdatabasen i den ut- sträckning det behövs för hand- läggning av ärenden där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring ska tillämpas.</SPAN></P>
<P class="p151 ft3">18</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p116 ft3">Bestämmelserna i 17 och 19 §§</P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p13 ft3">Bestämmelserna i 17 och 19 §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p28 ft3">gäller också för <SPAN class="ft4">pensionsverket</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">gäller också för <SPAN class="ft4">tjänst</SPAN>e<SPAN class="ft4">pensions-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p28 ft3">och det gemensamma organ som</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">verket </SPAN>och det gemensamma organ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><P class="p152 ft39">avses i första stycket.</P></TD>
<TD class="tr6 td82"><P class="p153 ft39">som avses i första stycket.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft31">117 kap.</P>
<P class="p155 ft3">6 §</P>
<P class="p132 ft3">Bestämmelserna i 7 och 8 §§ ska tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringes beslut månatligen eller för längre tidsperiod ska betalas ut av Försäkringskassan eller Pensions- myndigheten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR height=0>
<TD width=46px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=89px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=39px></TD>
<TD width=37px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><P class="p2 ft3">Efter</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td140"><P class="p116 ft3">överenskommelse mellan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td141"><P class="p2 ft3">Efter överenskommelse</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p27 ft3">mellan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">Pensionsmyndigheten och <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">Pensionsmyndigheten och <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td69"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">pensionsverk </SPAN>ska Pensionsmyndig-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td87"><P class="p3 ft4">tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td96"><P class="p27 ft3">ska Pensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">heten svara för utbetalningen av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">myndigheten svara för utbetal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td95"><P class="p3 ft3">statliga</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td142"><P class="p112 ft39">tjänstepensioner.</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p28 ft3">Mot-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td82"><P class="p3 ft39">ningen av statliga tjänstepensioner.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td143"><P class="p3 ft3">svarande gäller pensioner</P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p28 ft3">som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">Motsvarande gäller pensioner som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td144"><P class="p3 ft3">administreras</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p156 ft39">av</P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p157 ft3">ett</P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p116 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p3 ft3">administreras</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p157 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p158 ft3">ett</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p13 ft3">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td144"><P class="p3 ft3">kommunerna</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p133 ft39">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><P class="p116 ft39">landstingen</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p3 ft3">kommunerna</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p3 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td96"><P class="p13 ft3">landstingen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">gemensamt organ. Därvid till-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">gemensamt organ. Därvid till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p3 ft3">lämpas</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td142"><P class="p103 ft3">bestämmelserna i 7</P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p28 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td141"><P class="p3 ft3">lämpas bestämmelserna i</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p13 ft3">7 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td143"><P class="p3 ft3">8 §§ på sådana pensioner.</P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td141"><P class="p3 ft3">8 §§ på sådana pensioner.</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">19</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p47 ft1">3</P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p36 ft1">Ärendet och dess beredning</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft7">I förevarande proposition behandlas nedanstående betänkanden, rapporter och promemorior, eller delar av dessa.</P>
<P class="p160 ft3">I flertalet av dessa betänkanden m.m. har något författningsförslag inte tagits in. I de fall författningsförslag har tagits fram och behandlas i denna proposition återfinns dessa i bilagor till propositionen.</P>
<P class="p160 ft7">Sammanfattningar av de betänkanden m.m. som behandlas i denna proposition har tagits in som bilagor till propositionen. Samman- fattningarna har begränsats till de frågor som behandlas i propositionen.</P>
<P class="p161 ft4">Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn</P>
<P class="p159 ft3">Europaparlamentet och rådet antog den 17 november 2003 direktivet 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn<A href="#page_20"><SPAN class="ft30">1</SPAN></A>, det så kallade <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Direktivet innehåller en upp- sättning minimiregler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter. Direktivet trädde i kraft den 31 december 2003 och skulle vara genomfört i medlemsstaterna den 1 juli 2005. <NOBR>PSI-direk-</NOBR> tivet finns som <SPAN class="ft4">bilaga 1. </SPAN>Direktivet har delvis införlivats genom förord- ningen (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter.</P>
<P class="p162 ft3">Europeiska kommissionen har ifrågasatt det svenska införlivandet (se avsnitt 14.2.2). Regeringen tillsatte genom beslut den 4 december 2008 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att utreda hur ett korrekt genomförande av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> kunde säkerställas. Arbets- gruppens slutrapport (dnr Fi2009/4998) har legat till grund för en departementspromemoria, Vidareutnyttjande av handlingar – genom- förande av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> (Ds 2009:44), som tagits fram inom Finans- departementet. I promemorian lämnas förslag på genomförande av PSI- direktivet i svensk rätt. En sammanfattning av promemorian finns i <SPAN class="ft4">bilaga 2</SPAN>. Promemorians lagförslag finns som <SPAN class="ft4">bilaga 3</SPAN>.</P>
<P class="p163 ft7">Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i <SPAN class="ft20">bilaga 4</SPAN>. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2009/6260).</P>
<P class="p164 ft4">Ansvarskommittén</P>
<P class="p165 ft3">I januari 2003 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10). Utredningen, som antog namnet Ansvarskommittén (Fi 2003:02), överlämnade i februari 2007 betänkandet Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). Utredningens sammanfattning av betänkandet i de delar som behandlas i denna proposition finns i <SPAN class="ft4">bilaga 5</SPAN>.</P>
<P class="p166 ft38"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>EUT L 345, 31.12.2003, s. 90 (Celex 32003L0098).</P>
<P class="p131 ft3">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft7">Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna finns för- tecknade i <SPAN class="ft20">bilaga 6</SPAN>. En sammanställning av yttrandena har publicerats (Ds 2008:17).</P>
<P class="p167 ft4">Förvaltningskommittén</P>
<P class="p82 ft3">Regeringen beslutade den 21 december 2006 att tillsätta en kommitté med uppdrag att se över den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123). Utredningen, som antog namnet 2006 års förvaltningskommitté, har lämnat delbetänkandet Opinionsbildande verksamhet och små myndigheter (SOU 2007:107) och slutbetänkandet Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118). Utredningens sammanfattning av betänkandena i de delar som behandlas i denna proposition finns i <SPAN class="ft4">bilaga 7</SPAN>.</P>
<P class="p87 ft7">Betänkandena har remissbehandlats. Remissinstanserna finns för- tecknade i <SPAN class="ft20">bilaga 8</SPAN>. En sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (dnr Fi2008/7973).</P>
<P class="p168 ft4">Styrutredningen</P>
<P class="p82 ft3">Regeringen beslutade den 8 juni 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera styrformen resultatstyrning (dir. 2006:30). Utredningen, som antog namnet Styrutredningen (Fi 2006:07), över- lämnade i oktober 2007 betänkandet Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75). Utredningens samman- fattning av betänkandet i de delar som behandlas i denna proposition finns i <SPAN class="ft4">bilaga 9</SPAN>.</P>
<P class="p87 ft7">Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna finns för- tecknade i <SPAN class="ft20">bilaga 10</SPAN>. En sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (dnr Fi2007/8709).</P>
<P class="p167 ft4">Utveckling av lokal service i samverkan</P>
<P class="p86 ft3">Regeringen beslutade den 31 maj 2007 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor och att stödja andra samverkansinitiativ (dir. 2007:68). Utredningen, som antog namnet Utveckling av lokal service i samverkan (Fi 2007:06), överlämnade i november 2008 delbetänkandet Styr samverkan – för bättre service till medborgarna (SOU 2008:97). Utredningens sammanfattning av betänkandet i de delar som behandlas i denna proposition finns i <SPAN class="ft4">bilaga 11</SPAN>.</P>
<P class="p87 ft7">Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna finns för- tecknade i <SPAN class="ft20">bilaga 12</SPAN>. En sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (dnr Fi2008/6714).</P>
<P class="p167 ft4">Stabsutredningen</P>
<P class="p169 ft7">Regeringen beslutade den 15 februari 2007 att tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av vissa stabsmyndigheter, Ekonomi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p170 ft7">styrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvalt- Prop. 2009/10:175 ningsutveckling, i syfte att effektivisera stabsorganisationen och dess</P>
<P class="p171 ft3">verksamhet (dir. 2007:20). I mars 2008 lämnades betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22) till regeringen. Utredningens samman- fattning av betänkandet i de delar som behandlas i denna proposition finns i <SPAN class="ft4">bilaga 13</SPAN>.</P>
<P class="p172 ft7">Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna finns för- tecknade i <SPAN class="ft20">bilaga 14</SPAN>. En sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (dnr Fi2008/1994).</P>
<P class="p167 ft4">Koncentrationsutredningen</P>
<P class="p173 ft3">Regeringen gav 2007 i uppdrag åt en särskild utredare att närmare analysera koncentration och samordning av länsstyrelsernas kärn- verksamhet. Utredningen, som tog sig namnet Koncentrations- utredningen, lämnade i september 2007 promemorian Koncentration av länsstyrelseverksamhet (Ds 2007:28). Utredningens sammanfattning av betänkandet i de delar som behandlas i denna proposition finns i <SPAN class="ft4">bilaga 15</SPAN>.</P>
<P class="p174 ft7">Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna finns för- tecknade i <SPAN class="ft20">bilaga 16</SPAN>. En sammanställning av remissyttrandena finns i Finansdepartementet (dnr Fi2007/604).</P>
<P class="p167 ft4">Översyn av den statliga inköpssamordningen</P>
<P class="p76 ft3">Regeringen gav den 18 juni 2008 Statskontoret i uppdrag (dnr Fi2008/4012) att göra en översyn av den statliga inköpssamordningen och analysera behovet av verksamheten. Statskontoret har i rapporten En effektivare statlig inköpssamordning – analys och förslag (2009:12) redovisat resultatet av utredningsarbetet. En sammanfattning av rapporten finns i <SPAN class="ft4">bilaga 17</SPAN>.</P>
<P class="p175 ft7">Rapporten har remissbehandlats. Remissinstanserna finns förtecknade i <SPAN class="ft20">bilaga 18</SPAN>. En sammanställning av remissyttrandena finns i Finans- departementet (dnr Fi2008/4012).</P>
<P class="p167 ft4">Namnbyte för Statens pensionsverk</P>
<P class="p76 ft3">En promemoria har tagits fram inom Regeringskansliet med förslag till lagändringar som är föranledda av att Statens pensionsverk byter namn till Statens tjänstepensionsverk. En sammanfattning av promemorian finns i <SPAN class="ft4">bilaga 19</SPAN>. Promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft4">bilaga 20</SPAN>.</P>
<P class="p174 ft7">Promemorian har remitterats till berörda myndigheter, dvs. Arbets- givarverket, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Pensionsmyndig- heten, Skatteverket och Statens pensionsverk. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2010:369).</P>
<P class="p176 ft3">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p3 ft4">Lagrådet</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td145"><P class="p3 ft3">Regeringen beslutade den 25 februari 2010 att inhämta Lagrådets</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft4">bilaga 21</SPAN>. Lagrådets yttrande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">finns i <SPAN class="ft4">bilaga 22</SPAN>. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 14.4.2 och 14.6.2 och i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">författningskommentaren. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">förhållande till lagrådsremissen.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft51"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft50">Förvaltningens betydelse för demokrati, delaktighet och tillväxt</SPAN></P>
<P class="p178 ft27"><SPAN class="ft27">4.1</SPAN><SPAN class="ft52">Kontinuitet och förnyelse</SPAN></P>
<P class="p179 ft4">Vikten av en väl fungerande offentlig förvaltning</P>
<P class="p62 ft3">Regeringen vill se ett starkt och välmående Sverige, där det personliga ansvarstagandet betonas samtidigt som det finns en vilja att möta olika behov av välfärdstjänster. Sverige ska vara ett öppet land där alla människor kan leva sida vid sida. Samtidigt som det positiva i globaliseringen ska bejakas måste dess avarter i form av internationell brottslighet såsom människohandel och terroristbrott bekämpas. Regeringen vill också se en samhällsgemenskap där alla medborgare och invånare, kvinnor och män, har goda möjligheter att förverkliga sin egen potential, utöva sina rättigheter samt fullgöra sina skyldigheter. Medborgarna ska ha ett så stort inflytande som möjligt över förhållanden som påverkar deras egen tillvaro. Den offentliga förvaltningen har en viktig roll för att uppnå detta och för det demokratiska statsskicket. Hur förvaltningen förverkligar de folkvaldas politik är en central fråga i förvaltningspolitiken.</P>
<P class="p180 ft3">Den offentliga förvaltningen har, som bl.a. Världsbanken visat, en avgörande betydelse för utvecklingen av en hållbar ekonomisk tillväxt. En väl fungerande och tillgänglig förvaltning tillsammans med välskötta offentliga finanser, fritt företagande med effektiv konkurrens, tydlig äganderätt och frihandel är grunden för ett starkt och välmående Sverige. Staten har vidare en viktig roll i att upprätthålla samhälleliga institutioner i form av regler och övervakande organ för att en marknadsekonomi ska kunna existera och utvecklas.</P>
<P class="p181 ft7">En effektiv förvaltning är därför ett viktigt medel för att nå regeringens övergripande mål om en hållbar tillväxt med fler jobb i fler och växande företag.</P>
<P class="p59 ft3">De flesta människor kommer så gott som dagligen, direkt eller indirekt, i kontakt med någon del av den offentliga sektorn. Barn går i förskolor och skolor, nya företag inregistreras, sjuka får vård, flygtrafik dirigeras, polisen gör ingripanden, museer besöks, livsmedel kontrolleras, forskning och utbildning bedrivs, beslut överklagas, varor förtullas, lagförslag utarbetas och finansmarknaden övervakas. För att bara nämna en del av den mångfacetterade offentliga verksamheten. Kommunala och statliga myndigheter fattar dagligen tusentals beslut som påverkar</P>
<P class="p182 ft3">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">människors vardag och varje månad transfererar staten omkring 24 miljarder kronor till svenska hushåll. Myndigheternas arbete påverkar i hög grad näringslivet, t.ex. genom regelgivning och tillsyn. Med en årlig upphandling på över 500 miljarder kronor har den offentliga sektorn också stor ekonomisk betydelse för många företag. En annan central uppgift för många myndigheter är att tillföra kunskap till den politiska beslutsprocessen.</P>
<P class="p19 ft3">Det är därför viktigt att offentlig verksamhet är öppen och tillgänglig samt att den bedrivs sakligt, opartiskt och med stor noggrannhet samtidigt som skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt. Offentligt anställda har alla och envar ett stort ansvar gentemot medborgare och skattebetalare.</P>
<P class="p17 ft3">Den finansiella krisen och dess återverkningar på ekonomin och samhället understryker vikten av en förvaltning som arbetar för att göra det enklare för medborgare och företag. En effektiv förvaltning med tydliga spelregler minskar kostnaderna för såväl medborgare som företag och utgör därför en viktig förutsättning för en stabil och långsiktigt hållbar utveckling.</P>
<P class="p17 ft3">Aldrig tidigare under de 15 år som Sverige varit medlem i EU har vikten av internationell samverkan för att möta internationella ut- maningar varit tydligare. För ett handelsintensivt och exportdrivet land som Sverige är EU:s inre marknad oerhört viktig. Internationell samverkan och ökad handel bidrar till högre tillväxt och sysselsättning i Sverige. Europeiska unionen påverkar på ett flertal områden i hög grad innehållet i och utförandet av de nationella myndigheternas uppgifter. Det gemensamma regelverket kan även på andra sätt begränsa eller styra det nationella statliga åtagandet. Myndighetskontakter mellan medlems- stater och gentemot Europeiska unionens organ har efter hand institutionaliserats och blivit en ordinarie del i den svenska stats- förvaltningen.</P>
<P class="p183 ft3">Sverige har en i huvudsak väl fungerande offentlig förvaltning. Detta är en viktig svensk konkurrensfördel att slå vakt om. Globaliseringen, förändringarna i befolkningsstruktur, teknikutvecklingen och ändrade förväntningar från medborgarna gör att offentlig verksamhet ständigt måste ses över, förbättras och vidareutvecklas. Morgondagens för- valtning vilar på en lång tradition samtidigt som den ska ha ett starkt inslag av förnyelse och förmåga till nyskapande.</P>
<P class="p19 ft3">Denna proposition behandlar huvudsakligen den statliga förvaltningen. I vissa frågor behandlas dock även den kommunala förvaltningen. I sådana frågor bör utgångspunkt för olika initiativ vara hela den offentliga sektorn och inte enbart den statliga förvaltningen. Det finns emellertid stora skillnader mellan den statliga och kommunala sektorn när det gäller regeringens möjligheter att styra. Sverige har ett långtgående och om- fattande kommunalt självstyre där kommunernas och landstingens upp- gifter enligt grundlag ska anges i lag. Regeringens styrning av de statliga verksamheterna är mer direkt. Det är väsentligt med en effektiv styrning av båda sektorerna och med en förvaltningsutveckling av hela verk- samhetsområden – t.ex. utbildning eller infrastruktur – oavsett huvud- man.</P>
<P class="p184 ft7">Förvaltningspolitiken syftar till en rättssäker och effektiv förvaltning och till att utveckla förvaltningen som helhet och dess samlade nytta för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">24</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">medborgare och företag. Politiken innefattar främst frågor och principer</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">som gäller generellt i förvaltningen, oavsett verksamhetsområde. Det rör</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">bl.a. frågor om styrning, organisering, utnämningar, kompetensförsörj-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ning, ledning samt teknisk och administrativ utveckling.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3"><NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> har inneburit nya krav på statsförvaltningens</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">utveckling. Många av de frågor som hanteras är komplexa. Fler aktörer</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">och institutioner involveras i beslutsprocessen vilket ställer stora krav på</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">en professionell beredningsprocess. Medlemskapet medför också nya</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">verksamhetsformer och nya krav på styrning och kontroll.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td145"><P class="p3 ft4">Statsförvaltningen utvecklas kontinuerligt</P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p3 ft3">Den svenska statsförvaltningen har varit under ett starkt förändringstryck</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Antalet anställda har minskat från nära</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">500 000<A href="#page_25"><SPAN class="ft30">2 </SPAN></A>till i dag omkring 230 000<A href="#page_25"><SPAN class="ft30">3 </SPAN></A>(se bilaga 23). Detta har främst</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">skett genom avregleringar av offentliga monopol, bolagisering av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">flertalet affärsverk och delegering av statlig verksamhet till kommunerna.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">Antalet myndigheter har minskat från närmare 1 400 till omkring 400</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">(exklusive utlandsmyndigheterna), bl.a. som ett resultat av att ett tiotal</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">s.k. myndighetskoncerner omvandlats till s.k. <NOBR>en-myndigheter</NOBR> (se avsnitt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">9.1). En allmän bestämmelse om överklagande av myndighetsbeslut till</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">domstol har införts. Näringsverksamhet har i ökad utsträckning skilts</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">från myndigheternas verksamhet och bolagiserats. Den finansiella</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">styrningen har utvecklats genom stärkt budgetdisciplin och en budgetlag.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Statsförvaltningen har under andra hälften av nittonhundratalet rört sig</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">från en traditionell myndighetsutövning till <NOBR>produktions-,</NOBR> service- och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">omfördelningsverksamhet. Medan förvaltningen tidigare främst hade att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">avgöra ärenden som gällde medborgarnas rättigheter och skyldigheter har</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">i dag många myndigheter även i uppgift att tillhandahålla olika typer av</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">tjänster till medborgare, kommuner, organisationer och företag. Under</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">senare år har myndigheters tjänsteproduktion vidareutvecklats utifrån nya</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">verksamhetsmodeller och med hjälp av Internet och nya elektroniska</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">tjänster, t.ex. webbtjänster.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td145"><P class="p3 ft4">Omfattande förändringar under mandatperioden <NOBR>2006–2010</NOBR></P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p3 ft3">Regeringen bedriver ett omfattande förvaltningspolitiskt reformarbete.</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Fokus för arbetet har legat på att klargöra statens roll och uppgifter, att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">sätta medborgare och företag i centrum, att förbättra styrningen genom</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">tydligare rollfördelning och bättre dialog mellan regeringen och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">myndigheterna samt att effektivisera förvaltningen och förenkla mötet</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">med medborgare och företag genom elektronisk förvaltning.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Flertalet av de initiativ som regeringen aviserat för att utveckla</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">förvaltningen har redan lett till åtgärder. Som exempel kan följande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">nämnas:</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td145"><P class="p3 ft38"><SPAN class="ft34">2 </SPAN>Här ingår lärarna som hade statligt reglerade anställningar, dock var de ej anställda, och</P></TD>
<TD class="tr32 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td145"><P class="p3 ft45">arvodister.</P></TD>
<TD class="tr33 td65"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft38"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Inklusive ca 12 000 arvodister.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td65"><P class="p185 ft3">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td145"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Omfattande förändringar i myndighetsstrukturen har genomförts inom flera områden för att stärka rättssäkerheten och öka effektiviteten – antalet myndigheter har minskat med 87 (inklusive förändringar i domstolsväsendet) under mandatperioden.</SPAN></P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Utnämningspolitiken har reformerats (skr. 2009/10:43).</SPAN></P>
<P class="p187 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetet med </SPAN><NOBR>e-förvaltningen</NOBR> har intensifierats, t.ex. har <NOBR>e-fakturor</NOBR> införts i hela statsförvaltningen, utvecklingsprojekt om förvalt- ningsgemensamt <NOBR>IT-stöd</NOBR> för <NOBR>e-beställningar</NOBR> och <NOBR>e-upphandling</NOBR> har inletts.</P>
<P class="p188 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">E-delegationen</SPAN></NOBR> har inrättats för att stärka utvecklingen av en tillgänglig <NOBR>e-förvaltning</NOBR> och skapa goda möjligheter för myn- dighetsövergripande samordning.</P>
<P class="p187 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Ledningsformerna har förtydligats och ansvaret för myndigheter- nas verksamhet har tydliggjorts genom myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.</SPAN></P>
<P class="p188 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Styrningen av statliga myndigheter och verksamheter har setts över och former för en mer verksamhetsanpassad styrning håller på att utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p189 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens syn på den offentliga tillsynen har presenterats för riksdagen (skr. 2009/10:79).</SPAN></P>
<P class="p189 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Samtjänstlagen (2004:543) har ändrats för att underlätta för statliga myndigheter, kommuner eller landsting att ingå avtal om att för varandras räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och handlägga enklare förvaltningsärenden.</SPAN></P>
<P class="p189 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Regelförenklingsarbetet för företag har intensifierats vilket redovisats i skrivelser till riksdagen (skr. 2007/08:131 och skr. 2008/09:206).</SPAN></P>
<P class="p189 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter har möjliggjorts genom ett antal lagändringar (prop. 2007/08:160, bet. 2008/09:KU2, rskr. 2008/09:28). Förslagen syftar till att minska antalet felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, öka effektiviteten vid myndigheterna samt förbättra servicen.</SPAN></P>
<P class="p189 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">En språklag (2009:600) har införts där det bl.a. anges att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska.</SPAN></P>
<P class="p188 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Flera satsningar på upphandlingsområdet som underlättar för före- tagande och tillväxt har genomförts, t.ex. ett nationellt upp- handlingsstöd.</SPAN></P>
<P class="p188 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Ett offentligt myndighetsregister har gjorts tillgängligt på webben som ett led i arbetet med att göra förvaltningen mer överskådlig (www.myndighetsregistret.scb.se).</SPAN></P>
<P class="p188 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens stabsstöd har organiserats om och bl.a. resulterat i att regeringens stöd för uppföljning och utvärdering har förstärkts.</SPAN></P>
<P class="p189 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Systematiska och oberoende myndighetsanalyser har börjat genomföras.</SPAN></P>
<P class="p189 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Under det svenska ordförandeskapet i EU antogs en minister- deklaration om </SPAN><NOBR>e-förvaltning</NOBR> genom vilken grunden har lagts till ett fortsatt aktivt samarbete mellan unionens alla medlemsstater</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">26</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317527x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p3 ft3">beträffande gränsöverskridande <NOBR>e-tjänster</NOBR> och infrastrukturella</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p3 ft3">frågor.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Kommerskollegium, Tillväxtverket och Konsumentverket har på regeringens uppdrag utvecklat en kontaktpunkt som ger svenska och utländska tjänsteföretag möjlighet att via Internet finna information på ett samlat ställe samt ansöka om de eventuella tillstånd som krävs för att få utöva tjänsteverksamheten i fråga. Inrättande av dessa </SPAN><NOBR>e-förfaranden</NOBR> utgör en del av genomförandet av tjänstedirektivet (prop. 2008/09:187). Kontaktpunkten är integrerad i den portal som utvecklats av Bolagsverket, Skatte- verket och Tillväxtverket (www.verksamt.se<SPAN class="ft4">).</SPAN></P>
<P class="p191 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringen har i december 2009 beslutat finansiera ett projekt avseende en koordinator för samordning av standardiseringsfrågor.</SPAN></P>
<P class="p192 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Det satsas 10 miljoner kronor årligen på ett särskilt forsknings- program om demokrati och offentlig förvaltning. Programmet utgår bl.a. från frågor om det offentliga uppdragets omfattning och utformning samt förvaltningens ansvarsfördelning, styrning och organisering (prop. 2008/09:50).</SPAN></P>
<P class="p193 ft3">I denna proposition aviseras ytterligare åtgärder.</P>
<P class="p194 ft27"><SPAN class="ft27">4.2</SPAN><SPAN class="ft52">Mål för förvaltningspolitiken</SPAN></P>
<P class="p195 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>Nuvarande mål för förvaltningspolitiken upphävs och ett nytt mål införs med lydelsen:</P>
<P class="p196 ft7">En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU- arbete.</P>
<P class="p197 ft31">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft3">I budgetpropositionen för 2009 avskaffades indelningen i politikområden. Målet för politikområdet Effektiv statsförvaltning upphävdes och ersattes med ett samlat mål för hela utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning.</SPAN></P>
<P class="p59 ft3">Finansutskottet tillstyrkte förslaget till nytt mål för utgiftsområdet men ansåg samtidigt att det fanns utrymme att tydliggöra målformuleringarna för att underlätta analysen av måluppfyllelsen. Utskottet menade vidare att regeringen bör överväga att införa mål som mer är kopplade till verksamheter eller olika grupper av verksamheter inom utgiftsområdet (bet. 2008/09:FiU2). Den förvaltningspolitiska delen av nuvarande mål (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU2, rskr. 2009/10:163), med lydelsen att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter rättssäkert och effektivt till nytta för medborgare, näringsliv och beslutsfattare samt att tillsynen ska bedrivas effektivt, föreslås upphävas.</P>
<P class="p180 ft3">Enligt regeringens uppfattning behövs ett nytt mål för förvalt- ningspolitiken. Några grundläggande förutsättningar som beaktats vid utformning av ett nytt mål är att det bör avse hela statsförvaltningen och att förvaltningspolitiken är ett omfattande och mångfacetterat område.</P>
<P class="p198 ft3">Vidare har statsförvaltningens förmåga till innovation, samverkan och</P>
<P class="p199 ft3">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p170 ft7">förändring stor betydelse för att säkerställa ett starkt och välmående Prop. 2009/10:175 Sverige. Nya idéer, arbetsformer och tillvägagångssätt behövs. Det finns</P>
<P class="p71 ft7">även behov av att större tyngdpunkt läggs vid att förtydliga kopplingen mellan det övergripande målet, åtgärder och uppföljning.</P>
<P class="p74 ft7">Regeringen anser det finns skäl att närmare kommentera målet (se avsnitt 4.3) i syfte att förtydliga målets innebörd. I det följande avsnittet redogör regeringen även för vilka åtgärder som förväntas bidra till måluppfyllelsen och på så sätt tillmötesgå utskottets önskemål. Vidare redovisas hur uppföljningen av förvaltningens utveckling kan förbättras.</P>
<P class="p200 ft27"><SPAN class="ft27">4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Målkommentar och förvaltningspolitiska åtgärder</SPAN></P>
<P class="p201 ft31">En innovativ och samverkande förvaltning</P>
<P class="p78 ft3">Sverige har en i huvudsak väl fungerande statsförvaltning. Ett om- fattande förändringstryck och ständiga krav på rättssäkerhet och effektivitet gör dock att verksamheten ständigt måste vidareutvecklas. En statsförvaltning som är innovativ och som samverkar är en viktig komponent för att upprätthålla ett starkt och välmående Sverige med en fortsatt stabil demokrati och en hållbar tillväxt. Med innovativ avses här främst förmågan att i samverkan få till stånd fler värdeskapande system som tillgodoser brukarnas önskemål om hög kvalitet i de offentliga tjänsterna, professionernas önskan att få bedriva ett framgångsrikt arbete och huvudmännens krav på god resursanvändning. Nya idéer och tillvägagångssätt behövs för att undanröja onödig byråkrati, förenkla människors vardag och för att få en ännu effektivare användning av skattebetalarnas pengar. Det gäller inte minst att utifrån medborgarnas och företagens olika behov hitta nya sätt att organisera produktionen av offentliga tjänster. Det är angeläget att denna typ av förnyelsearbete ges utrymme, att nya effektiva arbetsformer utvecklas och att bra idéer och lösningar når ut i hela den offentliga förvaltningen.</P>
<P class="p202 ft3">Svenska myndigheter har en fristående ställning och långtgående befogenheter vilket ger förutsättningar för handlingskraft och för nya idéer och lösningar. Samtidigt är varje myndighet också en del i ett större sammanhang och det finns därför anledning att betona den statliga förvaltningens gemensamma grund som utgångspunkt för innovation och förändring. Myndigheterna behöver, med beaktande av integritets- och sekretesskrav, i högre grad än i dag samverka, t.ex. när man utvecklar tjänster. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Medborgare, företag och kommuner förväntar sig att staten uppträder samordnat när det behövs<SPAN class="ft4">.</SPAN></P>
<P class="p203 ft7">Staten och den kommunala sektorn har ett gemensamt ansvar för viktiga samhällsfunktioner. Därför behövs det ett bra samspel och en tydlighet i ansvarsfördelningen och statens styrning.</P>
<P class="p126 ft3">De senaste decenniernas tekniska utveckling baserad på informations- och kommunikationsteknik har lett till ett systemskifte när det gäller förvaltningens sätt att organisera och bedriva verksamhet. Genom övergången från en pappersbaserad till en elektronisk förvaltning med datoriserade rutiner har resurser som tidigare gick till rutingöromål</P>
<P class="p21 ft59">kunnat styras om till utförandet av mer kvalificerade uppgifter med fokus</P>
<P class="p96 ft3">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p204 ft3">på kärnverksamhet. För den offentliga förvaltningen innebär ut- vecklingen stora möjligheter att skapa nya tjänster, förbättra tillgänglig- heten, stärka medborgerligt engagemang och öka effektiviteten. Förvalt- ningens utvecklingsarbete på <NOBR>e-förvaltningsområdet</NOBR> bör syfta till att åstadkomma lägre kostnader och största möjliga nytta för företag och medborgare som använder förvaltningens tjänster, för förvaltningen och för samhället som helhet. Myndigheternas sedan länge pågående ut- veckling av elektroniska tjänster bör på ett tydligare sätt styras och samordnas. Med teknikens hjälp kan också underlag, synpunkter och idéer om statsförvaltningen och dess utveckling diskuteras på ett nytt sätt.</P>
<P class="p205 ft3">En mera överskådlig förvaltningsstruktur och minskad sektorisering eftersträvas i syfte att förenkla kontakterna för medborgare och företag samt underlätta samverkan mellan statliga myndigheter och mellan statlig och kommunal förvaltning. Arbetet med att skapa större och färre myndigheter har också genomförts i syfte att minska sektoriseringen och fragmenteringen av förvaltningen och skapa bättre förutsättningar för samverkan och helhetsperspektiv.</P>
<P class="p206 ft37">Regeringens arbete med att utveckla styrningen av myndigheterna bedrivs bl.a. med inriktningen att stödja samverkan.</P>
<P class="p201 ft3">Åtgärder</P>
<P class="p207 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">En innovativ förvaltning och ytterligare omprövningar av det offentliga åtagandet (avsnitt 11.1).</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Styrningen av statlig verksamhet vidareutvecklas (avsnitt 12).</SPAN></P>
<P class="p208 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Tydligare styrning och samordning av myndigheternas hantering av elektroniska legitimationer (avsnitt 8.3).</SPAN></P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Den statliga förvaltningens samordning förbättras på regional nivå (avsnitt 9.2).</SPAN></P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">En strategi för statens styrning med kommunerna tas fram (avsnitt 10).</SPAN></P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Vissa myndigheter får ett särskilt ansvar för samverkan och ledning av </SPAN><NOBR>e-förvaltningsarbetet</NOBR> inom ett antal sektorer (avsnitt 8.2).</P>
<P class="p209 ft31">En rättssäker och effektiv förvaltning</P>
<P class="p82 ft3">För att leva upp till övergripande demokratimål måste förvaltningen fullgöra sina uppgifter i enlighet med de beslut som har fattats av riksdagen och regeringen. Arbetet utövas under lagarna och de stats- anställda har att iaktta saklighet och opartiskhet. Krav på rättssäkerhet innebär att förvaltningen fattar materiellt riktiga beslut på grundval av gällande lagar och andra författningar samt att enskilda har möjlighet att få sin sak prövad i domstol. Förutsägbarhet och likabehandling är också viktiga delar av rättssäkerheten.</P>
<P class="p87 ft3">I statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas. Kravet innebär att statsförvaltningen utnyttjar skattemedel ändamålsenligt och att den inte använder mer resurser än vad som krävs för att uppnå avsedda resultat med tillräckligt god kvalitet. Varje myndighet har att sträva efter en hög effektivitet men bör samtidigt beakta statens samlade effektivitet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p210 ft7">Arbetet med att motverka fusk och överutnyttjande av trygghets- systemen är fortsatt högt prioriterat.</P>
<P class="p210 ft3">Rättssäkerheten och effektiviteten främjas genom öppenhet och insyn. Statlig verksamhet bör även fortsättningsvis huvudsakligen bedrivas i myndighetsform. Myndigheters öppenhet är en grundläggande förut- sättning för en demokrati. Medborgarnas rätt att på olika sätt få inblick i myndigheternas arbete garanteras i Sverige genom ett unikt regelverk. En allmän strävan är så stor öppenhet som möjligt.</P>
<P class="p211 ft3">Genom den grundlagsskyddade rätten till insyn kan medborgare och media utöva granskning och därmed bidra till att rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i verksamheten. Öppenhet och insyn ger med- borgarna möjlighet att följa hur de valda företrädarna hanterar sitt uppdrag och ger därmed reella möjligheter att utkräva ansvar. Insyn och öppenhet är grundförutsättningar för ett medborgerligt deltagande. De utgör grunden för fri opinionsbildning och samhällsdebatt.</P>
<P class="p212 ft3">Medborgarna ska ha förtroende för den statliga förvaltningen och känna tillit till dem som arbetar där. De anställda måste ha gott omdöme, integritet och goda kunskaper om den lagstiftning som utgör grunden för statsförvaltningens verksamhet. Det bör inte vara en uppgift för en myndighet att bedriva opinionsbildning eller företräda särintressen inom sitt verksamhetsområde.</P>
<P class="p211 ft7">Det ska vara lätt för medborgare och företag att snabbt veta att det är en statlig myndighet man är i kontakt med. Namn på myndigheter och deras symboler bör som regel avspegla att de är statliga myndigheter.</P>
<P class="p213 ft7">Ett viktigt syfte med de senaste årens statliga organisationsförändringar har varit att öka rättssäkerheten och effektiviteten. Statsförvaltningens organisering och arbetsfördelning ska vara sådan att det klart och tydligt framgår vem som är ansvarig för vad. Resultatstyrningen är även fortsättningsvis ett viktigt styrmedel för att nå effektivitet i staten. Det har etablerats en resultatkultur inom statsförvaltningen som är viktig att vidareutveckla.</P>
<P class="p214 ft3">Åtgärder</P>
<P class="p215 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">En särskild satsning på de statsanställdas kunskaper om och förståelse för ett offentligt etos genomförs </SPAN><NOBR>2010–2011</NOBR> (avsnitt 5.2).</P>
<P class="p216 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Ett arbete bedrivs i Regeringskansliet i syfte att analysera behovet av en lag om statlig förvaltning (avsnitt 5.5).</SPAN></P>
<P class="p217 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">När regelverk ses över eller nya tillkommer bör tillsynsregleringar utformas utifrån de bedömningar som regeringen har redovisat i skrivelsen En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79) (avsnitt 11.5).</SPAN></P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Formerna för hur samordnade inköp kan effektiviseras övervägs (avsnitt 11.4).</SPAN></P>
<P class="p218 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Viss verksamhet i länsstyrelserna koncentreras till ett bestämt antal länsstyrelser (avsnitt 9.4).</SPAN></P>
<P class="p217 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Myndigheternas instruktioner ses över löpande i syfte att tydliggöra deras informationsuppdrag och för att de bättre ska avspegla vilken betydelse och omfattning myndigheternas deltagande i </SPAN><NOBR>EU-arbete</NOBR> har (avsnitt 5.3.3 och 6).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">30</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p208 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Myndigheternas arbete med att koncentrera eller samordna stödverksamhet vidareutvecklas (avsnitt 11.2).</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Öppenhet och insyn i </SPAN><NOBR>EU-arbetet</NOBR> förbättras (avsnitt 6.2).</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Det webbaserade myndighetsregistret förbättras (avsnitt 5.7).</SPAN></P>
<P class="p208 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Ett långsiktigt arbete att tydliggöra myndigheternas namn och symboler inleds (avsnitt 5.4).</SPAN></P>
<P class="p168 ft31">Väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet</P>
<P class="p82 ft3">Många myndigheter arbetar sedan lång tid med att kontinuerligt utveckla sin verksamhet, bl.a. i syfte att förbättra service och tillgänglighet samt för ökad effektivitet. Det är viktigt att detta arbete fortsätter, bl.a. genom att i än högre grad involvera medborgare, företag och intressenter och genom tätare samverkan myndigheter emellan. Utvecklingen bör vidare leda till bättre samverkan mellan kommun, landsting och stat där det gemensamma värdeskapandet för medborgare och företag tillmäts en allt större betydelse. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en viktig del i varje myndighets arbete med att utveckla sin verksamhet.</P>
<P class="p87 ft3">Utgångspunkten bör vara en så långt möjligt likvärdig servicenivå och tillgänglighet bör eftersträvas av alla myndigheter. Förvaltningslagen (1986:223) bygger på att det finns ett samband mellan rättssäkerhet, service och effektivitet. Det är inte tillräckligt att myndigheterna handlar opartiskt, omsorgsfullt och i övrigt korrekt i formell mening. De måste också lämna snabba, enkla och entydiga besked och hjälpa medborgare och företag att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Vidare är det viktigt att myndigheterna är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Alla människor ska kunna kommunicera med myndigheterna och ta del av deras information. Myndigheterna måste därför bl.a. utforma och anpassa sina webbplatser och lokaler så att de blir tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Varje myndighet har ett ansvar för utvecklingen av sin egen service. Myndigheter med lokal närvaro kan behöva samverka med varandra. Utgångspunkten bör vara en så långt möjligt likvärdig tillgång till service för alla. Detta kan uppnås bl.a. genom ökad samverkan och bättre uppföljning samt genom en ökad användning av ny teknik.</P>
<P class="p219 ft3">Åtgärder</P>
<P class="p220 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Den offentliga servicens utformning följs upp på ett samlat sätt (avsnitt 7.2).</SPAN></P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetet med att säkerställa väl fungerande kontaktvägar i form av servicekontor, kontaktpunkter samt webb- och telefontjänster intensifieras (avsnitt 7.2).</SPAN></P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder som kan bidra till mer förutsägbara och kortare handläggningstider i myndigheterna (avsnitt 7.3).</SPAN></P>
<P class="p208 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Statliga myndigheter ska senast vid utgången av 2013 kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt (avsnitt 7.4).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr19 td68"><P class="p3 ft31">Bidra till Sveriges utveckling och ett effektivt <NOBR>EU-arbete</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft4">Underlätta företagande och hållbar tillväxt</P>
<P class="p222 ft3">En viktig uppgift för statsförvaltningen som helhet är att bidra till Sveriges utveckling. Det ökade omvärldsberoendet ställer krav på snabbhet och effektivitet i det politiska systemet och i förvaltningen. En effektiv, väl koordinerad och nytänkande förvaltning är en förutsättning för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Regeringen är positiv till globaliseringen och den utveckling som den kan medföra vad gäller ekonomisk tillväxt, växande kunskap, snabba kommunikationer och rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Detta ställer samtidigt krav på miljömässigt ansvarstagande. Den ökade rörligheten hos företag och människor leder också till en hårdare konkurrens mellan länder och regioners näringsliv. Staten måste därför kunna agera snabbt och effektivt för att främja Sveriges långsiktiga intressen. Det handlar bl.a. om att locka till sig företag från andra länder och förmå inhemska företag att stanna och utvecklas i Sverige. Det handlar även om att utöva påverkan i andra sammanhang, t.ex. inom ramen för standardiseringsarbetet, som är en privaträttslig verksamhet med en avsevärd betydelse för näringsliv och myndigheter. Standardiseringsarbetet, som i hög grad utförs i en global kontext, är ett viktigt instrument för att öppna marknader och samtidigt skydda medborgarnas liv och hälsa samt bidra till ökad konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt. Utmaningar inom detta område medför behov av ökat offentligt engagemang samt samarbete med olika intressenter i samhället.</P>
<P class="p223 ft3">Regelförenklingsarbetet syftar till att minska företagens administrativa kostnader för att följa statliga regler och skapa en märkbar förändring i företagens vardag Detta stärker konkurrenskraften för företag i Sverige. Statsförvaltningens utvecklingsarbete ska i ökad grad bidra till att underlätta företagande och andra åtgärder för att främja tillväxten i svensk ekonomi.</P>
<P class="p224 ft3">Effektiv konkurrens är en viktig förutsättning för en väl fungerande samhällsekonomi. Statens roll är att vårda och förbättra marknaderna och stärka konsumenternas ställning. När statliga myndigheter bedriver säljverksamhet kan marknaders expansion och utveckling hämmas, vilket påverkar samhällsekonomin negativt. Statliga myndigheter bör därför som regel inte bedriva säljverksamhet på marknaden.</P>
<P class="p225 ft3">En del av den information som finns hos myndigheterna utgör en samhällsgemensam resurs av stort värde för medborgare, företag och det civila samhället. Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att tillgodogöra sig värdet av denna informationssamling. Myndigheterna bör aktivt öka möjligheterna att nyttja offentlig information för att underlätta framväxten av en informationsmarknad, stärka människors självstyre och utövande av medborgerliga rättigheter samt stödja det nya <NOBR>e-samhällets</NOBR> utveckling.</P>
<P class="p226 ft7">Svenska myndigheters möjligheter att exportera sitt förvaltnings- kunnande i samverkan med andra aktörer bör tas till vara i den mån detta inte innebär att privata företags exportmöjligheter påverkas negativt.</P>
<P class="p227 ft3">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft3">Det faktum att statsförvaltningen som helhet har till uppgift att bidra till Sveriges utveckling hindrar inte att vissa myndigheter har i uppdrag att inom ramen för den egna verksamheten och i samverkan med andra aktörer även bidra till en rättvis och hållbar global utveckling i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112). Exempelvis har Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) som huvuduppgift att bidra till global utveckling.</P>
<P class="p228 ft3">Åtgärder</P>
<P class="p220 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">EU:s s.k. </SPAN><NOBR>PSI-direktiv</NOBR> genomförs med en ny lag om vidare- förädling av statliga och kommunala myndigheters information (avsnitt 14).</P>
<P class="p229 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Myndigheternas instruktioner ses över i syfte att tydliggöra vilken säljverksamhet de bedriver på marknaden och för att förbättra regeringens möjligheter till kontroll och styrning av densamma (avsnitt 7.5).</SPAN></P>
<P class="p230 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Myndigheternas redovisning av intäkter och kostnader från varor och tjänster som säljs på marknaden ses över (avsnitt 7.5).</SPAN></P>
<P class="p167 ft4">Effektivt <NOBR>EU-arbete</NOBR></P>
<P class="p82 ft3">Vårt samarbete inom EU är viktigt för att kunna lösa olika samhälls- problem. Sverige ska tillhöra EU:s kärna och vara en konstruktiv och drivande medlem av EU. Regeringen arbetar för en europeisk union som är öppen och väl förankrad hos det svenska folket. <NOBR>EU-regler</NOBR> kan ha företräde framför nationell rätt. Sverige kan inte ensamt styra i vilken takt och på vilket sätt olika förändringar ska genomföras. Regeringen anser att även om Sverige har varit bland de främsta på att tillämpa EU- regelverket så måste fortsatt stort fokus läggas vid uppföljning av statsförvaltningens förmåga att effektivt och samordnat agera i EU- arbetet. Det är angeläget att förvaltningen kommer till rätta med sådana problem som hämmar effektiviteten i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR></P>
<P class="p87 ft7">För att Sverige ska få genomslag för sin politik i EU och uppfylla skyldigheterna enligt medlemskapet krävs att den svenska offentliga förvaltningens <NOBR>EU-arbete</NOBR> sker på ett strategiskt, samlat, tydligt, korrekt och effektivt sätt. Detta gäller såväl på statlig som kommunal nivå.</P>
<P class="p231 ft3">Åtgärder</P>
<P class="p220 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Regeringens och myndigheternas </SPAN><NOBR>EU-arbete</NOBR> ska löpande följas upp för att säkerställa effektivitet (avsnitt 6.2).</P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Sveriges agerande i EU:s förhandlingsprocesser ska kännetecknas av ett helhetsperspektiv och säkerställas genom dialog med berörda (avsnitt 6.3 och 6.4).</SPAN></P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Behovet av kompetensutveckling i statsförvaltningen i </SPAN><NOBR>EU-frågor</NOBR> och <NOBR>EU-rätt</NOBR> följs upp (avsnitt 6.5).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p3 ft4">Tillföra den politiska beslutsprocessen kunskap</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p3 ft3">En av statsförvaltningens viktigaste uppgifter är att tillföra kunskap till</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">den politiska beslutsprocessen, såväl i Sverige som EU. Inte minst på</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">grund av det massiva informationsflödet samt den hastighet och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">komplexitet som kännetecknar många områden i dag ställs höga krav på</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">myndigheternas kunskapshantering. Hur myndigheterna arbetar med att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">integrera aktuell kunskap i verksamhetsprocesserna samt säkerställa hög</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kvalitet i sin egen kunskapsproduktion har stor betydelse såväl för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kvaliteten som legitimiteten och förmågan till förnyelse.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3">Kommittéväsendet fyller en viktig funktion i det politiska besluts-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">fattandet. Kommittéformen är ändamålsenlig för att exempelvis bedöma</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">vilken kunskap och vilka forskningsområden som bör beaktas vid</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">hanteringen av ett visst samhällsproblem. Det är angeläget att fortsätta</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">värna en hög kvalitet och kunskapsnivå i kommittéarbetet.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Regeringskansliet och regeringens stabsmyndigheter behöver</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kontinuerligt följa, sammanställa och bearbeta kunskap på ett sätt som</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">stödjer de politiska beslutsprocesserna.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft3">Åtgärder</P>
<P class="p232 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">En översyn av Regeringskansliet (avsnitt 12.2).</SPAN></P>
<P class="p233 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">För att förtydliga och avgränsa myndigheternas informations- uppgifter görs en översyn av berörda myndigheters instruktioner (avsnitt 5.3.3).</SPAN></P>
<P class="p234 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetet med oberoende myndighetsanalyser vidareutvecklas (avsnitt 12.8).</SPAN></P>
<P class="p235 ft31">Uppföljning av förvaltningens utveckling</P>
<P class="p236 ft3">Många myndigheters uppgifter förändras i snabb takt beroende på olika omvärldsfaktorer. Myndigheterna måste kunna växla uppgifter, sam- arbeta och omorganiseras. Det ställer krav som inte är specifika i förhållande till en viss politik utan som är generella. Regeringen har således att säkerställa att förvaltningen i dess helhet och i enskilda delar håller en hög nivå över lag och har en hög beredskap för förändring. Ett annat skäl att förbättra uppföljningen av statsförvaltningens utveckling är globaliseringen och ett ökat behov av att kunna jämföra hur väl svensk statsförvaltning står sig i jämförelse med andra länder. Regeringen följer för närvarande upp förvaltningens utveckling inom vissa områden, t.ex. den statliga arbetsgivarpolitiken och <NOBR>e-förvaltningens</NOBR> utveckling.</P>
<P class="p237 ft3">Åtgärder</P>
<P class="p238 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">En mer samlad och systematisk uppföljning av förvaltningens utveckling tas fram (avsnitt 5.6).</SPAN></P>
<P class="p239 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">En strategi för statens styrning, inklusive vilken informations- försörjning som behövs för att staten ska kunna bedriva en långsiktig och samlad styrning av den kommunala sektorn, tas fram (avsnitt 10).</SPAN></P>
<P class="p240 ft3">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">5 Statsförvaltningens gemensamma grund</P>
<P class="p241 ft27"><SPAN class="ft27">5.1</SPAN><SPAN class="ft52">Några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p201 ft4">Förvaltningspolitiken omfattar hela statsförvaltningen</P>
<P class="p169 ft7">Regeringens förvaltningspolitik omfattar alla myndigheter under regeringen. Politiken syftar bl.a. till att tydliggöra det särpräglade i statsförvaltningen, med statens ansvar och uppgifter liksom det för- pliktande i uppdraget att tjäna demokratin. Samtidigt är statligt finansierad verksamhet mycket heterogen och vissa områden, t.ex. universitet och högskolor, har speciella särdrag och förutsättningar.</P>
<P class="p242 ft4">Statsförvaltningen ska förverkliga regeringens politik</P>
<P class="p169 ft3">Regeringsformen föreskriver att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. För att realisera denna princip binder regeringsformen samman statsförvaltningen med folket genom en uppdrags- och ansvarskedja. Folket väljer en riksdag som väljer en statsminister som utser en regering. Regeringen styr riket och ansvarar inför riksdagen. Under regeringen lyder statliga förvaltningsmyndigheter. Den sista länken i kedjan binder samman statsförvaltningen med regeringen. Innebörden av denna sista länk är att förvaltningen har att förverkliga regeringens politik. Myndigheter under regeringen har en lydnadsrelation till regeringen men inte till riksdagen eller medborgarna, och inte heller till ett enskilt statsråd. Det är också regeringen som lämnar uppdragen till de statliga myndigheterna, med undantag för de som lyder under riksdagen. Regeringen delegerar alltså en del av sitt ansvar till myndigheterna. Det betyder att regeringen inför riksdagen är ytterst ansvarig för allt som myndigheterna gör, utom på det område där förvaltningens lydnadsplikt mot regeringen inte gäller, dvs. i fråga om beslut i särskilt fall som rör myndighetsutövning eller tillämpning av lag (11 kap. 7 § RF).</P>
<P class="p243 ft4">Fristående myndigheter ger handlingskraft</P>
<P class="p169 ft3">Myndigheternas fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas är en viktig komponent i den svenska förvaltningen som medför många fördelar. Genom denna handlingsfrihet ges förutsättningar för demokratiska beslut att få avsett genomslag. Principen lägger också grunden till att myndigheterna på ett självständigt sätt ska kunna sköta sin dagliga verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta är inte minst viktigt i samhälleliga kris- situationer, där myndigheterna ofta kan vidta långtgående åtgärder inom lagens ramar utan att invänta regeringsbeslut.</P>
<P class="p244 ft7">Mot detta ska dock ställas att varje myndighet samtidigt är en del av staten och det är viktigt att vara tydlig med vad som är gemensamt för alla myndigheter samt att myndigheterna har att genomföra regeringens politik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p3 ft4">Viktigt att tydliggöra det gemensamma</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p3 ft3">Redan den förvaltningspolitiska kommissionen (SOU 1997:57) pekade</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">på att det gäller att förebygga att statsförvaltningens ofrånkomliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">specialisering, decentralisering och heterogenitet leder till splittring och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">brist på inre sammanhang i statens verksamhet. Ansvarskommittén (SOU</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">2007:10) lyfte fram samma problem och menade att myndigheter ibland</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">tenderar till att agera – och också uppfattas av medborgarna – som</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">autonoma och avgränsade organisationer i stället för att se sig som del i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">ett större sammanhang. Vidare pekade Styrutredningen (SOU 2007:75)</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">på att samordningen mellan myndigheter kan försvåras av ett alltför</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">starkt fokus på de enskilda myndigheterna.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><P class="p245 ft27">5.2</P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p91 ft27">Kunskap om grundläggande värden</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td148"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td147"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Ett offentligt etos behöver tydliggöras och</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">stärkas. De statsanställdas kunskaper om och förståelse för de grund-</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">läggande värdena i statsförvaltningen behöver stärkas. Myndighetens</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">ledning ansvarar för att arbetet med ett offentligt etos hålls levande i</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">respektive myndighet och att det är tydligt för alla statsanställda vad</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td150"><P class="p157 ft3">rollen som statstjänsteman innebär.</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td151"><P class="p2 ft31">Utredningens bedömning och förslag: <SPAN class="ft3">Förvaltningskommitténs</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">förslag och bedömning (bilaga 7) överensstämmer i huvudsak med</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">regeringens bedömning. Kommittén föreslår dock att det i en lag om</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">statlig förvaltning erinras om vissa gemensamma förutsättningar för all</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">statlig verksamhet som iakttagande av opartiskhet och saklighet samt att</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">en gemensam värdegrund är utgångspunkt för arbetet i den statliga</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">förvaltningen. Något lagförslag som kunnat kommenteras av remiss-</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">instanserna har kommittén emellertid inte tagit fram.</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Av de remissinstanser som kommenterar</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">värdegrundsfrågan är en stor majoritet i stort sett positiva till kommitténs</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">förslag. Som exempel kan nämnas <SPAN class="ft4">Kompetensrådet för utveckling i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">staten </SPAN>som anser att en gemensam värdegrund bör ingå i</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft39">introduktionsutbildningen för nya statstjänstemän och att det är viktigt att</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">levandehålla diskussionen om vad ett offentligt etos innebär. <SPAN class="ft4">Tullverket</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">anser att staten i rollen som arbetsgivare bör lyftas fram i ett gemensamt</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">värdegrundsdokument. <SPAN class="ft4">Kronofogdemyndigheten </SPAN>ser flera fördelar, bl.a.</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">tydliggörs statsförvaltningens syfte för medborgarna. <SPAN class="ft4">Riksrevisionen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">välkomnar ett fokus på etik och integritet i statstjänstemannarollen.</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Vägverket </SPAN>lyfter fram att myndighetscheferna, som ett komplement till en</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">gemensam värdegrund, bör kunna utforma en myndighetsanpassad</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">värdegrund.</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p2 ft3">Några remissinstanser anser att det finns ett behov att utforma en</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">gemensam värdegrund, men avstyrker lagreglering. Till dessa remiss-</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">instanser hör </SPAN>Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Verket</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft4">för högskoleservice, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet,</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft4">Formas, Banverket <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Energimyndigheten<SPAN class="ft3">. Skälen som anges är främst</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">att det redan finns andra lagar som reglerar värdegrunden. <SPAN class="ft4">Sveriges</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td151"><P class="p3 ft39"><SPAN class="ft40">lantbruksuniversitet </SPAN>föreslår att värdegrunden kan utgöra ett eget kapitel i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td147"><P class="p13 ft3">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td66"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p246 ft7">en befintlig lag, t.ex. förvaltningslagen. Energimyndigheten menar att värdegrunden i stället kan ställas samman i en handbok. Ytterligare ett skäl som anförts är att värdegrunden måste skapas genom inre arbete på alla myndigheter och inte genom lagstiftning.</P>
<P class="p247 ft3">Tio remissinstanser ställer sig mer kritiska till att utforma en gemensam värdegrund, bl.a. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Vetenskapsrådet, Diskrimineringsombudsmannen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lunds universitet</SPAN>. <SPAN class="ft4">Försvarsmakten </SPAN>anser att värdegrunden blir för generell. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket</SPAN>,</P>
<P class="p246 ft4">Statistiska centralbyrån <SPAN class="ft3">och </SPAN>Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft3">anser att grundläggande förutsättningar anges i grundlagar och övrig lagstiftning. Enligt </SPAN>Skatte- verket <SPAN class="ft3">riskerar en gemensam värdegrund att kunna ses som politisk styrning. Stiftelsen </SPAN>Den Nya Välfärden <SPAN class="ft3">lyfter fram att frågan behandlats tidigare i betänkandet I medborgarnas tjänst (SOU 1997:57) där kommissionen avstod från att formulera en enhetlig etisk kod.</SPAN></P>
<P class="p248 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">En central grund för hela statsförvaltningen är att arbetet måste utgå från de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Andra viktiga utgångs- punkter för statsförvaltningen är mänskliga rättigheter och principen om icke diskriminering. De statligt anställda ska ha kunskaper om dessa grundläggande värden. Medborgarna ska ha förtroende för och känna tillit till dem som arbetar inom svensk förvaltning. Myndigheter ska fullgöra sina uppgifter i enlighet med de beslut som har fattats av riksdagen och regeringen och de ska fatta materiellt riktiga beslut på grundval av lagar och andra författningar.</SPAN></P>
<P class="p17 ft39">Att upprätthålla och stärka förvaltningens arbete med ett offentligt etos är angeläget av flera skäl. Det handlar bl.a. om att bemötandet av allmänheten i alla lägen ska kännetecknas av värdighet och respekt och att det vid varje myndighet ska finnas en beredskap för att kunna hantera etiska problemställningar. I detta ingår att utveckla de anställdas etiska förhållningssätt, vilket bl.a. innebär att staten som arbetsgivare fort- löpande måste värna om sådana arbetsförhållanden att den statsanställdes integritet och självständighet tas till vara och uppmuntras, något som Demokratiutredningen tog upp i sitt slutbetänkande (SOU 2000:1). Det handlar också om att upprätthålla en effektiv och rättssäker förvaltning.</P>
<P class="p249 ft3">Regeringen har uppdragit åt Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) att under 2010 och 2011 leda och samordna en omfattande satsning på ett offentligt etos med fokus på att öka statstjänstemännens kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman (dnr Fi2009/7223). Syftet är att stärka allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen och även att öka effektiviteten. En kraftsamling för etos i staten är också en fråga om att statsförvaltningen ska vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Projektet vänder sig till hela statsförvaltningen med särskilt fokus på cheferna. I deras ansvar ingår bl.a. att bidra till att skapa en förvaltning som genomsyras av ett offentligt etos.</P>
<P class="p250 ft7">Förvaltningskommitténs bedömning att det finns behov av att sammanställa den gemensamma värdegrunden överensstämmer med regeringens. De författningar som speglar den gemensamma värde- grunden i svensk statsförvaltning har ställts samman på initiativ av regeringen (dnr Fi2009/4277). Syftet är att tydliggöra för statstjänste- männen vad som är den grundläggande utgångspunkten i deras yrkesroll.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">37</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<P class="p170 ft7">Den gemensamma värdegrunden är tillämplig på hela statsförvaltningen. Prop. 2009/10:175 Samtidigt kan den utgöra en utgångspunkt för varje enskild myndighet</P>
<P class="p21 ft3">som ser behov av att bedriva ett eget värdegrundsarbete.</P>
<P class="p74 ft7">Den gemensamma värdegrunden kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för projektet som Krus ansvarar för.</P>
<P class="p126 ft7">Frågan om huruvida förvaltningens gemensamma värdegrund bör regleras i en ny lag bereds för närvarande i Regeringskansliet (se avsnitt 5.5).</P>
<P class="p251 ft27"><SPAN class="ft27">5.3</SPAN><SPAN class="ft48">Statsförvaltningens integritet</SPAN></P>
<P class="p252 ft31"><SPAN class="ft31">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft64">Förtroendet för myndigheterna</SPAN></P>
<P class="p76 ft3">Myndigheterna ska iaktta saklighet och opartiskhet och måste ha en hög grad av integritet för att inte låta sig obehörigen påverkas. Regeringen vill värna denna integritet. Gränsen mellan politik och förvaltning ska vara tydlig och det ska vara lätt att utkräva ansvar. Medborgarna ska ha förtroende för och känna tillit till sina myndigheter. Medborgarna ska t.ex. kunna lita på att myndigheterna leds professionellt och att deras information är saklig och korrekt. Av detta följer att utnämningspolitiken ska präglas av förutsägbarhet, öppenhet och spårbarhet samt att myndigheter inte bör bedriva opinionsbildning.</P>
<P class="p253 ft31"><SPAN class="ft31">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft64">Utnämningspolitiken</SPAN></P>
<P class="p76 ft3">Utnämningspolitiken har reformerats och åtgärder vidtagits för ökad förutsägbarhet, spårbarhet och öppenhet. Upprättandet av kravprofil är numera den naturliga startpunkten för varje rekrytering. Annonsering har blivit huvudregel vid val av sökkanal.</P>
<P class="p254 ft3">Regeringen har den 8 oktober 2009 beslutat en skrivelse om utnämningspolitiken (skr. 2009/10:43, bet. 2009/10:KU13, rskr. 2009/10:150) i vilken det lämnas en redogörelse för den reformerade utnämningspolitiken. Skrivelsen innehåller också en beskrivning av den arbetsgivarpolitiska delegeringen, anställningsvillkoren för myndighets- chefer, rollen som myndighetschef och regeringens samlade syn på rollen som arbetsgivare för myndighetscheferna. Skrivelsen utgör grunden för den chefspolicy som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) och som kommer att behandla samtliga delar av myndighetschefsrollen i syfte att än mer förtydliga och utveckla de krav som ställs på ett ledarskap i staten.</P>
<P class="p255 ft31"><SPAN class="ft31">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft64">Myndigheter bör inte bedriva opinionsbildning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr19 td152"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td153"><P class="p117 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör inte vara en uppgift för en</P></TD>
<TD class="tr19 td152"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td155"><P class="p117 ft3">myndighet att bedriva opinionsbildning eller företräda särintressen</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p117 ft3">inom sitt</P></TD>
<TD class="tr5 td157"><P class="p3 ft3">verksamhetsområde. Informationsverksamheten bör ligga</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td155"><P class="p117 ft3">inom ramen för myndigheternas instruktionsenliga uppgifter eller</P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p117 ft3">särskilda</P></TD>
<TD class="tr4 td157"><P class="p3 ft3">regeringsuppdrag. När myndigheten har informations-</P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td156"><P class="p117 ft3">uppgifter</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td157"><P class="p3 ft3">som syftar till att påverka människors attityder eller</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td147"><P class="p13 ft3">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317539x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p256 ft7">beteenden bör informationsinsatserna prövas särskilt noggrant av myndigheten.</P>
<P class="p257 ft37">För att förtydliga och avgränsa myndigheternas informations- uppgifter bör berörda myndigheters instruktioner ses över.</P>
<P class="p258 ft31">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Förvaltningskommitténs förslag och bedömning (bilaga 7) överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Med opinionsbildande verksamhet avser dock kommittén att en myndighet bedriver en extern informationsaktivitet riktad mot allmänheten i syfte att aktivt påverka dess kunskaper, attityder eller beteenden i en avsedd riktning.</SPAN></P>
<P class="p259 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Ett flertal remissinstanser instämmer generellt i Förvaltningskommitténs förslag avseende opinionsbildande verksamhet, bl.a. <SPAN class="ft4">Statskontoret, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Högskoleverket, Ungdomsstyrelsen, Polarforskningssekretariatet, Socialstyrelsen, Premiepensionsmyndigheten, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).</SPAN></P>
<P class="p17 ft3"><SPAN class="ft4">Arbetsgivarverket </SPAN>anser att det är viktigt att myndigheternas möjligheter att bedriva informationsverksamhet i syfte att nå verk- samhetens mål inte begränsas med generella regler, utan att myndighetsstyrningen sker verksamhetsanpassat. <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>anser att det bör finnas en tydligare distinktion mellan olika typer av opinionsbildning och information än vad som görs i kommitténs definition. <SPAN class="ft4">Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan </SPAN>och <SPAN class="ft4">Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) </SPAN>vid Göteborgs universitet anser att kommitténs analyser har brister eftersom begreppet opinionsbildande verksamhet är oklart definierat. <SPAN class="ft4">Timbro </SPAN>anser att betänkandet är tandlöst då det uppehåller sig vid definitionsproblem och försöker hitta en organisatorisk lösning.</P>
<P class="p259 ft3">En majoritet av remissinstanserna instämmer i att opinionsbildande verksamhet bör regleras på ett tydligare sätt. <SPAN class="ft4">Statens folkhälsoinstitut </SPAN>anser att den viktigaste utgångspunkten är att informationen är kunskapsbaserad och inte hur accepterad frågan är i den allmänna opinionen.</P>
<P class="p17 ft3"><SPAN class="ft31">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Information är ett av de medel som myndigheterna förfogar över för att genomföra riksdagens och regeringens beslut. Den är ofta ett komplement till andra styrmedel. Hur dessa styrmedel används och hur de förhåller sig till varandra är normalt en fråga för den enskilda myndigheten att besluta om.</P>
<P class="p17 ft3">Det finns dock begränsningar för hur informationsverksamheten får bedrivas. Regeringsformens bestämmelser om att förvaltnings- myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet omfattar även deras information.</P>
<P class="p17 ft7">Förvaltningskommitténs genomgång visar att en diskussion kring statlig opinionsbildning funnits så länge som myndigheterna använt information som ett styrmedel. Synpunkter som framförts under senare år har, som kommittén visar, varit återkommande sedan <NOBR>1940-talet.</NOBR> En huvudkritik har varit att vissa myndigheter bedriver opinionsbildning i syfte att påverka medborgarnas politiska uppfattningar eller att de på</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">olika sätt försöker påverka besluten i riksdagen och regeringen och att de därmed på ett otillbörligt sätt ingriper i de demokratiska besluts- processerna.</P>
<P class="p16 ft3">Kommittén definierar opinionsbildning som externa informations- aktiviteter riktade mot allmänheten i syfte att aktivt påverka dess kunskaper, attityder och beteenden i en avsedd riktning. Remiss- instansernas kommentarer visar att begreppet opinionsbildning inte är entydigt utan kan definieras på olika sätt. Med den vida definition som kommittén valt innefattas många informationsinsatser som kommittén anser borde vara både legitima och okontroversiella, även om olika bedömningar och värderingar även kan finnas om detta.</P>
<P class="p20 ft3">Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, inte att det är relevant att använda begreppet opinionsbildning för den sakliga och opartiska information som myndigheterna enligt sina uppdrag ska tillhandahålla och sprida.</P>
<P class="p16 ft3">Regeringen delar kommitténs bedömning att myndigheter bör få använda information i sin verksamhetsutövning som ett medel i syfte att påverka kunskaper, attityder och beteenden, under förutsättning att informationen är saklig och opartisk, att insatsen ligger inom ramen för myndighetens uppgifter och inte står i konflikt med någon annan uppgift eller roll som myndigheten har. Utformningen av informationsinsatser som har som uttalat syfte att påverka attityder och beteenden bör dock prövas noggrant av myndigheten.</P>
<P class="p259 ft3">Det är däremot inte en uppgift för en myndighet att bedriva opinionsbildning som innebär att myndigheten tar ställning för den ena eller andra sidan i en partipolitiskt kontroversiell fråga i syfte att påverka riksdagen eller regeringen. I kravet på saklighet och opartiskhet ligger att myndigheten inte ska företräda och bedriva lobbying för särintressen inom sitt verksamhetsområde. Det är däremot viktigt att myndigheten i den allmänna debatten kan bidra med saklig information som kan förbättra underlaget för politiska ställningstaganden.</P>
<P class="p260 ft3">Myndigheternas möjligheter att påverka regeringens beslut ligger emellertid i första hand i den grundlagsfästa beredningsprocessen för regeringsärenden, i vilken behövliga upplysningar och yttranden ska inhämtas från berörda myndigheter. Myndigheterna har vidare ett generellt uppdrag att följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten. Det är då rimligt att myndigheterna till regeringen redovisar sådana förhållanden som kan föranleda förändringar i exempelvis lagstiftningen.</P>
<P class="p17 ft3">Även om en åtskillnad görs mellan information och opinionsbildning uppkommer oundvikligen gränsdragningsproblem. Enligt regeringens mening är någon generell reglering inom detta område inte möjlig, utan den väg som bör väljas är att vid behov förtydliga och avgränsa myndigheternas informationsuppgifter. Som kommittén konstaterar beskrivs informationsuppgifterna i myndigheternas instruktioner på ett varierande och i bland otydligt sätt, som att ”främja”, ”verka för”, ”vara pådrivande”, ”ha en opinionsbildande roll”. Regeringen delar utred- ningens bedömning att det är angeläget att se över berörda myndigheters instruktioner i syfte att ensa språkbruket och förtydliga och avgränsa uppdragen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">40</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317541x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p245 ft3">Det är av största vikt att myndigheternas information präglas av det</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Förvaltningskommittén benämner god förvaltningssed och som bl.a.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">innebär att en försiktighetsprincip bör iakttas vad gäller val av form för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">opinionsbildande verksamhet. Myndighetschefernas och de anställdas</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">omdöme är av avgörande betydelse.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Det bör i sammanhanget också erinras om att den grundlagsstadgade</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">yttrandefriheten även gäller för offentligt anställda i deras yrkesutövning.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Vikten av en god förvaltningskultur kommer att behandlas i det projekt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">om förvaltningens värdegrund som genomförs under <NOBR>2010–2011</NOBR> (se</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">avsnitt 5.2).</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft27">5.4 Myndigheternas namn och symboler</P>
<P class="p262 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Namn på statliga myndigheter bör avspegla att de är statliga myndigheter och vilken huvudsaklig verksamhet de bedriver.</P>
<P class="p196 ft37">Myndigheter som avser att skaffa en symbol, eller förändra en befintlig, bör göra det i samråd med Riksarkivet.</P>
<P class="p263 ft7"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Kommittén föreslår även att riktlinjer tas fram för myndigheternas <NOBR>e-postadresser</NOBR> och webbadresser.</P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Av de tjugotalet myndigheter som yttrar sig i dessa delar är flertalet positiva till ökad enhetlighet och riktlinjer beträffande myndigheternas namn och symboler. Till dessa hör bl.a.</P>
<P class="p264 ft4">Energimarknadsinspektionen, Jordbruksverket, Pliktverket, Rätts- medicinalverket, Statens skolinspektion <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges lantbruks- universitet<SPAN class="ft3">. </SPAN>Arbetsgivarverket, Naturhistoriska riksmuseet, Skogs- styrelsen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Strålsäkerhetsmyndigheten <SPAN class="ft3">stödjer att regeringen utformar riktlinjer för myndigheternas namn på svenska och andra språk men avstyrker förslagen om gemensamma formelement i myndigheternas grafiska symbol samt om riktlinjer för myndigheternas </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">e-postadresser</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> och webbplatser. </SPAN>Lantmäteriet <SPAN class="ft3">liksom </SPAN>Livrustkammaren Skoklosters slott och Hallwylska museet <SPAN class="ft3">avstyrker förslaget om gemensamma riktlinjer för myndighetsnamn, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">e-postadresser</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> och webbplatser.</SPAN></P>
<P class="p265 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Det främsta kännetecknet för kronans eller statens verksamhet har sedan gammalt varit lilla riksvapnet, kompletterat med myndighetens namn. Under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">1960-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> började flera myndigheter att skaffa egna symboler eller logotyper. Under de senaste tjugo åren har omkring 40 procent av myndigheterna förändrat sina symboler. Byte av symbol tycks enligt en undersökning gjord av Riks- arkivet (Myndigheternas symboler, 2008) bl.a. ske i samband med organisationsförändringar eller när en ny chef tillträder för myndigheten. Syftet kan t.ex. vara att profilera myndigheten såväl utåt i samhället som inåt för medarbetarna samt att visa på en förändring.</SPAN></P>
<P class="p181 ft7">Olikheterna i hur myndigheterna presenterar sig, såväl vad gäller myndighetens namn som symbol, har blivit stora. Formspråket är spretigt, det saknas gemensamma grundelement och det är i flera fall inte</P>
<P class="p199 ft3">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317542x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">möjligt att av själva symbolen sluta sig till vilken verksamhet som Prop. 2009/10:175 bedrivs och att det är fråga om en statlig myndighet.</P>
<P class="p126 ft3">Regeringen strävar efter att göra den statliga förvaltningen enkel och tydlig för medborgarna. I detta ligger att det ska vara lätt för medborgare och företag att snabbt veta att det är en statlig myndighet man är i kontakt med. Utifrån detta perspektiv är det önskvärt att det redan av myndighetens namn eller symbol framgår att det är en statlig myndighet och vad den gör. Myndigheterna ska även fortsättningsvis ha utrymme att utforma sina symboler men det gemensamma formspråket behöver samtidigt stramas upp med ett gemensamt grundelement.</P>
<P class="p172 ft7">Myndigheterna ska också beakta intentionerna i Språklagen (2009:600), i vilken det bl.a. framgår att språkanvändningen i organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet ska vara svenska. Detta bör också påverka de överväganden som görs vid namngivning av en myndighet.</P>
<P class="p126 ft3">Myndigheter som avser att skaffa en symbol, eller förändra en befintlig, bör göra det i samråd med Riksarkivet. I samråd med Riksarkivet kan ett vapen eller emblem skapas som är värdigt och i den visuella kommunikationen uttrycker att det är en statlig myndighet, som inte ska förväxlas med andra organ.</P>
<P class="p254 ft3">Detta är ett långsiktigt arbete som främst berör nya myndigheter, större omstruktureringar av befintliga myndigheter och myndigheter med direkt missvisande eller inaktuella namn. Namn som markerar kontinuitet eller som kan bedömas ha ett kulturhistoriskt värde berörs inte och inte heller namn på universitet och högskolor.</P>
<P class="p266 ft27"><SPAN class="ft27">5.5</SPAN><SPAN class="ft48">En lag om statlig förvaltning</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör analyseras ytterligare om grund- läggande bestämmelser om den statliga förvaltningen bör samlas i en särskild lag.</P>
<P class="p268 ft3"><SPAN class="ft31">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer inte med regeringens bedömning. Kommittén föreslår att grundläggande bestämmelser om den statliga förvaltningen bör samlas i en särskild lag med tillhörande förordning. Något lagförslag som kunnat kommenteras av remissinstanserna har kommittén emellertid inte tagit fram. Kommittén föreslår i stället att en utredning bör få i uppdrag att utforma de bestämmelser som bör ingå i en lag och förordning om statlig förvaltning.</P>
<P class="p269 ft39"><SPAN class="ft65">Remissinstanserna: </SPAN>Det råder delade meningar om förslaget att införa en lag om den statliga förvaltningen med tillhörande förordning. Positivt inställda remissinstanser är bl.a. <SPAN class="ft40">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Pliktverket, Folkhälsoinstitutet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Länsstyrelserna i Västernorrland </SPAN>och <SPAN class="ft40">Jämtlands län, Statens skolinspektion, Högskoleverket, Karolinska institutet, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Skogsstyrelsen, Patent- och registreringsverket, Allmänna reklamationsnämnden, Kulturrådet </SPAN>och <SPAN class="ft40">Riksrevisionen. </SPAN>En lag bedöms enligt dessa remissinstanser bättre kunna tillgodose krav på stabilitet och långsiktighet. <SPAN class="ft40">Kulturrådet </SPAN>anser</P>
<P class="p270 ft3">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p271 ft3">förslaget vara särskilt tilltalande, samtidigt kan det bli mer komplicerat för regeringen att anpassa förvaltningens organisation till nya förut- sättningar. <SPAN class="ft4">Pliktverket </SPAN>kan se fördelen med en lag men är medveten om att det kan uppstå tolkningsproblem. <SPAN class="ft4">SBU </SPAN>framhåller vikten av att statsmakterna styr genom målstyrning. Lag och förordning bör fokusera på resultat och effektivitet. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västernorrland </SPAN>anser att lagen inte innebär några större förändringar, annat än att regleringarna samlas och ger tyngd och tydlighet. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands </SPAN>län anser att förhållandet mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna bör regleras i särskild lag. Enligt <SPAN class="ft4">Skolinspektionen </SPAN>kan en sådan lag bidra till att stärka förtroendet för statsförvaltningen och tydliggöra förvaltningens gemensamma utgångspunkter. Enligt <SPAN class="ft4">CSN </SPAN>blir det lättare att få en samlad bild av vad som gäller för den statliga förvaltningen. <SPAN class="ft4">Riksrevisionen </SPAN>anser bl.a. att förslaget kan vara bra ur ett medborgarperspektiv.</P>
<P class="p272 ft39">Flera remissinstanser framhåller att det är svårt att värdera förslaget då det saknas förslag till lagtext, bl.a. <SPAN class="ft40">Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Arbetsgivarverket </SPAN>och <SPAN class="ft40">Finansinspektionen</SPAN>. Frågan behöver enligt dessa remissinstanser utredas mer grundligt. Några remissinstanser anser att förslaget kan innebära ett minskat ansvar för regeringen. <SPAN class="ft40">Fiskeriverket </SPAN>betonar vikten att se över andra bestämmelser som reglerar den statliga förvaltningen, bl.a. i syfte att undvika dubbelreglering. <SPAN class="ft40">Försvarsmakten </SPAN>förordar eventuella regleringar i en och samma förordning, lämpligen myndighetsförordningen. <SPAN class="ft40">Försvarets materielverk </SPAN>framhåller att de frågor som föreslås regleras i lag är frågor som normalt sett regleras i förordning. Enligt <SPAN class="ft40">Arbetsgivarverket </SPAN>kan den föreslagna lagen undergräva regleringen i 1 kap. 6 § regeringsformen. Förslaget kan innebära ett minskat ansvar för regeringen och ett ökat ansvar för riksdagen. Vidare saknas en analys av vilken effekt en sådan lag skulle få på relationen mellan regeringen och myndigheterna. <SPAN class="ft40">Statskontoret </SPAN>ser en risk att regeringens styrning av förvaltningen skulle begränsas på ett olämpligt sätt med en sådan lag. <SPAN class="ft40">Förvaltningslagsutredningen </SPAN>har inga principiella invändningar mot att samla vissa grundläggande principer för förvaltningsutövningen i en lag. Det är dock viktigt att iaktta viss konsekvens i lagstiftningsarbetet. Förvaltningslagen är tillämplig även för de specialreglerade kommunala myndigheterna. En reglering i lag om statlig verksamhet träffar alltså endast en del av den rimliga målgruppen.</P>
<P class="p273 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen värnar en tydlig och öppen statlig förvaltning som präglas av stabilitet och långsiktighet men som också har förmåga att snabbt anpassas till en föränderlig värld. Förvaltningskommittén bedömer att en lag med grundläggande bestämmelser om den statliga förvaltningen är en lämplig form för att reglera statsmakternas styrning av myndigheterna. Samtidigt, anser utredningen, ska utformningen och innehållet i dessa bestämmelser medge att regeringen kan styra myndigheterna på ett för varje område ändamålsenligt sätt. Förvaltningskommittén lämnar inte något lagförslag men pekar på tio områden som den anser närmare bör författnings- regleras efter ytterligare utredning. Kommittén föreslår bl.a. att regeringens befogenhet och skyldighet att styra myndigheterna bör klar- göras, att en lag erinrar om vissa gemensamma förutsättningar och en gemensam värdegrund och att myndighetsformen som huvudregel för statlig verksamhet bör regleras i lag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">43</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317544x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft7">På ett övergripande plan kan anföras att en lag om statlig förvaltning, Prop. 2009/10:175 utöver att eventuellt lösa en del konkreta problem, skulle kunna ge ökad</P>
<P class="p71 ft3">kraft åt vissa viktiga bestämmelser. Vissa frågor om den statliga förvaltningen kan möjligen vara av sådan vikt för folkstyrelsens förverkligande att riksdagen bör besluta grunderna. En lag skulle på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt kunna ge överblick över gällande regler.</P>
<P class="p126 ft3">I propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) föreslås att bestämmelserna om rättskipningen och förvaltningen, som för när- varande finns i ett enda kapitel, delas upp i två olika kapitel. Härigenom markeras vikten av ett oberoende och opartiskt domstolsväsende. Vidare har en särskild utredare regeringens uppdrag att lämna förslag till en lag om domstolar och domare (dir. 2009:106). Det bör framhållas att för- slaget i grundlagspropositionen inte syftar till att åstadkomma en tyngd- punktsförskjutning i förhållandet mellan rättskipning och förvaltning. Förvaltningen spelar en viktig roll i det svenska systemet som förslaget till uppdelning av reglerna i olika kapitel inte på något sätt avser att förändra. Den statliga förvaltningsmodellen och de starka förvaltnings- myndigheterna, liksom den viktiga roll som förvaltningen spelar, ska bestå. En lag om statlig förvaltning skulle tydliggöra att det inte handlar om en tyngdpunktsförskjutning. Statsförvaltningen är utan tvivel en viktig del av samhällets organisation.</P>
<P class="p274 ft3">Mot en lag talar att den skulle kunna ingripa i maktfördelningen mellan riksdagen och regeringen. En närmare lagreglering av den statliga för- valtningen skulle kunna begränsa regeringens förmåga och handlings- frihet i dess grundlagsstadgade uppgift att styra riket (1 kap. 6 § regeringsformen). En lagreglerad delegering av uppgifter och befogenheter till enskilda myndigheter kan också leda till en ökad fragmentering av förvaltningen, genom att regeringens utrymme för att samla förvaltningen minskar.</P>
<P class="p172 ft3">Härutöver gäller att de önskvärda förbättringar som en lagreglering skulle kunna medföra i sak också kan åstadkommas genom författningsreglering i förordning. Om enskilda bestämmelser av något skäl måste meddelas i lag, går det också att föra in dessa i redan existerande lagar, utan att ta fram en helt ny lag om statlig förvaltning.</P>
<P class="p275 ft7">Vid en sammanvägd bedömning anser regeringen att det bör analyseras ytterligare om grundläggande bestämmelser om den statliga förvaltningen bör samlas i en särskild lag. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p276 ft27"><SPAN class="ft27">5.6</SPAN><SPAN class="ft48">Uppföljning av förvaltningens utveckling m.m.</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Det behövs en mer samlad och systematisk uppföljning av förvaltningens utveckling som möjliggör interna- tionella jämförelser. En samlad uppföljning av förvaltningens utveckling m.m. bör tas fram i anslutning till OECD:s arbete på detta område.</P>
<P class="p240 ft3">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Många myndigheters uppgifter förändras i snabb takt beroende på olika omvärldsfaktorer. Myndigheter- na måste kunna växla uppgifter, samarbeta och omorganiseras. Det ställer krav som inte är specifika i förhållande till en viss politik utan som är generella. Regeringen har således att säkerställa att förvaltningen i dess helhet och i enskilda delar håller en hög nivå över lag och har en hög beredskap för förändring. Ett annat skäl att förbättra uppföljningen av statsförvaltningens utveckling är globaliseringen och ett ökat behov av att kunna jämföra hur väl svensk statsförvaltning står sig i jämförelse med andra länder.</SPAN></P>
<P class="p277 ft3">Regeringen följer för närvarande upp förvaltningens utveckling inom vissa områden, t.ex. den statliga arbetsgivarpolitiken och <NOBR>e-förvalt-</NOBR> ningens utveckling. Regeringens stabsmyndigheter på det förvaltnings- politiska området har en viktig roll i uppföljningsarbetet. Statskontoret har sedan den 1 januari 2009 i uppdrag att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling samt att följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen.</P>
<P class="p259 ft3">OECD:s jämförande studie, Government a Glance (GaaG), ger värde- full information om den svenska förvaltningens utveckling i jämförelse med övriga <NOBR>OECD-länder,</NOBR> men den är otillräcklig för att göra en samlad bedömning av förvaltningens utveckling. OECD har beslutat att utforma resultatindikatorer i syfte att jämföra effekter och resultat som kan knytas till förvaltningens utveckling. Sverige kommer att följa detta arbete genom att ingå i en styrgrupp till OECD:s arbete.</P>
<P class="p17 ft3">OECD: s granskning ger möjligheter till jämförelser med andra länder. Regeringen anser att denna möjlighet bör utnyttjas systematiskt. Därför ingår Sverige som ett av fem länder i en <NOBR>OECD-studie</NOBR> som jämför statliga förvaltningars organisering och funktionssätt. Regeringen avser också undersöka förutsättningarna för en landrapport (s.k. country report) som innebär en större granskning av den offentliga förvaltningen.</P>
<P class="p278 ft3">Regeringens förvaltningspolitiska uppföljning bör nu samlas och ta sikte på ett bredare perspektiv och en mer systematisk ansats när det gäller förvaltningspolitiken. OECD:s studie innehåller bl.a. jämförelser av offentliga utgifter per samhällsområde fördelat på samhällsnivåer. Det ger en grund för att göra jämförelser på kommunnivå i fråga om offentliga utgifter och pekar samtidigt på behovet av att följa den kommunala ekonomins kostnader. För närvarande finns det också statistik om effekter och resultat inom vissa samhällsområden.</P>
<P class="p277 ft3">Det behövs en mer samlad och systematisk uppföljning av förvaltningens utveckling. Ett utvecklingsarbete kommer att i anslutning till OECD:s arbete på detta område påbörjas i Regeringskansliet för att närmare analysera vad och på vilket sätt olika delar av förvaltningens utveckling som bör följas upp. Uppföljningen bör baseras på indikatorer, analyser och utvärderingar samt internationella jämförelser. Det bör i sammanhanget övervägas om en mer systematisk uppföljning av förvaltningen ska innefatta hur de offentliga utgifterna och kostnaderna utvecklas i förhållande till produktionen inom centrala välfärdsområden. Det bör även prövas hur en övergripande uppföljning av medborgarnas uppfattningar om förvaltningen ska utformas (se avsnitt 7.3).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">45</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317546x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft7">Regeringen avser även att ta initiativ till en förbättrad informations- Prop. 2009/10:175 försörjning avseende statens styrning av kommuner och landsting</P>
<P class="p21 ft3">(avsnitt10).</P>
<P class="p279 ft27"><SPAN class="ft27">5.7</SPAN><SPAN class="ft48">Utveckling av det allmänna myndighetsregistret</SPAN></P>
<P class="p280 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Myndighetsregistret bör förbättras så att det blir mer informativt, aktuellt och användarvänligt.</P>
<P class="p281 ft7"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>De fåtal remissinstanser som har kommenterat förslaget instämmer i utredningens förslag.</P>
<P class="p74 ft3"><SPAN class="ft31">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen anser att det är viktigt med öppenhet och tillgång till information om den statliga förvaltningen. Ett ofta åberopat mått på statens omfattning och utveckling är antalet myndigheter. Förvaltningskommittén anser att det inte finns något självklart sätt att avgränsa det statliga åtagandet i form av myndighetsuppgifter. Vilka verksamheter som ska bedrivas av myndigheter och på vilket sätt i en utvecklad och modern stat avgörs ytterst av politiska värderingar.</P>
<P class="p172 ft3">Statistiken över myndigheter i statsförvaltningen har inte varit entydig och fullständig. Ett exakt och precist myndighetsbegrepp är svårt att ta fram eftersom det offentliga åtagandet och statens verksamhet ser olika ut.</P>
<P class="p172 ft3">Ett viktigt instrument för att underlätta för medborgare att få en överblick över den statliga förvaltningsstrukturen är det webbaserade myndighetsregister (www.myndighetsregistret.scb.se/) som Statistiska centralbyrån (SCB) har i uppdrag att föra enligt förordningen (2007:755) om det allmänna myndighetsregistret.</P>
<P class="p172 ft3">Det är viktigt att ge medborgarna en möjlighet att skaffa sig en bild av myndighetsstrukturen och de enskilda myndigheterna. Ett syfte med registret är att förse medborgare, journalister, media och debattörer med ett korrekt underlag så att man främjar en saklig debatt om myndigheterna och deras verksamheter. Dessutom är ett sådant register, som Förvaltningskommittén påpekar, till nytta för myndigheter och utredningar.</P>
<P class="p282 ft3">Arbetet med att utveckla det allmänna myndighetsregistret fortsätter i syfte att få ett register som kan ge en mer informativ och uppdaterad bild av myndighetsstrukturen m.m. SCB har fått i uppdrag att i samverkan med ESV utveckla registret så att det blir mer informativt, aktuellt och användarvänligt (dnr Fi2009/7941).</P>
<P class="p283 ft3">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p47 ft1">6</P></TD>
<TD class="tr23 td17"><P class="p54 ft1">Förvaltningen och EU</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft3">Regeringens övergripande bedömning är att det svenska <NOBR>EU-arbetet</NOBR> i många avseenden fungerar väl. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 har successiva anpassningar gjorts för att möta de krav som <NOBR>EU-arbetet</NOBR> ställer. Ett väl genomfört ordförandeskap under 2009 visar att Sverige kan hantera svåra utmaningar och driva <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> framåt. Förutsättningarna för ett fortsatt utvecklingsarbete i syfte att ytterligare förbättra effektiviteten i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> är således goda.</P>
<P class="p284 ft29"><SPAN class="ft27">6.1</SPAN><SPAN class="ft28">Sverige bör vara en drivande och ansvarstagande medlem i Europeiska unionen</SPAN></P>
<P class="p285 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>För att Sverige ska få genomslag för sin politik i EU och för att uppfylla skyldigheterna enligt medlemskapet krävs att den svenska offentliga förvaltningens <NOBR>EU-arbete</NOBR> sker på ett strategiskt, samlat, tydligt, korrekt och effektivt sätt.</P>
<P class="p197 ft3"><SPAN class="ft31">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Sverige ska tillhöra EU:s kärna. Det innebär att vi både ska ta till vara <NOBR>EU-medlemskapets</NOBR> möjligheter och uppfylla våra skyldigheter enligt medlemskapet på ett korrekt sätt. Sverige bör vara en konstruktiv och drivande medlem i EU och arbeta för en europeisk union som är öppen och väl förankrad hos det svenska folket. Det är viktigt att Sverige tar till vara och skapar förutsättningar för enskildas och företags rättigheter inom EU på ett effektivt sätt, inte minst på den inre marknaden.</P>
<P class="p181 ft3"><NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> har genomgripande betydelse för hela den svenska offentliga förvaltningen, för såväl statliga myndigheter som kommunala huvudmän, men också för enskilda och för samhället i stort. EU- samarbetet är det internationella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, vilket bl.a. kommer till uttryck genom den omfattande överlåtelse som skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regering till EU. Mot denna bakgrund har regeringen i propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) föreslagit att det i 1 kap. regeringsformen ska tas in en ny bestämmelse som bl.a. anger att Sverige är medlem i EU. Om förslaget genomförs kommer medlemskapet därigenom tydliggöras uttryckligen i grundlag.</P>
<P class="p181 ft3">Från unionsrättslig utgångspunkt omfattas samtliga offentliga organ, dvs. såväl statliga myndigheter som kommunala huvudmän, av både de allmänna fördragsförpliktelserna och av övriga för dem tillämpliga regler. Åsidosättande av <NOBR>EU-rätten</NOBR> kan ytterst leda till att staten krävs på böter eller skadestånd. Det är därför grundläggande att göra EU- medlemskapet till en integrerad del av hela den svenska förvaltningen, inklusive den kommunala nivån<SPAN class="ft66">.</SPAN></P>
<P class="p180 ft67">Den svenska statsförvaltningen med fristående förvaltnings- myndigheter och ett relativt litet regeringskansli har få motsvarigheter i andra länder. Sedan Sveriges inträde i EU har frågan om förvaltningens organisation diskuterats utifrån ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> i olika utredningar.</P>
<P class="p198 ft68">Diskussionerna har bl.a. rört frågan om på vilket sätt regeringen bör styra</P>
<P class="p199 ft3">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p170 ft7">och vägleda förvaltningsmyndigheterna när dessa representerar Sverige Prop. 2009/10:175 vid förhandlingarna i EU. I utredningarna har den nuvarande</P>
<P class="p171 ft3">utformningen i stort sett ansetts vara ändamålsenlig. Det har inte bedömts vara en nackdel för Sverige att det i jämförelsevis stor utsträckning överlåts åt de inom sakområdena större och resursstarkare förvaltnings- myndigheterna att på regeringens uppdrag representera Sverige vid vissa <NOBR>EU-förhandlingar.</NOBR> Även om behov av förbättringar tidigare har påtalats i bl.a. Statskontorets utredning Fem år i EU (Statskontoret 2000:20) så har uppdelningen av arbetsuppgifter mellan regeringen och förvaltnings- myndigheterna inte i sig ansetts utgöra ett problem i <NOBR>EU-sammanhang.</NOBR></P>
<P class="p275 ft3"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> inriktas numera i större utsträckning på ändringar, ett korrekt genomförande och en effektiv tillämpning av gällande lag- stiftning. Arbetet med att utveckla t.ex. EU:s inre marknad handlar allt mer om att få existerande lagstiftning att fungera i praktiken. EU- lagstiftningen reglerar i större utsträckning än tidigare administrativt samarbete mellan myndigheter i medlemsländerna, skapandet av kontakt- punkter och informationsförfaranden. Det ställer nya och högre krav på de offentliga myndigheternas samordning och kompetens. De nationella förvaltningarnas betydelse när det gäller att genomföra unionsrätten uppmärksammas också särskilt i det nya Lissabonfördraget (artikel 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).</P>
<P class="p174 ft3">I Förvaltningskommitténs betänkande och i Kommerskollegiums undersökningar från 2005 anförs bl.a. att tydliga riktlinjer och strategiska mål för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> saknas, att problem med samordning och styrning finns, att införlivandet av EU:s rättsakter ofta kommer igång för sent samt att kunskaperna om och attityder till EU:s inre marknad varierar stort mellan och inom myndigheterna.<A href="#page_48"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>Statskontoret bekräftade 2006 i sin rapport Förvaltning för fri rörlighet (Statskontoret 2006:16) kollegiets bild av bristerna i tillämpningen av reglerna om den inre marknaden.</P>
<P class="p203 ft3">För att Sverige ska få genomslag för sin politik i EU och för att bli ännu bättre på att uppfylla skyldigheterna enligt medlemskapet och undvika överträdelser av <NOBR>EU-rätten,</NOBR> krävs att den svenska förvaltningens sammantagna <NOBR>EU-arbete</NOBR> sker på ett strategiskt, samlat, tydligt, korrekt och effektivt sätt. Detta gäller såväl i förslags- och förhandlingsfasen som i genomförande- och tillämpningsfasen. Bättre insyn och öppenhet, tydligare ansvarsfördelning, nya arbetssätt och bättre rutiner, tidiga initiativ inom prioriterade områden, ett utvecklat samarbete mellan myndigheter, en ökad involvering av berörda intressenter samt satsningar på kompetensutveckling är några viktiga utvecklingsområden.</P>
<P class="p286 ft70"><SPAN class="ft69">1 </SPAN>Se Kommerskollegiums attitydrapporter från år 2005, ”Europa – ja, men när” – uppfattningen om EU:s inre marknad hos svenska domstolar <NOBR>(2005-03-30),”Visst</NOBR> är EU vår hemmamarknad – nästan all vår export går dit.” – Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad <NOBR>(2005-03-30),</NOBR> ”Europa – ja, men hur” – svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad <NOBR>(2005-03-30),</NOBR> ”Europa – ja, men hur” – svenska myndigheters uppfattning om EU:s inre marknad <NOBR>(2005-04-01),</NOBR> ”Bättre överblick och samstämmighet!” – Inremarknadsfrågor hos svenska myndigheter <NOBR>(2005-09-29).</NOBR></P>
<P class="p287 ft3">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317549x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p245 ft27">6.2</P></TD>
<TD class="tr7 td158"><P class="p23 ft27">Effektivitet i statsförvaltningens <NOBR>EU-arbete</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är viktigt att regeringen och Regerings- kansliet löpande försäkrar sig om att statsförvaltningens <NOBR>EU-arbete</NOBR> följer gällande inriktningar och prioriteringar.</P>
<P class="p289 ft31">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Förvaltningskommitténs förslag och bedömning (bilaga 7) överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Enligt Förvaltningskommittén har </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EU-arbetet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> inneburit betydande avsteg från den svenska förvaltningsmodellen. Kommittén föreslår att grundläggande bestämmelser om </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EU-arbetet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> bör ges i lag. Något lagförslag som kunnat kommenteras av remiss- instanserna har kommittén emellertid inte tagit fram.</SPAN></P>
<P class="p290 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>En klar majoritet av remissinstanserna instämmer i att kraven i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör riktas till myndigheten i stället för till enskilda tjänstemän, att det ska finnas tydliga förordnanden och att vissa grundläggande bestämmelser om <NOBR>EU-arbetet</NOBR> regleras i lag. Det gäller bl.a. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket, Statens skolverk, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Fiskeriverket, Lantmäteriet, Post- och Telestyrelsen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Kommerskollegium, Skogsstyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Smittskyddsinstitutet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Kemikalieinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p291 ft3"><SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>anser att en lagreglering bör kunna ske oavsett om det stiftas en särskild lag om statlig förvaltning eller inte. <SPAN class="ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet </SPAN>ser inga problem med en lag då det rör sig om frågor som enligt regeringsformen ligger inom riksdagens kompetens och handhades av riksdagen före <NOBR>EU-medlems-</NOBR> skapet. <SPAN class="ft4">Vetenskapsrådet </SPAN>anser att det noga bör övervägas om lagstiftning är en lämplig väg att anpassa det svenska förvaltningssystemet.</P>
<P class="p292 ft3"><SPAN class="ft31">Bakgrund: </SPAN>Sveriges allmänna skyldigheter till följd av medlemskapet i EU finns i dag reglerat i flera olika författningar med olika detaljeringsgrad, omfattning, aktualitet och betydelse. Den mest över- gripande och omspännande författningsregleringen finns i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagen innebär att <NOBR>EU-rätten</NOBR> gäller här i landet med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som räknas upp i lagen. Ytterligare allmänna bestämmelser som rör <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> och skyldigheter till följd av detta finns i förordningen (1994:2035) om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen <NOBR>(EU-förordningen)</NOBR> samt i myndighetsförordningen (2007:515). Där- utöver regleras myndigheternas, däribland Regeringskansliets, <NOBR>EU-arbete</NOBR> genom bl.a. myndighetsinstruktioner som kompletteras med reglerings- brev och särskilda uppdrag.</P>
<P class="p293 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Regeringen delar utredningens bedömning om betydelsen av öppenhet och insyn i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">EU-arbetet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> och betydelsen av klara ansvarsförhållanden.</SPAN></P>
<P class="p294 ft3">Myndigheterna deltar ofta aktivt i olika europeiska arbetsgrupper och nätverk, men mandatet och handlingsutrymmet upplevs ibland som otydligt. Vid den översyn av myndigheternas instruktioner som</P>
<P class="p295 ft3">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317550x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">regeringen gjorde hösten 2007 påbörjades ett arbete med att tydligare Prop. 2009/10:175 reglera myndigheternas <NOBR>EU-arbete.</NOBR> Detta arbete fortsätter. Samtidigt bör</P>
<P class="p171 ft3">det framhållas att <NOBR>EU-arbetet</NOBR> är en del av myndigheternas normala ansvarsområde och att det därför inte finns anledning till en långtgående särreglering. På samma sätt som när det gäller myndigheternas arbete i övrigt är det viktigt att regeringen och Regeringskansliet löpande följer myndigheternas <NOBR>EU-arbete.</NOBR> Detta gäller i synnerhet när myndigheterna har förhandlingsuppdrag i EU från regeringen och därmed ska följa de riktlinjer och prioriteringar som läggs fast på central nivå av regeringen och ytterst riksdagen.</P>
<P class="p296 ft27"><SPAN class="ft27">6.3</SPAN><SPAN class="ft48">Ett strategiskt och samlat </SPAN><NOBR>EU-arbete</NOBR></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Statsförvaltningen bör agera strategiskt och samlat i sitt <NOBR>EU-arbete.</NOBR> Sveriges agerande i EU:s förhandlings- processer ska kännetecknas av ett helhetsperspektiv och säkerställas genom dialog med berörda.</P>
<P class="p297 ft32">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft7">Förvaltningskommitténs förslag och bedömning (bilaga 7) överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p298 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser som avgett yttrande i frågan om planering av <NOBR>EU-arbetet</NOBR> i samråd tillstyrker i huvudsak förslagen, däribland <SPAN class="ft4">Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Kommerskollegium, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Tullverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Lantmäteriet, Naturhistoriska riksmuseet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare</SPAN>.</P>
<P class="p172 ft3">En majoritet av remissinstanserna tillstyrker att <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör bedrivas mer strategiskt, däribland <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket, Finans- inspektionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Lantmäteriet, Energimyndigheten, Allmänna Reklamationsnämnden, och Arbetsförmedlingen. Kronofogdemyndigheten </SPAN>anser att en <NOBR>EU-strategi</NOBR> underlättar ställningstaganden i olika <NOBR>EU-frågor.</NOBR> <SPAN class="ft4">Statistiska centralbyrån </SPAN>anser att <NOBR>EU-strategier</NOBR> avsevärt kan underlätta samordningen av EU- arbetet. <SPAN class="ft4">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap </SPAN>bedömer att bristen på strategier och rutiner är en orsak till att <NOBR>EU-arbetet</NOBR> innehåller få tidiga initiativ. <SPAN class="ft4">Jordbruksverket </SPAN>är positiv till att arbetet inriktas på tidiga initiativ, men ifrågasätter i vilken mån det är meningsfullt att formalisera detta genom strategier. <SPAN class="ft4">Skatteverket </SPAN>ställer sig tveksam till att ge alla myndigheter i uppdrag att utforma <NOBR>EU-strategier,</NOBR> detta riskerar motverka den enhetlighet i arbetet som övriga förslag vill uppnå.</P>
<P class="p299 ft20">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet <SPAN class="ft7">ser en risk i att Regeringskansliets och myndigheternas verksamhetsområden flyter samman. Fakultetsnämnden delar kommitténs analys men framhåller vikten av en tydlig uppdelning av regeringens och förvaltningens roller.</SPAN></P>
<P class="p126 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Prioriteringarna och arbetssätten inom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EU-arbetet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> har utvecklats över åren. Regeringen och Regerings-</SPAN></P>
<P class="p96 ft3">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">kansliet har, inte minst inför och under det svenska ordförandeskapet</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">hösten 2009, vinnlagt sig om att åstadkomma ett mer strategiskt agerande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">inom statsförvaltningen, med tydligare prioriteringar samt en mer</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">genomtänkt och tydlig arbetsfördelning mellan Regeringskansliet och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">myndigheterna. Detta har bidragit till en mer långsiktig och övergripande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">inriktning och ett fokus för Sveriges <NOBR>EU-arbete</NOBR> i stort, vilket ger Sverige</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">möjligheter att få genomslag för sin politik och samtidigt nyttja EU-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">medlemskapet på ett effektivare sätt. Förutseende, tidiga prioriteringar</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och en god organisation av arbetet är centrala inslag i detta arbete.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">Regeringens styrning av Sveriges agerande i EU:s förhandlings-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">processer har stärkts och ett helhetsperspektiv säkerställs i allt högre</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">utsträckning genom dialog med berörda. Detta arbete fortsätter. Det är</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">viktigt att berörda intressenter involveras genom hela lagstiftnings-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">processen. Genom ett tidigt och brett förankringsarbete ökar möjligheter-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">na till ett väl underbyggt svenskt agerande och ett bättre genomförande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">(se vidare avsnitt 6.4).</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft27">6.4 Genomförande och tillämpning av <NOBR>EU-rätten</NOBR></P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Nära samarbete om genomförande och tillämpning av <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> inom statsförvaltningen är av största betydelse för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser som <NOBR>EU-medlem.</NOBR> Regeringskansliet har ett särskilt ansvar för att rättsakter genomförs i rätt tid och på ett korrekt sätt. De delar av statsförvaltningen som tillämpar <NOBR>EU-lagstiftningen</NOBR> har ett ansvar att säkerställa att detta görs på ett korrekt och rättssäkert sätt.</P>
<P class="p302 ft32">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft7">Förvaltningskommitténs förslag och bedömning (bilaga 7) överensstämmer med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p303 ft39"><SPAN class="ft65">Remissinstanserna: </SPAN>Elva remissinstanser har kommenterat frågan om genomförande av <NOBR>EU-direktiv;</NOBR> en majoritet av dessa ställer sig bakom kommitténs förslag, bl.a. <SPAN class="ft40">Rättsmedicinalverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Tullverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västmanlands län </SPAN>samt <SPAN class="ft40">Riksrevisionen</SPAN>. <SPAN class="ft40">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap </SPAN>anser att genomförandet sker i tid i de fall myndigheterna själva har befintliga bemyndiganden och uppgifter.</P>
<P class="p304 ft20">Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut <SPAN class="ft7">anser att otydligheten i anpassning av EU:s rättsakter i högre grad ligger på Regeringskansliet än hos myndigheterna.</SPAN></P>
<P class="p305 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Myndigheternas verksamhet, både statliga och kommunala, innefattar regelgivning, regeltillämpning och kontroll. Verksamheten tillgodoser allmänna intressen och upprätthåller ramen för de ekonomiska aktörernas verksamhet. Att säkerställa att såväl genomförandet som tillämpningen av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EU-rätten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> sker effektivt och likformigt är därför angeläget. Detta stärker rättssäkerhet och transparens och bidrar till goda konkurrensbetingelser mellan företagen. Ett korrekt genomförande av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EU-rätten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> är också nödvändigt</SPAN></P>
<P class="p21 ft3">för att undvika överträdelseärenden och domstolsförfaranden i EU-</P>
<P class="p96 ft3">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317552x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">domstolen. Kraven på en effektivare process har ökat sedan Lissabon- Prop. 2009/10:175 fördraget trätt i kraft. Fördraget innebär en avsevärt kortare process innan skadeståndsanspråk riktas mot medlemsländerna.</P>
<P class="p126 ft3">Ett normalt svenskt lagstiftningsförfarande med omfattande utredningsarbete och remissförfarande syftar till en hög kvalitet i lag- stiftningen men medför samtidigt en utdragen beslutsprocess. Regeringen och Regeringskansliet har under de senaste åren effektiviserat det genomförandearbete som följer av medlemskapet. Bland annat har rutinerna kring genomförandet av <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> utvecklats, så att arbetet präglas av ett mera aktivt förhållningssätt och en större framförhållning än tidigare. De nationella förberedelserna kan inledas redan under förhandlingsfasen, och ibland redan under förslagsfasen, genom analys av berörd svensk lagstiftning, vilka konsekvenser som kan uppstå, åtgärder som kan komma att krävas osv. Konsekvensutredningar bör genomföras i ett tidigt skede. Berörda myndigheter, företag och intressenter bör involveras på ett tidigt stadium. Även kommittéväsendet kan ofta utnyttjas i ett inledande skede för att ta fram underlag för genomförandet. Konsekvensutredningar som tas fram av myndigheter och kommittéväsendet bör även i detta sammanhang så långt möjligt upprättas i enlighet med 6 och 7 §§ i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det är viktigt att kunskaperna från tidigare behandling tas till vara när rättsakterna ska genomföras i svensk rätt. <NOBR>IT-stödet</NOBR> inom Regeringskansliet för planering och uppföljning av genomförande av <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> och överträdelseärenden förbättras.</P>
<P class="p306 ft3">Regeringen bedömer att det är viktigt att analysera möjliga åtgärder på de områden där rapporter och utredningar visat på brister i en korrekt och effektiv tillämpning av <NOBR>EU-rätten,</NOBR> t.ex. avseende inremarknadsreglerna. Redan i dag samarbetar såväl myndigheter inom den svenska förvalt- ningen som myndigheter i de olika medlemsstaterna i EU om både genomförande och tillämpningen av <NOBR>EU-rättsakter.</NOBR> Ett sådant samarbete ligger i linje med det som föreslås för inremarknadsområdet i kommissionens rekommendation av den 29 juni 2009 om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion (2009/524/EG)<A href="#page_52"><SPAN class="ft30">2 </SPAN></A>samt i kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för Östersjöområdet.<A href="#page_52"><SPAN class="ft30">3 </SPAN></A>Regeringen bedömer att detta arbete bör stödjas och utvecklas ytterligare.</P>
<P class="p307 ft27"><SPAN class="ft27">6.5</SPAN><SPAN class="ft71">Kompetensen i </SPAN><NOBR>EU-arbetet</NOBR></P>
<P class="p267 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är viktigt med hög kompetens avseende <NOBR>EU-frågor</NOBR> och <NOBR>EU-rätt</NOBR> inom både statsförvaltningen och på kommunal nivå.</P>
<P class="p308 ft38"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft43">EGT L 176, 7.7.2009, s. 17 (Celex 32009H0524).</SPAN></P>
<P class="p25 ft73"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft72">KOM (2009)248.</SPAN></P>
<P class="p96 ft3">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317553x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p2 ft31">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Förvaltningskommitténs</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">förslag och bedömning (bilaga 7) överensstämmer med regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">bedömning.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>En klar majoritet av remissinstanserna som yttrat</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">sig instämmer i stort att kompetensutvecklingen behöver stärkas och att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Regeringskansliet och myndigheterna bör samarbeta i denna fråga.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Rapporterna från Kommers-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td145"><P class="p3 ft74">kollegium och Statskontoret visar att det råder brist på medvetenhet och</P></TD>
<TD class="tr29 td65"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kunskap om <NOBR>EU-rätt</NOBR> hos många myndigheter som ska tillämpa den.<A href="#page_53"><SPAN class="ft30">4</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">Inremarknadsutredningen konstaterar i sitt betänkande (SOU 2009:71) att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">det finns behov av en allmän översyn vad gäller <NOBR>EU-rätt</NOBR> i allmänhet och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">inremarknadsrätt i synnerhet för att ta tillvara den kompetens som i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">nuläget finns inom myndigheter och för att främja uppbyggnaden av en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ny kompetens. Former för ömsesidigt lärande och spridning av goda</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">erfarenheter från <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör utvecklas.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Det ingår i de statliga myndigheternas uppgifter att bistå regeringen i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> med såväl personal som kunskapsunderlag. Kompetens-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">behoven inom <NOBR>EU-området</NOBR> är i många avseenden gemensamma inom</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">hela förvaltningen och möjligheterna till ömsesidigt lärande stora. För att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">få en effektiv och ändamålsenlig verksamhet i det svenska <NOBR>EU-arbetet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">krävs att den kunskap om <NOBR>EU-frågor</NOBR> och <NOBR>EU-rätt</NOBR> som finns inom</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">förvaltningen används samt att behov av kompetensutveckling följs upp</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och bemöts på ett effektivt sätt. Kompetensrådet för utveckling i staten är</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">en aktör som kan bidra till att tillhandahålla utbildningar i ämnen där</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">statsförvaltningen behöver öka sina kunskaper.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Det är rimligt att de statliga myndigheterna tar ett stort ansvar när det</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">gäller att höja kompetensen avseende <NOBR>EU-frågor</NOBR> på kommunal nivå.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft1">7 Underlätta för medborgare och företag</P>
<P class="p310 ft27"><SPAN class="ft27">7.1</SPAN><SPAN class="ft52">En likvärdig tillgång till service</SPAN></P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Varje myndighet har ett ansvar för utvecklingen av sin egen service. Utgångspunkten bör vara en så långt möjligt likvärdig tillgång till service för alla. Detta kan uppnås bl.a. genom ökad samverkan och bättre uppföljning samt genom en ökad användning av ny teknik.</P>
<P class="p311 ft70"><SPAN class="ft69">4 </SPAN>Se Statskontoret 2000:20 Fem år i EU - en utvärdering av statsförvaltningens medverkan i <NOBR>EU-samarbetet,</NOBR> Statskontoret 2006:16 – Förvaltning för fri rörlighet och Kommerskollegiums attitydrapporter från år 2005, ”Europa – ja, men när” – uppfattningen om EU:s inre marknad hos svenska domstolar <NOBR>(2005-03-30),”Visst</NOBR> är EU vår hemmamarknad – nästan all vår export går dit.” – Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad <NOBR>(2005-03-30),</NOBR> ”Europa – ja, men hur” – svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad <NOBR>(2005-03-30),</NOBR> ”Europa – ja, men hur” – svenska myndigheters uppfattning om EU:s inre marknad <NOBR>(2005-04-01),</NOBR> ”Bättre överblick och samstämmighet!” – Inremarknadsfrågor hos svenska myndigheter <NOBR>(2005-09-29).</NOBR></P>
<P class="p312 ft3">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<P class="p70 ft7"><SPAN class="ft32">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Vilka uppgifter en myndighet Prop. 2009/10:175 ska utföra och vilka tjänster den ska tillhandahålla följer av de</P>
<P class="p171 ft3">författningar, t.ex. myndighetsinstruktioner, som reglerar myndighetens verksamhetsområde och uppgifter. Regeringen preciserar inriktningen på myndighetens arbete i bl.a. regleringsbrev och särskilda uppdrag. Det är i stor utsträckning den enskilda myndigheten som, inom ramen för de generella styrinstrumenten, avgör hur dessa tjänster utvecklas närmare, genom vilka kanaler de finns tillgängliga och i vilken mån samverkan sker med andra myndigheter. Att tillhandahålla service med god tillgänglighet och kvalitet är ett ansvar som ligger på den enskilda myndigheten. Varje myndighet har ett ansvar att utforma service, produkter och tjänster som är användbara för alla och svarar mot både kvinnors och mäns villkor och behov. För att åstadkomma detta krävs ett strukturerat arbete att utveckla verksamheten, t.ex. för att integrera ett jämställdhetsperspektiv. Varje myndighet ansvarar även för att följa bestämmelserna i förordningen (2001:526) om statliga myndigheters ansvar att göra sina lokaler, information och verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. En viktig utgångspunkt för likvärdig service är att myndigheterna tar hänsyn till skilda behov och förut- sättningar med anledning av mångfalden i det svenska samhället. Sedan den 1 januari 2010 regleras t.ex. rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.</P>
<P class="p313 ft3">Genom ny teknik kan service i dag lämnas i många former utifrån medborgarnas och företagens behov. Internettjänster och en väl fungerande telefoniservice är ett viktigt komplement till det personliga mötet. För många är sådana tjänster i dag förstahandsalternativet för myndighetskontakterna.</P>
<P class="p174 ft3">Eftersom varje myndighet bör ha god kunskap om medborgarnas och företagens behov på det egna området är de också bäst skickade att bedöma hur servicen bör tillhandahållas. Detta förutsätter dock att myndigheten arbetar med att tillvarata synpunkter från medborgare och företag. Detta är viktigt också ur ett rättssäkerhets- och effektivitets- perspektiv (se även avsnitt 7.3).</P>
<P class="p314 ft3">Samtidigt har regeringen ett övergripande ansvar för att den offentliga servicens tillgänglighet och kvalitet är så långt möjligt likvärdig över hela landet och för alla medborgare och företag. Därför behöver regeringen en bättre överblick över hur den offentliga servicen ser ut och utvecklas. Genom bättre uppföljningssystem skapas förutsättningar för en mer helhetsinriktad och samlad styrning av serviceutvecklingen i myndigheterna. Denna fråga behandlas närmare i avsnitt 7.2.</P>
<P class="p275 ft7">Ett kostnadseffektivt sätt att upprätthålla en god samhällsservice i hela landet är att myndigheter med behov av lokal närvaro i högre grad samverkar. En ökad samverkan underlättar också myndighetskontakterna för medborgare och företag. Även dessa frågor behandlas närmare i avsnitt 7.2.</P>
<P class="p315 ft3">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p245 ft27">7.2</P></TD>
<TD class="tr7 td158"><P class="p23 ft27">Lokal service i samverkan</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Den samverkan som inletts mellan myndigheter med behov av lokal närvaro bör utvidgas och fördjupas. Ett långsiktigt mål bör vara att grundläggande lokal statlig service kan förmedlas via gemensamma servicekontor eller andra gemensamma kontaktpunkter.</P>
<P class="p316 ft7">Utvecklingen av den lokala statliga servicen bör ske i dialog med berörda kommuner och möjligheterna till samordnade service- lösningar bör övervägas när så är lämpligt.</P>
<P class="p196 ft3">En ökad samverkan mellan offentlig och kommersiell service är viktig för att skapa attraktiva miljöer i gles- och landsbygder och uppmärksammas i regeringens strategi för att stärka utvecklings- kraften i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p196 ft7">Utvecklingen av myndigheternas service bör följas upp på ett samlat sätt så att regeringen kan göra en helhetsbedömning och vid behov ställa tydligare service- och tillgänglighetskrav på berörda myndig- heter.</P>
<P class="p197 ft32">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft7">Förslag och bedömning från utredningen Utveckling av lokal service i samverkan (bilaga 12) överensstämmer delvis med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p317 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna är positiva till de principförslag som presenteras i delbetänkandet. En majoritet av remissinstanserna är också positiva till förslaget att ge Arbets- förmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att samråda med berörda kommuner. De tolv kommuner som yttrat sig i frågan stöder förslaget; dock påpekas vikten av lokal anpassning och att ansvars- gränserna inte urholkas. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Hela Sverige ska leva </SPAN>stöder förslaget. Även länsstyrelserna ställer sig positiva men anser att länsstyrelsernas medverkan i processen bör tydliggöras.</P>
<P class="p59 ft3">Remissinstanserna anser att det i grunden är positivt med en gemensam servicestruktur. Kommunerna, <SPAN class="ft4">Småkom </SPAN>och landstingen ställer sig bakom den föreslagna strukturen. Även länsstyrelserna är till övervägande del positiva. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Södermanlands län </SPAN>anser dock att det inte lämnas tillräckligt utrymme för regionala variationer. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>anser att man borde fört en diskussion om vilken typ av tjänster som kräver en fysisk tillgänglighet som samhället bör medverka till att uppnå. <SPAN class="ft4">Riksarkivet </SPAN>efterlyser konkreta förslag på hur frågor om arkiv och dokumenthantering ska lösas. <SPAN class="ft4">Handikappförbunden </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Pensionärsförbund </SPAN>betonar vikten av personligt stöd.</P>
<P class="p318 ft4">Försäkringskassan <SPAN class="ft3">och </SPAN>Skatteverket <SPAN class="ft3">avstyrker förslagen och</SPAN></P>
<P class="p319 ft3"><SPAN class="ft4">Arbetsförmedlingen </SPAN>ställer sig avvaktande.</P>
<P class="p59 ft7">En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslagen om service- kontor. Kommunerna, länsstyrelserna, <SPAN class="ft20">Transportstyrelsen</SPAN>, <SPAN class="ft20">Företagarna</SPAN>,</P>
<P class="p264 ft4">Civilförsvarsförbundet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Sveriges Pensionärsförbund <SPAN class="ft3">och </SPAN>Folkbildnings- rådet <SPAN class="ft3">är i stort positiva. </SPAN>Migrationsverket <SPAN class="ft3">anser att det är oklart vem som avgör vilka myndigheter som ska finnas representerade på ett service- kontor. </SPAN>Kammarkollegiet <SPAN class="ft3">anser att det krävs en precisering av vilka tjänster som åsyftas. </SPAN>Boverket <SPAN class="ft3">anser att tidigare erfarenheter måste</SPAN></P>
<P class="p199 ft3">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">utvärderas. <SPAN class="ft4">Pensionsmyndighetsutredningen </SPAN>ser svårigheter med att hitta samarbetsformer som involverar landets 290 kommuner. <SPAN class="ft4">Försäkrings- kassan </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skatteverket </SPAN>avstyrker förslaget. <SPAN class="ft4">Arbetsförmedlingen </SPAN>ställer sig avvaktande och anser att förslaget kan utgöra ett hinder för den pågående utvecklingen.</P>
<P class="p15 ft3">I frågan om servicepunkter synes kommunerna något splittrade även om en majoritet tillstyrker. En majoritet av länsstyrelserna stöder förslaget. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Kronobergs län </SPAN>undrar om inte behovet av denna typ av lösningar minskar i takt med ökat datorinnehav. Ideella organisationer är positiva. <SPAN class="ft4">Civilförsvarsförbundet </SPAN>anser att mobila lösningar är att föredra.</P>
<P class="p320 ft7">Vad gäller utredningens skiss till ett tydligare styrsystem ställer sig en klar majoritet av remissinstanserna bakom förslaget. Dock avstyrks förslaget av <SPAN class="ft20">Försäkringskassan, Skatteverket </SPAN>och <SPAN class="ft20">Arbetsförmedlingen</SPAN>.</P>
<P class="p14 ft3"><SPAN class="ft4">Datainspektionen </SPAN>ser en risk för minskat integritetsskydd då myndighets- gränser suddas ut.</P>
<P class="p18 ft3">De kommuner som kommenterat förslaget om länsstyrelsernas roll är splittrade, bl.a. måste förslaget enligt flera förtydligas angående sam- ordningsrollen. <SPAN class="ft4">Västra Götalands </SPAN>och <SPAN class="ft4">Norrbottens läns landsting </SPAN>anser att framtida regionkommuner bör delta i diskussionen. Arton av nitton länsstyrelser som kommenterat förslaget är positiva. <SPAN class="ft4">Företagarna, Företagarförbundet, Civilförsvarsförbundet, </SPAN>och <SPAN class="ft4">Samordningsförbundet i Skellefteå </SPAN>tillstyrker. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>anser att de uppgifter som föreslås läggas på länsstyrelserna i stället bör läggas på självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan och kommande regionkommuner. Även <SPAN class="ft4">Jönköpings läns landsting </SPAN>förordar regionala självstyrelseorgan. <SPAN class="ft4">Kronofogdemyndigheten, Glesbygdsverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Boverket </SPAN>tillstyrker. <SPAN class="ft4">Centrala studiestödsnämnden </SPAN>anser att kommuner och myndigheter själva kan ansvara för uppgifterna. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>anser att detaljutformningen bör ligga på myndigheterna själva.</P>
<P class="p321 ft20">Försäkringskassan<SPAN class="ft7">, </SPAN>Skatteverket <SPAN class="ft7">och </SPAN>Arbetsförmedlingen <SPAN class="ft7">avstyrker förslaget då myndigheternas regionala organisation följer en annan indelning än länens, vilket de menar kommer att leda till svårigheter i styrningen om förslaget genomförs.</SPAN></P>
<P class="p16 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Ökad lokal samverkan är nödvändig för att upprätthålla en god offentlig service i hela landet. Regeringen ser positivt på de olika samverkansinitiativ som tagits under senare år, inte minst genom de gemensamma service- och samverkans- kontor som nu inrättas av Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt från och med den 1 januari 2010 även Pensionsmyndigheten. Det är angeläget att erfarenheterna från den myndighetssamverkan som inletts tas till vara när denna samverkan vidgas och fördjupas till att omfatta flera myndigheter med omfattande medborgarkontakter. Även myndigheter utan lokal närvaro bör på olika sätt kunna dra nytta av den gemensamma statliga infrastruktur som ett nät av statliga servicekontor kan sägas utgöra. Det är dock viktigt att det tydligt framgår vilka uppgifter dessa kontor har behörighet att själva hantera och i vilka frågor man endast ska fungera som en ingång till andra statliga myndigheter. Det är härvid av stor vikt att arbetsgivar- ansvaret för berörda arbetstagare klargörs.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">56</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft7">Förändringarna i de stora myndigheternas kontorsstrukturer är om- fattande och genomförs i snabb takt. Från kommunalt håll har dock framförts att detta sker till priset av en bristande information till och dialog med berörda kommuner. Kommunerna svarar för en betydande del av den medborgarnära offentliga servicen. Medborgarna och företagen vill ha en god offentlig service oavsett om den tillhandahålls av stat eller kommun.</P>
<P class="p322 ft7">Det finns ett flertal former för samverkan mellan statliga myndigheter och kommunal verksamhet. Som exempel kan nämnas den finansiella samverkan som sker på rehabiliteringsområdet där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar med kommuner och landsting i syfte att uppnå ett effektivt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden.</P>
<P class="p323 ft3">Regeringen anser att behoven av samordning avgörs av verksamhetens art och medborgarnas och företagens behov. När så är lämpligt bör statliga myndigheter söka samarbete med kommuner i syfte att öka tillgängligheten och effektiviteten i den offentliga servicen. Det är angeläget att den fortsatta utvecklingen av den lokala statliga servicen sker i dialog med kommunerna och att de möjligheter och det intresse som finns av samordnade servicelösningar mellan stat och kommun tas till vara.</P>
<P class="p17 ft3">Utredningen har föreslagit att regeringen uppdrar åt Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att samråda med berörda kommuner i samband med förändringar i sina kontorsnät. Regeringen konstaterar att en sådan samrådsskyldighet redan föreligger. I förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete föreskrivs att de statliga myndigheterna, när verksamhetsminskningar övervägs, ska samråda med andra berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och organisationer om möjligheter att genom samordning eller samverkan upprätthålla eller utveckla verksamheten.</P>
<P class="p17 ft3">Det är angeläget att trygga den offentliga servicen på landsbygden. För landsbygdens utveckling är det viktigt att goda förutsättningar skapas för såväl den offentliga som den kommersiella servicen. I regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (skr. 2008/09:167) pekar regeringen på att nya former för samverkan mellan offentlig och kommersiell service bör utvecklas. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelser och berörda regionala självstyrelseorgan samt samverkansorgan, att utarbeta regionala serviceprogram. Programmen tas fram i breda regionala partnerskap och ska bl.a. fokusera på samverkans- lösningar mellan kommersiell och offentlig service. Programmen ska genomföras <NOBR>2010–2013.</NOBR></P>
<P class="p324 ft3">Regeringen saknar i dag en samlad bild av hur de statliga myndigheternas tillgänglighet och service ser ut i olika delar av landet. Även om varje myndighet har ett ansvar för sin serviceutveckling har regeringen ett övergripande ansvar att säkerställa att alla har en likvärdig tillgång till myndighetsservice. Regeringen behöver underlag för att göra en helhetsbedömning av de förändringar som sker i myndigheternas sätt att tillhandahålla service. Länsstyrelserna har i uppgift att arbeta sektorsövergripande och följa tillståndet i länet och samordna olika samhällsintressen och myndigheters insatser inom de områden som framgår av länsstyrelsens instruktion. Regeringen gav i april 2009</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">57</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317558x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">länsstyrelserna i Västerbottens och Kronobergs län i uppdrag att ta fram Prop. 2009/10:175 ett kunskapsunderlag om den offentliga servicens utformning i respektive</P>
<P class="p71 ft3">län (dnr Fi2009:3414). I underlaget ska en beskrivning ges över dels tillgängligheten till den offentliga servicen lokalt och regionalt, dels samordningen mellan kommunal och statlig service. Länsstyrelserna har den 15 oktober 2009 redovisat sina uppdrag till regeringen (dnr Fi2009/3414).</P>
<P class="p74 ft7">Utvecklingen av myndigheternas service bör följas upp på ett samlat sätt så att regeringen kan göra en helhetsbedömning och vid behov ställa tydligare service- och tillgänglighetskrav på berörda myndigheter. Formerna för en sådan uppföljning behöver övervägas ytterligare.</P>
<P class="p126 ft3">De bedömningar som regeringen här gör avser den allmänna inriktningen av det fortsatta arbetet med att utveckla lokal service i samverkan. Behoven av ytterligare åtgärder kommer att övervägas i den fortsatta beredningen av utredningens slutbetänkande Se medborgarna – för bättre offentlig service (SOU 2009:92), som lämnades i november 2009 och nu är föremål för remissbehandling. I slutbetänkandet har utredningen utvecklat och preciserat de principförslag som lämnades i delbetänkandet.</P>
<P class="p325 ft27"><SPAN class="ft27">7.3</SPAN><SPAN class="ft48">Dialog med medborgare och företag</SPAN></P>
<P class="p267 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är medborgarna och företagen som ytterst avgör om förvaltningen har god service och kvalitet i sina tjänster, om den uppfattas som tillgänglig och om de statliga regelverken är enkla och ändamålsenliga. Myndigheterna bör därför involvera medborgare, brukare, företag och övriga intressenter i sin verksamhetsutveckling.</P>
<P class="p326 ft7">Genom att bättre analysera medborgarnas och företagens frågor och synpunkter bör myndigheterna kunna förenkla sina regelverk och ansökningsförfaranden m.m., göra handläggningstider mer förutsägbara och kortare och minska medborgarnas och företagens kostnader för att följa statliga regler.</P>
<P class="p327 ft3"><SPAN class="ft31">Bakgrund: </SPAN>Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utifrån statliga myndigheters befintliga undersökningar göra en sammanställning och analys av hur medborgare och företag uppfattar statsförvaltningen. Av Statskontorets rapport (Statskontoret 2009:1) framgår att sex av tio statliga myndigheter löpande genomför någon form av undersökning för att ta reda på hur myndigheten och dess verksamhet uppfattas av medborgare och företag. Någon samlad bild av hur medborgare och företag uppfattar förvaltningen kan Statskontoret inte ge då myndigheternas undersökningar är alltför olika för att på ett meningsfullt sätt kunna sammanställas.</P>
<P class="p203 ft3">Regeringen gav hösten 2006 Regeringskansliet och ett femtiotal myndigheter i uppdrag att ta fram underlag för regeringens handlingsplan för regelförenkling för företag. Planen har årligen uppdaterats och omfattade i juni 2009 totalt över 940 förenklingsåtgärder (skr. 2008/09:206). Tillväxtverket (tidigare Nutek) har på regeringens uppdrag</P>
<P class="p328 ft3">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">genomfört mätningar av företagens administrativa kostnader för att följa statliga regler. Det innefattar lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter. Kostnaderna uppgick 2006 till 97 miljarder kronor och mätningarna uppdateras årligen. Mätningarna bygger på djupintervjuer med ca 3 000 företag, som också givits tillfälle att lämna förenklings- förslag. Resultaten från mätningarna har använts som underlag för att identifiera förenklingsåtgärder. Samråd med näringslivet har också genomförts av departement och myndigheter i syfte att inhämta synpunkter på statliga regelverk och att ge möjlighet att lämna konkreta förslag.</P>
<P class="p277 ft3">Organisationen Företagarna genomför årligen en myndighetsrankning. Av undersökningen från 2008 framgår att undersökta myndigheter blir allt bättre på att bemöta och ge service till småföretagen. Tidigare studier av dåvarande Verket för näringslivsutveckling (Nutek 2005) visar dock att många företag upplever att myndighetskontakter är ett ganska stort eller mycket stort hinder för tillväxt. Av studien framgår t.ex. att 59 procent av de tillfrågade anser att det är ett mycket eller ganska stort hinder att det tar tid att fylla i blanketter och ta fram den information som krävs. Av studien framgår vidare att 52 procent anser att långa handläggningstider är ett mycket eller ganska stort hinder.</P>
<P class="p259 ft3">Regeringen tillsatte i slutet av 2007 ett projekt inom Regeringskansliet med uppgift att i försöksverksamhet inom målet fler och växande företag utveckla Regeringskansliets arbetsformer och regeringens styrinstrument för en helhetsinriktad styrning utifrån ett företags- och medborgar- perspektiv (dnr Fi2007/9781). Projektet syftade till att med utgångspunkt i företagarens vardag utveckla regeringens styrning av vissa myn- digheter. Projektet har i en försöksverksamhet tillsammans med Bolagsverket utarbetat en metod för att analysera och förstå företagarnas frågor som inkommit via telefon och <NOBR>e-post.</NOBR> Genom att identifiera och reducera sådan efterfrågan som är relaterad till bl.a. svårbegripliga blanketter eller <NOBR>e-tjänster</NOBR> kan onödigt merarbete för såväl medborgare och företag som myndigheten undvikas. En annan viktig del av försöksverksamheten har gällt hur myndighetens faktiska handläggnings- tider kan kommuniceras i syfte att underlätta företagarnas planering och framförhållning.</P>
<P class="p324 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Det är medborgarna och företagen som ytterst avgör om förvaltningen har god service och kvalitet i sina tjänster och om den uppfattas som tillgänglig. Det är viktigt att medborgare och företag upplever kontakten med förvaltningen som enkel samt att myndigheterna är öppna och förändringsbenägna. Erfarenheterna visar att synpunkter från medborgare och företag kan vara till stor nytta i myndigheternas verksamhetsutveckling. Att ta till vara medborgares och företags synpunkter är till stor nytta i den egna verksamhetsutvecklingen. Att inhämta sådana synpunkter bidrar också i sig till att förbättra myndigheternas anseende och legitimiteten i deras verksamhet hos medborgare och företag.</SPAN></P>
<P class="p324 ft3">Innan myndigheter beslutar föreskrifter eller allmänna råd ska myndigheten så tidigt som möjligt utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser samt upprätta konsekvensutredningar i enlighet med förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De som berörs ska ges tillfälle att yttra sig i frågan och om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317560x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">konsekvensutredningen i syfte att uppnå ändamålsenlighet och Prop. 2009/10:175 legitimitet. Om en myndighet bedömer att det saknas skäl att genomföra</P>
<P class="p71 ft3">en konsekvensutredning får myndigheten besluta föreskrifter eller allmänna råd utan att vidta dessa åtgärder. En sådan åtgärd ska dokumenteras.</P>
<P class="p126 ft3">Företagens administrativa kostnader för att följa statliga regler måste kontinuerligt minska. Regelförenklingsarbetet syftar i grunden till att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Vänte- och handläggningstider liksom service och bemötande hos myndigheter utgör viktiga beståndsdelar i arbetet. Föreskrifter och allmänna råd kan behöva förändras för att de ska bli lättare att följa. I andra fall kan företagens administrativa kostnader minska genom bättre utformad information och ökad tillgänglighet.</P>
<P class="p275 ft3">Nyttan och effekten av en tjänst uppstår i hög grad när den används. Det är därför viktigt att myndigheterna inkluderar användarna dels vid utformning av själva tjänsten för att därmed säkerställa att den är så enkel som möjligt att använda, dels vid planering av vilka tjänster som ska tillhandahållas. Detta kan t.ex. åstadkommas genom användandet av servicedialoger, som redan i dag används vid flera myndigheter.</P>
<P class="p174 ft3">Det är angeläget att myndigheternas arbete med servicedialoger och brukarundersökningar utvecklas. Det bör vara självklart att myn- digheterna i sin verksamhetsutveckling använder sig av undersökningar av medborgares och företags behov av och synpunkter på förvaltningens tjänster. Det är här, som i andra sammanhang, angeläget att under- sökningarna utformas på ett sådant sätt att de är så lite betungande som möjligt för de deltagande medborgarna och företagen.</P>
<P class="p174 ft3">Regeringen avser följa såväl myndigheternas fortsatta arbete med sådana undersökningar, som myndigheternas resultat i undersökningarna. Regeringen avser att inom ramen för ett mer utvecklat system för förvaltningspolitisk uppföljning pröva hur medborgarnas och företagens synpunkter kan tillvaratas bättre (se avsnitt 5.6).</P>
<P class="p275 ft3">Genom att bättre analysera medborgarnas och företagens frågor och synpunkter kan myndigheter bl.a. förbättra arbetsprocesserna så att handläggningstider blir mer förutsägbara och kortare. Mycket tyder på att den ansats och metod som utvecklats i det ovan under rubriken Bakgrund beskrivna projektet i Regeringskansliet kan vara tillämpbar i verk- samheter som i likhet med Bolagsverket handlägger stora ärendevolymer. Därför bör erfarenheterna spridas och formerna för detta övervägs för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p296 ft27"><SPAN class="ft27">7.4</SPAN><SPAN class="ft48">Enklare att hantera varor och tjänster elektroniskt</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Statliga myndigheter bör senast vid utgången av 2013 kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt.</P>
<P class="p298 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Genom att införa och harmonisera </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">IT-stödet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> i förvaltningens inköpsprocesser kan stöd- processerna effektiviseras avsevärt. Elektronisk fakturahantering infördes</SPAN></P>
<P class="p96 ft3">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317561x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">i staten 2008, vilket inneburit såväl rationalisering som ökad kvalitet i</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">fakturahanteringen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Ett andra steg är beställningsprocessen, dvs. den process som följer</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">efter en upphandling, när ett kontrakt tilldelats en given leverantör. Med</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">beställning avses en begäran om leverans av en vara eller tjänst.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Ekonomistyrningsverket (ESV) har i rapporten Införande av elektroniska</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">beställningar i staten (ESV 2008:20) bedömt att staten skulle kunna spara</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">3,8 miljarder kronor under <NOBR>2009–2015</NOBR> med ett samordnat införande av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">elektroniska beställningar. Detta motsvarar cirka <NOBR>500–600</NOBR> miljoner</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kronor per år. ESV har därför den 18 juni 2009 fått regeringens uppdrag</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">att leda och samordna ett införande i staten (dnr Fi2007/9783).</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">En beräkning av vad näringslivet kan spara i minskade administrativa</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kostnader vid övergång till elektronisk offentlig upphandling har gjorts</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">av Nutek. I rapporten Offentliga upphandlingar och elektroniska upp-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">handlingssystem (R 2009:4) uppskattar Nutek besparingen till 400</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">miljoner kronor årligen. De sammanlagda besparingarna kan således bli</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">betydande.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">ESV föreslog i sin rapport (dnr Fi2007/9783) ett stegvis införande och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">att regeringen bör reglera införandet på motsvarande sätt som vid</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">genomförandet av elektroniska fakturor. Det innebär att ca 75 procent av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">statsförvaltningen kommer att ha infört <NOBR>e-beställningar</NOBR> vid utgången av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">2012. Små myndigheter med färre än 50 anställda bör enligt ESV ha</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">möjlighet till undantag fram till utgången av 2013.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft29">7.5 Minska myndigheternas säljverksamhet på marknaden</P>
<P class="p330 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Statliga myndigheter bör som regel inte sälja varor och tjänster på marknaden.</P>
<P class="p331 ft3">Det bör övervägas om en myndighet som bemyndigats att sälja varor eller tjänster på marknaden i budgetunderlag och årsredovisning bör budgetera och särredovisa väsentliga intäkter och kostnader från sådan försäljning. Även i myndighetens interna redovisning bör väsentliga kostnader och intäkter från sådan försäljning särredovisas.</P>
<P class="p332 ft3">Regeringen avser att i kommande omprövningar av det statliga åtagandet särskilt uppmärksamma myndigheters säljverksamhet och effekterna på de marknader där de statliga myndigheterna är verksamma.</P>
<P class="p332 ft7">Myndigheternas instruktioner bör ses över i syfte att tydliggöra vilken säljverksamhet som får bedrivas på marknaden.</P>
<P class="p331 ft7">Det bör analyseras ytterligare om en huvudregel med innebörden att statliga myndigheter inte får sälja varor och tjänster på marknaden bör regleras i lag.</P>
<P class="p333 ft3"><SPAN class="ft31">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Kommittén föreslår dock att en huvudregel införs som innebär att statliga myndigheter inte får sälja varor och tjänster på en konkurrensutsatt</P>
<P class="p21 ft3">marknad eller en potentiellt konkurrensutsatt marknad och att detta bör</P>
<P class="p96 ft3">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">regleras i lag. Något lagförslag som kunnat kommenteras av remiss- instanserna har kommittén emellertid inte tagit fram.</P>
<P class="p16 ft39"><SPAN class="ft65">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna instämmer i förslaget om huvudregel. Flertalet statliga myndigheter åberopar dock undantag för egen del. <SPAN class="ft40">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete</SPAN></P>
<P class="p25 ft3">(Sida) understryker också betydelsen av att det säkerställs att Sida även i framtiden kan samarbeta med andra svenska myndigheter när det gäller insatser i Sveriges samarbetsländer. Det gäller tjänster som innehåller särskild och unik kompetens som inte kan anses vara föremål för konkurrens, t.ex. svenskt förvaltningskunnande och myndighetsutövning. <SPAN class="ft4">Konkurrensverket </SPAN>anser att konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsform. Om sådan verksamhet finns kan den bolagiseras eller föras över till annan huvudman. Flera remissinstanser anser att det är svårt att definiera och avgränsa konkurrensutsatt verksamhet. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket </SPAN>anser att frågan bör utredas ytterligare. <SPAN class="ft4">Konkurrensverket </SPAN>tillstyrker förslaget men anser att det måste kompletteras i väsentliga delar. Statsmakterna bör satsa på en effektiv tillsyn och uppföljning av att myndigheterna följer föreslagna krav på särkostnadsredovisning. Det bör tas fram särskilda regler för hur myndigheter ska redovisa kostnaderna för konkurrensutsatt verksamhet och det ekonomiska resultatet av denna. Ekonomistyrningsverket bör ges i uppdrag att ta fram föreskrifter på området med koppling till lagstiftning. En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget om särredovisning, bl.a. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket, Smittskyddsinstitutet, Kammarkollegiet, Statskontoret, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriet, Företagarna, Stockholms handelskammare, Stiftelsen Den nya välfärden </SPAN>och <SPAN class="ft4">Bisnode</SPAN>. Det anses enligt dessa kunna utgöra ett bra underlag inför kommande omprövning.</P>
<P class="p334 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Effektiv konkurrens är en viktig förutsättning för en väl fungerande samhällsekonomi. Statens roll är att vårda och förbättra marknaderna och stärka konsumenternas ställning. Företag ska kunna verka i konkurrens på lika och rättvisa villkor. Privata företag och statliga myndigheter konkurrerar inte på lika villkor. Statliga myndigheters närvaro på marknader fungerar i många fall hämmande för marknaders expansion och utveckling. Det är angeläget att i ökad grad undvika situationer som innebär att statliga myndigheter ägnar sig åt att sälja varor och tjänster som snedvrider konkurrensen på marknader och därmed tränger undan privat näringsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p17 ft3">Flera förändringar har genomförts under mandatperioden för att komma till rätta med dessa problem. Som exempel kan nämnas försäljning av kartförlagsrörelsen vid Lantmäteriet, bolagisering av vissa delar av Vägverket och Banverket och begränsningar i Skogsstyrelsen uppdragsverksamhet. Vidare har förutsättningarna för att överföra hela eller delar av verksamheten vid Lantmäteriets uppdragsdivision Metria till aktiebolagsform nyligen utretts (SOU 2010:3) och betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p260 ft7">Ett särskilt konkurrensproblem mellan statliga myndigheter och privata aktörer hänger samman med vidareutnyttjande av offentlig information. Detta problem behandlas närmare i avsnitt 14.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">62</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p247 ft3">Vidare har förbuden i konkurrenslagen (2008:579) mot konkurrens- begränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning kompletterats med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens (prop. 2008/09:231, bet. 2009/10:NU8, rskr. 2009/10:84).</P>
<P class="p17 ft3">I regeringens politik för en tydlig och överskådlig statlig förvaltning ingår att renodla myndigheternas uppdrag. En utgångspunkt i detta arbete är att statliga myndigheter inte ska ägna sig åt säljverksamhet. Frågan har grundläggande principiell betydelse för hur statsmakterna ser på det statliga åtagandet och är av sådan karaktär att det kan vara motiverat att överväga om en huvudregel ska regleras i lag, i linje med Förvaltnings- kommitténs förslag. En lagreglering skulle klargöra statsmakternas principiella syn och utgöra ett stöd för de företagare som känner sig utsatta för snedvridande konkurrens. Samtidigt måste regeringen utifrån ett samhälleligt perspektiv emellanåt kunna ge en myndighet möjligheten att sälja en vara eller tjänst på marknaden. Universitetens och hög- skolornas uppdragsutbildning och uppdragsforskning är exempel på sådana verksamheter. Det kan också handla om att säkerställa att en viss tjänst tillhandahålls över hela landet eller en viss myndighets möjlighet att ha lokal förankring och god geografisk teckning. Frågan om en eventuell lagreglering av myndigheternas säljverksamhet analyseras i samband med frågan om en lag om statlig förvaltning (se avsnitt 5.5).</P>
<P class="p335 ft3">Regeringen instämmer i kommitténs bedömning att myndigheternas redovisning av intäkter och kostnader från varor och tjänster som säljs på marknaden bör utvecklas. Verksamheten behöver bli mer transparent och urskiljbar från övrig myndighetsverksamhet. Det behövs en tydligare struktur för styrning, redovisning och uppföljning av den säljverksamhet som bedrivs på marknaden. En sådan ger regeringen en bättre samlad bild av verksamhetens totala omfattning och bidrar till ökad öppenhet gentemot andra aktörer på marknaden. Det bör övervägas om en myndighet som bemyndigats att sälja varor eller tjänster på marknaden i budgetunderlag och årsredovisning bör budgetera och särredovisa väsentliga intäkter och kostnader från sådan försäljning. Även i myndighetens interna redovisning bör väsentliga kostnader och intäkter från sådan försäljning särredovisas.</P>
<P class="p336 ft3">Regeringen avser vidare att se över myndigheternas instruktioner i syfte att tydliggöra vilken säljverksamhet de får bedriva på marknaden och för att förbättra regeringens möjligheter till kontroll och styrning av densamma. Regeringen överväger också att närmare reglera hur myndigheter ska redovisa kostnaderna för konkurrensutsatt verksamhet och det ekonomiska resultatet för denna.</P>
<P class="p248 ft7">Omfattningen av statliga myndigheters säljverksamhet bör fortsätta att minska. Enligt Statskontoret (2008:1) verkade 109 myndigheter på konkurrensutsatta marknader 2006. Den totala volymen konkurrensutsatt verksamhet för samma år uppskattas till ca 25 miljarder kronor. Förvaltningskommittén pekar på att det finns ett osäkerhetsintervall och att omfattningen därför kan uppgå till drygt 30 miljarder kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">Regeringens bedömning är att det är angeläget att kunna följa Prop. 2009/10:175 utvecklingen över tiden och mäta den eftersträvade minskningen av</P>
<P class="p21 ft3">myndigheternas säljverksamhet.</P>
<P class="p74 ft7">Regeringen avser också att i kommande omprövningar av det statliga åtagandet särskilt uppmärksamma myndigheters säljverksamhet och effekterna på de marknader där de statliga myndigheterna är verksamma.</P>
<P class="p337 ft27"><SPAN class="ft27">7.6</SPAN><SPAN class="ft48">Tjänsteexport</SPAN></P>
<P class="p338 ft31"><SPAN class="ft31">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft64">Samverkan kring tjänsteexport</SPAN></P>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Svenska myndigheters möjligheter att exportera sitt förvaltningskunnande i samverkan med andra aktörer bör tas till vara.</P>
<P class="p297 ft3"><SPAN class="ft31">Bakgrund: </SPAN>Regeringen och riksdagen anser att ett samarbete mellan offentliga aktörer i Sverige och i utvecklingsländer är värdefullt. Riksdagsbeslutet om Sveriges politik för global utveckling 2003 (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112, skr. 2007/08:89) innebär att offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå i ökad utsträckning ska engageras i genomförandet av politiken. Den innebär vidare att politiken inom alla berörda sakområden ska bidra till det övergripande målet om en rättvis och hållbar global utveckling.</P>
<P class="p275 ft3">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) är central förvaltningsmyndighet för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete. En stor del av svenska myndigheters tjänsteexport kanaliseras i dag via Sida och utgör således en del av det biståndspolitiska ramverket.</P>
<P class="p74 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Svensk förvaltning håller ur ett internationellt perspektiv hög nivå och kan därmed bidra till att bygga upp, förstärka och reformera andra länders förvaltningar. Statliga myndigheter har vidare, genom sin roll som offentliga organ, möjlighet att agera dörröppnare för svenskt näringsliv. Det är till allas fördel om privata aktörer och statliga organisationer kan samarbeta i utvecklings- projekt. Det finns i dag ett antal nätverk där statliga myndigheter exporterar sina tjänster. Vissa är samarbeten med privata näringar, framför allt inom miljö- och teknikområdet, medan andra är forum eller strukturer som är skapade av Sida för att öka förutsättningarna för export.</SPAN></P>
<P class="p202 ft7">I december 2007 beslutade regeringen om en policy för s.k. aktörs- samverkan inom utvecklingssamarbetet, som en uppföljning och implementering av PGU:n (regeringsbeslut UD/2007/46452/UP). Syftet med aktörssamverkan är att stimulera framväxten av självbärande relationer mellan svenska aktörer så som myndigheter och företag och deras partners i samarbetsländer.</P>
<P class="p340 ft3">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317565x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p341 ft36"><SPAN class="ft31">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft75">Styrningen av den statliga tjänsteexporten behöver bli tydligare</SPAN></P>
<P class="p342 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Styrningen av myndigheternas tjänste- export bör utvecklas.</P>
<P class="p343 ft7">Statliga myndigheter bör inte agera i konkurrens med inhemska privata aktörer. Statlig tjänsteexport bör bedrivas inom ramen för myndighetens kärnverksamhet inom områden där myndigheten besitter en unik kompetens som regeringen bedömer att marknaden inte kan tillhandahålla i önskvärd grad och som inte innebär att privata aktörers exportmöjligheter påverkas negativt.</P>
<P class="p344 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Grundproblematiken vad gäller tjänsteexporten har hittills varit styrningen och regelverket på området. Flera utredningar har pekat på brister i regeringens styrning av tjänsteexporten och på att regelverket är otydligt.</SPAN><A href="#page_65"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A><SPAN class="ft3">Regeringen avser därför att, där det är relevant, tydliggöra vad som förväntas av respektive myndighet i instruktioner eller regleringsbrev. Detta syftar till att klargöra regeringens syn på myndigheternas ansvar inom tjänste- exportområdet.</SPAN></P>
<P class="p345 ft3">För att en myndighet ska ha rätt att bedriva tjänsteexport som är av varaktig karaktär eller av större omfattning krävs ett särskilt bemyndigande från regeringen. Det gäller oavsett om uppdragen finansieras av Sida, internationella biståndsorgan eller av uppdragsgivare i mottagarlandet. Normalt bör regleringen tas in i myndighets- instruktionen. Utgångspunkten är att det finns en uttalad politisk vilja. Prövningen görs utifrån de politiska målsättningarna i PGU och andra dokument från regeringen, t.ex. regeringens policy för aktörssamverkan och samarbetsstrategier för aktuella länder. Vid behov förs en dialog eller trepartssamtal mellan Sida, myndigheten och Regeringskansliet. I dialogen med berörd myndighet ska regeringens syn på myndighetens ansvar inom tjänsteexportområdet och förutsättningarna för förvaltnings- exporten klargöras.</P>
<P class="p272 ft7">För tjänsteexport som är av tillfällig natur eller av mindre omfattning finns ett generellt bemyndigande i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).</P>
<P class="p16 ft3">I syftet att förenkla regelverket kring tjänsteexport avser regeringen att upphäva tjänsteexportförordningen (1992:192). Kravet på lönsamhet för tjänsteexport som bedrivs med stöd av särskilt bemyndigande av regeringen har ersatts med det ekonomiska målet full kostnadstäckning. Om regeringen anser det önskvärt att en myndighet ges bättre förutsättningar att delta i institutionellt utvecklingssamarbete, kan även undantag för kravet på full kostnadstäckning medges. Det bör i sådana fall anges hur ett underskott ska finansieras.</P>
<P class="p278 ft7">Regeringens utgångspunkt är att statliga myndigheter inte bör agera i konkurrens med inhemska privata aktörer. Statlig tjänsteexport ska bedrivas inom ramen för myndighetens kärnverksamhet inom områden där myndigheten besitter en unik kompetens som regeringen bedömer att</P>
<P class="p346 ft77"><SPAN class="ft76">1 </SPAN>Se bl.a. betänkandet Export av statligt förvaltningskunnande (SOU 2000:27) och rapporten Styrning av statliga myndigheters tjänsteexport (ESV 2007:34).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317566x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">marknaden inte kan tillhandahålla i önskvärd grad och som inte innebär Prop. 2009/10:175 att privata aktörers exportmöjligheter påverkas negativt. Styrningen av</P>
<P class="p21 ft3">myndigheternas tjänsteexport bör därför utvecklas.</P>
<P class="p347 ft51"><SPAN class="ft1">8</SPAN><SPAN class="ft78">Elektronisk förvaltning för ökad service, öppenhet och utvecklingsförmåga</SPAN></P>
<P class="p348 ft27"><SPAN class="ft27">8.1</SPAN><SPAN class="ft48">Ny strategi för elektronisk förvaltning</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN><NOBR>E-förvaltningsarbetet</NOBR> bör syfta till att åstadkomma lägre kostnader och största möjliga nytta för företag och medborgare, förvaltningen och samhället som helhet.</P>
<P class="p349 ft3">Öppenheten i offentliga beslutsprocesser och tillgängligheten till offentlig information bör öka.</P>
<P class="p349 ft7">Arbete med <NOBR>e-förvaltning</NOBR> bör på ett tydligare sätt styras och samordnas.</P>
<P class="p297 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Sverige blev tidigt ett föregångsland för digitalisering av offentlig förvaltning. Välfärdsstatens socialförsäkringsprogram förutsatte bl.a. en automatiserad registerföring av hög standard. Myndigheterna byggde därför tidigt upp olika typer av dataregister som blev centrala i kärnverksamheten. Utveckling av e- förvaltning blev också tidigt ett viktigt medel för att genomföra besparingar och effektiviseringar i förvaltningen. Genom automatisering av rutinåtgärder frigörs resurser för mer kvalificerade uppgifter.</SPAN></P>
<P class="p275 ft3">När Internet introducerades på <NOBR>1990-talet</NOBR> hade myndigheterna redan en relativt hög teknikmognad och <NOBR>e-tjänster</NOBR> blev ett sätt att underlätta kontakten utåt och elektroniskt informationsutbyte kunde ersätta andra metoder att utbyta information mellan myndigheter. År 2000 lades strategin för <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> fast i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). Syftet var att myn- digheterna skulle öka tillgängligheten av tjänsteutbudet. Strategin byggde på en redan framgångsrik tradition där myndigheterna själva bestämde hur IT bäst skulle användas för att utveckla sin verksamhet.</P>
<P class="p275 ft3">År 2007 meddelade regeringen att den avsåg att påskynda utvecklingen och stärka styrningen av <NOBR>e-förvaltning</NOBR> eftersom förvaltningen som helhet inte hade kunnat tillgodogöra sig den nätverksorienterade användningen av IT i tillräcklig omfattning. En fortsatt utveckling krävde en högre grad av elektronisk samverkan inom den statliga förvaltningen – s.k. e- samverkan.</P>
<P class="p314 ft7">Regeringen har sedan mandatperiodens början förstärkt den interna styrningen och samordningen i Regeringskansliet genom att inrätta en statssekreterargrupp för <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Gruppen inrättades i mars 2007 (dnr Fi2007/1981) och har till uppgift att samordna Regeringskansliets arbete med <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> I Regeringskansliet har också inrättats en departementsövergripande arbetsgrupp för <NOBR>e-förvaltning</NOBR> (dnr Fi2007/1981).</P>
<P class="p350 ft3">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft3">Som ett resultat av denna samordning fastställde regeringen i januari 2008 en handlingsplan för elektronisk förvaltning (dnr Fi2008/491). Syftet med handlingsplanen är att ge en gemensam målbild som skapar förutsättningar för alla aktörer att agera i samma riktning. Det övergripande målet för <NOBR>e-förvaltningen</NOBR> är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service. I handlingsplanen identifieras följande fyra insatsområden: regelverk för myndighetsövergripande samverkan och informationshantering, tekniska förutsättningar och <NOBR>IT-standardisering,</NOBR> gemensamma verksamhetsstöd, kompetensförsörjning och samlad uppföljning samt förvaltningens kontakter med medborgare och företag.</P>
<P class="p324 ft3">För att bättre styra och koordinera arbetet med <NOBR>e-förvaltning</NOBR> inom den offentliga sektorn tillsatte regeringen i mars 2009 en delegation för e- förvaltning (dir. 2009:19). Delegationens första uppgift har varit att utforma ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e- förvaltning utifrån de mål som lades fast i handlingsplanen för e- förvaltning. Därefter ska delegationen koordinera de statliga myn- digheternas <NOBR>IT-baserade</NOBR> utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen ska vidare koordinera vissa <NOBR>IT-standardiseringsfrågor</NOBR> samt bistå regeringen i det internationella arbetet på området.</P>
<P class="p15 ft3"><NOBR>E-delegationen</NOBR> har i sitt delbetänkande Strategi för myndigheternas arbete med <NOBR>e-förvaltning</NOBR> (SOU 2009:86) dels beskrivit hur delegationen framgent avser att driva sitt arbete inom ramen för sitt uppdrag, dels identifierat ett antal områden där regeringen bör agera. Betänkandet beskriver början på en ny utvecklingsfas där organisationer och företag i allt högre grad använder offentlig information för att bygga sina egna e- tjänster. Detta ställer krav på att myndigheterna, inom ramen för det statliga åtagandet, även kan samverka med andra parter än myndigheter t.ex. kommuner, landsting, företag eller organisationer – dvs. yttre e- samverkan.</P>
<P class="p260 ft3">Regeringen vill nu förbättra förutsättningarna för att nya och innovativa <NOBR>e-tjänster</NOBR> ska kunna utvecklas av andra aktörer än statliga myndigheter. Genom att tillhandhålla myndigheters information och e- tjänster i standardiserade format, bör företag och ideella organisationer på ett enkelt sätt kunna använda informationen och tjänsterna för utveckling av egna tjänster till medborgare och företag. Dessa tjänster kan komplettera förvaltningens utbud av tjänster och tillgodose de olika behov som finns i samhället. Det är viktigt att framhålla att effektivitet och service alltid måste vägas mot skyddet för den enskildes integritet vid utvecklingen av nya <NOBR>e-tjänster.</NOBR> Detta är särskilt viktigt när myndig- heters register och annan information tillhandahålls för användning och bearbetning av andra myndigheter eller företag.</P>
<P class="p184 ft3">Genom att till stor del betrakta offentlig information och <NOBR>e-tjänster</NOBR> som gemensamma resurser som kan användas av andra aktörer kan för- valtningen bidra till samhällets utvecklingsförmåga och innovationskraft. Det kan t.ex. gälla återanvändande av offentliga <NOBR>e-tjänster</NOBR> och in- formation i kommersiella tjänster, av en <NOBR>e-legitimation</NOBR> inom ramen för kommersiell verksamhet, av en statlig tillståndstjänst inom ramen för en kommuns portal eller av en <NOBR>e-tjänst</NOBR> för ansökan av bidrag inom ramen för en ideell organisations webbportal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">67</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">Myndigheternas sedan länge pågående utveckling av <NOBR>e-tjänster</NOBR> till medborgare och företag bör därför fortsätta men i högre grad än förut baseras på samverkan med andra parter där det är relevant och ger mervärde. Utvecklingen bör, inom ramen för det statliga åtagandet, drivas utifrån ett rationaliseringsbehov och att <NOBR>e-tjänsterna</NOBR> utformas utifrån konkreta behov hos användarna av tjänsterna, det vill säga medborgare, företag och medarbetare, för att säkerställa en hög grad av användning av tjänsterna. Därigenom kan effektiva, värdefulla och efterfrågade <NOBR>e-tjänster</NOBR> som stödjer medborgare och företagare utifrån deras olika behov utvecklas och tillgängliggöras.</P>
<P class="p260 ft3">Den svenska förvaltningen har en lång tradition av öppenhet och samverkan med det omgivande samhället. Under det svenska ordförandeskapet i EU drev Sverige ståndpunkten att <NOBR>e-förvaltning</NOBR> bör användas som ett verktyg för att på olika sätt stärka medborgares, företags och organisationers utvecklingskraft. Denna hållning mani- festeras i den Ministerdeklaration om <NOBR>e-förvaltning</NOBR> som under det svenska ordförandeskapet i EU antogs av samtliga ministrar med ansvar för <NOBR>e-förvaltning</NOBR> i medlemsländerna, kandidatländerna och EFTA- länderna. Ett centralt område i deklarationen är att öppna upp den offentliga förvaltningen så att offentlig information och tjänster kan återanvändas av olika aktörer, förbättra insynen i ärendeprocesser, samt att hitta nya och effektiva sätt att involvera medborgare och företag i policyprocesser.</P>
<P class="p260 ft3">Som framgår av avsnitt 14 i denna proposition lägger regeringen nu en solid grund för denna utveckling genom förslaget om införandet av en ny lag med bestämmelser om villkor för vidareutnyttjande av handlingar. Därtill avser regeringen att ge <NOBR>E-delegationen</NOBR> i uppdrag att främja, leda och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information.</P>
<P class="p15 ft3">Genom de nya sociala och interaktiva medier som vuxit fram de senaste åren skapas nya förutsättningar för förvaltningens kontakter med medborgare och företag. Regeringen avser att ge <NOBR>E-delegationen</NOBR> i uppdrag att ta fram en vägledning för myndigheters användning av sociala medier.</P>
<P class="p17 ft3">Regeringen avser dessutom att förbättra öppenheten och tillgänglig- heten till regeringens remissförfarande. Regeringen vill förbättra informationen om pågående remisser och tillgängligheten till inkomna remissvar för såväl remissinstanser som andra intressenter. Därtill vill regeringen förbättra möjligheterna för intressenter som inte finns upptagna på remisslistan att yttra sig över utredningsförslag.</P>
<P class="p17 ft3">Ett annat exempel på utvecklingsarbete som syftar till att öka öppenheten och tillgängligheten till information finns inom bistånds- förvaltningen. Avsikten är att införa en transparensgaranti som gör det enkelt för alla att ta del av information om det svenska biståndet. En central målsättning är att synliggöra biståndsflöden och göra det möjligt att följa hela biståndskedjan från beslut till genomförande och upp- följning. Informationen ska publiceras digitalt i öppna format.</P>
<P class="p19 ft7">Målet med <NOBR>e-förvaltningsarbetet</NOBR> bör därför vara att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Dessutom bör <NOBR>e-förvaltning</NOBR> stärka öppenheten och medborgares, företags</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">68</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317569x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">samlad nytta i samhället. En viktig utgångspunkt är att IT och <NOBR>e-tjänster</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ska användas för att förbättra tillgängligheten till förvaltningen för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">medborgare och företag, oberoende av t.ex. bostadsort, verksamhetsort,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">ålder eller funktionsnedsättning.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft27">8.2 Utveckling av <NOBR>e-tjänster</NOBR> i samverkan</P>
<P class="p351 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Samordningen av myndigheternas utvecklingsarbete behöver stärkas ytterligare. Planeringen av centrala utvecklingsprojekt bör samordnas på sektorsnivå av särskilt utpekade myndigheter. Myndigheternas förmåga att samverka elektroniskt med varandra och med externa aktörer bör öka.</P>
<P class="p352 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <NOBR><SPAN class="ft3">E-delegationen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> har sedan i december 2009 övergått i en operativ fas. Enligt delegationens egna överväganden i det i avsnitt 8.1 nämnda delbetänkandet ska delegationen, inom ramen för sitt uppdrag, framgent driva sitt arbete genom att bl.a. ta fram analyser av medborgarnas behov ur ett helhetsperspektiv och initiera samverkan med relevanta aktörer. Delegationen avser vidare ta fram och utveckla vägledningar för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">e-förvaltning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> och belysa frågor om myndigheters ansvar för att utveckla </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">e-tjänster.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> Bland annat ska en vägledning tas fram för automatiserad samverkan där det slås fast att öppna standarder är förstahandsval, att öppen programvara alltid ska övervägas vid val av lösning och all programvara ska utvärderas baserat på den totala ägandekostnaden (TCO)</SPAN><A href="#page_69"><SPAN class="ft30">2</SPAN></A><SPAN class="ft3">. En modell för att beräkna nyttan av och kostnaden för strategiska utvecklingsprojekt ska tas fram. Inom ramen för detta arbete kommer strategiska utvecklingsprojekt som kan påskynda utvecklingen av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">e-förvaltningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> att identifieras.</SPAN></P>
<P class="p353 ft3">Regeringen bedömer att en förutsättning för den samordnade utveckling som beskrivits, är att myndigheterna kan identifiera gemensamma satsningar, prioritera initiativ, identifiera behov av nödvändiga regelförändringar och fånga upp behov av nya riktlinjer och insatser. Detta kräver att den förbättrade styrning och samordning på förvaltningsgemensam nivå som utvecklats under de senaste åren ytterligare förstärks inom olika områden inom förvaltningen. Det kräver också att medborgares och företags behov bättre kan inhämtas och beskrivas. Det praktiska utvecklingsarbetet bör därför samordnas av vissa myndigheter med ansvar för specifika sektorer och utvecklingsområden. Dessa bör få i uppdrag att främja och samordna myndigheters utvecklingsarbete avseende olika aspekter av <NOBR>e-tjänster</NOBR> och <NOBR>e-förvaltning.</NOBR></P>
<P class="p353 ft7">Sådant samordningsarbete har tidigare förekommit exempelvis avseende införande av <NOBR>e-legitimationer</NOBR> och av elektroniska fakturor i staten. Ett annat exempel är den s.k. kontaktpunkt som har inrättats som en del av svenska genomförandet av tjänstedirektivet. Kontaktpunkten har integrerats i den befintliga portalen <SPAN class="ft20">verksamt.se </SPAN>som drivs av</P>
<P class="p354 ft35"><SPAN class="ft34">2 </SPAN>Total, Cost of Ownership innebär att alla kostnader under lösningens eller produktens livscykel ska utvärderas.</P>
<P class="p182 ft3">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317570x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket och som tillhandahåller Prop. 2009/10:175 information och tjänster från myndigheter till företagare. Genom</P>
<P class="p171 ft3">kontaktpunktens webbfunktioner kan tjänsteföretag, såväl svenska som utländska, på ett samlat sätt hitta information samt elektroniskt ansöka om ca 80 olika tillstånd på kommunal, regional och statlig nivå.</P>
<P class="p126 ft3">Ett samordningsuppdrag till vissa myndigheter kan innefatta att driva på, stödja och samordna arbetet inom ansvarsområdet, att fånga upp behov inom området och att underlätta erfarenhetsutbytet på området. Myndigheterna bör också få i uppdrag att initiera samverkan och att verka för att myndigheter ingår överenskommelser om samverkan. En viktig aspekt av detta arbete är att myndigheterna, inom ramen för det statliga åtagandet, verkar för att utveckla tjänster som inte är till nytta enbart för den egna myndigheten, utan som är en investering som hela förvaltningen eller tredje part kan dra nytta av. Det kan i detta sammanhang finnas skäl att närmare överväga hur myndighets- övergripande utvecklingsprojekt bör samordnas. I uppdraget bör ligga att stimulera och koordinera utvecklingsprojekt i samverkan med andra parter än myndigheter t.ex. kommuner, landsting, företag eller organisationer. Detta kan ske t.ex. genom att myndigheterna gör information tillgänglig för vidareutnyttjande (se avsnitt 14).</P>
<P class="p313 ft3">För att ge underlag för utvecklingen av <NOBR>e-förvaltning</NOBR> behöver behovs- och användarundersökningar genomföras i kombination med analyser av kostnads- och nyttoaspekter av myndigheternas tjänster. Detta behövs för att se till att de tjänster prioriteras som skapar en långsiktig ekonomisk utveckling och en förbättrad service till medborgare och företag. Behovs- och användarundersökningar kommer att utföras inom ramen för E- delegationens uppdrag att koordinera myndigheternas strategiska arbete på en myndighetsövergripande nivå. Det är angeläget att under- sökningarna utformas på ett sådant sätt att de belastar de deltagande medborgarna och företagen så lite som möjligt.</P>
<P class="p355 ft46"><SPAN class="ft27">8.3</SPAN><SPAN class="ft79">Säkerheten och användbarheten av elektroniska legitimationer bör öka</SPAN></P>
<P class="p356 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Statens långsiktiga försörjning av elektroniska legitimationer bör bygga på lösningar som utvecklas av marknaden. De bör uppfylla krav på hög säkerhet och tillgänglighet samt teknisk samverkansförmåga. Myndigheternas hantering av e- legitimationer bör samordnas och styras i större utsträckning än vad som hittills varit fallet.</P>
<P class="p298 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Säkra metoder för att identifiera personer och organisationer och för att underteckna handlingar är en grundläggande förutsättning för många av förvaltningens tjänster mot medborgare och företag. Därför behövs ett system för elektronisk identifiering och underskrift. Dagens lösning för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">e-legitimationer</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> har varit framgångsrik. Nära nog varje vuxen svensk har smidigt via nät kunnat skaffa sig det som behövs för legitimering och underskrift i</SPAN></P>
<P class="p21 ft3">elektronisk miljö. Myndigheterna har också, i samverkan med dem som</P>
<P class="p96 ft3">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">utfärdar <NOBR>e-legitimationer,</NOBR> infört dialoger och användargränssnitt för e- legitimering som är enkla att använda och delvis är självförklarande. En samsyn har vidare vuxit fram på området kring bl.a. rättsfrågor och administrativa frågor. Dessa bedömningar har redovisats i vägledningar och anknytande material och nya tjänster har stegvis införts så att medborgare och företag kunnat uträtta allt fler ärenden via <NOBR>e-tjänster.</NOBR></P>
<P class="p278 ft3">Det hittillsvarande arbetet har byggt delvis på samordningsuppdrag till myndigheter, först till Skatteverket och senare till dåvarande Verket för förvaltningsutveckling (Verva). De upphandlingar som utförts av Statskontoret och Verva har i praktiken varit styrande. Erfarenheterna av det hittillsvarande arbetet visar att de lösningar som tillhandahålls av marknaden har fungerat för statens behov. De har också funnit en användning inom näringslivet.</P>
<P class="p259 ft3">Den nuvarande försörjningsmodellen har dock fört med sig en affärsmodell och lösningar för upphandlingar som inte getts en tillräckligt långsiktig och öppen utformning. Hänsyn har heller inte tagits till behov av olika säkerhetslösningar för olika typer av <NOBR>e-tjänster.</NOBR> Nuvarande utfärdare har infört delvis olika lösningar som inte följer en enhetlig standard. Detta har i vissa fall lett till högre kostnader. Det har också varit svårt eller omöjligt för vissa grupper att få eller använda e- legitimationer. Ytterligare en fråga som inte lösts är hur anställda och uppdragstagare ska kunna legitimera sig för att företräda en organisation.</P>
<P class="p277 ft3"><NOBR>E-delegationen</NOBR> föreslår i det under avsnitt 8.1 nämnda delbetänkandet att målet för en svensk infrastruktur för <NOBR>e-legitimationer</NOBR> bör vara att befintlig och ny teknik ska användas för att, på det sätt som är mest effektivt, förse myndigheter och användare med de funktioner som behövs och göra dessa rutiner enkla att förstå och förenliga med gällande rätt. För att uppnå målet föreslår delegationen en strategi för en långsiktigt hållbar användning av <NOBR>e-legitimationer</NOBR> och elektroniska underskrifter. Förslaget innebär i huvudsak att en funktion inom Skatteverket ska upphandla och administrera nödvändiga lösningar för elektronisk identifiering m.m. inom hela den offentliga sektorn. Genom en sådan samordning kan hanteringen av identifiering effektiviseras i myndigheternas <NOBR>e-tjänster.</NOBR> Utöver denna effektivisering av den statliga administrationen föreslås att nuvarande bristande harmonisering av den tekniska och praktiska hanteringen åtgärdas. Detta innebär en samordnad funktion för identifiering av individer. Den samordnade funktionen ger förutsättningar för användning av olika tekniska lösningar från olika leverantörer. Betänkandet är för närvarande på remiss.</P>
<P class="p324 ft3">Sammantaget är det regeringens bedömning att den hittillsvarande utvecklingen visar att marknaden förmår tillhandahålla säkra, tillgängliga och fungerande lösningar som möter statens behov. De ovannämnda problemen med befintliga lösningar är i första hand hänförliga till de krav som ställts i upphandlingar och till den interna styrningen och samordningen inom staten. Regeringen bedömer därför att försörjningen även fortsatt bör bygga på marknadslösningar, men att det behövs tydligare styrning och samordning på området. De exakta formerna för denna styrning får bestämmas med utgångspunkt i utfallet av remissbehandlingen av <NOBR>E-delegationens</NOBR> förslag och med beaktande av utformningen av den statliga inköpssamordningen (avsnitt 11.4).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">71</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317572x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr23 td64"><P class="p47 ft1">9</P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p36 ft1">En sammanhållen statsförvaltning</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft29"><SPAN class="ft27">9.1</SPAN><SPAN class="ft80">Statsförvaltningens organisering på central och regional nivå</SPAN></P>
<P class="p358 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Arbetet med att utveckla en tydligare och mera ändamålsenlig myndighetsorganisation kommer att drivas vidare och regeringen håller en fortsatt hög takt i arbetet med struktur- förändringar och omprövningar av det statliga åtagandet inom olika verksamhetsområden. Förändringsarbetet ställer krav på löpande uppföljning och systematisk utvärdering för att säkerställa att avsedda resultat uppnås. Ökad vikt kommer därför att läggas vid sådana insatser.</P>
<P class="p359 ft3">Specialiseringen och sektoriseringen inom förvaltningen får inte leda till fragmentering och bristande helhetssyn. För att motverka sådana tendenser bör förutsättningarna för statlig samordning och samverkan mellan myndigheter och sektorer förbättras på både nationell och regional nivå.</P>
<P class="p360 ft3">Den statliga förvaltningen bör vara organiserad på ett sådant sätt att rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls. Ansvars- och uppgifts- fördelningen mellan olika myndigheter bör vara tydlig. Myndigheter bör som regel inte ha överlappande uppgifter och rollkonflikter inom en enskild myndighet bör undvikas.</P>
<P class="p361 ft7">Ansvaret för den enskilda myndighetens interna organisation är i regel delegerat till myndighetens ledning. Regeringen har dock det övergripande ansvaret för att den statliga förvaltningen bedrivs rättssäkert och effektivt och att myndigheterna har en likvärdig service och tillgänglighet för alla medborgare och företag.</P>
<P class="p362 ft32">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft7">Förvaltningskommitténs bedömning och förslag (bilaga 7) överensstämmer delvis med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p160 ft3">Förvaltningskommittén föreslår därutöver att regeringen systematiskt kartlägger myndighetsstrukturen på olika områden för att spåra eventuella överlappningar och målkonflikter. Syftet är att identifiera problem och skaffa ett bra underlag för att prioritera tänkbara förändringar. Regeringen bör i ökad utsträckning följa upp effekterna av organisationsförändringar för att kontrollera om syftet med dem uppnåtts. Regeringen bör vidare se över förutsättningarna för att förändra organisationen av de myndigheter som har till uppgift att främja marknadernas funktion. Även organisationen av myndigheterna på försvarsområdet, länsstyrelserna, museerna och myndigheterna som förvaltar fastigheter bör ses över. Enligt Förvaltningskommittén finns det dessutom flera skäl som talar för att ombilda polismyndigheterna till en myndighet varför kommittén föreslår att regeringen prövar förut- sättningarna för en sådan förändring. En sådan prövning bör också göras beträffande Riksarkivet och landsarkiven.</P>
<P class="p225 ft7"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna tillstyrker en kartläggning av myndighetsstrukturen på olika områden. <SPAN class="ft20">Post- och</SPAN></P>
<P class="p130 ft82"><SPAN class="ft81">telestyrelsen </SPAN>är positiv till en översyn av myndigheter med uppgift att</P>
<P class="p131 ft3">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">främja marknadens funktion. <SPAN class="ft4">Energimarknadsinspektionen </SPAN>anser att det bör beaktas att myndigheten nyligen varit föremål för utredningar samt att den också omorganiserats i omgångar den senaste tiden. <SPAN class="ft4">Transport- styrelsen </SPAN>påpekar att det finns fler myndigheter än de som nämns i betänkandet som har marknadsövervakning som funktion.</P>
<P class="p259 ft3">Museerna avstyrker förslaget om att se över museiorganisationen. De anser att kommitténs slutsatser delvis går emot Kulturutredningen (SOU 2009:16) och delvis även Förvaltningskommitténs delbetänkande Opinionsbildande verksamhet och små myndigheter (SOU 2007:107) där man inte funnit belägg för att små myndigheter skulle vara mer svårstyrda än stora. <SPAN class="ft4">Arkitekturmuseet </SPAN>saknar en analys av för- och nackdelar med förslaget.</P>
<P class="p278 ft3"><SPAN class="ft4">Rikspolisstyrelsen </SPAN>ser det som angeläget med en bred genomlysning av deras verksamhet, inte endast begränsad till organisationsfrågan. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket </SPAN>välkomnar en sammanslagning av polis- myndigheterna. <SPAN class="ft4">Kriminalvården </SPAN>anser att en rad förvaltningsrättsliga frågor behöver utredas inför en övergång till en <NOBR>en-myndighet.</NOBR> <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket (ESV) </SPAN>anser att en omorganisation av polisen i nuläget skulle motverka syftet med en synligare polis.</P>
<P class="p17 ft7"><SPAN class="ft20">Riksarkivet </SPAN>är positiv till att ombilda Riksarkivet och landsarkiven till en myndighet, vilket det anser skulle bidra till bättre samordning och en effektivare verksamhet. <SPAN class="ft20">Riksantikvarieämbetet </SPAN>saknar generellt ett resonemang om eventuella negativa effekter av sammanslagningar.</P>
<P class="p16 ft3">Det finns ingen majoritet för att bilda nya utvärderingsmyndigheter inom försvars- respektive energiområdet, även om remissinstanserna i stort instämmer i att regeringen inte har tillräckliga resurser för att följa upp myndigheternas verksamhet. <SPAN class="ft4">Naturhistoriska riksmuseet </SPAN>saknar en analys av relationen mellan befintliga utvärderingsverktyg och de utvärderingsmyndigheter som kommittén föreslår. <SPAN class="ft4">Arbetsgivarverket </SPAN>anser att myndighetsdialogen bör utvecklas så att resultatet av utvärderingsarbete kan bidra till förvaltningens utveckling. Flera länsstyrelser framhåller vikten av att det regionala perspektivet blir tydligt om utvärderingsmyndigheter införs. Länsstyrelsen bör kunna spela roll som uppföljare och utvärderare av den nationella politikens genomslag och konsekvenser.</P>
<P class="p17 ft4">Försvarsmakten <SPAN class="ft3">och </SPAN>Försvarets materielverk <SPAN class="ft3">anser att det redan finns myndigheter som genomför utvärdering och uppföljning, t.ex. Riksrevisionen, ESV och Statskontoret. </SPAN>Sveriges lantbruksuniversitet <SPAN class="ft3">påminner om myndigheten Försvarets Rationaliseringsinstitut (FRI) som hade liknande uppgifter. Motiven till att FRI avvecklades bör undersökas innan en liknande myndighet inrättas.</SPAN></P>
<P class="p259 ft3"><SPAN class="ft4">Energimyndigheten </SPAN>anser att det vore bättre om utvärdering sker av en funktion med främst utvärderingskompetens, t.ex. Statskontoret. <SPAN class="ft4">Energimarknadsinspektionen </SPAN>anser att förslaget är för allmänt, t.ex. berörs inte vad som ska utvärderas inom energiområdet.</P>
<P class="p278 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Regeringen har sedan den tillträdde inlett ett omfattande arbete med att se över och förändra den statliga förvaltningens uppgifter och organisation. En samlad översyn har gjorts av Förvaltningskommittén, som haft i uppdrag att lämna förslag om vilka övergripande principer som bör gälla vid organisering av den statliga förvaltningen och överväga vilka förändringar som bör göras i</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">73</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<P class="p170 ft7">den nuvarande myndighetsstrukturen. Samtidigt har en rad översyner Prop. 2009/10:175 gjorts och förändringar genomförts i myndighetsorganisationen inom</P>
<P class="p21 ft3">olika departementsområden.</P>
<P class="p126 ft3">En påtaglig effekt av förändringarna i myndighetsstrukturen är att antalet statliga myndigheter har minskat kraftigt. Sedan 1990 har antalet minskat med mer än två tredjedelar. Förändringstakten har varit hög även under den pågående mandatperioden. Sedan regeringen tillträdde har antalet myndigheter minskat med 87 (inklusive förändringar i domstols- väsendet). Det finns för närvarande omkring 400 myndigheter (exklusive utlandsmyndigheterna) under regeringen.<A href="#page_74"><SPAN class="ft30">3 </SPAN></A>En redovisning av genomförda och pågående organisations- och strukturförändringar lämnas varje år i budgetpropositionen.</P>
<P class="p174 ft3">En viktig förklaring till denna minskning är att de flesta av de tidigare s.k. myndighetskoncernerna har ombildats till s.k. <NOBR>en-myndigheter.</NOBR> Det gäller bl.a. Arbetsförmedlingen, Lantmäteriet, Skatteverket och Kriminalvården. Inom försvarsområdet minskade antalet myndigheter kraftigt genom bildandet av myndigheten Försvarsmakten 1994.</P>
<P class="p174 ft7">I många fall har myndighetsstrukturen också ändrats genom att myndigheter med liknande uppgifter och funktioner slagits samman.</P>
<P class="p74 ft3">Ett ytterligare inslag i förändringsarbetet har varit att undvika roll- konflikter inom myndigheter genom att bl.a. skapa nya tillsyns- myndigheter som är fristående från den verksamhet som tillsynen omfattar. Som exempel på det senare kan nämnas Inspektionen för socialförsäkringen. Regeringen har även slagit samman tillsynen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att få till stånd en samordnad tillsyn inom dessa områden. Syftet är att bättre tillgodose medborgarnas krav på effektivitet, rättssäkerhet och legitimitet i tillsynen.</P>
<P class="p254 ft3">Ett viktigt syfte med organisationsförändringarna har varit att öka rättssäkerheten och effektiviteten. Att skapa större och färre myndigheter med vidgade uppdrag kan också bidra till att skapa förutsättningar för en minskad sektorisering och fragmentering av förvaltningen samt skapa bättre förutsättningar för samverkan och helhetsperspektiv. Genom en mera överskådlig förvaltning förenklas kontakterna för medborgare, kommuner och företag.</P>
<P class="p275 ft3">Arbetet med att utveckla en tydligare, mer effektiv och rättssäker myndighetsorganisation kommer att drivas vidare. Regeringen håller en fortsatt hög takt i arbetet med strukturförändringar och omprövningar av det statliga åtagandet inom olika verksamhetsområden. Omfattande förändringar genomförs exempelvis i myndighetsstrukturen på trafikområdet. Även inom kulturområdet förändras myndighets- strukturen. En särskild utredare gör en översyn av utrikesförvaltningens struktur (dir. 2009:67). En särskild utredare har i uppdrag att utvärdera statens fastighetsförvaltning och lämna förslag till en mer effektiv struktur (dir. 2009:45).</P>
<P class="p203 ft7">Det omprövningsarbete som pågår innebär i stor utsträckning ett genomförande av sådana systematiska kartläggningar av myndighets- strukturen inom olika områden som Förvaltningskommittén efterlyser.</P>
<P class="p243 ft38"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Se SCB:s myndighetsregister: www.myndighetsregistret.scb.se/</P>
<P class="p96 ft3">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317575x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td145"><P class="p245 ft3">Förvaltningskommittén pekar också på vissa områden där ytterligare</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">insatser kan övervägas. De frågor som kommittén reser avseende</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">speciella myndighets- och verksamhetsområden bereds i sedvanlig</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td159"><P class="p3 ft3">ordning av berörda departement.</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Förändringstakten ställer krav på löpande uppföljning och systematisk</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">utvärdering för att säkerställa om avsedda resultat uppnås. Ökad vikt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kommer därför att läggas vid uppföljnings- och utvärderingsinsatser.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Särskilt angeläget är att få till stånd en bred utvärdering av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">ombildningen av myndighetskoncerner till <NOBR>en-myndigheter.</NOBR> Även om</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">erfarenheterna av dessa reformer är i huvudsak positiva så har en samlad</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">utvärdering inte gjorts. Däremot har uppföljningar gjorts inom enskilda</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td115"><P class="p3 ft3">sektorer,</P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p3 ft3">exempelvis</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft3">reformeringen</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p3 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p245 ft3">Arbetsförmedlingen</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft3">(A2008/660A) och Statskontorets uppföljning av Försäkringskassans förändringsarbete efter myndighetens ombildande (Statskontoret 2009:19). Statskontoret har också, huvudsakligen utifrån befintliga rapporter, undersökt vilken betydelse utformningen av <NOBR>en-myndigheter</NOBR> har haft för berörda myndigheters verksamhet och resultat. I skriften När flera blir en – om nyttan med <NOBR>en-myndigheter</NOBR> (Statskontoret, 2010) konstaterar Statskontoret att intentionerna med omvandlingen till en- myndigheter delvis är uppfyllda, men att det finns variationer mellan myndigheterna.</P>
<P class="p60 ft7">En utvärdering av <NOBR>en-myndighetsreformen</NOBR> är angelägen och bör ge ett värdefullt underlag för det fortsatta förändringsarbetet. En sådan samlad utvärdering bör särskilt belysa om omorganiseringen har medfört en mer effektiv och rättssäker verksamhet samt om servicen till medborgare och företag har förbättrats. Formerna för en sådan utvärdering bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p363 ft46"><SPAN class="ft27">9.2</SPAN><SPAN class="ft83">Förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå</SPAN></P>
<P class="p285 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>För att säkerställa att medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter präglas av enkelhet och tydlighet finns det behov av ett samlat statligt agerande på central, regional och lokal nivå. Statlig tillsyn och sektorsfrågor som främjas av ett statligt helhetsperspektiv utgör exempel där ett samlat statligt agerande är särskilt önskvärt.</P>
<P class="p364 ft3">Den statliga samordningen på regional nivå förutsätter en tydlig ansvarsfördelning mellan de statliga myndigheterna. Samordnings- formerna bör utformas med hänsyn till regionala förutsättningar och myndigheternas olika verksamheter. För en förbättrad statlig sam- ordning på länsnivå utgör länsstyrelserna en lämplig organisation. Därutöver bör myndigheters samrådsskyldighet med länsstyrelserna förtydligas.</P>
<P class="p365 ft32">Utredningens bedömning och förslag: <SPAN class="ft7">Ansvarskommitténs be- dömning och förslag (bilaga 5) överensstämmer delvis med regeringens bedömning. För att åstadkomma en mer samordnad stat på regional nivå</SPAN></P>
<P class="p198 ft59">behövs det dock enligt Ansvarskommitténs bedömning ett territoriellt</P>
<P class="p199 ft3">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">och tvärsektoriellt perspektiv som balanserar de sektoriella perspektiven och som rustar staten för att möta de nya regionkommunerna. Vidare föreslår kommittén en modell för statlig samordning med ett territoriellt perspektiv som bör bygga på ett utvecklat samspel mellan Regerings- kansliet, länsstyrelserna och nationella sektorsmyndigheter. I modellen ingår ett nytt uppdrag för länsstyrelserna att till regeringen redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag.</P>
<P class="p17 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser delar Ansvars- kommitténs uppfattning om att det finns ett behov av att återsamla staten både nationellt och regionalt såväl geografiskt som verksamhetsmässigt och att balansera en i vissa avseende alltför långtgående sektorisering med ett tvärsektoriellt beslutsfattande. Flera instanser anser dock att det saknas analys av och förslag kring andra viktiga frågor gällande staten, bl.a. sektorsmyndigheternas roll. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket </SPAN>instämmer i kommitténs bedömning om behovet av att återsamla staten, men anser att frågan behöver analyseras djupare och med delvis andra utgångspunkter. <SPAN class="ft4">Kronofogdemyndigheten </SPAN>anser att intentionen avseende minskad sektorisering är angelägen att genomföra. Sektoriseringen inom staten måste enligt <SPAN class="ft4">Rikspolisstyrelsen </SPAN>kompletteras med en ökad tvärsektoriell samverkan.</P>
<P class="p272 ft3">Relativt få instanser utöver länsstyrelserna kommenterar Ansvars- kommitténs analys av länsstyrelsernas roll på regional nivå. De som gör det är huvudsakligen positiva. Flertalet av länsstyrelserna är positiva till den delvis förtydligade och förnyade roll för länsstyrelserna som kommittén föreslår, även om flera länsstyrelser sätter frågetecken för det nya i uppdraget. Flera instanser, främst länsstyrelser, anser att det strategiska samordningsuppdrag som kommittén föreslår är svagt utvecklat i betänkandet, att det behöver förtydligas och att läns- styrelserna, bl.a. genom instruktionsändringar, behöver förses med verkningsfulla instrument för att åstadkomma samordning.</P>
<P class="p17 ft3"><SPAN class="ft4">Arbetsmiljöverket </SPAN>anser att det finns en risk för att den nationella överblicken går förlorad om länsstyrelserna ges den roll som kommittén har föreslagit. Det gäller både länsstyrelsernas roll som samordnare och rollen som producent av tvärsektoriella kunskapsunderlag. <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>betonar att länsstyrelsernas samordningsuppgift i första hand bör gälla de myndigheter som har ett regionalt baserat ansvar och perspektiv och har uppgifter som anknyter till regional utveckling. När det gäller tvärsektoriell samordning anser flera länsstyrelser att de i sina instruktioner och på andra sätt måste få starkare instrument för att samordna sektorsmyndigheternas arbete. <SPAN class="ft4">Skåne läns landsting </SPAN>instämmer i kommitténs uppfattning att myndighetsuppgifter bör samordnas tvär- sektoriellt på statlig regional nivå i länsstyrelsens regi. Landstinget hävdar dock att en sådan utveckling måste innebära att ”regionerna” även fortsatt kan ha direktkontakter med sektorsmyndigheterna i frågor som har regional beröring. <SPAN class="ft4">Göteborgsregionens kommunalförbund (GR</SPAN>) och flera kommuner i Västra Götalands län pekar på att länsstyrelsen i dag har en samordnande funktion men har svårt att hävda denna roll gentemot de statliga sektorsmyndigheterna. Länsstyrelsernas sam- ordnande roll bör stärkas genom att de ges ett tydligt mandat.</P>
<P class="p366 ft36">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft37">Ansvarskommittén gör be- dömningen att det behövs en mer samordnad stat på regional nivå. Till</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">76</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">grund för kommitténs förslag ligger bedömningen att det finns ett behov av att återsamla staten. Arbetsfördelning och specialisering av verk- samheter och beredningsprocesser är nödvändiga inslag för att underlätta en mycket omfattande och komplex beslutsprocess. Samtidigt skapar det gränser mellan olika sektorer. Regeringen anser att, i linje med kommittén, att den statliga regionala förvaltningen bör bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig.</P>
<P class="p19 ft3">Statsförvaltningen på regional nivå har genomgått flera förändringar som påverkat både dess utformning och funktion. Myndigheternas organisationer har utformats utifrån skilda krav och verksamhetsspecifika förutsättningar. Det har inneburit en nödvändig sektorisering och effektivisering av statlig verksamhet, men också att statens organisation på regional nivå i viss utsträckning blivit svår att överblicka. Ansvarskommittén föreslår en modell för statlig samordning med ett territoriellt perspektiv som bör bygga på ett utvecklat samspel mellan Regeringskansliet, länsstyrelserna och nationella sektorsmyndigheter. Regeringen bedömer dock att det inte behövs en ny modell, men att det bl.a. finns behov av att få en helhetssyn av staten på regional nivå. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att ge förslag på hur den statliga regionala förvaltningens utformning kan göras tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig (dir. 2009:62). Genom uppdraget vill regeringen säkra att kommande ställningstagande grundas på ett väl genomarbetet underlag. Förslagen ska innebära förbättrade förut- sättningar för dels statlig samordning, dels samordningen mellan staten och den kommunala nivån. Översynen omfattar såväl länsstyrelse- organisationen som hur länsstyrelsens uppgift att, inom myndighetens ansvarsområde, samordna olika samhällsintressen och statliga myndig- heters insatser i länet, ska vidareutvecklas och stärkas. Utredaren ska även se över på vilket sätt länsstyrelsens roll som regional samordnare av statlig tillsyn kan vidareutvecklas.</P>
<P class="p367 ft3">Utredaren ska vidare överväga om de statliga myndigheternas geografiska indelning bör regleras eller på annat sätt hanteras så att länsgränser efterföljs som indelningsgrund för en regional organisation. Utredarens förslag ska beakta pågående förändringar inom den statliga förvaltningen. För länsstyrelsens del skulle en sådan förändring kunna utgöras av en koncentration av viss verksamhet till ett fåtal länsstyrelser. Utredningen är av central betydelse i arbetet med att åstadkomma en mer samordnad statlig förvaltning på regional nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2012.</P>
<P class="p259 ft3">Utvecklingen av s.k. <NOBR>en-myndigheter</NOBR> och ändrad regional ansvars- fördelning mellan staten och den kommunala nivån innebär ett fortsatt behov av att staten på ett samlat sätt kan samverka med den kommunala nivån. Betydelsen av att myndigheter och kommuner kan samverka växer då allt fler av samhällets utmaningar inte kan hanteras av enskilda aktörer. Regeringens initiativ att under hösten 2008 utse s.k. varsel- samordnare med anledningen av den ekonomiska krisen, visar att det finns möjligheter för att förbättra samordningen mellan staten och den kommunala nivån. Ett annat exempel på behovet av statlig samordning är hur relevant information från flera olika myndigheter på ett mer effektivt sätt kan tillhandahållas till medborgare och företag. Skogsstyrelsen har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag om skogsägarnas myndighets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">77</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">kontakter (dnr Jo2009/3613). I uppdraget ingick att analysera och föreslå hur relevant information om skogsbruket från andra myndigheter på ett mer effektivt sätt kan tillhandahållas skogsägare och på vilket sätt Skogstyrelsen kan ha ett samordningsansvar för dessa frågor.</P>
<P class="p18 ft3">Samordning ställer även krav på att staten arbetar tvärsektoriellt inom de sektorsfrågor som främjas av ett statligt helhetsperspektiv. Ett ökat tvärsektoriellt arbetssätt inom staten kan också bidra till att regeringens och myndigheternas kunskaps- och beslutsunderlag blir mer heltäckande. Ett ytterligare exempel på behovet av samordning både inom staten som mellan staten och den kommunala nivån är samhällets krisberedskap. Det är angeläget att den centrala nivån kan samverka med den kommunala nivån för att därigenom möjliggöra en effektiv krishantering. Vid exempelvis statsförvaltningens utformning bör hänsyn tas till det områdesvisa ansvar som länsstyrelser och kommuner enligt lag har för krishantering.</P>
<P class="p278 ft3">Ansvarskommittén föreslår att länsstyrelsens roll, inom ramen för en ny modell för statlig samordning, förändras i ett antal avseenden. Avsikten är att ge länsstyrelsen en samordningsroll som tar sikte på strategiska frågor och som bygger på ett utvecklat samspel med regeringen. Regeringen gör emellertid bedömningen att länsstyrelsens roll för visso behöver utvecklas men inte inom ramen för en ny modell. Principen om den samordnande länsförvaltningen ligger fast och innebär en samordning av statlig sektorspolitik på regional nivå, att regional statlig verksamhet ska inordnas i länsstyrelserna i de fall då det är lämpligt, och att länsstyrelserna ska utgöra statens primära kontaktlänk gentemot kommunerna (prop. 2001/02:7, bet. 2001/02:KU7, rskr. 2001/02:138). Länsstyrelsen har således redan i dag en samordnande uppgift. I länsstyrelsens roll ingår att agera utifrån ett statligt helhetsperspektiv och därigenom bidra till att regeringens politik får genomslag på regional nivå. Länsstyrelserna erbjuder en unik möjlighet till statlig samverkan och samordning på regional nivå. Denna möjlighet bör utnyttjas bättre än vad som görs i dag. Länsstyrelsernas roll är att vara statens regionala företrädare och samordna de statliga intressena i de frågor som statsmakterna lagt på länsstyrelserna. Samordningen underlättas även av att det inom länsstyrelsen bedrivs verksamhet inom ett tjugotal sektorer. Samverkan mellan staten och den kommunala nivån främjas av att länsstyrelsernas geografiska indelning sammanfaller med landstingens och de kommunala samverkansorganens. Enligt förord- ningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelsen svara för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån ett statligt helhetsperspektiv ska länsstyrelsen även arbeta sektors- övergripande och inom länsstyrelsens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.</P>
<P class="p344 ft3">Samordningsansvaret behöver dock vidareutvecklas och förtydligas genom organisatoriska förändringar, samt genom att tillföra särskilda uppgifter och tydlig ansvarsfördelning inom staten. En statlig sam- ordning på länsnivå omfattar emellertid inte myndigheters enskilda beslut över sin egen organisation. Regeringen gör vidare bedömningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">78</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317579x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td160"><P class="p3 ft3">att myndigheters samrådsskyldighet</P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p245 ft3">med länsstyrelserna bör förtydligas.</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td160"><P class="p3 ft3">Enligt länsstyrelseinstruktionen ska</P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p245 ft3">en statlig myndighet samråda med</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft7">länsstyrelsen innan den meddelar ett beslut som är av väsentlig betydelse för ett län. Samrådsskyldigheten bör förtydligas t.ex. i myndigheters instruktioner eller i annan lämplig förordning.</P>
<P class="p368 ft27"><SPAN class="ft27">9.3</SPAN><SPAN class="ft52">Samordning av tillsyn</SPAN></P>
<P class="p351 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Länsstyrelsen bör ha ett samordnings- ansvar för viss statlig tillsyn på regional nivå. Länsstyrelsen utför även viss statlig tillsyn på regional nivå.</P>
<P class="p369 ft31">Utredningens förslag och bedömningar: <SPAN class="ft3">Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer till viss del med regeringens bedömning. Kommittén föreslår att statens tillsynsverksamhet koncentreras till länsstyrelserna och att bara sådan tillsyn som kräver högt specialiserad kompetens utförs av separata tillsynsmyndigheter. Kommittén bedömer att länsstyrelsen utgör en lämplig bas för en oberoende och självständig statlig tillsyn. Att samla tillsynen hos länsstyrelsen ger en möjlighet att förstärka tillsynsrollen. Myndighets- strukturen på regional nivå skulle kunna förenklas betydligt.</SPAN></P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Kemikalieinspektionen <SPAN class="ft3">anser att Förvaltningskommitténs underlag är otillräckligt. </SPAN>Riksrevisionen <SPAN class="ft3">är tveksam till om länsstyrelserna kan få den kompetens som krävs. Vidare tillstyrker ett stort antal instanser att tillsyn som kräver högt specialiserad kompetens bör utföras av separata tillsynsmyndigheter. Instanserna hänvisar till tillsyn inom bl.a. socialtjänst, miljö, skola och arbetsmiljö. </SPAN>Arbetsmiljöverket <SPAN class="ft3">anser att flera skäl talar emot att förlägga tillsynen av arbetsmiljön på länsstyrelserna, bl.a. verksamhetens komplexitet, konkurrensneutralitetsaspekter och möjligheten att driva frågor gentemot ledningar i företag som har verksamhet på flera orter runt landet. Verket anser att ett alternativ till att förlägga tillsyn på länsstyrelserna är att öka samverkan mellan myndigheter. </SPAN>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) <SPAN class="ft3">instämmer i utredningens förslag att statens till- synsverksamhet bör koncentreras till länsstyrelserna. Länsstyrelsernas möjlighet att bedriva operativ tillsyn bör stärkas. </SPAN>Länsstyrelsen i Skåne län <SPAN class="ft3">ser generellt positivt på kommitténs förslag om att statens tillsynsverksamhet bör koncentreras till länsstyrelserna. </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft3">är tveksamt till förslaget att statlig, regional tillsyn som huvudregel bör föras till länsstyrelserna. Om statlig, regional tillsyn ska föras till länsstyrelserna bör det i första hand handla om områden som förutsätter horisontell, regional samordning. Den del av förslaget som innebär att skilja mellan främjande och tillsynsverksamhet avstyrks av en majoritet av remissinstanserna. </SPAN>Socialstyrelsen <SPAN class="ft3">avstyrker förslaget om tillsyns- organisationens uppbyggnad på länsstyrelsenivå. De resonemang kommittén för kan inte anses väl underbyggda. Frågorna har dessutom nyligen behandlats i betänkandet SOU 2007:82 och prop. 2008/09:160 om samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten. </SPAN>Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) <SPAN class="ft3">delar kommitténs bedömning</SPAN></P>
<P class="p370 ft3">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317580x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">att länsstyrelsen utgör en lämplig bas för en oberoende och självständig Prop. 2009/10:175 tillsyn och att det krävs större enheter. <SPAN class="ft20">Arbetsgivarverket </SPAN>avstyrker också</P>
<P class="p71 ft3">förslaget om att låsa fast att statens tillsynsverksamhet bör koncentreras till länsstyrelserna. Förslagets effekter är helt beroende av hur statsförvaltningen regionala organisationer ser ut i framtiden. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Dalarnas län </SPAN>tillstyrker förslaget att stärka länsstyrelsernas roll i tillsynen men motsätter sig den renodling av tillsynsuppgifterna som kommittén föreslår. Länsstyrelsens tvär- sektoriella bredd är en stor tillgång för ett effektivt tillsynsarbete.</P>
<P class="p174 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Inom flera områden är länsstyrelsen den statliga tillsynsmyndigheten på regional nivå. Regeringen anser att länsstyrelserna även fortsättningsvis ska ha tillsyns- uppgifter. Genom att samla lämplig statlig tillsynsverksamhet i läns- styrelserna ökar förutsättningarna för en effektivare tillsynsverksamhet i relation till tillsynsobjekten och den samlade tillsynen förbättras. Verksamhet som inte är av sådan omfattning att den hade kunnat ha en egen regional organisation kan på så sätt få en större geografisk spridning.</SPAN></P>
<P class="p174 ft3">Parallellt har även andra statliga myndigheter regional tillsyns- verksamhet, bl.a. sådan som kräver högt specialiserad kompetens, t.ex. <NOBR>arbetsmiljö-,</NOBR> <NOBR>socialtjänst-,</NOBR> hälso- och sjukvårds- samt skolfrågor. Regeringen bedömer inte att det är ändamålsenligt att samla all statlig tillsyn på regional nivå inom länsstyrelserna. Närmare bedömningar om hur den statliga tillsynen på regional nivå bör organiseras måste göras inom varje område med hänsyn till verksamhetens förutsättningar.</P>
<P class="p282 ft7">Regeringen bedömer dock att samordning av statlig tillsynsverksamhet bör vara en viktig del av länsstyrelsernas samordningsansvar där så är lämpligt. Samordning av olika tillsynsmyndigheters insatser gör bl.a. att staten kan uppträda mer samlat mot t.ex. kommuner och företag.</P>
<P class="p251 ft27"><SPAN class="ft27">9.4</SPAN><SPAN class="ft48">Koncentration av vissa länsstyrelseverksamheter</SPAN></P>
<P class="p371 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Vissa verksamheter vid länsstyrelserna bör koncentreras till ett bestämt antal färre länsstyrelser. Även viss verksamhet som länsstyrelserna bedriver inom olika sektorsområden kan koncentreras. En sådan koncentration bör ske med hänsyn till verksamhetens art och länsstyrelsernas förutsättningar att fullfölja sitt samlade åtagande.</P>
<P class="p372 ft7"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Koncentrationsutredningens förslag (bilaga 15) överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna är positiva till koncentration av de kärnverksamheter som utredningen föreslår.</P>
<P class="p373 ft39"><SPAN class="ft40">Länsstyrelserna i Örebro </SPAN>och <SPAN class="ft40">Uppsala län </SPAN>avstryker dock i stort utredningens förslag. Utöver länsstyrelserna har 20 andra myndigheter avgett yttrande. <SPAN class="ft40">Kammarrätten i Stockholm, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Socialstyrelsen, Riksantikvarieämbetet </SPAN>och <SPAN class="ft40">Domstolsverket </SPAN>ställer sig principiellt positiva till en koncentration. Det finns dock inget starkt stöd för en koncentration inom varje enskilt verksamhetsområde.</P>
<P class="p96 ft3">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft4">Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne, Västernorrlands <SPAN class="ft3">och </SPAN>Norrbottens län <SPAN class="ft3">tillstyrker förslaget om en konsekvent koncentration. Majoriteten av länsstyrelserna föredrar dock en flexibel koncentration, som innebär att de koncentrerade verksamheterna fördelas mellan länsstyrelserna utifrån respektive verksamhets förutsättningar eller utifrån någon form av rättviseprincip. Flera remissinstanser anser att enskilda verksamheter ska koncentreras till färre än sju länsstyrelser, alternativt till någon annan myndighet. Många remissinstanser, bl.a. </SPAN>Länsstyrelserna i Gävleborgs, Dalarnas <SPAN class="ft3">och </SPAN>Kalmar län <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Boverket <SPAN class="ft3">och </SPAN>Gnosjö kommun <SPAN class="ft3">tar upp frågan om förhållandet till Ansvarskommittén och anser att man bör vänta med omstruktureringar i landets regionala organisation innan utfallet av Ansvarskommitténs betänkande är klart.</SPAN></P>
<P class="p259 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Flera utredningar har pekat på behovet av att se över länsstyrelsernas organisation, av effektivitetsskäl, för att minska sårbarheten och för att anpassa länsstyrelserna till en förändrad regional ansvarsfördelning. Genom att samla ansvaret för en viss verksamhet till ett färre antal länsstyrelser är det möjligt att åstadkomma högre effektivitet i användningen av ekonomiska och personella resurser. En sådan koncentration innebär att ett antal utpekade länsstyrelser fullgör verksamheten även i andra län än det egna. En koncentration innebär att förutsättningarna stärks för en likartad behandling och ett likartat arbetssätt mellan länsstyrelserna avseende viss verksamhet. Att ett färre antal länsstyrelser utför vissa uppgifter medför att de bättre kan upprätthålla en djupare och bredare kompetens inom verksamheterna.</SPAN></P>
<P class="p324 ft3">I syfte att få till stånd en mer effektiv och enhetlig tillsyn över stiftelser har regeringen föreslagit att den koncentreras till ett färre antal länsstyrelser än i dag (prop. 2008/09:84). Riksdagen har den 11 mars 2009 beslutat anta regeringens förslag (bet. 2008/09:CU17, rskr. 2008/09:185, 2008/09:186). Den 1 januari 2010 har ändringar i stiftelse- förordningen (1995:1280) trätt i kraft som innebär att länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län pekas ut som tillsynsmyndigheter. Valet av länsstyrelser följer Koncentrationsutredningens förslag.</P>
<P class="p259 ft3">Utöver tillsyn av stiftelser bedömer regeringen att Koncentrations- utredningens förslag på verksamheter som kan koncentreras bör genomföras. De verksamheter som utredningen föreslår är sakverksam- heter som länsstyrelserna fullgör enligt författning, dvs. administrativt stöd ingår inte i utredningens förslag. Exempel på verksamhet som Koncentrationsutredningen föreslår är pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods och bevakningsföretag.</P>
<P class="p259 ft3">Regeringen bedömer vidare att en koncentration bör göras konsekvent till samma antal länsstyrelser. Med en konsekvent koncentration avses att verksamhet koncentreras till samma länsstyrelser oavsett vilken verksamhet som koncentreras. En konsekvent koncentration skiljer sig från den flexibla koncentration som en majoritet av länsstyrelserna förespråkar i sina remissyttranden. En flexibel koncentration skulle medföra att beslut tas om vilken eller vilka länsstyrelser som ska bli föremål för koncentration för varje enskild verksamhet. Regeringen gör dock, i likhet med utredningen, bedömningen att en konsekvent koncentration skapar en bättre överskådlighet och tydlighet avseende</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">81</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">berörda verksamheter. En viss geografisk närhet för verksamheten Prop. 2009/10:175 bibehålls och avståndsproblematiken blir mer hanterlig, till skillnad från</P>
<P class="p171 ft3">om uppgiften exempelvis skulle koncentreras till enbart en myndighet. Ökad effektivitet och rättssäkerhet bedöms bättre kunna uppnås genom att samma länsstyrelser tilldelas verksamheter konsekvent. Vidare bedömer regeringen att en konsekvent koncentration lägger grunden för en förbättrad samordning mellan berörda verksamheter.</P>
<P class="p126 ft3">Flera remissinstanser anser att man bör vänta med omstruktureringar i landets regionala organisation innan utfallet av Ansvarskommitténs betänkande är klart. Ansvarskommitténs betänkande bereds inom Regeringskansliet. De verksamheter som Koncentrationsutredningen föreslår ska koncentreras, bedömer regeringen är av sådan ringa om- fattning och specifik karaktär att det trots beredningen av Ansvars- kommitténs betänkande är möjligt att genomföra utredningens förslag.</P>
<P class="p282 ft3">Vid sidan av Koncentrationsutredningens förslag gör regeringen även bedömningen att en koncentration av viss länsstyrelseverksamhet som bedrivs inom sektorsområden, och som ibland är delad mellan länsstyrelserna och sektorsmyndigheter, stärker förutsättningarna för att bibehålla den förvaltningspolitiska idén om en samlad länsförvaltning. Centrala sektorsmyndigheters kontakter med länsstyrelserna bör även bli enklare. Med hänsyn till att länet inte längre utgör indelningsgrund för ett stort antal sektorsområden är det väsentligt att verksamhet inom länsstyrelserna kan organiseras med beaktande av denna utveckling. En sådan koncentration bör ske med hänsyn till verksamhetens art. Vidare bör förutsättningarna för att respektive länsstyrelse ska kunna fullfölja sitt samlade åtagande beaktas vid en koncentration av verksamheter. Det samlade åtagandet består exempelvis av samordningsuppgifter och att länsstyrelserna med sin bredd av verksamhetsområden kan väga olika sektorsvisa intressen mot varandra och därigenom bidra med ett statligt helhetsperspektiv.</P>
<P class="p374 ft7">En koncentration av vissa verksamheter kan medföra att läns- styrelserna framöver i ökad grad kan komma att skilja sig åt vad gäller omfattning och uppgifter. Det är dock av fortsatt betydelse att det i varje län finns en länsstyrelse som företräder regeringen och staten. Länsstyrelserna är i kraft av sin länsbaserad organisation särskilt lämpade till att utgöra statens primära kontaktlänk gentemot kommunerna i respektive län.</P>
<P class="p375 ft51"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft84">Relationen mellan staten och den kommunala sektorn</SPAN></P>
<P class="p339 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>En strategi för statens styrning, inklusive vilken informationsförsörjning som behövs för att staten ska kunna bedriva en långsiktig och samlad styrning av den kommunala sektorn, bör tas fram.</P>
<P class="p376 ft37">Regeringen anser att de nuvarande samrådsformer som finns mellan stat och kommun är tillräckliga.</P>
<P class="p377 ft3">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft31">Utredningens förslag och bedömning<SPAN class="ft3">: Ansvarskommitténs förslag och bedömning (bilaga 5) överensstämmer till stora delar med regeringens bedömning. Utredningen föreslår dock att regeringen ska utforma en ordning för regelbundet samråd mellan staten och den kommunala sektorn.</SPAN></P>
<P class="p206 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>En stor del av remissinstanserna avseende Ansvarskommitténs huvudbetänkande (SOU 2007:10) delar bedöm- ningen av behovet av en utvecklad statlig styrning av kommunal verksamhet. Bland dessa remissinstanser är <SPAN class="ft4">Statens skolverk, Riksrevisionen, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Landsorganisationen i Sverige (LO), Räddningsverket, </SPAN>och ett flertal kommuner och landsting. <SPAN class="ft4">Vägverket </SPAN>anser att det är angeläget att de organisatoriska förutsättningarna för ett effektivt samspel mellan olika samhällsnivåer och aktörer förbättras. <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>ställer sig bakom förslagen om en samlad strategi för statens styrning av den kommunala sektorn och om en utredning om hur den nationella informationsförsörjningen bör utvecklas. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>delar kommitténs bedömning att det finns behov av en samlad statlig styrstrategi för kommunal verksamhet. <SPAN class="ft4">Handisam </SPAN>stöder kommitténs förslag att regeringen utarbetar en strategi för statlig styrning av den kommunala sektorn med den inriktning som kommittén föreslår. <SPAN class="ft4">LO </SPAN>kan instämma i att den statliga styrningen är svåröverskådlig. LO instämmer i förslaget om att låta utarbeta en samlad och sektorsövergripande styrningsstrategi. <SPAN class="ft4">Lunds universitet </SPAN>anser att en ökad statlig styrningskapacitet kan stöta på problem när det möter den grundlagsstadgade kommunala självstyrelsen. Det är därför av vikt att se kommunerna som deltagare i utformningen av verksamhetens mål och inte enbart som utförare. <SPAN class="ft4">Försäkringskassan </SPAN>instämmer i kommitténs bedömning att en förbättrad statlig styrning av kommunsektorn kräver utvecklade system för nationell informationsförsörjning och att staten bör ta ett tydligare ansvar för uppföljning och utvärdering av verksamheternas utveckling och resultat ur medborgarnas perspektiv. <SPAN class="ft4">Riksrevisionen </SPAN>delar bedömningen att staten bör ta ett tydligare ansvar för uppföljning och utvärdering av de kommunala verksamheternas utveckling.</P>
<P class="p378 ft7">Remissinstanserna är också positiva till att regeringen bör låta utreda hur den nationella informationsförsörjningen bör utvecklas när det gäller kommunsektorns verksamhetsområden. Flera remissinstanser, främst kommunala, poängterar att det finns gränser för i vilken utsträckning som en utvecklad informationsförsörjning får innebära en utökad uppgiftslämnarbörda för kommuner och landsting.</P>
<P class="p242 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p214 ft4">Ett långtgående kommunalt självstyre</P>
<P class="p169 ft7">Sverige har i en internationell jämförelse ett långtgående kommunalt självstyre. Enligt regeringsformen är den svenska folkstyrelsen bl.a. förverkligad genom kommunalt självstyre. Genom beslut på lokal nivå ökar förutsättningarna att anpassa politiken till lokala förutsättningar och variationer vilket i sin tur medför en högre effektivitet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">83</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p210 ft3">Regeringen föreslår i propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) flera åtgärder för att ytterligare stärka skyddet för den kommunala självstyrelsen. I ett allt mer mångfacetterat samhälle behövs möjligheter att anpassa politiken och dess utförande till lokala och regionala förutsättningar. I propositionen föreslås ett förtydligande av självstyret så att principen om kommunalt självstyre gäller all kommunal verksamhet, en tillämpning av proportionalitetsprincipen vid införande av ny lag som berör den kommunala självstyrelsen samt ett tydlig- görande av vikten av kommunerna och landstingen som remissinstanser. I propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) föreslås en permanentning av försöksverksamheten om regionala utvecklingsuppgifter i Skåne och Västra Götalands län. Kommunala samverkansorgan har övertagit motsvarande uppgifter i många län. Detta medför ett förstärkt kommunaldemokratiskt inflytande i de regionala tillväxtfrågorna.</P>
<P class="p243 ft4">Riktlinjer för styrning</P>
<P class="p379 ft3">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> beslutade riksdagen att avskaffa ett stort antal specialdestinerade statsbidrag (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FIU29, rskr. 1991/92:345). Regeringen angav i propositionen att statens styrning bör vara övergripande, tydlig och inte alltför omfattande. Utgångs- punkten för reformerna var att statsmakternas styrning skulle bli mer resultatinriktad och styrningen skulle baseras på reglering, uppföljning och utvärdering. Några av utgångspunkterna var att den statliga regleringen skulle minska, rollfördelningen vara tydlig och statsmakernas mål, uppföljning och utvärdering göras tydligare. Reformen innebar en förstärkning av det kommunala självstyret. Även om uppföljningen och utvärderingen sker sektorsvis skulle de viktigaste resultaten samman- fattas och ingå som en del i en övergripande uppföljning.</P>
<P class="p380 ft3">Regeringen ser inte skäl att ändra dessa utgångspunkter för styrningen. Regeringen konstaterar dock att intentionerna med reformerna i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> när det gäller den statliga styrningen inte fått tillräckligt genomslag. Statskontoret anser i sin rapport till Ansvarskommittén (Reglering och andra styrmedel, 2005:28) att styrningen sker sektorsvis i allt för stor utsträckning. Detta har resulterat i att styrningen ser väldigt olika ut, detaljerad på vissa håll och målorienterad på andra, utan att det framgår några egentliga skäl för denna skillnad. Statskontoret förordar ett mer medvetet val av styrning från statens sida.</P>
<P class="p381 ft3">Vidare konstaterar Statskontoret och Ansvarskommittén att det inom vissa områden används många olika typer av styrmedel samtidigt vilket gör det svårt att få en samlad bild av statens styrinsatser. Detta innebär också att det finns en större risk för överlappande styrmedel. Statskontoret anser också att det finns betydande brister i den kunskap som i nuläget utgör grunden för den statliga styrningen. Det har också skett stora omvärldsförändringar som påverkar förutsättningarna för den statliga styrningen. En ökad globalisering, mer komplicerade regelverk och stora demografiska utmaningar innebär ökade svårigheter att upprätthålla kompetens och klara av personalförsörjningen. Därför måste staten i större utsträckning ta ett ansvar för att styrningen av kommun-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">84</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">sektorn blir effektiv både för staten och den kommunala nivån, t.ex. avseende tydlighet, val av styrform, styrningens omfattning och detaljeringsgrad. Mot denna bakgrund finns det enligt regeringen skäl att se över hur den statliga styrningen av den kommunala sektorn ser ut.</P>
<P class="p168 ft4">En strategi för statens styrning av den kommunala sektorn</P>
<P class="p82 ft3">Regeringen anser att det behövs en mer samlad, sektorsövergripande och långsiktig statlig styrning av den kommunala sektorn. En strategi bör medföra att styrningen blir tydligare och mer sammanhållen. Det kan innebära att styrningen inom vissa verksamheter kan bli mindre omfattande och detaljerad, medan det inom andra verksamheter kan finnas skäl att även fortsättningsvis ha kvar en detaljerad styrning. Regeringen anser dock att den närmare utformningen av en sådan strategi kräver ytterligare beredning. En väsentlig aspekt som behöver belysas ytterligare är vilken informationsförsörjning som behövs för att staten ska kunna bedriva en långsiktig och samlad styrning av den kommunala sektorn.</P>
<P class="p205 ft3">En väsentlig del av den statliga styrningen av kommuner och landsting och en grund för att utveckla en samlad statlig styrning är den nationella informationsförsörjningen. För att staten ska kunna identifiera och hantera problem så som brist på samverkan mellan olika sektorer eller mellan olika regelverk behövs en förbättrad informationsförsörjning. Därför är det viktigt att sådan information identifieras, analyseras och sammanställs inte enbart på sektorsnivå utan även på en aggregerad nivå.</P>
<P class="p206 ft7">Regeringen anser också att medborgarperspektivet i större utsträckning bör prägla statens styrning genom att i större utsträckning se till både statlig och kommunal verksamhet, i utformandet av sin styrning. Medborgarna är t.ex. intresserade av att få en bra service och är inte beredda att acceptera att servicen blir sämre på grund av att staten och den kommunala sektorn inte samverkar (se även avsnitt 7.2).</P>
<P class="p242 ft4">Samråd mellan stat och kommun</P>
<P class="p82 ft3">Regeringen anser att det är väsentligt med ett konstruktivt samspel och dialog mellan staten och kommunsektorn utifrån att man har ett delat ansvar för merparten av välfärdstjänster och offentlig service. Ansvars- kommittén föreslår att ett formellt samråd ska ske mellan regeringen och företrädare för kommuner och landsting och att samråden ska behandla principiellt viktiga frågor som rör relationen mellan staten och kommunerna, kommunernas ekonomi och finansiering samt lagstiftning som avser kommunerna. Kommittén föreslår att detta ska ske genom en delegation inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p87 ft3">Regeringen anser dock, i motsats till kommittén, att de samrådsformer som finns i dag är tillräckliga även om det givetvis finns möjligheter till förbättringar. I dag sker informella samråd innan regeringen lägger fram förslag till riksdagen. Det finns inarbetade former för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> inom Regeringskansliet och hur detta ska involvera den kommunala nivån. Genom utredningsväsendet och remissförfarandet har kommuner och landsting goda möjligheter att påverka och lämna synpunkter på olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">85</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<P class="p21 ft37">förslag. Det är viktigt med en flexibilitet i samrådsprocesserna för att Prop. 2009/10:175 kunna möta olika behov av dialog.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr9 td137"><P class="p47 ft1">11</P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p31 ft1">Statsförvaltningens effektivitet</P></TD>
<TD class="tr9 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td137"><P class="p116 ft27">11.1</P></TD>
<TD class="tr28 td162"><P class="p31 ft27">Innovativa lösningar och omprövning</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td148"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr34 td147"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Myndigheternas kontinuerliga arbete med</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">att utveckla verksamheten utifrån medborgarnas och företagens behov</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">är avgörande för att uppnå ökad kvalitet och produktivitet i</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">statsförvaltningen. Genom fler innovativa lösningar i offentlig tjänste-</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">produktion bör ytterligare effektivitetsvinster kunna göras.</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p39 ft3">Renodlingen av den statliga verksamheten bör fortsätta genom</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td150"><P class="p157 ft3">ytterligare omprövningar av det offentliga åtagandet.</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr37 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7)</P></TD>
<TD class="tr37 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">överensstämmer till viss del med regeringens bedömning. Förvaltnings-</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">kommittén föreslår dock att produktivitetstrycket vid pris- och löne-</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">omräkningen av ramanslagen ska utvidgas till att även omfatta hyror och</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">övriga förvaltningskostnader. Vidare föreslås att begränsningarna av</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">anslagssparande upphör och att regeringen ska kunna anvisa anslag för</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">längre tid än ett år. Kommittén behandlar inte frågan om innovativ</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">tjänsteproduktion.</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget om</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">att utvidga produktivitetstrycket, framför allt att det även ska omfatta</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">hyror. <SPAN class="ft4">Riksgäldskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>ställer sig positiva till</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">förslaget. <SPAN class="ft4">Timbro </SPAN>anser att det är en viktig reform men besparings-</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">potentialen ligger i att minska det statliga åtagandet. Det påpekas av flera</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">remissinstanser, bl.a. </SPAN>Kriminalvården, Rättsmedicinalverket <SPAN class="ft3">och </SPAN>Statens</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">institutionsstyrelse</SPAN>, att hyror och övriga förvaltningskostnader ofta är</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">bundna av långa avtal som inte kan omförhandlas. Långa avtalsperioder</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">innebär oftast bättre villkor. Lokalkostnader kan inte påverkas på kort</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">sikt. Myndigheter som har ”speciallokaler” för viss verksamhet har</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">mycket små möjligheter att påverka sina hyreskostnader. <SPAN class="ft4">Naturhistoriska</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">riksmuseet </SPAN>avvisar förslaget för myndigheter inrymda i ändamåls-</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft40"><SPAN class="ft39">fastigheter. </SPAN>Migrationsverket, Statens folkhälsoinstitut, Lantmäteriet <SPAN class="ft39">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Boverket </SPAN>är positiva till förslaget men anser att hyror inte bör inkluderas.</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">Även <SPAN class="ft4">Skatteverket </SPAN>ifrågasätter den del av förslaget som berör hyror.</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p2 ft3">En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslagen om att</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">begränsningarna av anslagssparande slopas samt att regeringen anvisar</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">anslag för längre tid än ett år. Dessa förslag anses ge utökade möjligheter</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">till långsiktig planering, mer flexibel anpassning och bättre förut-</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">sättningar att hushålla med anslagsmedlen.</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p2 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">En utgångspunkt för stats-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">förvaltningens verksamhet är det i lagen (1996:1059) om statsbudgeten</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">reglerade kravet på effektivitet och god hushållning med statens medel.</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">Det är viktigt att ständigt hushålla med de offentliga resurserna, inte</P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">minst mot bakgrund av att belastningen på välfärdssystemen ökar. Ett</P></TD>
<TD class="tr5 td147"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td151"><P class="p3 ft3">flertal reformer har t.ex. genomförts på sjukförsäkringsområdet för att</P></TD>
<TD class="tr17 td147"><P class="p13 ft3">86</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">värna hållbarheten i trygghetssystemen och stärka de offentliga</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">finanserna. Arbetet med att motverka fusk och överutnyttjande av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">trygghetssystemen måste även fortsättningsvis ha hög prioritet.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">Förenklingar i regelverken kan också medföra effektivitetsvinster i</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">statsförvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Myndigheternas kontinuerliga arbete med att utveckla verksamheten</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">utifrån medborgarnas och företagens behov och att hitta nya sätt att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">organisera produktionen av offentliga tjänster, den s.k. produktions-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">logiken, är grundläggande för att uppnå ökad kvalitet och produktivitet i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">offentlig förvaltning och en nyckel till den framtida tillväxtpotentialen i</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">svensk ekonomi. Det finns vid det här laget många exempel i offentlig</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">sektor, bl.a. från vården, som visar vilka avsevärda kvalitets- och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">produktivitetsvinster som går att göra med förändrad produktionslogik.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Det är därför angeläget att denna typ av innovativt arbete ges utrymme</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och sprids till flera delar i den offentliga förvaltningen. Målet är att få till</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">stånd fler värdeskapande system som tillgodoser brukarnas önskemål om</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">hög kvalitet i de offentliga tjänsterna, professionernas önskan att få</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">bedriva ett framgångsrikt arbete och huvudmännens krav på god</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">resursanvändning. Formerna för detta övervägs för närvarande i</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Regeringskansliet.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Renodlingen av den statliga verksamheten bör fortsätta genom</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ytterligare omstruktureringar och omprövningar av det offentliga</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">åtagandet. Regeringens inriktning är att värna om kärnverksamheterna.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Uppgifter som inte tillhör kärnverksamheten bör avvecklas eller överlåtas</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">till annan huvudman. Nytillkommande uppgifter bör noga prövas om de</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">kan utföras av befintliga myndigheter.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">En del i detta arbete är fortsatta omstruktureringar och omprövningar</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">av det offentliga åtagandet. En annan del är att utveckla den statliga</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">styrningen så att den i högre grad bidrar till samverkan mellan</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">myndigheter utifrån medborgarnas och företagens behov (se avsnitt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">12.1). Syftet är att öka effektiviteten och verksamhetens ändamåls-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">enlighet i förhållande till de uppgifter och mål som fastlagts av riksdagen</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och regeringen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">Förvaltningskommittén föreslår att produktivitetstrycket vid pris- och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">löneomräkningen av ramanslagen ska utvidgas till att även omfatta hyror</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och övriga förvaltningskostnader. I budgetpropositionen för 2008 (prop.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">2007/08:1, Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 7.9) redo-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">visade regeringen principerna för pris- och löneomräkningen och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">regeringens syn på modellen. Några förändringar av dessa principer är</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">för närvarande inte aktuella.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Förvaltningskommittén föreslår att regeringen tilldelar myndigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">dispositionsrätt för anslag för en period av fyra år. Vissa frågor om</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">anslagssparande m.m. behandlas i utredningen Översyn av budgetlagen</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">som lämnade sitt betänkande (SOU 2010:18) till regeringen i mars 2010</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">och behandlas därför inte i denna proposition.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft3">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317588x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p116 ft27">11.2</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p31 ft27">Högre effektivitet genom administrativ samordning</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen bör myndigheterna pröva om den administrativa stödverksamheten ska utföras i samverkan eller i annan regi.</P>
<P class="p385 ft3">Som ett första steg i ett långsiktigt utvecklingsarbete mot en mer koncentrerad hantering av administrativ stödverksamhet i staten avser regeringen att ge några av de statliga myndigheter som har inrättat interna servicecenter i uppdrag att utveckla dessa. Syftet är att genom ökad samordning inom staten öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten och förbättra möjligheterna till konkurrensutsättning i takt med att marknaden utvecklas. Detta uppdrag bör samordnas av Ekonomistyrningsverket. Regeringen avser också att ge Ekonomi- styrningsverket ett allmänt uppdrag att stödja och samordna en utveckling mot en mer effektiv och koncentrerad administration i statsförvaltningen i sin helhet.</P>
<P class="p386 ft7"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P>
<P class="p387 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>På ett övergripande plan tillstyrker remiss- instanserna Förvaltningskommitténs förslag om gemensamma administrativa lösningar. Synpunkterna är dock något spridda och berör flera aspekter. Remissinstanserna håller med om att det inte är effektivt att alla myndigheter är självförsörjande på alla områden. <SPAN class="ft4">Länsstyrelserna i Kronobergs </SPAN>och <SPAN class="ft4">Värmlands län </SPAN>anser inte att utredningen tillräckligt uppmärksammat att gemensamma administrativa lösningar initialt brukar innebära ökade kostnader. <SPAN class="ft4">Kriminalvården </SPAN>pekar på vikten av att tydliggöra gränsdragningarna mellan servicecentret och myndigheterna vid en övergång till administrativa servicecentra. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, Arbetsgivarverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Riksarkivet </SPAN>är kritiska mot den del av förslaget som innebär att riksdag och regering ska fatta ett generellt beslut. Även ett flertal andra remissinstanser framhåller att beslutanderätten om hur stödverksamheten ska organiseras måste ligga hos myndigheterna själva. <SPAN class="ft4">Centrala studiestödsnämnden </SPAN>framhåller att regeringens styrning är viktig. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket </SPAN>anser att en nackdel med stordrift är att varje myndighets respektive krav blir svåra att tillgodose. <SPAN class="ft4">Jordbruksverket </SPAN>anser att goda exempel bör redovisas ifråga om gemensamma administrativa lösningar. <SPAN class="ft4">Statens skolinspektion </SPAN>pekar på att det finns få utvärderingar som påvisar besparingar genom förändrade administrativa lösningar. <SPAN class="ft4">Energimarknadsinspektionen </SPAN>har goda erfarenheter av administrativa lösningar som kan bidra till ökad kvalitet och effektivitet i förvaltningen.</P>
<P class="p388 ft3"><SPAN class="ft4">Försäkringskassan </SPAN>ser det som positivt att stora myndigheter som redan skapat interna koncentrerade lösningar ska kunna ge service även till andra myndigheter. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket </SPAN>framhåller att stora myndig- heters behov kan skilja sig väsentligt från mindre myndigheters behov. <SPAN class="ft4">Post- och Telestyrelsen </SPAN>kan se fördelar för stora myndigheter, <SPAN class="ft4">Energi- myndigheten </SPAN>anser att förslaget kan vara bra för små och stora</P>
<P class="p389 ft3">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<P class="p390 ft7">myndigheter, men ser ingen effektiviseringsvinst för medelstora. Prop. 2009/10:175 <SPAN class="ft20">Arkitekturmuseet </SPAN>anser att utredningen inte funnit några belägg för att</P>
<P class="p21 ft3">små myndigheter skulle vara mindre effektiva än stora.</P>
<P class="p305 ft20">Ekonomistyrningsverket <SPAN class="ft7">och </SPAN>Statens folkhälsoinstitut <SPAN class="ft7">ställer sig positiva till den organisationskommitté som Förvaltningskommittén föreslår att regeringen ger i uppdrag att stödja detta arbete.</SPAN></P>
<P class="p305 ft7">Enligt <SPAN class="ft20">Datainspektionen </SPAN>kan gemensamma administrativa lösningar förbättra möjligheterna att behålla specialkompetens på områden som e- förvaltning. <SPAN class="ft20">Tullverket </SPAN>anser att <NOBR>E-delegationens</NOBR> arbete med en strategi för myndigheternas arbete med <NOBR>e-förvaltning</NOBR> bör avvaktas. <SPAN class="ft20">Allmänna Reklamationsnämnden </SPAN>anser att gemensam grundstruktur för myndig- heternas <NOBR>IT-system</NOBR> kan motverka problem som de flesta myndigheter drabbas av.</P>
<P class="p391 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p392 ft4">Utgångspunkter</P>
<P class="p393 ft3">Det finns vinster, både när det gäller kostnadseffektivitet och kvalitets- synpunkt, med att koncentrera stödverksamheten. Standardisering och koncentration är ett steg på vägen att lösgöra stödfunktioner från kärn- verksamhet. Möjligheter med administrativ samordning har analyserats av Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. i rapporten Gemensamma lösningar för effektivare administration (ESV 2007:33) och i E- delegationens delbetänkande Strategi för myndigheternas arbete med e- förvaltning (SOU 2009:86).</P>
<P class="p394 ft3">Det är varje myndighetslednings ansvar att bedöma om stödverksamhet ska skötas i egen regi eller på entreprenad. Utgångspunkterna är myndighetsförordningens bestämmelser om att myndighetens ledning ska se till att verksamheten bedrivs effektivt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.</P>
<P class="p395 ft3">Regeringen bedömer att det finns möjligheter till administrativ effektivisering inom det ekonomi- och personaladministrativa området i statsförvaltningen. ESV har uppskattat att det i statsförvaltningen – exklusive de stora myndigheterna som redan har inrättat interna service- center – finns en besparingspotential innebärande en årlig besparing på <NOBR>650–900</NOBR> miljoner kronor om den kan utnyttjas fullt ut. Om möjligheten till besparingar skulle motsvara den som har uppnåtts inom de stora myndigheter som redan har inrättat interna servicecenter, dvs. i storleksordningen 50 procent, skulle den årliga besparingen för löne- administrationen kunna uppgå till 1,25 miljarder kronor. Detta förutsätter att möjligheterna att förenkla och standardisera arbetsrutiner m.m. tas till vara fullt ut. <NOBR>E-delegationen</NOBR> har uppskattat besparingspotentialen för gemensamma verksamhetsstöd till <NOBR>500–1200</NOBR> miljoner kronor per år.</P>
<P class="p396 ft7">Av drygt 218 000 anställda med månadslön är 28 procent 55 år eller äldre. Av dessa är ca 19 000, dvs. en tredjedel, klassade som</P>
<P class="p397 ft3">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<P class="p398 ft3">stödkompetens<A href="#page_90"><SPAN class="ft30">1</SPAN></A>. Generationsväxlingen tillsammans med nya lösningar Prop. 2009/10:175 inom det administrativa området, såsom koncentration av verksamhet</P>
<P class="p71 ft3">och ökad samverkan, bör ses som en möjlighet till en kostnadseffektivare förvaltning och kompetensväxling. Detta bör sammantaget gynna såväl de offentliga finanserna som kompetensförsörjningen.</P>
<P class="p172 ft7">Säkerhet och sårbarhet är ytterligare en viktig aspekt att ta hänsyn till. När små enheter sköter sin egen administration leder det till en ökad sårbarhet, t.ex. i ekonomiadministrationen.</P>
<P class="p167 ft4">Hur ska den administrativa stödverksamheten organiseras?</P>
<P class="p78 ft3">Eftersom den administrativa stödverksamheten inte är en del av en myndighets kärnverksamhet behöver den inte alltid utföras av myndigheten själv. Statliga myndigheter bör utnyttja möjligheterna att effektivisera administration och annan stödverksamhet genom att hitta andra lösningar än att utföra den i egen regi.</P>
<P class="p172 ft3">För viss stödverksamhet, t.ex. lokalvård, finns ett brett utbud på marknaden som också nyttjas av många myndigheter. Regeringen instämmer emellertid i den bedömning som gjorts av Stabsutredningen i betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22) att möjligheterna att på kort sikt lägga över ekonomi- och personaladministrativa uppgifter på aktörer utanför statsförvaltningen inte bör överskattas. Det gäller inte minst den statliga ekonomistyrningen som kräver en specialiserad kompetens. Utredningen konstaterade att något brett marknadsutbud som alternativ till det inomstatliga inte finns för närvarande. Dessutom bör alla möjligheter till samordning inom den statliga sektorn genom standardiserade arbetssätt m.m. först tas tillvara för att effekterna i form av kostnadsminskningar ska bli de maximala vid en eventuell utkontraktering till marknaden. Regeringen har i propositionen Upphandling från statliga och kommunala företag (prop. 2009/10:134) uttalat sig om lagen (2007:1091) om offentlig upphandling är tillämplig vid köp mellan statliga myndigheter. Regeringen konstaterar att rättsläget är något oklart, men anser inte att rättspraxis ger stöd för att upphandlingsrättsliga avtal normalt sett uppkommer mellan enheter inom en och samma juridiska person, vilket är fallet beträffande statliga myndigheter.</P>
<P class="p399 ft3">Regeringen bedömer att det är viktigt att utvecklingen på marknaden följs parallellt med att samordningen i staten förbättras. Stats- förvaltningen bör tillvarata det kunnande som finns hos marknadsaktörer när det gäller utveckling av olika typer av tjänster, bl.a. administrativa stödtjänster. I takt med att en väl fungerande marknad utvecklas bör delar av verksamhetsstödet kunna utföras av tredjepartsleverantörer för att därigenom skapa maximala effektivitets- och kvalitetsvinster för staten. Det bör också vara en strävan att förenkla och anpassa regelverk och rutiner så att färre stödtjänster kräver specialiserad kompetens, och så att de i stället kan tillhandahållas av marknadsaktörer i konkurrens.</P>
<P class="p400 ft35"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Stödkompetens: Personal med stödfunktion för lednings- och kärnkomptens, utan specifik sakområdeskomptens inom myndighetens verksamhetsområde.</P>
<P class="p401 ft3">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p2 ft3">Kammarkollegiet har uppgiften att tillhandahålla administrativa</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">tjänster inom statsförvaltningen. Administrativ service är en av Kammar-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">kollegiets kärnuppgifter och det finns möjlighet att där samla ytterligare</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">specialiserad kompetens och erfarenhet kring dessa frågor. För att få</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">bättre erfarenhet för den fortsatta utvecklingen avser regeringen att ge</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">några av de myndigheter som har samlat sina administrativa stöd-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">funktioner i s.k. interna servicecenter i uppdrag att utveckla dessa. Detta</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">uppdrag bör samordnas av ESV, som också avses få ett allmänt uppdrag</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">att stödja och samordna en utveckling mot en mer effektiv och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">koncentrerad administration i statsförvaltningen i sin helhet. Såväl ESV,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">förvaltningskommittén som <NOBR>E-delegationen</NOBR> har förordat en sådan</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">lösning. Det är dock viktigt att myndigheternas servicecenter utformas på</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ett sådant sätt att tillväxten av nya företag på denna marknad inte</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">påverkas negativt.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">För framtida strategiska ställningstaganden är det viktigt att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">dokumentera erfarenheter från försök och att analysera hur besparings-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och effektiviseringspotentialen realiseras i praktiken. ESV kommer också</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">– i syfte att påskynda en effektivisering – ges i uppdrag att undersöka de</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">administrativa kostnaderna hos statliga myndigheter.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Den utveckling av gemensamma servicecenter som vissa myndigheter</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">avses få i uppdrag att genomföra är att anse som ett strategiskt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">utvecklingsprojekt som <NOBR>E-delegationen</NOBR> enligt sina direktiv ska följa och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">halvårsvis rapportera om till regeringen.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td145"><P class="p3 ft4">Balans mellan förändringstryck och frivillighet</P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p3 ft3">Ett förändringstryck via styrningen av myndigheterna som driver på</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">utvecklingen mot en mer koncentrerad administrativ hantering i staten</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">behöver skapas. Men det är också viktigt med en balans mellan</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">förändringstryck och frivillighet. Att skapa incitament till förändring är</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">en viktig del i utvecklingsarbetet.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">En viktig uppgift är att redan från början lägga grunden för</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">återkommande uppföljningar och utvärderingar av de genomförda</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">åtgärderna. Detta är nödvändigt för att säkerställa att beräknade vinster</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">realiseras. I den mån det är lämpligt bör detta ske med hjälp av</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">standardiserade gemensamma nyckeltal. Det bör ingå i det ovannämnda</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">uppdraget till ESV att ge underlag för sådana nyckeltal.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">För att nå framgång krävs stöd till och samordning av processen. Det</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">handlar om att identifiera, utveckla och sprida kunskap om olika</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">lösningar, ge bra stöd till prövning och genomförande m.m. Genom en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">stegvis utveckling kan förändringsarbetet drivas vidare vartefter goda</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">erfarenheter görs och resultat uppnås. Även nödvändigheten att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">upprätthålla god kvalitet i verksamheten under en förändringsprocess</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">talar för en stegvis ansats.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p402 ft3">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317592x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr24 td137"><P class="p116 ft27">11.3</P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p31 ft27">Ökad samordning av länsstyrelsernas interna</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td137"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p31 ft27">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr18 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Länsstyrelsernas interna administrativa verksamhet bör ges en mer ändamålsenlig organisation. Ökad samordning inom ramen för en utvecklad organisation kommer att leda till kvalitets- och effektivitetsvinster genom administrativa stordriftsfördelar. En utvecklad organisation kan också bidra till läns- styrelsernas utvecklingsarbete och utgöra ett stöd till regeringens styrning och uppföljning av länsstyrelsernas samlade verksamhet.</P>
<P class="p404 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Nödvändigheten av en ökad administrativ samordning mellan länsstyrelserna har behandlats av regeringen i budgetpropositioner och i regleringsbrev. En ökad sam- ordning ger bättre möjligheter att ta vara på administrativa stordriftsfördelar, vilka bedöms vara väsentliga genom att läns- styrelsernas verksamhet till stor del är likartad. Länsstyrelserna bedriver gemensamma utvecklingsprojekt inom främst </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">IT-området</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> och löne- och ekonomiadministration. Ytterligare områden för ökad samordning kan vara kompetensutveckling, information och arbete med föreskrifter, råd och anvisningar. Genom att skapa en effektivare organisation av länsstyrelsernas interna administrativa verksamheter ges samtidigt bättre förutsättningar för hög kvalitet och rättssäkerhet i länsstyrelsernas myndighetsutövning. En tydligare och mer effektiv organisation kan också ge länsstyrelserna bättre möjligheter att samverka med andra myndigheter. Regeringen beslutade därför i oktober 2009 om ett uppdrag för att utreda hur länsstyrelsernas interna administrativa verksamheter kan organiseras på ett lämpligt sätt och vilka ytterligare verksamheter som kan samordnas (dnr Fi2009/6991). Uppdraget ska bedrivas i nära samverkan med länsstyrelserna och med utredningen om en översyn av den statliga regionala förvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p405 ft27"><SPAN class="ft27">11.4</SPAN><SPAN class="ft85">Högre effektivitet genom samordnade inköp</SPAN></P>
<P class="p406 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns ett fortsatt behov av en centraliserad inköpssamordning. Vidare kan den statliga inköps- samordningen effektiviseras. Hur den statliga inköpssamordningen ska organiseras övervägs för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p407 ft3"><SPAN class="ft31">Statskontorets förslag </SPAN>i rapporten En effektivare statlig inköpssamordning – analys och förslag (bilaga 17) överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Statskontoret föreslår att en ny myndighet för samordnad upphandling i staten inrättas.</P>
<P class="p408 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna instämmer i huvudsak med att det finns ett behov av att centralisera den statliga inköpssamordningen Även <SPAN class="ft4">Arbetsförmedlingen </SPAN>delar i huvudsak slut- satserna i rapporten, men föreslår en kompletterande utredning för att fastställa inom vilka områden den statliga inköpssamordningen bäst</P>
<P class="p130 ft3">lämpar sig. <SPAN class="ft4">Försäkringskassan </SPAN>anser att frågan bör utredas vidare och</P>
<P class="p131 ft3">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">framhåller att aspekter som att <NOBR>E-delegationens</NOBR> inriktning och samsyn i miljöfrågor bör tas med. Ett flertal remissinstanser tillstyrker förslaget om att inrätta en ny myndighet för den statliga inköpssamordningen. <SPAN class="ft4">Statens folkhälsoinstitut </SPAN>anser att myndigheten bör underindelas för att möta upp lokala och regionala behov. <SPAN class="ft4">Tullverket, Stockholms universitet, Verket för högskoleservice (VHS), Banverket, Lantmäteriet </SPAN>och<SPAN class="ft4">, Luftfartsverket </SPAN>framhåller att inköpen i en centraliserad organisation kan komma att ske längre från slutanvändarna och därmed blir kunskaperna om brukarens behov mer begränsad. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket (ESV</SPAN>) och <SPAN class="ft4">Åklagarmyndigheten </SPAN>anser att verksamheten lika väl kan ingå i en existerande myndighet och att det krävs en djupare kostnadsanalys innan beslut om en ny myndighet kan tas. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>ser för och nackdelar med en ny organisation i förhållande till att verksamheten inordnas i en befintlig myndighet. <SPAN class="ft4">Riksgäldskontoret </SPAN>anser att Kammar- kollegiet eller ESV är lämpliga myndigheter om inköpssamordningen ska bildas inom en befintlig myndighet. <SPAN class="ft4">Försvarets materielverk (FMV) </SPAN>avstyrker förslaget att en ny myndighet inrättas men anser att inköps- samordningen behöver utvecklas under nya former. FMV är beredd att ta på sig uppgiften att sammanhålla den statliga inköpssamordningen till dess att en utvecklad eller ny myndighet inom försvarssektorn utvecklats. Vidare anser FMV att det finns förbättringsmöjligheter för små och medelstora företag som bör beaktas i samband med att den statliga inköpssamordningen utvecklas. <SPAN class="ft4">IT & Telekomföretagen </SPAN>pekar på vikten av att små och medelstora företag bereds möjlighet att delta i upphandlingar.</P>
<P class="p409 ft3"><SPAN class="ft4">ESV, VHS </SPAN>och <SPAN class="ft4">Almega </SPAN>ställer sig bakom den föreslagna modellen avseende dimensionering av en ny myndighet. Enligt ESV kan ytterligare effektivitetsvinster uppnås om även det nationella upphandlingsstödet omfattas av den föreslagna sammanslagningen av Kammarkollegiets <NOBR>IKT-upphandling,</NOBR> VHS upphandling och inköpssamordningen inom ESV. <SPAN class="ft4">Riksgäldskontoret </SPAN>är positiv till att fortsatt ansvara för ramavtalen inom sitt ansvarsområde.</P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft31">Bakgrund: </SPAN>Syftet med den statliga inköpssamordningen är att åstadkomma besparingar för staten genom att reducera myndigheternas administrativa kostnader för upphandling och skapa ekonomiskt mer förmånliga inköpsvillkor. Den statliga inköpssamordningen regleras i förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning. I förordningen anges att för varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden, ska det finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingen. Vidare anges att små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingarna ska beaktas.</P>
<P class="p19 ft3">Den statliga inköpssamordningen är i dag fördelad på elva ramavtals- ansvariga myndigheter; ESV, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, VHS, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, FMV, Riksgälden, Lant- mäteriet, Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna upp- handlar och förvaltar ramavtal inom ett antal områden. Uppgiften att samordna de ramavtalsansvariga myndigheternas upphandlings- verksamhet ligger på ESV. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för den statliga inköpssamordningen finansieras i huvudsak med avgifter som tas ut av leverantörerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">93</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Statskontorets rapport visar att staten varje år gör stora besparingar till följd av den statliga inköpssamordningen Statskontoret uppskattar besparingarna till ca 1,5 miljarder kronor. Statskontorets rapport visar emellertid att det finns brister i den nuvarande decentraliserade formen av statlig inköps- samordning med elva ramavtalsslutande myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p17 ft3">Regeringen gör bedömningen att det finns ett fortsatt behov av en centraliserad inköpssamordning, eftersom verksamheten med största sannolikhet medför betydande besparingar för staten som helhet. En inköpscentral enligt <NOBR>EG-direktivens</NOBR> mening kan bidra till minskade kostnader för upphandlingsprocesserna. Vidare kan statsförvaltningen effektiviseras och medel sparas genom att centralisera vissa administrativa förfaranden. En centraliserad organisation innebär ökad tydlighet, enhetlighet och synlighet. Sannolikt kommer viljan att använda avtalen göra det enklare och mer attraktivt att bli ramavtalsleverantör. Regeringen gör även bedömningen att en centraliserad organisation kommer att medföra ökade förutsättningar för kompetensutveckling och kompetensförsörjning.</P>
<P class="p19 ft3">Statskontorets undersökning visar att små företag inte stängs ute när det gäller den statliga inköpssamordningen. Dock föreligger stora variationer mellan olika produktområden. Konkurrensverket har i ett samrådsyttrande till rapporten (bilaga 5) uttalat att analysen och slutsatserna i rapporten om effekterna för små företag och aktuella marknader till följd av berörd inköpssamordning i vissa delar har ett otillräckligt underlag. Det bör, enligt regeringens mening, erinras om att det är givetvis viktigt att mindre företags deltagande i offentlig upp- handling främjas. Med en centraliserad organisation ökar emellertid, enligt regeringens mening, möjligheterna att vårda leverantörsmarknaden och se till att små och medelstora företag inte stängs ute från deltagande. Av förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning framgår att små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar ska beaktas.</P>
<P class="p410 ft3">Statskontoret föreslår att en ny myndighet inrättas och bedömer att den nya myndigheten fullt utbyggd bör vara i storleksordningen 60 års- arbetskrafter. I rapporten förordas en successiv utbyggnad av den nya upphandlingsverksamheten. Den ramavtalsverksamhet som bedrivs vid Riksgäldskontoret bör, enligt Statskontoret, inte övertas av den nya myndigheten utan även fortsättningsvis vara ett ansvar för Riksgälds- kontoret.</P>
<P class="p15 ft3"><SPAN class="ft4">ESV </SPAN>anser att argumenten för en ny myndighet inte är övertygande och att de positiva effekterna bör kunna uppnås även i annan form av organisering. Även <SPAN class="ft4">Åklagarmyndigheten </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skatteverket </SPAN>anser att verksamheten kan ingå i en existerande myndighet. <SPAN class="ft4">Riksgäldskontoret </SPAN>anser att Kammarkollegiet eller ESV är lämpliga myndigheter om inköpssamordningen ska bildas inom en befintlig myndighet.</P>
<P class="p17 ft7">Sammantaget gör regeringen bedömningen att den statliga inköps- samordningen kan effektiviseras. Regeringen har ännu inte tagit ställning till om verksamheten bör bedrivas i en ny myndighet eller om den bör inordnas i en befintlig myndighet med ansvar för att upphandla statliga ramavtal. Verksamhetens huvudmål bör vara att upphandla ramavtal för statens räkning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">94</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317595x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p245 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">ESV </SPAN>kan ytterligare effektivitetsvinster uppnås om även det</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">nationella upphandlingsstödet omfattas av den föreslagna samman-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">slagningen. Att innefatta det nationella upphandlingsstödet innebär,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">enligt ESV, en tydlighet för myndigheter, leverantörer och andra</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">intressenter att ansvaret för upphandlingsfrågor, i huvudsak, ligger på en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p411 ft3">myndighet. Regeringen tar inte nu ställning till om även annan verk-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">samhet ska ingå. Inte heller tar regeringen ställning till om den</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">ramavtalsverksamhet som i dag bedrivs vid Riksgäldskontoret ska</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">påverkas. Hur den statliga inköpssamordningen ska organiseras är för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p412 ft3">närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft27">11.5 En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn</P>
<P class="p195 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>För att bli mer effektiv och rättssäker bör tillsynen vara tydligare och mer enhetlig. Tillsynsregleringar bör som regel utformas utifrån de bedömningar som regeringen har redovisat i skrivelsen En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79).</P>
<P class="p197 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Medborgare ska kunna vara säkra på att de lagar och regler som har beslutats av riksdagen och regeringen också följs. Den offentliga tillsynen spelar här en viktig roll för att stärka regelefterlevnaden i hela samhället, både i offentlig och privat verksamhet. Tillsynen bidrar till att upprätthålla grundläggande värden i samhället såsom rättssäkerhet, effektivitet och demokrati. Genom tillsynen ska medborgare och företag kunna vara förvissade om att deras intressen tas till vara.</SPAN></P>
<P class="p180 ft3">En väl fungerande tillsyn ökar tryggheten i samhället. Brister i tillsynen kan leda till ett minskat förtroende för demokratiska beslut. Regeringen har genomfört reformer av regelverk och organisation för en bättre tillsyn. Regelverk för tillsyn har förändrats inom bl.a. områdena penningtvätt och värdepappersmarknad. Organisationsförändringar vad avser tillsyn har genomförts inom bl.a. områdena djurskydd, strålskydd, skola, socialtjänst och transport.</P>
<P class="p265 ft3">Offentlig tillsyn består av många skilda verksamheter. Fler än 230 lagar reglerar tillsynen inom olika sektorer av samhället. Många av bestämmelserna om tillsyn härrör från <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Fler än 90 statliga myndigheter (inklusive länsstyrelserna) och alla kommuner har tillsyns- uppgifter. Även ett antal privaträttsliga organisationer och särskilt förordnade fysiska personer utövar viss offentlig tillsyn. Den offentliga tillsynen har utvecklats parallellt inom de många områden där den utförs. Definitioner, synsätt, lagstiftning, praxis och förhållningssätt har vuxit fram inom respektive område.</P>
<P class="p60 ft3">De stora variationerna i tillsynens utformning och tillämpning kan i vissa fall vara en tillgång. Tillsynsinstrumentet kan användas flexibelt med möjlighet till stor anpassning till förhållandena i det särskilda fallet. Samtidigt blir instrumentet svårtillämpat och otydligt. Bristen på en gemensam utveckling av tillsyn som styrinstrument har även lett till att regler, ingripandemöjligheter m.m. som har fungerat bra inom ett tillsynsområde inte har fått spridning till andra områden.</P>
<P class="p413 ft3">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX0317596x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft7">En alltför differentierad tillsyn medför risker ur ett demokratiskt Prop. 2009/10:175 perspektiv, eftersom tillsynen inom många områden är ett av de</P>
<P class="p171 ft3">viktigaste instrumenten för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut genomförs på avsett och likvärdigt sätt. Det finns även risker för rättssäkerheten. För tillsynsorganen kan exempelvis osäkerhet uppstå om i vilken utsträckning de är skyldiga att ingripa. Tillsynsobjekten riskerar vidare att lämnas i ovisshet om vilka krav som egentligen åligger dem i samband med tillsyn, en ovisshet som kan leda till onödiga konflikter i relationen till tillsynsorganen. En tydligare och mer enhetlig tillsyn är viktig för regelförenklingsarbetet och kan därmed bidra till att förbättra företagsklimatet i Sverige. Genom en mer likartad användning av begrepp och mer likartade regler kring tillsyn ges de många verksamhets- utövare som står under tillsyn utifrån flera olika lagar och av flera tillsynsmyndigheter bättre förutsättningar att kunna följa gällande regler. En väl fungerande tillsyn ska även vara enhetlig i hela landet och inte snedvrida konkurrensen.</P>
<P class="p202 ft3">Regeringen har i en skrivelse till riksdagen, En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79, bet. 2009/10:FiU12), redovisat generella bedömningar för hur en tillsynsreglering bör vara utformad. Skrivelsen bör kunna utgöra ett stöd och en vägledning för det fortsatta arbetet med att se över tillsynsreglering i lag och en utgångspunkt när regler för tillsyn på nya områden utformas. Syftet är att den offentliga tillsynen i högre grad än i dag ska präglas av tydlighet och enhetlighet. Tillsynsregleringar bör utformas utifrån de bedömningar som regeringen har redovisat i ovan nämnda skrivelse. Att i en samlad process under en kort tid se över alla lagar som i dag reglerar tillsyn bedömer regeringen inte som möjligt. Regleringen av tillsynsverksamheterna hänger även nära samman med de materiella regelverken och översyner bör ske samlat inom respektive tillsynsområde när ett behov att förändra regelverket identifieras. Inom vissa tillsynsområden har regelverket nyligen setts över och nya översyner kan i dessa fall förväntas dröja.</P>
<P class="p414 ft1">12 Styrningen av statsförvaltningen</P>
<P class="p310 ft27"><SPAN class="ft27">12.1</SPAN><SPAN class="ft85">Styrningen utvecklas vidare</SPAN></P>
<P class="p415 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Statlig verksamhet är av olika karaktär, kunskapsintensiv och specialiserad. Styrningen bör i så hög grad som möjligt vara utformad så att den bäst gynnar syftet med respektive verksamhet.</P>
<P class="p349 ft3">Styrningen av statlig verksamhet utvecklas med inriktningen att kombinera olika styrformer i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt och upprätthålla grundläggande värden. Styrningen bör vara tydlig, inriktad mot verksamheternas resultat, verksamhetsanpassad och ha ett medborgarperspektiv.</P>
<P class="p416 ft3">Styrningen bör inriktas på att bli mer strategisk.</P>
<P class="p417 ft3">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft31">Utredningarnas förslag och bedömningar: <SPAN class="ft3">Ansvarskommitténs (bilaga 5), Styrutredningens (bilaga 9) och Förvaltningskommitténs (bilaga 7) förslag och bedömningar överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Styrutredningen tar dock inte upp medborgar- perspektivet. Ansvarskommittén behandlar inte frågan om att kombinera olika styrformer och inte heller målstyrningen.</SPAN></P>
<P class="p418 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Få remissinstanser till Ansvarskommitténs betänkande ifrågasätter behovet av en mer helhetsinriktad statlig styrning, ett utvecklat medborgarperspektiv och att kunskapsbildning och lärande kring den statliga styrningen behöver stärkas. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrnings- verket </SPAN>(ESV) delar kommitténs syn på den övergripande inriktningen av den statliga styrningen. ESV anser att statliga myndigheter bör styras situations- och verksamhetsanpassat och med kombinationer av styrmedel. <SPAN class="ft4">Rikspolisstyrelsen </SPAN>delar Ansvarskommitténs uppfattning att det finns behov av ett stärkt helhetsperspektiv inom staten och konstaterar att varje myndighet i rättskedjan i dag har sin egen struktur. Uppdelningen i flera brottsbekämpande myndigheter under skilda departement med olika uppdrag, olika geografisk indelning och lokalisering, ger negativa effekter. Rikspolisstyrelsen anser att sektoriseringen inom staten måste kompletteras med ökad tvärsektoriell samverkan. <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>delar kommitténs uppfattning att den statliga styrningen bör bli mer helhetsinriktad och baseras på empiriska, dokumenterade faktakunskaper om tillståndet inom olika samhälls- sektorer. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västra Götalands län </SPAN>anser att en långtgående specialisering är ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor för en effektiv statsförvaltning. Ju längre specialiseringen drivs, desto större blir behovet av samordning och helhetssyn.</P>
<P class="p419 ft3">Styrutredningens syn på mer strategiskt fokus får stöd av många remissinstanser som dock också lyfter fram svårigheter med att förverkliga ett sådant arbete. <SPAN class="ft4">Kommerskollegium </SPAN>framhåller vikten av att Sveriges medlemskap i EU blir en integrerad del i regeringens strategiska styrning av myndigheterna. <SPAN class="ft4">Försvarets materielverk </SPAN>delar utredningens uppfattning att styrningen av statsförvaltningen måste bejaka skillnaderna mellan myndigheternas verksamheter. En verksamhets- anpassning bör åstadkommas genom att regeringen på ett tydligare sätt tar ställning till hur långsiktig styrningen kan och bör vara för olika statliga verksamheter och myndigheter samt hur mål/resultat och uppföljningskrav bör anpassas till de verksamhetsmässiga förut- sättningarna. Förvaltningskommitténs bedömning att det är viktigt att utnyttja de olika styrformer som står till buds och åstadkomma en för ändamålet lämplig styrning delas av bl.a. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet, Kulturrådet, Lantmäteriet, Migrationsverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk</SPAN>.</P>
<P class="p243 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p392 ft4">Styrningen skapar förutsättningar</P>
<P class="p82 ft7">Statsförvaltningen ska genomföra av riksdagen och regeringen fattade beslut. Styrningen av statliga verksamheter och myndigheter är därför av stor betydelse för att statsmakterna ska kunna uppfylla det politiska mandat väljarna har gett dem. Myndigheterna har också att förvalta den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">97</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p420 ft3">fortsatta verkställigheten och vårda de beslut som fattats av tidigare riksdagar och regeringar och som fortfarande är giltiga. Regeringens styrning omfattar även dessa uppgifter och kan exempelvis avse prioriteringar och utvecklingsaspekter. Regeringens styrning av statliga myndigheter syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt och upprätthålla grundläggande värden som rätts- säkerhet och effektivitet.</P>
<P class="p75 ft4">Tydlig och resultatinriktad</P>
<P class="p421 ft3">Styrningen bör vara tydlig och resultatinriktad. Tydlig innebär bl.a. att myndighetens uppdrag preciseras genom att uppgifter, regler och i förekommande fall mål och prioriteringar anges. Mål och uppgifter till myndigheterna formuleras så att respektive myndighet själv råder över eller har rimliga möjligheter att genom olika åtgärder kunna genomföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.</P>
<P class="p422 ft3">Det har under de senaste två decennierna successivt etablerats en resultatkultur inom statsförvaltningen som är viktig att vidareutveckla. Inom staten avser begreppet resultat främst de prestationer som myndigheterna åstadkommer och de effekter prestationerna leder till. I och med budgetarbetet för 2009 beslutade regeringen att ändra innehållet i och formerna för resultatstyrningen av myndigheterna och deras verksamhet (prop. 2008/09:1). Den enhetliga verksamhetsstrukturen har utgått och den årliga styrningen av myndigheterna är numera inriktad mot verksamhetens resultat utifrån det instruktionsenliga uppdraget. Regeringens ambition är att skapa förutsättningar för en styrning som är långsiktig och i högre grad anpassad till myndigheternas verksamheter och regeringens styrbehov. Regeringens styrning kan vara detaljerad för vissa myndigheter och t.ex. omfatta mål, prestationer eller kvalitet och för andra vara mer övergripande. Oavsett detaljeringsgrad i styrningen är myndigheten skyldig att redovisa sina resultat på ett tillförlitligt och rättvisande sätt.</P>
<P class="p423 ft3">Myndigheternas redovisning av kostnader och prestationer följs i olika grad upp årligen inom ramen för budgetprocessen. Det fortsatta arbetet måste sträva mot att redovisa vad som faktiskt uppnås inom olika områden, dvs. effekterna i samhället. En huvudfråga är då om de politiska målen har förverkligats och om det har blivit som det var tänkt för medborgarna. Sambanden mellan prestationer och effekter är komplexa och låter sig sällan mätas på något enkelt sätt. En annan central fråga är om myndigheternas prestationer svarar mot medborgarnas legitima behov och krav och har den kvalitet som kan förväntas. En redovisning som enbart omfattar utförda prestationer i termer av volymer och kostnader ger inte tillräcklig information om detta. En redovisning av prestationernas kvalitet och medborgarnas uppfattningar om dessa är viktig.</P>
<P class="p424 ft7">En tydligare åtskillnad behöver göras mellan den information som ska tas fram på årlig basis och den fördjupade information som kan behövas för analyser av politikens effekter och för mer omfattande omprövningar (se även avsnitt 12.8).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p119 ft3">98</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p425 ft4">Verksamhetsanpassad styrning utifrån ett helhets- och medborgarperspektiv</P>
<P class="p86 ft3">Statlig verksamhet är av olika karaktär, kunskapsintensiv och specialiserad. En verksamhet som huvudsakligen utgörs av tillsyn kan ställa andra krav på styrning än exempelvis utredningsverksamhet. Viss statlig verksamhet vänder sig direkt till medborgarna medan annan har att följa och kontrollera andra utförare. Stora delar av den statliga förvaltningen bedrivs av medarbetare som har nära kontakt med medborgarna. En väl fungerande styrning förutsätter därför kunskap om olika professioners förståelse av sin verksamhet och vilka mål och mått som är lämpliga för att stödja syftet med verksamheten. Styrningen bör i hög grad ta hänsyn till varje verksamhets specifika karaktär och utformas så att den bäst gynnar syftet med respektive verksamhet.</P>
<P class="p87 ft3">Myndigheternas specialisering är nödvändig bl.a. för att få kvalitet i verksamheten. Detta riskerar samtidigt att leda till fragmentering av förvaltningen, suboptimering av statens resurser och att det blir oklart för medborgarna vart de ska vända sig i vissa frågor. Människor får inte komma i kläm på grund av hur staten är organiserad. Medborgare, företagare och kommuner förväntar sig att staten ska uppträda samordnat. Samordning underlättas av en helhetsinriktad styrning som har ett tydligt medborgarperspektiv.</P>
<P class="p75 ft4">Strategisk styrning</P>
<P class="p169 ft3">Politik kan innebära att förändra för att uppnå vissa önskade tillstånd och för att undvika andra. Politik kan också innebära att slå vakt om och förvalta vissa värden eller ett tillstånd. Genom politiken kommunicerar därför politiker olika mål och visioner till väljarna. När målen lagts fast i fattade beslut av riksdag och regering är det viktigt att mål och ambitioner når ut till ansvariga inom statsförvaltningen. Övergripande mål kan fungera som vägledning men är som regel inte lämpliga att användas direkt i verksamhetsstyrningen.</P>
<P class="p426 ft3">Flera utredningar konstaterar samtidigt att målstyrning av myndigheter inte bara är svårt utan också kan leda till beteenden som faktiskt motverkar målen. Att bryta ner övergripande mål i en rationell kedja av delmål har inte visat sig möjligt eller meningsfullt. Regeringen tog därför bort den s.k. verksamhetsstrukturen med politikområden 2009.</P>
<P class="p244 ft3">Regeringskansliet har bl.a. en strategiskt viktig uppgift i att ta fram underlag som bidrar till att omvandla den förda politiken till regerings- beslut med styrverkan i statsförvaltningen. Analyser av hur övergripande mål kan omvandlas till uppgifter och i förekommande fall verksamhets- mål behöver göras. Uppgiften förutsätter att verksamheter och myndigheter analyseras i ett strategiskt och framtidsinriktat perspektiv och att kunskaperna i de många rapporter m.m. som myndigheter och andra tar fram tillvaratas. Exempel på frågeställningar för sådana analyser är: Vad innebär de politiska målen för olika verksamheter och myndigheter? Hur ska resultaten se ut för att myndigheten ska sägas ha fullgjort sitt uppdrag? Hur fungerar verksamheterna? Hur svarar myndighetens resultat mot avnämarnas eller andra målgruppers behov? Hur ser sambanden ut mellan olika myndigheter och verksamheter? Hur</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p90 ft3">99</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">effektiv är den tvärsektoriella styrningen? Hur fungerar den samlade Prop. 2009/10:175 styrningen? Hur samordnas tvärsektoriella frågor och politiska mål? Hur</P>
<P class="p71 ft3">skapas förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv resurs- användning? Har myndigheterna rätt förutsättningar att möta nya krav? Vilka risker finns härvidlag att myndigheten inte ska kunna prestera goda resultat? Analyserna bör utgöra underlag för den löpande styrningen och uppföljningen av en enskild myndighet eller verksamhet.</P>
<P class="p172 ft7">Enskilda beslut bör fattas utifrån ett helhetsperspektiv på regeringens samlade politik, en bedömning av politiska avvägningar över sektors- gränser samt med beaktande av angivna prioriteringar och statens samlade resurser, m.m.</P>
<P class="p167 ft4">Universitet och högskolor</P>
<P class="p236 ft3">Universitet och högskolor bör ha en hög grad av självbestämmande. Regeringen har därför i särskild ordning låtit se över styrningen och organisationen av dessa. I november 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en eller flera verksamhetsformer för statliga universitet och högskolor. Utifrån de förslag på verksamhetsformer som lämnades skulle utredaren även föreslå hur statens styrning av universitet och högskolor skulle utformas (dir. 2007:158). Utredningen överlämnade i december 2008 betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104). Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens förslag behandlas inte i denna proposition utan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p307 ft27"><SPAN class="ft27">12.2</SPAN><SPAN class="ft85">Översyn av Regeringskansliet</SPAN></P>
<P class="p415 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Regeringskansliets arbete med regeringens styrning av verksamheter och myndigheter bör bedrivas strategiskt utifrån regeringens samlade politik och med beaktande av angivna prioriteringar. Arbetsformerna inom Regeringskansliet bör även fortsatt utvecklas.</P>
<P class="p326 ft7">En väl avvägd och tydlig gränsdragning mellan Regeringskansliet och statsförvaltningen i övrigt är en förutsättning för en effektivt fungerande förvaltning.</P>
<P class="p427 ft3">Mot denna bakgrund bör en översyn av Regeringskansliet göras.</P>
<P class="p428 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringskansliets uppgift är enligt dess instruktion att bereda regeringsärenden och att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sitt politiska program.</SPAN></P>
<P class="p314 ft7">En av Regeringskansliets viktigaste uppgifter är att utforma regeringens styrning av statsförvaltningen så att den är tydlig, resultatinriktad och verksamhetsanpassad. I detta arbete ingår att ta fram underlag till regeringen som bidrar till att omvandla den förda politiken till regeringsbeslut med styrverkan i statsförvaltningen. Verksamheter</P>
<P class="p429 ft3">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">och myndigheter analyseras i ett strategiskt och framtidsinriktat</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">perspektiv.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Ett arbete pågår i Regeringskansliet med syfte att stödja den</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">verksamhetsanpassade styrningen och belysa utgångspunkter och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">principer för regeringens myndighetsstyrning (FA2009/1467).</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Regeringskansliet ombildades 1997 till <SPAN class="ft4">en </SPAN>myndighet för att utgöra ett</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">samlat, flexibelt och effektivt kansli åt regeringen. Det har sedan dess</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">bedrivits ett betydande arbete att utveckla och effektivisera organisa-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">tionen. Sveriges medlemskap i EU har inneburit en grundläggande för-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ändring av arbetssätt och arbetsformer. Därutöver har arbetsuppgifternas</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">karaktär förändrats till följd av globalisering och internationalisering.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Komplexiteten i uppgifterna har ökat och förutsätter bl.a. ändamålsenliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">arbetsformer, ökat utrymme för tvärsektoriell beredning samt ett väl</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">utvecklat samarbete mellan Regeringskansliet, myndigheterna, EU-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">institutionerna, andra medlemsstaters förvaltningar och andra</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">intressenter. Behovet av att snabbt bereda och fatta kvalitativa beslut med</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">iakttagande av olika formkrav har ökat.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">En fråga som bör genomlysas är bl.a. gränssnittet mellan Regerings-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kansliet och statsförvaltningen i övrigt. Under flera år har uppgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">omfördelats mellan Regeringskansliet och andra myndigheter. Ett</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">exempel på detta är arbetet att renodla Regeringskansliet genom att flytta</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">arbetsuppgifter av administrativ karaktär till olika myndigheter. Här kan</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">nämnas ett pågående arbete att flytta Regeringskansliets bidrags-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">administration till Kammarkollegiet. Vidare har Statskontoret övertagit</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ansvaret för att bistå kommittéernas arbete med metodstöd. I vissa fall</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">har verksamheter också förts från andra myndigheter till Regerings-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">kansliet. En analys bör göras i syfte att säkerställa att den organisatoriska</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">och ansvarsmässiga gränsdragningen mellan Regeringskansliet och den</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">övriga statsförvaltningen är utformad på ett effektivt och ändamålsenligt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">sätt.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">Uppgifter och ansvarsfördelning ska, liksom Regeringskansliets</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">organisation, vara utformade på ett sätt som stödjer regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">kollektiva beslutsfattande. Det är angeläget att arbetet med tvärsektoriella</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">frågor bedrivs på ett effektivt sätt. Det behövs kunskap om hur</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">sektorsövergripande arbete bedrivs och förslag på ändamålsenliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">arbetsformer som ger förutsättningar för en effektiv styrning.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p2 ft3">Mot denna bakgrund bör en översyn av Regeringskansliet göras.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft27"><SPAN class="ft27">12.3</SPAN><SPAN class="ft86">Kontakter mellan Regeringskansliet och myndigheter</SPAN></P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Kontakter mellan Regeringskansliet och andra myndigheter är viktiga inslag i en effektiv förvaltning och bör syfta till informations- och kunskapsutbyte samt förtydliganden av regeringens styrning.</P>
<P class="p333 ft32">Utredningarnas förslag och bedömningar: <SPAN class="ft7">Ansvarskommitténs (bilaga 5) och Styrutredningens (bilaga 9) förslag och bedömningar överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p430 ft3">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av Styrutredningens remissinstanser delar utredningens syn på värdet av informella kontakter och att osäkerheten om dessa måste undanröjas. Några remissinstanser anför dock synpunkter och tveksamhet. Det gäller t.ex. <SPAN class="ft4">Vägverket </SPAN>som framhåller risken för otydlighet och ökad kortsiktighet. <SPAN class="ft4">Arbetsmiljöverket </SPAN>tillstyrker förslaget med reservationen att kontakterna inte får leda till ökad informell och otydlig styrning. <SPAN class="ft4">Riksgäldskontoret </SPAN>pekar på att större variation och mer informella inslag ställer höga krav på såväl den styrande som den styrdas kompetens. Flera myndigheter diskuterar utförligt de informella kontakternas betydelse ur styrsynpunkt och i förhållande till transparens och öppenhet. <SPAN class="ft4">Socialstyrelsen </SPAN>anser att om myndighetens roll och uppdrag finns klar formulerad och en transparens skapas vad gäller regeringens styrning i övrigt, så är informella kontakter positiva. Vidare anser man att det behövs en fördjupad analys av vad som skulle förbättras med en ökad informell styrning och av vad som fortfarande bör styras formellt. <SPAN class="ft4">Försäkringskassan </SPAN>framhåller att på det sätt som föreslås i betänkandet utnyttja det inom regeringsformen tillåtna utrymmet fullt ut och utveckla kontakterna till att även innefatta styrning inger en del betänkligheter. En sådan informell styrning skulle begränsa den offentliga insynen i regeringens styrning av myndigheterna. Det skulle kunna leda till att obekväma ställningstaganden läggs över på myndigheterna och att beställningarna av kortsiktiga ad hoc uppdrag komma att öka jämfört med dagens läge. Försäkringskassan är i övrigt positiv till att formerna för de informella kontakterna utvecklas i dialog mellan myndigheterna och departementen. <SPAN class="ft4">Konsumentverket </SPAN>framhåller att kraven på de informella kontakterna kan öka. Om så är fallet bör i den diskussion som föreslås i utredningen även frågan om skriftlig dokumentation av kontakter mellan Regeringskansliet och myndigheter tas med. <SPAN class="ft4">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete </SPAN>delar utredningens uppfattning om vikten av att de informella kontakterna diskuteras mellan departement och myndigheter. <SPAN class="ft4">Justitiekanslern </SPAN>framhåller att man tycks vara alltför försiktig från Regeringskansliet vad gäller informella kontakter och att det behöver skapas större säkerhet i frågan om vad som är tillåtet eller inte tillåtet. <SPAN class="ft4">Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering </SPAN>och <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>är tveksamma till förslaget om utredaren anser att den informella styrningen ska öka och omfatta mer reell styrning. Detta försvårar både för myndigheten att avrapportera sin verksamhet och för revisionen att granska den. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket (ESV) </SPAN>tillstyrker utredningens förslag om att formerna för de informella kontakterna bör diskuteras. ESV anser dock att det bör göras en tydlig åtskillnad mellan olika former av informella kontakter. <SPAN class="ft4">Riksrevisionen </SPAN>anser att en otydlig och icke dokumenterad styrning försvårar möjligheterna till uppföljning och ansvarsutkrävande såväl för regeringen som för riksdagen.</P>
<P class="p431 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Det finns ett stort behov av kontakter mellan Regeringskansliet och myndigheterna. Genom sådana kontakter kan regeringen hållas informerad om den aktuella situationen på olika områden. Myndigheterna kan å sin sida få regeringens intentioner och krav på myndigheterna klarlagda. De informella kontakterna kan också syfta till att förtydliga regeringens styrning. Det är</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">102</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">viktigt att Regeringskansliet regelbundet för diskussioner med sina</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">respektive myndigheter om form och innehåll i dessa kontakter.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Det är särskilt viktigt, så som flera remissinstanser har påpekat, att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kontakterna med myndigheterna hanteras på ett korrekt sätt i samband</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">med sådan ärendehandläggning som avses i 11 kap. 7 § regeringsformen,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">dvs. i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">eller som rör tillämpning av lag. Som konstitutionsutskottet har</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">konstaterat bör återhållsamheten med kontakter vara mycket stor i sådana</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ärenden (KU 1986/87:29). Kontakterna mellan Regeringskansliet och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">myndigheter bör huvudsakligen vara inriktade på informationsutbyte och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">kunskapsutveckling.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Oavsett vilka kontakter som förekommit bär myndigheten det fulla och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">slutliga ansvaret för besluten i det enskilda fallet (KU 1986/87:29).</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft27">12.4 Regeringens resultatredovisning till riksdagen</P>
<P class="p301 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Verksamhetens karaktär är avgörande för hur redovisningen av resultat till riksdagen utformas. Budgetpropositionen är på de flesta områden det mest lämpliga dokumentet för den löpande redovisningen av mål och resultat på olika områden. Det är angeläget att fortsatt utveckla resultat- redovisningen till riksdagen.</P>
<P class="p433 ft3"><SPAN class="ft31">Utredningens förslag: </SPAN>Styrutredningens förslag (bilaga 9) överens- stämmer inte med regeringens bedömning. Styrutredningen föreslår att budgetpropositionen renodlas till ett framåtriktat dokument. Vidare föreslår utredningen att årsredovisningen för staten bör vara det centrala redovisningsdokumentet om den statliga verksamheten.</P>
<P class="p395 ft7"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser är positiva till utred- ningens förslag. Det är dock ett fåtal som kommenterat förslaget mera utförligt.</P>
<P class="p305 ft3">Försvarets materielverk delar utredningens uppfattning, men framhåller att någon form av resultatbedömning måste finnas med redovisningen av genomförd verksamhet men att det är fel att dessa bedömningar görs i budgetpropositionen. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket </SPAN>(ESV) tillstyrker förslaget, men framhåller att det är viktigt att regeringen för riksdagen redovisar motiv för förslag till ändrade anslag. Enligt ESV kan sådana motiv baseras på olika typer av information, även resultatinformation. <SPAN class="ft4">Statens väg- och trafikforskningsinstitut </SPAN>anser att utredningens förslag innebär att en åtskillnad görs mellan ekonomi och verksamhetsmål. Vidare anser dåvarande <SPAN class="ft4">Verket för förvaltningsutveckling </SPAN>att en renodling av budget- propositionen i enlighet med det framlagda förslaget minskar möjligheterna för riksdagen att ifrågasätta den föreslagna inriktningen. Det medför enligt verket att årsredovisningen måste lämnas samtidigt med budgetpropositionen om inte riksdagens underlag för bedömning av de framåtsyftande förslagen i budgetpropositionen ska undergrävas.</P>
<P class="p395 ft7"><SPAN class="ft20">Banverket </SPAN>framhåller att det krävs att delar av innehållet i myndigheternas årsredovisningar inarbetas i årsredovisning för staten om denna ska bli det centrala redovisningsdokumentet. <SPAN class="ft20">Riksrevisionen (RiR)</SPAN></P>
<P class="p434 ft3">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">pekar på behovet av en tydligare normering av årsredovisningen för staten. RiR anser att riksdagen bör reglera avgränsningar, uppställnings- former, redovisningsprinciper och former för återrapportering.</P>
<P class="p18 ft3">Utredningens förslag att regeringen till riksdagen i särskilda skrivelser ska beskriva utvecklingen inom olika samhällsområden och analysera effekterna av statens verksamhet kommenteras av få remissinstanser. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft4">RiR </SPAN>tillstyrker förslaget, men anser att frågan om hur dessa skrivelser ska utarbetas bör beredas ytterligare. RiR hänvisar till de nedslående erfarenheterna av arbetet med resultatskrivelser.</P>
<P class="p18 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">I budgetpropositionen för 2005 angav regeringen att det i arbetet med att utveckla resultatredovisningen är angeläget att ha rimliga förväntningar på vad som kan åstadkommas med mer precisa målformuleringar och mer utvecklade resultat- indikatorer. Statliga verksamheters karaktär är starkt skiftande. Målen inom vissa områden är svårare att precisera än andra och vissa verksamheter låter sig inte avspeglas i lätt avläsbara indikatorer. Även om strävan är att utveckla redovisningen av statens verksamheter, dess kostnader och resultat, är det svårt att inom ramen för budgetprocessen varje år få exakta och fullständiga svar om varje myndighets och varje politikområdes måluppfyllelse.</SPAN></P>
<P class="p19 ft3">Även Styrutredningen berör kopplingen mellan finansiell information och resultatinformation. Utredningen avvisar föreställningen att information om resultaten under de närmaste föregående åren generellt ska omvandlas till förslag om vilka resurser som en verksamhet ska ha följande år. Detta får betydelse för vilken information regeringen ska lämna till riksdagen och i vilka dokument detta ska ske.</P>
<P class="p17 ft3">Förutsättningarna för regeringens arbete med att resultatstyra myndigheterna och deras verksamhet har ändrats i och med budget- propositionen för 2009. Detta påverkar även regeringens redovisning av resultat. Verksamhetsstrukturen har utgått. Vidare har förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ändrats så att myndigheterna ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av deras instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Därtill kommer att resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat.</P>
<P class="p324 ft3">I budgetpropositionen för 2009 anfördes att när det gäller stöd för begränsade förändringar bör underlag för prövning av en eller flera myndigheters uppdrag i huvudsak tas fram utanför berörd myndighet. Ett förslag om innehållet i och formerna för sådana externa analyser har lämnats av Statskontoret (se avsnitt 12.8). Genomgripande omprövningar av olika verksamheter kan också komma i fråga. Sådana omprövningar aktualiseras ofta till följd av en förändrad inriktning av politiken eller av yttre händelser. Det kan avse att ompröva ett statligt åtagande i sin helhet eller att i grunden pröva inriktningen och omfattningen av en myndighets uppdrag. Sådana omprövningar kan inte knytas till i förväg bestämda tidpunkter, utan det handlar om att säkerställa att Regeringskansliet, då frågan väckts, har tillgång till kompetens för att kunna bistå den politiska ledningen med att ta fram relevant beslutsunderlag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">104</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p245 ft3">Finansutskottet anförde i sitt betänkande över utgiftsområde 2</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Samhällsekonomi och finansförvaltning att flera av förändringarna</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">angående målen som föreslogs i propositionen är oklart motiverade och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">beklagade att det inte redovisas någon samlad strategi för hur resultat-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">redovisningen är tänkt att fungera gentemot riksdagen (bet.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">2008/09:FiU2). Utskottet konstaterade vidare att förslagen i budget-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">propositionen inte innebär några förbättringar när det gäller tydlighet i</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">målformuleringarna och användningen av resultatindikatorer.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">I budgetpropositionen för 2010 anförde regeringen att en ökad grad av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">verksamhetsanpassning ställer högre krav på såväl regeringen som</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">riksdagen. Det innebär bl.a. att regeringen har att överväga vilka mål som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">ska beslutas eller anges för olika utgiftsområden eller delar av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">utgiftsområden, vilka indikatorer/mått som ska användas samt vilken</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p411 ft3">resultatinformation som bör lämnas vid olika tidpunkter för att skapa</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">förutsättningar för en fullödig formaliserad dialog mellan riksdagen och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">regeringen om resultaten. Regeringens resultatredovisning syftar i första</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">hand till att ge riksdagen möjlighet att bedöma i vilken grad beslutade</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">eller angivna mål är uppfyllda.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">Uppgifter om de resultat som uppnås inom statens alla verksamhets-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">områden kan inte ingå i en samlad årsredovisning för staten. Den statliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">verksamheten är så omfattande och mångfacetterad att det inte går att på</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">ett kortfattat och överskådligt sätt redogöra för alla resultat och effekter.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Resultaten i den statliga verksamheten bör uppmärksammas i budget-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">processen. Budgetpropositionen är på de flesta områden det naturliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">dokumentet för den löpande redovisningen av mål och resultat på olika</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">områden.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">I en del fall beslutas om mål för ett bredare verksamhetsområde och för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">en längre tidsperiod. Då bör en fördjupad resultatanalys ingå i den</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">proposition där förslag om den framtida inriktningen lämnas. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">kan också redogöra för mål och resultat utan att samtidigt några förslag</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">till nya åtgärder lämnas. Sådan uppföljning av utvecklingen inom ett</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">verksamhetsområde bör redovisas i en skrivelse till riksdagen. Formerna</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">för denna resultatredovisning bör utvecklas vidare.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft27">12.5 Former för statlig verksamhet</P>
<P class="p435 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Myndighetsformen bör vara huvudregel för statlig verksamhet.</P>
<P class="p331 ft3">Det bör tydligt redovisas vilka överväganden som föranleder att myndighetsuppgifter anförtros till enskilda. Valet av annan organisa- tionsform än myndighet bör omprövas med viss regelbundenhet. Inom många områden är de kompletterande insatserna av enskilda organ dock av stort värde.</P>
<P class="p332 ft7">Formerna och de rättsliga förutsättningarna för att överlämna uppgifter till enskilda bör inte förändras.</P>
<P class="p331 ft37">Myndigheter som inrättas bör som huvudregel inte ges ett tidsbegränsat mandat.</P>
<P class="p436 ft3">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3"><SPAN class="ft31">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Förvaltnings- kommittén föreslår dock att formerna för överlämnande bör regleras i lag. Något lagförslag som kunnat kommenteras av remissinstanserna har kommittén emellertid inte tagit fram. Kommittén föreslår vidare att när myndigheter inrättas bör dessa som huvudregel ges ett tidsbegränsat mandat.</P>
<P class="p259 ft39"><SPAN class="ft65">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag att myndighetsformen även fortsättningsvis bör vara huvudregel, däribland <SPAN class="ft40">Rättsmedicinalverket, Migrationsverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Riksgäldskontoret, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Länsstyrelserna i Västra Götalands län </SPAN>och i <SPAN class="ft40">Örebro län, Skogsstyrelsen, Sametinget, Sveriges lantbruks- universitet, Patent- och registreringsverket, Energimyndigheten, Arbetsförmedlingen </SPAN>samt <SPAN class="ft40">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen</SPAN>.</P>
<P class="p321 ft7"><SPAN class="ft20">Affärsverket svenska kraftnät </SPAN>sympatiserar med ställningstagandet men tycker det är en brist att de affärsdrivande verkens ställning inte analyserats.</P>
<P class="p18 ft3"><SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket </SPAN>anser att man inte ska utforma någon huvudregel för det statliga åtagandet med myndigheter som förespråkad lösning. Huvudregeln bör vara att man utformar den lösning som för den aktuella förvaltningsuppgiften, för det specifika åtagandet, fungerar bäst. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>anser att det redan förhåller sig på så sätt som beskrivs. Någon särskild reglering utöver vad som redan gäller torde inte behövas.</P>
<P class="p18 ft20">Naturhistoriska riksmuseet <SPAN class="ft7">och </SPAN>Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde <SPAN class="ft7">anser att det kan vara aktuellt med någon annan och mindre reglerad associationsform för kulturarvsförvaltande institutioner.</SPAN></P>
<P class="p18 ft3">Det fåtal remissinstanser som särskilt kommenterar frågan om överlämnandet av uppgifter till enskilda tillstyrker genomgående utredningens förslag. <SPAN class="ft4">Sametinget, Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen, Arbetsförmedlingen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Energimyndigheten </SPAN>framhåller särskilt att lagreglering är lämpligt eller i vart fall bör övervägas. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>anser att sådan lagreglering är överflödig. Kammarkollegiet instämmer i att när annan organisationsform än myndighetsformen övervägs för statlig verksamhet bör regeringen – eller i förekommande fall riksdagen – uttryckligen ange i vilken mån det offentligrättsliga regelsystemet är tillämpligt. Kollegiet har dock uppfattningen att det redan förhåller sig på detta sätt. Någon särskild reglering, utöver vad som redan gäller vid överlämnande av myndighetsutövning, torde inte behövas.</P>
<P class="p17 ft7">En klar majoritet av remissinstanserna avstyrker förslaget om att myndigheter inrättas tidsbegränsat eller ställer sig tveksamma. Till dem som tillstyrker eller uttrycker sig mer positivt till förslaget hör</P>
<P class="p14 ft4">Riksgäldskontoret, Skatteverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens fastighetsverk, Vetenskapsrådet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad.</P>
<P class="p18 ft32">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft7">Statlig verksamhet bör i huvudsak bedrivas i myndighetsform. Den grundsyn på valet av verksamhetsformer i staten, som regeringen tidigare har redovisat för riksdagen, ligger fast (prop. 1997/98:136). Kraven på offentlighet och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">106</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">insyn och på tydliga ansvarskedjor tillgodoses. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten bidrar till öppenhet och insyn. Den enskilde ska kunna åberopa författningar och utgå från att myndigheterna garanterar en korrekt handläggning av ärenden som rör medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Myndighetsformen ger en tydlig ansvarskedja: myndighetens ledning ansvarar inför regeringen som ansvarar inför riksdagen. Myndighetsformen är också flexibel. Den ger goda möjligheter att anpassa styrning och organisation till olika förutsättningar. Regeringen värnar en hög grad av autonomi för myndigheterna. Myndigheternas fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas är en viktig komponent i den svenska förvaltningen.</P>
<P class="p19 ft3">Det kan finnas goda skäl att anförtro privaträttsliga organ förvaltnings- uppgifter, t.ex. när behovet av flexibilitet och effektivitet inte på ett bra sätt kan tillgodoses i myndighetsformen. Man bör därvid som huvud- princip skilja mellan å ena sidan styrande och policyinriktade uppgifter och å andra sidan ett operativt genomförande av tjänster som faller inom det allmännas ansvar. I det förra fallet bör myndighetsformen alltid vara huvudregel. När det gäller operativt genomförande kan det oftare vara påkallat att sådana uppgifter utförs av enskilda. På detta sätt tillvaratas på bästa sätt de särdrag som kännetecknar myndigheter och privaträttsliga organ.</P>
<P class="p260 ft3">Regeringen delar Förvaltningskommitténs uppfattning att det bör iakttas viss försiktighet när uppgifter anförtros andra organ än statliga myndigheter. Detta gäller både då sådana organ anförtros uppgifter som innebär myndighetsutövning, dvs. som faller under 11 kap. 6 § regerings- formen tredje stycket andra meningen, och när sådana organ på andra sätt involveras i förvaltningens arbete.</P>
<P class="p19 ft3">Regeringen delar inte uppfattningen att det därutöver behövs ytterligare författningsreglering. Det har inte påvisats att nuvarande ordning skulle leda till problem eller till att förvaltningsuppgifter överlämnas till enskilda på ett olämpligt sätt. Det är därför inte påkallat att föreslå ytterligare reglering eller förändringar i nuvarande reglering.</P>
<P class="p18 ft7">I prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället har regeringen nyligen utvecklat sin syn på de fristående organisationernas roll för folkstyret. Det handlar inte enbart om en levande demokrati utan också om värdefulla inslag av självförvaltning.</P>
<P class="p16 ft3">Ovan angivna skäl för myndighetsformen bör vara vägledande när man överväger att lägga förvaltningsuppgifter på enskilda, oavsett om de innefattar myndighetsutövning eller inte. En annan organisationsform bör vidare väljas endast när regeringen eller riksdagen bedömer att en sådan form är mer ändamålsenlig och bidrar till att just den aktuella uppgiften löses på ett bättre sätt.</P>
<P class="p278 ft3">Krav på rättssäkerhet, effektivitet och insyn måste alltid tillgodoses när förvaltningsuppgifter anförtros enskilda. Regeringen delar Förvaltnings- kommitténs uppfattning att regeringen och riksdagen, i varje enskilt fall när en förvaltningsuppgift anförtros på en enskild, bör ta ställning till i vilken utsträckning det offentligrättsliga regelverket ska vara tillämpligt. Beslut om att lägga ut förvaltningsuppgifter på enskilda ska alltid föregås av noggranna överväganden. Verksamhetens karaktär bör alltid vara avgörande för valet av organisationsform. Konsekvenser av valet av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">107</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">organisationsform måste beaktas, så att statsmakterna inte avhänder sig Prop. 2009/10:175 möjligheter till styrning, insyn och kontroll av de verksamheter för vilka</P>
<P class="p21 ft3">man ansvarar.</P>
<P class="p126 ft3">Det bör kontinuerligt följas upp hur uppgifter anförtros enskilda. I samband med att verksamheter som lagts ut på enskilda organ ses över, bör man alltid göra en förnyad bedömning av i vilken organisationsform verksamheten bör bedrivas. Om inte särskilda skäl talar för att verksamheten även fortsatt bör bedrivas i enskild form, bör uppgifterna överföras till en myndighet.</P>
<P class="p254 ft3">Ekonomistyrningsverket (ESV) fick i december 2008 i uppdrag att lämna förslag till generella principer för regeringens styrning, uppföljning och kontroll av organ som är fristående från staten, men som bedriver verksamhet som statsmakterna beslutat ska genomföras eller stödjas ekonomiskt. Bakgrunden till uppdraget är den kartläggning av organ med statliga åtaganden som ESV utfört på regeringens uppdrag och som redovisades i rapporten Att verka genom andra (ESV 2008:34). ESV föreslår i rapporten Att styra statliga åtaganden som utförs av privaträttsliga organ (ESV 2009:30) ett antal principer som är utformade för att ge regeringen ett stöd i dess styrning, uppföljning och kontroll av verksamhet som utförs av privaträttsliga organ för statens räkning.</P>
<P class="p282 ft3">Regeringen delar inte Förvaltningskommitténs förslag att statliga myndigheter bör inrättas med ett tidsbegränsat mandat. Regeringen följer löpande sina myndigheter och lägger ner, ombildar och inrättar nya myndigheter i den utsträckning som anses mest lämplig för olika verksamheter vid olika tillfällen. Under mandatperioden har exempelvis 83 myndigheter avvecklats och 22 inrättats. Som flera av remiss- instanserna pekar på skulle kommitténs föreslagna ordning med stor sannolikhet försvåra myndighetens arbete vad gäller exempelvis rekrytering och möjligheten att skapa långsiktiga relationer med myndigheter, näringsliv, kommuner och andra organisationer. Vidare finns det risk för att myndighetens ledning utvecklar ett kortsiktigt perspektiv som inte gynnar verksamheten på lite längre sikt.</P>
<P class="p202 ft3">I december 2008 överlämnade den s.k. Autonomiutredningen sitt betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) till regeringen. Huvudförslaget i betänkandet är att universitet och högskolor ska upphöra att vara statliga myndigheter och i stället övergå i en ny offentligrättslig organisationsform. Betänkandet har remitterats. I remissyttrandena finns betydande skillnader i uppfattning om utredningens förslag. Frågan om verksamhetsformerna för universitet och högskolor bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p296 ft27"><SPAN class="ft27">12.6</SPAN><SPAN class="ft85">Myndigheternas ledningsform</SPAN></P>
<P class="p267 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Verksamhetens art, politiska prioriteringar och regeringens behov av att styra myndigheten på ett visst sätt bör vara utgångspunkten för valet av myndighetens ledningsform.</P>
<P class="p438 ft7"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer till viss del med regeringens bedömning.</P>
<P class="p434 ft3">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">Förvaltningskommittén föreslår dock att grundläggande bestämmelser om myndigheternas ledningsformer bör regleras i lag. Något lagförslag som kunnat kommenteras av remissinstanserna har kommittén emellertid inte tagit fram.</P>
<P class="p132 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna är delade i sin syn på huruvida grundläggande bestämmelser om myndigheternas ledningsformer bör regleras i lag. Tretton myndigheter är i princip positiv till förslagen, däribland flera länsstyrelser och fackliga organisationer, <SPAN class="ft4">Smittskydds- institutet, Skogsstyrelsen</SPAN>, <SPAN class="ft4">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Patent- och registreringsverket. Kronofogdemyndigheten </SPAN>anser att en tydlig ansvarsfördelning är bra, men för en enskild myndighet är det inte av avgörande betydelse om myndighetens ledningsformer regleras i myndighetsförordningen eller i lag. Tolv myndigheter avstyrker förslaget. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>anser att olika ledningsformer snarare är en verkställighetsfråga än en lagstiftningsfråga och kan inte se vinsten med att lyfta regleringen från förordningsnivå till lagnivå. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrnings- verket </SPAN>anser att den reglering av ledningsformerna som i dag finns i myndighetsförordningen är tillfyllest. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket </SPAN>ställer sig tveksamt till behovet av att ytterligare reglera myndigheternas ledningsform. <SPAN class="ft4">Institutet för utvärdering av internationellt utvecklings- arbete </SPAN>anser att en lag med grundläggande bestämmelser om myndigheternas ledningsformer kan förhindra flexibla anpassningar till förändringar i omvärlden. Vissa remissinstanser behandlar inte specifikt frågan om ledningsform men avstyrker förslaget om en lag utifrån principiell grund, t.ex. <SPAN class="ft4">Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet</SPAN>.</P>
<P class="p439 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p214 ft4">Utgångspunkt för val av ledningsform</P>
<P class="p169 ft3">Av myndighetsförordningen framgår att förvaltningsmyndigheterna under regeringen som regel ska ledas av antingen en myndighetschef, en styrelse eller en nämnd. Myndighetens ledningsform anges i myndighetens instruktion eller i någon annan författning. Regeringen väljer den ledningsform som bäst gagnar verksamheten. Verksamhetens art, politiska prioriteringar och regeringens behov av att styra myndigheten på ett visst sätt är utgångspunkten för valet av ledningsform.</P>
<P class="p75 ft4">Enrådighetsmyndighet</P>
<P class="p86 ft3">I de allra flesta förvaltningsmyndigheter är det myndighetschefen som ansvarar för verksamheten inför regeringen. Ledningsformen lämpar sig i regel väl för verksamhet som i hög grad är styrd av lag, som i huvudsak är av rutinärende- och servicekaraktär, verksamhet av främjande karaktär eller en myndighet med ett litet finansiellt ansvar.</P>
<P class="p244 ft7">Regeringen väljer att inrätta ett insynsråd i vissa enrådighets- myndigheter. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och att ge myndighetschefen råd. Insynsrådet har inga beslutsbefogenheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">109</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td68"><P class="p3 ft3">Insynsråd kan förekomma exempelvis då insyn i verksamheten av</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">medborgare och politiker bedöms som särskilt angelägen eller när</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">verksamheten har breda kontaktytor mot många olika grupper.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3">Drygt 100 förvaltningsmyndigheter leds för närvarande av en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">myndighetschef och en majoritet av dessa myndigheter har ett insynsråd.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td68"><P class="p3 ft4">Styrelsemyndighet</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td68"><P class="p3 ft3">I vissa myndigheter väljer regeringen att inrätta en styrelse. Det är då</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">styrelsen som ansvarar inför regeringen för verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Myndighetschefen ansvarar inför styrelsen för den löpande verksamheten</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen utfärdar. Ledningsformen</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">är lämplig för myndigheter som beslutar om medel i stor omfattning,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">myndigheter med stora anslag eller transfereringar, myndigheter som</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">förvaltar stora tillgångar, forskningsintensiv eller kunskapsproducerande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">verksamhet eller verksamhet som i stor utsträckning påverkar näringsliv,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kommuner, landsting.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">I styrelsemyndigheter ska resultatet av internrevisionens granskning</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">redovisas till styrelsen. Det är också styrelsen som beslutar om riktlinjer</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">för internrevisionen, revisionsplan för internrevisionen, och åtgärder med</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen (2006:1228)</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">bör som regel ledas av en styrelse eftersom internrevision då ges bäst</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">förutsättningar att verka.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Ett <NOBR>70-tal</NOBR> förvaltningsmyndigheter leds av en styrelse, varav omkring</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">hälften är universitet och högskolor.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td68"><P class="p3 ft4">Nämndmyndighet</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td68"><P class="p3 ft3">Nämnden ansvarar inför regeringen för verksamheten. Nämnd-</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">myndighetsformen kan förekomma för myndigheter med väl avgränsade</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">frågor och ofta är uppgifterna reglerade i lag. Vissa nämnder har en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">domstolsliknande karaktär. Det är vanligt att en värdmyndighet sköter</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">administrationen och anställer personal medan nämnden ansvarar för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">verksamheten. Om regeringen har bestämt att myndigheten ska ha ett</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">eget kansli leds det i regel av en chef som ska följa de direktiv och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">riktlinjer som nämnden beslutar. Nämnden ansvarar inför regeringen för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">nämndens verksamhet oavsett om nämnden är knuten till en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">värdmyndighet eller om den har en chef för ett eget kansli.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Nämndmyndighetsformen bör även fortsättningsvis användas sparsamt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">och en förutsättning bör vara att ett kollektivt beslutsfattande är</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">nödvändigt för den aktuella verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p2 ft3">Ett <NOBR>40-tal</NOBR> förvaltningsmyndigheter leds av en nämnd.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td68"><P class="p3 ft4">Frågan om lagreglering</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td68"><P class="p3 ft3">Förvaltningskommittén föreslår att grundläggande bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">myndigheternas ledningsformer ska ges i lag. Sådana ges i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">myndighetsförordningen men kommittén anser dem vara av sådan vikt</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">att de bör meddelas i den föreslagna lagen. Några andra skäl anförs inte</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p13 ft3">110</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">och inte heller några mera konkreta förslag om vad som bör föreskrivas i</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">lag. Frågan om en särskild lag behandlas i avsnitt 5.5.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft27"><SPAN class="ft27">12.7</SPAN><SPAN class="ft86">Myndigheternas instruktion</SPAN></P>
<P class="p195 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör för varje förvaltningsmyndighet – kommittéer och särskilda utredare undantagna – som regel finnas en förordning med instruktion för myndigheten. En sådan förordning kan vara gemensam för flera myndigheter med liknande verksamhet eller för flera myndigheter inom samma förvaltningsområde.</P>
<P class="p440 ft7">I instruktionen bör myndighetens ansvarsområde, uppgifter, ledningsform och andra för myndigheten specifika förhållanden regleras.</P>
<P class="p196 ft37">Instruktionen bör vara det grundläggande instrumentet i regeringens styrning av myndigheterna.</P>
<P class="p352 ft7"><SPAN class="ft32">Utredningarnas förslag: </SPAN>Styrutredningens förslag (bilaga 7) överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Ett flertal av de närmare 80 remissinstanser som tydligt tagit ställning till förslaget delar utredningens uppfattning att instruktionen bör vara det grundläggande instrumentet i regeringens styrning.</P>
<P class="p59 ft3">Några myndigheter är mera avvisande. <SPAN class="ft4">Vägverket </SPAN>anser att det är tveksamt om instruktionen är ett lämpligt dokument för att hantera mål som är uttryckta i ambitionsnivåer som kan ändras från år till år och varnar också för risken med att instruktionen blir överlastad. <SPAN class="ft4">Försvarsmakten </SPAN>anser att det finns en risk att instruktionen kontinuerligt och kortsiktig förändras i takt med utvecklingen av regeringens politiska mål och ambitioner. <SPAN class="ft4">Arkitektmuseet </SPAN>ställer sig tveksam och anser att prioriteringar och mål bör finnas i regleringsbrevet.</P>
<P class="p265 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Myndigheternas instruktioner är ett grundläggande instrument i regeringens styrning och gäller tills vidare. Till skillnad från myndighetsförordningen (2007:515) och andra författningar som gäller flera myndigheter ska en myndighets instruktion tydliggöra den enskilda myndighetens uppdrag. Den ska formuleras i termer som svarar mot myndighetens befogenheter. I varje instruktion ska som regel myndighetens ansvarsområde, uppgifter, ledningsform och andra för myndigheten specifika förhållanden regleras. Detaljeringsgraden i instruktionen kan variera från myndighet till myndighet. Vissa krav kan uttryckas tämligen detaljerat. Uppgifter som är tidsbegränsade eller som kan förväntas att ändras inom en närmare framtid, mål, liksom uppgifter eller uppdrag där regeringen ser behov att vara utförlig i beskrivningen är exempel på sådant som vanligtvis inte regleras i instruktionen utan i annat beslut.</SPAN></P>
<P class="p353 ft7">En kommitté eller en särskild utredare är en förvaltningsmyndighet av tillfällig karaktär. Arbetet regleras i kommittéförordningen (1998:1474) och en kommitté eller utredare har inte någon instruktion.</P>
<P class="p59 ft3">Myndigheten ska i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag från och med 2009 i sin årsredovisning redovisa och</P>
<P class="p199 ft3">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som Prop. 2009/10:175 framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i</P>
<P class="p71 ft3">förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Detta innebär att revisionen fortsättningsvis som regel görs med utgångspunkt i myndigheternas instruktion.</P>
<P class="p172 ft7">Regeringen gjorde en omfattande översyn av över 200 instruktioner under 2007 med syfte att förtydliga detta styrinstrument. Detta arbete fortsätter löpande och omfattar bl.a. att tydliggöra vissa myndigheters deltagande i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> (se avsnitt 6), att precisera och avgränsa myndigheters informationsuppgifter (se avsnitt 5.3.3), myndigheternas säljverksamhet (avsnitt 7.5) och tjänsteexport (avsnitt 7.6).</P>
<P class="p200 ft27"><SPAN class="ft27">12.8</SPAN><SPAN class="ft85">Uppföljning, utvärdering och kontroll</SPAN></P>
<P class="p371 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Med utgångspunkt i bl.a. myndighetens årsredovisning bör som regel en årlig myndighetsdialog – dvs. en strukturerad genomgång av myndighetens resultat och verksamhet m.m. vid vilken myndighetens ledning och företrädare för regeringen deltar – genomföras.</P>
<P class="p376 ft7">När det inför vissa beslut fordras fördjupade analyser av en verksamhets effekter och effektivitet, bör de utföras av någon annan part än berörda myndigheter.</P>
<P class="p349 ft37">Stora krav ställs på Regeringskansliet och regeringens stabs- myndigheter att följa, sammanställa och bearbeta kunskap till stöd för de politiska beslutsprocesserna.</P>
<P class="p441 ft3"><SPAN class="ft31">Utredningarnas bedömningar: </SPAN>Såväl Styrutredningens (bilaga 9) som Förvaltningskommitténs (bilaga 7) bedömningar överrensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Förvaltningskommittén föreslår dock att regeringen bör utreda behovet av och förutsättningarna för att bilda fristående funktioner med uppgift att utvärdera verksamheterna inom försvars- respektive energiområdet. Kommittén gör vidare bedömningen att det kan behövas nya utvärderingsmyndigheter på vissa områden.</P>
<P class="p442 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Huvuddelen av Styrutredningens remissinstanser bejakar utredningens förslag om vikten av åtskillnad mellan vilken information som behövs i olika beslutssituationer och vilka krav som kan ställas på olika slag av information. Det gället t.ex. <SPAN class="ft4">Statens meteorologiska och hydrologiska institut, Skatteverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Totalförsvarets forskningsinstitut. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering </SPAN>tillstyrker förslagen och betonar vikten av extern utvärdering. <SPAN class="ft4">Statens kulturråd </SPAN>anser att utredningens överväganden om politikens kunskapsunderlag och omprövning av statlig verksamhet tar upp ett antal centrala frågor. Flera remissinstanser betonar värdet av fristående utvärderingsinstitut, bl.a. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv</SPAN>.</P>
<P class="p175 ft7">En majoritet av Förvaltningskommitténs remissinstanser instämmer i stort i utredningens bedömning om behovet av utvärderingar.</P>
<P class="p71 ft4">Kompetensrådet för utveckling i staten <SPAN class="ft3">påpekar att beslutsunderlaget inte enbart bör gälla utvärderingar utan även kartläggningar eller</SPAN></P>
<P class="p434 ft3">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">utvecklingsförslag. Vidare framförs att användandet av nyckeltal för jämförelser och strategiskt arbete inom statsförvaltningen är en underutnyttjad möjlighet.</P>
<P class="p16 ft4"><SPAN class="ft3">Flera länsstyrelser, </SPAN>Länsstyrelserna i Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Dalarnas län<SPAN class="ft3">, framhåller särskilt länsstyrelsens roll för uppföljning och utvärdering av den nationella politikens genomslag och dess konsekvenser för individer och företag på regional nivå. Remissinstanserna instämmer i stort att regeringen inte har tillräckliga resurser för att följa upp myndigheternas verksamhet i den mån det skulle vara önskvärt. Vidare instämmer de i att det är viktigt att verksamheterna utvärderas. </SPAN>Kommerskollegium <SPAN class="ft3">anser tanken med utvärderingsmyndigheter tilltalande, men det viktiga är att utvärderingen sker. Även en annan organisationsform än myndighet kan ge önskat resultat. Dock finns ingen majoritet för att utveckla nya utvärderingsmyndigheter. Myndigheter inom försvaret och energi- området avvisar tanken på fristående utvärderingsfunktioner.</SPAN></P>
<P class="p443 ft4">Försvarsmakten <SPAN class="ft3">och </SPAN>Försvarets materielverk <SPAN class="ft3">anser att det redan finns myndigheter som genomför utvärdering och uppföljning, t.ex. Riks- revisionen, Ekonomistyrningsverket och Statskontoret. </SPAN>Energimarknads- inspektionen <SPAN class="ft3">anser att förslaget är allmänt hållet; t.ex. berörs inte vad som skulle utvärderas inom energiområdet. I brist på detta finner inspektionen det svårt att ha några synpunkter. </SPAN>Statens skolinspektion <SPAN class="ft3">anser att en från verksamhetsansvarig myndighet skild utvärdering måste bedömas från fall till fall.</SPAN></P>
<P class="p259 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringens behov av information varierar för olika verksamheter och i olika beslutssituationer. I den löpande styrningen och kontrollen av myndigheterna är information från myndigheterna själva central. Myndigheternas årsredovisningar, budgetunderlag och andra rapporteringar liksom information genom informella kontakter ger information som framför allt används i den löpande styrningen och kontrollen av myndigheter och verksamheter. Myndighetens ledning ansvarar för en tillförlitlig och rättvisande information.</SPAN></P>
<P class="p17 ft3">Med utgångspunkt i bl.a. myndighetens årsredovisning bör som regel en årlig myndighetsdialog (tidigare benämnd mål- och resultatdialog), dvs. en strukturerad genomgång av myndighetens resultat och verksamhet m.m. vid vilken myndighetens ledning och företrädare för regeringen deltar, genomföras.</P>
<P class="p444 ft3">Myndighetsdialogen med myndighetscheferna, och i styrelse- myndigheter med styrelseordföranden och myndighetschefen till- sammans, är en viktig del i regeringens uppföljning av myndigheterna. Dialogen syftar till att följa upp myndigheternas verksamhet, ge en återkoppling och bedömning av resultatet och diskutera verksamheten i ett framåtriktat perspektiv. Varje år genomförs ca 200 myndighets- dialoger.</P>
<P class="p17 ft7">Inför vissa beslut, t.ex. vid förordnandet av ny myndighetschef, kan det fordras en djupare analys av hur ändamålsenlig en viss organisering är eller hur effektiva processerna inom ett område eller i en myndighet är. Sådana analyser utförs som regel av någon annan än berörd myndighet för att ge en opartisk bedömning. Stabsmyndigheter ska även med kort varsel kunna förse regeringen med nödvändiga underlag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">113</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft7">I syfte att effektivisera denna process och kvaliteten i denna typ av Prop. 2009/10:175 analyser gav regeringen 2007 Statskontoret i uppdrag att i samråd med Ekonomistyrningsverket och dåvarande Verket för förvaltnings-</P>
<P class="p171 ft3">utveckling utveckla förslag till externa myndighetsanalyser (dnr Fi2007/8016). I december redovisade Statskontoret uppdraget med förslag på en metod för myndighetsanalyser (Statskontoret 2008:17 och 2008:18). Under 2009 genomförde Statskontoret en myndighetsanalys av Länsstyrelsen i Gotlands län (dnr Fi2009/4335/OFA/SF). Statskontoret har regeringens uppdrag att under 2010 analysera Ungdomsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Kalmar län och Läns- styrelsen i Västernorrlands län (dnr Fi2009/7941).</P>
<P class="p126 ft3">Grundläggande omprövningar av olika verksamheters existens, mål, medel etc. bör göras utifrån ett allsidigt underlag, från myndigheter, akademisk forskning, sektoriella forskningsinstitut, revisionsorgan och internationella instanser m.fl. Kommittéväsendet har en viktig funktion i att föra in kunskap och olika perspektiv i det politiska systemet och ska därför användas strategiskt i detta syfte.</P>
<P class="p314 ft7">Betydande krav ställs på Regeringskansliet och regeringens stabs- myndigheter att följa, sammanställa och bearbeta kunskap på ett sätt som stödjer de politiska beslutsprocesserna.</P>
<P class="p126 ft7">Regeringens utvärderingsresurser är fördelade på många olika myndigheter. Inom vissa områden finns fristående utvärderings- myndigheter och inom andra inte. Dessa områden utvärderas då som regel av kommittéer, eller av Statskontoret. Skillnaderna beror bl.a. på att regeringens behov av information skiljer sig åt, t.ex. beroende på verksamheternas olikheter vad avser ekonomisk omfattning och risk.</P>
<P class="p445 ft29"><SPAN class="ft27">12.9</SPAN><SPAN class="ft87">Genomförande av organisations- och strukturförändringar</SPAN></P>
<P class="p446 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Den statliga förvaltningens organisation bör vara ändamålsenlig med en tydlig ansvarsfördelning. Processerna för organisationsförändringar bör vara effektiva och väl fungerande. Regeringen har tagit initiativ till en översyn av det stöd som finns inför och under genomförandet av förändringarna.</P>
<P class="p326 ft7">Former för att ta till vara och sprida erfarenheter av organisations- förändringar bör utvecklas.</P>
<P class="p349 ft7">Vid en organisationsförändring som innebär att verksamhet upphör bör huvudregeln vara att en särskild avvecklare ges i uppdrag att avveckla verksamheten.</P>
<P class="p447 ft31">Bakgrund</P>
<P class="p76 ft7">Strukturförändringar sker som regel genom att antingen inrätta en ny myndighet, föra över verksamhet till en annan myndighet/huvudman eller avveckla en myndighet.</P>
<P class="p448 ft3">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft4">Inrättande av myndighet</P>
<P class="p82 ft3">När en myndighet ska inrättas utser regeringen som regel en särskild utredare som får i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av myndigheten. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet vid en viss tidpunkt. I uppdraget ingår bl.a. att lämna förslag till budgetunderlag, ingå nödvändiga avtal för myndighetens räkning och att bemanna myndigheten. Det kan ofta vara lämpligt att den särskilda utredaren är den som kommer att bli den nya myndighetens första chef.</P>
<P class="p75 ft4">Verksamhet förs från en myndighet till en annan</P>
<P class="p169 ft7">Om en myndighet ska avvecklas och dess verksamhet ska inordnas i en annan myndighet sker detta ofta genom att myndigheten som ska avvecklas ges i uppdrag att förbereda och genomföra överföringen av verksamheten till den mottagande myndigheten. Den mottagande myndigheten får vid samma tidpunkt i uppdrag att inordna verksamheten.</P>
<P class="p242 ft4">Avveckling av myndighet</P>
<P class="p169 ft3">I de fall man kan överblicka att en förändring kommer att innebära att personal blir övertalig tillkallas som regel en särskild utredare, en s.k. avvecklare, som får ansvaret för avvecklingen. Avvecklaren ges också ofta uppdraget att avveckla bl.a. lokaler och utrustning som inte ska övertas av någon annan myndighet. Att utarbeta en avvecklingsplan, planera och budgetera är exempel på uppgifter som också kan ingå i uppdraget. Avvecklaren blir chef för avvecklingsmyndigheten. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist har anställda i staten, enligt det statliga trygghetsavtalet, en dubbel uppsägningstid enligt de regler som följer av lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att merparten av de statsanställda har en uppsägningstid på tolv månader. Personal- kostnaderna är således en stor del av avvecklingskostnaderna. En avvecklingsmyndighet verkar som regel under femton månader.</P>
<P class="p243 ft4">Personalen som blir berörd av förändringen</P>
<P class="p449 ft3">Den personal som blir berörd av en förändring ska bemötas med omtanke och respekt. Att bli föremål för en förändring som kan leda till en uppsägning kan vara omvälvande. Målet i det statliga trygghetssystemet, där Trygghetsstiftelsen är en viktig aktör, är att så långt möjligt skapa förutsättningar för att ingen anställd blir arbetslös till följd av arbetsbrist eller till följd av att arbetstagaren i samband med omlokalisering väljer att inte följa med till den nya orten. Hur respektive myndighet agerar får betydelse för hur staten uppfattas som helhet. Arbetsgivarverket ger stöd och råd till myndigheter under avveckling och till de utredare som förbereder inrättande eller avveckling av myndigheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">115</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p21 ft31">Skälen för regeringens bedömning <SPAN class="ft3">Prop. 2009/10:175</SPAN></P>
<P class="p450 ft3">Organiseringen av den statliga förvaltningen är ett viktigt styrinstrument för regeringen. Strukturförändringar kan genomföras på olika sätt, genom att inrätta myndigheter, föra över verksamhet till annan huvudman eller avveckla delar av eller hela myndigheter. Hur förändringarna genomförs är avgörande för att uppnå syftet med förändringarna och att begränsa kostnaderna. Syfte och motiv måste vara tydliga så att förändringen kan ske på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Erfarenheterna visar att omorganisationer med oklara syften och motiv riskerar att få såväl ekonomiska som personella konsekvenser. Att tillkalla en särskild utredare med ansvar för avvecklingen när övertalighet kan överblickas skapar goda förutsättningar för såväl en ny myndighets möjligheter att blicka framåt och därmed åstadkomma syftet med förändringen som ett bra omhändertagande av personalen.</P>
<P class="p374 ft3">Riksrevisionen har granskat avvecklingar av myndigheter och funnit att det i vissa fall saknas problem- och konsekvensanalyser vilket skapar ineffektivitet i avvecklingsarbetet. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att stärka stödet från stabsmyndigheterna vid avvecklingar (rapport 2008:18).</P>
<P class="p175 ft3">Strukturförändringarna inom statsförvaltningen kommer att fortsätta. Flera utredningar som kan leda till omstruktureringar pågår. För att förbättra genomförandet av strukturförändringar behöver erfarenheterna från de senaste åren tas till vara. Former för att på ett strukturerat sätt ta tillvara och sprida erfarenheter behöver utvecklas.</P>
<P class="p254 ft3">Ett arbete har inletts med att se över det stöd som finns inför och under genomförandet av förändringarna. Förändringar som innebär avveckling av verksamhet får ofta negativa effekter på medarbetares produktivitet, motivation och allmänna välbefinnande. Det är därför viktigt att beslutsunderlag innehåller en grundläggande analys med motiv till ombildning, nybildning eller avveckling och att tidigare om- struktureringar följs upp i syfte att systematiskt utveckla arbets- processerna.</P>
<P class="p451 ft1">13 Staten som arbetsgivare</P>
<P class="p241 ft27"><SPAN class="ft27">13.1</SPAN><SPAN class="ft85">Den arbetsgivarpolitiska delegeringen</SPAN></P>
<P class="p371 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Den långtgående delegeringen av de arbetsgivarpolitiska frågorna till Arbetsgivarverket och till myndigheterna ligger fast. Regeringen anger mål och delmål för de statliga arbetsgivarna som följs upp. Regeringen kommer även fortsättningsvis att ta arbetsgivarpolitiska initiativ inom prioriterade områden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p3 ft31">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td164"><P class="p3 ft3">År 1985 inleddes ett reformarbete i syfte att genomföra en omfattande</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td164"><P class="p3 ft3">delegering från regeringen till myndigheterna av befogenheter inom det</P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p13 ft3">116</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft3">arbetsgivarpolitiska området. Utgångspunkten var att arbetsgivar- politiken skulle anpassas till de olika myndigheternas verksamhet och bidra till en flexibel, rättssäker och effektiv statsförvaltning. Ombildningen av den statliga arbetsgivarorganisation den 1 juli 1994 kan ses som en slutpunkt i dessa delegeringssträvanden.</P>
<P class="p244 ft3">Den statliga arbetsgivarpolitiken anger hur myndigheterna bör agera i egenskap av arbetsgivare gentemot de statligt anställda och deras fackliga företrädare. Ett syfte med den arbetsgivarpolitiska delegeringen är att myndigheterna ska använda arbetsgivarpolitiken som ett medel för att nå resultatmålen med högre effektivitet. Arbetsgivarpolitiken ska bedrivas så nära verksamheten som möjlig. En förutsättning för den arbetsgivarpolitiska reformen 1994 var beslutet om att införa ramanslag.</P>
<P class="p206 ft7">Två utvärderingar av den arbetsgivarpolitiska delegeringen har genomförts och redovisats för riksdagen, dels i budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 14, avsnittet 7.3), dels i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 2, avsnitt 6.4). I budgetpropositionen för 2004 redovisade regeringen sin bedömning att den arbetsgivarpolitiska delegeringen bör ligga fast.</P>
<P class="p242 ft4">Mål och delmål för de statliga arbetsgivarna</P>
<P class="p82 ft3">I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 2, avsnitt 5.2) anges att målet för området Statliga arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att uppnå detta måste staten vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. De statliga myndigheterna ska bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning.</P>
<P class="p244 ft3">Sedan budgetpropositionen för 2006 anger regeringen årligen delmål för de statliga arbetsgivarna. För att följa upp utvecklingen inom verksamhetsområdet i förhållande till mål och delmål redovisar regeringen vilka indikatorer som i huvudsak används. Regeringen noterade i budgetpropositionen för 2010 (avsnitt 5.3.3) att utvecklingen är fortsatt positiv för samtliga delmål som har ställts upp för staten som arbetsgivare och där utvecklingen följs upp med angivna indikatorer. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter att sjunka liksom sjukfrånvaron i staten. Andelen kvinnor på ledande befattningar och andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat. Löneutvecklingen i staten fortsätter att relativt väl följa utvecklingen på arbetsmarknaden i stort.</P>
<P class="p414 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p82 ft3">Regeringen anser att den arbetsgivarpolitiska delegeringen i grunden är riktig och att den påtagligt bidragit till effektivitetsökningar i staten. Löneökningarna på det statliga avtalsområdet har fortsatt hållits på en ur samhällsekonomisk synpunkt ansvarsfull nivå (se diagram 10 Löneutvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden <NOBR>1994–2008</NOBR> i bilaga 23).</P>
<P class="p244 ft7">Den statliga arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan mellan myndigheterna inom ramen för den statliga arbetsgivarorganisationen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">117</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p21 ft7">Arbetsgivarverket. Samtliga statliga myndigheter som har Prop. 2009/10:175 arbetsgivaransvar är medlemmar i Arbetsgivarverket. Denna samverkan</P>
<P class="p452 ft3">har bl.a. resulterat i en strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 2007– 2010. Ett annat resultat är en strategi för mångfald i staten – Inkluderande synsätt. Regeringen noterar att dessa strategier hanterar arbetsgivarpolitiska frågor som väl svarar mot regeringens prioriteringar.</P>
<P class="p453 ft3">Regeringen har genom förvaltningspolitiska styrsignaler till myndigheterna i förening med en aktiv uppföljning av arbetsgivar- politiken, liksom särskilda åtgärder inom områden där utvecklingen så krävt, åstadkommit att myndigheterna har flyttat fram sina positioner som arbetsgivare.</P>
<P class="p454 ft3">Regeringen inrättade under 2003, mot bakgrund av stigande ohälsotal, Hälsa i staten, ett forum för ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i staten. Dess verksamhet avslutades under 2005. Under 2007 avslutades två större uppdrag inom området etnisk och kulturell mångfald. Ett regionalt utvecklingsprojekt om mångfald och antidiskriminering och ett projekt om en försöksverksamhet med avidentifierade ansökningshandlingar. Bägge projekten har utvärderats av Statskontoret (dnr Fi 2006/1496 respektive Fi 2006/227).</P>
<P class="p455 ft3">Regeringen beslutade 2008 att genomföra ett program för kvinnors karriärutveckling i syfte att öka andelen kvinnor på chefs- och expertfunktioner i staten. Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) leder detta program som pågår till och med den 31 december 2010.</P>
<P class="p456 ft7">Ett projekt om ett offentligt etos och värdegrundsfrågor i statsförvaltningen genomförs under <NOBR>2010–2011,</NOBR> se vidare avsnitt 5.2.</P>
<P class="p453 ft7">I bilaga 23 lämnas dels en förteckning över aktörerna inom den statliga arbetsgivarpolitiken och deras verksamheter, dels en översikt över statens anställda.</P>
<P class="p457 ft29"><SPAN class="ft27">13.2</SPAN><SPAN class="ft87">Uppföljningen av myndigheternas arbetsgivarpolitiska arbete</SPAN></P>
<P class="p458 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>De underlag som regeringen i dag har att tillgå ger tillräcklig grund för att bedöma såväl den enskilda myndighetens arbetsgivarpolitiska arbete som utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken i stort. När det gäller kompetens- försörjningen i staten bedömer regeringen att den i huvudsak fungerar väl.</P>
<P class="p459 ft37">Uppföljningen av arbetet med den strategiska kompetensförsörj- ningen kan dock utvecklas vidare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p3 ft31">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td164"><P class="p3 ft3">Regeringen har aviserat sin avsikt att regelbundet informera riksdagen</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">om den statliga arbetsgivarpolitiska utvecklingen i stort (prop. 1997/98:1,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">utg.omr. 14).</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p2 ft3">Det uppföljningssystem som skapades efter den arbetsgivarpolitiska</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">reformen 1994/95 har vidareutvecklats över åren och – i enlighet med</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">den bedömning som redovisades i budgetpropositionen för 2004 (prop.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><P class="p13 ft3">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td164"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">2003/04:1, utg.omr. 2), – knutits närmare budgetprocessen. Förutom respektive myndighets återrapportering – tidigare i särskild rapport, numera i dess årsredovisning – har Arbetsgivarverket i uppdrag att till regeringen redovisa statistik per myndighet och för staten totalt. Denna statistik har utvecklats och innehåller numera, utöver uppgift om antal anställda, kön, ålder, rörlighet och löneutveckling, uppgift om bl.a. antal visstidsanställningar och kvinnors andel av mäns lön.</P>
<P class="p460 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p82 ft3">Regeringen följer årligen upp utvecklingen inom verksamhetsområdet statliga arbetsgivarfrågor i förhållande till mål och delmål. En central del i uppföljningen är bedömningen av kompetensförsörjningen i staten. Förutom myndigheternas årsredovisningar finns följande underlag för bedömningen.</P>
<P class="p461 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Statskontoret har regeringens uppdrag att dels analysera myndigheternas arbete med kompetensförsörjningsfrågor, dels redovisa utvecklingen av sjukfrånvaron för staten totalt och per myndighet (dnr Fi2008/5789). Utvecklingen per myndighet framgår av respektive myndighets årsredovisning.</SPAN></P>
<P class="p230 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet genomför två gånger per år en konjunkturbarometer för den statliga sektorn i vilken myndigheter med minst tio anställda ingår. Här redovisas myndigheternas bedömningar av (eventuell) brist på lämpliga sökande och hur denna påverkar myndigheternas verksamhet. Vidare ingår frågor om personalomsättning och övertidsuttag.</SPAN></P>
<P class="p220 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">I samband med mål- och resultatdialogen följer regeringen årligen upp hur respektive myndighet tar sitt arbetsgivarpolitiska ansvar och därmed hur man hanterar sina kompetensförsörjningsfrågor. Underlagen inför denna dialog är en viktig del för regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p462 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsgivarverkets statistik för staten totalt.</SPAN></P>
<P class="p208 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">Statens pensionsverks statistik avseende statliga tjänstepensions- förmåner såsom förekomsten av delpension, anställda som kvarstår i anställning efter sin pensionsålder, utvecklingen av</SPAN></P>
<P class="p463 ft3">nybeviljade sjukpensioner i staten m.m.</P>
<P class="p426 ft3">Med dessa underlag anser regeringen att man har ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma såväl den enskilda myndighetens arbetsgivarpolitiska arbete som utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken i stort. När det gäller kompetensförsörjningen i staten bedömer regeringen att den i huvudsak fungerar väl. Denna bedömning delas av Statskontoret i rapporten Den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen (dnr Fi2009/4501).</P>
<P class="p464 ft7">För varje myndighet finns det underlag som – tillsammans med årsredovisningen – ger en fylligare bild av personalförsörjningen vid myndigheten och dess arbete med den strategiska kompetens- försörjningen. Hit hör, förutom Arbetsgivarverkets statistik för varje myndighet, bl.a. myndighetens budgetunderlag och dess risk- och sårbarhetsanalys.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">119</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<P class="p70 ft7">Statskontoret betonar vikten av att regeringen noga följer upp Prop. 2009/10:175 myndigheternas arbete med den strategiska kompetensförsörjningen och</P>
<P class="p21 ft3">framhåller de årliga mål- och resultatdialogerna som centrala.</P>
<P class="p447 ft4">Samlad uppföljning av myndigheternas redovisningar</P>
<P class="p78 ft3">En samlad uppföljning av myndigheternas redovisningar av kompetensförsörjningen för perioden <NOBR>1997–2006</NOBR> har genomförts inom Regeringskansliet. Denna uppföljning har i sin helhet följt en strikt dokumentanalys. Från och med 2003 redovisas kompetensförsörjningen i myndigheternas årsredovisningar, utifrån de krav som ställs i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</P>
<P class="p314 ft3">Redovisningskvaliteten har varierat kraftigt mellan myndigheterna under denna tioårsperiod. I uppföljningen konstateras bl.a. att myndigheternas redovisningar av sin kompetensförsörjning generellt har genomgått en betydande förbättring under perioden. En bidragande orsak till detta kan vara dels att regeringen angivit delmål för de statliga arbetsgivarna, dvs. myndigheterna, dels att redovisningen av kompetens- försörjningen numera finns i årsredovisningen vilket gett en tydligare koppling till verksamheten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr18 td164"><P class="p2 ft3">En iakttagelse som gjorts är att när kompetensförsörjningen är en</P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">strategisk fråga för ledningen i en myndighet synes denna ofta präglas av</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">tydlig styrning, delaktighet och en god framförhållning. Myndighets-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ledningens intresse och förmåga att se medarbetarnas betydelse i en</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">kunskapsorganisation framstår härvid som den enskilt viktigaste faktorn.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">Någon skillnad i redovisningarna mellan små respektive stora</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">myndigheter har inte iakttagits.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">Enbart redovisningarna ger dock inte en tillräckligt samlad bild för</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">regeringen att bedöma kompetensförsörjningen i staten. Regeringen</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">behöver – utöver årsredovisningen – även tillgång till andra underlag för</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">att kunna ges möjlighet att bedöma såväl enskilda myndigheter som</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">staten totalt.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">För varje myndighet finns redan i dag underlag som – tillsammans med</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">årsredovisningen – ger en fylligare bild av kompetensförsörjningen. Hit</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">hör, förutom Arbetsgivarverkets statistik, bl.a. myndighetens budget-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">underlag samt risk- och sårbarhetsanalys.</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td164"><P class="p3 ft4">Uppföljningen av arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen</P></TD>
<TD class="tr40 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft4">kan utvecklas vidare</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td164"><P class="p3 ft3">Inför Statskontorets årliga analys av den strategiska kompetensförsörj-</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ningen i statsförvaltningen kan regeringen komma att ange fokusområde.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">Regeringen bedömer att en omfattande analys inte behöver genomföras</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">årligen. I uppdraget till Statskontoret inför 2010 års redovisning anges att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">särskilt fokus ska vara på hur myndigheterna arbetar med mångfald.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">Delmålet för de statliga arbetsgivarna att den etniska och kulturella</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">mångfalden bland anställda i staten ska öka på alla nivåer är</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">utgångspunkt för detta.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p2 ft3">Som ett led i regeringens arbete med att utveckla statsförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">och den strategiska styrningen av myndigheter under regeringen har</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><P class="p13 ft3">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td164"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">Statskontoret på regeringens uppdrag tagit fram en modell och metod för</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">att analysera myndigheter utifrån ett helhetsperspektiv, se avsnitt 12.8.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Myndighetsanalysen, som innefattar kompetensförsörjningen, bör härvid</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kunna utgöra ett viktigt komplement i bedömningen av den enskilda</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">myndighetens arbete med kompetensförsörjningen.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft27"><SPAN class="ft27">13.3</SPAN><SPAN class="ft86">Kompetensförsörjning för framtidens statsförvaltning</SPAN></P>
<P class="p465 ft27">– staten som föredömlig och attraktiv arbetsgivare</P>
<P class="p195 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är angeläget att de statliga arbets- givarna arbetar strategiskt med sin kompetensförsörjning. De bör utveckla formerna för att marknadsföra staten som en attraktiv arbetsgivare. Hur myndigheterna agerar är den enskilda myndighetens ansvar. Detta kan ske enskilt eller i samverkan, bl.a. genom Arbetsgivarverket.</P>
<P class="p263 ft32">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft7">Förvaltningskommitténs förslag och bedömning (bilaga 7) överensstämmer delvis med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p59 ft3">Förvaltningskommittén anser dock att det finns anledning att särskilt lyfta fram frågan om den nuvarande och framtida kompetens- försörjningen av chefer i myndigheterna. Förvaltningskommittén pekar på betydelsen av att myndigheterna har chefsutvecklingsprogram och chefspolicy dels för att utveckla och behålla goda chefer och ledare, dels för att attrahera, rekrytera och utveckla chefer.</P>
<P class="p265 ft3">Förvaltningskommittén föreslår därutöver att myndigheterna i sitt rekryteringsarbete i större utsträckning ska gå ut och möta studenter på universitet och högskolor. Myndigheterna behöver i större utsträckning skapa intresse för sin verksamhet och erbjuda studenter praktikplats under studietiden. Myndigheter med rekryteringsbehov kan överväga att, enskilt eller i samarbete, erbjuda nyutexaminerade studenter att arbeta som aspiranter vid myndigheterna.</P>
<P class="p60 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Generellt delas utredningens bedömning i stort av remissinstanserna, att kompetensutveckling och rekrytering av chefer samt nyrekrytering av medarbetare är två av de viktigaste frågorna för den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen. Stora pensionsavgångar kommer ställa stora krav på myndigheterna.</P>
<P class="p265 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">Datainspektionen </SPAN>blir det svårt för små myndigheter att leva upp till förslagen, utan att ansvaret för genomförandet läggs på en myndighetsgemensam funktion alternativt större myndigheter. <SPAN class="ft4">Folk- hälsoinstitutet </SPAN>anser att problemen kring framtida kompetensförsörjning beskrivs utan att konkreta förslag till åtgärder formuleras. <SPAN class="ft4">Riksgälds- kontoret </SPAN>instämmer delvis, men håller inte med om att kompetens- försörjningen i staten i huvudsak fungerar väl. Kontoret ser svårigheter att rekrytera och behålla kompetens inom sektorer som tävlar om samma kompetens som behövs i det privata näringslivet. Enligt <SPAN class="ft4">Tullverket </SPAN>kan gemensam kompetensförsörjning och kompetensutveckling vara svårt då behoven skiljer sig åt mellan myndigheterna. <SPAN class="ft4">Arbetsgivarverket </SPAN>anser att</P>
<P class="p198 ft3">det inte är helt tydligt till vem förslagen riktar sig. <SPAN class="ft4">Livrustkammaren</SPAN></P>
<P class="p69 ft3">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">avstyrker förslagen i sin helhet; de anser att förslagen innebär detaljreglering från regeringsnivå.</P>
<P class="p16 ft3">En majoritet av remissinstanserna som yttrat sig, ställer sig i stort sett positiva till förslaget att myndigheterna ska gå ut och möta studenter på universitet och högskolor samt erbjuda dessa praktikplatser under studietiden. Flera remissinstanser understryker vikten av att attrahera yngre arbetskraft; bl.a. <SPAN class="ft4">Statistiska centralbyrån </SPAN>och <SPAN class="ft4">Patent- och registreringsverket </SPAN>framför att de redan arbetar med detta. Enligt <SPAN class="ft4">Sida </SPAN>kan detta åstadkommas genom bättre marknadsföring och information samt genom att tydliggöra möjliga karriärvägar. <SPAN class="ft4">Skatteverket </SPAN>för även fram vikten av att attrahera andra grupper, t.ex. de med längre utbildnings- och yrkeserfarenhet. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>instämmer i att myndigheterna måste bli mer aktiva i sin profilering gentemot universitet och högskolor. <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk </SPAN>föreslår ett tydligt uppdrag att samverka med universitet och högskolor och att tillskapa aspiranttjänster. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>anser att det bör ske gemensamma ”marknadsföringsåtgärder” gentemot studenter på högskolorna, där ett traineeprogram bör ordnas, där myndigheter ges ekonomiskt utrymme att ta in och utveckla aspiranter. Enligt <SPAN class="ft4">Riksgäldskontoret </SPAN>saknar många myndigheter ett attraktivt erbjudande till nyutexaminerade studenter. Det finns stora brister och en analys som utredningen missar.</P>
<P class="p184 ft4">Länsstyrelserna i Uppsala <SPAN class="ft3">och </SPAN>Västra Götalands län <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Uppsala universitet <SPAN class="ft3">har goda erfarenheter av praktikplatser och skulle välkomna ett mer aktivt arbete på detta område från myndigheternas sida. </SPAN>Kammarkollegiet <SPAN class="ft3">anser att förslaget är värt att ta fasta på, men möjligheterna att realisera detta är inte särskilt gynnsamma. Även</SPAN></P>
<P class="p148 ft4">Länsstyrelserna i Hallands, Dalarnas <SPAN class="ft3">och </SPAN>Jämtlands län <SPAN class="ft3">anser att förslaget kan vara svårt att genomföra av ekonomiska orsaker. </SPAN>Arbetsgivarverket <SPAN class="ft3">framhåller att det strider mot den arbetsgivarpolitiska delegeringen att regeringen och riksdagen beslutar om att praktik/aspirantplatser ska finnas på myndigheter. </SPAN>Skolinspektionen <SPAN class="ft3">avvisar förslaget då det anser att det är en orimlig detaljstyrning som även står i motsats till utredningens inledande konstaterande att myndigheterna ska ha stor handlingsfrihet att utföra sina uppgifter. </SPAN>Lunds universitet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges lantbruksuniversitet <SPAN class="ft3">anser att förslaget inte är tillräckligt utvecklat utan måste belysas ytterligare. </SPAN>Swedac <SPAN class="ft3">tror att betoning av bra chefskap och utbildningsmöjligheter är viktigare komponenter för framtida rekrytering än praktikplatser och aspirant- tjänster.</SPAN></P>
<P class="p259 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Under perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2010–2019</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> beräknas ca 64 300 personer i statsförvaltningen, motsvarande ungefär en fjärdedel av de statsanställda, uppnå pensionsålder. Staten måste kunna nå den kompetens man behöver i dag och vara rustad för att attrahera kommande generationer.</SPAN></P>
<P class="p19 ft7">Den statliga sektorn är mycket varierad och av alla yrken kan man hitta de flesta inom staten. Allt från brottsbekämpning och fredsarbete till planering av infrastruktur och kulturfrågor. Staten kan erbjuda intressanta och utvecklande arbetsuppgifter som kan innebära möjlighet till internationell arbetslivserfarenhet. Som statstjänsteman arbetar man ytterst på uppdrag av medborgarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">122</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p245 ft3">Den statliga sektorn har anställda med hög utbildningsnivå, en jämn</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">könsfördelning och en låg sjukfrånvaro. Staten har den högsta</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">ökningstakten i jämförelse med den övriga arbetsmarknaden, när det</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">gäller nyanställda med utländsk bakgrund.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">För att staten ska kunna nå den kompetens man behöver i dag och vara</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">rustad för att attrahera kommande generationer måste de statliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">arbetsgivarna bli bättre på att kommunicera dessa förhållanden. Det kan</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">ske enskilt eller i samverkan bl.a. genom Arbetsgivarverket. En viktig del</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">i marknadsföringen av staten är också att kommunicera de olika förmåner</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">och villkor som gäller för anställda i staten och lokala arbetsgivares</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">möjlighet att åstadkomma en individuell lösning för de anställda.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Den av regeringen aviserade chefspolicyn avser att inspirera</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">myndigheterna och deras arbete med chefsförsörjningsfrågor samt synen</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">på det statliga ledarskapet och möjligheter till karriär inom staten.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft27">13.4 Utnämningsmakten</P>
<P class="p466 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör inte ske någon ytterligare lag- reglering av beredningskraven i den process som föregår anställningar som beslutas av regeringen.</P>
<P class="p333 ft3"><SPAN class="ft31">Utredningens förslag</SPAN>: Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer inte med regeringens bedömning. Förvaltnings- kommittén föreslår att grundläggande beredningskrav i den process som föregår utnämningar bör regleras i lag. Något förslag till lag som har kunnat kommenteras av remissinstanserna har dock kommittén inte tagit fram.</P>
<P class="p394 ft4"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Pliktverket, Smittskyddsinstitutet, Riksgälds- kontoret, Skogsstyrelsen, Patent- och Registreringsverket <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen <SPAN class="ft3">tillstyrker lagreglering. Även </SPAN>SACO <SPAN class="ft3">och </SPAN>Jusek <SPAN class="ft3">stöder förslaget. </SPAN>Länsstyrelsen i Västra Götalands län <SPAN class="ft3">har inget emot utredningens förslag och bedömningar. </SPAN>Centrala Studiestöds- nämnden <SPAN class="ft3">håller med om att det kan finnas skäl att införa tydligare bestämmelser om vilka beredningskrav som ska föregå utnämningar.</SPAN></P>
<P class="p395 ft3"><SPAN class="ft4">Rikspolisstyrelsen </SPAN>instämmer i att regeringen bör ha förutsättningar att tillämpa en differentierad styrning av myndigheterna. Innan det finns några lagförslag är det dock svårt att bedöma vilket mervärde en lag skulle få. <SPAN class="ft4">Rättsmedicinalverket </SPAN>ser positivt på att tydliggöra processen, men undrar om inte syftet med öppenhet likaväl kan åstadkommas om regleringen görs i en förordning. Även Arbetsgivarverket ser positivt på att processen tydliggörs men avstyrker lagreglering. <SPAN class="ft4">Sveriges Lantbruks- universitet </SPAN>påminner om att detta förfarande finns inom den akademiska världen vid tillsättning av högre anställningar men tar inte ställning till förslaget eftersom det inte finns något förslag till lagtext.</P>
<P class="p467 ft3"><SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>anser att det kan ifrågasättas om grundläggande beredningskrav behöver vara lagreglerade eller om det är är tillräckligt med interna regler inom Regeringskansliet. <SPAN class="ft4">Tullverket </SPAN>avstyrker förslaget då det inte tydligt framgår vad som ingår i de grundläggande beredningskraven och därmed ska regleras i lag. Hänsyn bör även tas till</P>
<P class="p468 ft3">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">de slutsatser som finns i betänkandet Sekretess vid anställning av Prop. 2009/10:175 myndighetschefer (SOU 2009:4). <SPAN class="ft20">Ekonomistyrningsverket </SPAN>anser att beredningsprocessen i Regeringskansliet redan i dag är tillräckligt</P>
<P class="p171 ft3">reglerad och det saknas skäl att lagfästa denna. <SPAN class="ft4">Vetenskapsrådet </SPAN>anser att argumenten för lagreglering inte är övertygande. <SPAN class="ft4">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad </SPAN>anser att genomarbetade beredningsrutiner borde vara tillräckligt.</P>
<P class="p74 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Av 11 kap. 9 § regeringsformen följer att anställning vid en domstol eller vid en förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen beslutas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Utvecklingen har inneburit att regeringens utnämningsmakt numera omfattar beslut om anställning av myndighetschefen m.fl. anställningar, exempelvis överdirektörer och länsråd. Övriga anställningar beslutas av respektive myndighet. Vid anställningar inom staten ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.</SPAN></P>
<P class="p174 ft3">Närmare bestämmelser om anställningar inom staten finns i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Enligt 4 § LOA ska skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.</P>
<P class="p174 ft3">Enligt 4 § anställningsförordningen (1994:373) ska myndigheten utöver skickligheten och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>jämställdhets-,</NOBR> social- och sysselsättningspolitiska mål.</P>
<P class="p74 ft3">Enligt 3 kap. 9 § diskrimineringslagen (2008:567) ska, när det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Bestämmelsen anger vidare att första stycket inte ska tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p203 ft7">Regeringen har i skrivelsen Utnämningspolitiken (skr. 2009/10:43) närmare redogjort för bl.a. rekryteringsförfarandet vid anställning av myndighetschefer.</P>
<P class="p74 ft7">Regeringen anser att den författningsreglering som finns är tillräcklig för att regeringen ska kunna utnämna chef för respektive myndighet. Regeringen ser inget behov av att lagreglera att grundläggande beredningskrav iakttas i den process som föregår utnämningar.</P>
<P class="p200 ft27"><SPAN class="ft27">13.5</SPAN><SPAN class="ft85">Ställföreträdande myndighetschef</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Anställning vid myndighet som ställ- företrädande, biträdande eller vice myndighetschef bör inte förekomma.</P>
<P class="p469 ft3">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td63"><P class="p2 ft31">Skälen</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p3 ft31">för regeringens</P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p3 ft31">bedömning:</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p245 ft3">Enligt 24 § myndighets-</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">förordningen (2007:515) ska en myndighetschef ha en ställföreträdare</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">som tjänstgör i chefens ställe när han eller hon inte är i tjänst. Det är</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">myndighetschefen, eller i förekommande fall styrelsen, som självständigt</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">avgör vem som ska förordnas vara ställföreträdare i övriga fall och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">bestämmer om det ska vara ett tidsbegränsat uppdrag eller om</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">förordnandet ska gälla tills vidare. Det är brukligt att ställföreträdaren är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">en av cheferna på nivån närmast under myndighetschefen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Om myndigheten har en överdirektör, är överdirektören myndighets-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">chefens ställföreträdare. Vilka myndigheter som har överdirektör framgår</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">av respektive myndighets instruktion. En överdirektör anställs av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td126"><P class="p3 ft3">regeringen (23 §).</P></TD>
<TD class="tr4 td165"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td145"><P class="p411 ft3">Ansvaret för myndigheternas inre organisation är sedan länge delegerat</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">till myndigheterna. Det innebär att myndighetscheferna själva utser sina</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft3">närmaste</P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p1 ft3">medarbetare. För</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td166"><P class="p245 ft3">en efterträdare till en befintlig</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">myndighetschef inskränks dock möjligheten att själv förordna en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ställföreträdare om det finns en anställd sådan med någon av titlarna</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td126"><P class="p3 ft3">ställföreträdande, biträdande</P></TD>
<TD class="tr4 td165"><P class="p114 ft3">eller vice</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p245 ft3">myndighetschef. Sådan</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td167"><P class="p3 ft3">anställning bör därför inte förekomma.</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft27">13.6 Statliga tjänstepensionsfrågor</P>
<P class="p201 ft31">Bakgrund</P>
<P class="p470 ft3">Statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar regleras huvudsakligen genom kollektivavtal mellan de centrala parterna på det statliga avtalsområdet. Arbetsgivarverket ingår de statliga pensions- avtalen för myndigheternas räkning varefter Statens pensionsverk (SPV) ansvarar för beräkning och fastställande av pensionsförmån samt för utbetalning av pensionerna. Nu gällande Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03) ersatte den 1 januari 2003 Pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. <NOBR>(PA-91)</NOBR> som övergångsvis gäller för vissa anställda.</P>
<P class="p471 ft3">I förordningar som hänvisar till de statliga pensionsavtalen regleras villkoren för statsråd och generaldirektörer m.fl. chefer i stats- förvaltningen. Genom förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med <NOBR>icke-statlig</NOBR> anställning <NOBR>(PISA-förordningen)</NOBR> omfattas även en del anställda utanför den statliga sektorn av de statliga tjänstepensionsavtalen med de tillägg och undantag som framgår av förordningen. Som exempel kan nämnas anställda inom företrädesvis det statsunderstödda <NOBR>teater-,</NOBR> dans- och musikområdet samt vissa utlandsskolor med flera.</P>
<P class="p253 ft31"><SPAN class="ft65">13.6.1</SPAN><SPAN class="ft89">Finansieringen av de statliga avtalsförsäkringarna</SPAN></P>
<P class="p472 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Den nuvarande utformningen av försäkringsmodellen för statens avtalsförsäkringar ger myndigheterna tillfredsställande planeringsförutsättningar.</P>
<P class="p473 ft3">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Statens avtalsförsäkringar består av den statliga tjänstepensioneringen, grupplivförsäkringen och person- skadeförsäkringen samt pensionsersättning och särskild pensions- ersättning enligt det statliga trygghetsavtalet. Finansieringen och redovisningen av förmånerna sker inom ramen för en försäkringsmodell som infördes 1998. Det är endast de förmånsbestämda pensionerna och ersättningarna som omfattas av försäkringsmodellen. De avgiftsbestämda förmånerna faller utanför denna.</SPAN></P>
<P class="p260 ft3">Modellen tillkom som ett led i målsättningen att myndigheterna ska ha det fulla kostnadsansvaret för förändringar i anställningsvillkoren. Den grundläggande principen är att myndigheterna ska betala för avtalsförmånerna enligt motsvarande principer som gäller på den övriga arbetsmarknaden så att kostnaderna blir jämförbara. De premier som myndigheterna betalar redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten och förmånerna som betalas ut belastar ett särskilt anslag. Inkomsterna på inkomsttiteln motsvarar inte utgifterna på anslaget beroende på att premierna avser kostnaden för intjänad pensionsrätt och uppkomna försäkringsfall under ett visst år, medan anslaget belastas med de förmåner som betalas ut under samma år. Statens pensionsverk (SPV) redovisar försäkringstekniska avsättningar för förmånerna i sin balansräkning. Avsättningarna balanseras av en särskild tillgångspost på statsbudgeten, och på tillgångposten beräknas en avkastning. Någon extern fondering sker inte. Resultatet i försäkringsrörelsen regleras mot en återbäringsfond, vars storlek påverkar premiesättningen.</P>
<P class="p277 ft3">Försäkringsmodellen var ett led i fullföljandet av ramanslagsreformen med myndigheternas självständiga arbetsgivaransvar och Arbetsgivar- verkets nya roll. Regeringen har vid några tillfällen rapporterat till riksdagen om modellens utveckling, bl.a. i budgetpropositionerna för 1999, 2000 och 2005 samt i 2004 års ekonomiska vårproposition. Fram till den 1 juli 2004 ansvarade Nämnden för statens avtalsförsäkringar för modellen. Den 1 juli 2004 övergick ansvaret till SPV.</P>
<P class="p259 ft3">En avsikt med modellen var att förstärka myndigheternas kostnadsansvar för sin verksamhet. Redan när modellen infördes ansågs det önskvärt att den skulle kunna förändras så att den gav myndigheterna bättre möjligheter att förutse sina kostnader.</P>
<P class="p17 ft3">Försäkringsmodellen regleras bl.a. i förordningen (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar. Inledningsvis utsattes systemet med försäkringsmässiga premier för kritik för att det försvårade myndigheternas planeringsförutsättningar. En utredning tillsattes som såg över modellen. I enlighet med förslag i utredningsbetänkandet Översyn av försäkringsmodellen för de statliga avtalsförsäkringarna (SOU 2003:85) justerades modellen i flera avseenden. Systemet för beräkning och betalning av premier förändrades genom att systemet med preliminära och slutliga premier ersattes av ett system med månatliga definitiva premier. Modellens avkastning kopplades till en långsiktig ränta i stället för en portföljmodell bestående av aktier och obligationer för att uppnå en jämnare avkastning och därmed en jämnare premienivå. Genom kollektivavtalet PA 03 ersattes livränteteknik med fribrevsteknik. Förändringarna har förbättrat myndigheternas planeringsförutsättningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">126</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr19 td168"><P class="p474 ft65">13.6.2</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p33 ft31">Förordningsreglerade avgångsförmåner</P></TD>
<TD class="tr19 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>En särskild utredare bör utses för att genomföra en översyn av anställningsvillkoren för chefer i stats- förvaltningen.</P>
<P class="p196 ft37">Den praxis med lönesamordning som tillämpats övergångsvis för dem som omfattas av tidigare chefspensionsförordningar fasas ut.</P>
<P class="p476 ft31">Bakgrund</P>
<P class="p477 ft3">Avgångsförmåner för statsråd och generaldirektörer m.fl. regleras genom</P>
<P class="p478 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">förordningen (AgVFS 2003:1B 1) om inkomstgaranti och tjänstepension för statsråd (statsrådspension),</SPAN></P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning (avgångsförmånsförordningen),</SPAN></P>
<P class="p479 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">förordningen (1995:1038) om statliga chefspensioner m.m. (chefspensionsförordningen),</SPAN></P>
<P class="p479 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">förordningen (1991:1160) om förordnandepension m.m. (förordnandepensionsförordningen) samt de statliga tjänste- pensionsavtalen,</SPAN></P>
<P class="p480 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. </SPAN><NOBR>(PA-91),</NOBR></P>
<P class="p481 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03).</SPAN></P>
<P class="p482 ft3">I förordningarna föreskrivs att de statliga tjänstepensionsavtalen gäller med de tillägg och undantag som framgår av förordningarna. Statsrådspensionsförordningen är ett komplement till reglerna i avgångsförmånsförordningen. Förordnandepensionsförordningen och Chefspensionsförordningen gäller övergångsvis för dem som den 31 december 2002 omfattades av förordningarna och senast den 31 mars 2003 meddelade att de valde att stå kvar på dem. Av bilaga till förordningarna framgår vilka chefskategorier som har rätt till förmånerna.</P>
<P class="p365 ft7">Avgångsförmånerna omfattar ålderspension och chefspension samt inkomstgaranti eller avgångsvederlag.</P>
<P class="p59 ft3">Villkoren för avgångsvederlag och chefspension eller inkomstgaranti innebär i huvudsak att en myndighetschef som efter sex års oavbruten chefsanställning inte erbjuds fortsatt anställning, och inte blir berättigad till chefspension eller inkomstgaranti, har rätt till avgångsvederlag. Avgångsvederlaget utgörs av den pensionsgrundande lönen i anställningen och betalas ut under 24 månader. Vederlaget ska minskas med inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete. Vederlaget är pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet men inte i det statliga tjänstepensionssystemet. En myndighetschef som har fyllt 55 år och inte erbjuds fortsatt anställning har rätt till chefspension eller inkomstgaranti i stället för avgångsvederlag om han eller hon har minst sex års oavbruten chefsanställning.</P>
<P class="p265 ft7">En myndighetschef som har fyllt 62 år och har minst tolv års oavbruten chefsanställning kan avböja ett erbjudande om fortsatt anställning och får då rätt till chefspension eller inkomstgaranti.</P>
<P class="p483 ft3">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<P class="p70 ft7">För hel chefspension och inkomstgaranti krävs sammanlagt minst tolv Prop. 2009/10:175 års anställning som generaldirektör (eller motsvarande), statsråd eller</P>
<P class="p71 ft3">statssekreterare. För den som inte har tolv års chefsanställning minskas chefspensionen och inkomstgarantin med 0,625 procentenheter för varje helt kvartal som fattas upp till tolv år. Chefspensionen eller inkomstgarantin minskas dock aldrig med mer än 15 procentenheter, eftersom en sådan förmån inte utgår till en person som innehaft en sådan anställning mindre än sex år. Utbetalningarna från chefspensionen och inkomstgarantin minskas vidare med inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete.</P>
<P class="p175 ft3">Från 65 års ålder räknas chefspension och inkomstgaranti om till en förmånsbestämd ålderspension enligt <NOBR>PA–91</NOBR> eller PA 03. För hel förmånsbestämd ålderspension krävs enligt <NOBR>PA–91</NOBR> tolv år som chef eller minst 30, med statlig tid, samordningsbara tjänsteår, för hel förmån enligt PA 03 krävs minst 30 statliga tjänsteår.</P>
<P class="p300 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p392 ft4">Samordning av chefspension eller inkomstgaranti med annan inkomst</P>
<P class="p76 ft7">Syftet med samordning mellan lön och pension är att förhindra att någon ska kunna uppbära dubbla förmåner, både lön och pension. Det har ansetts särskilt stötande när förmånerna betalas av allmänna medel.</P>
<P class="p74 ft3">När det gäller inkomstgaranti och motsvarande chefspension betraktas möjligheten till pension före den normala pensionsåldern som en trygghet för dem som annars riskerar att stå utan inkomst när en tidsbegränsad anställning upphör. Om arbetstagaren får en ny anställning samordnas utgående förmåner antingen på pensionssidan eller lönesidan.</P>
<P class="p74 ft3">Systemet med lönesamordning är komplext. Om lönen förändras eller om andra inkomster tillkommer måste reduceringen justeras (något som medför merarbete för Statens pensionsverk och anställnings- myndigheten). Den enskilde måste för att få allmän pension beräknad på sin faktiska lön ange lönenivån till Skatteverket i samband med deklarationen. Ett ur verksamhetssynpunkt principiellt problem är att individens lönekostnad inte synliggörs hos anställningsmyndigheten. Genom lönesamordning betalar myndigheten arbetsgivaravgifter på en reducerad lönedel. Den sålunda oreducerade inkomstgarantin eller chefspensionen belastas i stället med en särskild löneskatt som påförs ett annat anslag på statsbudgeten.</P>
<P class="p203 ft3">När avgångsförmånsförordningen 2003 ersatte chefspensions- förordningen innebar det flera förändringar av regelverket, bl.a. utmönstrades lönesamordning. De arbetstagare som omfattades av chefspensionsförordningen fick vid övergången välja att stå kvar på förordningens regler. De innebar att möjligheten till lönesamordning fortsatte att gälla för en grupp chefer i staten. Av dem har i dag tolv personer lönesamordning. Regeringen beslutar inte längre om lönesamordning. Antalet personer med lönesamordning är således begränsat till dem som har beslut om lönesamordning till dess att de får nya anställningar eller uppnår pensionsåldern.</P>
<P class="p484 ft3">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft4">Förmåner</P>
<P class="p86 ft3">Nuvarande avgångsförmåner för chefer inom staten tillkom i en tid då regleringen av anställningsvillkor för statliga anställningar i högre grad än i dag skilde sig från vad som gällde på den privata och kommunala arbetsmarknaden. Fortfarande finns för statsanställda anställningsvillkor som skiljer dem från privatanställda och anställda i kommuner och landsting.</P>
<P class="p485 ft3">Under de senaste 25 åren har synen på anställningsvillkoren i staten förändrats och villkoren anpassats till vad som gäller för övriga arbetsmarknadssektorer. Avgångsförmåner för chefer i statsförvaltningen har inte i samma utsträckning följt med i denna utveckling. Förslag till mer moderna avgångsförmåner presenterades i <NOBR>LOA-utredningens</NOBR> huvudbetänkande Enklare regler för statsanställda (SOU 1992:60, jfr. prop. 1993/94:65, s. <NOBR>47–49).</NOBR> Regeringen ser i dag goda skäl till att som en del av den pågående reformering av utnämningspolitiken även se över anställningsvillkoren och avgångsförmånerna i syfte att pröva om dessa uppfyller regeringens ambition att de ska vara öppna, tydliga och ändamålsenliga. En särskild utredare bör utses för att genomföra en översyn av nuvarande regelverk.</P>
<P class="p255 ft31"><SPAN class="ft65">13.6.3</SPAN><SPAN class="ft89">Avtalsreglerade avgångsförmåner</SPAN></P>
<P class="p486 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens bedömning: </SPAN>Ordningen med avtalsreglerade avgångs- förmåner på den statliga arbetsmarknaden fungerar i allt väsentligt väl.</P>
<P class="p487 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">För dem som inte omfattas av förordningsreglerade avgångsförmåner finns det möjlighet att få del av motsvarande förmåner genom ett beslut av regeringen eller av Arbetsgivarverket. Det avtalsreglerade området omfattar dels Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl. (Frikretsavtalet) som reglerar möjligheten för regeringen att frångå pensionsvillkoren i pensionsavtalen för staten </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">(PA-91</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> och PA 03), dels en möjlighet för arbetsgivaren, dvs. regeringen eller Arbetsgivarverket att med stöd av § 33 i PA 03, besluta om förmånligare villkor än vad som följer av pensionsavtalet.</SPAN></P>
<P class="p205 ft3">De avgångsförmåner som avses är främst inkomstgaranti enligt reglerna i avgångsförmånsförordningen. Regeringen har under åren utvecklat en praxis som grundar sig på kriterierna i det s.k. verksledningsbemyndigandet (prop. 1986/87:99). Enligt kriterierna ska den anställde uppnått 62 års ålder för att kunna ansöka om avgångsförmån och anföra ett särskilt skäl. Exempel på särskilda skäl är dokumenterade hälsoproblem eller att en myndighet avvecklas och chefen inte erbjuds fortsatt anställning/förordnande i den nya myndigheten eller annat skäl som ligger i verksamhetens intresse. Kostnaden för en avgångsförmån som beslutas av regeringen bör inte belasta myndigheten. Beroende på om en avgångsförmån följer av frikretsavtalet eller 33 § i Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03) finansieras avgångsförmånen i det förra fallet från anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. och i det senare fallet av respektive</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">129</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">myndighets medel. Ur verksamhetssynpunkt bör den som beslutar om en Prop. 2009/10:175 förmån också stå för kostnaden. Det innebär att nuvarande finansiering är</P>
<P class="p21 ft3">väl avvägd.</P>
<P class="p266 ft31"><SPAN class="ft31">13.6.4</SPAN><SPAN class="ft89">Avgångsförmåner i andra fall</SPAN></P>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Inom ramen för den utredning som regeringen avser att tillsätta ska en översyn göras av om det s.k. verksledningsbemyndigandet ska bestå och i så fall i vilken form.</P>
<P class="p268 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Som ett komplement till de förordningsreglerade och avtalsreglerade avgångsförmånerna finns en möjlighet för regeringen att genom det s.k. verksledningsbemyndigandet (prop. 1986/87:99) möjliggöra för vissa chefskategorier under myndighetschefsnivå, dvs. avdelningschefer, departementsråd och motsvarande, att gå i pension före anställningstidens utgång. Regelverket är till sin ordalydelse och begreppsapparat otidsenligt. Det bärs i dag upp av den praxis som regeringens beslut bildat genom åren. Bemyndigandet har varit till nytta för regeringen och bör omformuleras så att dess ordalydelse är anpassad till dagens situation. En översyn av bemyndigandet planeras inom ramen för den utredning som aviseras i avsnitt 13.6.2.</SPAN></P>
<P class="p488 ft51"><SPAN class="ft1">14</SPAN><SPAN class="ft84">Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen</SPAN></P>
<P class="p489 ft46"><SPAN class="ft27">14.1</SPAN><SPAN class="ft90">Förutsättningarna för vidareutnyttjande av information behöver förbättras</SPAN></P>
<P class="p356 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>En stor del av den information som finns hos kommunala och statliga myndigheter utgör en samhällsgemensam resurs av stort värde för medborgarna, företagen och det civila samhället. Regeringen anser att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att tillgodogöra sig värdet av denna informationssamling.</P>
<P class="p490 ft7">Myndigheterna bör aktivt sträva efter att möjliggöra ett effektivt vidareutnyttjande av offentlig information för att underlätta framväxten av en informationsmarknad och för att bidra till att stärka människors självstyre och utövande av medborgerliga rättigheter.</P>
<P class="p491 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Informationshantering är en central verksamhet i förvaltningen. Statliga och kommunala myndigheter samlar in, framställer och reproducerar information för att fullgöra sina offentliga åtaganden. Vissa myndigheter har fått till uppgift av riksdag och regering att ge offentlighet åt information. Exempel på myndigheter som har informationsförsörjning som huvuduppgift är Lantmäteriet,</SPAN></P>
<P class="p21 ft74">Bolagsverket och Statistiska centralbyrån. I dessa fall är det</P>
<P class="p434 ft3">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">myndighetens centrala uppgift att se till att viss information finns tillgänglig i samhället, därför att riksdag och regering bedömt att det är ett offentligt åtagande att förse samhället med denna information. För andra myndigheter är informationen en biprodukt från ärendehand- läggningen. Detta gäller t.ex. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. För dessa myndigheter är huvuduppgiften att handlägga vissa ärenden, men den information som genereras i denna handläggning har ett värde för samhället i övrigt.</P>
<P class="p259 ft3">Den information som framställs eller samlas in i den offentliga sektorn är en samhällsresurs som är gemensam för statliga och kommunala myndigheter och samhället i övrigt. Information hos en statlig eller kommunal myndighet kan vara till nytta i en annan myndighets verksamhet. Information som samlas in eller framställs av myndigheter har ofta användningsområden för aktörer utanför den offentliga förvaltningen, såväl företag som organisationer och andra enskilda. Genom att förädla, sammanställa och på andra sätt använda information kan sådana aktörer skapa nya kommersiella och ideella tjänster och därmed ge förutsättningar för samhället att tillgodogöra sig det värde informationen kan ha när den används för andra ändamål än myndigheternas egen verksamhet. All information som finns hos myndigheter kan potentiellt ha nya användningsområden. Det går därför inte att generellt förutse vilken information som kan vara aktuell för vidareutnyttjande. En självklar förutsättning för vidareutnyttjande är att informationen är offentlig och att användningen inte innebär ett intrång i skyddet för den personliga integriteten.</P>
<P class="p492 ft3">Möjligheterna att få tillgång till, att bearbeta och att sprida förvaltningens information är centralt för förvaltningens legitimitet och dess demokratiska förankring. Utöver insyn och kontroll över offentlig verksamhet, kan medborgare och organisationer använda informationen för sin egen kunskapsuppbyggnad, som underlag för deltagande i det offentliga samtalet och i formella politiska processer. Information från myndigheter kan också användas som underlag för att fatta välavvägda beslut när det gäller individuella val som rör det allmännas tjänster, t.ex. välfärdsval. Sådan information kan därför bidra till att stärka människors självstyre och förbättra förutsättningarna för utövandet av medborgerliga rättigheter.</P>
<P class="p259 ft3">Offentlig information från svenska myndigheter vidareanvänds också sedan länge i betydande omfattning för både kommersiella och ideella ändamål. Informationen som finns i den offentliga förvaltningen har ett stort marknadsvärde och är ett viktigt utgångsmaterial för utvecklingen av nya produkter och tjänster, särskilt när den är elektroniskt tillgänglig. Genom att förbättra förutsättningarna för att använda informationen skapas positiva samhällsekonomiska effekter när fler och växande företag därigenom kan utveckla nya branscher, nya produkter och nya tjänster som ger ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.</P>
<P class="p259 ft7">Både när det gäller kommersiella och ideella tjänster kan vidareanvändningen ha många former. Det kan handla om ren vidareförmedling av information, men det kan också handla om bearbetning och sammanställning av information. Genom att de svenska myndigheterna har informationstillgångar av hög kvalitet i elektronisk form är potentialen för vidareanvändning stor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">131</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<P class="p70 ft7">I propositionen Ett informationssamhälle för alla uttalade regeringen Prop. 2009/10:175 att en vägledande inriktning för <NOBR>IT-politiken</NOBR> ska vara att främja</P>
<P class="p71 ft3">demokrati och rättvisa. Detta ska åstadkommas genom en ökning av allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delaktighet i politiska beslutsprocesser, både i Sverige och i övrigt inom EU (prop. 1999/2000:86). Vidare ska behovet av skydd mot otillbörliga ingrepp i enskildas integritet vid användningen av IT tillgodoses. Regeringen uttalade också att en effektiv offentlig förvaltning ska åstadkommas genom att man låter förvaltningen vara en föregångare i användningen av IT.</P>
<P class="p314 ft3">Såväl det allmännas ansvar för att förse samhället med information, som förutsättningarna för att vidareutnyttja sådan information har mot denna bakgrund också länge varit aktuella i Sverige. Informationsförsörj- ning var t.ex. en central fråga i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136). Där fastlades också den utgångspunkt för förvaltningens informationsförsörjning, som alltjämt ska gälla, nämligen att en enkel, säker och kostnadseffektiv tillgång till samhällets grundläggande information är ett offentligt åtagande av väsentlig betydelse för den offentliga förvaltningen, för medborgarna och för företagen (a. prop. s. 60).</P>
<P class="p175 ft3">Vidareanvändning av information är också en viktig fråga på europeisk nivå. Europaparlamentet och rådet antog den 17 november 2003 direktivet 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, det s.k. <NOBR>PSI-direktivet.<A href="#page_132"><SPAN class="ft30">2</SPAN></A></NOBR><A href="#page_132"><SPAN class="ft30"> </SPAN></A>Som utvecklas nedan syftar <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> till att skapa förutsättningar för en europeisk infor- mationsmarknad.</P>
<P class="p493 ft3">Det är enligt regeringens mening viktigt att främja återanvändning av information från statliga och kommunala myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål. Både företagens och det civila samhällets användning av information och utveckling av nya tjänster för medborgare och företag bör främjas och stödjas. Myndigheterna bör mer aktivt verka för att deras information vidareutnyttjas av aktörer utanför förvaltningen. Information bör i så stor utsträckning som möjligt göras tillgänglig i elektronisk form i standardiserade format för att ge bästa förutsättningar för vidareutnyttjande. Det kan vara värdefullt för vidareutnyttjare att få tillgång till information i en obearbetad form.</P>
<P class="p494 ft46"><SPAN class="ft27">14.2</SPAN><SPAN class="ft90">Direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn</SPAN></P>
<P class="p348 ft31"><SPAN class="ft31">14.2.1</SPAN><SPAN class="ft89">Direktivets reglering</SPAN></P>
<P class="p76 ft3"><NOBR>PSI-direktivet</NOBR> syftar till att skapa förutsättningar för en europeisk infor- mationsmarknad. Direktivet innehåller en uppsättning minimiregler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter. Reglerna ska säkerställa rättvisa, proportionella och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor för vidareutnyttjande av handlingar.</P>
<P class="p447 ft38"><SPAN class="ft34">2 </SPAN>EUT L 345, 31.12.2003, s. 90 (Celex 32003L0098).</P>
<P class="p434 ft3">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft7">Direktivet är tillämpligt på handlingar som finns hos myndigheter och vissa andra organ som fullgör offentliga uppgifter eller finansieras av allmänna medel. Direktivets handlingsbegrepp omfattar både pappers- handlingar och handlingar i elektronisk form.</P>
<P class="p132 ft3">Tillgången till handlingar påverkas inte av direktivet utan regleras av medlemsstaternas nationella lagstiftning. Detsamma gäller bestämmelser om när det är tillåtet att vidareutnyttja handlingar. Nationella integritets- skyddsbestämmelser påverkas inte heller av direktivet. Dessutom ska de skyldigheter som åläggs enligt direktivet inte tillämpas om de är ofören- liga med bestämmelser i internationella överenskommelser om skydd för immateriella rättigheter. För de handlingar som får vidareutnyttjas ska direktivets materiella bestämmelser tillämpas (artikel 3).</P>
<P class="p132 ft3">I artikel 4 uppställs en tidsfrist för behandling av en begäran om vida- reutnyttjande och ett krav på att en sådan begäran ska kunna behandlas på elektronisk väg. Vidare ställs vissa krav på beslutsmotivering och överklagandehänvisning. I artikel 5 föreskrivs att handlingar ska göras tillgängliga i befintliga format och språkversioner. De ska göras tillgäng- liga på elektronisk väg, när det är möjligt och lämpligt. I artikel 6 före- skrivs ett tak för avgiftsintäkter, när avgifter tas ut för leverans och vida- reutnyttjande av handlingar. Intäkterna får inte överstiga kostnaderna för insamling, framställning, reproduktion och spridning av handlingarna, inklusive en rimlig avkastning på investeringar. I artikel 7 finns bestäm- melser om att avgifter och villkor ska fastställas i förväg och offentlig- göras, samt att det ska finnas information om hur beslut kan överprövas. Om myndigheterna ställer upp villkor för vidareutnyttjande ska dessa enligt artikel 8 omfatta relevanta frågor. Vidare får villkoren inte i onö- dan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande och inte begränsa kon- kurrensen. Licenser får användas. Artikel 9 innehåller bestämmelser om att det ska finnas praktiska arrangemang som underlättar sökning efter handlingar. I artikel 10 föreskrivs att villkor ska vara <NOBR>icke-diskrimine-</NOBR> rande och i artikel 11 föreskrivs att en exklusiv rätt endast får beviljas när vissa omständigheter råder.</P>
<P class="p495 ft7">I maj 2009 publicerade Europeiska kommissionen i enlighet med direktivets artikel 13 en rapport från den första översynen av direktivet (Vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn: översyn av direktiv 2003/98/EG, KOM (2009) 212 slutlig). I rapporten föreslås inga ändringar i direktivet.</P>
<P class="p337 ft31"><SPAN class="ft65">14.2.2</SPAN><SPAN class="ft89">Genomförandet av direktivet</SPAN></P>
<P class="p82 ft3">Sverige meddelade Europeiska kommissionen den 27 juni 2005 att PSI- direktivet enligt regeringens uppfattning var genomfört i svensk rätt genom befintliga nationella bestämmelser (dnr Fi2005/3387). Europeiska kommissionen har dock i en formell underrättelse den 23 mars 2007 gjort gällande att Sverige har underlåtit att införa lagbestämmelser och vidta andra åtgärder, alternativt har underlåtit att anpassa befintliga lag- bestämmelser eller åtgärder, med anledning av <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Kommis- sionen gjorde också gällande att Sverige har behållit förvaltnings- och avtalspraxis som står i strid med direktivet. Kommissionen ansåg därför att Sverige hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">133</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">Detta gällde främst införlivandet av artiklarna 2, 4, 6, 7, 8 och 10 med Prop. 2009/10:175 nationell lagstiftning.</P>
<P class="p74 ft3">Som angivits ovan (avsnitt 3) har direktivet delvis genomförts i svensk rätt genom förordningen (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter <NOBR>(PSI-förordningen).</NOBR> Denna för- ordning, som trädde i kraft den 1 april 2008, gäller endast för förvalt- ningsmyndigheter under regeringen.</P>
<P class="p126 ft3">Kommissionen har därefter i en kompletterande formell underrättelse den 17 oktober 2008 med åberopande av tidigare översänd formell under- rättelse av den 23 mars 2007, gjort gällande att Sverige på ett ofullstän- digt och felaktigt sätt har införlivat <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> i nationell rätt, framför allt artiklarna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10 och 11. I huvudsak har kommissionen anfört att de svenska införlivandeåtgärderna uppenbart brister i tydlighet, exakthet och obestridligt bindande verkan och att de inte garanterar att vare sig målen eller de skyldigheter som fastställs i direktivet uppfylls på ett fullständigt sätt.</P>
<P class="p202 ft3">För att säkerställa ett korrekt genomförande av direktivet i svensk rätt tillsatte regeringen genom beslut den 4 december 2008 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att utreda hur ett korrekt genom- förande av direktivet kunde säkerställas. Arbetsgruppen skulle enligt sitt uppdrag lämna förslag till en ny lag och föreslå nödvändiga ändringar i gällande lagar och förordningar. Arbetsgruppen ansvarade för att depar- tementen skulle inventera regelverken inom sina ansvarsområden, be- döma vilka myndigheter som berörs av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> och lämna förslag om författningsändringar. Arbetsgruppen redovisade sitt uppdrag i två rapporter. I en första rapport, som lämnades den 1 april 2009, redovisa- des budgetära konsekvenser av <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> avgiftsbestämmelser (dnr Fi2009/3196). Arbetsgruppens slutrapport lämnades den 30 juni 2009 (dnr Fi2009/4998).</P>
<P class="p307 ft27"><SPAN class="ft27">14.3</SPAN><SPAN class="ft85">Behovet av en reglering</SPAN></P>
<P class="p371 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>För att uppfylla <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> krav be- höver det genomföras i lagstiftning.</P>
<P class="p349 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens förslag: </SPAN><NOBR>PSI-direktivets</NOBR> bestämmelser ska genomföras genom en särskild lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.</P>
<P class="p496 ft32">Promemorians bedömning och förslag <SPAN class="ft7">överensstämmer med reger- ingens.</SPAN></P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser kommenterar inte för- slaget särskilt eller tillstyrker det.</P>
<P class="p74 ft31">Skälen för regeringens bedömning och förslag: <SPAN class="ft3">Som framgått i före- gående avsnitt har påpekats, bl.a. av Europeiska kommissionen, ett antal brister i det svenska genomförandet av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">PSI-direktivet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> Det gäller bl.a. att vissa direktivbestämmelser inte har någon motsvarighet i svensk rätt och att andra saknar obestridligt bindande rättslig verkan, bl.a. för kommun- erna eftersom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">PSI-förordningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> endast omfattar myndigheter under re- geringen. Kraven i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">PSI-direktivet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> innebär att vissa åligganden och befo-</SPAN></P>
<P class="p434 ft3">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">genheter måste införas för såväl statliga som kommunala myndigheter</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och sådana privata organ som bedriver offentlig verksamhet. Av 8 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">regeringsformen följer att föreskrifter med sådant innehåll måste ges i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">lag. Direktivets reglering bör därför genomföras genom lagstiftning.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">De frågor som regleras i <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> berör och överlappar flera olika</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">rättsområden. Direktivet har näringsrättsliga inslag. Det har också en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">tydlig offentligrättslig koppling genom sin anknytning till bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">om tillhandahållande av handlingar och om skydd för den personliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">integriteten. Vidare har de förhållanden som regleras en förmögenhets-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">rättslig karaktär genom att det i många fall kan röra sig om civilrättsliga</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">avtal som ingås mellan myndigheter och vidareutnyttjare. Dessa olika</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">områden regleras i flera olika författningar, såväl i grundlag som i lag</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">och förordning. Det finns därför ingen given plats för sådana lagbestäm-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">melser i någon befintlig författning. Mot denna bakgrund anser regering-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">en, i likhet med vad som har föreslagits i promemorian och som har till-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">styrkts av flera remissinstanser, att det bör införas en särskild lag för att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">genomföra direktivets bestämmelser i svensk rätt. I lagen samlas be-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">stämmelser som tar sikte på vidareutnyttjande av handlingar. Därigenom</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">tydliggörs att dessa bestämmelser är skilda från bestämmelser om till-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">handahållande av handlingar och bestämmelser om när vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">är tillåtet. Att på detta sätt genomföra bestämmelserna i en ny lag stäm-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">mer också väl överens med direktivets systematik och dess förhållande</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">till nationella bestämmelser om tillhandahållande av handlingar och om</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">rätten att vidareutnyttja handlingar. En ny lag i enlighet med föreliggande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">förslag är enligt regeringens bedömning tillräcklig för att på ett korrekt</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och fullständigt sätt genomföra <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> i den svenska rättsord-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ningen i de delar där direktivets bestämmelser kräver författningsänd-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">ringar.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft27"><SPAN class="ft27">14.4</SPAN><SPAN class="ft86">Lagens tillämpningsområde</SPAN></P>
<P class="p497 ft36"><SPAN class="ft65">14.4.1</SPAN><SPAN class="ft91">Reglering av tillhandahållande och vidareutnyttjande av handlingar</SPAN></P>
<P class="p231 ft4"><NOBR>PSI-direktivets</NOBR> tillämpningsområde</P>
<P class="p470 ft7">Bestämmelser om <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> tillämpningsområde finns i direktivets artikel 1 (syfte och räckvidd), artikel 2 (definitioner) och artikel 3 (all- män princip).</P>
<P class="p305 ft3">I artikel 1.1 anges att direktivet fastställer en minimiuppsättning regler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter i medlemsstaterna samt för hur detta vidareutnyttjande ska underlättas i praktiken. I artikel 1.2 finns ett antal undantag av olika slag. Direktivet gäller enligt artikel 1.2 a endast handlingar inom myndighetens offentliga verksamhet. Handlingar i eventuell kommersiell verksamhet omfattas inte. Vad som är offentlig verksamhet ska bestämmas av nationell lag- stiftning eller gängse administrativ praxis i medlemsstaten. Vidare ska direktivet inte gälla handlingar som omfattas av immateriella rättigheter som tillkommer tredje man (artikel 1.2 b).</P>
<P class="p498 ft3">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<P class="p70 ft7">Enligt artikel 1.2 c ska direktivet inte omfatta handlingar som natio- Prop. 2009/10:175 nella tillgångsbestämmelser inte ger tillgång till. Detta följer dessutom av</P>
<P class="p71 ft3">bestämmelsen i artikel 1.3. I direktivet nämns som exempel på grunder som kan föreligga för att begränsa tillgången till handlingar i nationell lagstiftning skyddet av den inre säkerheten, insynsskydd för statistiska uppgifter och skydd av affärshemligheter.</P>
<P class="p254 ft3">Direktivet undantar också handlingar som finns hos vissa kategorier av organisationer. I artikel 1.2 d undantas handlingar hos public service- bolag på radio- och <NOBR>TV-området.</NOBR> Artikel 1.2 e undantar handlingar hos utbildnings- och forskningsinstitutioner. Som exempel nämns skolor, universitet, arkiv, bibliotek och forskningsinrättningar, samt organisa- tioner för överföring av forskningsresultat. I artikel 1.2 f undantas hand- lingar hos kulturinstitutioner. De exempel som anges är museer, biblio- tek, arkiv, orkestrar, operahus, balettkårer och teatrar (se vidare avsnitt 14.4.6).</P>
<P class="p499 ft3">Direktivet ska inte påverka nationella bestämmelser om tillgång till handlingar (artikel 1.3). I artikel 1.3 anges också att direktivet inte ska tillämpas på sådana fall då medborgare eller företag enligt be- stämmelserna om tillgång måste visa att de har ett särskilt intresse för att få tillgång till handlingarna.</P>
<P class="p175 ft3">Direktivet ska inte heller påverka skyddet för den personliga integritet- en (artikel 1.4). Det gäller både integritetsskyddsbestämmelser enligt nationell lagstiftning och unionslagstiftning, i synnerhet skyldigheter och rättigheter enligt det s.k. dataskyddsdirektivet.<A href="#page_136"><SPAN class="ft30">3</SPAN></A></P>
<P class="p126 ft3">Vidare framgår av skäl 22 i direktivets ingress att detta inte ska påverka immateriella rättigheter som innehas av tredje man. I samma skäl tydliggörs att begreppet immateriella rättigheter i direktivets mening enbart syftar på upphovsrätt och vissa upphovsrätten närstående rättigheter samt att direktivet inte är tillämpligt på handlingar som omfattas av det industriella rättsskyddet, såsom t.ex. patent och varumärken. I artikel 1.5 påpekas att direktivets bestämmelser inte ska tillämpas om de är oförenliga med bestämmelser i internationella överenskommelser om skydd av immateriella rättigheter, i synnerhet Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk och avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter, det s.k. TRIPs- avtalet. I skäl 22 i direktivets ingress uttalas dock att offentliga myndigheter bör använda sin upphovsrätt på ett sätt som underlättar vidareutnyttjande.</P>
<P class="p500 ft7">I artikel 2 definieras några begrepp som har betydelse för direktivets tillämpningsområde, bl.a. offentliga myndigheter, organ som lyder under offentlig rätt, handling och vidareutnyttjande.</P>
<P class="p74 ft7">Artikel 3 innehåller <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> allmänna princip. Där föreskrivs: ”Om vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndig- heter tillåts skall medlemsstaterna se till att dessa handlingar kan vidare- utnyttjas för kommersiella eller <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> ändamål i enlighet med villkoren i kapitlen III och IV. Om möjligt skall handlingarna göras</P>
<P class="p501 ft35"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31, Celex 395L0046).</P>
<P class="p502 ft3">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">elektroniskt tillgängliga.” Direktivet ska alltså inte påverka huruvida</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">handlingar faktiskt får vidareutnyttjas. För handlingar som får vidareut-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">nyttjas enligt nationell rätt ska direktivets bestämmelser tillämpas.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td145"><P class="p3 ft4">Regleringen avseende tillhandahållande av handlingar</P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p3 ft3">Tryckfrihetsförordningens (TF) andra kapitel innehåller bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">om allmänna handlingars offentlighet. Enligt dessa bestämmelser är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">handlingar allmänna om de förvaras hos en myndighet och är att anse</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">som upprättade vid eller inkomna till myndigheten (2 kap. 3 § första</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">stycket TF). Utgångspunkten är att var och en, såväl svenska som</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">utländska medborgare, har rätt att ta del av de allmänna handlingar som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">finns hos myndigheter. Denna rätt omfattar även juridiska personer (se</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">RÅ 2003 ref. 83). Enskilda har också rätt att mot avgift få kopior eller</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">avskrifter av offentliga allmänna handlingar. Rätten får endast begränsas</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">till skydd för något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § TF, t.ex. skyd-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">det för enskilds personliga förhållanden. Begränsningarna ska anges i en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">särskild lag, eller annan lag till vilken den särskilda lagen hänvisar</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">(2 kap. 2 § TF). Den lag som avses är offentlighets- och sekretesslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">(2009:400), förkortad OSL.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Reglerna om handlingsoffentlighet ger inte enskilda rätt att få ut hand-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">lingar i elektronisk form. En sådan skyldighet kan dock föreskrivas i lag</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">(2 kap. 13 § första stycket andra meningen TF, se vidare i avsnitt 14.4.8).</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Utöver de ovan redovisade bestämmelserna som ger enskilda en rätt att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">få tillgång till handlingar hos myndigheter, finns andra bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">som påverkar tillgången till handlingar och de former i vilka enskilda ges</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">tillgång till handlingarna. Bestämmelser av detta slag finns i s.k. register-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">författningar. Med registerförfattningar avses särreglering för olika verk-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">samheter i förhållande till personuppgiftslagen (1998:204), förkortad</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">PUL. I registerförfattningarna finns bl.a. bestämmelser om inrättande av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">register hos myndigheter och hur myndigheterna ska hantera den</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">information som finns i registren.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">En registerförfattning kan innehålla regler om de ändamål för vilka</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">myndigheten får behandla personuppgifter och i vilken utsträckning</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">uppgifterna får lämnas ut elektroniskt (genom direktåtkomst eller på</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">medium för automatiserad behandling). De kan innehålla regler som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">innebär att myndigheten får tillhandahålla handlingar elektroniskt enbart</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">för vissa ändamål (se t.ex. 7 § lagen [2000:224] om fastighetsregister).</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Registerförfattningarna kan därför påverka förutsättningarna för att till-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">handahålla handlingar.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">När det gäller kommersiellt vidareutnyttjande av handlingar i form av</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">vidareförädling och distribution av själva handlingarna har dessa be-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">stämmelser stor praktisk betydelse. Flera av de myndigheter som har</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">stora avgiftsintäkter för vidareutnyttjande av handlingar, grundar denna</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">verksamhet på bestämmelser i registerförfattningar. Detta gäller t.ex.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3"><NOBR>SPAR-registret</NOBR> hos Skatteverket, fastighetsregistret hos Lantmäteriet och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3"><NOBR>BASUN-registret</NOBR> hos Statistiska centralbyrån.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td145"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p185 ft3">137</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr1 td68"><P class="p3 ft4">Regleringen avseende vidareutnyttjande av handlingar</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p3 ft3">Begreppet vidareutnyttjande i den mening som det används i <NOBR>PSI-direk-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">tivet saknar motsvarighet i gällande rätt. Såsom utvecklas nedan är di-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">rektivets definition av vidareutnyttjande så vid att den torde omfatta all</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">typ av behandling som någon vidtar med handlingar från en myndighet</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">(se vidare avsnitt 14.4.4).</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3">Huvudprincipen är att upprättade allmänna handlingar som finns hos</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">myndigheter får användas fritt. Det kan dock finnas rättsliga inskränk-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">ningar i möjligheterna att vidareutnyttja en handling eller uppgifter ur en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">handling. I det följande redogörs för begränsningar dels på sekretess- och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">integritetsskyddsgrunder, dels på immaterialrättsliga grunder.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td68"><P class="p3 ft4">Begränsningar i rätten att förfoga över en handling på grund av sekre-</P></TD>
<TD class="tr40 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft4">tess- eller integritetsskäl</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p3 ft3">En handling som omfattas av sekretess kan ha lämnats ut med förbehåll,</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">som begränsar den enskildes möjligheter att t.ex. vidarebefordra hand-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">lingen eller uppgifter ur handlingen till andra (se bl.a. 10 kap. 14 § OSL).</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Reglering i registerförfattningar kan också innebära att myndigheter får</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">tillhandahålla handlingar i en viss form enbart för vissa, angivna ända-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">mål. Sådan reglering kan därför också påverka enskildas användning av</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">handlingar.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Personuppgiftslagen omfattar även enskildas behandling av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">personuppgifter och kan således innebära begränsningar i möjligheterna</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">att utnyttja en handling. Den enskilde kan dessutom omfattas av någon</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">specialreglering som av integritetsskäl begränsar möjligheterna att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">disponera över en handling, t.ex. inom kreditupplysningsverksamhet.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td68"><P class="p3 ft4">Begränsningar i rätten att förfoga över en handling av immaterialrätts-</P></TD>
<TD class="tr42 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft4">liga skäl</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p3 ft3">Den enskildes utrymme att vidareutnyttja en handling kan på grund av</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">immaterialrättsliga bestämmelser vara begränsat. För handlingar hos</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">myndigheter är det framför allt aktuellt med upphovsrättsligt skyddade</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">verk eller prestationer som är föremål för skydd enligt vissa till upphovs-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">rätten närstående rättigheter. I första hand gäller detta naturligtvis in-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">komna handlingar, där rättigheterna tillkommer tredje man. Även upp-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">rättade handlingar kan dock ha ett sådant skydd. I sådana fall är möjlig-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">heterna att utnyttja handlingen i många fall begränsade.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">En stor del av de allmänna handlingar som upprättas vid en myndighet</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">är inte föremål för upphovsrätt. Enligt 9 § lagen (1960:729) om upphovs-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">rätt till litterära och konstnärliga verk, förkortad upphovsrättslagen,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">gäller inte upphovsrätt till författningar, beslut av myndigheter, yttranden</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">av myndigheter och officiella översättningar av sådana handlingar. I</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">andra stycket samma paragraf föreskrivs dock att upphovsrätt ska gälla</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">för kartor, alster av bildkonst, musikaliska verk och diktverk som ingår i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">sådana handlingar. Enligt 26 a § andra stycket samma lag får vidare en-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">var återge upprättade handlingar även om de omfattas av upphovsrätt. I</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">dessa fall ska dock enligt 3 och 11 §§ upphovsrättslagen vissa rättigheter</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">av ideell natur iakttas, bl.a. ska källan anges i den omfattning och på det</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p13 ft3">138</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td151"><P class="p3 ft3">sätt god sed kräver och verket får inte heller ändras i större utsträckning</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">än användningen kräver. I tredje stycket samma paragraf föreskrivs att</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">vissa kategorier av handlingar inte får återges, bl.a. kartor, tekniska före-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">bilder, datorprogram och verk som är resultat av vetenskaplig forskning.</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">I 26 a § tredje stycket 9 undantas ”verk av vilka exemplar genom en</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärs-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">verksamhet” från den fria återgivningsrätten. Denna bestämmelse är</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">också tillämplig i förhållande till de till upphovsrätten närstående rättig-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td83"><P class="p3 ft3">heterna.</P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td83"><P class="p503 ft65">14.4.2</P></TD>
<TD class="tr43 td170"><P class="p3 ft31">Lagens tillämpningsområde i stort</P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td148"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen ska innehålla bestämmelser om villkor</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">för vidareutnyttjande av handlingar som, med vissa undantag, tillhan-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">dahålls av statliga och kommunala myndigheter samt vissa organ som</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">lyder under offentlig rätt utan att vara myndigheter.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p504 ft3">Lagen ska inte gälla för handlingar som omfattas av upphovsrätt</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">eller en närstående rättighet som tillkommer tredje man. Lagen ska</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">inte heller påverka utövandet av sådan ensamrätt som följer av varu-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">märkeslagen (1960:644), patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">(1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">kretsmönster för halvledarprodukter eller växtförädlarrättslagen</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">(1997:306).</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p504 ft3">I lagen ska anges att den syftar till att främja utvecklingen av en</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Vidare ska anges att</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">den innehåller bestämmelser som avser att förhindra att myndigheter</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">beslutar om sådana villkor för hur handlingar får användas som</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">begränsar konkurrensen. Av lagen ska det också framgå att</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">bestämmelser om tillhandahållande av handlingar finns i annan</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">författning.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p504 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Lagen bör inte reglera eller påverka</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">frågor om tillhandahållande eller rätt att vidareutnyttja handlingar.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3">Den redan gällande principen att handlingar som myndigheter tillhan-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td150"><P class="p157 ft3">dahåller i regel också får vidareutnyttjas fritt behöver inte lagregleras.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td151"><P class="p137 ft31">Promemorians förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Överensstämmer i sak med</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">regeringens. I promemorian föreslogs dock en annan författningsteknisk</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">utformning.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p137 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser påpekar att det i praktiken</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">kan vara svårt att avgöra var gränsen går mellan den föreslagna re-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">gleringen och annan reglering, t.ex. bestämmelserna om handlings-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">offentlighet i tryckfrihetsförordningen. <SPAN class="ft4">Statens skolinspektion, Statens</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skolverk </SPAN>och <SPAN class="ft4">Örebro kommun </SPAN>anser att lagens syfte bör anges i en be-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">stämmelse i lagen. <SPAN class="ft4">Göteborgs kommun </SPAN>anser att det bör förtydligas när</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">lagen är tillämplig. </SPAN>Riksdagens ombudsmän (JO), Datainspektionen <SPAN class="ft3">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">Statens skolinspektion anser att det bör klargöras att lagen inte kan åbe-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">ropas till stöd för att få ut handlingar. Statens skolverk, <SPAN class="ft4">Sjöfartsverket,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft4">Malmö kommun <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) <SPAN class="ft3">anför</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td151"><P class="p3 ft3">liknande synpunkter. Datainspektionen anser att det bör framgå lagen att</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p185 ft3">139</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<P class="p170 ft7">den endast avser handlingar som myndigheterna har tillhandahållit för Prop. 2009/10:175 vidareutnyttjande och att det föreskrivs i lagen att den inte ska påverka</P>
<P class="p71 ft3">skyddet för den personliga integriteten. <SPAN class="ft4">Arbetsförmedlingen </SPAN>föreslår att det i lagen uttryckligen anges vilka andra författningar som kan påverka rätten att vidareutnyttja handlingar. <SPAN class="ft4">Försäkringskassan </SPAN>anser att lagens tillämpningsområde i första paragrafen bör formuleras om så att det framgår att lagen omfattar mer än enbart vilka villkor som myndighet- erna får ställa för vidareutnyttjandet. <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>och <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>påpekar att 11 § lagförslaget, i de delar den avser handlingar som omfattas av en immateriell rättighet som tillkommer tredje man, är svårförenlig med det som sägs i författningskommentaren till 2 § andra stycket, där det sägs att lagen inte ska vara tillämplig på handlingar vars innehåll omfattas av upphovsrätt som tillkommer tredje man.</P>
<P class="p505 ft31">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p506 ft4">Tillämpningsområdet i stort</P>
<P class="p78 ft3">I promemorian har gjorts bedömningen att det inte finns någon anledning att ge de svenska bestämmelser genom vilka direktivet införlivas ett annat tillämpningsområde än direktivets. Det stora flertalet remissin- stanser har inte haft någon invändning mot denna bedömning, till vilken regeringen ansluter sig. Den föreslagna lagen bör därför så nära som möjligt ansluta till direktivets tillämpningsområde. I de avseenden direk- tivets tillämpningsområde bestäms av nationell rätt bör lagens bestäm- melser om tillämpningsområde bygga på den svenska reglering som di- rektivet förutsätter. Det bör av den föreslagna lagen framgå att den innehåller bestämmelser om villkor för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos statliga och kommunala myndigheter och andra organ som lyder under offentlig rätt. I avsnitt 14.4.3 och 14.4.4 behandlas begreppen handling och vidareutnyttjande. Vilka organ som ska omfattas utvecklas i avsnitt 14.4.5.</P>
<P class="p374 ft3">Nationella bestämmelser ska enligt direktivet reglera såväl tillgången till handlingar som rätten att vidareutnyttja handlingar. Som redovisats ovan finns svenska tillgångsbestämmelser i bl.a. 2 kap. TF. Bestämmel- ser som reglerar rätten att vidareutnyttja handlingar finns bl.a. i upphovs- rättslagen, OSL och PUL.</P>
<P class="p314 ft3">Den föreslagna lagen bör ges samma tillämpningsområde och innehålla samma begränsningar som <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Det innebär, vilket flera remissinstanser ansett bör förtydligas, att lagen inte i något avseende ska påverka enskildas rätt att få tillgång till handlingar eller myndigheternas skyldighet att tillhandahålla handlingar. Lagen ska inte heller i något avseende påverka tillämpningen av sådana författningar som begränsar rätten att vidareutnyttja handlingar.</P>
<P class="p275 ft3">Regeringen delar den uppfattning som framförs av bl.a. <SPAN class="ft4">Statens skol- verk</SPAN>, om att lagen bör innehålla en syftesbestämmelse. Av lagen bör framgå att den syftar till att underlätta och främja enskildas användning av handlingar som finns hos myndigheterna på villkor som inte får</P>
<P class="p21 ft3">användas för att begränsa konkurrensen. Efter påpekande från <SPAN class="ft4">Lagrådet</SPAN></P>
<P class="p434 ft3">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft3">har förslaget utformats så att det framgår att lagen inte bara tar sikte på handlingar som tillhandahålls av myndigheter på villkor som inte får användas för att begränsa konkurrensen. Det ska därför anges att lagen innehåller bestämmelser som avser att förhindra att myndigheter beslutar om sådana villkor för hur handlingar får användas som begränsar konkurrensen. Av lagen ska också framgå att bestämmelser om tillhandahållande av handlingar finns i annan författning.</P>
<P class="p244 ft7"><SPAN class="ft20">Lagrådet </SPAN>har anfört att lagen i och för sig är uppbyggd på ett logiskt sätt, men har ändå ifrågasatt om det är lämpligt att dröja med definitionerna av handling och vidareutnyttjande, som har en speciell betydelse i lagen, ända till 6 §. Vid en samlad bedömning av lagens struktur stannar dock regeringen för den ordning av paragraferna som har föreslagits i lagrådsremissen.</P>
<P class="p242 ft4">Förhållandet till bestämmelser om tillhandahållande av handlingar</P>
<P class="p82 ft3"><NOBR>PSI-direktivet</NOBR> ska enligt artikel 1.3 inte påverka rätten att få tillgång till handlingar. Enskilda ska alltså inte kunna åberopa <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> eller på direktivet grundad lagstiftning för att få tillgång till handlingar. Enligt regeringens bedömning är det rimligt att på motsvarande sätt avgränsa den föreslagna lagens tillämpningsområde. Det viktigaste skälet till detta är den centrala roll som TF:s bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet har i den svenska förvaltningen.</P>
<P class="p244 ft3">Detta innebär att den föreslagna lagen ska tillämpas när en myndighet i ett konkret fall tillhandahåller en handling eller delar av en handling, oavsett på vilken rättslig grund detta sker. Det saknar betydelse om myn- digheten är skyldig att lämna ut handlingarna eller om den gör det som en frivillig åtgärd. Det saknar också betydelse i vilken form handlingarna lämnas ut. Lagen ska inte ha någon påverkan på myndighetens bedöm- ning av om någon har rätt att få ut handlingar eller om myndigheten är skyldig att tillhandahålla dem. Den reglering som styr själva tillhanda- hållandet ska inte påverkas av lagen.</P>
<P class="p87 ft3">Den föreslagna lagen ska alltså inte medföra att myndigheter får någon utökad skyldighet att tillhandahålla handlingar jämfört med vad som gäller i dag. I likhet med vad bl.a. <SPAN class="ft4">JO </SPAN>och <SPAN class="ft4">Datainspektionen </SPAN>fört fram anser regeringen att det tydligt bör framgå av lagen att den inte kan åbe- ropas som grund för att begära ut handlingar från en myndighet. Reger- ingen anser, i likhet med flera remissinstanser, att promemorians lagför- slag är otydligt i detta avseende och kan uppfattas som att det omfattar även myndighetens tillgängliggörande av handlingar.</P>
<P class="p464 ft3">Promemorians förslag bör enligt regeringens mening förtydligas i detta avseende. I promemorians lagförslag används lokutionen ”gjort tillgäng- liga för vidareutnyttjande”. Regeringen föreslår i stället en annan lösning, som innebär att gränsdragningen gentemot bestämmelser om tillhanda- hållande av handlingar tydliggörs genom att det i en inledande paragraf med lagens syfte även införs en upplysning om att bestämmelser om tillhandahållande finns i annan författning. Därigenom tydliggörs att lagen inte kan åberopas som grund för att handlingar ska lämnas ut. Vidare föreslår regeringen att det i lagen anges att den inte är tillämplig på handlingar eller uppgifter i handlingar som inte får lämnas ut. Genom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">141</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">den föreslagna lösningen tydliggörs att lagen är tillämplig när en myndighet i ett konkret fall tillhandahåller handlingar. Detta innebär också att sådana handlingar eller delar av handlingar som en enskild inte får tillgång till, t.ex. för att de omfattas av sekretess, inte omfattas av lagen. För sådana handlingar eller delar av handlingar som tillhandahålls ska lagen tillämpas, oavsett enligt vilken reglering handlingen tillhandahålls. På detta sätt tydliggörs gränsdragningen mot bestämmelser om tillhandahållande av handlingar, och det är enligt regeringens mening inte nödvändigt att, såsom <SPAN class="ft4">Datainspektionen </SPAN>föreslår, ta med en särskild bestämmelse om att lagen enbart är tillämplig på sådana handlingar som faktiskt tillhandahålls.</P>
<P class="p184 ft7"><SPAN class="ft20">Försäkringskassan </SPAN>efterlyser ett tydliggörande av att lagen inte är till- lämplig på handlingar som lämnas ut enligt 2 kap. TF. Som framgått ovan är det emellertid regeringens avsikt att lagen ska omfatta handlingar som tillhandahålls, oavsett på vilken rättslig grund det sker.</P>
<P class="p507 ft20">Förhållandet till bestämmelser om sekretess och skydd för den person- liga integriteten</P>
<P class="p508 ft3">Det är enligt regeringens mening viktigt att främjandet av en marknad för offentlig information inte sker på bekostnad av den personliga integritet- en. Även <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> bygger på denna förutsättning. Enligt artikel 1.4 ska direktivet inte påverka skyddsnivån för enskilda personer med av- seende på behandling av personuppgifter.</P>
<P class="p15 ft3">Bestämmelser till skydd för den personliga integriteten kan begränsa både rätten att få tillgång till och rätten att vidareutnyttja handlingar. Sådana bestämmelser kan t.ex. innebära att uppgifter inte får behandlas för vissa ändamål eller att de inte får spridas.</P>
<P class="p278 ft3">Utrymmet att vidareutnyttja handlingar kan begränsas genom att hand- lingar som omfattas av sekretess lämnas ut med förbehåll. Vissa hand- lingar, som omfattas av registerförfattningar, får bara tillhandahållas i elektronisk form under vissa förutsättningar. Sådana regler kan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande. Integriteten skyddas just genom att möjligheterna till vidareutnyttjande är begränsade.</P>
<P class="p259 ft3">Regeringen bedömer, i likhet med promemorian, att den föreslagna lagen, för att den inte ska påverka skyddet för den personliga integriteten, inte bör påverka tillämpningen av bestämmelser som föreskriver att myndigheten måste begränsa vidareutnyttjandet. Begränsningar som finns i författningar som är direkt tillämpliga i en vidareutnyttjares verk- samhet ska inte heller påverkas av lagen. Det bör därför föreskrivas att lagen inte är tillämplig på begränsningar som en myndighet är skyldig att besluta om eller som annars följer av någon författning. Regis- terförfattningarna kan innehålla bestämmelser som kräver att myndighet- en gör en prövning av ändamålen med vidareutnyttjandet av handlingar- na. Myndigheten kan därvid vara skyldig att begränsa tillgången till upp- gifter i elektronisk form. I de delar en sådan prövning gäller rätten att få tillgång till handlingar berörs de inte av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> och den före- slagna lagen, eftersom direktivet inte påverkar rätten att få tillgång till handlingar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">142</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft3">Regeringen bedömer dock, i motsats till <SPAN class="ft4">Arbetsförmedlingen</SPAN>, att det inte är lämpligt att hänvisa till de författningar som kan vara aktuella. Antalet registerförfattningar är mycket stort och omfattar såväl reglering i lag som i förordning. En sådan hänvisning blir därför med nödvändig- het inte uttömmande och riskerar att bli missvisande, eftersom den antyder att det inte finns ytterligare begränsningar. I motsats till <SPAN class="ft4">Data- inspektionen </SPAN>anser regeringen att det inte bör föreskrivas i lagen att den inte ska påverka skyddet för den personliga integriteten. Undantaget i artikel 1.4 i direktivet riktar sig till medlemsstaten och är inte avsett att tillämpas direkt av myndigheterna. En bestämmelse som genomför direktivbestämmelsen, såsom den här föreslagna, skulle därför ändå be- hövas. Ett generellt förtydligande av det slag som Datainspektionen före- slår skulle enligt regeringens bedömning i det sammanhanget inte vara ändamålsenlig.</P>
<P class="p509 ft3">Den avsedda begränsningen bör åstadkommas genom att det i lagen anges att de begränsningar som myndigheten enligt lag eller författning är skyldig att ställa upp inte ska omfattas av lagen. Det bör också anges i lagen att begränsningar i rätten att vidareutnyttja handlingar, som följer av lag eller annan författning inte ska omfattas, även om det i det kon- kreta fallet inte har fattats något myndighetsbeslut om begränsningarna. Genom en sådan lösning tydliggörs att sådana begränsningar inte ska påverkas av lagen.</P>
<P class="p75 ft4">Handlingar i myndighetens offentliga verksamhet</P>
<P class="p82 ft7">Enligt artikel 2.4 ska myndigheters informationsutbyte inom ramen för deras offentliga uppgifter inte omfattas av begreppet vidareutnyttjande, och därmed inte av direktivet.</P>
<P class="p132 ft3">När det gäller avgränsningen för myndigheters offentliga verksamhet föreslogs i promemorian en författningsteknisk lösning som ansluter till direktivets. Enligt regeringens mening är det dock mindre lämpligt att på detta sätt i en definitionsbestämmelse inskränka kretsen av subjekt som ska tillämpa lagen. Regeringen föreslår därför i stället att det i lagen tas med en bestämmelse som anger att lagen i princip inte gäller för hand- lingar som en myndighet tillhandahåller en annan myndighet. När en myndighet använder handlingar från en annan myndighet inom ramen för sin affärsverksamhet bör dock den myndighet som tillhandahåller hand- lingarna behandla den andra myndigheten som vilken vidareutnyttjare som helst. En myndighet ska alltså inte kunna ge fördelar till en annan myndighets affärsverksamhet i förhållande till andra kommersiella vida- reutnyttjare. När en myndighet tillhandahåller handlingar till en annan myndighet gör myndigheten normalt endast en sekretessprövning och eventuellt en prövning enligt en registerförfattning om handlingen får tillhandahållas i elektronisk form. Det är enligt regeringens mening inte lämpligt att den myndighet som tillhandahåller handlingar till en annan myndighet, därutöver ska behöva vidta en omfattande undersökning av vad den mottagande myndigheten avser använda handlingarna till. Kravet på likabehandling bör därför begränsas till de fall då det av sam- manhanget framgår att handlingarna ska användas i den mottagande myndighetens affärsverksamhet. Det bör därför framgå av den föreslagna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">143</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p420 ft7">bestämmelsen att lagen ska vara tillämplig när en myndighet tillhanda- håller en annan myndighet handlingar och det framgår att de ska använ- das i affärsverksamhet (se avsnitt 14.4.7 om myndigheters affärsverksamhet).</P>
<P class="p168 ft4">Förhållandet till immaterialrättsliga bestämmelser</P>
<P class="p510 ft3">Rätten att vidareutnyttja handlingar kan begränsas i immaterialrättsliga bestämmelser. Dessa kan begränsa enskildas rätt att förfoga över hand- lingar som omfattas av en immateriell rättighet, som tillkommer staten, en kommun eller en enskild, t.ex. den som har givit in en handling till en myndighet.</P>
<P class="p211 ft3">I promemorian föreslås att lagen inte ska vara tillämplig på handlingar vars vidareutnyttjande myndigheten inte har befogenhet att tillåta. Därvid anges särskilt att detta ska omfatta handlingar som omfattas av en im- materiell rättighet som tillkommer tredje man. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft4">Hov- rätten över Skåne och Blekinge </SPAN>har påpekat att denna bestämmelse är svårförenlig med 11 § i promemorians lagförslag, som anger att ett av- slag som grundas på en tredje man tillkommande immateriell rättighet ska motiveras med hänvisning till rättighetshavaren. Detta återspeglar motsvarande reglering i <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> (artikel 1.2 b och 4.3). Enligt regeringens uppfattning är direktivets reglering inte motsägande. Be- stämmelsen i artikel 4.3 innebär endast att myndigheten i en beslutsmoti- vering ska ange att handlingen omfattas av tredje mans upphovsrätt, och vem denna är. Det finns inte någon motsägelse i att det i motiveringen av ett beslut ska hänvisas till att en handling inte omfattas av vidare- utnyttjandebestämmelserna om beslutet fattas på denna grund. Regering- en delar därför promemorians bedömning att lagen inte bör vara tillämp- lig på handlingar som omfattas av en tredje man tillkommande rätt enligt upphovsrättslagen. Promemorians lagförslag är dock enligt regeringens uppfattning oklart, och regeringen föreslår därför att det i den föreslagna lagen tas med en bestämmelse som innebär att lagen inte gäller för hand- lingar som omfattas av en upphovsrätt eller närstående rätt som tillkom- mer tredje man. Regeringens lagförslag överensstämmer därför i sak med promemorians, men regeringen föreslår en tydligare författningsteknisk lösning.</P>
<P class="p511 ft3">Utöver det upphovsrättsliga skyddet kan det i handlingar som finns hos myndigheter förekomma sådant som är föremål för annat immaterial- rättsligt skydd, såsom t.ex. skydd för varumärken eller mönster. Detta kan förekomma i såväl inkomna som upprättade handlingar och rättig- heterna kan tillkomma såväl myndigheten själv som tredje man. Som ovan angetts framgår av skäl 22 i direktivets ingress att med immateriell rättighet i direktivets mening avses endast upphovsrätt eller till upphovsrätten närstående rättigheter. För handlingar som omfattas av annan immateriell rättighet, såsom t.ex. varumärkes- eller patenträtt, framgår av samma skäl att direktivet inte är tillämpligt. Till skillnad från vad som gäller för handlingar som omfattas av myndighets upphovsrätt ska bestämmelserna i direktivet alltså inte på något sätt begränsa utövandet av dessa rättigheter. Bestämmelserna ska alltså inte påverka vare sig tredje mans eller en myndighets möjlighet att fullt ut göra dessa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">144</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td151"><P class="p3 ft3">rättigheter gällande vid ett vidareutnyttjande. Enligt regeringens</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">uppfattning bör detta komma till tydligt uttryck i författningstexten på så</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">sätt att det där bör framgå att utövandet av dessa rättigheter inte påverkas</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td151"><P class="p3 ft3">av bestämmelserna i lagen.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td83"><P class="p503 ft65">14.4.3</P></TD>
<TD class="tr44 td170"><P class="p3 ft31">Begreppet handling</P></TD>
<TD class="tr44 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td148"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen ska gälla för vidareutnyttjande av hand-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">lingar. Begreppet handling ska ha i princip samma innebörd som i</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td150"><P class="p157 ft3">2 kap. tryckfrihetsförordningen.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr37 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">lämnar det utan erinran. </SPAN>Datainspektionen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges meteorologiska</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">och hydrologiska institut (SMHI) </SPAN>förordar att termen information an-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">vänds i stället för handling. Datainspektionen ställer sig också frågande</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">till om hänvisningen till TF:s handlingsbegrepp går längre än vad som är</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">nödvändigt enligt <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> <SPAN class="ft4">Bisnode AB, DirektMedia, PSI-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft4">Alliance, Stockholms Handelskammare, SWEDMA <SPAN class="ft3">samt </SPAN>IT- och Tele-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">komföretagen </SPAN>anför, utan att invända mot användningen av handlingsbe-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">greppet, att det är viktigt att vidareutnyttjare ges tillgång till handlingar i</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">obearbetad form, s.k. rådata. <SPAN class="ft4">Statens skolverk </SPAN>anser att begreppet hand-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">lingar bör ersättas med allmänna handlingar. <SPAN class="ft4">Sjöfartsverket, Umeå kom-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">mun </SPAN>och <SPAN class="ft4">Linköpings kommun </SPAN>efterlyser ett klargörande av vilka hand-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">lingar som kan omfattas av lagen. <SPAN class="ft4">Statens kulturråd </SPAN>föreslår att</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">handlingar som sällan vidareutnyttjas ska undantas från lagens tillämp-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">ningsområde.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Skälen för regeringens förslag: </SPAN><NOBR>PSI-direktivet</NOBR> är enligt artikel 1.1</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">tillämpligt på handlingar. Handling definieras i artikel 2.3 som allt in-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">nehåll, oberoende av medium (på papper eller lagrat i elektronisk form</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">eller i form av ljudinspelningar, bildinspelningar eller audiovisuella in-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">spelningar) samt varje del av sådant innehåll. I skäl 11 i direktivets</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">ingress anges att definitionen av handling ska vara i linje med informa-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">tionssamhällets utveckling. Handlingsbegreppet ska omfatta framställ-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">ningar oavsett vilken typ av information den gäller och oavsett medium.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">Såväl text som ljud- samt bildupptagningar omfattas. Av skäl 9 i direk-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">tivets ingress framgår att definitionen av handling inte ska omfatta dator-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td83"><P class="p3 ft3">program.</P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p2 ft3">I 2 kap. 3 § första stycket första meningen TF definieras handling som</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">en framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyss-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">nas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Defini-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">tionen omfattar även datorprogram (RÅ 2004 ref. 74). I promemorian</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">bedöms att handlingsbegreppet i TF överensstämmer med, eller i vart fall</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">inte är snävare än, direktivets definition. Tryckfrihetsförordningens</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">handlingsbegrepp är också välkänt hos myndigheter och andra organ som</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">omfattas av handlingsoffentligheten. Att använda detta begrepp kan där-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">för antas underlätta tillämpningen av den föreslagna lagen.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft4">SMHI </SPAN>har invänt att handlingsbegreppet är förlegat och i stället föror-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">dat begreppet information. Handlingsbegreppet kan, i likhet med andra</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td151"><P class="p3 ft3">begrepp som har funnits länge i lagstiftningen, ibland vara svårt att till-</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p185 ft3">145</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">lämpa på nya medier. Enligt regeringens samlade bedömning har dock begreppet handling utvecklats i takt med myndigheternas informations- behandling, och det är därför väl ägnat att användas i detta sammanhang.</P>
<P class="p16 ft3">Regeringen delar <SPAN class="ft4">Datainspektionens </SPAN>uppfattning att det är viktigt att det är tydligt att den föreslagna lagen inte reglerar utlämnande av hand- lingar, och att det ska vara tydligt att den föreslagna lagens tillämpning inte förutsätter någon prövning enligt 2 kap. TF av om en handling ska lämnas ut eller inte. Som redovisats ovan är regeringens författnings- förslag på denna punkt förtydligat i förhållande till promemorians för- slag. Mot bakgrund av dessa förtydliganden bedömer regeringen att an- vändningen av begreppet handling inte medför någon risk för samman- blandning med bestämmelser om utlämnande av handlingar. Regeringen bedömer att en användning av begreppet allmän handling, som föreslås av <SPAN class="ft4">Statens skolverk</SPAN>, skulle öka risken för en sammanblandning mellan regelverken.</P>
<P class="p15 ft3">Regeringen delar <SPAN class="ft4">Datainspektionens </SPAN>bedömning att handlingsbegreppet enligt tryckfrihetsförordningen möjligen är vidare än direktivets hand- lingsbegrepp. I likhet med den bedömning som görs i promemorian anser regeringen dock att de två handlingsbegreppen i huvudsak överens- stämmer. En användning av detta begrepp uppfyller därför direktivets krav. Om detta i något avseende eventuellt kan innebära att den föreslag- na lagen ges ett något vidare tillämpningsområde än vad som krävs enligt direktivet, innebär det enligt regeringens mening inte någon olägenhet i sig.</P>
<P class="p259 ft3">Sammantaget bedömer regeringen att det föreslagna handlingsbe- greppet är väl lämpat att använda i lagen. Lagens tillämpningsområde föreslås därför, på samma sätt som direktivet, begränsas till att gälla handlingar. Det föreslås även att det i en särskild definition tydliggörs att handlingsbegreppet i princip är detsamma i den föreslagna lagen som i 2 kap. TF. <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> undantag för datorprogram föreslås införas i lagen genom en undantagsbestämmelse, som föreskriver att dator- program inte ska omfattas av den föreslagna lagens definition av hand- ling.</P>
<P class="p320 ft3">Några remissinstanser, bl.a. <NOBR><SPAN class="ft4">PSI-Alliance</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stockholms Handels- kammare</SPAN>, har påtalat att vidareutnyttjarna kan ha behov av att få tillgång till s.k. rådata, och anfört att myndigheter ibland erbjuder information som bearbetats i högre grad än vidareutnyttjarna önskar. Regeringen konstaterar att handlingsbegreppet täcker elektronisk information i alla olika grader av bearbetning, även rådata. Lagens bestämmelser är således tillämpliga när myndigheterna tillhandahåller handlingar, oavsett vilken grad av bearbetning de har. Det kan vara värdefullt för vidareutnyttjare att få tillgång till information i en obearbetad form. Den föreslagna definitionen av handling hindrar inte myndigheterna att lämna ut rådata. I vilken utsträckning myndigheterna är skyldiga att tillhandahålla information i en viss form eller viss grad av bearbetning är dock inte en fråga som ska regleras i den föreslagna lagen (se avsnitt 14.4.2 och 14.4.8).</P>
<P class="p512 ft7">I anslutning till den synpunkt som framförts av bl.a. <SPAN class="ft20">Sjöfartsverket </SPAN>och <SPAN class="ft20">Umeå kommun </SPAN>om att det bör tydliggöras vilka typer av handlingar som omfattas av lagen, vill regeringen framhålla följande. <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> är inte begränsat till vissa typer av handlingar med avseende på innehåll,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">146</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td151"><P class="p3 ft3">medium etc. Alla typer av handlingar kan komma i fråga för vidareut-</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">nyttjande. De exempel på vissa typer av information som anförs i direk-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">tivets ingress är just exempel. För att korrekt genomföra direktivet ska</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">lagen därför inte vara begränsad till vissa typer av handlingar. Det finns</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">enligt regeringens bedömning inte heller möjlighet att, som <SPAN class="ft4">Statens kul-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">turråd </SPAN>har föreslagit, undanta handlingar som sällan vidareutnyttjas.</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td168"><P class="p474 ft65">14.4.4</P></TD>
<TD class="tr43 td171"><P class="p33 ft31">Begreppet vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr43 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td148"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Med vidareutnyttjande ska avses användning av</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">handlingarna behandlas av en myndighet. Begreppet vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td150"><P class="p157 ft3">ska definieras i lagen.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr37 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">I promemorian föreslås dock att myndigheters användning av handlingar</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">från en annan myndighet endast ska omfattas av begreppet vidareutnytt-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">jande om användningen sker inom myndighetens affärsverksamhet.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">lämnar det utan erinran. <SPAN class="ft4">IT- och Telekomföretagen </SPAN>anser att det bör klar-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">göras att det ska anses vara vidareutnyttjande när enskilda behandlar</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">handlingar för samma ändamål som en myndighet, men genomfört på</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">annat sätt. <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare </SPAN>anför att det bör förtydligas att</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">det inte kan krävas förädling eller att det knyts villkor till vidareutnytt-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">jande som syftar till att skilja det från behandlingen i myndigheten.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Kemikalieinspektionen </SPAN>anser att det är oklart om det är fråga om vidare-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">utnyttjande i lagens mening när en sökande till förmån för sin egen ansö-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">kan om godkännande använder uppgifter som har lämnats in till stöd för</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td151"><P class="p3 ft3">en annan ansökan om godkännande.</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr44 td151"><P class="p3 ft31">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr44 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td151"><P class="p3 ft3">I artikel 2.4 definieras vidareutnyttjande som personers eller rättssubjekts</P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">användning av handlingar som finns hos offentliga myndigheter för</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">andra kommersiella eller <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> ändamål än det ursprungliga</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">ändamål för vilket handlingarna framställdes inom den offentliga verk-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">samheten. Utbyte av handlingar mellan offentliga myndigheter som en-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">bart sker i samband med deras offentliga verksamhet ska inte anses ut-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">göra vidareutnyttjande. I skäl 8 i ingressen anges att offentliga myndig-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">heter samlar in, framställer, reproducerar och sprider handlingar för att</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">fullgöra sina offentliga uppgifter och att utnyttja sådana handlingar av</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">andra skäl utgör vidareutnyttjande.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p2 ft3">Ett exempel på vidareutnyttjande kan vara att ett förlag ger ut en sam-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">ling domar i en rättsfallssamling som publiceras i tryckt form eller på</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">Internet. Ett annat exempel kan vara att ett företag använder information</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">från en myndighets register som utgångspunkt för informationstjänster</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">till allmänheten, t.ex. genom att använda geografisk information i en</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td151"><P class="p3 ft3"><NOBR>GPS-tjänst.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td168"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td171"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p185 ft3">147</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p210 ft3">Som anförts i promemorian utgör de ursprungliga ändamålen för vilka handlingarna behandlas sådana ändamål som ingår i fullgörandet av myndighetens offentliga uppgifter. All annan användning utgör vidareut- nyttjande. Detta innebär enligt regeringens mening att all användning av handlingar av andra än myndigheten, eller den organisation som har att fullgöra ett offentligt åtagande, är vidareutnyttjande i direktivets mening. Varje tillhandahållande av handlingar leder alltså till ett vidareutnytt- jande. Direktivet syftar främst till att främja förädling eller bearbetning, men täcker även ren vidareförmedling av information. Detsamma gäller även mer typisk användning av allmänna handlingar som lämnats ut med stöd av 2 kap. TF, t.ex. när en journalist använder en handling som un- derlag för en tidningsartikel, eller vad en enskild som fått del av en all- män handling än gör med den.</P>
<P class="p513 ft3">De ändamål för vilka en myndighet behandlar information kan vara mycket vitt formulerade. Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft4">IT- och Tele- komföretagen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare</SPAN>, att all behandling som sker utanför myndighetens offentliga uppgifter ska vara att anse som vidareutnyttjande, även om företag och andra vidareutnyttjare i och för sig har ett likartat ändamål med sin behandling, t.ex. att förse samhället med viss information. Att vidareutnyttjande innebär behandling för andra ändamål än de ursprungliga ska alltså inte innebära något hinder för enskilda att tillhandahålla information för samma generella ändamål som myndigheten behandlar och tillhandahåller informationen. Det kan heller inte, som Stockholms Handelskammare har påpekat, anses innefatta något krav att vidareförädla informationen. Även ren vidareförmedling av information ska alltså omfattas av bestämmelserna. Regeringen be- dömer dock inte att detta behöver förtydligas i lagtexten, utan anser att promemorians förslag är tillräckligt klart i detta avseende.</P>
<P class="p514 ft3">För att ges det avsedda tillämpningsområdet bör lagen enligt regering- ens mening begränsas till att avse villkor för vidareutnyttjande av hand- lingar. Begreppet vidareutnyttjande i den mening det används i direktivet saknar direkt motsvarighet i svensk rätt. Eftersom det inte finns någon svensk legaldefinition eller allmänt vedertagen definition av vidareut- nyttjande som överensstämmer med direktivets, bör en bestämmelse med en definition tas in i lagen.</P>
<P class="p77 ft4">Vissa särskilda intressen för att få tillgång till handlingar</P>
<P class="p379 ft7"><NOBR>PSI-direktivets</NOBR> artikel 1.3 föreskriver att direktivet inte är tillämpligt när medborgare eller företag måste visa att de har ett särskilt intresse för att få tillgång till handlingarna.</P>
<P class="p213 ft3">Det finns flera situationer när en enskild måste ha ett särskilt skäl för att få tillgång till handlingar, eller när den krets som kan få tillgång till en handling är begränsad. Ett exempel på detta är parters rätt att få tillgång till handlingar enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223), förkortad FL. I det fallet får parten del av handlingarna som en del av en pågående ären- dehandläggning.</P>
<P class="p515 ft7">Syftet med denna typ av reglering är att säkerställa partens möjligheter att ta till vara sin rätt i ärendet. När en part på detta sätt får tillgång till handlingar som en del av en ärendehanteringsprocess, sker detta enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">148</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td151"><P class="p3 ft3">regeringens bedömning för samma ändamål som det för vilket handling-</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p23 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">arna behandlas av myndigheten. Ett sådant utlämnande faller därför inte</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">in under den föreslagna definitionen av vidareutnyttjande och omfattas</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">därför inte av lagen. Ett annat exempel är, som <SPAN class="ft4">Kemikalieinspektionen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">anfört, när t.ex. en sökande använder uppgifter som har lämnats in till</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">myndigheten i ett annat ansökningsärende. Inte heller en sådan använd-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">ning bör omfattas av definitionen av vidareutnyttjande.</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p137 ft3">Det finns också bestämmelser i författningar till skydd för den person-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">liga integriteten som ger registrerade rätt att få tillgång till den informa-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">tion om sig själva som finns hos myndigheten. Ett exempel på detta är</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">bestämmelsen i 26 § PUL. I ett sådant fall kan handlingen enligt reger-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">ingens bedömning inte anses ha gjorts tillgänglig för vidareutnyttjande,</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">eftersom kontrollen av uppgifters riktighet får anses vara en integrerad</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">del av registerhållningen. Den registrerade behandlar alltså i dessa fall</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">enligt regeringens bedömning handlingen för samma ändamål som myn-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">digheten. Inte heller i detta fall bör således den behandling som den regi-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">strerade eventuellt utför omfattas av definitionen av vidareutnyttjande.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p137 ft3">När handlingar lämnas ut till den som i direktivets mening har ett sär-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">skilt intresse kan detta ske utan att myndigheten tillämpar de villkor som</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">den i övrigt tillämpar när den tillhandahåller handlingar till enskilda. Att</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">en myndighet i sådana fall tillhandahåller handlingar innebär inte heller</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td151"><P class="p3 ft3">att andra kan kräva att få vidareutnyttja handlingarna på samma villkor.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td168"><P class="p474 ft65">14.4.5</P></TD>
<TD class="tr44 td171"><P class="p33 ft31">Organ som omfattas av lagen</P></TD>
<TD class="tr44 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td148"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p157 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen ska med vissa undantag gälla för den</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">krets av myndigheter och privaträttsliga organ som omfattas av be-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p157 ft3">stämmelserna om handlingsoffentlighet.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td149"><P class="p504 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Riksdagen och beslutande kommunala</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td150"><P class="p157 ft3">församlingar bör inte omfattas av lagen.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p516 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig sär-</P>
<P class="p517 ft3">skilt i frågan instämmer i eller har inget att invända mot promemorians förslag. <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare </SPAN>ifrågasätter om det hos beslutande politiska församlingar kan finnas handlingar som kan vara av intresse för vidareutnyttjande, och som därför borde omfattas av lagen.</P>
<P class="p305 ft31">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <NOBR><SPAN class="ft3">PSI-direktivet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> gäller handlingar som finns hos offentliga myndigheter. Enligt artikel 2.1 avses med begreppet offentliga myndigheter statliga, regionala eller lokala myndigheter, organ som lyder under offentlig rätt samt sammanslut- ningar av sådana myndigheter eller organ. Organ under offentlig rätt är enligt artikel 1.2 varje organ som</SPAN></P>
<P class="p518 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft58">särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, som inte är av industriell eller kommersiell karaktär,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft57">är en juridisk person, och</SPAN></P>
<P class="p519 ft7"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft58">vars verksamhet till största delen finansieras av statliga, regionala eller lokala myndigheter eller av andra organ som lyder under of-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr4 td172"><P class="p3 ft3">fentlig rätt eller som står under administrativ tillsyn av sådana organ</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td172"><P class="p3 ft3">eller vars förvaltning står under tillsyn av sådana organ eller i vars</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p13 ft3">149</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p520 ft7">förvaltningsorgan, styrelseorgan eller tillsynsorgan mer än hälften av ledamöterna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter eller av andra organ som lyder under offentlig rätt.</P>
<P class="p241 ft3">Denna definition är mycket vid. I praktiken begränsas dock tillämp- ningsområdet genom att direktivets tillämplighet förutsätter både att enskilda kan få tillgång till handlingar och att de får vidareutnyttjas. Båda dessa förhållanden ska regleras av nationell rätt. Direktivet omfattar alltså handlingar som finns hos organ som lyder under offentlig rätt, bara under förutsättning att nationella tillgångsbestämmelser ger tillgång till handlingarna och att nationella bestämmelser tillåter att de vidareut- nyttjas.</P>
<P class="p259 ft3">Tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet omfattar statliga och kommunala myndigheter samt riksdagen och beslutande kommunala församlingar. Vidare utsträcks regleringens tillämpnings- område genom bestämmelserna i 2 kap. <NOBR>3–5</NOBR> §§ OSL. I OSL:s bilaga anges ett antal enskilda organ som helt eller delvis omfattas av handlingsoffentligheten trots att de inte är myndigheter (2 kap. 4 § OSL). TF:s bestämmelser är tillämpliga även på handlingar hos kommunala bolag där kommuner och landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande (2 kap. 4 § OSL).</P>
<P class="p19 ft3">Det kan finnas organ som faller under direktivets definition av organ under offentlig rätt, men som inte omfattas av några nationella svenska tillgångsbestämmelser. För handlingar som finns hos dessa organ är där- för direktivet inte tillämpligt. Direktivet uppställer nämligen inte något krav på tillgångsregler för handlingar som finns hos sådana organisa- tioner.</P>
<P class="p278 ft7"><NOBR>PSI-direktivet</NOBR> omfattar handlingar som enligt nationell lagstiftning till- handahålls till vidareutnyttjare och som får vidareutnyttjas.</P>
<P class="p16 ft3">Som beskrivits ovan i avsnitt 14.4.1 är den huvudsakliga regleringen av myndigheters tillhandahållande av handlingar i svensk rätt TF:s bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Det är därför lämpligt att, med vissa undantag, låta den föreslagna lagens tillämpningsområde omfatta handlingar hos samma krets av organ som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet i 2 kap. TF. Detta innebär att de statliga och kommunala myndigheterna bör omfattas av den före- slagna lagen. Dessutom bör lagen omfatta de enskilda organ som anges i bilagan till OSL samt sådana aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, över vilka en kommun eller ett landsting utövar ett bestämmande rättsligt inflytande. Detta bör framgå av en bestämmelse i lagen. Genom en sådan bestämmelse görs lagens tillämpningsområde tydligt på ett sätt som motsvarar <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> krav. En sådan reglering som ansluter till redan befintliga och välkända svenska bestämmelser innebär också att myndigheter och andra organ lätt kan avgöra om de ska tillämpa lagen eller inte.</P>
<P class="p324 ft7">Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet är tillämpliga på riksdagen och de beslutande kommunala församlingarna även om de inte är myndigheter. Det kan dock ifrågasät- tas om den föreslagna lagens bestämmelser om villkor för vidareutnytt- jande av handlingar bör tillämpas på dessa organ. Offentlighetsprincipen, som kommer till uttryck i TF, och den föreslagna lagens regler om vill-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">150</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td83"><P class="p3 ft3">koren för</P></TD>
<TD class="tr18 td170"><P class="p27 ft3">vidareutnyttjande av handlingar fyller olika syften. Vidare</P></TD>
<TD class="tr18 td88"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">omfattas de inte av <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Regeringen anser, i linje med <SPAN class="ft4">Stock-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">holms Handelskammares </SPAN>synpunkt, att de handlingar som finns hos be-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">slutande församlingar kan vara av intresse för vidareutnyttjande. I likhet</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">med promemorian bedömer dock regeringen att dessa handlingar som</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">regel i praktiken finns tillgängliga hos de beredande och verkställande</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">myndigheterna, t.ex. Riksdagsförvaltningen och de kommunala nämnd-</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">erna. Den föreslagna avgränsningen, som överensstämmer med PSI-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">direktivets, innebär därför enligt regeringens bedömning inte att några</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td151"><P class="p3 ft3">handlingar i praktiken undantas från bestämmelserna.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td83"><P class="p3 ft31">14.4.6</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p3 ft31">Vissa handlingar hos <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- eller</P></TD>
<TD class="tr25 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td170"><P class="p3 ft31">kulturinstitutioner</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td72"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td173"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td88"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td175"><P class="p117 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen ska inte gälla för handlingar hos</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p117 ft3"><NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- eller kulturinstitutioner.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td175"><P class="p521 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Någon bestämmelse om undantag för</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td175"><P class="p117 ft3">handlingar hos public serviceföretag på radio- och <NOBR>tv-området</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td176"><P class="p117 ft3">behövs inte.</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td177"><P class="p27 ft31">Promemorians förslag och bedömning <SPAN class="ft3">överensstämmer med rege-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr37 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><P class="p3 ft3">ringens.</P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td177"><P class="p27 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen eller</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">lämnar dem utan erinran. </SPAN>IT- och Telekomföretagen, <NOBR>PSI-Alliance,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft4">SWEDMA <SPAN class="ft3">och </SPAN>Stockholms Handelskammare <SPAN class="ft3">anser att lagen bör omfatta</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">även <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- och kulturinstitutioner. <SPAN class="ft4">Linköpings kom-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">mun </SPAN>anser att det är tveksamt om skolor är så självständiga enheter att de</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">går att särskilja från övrig nämndförvaltning. <SPAN class="ft4">Stockholms kommun </SPAN>anser</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">att det måste förtydligas vad det i praktiken innebär att handlingar i en</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">verksamhet är undantagna. </SPAN>Arbetsförmedlingen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Statens kulturråd</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">anser att begreppet kulturinstitutioner behöver klargöras. <SPAN class="ft4">Sveriges Tele-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">vision (SVT) </SPAN>anser att det i propositionen bör förtydligas att public</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3"><NOBR>service-bolagen</NOBR> är undantagna från den nya lagens tillämpningsområde.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Kungliga biblioteket </SPAN>framhåller kulturinstitutionernas behov av att ingå</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">särskilda samverkansavtal för att kunna digitalisera samlingar.</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td177"><P class="p27 ft31">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">I direktivets artikel</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">1.2 <NOBR>d–f</NOBR> undantas handlingar hos ett antal olika organ. Enligt artikel 1.2 e</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">undantas handlingar hos utbildnings- och forskningsinstitutioner. Som</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">exempel på sådana institutioner nämns skolor, universitet, arkiv, biblio-</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">tek och forskningsinrättningar. Undantaget omfattar även organisationer</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">som inrättats för överföring av forskningsresultat. Enligt artikel 1.2 f</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">undantas även kulturinstitutioner från direktivet. Som exempel på sådana</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">nämns museer, bibliotek, arkiv, orkestrar, operahus, balettkårer och</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">teatrar. Handlingar hos sådana organ behöver alltså inte omfattas av</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">bestämmelserna i den föreslagna lagen, även om de är myndigheter eller</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td151"><P class="p3 ft3">organ under offentlig rätt enligt direktivet.</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td177"><P class="p27 ft3">I förslaget till direktivet motiveras undantagen bl.a. med bedömningen</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td151"><P class="p3 ft3">att direktivets tillämpning skulle innebära en relativt sett större</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr17 td151"><P class="p3 ft3">administrativ belastning jämfört med de fördelar som skulle vinnas.</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p185 ft3">151</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">Vidare framhålls att mycket information vid sådana institutioner omfattas av tredje mans upphovsrätt, och därför faller utanför direktivet.</P>
<P class="p18 ft3">Ett särskilt undantag på kulturområdet finns i artikel 1.2 d som undan- tar handlingar som finns hos public <NOBR>service-företag</NOBR> på radio- och tv- området.</P>
<P class="p18 ft7">Det finns i svensk rätt inget undantag för <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- eller kulturinstitutioner, varken när det gäller tillhandahållande av handlingar eller rätten att vidareutnyttja dessa.</P>
<P class="p16 ft3">Lagens tillämpningsområde föreslås enligt huvudregeln omfatta hand- lingar hos myndigheter och, med vissa undantag, sådana organ som om- fattas av bestämmelserna om handlingsoffentlighet i tryckfrihets- förordningen. Detta innebär att lagens bestämmelser skulle komma att omfatta handlingar hos ett stort antal <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- och kulturinstitutioner. Detta gäller t.ex. statliga universitet och museer samt kommunala skolor och teatrar. Det kan dock finnas anledning att över- väga om dessa institutioner ska omfattas av lagen.</P>
<P class="p278 ft3">Hos dessa organ finns ofta handlingar som omfattas av tredje mans upphovsrätt. Att avgöra vilka dessa är och bedöma på vilka villkor och under vilka förutsättningar de eventuellt kan vidareutnyttjas kan bli tids- ödande och orsaka ett administrativt arbete som inte kan anses motiverat. På både kultur- och forskningsområdena kan det även, som <SPAN class="ft4">Kungliga biblioteket </SPAN>framhåller, finnas behov av att finansiera verksamheter genom olika samarbeten med enskilda aktörer, t.ex. genom s.k. offentlig- privata partnerskap. Sådana arrangemang kan inbegripa att vissa en- skilda, som åtar sig att exempelvis bekosta digitaliseringen av material, får särskilda rättigheter att exploatera det digitaliserade materialet under en begränsad period. Framför allt på kulturområdet kan sådana arrange- mang vara nödvändiga för att angelägna digitaliseringsprojekt över huvud taget ska äga rum.</P>
<P class="p324 ft3">Regeringen delar dock den uppfattning, som framförs av några re- missinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">IT- och Telekomföretagen</SPAN>, att den information som finns hos myndigheterna på bl.a. kulturområdet ofta kan vara av stort värde för olika former av vidareutnyttjande. I propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3 s. 46 f.) framhåller regeringen att den digitala utvecklingen ger de s.k. minnesinstitutionerna helt nya möjligheter att ge medborgare och forskare tillgång till kulturarvet, oberoende av fysisk lokalitet. Som särskilt viktigt nämns där också de möjligheter som den digitala tekniken ger att låta användaren att bli medskapande. Använd- aren kan t.ex. vidareutnyttja tillgänglig information och på egen hand kombinera ljud, bild och text för att skapa en egen presentation i nya sammanhang. Omvänt kan användaren också bidra till att beskriva och katalogisera det som institutionerna gör tillgängligt. Regeringen anser således att förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar bör förbättras även på kulturområdet. Samtidigt måste beaktas de i samman- hanget speciella förhållanden som finns på området. Av särskild vikt är i detta avseende är de upphovsrättsliga förutsättningarna, både vad gäller handlingar som omfattas av tredje mans upphovsrätt och handlingar som kulturinstitutionerna själva har upphovsrätt till. Det finns ett behov av att närmare belysa dessa frågor, liksom frågor som rör avgiftssättning för vidareutnyttjande av digitala handlingar (prop. 2009/10:3 s. 48). Mot denna bakgrund gör regeringen en annan bedömning än några</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">152</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">remissinstanser som berört frågan, bl.a. <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare</SPAN>, och anser att det inte har framkommit någon anledning att frångå direk- tivets huvudprincip att handlingar som finns hos en <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsk- nings- eller kulturinstitution helt ska undantas från den föreslagna lagens tillämpningsområde.</P>
<P class="p17 ft3">Vad gäller den närmare avgränsningen av vilka som ska omfattas av undantaget instämmer regering dock i <SPAN class="ft4">Statens kulturråds </SPAN>synpunkt att promemorian är otydlig avseende vilka typer av institutioner, bl.a. på kulturområdet, som ska omfattas av undantaget. De särskilda skäl som ligger bakom undantaget gör sig exempelvis inte gällande för sådana myndigheter som har typiska förvaltningsuppgifter, även om dessa verk- ar på <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings eller kulturområdet. Detta gäller alltså sådana myndigheter som har till huvudsaklig uppgift att t.ex. utöva till- syn, bevilja tillstånd, bidrag eller anslag till olika verksamheter. Sådana myndigheter ska därför heller inte vara undantagna från lagens tillämp- ningsområde.</P>
<P class="p277 ft3">Denna bedömning finner också stöd i den exemplifierande uppräk- ningen i <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> av <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- och kulturinstitu- tioner. Det är t.ex. tydligt att där avses kulturinstitutioner som har till uppgift att antingen samla in och tillgängliggöra kulturarvs- och forsk- ningsmaterial (såsom arkiv, bibliotek och museer) eller sådana institu- tioner som producerar utställningar eller föreställningar (såsom gallerier och scenkonstinstitutioner). Däremot bör det i detta sammanhang inte göra någon skillnad om t.ex. en rent bidragsfördelande myndighet verkar på kulturområdet eller något annat samhällsområde.</P>
<P class="p259 ft3">För att ge lagen samma tillämpningsområde som direktivet bör den in- nehålla en generell regel som undantar de aktuella institutionerna. Det är i de flesta fall tydligt vad som är en <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- eller kul- turinstitution i den mening som här angetts. Det bedöms därför att det inte finns behov av legaldefinitioner av dessa begrepp. En bestämmelse som generellt undantar handlingar hos <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- och kulturinstitutioner ger tillräcklig klarhet och tydlighet.</P>
<P class="p259 ft3">Handlingar hos sådana institutioner ska vara undantagna från samtliga bestämmelser i direktivet. Direktivet säger inget om att endast vissa kategorier av handlingar ska vara undantagna. Samtliga handlingar som finns hos en <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- eller kulturinstitution ska alltså vara undantagna. Detta gäller både handlingar som hänför sig till den verksamhet som avser utbildning, forskning eller kultur och andra hand- lingar, t.ex. av administrativ eller förvaltningsrättslig karaktär.</P>
<P class="p278 ft7">Att en myndighet är undantagen från den föreslagna lagen påverkar inte enskildas rätt att få tillgång till handlingar för vidareutnyttjande. Att en myndighet är undantagen från lagen innebär inte heller att rätten att vidareutnyttja dess handlingar i något avseende inskränks eller utvidgas.</P>
<P class="p16 ft7">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> i Sverige omfattas inte av offentlighetsprin- cipen. De omfattas därför inte heller av den föreslagna lagen. Någon särskild bestämmelse som undantar dessa företag från den föreslagna lagens tillämpningsområde behövs därför inte.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">153</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr19 td168"><P class="p34 ft31">14.4.7</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p135 ft31">Undantagna handlingar i affärsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr19 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft37"><SPAN class="ft36">Regeringens förslag: </SPAN>Den föreslagna lagen ska inte omfatta hand- lingar som tillhandahålls i myndigheters affärsverksamhet.</P>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flera remissinstanser har, utan att invända mot</P>
<P class="p524 ft3">gränsdragningen i sig, anfört att det behöver förtydligas vilka verksam- heter som ska anses vara affärsverksamhet i den mening som avses i lagen. <SPAN class="ft4">Ekonomistyrningsverket (ESV), Konjunkturinstitutet, Sveriges geologiska undersökning (SGU) </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare </SPAN>anför att skillnaden mellan myndighetsverksamhet och affärsverksamhet måste tydliggöras. ESV anser också att det bör klargöras om det är myndighet- en eller regeringen som ska avgöra om en viss verksamhet är affärsverk- samhet. Verket anför också att bestämmelsen är svårtillämpad bl.a. för att myndigheterna skulle kunna börja sälja handlingar, som då skulle om- fattas av undantaget. ESV och SGU anför att det i författningskommen- taren använda uttrycket författningsstyrt är otydligt. <SPAN class="ft4">Konkurrensverket, Lantmäteriet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Statistiska centralbyrån </SPAN>anser att begreppet affärsverk- samhet i upphovsrättslagen är otydligt och möjligen kan ges en vidare tolkning än vad som är avsett i den föreslagna lagen. Flera av remiss- instanserna, bl.a. <SPAN class="ft4">Konjunkturinstitutet</SPAN>, Konkurrensverket och <NOBR><SPAN class="ft4">PSI-Alli-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> ance</SPAN>, hänvisar till förvaltningskommitténs slutbetänkande (SOU 2008:118) avseende begreppet affärsverksamhet i myndigheter. <SPAN class="ft4">Bisnode AB </SPAN>delar inte uppfattningen att handlingar i myndigheters affärsverksam- het ska undantas från bestämmelserna. Några remissinstanser, däribland Stockholms Handelskammare, Bisnode AB, <SPAN class="ft4">DirektMedia, IT- och Tele- komföretagen </SPAN>och PSI Alliance har lämnat synpunkter på om myndighet- erna över huvud taget bör tillhandahålla information på ett sätt som kon- kurrerar med privata företag. Några remissinstanser, bl.a. Konkurrens- verket, Stockholms Handelskammare och <SPAN class="ft4">SWEDMA, </SPAN>anför att det i den föreslagna lagen eller annan reglering bör anges ett krav på att affärs- verksamhet ska särredovisas. ESV anför att det inte bör krävas att de olika verksamheterna skiljs organisatoriskt. <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>anför liknande synpunkter och efterlyser en analys av konse- kvenserna av ett krav på organisatorisk åtskillnad, om lagen är avsedd att uppställa ett sådant krav.</P>
<P class="p525 ft31">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p526 ft4"><NOBR>PSI-direktivets</NOBR> reglering</P>
<P class="p527 ft3">Enligt artikel 1.2 a är direktivet tillämpligt endast på handlingar i en myndighets offentliga verksamhet ”enligt den definition som ges i lag- stiftning eller andra bindande regler i medlemsstaten eller, i avsaknad av sådana regler, enligt den definition som följer gängse administrativ praxis i den aktuella medlemsstaten”. Verksamhet som inte är offentlig benämns i direktivet kommersiell (artikel 10.2) och <NOBR>icke-offentlig</NOBR> (skäl 9). Handlingar i sådan verksamhet omfattas alltså inte av direktivets tillämpningsområde.</P>
<P class="p528 ft3">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft7">Direktivet ger ingen entydig definition av kommersiell verksamhet. I skäl 9 i direktivets ingress anges att ett rekvisit för vilken verksamhet som ska anses vara kommersiell är att den bedrivs i konkurrens med andra marknadsaktörer och att priser sätts på affärsmässiga grunder.</P>
<P class="p168 ft4">Gällande rätt</P>
<P class="p169 ft3">Svensk rätt innehåller ingen egentlig definition av vad som avses med offentlig verksamhet. I svensk rättslig terminologi förekommer en mängd olika uttryck som beskriver myndigheternas verksamhet, exempelvis myndighetsutövning, förvaltningsuppgifter och myndighetsuppgifter. Dessa termer är i flera fall vaga eller i vart fall inte entydiga. Ingen mot- svarar direkt begreppet offentlig verksamhet i direktivets mening.</P>
<P class="p426 ft7">Svensk rätt innehåller heller ingen generell definition av vad som avses med kommersiell verksamhet hos myndigheter. Det förekommer ett antal olika termer som betecknar myndighetsverksamhet som inte är renodlad myndighetsutövning eller förvaltning.</P>
<P class="p132 ft3">Termen uppdragsverksamhet förekommer i ett tjugotal författningar, mestadels myndighetsinstruktioner. I Förvaltningskommitténs slutbe- tänkande Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118) har uttalats att termen är vag och kan användas som beteckning på i stort sett all verksamhet som är frivilligt efterfrågad, men som inte innebär myndighetsutövning (a. betänkande s. 18 f.). Verksamhet som betecknas som uppdragsverksamhet är inte nödvändigtvis konkurrensutsatt. Termen näringsverksamhet förekommer i 2 kap. 7 § kommunallagen (1991:900).</P>
<P class="p206 ft3">Även om det inte finns någon definition av myndigheters kommersiella verksamhet finns det, som redovisats i avsnitt 14.4.1 och 14.4.7, i 26 a § tredje stycket upphovsrättslagen en bestämmelse om rätten att vidareutnyttja allmänna handlingar, som innefattar begreppet affärsverksamhet. Syftet med denna bestämmelse är att skydda det allmännas kommersiella intressen. I motiven framhölls att offentlig af- färsverksamhet skulle kunna bedrivas på samma villkor som privat affärsverksamhet, och att myndigheter som bedriver kommersiell verksamhet inte ska komma i ett sämre läge än andra marknadsaktörer. Bestämmelsen tar sikte på offentlig verksamhet som bedrivs i former och på villkor som liknar privat företagsamhet (prop. 1973:15 s. 134). Att en verksamhet är avgiftsfinansierad är inte i sig tillräckligt för att den ska anses vara en affärsverksamhet. I motiven framhölls också att de ekonomiska målen för verksamheten inte behöver syfta till att åstadkomma vinst för att verksamheten ska anses utgöra en affärsverksamhet (a. prop. s. 164).</P>
<P class="p243 ft4">Bör ett undantag införas?</P>
<P class="p169 ft3">I promemorian har bedömts att begreppet affärsverksamhet i 26 a § tredje stycket 9 upphovsrättslagen motsvarar begreppet kommersiell verksamhet i <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Det område som täcks av begreppet affärs- verksamhet bedöms i vart fall inte vara vidare än det som täcks av direk- tivets begrepp kommersiell verksamhet. Promemorian föreslår att hand-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">155</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<P class="p170 ft7">lingar som en myndighet tillhandahåller i sin affärsverksamhet ska un- Prop. 2009/10:175 dantas från lagen.</P>
<P class="p126 ft3">Affärsverksamhet på <NOBR>PSI-området</NOBR> betecknar typiskt sett att handlingar tillhandahålls på kommersiella villkor på en marknad. När myndigheter bedriver sådan verksamhet sker det vanligen på villkor som liknar privata företags villkor. Dessa verksamheter bör därför inte omfattas av den föreslagna lagen. Vissa myndigheter har till uppgift att för samhällets räkning inhämta och tillhandahålla viss information, t.ex. Lantmäteriet, Bolagsverket och Skatteverket. När myndigheter fullgör sådana uppgifter kan detta normalt inte anses vara affärsverksamhet även om verksamhet- en är helt avgiftsfinansierad. Det bör vara tydligt att sådana verksamheter omfattas av lagen.</P>
<P class="p175 ft7">Det är, som <SPAN class="ft20">Bisnode AB </SPAN>anför, möjligt att låta även myndigheters affärsverksamhet omfattas av den föreslagna lagen, och därigenom av de särskilda krav som den ställer. Detta skulle dock innebära att myndighet- ers affärsverksamhet i detta avseende skulle få andra förutsättningar än andra marknadsaktörers, vilket inte är avsikten. Enligt regeringens mening bör därför handlingar som tillhandahålls i myndigheters affärsverksamhet vara undantagna från lagen.</P>
<P class="p460 ft4">Undantagets avgränsning</P>
<P class="p76 ft7">Vad gäller frågan hur undantaget ska avgränsas gör regeringen följande överväganden. Bestämmelsen i artikel 1.2 a i direktivet förutsätter en definition i nationell rätt av offentlig verksamhet vilket, som framgått ovan, saknas i svensk rätt. Däremot finns en definition av affärsverksam- het, som enligt regeringens bedömning motsvarar direktivets uttryck kommersiell verksamhet.</P>
<P class="p74 ft3">Det är, som flera remissinstanser har framhållit, viktigt att det undan- tagna området blir så tydligt avgränsat som möjligt. Avgränsningen mellan offentlig verksamhet, där bestämmelserna ska tillämpas, och kommersiell verksamhet bör göras genom att den kommersiella verk- samheten undantas. Därigenom uppnås att lagen som huvudregel ska tillämpas, men att ett avgränsat område av myndigheternas verksamhet blir undantaget.</P>
<P class="p74 ft3">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Konkurrensverket</SPAN>, <SPAN class="ft4">Statistiska centralbyrån </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lantmäteriet</SPAN>, har anfört att det är olämpligt att, som föreslås i pro- memorian, anknyta till begreppet affärsverksamhet i 26 a § upphovs- rättslagen. Skälet är att bestämmelsen enligt myndigheterna är oklar. Regeringen bedömer dock att det enligt de ovannämnda motiv- uttalandena är tydligt att bestämmelsen tar sikte på verksamheter som bedrivs på villkor som liknar privat företagsamhet och att syftet är att möjliggöra att verksamhet bedrivs på sådana villkor. I likhet med den bedömning som har gjorts i promemorian är det regeringens uppfattning att begreppet kommersiell verksamhet enligt direktivet omfattar myndigheters verksamhet som bedrivs på villkor som liknar privat företagsamhet, och att begreppet därför motsvarar begreppet affärs- verksamhet. Regeringen anser vidare att det är mer ändamålsenligt att avgränsa den föreslagna lagens tillämpningsområde med utgångspunkt i</P>
<P class="p21 ft3">upphovsrättslagens begrepp, hellre än att införa en ny definition av vad</P>
<P class="p529 ft3">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">som avses med offentlig verksamhet eller att i lagen införa t.ex. begreppet kommersiell verksamhet.</P>
<P class="p18 ft3">Som <SPAN class="ft4">ESV </SPAN>och <SPAN class="ft4">SGU </SPAN>är inne på bör det inte vara avgörande för bestäm- melsens tillämplighet om en verksamhet bedrivs med stöd av någon för- fattning. När en statlig myndighet bedriver kommersiell verksamhet har den ett bemyndigande att göra det i sin instruktion, och verksamheten är därmed författningsstyrd, även när den tydligt faller inom det område som omfattas av undantaget.</P>
<P class="p20 ft3">Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Konkurrensverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>och <SPAN class="ft4">ESV, </SPAN>har tagit upp frågan om särredovisning mellan offentlig och kommersiell verksamhet. Regeringen anser, i linje med vad bl.a. <SPAN class="ft4">ESV </SPAN>anför, att det inte krävs någon organisatorisk åtskill- nad mellan myndighetens affärsverksamhet och annan verksamhet för att säkerställa direktivets genomförande. Det bör räcka med att myndigheten har en ekonomimodell och redovisning som håller verksamheterna eko- nomiskt åtskilda för att direktivets krav ska uppfyllas. Som framgått ovan bör det enligt regeringens mening övervägas om en myndighet som bemyndigats att sälja varor eller tjänster på marknaden i budgetunderlag och årsredovisning bör budgetera och särredovisa väsentliga intäkter och kostnader från sådan försäljning. Även i myndighetens interna redovisning bör väsentliga kostnader och intäkter från sådan försäljning särredovisas (se avsnitt 7.5).</P>
<P class="p184 ft3">Ytterligare en fråga är vilka handlingar som ska vara undantagna. I den mån handlingar hos en myndighet inte omfattas av något immaterial- rättsligt skydd eller någon annan begränsning i rätten att vidareutnyttja handlingarna, får handlingar som finns i en myndighets affärsverksamhet återges fritt. Eftersom den föreslagna lagen inte i något avseende ska begränsa rätten att vidareutnyttja handlingar, bör undantaget begränsas till att omfatta de handlingar som tillhandahålls i affärsverksamheten. Detta innebär att undantaget kommer att omfatta samma krets av hand- lingar som omfattas av undantagsbestämmelsen i 26 a § tredje stycket 9 upphovsrättslagen. Andra handlingar som finns i myndighetens affärs- verksamhet, men som inte tillhandahålls i affärsverksamheten, omfattas alltså inte av bestämmelsen.</P>
<P class="p260 ft3"><SPAN class="ft4">ESV </SPAN>anför att om en myndighet skulle börja sälja handlingar från sin offentliga verksamhet på kommersiella grunder, så skulle detta innebära att lagen inte blir tillämplig på handlingarna i affärsverksamheten. Regeringen delar inte denna bedömning. I ett sådant fall skulle myndigheten vara skyldig att tillämpa samma villkor gentemot den egna affärsverksamheten som gentemot övriga vidareutnyttjare. Det är därför enligt regeringens bedömning inte möjligt att kringgå den föreslagna lagen på det sätt som <SPAN class="ft4">ESV </SPAN>anför.</P>
<P class="p259 ft4"><SPAN class="ft3">Flera remissinstanser, bl.a. </SPAN>Konkurrensverket, Stockholms Handels- kammare <SPAN class="ft3">och </SPAN>Bisnode AB<SPAN class="ft3">, föreslår att myndigheter bör förbjudas att tillhandahålla information på ett sätt som konkurrerar med privata före- tag. Till viss del hänför sig denna synpunkt till myndigheternas affärs- verksamhet, som bedrivs i konkurrens med privata företag. Denna fråga bör inte avgöras särskilt för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">PSI-området.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> Det är därför inte lämpligt att ha med ett sådant förbud i den nya lagen. Det är heller inget som krävs för att på ett korrekt sätt genomföra direktivet. Regeringen anser dock,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">157</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">som framgått ovan, att statliga myndigheter som regel inte bör sälja varor Prop. 2009/10:175 och tjänster på marknaden (avsnitt 7.5).</P>
<P class="p126 ft3">Det bör även i sammanhanget nämnas att riksdagen nyligen har beslut- at om nya regler i konkurrenslagen (2008:579), förkortad KL, som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Konkurrenslagen är således tillämplig vad gäller frågor som innefattar vidareutnyttjande när förutsättningarna ovan är uppfyllda.</P>
<P class="p308 ft31"><SPAN class="ft31">14.4.8</SPAN><SPAN class="ft89">Tillgängliga format</SPAN></P>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>För att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande bör myndigheter i så stor ut- sträckning som möjligt göra information tillgänglig i elektronisk form.</P>
<P class="p349 ft7"><NOBR>PSI-direktivets</NOBR> bestämmelser om tillgängliga format behöver inte regleras i den föreslagna lagen. Befintliga regler uppfyller direktivets krav.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p152 ft3"><SPAN class="ft31">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser kommenterar inte</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft4"><SPAN class="ft3">frågan särskilt. </SPAN>Centrala studiestödsnämnden (CSN) <SPAN class="ft3">och </SPAN>Ekonomi-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft4">styrningsverket (ESV) </SPAN>ifrågasätter promemorians slutsats att gällande</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">regler uppfyller direktivets krav. <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare </SPAN>avstyrker,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">utan att invända mot promemorians tolkning av <NOBR>PSI-direktivet,</NOBR> förslaget</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">och förordar att det lagregleras att handlingar ska lämnas ut elektroniskt,</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">alternativt att registerförfattningarna ses över med detta syfte. Handels-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">kammaren anser att handlingar ska lämnas ut elektroniskt om det efter-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">frågas i de fall det inte är förbjudet enligt lag eller annan författning eller</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p531 ft3">några andra skäl talar mot det. Även <SPAN class="ft4">Sveriges meteorologiska och hyd-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft4">rologiska institut (SMHI), InfoTorg, AAA Soliditet AB, <NOBR>PSI-Alliance</NOBR> <SPAN class="ft3">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft4">SWEDMA </SPAN>anför, utan att invända mot promemorians tolkning av direk-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">tivets krav, att lagen borde innehålla en bestämmelse om att information</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ska lämnas ut digitalt när så är möjligt.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft31">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">I artikel 5.1 i direktivet före-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">skrivs att handlingar ska göras tillgängliga i alla befintliga format hos</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">myndigheten. Detta innefattar även kravet att elektroniska handlingar ska</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">lämnas ut i elektronisk form, under förutsättning att det är möjligt och</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">lämpligt. En liknande bestämmelse finns i artikel 3 i direktivet. Där före-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">skrivs att handlingar som får vidareutnyttjas ska göras tillgängliga elek-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">troniskt om det är möjligt. De båda bestämmelserna tycks syfta till att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">allmänt främja att handlingar görs tillgängliga elektroniskt. Artikel 5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">anger dock uttryckligen att regleringen inte innebär någon skyldighet att</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">skapa nya handlingar eller att anpassa handlingar för att uppfylla kraven.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">Artikel 5.2 i direktivet föreskriver att en myndighet inte är ålagd att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">fortsätta med framställning av en viss typ av handlingar enbart i syfte att</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p3 ft3">dessa ska kunna vidareutnyttjas.</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p13 ft3">158</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft3">Enligt tryckfrihetsförorningen gäller som huvudregel att den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att mot fastställd avgift få en kopia av handlingen till den del den får lämnas ut (2 kap. 13 § TF). Det s.k. utskriftsundantaget i nämnda paragraf innebär att en myndighet inte är skyldig att lämna ut handlingar i elektronisk form i större utsträckning än som följer av lag. Skälet till denna bestämmelse är skyddet för den enskildes integritet (prop. 1973:33 s. 85 f. och 113 samt prop. 2001/02:70 s. <NOBR>27–35).</NOBR> Det finns endast ett fåtal sådana bestämmelser i lag, t.ex. i 20 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Regleringen i 2 kap. 13 § TF innebär dock inte något förbud mot att också i andra fall lämna ut handlingar elektroniskt. Regeringen har dessutom i olika sammanhang framhållit att det ofta är både effektivt och ändamålsenligt att information lämnas ut i elektronisk form (se bl.a. prop. 2001/02:70 s. 34 och Hand- lingsplan för <NOBR>e-förvaltning,</NOBR> dnr Fi2008/491). En uttrycklig skyldighet för myndigheterna att se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post, och att svar kan lämnas på samma sätt, finns i 5 § FL. I detta sammanhang bör också uppmärk- sammas att en myndighet enligt 6 kap. 6 § OSL på begäran ska ge en enskild tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över.</P>
<P class="p409 ft3">Bestämmelser om tillhandahållande med karaktären av formatbestäm- melser kan finnas i registerförfattningar (se t.ex. 7 § lagen [2000:224] om fastighetsregister). I den mån sådana författningar innehåller bestämmel- ser om tillgång till uppgifter för enskilda eller myndigheter, är de normalt formulerade på så sätt att de ger myndigheten utrymme att tillåta s.k. direktåtkomst eller utlämnande på medium för automatiserad behandling. Även här gäller att utformningen av sådana bestämmelser har skyddet för den enskildes integritet som utgångspunkt. I den mån någon register- författning inte förbjuder elektroniskt utlämnande kan myndigheten fritt avgöra i vilken utsträckning detta är lämpligt ur ett integritetsperspektiv.</P>
<P class="p19 ft7">Nationella svenska regler om tillhandahållande föreskriver således ingen generell skyldighet för myndigheter att lämna ut handlingar i elek- tronisk form.</P>
<P class="p18 ft3"><SPAN class="ft4">ESV </SPAN>och <SPAN class="ft4">CSN </SPAN>har ifrågasatt promemorians bedömning att befintlig re- glering uppfyller direktivets krav. I denna del gör regeringen följande bedömning. Artikel 5.1 kan i och för sig tolkas på så sätt att den innebär att handlingar alltid ska göras elektroniskt tillängliga när det är möjligt och lämpligt. Tillämpningen av artikel 5.1 ska dock styras av de be- stämmelser om direktivets tillämpningsområde, som finns i artikel 1. I artikel 1.3 föreskrivs att direktivet bygger på och inte påverkar tillämp- ningen av medlemsstaternas gällande bestämmelser om tillgång. I artikel 1.4 föreskrivs vidare att direktivets tillämpning inte på något sätt ska påverka skyddsnivån för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter enligt bestämmelserna i unionslagstiftningen och nationell lagstiftning, och i synnerhet ändras inte genom direktivet de skyldigheter och rättigheter som anges i direktiv 95/46/EG (det s.k. data- skyddsdirektivet). Bestämmelsen i artikel 5 kan alltså enligt regeringens mening inte vara avsedd att reglera tillgången till handlingar på något sätt som avviker från vad som gäller enligt nationell rätt. Den kan inte heller vara avsedd att påverka skyddet för den personliga integriteten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">159</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft7">Frågan om elektroniskt utlämnande har utretts av <NOBR>E-offentlighets-</NOBR> Prop. 2009/10:175 kommittén. Kommittén föreslår i sitt slutbetänkande Allmänna handling-</P>
<P class="p71 ft3">ar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4) att elek- troniskt lagrade, offentliga allmänna handlingar ska lämnas ut i elektro- nisk form om sökanden begär det och det inte finns särskilda förbud mot det eller omständigheter som gör att det framstår som olämpligt. Lämp- lighetsbedömningen ska enligt förslaget främst ta sikte på integritets- skyddsaspekter. Betänkandet bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.</P>
<P class="p314 ft3">I detta sammanhang kan också nämnas Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infra- struktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), det s.k. <NOBR>Inspire-direktivet.<A href="#page_160"><SPAN class="ft30">4</SPAN></A></NOBR><A href="#page_160"><SPAN class="ft30"> </SPAN></A>Direktivet ställer krav på myndigheter, kommun- er och vissa enskilda organ att tillgängliggöra rumslig (geografisk) in- formation i elektronisk form via nättjänster till allmänheten och att dela denna information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga uppgifter som kan påverka miljön. Ett för- slag till genomförande av <NOBR>Inspire-direktivet</NOBR> har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p175 ft3">Artikel 5.2 i <NOBR>PSI-direktivet,</NOBR> som anger att en myndighet inte är ålagd att fortsätta med framställning av en viss typ av handlingar enbart i syfte att dessa ska kunna vidareutnyttjas, får närmast förstås som en begräns- ning av bestämmelsen i artikel 5.1. Det finns dock i svensk rätt ingen generell plikt för myndigheter att framställa en viss typ av handlingar för att de efterfrågas. Det finns följaktligen inget behov av en särskild lag- bestämmelse som fastslår att en sådan plikt inte finns. Artikel 5.2 behöv- er därför inte regleras i lag.</P>
<P class="p307 ft27"><SPAN class="ft27">14.5</SPAN><SPAN class="ft85">Avgifter</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>Om en myndighet får ta ut avgifter för vidare- utnyttjande, ska de samlade intäkterna från sådana avgifter tillsammans med myndighetens intäkter från avgifter för tillhanda- hållande inte få överstiga de totala kostnaderna för insamling, framställning, reproduktion och spridning av handlingarna, inklusive en rimlig avkastning på investeringar.</P>
<P class="p532 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer huvudsakligen med reger- ingens. I promemorian har dock inte föreslagits att även en myndighets intäkter från utlämnande av handlingar för vidareutnyttjande ska beaktas i underlaget för avgiftstaket för vidareutnyttjande.</P>
<P class="p126 ft7"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. En del remissinstanser, bl. a. <SPAN class="ft20">Konkurrensverket, PSI Alliance och SWEDMA, </SPAN>framhåller att marginalkostnaden för uttaget bör vara huvudregel för avgiftsberäkningen. <SPAN class="ft20">AAA Soliditet AB </SPAN>avstyrker förslaget och anser att insamlingskostnaden och kostnaderna för framställning och produktion är irrelevanta som beräkningsmått. Den</P>
<P class="p533 ft38"><SPAN class="ft34">4 </SPAN>EUT L 108, 25.4.2007, s. 1 (Celex 32007L0002).</P>
<P class="p434 ft3">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">avgift som en myndighet bör få ta ut ska begränsas till kostnaden för att</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ta ut och distribuera information men att avvikelser i kost-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">nadsberäkningen bör kunna motiveras i vissa fall. Ett par remissinstanser,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">däribland <SPAN class="ft4">DirektMedia </SPAN>och <SPAN class="ft4">SWEDMA, </SPAN>framför att myndigheter gör en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">vidareförädling av information som inte efterfrågas av användarna och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">tar betalt för den vidareförädlingen. När vidareutnyttjande företag och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">myndighet kommer överens om vidareförädling ska kostnadsbaserad</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ersättning kunna utgå för sådan vidareförädling. <SPAN class="ft4">Konkurrensverket </SPAN>och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare </SPAN>anser att självkostnadsprincipen lämnar</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">utrymme för godtycke. </SPAN>Stockholms läns landsting, Jönköpings läns</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft4">landsting<SPAN class="ft3">, </SPAN>Östhammars kommun <SPAN class="ft3">och </SPAN>Umeå kommun <SPAN class="ft3">anser att vissa för-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">tydliganden bör ske vad gäller möjligheten att ta ut avgifter, särskilt i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">förhållande till de avgifter som tas ut för tillgång till handlingar. <SPAN class="ft4">Skövde</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">kommun </SPAN>anser att det är en förutsättning för att klara av förfrågningar är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">att avgifter kan tas ut för de kostnader som uppstår. <SPAN class="ft4">Försäkringskassan</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">framhåller att bestämmelsen inte reglerar avgifter utan syftet är att sätta</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ett tak för utgiftsuttaget och att bestämmelsen bör formuleras om så att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">det framgår att bestämmelsen gäller avgifter för såväl uttag som vidareut-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">nyttjande. <SPAN class="ft4">IT- och Telekomföretagen </SPAN>anför att tydliga regler för genom-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">lysning bör skapas för att kontrollera att samma avgifter ska gälla för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">myndighetens egna användning som för andra vidareutnyttjare.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td145"><P class="p3 ft31">Skälen för regeringens förslag</P></TD>
<TD class="tr43 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p3 ft3">Om myndigheter tar ut avgifter får de samlade intäkterna från leverans</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">och tillåtelse till vidareutnyttjande av sådana handlingar inte överstiga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">kostnaden för insamling, framställning, reproduktion och spridning av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">handlingarna, inklusive en rimlig avkastning på investeringar, enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">artikel 6 i direktivet. Avgifterna bör vara kostnadsorienterade över en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">lämplig redovisningsperiod och beräknas i enlighet med de redovisnings-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">principer som gäller för de berörda offentliga myndigheterna.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td145"><P class="p3 ft4">Statliga myndigheter</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td145"><P class="p3 ft3">För de statliga myndigheterna regleras de generella möjligheterna att ta</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ut avgifter i 4 § avgiftsförordningen (1992:191), förutsatt att verksamhet-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">en är av tillfällig natur eller mindre omfattning. Därutöver finns många</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">särskilda bemyndiganden att ta ut avgifter. Dessa kan finnas i författning,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">men även i regleringsbrev eller i propositioner som riksdagen har antagit</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">(jfr SOU 2007:96 s. <NOBR>57–85).</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">Enligt 5 § avgiftsförordningen ska avgifter beräknas så att full kost-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">nadstäckning uppnås. Enligt 6 § får en myndighet själv bestämma stor-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">leken på en avgift enbart om den bemyndigats därtill av regeringen. När</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">det gäller avgifter enligt 4 §, bl.a. avgifter för elektronisk information, får</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">dock myndigheten själv besluta om grunderna för avgiftssättning inom</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ramen för full kostnadstäckning.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">En statlig myndighet får avvika från kostnadstäckningsprincipen endast</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">om ett annat ekonomiskt mål uttryckligen har angetts för myndigheten.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">Att en myndighet fått befogenhet att själv bestämma avgiftsnivåer eller</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">grunder för avgiftsuttag innebär inte att myndigheten får avvika från</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p185 ft3">161</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<P class="p170 ft7">kostnadstäckningskravet, vare sig uppåt eller nedåt. Detta gäller alla Prop. 2009/10:175 typer av verksamhet hos myndigheten, även olika typer av affärsverk-</P>
<P class="p71 ft3">samhet och annan konkurrensutsatt verksamhet. Avgifter som syftar till vinst är i princip tillåtna endast om riksdagen medgivit det (prop. 1973:90, s. 218 och ESV 2004:17, avsnitt 4.2.5).</P>
<P class="p254 ft3">I avgiftsförordningen finns bestämmelser som särskilt reglerar avgifter för uttag av handlingar. I <NOBR>15–24</NOBR> §§ regleras avgifter för kopior, utskrifter m.m. av allmänna handlingar. Bemyndigandet i 4 § första stycket innebär stöd för att ta ut avgifter för uttag av handlingar i elektronisk form.</P>
<P class="p172 ft3">Statliga myndigheter ska, enligt vad som framgår av 5 § kapitalför- sörjningsförordningen (1996:1188), normalt finansiera anläggningstill- gångar som används i verksamheten med lån i Riksgäldskontoret. Nästan alla statliga myndigheter har ett räntekonto med kredit i Riksgäldskon- toret som ska användas för de medel som myndigheten använder i sin verksamhet. Ett syfte med dessa modeller är att föra ut statens kapital- kostnader på de verksamheter som orsakar kostnaderna. Statliga myndig- heter ska därför i sin avgiftssättning normalt inte ta hänsyn till någon avkastning på investeringar.</P>
<P class="p75 ft4">Kommunala myndigheter</P>
<P class="p76 ft3">Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget (2 kap. 7 § kommunallagen). En förutsättning för att kommunerna och landstingen ska få driva sådan s.k. sedvanlig kommunal affärsverksamhet är att det sker utan syfte att bereda vinst. Däremot råder inte något absolut förbud mot överskott. I vilken mån verksamheten får ge överskott och hur detta får användas får bedömas med tillämpning av en grundläggande kommunalrättslig princip, den s.k. självkostnadsprincipen.</P>
<P class="p282 ft3">Kommuner och landsting får enligt 8 kap. 3 § b första stycket kom- munallagen ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhanda- håller inom det icke obligatoriska området. För tjänster och nyttigheter som kommunerna och landstingen är skyldiga att tillhandahålla får de enligt andra stycket i samma paragraf ta ut avgifter bara om det är sär- skilt föreskrivet. Det finns i allmänhet inte någon skyldighet för kom- muner och landsting att ta ut avgifter.</P>
<P class="p174 ft3">Enligt 8 kap. 3 c § kommunallagen får kommunerna och landstingen inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för tjänsterna eller nyttigheterna (självkostnadsprincipen). Avgifterna ska med tillämp- ning av gällande redovisningsprinciper sättas så att man undviker över- skott. Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för all verksamhet som kommunerna och landstingen bedriver och oberoende av om verk- samheten drivs i egen regi, genom egna företag eller genom anlitande av utomstående entreprenörer. I de båda senare fallen måste dock principen regleras i avtal, bolagsordning eller dylikt (se NJA 2008 s. 120). För vissa kommunala avgifter som regleras i specialförfattningar finns sär- skilda bestämmelser om självkostnad. Dessa bestämmelser innebär dock ingen avvikelse från kommunallagens allmänna självkostnadsprincip.</P>
<P class="p534 ft3">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p132 ft7">Självkostnadsprincipen har vissa undantag. Det finns emellertid inga författningsbestämmelser om undantag från självkostnadsprincipen när kommuner eller landsting tillhandahåller information för vidareut- nyttjande.</P>
<P class="p132 ft3">Självkostnadsprincipen hänför sig till det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Huvudregeln är att kostnaden för den enskilda prestationen inte har någon betydelse vid tillämpningen av självkostnadsprincipen. Avgränsningen av vad som i självkostnadshänseende är en verksamhet blir därför viktig.</P>
<P class="p132 ft3">Rent allmänt kan sägas att i princip samtliga kostnader som vid en normal drift är motiverade från företagsekonomisk synpunkt bör kunna läggas till grund för självkostnadsberäkningen. Direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till får ingå i beräkningen. Ut- över externa kostnader får även relevanta interna eller kalkylerade poster tas med. Exempel på direkta kostnader är kostnader för personal, mate- rial, tjänster, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokal- kostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksam- hetens andel av kommunens centrala service- och administrations- kostnader får också räknas med. Investeringar som görs i syfte att upp- fylla miljöpolitiska krav kan ingå i avgiftsunderlaget.</P>
<P class="p535 ft7">Om kommunens eller landstingets egna organ utnyttjar tjänsterna måste detta beaktas så att värdet av sådana tjänster inte ligger till grund för avgiftsuttaget från övriga brukare eller konsumenter. Kommunen eller landstinget bör själv stå för den kostnaden, t.ex. genom intern- debitering.</P>
<P class="p487 ft3">Självkostnadsprincipen innebär inte att avgifterna aldrig får överstiga kostnaderna. Avgiftsuttaget grundar sig på kalkylerade och budgeterade kostnader. Det är inte alltid möjligt att uppnå en fullständig överens- stämmelse mellan kostnader och avgifter. Det totala avgiftsuttaget får emellertid inte överstiga de totala kostnaderna för verksamheten under en längre tid. Ett avgiftsöverskott får fonderas bara under förutsättning att det tillgodoförs den verksamhet där det uppkommit.</P>
<P class="p244 ft7">Som ovan nämnts ska statliga myndigheter enligt vad som framgår av 5 § kapitalförsörjningsförordningen normalt finansiera anläggnings- tillgångar som används i verksamheten med lån i Riksgäldskontoret och därmed normalt sett inte ta hänsyn till någon avkastning på investeringar i sin avgiftssättning. Det kan dock kommuner och landsting behöva göra<SPAN class="ft20">.</SPAN></P>
<P class="p168 ft4">Avgiftstak för vidareutnyttjande</P>
<P class="p82 ft3"><NOBR>PSI-direktivet</NOBR> utgår från att myndigheterna enligt nationell rätt kan ta ut avgifter för vidareutnyttjande av handlingar. För de svenska statliga myndigheterna finns bestämmelser om avgifter för tillgång till handling- ar i avgiftsförordningen och i andra författningar. Därutöver finns i åt- skilliga fall särskilda bemyndiganden att ta ut avgifter. Vid utarbetandet av promemorian har en rapport tagits fram för att bedöma om de regler och principer för avgiftssättning som gäller för statliga och kommunala myndigheter är förenliga med direktivet (dnr Fi2009/3196). I rapporten görs bedömningen att avgiftsuttagen i Sverige inte överstiger avgiftstaket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">163</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">som anges i direktivet. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att direktivets krav avseende avgiftstaket redan är tillgodosett i svensk rätt.</P>
<P class="p16 ft3">För att uppfylla direktivets krav med tillräcklig tydlighet och på ett sätt som binder både statliga och kommunala myndigheter anser dock reger- ingen att det bör införas en princip i lag om de högsta tillåtna avgifts- intäkterna i en verksamhet i förhållande till kostnaderna i samma verk- samhet för insamling, framställning, reproduktion och spridning av handlingar, inklusive en rimlig avkastning på investeringar. Flera re- missinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Konkurrensverket, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">PSI-Alliance</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> </SPAN>och <SPAN class="ft4">AAA Soli- ditet AB, </SPAN>anser att marginalkostnaden för uttaget bör vara huvudregel för avgiftsberäkningen eller att kostnad för framställning av information inte bör tas med i avgiftsuttaget. Regeringen vill dock framhålla att några sådana krav inte sätts upp i <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Regeringen vill också påpeka att marginalkostnadsprincipen som huvudregel redan gäller för statliga myndigheter (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). Detta innebär att dessa ska ut avgifter för informationsuttag som grundas på kostnaden för att ta fram och distribuera uppgifterna, dvs. det som motsvaras av marginalkostnaden.</P>
<P class="p277 ft3"><SPAN class="ft4">Försäkringskassan </SPAN>anser att den i promemorian föreslagna bestämmel- sen behöver förtydligas och att den formuleras så att det framgår att be- stämmelsen gäller avgifter för såväl uttag som vidareutnyttjande. Den föreslagna lagen gäller i princip villkoren för vidareutnyttjandet av hand- lingar som finns hos myndigheterna. Mot denna bakgrund bör bestäm- melsen om avgiftstaket formuleras så att det gäller intäkter för avgifter som tas ut för vidareutnyttjande, men att även intäkter från avgifter för tillhandahållandet tas med i beräkningen av underlaget för avgiftstaket. I praktiken innebär detta att en myndighet för att hålla sig inom ramen för det föreslagna avgiftstaket kan behöva justera avgifterna för vidareut- nyttjandet, nämligen om intäkterna från sådana avgifter tillsammans med intäkterna från avgifter för utlämnande överstiger de totala kostnaderna för insamling, framställning, reproduktion och spridning av handlingar- na, inklusive en rimlig avkastning på investeringar.</P>
<P class="p272 ft3">Grunderna för beräkningen av avgifter för vidareutnyttjande behöver inte regleras i den föreslagna lagen eftersom detta redan är reglerat för statliga och kommunala myndigheter i författning eller med stöd av re- geringens bemyndiganden.</P>
<P class="p18 ft3"><SPAN class="ft4">Skövde kommun </SPAN>har framfört att en förutsättning för att klara av förfrågningar är att avgifter kan tas ut för de kostnader som uppstår. Regeringen vill med anledning av detta påpeka att avgifter endast får tas ut om det verkligen finns en extra kostnad med anledning av förfrågningen i det enskilda fallet. Har t.ex. kommunen endast kostnad för utlämnande av en allmän handling finns ingen grund för att ta ut en extra avgift för ett vidareutnyttjande. Detta skulle strida mot självkostnadsprincipen.</P>
<P class="p19 ft4">Konkurrensverket, Stockholms Handelskammare <SPAN class="ft3">och </SPAN>IT- och Tele- komföretagen <SPAN class="ft3">tar också upp brister i självkostnadsprincipens tillämpning och behovet av att kunna kontrollera att avgiftsuttaget överensstämmer med direktivet. Regeringen har förståelse synpunkterna men anser inte att det är lämpligt att reglera dessa frågor i den föreslagna lagen.</SPAN></P>
<P class="p15 ft37">Vissa remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft93">DirektMedia </SPAN>och <SPAN class="ft93">SWEDMA, </SPAN>har anfört att vissa myndigheter tar betalt av vidareutnyttjarna för en vidareförädling</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">164</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">av uppgifter som de inte efterfrågar. I detta sammanhang vill regeringen</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">erinra om att vissa myndigheter har till uppgift att tillhandahålla</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">bearbetad information, t.ex. Statistiska centralbyråns uppgift att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">tillhandahålla officiell statistik eller Lantmäteriets uppgift att föra ett</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">fastighetsregister. Vissa av dessa register är användarfinansierade i stället</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">för anslagsfinansierade, t.ex. fastighetsregistret<SPAN class="ft4">. </SPAN>De ansvariga myndig-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">heterna är då skyldiga att tillhandahålla bearbetad information (angående</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">frågan om tillgång till information i obearbetad form, se avsnitt 14.4.3). I</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">de fall verksamheten är avgiftsfinansierad ska insamling av uppgifter,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">registervård m.m. ingå i avgiftsunderlaget.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft27"><SPAN class="ft27">14.6</SPAN><SPAN class="ft86">Villkor och exklusiva rättigheter</SPAN></P>
<P class="p536 ft31"><SPAN class="ft65">14.6.1</SPAN><SPAN class="ft89">Villkor</SPAN></P>
<P class="p537 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Villkor, inklusive avgifter, för vidareut- nyttjande ska vara relevanta och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Villkoren ska inte i onödan få be- gränsa möjligheterna till vidareutnyttjande. En myndighet ska tillämpa samma avgifter och andra villkor för sin egen verksamhet som för andra vidareutnyttjare.</P>
<P class="p316 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Konkurrensbegränsande villkor omfattas av bestämmelserna i konkurrenslagen (2008:579) och konkurrens- bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Någon ytterligare reglering av konkurrensbegränsande villkor behöver inte tas med i den nya lagen för att genomföra <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Direkti- vets bestämmelse om standardlicenser behöver inte heller regleras i lag. Standardlicenser bör tas fram genom ett förvaltningsgemensamt utvecklingsarbete.</P>
<P class="p538 ft31">Promemorians förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs en särskild bestämmelse om att villkor inte får begränsa konkurrensen. Vidare föreslogs en bestämmelse om att vissa begränsningar i rätten att vidareutnyttja en handling inte skulle anses vara villkor i lagens mening.</SPAN></P>
<P class="p265 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan erinran. <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>anför att den föreslagna lagbestämmelsen synes avvika från direktivet och att någon motivering till skillnaden inte har anförts. Hovrätten uppfattar att direktivets bestämmelse om konkurrens- begränsande villkor ska gälla när avsikten är att begränsa konkurrensen och att den förslagna lagbestämmelsen är vidare. <SPAN class="ft4">Uppsala tingsrätt </SPAN>och <SPAN class="ft4">Infotorg </SPAN>påpekar att bestämmelsen är svår att tillämpa. <SPAN class="ft4">Stockholms Han- delskammare, PSI Alliance, SWEDMA </SPAN>och <SPAN class="ft4">Bisnode AB </SPAN>förordar att krav på standardlicenser bör skrivas in i lagen. Ett par remissinstanser, bl.a.</P>
<P class="p539 ft20">Ekonomistyrningsverket (ESV) <SPAN class="ft7">och </SPAN>Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, <SPAN class="ft7">anser att det finns skäl för att införa en be- stämmelse om att myndigheter ska tillämpa samma avgifter och andra villkor för sin egen verksamhet som för andra vidareutnyttjare. Några</SPAN></P>
<P class="p413 ft3">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<P class="p170 ft37">remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft93">Infotorg, </SPAN>påpekar vikten av att den praktiska Prop. 2009/10:175 tillgången regleras i avtal mellan myndigheterna och vidareutnyttjarna.</P>
<P class="p75 ft31">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p506 ft4">Villkor enligt lagen</P>
<P class="p76 ft3">I artikel 8.1 i direktivet föreskrivs att myndigheterna får tillåta vidareut- nyttjande av handlingar utan att ställa villkor. Myndigheterna får också tillåta vidareutnyttjande med villkor, som får ges formen av en licens. Villkoren får omfatta relevanta frågor och får inte i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr19 td164"><P class="p2 ft3">En situation då det kan komma i fråga att en svensk myndighet ställer</P></TD>
<TD class="tr19 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">villkor för ett vidareutnyttjande är när myndigheten har upphovsrätt till</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">de aktuella handlingarna och t.ex. bedömer att det är nödvändigt att re-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">glera vidareutnyttjandet för att skydda dessa rättigheter. Det kan avse</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">villkor om krav på hur handlingen får vidarespridas, vidareutvecklas och</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">återförsäljas. Det kan vidare vara fråga om att reglera ansvarsfrågor och</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">lämna garantier för att handlingen inte kommer att ändras och att vidare-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">utnyttjaren kommer att redovisa källan (skäl 17 i direktivets ingress och</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">Statskontorets promemoria Fritt fram att avtal om information?,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">Statskontoret 2005:120). Andra typer av villkor kan vara avgifter,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">abonnemangsvillkor, tekniska format m.m. I vissa fall ställer svenska</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">myndigheter upp villkor i form av licenser i samband med</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">vidareutnyttjande av handlingar.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p2 ft3">De frågor som i praktiken kan komma att regleras i villkor och licenser</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">är sannolikt få. Regelrätta licenser är endast aktuella vid upplåtelse av</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">immateriella rättigheter.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p2 ft3">Vad gäller begränsningar för användandet av handlingar som följer av</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">regleringen i TF och OSL samt i PUL m.fl. författningar faller dessa,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">som framgår av avsnitt 14.4.2, utanför direktivets och den föreslagna</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">lagens tillämpningsområde. Som flera remissinstanser varit inne på</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">påverkas alltså inte sådana bestämmelser av den föreslagna lagen och</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">begränsningarna utgör därför inte villkor i den mening som avses i lagen.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">En uttrycklig bestämmelse om att sådana begränsningar som följer av lag</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">m.m. inte ska anses vara villkor enligt lagen, som föreslagits i</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">promemorian, är därför obehövlig.</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td164"><P class="p3 ft4">Förutsättningar för att kunna ställa villkor</P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p3 ft3">Staten och kommuner kan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">eller ställa upp villkor för vidareutnyttjande om det finns en ensamrätt</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">som myndigheten förfogar över enligt upphovsrättslagen. För att kunna</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ta ut avgifter krävs vidare ett stöd i författning eller i en myndighets</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">regleringsbrev m.m. (se avsnitt 14.5). Villkor som kan ställas utan stöd i</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">författning är exempelvis abonnemangsvillkor, uppdateringsfrekvenser</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">och frågor som rör det praktiska tillhandahållandet vid vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">av handlingar. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Infotorg, </SPAN>har påpekat vikten av</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">att den praktiska tillgången regleras i avtal mellan myndigheterna och</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">vidareutnyttjarna. Det anförs att detta är en viktig förutsättning för förut-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td94"><P class="p13 ft3">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td164"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">sebarhet i affärsverksamheten, t.ex. vilka avtal som kan ingås med kun- der i senare led. Regeringen delar uppfattningen att myndigheterna bör agera på ett sätt som ger bästa förutsättningar för vidareutnyttjande.</P>
<P class="p540 ft20">Relevanta och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande</P>
<P class="p541 ft3">Enligt artikel 8.1 får villkor ställas som omfattar relevanta frågor, när så är lämpligt genom en licens. Alla gällande villkor vara ska <NOBR>icke-diskri-</NOBR> minerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande enligt artikel 10.1. <SPAN class="ft4">Uppsala tingsrätt </SPAN>och <SPAN class="ft4">Infotorg </SPAN>har anfört att den föreslagna lagbe- stämmelsen kan vara svår att tillämpa. Enligt regeringens mening är direktivet inte helt klart, framför allt vad som avses med relevanta villkor och jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Utgångspunkten för bedömningen bör vara att villkoren ska avse frågor som har reell betydel- se i det aktuella sammanhanget. Ett villkor bör anses vara relevant då handlingarna som lämnas ut för vidareutnyttjande skyddas av upphovs- rätt eller någon till upphovsrätten närstående rättighet och villkoren syftar till att reglera hur det skyddade materialet får användas av sökan- den, dvs. någon annan än rättighetshavaren. Samma villkor skulle inte vara relevant om det ställdes upp för vidareutnyttjande av handlingar som inte omfattas av något upphovsrättsligt skydd. Enligt artikel 10.1 i direktivet ska alla villkor för vidareutnyttjande av handlingar vara icke- diskriminerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Direk- tivet anger som exempel i skäl 19 att hinder inte finns att kunna tillämpa olika avgifter för kommersiellt och <NOBR>icke-kommersiellt</NOBR> vidareutnyttjande. Sådana vidareutnyttjanden kan alltså vara att anse som icke jämförbara, och det är då tillåtet att tillämpa olika villkor. Om två företag vidare- utnyttjar handlingar på huvudsakligen samma eller likartat sätt bör det vanligen vara att anse som två jämförbara vidareutnyttjanden. Det kan t.ex. förekomma att ett företag har en etablerad relation med en myndighet, som sedan tidigare vidareutnyttjar handlingar från myndigheten. Om myndigheten då erbjuder mer fördelaktiga villkor till det företaget, än till ett företag som inte tidigare vidareutnyttjat myndighetens handlingar, så är det exempel på otillåten diskriminering. Den närmare innebörden av bestämmelsen får klargöras i rättspraxis.</P>
<P class="p378 ft3">Det finns inga bestämmelser i svensk rätt som motsvarar PSI- direktivets reglering om relevanta, <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor som inte i onödan får begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande För att artikel 8 och 10 i direktivet på ett korrekt sätt ska genomföras krävs därför att dessa krav i artiklarna tas in i den föreslagna lagen.</P>
<P class="p300 ft4">Handlingar som vidareutnyttjas i en myndighets affärsverksamhet</P>
<P class="p169 ft7">I artikel 10.2 i direktivet anges att om handlingar vidareutnyttjas av en offentlig myndighet som utgångsmaterial för dess kommersiella verk- samhet, som inte ryms inom myndighetens offentliga verksamhet, ska samma avgifter och andra villkor för tillhandahållande av handlingar tillämpas för den verksamheten som för andra användare. Vad som avses med myndigheters affärsverksamhet har utvecklats i avsnitt 14.4.7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">167</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p210 ft20">ESV <SPAN class="ft7">och </SPAN>Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser <SPAN class="ft7">anser att det finns skäl för en bestämmelse om att myndigheter ska till- lämpa samma avgifter och andra villkor för sin egen verksamhet som för andra vidareutnyttjare.</SPAN></P>
<P class="p210 ft3">Ett förfarande där en myndighet som vidareutnyttjar handlingar i sin affärsverksamhet inte tillämpar samma avgifter och villkor gentemot andra vidareutnyttjare skulle kunna vara diskriminerande och därför otillåtet enligt bestämmelsen om relevanta och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> villkor. Även konkurrensreglerna i konkurrenslagen (2008:579) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat <NOBR>EUF-för-</NOBR> draget, kan vara tillämpliga på ett sådant förfarande. Regeringen gör dock bedömningen i likhet med nyss nämnda remissinstanser att en bestämmelse som säkerställer att en myndighet ska tillämpa samma villkor för sin egen affärsverksamhet som för andra vidareutnyttjare är ändamålsenlig. En sådan bestämmelse tar sikte på en situation där det är viktigt att inte konkurrensen begränsas och kan förhindra att konkurrens- begränsningar uppstår. Bestämmelsen bidrar till att direktivets syfte att myndigheterna ska följa konkurrensreglerna när de fastställer principerna för vidareutnyttjande uppfylls. Sammanfattningsvis anser regeringen att en bestämmelse ska tas in i lagen för att tydliggöra att myndigheter inte får gynna sin egen affärsverksamhet i förhållande till andra vidareut- nyttjare.</P>
<P class="p542 ft4">Villkor får inte begränsa konkurrensen</P>
<P class="p510 ft7">Artikel 8.1 i direktivet anger att villkor inte i onödan får begränsa möj- ligheterna till vidareutnyttjande och inte heller användas för att begränsa konkurrensen.</P>
<P class="p210 ft3">Bestämmelserna i KL och konkurrensbestämmelserna i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> är tillämpliga vid bedömningen av konkurrensbegränsande förfaranden på en marknad. Det är bl.a. bestämmelserna i KL om konkurrens- begränsande avtal, företags missbruk av en dominerande ställning och om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som avses. Enligt 2 kap. 1 § KL gäller ett förbud för avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt. Med företag avses en fysisk eller juridisk person som driver verk- samhet av ekonomisk eller kommersiell natur, dock inte till den del verk- samheten består i myndighetsutövning (1 kap. 5 § KL). Med avtal avses även tysta överenskommelser och samordning mellan företag. Nämnas bör att uppsåt inte krävs för att syftesrekvisitet i bestämmelsen ska vara uppfyllt. Slutligen ska konkurrensen på marknaden begränsas på ett märkbart sätt, vilket innebär att företagens marknadsandelar på en fast- ställd marknad får betydelse. Förbudet mot missbruk av en dominerande ställning enligt 2 kap. 7 § KL handlar om ett ensidigt förfarande av ett företag som är dominerande på marknaden som innebär ett missbruk. Missbruk kan exempelvis vara att direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra avtalsvillkor, att olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner eller genom att ställa villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig förpliktelse som inte har något samband med föremålet för avtalet. Staten, en kommun eller ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">168</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p204 ft3">landsting får enligt 3 kap. 27 § KL förbjudas att i en säljverksamhet till- lämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, hämmar eller är ägnat att snedvrida eller hämma förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. En kommun eller ett landsting får även i vissa fall förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet. Syftet med konfliktlösningsregeln är att komma till rätta med konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när offentliga aktörer bedriver säljverksamhet i konkurrens med privata aktö- rer.</P>
<P class="p87 ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge <SPAN class="ft3">har ansett att den i promemorian föreslagna lagbestämmelsen avviker från direktivets lydelse, eftersom bestämmelsen inte innehåller något krav på avsikt att begränsa konkur- rensen. I direktivet anges att villkor inte får användas för att begränsas konkurrensen medan lagbestämmelsen formuleras som att villkoren inte får begränsa konkurrensen I likhet med hovrätten anser regeringen att promemorians bestämmelse går längre än artikelns ordalydelse. Som framgår ovan är KL och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EUF-fördragets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> konkurrensregler tillämpliga på förfaranden som innefattar konkurrensbegränsande villkor. Vidare före- slås en bestämmelse om att villkor ska vara relevanta och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">icke-diskrimi-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> nerande för relevanta kategorier av vidareutnyttjande och att myndigheter ska tillämpa samma villkor för sin egen affärsverksamhet som för andra vidareutnyttjare. För att tydliggöra att myndigheterna ska följa konkur- rensreglerna när de fastställer principerna för vidareutnyttjande i enlighet med vad som framgår av skäl 20 i direktivets ingress, anges att lagens syfte bl.a. är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter på villkor som inte får användas för att begränsa konkurrensen. Sammanfattningsvis gör regeringen mot denna bakgrund bedömningen att det därutöver inte föreligger något behov av att reglera konkurrensbegränsande villkor särskilt i den föreslagna lagen för att genomföra direktivet och därför föreslås inte heller någon sådan bestämmelse. Regeringen vill i sammanhanget understryka att det är särskilt viktigt att myndigheter inte använder egen information för att på ett otillbörligt sätt konkurrera med privata företag. Den egna affärsverksamheten får inte på något sätt gynnas eftersom en sådan särbehandling är diskriminerade mot andra aktörer och dessutom kan strida mot konkurrensreglerna.</SPAN></P>
<P class="p543 ft4">Standardlicenser</P>
<P class="p169 ft3">Artikel 8.2 i direktivet reglerar användningen av standardiserade licenser. Om licenser används, åligger det medlemsstaten att se till att det finns standardiserade licenser som kan anpassas till en enskild licensansökan. Detta åliggande åvilar medlemsstaten och användning av befintliga stan- dardlicenser är inte obligatorisk för myndigheterna. Däremot ska med- lemsstaten uppmuntra användning av licenserna. När standardlicenserna används ska de finnas tillgängliga i elektroniskt format, och ansökan ska kunna behandlas elektroniskt. Enligt svensk rätt gäller inget generellt krav på att myndigheter ska använda standardlicenser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">169</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft7">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft20">Stockholms Handelskammare, PSI Alliance, </SPAN>Prop. 2009/10:175 <SPAN class="ft20">SWEDMA </SPAN>och <SPAN class="ft20">Bisnode AB, </SPAN>har ansett att villkor bör anges i form av</P>
<P class="p171 ft3">standardlicenser och att detta ska vara ett krav enligt den föreslagna lagen. Att göra standardlicenser obligatoriska i alla licenssituationer är dock enligt regeringens mening inte ändamålsenligt eftersom effekterna av ett sådant krav är svåra att överblicka och kan leda till att onödiga kostnader uppstår. Ett sådant krav, som direktivet alltså inte föreskriver, bör därför inte införas i lagen.</P>
<P class="p174 ft7">Regeringen avser att ge Delegationen för <NOBR>e-förvaltning</NOBR> (Fi 2009:01) i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter utarbeta standard- villkor. I uppdraget bör ligga att bedöma på vilka områden standard- villkor behövs och att ta fram riktlinjer för när de bör användas. Enligt regeringens bedömning bör alltså standardvillkor tas fram genom ett förvaltningsgemensamt utvecklingsarbete.</P>
<P class="p276 ft31"><SPAN class="ft31">14.6.2</SPAN><SPAN class="ft89">Exklusiv rätt att vidareutnyttja information</SPAN></P>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>En myndighet ska endast få bevilja en exklusiv rätt att få vidareutnyttja handlingar när det är nödvändigt för till- handahållandet av en tjänst av allmänt intresse. En sådan exklusiv rätt ska inte få beviljas för längre tid än tre år i taget. Den exklusiva rätten ska offentliggöras.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr18 td164"><P class="p531 ft3"><SPAN class="ft31">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens. I</P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">promemorian användes begreppet ensamrätt och föreslogs att en sådan</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">rätt endast får beviljas efter beslut av regeringen.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">lämnar promemorians förslag utan erinran. <SPAN class="ft4">Malmö kommun </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft4">Kommuner och Landsting (SKL) </SPAN>avstyrker förslaget vad gäller dess till-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p531 ft3">lämplighet på kommuner och har anfört att kommunala beslut om ensam-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">rätter av principiella skäl inte bör behöva godkännas av regeringen. SKL</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">anser också att allmänt intresse enligt direktivet torde avse ett allmänt</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">ekonomiskt intresse och att promemorians tolkning av begreppet är allt-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p531 ft3">för snäv. Vidare anförs att varje kommun och landsting bör få avgöra vad</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">som är ett allmänt ekonomiskt intresse.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft31">Skälen för regeringens förslag</SPAN>: Artikel 11.1 i direktivet innehåller ett</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">principiellt förbud mot exklusiva arrangemang. Syftet är att alla poten-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">tiella aktörer ska kunna vidareutnyttja handlingar, även om en eller flera</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p531 ft3">aktörer redan utnyttjar handlingarna. Enligt direktivet får inte kontrakt</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">eller andra arrangemang mellan offentliga myndigheter hos vilka hand-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">lingarna finns och tredje man innehålla något beviljande av en exklusiv</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">rätt. I artikel 11.2 finns ett undantag från det principiella förbudet. Ett</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">avtal som ger en exklusiv rätt får ingås om det bedöms vara nödvändigt</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">för tillhandahållandet av en tjänst av allmänt intresse. En sådan exklusiv</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">rätt ska omprövas regelbundet, minst var tredje år. Bestämmelsen före-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">skriver också att en exklusiv rätt ska vara öppen för insyn och göras</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">tillgänglig för allmänheten. Av skäl 20 i direktivets ingress anges att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">offentliga myndigheter bör följa konkurrensreglerna när de fastställer</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">principerna för vidareutnyttjande av handlingar och i möjligaste mån</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p530 ft3">undvika exklusiva rättigheter mellan dem själva och privata parter. För</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p13 ft3">170</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">att tillhandanhålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse kan det dock ibland vara nödvändigt med en exklusiv rätt att vidareutnyttja specifika handlingar från den offentliga sektorn. Detta kan vara fallet om ingen kommersiell utgivare skulle offentliggöra informationen utan en sådan exklusiv rätt.</P>
<P class="p15 ft7">Det finns ingen motsvarighet till direktivets artikel 11 i svensk rätt. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse om exklusiva rättigheter tas in i den nya lagen.</P>
<P class="p18 ft3"><SPAN class="ft4">Malmö kommun </SPAN>och <SPAN class="ft4">SKL </SPAN>har avstyrkt förslaget såvitt gäller att regeringen ska förhandsgodkänna en ensamrätt. De har även anfört att vad som avses i direktivet är tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och att promemorians tolkning av begreppet därför är alltför snäv. Kommun- er och landsting bör enligt nämnda remissinstanser få avgöra vad som är ett allmänt ekonomiskt intresse och kommunala beslut om ensamrätter bör av principiella skäl inte godkännas av regeringen. Såsom ovan nämnts anges i artikel 11 att avtal om en exklusiv rätt får ingås om det bedöms vara nödvändigt för tillhandahållandet av en tjänst av allmänt intresse. I ingressen anges däremot (skäl 20) begreppet tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Begreppet tjänst av allmänt ekonomiskt intresse återfinns i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> artikel 106 punkten 2 (tidigare artikel 86 i EG- fördraget). Varför skälen och artikel 11 avviker från varandra är oklart. Enligt regeringens mening bör artikeln ges företräde. Regeringen anser därför att promemorians tolkning av direktivet är riktig. Exklusiva rättig- heter regleras i artikel 106 <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> (se vidare t.ex. <NOBR>EU-domstolens</NOBR> i mål nr <NOBR>C-475/99</NOBR> Firma Ambulanz Glöckner mot Landkreis Südwest- pfalz, REG 2001 <NOBR>I-4109).</NOBR></P>
<P class="p260 ft7">Enligt promemorians förslag ska en exklusiv rätt endast få beviljas efter beslut av regeringen. Enligt regeringens mening är dock en sådan ordning inte ändamålsenlig och föreslås därför inte.</P>
<P class="p16 ft3">Nyss nämnda remissinstanser har anfört att kommuner och landsting bör få avgöra vad som är ett allmänt intresse. Regeringen erinrar om att exklusiva rättigheter regleras av artikel 106 i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> och det ankommer på domstolarna och ytterst <NOBR>EU-domstolen</NOBR> att avgöra om det är nödvändigt att bevilja exklusiva rättigheter. Som regeringen framhåller ovan i avsnitt 14.6.1 omfattas konkurrensbegränsande förfaranden av regleringen i KL och <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> konkurrensregler och kan bli före- mål för prövning enligt dessa bestämmelser. Regeringen vill därför be- tona vikten av att myndigheterna följer konkurrensreglerna när de fast- ställer principerna för vidareutnyttjande av handlingar enligt lagen och i möjligaste mån undviker exklusiva avtal. Vid bedömningen av om det är nödvändigt att bevilja en ensamrätt ska myndigheten grunda beviljandet av ensamrätten på omständigheter som är relevanta för vidareutnyttjande och inte begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande i onödan. I skäl 20 i direktivets ingress anges ett exempel när det skulle vara nödvändigt att bevilja en exklusiv rättighet. Detta kan vara fallet om ingen kommersiell utgivare skulle offentliggöra informationen utan en sådan exklusiv rättighet. I den föreslagna lagen ska i enlighet med artikel 11 i direktivet anges att en exklusiv rätt inte får beviljas för längre tid än tre år och att den ska offentliggöras. När tiden för vilken en exklusiv rätt beviljats har löpt ut kan myndigheten på nytt bevilja en exklusiv rätt att vidareutnyttja handlingarna, i de fall förutsättningarna för en sådan rätt alltjämt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">171</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft37">föreligger. En sådan rätt kan beviljas samma vidareutnyttjare. Efter Prop. 2009/10:175 påpekande från <SPAN class="ft93">Lagrådet </SPAN>har lagförslaget förtydligats i detta avseende.</P>
<P class="p251 ft27"><SPAN class="ft27">14.7</SPAN><SPAN class="ft85">Öppenhet och information</SPAN></P>
<P class="p252 ft31"><SPAN class="ft31">14.7.1</SPAN><SPAN class="ft89">Information om avgifter och andra villkor</SPAN></P>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>En myndighet ska informera om eventuella av- gifter och andra villkor. En myndighet ska på begäran även informera om beräkningsgrunden för eventuella avgifter. Informationen ska lämnas elektroniskt när det är möjligt och lämpligt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p544 ft3"><SPAN class="ft31">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">lämnar förslaget utan erinran. Vissa remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Stockholms</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft4">Handelskammare <SPAN class="ft3">och </SPAN>Swedish Network Users’ Society, <SPAN class="ft3">anser dock att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">förslaget bör går längre än direktivet t.ex. genom att beräkningsgrunder-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">na för avgifter oftast eller alltid ska publiceras. <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft4">Landsting </SPAN>anför att det anges på flera ställen i promemorian att alla till-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">lämpliga standardvillkor och avgifter ska fastställas i förväg. Denna</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">skyldighet att fastställa avgifterna i förväg anges dock inte uttryckligen i</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">lagtexten och det skapar en otydlighet kring bestämmelsens räckvidd.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft31">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Artikel 7 i direktivet innehåller flera</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">krav på öppenhet kring tillgängliggörande och vidareutnyttjande av</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">handlingar. Alla tillämpliga villkor och standardavgifter ska fastställas i</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">förväg. Villkor och avgifter ska offentliggöras. Offentliggörandet ska ske</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">på elektronisk väg om det är möjligt och lämpligt. Myndigheten ska</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">också på begäran kunna redovisa beräkningsgrunden för de offentlig-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p531 ft3">gjorda avgifterna och de faktorer som kommer att beaktas vid beräk-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">ningen av avgifter för de fall som inte täcks av standardavgifterna.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p531 ft3">Beslut ska dokumenteras i enlighet med bestämmelserna i FL och för</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">förvaltningsmyndigheter under regeringen i myndighetsförordningen</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p531 ft3">(2007:515). Beslut är allmänna handlingar enligt bestämmelserna i 2 kap.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">TF. Handlingarna ska därför, om de är allmänna, på begäran</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">tillhandahållas enligt bestämmelserna i TF och OSL.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">Regleringen i TF ålägger inte myndigheterna någon aktiv informa-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">tionsplikt av det slag som föreskrivs i <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR> Vissa organ, som</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p531 ft3">föreslås omfattas av den nya lagen, omfattas inte heller av FL. I 8 §</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">förordningen (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">från statliga myndigheter <NOBR>(PSI-förordningen)</NOBR> finns en skyldighet att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">offentliggöra villkor och avgifter. Denna bestämmelse gäller enbart för</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">förvaltningsmyndigheter under regeringen. För kommuner och övriga</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">organ som omfattas av direktivet finns således ingen motsvarande</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">skyldighet. Det finns heller inga generella krav på att villkor och avgifter</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">ska fastställas i förväg. Det bör framhållas att i de fall som myndigheter-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">nas beslut om avgifter och villkor utgör normbeslut, är direktivets krav</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">redan uppfyllt i och med sådana beslut meddelas genom föreskrifter som</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">ska kungöras i en författningssamling. Som framgått ovan föreskriver</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3"><NOBR>PSI-direktivet</NOBR> att myndigheterna aktivt ska informera om gällande av-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p530 ft3">gifter och andra villkor och att beräkningsgrunderna ska anges på be-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td94"><P class="p13 ft3">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td164"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft3">gäran. Villkor som tillämpas av svenska myndigheter är i och för sig tillgängliga enligt bestämmelserna om handlingsoffentlighet. Svensk rätt innehåller dock ingen generell aktiv informationsplikt av det slag som föreskrivs i artikel 7 i direktivet, utom i de fall då avgifter och villkor ingår i sådana föreskrifter som ska offentliggöras. Det bör därför införas i en sådan reglering i den föreslagna lagen.</P>
<P class="p20 ft3">Vilka avgifter och villkor som ska gälla för ett visst vidareutnyttjande kan beslutas i olika former. Avgifter och villkor kan beslutas t.ex. genom normbeslut i avgiftstaxor och liknande som gäller generellt. För myndig- heter under regeringen förutsätter dock sådana normbeslut att myndig- heten har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter. Som framgått ovan måste myndigheten även i sådana fall beakta kraven i direktivet som innebär att villkor ska vara relevanta och <NOBR>icke-diskrimi-</NOBR> nerande och tillämpas på samma sätt för alla jämförbara kategorier av vidareutnyttjanden och även i övrigt uppfylla de materiella kraven i den föreslagna lagen (se avsnitt 14.6). Detta talar för att samma villkor och avgifter inte kan gälla för alla användare utan att hänsyn måste tas till olika kategorier av användare och villkor och avgifter måste anpassas för att säkerställa att och den föreslagna lagens krav uppfylls.</P>
<P class="p184 ft3">Ett annat alternativ till användningen av normbeslut för att fastställa avgifter och villkor är att tillämpa i förväg bestämda villkor, även om dessa inte fastställs i ett formellt norm- eller förvaltningsbeslut. En myn- dighet kan inte fastställa avgifter eller andra villkor, som ska tillämpas i samtliga fall i form av förvaltningsbeslut. Sådana beslut kan endast fattas i enskilda fall. I praktiken måste i sådant fall kraven i de nyssnämnda bestämmelserna uppfyllas genom att myndigheterna tar fram standard- villkor eller standardavtal om sådana avses att tillämpas, utan något for- maliserat generellt beslut. Som framförts i promemorian torde det inte finnas något formellt hinder mot ett sådant förfarande.</P>
<P class="p277 ft3"><SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>har anmärkt att direktivets krav på att avgifter och villkor ska fastställas i förväg inte har kommit till uttryck i lagtexten och att så bör ske för att bestämmelsens räckvidd ska bli tydlig. Direktivet anger inte någon viss form för hur villkor och avgifter ska fastställas. Vilka avgifter och villkor som ska gälla för ett visst vidareutnyttjande kan som anförts ovan också beslutas i olika former. Om det i bestämmelsen uttryckligen anges att villkor och avgifter ska fastställas i förväg kan det antyda att det måste ske genom normbeslut exempelvis i avgiftstaxor. Det är dock endast i undantagsfall villkor kan ställas och avgifter tas ut för ett vidareutnyttjande (se avsnitt 14.6). Särskilda avgifter och villkor för vidareutnyttjande kräver normalt sett att det föreligger en upphovsrätt som ska skyddas. Det kan också vara så att myndigheten regelbundet får anspråk på stora uttag av information såsom för ett abonnemang med krav på uppdateringsfrekvenser, urval och liknande som skapar sådana extrakostnader utöver det som gäller för tillgång till allmänna handlingar. Det är endast ett fåtal statliga myndigheter som har sådana handlingar och som följaktligen kommer att kunna ta ut särskilda avgifter och villkor för vidareutnyttjande, något som gäller även för kommuner och landsting. Öppenhetskraven i den föreslagna 11 § innebär att myndigheten för potentiella vidareutnyttjare måste tillkännage vilka villkor som tillämpas. Denna information kommer sannolikt i de flesta fall inte att ha formen av något normbeslut,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">173</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft7">och den får inte heller, eftersom den är generell, ha formen av ett Prop. 2009/10:175 förvaltningsbeslut. Som framgått ovan måste myndigheter ändå tillämpa</P>
<P class="p171 ft3">samma avgifter och andra villkor för jämförbara vidareutnyttjanden. Därför kommer informationen ur vidareutnyttjarens synvinkel i nu aktuellt hänseende att ha samma praktiska verkan som ett normbeslut genom vilket avgifter och villkor fastställs. Därmed bedöms att kravet i artikel 7 på att avgifter och villkor ska fastställas i förväg vara uppfyllt genom den föreslagna bestämmelsen. Sammanfattningsvis anser regeringen att det förtydligande som Sveriges Kommuner och Landsting föreslår om att ett fastställande ska ske i förväg inte bör tas in i den föreslagna bestämmelsen.</P>
<P class="p275 ft4"><SPAN class="ft3">Vissa remissinstanser, bl.a. </SPAN>Stockholms Handelskammare <SPAN class="ft3">och </SPAN>Swedish Network Users’ Society, <SPAN class="ft3">har anfört att beräkningsgrunder oftast eller alltid ska publiceras. Inledningsvis kan konstateras att direktivet inte ställer några sådana krav. Den omständigheten att avgifterna och villkor kan variera för olika kategorier av användare medför enligt regeringens mening även att beräkningsgrunderna kan variera i motsvarande mån. Det kan vara problematiskt att i förväg kunna ge exakt beräkningsgrund för alla tänkbara fall. Alla myndigheter kommer heller inte att kunna ta ut särskilda avgifter för vidareutnyttjande och därmed finns inte någon beräkningsgrund att redovisa. Vad gäller sättet att lämna den information som avses i bestämmelsen är det väsentliga att det säkerställs att myndigheter och övriga organ som ska tillämpa lagen på begäran offent- liggör beräkningsgrunderna för avgifter. Sammanfattningsvis anser regeringen att ett sådant krav som föreslås av nyss nämnda remissinstan- ser inte ska tas med i den föreslagna lagen. Regeringen bedömer att den föreslagna bestämmelsen uppfyller direktivets krav.</SPAN></P>
<P class="p374 ft7">När det gäller frågor om på vilket sätt den aktuella informationen ska lämnas bör det, i enlighet med utformningen av direktivet, anges att in- formationen ska lämnas elektroniskt när det är möjligt och lämpligt. Informationen om avgifter och villkor bör göras lätt tillgänglig och där- för ofta kunna publiceras elektroniskt på myndighetens hemsida.</P>
<P class="p337 ft31"><SPAN class="ft31">14.7.2</SPAN><SPAN class="ft89">Information om handlingar för vidareutnyttjande</SPAN></P>
<P class="p339 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Myndigheterna bör informera om vilka handlingar som tillhandahålls för vidareutnyttjande. Befintliga be- stämmelser i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) uppfyller direktivets krav på information om handlingar för vidareutnyttjande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft31">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer inte med regeringens. I</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3">promemorian föreslogs att lagen skulle innehålla en bestämmelse om att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">myndigheter aktivt ska informera om vilka handlingar som tillhandahålls</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p545 ft3">för vidareutnyttjande.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Ett flertal remissinstanser tillstyrker eller lämnar</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3">förslaget utan erinran. Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Hovrätten över</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p530 ft40">Skåne och Blekinge, Försäkringskassan<SPAN class="ft39">, </SPAN>Sveriges Kommuner och Lands-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p530 ft3"><SPAN class="ft4">ting </SPAN>och <SPAN class="ft4">Centrala studiestödsnämnden, </SPAN>anser att det är otydligt på vilket</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p530 ft3">sätt bestämmelsen kan fullgöras och att konsekvenserna av den inte är</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p13 ft3">174</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft3">tillräckligt utredda. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att bestämmelsen går längre än vad direktivet kräver. Enligt <SPAN class="ft4">Läkemedels- verket </SPAN>medför bestämmelsen ett merarbete i form av bedömningar av vilka handlingar som vidareutnyttjas och upprättande av förteckningar över dessa handlingar. <SPAN class="ft4">Riksarkivet </SPAN>vill särskilt framhålla arkivredo- visningens betydelse som ett verktyg att fullgöra skyldigheten. <SPAN class="ft4">Stock- holms Handelskammare </SPAN>och <SPAN class="ft4">SWEDMA </SPAN>anser att lagförslaget bör gå längre än direktivets krav, bl.a. genom att myndigheter ska publicera hur data lagras, var data finns och hur data tillhandahålls.</P>
<P class="p75 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p169 ft3">Enligt artikel 9 i direktivet ska medlemsstaterna se till att det finns praktiska arrangemang som underlättar sökning efter handlingar som finns att tillgå för vidareutnyttjande. Detta kan enligt bestämmelsen ske t.ex. i form av tillgångsförteckningar över viktiga handlingar. Sådana tillgångsförteckningar bör enligt artikeln helst finnas på Internet. Vidare föreslås att det kan finnas portalplatser som är kopplade till decentralise- rade tillgångsförteckningar.</P>
<P class="p426 ft7">I 5 kap. 1 och 2 §§ OSL finns bestämmelser om hur allmänna hand- lingar ska diarieföras. Det finns inga krav på att diariet ska göras till- gängligt på annat sätt än på plats hos myndigheten. I diariet förtecknas enskilda handlingar.</P>
<P class="p132 ft3">Enligt 4 kap. 2 § samma lag ska myndigheterna upprätta en beskriv- ning över sina allmänna handlingar. Den ska ge information om</P>
<P class="p546 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">myndighetens organisation och verksamhet i syfte att underlätta sökande efter allmänna handlingar,</SPAN></P>
<P class="p546 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens allmän- na handlingar,</SPAN></P>
<P class="p546 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndig- heten för att ta del av allmänna handlingar,</SPAN></P>
<P class="p546 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myn- dighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter,</SPAN></P>
<P class="p546 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen till- lämpar på uppgifter i sina handlingar,</SPAN></P>
<P class="p546 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter.</SPAN></P>
<P class="p132 ft3">Lagen innehåller inte några bestämmelser om hur förteckningen ska göras tillgänglig.</P>
<P class="p132 ft3">Myndigheterna ska enligt 6 § 2 arkivlagen (1990:782) upprätta en arkivredovisning (arkivbeskrivning och arkivförteckning). För statliga myndigheter utfärdar Riksarkivet föreskrifter om arkivredovisningen (RAFS 2008:4). Arkivredovisningen upptar samtliga handlingsslag hos myndigheten och hur de förhåller sig till myndighetens verksamhets- processer. För varje handlingsslag ska det finnas uppgifter om gallring och sekretess. Bestämmelserna utgör en form av minimikrav. Kommun- styrelsen är arkivmyndighet i kommunen och landstingsstyrelsen i lands- tinget, om inte kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet enligt 8 § arkiv-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">175</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">lagen. Kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige får meddela före- skrifter om arkivvården inom kommunen, i den utsträckning något annat inte är särskilt föreskrivet enligt 16 § arkivlagen. Det finns inga närmare bestämmelser om hur arkivredovisningen ska göras tillgänglig.</P>
<P class="p16 ft3">Som framgått ovan innebär direktivet inte någon skyldighet att till- gängliggöra tillgångsförteckningar på ett visst sätt, utan anvisar sådana förteckningar som ett sätt att underlätta tillgången till handlingar för vidareutnyttjande. Promemorians förslag går därför, som <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>påpekat, längre än direktivet kräver. Några remiss- instanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Läkemedelsverket</SPAN>, har också anfört att det är oklart hur den föreslagna bestämmelsen ska uppfyllas i praktiken och vilka konse- kvenser förslaget har i form av merarbete för myndigheterna. Regeringen anser inte att myndigheterna generellt bör åläggas omfattande plikter när det gäller förteckning över handlingar för vidareutnyttjande och offent- liggörande av sådan information, utöver vad som redan gäller. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från promemorians förslag, att den föreslagna lagen inte bör innehålla ett krav på att myndigheterna ska informera om handlingar i större utsträckning än som redan gäller. De förteckningar som myndigheterna är skyldiga att föra bedöms uppfylla direktivets krav. Förteckningarna är normalt allmänna handlingar som kan lämnas ut på begäran.</P>
<P class="p277 ft3">Det kan finnas anledning för vissa myndigheter att gå längre när det gäller information om handlingar som finns för vidareutnyttjande än vad som krävs enligt gällande regelverk. Det kan t.ex., såsom bl.a. <SPAN class="ft4">Stock- holms Handelskammare </SPAN>anfört, handla om att informera om hur data lagras och tillhandahålls. Detta kan särskilt vara fallet för sådana myn- digheter som har till uppgift att förse samhället med information. De krav som redan gäller på förteckningar utgör dock enligt regeringens bedöm- ning en tillräcklig nivå för en informationsskyldighet som omfattar samt- liga myndigheter.</P>
<P class="p19 ft3">Såsom <SPAN class="ft4">Riksarkivet </SPAN>föreslår skulle tillgångsförteckningar kunna läggas ut på många myndigheters hemsida och därmed göras tillgängliga för enskilda på ett enkelt sätt. Myndigheterna måste emellertid beakta de krav som finns i integritetsskyddande lagstiftning såsom i t. ex. PUL. Det står också myndigheterna fritt att redan i dag på detta och andra sätt informera om handlingar hos myndigheten.</P>
<P class="p15 ft7">Det finns enligt regeringens mening anledning att följa utvecklingen på området. Regeringen avser att i tilläggsdirektiv ge <NOBR>E-delegationen</NOBR> (Fi 2009:01) i uppdrag att utreda lämpliga former för hur myndigheterna i praktiken kan informera om vilka handlingar som tillhandahålls för vida- reutnyttjande och vilka åtgärder myndigheterna i övrigt kan vidta för att underlätta för vidareutnyttjare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">176</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p116 ft27">14.8</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p99 ft27">Begäran och beslut om vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft31"><SPAN class="ft65">14.8.1</SPAN><SPAN class="ft89">Behandling av en begäran om vidareutnyttjande</SPAN></P>
<P class="p537 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>En begäran om vidareutnyttjande ska behandlas skyndsamt.</P>
<P class="p196 ft3">Vissa av förvaltningslagens (1986:223) förfarandebestämmelser ska vara tillämpliga på de privaträttsliga organ som omfattas av lagen.</P>
<P class="p196 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Kravet i 5 § andra stycket förvaltnings- lagen uppfyller direktivets krav på att en begäran om vidareut- nyttjande ska kunna hanteras elektroniskt.</P>
<P class="p197 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer i allt väsentligt med regeringens.</P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erinran. <SPAN class="ft4">Centrala studiestödsnämnden (CSN) </SPAN>anser att det behöver för- tydligas när en begäran om utlämnande respektive en begäran om vidare- utnyttjande av handlingar ska prövas och handläggas enligt den före- slagna lagen och när den ska handläggas enligt någon författning som reglerar tillgången till handlingar. <SPAN class="ft4">Lantmäteriet </SPAN>anför att det behöver tydliggöras när en myndighet fullgjort sin skyldighet enligt bestämmel- sen. Verket ifrågasätter också lämpligheten i skyndsamhetskravet. <SPAN class="ft4">Stats- kontoret </SPAN>anför, samtidigt som verket konstaterar att det i promemorian föreslagna skyndsamhetskravet innebär ett korrekt genomförande av direktivet, att innebörden i kravet på skyndsamhet måste tillåtas variera beroende på förutsättningarna i olika fall. <SPAN class="ft4">Sveriges geologiska under- sökning (SGU) </SPAN>föreslår att det föreskrivs att en begäran om vidareutnytt- jande av handlingar ska behandlas skyndsamt när så är möjligt. <SPAN class="ft4">Sjöfarts- verket </SPAN>anser att det bör undersökas om det inte är möjligt att ange en rimlig tidsfrist i lagtexten. <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>förordar att något krav på tidsfrist inte ställs upp. <SPAN class="ft4">Örebro kommun </SPAN>anser att det förefaller ologiskt att ha med en reglering om att en begäran om vidare- utnyttjande ska behandlas skyndsamt men i samma lag underlåta att kon- kret reglera rätten om ett vidareutnyttjande av handlingar. <SPAN class="ft4">Stockholms Handelskammare </SPAN>anser att förslaget bör gå längre och att myndigheterna bör ordna sitt arbete med PSI så att det passar vidareutnyttjarna, bl.a. när det gäller elektronisk behandling av en begäran om vidareutnyttjande.</P>
<P class="p548 ft31">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p62 ft3">Enligt artikel 4.1 i direktivet ska en myndighet behandla en begäran om vidareutnyttjande och färdigställa ett licenserbjudande, om detta är aktu- ellt, inom en rimlig tid. Om det finns en tidsfrist för behandling av en begäran om tillgång till handlingar ska samma tidsfrist gälla för behand- ling av begäran om vidareutnyttjande. Begäran ska behandlas på elektro- nisk väg om det är möjligt och lämpligt.</P>
<P class="p181 ft7">I artikel 4.2 i direktivet finns bestämmelser om vad som ska gälla om nationell rätt inte innehåller några tidsfrister eller andra regler för tillhan- dahållande inom rimlig tid av handlingar.</P>
<P class="p549 ft3">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<P class="p70 ft37">Direktivet innehåller inga bestämmelser om formen för en begäran om Prop. 2009/10:175 vidareutnyttjande.</P>
<P class="p168 ft4">Begäran om vidareutnyttjande</P>
<P class="p450 ft3">En begäran om vidareutnyttjande är en begäran om att få tillstånd att använda en handling, som myndigheten tillhandahåller, på ett sätt som faller inom definitionen av vidareutnyttjande enligt den föreslagna lagen. En begäran om vidareutnyttjande behövs bara om myndigheten har rätt att ställa upp villkor för handlingarnas användning, t.ex. när de omfattas av någon immateriell rättighet. Eftersom detta normalt inte är fallet, utan de flesta handlingar fritt får vidareutnyttjas (se avsnitt 14.4.1), behöver den som vill vidareutnyttja handlingar normalt inte framställa någon begäran om detta.</P>
<P class="p275 ft3">Den föreslagna lagen ger inte myndigheterna någon rätt att ställa upp villkor för vidareutnyttjande, som de inte har enligt redan gällande reglering. I den mån myndigheterna i dag behandlar sådana förfrågning- ar, kommer behandlingen av dessa att omfattas av den föreslagna regleringen. Det är alltså enbart i de fall då myndigheten har befogenhet att begränsa vidareutnyttjandet, som det är aktuellt med en begäran om vidareutnyttjande.</P>
<P class="p282 ft3">Som framgått ovan i avsnitt 14.4.2 ska den föreslagna lagen, i likhet med <NOBR>PSI-direktivet,</NOBR> inte i någon del reglera myndigheters tillhanda- hållande av handlingar. Detta gäller även de här aktuella bestämmelserna om behandling av begäran om vidareutnyttjande, motivering av beslut, överklagande m.m. Med anledning av vad som anförts av <SPAN class="ft4">CSN </SPAN>vill regeringen därför framhålla att en begäran om att få ut kopior av allmänna handlingar är alltså inte att anse som en begäran om vidareutnyttjande. Tillämpning av sekretessbestämmelser eller bestäm- melser i en registerförfattning om tillhandahållande av information ur register ska inte heller omfattas av lagens krav.</P>
<P class="p275 ft3">Hur en begäran om vidareutnyttjande i praktiken ser ut kan, beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet, skilja sig åt mellan olika myn- digheter. Om en myndighet har till uppgift att tillhandahålla information mot avgift, och denna information omfattas av en immaterialrätt, kan en begäran om vidareutnyttjande t.ex. innebära att ett företag framställer en fråga om att ingå ett licensavtal för att använda informationen som underlag för en kommersiell tjänst. I ett annat fall kan någon framställa en förfrågan om att få trycka och publicera t.ex. en karta, som omfattas av en immateriell rättighet och som lämnats ut enligt bestämmelserna i 2 kap. TF. Det finns i dag inga generella bestämmelser om formerna för en begäran om vidareutnyttjande. Mot bakgrund av att dessa kan skilja sig väsentligt finns det enligt regeringens mening inte skäl att, såsom <SPAN class="ft4">Örebro kommun </SPAN>har föreslagit, föreskriva om sådana former. Konsekvenserna av en sådan bestämmelse skulle bli svåröverskådliga, och något konkret behov av sådan reglering har inte framkommit.</P>
<P class="p550 ft3">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft4">Behandling av en begäran om vidareutnyttjande</P>
<P class="p86 ft7">Direktivet föreskriver i artikel 4.1 att en begäran om vidareutnyttjande ska behandlas inom en bestämd tidsfrist. Fristen ska stämma överens med den tidsfrist som gäller för tillhandahållande av handlingar, om det finns en sådan tidsfrist.</P>
<P class="p132 ft3">Enligt 2 kap. 12 § första stycket TF ska en allmän handling lämnas ut genast eller så snart det är möjligt. En begäran att få ut en kopia av en allmän handling ska enligt 2 kap. 13 § andra stycket TF behandlas skyndsamt. Några tidsramar i form av ett angivande av ett visst antal dagar finns inte. Enligt väletablerad praxis bör dock besked i en utläm- nandefråga normalt ges redan samma dag, men någon eller några dagars fördröjning kan godtas om det är nödvändigt för myndigheten att ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Ett visst dröjsmål kan också vara ofrånkomligt om en begäran t.ex. avser eller fordrar genomgång av ett omfattande aktmaterial (se bl.a. JO 1986/87 s. 221 och JO 1996/97 s. 496).</P>
<P class="p206 ft3">Kravet på skyndsamhet innefattar inte en i författningstexten bestämd tidsfrist i den meningen att en viss bestämd tidsrymd anges. Den omfat- tande praxis som finns på detta område innebär dock i praktiken att skyndsamhetskravet är att likställa med en tidsfrist. Mot denna bakgrund gör regeringen sammantaget bedömningen att bestämmelsen i 2 kap. 12 första stycket TF är en sådan tidsfrist som avses i artikel 4.1 i <NOBR>PSI-direk-</NOBR> tivet. Under alla omständigheter innebär skyndsamhetskravet i TF ett krav på behandling inom rimlig tid. Den föreslagna bestämmelsen upp- fyller därför enligt regeringens bedömning kravet i artikel 4.2.</P>
<P class="p206 ft3">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Sjöfartsverket, Lantmäteriet </SPAN>och <SPAN class="ft4">SGU</SPAN>, har förordat att en konkret tidsfrist föreskrivs eller att skyndsamhetskravet villkoras. Regeringen instämmer dock i promemorians bedömning att direktivet inte ger något utrymme att föreskriva en annan tidsfrist än den som gäller enligt 2 kap. TF. Att helt avstå från att föreskriva en tidsgräns, såsom föreslagits av <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge</SPAN>, är således enligt regeringens uppfattning inte heller det förenligt med direktivet.</P>
<P class="p244 ft3">Sammanfattningsvis gör regeringen samma bedömning som gjorts i promemorian, dvs. att direktivets krav endast kan uppfyllas om den tids- frist för att lämna ut en handling enligt TF ska gälla för behandling av en begäran om vidareutnyttjande. Därför föreslås en bestämmelse om att en begäran om vidareutnyttjande ska behandlas skyndsamt.</P>
<P class="p206 ft3"><SPAN class="ft4">Lantmäteriet </SPAN>anför att det är oklart när en myndighet ska anses ha full- gjort sina skyldigheter enligt den föreslagna bestämmelsen. Regeringen vill i det sammanhanget anföra följande. Slutpunkten i en behandling av en begäran om vidareutnyttjande bör enligt regeringens mening anses inträffa när den sökande fått ett svar på sin begäran i enlighet med lagens reglering. Exakt vad detta innebär kan variera beroende på förutsättning- arna från fall till fall. I direktivet nämns att myndigheten, när licenser används, ska färdigställa ett licenserbjudande inom den angivna tids- fristen. I den mån vidareutnyttjandet förutsätter ytterligare överens- kommelser, ska myndigheten föreslå sådana inom den föreskrivna tids- fristen. I den mån en begäran är otydlig eller av annan anledning behöver kompletteras, ska myndigheten uppmana den sökande att komplettera sin begäran.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">179</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<P class="p70 ft7">Tillhandahållande av handlingar omfattas inte av direktivet och ska Prop. 2009/10:175 inte omfattas av den föreslagna lagen. Att handlingarna faktiskt tillhan-</P>
<P class="p71 ft3">dahålls kan alltså inte krävas för att myndigheten ska anses ha fullgjort sina åligganden enligt den föreslagna bestämmelsen. I de fall som hand- lingarna lämnas ut med stöd av 2 kap. TF gäller samma skyndsamhets- krav för både tillhandahållande av handlingarna och för behandling av begäran om vidareutnyttjande. I de fall då handlingarna lämnas ut enligt reglering i annan författning bör de tidsfrister som eventuellt finns i den aktuella regleringen beaktas. I sammanhanget bör emellertid framhållas att det sagda inte innebär att de båda tidpunkterna måste sammanfalla.</P>
<P class="p314 ft3">Kravet på skyndsamhet innebär inte att samma tidsfrist ska gälla för behandling av alla förfrågningar om vidareutnyttjande. Det innebär inte heller att alla moment av verkställigheten av en sådan begäran måste ta lika lång tid. Innebörden i kravet på skyndsamhet varierar beroende på förutsättningarna i olika fall. Regeringen bedömer, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lantmäteriet</SPAN>, att det ibland kan krävas mer eller mindre omfattande arbete innan en myndighet fullständigt har till- mötesgått en begäran om vidareutnyttjande. Detta kan gälla även när det inte föreligger några hinder för vidareutnyttjande. Att handläggningen ska ske skyndsamt betyder att en begäran om vidareutnyttjande ska han- teras så snabbt som möjligt med hänsyn till de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet och för den berörda typen av handlingar. Även om behandlingen av en begäran om vidareutnyttjande är komplicerad och måste ske i flera steg ska den inledas utan dröjsmål och genomföras utan avbrott.</P>
<P class="p202 ft3">Eftersom villkor och avgifter ska vara kända i förväg, bör det normalt inte vara några problem för en myndighet att leva upp till kraven på att skyndsamt behandla en begäran om vidareutnyttjande. Det bör normalt vara möjligt för en myndighet att skyndsamt bedöma om den berörda informationen får vidareutnyttjas på det sätt som avses och på vilka villkor detta kan ske.</P>
<P class="p174 ft3">Handlingar kan i praktiken tillhandahållas på olika sätt beroende på vilken typ av handlingar det är fråga om. Frågor om bl.a. format, lagring och datamängd påverkar vilken arbetsinsats och tidsåtgång som krävs för leverans av data. För t.ex. viss registerinformation och information från olika databaser sker tillhandahållandet för vidareutnyttjande ofta i form av abonnemang där ett första uttag följs av periodiska eller händelse- styrda uppdateringar. För viss efterfrågad information är också såväl den manuella hanteringen av uttag som den maskinella körningstiden mycket omfattande, vilket innebär att leveranstiderna kan variera i stor utsträck- ning.</P>
<P class="p282 ft7">I de fall där någon del av hanteringen av en begäran om vidareutnytt- jande kräver mer arbete, bör myndigheten skyndsamt meddela den sökande i vilka delar begäran inte kan behandlas omedelbart. Skyndsam- hetskravet får därför olika innebörd från fall till fall. Det väsentliga är att behandlingen alltid ska ske utan onödig tidsutdräkt.</P>
<P class="p551 ft3">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft4">Behandling av en begäran på elektronisk väg</P>
<P class="p86 ft3">Enligt 5 § andra stycket FL ska myndigheterna se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av bl.a. elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt. Dessa krav innebär att en begäran om vidareutnyttjande som kommer in till en myndighet med elektronisk post måste beaktas av myndigheten på samma sätt som om den kommit in på annat sätt. Det bedöms att detta generella krav är tillräckligt för att tillgodose direktivets krav på att en begäran ska kunna behandlas elektroniskt. Det står myndigheterna fritt att underlätta för den som vill framställa en begäran om att vidareutnyttja information. Detta kan ske genom att tillgängliggöra formulär m.m.</P>
<P class="p205 ft7">I likhet med <SPAN class="ft20">Stockholms Handelskammare </SPAN>anser regeringen att det kan vara lämpligt att myndigheterna på olika sätt underlättar vidareutnyttjar- nas kontakter med myndigheterna. Om och hur detta sker i praktiken är beroende av förutsättningarna i det enskilda fallet, t.ex. vilka uppgifter myndigheten har enligt sin instruktion. Det är därför, som handelskam- maren också kommenterar, frågor som inte bör regleras i lag.</P>
<P class="p242 ft4">Förvaltningslagens tillämplighet</P>
<P class="p82 ft3">Samma bestämmelser om hanteringen av en begäran om vidareutnyttjan- de och om förfarandet i övrigt bör gälla oavsett om handlingarna finns hos en statlig eller kommunal myndighet eller hos ett privaträttsligt organ som omfattas av lagen. Förvaltningslagens förfarandebestämmelser bör därför vara tillämpliga även för de senare organen. Detta bör gälla bestämmelserna i 11 och 12 §§ om jäv, 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen, 15 § om anteckning av uppgifter samt 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter. Det bör även gälla FL:s bestämmelser om beslut och överklagande, dvs. 21 § om underrättelse av beslut, 22 § och <NOBR>23–25</NOBR> §§ om överklagande, 26 § om rättelse av skrivfel och liknande, 27 och 28 §§ om omprövning av beslut samt 30 § om överklagande av avvisningsbeslut. Frågor om motivering av beslut och om överklagande utvecklas nedan.</P>
<P class="p205 ft7">För att direktivets krav på att en begäran ska kunna hanteras elektro- niskt ska gälla även för enskilda organ som omfattas av lagen, behöver det också föreskrivas att 5 § andra stycket FL ska gälla även för dessa.</P>
<P class="p552 ft31"><SPAN class="ft65">14.8.2</SPAN><SPAN class="ft89">Motivering av beslut</SPAN></P>
<P class="p553 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>Beslut om avslag på en begäran om vidare- utnyttjande ska vara motiverade, dvs. innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet.</P>
<P class="p554 ft3">Om beslutet grundas på att ett vidareutnyttjande skulle inkräkta på ett upphovsrättsligt skydd, ska myndigheten i beslutet bl.a. ange vem som är innehavare av rätten eller vilken licensgivare som myndigheten har fått informationen från.</P>
<P class="p554 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Bestämmelsen i 21 § andra stycket förvaltningslagen bedöms också uppfylla kraven i artikel 7 i PSI- direktivet om att personer som har begärt att få vidareutnyttja</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">181</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p555 ft7">handlingar ska informeras om hur beslut eller förfaranden kan överprövas. Någon ytterligare reglering behöver därför inte tas med i den föreslagna lagen för att genomföra direktivet.</P>
<P class="p556 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller</P>
<P class="p14 ft3">lämnar det utan erinran. <SPAN class="ft4">Centrala studiestödsnämnden (CSN) </SPAN>uppmärk- sammar att utformningen av promemorians föreslagna 11 § inte till fullo avspeglar motiveringen. <SPAN class="ft4">Örebro kommun </SPAN>anser att det finns skäl att över- väga att lägga till en bestämmelse som anger att även villkor för ett vida- reutnyttjande ska motiveras.</P>
<P class="p18 ft3"><SPAN class="ft31">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Myndigheterna ska enligt artikel 4.3 i <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> underrätta sökanden om skälen för avslag på en begäran om vidareutnyttjande med hänvisning till relevanta bestämmelser om tillgång till handlingar i medlemsstaten eller till bestämmelser som an- tagits enligt direktivet. Om ett avslag är grundat på artikel 1.2 b i direk- tivet ska myndigheten även lämna en hänvisning till den fysiska eller juridiska person som är rättighetshavare, om denna är känd, eller till den licensgivare från vilken myndigheten har fått det aktuella materialet.</P>
<P class="p19 ft3">Myndigheterna ska också enligt artikel 4.4 i direktivet i alla avslags- beslut ange vilka möjligheter som finns till överprövning. Enligt direk- tivets bestämmelser om öppenhet i artikel 7 ska myndigheterna också säkerställa att personer som har begärt att få vidareutnyttja handlingar informeras om hur de kan få beslut eller förfaranden som kan påverka dem överprövade.</P>
<P class="p259 ft3">I 20 § FL finns en bestämmelse om skyldighet för statliga och kommu- nala myndigheter att motivera beslut. Bestämmelsen gäller endast om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis bl.a. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen eller om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen. Om skälen har utelämnats, bör myndigheten på begäran av parten i efterhand upplysa denne om skälen när så är möjligt.</P>
<P class="p20 ft7">Om ett beslut är slutligt och avser myndighetsutövning mot någon enskild samt går parten emot och kan överklagas, ska denne enligt 21 § andra stycket FL underrättas om hur beslutet kan överklagas. Under- rättelsen kan ske muntligt men ska ske skriftligt om parten begär det.</P>
<P class="p16 ft3">Förvaltningslagens bestämmelse om skyldighet att motivera beslut medger att myndigheterna i vissa fall inte anger skälen för ett beslut. I <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> artikel 4.3 ges inget utrymme för sådana undantag. Ett korrekt genomförande av direktivet på denna punkt kräver att den före- slagna lagen innehåller en villkorslös bestämmelse om att myndigheterna i händelse av avslag ska underrätta sökanden om skälen för avslaget.</P>
<P class="p16 ft7">Direktivets bestämmelser om, i förekommande fall, upplysning om kända rättighetshavare eller licensgivare bör också tas in i den föreslagna lagen.</P>
<P class="p557 ft7">Vad gäller frågan om hänvisning till relevanta författningsbestämmel- ser anser regeringen att detta följer av kravet på att beslutet ska innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet. Någon uttrycklig reglering om detta behövs därför inte.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">182</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p245 ft3">Besked om vilka möjligheter det finns till överprövning ska enligt arti-</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">kel 4.4 i <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> lämnas i alla beslut om avslag. Detta är en rättig-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">het för den enskilde, som måste komma till tydligt uttryck. FL:s bestäm-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">melse om överklagandehänvisning i 21 §, som även de organ som inte är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">förvaltningsmyndigheter ska tillämpa, uppfyller det krav som direktivet</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">ställer. Någon särskild bestämmelse om detta behöver därmed inte tas in</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">i den föreslagna lagen.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">Bestämmelsen i 21 § FL bedöms också uppfylla kraven i artikel 7 i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">direktivet om att personer som har begärt att få vidareutnyttja handlingar</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ska informeras om hur beslut eller förfaranden kan överprövas.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3"><SPAN class="ft4">Örebro kommun </SPAN>har framfört att det bör övervägas om även beslut om</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">villkor för ett vidareutnyttjande ska motiveras. Enligt regeringens mening</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">skulle en sådan skyldighet, som inte föreskrivs i direktivet, sträcka sig för</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">långt och riskera att leda till tillämpningsproblem. Villkor kan t.ex.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">ställas upp i form av avtal och en motiveringsskyldighet kan i vissa fall</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p245 ft3">bli oklar. Det bör dock i sammanhanget framhållas att ett beslut av en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p245 ft3">myndighet inte behöver ha en viss form för att vara överklagbart (se t.ex.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">RÅ 2004 ref. 8).</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft27">14.9 Överklagande av beslut</P>
<P class="p301 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens förslag: </SPAN>Beslut enligt lagen av en annan myndighet än regeringen, Högsta domstolen, Regeringsrätten eller Riksdagens ombudsmän i ett enskilt fall ska få överklagas hos förvaltningsrätten. Överklagande hos kammarrätten i fråga om beslut av en förvaltningsrätt avseende ett dit överklagat beslut ska omfattas av systemet med prövningstillstånd. Vissa domstolars beslut ska överklagas i särskild ordning.</P>
<P class="p558 ft37">Ett privaträttsligt organ, som enligt den föreslagna lagen är att jämställa med en myndighet, ska när dess beslut överklagas vara den enskildes motpart.</P>
<P class="p559 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås att beslut av riksdagens ombudsmän ska kunna överklagas.</P>
<P class="p305 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Av de remissinstanser som yttrar sig särskilt i frågan har många synpunkter på den föreslagna ordningen för överkla- gande. <SPAN class="ft4">Länsrätten i Stockholms län </SPAN>och <SPAN class="ft4">Olofströms kommun </SPAN>anser att beslut enligt <NOBR>PSI-lagen</NOBR> bör överklagas på samma sätt som beslut i fråga om utlämnande av allmän handling. <SPAN class="ft4">Hovrätten över Skåne och Blekinge </SPAN>framhåller att tveksamheter i fråga om tillämpligt överklagandeför- farande bör undanröjas. <SPAN class="ft4">Justitiekanslern (JK) </SPAN>anför att förslaget tycks innebära att det i många fall kommer att vara två olika instansordningar som blir tillämpliga vid överklagande av ett beslut om att få tillgång till en handling för vidareutnyttjande och att det kan bli svårt att avgöra om det är TF eller den nya lagen som är tillämplig. <SPAN class="ft4">Konkurrensverket </SPAN>anser att det behöver förtydligas i vilken ordning beslut kan överklagas och att det är problematiskt att en icke kommunmedlem inte har möjlighet att överklaga t.ex. en kommunal avgiftstaxa. <SPAN class="ft4">Riksdagens ombudsmän (JO)</SPAN></P>
<P class="p468 ft3">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<P class="p170 ft7">anser att förslaget att JO:s beslut ska kunna överklagas hos allmän för- Prop. 2009/10:175 valtningsdomstol innebär en principiell nyordning och att det inte redo-</P>
<P class="p560 ft3">visas några överväganden varför den gällande principen ska genombrytas på just detta område. <SPAN class="ft4">Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) </SPAN>anser att överklagande av utlämningsbeslut bör ske till allmän domstol. <SPAN class="ft4">Statistiska centralbyrån (SCB), PSI Alliance, SWEDMA </SPAN>och</P>
<P class="p561 ft3"><SPAN class="ft4">Bisnode AB </SPAN>framhåller vikten av att det finns tydliga anvisningar om möjligheten till överklagande. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>anser att behovet av sank- tioner mot en myndighet som överträder bestämmelserna i lagen, i likhet med vad som gäller enligt konkurrensrätten, bör utredas. <SPAN class="ft4">Gotlands kommun </SPAN>anser att möjligheten att överklaga bör övervägas ytterligare och att den föreslagna ordningen synes dessutom skapa problem genom en dubbelreglering med den som redan gäller för beslut om utlämnande av allmän handling. <SPAN class="ft4">IT- och Telekomföretagen, </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stockholms Handels- kammare </SPAN>framhåller att det inte bör vara förbehållet kommuninvånare att kunna överklaga beslut från kommunen. Stockholms Handelskammare tillstyrker förslaget, men anför att det bör ges bättre möjligheter för vida- reutnyttjare att bevaka sina rättigheter, t.ex. genom snabbare former av konfliktlösning.</P>
<P class="p543 ft31">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p214 ft4">En bestämmelse om överklagande</P>
<P class="p173 ft3">Det är angeläget att det finns en effektiv och rättssäker ordning för att enskilda ska kunna få myndigheters beslut enligt lagen överprövade. PSI- direktivet innehåller inte något uttryckligt krav på nationella bestämmel- ser om rätt att överklaga myndigheters beslut på <NOBR>PSI-området</NOBR> men synes förutsätta att medlemsstaterna har ett system för överprövning av be- sluten. Hur detta system ska vara utformat lämnar direktivet åt medlems- staterna. En ny lag bör innehålla tydliga bestämmelser om hur beslut enligt lagen kan överklagas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p3 ft4">Vilka beslut överklagas enligt den föreslagna lagen?</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td164"><P class="p3 ft3">De beslut som kan överklagas är beslut som fattats enligt den föreslagna</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">lagen. Det är alltså beslut som avser de frågor som regleras i de materi-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ella bestämmelserna i <NOBR>7–10</NOBR> §§ som kan komma i fråga för överklagande</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">enligt de föreslagna bestämmelserna.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">Som framgått ovan (avsnitt 14.4.2) ska den föreslagna lagen inte i</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">något avseende reglera rätten att få tillgång till handlingar. Den</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">föreslagna överklagandeordningen ska därför inte heller tillämpas på ett</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">beslut som avser tillämpningen av någon bestämmelse som ger rätt till</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">tillgång eller som begränsar tillgången till handlingar. Ett exempel på det</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">är när allmänna handlingar begärs ut enligt TF:s bestämmelser. I de fall</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">någon reglering ger en rätt att få tillgång till handlingar, ska ett beslut</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">överklagas enligt den ordning som föreskrivs i den aktuella regleringen,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">t.ex. enligt 2 kap. 15 § TF och 6 kap. 7 § OSL eller <NOBR>51–53</NOBR> §§ PUL.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">I de fall då en myndighet tillhandahåller handlingar utan att det finns</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">en rätt att få tillgång till handlingar, som kan åberopas, så ger den före-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td94"><P class="p13 ft3">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td164"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">slagna lagen som nämnts i avsnitt 14.4.2 ingen ny rätt att få tillgång till handlingar. Den ger följaktligen inte heller någon rätt att i ett sådant fall överklaga en myndighets beslut att inte tillhandahålla handlingar.</P>
<P class="p167 ft4">Instansordning m.m.</P>
<P class="p82 ft3">I promemorian har gjorts bedömningen att överprövning av myndig- hetens beslut enligt lagen så långt som möjligt bör ske inom ramen för det befintliga systemet för överklagande av myndighets beslut. I prome- morian har därför föreslagits att överklagande som huvudregel bör ske hos förvaltningsrätten. Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Justitiekanslern </SPAN>och <SPAN class="ft4">Länsrätten i Stockholms län</SPAN>, har ansett att det bör övervägas om den ordning som gäller för överprövning av en begäran om att få ut en allmän handling borde gälla även för en begäran om vidareutnyttjande enligt lagen. En sådan ordning skulle visserligen, som remissinstanserna har påpekat, eventuellt underlätta för enskilda och för berörda myndigheter. Sedan länge har dock gällt principen om att tyngdpunkten i förvaltnings- rättskipningen ska vara att första instans ska vara förvaltningsrätten (prop. 1992/93:100, bil. 3, s. 24, bet. 1992/93:Ju 024). Enligt regeringens mening har inte de frågor enligt lagen som kan bli föremål för domstols- prövning, t.ex. avgifter och andra villkor, sådan särskild karaktär som medför att avsteg från den principen bör göras. Sammanfattningsvis anser därför regeringen att överklagande av beslut enligt den föreslagna lagen ska ske i den för förvaltningsbeslut normala ordningen. Detta inne- bär att en myndighets beslut överklagas till förvaltningsrätten, vars beslut kan överklagas till kammarrätten.</P>
<P class="p562 ft3">Av konstitutionella skäl är det inte lämpligt att de högsta statsorganens avgöranden underkastas en prövning av domstol enligt den ordning som här föreslås. Det bör därför framgå av den nya lagen att beslut av reger- ingen inte kan överklagas. <SPAN class="ft4">Riksdagens ombudsmän (JO) </SPAN>har påpekat att förslaget om att JO:s beslut ska kunna överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol innebär en principiell nyordning. För överklagande av beslut om utlämnande av handling gäller samma ordning för JO som för regeringen, se 4 § andra stycket lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndig- heter. Det finns ingen anledning att se annorlunda på JO:s beslut enligt den föreslagna lagen. Även JO bör alltså tas med i uppräkningen av de myndigheter vars beslut inte kan överklagas enligt lagen.</P>
<P class="p205 ft3">Av bestämmelsen i 11 kap. 1 § regeringsformen om att Högsta dom- stolen är högsta allmänna domstol och Regeringsrätten högsta förvalt- ningsdomstol följer att dessa domstolars avgöranden inte kan överklagas. Högsta domstolens och Regeringsrättens eventuella beslut enligt den nya lagen ska inte heller kunna överklagas.</P>
<P class="p426 ft7">Att tillämpa den vanliga överklagandeordningen i fråga om ärenden som har inletts hos en allmän domstol eller en allmän förvaltnings- domstol är inte heller lämpligt. Detta skulle nämligen innebära att en kammarrätts beslut skulle överklagas hos en förvaltningsrätt, att en för- valtningsrätts beslut skulle överklagas hos samma förvaltningsrätt, och att en hovrätts beslut skulle överklagas hos en förvaltningsrätt. Mot denna bakgrund förslås att dessa domstolars beslut ska överklagas hos</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">185</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<P class="p170 ft7">kammarrätten, i likhet med vad som gäller för beslut om utlämnande av Prop. 2009/10:175 handling i domstolarnas administrativa verksamhet enligt offentlighets-</P>
<P class="p21 ft3">och sekretesslagen enligt 6 kap. 8 § OSL.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p2 ft3">I likhet med vad som är huvudregeln för överklagande av förvaltnings-</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">beslut bör överklagande av förvaltningsrättens beslut omfattas av syste-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">met med prövningstillstånd i kammarrätten, utom i fråga om ett ärende</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p3 ft3">som har inletts hos en förvaltningsrätt, tingsrätt eller hovrätt.</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td164"><P class="p3 ft4">Partsställning</P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td164"><P class="p3 ft3">Enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska en myndighet, vars</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">beslut överklagas av enskild, vara den enskildes motpart sedan handling-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">arna i ärendet överlämnats till domstolen. Eftersom de privaträttsliga</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">organ, som omfattas av den föreslagna lagen, ska jämställas med myn-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">digheter bör detsamma även gälla dessa organ. Det föreslås därför att det</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">införs en bestämmelse om att ett sådant organ som enligt 2 § andra</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">stycket i den föreslagna lagen jämställs med myndighet, ska vara den</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">enskildes motpart när dess beslut enligt lagen överklagas.</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td164"><P class="p3 ft4">Talerätt i vissa fall, överklagandehänvisning m.m.</P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td164"><P class="p3 ft3">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>och <SPAN class="ft4">Konkurrensverket</SPAN>, anser</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">att den föreslagna regleringen ger för dåliga möjligheter för företag att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">överklaga beslut. Det anförs bl.a. att även andra än den sökande i ett</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">enskilt fall kan ha intresse av att kunna överklaga ett beslut. Enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">regeringens mening har dock inte framkommit skäl som talar för att i nu</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">aktuellt avseende avvika från de principer som gäller i allmänhet för</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">överklagande av förvaltningsbeslut. Beslut enligt lagen ska alltså kunna</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">emot och beslutet kan överklagas (22 § FL). I sammanhanget bör</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">framhållas att det i lagen anges att den syftar till att förhindra att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">myndigheter beslutar om sådana villkor för hur handlingar får användas</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">som begränsar konkurrensen. Det ska ses som en upplysning till</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">myndigheterna att konkurrensreglerna gäller och ska beaktas. Däremot</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">avses inte att lagen ska reglera vad som är konkurrensbegränsande eller</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">att myndigheterna med stöd av denna lag ska avgöra sådana frågor.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">Konkurrensbegränsningar på marknaden har Konkurrensverket tillsyn</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">över och ska hanteras enligt konkurrensreglerna i konkurrenslagen och</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">Statskontoret föreslår även att det bör övervägas om konkurrens-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">rättsliga sanktioner bör kunna vidtas mot myndigheter som inte uppfyller</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">lagens krav. Regeringen konstaterar att <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> inte föreskriver</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">några sanktioner av det slag som Statskontoret föreslår och att några</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">sådana överväganden inte heller gjorts i promemorian. Enligt regeringens</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">mening är det därför inte aktuellt att i det här lagstiftningsärendet göra</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">några sådana överväganden.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">När det gäller kommunala beslut kan dessa ibland vara normbeslut,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">t.ex. när det gäller eventuella avgiftstaxor för vidareutnyttjande. Sådana</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">beslut gäller alla, inte bara kommunmedlemmar. Eftersom endast</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">kommunmedlemmar kan överklaga kommunala normbeslut, kommer en</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td94"><P class="p13 ft3">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td164"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">enskild som inte är kommunmedlem inte att kunna överklaga ett sådant</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">beslut. Detta gäller även om den enskilde är ett företag som kommer att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">påverkas av taxan. Många kommunala normbeslut kan påverka enskildas</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">ställning. Det finns ingen generell rätt för dem som inte är kommun-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">medlemmar men anser sig förfördelade av kommunala normbeslut, t.ex.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">planbeslut, att överklaga dessa. Den ordning som här föreslås är således</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">den gängse. Regeringen delar den uppfattning som framförts av bl.a.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Konkurrensverket</SPAN>, om att det är angeläget att vidareutnyttjare har möjlig-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">het få beslut som berör dem överprövade. Regeringen bedömer dock inte</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">att behovet av att av detta skäl kunna överklaga normbeslut är överhäng-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ande. De beslut som fattas om avgifter och villkor i det enskilda fallet</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">kan prövas i domstol på den grunden att de strider mot den föreslagna</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">lagen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p2 ft3">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">SCB </SPAN>och <SPAN class="ft4">Gotlands kommun</SPAN>, har ansett att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">det kan bli svårt för myndigheterna att lämna en korrekt överklagande-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">hänvisning. Det åligger alltid myndigheten att avgöra vilket regelverk</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">som är tillämpligt. I detta avseende skiljer sig inte den föreslagna lagen</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">från annan reglering. Eftersom frågor om rätten att få tillgång till hand-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">lingar enligt TF:s bestämmelser eller PUL, frågor om sekretess enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">OSL m.m. inte omfattas av den föreslagna lagen kommer, som <SPAN class="ft4">Hovrätten</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">över Skåne och Blekinge </SPAN>är inne på, de situationer då det kan finnas</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">svårighet att avgöra vilka regler som gäller för överklagande att vara</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">sällsynta. Regeringen bedömer därför att det i praktiken inte bör innebära</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">några större svårigheter för myndigheterna att avgöra vilken lagstiftning</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">som är tillämplig och följaktligen inte heller vilken ordning som gäller</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">för överklagande. Ytterst ankommer det på domstolarna att avgöra bl.a.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">frågorna om rätt instans för överklagande m.m.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft27">14.10 Ikraftträdande m.m.</P>
<P class="p563 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2010. <SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns inte behov av några över-</P>
<P class="p564 ft3">gångsbestämmelser.</P>
<P class="p565 ft32">Promemorians förslag och bedömning <SPAN class="ft7">överensstämmer med reger- ingens.</SPAN></P>
<P class="p305 ft3"><SPAN class="ft31">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget och bedömningen.</P>
<P class="p305 ft31">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <NOBR><SPAN class="ft3">PSI-direktivet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> skulle ha varit införlivat senast den 1 juli 2005. Den nya lagen bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p395 ft7">Det bedöms inte finnas behov av några särskilda övergångsbestämmel- ser.</P>
<P class="p566 ft3">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr23 td12"><P class="p245 ft1">15</P></TD>
<TD class="tr23 td169"><P class="p158 ft1">Namnbyte för Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens förslag: </SPAN>I lagen (1984:989) om socialför- säkringsväsendet under krig och krigsfara, lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration och socialförsäkringsbalken ska namnet ”Statens pensionsverk” bytas ut mot ”Statens tjänstepensionsverk”.</P>
<P class="p523 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians </SPAN>förslag överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar</P>
<P class="p130 ft3">förslagen utan erinran.</P>
<P class="p160 ft31">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft3">Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten. I propositionen Pensionsmyndigheten och dess verksamhet (prop. 2008/09:202 s. 107) anges att den nya myndigheten kommer att ansvara för i princip alla statliga pensionsfrågor som avser den allmänna pensionen. De statliga tjänstepensionsförmånerna ska emellertid fortfarande Statens pensionsverk ansvara för. I propositionen anges vidare att en namnändring för Statens pensionsverk kan bli aktuell i syfte att underlätta för medborgaren att förstå vart de ska vända sig i pensionsfrågor.</SPAN></P>
<P class="p226 ft7">Statens pensionsverk har gett in en hemställan om ett namnbyte till Statens tjänstepensionsverk (dnr Fi2009/4834).</P>
<P class="p408 ft3">Regeringen avser mot denna bakgrund att byta namn på Statens pensionsverk till Statens tjänstepensionsverk. Detta bör föranleda en ändring av de lagar i vilka Statens pensionsverk omnämns.</P>
<P class="p568 ft3">Regeringen har övervägt huruvida det finns behov av att ändra 9 kap. 20 a § i den upphävda lagen om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet (1996:304), som anger att Skatteverket ska lämna vissa uppgifter till Statens pensionsverk. Lagen ska även efter upphävandet tillämpas på inkomstgaranti och efterlevandeskydd som hänför sig till tid som fullgjorts i Europaparlamentet och riksdagen före lagens upphörande. Enligt regeringens bedömning är någon lagändring inte nödvändig för att Skatteverket ska kunna lämna behövliga uppgifter till Statens tjänstepensionsverk.</P>
<P class="p569 ft1">16 Konsekvenser</P>
<P class="p570 ft29"><SPAN class="ft27">16.1</SPAN><SPAN class="ft87">Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen</SPAN></P>
<P class="p358 ft3"><SPAN class="ft31">Regeringens bedömning: </SPAN>Den föreslagna lagens bestämmelser får endast försumbara ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner och de övriga organ som ska tillämpa lagen. Kostnaderna ryms inom ramen för befintliga anslag.</P>
<P class="p361 ft37">Lagen underlättar för företag som vidareutnyttjar eller avser vidare- utnyttja handlingar från myndigheter.</P>
<P class="p571 ft3">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p572 ft7"><SPAN class="ft32">Promemorians bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte</P>
<P class="p573 ft3">särskilt i frågan. Promemorians bedömning av konsekvenserna av den föreslagna avgiftsbestämmelsen har lämnats utan erinran av remiss- instanserna. <SPAN class="ft4">Konjunkturinstitutet </SPAN>anser att det finns omständigheter som talar för att både omfattningen och inriktningen av myndigheternas verk- samhet påverkas, t.ex. genom en ökad efterfrågan på dokumentation och användarstöd. <SPAN class="ft4">Läkemedelsverket </SPAN>anser att de krav som ställs på myndig- heterna innebär merarbete i form av bedömningar av vilka handlingar som vidareutnyttjas, upprättande av förteckningar över dessa handlingar, beräkningar av avgiftsvillkor och utarbetande av andra villkor. <SPAN class="ft4">Läns- rätten i Stockholms län </SPAN>påpekar att information från svenska myndigheter vidareutnyttjas i betydande omfattning och att potentialen för fortsatt utveckling av vidareutnyttjande av sådan information är stor, varför det i framtiden kan komma att ske en ökning av domstolarnas arbetsbörda.</P>
<P class="p72 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p169 ft3">Den föreslagna lagen riktar sig till och ska tillämpas av kommuner och statliga myndigheter och de organ som omfattas av 1 § andra stycket i den föreslagna lagen. Lagen medför vissa åligganden för myndigheterna och för enskilda organ som omfattas av den föreslagna lagen. Den riktar sig inte till, innebär inga åligganden för och ska inte tillämpas av företag eller andra enskilda i övrigt. Lagen ger rättigheter för enskilda gentemot stat och kommun samt gentemot de organ som omfattas av lagens 1 § andra stycket.</P>
<P class="p75 ft4">Finansiella konsekvenser av avgiftsbestämmelserna</P>
<P class="p82 ft3">De budgetära konsekvenserna av <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> avgiftsbestämmelser har redovisats av <NOBR>PSI-arbetsgruppen</NOBR> i en delrapport den 1 april 2009 (dnr Fi2009/3196). I rapporten görs bedömningen att avgiftsbestämmelserna endast kan antas medföra försumbara konsekvenser för statsbudgeten och för kommunernas ekonomi. Den slutliga utformningen av förslaget till avgiftsbestämmelse är utformad så att denna bedömning inte behöver ändras eller omvärderas. Inte heller i övrigt har det under arbetets gång framkommit något som ger anledning att göra någon annan bedömning.</P>
<P class="p75 ft4">Finansiella konsekvenser i övrigt</P>
<P class="p169 ft3">Lagen innebär endast begränsade åligganden för myndigheterna. Den medför därför inte behov av nya sätt för att tillhandahålla handlingar. Lagen kräver därför inte några nya arrangemang för att tillhandahålla handlingar och förorsakar därmed inte några nya kostnader i detta avse- ende.</P>
<P class="p426 ft7">Genom lagen åläggs myndigheterna att offentliggöra villkor och av- gifter i förväg. Genom att avgifter och villkor är kända i förväg kan varje enskild begäran om vidareutnyttjande behandlas snabbare. , vilket i sig innebär en effektivisering av myndigheternas verksamhet. De kostnader</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">189</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p14 ft7">som ett sådant offentliggörande kan medföra bedöms vara försumbara och ryms inom ramen för befintliga anslag.</P>
<P class="p18 ft4">Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Läkemedelsverket <SPAN class="ft3">har anfört att lagen skulle medföra större konsekvenser än vad som antagits på den grunden att den skulle leda till att myndigheterna behöver bygga upp organisationer för användarstöd m.m. Lagen medför dock ingen skyldighet för någon myn- dighet att införa några tjänster vare sig till vidareförädlare, vidare- förmedlare eller slutanvändare. Att myndigheten lämnar ut information innebär inte att den behöver skapa användarstöd vare sig till slutanvän- dare, vidareförmedlare eller vidareförädlare. Att bygga upp kundtjänster och på så sätt förbättra informationens användbarhet är enligt regeringens bedömning just en sådan åtgärd som vidareutnyttjare kan vidta, och som </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">PSI-direktivet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> är avsett att främja.</SPAN></P>
<P class="p259 ft3">I vilken mån myndigheten ska införa sådana tjänster är beroende av i första hand i vilken utsträckning myndigheten har till uppgift enligt in- struktion eller på annat sätt att tillhandahålla handlingar för vidare- utnyttjande. I sådana fall kan det tänkas att myndigheten eventuellt behö- ver skapa olika stödtjänster för att fullgöra sina uppgifter. Detta är emel- lertid inte något som följer av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> eller den föreslagna lagen. De myndigheter som har informationsförsörjningsuppgifter och tillämpar villkor i dag, behöver kontrollera att dessa överensstämmer med den föreslagna lagens krav. Det kan inte uteslutas att befintliga avtal och villkor behöver förändras. Det har dock inte framkommit att de villkor som i dag tillämpas skulle strida mot de föreslagna kraven, t.ex. genom att vara diskriminerande eller i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande.</P>
<P class="p260 ft3">För de myndigheter som inte har sådana särskilda informationsförsörj- ningsuppgifter innebär inte lagen några nya åligganden. De flesta typer av information är sådan som antingen inte omfattas av några immateriella rättigheter eller som får återges fritt, vilket innebär att det inte blir aktu- ellt med några licensvillkor. I den mån en myndighet, som inte har till uppgift att tillhandahålla information, väljer att ingå avtal om konti- nuerlig tillgång till handlingar, kan det medföra kostnader. Dessa kost- nader torde emellertid i de flesta fall vara sådana som kan täckas av avgiftsintäkterna (kostnader för att tillhandahålla informationen).</P>
<P class="p19 ft3">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft4">Läkemedelsverket, </SPAN>har framfört synpunkter avseende konsekvenserna av de i promemorian föreslagna kraven på information om handlingar. Som framgått ovan avviker regeringens för- slag från promemorians genom att inte innehålla något sådant krav. Lagen får därför inte heller några konsekvenser i detta avseende.</P>
<P class="p15 ft3">De bedömningar som görs ovan avser statliga myndigheter och i till- lämpliga delar kommuner. Den samlade bedömningen är att den före- slagna lagens bestämmelser inte medför några budgetära konsekvenser som är annat än försumbara. De kostnader som uppstår bedöms för de statliga myndigheternas del kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.</P>
<P class="p19 ft3">Den föreslagna bestämmelsen om rätt att överklaga beslut enligt lagen innebär att de allmänna förvaltningsdomstolarna tillförs en ny typ av mål. Det är dock få typer av beslut som kommer att kunna överklagas. Antalet tvister mellan vidareutnyttjare och myndigheter gällande villkor för vida- reutnyttjande, som inte löses av de inblandade, är såvitt känt i dag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">190</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">mycket få. Det har inte heller i övrigt framkommit något som ger anled- ning att anta annat än att antalet överklaganden kan förväntas bli mycket litet.</P>
<P class="p132 ft7">Sammanfattningsvis är bedömningen att de nya måltyperna kommer att medföra en så liten ökning av arbetsbördan vid de allmänna förvalt- ningsdomstolarna att kostnaden för ökningen ryms inom Sveriges Dom- stolars befintliga anslag.</P>
<P class="p460 ft4">Konsekvenser för företag</P>
<P class="p169 ft3">Regleringen ska tillämpas av myndigheter och innehåller inte några ålig- ganden för enskilda, t.ex. företag, utöver de organ som omfattas av 2 § andra stycket i den föreslagna lagen. Enskilda berörs av regleringen när de vidareutnyttjar eller begär att få vidareutnyttja handlingar från myn- digheter. Bestämmelserna i lagen syftar till att åstadkomma likabe- handling av vidareutnyttjare, vilket främjar konkurrensen. Bestämmel- serna om praktiska åtgärder och informationsskyldigheter syftar till att öka insynen och att förenkla och effektivisera företagens kontakter med myndigheterna. De rättigheter som bestämmelserna ger har alltså in- direkta positiva effekter för företagen.</P>
<P class="p75 ft4">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p169 ft3">Det bör framhållas att det fortsatta praktiska genomförandet av vissa av den föreslagna lagens bestämmelser kan ha samhällsekonomiska konse- kvenser. Den föreslagna avgiftsbestämmelsen har inte samhällsekono- miska konsekvenser i sig, men de avgiftssystem som utformas med stöd av den föreslagna lagens bestämmelse kan eventuellt medföra sådana konsekvenser. De samhällsekonomiska konsekvenserna av olika avgifts- principer har uppmärksammats i förslaget till direktiv och i kommis- sionens utvärdering av direktivet.<A href="#page_191"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>Där framhålls de positiva effekterna av avgifter som motsvarar marginalkostnaden för uttag. Denna fråga uppmärksammas också i OECD:s <NOBR>PSI-riktlinjer.<A href="#page_191"><SPAN class="ft30">2</SPAN></A></NOBR><A href="#page_191"><SPAN class="ft30"> </SPAN></A>I ett större perspektiv bedöms genomförandet av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> medföra positiva samhällseko- nomiska effekter. Detta är en följd av direktivets syfte att lägga grunden för en utveckling av marknaden för vidareutnyttjande av offentlig infor- mation.</P>
<P class="p574 ft27"><SPAN class="ft27">16.2</SPAN><SPAN class="ft86">Övriga ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p88 ft7"><SPAN class="ft32">Regeringens bedömning: </SPAN>Merparten av de förvaltningspolitiska åtgärder som beskrivs i denna proposition kan antas medföra en effektivare statsförvaltning och i vissa fall generera kostnadsminskningar för staten och för samhället som helhet. De eventuella merkostnader som uppstår är av begränsad omfattning och ryms inom befintliga anslagsramar. Kostnaderna för Statens pensionsverks namnbyte kan</P>
<P class="p310 ft38"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft43">KOM(2002) 207 slutlig, s. 6 f., KOM (2009) 212 slutlig, s. 8 f.</SPAN></P>
<P class="p575 ft38"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft43">OECD Recommendation of the Council for Enhanced Access and More Effective Use of Public Sector Information [C(2008)36] s. 6.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">191</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p576 ft3">hanteras inom den ram som verket disponerar för administrations- Prop. 2009/10:175 kostnader.</P>
<P class="p577 ft31">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p578 ft3">I propositionen beskrivs ett antal åtgärder som syftar till att bidra till det övergripande förvaltningspolitiska målet som regeringen föreslår. Merparten av de åtgärder som beskrivs förväntas medföra en effektivare statsförvaltning och i vissa fall generera kostnadsminskningar för staten och för samhället som helhet. Vissa åtgärder kan kräva initiala merkostnader. De eventuella merkostnader som uppstår för statliga myndigheter och domstolar är av begränsad omfattning och ska finansieras inom befintliga anslagsramar. Nedan kommenteras de avsnitt i propositionen där ekonomiska konsekvenser bedöms kunna uppstå.</P>
<P class="p579 ft37">Ett namnbyte för Statens pensionsverk kommer att medföra vissa merkostnader för verket. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom den ram som verket disponerar för administrationskostnader.</P>
<P class="p580 ft4">Myndigheternas namn och symboler (avsnitt 5.4)</P>
<P class="p581 ft7">Regeringen bedömer att namn på myndigheter och symboler för myndigheter bör avspegla att de är statliga myndigheter. Ett förtydligande av namn och symboler är ett långsiktigt arbete som berör nya myndigheter, större omstruktureringar av befintliga myndigheter samt myndigheter med direkt missvisande namn. De eventuella merkostnader som uppstår i samband med förändringar av namn och symboler ska rymmas inom ramen för myndighetens befintliga anslag.</P>
<P class="p582 ft4">Uppföljning av förvaltningens utveckling (avsnitt 5.6)</P>
<P class="p583 ft7">I avsnitt 5.6 gör regeringen bedömningen att det behövs en mer samlad och systematisk uppföljning av förvaltningens utveckling. En sådan uppföljning möjliggör bl.a. internationella jämförelser och kan ge ytterligare information om den svenska förvaltningens effektivitet och kvalitet. Ett utvecklat uppföljningsarbete föranleder inte några nämnvärda merkostnader för myndigheterna och ryms inom befintliga anslag.</P>
<P class="p584 ft4">Utveckling av det allmänna myndighetsregistret (avsnitt 5.7)</P>
<P class="p585 ft7">Arbetet med att utveckla det allmänna myndighetsregistret genomförs av Statistiska centralbyrån, i samverkan med ESV, inom ramen för myndigheternas befintliga anslag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr24 td164"><P class="p3 ft4">Utveckla kompetensen i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> (avsnitt 6.5)</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft3">Regeringens bedömning att kompetensen bör höjas avseende <NOBR>EU-frågor</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">och att kunskapen bör ökas avseende <NOBR>EU-rätt</NOBR> inom statsförvaltningen är</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">framför allt en fråga om att utveckla formerna för ömsesidigt lärande och</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td94"><P class="p13 ft3">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td164"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">mer systematiskt användning av den kunskap som finns i förvaltningen. Kompetensrådet för utveckling i staten är en aktör som kan bidra till att tillhandahålla utbildningar i ämnen där statsförvaltningen behöver öka sina kunskaper. De eventuella merkostnader som kan uppstå ska finansieras inom berörda myndigheters befintliga anslag.</P>
<P class="p168 ft4">Lokal service i samverkan (avsnitt 7.2)</P>
<P class="p82 ft7">I avsnitt 7.2 bedömer regeringen att den samverkan som inletts mellan myndigheter med behov av lokal närvaro bör utvidgas och fördjupas. De åtgärder som myndigheterna vidtar bör leda till effektiviseringar och kostnadsbesparingar och utvecklingen ska ske i sådan takt att de eventuella merkostnader som uppstår kan finansieras inom berörda myndigheters befintliga anslag.</P>
<P class="p242 ft4">Myndigheternas elektroniska beställningar (avsnitt 7.4)</P>
<P class="p169 ft3">Regeringen bedömer att statliga myndigheter senast vid utgången av 2013 bör kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. Införandet av elektroniska beställningar i staten är en effektiviseringsåtgärd och bedöms kunna spara i storleksordningen 500– 600 miljoner kronor per år. Regeringens bedömning är att införandet är en del av myndigheternas verksamhetsutveckling och initiala merkostnader ska finansieras inom befintliga anslagsramar. För att säkerställa att beräknade vinster kan realiseras bör införandet följas upp.</P>
<P class="p75 ft4">Myndigheternas försäljning (avsnitt 7.5)</P>
<P class="p169 ft3">I avsnitt 7.5 bedömer regeringen att statliga myndigheter som regel inte bör sälja varor och tjänster. För de myndigheter som bedriver konkurrensutsatt säljverksamhet innebär det att den totala verksamhet som myndigheterna bedriver – i olika hög grad – minskar i omfattning och inriktning. Det betyder samtidigt att statsförvaltningens totala kostnader och intäkter minskar. Förslagen innebär dock inte att staten förlorar några intäkter som skulle kunna användas till andra verksamheter, eftersom avgiftsintäkterna från de konkurrensutsatta säljverksamheterna ska motsvara kostnaderna för samma verksamheter. Dock kan det under en övergångsperiod finnas kvar vissa indirekta kostnader som för närvarande fördelas på avgifterna för den konkurrensutsatta säljverksamheten. Sådana kostnader ska finansieras inom berörda myndigheters befintliga anslag.</P>
<P class="p72 ft4">Elektronisk förvaltning (avsnitt 8)</P>
<P class="p169 ft3">Regeringen bedömer att den nya strategi som beskrivs i avsnitt 8 kommer att leda till ett bättre resursutnyttjande i staten. Genom ökad samordning av myndigheternas utvecklingsarbete och försörjning av <NOBR>e-legitimationer</NOBR> bör kostnaderna minska. Myndigheternas <NOBR>e-förvaltningsarbete</NOBR> är en del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen och ska finansieras inom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">193</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<P class="p170 ft7">befintliga anslag. Som underlag för ett införande av ett elektroniskt Prop. 2009/10:175 remissförfarande kommer en förstudie att genomföras. Införandet ska ses</P>
<P class="p171 ft37">som ett utvecklingsprojekt inom Regeringskansliet och kommer att finansieras inom befintliga ramar.</P>
<P class="p586 ft20">Förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå (avsnitt 9.2)</P>
<P class="p587 ft7">I avsnitt 9.2 bedömer regeringen att det finns behov av en förbättrad statlig samordning på regional nivå. Ett samlat statlig agerande bör medföra ökad effektivitet och förväntas inte medföra några ökade kostnader som inte kan finansieras med befintliga anslag.</P>
<P class="p168 ft4">Samordning av tillsyn ( avsnitt 9.3)</P>
<P class="p173 ft7">Regeringens bedömning att länsstyrelsen bör ha ett samordningsansvar för viss statlig tillsyn på regional nivå förväntas inte medföra några ökade kostnader. Att viss statlig tillsyn på regional nivå utförs även av länsstyrelsen ryms inom länsstyrelsernas befintliga anslagsramar.</P>
<P class="p168 ft4">Koncentration av vissa länsstyrelseverksamheter (avsnitt 9.4)</P>
<P class="p236 ft3">Regeringen bedömer att vissa verksamheter vid länsstyrelserna bör koncentreras till ett bestämt antal färre länsstyrelser. Koncentrationen kan kräva omfördelning av resurser mellan länsstyrelserna och ska resultera i kvalitets- och effektivitetsvinster inte bara för länsstyrelserna som helhet utan också för medborgare och företag. Några ökade kostnader för länsstyrelserna som helhet förutses inte. De länsstyrelser som ska ta emot vissa verksamheter kommer att få i uppdrag att närmare samordna och belysa de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna. För att säkerställa att potentiella vinster realiseras ska genomförandet av koncentrationen följas upp.</P>
<P class="p72 ft4">Administrativ samordning (avsnitt 11.2)</P>
<P class="p76 ft3">Ett syfte med en ökad administrativ samordning är att bättre utnyttja de samlade resurserna för att på så sätt minska kostnaderna. ESV har uppskattat att det i statsförvaltningen – exklusive de stora myndigheterna som redan har inrättat interna servicecenter – finns en besparingspotential innebärande en årlig besparing på <NOBR>650–900</NOBR> miljoner kronor om den kan utnyttjas fullt ut. Om möjligheten till besparingar skulle motsvara den som har uppnåtts inom de stora myndigheter som redan har inrättat interna servicecenter, dvs. i storleksordningen 50 procent, skulle den årliga besparingen för löneadministrationen kunna uppgå till 1,25 miljarder kronor. Detta förutsätter att möjligheterna att förenkla och standardisera arbetsrutiner m.m. tas tillvara fullt ut och att förändringar som genomförs följs upp för att säkerställa att beräknade vinster realiseras. Bedömningen måste också ställas i förhållande till de</P>
<P class="p588 ft3">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td145"><P class="p3 ft3">långsiktiga kostnadsbesparingar som en ökad upphandlingsfrekvens</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">skulle ge upphov till.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">När det gäller regeringens förslag att uppdra till några av de statliga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">myndigheter som har inrättat interna servicecenter att utveckla dessa är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">regeringens bedömning att kostnaderna blir förhållandevis små eftersom</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">befintligt systemstöd vid dessa myndigheter ska utnyttjas. Uppdraget kan</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p3 ft3">genomföras inom ramen för myndigheternas befintliga anslag.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td145"><P class="p3 ft4">Ökad samordning av länsstyrelsernas interna verksamhet (avsnitt 11.3)</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td145"><P class="p3 ft3">Regeringen bedömer att samordningen av länsstyrelsernas interna</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">administrativa verksamhet kan förbättras inom ramen för en mer</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">ändamålsenlig organisation. En sådan utveckling förväntas medföra</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">kvalitets- och effektivitetsvinster genom administrativa stordriftsfördelar.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">Några ökade kostnader förutses inte.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td145"><P class="p3 ft4">Inköpssamordningen (avsnitt 11.4)</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td145"><P class="p3 ft3">Regeringen bedömer att det finns ett fortsatt behov av en centraliserad</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">inköpssamordning och att den statliga inköpssamordningen kan</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">effektiviseras.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p2 ft3">Verksamheterna inom den statliga inköpssamordningen är i dag fullt ut</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p3 ft3">avgiftsfinansierade. Hur den statliga inköpssamordningen ska organiseras</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td145"><P class="p3 ft3">inklusive vilka ekonomiska konsekvenser som uppstår är för närvarande</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p3 ft3">föremål för överväganden inom Regeringskansliet.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft1">17 Författningskommentar</P>
<P class="p589 ft29">Förslaget till lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft31">1 §</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">Paragrafen behandlas i avsnitt 14.4.2. Den har utformats i enlighet med</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft4">Lagrådets <SPAN class="ft3">förslag.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p2 ft3">I <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>anges lagens syfte, vilket är att främja utvecklingen av</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Utvecklingen av en</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">informationsmarknad är ett syfte med direktivet som framgår av skäl 15 i</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ingressen.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">I <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>anges att lagen också syftar till att förhindra att</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">myndigheter beslutar om sådana villkor för hur handlingar får användas</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">som begränsar konkurrensen. Bestämmelsen återspeglar artikel 8 i</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">direktivet enligt vilken myndigheterna bör följa konkurrensreglerna när</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">de fastställer principerna för vidareutnyttjande och inte använda villkor</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">för att begränsa konkurrensen.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft4">Tredje stycket </SPAN>innehåller en upplysning om att frågor som rör tillhan-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">dahållande av handlingar inte regleras i denna lag. Därigenom tydliggörs</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">att lagen inte kan åberopas som grund för att få tillgång till handlingar.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td94"><P class="p13 ft3">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td164"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p420 ft7">För att lagen ska vara tillämplig förutsätts att handlingar i ett konkret fall tillhandahålls en enskild. Lagen är tillämplig oavsett vilket eventuellt författningsstöd en myndighet har när den tillhandahåller handlingar. Lagen är tillämplig även när myndigheten lämnar ut handlingar utan att ha en sådan skyldighet enligt någon författning.</P>
<P class="p533 ft31">2 §</P>
<P class="p590 ft7">I paragrafen genomförs artikel 2.1 och 2.2 samt delvis artikel 1.3. Den behandlas i avsnitt 14.4.5.</P>
<P class="p213 ft3">Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka myndigheter och andra organ som ska tillämpa lagen. I princip omfattar lagen samma myndigheter och andra organ som ska tillämpa bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF).</P>
<P class="p210 ft3">Av <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>framgår att lagen är tillämplig på handlingar som finns hos myndigheter. Begreppet handling definieras i 6 §. Där framgår att definitionen av handling i princip är densamma som i 2 kap. TF. Första stycket innebär bl.a. att lagen inte blir tillämplig hos riksdagen eller kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige, även om dessa i och för sig omfattas av handlingsoffentligheten. En annan sak är att de beslutande kommunala församlingarna kan komma att fatta vissa beslut, framför allt om avgiftstaxor, med stöd av bestämmelserna i 3 kap. 9 § kommunallagen (1991:900) om fullmäktiges uppgifter. Fullmäktige ska då beakta den föreslagna lagens avgiftsbestämmelser eftersom nämnderna omfattas av lagen.</P>
<P class="p591 ft7">Lagen blir tillämplig på de myndigheter, bl.a. Riksdagsförvaltningen, som lyder under riksdagen.</P>
<P class="p213 ft7">Av <SPAN class="ft20">andra stycket </SPAN>framgår att lagen ska tillämpas på handlingar hos vissa organ som, utan att vara myndigheter, omfattas av handlingsoffent- ligheten.</P>
<P class="p231 ft31">3 §</P>
<P class="p592 ft7">I paragrafen genomförs artikel 1.2 d, e och f. Den behandlas i avsnitt 14.4.6.</P>
<P class="p210 ft3">Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från den föreslagna lagen för vissa handlingar.</P>
<P class="p210 ft3">I paragrafen föreskrivs att handlingar hos vissa organ är undantagna från lagens tillämpningsområde. Med kulturinstitution avses enligt di- rektivet t.ex. museer, bibliotek, arkiv och scenkonstinstitutioner (orkest- rar, operahus, balettkårer och teatrar). Med utbildnings- eller forsk- ningsinstitution avses t.ex. skolor, universitet, arkiv, bibliotek och forsk- ningsinrättningar, inklusive organisationer som inrättats för överföring av forskningsresultat.</P>
<P class="p593 ft3">Begreppet institution definieras inte i direktivet. Det normala får anses vara att en utbildnings- eller forskningsinstitution är en myndighet vars huvudsakliga verksamhet är utbildning eller forskning, vilket inom den statliga sektorn i första hand är universitet och högskolor, eller vars huvudsakliga verksamhet innefattar förvaring eller hantering av utbildnings- eller forskningsmaterial. En myndighet vars huvudsakliga verksamhet är av annat slag är alltså inte undantagen, även om denna verksamhet skulle innefatta t.ex. utbildning eller förvaring av forskningsmaterial. Exempelvis undantas inte en domstol genom att den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">196</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">anordnar en utbildning för sin personal eller genom att forskningsmaterial som getts in i ett mål förvaras hos domstolen.</P>
<P class="p132 ft3">Att en myndighets verksamhet till någon del utgörs av utbildning, forskning eller förvaring eller hantering av handlingar från sådan verk- samhet, innebär inte att hela myndigheten är en utbildnings- eller forsk- ningsinstitution. Det kan dock förekomma fall där det går att organisa- toriskt särskilja en del av en myndighet som bedriver sådan verksamhet. Handlingarna i denna del av myndigheten är då undantagna. Om det däremot inte går att särskilja någon sådan del är myndigheten inte un- dantagen. En sådan myndighet ska då tillämpa den föreslagna lagens bestämmelser på hela sin verksamhet. Om en del av en myndighet kan anses vara en utbildnings- eller forskningsinstitution får avgöras från fall till fall. Motsvarande bedömning får göras för en myndighet som i någon del är en kulturinstitution.</P>
<P class="p244 ft7">Undantaget omfattar såväl statliga som kommunala institutioner. De kommunala utbildningsinstitutionerna utgörs i första hand av kommunala grund- och gymnasieskolor samt skolor för vuxenutbildning.</P>
<P class="p594 ft3">Kommunala kulturinstitutioner är skolor, museer, teatrar etc. De utgör i allmänhet organisationsenheter under styrelsen eller nämnden, var och en för sig eller gemensamt, om kommunen valt att samla dem i större verk- samhetsområden. När verksamheten bedrivs i bolagsform kan det vara rimligt att betrakta bolaget som en kulturinstitution enligt den föreslagna lagen.</P>
<P class="p132 ft3">Vissa organ som inte är myndigheter ska enligt 2 § andra stycket till- lämpa lagens regler. Vilka sådana organ som ska anses vara en utbild- <NOBR>nings-,</NOBR> forsknings- eller kulturinstitution bör, på samma sätt som beträf- fande myndigheterna, bedömas utifrån organets huvudsakliga verksam- het.</P>
<P class="p244 ft3">Att handlingar hos en myndighet eller ett organ som utgör en utbild- <NOBR>nings-,</NOBR> forsknings- eller kulturinstitution är undantagna innebär att lagens bestämmelser inte i någon del är tillämpliga. Tillämpligheten hos eventu- ella bestämmelser i andra författningar, exempelvis om tillhandahållande av handlingar eller om rätt att vidareutnyttja handlingar, påverkas inte. Att handlingar hos en institution är undantagna innebär att samtliga handlingar som finns hos institutionen är undantagna, oavsett om de har samband med den <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- eller kulturverksamhet som bedrivs eller inte.</P>
<P class="p237 ft31">4 §</P>
<P class="p382 ft7">I paragrafen genomförs artiklarna 1.2 a, 1.2 c, 1.3, 1.4 och delvis artikel 2.4. Den behandlas i avsnitt 14.4.2 och 14.4.7.</P>
<P class="p132 ft3">Av <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>framgår att handlingar, delar av handlingar eller upp- gifter i handlingar som enligt lag eller annan författning inte får till- handahållas inte ska omfattas av lagen. Lagen kan alltså aldrig åberopas som grund för att få tillgång till handlingar. Om en myndighet exempel- vis med stöd av en registerförfattning inte ger en enskild åtkomst till en databas med direktåtkomst, så är det ett beslut som inte i någon del ska påverkas av lagen. Lagen ska heller inte påverka tillämpningen av sekretessbestämmelser.</P>
<P class="p206 ft7">Vidare framgår att begränsningar som en myndighet är skyldig att be- sluta om eller som annars följer av lag eller annan författning inte ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">197</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p420 ft3">omfattas av lagen. Detta innebär att t.ex. sekretessförbehåll som en myn- dighet beslutar om inte ska omfattas eller påverkas av lagens materiella bestämmelser. Myndigheten får alltså inte ta hänsyn till den föreslagna lagens bestämmelser om <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> m.m. när den tillämpar exempelvis sekretessbestämmelser. Undantaget omfattar alla begräns- ningar i rätten att förfoga över en handling, som följer av lag eller för- fattning, oavsett om en myndighet har beslutat om begränsningarna. Detta innebär att t.ex. bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) ska tillämpas utan påverkan av lagen.</P>
<P class="p212 ft3">Lagen är tillämplig på handlingar, vars vidareutnyttjande myndigheten har befogenhet att tillåta, även om de i och för sig inte får vidareutnyttjas fritt utan sådant medgivande, t.ex. handlingar som omfattas av upphovs- rätt enligt 26 a § tredje stycket <NOBR>1–8</NOBR> lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, förkortad upphovsrättslagen.</P>
<P class="p212 ft3">Av <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>framgår att myndigheters informationsutbyte som huvudregel inte ska omfattas av lagen. När en myndighet tillhandahåller handlingar till en annan myndighet behöver den inte tillämpa lagens materiella bestämmelser. Detta gäller i samtliga fall när den mottagande myndigheten använder handlingarna inom ramen för sin offentliga verk- samhet. Om det framgår att den myndighet som tar emot handlingar från en annan myndighet använder dessa i sin affärsverksamhet ska den myn- dighet som tillhandahåller handlingarna tillämpa lagen. Normalt behöver en myndighet när den lämnar ut handlingar till en annan myndighet endast göra en sekretessprövning och eventuellt en bedömning enligt en registerlag om handlingar kan lämnas ut i elektronisk form. Den före- slagna bestämmelsen innebär ingen ändring i detta avseende. Det är endast när det av sammanhanget framgår att handlingarna ska användas i affärsverksamhet, som den myndighet som tillhandahåller handlingarna behöver tillämpa lagens bestämmelser. Syftet med denna bestämmelse är att säkerställa att myndigheternas informationsutbyte inom ramen för fullgörande av deras offentliga åtagande ska kunna ske utan att lagens krav ska gälla.</P>
<P class="p595 ft3">Av <SPAN class="ft4">andra stycket </SPAN>framgår vidare att handlingar som tillhandahålls i en myndighets affärsverksamhet inte ska omfattas av lagen. Termen affärs- verksamhet har samma innebörd som i 26 a § tredje stycket 9 upphovs- rättslagen. Detta innebär att verksamheten bedrivs i former och på villkor som liknar privat företagsamhet. Bestämmelsen gäller de handlingar eller informationsprodukter som tillhandahålls i en myndighets affärsverk- samhet, dvs. normalt mot ersättning. Andra handlingar med anknytning till affärsverksamheten, som enskilda kan få tillgång till och som får vidareutnyttjas, är inte undantagna från den föreslagna lagens bestäm- melser. De handlingar som omfattas av undantaget avses därför vara de- samma som de handlingar som omfattas av bestämmelsen i 26 a § tredje stycket 9 upphovsrättslagen.</P>
<P class="p237 ft31">5 §</P>
<P class="p592 ft7">I paragrafen genomförs artiklarna 1.2.b och 1.5. Den behandlas i avsnitt 14.4.2.</P>
<P class="p213 ft37">Av <SPAN class="ft93">första stycket </SPAN>framgår att lagen inte är tillämplig på sådana hand- lingar till vilka tredje man innehar rätt enligt upphovsrättslagen. Med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">198</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">tredje man avses annan än en sådan myndighet eller annat organ som omfattas av lagen.</P>
<P class="p132 ft7">Av <SPAN class="ft20">andra stycket </SPAN>framgår att lagen inte påverkar utövandet av rättig- heter som följer av annan immaterialrättslig lagstiftning än upphovs- rättslagen och därmed inte begränsar vare sig tredje mans eller en myn- dighets möjlighet att fullt ut göra dessa rättigheter gällande vid ett vida- reutnyttjande.</P>
<P class="p231 ft31">6 §</P>
<P class="p382 ft7">I paragrafen genomförs artikel 2.3 och delvis artikel 2.4. Första stycket behandlas i avsnitt 14.4.3 och andra stycket i avsnitt 14.4.4.</P>
<P class="p132 ft3">Paragrafen innehåller definitioner av begreppen handling och vidare- utnyttjande.</P>
<P class="p132 ft3">I <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>definieras den föreslagna lagens handlingsbegrepp, som i princip är detsamma som det som gäller enligt 2 kap. 3 § första stycket första meningen TF. I praktiken är de handlingar som vidareutnyttjas allmänna, men det är inte nödvändigt att pröva om handlingen uppfyller rekvisiten för allmän handling i 2 kap. 3 § första stycket andra meningen TF för att avgöra om den föreslagna lagen är tillämplig. Detta följer av att lagen inte reglerar tillgång till handlingar, utan endast vidareutnyttjande av handlingar, oavsett hur den enskilde fått tillgång till handlingen. Till skillnad från TF:s handlingsbegrepp, omfattar direktivets handlingsbegrepp inte datorprogram. Motsvarande begränsning framgår av första stycket andra meningen. Denna begränsning gäller endast själva datorprogrammen. Den påverkar inte möjligheterna att få ut elektroniskt lagrade handlingar.</P>
<P class="p87 ft7">Definitionen av vidareutnyttjande i <SPAN class="ft20">andra stycket </SPAN>omfattar alla typer av användning, bearbetning och hantering av handlingarna. Även den situationen att en enskild endast förvarar handlingar han får tillgång till, är att anse som ett vidareutnyttjande i lagens mening.</P>
<P class="p533 ft31">7 §</P>
<P class="p596 ft3">I paragrafen genomförs artikel 6. Den behandlas i avsnitt 14.5.</P>
<P class="p132 ft3">I paragrafen anges att de samlade avgiftsintäkterna för vidareutnytt- jande tillsammans med myndighetens intäkter från avgifter för tillhanda- hållande inte får överstiga de totala kostnaderna för insamling, framställ- ning, reproduktion och spridning av handlingarna inklusive en rimlig avkastning på investeringar. Bestämmelsen hänför sig till de samlade avgiftsintäkterna och utgifterna över en viss period. Grunderna för hur avgifterna beräknas regleras inte i bestämmelsen. Däremot anges i PSI- direktivet att avgifterna bör vara kostnadsorienterade. Bestämmelsen kan inte ligga till grund för beslut om avgifter i enskilda fall. Bestämmelsen ger inte myndigheter någon rätt att ta ut avgifter för vidareutnyttjande. Avkastning av investeringar får endast räknas in i underlaget för avgif- terna, när det är tillåtet för myndigheten att tillgodogöra sig sådan av- kastning. Detta är i allmänhet inte tillåtet för statliga myndigheter.</P>
<P class="p205 ft7">Paragrafen omfattar samtliga avgifter som tas ut i samband med vida- reutnyttjandet och utlämnande av handlingar för vidareutnyttjande. Detta innebär att de avgifter som tas ut för själva utlämnandet, t.ex. med stöd av bestämmelserna i avgiftsförordningen även omfattas. I avsnitt 14.5</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">199</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p420 ft37">redogörs för kommunernas och landstingens rätt att ta ut avgifter för vidareutnyttjande och hur avgifter fastställs.</P>
<P class="p533 ft31">8 §</P>
<P class="p590 ft7">I paragrafen genomförs artiklarna 8.1 och 10.1. Den behandlas i avsnitt 14.6.1.</P>
<P class="p210 ft3">I paragrafen ställs krav på hur de villkor som myndigheter tillämpar gentemot vidareutnyttjare ska utformas i enskilda fall. Sådana villkor ska vara relevanta och <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Villkoren får inte i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande. Bestämmelserna gäller alla villkor som tillämpas, inklusive avgifter.</P>
<P class="p210 ft7">De villkor som avses i direktivet är exempelvis sådana som behövs för att en myndighet ska tillåta vidareutnyttjande av handlingar för vilka den har en upphovsrätt eller närstående rättighet. Andra typer av villkor kan vara avgifter, abonnemangsvillkor, tekniska format m.m.</P>
<P class="p210 ft3">Paragrafen ger ingen rätt för myndigheter att ta ut avgifter eller ställa upp villkor för vidareutnyttjande. Utgångspunkten för bedömningen av om ett villkor är relevant bör vara att villkor ska avse frågor som har reell betydelse i det aktuella sammanhanget. Ett villkor bör anses vara relevant när det t.ex. avser att skydda en sådan ensamrätt som följer av upphovsrättslagen. Samma villkor skulle inte vara relevant om det ställdes upp för vidareutnyttjande av handlingar som inte omfattas av något upphovsrättsligt skydd. Exempel på en kategori av jämförbara vidareutnyttjanden kan vara när företag vidareutnyttjar informationen genom vidareförädling i egna kommersiella produkter. Kravet på icke- diskriminering förutsätter att det är fråga om jämförbara vidare- utnyttjanden. I direktivets ingress (skäl 19) nämns t.ex. att det är tillåtet att ha olika avgifter för kommersiellt och <NOBR>icke-kommersiellt</NOBR> vidareutnytt- jande. Sådana vidareutnyttjanden kan alltså vara att anse som icke jäm- förbara, och då är det tillåtet att tillämpa olika villkor. Om två företag vidareutnyttjar handlingar på huvudsakligen samma eller likartat sätt bör det vanligen vara att anse som två jämförbara vidareutnyttjanden. Det kan t.ex. förekomma att ett företag har en etablerad relation med en myndighet, och företaget sedan tidigare vidareutnyttjar handlingar från myndigheten. Om myndigheten då erbjuder mer fördelaktiga villkor till det företaget, än till ett företag som inte tidigare vidareutnyttjat myndighetens handlingar, så är det exempel på otillåten diskriminering. Den närmare innebörden av bestämmelsen får klargöras i rättspraxis.</P>
<P class="p514 ft37">Villkoren får heller inte i onödan begränsa möjligheterna till vidare- utnyttjande.</P>
<P class="p533 ft31">9 §</P>
<P class="p597 ft7">I paragrafen genomförs artikel 10.2. Den behandlas i avsnitt 14.6.1. Bestämmelsen berör situationen att en myndighet bedriver affärs-</P>
<P class="p598 ft7">verksamhet i vilken handlingar från den egna offentliga verksamheten vidareutnyttjas. I ett sådant fall ska myndigheten i sin offentliga verksamhet, varifrån uppgifterna kommer, tillämpa samma villkor gentemot affärsverksamheten som gentemot andra vidareutnyttjare. Detta innebär att den egna affärsverksamheten ska behandlas på samma sätt som övriga vidareutnyttjare. Myndigheten ska alltså bedöma om det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">200</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">handlar om ett vidareutnyttjande som är jämförbart med andra vidareutnyttjanden, och tillämpa villkor som inte är diskriminerande. Det ställs dock inget krav på att exakt samma villkor ska tillämpas för alla vidareutnyttjare. Bestämmelsen omfattar alla villkor och avgifter.</P>
<P class="p599 ft31">10 §</P>
<P class="p382 ft7">I paragrafen genomförs artikel 11.1 och 11.2. Den behandlas i avsnitt 14.6.2. Paragrafen har utformats med beaktande av <SPAN class="ft20">Lagrådets </SPAN>synpunkter.</P>
<P class="p600 ft3">Paragrafen innehåller bestämmelser om när en exklusiv rätt att vidare- utnyttja handlingar får beviljas. I artikel 106 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt finns regler om exklusiva rättigheter. Såsom anges i skäl 20 i direktivets ingress är det viktigt att myndigheterna följer konkurrensreglerna när de fastställer principerna för vidareutnyttjande av handlingar enligt lagen och i möjligaste mån undviker exklusiva avtal mellan dem själva och enskilda. I skäl 20 i direktivets ingress anges ett exempel som vägledning för när det kan vara nödvändigt att bevilja en exklusiv rätt. Detta kan vara fallet om ingen kommersiell utgivare skulle offentliggöra informationen utan en sådan exklusiv rättighet. Av andra meningen framgår att en exklusiv rätt endast får beviljas för en tid av högst tre år i taget. Den ska därefter omprövas. Om den exklusiva rätten fortfarande bedöms vara nödvändig kan myndigheten bevilja en ny exklusiv rätt för en tid av högst tre år. Som Lagrådet har påpekat finns således en möjlighet för rättsinnehavaren att återkomma med en ansökan om en exklusiv rätt att vidareutnyttjande handlingar av samma slag under en ny treårsperiod. En exklusiv rätt ska offentliggöras. Paragrafen reglerar inte närmare på vilket sätt detta ska ske. De närmare formerna för offentliggörandet får avgöras beroende på omständigheterna kring den aktuella exklusiva rätten. Normalt sett bör kravet kunna uppfyllas t.ex. genom att information om beviljade exklusiva rätter publiceras på myndighetens hemsida.</P>
<P class="p168 ft31">11 §</P>
<P class="p601 ft7">I paragrafen genomförs delvis artikel 7. Den behandlas i avsnitt 14.7. Paragrafen innehåller bestämmelser om den information som myndig-</P>
<P class="p382 ft3">heter måste lämna om avgifter och villkor för vidareutnyttjande. Syftet med bestämmelsen är att vidareutnyttjare och potentiella vidareutnyttjare på ett enkelt sätt ska kunna informera sig om de praktiska förutsättning- arna för vidareutnyttjande.</P>
<P class="p132 ft3">I <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>föreskrivs att myndigheten ska informera om de av- gifter och andra villkor, som gäller för vidareutnyttjande. Om myndig- heten inte ställer upp villkor eller tar ut avgifter för vidareutnyttjande av handlingar, behöver ingen information lämnas. I de fall myndigheten ställer upp villkor och tar ut avgifter behöver information lämnas endast om de generella villkoren. Myndigheten behöver alltså inte informera om varje vidareutnyttjande som faktiskt har skett, och vilka villkor som då ställts upp. Kravet på att informationen ska lämnas elektroniskt om det är möjligt och lämpligt kan normalt fullgöras t.ex. genom att information lämnas på myndighetens webbplats. Informationen behöver inte lämnas på detta sätt om det inte är lämpligt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">201</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p210 ft7"><SPAN class="ft20">Andra stycket </SPAN>innebär att myndigheten på begäran också ska kunna ange hur avgifter beräknas. De generella principerna för sådana avgifts- uttag måste därför fastställas. I de fall då en myndighet tar ut avgifter, vars storlek bestäms av en annan myndighet, är bestämmelsen tillämplig på den myndighet som beslutar om avgiftens storlek.</P>
<P class="p533 ft31">12 §</P>
<P class="p590 ft7">Paragrafen saknar motsvarighet i direktivet. Den behandlas i avsnitt 14.8.1.</P>
<P class="p210 ft7">Av paragrafen framgår att de privaträttsliga organ, som enligt 2 § andra stycket omfattas av lagen, i sin handläggning av ärenden enligt lagen ska tillämpa vissa förfarandebestämmelser i förvaltningslagen (1986:223).</P>
<P class="p533 ft31">13 §</P>
<P class="p596 ft3">I paragrafen genomförs artikel 4.1. Den behandlas i avsnitt 14.8.1.</P>
<P class="p213 ft7">I paragrafen föreskrivs att en begäran om vidareutnyttjande ska be- handlas skyndsamt.</P>
<P class="p213 ft3">En begäran om vidareutnyttjande behöver inte ha någon särskild form. Den kan utformas och framställas på olika sätt beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet.</P>
<P class="p210 ft3">Med skyndsamt avses detsamma som i 2 kap. 12 och 13 §§ TF. Kravet gäller oavsett enligt vilka bestämmelser handlingarna tillhandahålls. Kravet på skyndsamhet innebär att en begäran om vidareutnyttjande ska hanteras så snabbt som möjligt med hänsyn till de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet och för den berörda typen av handlingar. Även om behandlingen av en begäran om vidareutnyttjande är komplicerad och måste ske i flera steg ska den inledas utan dröjsmål och genomföras utan avbrott. Hur lång tid detta i praktiken får ta kan variera beroende på omständigheterna. Om myndigheten enligt författningskrav exempelvis behöver göra en komplicerad ändamålsprövning för att kunna behandla en begäran, så kan behandlingen av begäran ta längre tid än om inga särskilda prövningar behövs. Detta motsvarar TF:s skyndsamhetskrav vid utlämnande av kopior av allmänna handlingar. Detsamma gäller om handlingen är omfattande eller komplicerad att ta fram. I sådana fall kan begäran ta förhållandevis lång tid att behandla. Ibland kan det krävas att ett avtal förhandlas fram. Det kan då ta viss tid att färdigställa det första avtalsutkastet. Även ett licenserbjudande kan ta viss tid att få fram.</P>
<P class="p423 ft3">Genom kraven på att avgifter och andra villkor ska fastställas i förväg förbättras förutsättningarna för myndigheten att fullgöra skyndsamhets- kravet. Mer komplicerade avtal i form av t.ex. abonnemang där ett första uttag följs av periodiska eller händelsestyrda uppdateringar, kan dock inte färdigställas helt i förväg. Sådana avtal får dock inte formuleras helt i förhandlingar, utan omfattas av kravet på att villkor och avgifter ska vara kända i förväg.</P>
<P class="p602 ft31">14 §</P>
<P class="p603 ft7">I paragrafen genomförs artikel 4.3. Den behandlas i avsnitt 14.8.2. Bestämmelserna är tillämpliga i de fall då någon begärt att få vidare-</P>
<P class="p420 ft7">utnyttja handlingar och denna begäran i någon del har avslagits. Detta förutsätter att myndigheten har utrymme att förbjuda eller begränsa vidareutnyttjande av handlingar. Ett avslag på en begäran att handlingar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">202</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">ska tillhandahållas överklagas i den ordning som eventuellt föreskrivs i den författning som reglerar tillgången till handlingar.</P>
<P class="p132 ft3">Kraven på att ange skäl är strängare för beslut enligt denna lag, än de krav som ställs upp i förvaltningslagen (1986:223). De skäl som har bestämt utgången i ärendet ska alltid anges i ett beslut om avslag på en begäran om vidareutnyttjande. I de fall ett avslag grundas på att ett vidareutnyttjande skulle inkräkta på en tredje man tillkommande upphovsrätt eller närstående rättighet, krävs att det i skälen anges vem som är rättighetsinnehavare.</P>
<P class="p602 ft31">15 §</P>
<P class="p604 ft7">Paragrafen saknar direkt motsvarighet i direktivet. Den behandlas i avsnitt 14.9.</P>
<P class="p132 ft3">I <SPAN class="ft4">första stycket </SPAN>föreskrivs att beslut som fattats enligt lagen kan över- klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Rätten att överklaga gäller inte för regeringens, Högsta domstolens, Regeringsrättens eller Riksdagens ombudsmäns beslut enligt den föreslagna lagen. Vissa domstolars beslut överklagas direkt till kammarrätten.</P>
<P class="p605 ft7">I <SPAN class="ft20">andra stycket </SPAN>föreskrivs att prövningstillstånd krävs vid över- klagande hos kammarrätt. Detta gäller dock inte när överklagandet sker hos kammarrätten som första instans.</P>
<P class="p231 ft31">16 §</P>
<P class="p606 ft3">Paragrafen saknar motsvarighet i direktivet. Den behandlas i avsnitt 14.9. Av bestämmelsen framgår att privaträttsliga organ, som enligt 2 § andra stycket ska jämställas med myndigheter, i likhet med förvalt- ningsmyndigheter ska vara den enskildes motpart när deras beslut över- klagas. För förvaltningsmyndigheter finns motsvarande bestämmelse i</P>
<P class="p607 ft3">7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p437 ft3">203</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft97">Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p608 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p609 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p610 ft3">204</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<P class="p611 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p612 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p613 ft3">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<P class="p614 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p615 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p610 ft3">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p611 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p612 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p613 ft3">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<P class="p614 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p615 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p610 ft3">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<P class="p611 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p612 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p613 ft3">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<P class="p614 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p615 ft3">Bilaga 1</P>
<P class="p610 ft3">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p616 ft97">Sammanfattning av departementspromemorian Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> (Ds 2009:44)</P>
<P class="p348 ft3">I promemorian föreslås hur ett korrekt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI- direktivet) kan säkerställas genom författningsreglering. Promemorian bygger på förslag som lämnats av en arbetsgrupp i regeringskansliet.</P>
<P class="p17 ft3">För att uppfylla <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> krav med tillräcklig tydlighet föreslås att direktivets bestämmelser införlivas med svensk rätt genom en särskild lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Bestämmelserna i lagen motsvarar i allt väsentligt föreskrifterna i direktivet. I några fall behövs inga nya svenska bestämmelser eftersom tydliga regler redan gäller enligt svensk lagstiftning.</P>
<P class="p17 ft3">Den lag som föreslås innehåller bestämmelser om villkor för vidareutnyttjande av handlingar, om hur en myndighet ska hantera en begäran om vidareutnyttjande, och hur ett beslut enligt lagen kan överklagas. Lagen gäller inte frågan om någon ska få tillgång till handlingar för vidareutnyttjande eller huruvida vidareutnyttjande är tillåtet. Detta regleras i annan lagstiftning, t.ex. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P>
<P class="p17 ft3">Med vidareutnyttjande avses användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet. Utbyte av handlingar mellan myndigheter ska inte betraktas som vidareutnyttjande, utom när handlingarna används inom en myndighets affärsverksamhet. I lagen används samma handlingsbegrepp som i tryckfrihetsförordningen.</P>
<P class="p259 ft3">Lagen gäller handlingar som finns hos statliga och kommunala myndigheter. Lagen är också tillämplig på vissa statliga, kommunala och enskilda organ som trots att de inte är myndigheter omfattas av tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet.</P>
<P class="p278 ft3">Lagen är inte tillämplig på handlingar hos <NOBR>utbildnings-,</NOBR> forsknings- eller kulturinstitutioner som skolor, universitet, forskningsinrättningar, arkiv, bibliotek, museer, operahus och teatrar. Lagen omfattar inte heller handlingar som en myndighet tillhandahåller i sin affärsverksamhet, dvs. verksamhet som en myndighet bedriver i former och på villkor som liknar privat företagsamhet.</P>
<P class="p17 ft3">I <NOBR>PSI-direktivets</NOBR> artikel 5 finns bestämmelser om tillgång till handlingar i elektronisk form. Det bedöms att de befintliga svenska bestämmelserna om tillgång till handlingar i elektroniskt format, i bl.a. tryckfrihetsförordningen och andra författningar, är sådana att det inte krävs någon bestämmelse i den nya lagen för att införliva direktivet i denna del.</P>
<P class="p17 ft3">Lagen anger ett tak för intäkter från avgifter som en myndighet tar ut för vidareutnyttjande av handlingar. Om en myndighet får ta ut avgifter för vidareutnyttjande får de samlade avgiftsintäkterna inte överstiga de totala kostnaderna för insamling, framställning, reproduktion och spridning av handlingarna, inklusive en rimlig avkastning på investeringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p617 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p618 ft3">Bilaga 2</P>
<P class="p613 ft3">211</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p213 ft3">Om en myndighet ställer upp villkor för vidareutnyttjande, ska villkoren vara relevanta för den typ av vidareutnyttjande som är aktuell. De ska vara <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande och får inte begränsa konkurrensen eller i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande. Om handlingar vidareutnyttjas inom en myndighet i dess egen affärsverksamhet, ska samma avgifter och andra villkor tillämpas för denna verksamhet som för andra vidareutnyttjare.</P>
<P class="p619 ft3">En myndighet ska informera om vilka handlingar myndigheten tillhandahåller för vidareutnyttjande samt vilka avgifter och andra villkor som gäller för vidareutnyttjandet. Informationen ska lämnas elektroniskt om det är möjligt och lämpligt. Om någon begär det ska myndigheten ange beräkningsgrunden för avgifterna. En myndighet får inte bevilja någon ensamrätt att vidareutnyttja handlingar. Myndigheten får dock efter regeringens godkännande bevilja ensamrätt när det är nödvändigt p.g.a. ett allmänt intresse. En begäran om vidareutnyttjande av handlingar ska behandlas skyndsamt. Om myndigheten avslår en begäran om vidareutnyttjande ska avslagsbeslutet alltid innehålla de skäl som har bestämt utgången. Om beslutet grundas på att vidareutnyttjandet skulle inkräkta på en immateriell rättighet, ska myndigheten ange vem som är rättsinnehavare. I alla beslut om avslag ska anges hur sökanden kan överklaga beslutet.</P>
<P class="p514 ft7">En myndighets beslut om villkor för vidareutnyttjande enligt den nya lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p213 ft3">De ekonomiska konsekvenserna av förslagen för statliga myndigheter, kommuner och landsting bedöms bli försumbara. För att <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> och den föreslagna lagen ska få fullt genomslag hos myndigheterna krävs ytterligare åtgärder. Det föreslås att vidare insatser görs avseende kartläggning av exklusiva avtal, utarbetande av standardvillkor samt översyn av villkor och rutiner i övrigt.</P>
<P class="p80 ft3">Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 2</P>
<P class="p610 ft3">212</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p170 ft97">Lagförslag i promemorian Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> (Ds 2009:44)</P>
<P class="p82 ft29">Förslag till lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn</P>
<P class="p621 ft3">Härigenom föreskrivs<A href="#page_213"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>följande.</P>
<P class="p439 ft31">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p622 ft7"><SPAN class="ft32">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om villkor för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos statliga och kommunala myndigheter.</P>
<P class="p132 ft3">Vad som föreskrivs i denna lag ska också gälla handlingar hos de organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), om handlingarna hör till den verksamhet som nämns där, samt handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndighet.</P>
<P class="p602 ft3"><SPAN class="ft31">2 § </SPAN>Denna lag gäller inte för handlingar hos</P>
<P class="p596 ft3">1. utbildnings- eller forskningsinstitutioner, och</P>
<P class="p80 ft3">2. kulturinstitutioner.</P>
<P class="p132 ft7">Lagen gäller inte för handlingar som enligt lag eller annan författning inte får vidareutnyttjas eller som en myndighet tillhandahåller i sin affärsverksamhet.</P>
<P class="p132 ft3">Bestämmelserna i <NOBR>4–8</NOBR> §§ gäller endast handlingar eller delar av handlingar som en myndighet har gjort tillgängliga för vidareutnyttjande, och endast i den utsträckning myndigheten får ta ut avgifter eller ställa upp andra villkor för vidareutnyttjandet.</P>
<P class="p132 ft7">Med villkor enligt denna lag avses inte begränsningar i rätten att vidareutnyttja en handling som en myndighet är skyldig att besluta om eller som annars följer av lag eller annan författning.</P>
<P class="p599 ft31">Definitioner</P>
<P class="p622 ft7"><SPAN class="ft32">3 § </SPAN>I denna lag avses med handling detsamma som i 2 kap. 3 § första stycket första meningen tryckfrihetsförordningen. Datorprogram ska dock inte anses vara handling.</P>
<P class="p132 ft7">Med vidareutnyttjande avses användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.</P>
<P class="p623 ft38"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EGT L 345, 31.12.2003, s. <NOBR>90–96,</NOBR> Celex 32003L0098)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 3</P>
<P class="p624 ft3">213</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<P class="p170 ft7">En myndighets användning av handlingar omfattas av begreppet Prop. 2009/10:175 vidareutnyttjande endast om användningen sker i myndighetens Bilaga 3 affärsverksamhet.</P>
<P class="p75 ft31">Avgifter</P>
<P class="p625 ft7"><SPAN class="ft32">4 § </SPAN>Om en myndighet får ta ut avgifter för vidareutnyttjande av handlingar, får de samlade avgiftsintäkterna för vidareutnyttjande inte överstiga de totala kostnaderna för insamling, framställning, reproduktion och spridning av handlingarna, inklusive en rimlig avkastning på investeringar.</P>
<P class="p231 ft31">Villkor</P>
<P class="p625 ft7"><SPAN class="ft32">5 § </SPAN>Villkor för vidareutnyttjande ska vara relevanta och icke- diskriminerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Villkoren får inte begränsa konkurrensen eller i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande.</P>
<P class="p626 ft7"><SPAN class="ft32">6 § </SPAN>Om en myndighet vidareutnyttjar handlingar i sin affärsverksamhet ska samma avgifter och andra villkor för tillhandahållande av handlingarna tillämpas för denna verksamhet som för andra vidareutnyttjare.</P>
<P class="p79 ft7"><SPAN class="ft32">7 § </SPAN>En myndighet får inte bevilja någon ensamrätt att vidareutnyttja handlingar, utom då det är nödvändigt för att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse. En sådan ensamrätt får endast beviljas efter beslut av regeringen och för en tid av högst tre år. Ett beslut eller avtal om ensamrätt ska göras tillgängligt för allmänheten.</P>
<P class="p231 ft31">Information om handlingar och villkor</P>
<P class="p625 ft3"><SPAN class="ft31">8 § </SPAN>En myndighet ska informera om vilka handlingar myndigheten tillhandahåller för vidareutnyttjande, samt om avgifter och andra villkor för vidareutnyttjandet. Denna information ska lämnas elektroniskt om det är möjligt och lämpligt.</P>
<P class="p627 ft3">Myndigheten ska på begäran ange beräkningsgrunden för avgifterna.</P>
<P class="p602 ft31">Behandling av en begäran om vidareutnyttjande</P>
<P class="p628 ft7"><SPAN class="ft32">9 § </SPAN>När ett organ som enligt 1 § andra stycket jämställs med myndighet handlägger ett ärende om vidareutnyttjande av handlingar hos organet, ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:</P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">11 och 12 §§ om jäv,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">15 § om anteckning av uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">21 § om underrättelse av beslut,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">22 § om överklagande,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">23 och 24 §§ om hur beslut överklagas,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr6 td179"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft94">- </SPAN>25 § om överlämnande av överklagande m.m.,</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p13 ft3">214</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">26 § om rättelse av skrivfel och liknande,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">27 och 28 §§ om omprövning av beslut, och</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">30 § om överklagande av avvisningsbeslut.</SPAN></P>
<P class="p629 ft37"><SPAN class="ft36">10 § </SPAN>En begäran om vidareutnyttjande av handlingar ska behandlas skyndsamt.</P>
<P class="p231 ft31">Motivering av beslut</P>
<P class="p85 ft7"><SPAN class="ft32">11 § </SPAN>Ett beslut om avslag på en begäran om vidareutnyttjande ska innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet. Om beslutet grundas på att vidareutnyttjande skulle inkräkta på ett upphovsrättsligt skydd eller ett till upphovsrätten närstående skydd som tillkommer tredje man, ska myndigheten i beslutet ange vem som är rättsinnehavare, om denne är känd, eller vilken licensgivare som myndigheten fått informationen från.</P>
<P class="p533 ft31">Överklagande av beslut</P>
<P class="p629 ft3"><SPAN class="ft31">12 § </SPAN>Beslut av en annan myndighet än regeringen, Högsta domstolen eller Regeringsrätten i ett enskilt fall enligt denna lag får överklagas hos förvaltningsrätten. Beslut av en förvaltningsrätt i ett ärende som har inletts där, liksom beslut av en tingsrätt eller en hovrätt, överklagas dock hos kammarrätt. Beslut av en kammarrätt i ett ärende som har inletts där överklagas hos Regeringsrätten.</P>
<P class="p87 ft7">Prövningstillstånd krävs vid överklagande hos kammarrätt. Detta gäller inte i fråga om ärenden som har inletts hos en förvaltningsrätt, tingsrätt eller hovrätt.</P>
<P class="p88 ft7"><SPAN class="ft32">13 § </SPAN>Om ett beslut av ett sådant organ som enligt 1 § andra stycket jämställs med myndighet överklagas, ska organet vara den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen.</P>
<P class="p630 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 3</P>
<P class="p624 ft3">215</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p631 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende Ds 2009:44</P>
<P class="p632 ft3">Efter remiss har yttranden över promemorian Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av <NOBR>PSI-direktivet</NOBR> (Ds 2009:44) kommit in från Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Uppsala Tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Datainspektionen, Domstolsverket, Justitiekanslern, Kommerskollegium, Försäkringskassan, Läkemedelsverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Tullverket, Centrala Studiestödsnämnden, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Boverket, Kemikalieinspektionen, Lantmäteriet, Statens meteorologiska och hydrologiska institut, Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Post- och Telestyrelsen, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning, Transportstyrelsen, Kungliga Biblioteket, Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Regelrådet, <NOBR>Dals-Eds</NOBR> kommun, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Karlstads kommun, Linköpings kommun, Lunds kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Olofströms kommun, Sigtuna kommun, Skövde kommun, Stockholms kommun, Sundbybergs kommun, Umeå kommun, Örebro kommun, Östhammars kommun, Stockholms läns landsting, Uppsala läns landsting, Jönköpings läns landsting, Folkbildningsrådet, IT och Telekomföretagen inom Almega, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Television.</P>
<P class="p633 ft7">Därutöver har även AAA Soliditet AB, Bisnode AB, DirektMedia, Infotorg AB, PSI Alliance, Sanocore AB, Swedish Network User’s Society (SNUS) och SWEDMA yttrat sig.</P>
<P class="p18 ft3">Bollnäs kommun, Gävle kommun, Haparanda kommun, Högsby kommun, Höörs kommun, Lessebo kommun, Nacka kommun, Norbergs kommun, Nässjö kommun, Sollentuna kommun, Storfors kommun, Sundsvalls kommun, Tanums kommun, Tyresö kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Ystads kommun, Hallands läns landsting, Jämtlands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Södermanlands läns landsting, Västmanlands läns landsting, Näringslivets regelnämnd och Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p634 ft97">Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)</P>
<P class="p635 ft3">Som grundläggande utgångspunkter för sina förslag har kommittén en analys av de utmaningar som samhällsorganisationen i framtiden kommer att ställas inför. I fokus står växande anspråk på offentliga insatser till följd av demografiska förändringar, teknisk och vetenskaplig utveckling, nya värderingar, bättre informerade medborgare och nya politiska frågor. Också globaliseringen, det europeiska samarbetet och förmågan till en vidmakthållen vital demokrati utgör utmaningar. Vidare framförs det att sektorisering är resultatet av en nödvändig, fortgående specialisering för att utveckla de offentliga verksamheterna och hantera en alltmer komplex omvärld. Sektoriseringen anses dock ha avigsidor, inte minst för individer som har behov av insatser från flera sektorer samtidigt. Också inom tillväxt- och utvecklingspolitiken och i styrningen av kommuner och landsting skapar sektoriseringen problem.</P>
<P class="p277 ft3">Sektoriseringen måste enligt kommittén balanseras med tvärsektoriella, territoriellt baserade arbetssätt och perspektiv. Ett tvärsektoriellt arbetssätt är en förutsättning för att kunna hävda horisontella mål som jämställdhet, hållbarhet och integration. I fokus för ansträngningarna att åstadkomma ett mer tvärsektoriellt arbetssätt står den regionala samhällsnivån. Jämfört med den nationella och den lokala nivån anses den av kommittén i dag vara oöverskådlig och splittrad, med ett stort antal aktörer med oklara och ofta överlappande uppgifter och en regionindelning som skiftar från sektor till sektor och som ytterligare försvårar samordning. Samtidigt har behovet av en fungerande regional nivå ökat, som ett sätt att åstadkomma ett tvärsektoriellt och territoriellt baserat arbetssätt. För att råda bot på dessa strukturella svagheter föreslår kommittén en ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning och en gemensam regionindelning för staten och den kommunala sektorn.</P>
<P class="p260 ft3">Vad gäller regional utveckling har ett utvecklingsuppdrag av självstyrelsekaraktär skiljts från ett mer renodlat statligt myndighetsuppdrag. Som en följd av detta föreslås i betänkandet att landstingen ersätts av direktvalda regionkommuner med ett sammanhållet ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Samtidigt får nya länsstyrelser, som statens företrädare i länet, i uppdrag att samordna statliga verksamheter, bedriva tillsyn och redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag till regeringen. En förutsättning för dessa reformer är en ny, gemensam läns- och s.k. regionkommunindelning med väsentligt färre enheter än i dag.</P>
<P class="p184 ft3">Den statliga styrningen av kommuner och landsting är enligt kommittén sektoriserad, dåligt samordnad och oprioriterad. Kunskapen om dess effekter anses vara bristfälliga. För att lösa dessa strukturella problem föreslås att den statliga styrningen inriktas på normering, samtidigt som användningen av andra styrmedel begränsas. Den statliga styrningen av välfärdstjänsterna bör ta tillvara de fördelar som ligger i en utvecklad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 5</P>
<P class="p624 ft3">217</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">kunskapsstyrning. I betänkandet föreslås även att regeringen bör utarbeta en samlad och sektorsövergripande strategi för styrningen av den kommunala sektorn. Regeringen bör vidare låta utreda hur den nationella informationsförsörjningen för kommunala verksamheter kan utvecklas. För att förbättra samspelet föreslår kommittén en fastlagd ordning för samråd mellan staten och den kommunala sektorn.</P>
<P class="p15 ft3">Ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling anses av kommittén vara splittrat på alltför många aktörer, och uppgiftsfördelningen varierar från län till län. Därtill är dagens länsindelning dåligt avpassad för en effektiv regional utvecklingsplanering, och regionindelningen skiljer sig åt från sektor till sektor. Kommittén vill därför föra samman ett antal uppgifter till ett bredare, mer tvärsektoriellt regionalt utvecklingsuppdrag, som ett komplement till den dominerande sektorspolitiken och som en förbindelse mellan sektorer av betydelse för hållbar utveckling och tillväxt. För att tillgodose behovet av en sammanhållen och överblickbar reglering har kommittén utarbetat ett förslag till lag om regionalt utvecklingsarbete, med fokus på regionkommunernas uppgifter.</P>
<P class="p259 ft3">Enligt kommitténs mening finns det ett stort behov av att ”återsamla staten”. I dag är specialisering den organiserande principen för staten och dess beslutsprocesser. Det behövs därför ett tvärsektoriellt beslutsfattande med fokus på helheter för att balansera sektoriseringskrafterna. På motsvarande sätt behövs ett territoriellt perspektiv i den statliga styrningen som balanserar de sektoriella perspektiven. En nyckelfråga är hur sektorssamordning och sektorsövergripande styrning kan åstadkommas utan att sektoriseringens förtjänster går förlorade. Också medborgarperspektivet behöver stärkas för att ge likvärdigheten starkare genomslag i den statliga styrningen och i statens egen verksamhet. Kommittén vill därför skapa en ny modell för samordning inom staten som bygger på den regionala nivån och på ett utvecklat samspel mellan Regeringskansliet, länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna. Som ett led i denna samordningsmodell ska länsstyrelserna redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag till regeringen. Den offentliga tillsynen behöver också samordnas i högre utsträckning än i dag. Därför ges länsstyrelserna ett samlat ansvar för tillsynen inom länet. En tillsynsdelegation inrättas vid länsstyrelsen med uppgift att samordna och planera sådan tillsyn som vänder sig mot ett och samma tillsynsobjekt. Den nya modellen ställer också krav på Regeringskansliet. En samlad översyn av Regeringskansliet bör göras för att anpassa organisation och arbetssätt till de krav som kommer att ställas på framtidens samhällsorganisation. Översynen bör bl.a. analysera erfarenheterna av <NOBR>EU-medlemskapet,</NOBR> liksom kommittéväsendets betydelse för utvecklingskraften i samhällsorganisationen.</P>
<P class="p636 ft3">Mindre kommuner, och då främst glesbefolkade kommuner med minskande befolkning, bedöms på sikt få problem med utförandet av komplicerade välfärdstjänster. Därför föreslår kommittén att länsstyrelserna ges i uppdrag att särskilt följa utvecklingen i länets mindre kommuner, att staten underlättar för kommuner som önskar inleda en process mot sammanläggning, en översyn görs av det kommunala utjämningssystemet med avseende på utfall i systemet vid kommunsammanläggningar, kommuner åläggs att redovisa hur och kring</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 5</P>
<P class="p637 ft3">218</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p382 ft7">vad de samverkar med andra kommuner, samt att staten utvecklar ett informationssystem som ger en heltäckande bild av den interkommunala samverkan.</P>
<P class="p132 ft3">Vad gäller landstingen föreslås långtgående förändringar. Som en konsekvens av kommitténs förslag avseende hälso- och sjukvårdsfrågorna och regional utveckling föreslås att landstingen ersätts av regionkommuner. Regionkommunerna övertar landstingens uppgifter, beskattningsrätt och konstitutionella ställning och får därtill ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag.</P>
<P class="p80 ft3">Slutligen föreslås en indelning i sex till nio län och regionkommuner.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 5</P>
<P class="p624 ft3">219</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p638 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU 2007:10</P>
<P class="p348 ft3">Följande remissinstanser har kommit in med yttranden över betänkandet: Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), Svea hovrätt med Miljööverdomstolen, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Justitiekanslern (JK), Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Valmyndigheten, Datainspektionen, Kommerskollegium, Migrationsverket, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Svenska Röda Korset Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Barnombudsmannen (BO), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Läkemedelsförmånsnämnden, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Tullverket, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Arbetsgivarverket, Lotteriinspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Verket för förvaltningsutveckling (Verva), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Högskoleverket, Vetenskapsrådet, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan Karolinska institutet, Södertörns högskola, Uppsala universitet, Mälardalens högskola, Örebro universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Högskolan i Kalmar, Blekinge Tekniska Högskola, Växjö universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Högskolan Väst, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Stiftelsen Institutet för Framtidsstudier Statens jordbruksverk, Livsmedelsekonomiska institutet (SLI), Livsmedelsverket, Sametinget, Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Boverket, Lantmäteriverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet, Affärsverket svenska kraftnät, Post- och telestyrelsen (PTS), Banverket, Järnvägsstyrelsen, Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Rikstrafiken, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 6</P>
<P class="p637 ft3">220</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">Stiftelsen Norrlandsfonden, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Almi Företagspartner AB, Innovationsbron AB, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen, Ungdomsstyrelsen, Konsumentverket, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Stiftelsen Dansens Hus Stiftelsen Svenska Filminstitutet Arbetsmarknadsstyrelsen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska <NOBR>ESF-rådet),</NOBR> Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Ale kommun, Alingsås kommun, Alvesta kommun, Aneby kommun, Arboga kommun, Arjeplogs kommun, Arvidsjaurs kommun, Arvika kommun Askersunds kommun, Avesta kommun, Bengtsfors kommun Bergs kommun, Bjurholms kommun, Bjuvs kommun Bodens kommun, Bollebygds kommun, Bollnäs kommun, Borgholms kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Botkyrka kommun, Boxholms kommun Bromölla kommun, Bräcke kommun, Burlövs kommun, Båstads kommun, <NOBR>Dals-Eds</NOBR> kommun, Danderyds kommun, Degerfors kommun, Dorotea kommun, Eda kommun, Ekerö kommun, Eksjö kommun, Emmaboda kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Eslövs kommun, Essunga kommun, Fagersta kommun, Falkenbergs kommun, Falköpings kommun, Faluns kommun, Filipstads kommun, Finspångs kommun, Flens kommun, Forshaga kommun, Färgelanda kommun, Gagnefs kommun, Gislaveds kommun, Gnesta kommun, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Grums kommun Grästorps kommun, Gullspångs kommun Gällivare kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Götene kommun Habo kommun, Hagfors kommun, Hallsbergs kommun, Hallstahammars kommun, Halmstads kommun, Hammarö kommun, Haninge kommun, Haparanda kommun, Heby kommun, Hedemora kommun, Helsingborgs kommun, Herrljunga kommun, Hjo kommun, Hofors kommun, Huddinge kommun, Hudiksvalls kommun, Hultsfreds kommun, Hylte kommun, Håbo kommun, Hällefors kommun, Härjedalens kommun, Härnösands kommun, Härryda kommun Hässleholms kommun, Höganäs kommun Högsby kommun, Hörby kommun, Höörs kommun, Jokkmokks kommun, Järfälla kommun Jönköpings kommun, Kalix kommun, Kalmars kommun, Karlsborgs kommun, Karlshamns kommun, Karlskoga kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kils kommun Kinda kommun, Kiruna kommun, Klippans kommun, Knivsta kommun, Kramfors kommun, Kristianstads kommun Kristinehamns kommun Krokoms kommun, Kumla kommun, Kungsbacka kommun, Kungsörs kommun, Kungälvs kommun, Kävlinge kommun Köpings kommun, Laholms kommun, Landskrona kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Leksands kommun, Lerums kommun Lessebo kommun, Lidingö kommun, Lidköpings kommun Lilla Edets kommun, Lindesbergs kommun, Linköpings kommun, Ljungby kommun, Ljusdals kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lomma kommun, Ludvika kommun, Luleå kommun, Lunds kommun, Lycksele kommun, Lysekils kommun Malmö kommun, Malungs kommun, Malå kommun,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 6</P>
<P class="p624 ft3">221</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td68"><P class="p3 ft3">Mariestads kommun, Markaryds kommun, Marks kommun, Melleruds</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun Mjölby kommun, Mora kommun, Motala kommun, Mullsjö</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Munkedals kommun, Munkfors kommun, Mölndals kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Mönsterås kommun, Mörbylånga kommun, Nacka kommun, Nora</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td98"><P class="p3 ft3">kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td181"><P class="p3 ft3">Norbergs kommun, Nordanstigs kommun, Nordmalings</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Norrköpings kommun, Norrtälje kommun, Norsjö kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Nybro kommun, Nykvarns kommun, Nyköpings kommun, Nynäshamns</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Nässjö kommun, Ockelbo kommun, Olofströms kommun, Orsa</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun Orusts kommun, Osby kommun, Oskarshamns kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Ovanåkers kommun, Oxelösunds kommun, Pajala kommun Partille</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun Perstorps kommun Piteå kommun, Ragunda kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Robertsfors kommun, Ronneby kommun, Rättviks kommun Sala</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Salems kommun, Sandvikens kommun, Sigtuna kommun,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Simrishamns kommun, Sjöbo kommun, Skara kommun, Skellefteå</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Skinnskattebergs kommun Skurups kommun Skövde kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Smedjebackens kommun, Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Solna</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Sotenäs kommun, Staffanstorps kommun, Stenungsunds</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Stockholms kommun, Storfors kommun, Storumans kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Strängnäs kommun, Strömstads kommun, Strömsunds kommun,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Sundbybergs kommun, Sundsvalls kommun, Sunne kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Surahammars kommun, Svalövs kommun, Svedala kommun, Svenljunga</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Säffle kommun, Säters kommun Sävsjö kommun, Söderhamns</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Söderköpings kommun, Södertälje kommun, Sölvesborgs</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Tanums kommun, Tibro kommun, Tidaholms kommun, Tierps</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Timrå kommun, Tingsryds kommun, Tjörns kommun</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Tomelilla kommun, Torsbys kommun, Torsås kommun, Tranemo</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Tranås kommun, Trelleborgs kommun, Trollhättans kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Trosa kommun, Tyresö kommun, Töreboda kommun, Uddevalla</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Ulricehamns kommun, Umeå kommun, <NOBR>Upplands-Bro</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Uppvidinge</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Vadstena kommun, Vaggeryds kommun, Valdemarsviks</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Vallentuna kommun, Vansbro kommun, Vara kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Varbergs kommun, Vaxholms kommun Vellinge kommun, Vetlanda</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Vilhelmina kommun, Vimmerby kommun, Vindelns kommun,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Vingåkers kommun, Vårgårda kommun, Vänersborgs kommun, Vännäs</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Värmdö kommun, Värnamo kommun, Västerviks kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Västerås kommun, Växjö kommun, Ydre kommun, Ystads kommun,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Åmåls kommun, Ånge kommun, Åre kommun, Årjängs kommun, Åsele</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Åstorps kommun, Åtvidabergs kommun, Älmhults kommun,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Älvdalens kommun Älvkarleby kommun, Älvsbyns kommun,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Ängelholms kommun, Öckerö kommun, Ödeshögs kommun, Örebro</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Örkelljunga kommun Örnsköldsviks kommun, Östersunds</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Österåkers kommun Östhammars kommun, Östra Göinge</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kommun, Överkalix kommun, Övertorneå kommun, Stockholms läns</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">landsting, Uppsala läns landsting, Södermanlands läns landsting,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">landsting, Kalmar läns landsting, Blekinge läns landsting, Skåne läns</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Värmlands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">landsting, Dalarnas läns landsting, Gävleborgs läns landsting,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting, Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p13 ft3">222</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">läns landsting, Norrbottens läns landsting, Amatörkulturens samrådsgrupp, Avfall Sverige, Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS), Centrum för regionalvetenskap (CERUM), Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Forum för frivilligt socialt arbete, Förbundet unga rörelsehindrade, Föreningen Norden, Företagarna, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Kommunforskning i Västsverige, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Kontaktnätet – Riksorganisation för ideella kulturföreningar, Kungliga Vetenskapsakademien, Landsorganisationen i Sverige (LO), Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Länsteatrarna i Sverige, Näringslivets Regelnämnd, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Samverkansorganet i Blekinge län (Region Blekinge), Samverkansorganet i Dalarnas län (Region Dalarna), Samverkansorganet i Hallands län (Region Halland), Samverkansorganet i Värmlands län, Samverkansorganet i Kalmar län, Samverkansorganet i Gävleborgs län, Samverkansorganet i Jönköpings län, Samverkansorganet i Kronobergs län, Samverkansorganet i Södermanlands län, Samverkansorganet i Uppsala län, Samverkansorganet i Örebro län, Samverkansorganet i Östergötlands län, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL), Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN), Riksförbundet Sveriges museer, Rädda Barnen, SIOS – Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige, Skandinaviska institutet för social och offentlig ekonomi (SISE), <NOBR>SmåKom-nätverket,</NOBR> Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), Stockholms stadsmission, Stockholms Äldrecentrum, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Svensk Fjärrvärme AB, Svensk Scenkonst, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kyrkan, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten AB, Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco), Sveriges hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Sveriges Riksidrottsförbund, Synskadades Riksförbund (SRF), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Världsnaturfonden. Följande instanser har lämnat yttranden på eget initiativ: Afasiförbundet i Sverige, Akademikerförbundet SSR, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Örebro, Allians för Ragunda, Bergspartiet i Bergs kommun, Brunflo Hembygdsförening, Centerpartiet i Blekinge, Centerpartiet kommunkrets i Borgholms kommun, Centerpartiet Dalarna, Centerpartiet i Jämtlands län, Centerpartiet i Kungälv, Centerpartiet i Örebro län, Centerpartiet Kronoberg, Norrbottens distrikt av Centerpartiet, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Coompanion - Kooperativ Utveckling Sverige, DIK, Drevvikenpartiet, Folkpartiet liberalerna i Gävleborg, Folkpartiet liberalerna i Västernorrland, Folkpartiet Liberalerna Västmanland, Folkpartiet Liberalernas länsförbund i Kalmar län, Folkpartiets länsförbund på Gotland, Folkpartiet liberalernas länsförbund i Skåne, Blekinge och Kronobergs län, Folkpartiets Kommunförening, Älmhult, Fyrbodals kommunalförbund, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Föreningen för miljönämnderna i de större kommunerna (MISK), Föreningen Kommunala Mijöchefer, Föreningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 6</P>
<P class="p624 ft3">223</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<P class="p170 ft7">Norden, Jämtlands Distriktet, Föreningen Sveriges Socialchefer, Prop. 2009/10:175 Göteborgs stad Överförmyndarnämnden, Göteborgsregionens Bilaga 6 kommunalförbund (GR), Handelskammaren Jönköpings län,</P>
<P class="p171 ft3">Handelskammaren Mälardalen, Handelskammaren Värmland, Heimbygdas Lokalhistoriska Kommitté inom Heimbygda, Hembygdsförbund för Jämtlands län, Heimbygda, Hembygdsförbund för Jämtlands län, Härnösands socialdemokratiska arbetarekommun, Höglandets kommunalförbund, Högskolan i Gävle, Intresseföreningen Bergslaget, Jusek, Kommunförbundet Norrbotten, Kommunförbundet Skåne, Kommunförbundet Stockholms län, Kristdemokraterna Dalarna, Kristdemokraterna i Blekinge, Kristdemokraterna i Gävleborg, Kristdemokraterna i Västmanlands län, Kristdemokraterna i Östergötland, Lokala <NOBR>Saco-föreningen</NOBR> vid Miljöförvaltningen, Stockholms kommun, Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Länsmuseernas samarbetsråd, Länstrafiken Mälardalen AB, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Miljönämndspresidierna i Sjuhäradsregionen, Miljöpartiet de Gröna i Jämtlands län, Miljöpartiet de Gröna i Kronobergs län, Miljöpartiet de Gröna i Sörmland, Miljöpartiet de Gröna i Östergötland, Miljöpartiet de Gröna i Västernorrland, Miljöpartiet i Flen, Miljöpartiet Västmanland, Moderata samlingspartiet, Jämtlands län, Moderaterna i Kils kommun, Moderaterna i Norrbottens län, Moderaterna i Västmanland, Moderaterna Mora, Morapartiet och Dalarnas sjukvårdsparti, Musikarrangörer i samverkan (MAIS), Naturvetareförbundet, Neurologiskt handikappades riksförbund, Norrbottens sjukvårdsparti, Intresseorganisationen Norrlandsförbundet, Kommunalförbundet Norrlandstingens regionförbund, Privattandläkarna, Kommunalförbundet Region Siljan, Riksförbundet för trafik- olycksfalls- och polioskadade, Riksteatern Jönköpings län, Ronny Svensson, Leksand, SAFE (Solidaritet - Arbete - Fred - Ekologi), Sjukhusläkarföreningen, Sjukvårdspartiet i Sverige, Socialdemokraterna i Jämtlands län, Socialdemokraterna i Norrbotten, Socialdemokraterna i Uppsala län, Socialdemokraterna i Västerbotten, Socialdemokraterna i Västmanland, ST inom länsstyrelserna, Stiftelsen Skånsk Framtid, Stockholms Handelskammare, Swedish Standards Institute (SIS), Svenska <NOBR>OCD-förbunde</NOBR> ANANKE, Sveriges Arkitekter, Sveriges läkarförbund, Sveriges länsbibliotekarier (SLB), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sydsvenska Industri- och handelskammaren, Södermöre Socialdemokratiska förening i Kalmar Arbetarekommun, Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Umeå Arbetarekommun, Uppsala BIO, Utbildningsgruppen vid Göteborgsregionens kommunalförbund, Vänsterpartiet, Vänsterpartiets kommunala grupp i Växjö kommun, Vänsterpartiet Storstockholm, Vänsterpartiet Gävleborg, Vänsterpartiets regionfullmäktigegrupp i Västra Götalandsregionen, Västerås kommuns miljö- och konsumentnämnd, Den ideella föreningen Västmanlands Kommuner och Landsting, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Yrkesföreningen Miljö- och Hälsa, Ölandspartiet i Borgholms kommun, Östsvenska handelskammaren.</P>
<P class="p639 ft3">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p640 ft97">Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)</P>
<P class="p242 ft4">Myndigheternas konkurrensutsatta verksamhet</P>
<P class="p169 ft7">Kommittén föreslår att det i lag införs en huvudregel om att statliga myndigheter inte får sälja varor och tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Regeringen ska kunna besluta om undantag från huvudregeln. Myndigheter ska särredovisa säljverksamhetens intäkter och kostnader.</P>
<P class="p168 ft4">Styrningen av förvaltningen – lag om statlig förvaltning</P>
<P class="p169 ft3">Kommittén bedömer att vissa frågor om den statliga förvaltningen är så viktiga för folkstyrelsens förverkligande att riksdagen bör besluta om grunderna. Bestämmelserna om förvaltningsmyndigheternas verksamhet bör präglas av stabilitet och långsiktighet. Därför bör lagform användas för att reglera grunderna för statsmakternas styrning av myndigheterna. En lag om statlig förvaltning bör bl.a. innehålla bestämmelser om myndigheternas konkurrensutsatta verksamhet och medverkan i EU- arbetet, principer för god förvaltning, regeringens styrning av myndigheterna, beredningskrav vid utnämningar, förutsättningarna för att bilda nya myndigheter samt myndigheternas ledningsformer.</P>
<P class="p75 ft4"><NOBR>EU-medlemskapets</NOBR> följder för den statliga förvaltningen</P>
<P class="p641 ft3">Kommittén föreslår att det bör regleras i lag i vilken ordning som regeringen kan delegera uppgiften att företräda Sverige. Även andra grundläggande bestämmelser om <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör finas i lag. Tillämpningsregler för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör föreskrivas i förordning i stället för som nu i interna cirkulär i Regeringskansliet.</P>
<P class="p244 ft7"><NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör i högre grad inriktas på tidiga initiativ. Strategier och arbetssätt bör utvecklas och problem förknippade med införlivande av <NOBR>EG-rättsakter</NOBR> åtgärdas.</P>
<P class="p167 ft4">Strategisk kompetensförsörjning och värdegrund för statsförvaltningen</P>
<P class="p86 ft7">Enligt kommittén är rekrytering och kompetensutveckling av chefer samt nyrekrytering av medarbetare viktigast för den strategiska kompetensförsörjningen. Kompetensbehovet bör ses över och analyseras i ljuset av de förändringar som statsförvaltningen genomgår.</P>
<P class="p132 ft3">De statligt anställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen samt i rollen som statstjänsteman. Frågor om etik och innehåll i statstjänstemannarollen bör lyftas fram och fortlöpande diskuteras inom myndigheterna. Värdekonflikter måste uppmärksammas. Regeringen bör dokumentera och sammanställa den gemensamma värdegrunden för alla anställda i statsförvaltningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 7</P>
<P class="p624 ft3">225</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft4">Generella besparingar och effektiviseringar</P>
<P class="p510 ft3">Kommittén föreslår att regeringen utvidgar produktivitetstrycket på myndigheternas förvaltningskostnader till att även omfatta avgiftsfinansierad verksamhet och att regeringen bjuder in det privata näringslivet att lämna förslag på att driva statliga verksamheter genom s.k. utmaningsrätt. Kommittén föreslår vidare att regeringen tar initiativ till gemensamma koncentrerade administrativa lösningar för myndigheterna. Begränsningarna av myndigheternas anslagssparande bör tas bort och anslag bör kunna beslutas för längre tid än ett år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p642 ft32">Sammanfattning av delbetänkandet Opinionsbildande verksamhet och små myndigheter (SOU 2007:107)</P>
<P class="p643 ft3">Kommittén anser att begränsningar av myndigheternas opinionsbildande verksamhet främst är en styrningsfråga och att omfattning och inriktning av myndigheternas informationsuppgifter bör regleras i myndigheternas instruktioner. För vissa tidsbegränsade eller i något avseende kontroversiella informationsinsatser kan man överväga att genomföra dessa inom ramen för kommittéväsendet. I politiskt kontroversiella frågor som står inför ett avgörande bör myndigheterna inte bedriva opinionsbildning. Sådan opinionsbildning är en fråga för de politiska partierna och intresseorganisationer.</P>
<P class="p388 ft7">Myndigheternas informationsverksamhet ska präglas saklighet och opartiskhet vilket måste beaktas vid utformningen av informationsisnatserna. Det handlar till stor del om att tillämpa omdöme och god förvaltningssed.</P>
<P class="p644 ft3">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p645 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU 2008:118</P>
<P class="p348 ft7">Remissyttranden över Förvaltningskommitténs betänkande Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 208:118) har avgetts av:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR height=0>
<TD width=117px></TD>
<TD width=117px></TD>
<TD width=73px></TD>
<TD width=56px></TD>
<TD width=30px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td182"><P class="p3 ft3">Svenska institutet</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p3 ft3">för europapolitiska</P></TD>
<TD class="tr18 td183"><P class="p117 ft3">studier,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td92"><P class="p13 ft3">Justitiekanslern,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td182"><P class="p3 ft3">Rikspolisstyrelsen,</P></TD>
<TD class="tr5 td182"><P class="p117 ft3">Kriminalvården,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td180"><P class="p3 ft3">Brottsförebyggande</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p13 ft3">rådet,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft3">Datainspektionen, Rättsmedicinalverket, Migrationsverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, Nordiska Afrikainstitutet, Styrelsen för ackreditering och kontroll, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Läkemedels- verket, Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Riksgäldskontoret, Tullverket, Statens fastighetsverk, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket, Kompetensrådet för utveckling i staten, Kammarkollegiet, Statens pensionsverk, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Statens skolverk, Skolinspektionen, Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Vetenskapsrådet, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska institutet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Luleå tekniska universitet, Centrala studiestödsnämnden, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Sametinget, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Boverket, Lantmäteriet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, Post- och telestyrelsen, Banverket, Transportstyrelsen, Vägverket, Statens väg- och transportforskningsintitut, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Bolagsverket, Verket för innovationssystem, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, Konsumentverket, Allmänna reklamationsverket, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet, Svenska <NOBR>ESF-rådet,</NOBR> Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Förvaltningslagsutredningen, Täby, Eskilstuna, Kumla, Mörbylånga, Sigtuna, Söderköpings, Arjeplogs, Bräcke, Lycksele, Rättviks, Gnosjö, Hofors och Olofströms kommun,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 8</P>
<P class="p624 ft3">227</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR height=0>
<TD width=53px></TD>
<TD width=68px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=51px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=38px></TD>
<TD width=85px></TD>
<TD width=61px></TD>
<TD width=99px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p3 ft3">Sveriges</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p3 ft3">Kommuner</P></TD>
<TD class="tr3 td185"><P class="p3 ft39">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td6"><P class="p117 ft3">Landsting, Svenskt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td135"><P class="p34 ft3">Näringsliv, Företagarna,</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p3 ft3">Almega,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td103"><P class="p101 ft3">Näringslivets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td111"><P class="p3 ft3">Regelnämnd,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td186"><P class="p34 ft3">Stockholms Handelskammare,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td187"><P class="p3 ft3">Landsorganisationen,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td188"><P class="p111 ft3">Tjänstemännens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td189"><P class="p101 ft3">Centralorganisation,</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p34 ft3">Sveriges</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">akademikers centralorganisation, Statsvetenskapliga institutionen vid</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Lunds universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p3 ft3">Juridiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td103"><P class="p12 ft3">institutionen</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p135 ft3">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td115"><P class="p3 ft3">Göteborgs</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p111 ft3">universitet,</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p138 ft3">Juridiska</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft3">fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Stiftelsen Fritt Näringsliv/Timbro, Stiftelsen Den Nya Välfärden, Hela Sverige ska leva, Pliktverket, Konjunkturinstitutet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Örebro universitet, Statens museer för världskultur, Statens historiska museer, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens försvarshistoriska museer, Arkitekturmuseet, Moderna museet, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Riksrevisionen, <NOBR>Saco-S,</NOBR> ST, ST inom Lantmäteriet, Landcon AB, Bisnode, NAI Svefa, Torbjörn Bergman.</P>
<P class="p647 ft3">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p648 ft97">Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)</P>
<P class="p82 ft3">Utredningens syn på styrningen bygger på att förvaltningens primära uppgift är att förverkliga regeringens politik och att regeringen har att omvandla politiska ambitioner till konkreta uppdrag för myndigheterna. Dessa bör formuleras så att respektive myndighet själv råder över eller har rimliga möjligheter att genom olika åtgärder kunna lyckas med uppdraget. Verksamheter och myndigheter är olika. Styrsystemet bör därför göra det möjligt för politikerna att styra på ett varierat sätt. Utredningens synsätt konkretiseras i ett antal förslag till förbättringar av styrningen. Detta får konsekvenser både för regeringen och för myndigheterna. Inte minst inom Regeringskansliet kommer det att skapa förutsättningar för en förskjutning från rutinmässiga arbetsuppgifter till långsiktiga och strategiska uppgifter. Fokus i styrningen läggs på verksamheterna snarare än myndigheterna. Att ge regeringen råd och stöd i styrningen av verksamheter och myndigheter blir en strategisk och allt viktigare uppgift för tjänstemännen i Regeringskansliet.</P>
<P class="p243 ft4">Två grundfrågor</P>
<P class="p392 ft3">Utredningen formulerar två grundfrågor utifrån utredningens direktiv.</P>
<P class="p649 ft7"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft47">Hur ska regeringen styra och kontrollera sin förvaltning för att denna på bästa sätt ska förverkliga regeringens politik?</SPAN></P>
<P class="p650 ft7"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Vilken information kan och bör tas fram om statlig verksamhet, vilka krav kan ställas på informationen och vem ska ta fram</SPAN></P>
<P class="p25 ft3">den?</P>
<P class="p235 ft4">Målens roll</P>
<P class="p86 ft3">Utredningen betonar att myndigheterna har inrättats för att sköta vissa verksamheter. Därmed inte sagt att dessa verksamheter skulle sakna övergripande mål. Uppgifter som myndigheterna tilldelats är dock ett uttryck för politikernas syn på och antaganden om att vissa verksamheter kan bidra till att uppfylla dessa övergripande mål. Den politiska viljeinriktningen formuleras ofta genom visionära eller övergripande mål men lämpar sig inte för den konkreta styrningen</P>
<P class="p485 ft7">av myndigheterna. Det betyder att en central del av arbetet inom Regeringskansliet måste vara att göra analyser av hur dessa övergripande mål kan översättas till uppdrag till myndigheterna.</P>
<P class="p382 ft3">Myndigheterna har att genomföra detta uppdrag oavsett om regeringen väljer att uttrycka det i termer av prestationer eller i termer av – mer eller mindre – närliggande effekter. Hur uppdraget formuleras är något som måste variera från myndighet till myndighet. Det måste dock formuleras så att det kan realiseras inom ramen för myndighetens befogenheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft4">Samband mellan olika verksamheter</P>
<P class="p379 ft7">Samordningen mellan myndigheter försvåras ibland av alltför starkt fokus på de enskilda myndigheterna utan hänsyn till att en enskild myndighets verksamhet i bland utgör ett led i en process i vilken flera myndigheter deltar. Men det faktum att många verksamheter har gemensamma mål motiverar inte med automatik en samordning. Styrningen och arbetsformerna inom Regeringskansliet måste vara sådana att de stödjer och inte motverkar samordning mellan myndigheter. Analyser av vilka verksamheter som kan bidra till olika politiska mål bör ske ad hoc och i former som är ändamålsenliga för regeringen.</P>
<P class="p219 ft4">Budgetprocessens begränsningar</P>
<P class="p651 ft3">Styrsystemet har präglats av en föreställning om att det skulle vara möjligt att ompröva den statliga verksamheten inom ramen för den årliga budgetprocessen. Även om få inom Regeringskansliet och hos myndigheterna upplever detta som realistiskt, står det klart att denna föreställning haft betydelse när olika reformer av styrningen föreslagits och genomförts. Det har bidragit till kortsiktighet i styrningen samt till att orimliga och uniforma informationskrav ställts på myndigheterna. Föreställningen att hela den statliga verksamheten ska prövas i budgetprocessen är orealistisk. Inte heller kan det förväntas att omfattande omprövningar normalt görs inom ramen för den årliga budgetprocessen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p130 ft4">Informella kontakter – en del av styrningen</P>
<P class="p165 ft3">De beslut genom vilka regeringen formellt binder myndigheternas handlande fattas av regeringen som kollektiv. Informella kontakter mellan Regeringskansliet och dess myndigheter är ofrånkomliga och önskvärda samt ett viktigt inslag för att styra och utbyta information. Ett centralt inslag är mål- och resultatdialogen mellan den politiska ledningen och myndighetsledningarna. Skillnader mellan olika områden är betydande i fråga om informella kontakter, bl.a. till följd av behovet och intensiteten i kontakterna med EU och vilken politisk betydelse olika verksamheter tillmäts.</P>
<P class="p652 ft4">Politikens kunskapsunderlag</P>
<P class="p159 ft3">I uppföljningar och utvärderingar är det möjligt att ställa ett näst intill obegränsat antal frågor. Möjligheterna att besvara dessa frågor varierar. Det är ofta möjligt, trots att mer tekniska svårigheter kan uppträda, att besvara frågor som handlar om utvecklingen av olika prestationer eller av olika yttre förhållanden. Det finns anledning att ställa helt olika krav på information beroende på hur den ska användas. Olika sorters information bör beställas och tas fram på olika sätt och ha olika producenter. Myndigheterna ska informera regeringen om hur de genomfört sitt uppdrag.</P>
<P class="p653 ft3">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft4">Förslag</P>
<P class="p654 ft7">Utifrån sin grundsyn och sina ställningstaganden lägger utredningen fram bl.a. följande</P>
<P class="p21 ft3">förslag.</P>
<P class="p655 ft7">Styrningen ska bejaka skillnader mellan myndigheter och verksamheter. Mer kraft kan då i stället ägnas åt strategisk styrning som är inriktad på hur olika myndigheters verksamhet sammantaget kan bidra till att politiska strävanden kan förverkligas.</P>
<P class="p656 ft7">Instruktionen ska vara det centrala dokumentet för regeringens styrning av myndigheterna. I myndighetens instruktion bör regeringen ange de uppgifter den tilldelat myndigheten för att nå de mål regeringen åsyftar med myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p657 ft3">De informella kontakterna kan utvecklas vidare och i vissa fall även ”semiinstitutionaliseras”. Formerna för informella kontakter bör diskuteras mellan departement och myndigheter. Osäkerheter om informella kontakter måste undanröjas bl.a. genom utbildningsinsatser.</P>
<P class="p658 ft3">Underlag för omprövningar av en eller flera myndigheters uppdrag bör i huvudsak tas fram utanför den berörda myndigheten/myndigheterna. Sådana omprövningar bör aktualiseras ad hoc. När mera genomgripande omprövningar aktualiseras bör dessa underlättas genom att det ställs högre krav på Regeringskansliets förmåga att identifiera var relevant kunskap finns.</P>
<P class="p658 ft7">Förutsättningarna för omprövningar bör förbättras. När det däremot gäller mera genomgripande omprövningar av t.ex. mål och medel på ett område krävs att Regeringskansliet bättre än i dag kan bistå politikerna med underlag. Detta är också en naturlig uppgift för Regeringskansliet, som en del av det dagliga arbetet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p638 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU 2007:75</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr3 td41"><P class="p3 ft3">Remissyttranden över betänkandet Att styra staten</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p3 ft3">– regeringens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td41"><P class="p3 ft3">styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) har avgetts av:</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft3">Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Svea hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Justitiekanslern, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Migrationsverket, Datainspektionen, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Svenska institutet, Kommerskollegium, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Styrelsen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen, Totalförvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets pliktverk, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Smittskyddsinstitutet, Statens Folkhälsoinstitut, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Barnombudsmannen, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Riksgäldskontoret, Tullverket, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Statens skolverk, Högskoleverket, Vetenskapsrådet, Centrala studiestödsnämnden, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Uppsala universitet, Högskolan Dalarna, Linköping universitet, Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lunds universitet, Malmö högskola, Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola, Konstnärsnämnden, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens maritima museer, Statens museer för världskultur, Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> Statens Jordbruksverk, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens Strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinspektion, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Boverket, Lantmäteriverket, Affärsverket svenska kraftnät, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Post- och telestyrelsen, Banverket, Järnvägsstyrelsen, Vägverket, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Konkurrensverket, Skogsstyrelsen, Bolagsverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Statens järnvägar, Statens energimyndighet, Ungdomsstyrelsen, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Statens kulturråd, Moderna Museet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS), Stockholm centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), Sveriges Kommuner och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 10</P>
<P class="p637 ft3">232</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft7">Landsting, Svenskt Näringsliv, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p617 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p618 ft3">Bilaga 10</P>
<P class="p613 ft3">233</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p659 ft97">Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Styr samverkan – för bättre service till medborgarna (SOU 2008:97)</P>
<P class="p214 ft4">Struktur för tillgänglig service</P>
<P class="p510 ft7">Etableringen av statliga servicekontor bör ske i samråd med berörda kommuner. Regeringen bör uppdra åt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket att inleda sådant samråd.</P>
<P class="p213 ft3">Ett nät av lokala servicekontor bör vara basen för den offentliga servicen i landet. Kommunala och statliga funktioner bör så långt möjligt samlokaliseras. Kontorsstrukturen bör kompletteras med servicepunkter, där myndigheter kan kontaktas med tekniska hjälpmedel. Detta är speciellt viktigt i gles- och landsbygd. Servicepunkter kan exempelvis vara lokaliserade i offentliga lokaler, hembygdsgårdar eller lanthandelsbutiker. De bör vara utrustade med dator och kundarbetsplats. En ny funktion som auktoriserad servicevägledare bör utvecklas för att lotsa medborgarna rätt i den offentliga förvaltningen. Möjligheterna att nyttja lantbrevbärarna i Posten AB som mobila servicepunkter och servicevägledare bör utredas vidare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p130 ft4">Styrning av service i samverkan</P>
<P class="p222 ft3">Regeringen bör sätta övergripande, förvaltningspolitiskt grundade, mål för myndigheternas verksamhet, tillgänglighet och service. Detta innefattar mål för statens närvaro på olika platser och med vilken grad av service och en tydlig anvisning om hur regeringen förväntar sig att myndigheterna ska samverka. Kommuners och statliga myndigheters planerings- och styrningsprocesser bör samordnas i de delar som avser tillgång till offentliga tjänster.</P>
<P class="p225 ft7">Länsstyrelsen bör ansvara för att inom länet samordna den statliga och kommunala servicen och ge regeringen det underlag som krävs för att besluta om den statliga servicen.</P>
<P class="p164 ft4">IT som verktyg i servicekanaler</P>
<P class="p165 ft3">Servicepunkter inom exempelvis lanthandel bör utrustas med teknisk utrustning som möjliggör <NOBR>öga-mot-öga</NOBR> kontakt mellan medborgaren och tjänstemän vid myndigheterna. Medborgarna bör på ett enkelt sätt få tillgång till information om alla sina kontakter med den offentliga förvaltningen och om alla de uppgifter som förvaltnigen har om medborgaren. Ett gemensamt koncept för ”min sida” gällande hela den offentliga förvaltningen bör utvecklas.</P>
<P class="p660 ft3">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p645 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU 2008:97</P>
<P class="p348 ft37">Remissyttranden över betänkandet Styr samverkan – för bättre service till medborgarna (SOU 2008:97) har avgetts av:</P>
<P class="p252 ft3">Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket, Datainspektionen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Högskoleverket, Centrala studiestödsnämnden, Statens Jordbruksnämnd, Fiskeriverket, Boverket, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Bolagsverket, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Bolagsverket, Glesbygdsverket, Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Konsumentverket, Handikappombudsmannen, Riksarkivet, Rådet för europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Pensionsmyndighetsutredningen, Transportstyrelsen, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamns, Sollentuna, Stockholms, Södertälje, Heby, Tierp, Östhammars, Oxelösunds, Linköpings, Ydre, Åtvidabergs, Jönköpings, Gislaves, Ljungby, Tingsryd, Växjö, Högsby, Oskarshamns, Olofströms, Eslövs, Helsingborgs, Kristianstads, Landskrona, Lomma, Malmö, Simrishamns, Halmstads, Borås, <NOBR>Dals-Eds,</NOBR> Göteborgs, Gullspångs, Mölndals, Partille, Svenljunga, Trollhättans, Vänersborgs, Åmåls, Torsby, Örebro, Älvdalens, Hofors, Söderhamns, Kramfors, Sundsvalls, Krokoms, Dorotea, Storumans, Umeå, Vilhelmina, Gällivare och Kiruna kommun, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Dalarnas och Norrbottens läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Företagarförbundet, Landsorganisationen, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Hela Sverige ska leva, Småkom, Föreningen landsbygdshandelns främjande, Skärgårdarnas riksförbund, Bygdegårdarnas riksförbund, Våra gårdar, Folkets hus och parker, Sveriges hembygdsförbund, Sveriges civilförsvarsförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Sveriges pensionärsförbund, Sveriges pensionärers riksförbund, Posten AB, Samordningsförbunden Botkyrka, Göteborg Hisingen, RAR i Södermanland, Skellefteå och Strömsund, Essunga och Vingåkers kommun, Folkbildningsrådet, Synskadades riksförbund, Folkbildningsförbundet, SOS Alarm, Svensk biblioteksförening, Region Dalarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p661 ft97">Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22)</P>
<P class="p348 ft3">Utredningen föreslår sammanfattningsvis att regeringens stöd när det gäller uppföljning och utvärdering bör utvecklas genom att Statskontoret tillförs ytterligare uppgifter. Dess roll som regeringens primära utredningsresurs bör tydliggöras. Statskontoret bör vidare ges ytterligare uppgifter inom uppföljningen av förvaltningspolitiken och kompetensförsörjningen i staten genom att uppgifter överförs från Verva.</P>
<P class="p17 ft3">Utredningen föreslår att Verva avvecklas från och med år 2009. Utredningen gjorde bedömningen att Verva givits ett svårt uppdrag och inte fått rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs. Betydande effektiviseringsvinster bör istället kunna uppnås både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, om uppgifterna utförs i andra organisatoriska former. Utredningen anser också att regeringens ansvar för policyutveckling när det gäller strategisk kompetensförsörjning, kvalitetsarbetet och verksamhetsutveckling renodlas. Ett råd för detta ändamål bör inrättas.</P>
<P class="p662 ft7">För att säkerställa <NOBR>EU-revisionens</NOBR> finansiella oberoende föreslår utredningen att en självständig besluträtt införs.</P>
<P class="p18 ft3">Utredningen föreslår att en förvaltningsdelegation inrättas under regeringen för att samordna och utveckla förverkligandet av e- handlingsplanen. Normeringsarbetet inom området <NOBR>e-förvaltning</NOBR> knyts till förverkligandet av regeringens <NOBR>e-handlingsplan</NOBR> och blir ett ansvar direkt för regeringen. De föreslår också att vissa förvaltningspolitiskt prioriterade utbildningar m.m. flyttas till Regeringskansliet från Verva samt att verksamheten kring lagrummet och rättsinformationen bör inordnas i Domstolsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p645 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende SOU 2008:22</P>
<P class="p348 ft37">Remissyttranden över Stabsutredningens betänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2080:22) har avgetts av:</P>
<P class="p252 ft3">Riksrevisionen, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Svenska Institutet, Kommerskollegium, Försvarets materielverk, Krisberedskapsmyndigheten, Försvarshögskolan, Försäkringskassan, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Arvfondsdelegationen, Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Verket för förvaltningsutveckling, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Centrala studiestödsnämnden, Stockholms universitet (Score), Uppsala universitet, Jordbruksverket, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Konkurrensverket, Verket för näringslivsutveckling, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Akademikers Centralorganisation, Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och landsting, Tjänstemännens centralorganisation, Kronofogdemyndigheten. Övriga: SIPU AB, Svensk biblioteksförening, Verket för innovationssystem, Sveriges auktoriserade utbildningsföretag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p617 ft3">Prop. 2009/10:</P>
<P class="p618 ft3">Bilaga 14</P>
<P class="p613 ft3">237</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p663 ft97">Sammanfattning av departementspromemorian Koncentration av länsstyrelseverksamhet (Ds 2007:28)</P>
<P class="p664 ft3">Utredningen definierar kärnverksamhet som alla typer av verksamhet som länsstyrelserna ska bedriva enligt särskilda bestämmelser i författningar. Med koncentration avses att dessa länsstyrelser fullgör verksamheten även i andra län än det egna.</P>
<P class="p665 ft3">Utredningen presenterar en vägledning för att bedöma lämpligheten i att koncentrera en verksamhet. Vägledningen formuleras som ett antal kriterier som verksamheten bör prövas emot. Med utgångspunkt i kriterierna görs bedömningen att det är mer motiverat att koncentrera en verksamhet som kännetecknas av att den har:</P>
<P class="p666 ft7">Behov av likformigt utförande (jämfört med en verksamhet som bör anpassas efter länets förutsättningar)</P>
<P class="p667 ft3">Begränsat samband med länsstyrelsens övriga kärnverksamhet</P>
<P class="p668 ft7">Begränsad betydelse för länsstyrelsens uppdrag enligt 2 § länsstyrelseinstruktionen</P>
<P class="p667 ft3">Låg besöksfrekvens</P>
<P class="p667 ft3">Få externa besök</P>
<P class="p667 ft3">Begränsat behov av lokalkännedom</P>
<P class="p667 ft3">Liten omfattning och hög komplexitet</P>
<P class="p669 ft7">Utredningens kriterier bedöms dock kunna komma i konflikt med varandra och har delvis en inbördes rangordning. Utredningens rangordning innebär att nedanstående kriterier ska vara uppfyllda för att utredningen ska anse att koncentration är motiverad. Verksamheten ska:</P>
<P class="p667 ft3">Utföras likformigt</P>
<P class="p668 ft3">Ha begränsat samband med länsstyrelsens övriga kärnverksamhet</P>
<P class="p668 ft7">Ha begränsad betydelse för länsstyrelsens uppdrag enligt 2 § länsstyrelseinstruktionen.</P>
<P class="p670 ft7">Övriga kriterier bör enligt utredningen vara uppfyllda för att verksamheten ska lämpa sig för koncentration.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p130 ft4">Förslag om verksamhet som kan koncentreras</P>
<P class="p159 ft3">Med utgångspunkt i ovannämnda vägledning och kriterier analyserar utredningen länsstyrelsernas kärnverksamheter. Analysen har gjorts i samråd med företrädare för tio olika länsstyrelser, vissa sektorsmyndigheter och, finansdepartementets länsstyrelseenhet. Utredningen föreslår koncentration av länsstyrelsernas verksamhet inom följande områden:</P>
<P class="p671 ft3">Medborgarskap</P>
<P class="p672 ft3">Överförmyndare</P>
<P class="p673 ft3">Begravningsfrågor</P>
<P class="p672 ft3">Pantlåneverksamhet</P>
<P class="p674 ft3">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p675 ft7">Frågor enligt aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar m.fl.</P>
<P class="p667 ft3">Bilskrotning</P>
<P class="p667 ft3">Ensamrätt till sjunket gods</P>
<P class="p667 ft3">Stiftelser</P>
<P class="p676 ft3">Lönegaranti</P>
<P class="p667 ft3">Deponerade medel</P>
<P class="p667 ft3">Allmänna arvsfonden</P>
<P class="p676 ft3">Åborätt och allmänningar</P>
<P class="p667 ft3">Allmän kameraövervakning</P>
<P class="p667 ft3">Bevakningsföretag.</P>
<P class="p676 ft3">Lotterier, bingo m.m.</P>
<P class="p667 ft3">Stöd till boende</P>
<P class="p667 ft3">Mineral- och torvfyndigheter</P>
<P class="p676 ft3">Transport av avfall och farligt avfall</P>
<P class="p667 ft3">Bitillsyn</P>
<P class="p676 ft3">Alkohol- och tobaksärenden</P>
<P class="p677 ft3">Utredningens bedömning är att koncentration av länsstyrelseverksamhet</P>
<P class="p590 ft3">– när den är motiverad - konsekvent bör göras till ett bestämt antal länsstyrelser. Jämfört med alternativet flexibel koncentration, dvs. att utifrån varje enskild verksamhets förutsättningar eller något slags rättviseprincip besluta vilken eller vilka länsstyrelser som ska bli föremål för koncentration, innebär konsekvent koncentration större tydlighet. Denna tydlighet anses vara till fördel för kommuner, landsting och andra myndigheter</P>
<P class="p678 ft3">samt för enskilda medborgare som har kontakter med länsstyrelserna. Den förbättrar också enligt utredningen regeringens möjligheter att styra länsstyrelserna och länsstyrelseorganisationens kapacitet att ta emot nya uppgifter på förvaltningsområdet.</P>
<P class="p213 ft3">Enligt direktiven ska utredningen beakta Ansvarskommitténs förslag. Det innebär att koncentration som huvudregel görs till <NOBR>6–9</NOBR> utpekade länsstyrelser. Delvis med utgångspunkt i Ansvarskommitténs förslag gör utredningen bedömningen att sju länsområden, vart och ett bestående av flera län, bör utgöra utgångspunkt för koncentration. Avsikten har varit att identifiera ett antal områden som dels svarar mot Ansvarskommitténs förslag och dels väsentligt reducerar antalet ansvariga länsstyrelser, men som inte medför alltför långa avstånd till länsstyrelsen. Inom vart och ett av dessa områden kommer en länsstyrelse att ha ett utpekat ansvar för de koncentrerade verksamheterna. Utredningen gör vidare bedömningen att den ansvariga länsstyrelsen huvudsakligen bör vara den som – i jämförelse med övriga länsstyrelser i området – har den mest omfattande verksamheten. Det bakomliggande antagandet görs utifrån att ju större länsstyrelsen är, desto större är dess förutsättningar att använda och, i den utsträckning det behövs, komplettera befintlig kompetens till de koncentrerade verksamheterna.</P>
<P class="p514 ft7">I utredningen föreslås, utifrån ovan nämnda resonemang, följande länsstyrelser:</P>
<P class="p679 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Länsstyrelsen i Norrbottens län ges ansvar för berörda verksamheter i Norrbottens och Västerbottens län.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 15</P>
<P class="p637 ft3">239</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p680 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">Länsstyrelsen i Västernorrlands län ges ansvar för berörda verksamheter i Västernorrlands och Jämtlands län.</SPAN></P>
<P class="p681 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Länsstyrelsen i Dalarnas län ges ansvar för berörda verksamheter i Dalarnas, Gävleborgs, Örebro och Värmlands län.</SPAN></P>
<P class="p682 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Länsstyrelsen i Stockholms län ges ansvar för berörda verksamheter i Stockholms, Uppsala, Södermanland, Västmanland och Gotlands län.</SPAN></P>
<P class="p681 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Länsstyrelsen i Västra Götalands län ges ansvar för berörda verksamheter i Västra Götalands och Hallands län,</SPAN></P>
<P class="p682 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Länsstyrelsen i Östergötlands län ges ansvar för berörda verksamheter i Östergötland, Jönköping och Kalmar län.</SPAN></P>
<P class="p681 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Länsstyrelsen i Skåne län ges ansvar för berörda verksamheter i Skåne och Blekinge län.</SPAN></P>
<P class="p677 ft3">Ovanstående indelning ska enligt utredningens bedömning i framtiden anpassas till den regionala samhällsorganisation som eventuellt blir resultatet av Ansvarskommitténs förslag. Utredningen anser också att det inom vissa av ovannämnda områden – där det inte framstår som uppenbart vilken länsstyrelse som verksamhet ska koncentreras till - kan finnas skäl för regeringen att ytterligare analysera frågan om ansvarig länsstyrelse. Utredningen poängterar också, att även om den föreslår konsekvent koncentration till ovan angivna länsstyrelser, så kan det i en del fall – med utgångspunkt i en verksamhets specifika karaktär - vara motiverat att frångå denna huvudprincip. Det kan i så fall innebära att verksamhet koncentreras till fler eller färre och även till andra länsstyrelser än de utredningen föreslår.</P>
<P class="p260 ft7">Utredningen föreslår att det vid de länsstyrelser som till följd av koncentration blir av med verksamhet ska utvecklas någon form av enklare kundtjänst för de koncentrerade uppgifterna.</P>
<P class="p16 ft3">Vid de 14 länsstyrelser som skulle förlora verksamhet till följd av utredningens bedömningar och förslag uppgår antalet direkt berörda årsarbetskrafter till drygt 200 enligt utredningens beräkningar. Enligt kommittén finns det i dag inget underlag för säkra bedömningar av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av utredningens förslag. Om förslagen genomförs krävs att ett sådant underlag tas fram för varje länsstyrelse. Utredningen lämnar förslag till författningsändringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p390 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende Ds 2007:28</P>
<P class="p632 ft3">Följande remissinstanser har kommit in med yttrande över Koncentrationsutredningen: Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Västerbottens län, Migrationsverket, Räddningsverket, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Ekonomistyrningsverket, Lotteriinspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsverket, Boverket, Vägverket, Bergsstaten, Glesbygdsverket, Riksantikvarieämbetet, Falu kommun, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Halmstads kommun, Härnösands kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Kungsbacka kommun, Lindesbergs kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Malmö kommun, Nordanstigs kommun, Nyköpings kommun, Stockholms kommun, Sölvesborgs kommun, Umeå kommun, Västerås kommun, Växjö kommun, Åre kommun, Åsele kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Bilskrotares Riksförbund (SBR), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges Åkeriföreg.</P>
<P class="p683 ft3">På eget initiativ har yttrande kommit in från Domstolsverket, Jusek, ST inom Länsstyrelserna, Valmyndigheten, Samverkansorganet i Gävleborgs län och Verket för högskoleservice. Sweguard avger gemensamt remissvar med ALMEGA tjänsteförbundet och Svenska Transportarbetarförbundet.</P>
<P class="p684 ft7">Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket, Glesbygdsverket, Kalmar kommun, Åre kommun har inbjudits att lämna synpunkter men avstått från att yttra sig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p685 ft97">Sammanfattning av Statskontorets rapport En effektivare statlig inköpssamordning – analys och förslag (2009:12)</P>
<P class="p214 ft31">Bakgrund</P>
<P class="p686 ft7">Statskontoret har på uppdrag av regeringen sett över och behovsprövat den statliga inköpssamordningen. Vidare ingick i uppdraget att göra bl.a. besparingsberäkningar och beakta små och medelstora företags möjligheter att delta i ramavtalsupphandlingar.</P>
<P class="p687 ft3">Sedan år 1998 finns förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning som anger att det ska finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingarna av varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. Inköpssamordningen är en form av samverkan över myndighetsgränser där de statliga myndigheterna får stöd i sina inköp av elva s.k. ramavtalsansvariga myndigheters upphandling av statliga ramavtal. Uppgiften att samordna de ramavtalsansvariga myndigheternas upphandlingsverksamhet ligger på Ekonomistyrnings- verket (ESV). Syftet med den statliga inköpssamordningen är att åstadkomma besparingar för staten genom att reducera myndigheternas administrativa kostnader för upphandling och skapa ekonomiskt mer förmånliga inköpsvillkor.</P>
<P class="p688 ft3">Försäljningen på ramavtalen uppgick under år 2008 till 7,5 miljarder kronor, vilket utgör knappt 10 procent av de totala statliga inköpen som skulle kunna omfattas av statlig inköpssamordning. Knappt 2000 företag inklusive återförsäljare stod för denna försäljning.</P>
<P class="p689 ft7">De ramavtalsansvariga myndigheternas upphandlingsverksamhet finansieras för närvarande med avgifter som tas ut av leverantörerna i samband med utnyttjandet av de för staten gemensamma ramavtalen. Avgifterna tas vanligtvis ut som en viss procentsats på leverantörernas försäljning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p130 ft31">Resultatet av översynen</P>
<P class="p690 ft4">Besparingar</P>
<P class="p222 ft3">De undersökningar som Statskontoret gjort för att avgöra om den statliga inköpssamordningen ger upphov till besparingar för staten indikerar att betydande belopp sparas. Uppskattningsvis reducerar statförvaltningen kostnaderna för sina inköp av vissa varor och tjänster med knappt 1,5 miljarder kronor per år till följd av den nuvarande statliga inköpssamordningen. Av denna dryga miljard svarar processuella besparingar i själva upphandlingsprocessen för knappt 500 miljoner kronor och prisbesparingar för ca 1 000 miljoner kronor.</P>
<P class="p162 ft7">Statskontoret bedömer med andra ord att den statliga inköpssamordningen når sitt syfte att effektivisera statsförvaltningens inköp av vissa varor och tjänster och åstadkomma statsfinansiella besparingar. Därför finns det också ett behov av verksamheten.</P>
<P class="p674 ft3">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft4">Små och medelstora företags medverkan</P>
<P class="p510 ft7">Statskontorets slutsats är att den upphandling som bedrivs inom ramen för den statliga inköpssamordningen inte generellt sett utestänger små och medelstora företag från att delta. Det finns emellertid ett antal ramavtalsområden där de små och medelstora företagen är i klar minoritet, vilket är potentiellt problematiskt.</P>
<P class="p168 ft4"><NOBR>Icke-ändamålsenlig</NOBR> organisation</P>
<P class="p651 ft3">Den statliga inköpssamordningen är uppbyggd kring ett system där statsförvaltningens största förbrukare av vissa varor och tjänster, som många andra myndigheterna behöver, tecknar ett antal statliga ramavtal. Över tid har denna koppling försvagats avsevärt.</P>
<P class="p515 ft7">Statskontorets översyn av verksamheten visar att den decentraliserade strukturen där ansvaret för verksamheten är fördelad på elva olika myndigheter och där flertalet helt saknar uppdrag och styrning från regeringen har flera svagheter och brister. Detta hindrar verksamheten från att nå sin verkliga potential och åstadkommer därför sannolikt mindre besparingar för staten än som skulle vara möjligt. Nedan listas några av de mest betydande bristerna och dess konsekvenser:</P>
<P class="p691 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Den samordningsansvariga myndigheten ESV har otillräckliga resurser och mandat för att styra och utveckla verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p692 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">Den decentraliserade strukturen resulterar i avtal och processer som inte är enhetliga. Detta skapar problem både för myndigheterna och för leverantörerna.</SPAN></P>
<P class="p692 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Myndigheterna får svårt att hitta bland avtalen och göra avrop. Bristen på tydlighet och enhetlighet försvårar vidare sannolikt företagens deltagande i inköpssamordningen.</SPAN></P>
<P class="p692 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Det är alltför slumpmässigt vilka myndigheter som blir ramavtalsansvariga för olika områden – det finns inga garantier för att den mest lämpade myndigheten för ett visst område blir ramavtalsansvarig.</SPAN></P>
<P class="p693 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">Systemet blir sårbart när deltagandet bygger på frivillighet.</SPAN></P>
<P class="p694 ft7">Statskontorets europeiska utblick visar att den svenska lösningen är något av en anomali i sammanhanget.</P>
<P class="p213 ft3">Statskontorets slutsats är att den nuvarande organiseringen av den statliga inköpssamordningen har spelat ut sin roll och att den hindrar verksamheten från att utvecklas ytterligare.</P>
<P class="p213 ft7">Statskontoret pekar därutöver på att den ekonomisk uppföljningen och kontrollen av den statliga inköpssamordningens avgiftsfinansiering är bristfällig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p198 ft31">Statkontorets överväganden och förslag</P>
<P class="p63 ft3">Statskontoret föreslår att</P>
<P class="p695 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">en ny myndighet för samordnad upphandling i staten inrättas,</SPAN></P>
<P class="p696 ft3">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p697 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">den nya myndighetens uppgift bör vara att upphandla och förvalta ramavtal för statsförvaltningens räkning (Riksgäldskontoret behåller dock sin ramavtalsverksamhet),</SPAN></P>
<P class="p698 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">den nya myndighetens verksamhet bör avgränsas till den statliga sektorn,</SPAN></P>
<P class="p697 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">myndigheten bör inte bedriva konsultativ verksamhet för enskilda myndigheters räkning,</SPAN></P>
<P class="p699 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">myndigheten ska beakta små och medelstora företags möjligheter att delta i de samordnade upphandlingarna,</SPAN></P>
<P class="p697 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">myndigheten ska årligen rapportera till regeringen resultatet av upphandlingsverksamheten,</SPAN></P>
<P class="p699 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft56">finansieringen av den nya myndigheten bör ske enligt samma princip som i dag men med en väsentligt stärkt ekonomisk uppföljning och kontroll,</SPAN></P>
<P class="p699 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft60">nuvarande ordning, där myndigheterna ska använda de statliga ramavtalen men kan göra avsteg, bibehålls men kompletteras med en skärpt avstegsrapporteringen och uppföljning.</SPAN></P>
<P class="p700 ft3">Statskontoret understryker att en viktig förutsättning för att kunna uppnå förmånliga inköpsvillkor med avseende på produktkvalitet och pris till nytta för det allmänna, medborgare och konsumenter och en kostnadseffektiv upphandlingsprocess är att myndigheten utmärks av en hög beställarkompetens.</P>
<P class="p259 ft3">Med ledning i motsvarande verksamheter i Finland och Danmark, som i bolagsform bedriver i princip samma typ av verksamhet, anser Statskontoret att den nya myndigheten fullt utbyggd bör vara i storleksordningen 60 årsarbetskrafter. Statskontoret förordar en successiv utbyggnad av den nya upphandlingsverksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft51">Förteckning över remissinstanserna avseende Statskontorets rapport 2009:12</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p701 ft37">Följande remissinstanser har yttrat sig över Statskontorets rapport, En effektivare statlig inköpssamordning – analys och förslag (2009:12).</P>
<P class="p702 ft3">Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försäkringskassan, Statens folkhälsoinstitut, Ekonomistyrningsverket, Expertrådet för Studier i Offentlig Ekonomi, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Tullverket, Stockholms universitet, Verket för högskoleservice, Statens jordbruksverk, Boverket, Lantmäteriet, Banverket, Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Vägverket, Konsumentverket, Arbetsförmedlingen, Göteborgs kommun, Haninge kommun, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Malmö kommun, Norrtälje kommun, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Västerås kommun, Örebro kommun, Hallands läns landsting, Jämtlands läns landsting, Skåne läns landsting, Almega, Företagarna, Stockholms handelskammare, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Offentliga Inköpare, Sveriges hotell och restaurangföretagare och IT- & Telekomföretagen.</P>
<P class="p703 ft3">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p704 ft51">Sammanfattning av promemorian Namnbyte för Statens pensionsverk</P>
<P class="p348 ft3">I promemorian Namnbyte för Statens pensionsverk föreslås ändringar i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara, lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom social- försäkringens administration och socialförsäkringsbalken bestående i att namnet ”Statens pensionsverk” ut mot ”Statens tjänstepensionsverk”. Ändringarna är föranledda av att regeringen avser byta namn på Statens pensionsverk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 19</P>
<P class="p705 ft3">246</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft3">Efter överenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och </SPAN><SPAN class="ft4">Statens tjänstepensionsverk </SPAN><SPAN class="ft3">ska Pensions- myndigheten svara för ut- betalningen av statliga tjänste- pensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kommunerna och landstingen gemensamt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p706 ft51">Författningsförslagen i promemorian Namnbyte för Statens pensionsverk</P>
<P class="p707 ft29">1. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara</P>
<P class="p708 ft37">Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:989) om socialförsäkrings- väsendet under krig och krigsfara ska ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p3 ft40">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft3">8 §<A href="#page_247"><SPAN class="ft30">1</SPAN></A></P>
<P class="p60 ft3">Bestämmelserna i 9 och 10 §§ ska tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringens förordnande månatligen eller för längre tidsperiod ska betalas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p710 ft3">Efter överenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och <SPAN class="ft4">Statens pensionsverk </SPAN>ska Pensions- myndigheten svara för ut- betalningen av statliga tjänste- pensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kommunerna och landstingen gemensamt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.</P>
<P class="p711 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
<P class="p712 ft38"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Senaste lydelse 2009:991.</P>
<P class="p713 ft3">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p714 ft29">2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter</P>
<P class="p715 ft7">Härigenom föreskrivs att 13 kap. 15 och <NOBR>22–24</NOBR> a §§ samt 16 kap. 3 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr24 td71"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr24 td180"><P class="p99 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td115"><P class="p521 ft31">13 kap.</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td101"><P class="p2 ft3">Föreligger</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td66"><P class="p104 ft3">inte</P></TD>
<TD class="tr5 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td117"><P class="p716 ft3">rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td74"><P class="p13 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p3 ft3">15 §<SPAN class="ft30">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p717 ft3">Föreligger</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p718 ft3">inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><P class="p39 ft3">rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td13"><P class="p3 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td193"><P class="p135 ft3">under</P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p104 ft3">ett</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p27 ft3">helt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td10"><P class="p99 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><P class="p719 ft3">under</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p111 ft3">ett</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">helt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">kalenderår, <SPAN class="ft4">skall </SPAN>endast inkomster</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td128"><P class="p99 ft3">kalenderår,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td194"><P class="p720 ft3"><SPAN class="ft4">ska </SPAN>endast</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td124"><P class="p13 ft3">inkomster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">som hänför sig till den tid då rätt</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">som hänför sig till den tid då rätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td195"><P class="p111 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD class="tr4 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p13 ft3">föreligger</P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p99 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td196"><P class="p721 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td124"><P class="p13 ft3">föreligger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td97"><P class="p3 ft3">medräknas vid minskningen.</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td197"><P class="p99 ft3">medräknas vid minskningen.</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=16 class="tr4 td84"><P class="p2 ft3">Minskningen fördelas på det antal kalenderdagar garantin betalas.</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">Om den som har inkomstgaranti</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">Om den som har inkomstgaranti</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p3 ft3">samtidigt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td81"><P class="p103 ft39">även</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p127 ft3">tar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p13 ft3">emot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p99 ft3">samtidigt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p112 ft39">även</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><P class="p102 ft3">tar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p13 ft3">emot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td71"><P class="p3 ft3">avgångsförmåner</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p136 ft3">på</P></TD>
<TD class="tr4 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td131"><P class="p3 ft3">grund</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p27 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td10"><P class="p99 ft3">avgångsförmåner</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td101"><P class="p134 ft3">på grund</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">uppdrag som statsråd, arbetstagare</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">uppdrag som statsråd, arbetstagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p716 ft3">statlig</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td103"><P class="p3 ft39">chefsanställning</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">eller</P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p99 ft3">med</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p716 ft3">statlig</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td198"><P class="p139 ft39">chefsanställning</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p3 ft3">kommunal</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td103"><P class="p103 ft3">förtroendeman,</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p99 ft3">kommunal</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td198"><P class="p107 ft3">förtroendeman,</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">avgångsförmånerna <SPAN class="ft4">skall </SPAN>minskas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td180"><P class="p99 ft3">avgångsförmånerna</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p13 ft4">ska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td124"><P class="p13 ft3">minskas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">med hänsyn till andra inkomster,</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">med hänsyn till andra inkomster,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td77"><P class="p3 ft3">får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td90"><P class="p3 ft3">minskningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td9"><P class="p115 ft3">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p13 ft3">första</P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p99 ft3">får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td89"><P class="p3 ft3">minskningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><P class="p3 ft3">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p13 ft3">första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">stycket justeras om det behövs</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">stycket justeras om det behövs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">med hänsyn till de sammanlagda</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3">med hänsyn till de sammanlagda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p3 ft3">effekterna</P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p722 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p723 ft3">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p13 ft3">olika</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td128"><P class="p99 ft3">effekterna</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p724 ft3">av</P></TD>
<TD class="tr4 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p13 ft3">de</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td91"><P class="p13 ft3">olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td13"><P class="p3 ft3">regelsystemen.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td193"><P class="p157 ft4">Statens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p13 ft4">pensions-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td10"><P class="p99 ft3">regelsystemen.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><P class="p103 ft40">Statens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td124"><P class="p13 ft4">tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>beslutar efter samråd med</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3"><SPAN class="ft4">pensionsverk </SPAN>beslutar efter samråd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">berörda pensionsgivare om sådan</P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p99 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td139"><P class="p134 ft3">berörda pensionsgivare</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p13 ft3">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td101"><P class="p3 ft3">jämkning.</P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td10"><P class="p99 ft3">sådan jämkning.</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr46 td82"><P class="p13 ft3">Den som vill att inkomstgaranti</P></TD>
<TD class="tr27 td73"><P class="p3 ft3">22 §<SPAN class="ft30">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td185"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td69"><P class="p13 ft3">Den som vill att inkomstgaranti</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>betalas ut <SPAN class="ft4">skall </SPAN>skriftligen</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td69"><P class="p99 ft3"><SPAN class="ft4">ska </SPAN>betalas ut <SPAN class="ft4">ska </SPAN>skriftligen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">ansöka om det hos <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3">ansöka om det hos <SPAN class="ft4">Statens tjänste-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">pensionsverk </SPAN>enligt 2 a § 1 lagen</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td69"><P class="p99 ft3"><SPAN class="ft4">pensionsverk </SPAN>enligt 2 a § 1 lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><P class="p3 ft3">(2000:419)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td81"><P class="p3 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td83"><P class="p3 ft3">instruktion</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p13 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td128"><P class="p99 ft3">(2000:419)</P></TD>
<TD class="tr5 td107"><P class="p1 ft3">med</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td101"><P class="p725 ft3">instruktion</P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p13 ft3">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td187"><P class="p3 ft3">riksdagsförvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr5 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td199"><P class="p99 ft3">riksdagsförvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p665 ft37">Inkomstgaranti kan inte betalas ut för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.</P>
<P class="p726 ft38"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft43">Senaste lydelse 2006:998.</SPAN></P>
<P class="p25 ft38"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft43">Senaste lydelse 2006:998.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 20</P>
<P class="p705 ft3">248</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td63"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td57"><P class="p721 ft3">23 §<SPAN class="ft30">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p13 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p727 ft3">Bilaga 20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">Den som ansökt om utbetalning</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">Den som ansökt om utbetalning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td133"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>skriftligen lämna</P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p13 ft3">sådana</P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p99 ft4">ska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td202"><P class="p117 ft3">skriftligen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p3 ft3">lämna</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td203"><P class="p45 ft3">sådana</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td63"><P class="p3 ft3">uppgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p185 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr5 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p13 ft40">Statens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td202"><P class="p99 ft3">uppgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p185 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td203"><P class="p45 ft40">Statens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p3 ft4">pensionsverk</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td43"><P class="p102 ft3">behöver</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><P class="p11 ft3">för</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p27 ft3">att</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft4">tjänstepensionsverk <SPAN class="ft3">behöver för att</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft3">bedöma</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p27 ft39">sökandens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td60"><P class="p521 ft3">rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p27 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td202"><P class="p99 ft3">bedöma</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p27 ft39">sökandens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p719 ft3">rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p45 ft3">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td90"><P class="p3 ft3">utbetalning.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td110"><P class="p111 ft3">Uppgifterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p27 ft4">skall</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td129"><P class="p99 ft3">utbetalning.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p11 ft3">Uppgifterna</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p728 ft40">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td197"><P class="p3 ft3">lämnas på heder och samvete.</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td204"><P class="p99 ft3">lämnas på heder och samvete.</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">Om den som ansökt om</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr5 td201"><P class="p45 ft3">Om den som ansökt om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft3">utbetalning</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td93"><P class="p101 ft3">inte</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td60"><P class="p716 ft3">lämnar</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p13 ft3">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td202"><P class="p99 ft3">utbetalning</P></TD>
<TD class="tr4 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft3">inte</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p720 ft3">lämnar</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p45 ft3">de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">uppgifter som begärts får <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">uppgifter som begärts får <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td90"><P class="p3 ft4">pensionsverk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td93"><P class="p111 ft3">hålla</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td91"><P class="p716 ft3">inne</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><P class="p27 ft3">vidare</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td18"><P class="p99 ft4">tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p101 ft3">hålla</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td133"><P class="p45 ft3">inne</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p3 ft3">utbetalningar.</P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td18"><P class="p99 ft3">vidare utbetalningar.</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p27 ft3">Om den som har beviljats</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">Om den som har beviljats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td63"><P class="p3 ft3">utbetalning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td80"><P class="p111 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p3 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p13 ft3">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td202"><P class="p99 ft3">utbetalning</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p111 ft39">av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td109"><P class="p139 ft3">inkomstgaranti</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p45 ft3">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft3">väsentligt</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td93"><P class="p27 ft39">ändrade</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td193"><P class="p27 ft3">inkomst-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td202"><P class="p99 ft3">väsentligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p27 ft3">ändrade</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td120"><P class="p728 ft3">inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">förhållanden och dessa kan antas</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">förhållanden och dessa kan antas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">påverka rätten till utbetalning <SPAN class="ft4">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=9 class="tr5 td201"><P class="p728 ft3">påverka rätten till utbetalning <SPAN class="ft4">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">han eller hon utan särskild begäran</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">han eller hon utan särskild begäran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">lämna uppgift om detta till <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">lämna uppgift om detta till <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td90"><P class="p3 ft4">pensionsverk.</P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td18"><P class="p99 ft4">tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr46 td82"><P class="p13 ft3">Arbetsgivare och andra som har</P></TD>
<TD class="tr27 td138"><P class="p729 ft3">24 §<SPAN class="ft30">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">Arbetsgivare och andra som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">betalat ut ersättning eller förmån</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr5 td201"><P class="p45 ft3">betalat ut ersättning eller förmån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">skall </SPAN>på begäran av <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3"><SPAN class="ft4">ska </SPAN>på begäran av <SPAN class="ft4">Statens</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p3 ft4">pensionsverk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td93"><P class="p185 ft3">lämna</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft3">de</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td193"><P class="p27 ft3">uppgifter</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td18"><P class="p99 ft4">tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><P class="p720 ft3">lämna</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p45 ft3">de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">för en namngiven person om</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr5 td201"><P class="p45 ft3">uppgifter för en namngiven person</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">sådana förhållanden som är av</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">om sådana förhållanden som är av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td63"><P class="p3 ft3">betydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td80"><P class="p716 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p1 ft3">tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p27 ft3">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td202"><P class="p99 ft3">betydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p716 ft3">för</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td109"><P class="p139 ft3">tillämpningen</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p45 ft3">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft3">denna lag.</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td202"><P class="p99 ft3">denna lag.</P></TD>
<TD class="tr4 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=17 class="tr4 td205"><P class="p730 ft3">Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=14 class="tr6 td105"><P class="p3 ft3">att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite.</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td63"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td57"><P class="p731 ft3">24 a §<A href="#page_249"><SPAN class="ft30">5</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td92"><P class="p2 ft3">Skatteverket</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p719 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p1 ft3">till</P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p13 ft40">Statens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td129"><P class="p40 ft3">Skatteverket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><P class="p719 ft3">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p101 ft3">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td203"><P class="p45 ft40">Statens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td90"><P class="p3 ft4">pensionsverk</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td112"><P class="p13 ft3">lämna uppgifter om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td18"><P class="p99 ft4">tjänstepensionsverk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td73"><P class="p34 ft3">lämna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td133"><P class="p728 ft39">upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td63"><P class="p3 ft3">inkomst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td80"><P class="p127 ft3">som</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p134 ft3">är</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td101"><P class="p27 ft3">pensions-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td201"><P class="p45 ft3">gifter om inkomst som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">grundande enligt 2 kap. lagen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td88"><P class="p99 ft39">pensionsgrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p731 ft3">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p732 ft3">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td133"><P class="p45 ft3">kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">(1998:674) om inkomstgrundande</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr5 td201"><P class="p728 ft3">lagen (1998:674) om inkomst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">ålderspension, om uppgifterna har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td202"><P class="p99 ft3">grundande</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td102"><P class="p129 ft3">ålderspension,</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p45 ft3">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">betydelse i ärende om inkomst-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr5 td201"><P class="p45 ft3">uppgifterna har betydelse i ärende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td133"><P class="p3 ft3">garanti enligt denna lag.</P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p99 ft3">om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td189"><P class="p3 ft3">inkomstgaranti enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td203"><P class="p45 ft3">denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td63"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td138"><P class="p99 ft3">lag.</P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td74"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td16"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft38"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Senaste lydelse 2006:998.</P>
<P class="p21 ft45"><SPAN class="ft34">4 </SPAN>Senaste lydelse 2006:998.</P>
<P class="p21 ft45"><SPAN class="ft34">5 </SPAN>Senaste lydelse 2008:968.</P>
<P class="p434 ft3">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft31">16 kap.</P>
<P class="p733 ft3">3 §<A href="#page_250"><SPAN class="ft30">6</SPAN></A></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p16 ft20"><SPAN class="ft7">Ett beslut av </SPAN>Statens pensions- verk <SPAN class="ft7">enligt denna lag får över- klagas hos allmän förvaltnings- domstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövnings- tillstånd.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p16 ft20"><SPAN class="ft7">Ett beslut av </SPAN>Statens tjänste- pensionsverk <SPAN class="ft7">enligt denna lag får överklagas hos allmän för- valtningsdomstol. Vid över- klagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p80 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
<P class="p121 ft38"><SPAN class="ft34">6 </SPAN>Senaste lydelse 2006:998.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 20</P>
<P class="p705 ft3">250</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p734 ft29">3. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration</P>
<P class="p322 ft7">Härigenom föreskrivs att 8 och 19 §§ lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration ska ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr1 td114"><P class="p3 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p13 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td114"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p735 ft3">8 §<SPAN class="ft30">1</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft3">Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för tillhandahållande av information som behövs</P>
<P class="p59 ft3">1. som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivits av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p116 ft3">2. för samordning av tjänste-</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p27 ft3">2. för samordning av tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p28 ft3">pensioner i den verksamhet som</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">pensioner i den verksamhet som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p116 ft3">bedrivs av Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p27 ft40"><SPAN class="ft39">bedrivs av </SPAN>Statens tjänstepensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p116 ft3">och det för kommunerna och</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>och det för kommunerna och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p28 ft3">landstingen gemensamma organet</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">landstingen gemensamma organet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p116 ft3">för administration av personal-</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">för administration av personal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p3 ft3">pensioner,</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p3 ft3">pensioner,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p28 ft3">3. för handläggning av ärenden</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p13 ft3">3. för handläggning av ärenden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p116 ft4"><SPAN class="ft3">hos </SPAN>Statens pensionsverk <SPAN class="ft3">där</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft4"><SPAN class="ft3">hos </SPAN>Statens tjänstepensionsverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td69"><P class="p28 ft3">regler om statens tjänstegrupp-</P></TD>
<TD class="tr4 td82"><P class="p13 ft3">där regler om statens tjänste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p3 ft3">livförsäkring ska tillämpas,</P></TD>
<TD class="tr5 td82"><P class="p3 ft3">grupplivförsäkring ska tillämpas,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft21">som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) åt enskild i den verksamhet som bedrivs av socialnämnderna, eller</SPAN></P>
<P class="p59 ft7"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft98">som underlag för beslut om och kontroll av vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p59 ft3">Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § för att till- handahålla information utanför den egna myndigheten på grund av</P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft99">sådan bestämmelse om skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter som avses i 10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen,</SPAN></P>
<P class="p60 ft7"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft98">sådant medgivande att lämna ut uppgifter som följer av särskilda bestämmelser i lag eller förordning,</SPAN></P>
<P class="p59 ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft99">sådan skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av gemenskaps- rätten inom Europeiska unionen, eller</SPAN></P>
<P class="p59 ft7"><SPAN class="ft3">9.</SPAN><SPAN class="ft23">åtaganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbets- området eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårds- förmåner som Sverige ingått med andra stater.</SPAN></P>
<P class="p736 ft38"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Senaste lydelse 2009:1009.</P>
<P class="p199 ft3">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft4">Statens pensionsverk </SPAN><SPAN class="ft3">och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personal- pensioner får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen för samordning av tjänstepensioner med socialförsäkringsförmåner.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft20">Statens pensionsverk </SPAN><SPAN class="ft7">får ha direktåtkomst till social- försäkringsdatabasen för hand- läggning av ärenden där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring </SPAN><SPAN class="ft20">skall </SPAN><SPAN class="ft7">tillämpas.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft7">Bestämmelserna i 16 § och 18 § första stycket andra meningen gäller också för </SPAN><SPAN class="ft20">pensionsverket </SPAN><SPAN class="ft7">och det gemensamma organet.</SPAN></DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p737 ft3">19 §</P>
<P class="p738 ft4">Statens tjänstepensionsverk <SPAN class="ft3">och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av persona- lpensioner får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen för samordning av tjänstepensioner med socialförsäkringsförmåner.</SPAN></P>
<P class="p739 ft4">Statens tjänstepensionsverk <SPAN class="ft3">får ha direktåtkomst till social- försäkringsdatabasen för hand- läggning av ärenden där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring </SPAN>ska <SPAN class="ft3">tillämpas.</SPAN></P>
<P class="p740 ft3">Bestämmelserna i 16 § och 18 § första stycket andra meningen gäller också för <SPAN class="ft4">tjänstepensions- verket </SPAN>och det gemensamma organet.</P>
<P class="p741 ft7">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka uppgifter direktåtkomst enligt första och andra stycket får omfatta.</P>
<P class="p89 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 20</P>
<P class="p705 ft3">252</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft27">4. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken</P>
<P class="p742 ft37">Härigenom föreskrivs att 114 kap. 20 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr19 td69"><P class="p3 ft4">Lydelse enligt prop. 2008/09:200</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p3 ft40">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p743 ft31">114 kap.</P>
<P class="p744 ft3">20 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p16 ft4">Statens pensionsverk <SPAN class="ft3">och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personal- pensioner får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för samordning av tjänstepensioner med socialförsäkringsförmåner.</SPAN></P>
<P class="p443 ft4">Statens pensionsverk <SPAN class="ft3">får även ha direktåtkomst till social- försäkringsdatabasen i den ut- sträckning det behövs för handläggning av ärenden där regler om statens tjänstegruppliv- försäkring ska tillämpas.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Bestämmelserna i 17 och 19 §§ gäller också för <SPAN class="ft20">pensionsverket </SPAN>och det gemensamma organ som avses i första stycket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p16 ft4">Statens tjänstepensionsverk <SPAN class="ft3">och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personal- pensioner får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för samordning av tjänstepensioner med socialförsäkringsförmåner.</SPAN></P>
<P class="p443 ft4">Statens tjänstepensionsverk <SPAN class="ft3">får även ha direktåtkomst till social- försäkringsdatabasen i den ut- sträckning det behövs för handläggning av ärenden där regler om statens tjänstegruppliv- försäkring ska tillämpas.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7">Bestämmelserna i 17 och 19 §§ gäller också för <SPAN class="ft20">tjänst</SPAN>e<SPAN class="ft20">pensions- verket </SPAN>och det gemensamma organ som avses i första stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 20</P>
<P class="p637 ft3">253</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr23 td207"><P class="p3 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr30 td207"><P class="p2 ft3">Härigenom föreskrivs<A href="#page_254"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>följande.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td207"><P class="p3 ft31">Lagens syfte m.m.</P></TD>
<TD class="tr46 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft31">1 § </SPAN>Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en informations-</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">marknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">tillhandahålls av myndigheter på villkor som inte får användas för att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">begränsa konkurrensen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p2 ft3">Bestämmelser om tillhandahållande av handlingar finns i annan för-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">fattning.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td207"><P class="p3 ft31">Lagens tillämpningsområde</P></TD>
<TD class="tr44 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft31">2 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om villkor för vidareutnyttjande</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">av handlingar hos statliga och kommunala myndigheter.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p2 ft3">Lagen gäller också för vidareutnyttjande av handlingar hos de organ</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), om</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">handlingarna hör till den verksamhet som anges där, samt handlingar hos</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kom-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">muner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Dessa</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td207"><P class="p3 ft3">organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft3"><SPAN class="ft31">3 § </SPAN>Denna lag gäller inte för handlingar hos</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft25">utbildnings- eller forskningsinstitutioner, eller</SPAN></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft25">kulturinstitutioner.</SPAN></P>
<P class="p628 ft7"><SPAN class="ft32">4 § </SPAN>Denna lag gäller inte för handlingar eller uppgifter i handlingar som inte får tillhandahållas eller för begränsningar i vidareutnyttjandet av dessa som en myndighet är skyldig att besluta om eller som annars följer av någon författning.</P>
<P class="p126 ft7">Lagen gäller inte för handlingar som en myndighet tillhandahåller en annan myndighet, utom när det framgår att handlingarna ska användas i affärsverksamhet. Lagen gäller inte heller för handlingar som en myn- dighet tillhandahåller i sin affärsverksamhet.</P>
<P class="p745 ft7"><SPAN class="ft32">5 § </SPAN>Denna lag gäller inte för handlingar till vilka tredje man innehar rätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk.</P>
<P class="p298 ft7">Lagen påverkar inte utövandet av sådan ensamrätt som följer av varu- märkeslagen (1960:644), patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter eller växtförädlarrättslagen (1997:306).</P>
<P class="p746 ft35"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90, Celex 32003L0098).</P>
<P class="p502 ft3">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft31">Definitioner</P>
<P class="p510 ft7"><SPAN class="ft32">6 § </SPAN>I denna lag avses med handling detsamma som i 2 kap. 3 § första stycket första meningen tryckfrihetsförordningen. Ett datorprogram ska dock inte anses vara en handling.</P>
<P class="p213 ft7">I lagen avses med vidareutnyttjande användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.</P>
<P class="p77 ft31">Avgifter</P>
<P class="p510 ft7"><SPAN class="ft32">7 § </SPAN>Om en myndighet får ta ut avgifter för vidareutnyttjande gäller följande. De samlade intäkterna från sådana avgifter tillsammans med de samlade intäkterna från avgifter för myndighetens tillhandahållande av handlingar får inte överstiga de totala kostnaderna för insamling, fram- ställning, reproduktion och spridning av handlingarna, inklusive en rimlig avkastning på investeringar.</P>
<P class="p77 ft31">Villkor</P>
<P class="p379 ft7"><SPAN class="ft32">8 § </SPAN>Villkor för vidareutnyttjande ska vara relevanta och <NOBR>icke-diskrimi-</NOBR> nerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Villkoren får inte i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande.</P>
<P class="p747 ft7"><SPAN class="ft32">9 § </SPAN>Om en myndighet vidareutnyttjar handlingar i sin affärsverksamhet ska samma avgifter och andra villkor för tillhandahållande av handling- arna tillämpas för denna verksamhet som för andra som vidareutnyttjar handlingar.</P>
<P class="p747 ft7"><SPAN class="ft32">10 § </SPAN>En myndighet får inte bevilja någon en exklusiv rätt att vidareut- nyttja handlingar, utom när det är nödvändigt för att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse. En sådan exklusiv rätt får beviljas för en tid av högst tre år. Den exklusiva rätten ska offentliggöras.</P>
<P class="p75 ft31">Information om villkor</P>
<P class="p748 ft7"><SPAN class="ft32">11 § </SPAN>En myndighet ska informera om avgifter och andra villkor för vidareutnyttjandet. Denna information ska lämnas elektroniskt om det är möjligt och lämpligt.</P>
<P class="p80 ft3">Myndigheten ska på begäran ange beräkningsgrunden för avgifterna.</P>
<P class="p439 ft31">Behandling av en begäran om vidareutnyttjande</P>
<P class="p748 ft7"><SPAN class="ft32">12 § </SPAN>När ett organ som enligt 2 § andra stycket jämställs med myndighet handlägger ett ärende om vidareutnyttjande av handlingar hos organet, ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">5 § andra stycket om enskildas kontaktmöjligheter,</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">11 och 12 §§ om jäv,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 21</P>
<P class="p637 ft3">255</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p3 ft3">– 14</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p3 ft3">§ första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft3">– 15</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p3 ft3">§ om anteckning av uppgifter,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p749 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">21 § om underrättelse om beslut,</SPAN></P>
<P class="p749 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">22 och </SPAN><NOBR>23–25</NOBR> §§ om överklagande,</P>
<P class="p749 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">26 § om rättelse av skrivfel och liknande,</SPAN></P>
<P class="p749 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">27 och 28 §§ om omprövning av beslut, och</SPAN></P>
<P class="p749 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft25">30 § om överklagande av avvisningsbeslut.</SPAN></P>
<P class="p750 ft37"><SPAN class="ft36">13 § </SPAN>En begäran om vidareutnyttjande av handlingar ska behandlas skyndsamt.</P>
<P class="p652 ft31">Motivering av beslut</P>
<P class="p159 ft7"><SPAN class="ft32">14 § </SPAN>Ett beslut om avslag på en begäran om vidareutnyttjande ska inne- hålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet. Om beslutet grundas på att ett vidareutnyttjande skulle inkräkta på tredje mans rätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk, ska myn- digheten i beslutet ange vem som är rättsinnehavare, om denne är känd, eller vilken licensgivare som myndigheten har fått informationen från.</P>
<P class="p751 ft31">Överklagande av beslut</P>
<P class="p752 ft3"><SPAN class="ft31">15 § </SPAN>Beslut av en annan myndighet än regeringen, Högsta domstolen, Regeringsrätten eller Riksdagens ombudsmän i ett enskilt fall enligt denna lag får överklagas hos förvaltningsrätten. Beslut av en för- valtningsrätt i ett ärende som har inletts där, liksom beslut av en tingsrätt eller en hovrätt, överklagas dock hos kammarrätten. Beslut av en kam- marrätt i ett ärende som har inletts där överklagas hos Regeringsrätten.</P>
<P class="p225 ft7">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Detta gäller inte i fråga om ärenden som har inletts hos en förvaltningsrätt, tingsrätt eller hovrätt.</P>
<P class="p753 ft7"><SPAN class="ft32">16 § </SPAN>Om ett beslut av ett sådant organ som enligt 2 § andra stycket jäm- ställs med myndighet överklagas, ska organet vara den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen.</P>
<P class="p754 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.</P>
<P class="p755 ft3">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr23 td68"><P class="p3 ft1">Lagrådets yttrande</P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td68"><P class="p3 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr29 td65"><P class="p3 ft74">Bilaga 22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2010-03-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td68"><P class="p3 ft3"><SPAN class="ft31">Närvarande: </SPAN>F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Kjerstin</P></TD>
<TD class="tr37 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">Nordborg och justitierådet Ann Christine Lindeblad.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td68"><P class="p3 ft31">Lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga</P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft31">förvaltningen</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p3 ft3">Enligt en lagrådsremiss den 25 februari 2010 (Finansdepartementet) har</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunniga Ylva</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">Qvarnström och ämnessakkunnige Gustaf Johnssén.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p2 ft3">Förslaget föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft4">Lagrådet</SPAN>:</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td68"><P class="p3 ft3">Det remitterade förslaget till lag om vidareutnyttjande av handlingar från</P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">den offentliga förvaltningen är avsett att i svensk rätt genomföra</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">det s.k. <NOBR>PSI-direktivet.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td68"><P class="p3 ft3">Lagen är i och för sig uppbyggd på ett logiskt sätt, med början i lagens</P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">syfte och tillämpningsområde, följd av definitioner, villkor etc. Lagrådet</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">vill ändå ifrågasätta om det är lämpligt att dröja med definitionerna av</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">”handling” och ”vidareutnyttjande” ända till 6 § och därmed lämna den</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">läsare som börjar med 1 och 2 §§ utan information om att dessa ord har</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">en speciell betydelse i lagen.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td68"><P class="p3 ft3">1 §</P></TD>
<TD class="tr27 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">I paragrafens första stycke anges lagens syfte vara att främja utveck-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">lingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter på villkor</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">som inte får användas för att begränsa konkurrensen. Som Lagrådet</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">uppfattar saken är det två saker som behandlas i stycket, nämligen lagens</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">syfte, att främja utvecklingen av en informationsmarknad, och de medel</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">som ska användas för att detta syfte ska uppnås, nämligen att underlätta</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">på villkor som inte får användas för att begränsa konkurrensen.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td68"><P class="p3 ft3">Som stycket är formulerat kan sista ledet i texten tolkas så att lagen bara</P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">tar sikte på handlingar som tillhandahålls av myndigheter på villkor som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">inte får användas för att begränsa konkurrensen.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td68"><P class="p3 ft3">Formuleringen av sista ledet i första stycket lämnar för övrigt läsaren i</P></TD>
<TD class="tr27 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">ovisshet om det är myndigheten eller den enskilde som inte får använda</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">villkoren för att begränsa konkurrensen.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td68"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td65"><P class="p13 ft3">257</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p3 ft3">På grund av det anförda föreslår Lagrådet att första stycket avslutas med</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">en punkt efter orden ”tillhandahålls av myndigheter”. Den återstående</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">texten bör formuleras om och placeras som ett andra stycke i paragrafen.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">I detta sammanhang vill Lagrådet dessutom anmärka att avgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">behandlas som villkor i lagen under en egen rubrik. Rubriken närmast</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">före 8 § bör därför rätteligen lyda ”Övriga villkor”.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td207"><P class="p3 ft3">I enlighet med det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen får följande</P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">lydelse:</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td207"><P class="p521 ft3">Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en informations-</P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p521 ft3">marknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p521 ft3">som tillhandahålls av myndigheter.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p717 ft3">Lagen innehåller bestämmelser som avser att förhindra att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p521 ft3">myndigheter beslutar om sådana villkor för hur handlingar får</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p521 ft3">användas som begränsar konkurrensen.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p717 ft3">Bestämmelser om tillhandahållande av handlingar finns i annan för-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p521 ft3">fattning.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td207"><P class="p3 ft3">10 §</P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">Första meningen innebär att en myndighet i princip inte får bevilja någon</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">en exklusiv rätt att vidareutnyttja handlingar. Det är bara om det är</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">nödvändigt för att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse som en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">exklusiv rätt får beviljas någon. Det allmänna intresse som nämns i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">meningen ska, att döma av författningskommentaren, kunna tillgodoses</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">genom att en kommersiell utgivare säljer uppgifter ur myndighetens</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">handlingar på en informationsmarknad.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td207"><P class="p3 ft3">Med den restriktiva syn på exklusiva rätter som präglar första meningen</P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">är det naturligt att sådana rätter tidsbegränsas. En exklusiv rätt får enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">andra meningen beviljas för en tid av högst tre år. Tiden kan inte</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">förlängas och ingenting sägs om huruvida rättsinnehavaren kan</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">återkomma med en ansökan om en exklusiv rätt att vidareutnyttja</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">handlingar av samma slag under en ny treårsperiod. Tystnaden på denna</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">punkt får anses innebära att det inte går att få en exklusiv rätt till samma</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">sak för en ny period. Detta går längre än direktivet som föreskriver att en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td207"><P class="p3 ft3">omprövning av villkoren ska ske vart tredje år.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td207"><P class="p3 ft3">Enligt tredje meningen ska den exklusiva rätten offentliggöras. I den</P></TD>
<TD class="tr27 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet bör utvecklas hur detta</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">offentliggörande ska ske.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p756 ft3">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft51">En redovisning av aktörerna och deras verksamheter inom den delegerade statliga arbetsgivarpolitiken</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p198 ft31">Myndighetschefernas ansvar</P>
<P class="p757 ft3">Chef för myndighet som lyder omedelbart under regeringen ansvarar för myndighetens arbetsgivarpolitik. I styrelsemyndigheter ansvarar myndig- hetschefen för myndighetens arbetsgivarpolitik under styrelsen. Myndig- heten ska</P>
<P class="p758 ft7"><SPAN class="ft100">-</SPAN><SPAN class="ft101">i samverkan med andra myndigheter utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken,</SPAN></P>
<P class="p759 ft7"><SPAN class="ft100">-</SPAN><SPAN class="ft101">se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten, samt</SPAN></P>
<P class="p759 ft37"><SPAN class="ft100">-</SPAN><SPAN class="ft102">skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet.</SPAN></P>
<P class="p760 ft27">Myndigheter</P>
<P class="p761 ft31">Arbetsgivarverket</P>
<P class="p62 ft3">Arbetsgivarverket ansvarar för att som arbetsgivarorganisation utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Myndigheter som lyder omedelbart under regeringen är obligatoriska medlemmar i Arbetsgivar- verket. Verket företräder också ett antal <NOBR>icke-statliga</NOBR> medlemmar med anknytning till den statliga sektorn. Arbetsgivarverket sluter kollektiv- avtal på statens vägnar. Sedan 1995 sluts enbart s.k. huvudavtal<A href="#page_259"><SPAN class="ft30">1 </SPAN></A>och avtal om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden (MBA- R)<A href="#page_259"><SPAN class="ft30">2 </SPAN></A>med förbehåll för regeringens godkännande. Arbetsgivarverket ska vidare utföra förhandlingsarbete för statliga myndigheter samt företräda dem i arbetstvister.</P>
<P class="p181 ft3">Arbetsgivarverket ska svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver. Detsamma gäller de <NOBR>icke-statliga</NOBR> arbetsgivare som verket företräder. Arbetsgivar- verket finansieras genom medlemsavgifter.</P>
<P class="p60 ft7">Arbetsgivarverket ska även utföra sådana stabsuppgifter som rege- ringen efterfrågar. Exempel på sådana uppgifter kan nämnas framtagande av statistik och medverkan i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR> För detta ändamål finns anslaget Arbetsgivarpolitiska frågor, som Regeringskansliet (Finansdepartemen- tet) disponerar, upptaget på statsbudgeten.</P>
<P class="p476 ft4">Arbetsgivarverkets ledning</P>
<P class="p762 ft37">Arbetsgivarverket leds av ett arbetsgivarkollegium. Vid dess årsmöte beslutar kollegiet om</P>
<P class="p194 ft38"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft103">Huvudavtalet och det särskilda huvudavtalet reglerar bl.a. frågor om stridsåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p481 ft73"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft104">En beskrivning av avtalet och Regeringskansliets hantering ges på sid 7.</SPAN></P>
<P class="p199 ft3">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p763 ft7"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft58">inriktningen av förhandlingsarbetet och andra arbetsgivarpolitiska frågor av principiell karaktär eller större ekonomisk betydelse,</SPAN></P>
<P class="p764 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">de närmare föreskrifter och de beslut i övrigt som behöv om myndigheten som arbetsgivarorganisation och formerna för dess verksamhet samt</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft55">-</SPAN><SPAN class="ft57">grunderna för myndighetens medlemsavgifter.</SPAN></P>
<P class="p765 ft7">Kollegiet ska härutöver säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.</P>
<P class="p665 ft3">Chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och som anställs av regeringen är ledamöter i arbetsgivarkollegiet, Arbetsgivarverkets ledningsorgan. Regeringen utser övriga ledamöter i kollegiet.</P>
<P class="p665 ft3">Vid Arbetsgivarverket finns en styrelse som består av högst 15 ledamöter. Styrelseledamöterna utses av regeringen efter förslag från arbetsgivarkollegiet. Ordföranden och vice ordföranden utses av regeringen.</P>
<P class="p689 ft7">Styrelsen ska svara för verksamheten i enlighet med arbetsgivar- kollegiets beslut.</P>
<P class="p766 ft3">Generaldirektören är myndighetschef och anställs av styrelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft31">Kompetensrådet för utveckling i staten</P>
<P class="p450 ft7">Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) bildades den 1 januari 2009. Krus är en stabsmyndighet som bistår regeringen i frågor som rör strategisk kompetensförsörjning, vilket bl.a. innebär att Krus ansvarar för större projekt inom området som är prioriterade av regeringen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p114 ft3">En annan del av Krus verksamhet syftar till utveckling av de</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">statsanställdas kompetens genom tillhandhållande av olika utbildningar,</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">bl.a. inom <NOBR>EU-området.</NOBR> Krus ansvarar också för att anordna utbildningar</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">inför deltagande i Europeiska unionens institutioners uttagningsprov, s.k.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">concours. Vidare administrerar och informerar Krus om nordisk och</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p3 ft3">europeisk utbytestjänstgöring.</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td164"><P class="p3 ft4">Finansiering och ledning</P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td164"><P class="p3 ft3">Krus finansieras med anslag. Krus leds av en myndighetschef. Vid</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">myndigheten finns ett samverkansråd som utgör ett stöd för myndigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">i dess uppgifter.</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td164"><P class="p3 ft31">Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr43 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p3 ft3">Statens pensionsverk (SPV) ansvarar för frågor som rör den statliga</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivförsäkring, allt i den</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">utsträckning dessa frågor inte hör till någon annan myndighet.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p114 ft3">SPV har det övergripande ansvaret för att försäkringstekniskt korrekta</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">kostnader beräknas för de åtaganden myndigheter och andra arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">som är anslutna till de statliga avtalsförsäkringarna har gentemot de an-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">ställda samt för att det totala försäkringsmässiga värdet av sådana</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td164"><P class="p3 ft3">åtaganden beräknas.</P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p13 ft3">260</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr3 td208"><P class="p767 ft3">SPV ska</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td208"><P class="p34 ft3"><SPAN class="ft96">- </SPAN>besluta om och betala ut tjänstepensionsförmåner, tjänstegruppliv-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td208"><P class="p34 ft3">ersättningar samt pensionsersättningar och särskilda pensions-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td208"><P class="p768 ft3">ersättningar enligt avtalet om trygghetsfrågor,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">svara för en automatisk matrikelföring av de som omfattas av stat- liga tjänstepensionsbestämmelser,</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">besluta om försäkringstekniska riktlinjer och premier, samt</SPAN></P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">debitera myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till de statliga avtalsförsäkringarna premier och svara för att värdet av</SPAN></P>
<P class="p770 ft3">statens åtagande i fråga om dessa försäkringar kan redovisas. SPV får</P>
<P class="p769 ft3"><SPAN class="ft94">-</SPAN><SPAN class="ft95">på uppdrag av en annan myndighet vidta åtgärder för att underlätta den administrativa hanteringen av förmåner och ersättningar, samt</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft96">-</SPAN><SPAN class="ft95">i anslutning till sitt verksamhetsområde i begränsad omfattning</SPAN></P>
<P class="p771 ft3">utföra uppdragsverksamhet åt andra än statliga myndigheter under vissa givna förutsättningar.</P>
<P class="p772 ft7">Sedan 2003 redovisar SPV statistik till regeringen över bl.a. beviljade ålderspensioner, delpensioner, sjukpensioner och särskilda pensions- ersättningar/pensionsersättningar enligt avtalet om trygghetsfrågor.</P>
<P class="p773 ft4">Verksamhetsområden, ledning och finansiering</P>
<P class="p774 ft7">SPV är avgiftsfinansierat. Statlig pensionsverksamhet m.m. och Inomstatliga pensionsuppdrag bedrivs med full kostnadsteckning. Pensionsverksamhet på uppdrag ska generera ett verksamhetsutfall som på lång sikt motsvarar minst 6 procent av verksamhetens intäkter.</P>
<P class="p775 ft3">SPV leds av en styrelse.</P>
<P class="p776 ft31">Statskontoret</P>
<P class="p774 ft3">Statskontoret ska på regeringens uppdrag bistå med utredningar, utvärderingar samt uppföljningar av statlig och statlig finansierad verksamhet samt övergripande frågor om den offentliga förvaltningens funktionssätt. I detta ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och effektivisering.</P>
<P class="p181 ft7">Inom arbetsgivarpolitiken har Statskontoret till uppgift att följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen. Statskontoret sammanställer och redovisar även årligen uppgifter om myndigheternas sjukfrånvaro enligt 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</P>
<P class="p476 ft4">Finansiering och ledning</P>
<P class="p63 ft3">Statskontoret finansieras med anslag och leds av en myndighetschef.</P>
<P class="p777 ft3">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr7 td207"><P class="p3 ft27">Nämnder</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td207"><P class="p3 ft31">Statens ansvarsnämnd</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td65"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p3 ft3">Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar (varning eller</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">löneavdrag), åtalsanmälan och avskedande när det gäller arbetstagare</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">som är anställda genom beslut av regeringen och arbetstagare som utan</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">att vara anställda genom beslut av regeringen har en verksledande eller</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">därmed jämförlig ställning (se 34 § lagen [1994:260] om offentlig</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">anställning). Regeringen får föreskriva att nämnden ska besluta i sådana</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">frågor också när det gäller andra arbetstagare. Regeringen har beslutat att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">från och med den 1 januari 2010 ska ansvarsnämnden besluta i sådana</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">frågor när det gäller den som är chef för internrevisionen vid en</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">myndighet.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p2 ft3">Ansvarsnämnden beslutar vidare i frågor om avskedande, avstängning</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">och läkarundersökning när det gäller ordinarie domare samt andra</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">arbetstagare som regeringen bestämmer, dock ej justitiekanslern, justitie-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">råd och regeringsråd (15 § lagen [1994:261] om fullmaktsanställning).</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td207"><P class="p3 ft4">Organisering och finansiering</P></TD>
<TD class="tr31 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td207"><P class="p3 ft3">Nämnden inrättades den 1 januari 1976. Svea hovrätt utför administrativa</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">uppgifter åt ansvarsnämnden. Kostnader för nämndens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">utgörs främst av arvoden till dess ledamöter. Nämnden finansieras från</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">anslaget Arbetsgivarpolitiska frågor.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td207"><P class="p3 ft31">Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd och Skiljenämnden i</P></TD>
<TD class="tr44 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft31">grupplivfrågor</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td207"><P class="p3 ft3">Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd utövar i den omfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">regeringen eller, såvitt avser tjänsteman hos riksdagen eller dess</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">myndigheter, riksdagsstyrelsen bestämmer, de befogenheter som</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">tillkommer arbetsgivaren enligt statliga pensionsbestämmelser i deras</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">lydelse den 31 december 1991 eller tidigare.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p2 ft3">Nämnden prövar vidare vissa frågor enligt avtalet om statens tjänste-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">grupplivförsäkring, m.m. Enligt avtalet om statens tjänstegrupplivförsäk-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">ring <NOBR>(TGL-S),</NOBR> publicerat i Arbetsgivarverkets cirkulär 1999:A6, ska</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">tvister rörande frågor som behandlas i avtalet avgöras genom skiljedom</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">av en skiljenämnd. Skiljenämnden i grupplivfrågor bildas av ledamöterna</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">i Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd. Regeringen utser sekrete-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td207"><P class="p3 ft3">rare åt skiljenämnden.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td207"><P class="p3 ft4">Organisering och finansiering</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td207"><P class="p3 ft3">Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd är partssammansatt och in-</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">rättades den 1 juni 1988. SPV utför administrativa och handläggande</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">uppgifter åt nämnden. Kostnader för nämndens verksamhet utgörs främst</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">av arvoden till nämndens ledamöter och resekostnader för kansliet.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">Nämnden finansieras från anslaget Arbetsgivarpolitiska frågor.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td207"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td65"><P class="p134 ft3">262</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft31">Offentliga sektorns särskilda nämnd</P>
<P class="p510 ft7">Offentliga sektorns särskilda nämnd, kallad <NOBR>SHA-nämnden,</NOBR> tillkom genom det s.k. särskilda huvudavtalet för den offentliga sektorn (SHA) som slöts den 29 november 1976. Avtalet ansluter till arbetsrättsreformen den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:105). På begäran av förhandlande part ska nämnden i ett utlåtande ange huruvida den anser att ett kollektivavtal i något visst ämne skulle kränka den politiska demokratin.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft4">Organisering och finansiering</P>
<P class="p778 ft3"><NOBR>SHA-nämnden</NOBR> består av tretton ledamöter. Varje ledamot har två personliga ersättare. Ledamot och ersättare utses för en tid av fyra år. Enligt det särskilda huvudavtalet utser arbetsgivarsidan respektive arbets- tagarsidan vardera tre ledamöter med personliga ersättare. Resterande ledamöter och ersättare, dvs. sju ledamöter med vardera två ersättare, ska enligt avtalet vara riksdagsledamöter och utses av regeringen. Bland dessa sju ledamöter utser regeringen ordförande och vice ordförande i nämnden. Regeringen utser vidare sekreterare åt nämnden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr18 td164"><P class="p2 ft3">Kostnader för nämndens verksamhet utgörs främst av arvoden till</P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">nämndens ledamöter och sekreterare. Nämnden finansieras från anslaget</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p3 ft3">Arbetsgivarpolitiska frågor.</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td164"><P class="p3 ft31">Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor</P></TD>
<TD class="tr44 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p3 ft3">Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor har till uppgift att pröva frågor om</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">tvister om tillämpningen av avtalet om ersättning vid personskada (PSA).</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">Skiljenämnden prövar vidare överklaganden av beslut av Kammar-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">kollegiet om bl.a. ersättning vid skada i skola eller vid arbets-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">marknadspolitiska åtgärder. Nämnden prövar även andra frågor i den</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p3 ft3">utsträckning det framgår av avtal, andra författningar eller beslut.</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td164"><P class="p3 ft4">Organisering och finansiering</P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td164"><P class="p3 ft3">Nämnden består av tre ledamöter. Ordföranden har en personlig ersättare</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">som även är vice ordförande, medan övriga ledamöter har två personliga</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ersättare vardera. Ordförande och vice ordförande samt övriga ledamöter</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">och ersättare utses av regeringen. En ledamot, dock inte ordföranden,</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">utses efter förslag av de statsanställdas huvudorganisationer.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft3">Kammarkollegiet utför administrativa och handläggande uppgifter åt</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">nämnden. Kostnaderna för skiljenämndens verksamhet finansieras med</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">anslaget 1:2 Kammarkollegiet.</P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td164"><P class="p3 ft31">Statens överklagandenämnd</P></TD>
<TD class="tr44 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p3 ft3">Statens överklagandenämnd har till uppgift att som sista instans pröva</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft3">överklaganden av beslut i anställningsärenden, beslut enligt 10 § för-</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft3">ordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor samt vissa</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p3 ft3">beslut som rör totalförsvarspliktiga.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td94"><P class="p13 ft3">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td164"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p2 ft3">Nämnden består av sju ledamöter och sju ersättare. Ordföranden och</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">vice ordföranden ska vara eller ha varit domare.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p2 ft3">Nämnden hette tidigare Överklagandenämnden för totalförsvaret. År</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">2007 fick nämnden i uppdrag att pröva överklaganden av beslut i anställ-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">ningsärenden.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p2 ft3">I takt med att antalet värnpliktiga minskat i antal har antalet plikt-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">ärenden blivit färre och uppgick under 2009 endast till 411 ärenden.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">Samtidigt har ärenden om överklagande av anställning i staten, som är</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">mer betungande, ökat i antal och uppgick under 2009 till ca 1 500. I och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td207"><P class="p3 ft3">med att värnplikten blir frivillig kan antalet pliktärenden komma att</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td207"><P class="p3 ft3">förändras.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td207"><P class="p3 ft4">Organisering och finansiering</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td207"><P class="p3 ft3">Kammarkollegiet utför administrativa och handläggande uppgifter åt</P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">nämnden. Kostnaderna för överklagandenämndens verksamhet finansie-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td207"><P class="p3 ft3">ras med anslaget 1:2 Kammarkollegiet.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft27">Stiftelser</P>
<P class="p533 ft31">Stiftelsen Statshälsan</P>
<P class="p76 ft7">Stiftelsen Statshälsan är en kollektivavtalsstiftelse som har till ändamål att främja god arbetsmiljö och motverka ohälsa i staten.</P>
<P class="p74 ft7">Stiftelsen förvaltas av en styrelse som består av sex ledamöter och fem suppleanter. Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter. Regeringen utser vidare en revisor och högst en suppleant för denne.</P>
<P class="p75 ft31">Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse</P>
<P class="p214 ft4">Trygghetsavtalet och Trygghetsstiftelsen</P>
<P class="p78 ft3">Omkring 1990 började regeringen med kraft att stärka kontrollen av de offentliga utgifterna. Det s.k. administrationsprogrammet – som innebar att alla myndigheter skulle krympa sina administrationskostnader med tio procent på tre år – ledde till nedskärningar hos myndigheterna. Struktur- översyner användes som en generell modell för att skapa effektivare verksamheter.</P>
<P class="p174 ft3">Ett nytt trygghetsavtal mellan parterna på det statliga avtalsområdet gjorde det möjligt att lösa övertalighetsfrågorna på ett helt annat sätt än tidigare. I avtalet regleras bl.a. uppsägningstidens längd, tjänstledighet, inkomsttrygghetstillägg, avgångsersättning och förlängd avgångsersätt- ning samt pensionsersättning och särskild pensionsersättning.</P>
<P class="p174 ft7">Trygghetsstiftelsen bildades den 1 april 1990 samtidigt som det nya trygghetsavtalet för statsanställda trädde i kraft. Staten anslog 50 miljoner kronor som en grundplåt för stiftelsens arbete. Stiftelsens arbete baseras på avtalet och finansieras genom att arbetsgivarna betalar en procentuell andel av lönesumman som de centrala parterna har kommit överens om. Denna andel uppgår för åren 2009 och 2010 till 0,355</P>
<P class="p434 ft3">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td68"><P class="p3 ft3">procent vilket motsvarar ca 233 miljoner kronor per år. Parterna ingår</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td68"><P class="p3 ft74">även i stiftelsens styrelse.</P></TD>
<TD class="tr29 td65"><P class="p3 ft74">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3">Av inledningen till trygghetsavtalet<A href="#page_265"><SPAN class="ft30">3 </SPAN></A>framgår parternas gemensamma</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">syn. Parterna konstaterar att det i ökande grad ställs krav på att statlig</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">verksamhet bedrivs effektivt och rationellt. Detta kräver ständig</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">utveckling och förändring. Verksamhetsförändringar kan t.ex. innebära</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">behov av förändrad eller ny kompetens, nya organisationsformer eller ett</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">minskat antal anställda. Förändringar bör genomföras så att de</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">tillgodoser såväl statsmakternas krav på verksamheten som de anställdas</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">krav på anställningstrygghet.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Målet med trygghetssystemet är att så långt möjligt skapa förutsätt-</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">ningar för att ingen anställd ska bli arbetslös till följd av arbetsbrist eller</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">till följd av att arbetstagaren i samband med omlokalisering eller motsva-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">rande väljer att inte följa med till den nya orten.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">En förutsättning för att nå trygghetsmålet är att arbetsgivaren och de</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">lokala arbetstagarorganisationerna arbetar effektivt med trygghets-</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">frågorna och använder trygghetssystemets möjligheter och resurser. Ett</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">framgångsrikt trygghetsarbete bygger vidare på förutsättningen att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">arbetstagaren själv aktivt bidrar och tar egna initiativ för att minska</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">risken för arbetslöshet. Parterna bidrar genom trygghetssystemet till att</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">skapa förutsättningar för detta.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3">Det totala inflödet av uppsagda till Trygghetsstiftelsen har varierat över</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">åren. Vid utgången av 2009 hade drygt 90 000 uppsagda personer</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">anmälts till stiftelsen sedan den bildades 1990. Hur utvecklingen har sett</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">ut från 1990 och framåt framgår av diagram 3.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Av de som anmälts till Trygghetsstiftelsen har vid uppsägningstidens</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">slut, i genomsnitt cirka</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft94">- </SPAN>50 procent fått en ny anställning eller startat eget,</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft96">- </SPAN>10 procent har fått en pensionslösning,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft96">- </SPAN>20 procent varit i en åtgärd, t.ex. utbildning eller praktik, och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft94">- </SPAN>20 procent är arbetslösa.</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Variationer mellan åren kan t.ex. bero på arbetsmarknadsläget och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">kompetensen hos de uppsagda.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3">Av de uppsagda som fått anställningar (fasta och tidsbegränsade på</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">mer än ett år) har under de senaste åren cirka</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft96">- </SPAN>38 procent gått till den statliga sektorn,</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft94">- </SPAN>48 procent till en privat arbetsgivare, och</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3"><SPAN class="ft96">- </SPAN>14 procent till kommunal verksamhet.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">För <NOBR>5–6</NOBR> år sedan erhöll <NOBR>60–65</NOBR> procent av de uppsagda en anställning i</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">den privata sektorn. Variationer i utflödet påverkas av vilka yrkesgrupper</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">som finns i inflödet till stiftelsen och i vilka sektorer dessa främst</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">uppfattar att det finns arbeten. Även utbildningsnivå och ålder är av</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">betydelse.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p779 ft38"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Trygghetsavtalet publiceras i Arbetsgivarverkets serie Centrala avtal, där avtalet ingår som 2006:2.</P>
<P class="p780 ft3">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<P class="p781 ft3"><SPAN class="ft27">Centrala arbetstagarorganisationer på det statliga avtalsområdet </SPAN>Prop. 2009/10:175 Bilaga 23</P>
<P class="p782 ft3"><SPAN class="ft106">OFR är ett förbund inom TCO. OFR:S förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna förkortas OFR/S.P,O</SPAN>, där S står för förbundsområde Statstjänstemän, P för förbundsområde Poliser och O för förbundsområde Officerare.</P>
<P class="p783 ft7"><NOBR><SPAN class="ft107">Saco-S</SPAN></NOBR><SPAN class="ft107"> </SPAN>är förhandlingskartell för statligt anställda i vilken alla Saco förbund ingår, bl.a. Jusek, Sveriges Civilingenjörer och SULF, med undantag av Officersförbundet.</P>
<P class="p784 ft3"><SPAN class="ft106">Facket för Service och Kommunikation, SEKO </SPAN>är ett förbund inom LO.</P>
<P class="p785 ft37">De centrala arbetstagarorganisationerna har i olika omfattning företrädare i lokala arbetstagarorganisationer vid myndigheterna.</P>
<P class="p447 ft27">Avtalet om medbestämmande i regeringsärenden <NOBR>(MBA-R)</NOBR></P>
<P class="p236 ft3">Avtalet om medbestämmande i regeringsärenden <NOBR>(MBA-R)</NOBR> är till- sammans med huvudavtalen de avtal som i det delegerade systemet fortfarande sluts med förbehåll om regeringens godkännande. Enligt avtalet ska såvitt avser regeringsbeslut som rör förhållandet arbetsgivare och arbetstagare i staten information lämnas till de centrala arbetstagar- organisationerna innan beslutet fattas. Enligt avtalet kan arbetstagar- organisationerna begära överläggning med anledning av informationen och begära att protokoll ska föras vid överläggningen. Om beslutet rör en skrivelse/proposition till riksdagen ska protokollet från en överläggning överlämnas till berört utskott i riksdagen.</P>
<P class="p374 ft3">Regeringen har utfärdat riktlinjer för hur Regeringskansliet ska hantera avtalet om <NOBR>MBA-R.</NOBR> Av riktlinjerna framgår exempel på beslut som ska informeras om. Sådana beslut kan röra anställning av myndighetschef, lokalisering av myndighet, berörda delar av proposition och direktiv för en avvecklingsmyndighet/organisationskommitté.</P>
<P class="p172 ft37">Under perioden <NOBR>2000–2009</NOBR> föregicks i genomsnitt 2,7 procent av regeringsbesluten per år av information enligt <NOBR>MBA-R.</NOBR></P>
<P class="p77 ft27">Partsgemensamma organ</P>
<P class="p745 ft7">Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna har bildat partsgemensamma organ för att behandla för statsförvaltningen och parterna angelägna frågor.</P>
<P class="p72 ft31">Kåpan pensioner försäkringsförening</P>
<P class="p76 ft3">Kåpan pensioner är en försäkringsförening som ursprungligen benämn- des Försäkringsföreningen för det statliga området (FSO) som inrättades efter regeringens godkännande <NOBR>1991-03-15</NOBR> och <NOBR>1992-02-06.</NOBR> Kåpan pensioner försäkringsförening förvaltar avgiftsbestämda tjänste-</P>
<P class="p21 ft3">pensioner för statligt anställda. Verksamheten bygger på pensionsavtalen</P>
<P class="p434 ft3">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr3 td68"><P class="p3 ft3"><NOBR>PA-91</NOBR> och PA 03. Enligt dessa avtal ska arbetsgivarna betala</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">pensionspremier för sina anställda.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p786 ft31">Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet -</P>
<P class="p198 ft31">Partsrådet</P>
<P class="p62 ft3">Partsrådet är en ideell förening som bedriver partsgemensamt utveck- lingsarbete inom det statliga avtalsområdet. Föreningen bildades redan 1993 under namnet Utvecklingsrådet för den statliga sektorn. Bildandet skedde med förbehåll för regeringens godkännande, då Utvecklingsrådet bemyndigades att fondera sina medel. Genom en överenskommelse i 2007 års avtalsrörelse har verksamhetens inriktning förändrats. Numera finns en tydligare koppling till parternas kärnfrågor. Partsrådet ger stöd till lokala parter inom de arbetsområden som bestäms av de centrala parterna i kollektivavtal. Aktuella områden under <NOBR>2007–2010</NOBR> är: Jämställda arbetsplatser, Stöd till samverkan på lokal nivå och Stöd till lokal lönebildning. Partsrådets verksamhet finansieras genom att varje arbetsgivare betalar en avgift, som de centrala parterna kommit överens om, för närvarande 0,055 procent av lönesumman. För åren <NOBR>2009–2010</NOBR> betalas dock ingen avgift till Partsrådet.</P>
<P class="p787 ft31">Pensionsnämnden PA03</P>
<P class="p62 ft7">Pensionsnämnden PA 03 är partssammansatt och har bl.a. till uppgift att på begäran från SPV tolka villkoren enligt det statliga tjänstepensions- avtalet PA 03. Nämndens kanslifunktion utövas av SPV.</P>
<P class="p61 ft31"><NOBR>PSA-nämnden</NOBR></P>
<P class="p62 ft7"><NOBR>PSA-nämnden</NOBR> prövar frågor om ersättning enligt Avtal om ersättning vid personskada (PSA). Nämndens beslut kan överklagas till Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor (se ovan).</P>
<P class="p61 ft31">Rådet för utlandsvillkor</P>
<P class="p62 ft7">Rådet för utlandsvillkor är ett rådgivande expertorgan. De råd som ges hanteras inom ordinarie förhandlings- eller beslutsordning för respektive fråga.</P>
<P class="p61 ft31">Samarbetskommittén</P>
<P class="p62 ft7">Samarbetskommitténs uppgift är att främja konstruktiva centrala förhandlingar. Kommittén ska övervaka förhandlingsprocessen och kan till exempel besluta om att opartiska rådgivare ska gå in som medlare mellan parterna och skjuta upp en varslad stridsåtgärd. Samarbets- kommittén kan också hänskjuta en förhandlingsfråga till medling.</P>
<P class="p549 ft3">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft31">Samarbetsrådet</P>
<P class="p788 ft7">Samarbetsrådet verkar för att underlätta förverkligandet av de centrala parternas överenskommelser i ramavtalen på lokal nivå. Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen kan tillsammans få råd från Samarbetsrådet om tillämpningen av ramavtalen.</P>
<P class="p765 ft7">Rådet tar dock inte över förhandlingsansvaret från de lokala parterna, utan förmedlar endast uppfattningar och erfarenheter som kan underlätta för de lokala parterna att hitta verksamhetsanpassade lösningar. Sam- arbetsrådet följer också upp att den lokala avtalstillämpningen sker i enlighet med intentionerna i de centrala avtalen.</P>
<P class="p300 ft31">Statstjänstenämnden</P>
<P class="p789 ft7">Statstjänstenämnden inrättades i syfte att förhindra samhällsfarliga arbetskonflikter. Parterna får hänskjuta frågor om konflikts samhälls- farlighet till nämnden. Nämndens uppgifter och sammansättning framgår av huvudavtal mellan parterna. Huvudavtalen sluts med förbehåll för regeringens godkännande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p130 ft31"><NOBR>TA-nämnden</NOBR></P>
<P class="p159 ft7">Nämnden är partssammansatt och verksamheten regleras i Trygghets- avtalet. Uppgiften är att bevilja särskild pensionsersättning, att bevilja förmånligare villkor än vad som framgår av avtalet när särskilda skäl föreligger, samt att på begäran av Trygghetsstiftelsen eller avtalspart tolka villkoren i Trygghetsavtalet.</P>
<P class="p790 ft1">Statligt anställda</P>
<P class="p750 ft7">Det följande avsnittet innehåller en översiktlig redogörelse över statens anställda för en längre tid. Uppgifterna som redovisas hänför sig bl.a. till de delmål som regeringen anger för de statliga arbetsgivarna. Perioderna i diagram/tabeller varierar utifrån tillgängligt underlag.</P>
<P class="p791 ft36">Antal månadsavlönade, könsfördelningen och snittålder under perioden <NOBR>1990–2009<A href="#page_268"><SPAN class="ft108">4</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p792 ft7">Antalet månadsavlönade i staten har under perioden <NOBR>1990–2009</NOBR> minskat från 352 242 till 218 621 personer. Detta beror främst på bolagiseringen av affärsverk, bl.a. Televerket, Posten och Vattenfall, som skedde i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 var drygt 58 procent av de anställda män. Könsfördelningen har successivt förändrats och sedan 2008 är kvinnorna i majoritet bland de anställda. Detta beror i stor utsträckning på</P>
<P class="p793 ft77"><SPAN class="ft76">4 </SPAN>Alla uppgifter avser myndigheter under regeringen och endast anställda med månadslön. Antalet avser individer oavsett anställningens omfattning. År 1990 fanns lärarna kvar inom staten, men dessa ingår inte i underlaget, ej heller cirka 3 500 präster.</P>
<P class="p131 ft3">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td68"><P class="p3 ft3">strukturella förändringar, bl.a. förstatligandet av Försäkringskassan och</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><P class="p3 ft3">fortsatta bolagiseringar av mansdominerad verksamhet.</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr18 td96"><P class="p794 ft109">Diagram 1</P></TD>
<TD class="tr18 td209"><P class="p3 ft110">Antal anställda fördelade efter kön</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td96"><P class="p531 ft111">250 000</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td96"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p795 ft112">män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td96"><P class="p531 ft111">200 000</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p795 ft112">kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td209"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td96"><P class="p531 ft111">150 000</P></TD>
<TD class="tr43 td209"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td96"><P class="p531 ft111">100 000</P></TD>
<TD class="tr44 td209"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td96"><P class="p531 ft114">50 000</P></TD>
<TD class="tr43 td209"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td96"><P class="p531 ft115">0</P></TD>
<TD class="tr43 td209"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td210"><P class="p13 ft111">1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td210"><P class="p796 ft111">Källa: Arbetsgivarverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft116">Under perioden <NOBR>1990–2009</NOBR> har snittåldern stigit från 41,2 till 45,7 år med endast en marginell skillnad mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p305 ft117">Andelen yngre än 35 år uppgick 2009 till 21 procent av de anställda, vilket är samma andel av de anställda som 2004.</P>
<P class="p75 ft118">Merparten av de anställda i staten är tillsvidareanställda</P>
<P class="p798 ft67">Under perioden <NOBR>2006–2009</NOBR> uppgick andelen tillsvidareanställda till ca 76 procent, andelen visstidsanställda till ca 17 procent och andelen tim- avlönade till ca 7 procent. Bland de visstidsanställda ingår myndighets- chefer, som anställs för bestämd tid, och de som har en provanställning.</P>
<P class="p799 ft116">Bland de som innehar tillsvidareanställningar har könsfördelningen varit jämn under perioden. Av de som innehar visstidsanställningar har drygt 52 procent varit kvinnor. När det gäller de som är timavlönade är könsfördelningen den omvända, här har runt 54 procent varit män.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr24 td164"><P class="p3 ft118">Statens personal uppdelad på lednings- kärn- och stödkompetens</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft67">Sedan 1998 klassar myndigheterna sina månadsanställda i kompetens-</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft67">kategorierna ledningskompetens, kärnkompetens och stödkompetens.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p2 ft67">Under perioden <NOBR>1998–2009</NOBR> har andelen med <SPAN class="ft119">ledningskompetens</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td164"><P class="p3 ft67">sjunkit från 6,2 till 5,8 procent och varit som högst 6,4 procent. Andelen</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft67">med <SPAN class="ft119">kärnkompetens </SPAN>har under samma period ökat från 61,0 till 64,9</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p3 ft67">procent och varit lägst 58,0 procent medan andelen med <SPAN class="ft119">stödkompetens</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><P class="p13 ft3">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td164"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr3 td207"><P class="p3 ft3">har sjunkit från 27,1 procent till 26,9 procent och varierat mellan 25,4</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p3 ft3">och 29,6 procent.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td207"><P class="p102 ft3">I september 2009 tillhörde</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft3"><SPAN class="ft3">-</SPAN><SPAN class="ft120">5,8 procent ledningskompetens, varav 37,7 procent var kvinnor,</SPAN></P>
<P class="p800 ft3"><SPAN class="ft3">-</SPAN><SPAN class="ft120">64,9 procent kärnkompetens, varav 49,2 procent var kvinnor,</SPAN></P>
<P class="p801 ft3"><SPAN class="ft3">-</SPAN><SPAN class="ft120">26,9 procent stödkompetens, varav 58,9 procent var kvinnor.</SPAN></P>
<P class="p801 ft3"><SPAN class="ft3">-</SPAN><SPAN class="ft120">Resterande 2,4 procent var oklassade.</SPAN></P>
<P class="p408 ft7">Ett av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna är att öka andelen kvinnor på ledande befattningar. Av diagram 2 framgår att utvecklingen under perioden <NOBR>1999–2009</NOBR> har varit positiv.</P>
<P class="p802 ft110">Diagram 2 Andel anställda kvinnor respektive män på ledande befattningar (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr48 td72"><P class="p13 ft111">90</P></TD>
<TD class="tr48 td81"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td12"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td106"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td131"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td81"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td131"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td81"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td131"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td131"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td81"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td24"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td49"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td72"><P class="p13 ft111">80</P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p13 ft121">79</P></TD>
<TD class="tr50 td12"><P class="p732 ft121">78</P></TD>
<TD class="tr50 td106"><P class="p13 ft121">77</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr47 td131"><P class="p13 ft121">75</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr47 td81"><P class="p13 ft121">74</P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr50 td40"><P class="p803 ft122">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr50 td49"><P class="p13 ft112">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td72"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td81"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td12"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td106"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td131"><P class="p13 ft121">70</P></TD>
<TD class="tr39 td81"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td131"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td131"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td81"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td49"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td72"><P class="p13 ft111">70</P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td12"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td106"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td81"><P class="p13 ft121">67</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td131"><P class="p13 ft121">66</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td131"><P class="p13 ft121">66</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td81"><P class="p13 ft121">65</P></TD>
<TD class="tr34 td24"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td49"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td49"><P class="p140 ft121">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td72"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td81"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td12"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td106"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td81"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td81"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td81"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td72"><P class="p13 ft111">60</P></TD>
<TD class="tr29 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td72"><P class="p13 ft111">50</P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr50 td72"><P class="p13 ft111">40</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr51 td81"><P class="p804 ft121">33</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr51 td131"><P class="p804 ft121">34</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr51 td131"><P class="p719 ft121">34</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr51 td81"><P class="p804 ft121">35</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td79"><P class="p474 ft121">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td72"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td81"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td12"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td106"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td81"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td131"><P class="p804 ft121">30</P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td49"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td72"><P class="p13 ft111">30</P></TD>
<TD class="tr35 td81"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td12"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td106"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td131"><P class="p804 ft121">25</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td81"><P class="p804 ft121">26</P></TD>
<TD class="tr35 td81"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td81"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td49"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td81"><P class="p804 ft121">21</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td12"><P class="p30 ft121">22</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td106"><P class="p804 ft121">23</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td72"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td24"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td49"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td72"><P class="p13 ft111">20</P></TD>
<TD class="tr33 td81"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td12"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td106"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td81"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td81"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td81"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td24"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr33 td49"><P class="p3 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td72"><P class="p13 ft111">10</P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td72"><P class="p13 ft114">0</P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td12"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p725 ft114">1999</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p185 ft114">2000</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p725 ft114">2001</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p134 ft114">2002</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p725 ft114">2003</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p134 ft114">2004</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p725 ft114">2005</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p725 ft114">2006</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p134 ft114">2007</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p725 ft114">2008</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p720 ft111">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td13"><P class="p720 ft123">Källa: Arbetsgivarverket</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p805 ft118">Andelen anställda med utländsk bakgrund<A href="#page_270"><SPAN class="ft124">5 </SPAN></A>i staten har ökat</P>
<P class="p165 ft67">Under perioden <NOBR>1990–2008</NOBR> har andelen anställda med utländsk bakgrund ökat. En del av förklaringen till ökningen av andelen med utländsk bakgrund är att andelen individer från denna grupp varit högre bland de nyanställda. Andelen med utländsk bakgrund har varit högre för kvinnor än för män. Bland de nyanställda med utländsk bakgrund har andelen varit högre för kvinnor än för män under perioden <NOBR>2001–2005,</NOBR> men under <NOBR>2006–2008</NOBR> var förhållandet det omvända.</P>
<P class="p226 ft116">Ett av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna är att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. Av tabell 1 framgår att utvecklingen varit positiv under <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p806 ft126"><SPAN class="ft125">5 </SPAN>Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands, personer med två föräldrar som är födda utomlands och personer med okänt födelseland.</P>
<P class="p807 ft3">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft110">Tabell 1</P></TD>
<TD class="tr3 td171"><P class="p31 ft110">Andelen anställda i procent med utländsk bakgrund 2001–</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td171"><P class="p31 ft110">2008</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr3 td211"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p720 ft65">2001</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p720 ft65">2002</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p720 ft65">2003</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p720 ft65">2004</P></TD>
<TD class="tr3 td212"><P class="p720 ft65">2005</P></TD>
<TD class="tr3 td213"><P class="p719 ft65">2006</P></TD>
<TD class="tr3 td213"><P class="p719 ft65">2007</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p129 ft65">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td215"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td219"><P class="p101 ft65">Staten</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">9,6</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,1</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,3</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,4</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,6</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">11,1</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">11,4</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p140 ft39">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td217"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td217"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td218"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td219"><P class="p101 ft39">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,5</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,9</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">11,1</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">11,2</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">11,5</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">11,9</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">12,2</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p140 ft39">12,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td215"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td219"><P class="p101 ft39">Män</P></TD>
<TD class="tr5 td220"><P class="p140 ft39">8,9</P></TD>
<TD class="tr5 td220"><P class="p140 ft39">9,4</P></TD>
<TD class="tr5 td220"><P class="p140 ft39">9,6</P></TD>
<TD class="tr5 td220"><P class="p140 ft39">9,7</P></TD>
<TD class="tr5 td220"><P class="p140 ft39">9,8</P></TD>
<TD class="tr5 td221"><P class="p140 ft39">10,3</P></TD>
<TD class="tr5 td221"><P class="p140 ft39">10,7</P></TD>
<TD class="tr5 td222"><P class="p140 ft39">11,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td215"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td217"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td218"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td219"><P class="p101 ft39">Nyanställda</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">14,4</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">14,5</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">14,5</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">15,2</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">15,3</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">16,6</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">17,2</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p140 ft39">18,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td215"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td218"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td215"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td216"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td217"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td217"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td218"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td219"><P class="p101 ft39">Ledningskompetens</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p725 ft39">5,6</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p725 ft39">5,9</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p725 ft39">5,4</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">5,6</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">5,6</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">5,4</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">5,7</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p140 ft39">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td215"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td218"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td219"><P class="p101 ft39">Kärnkompetens</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">9,8</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,7</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">10,9</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">11,3</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">11,3</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">11,6</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">12,1</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p140 ft39">12,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td215"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td218"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td219"><P class="p101 ft39">Stödkompetens</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p725 ft39">8,9</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">9,3</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">9,2</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">9,2</P></TD>
<TD class="tr17 td220"><P class="p140 ft39">9,4</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">10,1</P></TD>
<TD class="tr17 td221"><P class="p140 ft39">10,3</P></TD>
<TD class="tr17 td222"><P class="p140 ft39">10,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td215"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td216"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td217"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td218"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft127">Källa: Arbetsgivarverket</P>
<P class="p808 ft31">Varierat inflöde till Trygghetsstiftelsen</P>
<P class="p774 ft7">Diagram 3 visar att inflödet av uppsagda till Trygghetsstiftelsen var som störst under 1992 och 1993 med drygt 13 000 respektive 12 000 personer. Förändringarna under dessa år beror bl.a. på att flera affärsverk ombildades till bolag och strukturförändringar inom försvaret.</P>
<P class="p317 ft3">Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har inflödet varierat mellan ca 1300 personer och 3800 personer, med undantag för 2005. Då uppgick antalet uppsagda vid Trygghetsstiftelsen till 5 800 personer, främst till följd av försvars- omställningen (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:Fö4, rskr. 2004/05:143). Samma år ändrades också trygghetsavtalet så att tidsbegränsade anställda lättare kunde kvalificera sig till att omfattas av avtalet. Universitet och högskolor har en förhållandevis stor andel tidsbegränsade anställda och har sedan 2005 stått för en relativt stor andel av det totala inflödet.</P>
<P class="p60 ft3">Andelen uppsagda kvinnor respektive män har varierat över åren, främst beroende på vilka yrkesgrupper som har varit berörda av omställning. Som exempel kan nämnas att 56 procent av inflödet 2005 bestod av uppsagda från Försvarsmakten och av dem var 75 procent män. På samma sätt var det betydligt flera kvinnor i inflödet 1997 då framför allt administratörer och handläggare inom den civila statliga förvaltningen blev övertaliga. Samma mönster gäller för 2006 och 2007. Mer än en femtedel av inflödet under 2007 kom från Försäkringskassan, och av dem var 80 procent kvinnor.</P>
<P class="p809 ft3">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p810 ft110">Diagram 3 Utvecklingen av inflödet av uppsagda till Trygghetsstiftelsen <NOBR>1990-2009</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr33 td223"><P class="p811 ft123">16000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td223"><P class="p811 ft123">14000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p811 ft123">12000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td223"><P class="p811 ft123">10000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p811 ft111">8000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td223"><P class="p811 ft111">6000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p811 ft111">4000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td223"><P class="p811 ft111">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td223"><P class="p811 ft114">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><P class="p13 ft111">1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td223"><P class="p812 ft123">Källa: Trygghetsstiftelsen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p130 ft118">Delmålet att arbetsmiljön i staten ska vara god</P>
<P class="p813 ft116">En indikator som regeringen använder för att följa upp delmålet är sjukfrånvaron. Som framgår av diagram 4 har sjukfrånvaron i staten sjunkit under perioden <NOBR>2003–2008.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p129 ft128">Diagram 4</P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p114 ft129">Sjukfrånvaro</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p3 ft129">i</P></TD>
<TD class="tr17 td156"><P class="p3 ft129">förhållande</P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p3 ft129">till</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p3 ft129">tillgänglig</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p103 ft128">arbetstid,</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p13 ft129">2003–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p114 ft129">2008</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><P class="p814 ft115">7,0</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p815 ft130">2003</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td94"><P class="p814 ft114">6,0</P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p815 ft130">2004</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td32"><P class="p815 ft130">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td94"><P class="p814 ft114">5,0</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p815 ft130">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td89"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td156"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td32"><P class="p815 ft130">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td94"><P class="p814 ft114">4,0</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p815 ft130">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td89"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td156"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td32"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td94"><P class="p814 ft115">3,0</P></TD>
<TD class="tr52 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td94"><P class="p814 ft115">2,0</P></TD>
<TD class="tr47 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td94"><P class="p814 ft114">1,0</P></TD>
<TD class="tr47 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td94"><P class="p814 ft114">0,0</P></TD>
<TD class="tr47 td89"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td156"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td76"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p117 ft114">Totalt</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td156"><P class="p113 ft111">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p100 ft131">Män</P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft116">Diagrammet visar sjukfrånvaron i förhållande till tillgänglig arbetstid för staten som helhet samt fördelat på kvinnor respektive män. För samtliga kategorier har sjukfrånvaron sjunkit under perioden. Kvinnors sjukfrån-</P>
<P class="p130 ft132">varo har under hela perioden varit högre än männens. År 2008 uppgick</P>
<P class="p131 ft3">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr3 td68"><P class="p3 ft3">den genomsnittliga sjukfrånvaron till 3,4 procent. Vid samma tidpunkt</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">var den genomsnittliga sjukfrånvaron för kvinnor 4,5 procent och för</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p3 ft3">män 2,3 procent.</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">En annan indikator är antalet tillfälliga sjukpensioner och</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p3 ft3">sjukpension.<SPAN class="ft30">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p2 ft3">Nedanstående uppgifter avser månadsanställda och visar på en</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p3 ft3">nedåtgående trend för såväl tillfälliga sjukpensioner som sjukpensioner.</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft110">Diagram 5 Sjukpensioner och tillfälliga sjukpensioner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr48 td117"><P class="p474 ft111">800</P></TD>
<TD class="tr48 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p474 ft111">700</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p474 ft111">600</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p474 ft111">500</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p474 ft111">400</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p474 ft111">300</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p474 ft111">200</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p474 ft111">100</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td117"><P class="p474 ft115">0</P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td40"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td117"><P class="p13 ft115">1998</P></TD>
<TD class="tr33 td31"><P class="p13 ft115">1999</P></TD>
<TD class="tr33 td40"><P class="p28 ft115">2000</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p13 ft111">2001</P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p732 ft115">2002</P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p13 ft115">2003</P></TD>
<TD class="tr33 td224"><P class="p28 ft115">2004</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p13 ft111">2005</P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p140 ft115">2006</P></TD>
<TD class="tr33 td106"><P class="p13 ft115">2007</P></TD>
<TD class="tr33 td31"><P class="p13 ft115">2008</P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p13 ft115">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td136"><P class="p245 ft123">Källa: Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td224"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td117"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr34 td139"><P class="p717 ft133">Kvinnor tillf sjukpens < 100 %</P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr34 td188"><P class="p1 ft130">Män tillf sjukpens < 100 %</P></TD>
<TD class="tr34 td106"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td139"><P class="p717 ft130">Kvinnor tillf sjukpens 100 %</P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td188"><P class="p1 ft130">Män tillf sjukpens 100 %</P></TD>
<TD class="tr29 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><P class="p717 ft122">Kvinnor sjukpens</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td224"><P class="p1 ft122">Män sjukpens</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p787 ft118">Avgångar i pensioneringssyfte</P>
<P class="p62 ft67">Skilda kollektivavtalsförmåner utgår vid olika slag av avgångar. Den som av Försäkringskassan beviljats en icke tidsbegränsad hel sjukersätt- ning kan avgå med sjukpension. Den som sägs upp på grund av arbets- brist och har fyllt 61 år (60 år enligt tidigare lydelse av avtalet) kan avgå med pensionsersättning. Den som avgår vid pensionsåldern erhåller ålderspension. Det är även möjligt att avgå med ålderspension före pensionsåldern, dock tidigast vid utgången av månaden före den då 61 års ålder uppnås (förtida uttag) eller efter pensionsåldern (uppskjutet uttag).</P>
<P class="p818 ft135"><SPAN class="ft134">6 </SPAN>En anställd som av Försäkringskassan beviljats en sjukersättning som är tidsbegränsad har enligt kollektivavtal rätt till en tillfällig sjukpension med motsvarande omfattning. Även en anställd som erhållit en icke tidsbegränsad sjukersättning som inte är hel har rätt till en tillfällig sjukpension. Den som avgått från sin anställning efter att ha beviljats en hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad har rätt till en sjukpension.</P>
<P class="p819 ft3">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft110">Diagram 6 Antal personer som avgått i pensioneringssyfte</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr33 td225"><P class="p820 ft111">12 000</P></TD>
<TD class="tr33 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td225"><P class="p820 ft111">10 000</P></TD>
<TD class="tr52 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td225"><P class="p820 ft111">8 000</P></TD>
<TD class="tr52 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td225"><P class="p820 ft111">6 000</P></TD>
<TD class="tr52 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td225"><P class="p820 ft111">4 000</P></TD>
<TD class="tr52 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td225"><P class="p820 ft111">2 000</P></TD>
<TD class="tr52 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td225"><P class="p820 ft115">0</P></TD>
<TD class="tr47 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td223"><P class="p13 ft111">1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td225"><P class="p821 ft123">Källa: Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr4 td226"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td225"><P class="p822 ft112">Sjukpension</P></TD>
<TD class="tr33 td226"><P class="p3 ft112">Pensionsersättning</P></TD>
<TD class="tr33 td92"><P class="p3 ft112">Ålderspension</P></TD>
<TD class="tr33 td45"><P class="p725 ft133">totalt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p408 ft116">Uppgifterna för <NOBR>1990–1997</NOBR> är approximativa eftersom de många bolagiseringarna medfört att det har varit svårt att erhålla helt korrekta värden.</P>
<P class="p408 ft117">Antal personer som totalt avgått i pensioneringssyfte <NOBR>1990–2009</NOBR> beräknas uppgå till 123 273 personer.</P>
<P class="p823 ft118">Medianåldern då statsanställda avgår i pensioneringssyfte ökar</P>
<P class="p159 ft116">Kvinnorna har sedan år 1998 haft en högre medianålder vid pensionering än vad männen har haft. Under 2009 var medianåldern densamma för män och kvinnor för avgång i pensioneringssyfte d.v.s. 65 år.</P>
<P class="p408 ft116">Ökningen av medianåldern över åren, visas i nedanstående diagram. I diagrammet framgår att skillnaden mellan könen var störst 2004.</P>
<P class="p824 ft3">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p3 ft110">Diagram 7</P></TD>
<TD colspan=11 class="tr3 td171"><P class="p411 ft109">Medianålder för statsanställdas avgång i pensioneringssyfte</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p3 ft3">Prop. 2009/10:175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td5"><P class="p111 ft114">66</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p3 ft3">Bilaga 23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td193"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td5"><P class="p111 ft114">65</P></TD>
<TD class="tr23 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td118"><P class="p101 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td193"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p101 ft122">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td5"><P class="p111 ft114">64</P></TD>
<TD class="tr29 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p111 ft114">63</P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p111 ft114">62</P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p111 ft114">61</P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p111 ft115">60</P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td5"><P class="p111 ft115">59</P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p111 ft115">58</P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr28 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td5"><P class="p825 ft115">1998</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p474 ft115">1999</P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p474 ft111">2000</P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p13 ft111">2001</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft115">2002</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft115">2003</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft115">2004</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft115">2005</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft115">2006</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft115">2007</P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p13 ft115">2008</P></TD>
<TD class="tr2 td193"><P class="p721 ft115">2009</P></TD>
<TD class="tr2 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td99"><P class="p117 ft123">Källa: Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr29 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td118"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td193"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td65"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p826 ft118">Fler tar ut ålderspension efter 65 år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td184"><P class="p3 ft129">Diagram 8</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr18 td227"><P class="p129 ft128">Antal beviljade ålderspensioner för 67 år eller äldre</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td46"><P class="p28 ft111">800</P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td46"><P class="p28 ft111">700</P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p127 ft130">Kvinno r</P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td131"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td32"><P class="p127 ft130">M än</P></TD>
<TD class="tr45 td55"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td91"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td131"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td91"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td46"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td131"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td55"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td31"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td91"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td131"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td91"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td46"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p127 ft130">Summa</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td46"><P class="p28 ft111">600</P></TD>
<TD class="tr33 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td46"><P class="p28 ft111">500</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p28 ft111">400</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p28 ft111">300</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td46"><P class="p28 ft111">200</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td46"><P class="p28 ft111">100</P></TD>
<TD class="tr37 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td46"><P class="p28 ft111">0</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td46"><P class="p13 ft111">1998</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft111">1999</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p13 ft111">2000</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p719 ft111">2001</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p13 ft111">2002</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft111">2003</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft111">2004</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft111">2005</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft111">2006</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft111">2007</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p27 ft111">2008</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p13 ft111">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td228"><P class="p827 ft111">Källa: Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td31"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr3 td164"><P class="p3 ft67">År 2009 var totalt 808 anställda 67 år eller äldre. Av dessa var en</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft67">majoritet, 66 procent, män. Knappt 3 procent tillhörde gruppen lednings-</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td164"><P class="p3 ft67">kompetens, 66 procent kärnkompetens och 24 procent stödkompetens.</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td164"><P class="p3 ft67">Resterande var oklassade.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><P class="p13 ft3">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td164"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p21 ft31">Äldre anställda kan arbeta deltid med delpension</P>
<P class="p664 ft7">Anställda kan enligt ett särskilt kollektivavtal sedan 2003 erhålla del- pension om den myndighet där de är anställda medger detta. Del- pensionen kan erhållas från det att man fyller 61 år och längst till 65 år. Delpensionen kan ha en omfattning av högst 50 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr18 td51"><P class="p3 ft110">Diagram 9</P></TD>
<TD colspan=25 class="tr18 td229"><P class="p11 ft110">Antal anställda som erhållit delpension</P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr18 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td107"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td72"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td34"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td233"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr36 td234"><P class="p140 ft123">1 200</P></TD>
<TD class="tr36 td235"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td236"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td237"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td238"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td239"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td241"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td242"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td238"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td239"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td236"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td242"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td239"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td239"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td235"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td237"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td241"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td243"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td244"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td245"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td239"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td241"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td242"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td238"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td239"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td241"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td242"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td238"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td239"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td236"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td242"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td238"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td246"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td247"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td233"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr31 td48"><P class="p140 ft123">1 000</P></TD>
<TD class="tr36 td248"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td78"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td78"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td72"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td78"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td78"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td78"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td34"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td233"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td248"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td19"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td24"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td75"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td24"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td75"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td24"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td24"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td119"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td19"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td231"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td232"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td72"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td24"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td75"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td251"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td75"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td24"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td75"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td34"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td252"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td233"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td248"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td19"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td250"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td256"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td119"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td19"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td231"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td232"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td72"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td251"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td255"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td34"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr10 td48"><P class="p140 ft114">800</P></TD>
<TD class="tr33 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td257"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr48 td251"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td257"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr33 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td258"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr33 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td259"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td260"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td261"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td262"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td261"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr34 td263"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td264"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td233"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td248"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td265"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td266"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td265"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td24"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td267"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td268"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td269"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td270"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td266"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td271"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td266"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td254"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td266"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td254"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td272"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td233"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td252"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td250"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td255"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td250"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td24"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td273"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td255"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td274"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td275"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td255"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td262"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td255"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td262"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td255"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td276"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td233"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td248"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td24"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td279"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td280"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td281"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td254"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td283"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td233"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr30 td48"><P class="p140 ft114">600</P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td19"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td250"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td250"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td251"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td273"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td19"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td274"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td275"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td262"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td262"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td284"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td276"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td252"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td273"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td274"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr0 td276"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td233"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td248"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td279"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td280"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td281"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td283"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td48"><P class="p140 ft114">400</P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td273"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td274"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td275"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td276"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td233"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td248"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td279"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td280"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td281"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td283"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr53 td48"><P class="p140 ft115">200</P></TD>
<TD class="tr47 td252"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td273"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td274"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td275"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr47 td276"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr52 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td233"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td248"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td277"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td279"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td280"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td281"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td278"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td283"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p140 ft114">0</P></TD>
<TD class="tr9 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td250"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td273"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td274"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td275"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td255"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td262"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr37 td276"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td286"><P class="p185 ft115">2003</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td287"><P class="p720 ft115">2004</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td287"><P class="p720 ft115">2005</P></TD>
<TD class="tr17 td288"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td289"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td290"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td291"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td292"><P class="p185 ft115">2006</P></TD>
<TD class="tr17 td293"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td290"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td294"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td295"><P class="p185 ft115">2007</P></TD>
<TD class="tr17 td293"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td290"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td294"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td295"><P class="p185 ft115">2008</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td287"><P class="p720 ft115">2009</P></TD>
<TD class="tr17 td296"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td233"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr29 td297"><P class="p716 ft111">Källa: Statens pensionsverk</P></TD>
<TD class="tr29 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td72"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td24"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td233"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr33 td45"><P class="p127 ft112">Män</P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=3 class="tr33 td93"><P class="p1 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td233"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td19"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td298"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td299"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td300"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td24"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td34"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td233"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td48"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td19"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td78"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td24"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td78"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td24"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td24"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td24"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td232"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td78"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td24"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td78"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td24"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td78"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td34"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td233"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr49 td301"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td302"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td253"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td303"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td256"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td251"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td304"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td285"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td305"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td256"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td251"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td304"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td253"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td305"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td251"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td251"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td302"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td303"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td285"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td306"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td259"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td307"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td251"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td304"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td285"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td305"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td256"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td251"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td304"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td285"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td305"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td256"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td251"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td304"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td253"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td305"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td256"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td264"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td308"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p828 ft118">Staten ska totalt sett inte vara löneledande</P>
<P class="p222 ft116">Uppgifterna i diagrammet avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. Som framgår av diagrammet har löneutvecklingen i staten relativt väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i stort under perioden <NOBR>1994–2008.</NOBR></P>
<P class="p829 ft3">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p830 ft110">Diagram 10 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr33 td31"><P class="p474 ft111">185,0</P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr50 td31"><P class="p474 ft111">175,0</P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td71"><P class="p117 ft111">Primärkommunal sektor</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td131"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td190"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td77"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td48"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td80"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr50 td31"><P class="p474 ft111">165,0</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td309"><P class="p117 ft114">Landstingskommunal sektor</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr50 td31"><P class="p474 ft111">155,0</P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td310"><P class="p117 ft111">Statlig sektor</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td131"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td190"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td48"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td80"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr50 td31"><P class="p474 ft111">145,0</P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td310"><P class="p117 ft111">Privat sektor</P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td77"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td48"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td80"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td31"><P class="p474 ft111">135,0</P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td31"><P class="p474 ft111">125,0</P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><P class="p474 ft111">115,0</P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td31"><P class="p474 ft111">105,0</P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td31"><P class="p474 ft114">95,0</P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr50 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><P class="p13 ft114">1994</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">1995</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">1996</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p104 ft111">1997</P></TD>
<TD class="tr2 td131"><P class="p185 ft114">1998</P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p13 ft111">1999</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p140 ft114">2000</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p13 ft114">2001</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">2002</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">2003</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">2004</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">2005</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">2006</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">2007</P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p13 ft114">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td136"><P class="p127 ft111">Källa: Statistiska centralbyrån</P></TD>
<TD class="tr29 td131"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td77"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td48"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td80"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr19 td110"><P class="p3 ft129">Tabell 2</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr19 td201"><P class="p127 ft129">Nominell och real löneutveckling kopplad till årstakt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td311"><P class="p3 ft136">Procent</P></TD>
<TD class="tr5 td312"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td313"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td314"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td315"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td316"><P class="p117 ft67">Statisitik-</P></TD>
<TD class="tr4 td317"><P class="p111 ft67">Avtalsperiod för</P></TD>
<TD class="tr4 td318"><P class="p111 ft67">Lönutv.</P></TD>
<TD class="tr4 td319"><P class="p111 ft67">Föränd-</P></TD>
<TD class="tr4 td320"><P class="p111 ft67">Real löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td316"><P class="p117 ft67">period</P></TD>
<TD class="tr5 td317"><P class="p111 ft67">centrala avtal</P></TD>
<TD class="tr5 td318"><P class="p111 ft67">årstakt</P></TD>
<TD class="tr5 td319"><P class="p111 ft67">ring</P></TD>
<TD class="tr5 td320"><P class="p111 ft67">utveck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td316"><P class="p117 ft67"><NOBR>sept-sept</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td317"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td318"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td319"><P class="p111 ft67">i KPI<SPAN class="ft137">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td320"><P class="p111 ft67">ling i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p111 ft67">årstakt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>1997-98</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS<SPAN class="ft137">2 </SPAN><NOBR>1998-2001</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">3,8</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">3,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>1998-99</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>1998-2001</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">3,8</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67">0,4</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>1999-00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>1998-2001</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td323"><P class="p720 ft67">3,8</P></TD>
<TD class="tr4 td324"><P class="p720 ft67">1,0</P></TD>
<TD class="tr4 td325"><P class="p720 ft67">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2000-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS 2001</P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">4,2</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67">2,5</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">1,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2001-02</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2002-2004</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">3,8</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67">2,1</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">1,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2002-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2002-2004</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td323"><P class="p720 ft67">3,6</P></TD>
<TD class="tr4 td324"><P class="p720 ft67">1,9</P></TD>
<TD class="tr4 td325"><P class="p720 ft67">1,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2003-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2002-2004</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">3,4</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67">0,4</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2004-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2004-2007</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">3,1</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67">0,4</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">2,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2005-06</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2004-2007</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td323"><P class="p720 ft67">3,2</P></TD>
<TD class="tr4 td324"><P class="p720 ft67">1,4</P></TD>
<TD class="tr4 td325"><P class="p720 ft67">1,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2006-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2004-2007</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">3,2</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67">2,2</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">1,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2007-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2007-2010</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p720 ft67">3,7</P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p720 ft67">3,5</P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p720 ft67">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td321"><P class="p117 ft67"><NOBR>2008-09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td322"><P class="p111 ft67">RALS <NOBR>2007-2010</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td323"><P class="p720 ft67">3,4</P></TD>
<TD class="tr4 td324"><P class="p720 ft67"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td325"><P class="p720 ft67">3,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td326"><P class="p117 ft67">Genomsnittlig årlig ökning</P></TD>
<TD class="tr10 td318"><P class="p720 ft67">3,6</P></TD>
<TD class="tr10 td319"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr10 td320"><P class="p720 ft67">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td327"><P class="p117 ft67"><NOBR>1997–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td322"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td323"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td324"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr5 td325"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft140"><SPAN class="ft138">1</SPAN><SPAN class="ft139">Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal</SPAN><SPAN class="ft125">.</SPAN></P>
<P class="p480 ft142"><SPAN class="ft138">2</SPAN><SPAN class="ft141">RALS: Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten.</SPAN></P>
<P class="p832 ft3">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft31">Delmålet att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män</P>
<P class="p664 ft7">För att följa utvecklingen vad gäller löneskillnaderna mellan kvinnor och män lämnar Arbetsgivarverket årligen, i juni, uppgifter om utvecklingen utifrån den partsgemensamma statistiken.</P>
<P class="p833 ft110">Diagram 11 Löneskillnader i procent mellan kvinnor och män 2000- 2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr33 td190"><P class="p725 ft111">20,0</P></TD>
<TD class="tr48 td302"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td253"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td304"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td256"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td285"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td306"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td256"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td253"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td256"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td304"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td253"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td302"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td307"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td256"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td306"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td285"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td306"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td303"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td259"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td302"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td285"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td306"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td256"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td253"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td302"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td303"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td256"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td253"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td305"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td259"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td264"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td285"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td328"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td329"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td306"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr7 td190"><P class="p725 ft111">18,0</P></TD>
<TD class="tr8 td248"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=3 class="tr33 td40"><P class="p127 ft133">Oförklarad del</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=3 class="tr33 td60"><P class="p127 ft133">Utbildning m.m.</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=3 class="tr33 td168"><P class="p127 ft130">Myndighet</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=3 class="tr33 td330"><P class="p1 ft133">Arbetsinnehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td248"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td231"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td19"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td331"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td75"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td332"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td248"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td191"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td231"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td191"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td19"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td232"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td75"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td232"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td252"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td253"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr34 td191"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td78"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td192"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td25"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td231"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr36 td256"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr34 td192"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td230"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td192"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td78"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td191"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td230"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=5 class="tr7 td61"><P class="p127 ft133">Svårighetsgrad</P></TD>
<TD class="tr34 td232"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=5 class="tr7 td60"><P class="p127 ft112">Chefsskap</P></TD>
<TD class="tr34 td230"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=5 class="tr7 td168"><P class="p127 ft112">Abetstid</P></TD>
<TD class="tr34 td75"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td232"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td34"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td25"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td192"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td190"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr34 td249"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=6 class="tr24 td190"><P class="p725 ft111">16,0</P></TD>
<TD class="tr8 td248"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td333"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td333"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td282"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td282"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td78"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td232"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td299"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr55 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td34"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td190"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td248"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td333"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td334"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td248"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td333"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td192"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td192"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td334"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td282"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td191"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td230"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td232"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td119"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td75"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td232"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td34"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td25"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td192"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td190"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td249"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td248"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td333"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td334"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td249"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td252"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td333"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td262"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td262"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td262"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td262"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td256"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td34"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td190"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr7 td190"><P class="p725 ft111">14,0</P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td333"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td282"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td282"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td282"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td282"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td335"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td280"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td336"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td282"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td19"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td232"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td34"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td248"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td333"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td282"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td282"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td282"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td335"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td280"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td336"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td282"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td34"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td190"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td248"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td333"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td334"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td191"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td119"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td174"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td282"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td231"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td335"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td280"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td336"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td282"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td119"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td19"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td75"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td232"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td34"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td190"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td252"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td253"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td333"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td334"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td119"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td174"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td262"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td231"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td337"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td274"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td338"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td262"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td119"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td339"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td262"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td305"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td259"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td34"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td190"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr24 td190"><P class="p725 ft111">12,0</P></TD>
<TD class="tr39 td248"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td333"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td334"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td119"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td174"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td231"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td335"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td280"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td336"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td282"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td119"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td339"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td282"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td334"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td340"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td280"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td341"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td334"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td342"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td333"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td284"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td339"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td262"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td343"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td274"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td341"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td344"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td252"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td333"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td19"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td232"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td339"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td343"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td274"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td341"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td344"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr7 td190"><P class="p725 ft111">10,0</P></TD>
<TD class="tr35 td248"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td333"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td19"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td248"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td339"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td284"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td232"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td341"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td345"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td333"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td303"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td259"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td252"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td339"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td232"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td341"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td345"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td248"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td333"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td334"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td191"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td119"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td174"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td231"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td19"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td232"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td248"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td119"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td339"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td254"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td192"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td230"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td334"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr55 td305"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr55 td259"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr54 td341"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td25"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr54 td334"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr55 td346"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr54 td249"><P class="p3 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td252"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td253"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td333"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td284"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td334"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td191"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td119"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td174"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr45 td284"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr39 td231"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td19"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td232"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td248"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td119"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td339"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td230"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td334"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td232"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td341"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td334"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td345"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td249"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td190"><P class="p725 ft114">8,0</P></TD>
<TD class="tr48 td248"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td230"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td333"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td284"><P class="p3 ft54"> </P></TD>
<TD class="tr48 td192"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td249"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr36 td347"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr48 td192"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td230"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td334"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr36 td348"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr48 td191"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td230"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td119"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td174"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr36 td347"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr48 td231"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td249"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td19"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td232"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td248"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td192"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td249"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td254"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td192"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td230"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td119"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td339"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td254"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td192"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td230"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td334"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td75"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td232"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td341"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td334"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td345"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td249"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td252"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr48 td253"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td333"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td349"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td349"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td349"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td349"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr48 td284"><P class="p3 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td339"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td341"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td345"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td190"><P class="p725 ft114">6,0</P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td333"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td347"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td347"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td347"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td347"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td347"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td339"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr29 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td341"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td345"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td252"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td333"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td347"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td350"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td351"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td350"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td303"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td259"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td252"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td347"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td339"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td347"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td305"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td259"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td341"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td352"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr37 td190"><P class="p725 ft114">4,0</P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td333"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td351"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td353"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td355"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td339"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td356"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td354"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td341"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td358"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td248"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td333"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td191"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td254"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td359"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td360"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td361"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td362"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td119"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td339"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td349"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td363"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td360"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td341"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td334"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr33 td364"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td249"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td252"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td333"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td119"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td231"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td359"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td360"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td361"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td119"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td339"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td349"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td363"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td360"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td341"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td364"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td248"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td333"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td119"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td231"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td359"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td360"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td361"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td119"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td339"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td349"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td363"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td360"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td341"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td364"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td190"><P class="p725 ft114">2,0</P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td333"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td365"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td365"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td231"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td289"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td366"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td367"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td119"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td339"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td351"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td192"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td230"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr49 td368"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr49 td369"><P class="p3 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td341"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td25"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td334"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr8 td370"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td248"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td333"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr39 td371"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr36 td192"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr39 td372"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr36 td192"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td334"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr39 td372"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr36 td191"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td174"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr39 td371"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr36 td231"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td303"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td259"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td252"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td192"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr39 td371"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr36 td192"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td339"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td254"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td192"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td230"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td334"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td294"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td366"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td341"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr36 td334"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr35 td346"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr36 td249"><P class="p3 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr27 td190"><P class="p725 ft114">0,0</P></TD>
<TD class="tr39 td367"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr39 td373"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td333"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td374"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td375"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td375"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td191"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td375"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td231"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td376"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td377"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td378"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr39 td374"><P class="p3 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td339"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td371"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td192"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td230"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td379"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td380"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td341"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr35 td334"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
<TD class="tr45 td381"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td249"><P class="p3 ft61"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td248"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td333"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td191"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td119"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td231"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td289"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td366"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td367"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td254"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td119"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td339"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p3 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr45 td192"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td294"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr22 td366"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td341"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td25"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr45 td334"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr22 td370"><P class="p3 ft63"> </P></TD>
<TD class="tr45 td249"><P class="p3 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td383"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td308"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td384"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td304"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td302"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td260"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td306"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td308"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td303"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td259"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td252"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td308"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td302"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td385"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td284"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td328"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td384"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td305"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td259"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td386"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td285"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td384"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td346"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr2 td308"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr17 td40"><P class="p27 ft114">2000</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td66"><P class="p27 ft114">2001</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td66"><P class="p27 ft114">2002</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td66"><P class="p13 ft114">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td78"><P class="p13 ft123">2004</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td66"><P class="p27 ft114">2005</P></TD>
<TD class="tr17 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td77"><P class="p27 ft114">2006</P></TD>
<TD class="tr17 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td230"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr17 td192"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td34"><P class="p13 ft123">2007</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td93"><P class="p27 ft114">2008</P></TD>
<TD class="tr17 td231"><P class="p3 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p834 ft114">Källa: Arbetsgivarverket</P>
<P class="p835 ft67">Som framgår av diagram 11 är det fyra faktorer som står för cirka 75 pro- cent av den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män. De två viktigaste förklaringarna till löneskillnaderna är att kvinnor jämfört med män oftare befinner sig på befattningar med en lägre svårighetsgrad och att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar inom olika yrkesområden. De andra faktorerna är att kvinnor mer sällan är chefer och att de i större utsträckning än män arbetar deltid. Om hänsyn tas till samtliga faktorer återstår en skillnad på drygt 1 procentenhet, s.k. oförklarade löneskill- nader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p620 ft3">Bilaga 23</P>
<P class="p705 ft3">278</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GX03175279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p21 ft1">Finansdepartementet</P>
<P class="p677 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 18 mars 2010</P>
<P class="p836 ft7">Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Krantz, Ohlsson</P>
<P class="p599 ft3">Föredragande: statsrådet Odell</P>
<P class="p837 ft37">Regeringen beslutar proposition 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft3">Prop. 2009/10:175</P>
<P class="p432 ft3">279</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
11Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. BifallBifall2009/10:FiU38?Acklamation22Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara. BifallBifall2009/10:FiU38?Acklamation33Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. BifallBifall2009/10:FiU38?Acklamation44Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. BifallBifall2009/10:FiU38?Acklamation55Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i socialförsäkringsbalken. BifallBifall2009/10:FiU38?Acklamation66Riksdagen godkänner det mål för förvaltningspolitiken som regeringen föreslår och godkänner att det tidigare målet upphör att gälla (avsnitt 4.2). BifallBifall2009/10:FiU38?RöstningBBordläggning2010-03-23 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2010-03-23 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2010-03-23 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2010-03-24 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2010-04-07 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 06:12:52statustextstatustextÄrendet är avslutatGX031752017-10-18 14:40:16tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-24 06:12:52GX03175prop_200910__175.pdf2031801pdfOffentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxthttps://data.riksdagen.se/fil/F583EF1F-782C-44CD-B966-3240FFE60D1Dbehandlas_i2009/10:FiU38GX01FiU38bet2009/10FiU38Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxtBetänkandeföljdmotionav Thomas Östros m.fl. (S, MP, V)<br/>
med anledning av prop. 2009/10:175<br/>
Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxtGX02Fi11mot2009/10Fi11Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxtav Thomas Östros m.fl. (S, MP, V)Motion