<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2343875</hangar_id>
 <dok_id>GX02Ub13</dok_id>
 <rm>2009/10</rm>
 <beteckning>Ub13</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2009/10:Ub13 av Rossana Dinamarca m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v43</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2010-04-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2010-04-21 10:26:35</systemdatum>
 <publicerad>2010-04-14 16:28:35</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet</titel>
 <subtitel>av Rossana Dinamarca m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{77BB5220-4C83-4B58-9CEF-AEAE3025F29A}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02Ub13/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02Ub13</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX02Ub13</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2009/10:Ub13&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Rossana Dinamarca m.fl. (v)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;1&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – f&amp;ouml;r kunskap, valfrihet och trygghet" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Anders Thor&amp;eacute;" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 091126 1500 5.15b" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: msmq kontroll, ensamt yrkande mm (b: S5 fix f&amp;ouml;r yrk o listkorr) --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 21 Apr 2010 10:20:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200910_Ub_13.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;2&amp;#9;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005700"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;3&amp;#9;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005701"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4&amp;#9;Alla skolor ska vara bra skolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005702"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5&amp;#9;Tydligare uppdrag f&amp;ouml;r skolan att vara en m&amp;ouml;tesplats&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005703"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6&amp;#9;Definitioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005704"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7&amp;#9;En sekul&amp;auml;r skola&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005705"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8&amp;#9;Lika tillg&amp;aring;ng till utbildning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005706"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.1&amp;#9;Tydligare krav p&amp;aring; lokaler och utemilj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005707"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.2&amp;#9;Skolskjuts&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005708"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8.3&amp;#9;Bristande tillg&amp;auml;nglighet som diskriminering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005709"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9&amp;#9;Skolans styrning och finansiering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005710"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10&amp;#9;Frist&amp;aring;ende skolor och skolval&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005711"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.1&amp;#9;Avgift f&amp;ouml;r ans&amp;ouml;kan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005712"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.2&amp;#9;Kommunalt inflytande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005713"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.3&amp;#9;Negativa konsekvenser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005714"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.4&amp;#9;Elevantal&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005715"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.5&amp;#9;Privatisering av kommunala skolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005716"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.6&amp;#9;Offentliga bidrag till frist&amp;aring;ende skolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005717"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.7&amp;#9;Vinst&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005718"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.8&amp;#9;N&amp;auml;rhetsprincip i grundskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005719"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10.9&amp;#9;N&amp;auml;rhetsgaranti i gymnasieskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005720"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;11&amp;#9;Lika regler f&amp;ouml;r kommunala och enskilda huvudm&amp;auml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005721"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;12&amp;#9;Elevh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005722"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;13&amp;#9;Mer kultur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005723"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;14&amp;#9;Betyg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005724"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;15&amp;#9;Kvalitetss&amp;auml;kring och uppf&amp;ouml;ljning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005725"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;16&amp;#9;Elevinflytande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005726"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;17&amp;#9;Trygghet och studiero&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005727"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;18&amp;#9;Elevens r&amp;auml;tt till kunskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005728"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;19&amp;#9;Avgifter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005729"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20&amp;#9;F&amp;ouml;rskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005730"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.1&amp;#9;Barnomsorgspeng&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005731"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.2&amp;#9;Barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005732"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.3&amp;#9;F&amp;ouml;rskolans ledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005733"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.4&amp;#9;F&amp;ouml;rskolan och modersm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005734"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.5&amp;#9;Arbetsmilj&amp;ouml;lagen i f&amp;ouml;rskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005735"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.6&amp;#9;Kommunens r&amp;auml;tt att besluta om f&amp;ouml;rskolor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005736"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.7&amp;#9;N&amp;auml;rhetsprincip i f&amp;ouml;rskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005737"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.8&amp;#9;Boken i f&amp;ouml;rskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005738"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;20.9&amp;#9;F&amp;ouml;rskolans utemilj&amp;ouml;&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005739"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;21&amp;#9;Fritidshem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005740"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;21.1&amp;#9;R&amp;auml;tt till plats i fritidshem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005741"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;21.2&amp;#9;Gruppstorlekar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005742"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;21.3&amp;#9;Anpassade lokaler&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005743"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;22&amp;#9;Teoretiska antagningsprov i grundskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005744"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;23&amp;#9;Modersm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005745"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;23.1&amp;#9;&amp;Auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005746"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;23.2&amp;#9;Utbildade modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005747"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;23.3&amp;#9;Obligatorisk undervisning i nationella minoritetsspr&amp;aring;k&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005748"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;24&amp;#9;Skolmat &amp;auml;ven i gymnasieskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005749"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;25&amp;#9;Beh&amp;ouml;righet till gymnasieskolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005750"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;26&amp;#9;Gymnasieskolan och h&amp;ouml;gskolebeh&amp;ouml;righet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005751"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;27&amp;#9;Vuxenutbildning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc259005752"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc259005700" name="_Toc259005700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – f&amp;ouml;r kunskap, valfrihet och trygghet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att alla skolor ska vara bra skolor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tydligare uppdrag f&amp;ouml;r skolan att vara en m&amp;ouml;tesplats.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om definitionen av skolor med enskild huvudman.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en sekul&amp;auml;r skola.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tillg&amp;auml;nglighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utredning av skolans styrning och finansiering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om frist&amp;aring;ende skolor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en n&amp;auml;rhetsprincip.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en n&amp;auml;rhetsgaranti.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om lika regler f&amp;ouml;r kommunala och enskilda huvudm&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om elevh&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kultur- och musikskolor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om betyg.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om skriftliga omd&amp;ouml;men.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kvalitetss&amp;auml;kring och uppf&amp;ouml;ljning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett elevinflytande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om trygghet och studiero.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om elevens r&amp;auml;tt till kunskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om avgifter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om barnomsorgspeng.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om f&amp;ouml;rskolans ledning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om f&amp;ouml;rskolan och modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om arbetsmilj&amp;ouml;lagen i f&amp;ouml;rskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om kommunens r&amp;auml;tt att besluta om etablering av f&amp;ouml;rskolor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en n&amp;auml;rhetsprincip i f&amp;ouml;rskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om bibliotek i f&amp;ouml;rskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om f&amp;ouml;rskolans utemilj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om fritidshem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om teoretiska antagningsprov i grundskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om beh&amp;ouml;riga modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om undervisning i minoritetsspr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om skollunch i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om beh&amp;ouml;righet till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om gymnasieskolan och h&amp;ouml;gskolebeh&amp;ouml;righet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om st&amp;auml;rkt r&amp;auml;tt till vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005701" name="_Toc259005701"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En skola f&amp;ouml;r alla blir m&amp;ouml;jlig om den garanterar att alla elever redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan f&amp;aring;r den undervisning, det st&amp;ouml;d och den uppmuntran de beh&amp;ouml;ver. F&amp;ouml;r att ge denna garanti r&amp;auml;cker det inte att lita till den enskilda skolans eller l&amp;auml;rarens f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. H&amp;auml;r fungerar skolor och l&amp;auml;rare olika. Det f&amp;aring;r inte vara slumpen som avg&amp;ouml;r om en elev f&amp;aring;r de kunskaper den har r&amp;auml;tt till. Skollagen &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett viktigt redskap f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka den nationella likv&amp;auml;rdigheten och ge alla goda m&amp;ouml;jligheter till kunskap och bildning, oavsett om de &amp;auml;r barn, unga eller vuxna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;aring;der stor politisk enighet om behovet av en ny skollag, som &amp;auml;r anpassad b&amp;aring;de till dagens och morgondagens verklighet och att denna skollag ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r alla skolformer. Skollagskommitt&amp;eacute;ns f&amp;ouml;rslag till ny skollag i bet&amp;auml;nkandet Skollag f&amp;ouml;r kvalitet och likv&amp;auml;rdighet (SOU 202:121) innebar att lagen skulle vara mer enhetlig och g&amp;auml;lla alla skolformer. Det var ocks&amp;aring; fallet med den skollagsremiss som vi deltog i arbetet med under den f&amp;ouml;rra mandatperioden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – f&amp;ouml;r kunskap, valfrihet och trygghet bygger p&amp;aring; dessa utg&amp;aring;ngspunkter om enhetlighet f&amp;ouml;r alla skolformer och dessa principer st&amp;auml;ller vi oss fortfarande bakom. Vi &amp;auml;r dock starkt kritiska till den process som har f&amp;ouml;reg&amp;aring;tt propositionen och tvivlar p&amp;aring; att regeringen har &amp;ouml;verv&amp;auml;gt alla f&amp;ouml;rslag tillr&amp;auml;ckligt noga och verkligen analyserat vilka konsekvenser olika f&amp;ouml;rslag kommer att f&amp;aring;. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; os&amp;auml;kert om h&amp;auml;nsyn har tagits till inv&amp;auml;ndningar i remissyttranden i propositionens alla delar eftersom m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rslag har kommit v&amp;auml;ldigt sent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den lagr&amp;aring;dsremiss som f&amp;ouml;regick propositionen fick dessutom omfattande kritik av lagr&amp;aring;det, vilket gav upphov till en offentlig debatt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att regeringen inte kommenterade lagr&amp;aring;dets kritik p&amp;aring; ett samlat s&amp;auml;tt i samband med att propositionen l&amp;auml;mnades till riksdagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa oklarheter och tveksamheter &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga f&amp;ouml;r att vi ska kunna bortse fr&amp;aring;n dem trots att vi tidigare har st&amp;auml;llt oss bakom huvuddelen av det nya f&amp;ouml;rslaget till skollag. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att riksdagen ska avsl&amp;aring; proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – f&amp;ouml;r kunskap, valfrihet och trygghet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005702" name="_Toc259005702"&gt;&lt;/a&gt;Alla skolor ska vara bra skolor&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla barn har r&amp;auml;tt att utvecklas och n&amp;aring; kunskapsm&amp;aring;len, oavsett vilka f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar de har, vilken utbildning eller inkomst f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna har eller var barnen bor. Skolans s&amp;auml;tt att fungera har avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r om eleverna n&amp;aring;r m&amp;aring;len eller inte. Om inte skolan lyckas i sitt uppdrag sl&amp;aring;r den sociala bakgrunden igenom. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste alla skolor vara bra skolor. Vi kan i dag konstatera att klyftorna i skolan &amp;ouml;kar. De elever som &amp;auml;r i st&amp;ouml;rst behov av st&amp;ouml;d f&amp;aring;r det allt sv&amp;aring;rare. Samtidigt har de elever som n&amp;aring;r mycket goda resultat varken blivit fler eller b&amp;auml;ttre &amp;auml;n tidigare. Oj&amp;auml;mlikheten i skolan drabbar och ang&amp;aring;r alla elever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla barn &amp;auml;r olika, och olika elever kr&amp;auml;ver olika resurser. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med lagf&amp;ouml;rslag som tydligare anger att kommunerna b&amp;aring;de kan och b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdela resurser mellan skolor efter elevernas behov. Skolverket presenterade 2009 en gedigen rapport som visade att ”differentieringen av resurserna mellan enheter med mycket olika struktur ofta &amp;auml;r alldeles f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsiktig. F&amp;ouml;rskolor och skolor har mycket olika villkor f&amp;ouml;r sin verksamhet men resursf&amp;ouml;rdelningen tar p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll inte s&amp;auml;rskilt stor h&amp;auml;nsyn till olikheterna.” Skolverket ans&amp;aring;g det ocks&amp;aring; vara en stor brist att m&amp;aring;nga kommuner ”saknar en egentlig modell f&amp;ouml;r resursf&amp;ouml;rdelning”. Fr&amp;aring;gan om att alla skolor och elever ska ges b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att n&amp;aring; m&amp;aring;len m&amp;aring;ste vara central i en skollag. Regeringen tar upp flera faktorer som spelar roll men utel&amp;auml;mnar diskussionen om resurser. &amp;Auml;ven i ett skolsystem d&amp;auml;r kommunerna b&amp;auml;r huvudansvaret f&amp;ouml;r skolans finansiering kan staten s&amp;auml;tta upp principer f&amp;ouml;r hur resurser ska f&amp;ouml;rdelas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005703" name="_Toc259005703"&gt;&lt;/a&gt;Tydligare uppdrag f&amp;ouml;r skolan att vara en m&amp;ouml;tesplats&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r 60 &amp;aring;r sedan skapades den svenska enhetsskolan. Grundtanken var inte bara att h&amp;ouml;ja sj&amp;auml;lva undervisningens kvalitet utan ocks&amp;aring; att skapa en kvalitativt b&amp;auml;ttre skola genom att barn och ungdomar med olika bakgrund skulle f&amp;aring; g&amp;aring; i samma skola. En skola d&amp;auml;r man m&amp;ouml;ts &amp;ouml;ver sociala, kulturella och etniska gr&amp;auml;nser &amp;auml;r en av de viktigaste faktorerna f&amp;ouml;r att skapa ett samh&amp;auml;lle som pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;rst&amp;aring;else och sammanh&amp;aring;llning. F&amp;ouml;rdomar, rasism och motst&amp;aring;nd mot att vara solidarisk med den som har en annan bakgrund &amp;auml;n den egna st&amp;auml;rks av segregation i skolan. Segregationen i skolan &amp;auml;r d&amp;auml;rmed i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen ett hot mot en livskraftig demokrati. I flera rapporter konstateras att en blandad sammans&amp;auml;ttning av elever st&amp;auml;rker resultaten, vilket Skolverket konstaterade i sin forskningssammanst&amp;auml;llning &amp;ouml;ver varf&amp;ouml;r kunskapsresultaten i den svenska skolan sjunker. De s.k. kamrateffekterna spelar en tydlig och positiv roll. Vi anser att det ska f&amp;ouml;ras in ett nytt &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l f&amp;ouml;r skolan. Varje skola oavsett huvudman ska arbeta f&amp;ouml;r en socialt och kulturellt blandad sammans&amp;auml;ttning av elever. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om skolans uppdrag att vara en m&amp;ouml;tesplats b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005704" name="_Toc259005704"&gt;&lt;/a&gt;Definitioner&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolor som drivs av enskilda har kommit att ben&amp;auml;mnas frist&amp;aring;ende skolor, vilket har vulgariserats till att bli friskolor. Det &amp;auml;r fortfarande oklart vad dessa skolor st&amp;aring;r fria ifr&amp;aring;n, s&amp;auml;rskilt i denna skollag som i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n tidigare ska g&amp;auml;lla &amp;auml;ven f&amp;ouml;r dessa skolor. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra den nuvarande terminologin till f&amp;ouml;rskola och fritidshem anser vi att man b&amp;ouml;r definiera dessa verksamheter p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som inom andra omr&amp;aring;den, d&amp;auml;r man g&amp;ouml;r &amp;aring;tskillnad mellan offentlig och enskild verksamhet. Det b&amp;ouml;r med andra ord heta enskilda skolor, f&amp;ouml;rskolor och fritidshem i enlighet med vad som f&amp;ouml;reslogs i Skollagskommitt&amp;eacute;ns slutbet&amp;auml;nkande. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005705" name="_Toc259005705"&gt;&lt;/a&gt;En sekul&amp;auml;r skola&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om lika villkor ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r offentliga och frist&amp;aring;ende skolor b&amp;ouml;r reglerna om att utbildningen ska vara icke-konfessionell g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r de frist&amp;aring;ende skolorna. Om utbildningen dessutom ska vila p&amp;aring; vetenskaplig grund och bepr&amp;ouml;vad erfarenhet finns det inte heller n&amp;aring;gra m&amp;ouml;jligheter att l&amp;aring;ta n&amp;aring;gra skolor vara undantagna fr&amp;aring;n kravet p&amp;aring; att de ska vara icke-konfessionella. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005706" name="_Toc259005706"&gt;&lt;/a&gt;Lika tillg&amp;aring;ng till utbildning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sin handlingsplan f&amp;ouml;r arbetet med de handikappolitiska m&amp;aring;len 2002 formulerade Skolverket f&amp;ouml;ljande m&amp;aring;l f&amp;ouml;r skolan:&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En skola f&amp;ouml;r alla.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Full delaktighet f&amp;ouml;r barn och vuxna i skolsektorn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mlikhet i villkor f&amp;ouml;r barn, unga och vuxna i skolsektorn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar med andra ord om att skolan ska vara likv&amp;auml;rdig och att alla barn omfattas av skolplikten och den d&amp;auml;rmed tillh&amp;ouml;rande r&amp;auml;tten till utbildning. Elever med funktionsneds&amp;auml;ttning ska kunna kr&amp;auml;va en lika bra utbildning som alla andra elever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r den svenska skolan l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n likv&amp;auml;rdig och skillnaderna har &amp;ouml;kat sedan 1990-talets b&amp;ouml;rjan, och de handikappolitiska m&amp;aring;len kommer inte att uppn&amp;aring;s &amp;auml;ven om det vidtas ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Man har inte ens kunnat l&amp;ouml;sa de problem som finns med skolornas fysiska tillg&amp;auml;nglighet, vilket Skolverket visar i rapporten Tillg&amp;auml;nglighet till skolors lokaler och valfrihet f&amp;ouml;r elever med funktionsneds&amp;auml;ttning (2008).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005707" name="_Toc259005707"&gt;&lt;/a&gt;Tydligare krav p&amp;aring; lokaler och utemilj&amp;ouml;&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolverket konstaterar att det p&amp;aring;g&amp;aring;r en positiv utveckling och att tillg&amp;auml;ngligheten har blivit b&amp;auml;ttre, men det finns stora skillnader som f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna och t.o.m. om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en likv&amp;auml;rdig skolg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r elever med funktionsneds&amp;auml;ttning. V&amp;auml;nsterpartiet menar att kraven p&amp;aring; tillg&amp;auml;ngligheten i skolorna m&amp;aring;ste h&amp;ouml;jas och att m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen b&amp;ouml;r vara att ingen skola, oavsett huvudman, ska kunna neka att ta emot elever. Det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; st&amp;auml;llas betydligt h&amp;aring;rdare och tydligare krav p&amp;aring; skolornas utemilj&amp;ouml;. Skolg&amp;aring;rden &amp;auml;r inte bara en transportstr&amp;auml;cka mellan skolans lokaler utan b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra och inspirera till social samvaro, uppt&amp;auml;ckter, lek och fysisk aktivitet f&amp;ouml;r alla elever. I det h&amp;auml;r sammanhanget vill vi ocks&amp;aring; p&amp;aring;peka att det st&amp;aring;r i l&amp;auml;roplanen att: ”Skolan skall str&amp;auml;va efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen f&amp;ouml;r hela skoldagen.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs dock mer kunskap om det ska vara m&amp;ouml;jligt att genomf&amp;ouml;ra eftersom det bl.a. kommer att inneb&amp;auml;ra kostnader och organisatoriska sv&amp;aring;righeter. Det kommer ocks&amp;aring; att beh&amp;ouml;vas insatser inom andra politikomr&amp;aring;den. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det tills&amp;auml;tts en utredning som f&amp;aring;r i uppdrag att se &amp;ouml;ver och komma med f&amp;ouml;rslag till hur alla skolor ska bli tillg&amp;auml;ngliga.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005708" name="_Toc259005708"&gt;&lt;/a&gt;Skolskjuts&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolverket f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vidare att kommunerna b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver sina riktlinjer vad g&amp;auml;ller skolskjuts f&amp;ouml;r elever med funktionsneds&amp;auml;ttningar, vilket givetvis &amp;auml;r bra. I vissa fall &amp;auml;r eleverna dock inte ber&amp;auml;ttigade till skolskjuts, och &amp;auml;ndrade riktlinjer hos kommunerna inneb&amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ingen l&amp;ouml;sning p&amp;aring; vissa problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn t.o.m. 12&amp;nbsp;&amp;aring;rs &amp;aring;lder har r&amp;auml;tt till fritidsverksamhet inom skolbarnsomsorgen. Denna regel utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n en norm som bygger p&amp;aring; att barn som fyllt 13&amp;nbsp;&amp;aring;r i h&amp;ouml;g grad f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas klara sig sj&amp;auml;lva och har ett mindre behov av tillsyn. Denna norm passar dock inte in p&amp;aring; barn med sv&amp;aring;ra funktionsneds&amp;auml;ttningar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r finns det f&amp;ouml;r dessa barn m&amp;ouml;jlighet till insatser enligt LSS.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skolf&amp;ouml;rfattningarnas mening &amp;auml;r s&amp;aring;dan verksamhet dock inte att betrakta som skolverksamhet utan en insats enligt LSS, som beslutas av kommunens socialn&amp;auml;mnd. Detta medf&amp;ouml;r i sin tur att kommunen saknar skyldighet att ge skolskjuts till och fr&amp;aring;n verksamheten. Vi anser att elever med funktionsneds&amp;auml;ttning, som har r&amp;auml;tt till tillsynsinsatser enligt LSS, ska ha r&amp;auml;tt till skolskjuts till och fr&amp;aring;n denna verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005709" name="_Toc259005709"&gt;&lt;/a&gt;Bristande tillg&amp;auml;nglighet som diskriminering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sin rapport n&amp;auml;mner Skolverket ocks&amp;aring; att Diskrimineringskommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;reslog att underl&amp;aring;tenhet att vidta sk&amp;auml;liga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r tillg&amp;auml;nglighet ska definieras som diskriminering. Det inneb&amp;auml;r att den som omfattas av lagens f&amp;ouml;rbud mot diskriminering som g&amp;auml;ller utbildning och andra samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den (3 kap. 10–22 &amp;sect;&amp;sect;) inte ska f&amp;aring; missgynna en person med funktionsneds&amp;auml;ttning genom att underl&amp;aring;ta att vidta s&amp;aring;dana sk&amp;auml;liga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r tillg&amp;auml;nglighet som skulle kunna bidra till att den personen kan ta del av den verksamhet som avses, p&amp;aring; lika villkor med personer utan s&amp;aring;dana funktionsneds&amp;auml;ttningar. V&amp;auml;nsterpartiet beklagar att detta inte f&amp;ouml;rdes in i diskrimineringslagen och anser att underl&amp;aring;tenhet att tillg&amp;auml;nglighetsanpassa ska definieras som en fr&amp;aring;ga om diskriminering och att detta f&amp;ouml;rslag b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras skyndsamt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar av tillg&amp;auml;ngligheten i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs ovan. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005710" name="_Toc259005710"&gt;&lt;/a&gt;Skolans styrning och finansiering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid en analys av m&amp;aring;l- och resultatstyrningen av skolan &amp;auml;r det uppenbart att det finns m&amp;aring;nga problem och oklarheter med den nuvarande styrningen av och ansvarsf&amp;ouml;rdelningen inom skolan. Bland annat finns det orov&amp;auml;ckande tendenser att bristande likv&amp;auml;rdighet leder till att de sociala skillnaderna i skolan &amp;ouml;kar. Denna utveckling kan inte enbart h&amp;auml;nf&amp;ouml;ras till hur styrdokumenten &amp;auml;r formulerade eller tolkas, men det utg&amp;ouml;r en del av problemet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi i V&amp;auml;nsterpartiet att det beh&amp;ouml;vs en total utv&amp;auml;rdering av det svenska skolv&amp;auml;sendet och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det tills&amp;auml;tts en utredning med uppdrag att analysera och utv&amp;auml;rdera skolans styrning och finansiering. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005711" name="_Toc259005711"&gt;&lt;/a&gt;Frist&amp;aring;ende skolor och skolval&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska skolan blir tyv&amp;auml;rr allt mindre likv&amp;auml;rdig. Resurser omf&amp;ouml;rdelas fr&amp;aring;n de elever som har s&amp;auml;mst f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;ouml;rst behov av st&amp;ouml;d och stimulans, till elever med goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar i form av v&amp;auml;lutbildade f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med god ekonomi. Om man ser p&amp;aring; den sociala sammans&amp;auml;ttningen i olika skolor &amp;auml;r det tydligt att omf&amp;ouml;rdelningen sker fr&amp;aring;n fattig till rik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Skolverkets kunskaps&amp;ouml;versikt fr&amp;aring;n 2009 Vad p&amp;aring;verkar resultaten i svensk grundskola? konstateras att skillnaden mellan skolor med avseende p&amp;aring; elevresultat har &amp;ouml;kat sedan de stora skolreformerna genomf&amp;ouml;rdes runt 1990. &amp;Auml;ven skolsegregationen utifr&amp;aring;n socioekonomisk bakgrund har &amp;ouml;kat under samma tid. Skolan har blivit s&amp;auml;mre p&amp;aring; att kompensera f&amp;ouml;r elevernas olika bakgrund, och den fr&amp;auml;msta f&amp;ouml;rklaringen &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten att fritt v&amp;auml;lja skola. En m&amp;ouml;jlighet som fr&amp;auml;mst utnyttjas av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar med h&amp;ouml;gre utbildning, som placerar sina barn i skolor d&amp;auml;r det finns elever med samma bakgrund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De frist&amp;aring;ende skolorna utg&amp;ouml;r en v&amp;auml;sentlig del av detta marknadsanpassade utbildningssystem, som inf&amp;ouml;rdes av en borgerlig regering. De frist&amp;aring;ende skolorna f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker p&amp;aring; ett mycket p&amp;aring;tagligt s&amp;auml;tt de negativa effekterna av den marknadsm&amp;auml;ssiga styrningen av skolan. Anledningen till att de frist&amp;aring;ende skolorna kan ut&amp;ouml;va en s&amp;aring; stor p&amp;aring;verkan p&amp;aring; hela skolv&amp;auml;sendet &amp;auml;r att Sverige har bland de mest gener&amp;ouml;sa reglerna i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r etablering av och verksamheten vid frist&amp;aring;ende skolor. Skolhuvudm&amp;auml;nnens intressen och r&amp;auml;ttigheter g&amp;aring;r f&amp;ouml;re elevernas b&amp;auml;sta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178999968" name="_Toc178999968"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179012943" name="_Toc179012943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc259005712" name="_Toc259005712"&gt;&lt;/a&gt;Avgift f&amp;ouml;r ans&amp;ouml;kan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa antalet ans&amp;ouml;kningar som bygger p&amp;aring; orealistiska antaganden eller bristf&amp;auml;llig planering, eller helt enkelt &amp;auml;r oseri&amp;ouml;sa, b&amp;ouml;r en s&amp;auml;rskild avgift inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r Skolinspektionens pr&amp;ouml;vning. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; rimligt att de som ans&amp;ouml;ker om att starta en frist&amp;aring;ende skola bidrar till finansieringen av state&lt;a id="_Toc178999969" name="_Toc178999969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179012944" name="_Toc179012944"&gt;&lt;/a&gt;ns merkostnader f&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005713" name="_Toc259005713"&gt;&lt;/a&gt;Kommunalt inflytande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Skolinspektionen bed&amp;ouml;mt att en skola uppfyller de uppst&amp;auml;llda kraven blir kommunen d&amp;auml;r skolan &amp;auml;r bel&amp;auml;gen tvingad att betala bidrag till skolan f&amp;ouml;r varje elev som v&amp;auml;ljer den frist&amp;aring;ende skolan. Utvecklingen inneb&amp;auml;r betydande sv&amp;aring;righeter f&amp;ouml;r kommunerna att planera sin skolverksamhet. De negativa konsekvenserna i storstadsregionerna &amp;auml;r k&amp;auml;nda sedan l&amp;auml;nge, men &amp;auml;ven kommuner i glesbygd drabbas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvklart att kommunen borde ha en reell m&amp;ouml;jlighet att ha direkt inflytande &amp;ouml;ver etableringen av en frist&amp;aring;ende skola. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste skollagen &amp;auml;ndras s&amp;aring; att Skolinspektionen endast kan godk&amp;auml;nna en ny frist&amp;aring;ende skola som bidragsber&amp;auml;ttigad om kommunen i fr&amp;aring;ga har tillstyrkt ett s&amp;aring;dant beslut. Dessutom, om kommunen s&amp;auml;ger nej till etableringen av en frist&amp;aring;ende skola, m&amp;aring;ste Skolinspektionen fatta beslut att sk&lt;a id="_Toc178999970" name="_Toc178999970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179012945" name="_Toc179012945"&gt;&lt;/a&gt;olan inte har r&amp;auml;tt till bidrag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005714" name="_Toc259005714"&gt;&lt;/a&gt;Negativa konsekvenser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samband med Skolinspektionens beslut om r&amp;auml;tt till bidrag ska kommunens yttrande inneh&amp;aring;lla en konsekvensbeskrivning. Av den b&amp;ouml;r det framg&amp;aring; vilka f&amp;ouml;ljder etableringen av en frist&amp;aring;ende skola f&amp;aring;r f&amp;ouml;r kommunens samlade skolv&amp;auml;sende. Skolinspektionens pr&amp;ouml;vning ska ske utifr&amp;aring;n en helhetsbed&amp;ouml;mning d&amp;auml;r kommunens yttrande ska ha avg&amp;ouml;rande betydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns kommuner som helt avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n att yttra sig, s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;auml;renden om gymnasieskolor. F&amp;ouml;r att Skolinspektionen ska ha ett fullst&amp;auml;ndigt underlag f&amp;ouml;r att fatta beslut om godk&amp;auml;nnande och r&amp;auml;tt till bidrag b&amp;ouml;r det framg&amp;aring; av skollagen att kommunen inte endast har r&amp;auml;tt att yttra sig utan &amp;auml;r skyldig att yttra sig vid etablering av en frist&amp;aring;ende skola. Kommunen ska ocks&amp;aring; vara skyldig att bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005715" name="_Toc259005715"&gt;&lt;/a&gt;Elevantal&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen ska finnas en undre gr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r antalet elever f&amp;ouml;r att godk&amp;auml;nna en frist&amp;aring;ende skola och att skolan ska ans&amp;ouml;ka om dispens f&amp;ouml;r att beviljas undantag fr&amp;aring;n denna regel. En enskild huvudman har s&amp;auml;llan, som en kommunal huvudman, flera skolor och fler anst&amp;auml;llda l&amp;auml;rare och annan personal som kan arbeta deltid p&amp;aring; olika skolor eller tillf&amp;auml;lligt f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka undervisningen p&amp;aring; skolor med v&amp;auml;ldigt f&amp;aring; elever.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005716" name="_Toc259005716"&gt;&lt;/a&gt;Privatisering av kommunala skolor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den senaste trenden &amp;auml;r att enskilda personer vill &amp;ouml;verta och privatisera verksamheten i kommunala skolor. Ofta &amp;auml;r det anst&amp;auml;llda vid skolan som menar att de inte kan utveckla verksamheten i &amp;ouml;nskad riktning om skolan styrs av demokratiskt valda politiker. F&amp;ouml;reteelsen brukar omn&amp;auml;mnas som ”avknoppning”, men ett f&amp;ouml;rsk&amp;ouml;nat spr&amp;aring;kbruk kan inte d&amp;ouml;lja det faktum att det &amp;auml;r fr&amp;aring;ga om utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av gemensamt styrda verksamheter och gemensam egendom. Konsekvenserna av denna utveckling &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;ouml;rutse, men redan nu kan stora problem anas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att det tills&amp;auml;tts en utredning om privatisering av kommunala skolor som f&amp;aring;r i uppdrag att se &amp;ouml;ver nuvarande regler, analysera m&amp;ouml;jliga konsekvenser av utvecklingen och att f&amp;ouml;resl&amp;aring; nya r&lt;a id="_Toc178999973" name="_Toc178999973"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179012948" name="_Toc179012948"&gt;&lt;/a&gt;egler, bl.a. i fr&amp;aring;ga om det som n&amp;auml;mns ovan i motionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolinspektionen har redan konstaterat att f&amp;ouml;r att den ska bevilja en ”avknoppad” skola tillst&amp;aring;nd s&amp;aring; &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att &amp;ouml;verl&amp;aring;telsen har skett enligt EU-r&amp;auml;tten. F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att reglerna ska vara lika f&amp;ouml;r alla. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att Skolinspektionen &amp;auml;ven ska dra tillbaka redan beviljade tillst&amp;aring;nd om det konstateras att g&amp;auml;llande regler inte har f&amp;ouml;ljts vid f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av kommunala skolor till privata intressenter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005717" name="_Toc259005717"&gt;&lt;/a&gt;Offentliga bidrag till frist&amp;aring;ende skolor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De frist&amp;aring;ende skolorna har inte samma skyldigheter, syften eller ambitioner som de kommunala skolorna och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte samma kostnader. Skolan ska vara likv&amp;auml;rdig, vilket inneb&amp;auml;r att resursf&amp;ouml;rdelningen m&amp;aring;ste ta h&amp;auml;nsyn till elevernas behov. De frist&amp;aring;ende skolorna blir redan &amp;ouml;verkompenserade ekonomiskt. Det tydligaste beviset p&amp;aring; detta &amp;auml;r att de frist&amp;aring;ende skolorna gjorde en vinst p&amp;aring; drygt en halv miljard kronor 2007. De nya gener&amp;ouml;sare villkor f&amp;ouml;r bidragen till frist&amp;aring;ende skolor som f&amp;ouml;reslogs i proposition 2008/08:171 Offentliga bidrag p&amp;aring; lika villkor kommer att leda till att de frist&amp;aring;ende skolorna och deras huvudm&amp;auml;n gynnas ekonomiskt. I v&amp;auml;ntan p&amp;aring; ett resursf&amp;ouml;rdelningssystem som &amp;auml;r behovsstyrt b&amp;ouml;r det tidigare bidragssystemet &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005718" name="_Toc259005718"&gt;&lt;/a&gt;Vinst&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag har mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av de frist&amp;aring;ende skolorna ett aktiebolag som huvudman. Trenden &amp;auml;r att detta blir allt vanligare. Andelen f&amp;ouml;retag som &amp;auml;r huvudman f&amp;ouml;r flera skolor &amp;ouml;kar ocks&amp;aring;. Fr&amp;aring;n privatskolelobbyns h&amp;aring;ll brukar det h&amp;auml;vdas att aktiebolag &amp;auml;r den b&amp;auml;sta driftsformen eftersom det &amp;auml;r en v&amp;auml;lpr&amp;ouml;vad f&amp;ouml;retagsform med klara regler. Att det dessutom &amp;auml;r den l&amp;auml;mpligaste driftsformen f&amp;ouml;r att maximera vinsten, begr&amp;auml;nsa inflytandet f&amp;ouml;r elever och anst&amp;auml;llda samt begr&amp;auml;nsa allm&amp;auml;nhetens insyn i verksamheten talas det tyst om. M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende skolor att vara vinstdrivande tillsammans med ett av de mest gener&amp;ouml;sa bidragssystemen i v&amp;auml;rlden har gjort det svenska skolv&amp;auml;sendet till en lukrativ bransch.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frist&amp;aring;ende skolor utan annat m&amp;auml;rkbart syfte &amp;auml;n det ekonomiska vinstintresset h&amp;ouml;r, enligt v&amp;aring;r mening, inte hemma inom det svenska utbildningsv&amp;auml;sendet. F&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet kommer r&amp;auml;tten till kunskap alltid att vara &amp;ouml;verordnad r&amp;auml;tten till vinst. Vinst &amp;auml;r ett ol&amp;auml;mpligt styrmedel i en verksamhet som ska vara behovsstyrd. I de fall en skola f&amp;aring;r ett &amp;ouml;verskott b&amp;ouml;r detta &amp;aring;terinvesteras i verksamheten och p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet komma eleverna till godo.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det ocks&amp;aring; direkt ol&amp;auml;mpligt att till&amp;aring;ta driftsformer som &amp;auml;r anpassade till aff&amp;auml;rsverksamhet p&amp;aring; en kommersiell marknad och vars fr&amp;auml;msta syfte &amp;auml;r att generera vinster till &amp;auml;garna. Mot bakgrund av detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att det tills&amp;auml;tts en utredning som ska l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag till hur de offentliga bidragen till frist&amp;aring;ende skolor ska komma eleverna till godo och inte t.ex. utbetalas som vinst till skolans &amp;auml;gare. Bland annat b&amp;ouml;r det utredas vilka icke vinstdrivande driftsformer som &amp;auml;r l&amp;auml;mpliga f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende skolor och om det beh&amp;ouml;vs begr&amp;auml;nsningar av antalet skolor som en huvudman kan driva.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om vad som anf&amp;ouml;rts ovan om nya regler f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende skolor. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc178999978" name="_Toc178999978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179012953" name="_Toc179012953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc259005719" name="_Toc259005719"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;rhetsprincip i grundskolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ”fria” skolvalet har slagit igenom stort, ackompanjerat av tv&amp;aring; argument: &amp;ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver den egna situationen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och elever genom valfrihet samt kvalitetsf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring i skolan genom konkurrens. Vi anser att argumenten &amp;auml;r svaga och att det ”fria” skolvalet i st&amp;auml;llet skapar segregering och stress. Principen om att skolan ska vara en plats d&amp;auml;r elever med olika bakgrund och erfarenheter kan m&amp;ouml;tas blir alltmer avl&amp;auml;gsen. Skolan kan visserligen inte l&amp;ouml;sa problemet med segregeringen, men genom att inf&amp;ouml;ra n&amp;auml;rhetsprincipen kan n&amp;aring;gra av effekterna motverkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rsta hand ska varje elev g&amp;aring; i en skola s&amp;aring; n&amp;auml;ra hemmet som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och elever b&amp;ouml;r dock ges m&amp;ouml;jlighet att komma med alternativa &amp;ouml;nskem&amp;aring;l, som b&amp;ouml;r tillgodoses s&amp;aring; l&amp;aring;ngt det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt. Geografisk n&amp;auml;rhet ska ge f&amp;ouml;retr&amp;auml;de om fler elever &amp;ouml;nskar g&amp;aring; i skolan &amp;auml;n det finns plats f&amp;ouml;r. Kommunerna m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ta h&amp;auml;nsyn till boendesegregationen n&amp;auml;r de konstruerar skolornas upptagningsomr&amp;aring;den&lt;a id="_Toc178999979" name="_Toc178999979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179012954" name="_Toc179012954"&gt;&lt;/a&gt;. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om n&amp;auml;rhetsprincipen b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005720" name="_Toc259005720"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;rhetsgaranti i gymnasieskolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera storstadskommuner har inf&amp;ouml;rt system med betygsintagning till gymnasiet, vilket inneb&amp;auml;r att eleverna med h&amp;ouml;gst betyg har f&amp;ouml;rtur till de mest popul&amp;auml;ra skolorna. F&amp;ouml;rutom att detta f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker betygens negativa roll i grundskoleundervisningen skapar det starka segregationseffekter mellan elever med h&amp;ouml;ga respektive l&amp;aring;ga betyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet avvisar argumentet att detta skulle minska den etniska segregationen genom att elever fr&amp;aring;n storst&amp;auml;dernas f&amp;ouml;rorter skulle ges m&amp;ouml;jlighet att studera p&amp;aring; popul&amp;auml;ra gymnasieskolor i innerstaden mot bakgrund av att elever med utl&amp;auml;ndsk bakgrund, av sociala och klassm&amp;auml;ssiga sk&amp;auml;l, generellt har l&amp;auml;gre betyg &amp;auml;n inf&amp;ouml;dda svenska elever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill i st&amp;auml;llet understryka behovet av en n&amp;auml;rhetsgaranti inom gymnasieskolan. F&amp;ouml;r att motverka segregeringen och skapa en skola med m&amp;aring;ngfald, som &amp;auml;r en m&amp;ouml;tesplats f&amp;ouml;r elever med olika bakgrund, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och intressen, m&amp;aring;ste det finnas en n&amp;auml;rhetsgaranti som ger f&amp;ouml;retr&amp;auml;de &amp;aring;t de elever som bor n&amp;auml;rmast skolan. Alla elever som s&amp;ouml;ker till ett nationellt program skulle h&amp;auml;rigenom, s&amp;aring; l&amp;aring;ngt platserna r&amp;auml;cker, garanteras plats i n&amp;auml;rmaste gymnasieskola som har det program som eleven s&amp;ouml;kt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005721" name="_Toc259005721"&gt;&lt;/a&gt;Lika regler f&amp;ouml;r kommunala och enskilda huvudm&amp;auml;n&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att regeringen genom sin proposition tar flera steg f&amp;ouml;r att ge kommunala och frist&amp;aring;ende skolor mer lika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. P&amp;aring; n&amp;aring;gra omr&amp;aring;den d&amp;auml;r det &amp;auml;r av vikt att villkoren harmoniseras avst&amp;aring;r dock regeringen fr&amp;aring;n att l&amp;auml;mna skarpa f&amp;ouml;rslag eller g&amp;aring;r inte tillr&amp;auml;ckligt l&amp;aring;ngt. Vi vill s&amp;auml;rskilt lyfta fram f&amp;ouml;ljande aspekter:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frist&amp;aring;ende skolor med annan pedagogisk inriktning ska enligt f&amp;ouml;rslaget kunna f&amp;aring; undantag f&amp;ouml;r l&amp;auml;roplan m.m. Om kommunala skolor och frist&amp;aring;ende skolor utan annan pedagogisk inriktning helt utesluts fr&amp;aring;n m&amp;ouml;jligheten att ans&amp;ouml;ka om undantag i enskilda delar f&amp;aring;r dessa skolor en konkurrensnackdel b&amp;aring;de genom att det kan minska utvecklingspotentialen och genom att det enda naturliga steget f&amp;ouml;r elever, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och l&amp;auml;rare som vill kunna utnyttja den m&amp;aring;ngfald skolsystemet ger &amp;auml;r att s&amp;ouml;ka sig till en frist&amp;aring;ende skola med annan pedagogisk inriktning. En ans&amp;ouml;kan om undantag ska g&amp;ouml;ras i varje enskilt fall och pr&amp;ouml;vas i s&amp;auml;rskild ordning av Skolinspektionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Offentlighet f&amp;ouml;r handlingar. Regeringen avf&amp;auml;rdar ett mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;rslag om offentlighet, och avf&amp;auml;rdar d&amp;auml;rmed viktiga remissinstanser som Skolverket, trots att regeringen medger att ett mer omfattande f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r mer lika villkor i fr&amp;aring;ga om offentlighet vore fullt m&amp;ouml;jligt. Regeringen inv&amp;auml;nder att den administrativa b&amp;ouml;rdan skulle &amp;ouml;ka f&amp;ouml;r frist&amp;aring;ende skolor, men det &amp;auml;r ett problem som inte st&amp;aring;r i proportion till den principiella och praktiska betydelse som mer lika villkor p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de skulle f&amp;aring;. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till lagstiftning om en mer omfattande handlingsoffentlighet f&amp;ouml;r enskilda huvudm&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om momskompensation behandlas s&amp;auml;rskilt i proposition 2009/10:157. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r dock av s&amp;aring; stor vikt f&amp;ouml;r att alla huvudm&amp;auml;n ska ges lika ekonomiska villkor att vi i detta sammanhang vill anf&amp;ouml;ra att fr&amp;aring;gan om hur ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r moms ska ges ska utredas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om lika regler f&amp;ouml;r kommunala och enskilda huvudm&amp;auml;n b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005722" name="_Toc259005722"&gt;&lt;/a&gt;Elevh&amp;auml;lsa&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan har ett ansvar f&amp;ouml;r att skapa en god l&amp;auml;randemilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Arbete med elevh&amp;auml;lsa b&amp;ouml;r i stor utstr&amp;auml;ckning vara f&amp;ouml;rebyggande och ha en h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande inriktning. H&amp;auml;lsa inneb&amp;auml;r som WHO definierar det ett tillst&amp;aring;nd av fysiskt, psykiskt och socialt v&amp;auml;lbefinnande – inte bara fr&amp;aring;nvaro av sjukdom eller funktionsneds&amp;auml;ttning. Skolan kan t.ex. genom en aktiv skolledning, tydlighet och h&amp;ouml;ga f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar fr&amp;aring;n l&amp;auml;rarna och en positiv psykosocial skolmilj&amp;ouml; minska riskerna f&amp;ouml;r problem bland eleverna. Vi v&amp;auml;lkomnar regeringens f&amp;ouml;rslag att definiera vilka personalkategorier som m&amp;aring;ste finnas inom elevh&amp;auml;lsans utbud. I regeringens f&amp;ouml;rslag saknas dock en formulering med inneb&amp;ouml;rden att den skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd som eleverna har r&amp;auml;tt till ska vara kostnadsfri, n&amp;aring;got som finns i nu g&amp;auml;llande skollag. Vi anser att dagens ordning givetvis m&amp;aring;ste g&amp;auml;lla &amp;auml;ven i framtiden och att detta ska vara tydligt utskrivet i skollagen. Huvudmannen f&amp;ouml;r skolan ska anordna skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden, om inte annat f&amp;ouml;ljer av f&amp;ouml;reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best&amp;auml;mmer. Elevh&amp;auml;lsa ska anordnas i en s&amp;aring;dan omfattning och vara lokaliserad p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att den praktiska tillg&amp;auml;ngligheten f&amp;ouml;r eleverna &amp;auml;r god. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149379625" name="_Toc149379625"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149636587" name="_Toc149636587"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc259005723" name="_Toc259005723"&gt;&lt;/a&gt;Mer kultur&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn i olika &amp;aring;ldrar och med olika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar beh&amp;ouml;ver olika former f&amp;ouml;r delaktighet, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att de f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till olika verktyg f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda. Olika kulturformer kan ge barn och unga m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka s&amp;aring;dant som &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag saknas det helt kultur- och musikskola i ett litet antal kommuner i landet. I desto fler kommuner &amp;auml;r avgifterna s&amp;aring; h&amp;ouml;ga att de utest&amp;auml;nger barn fr&amp;aring;n familjer med l&amp;aring;ga inkomster. F&amp;ouml;r att alla barn ska f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till kultur- och musikskolor m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; skollagen &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det klart framg&amp;aring;r att det ska finnas kultur- och musikskolor i alla kommuner och ett tak s&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r hur h&amp;ouml;ga avgifter som f&amp;aring;r tas ut. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005724" name="_Toc259005724"&gt;&lt;/a&gt;Betyg&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;aring; centrala delar av betygss&amp;auml;ttningen inom skolan &amp;auml;r likv&amp;auml;rdighet och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet. Vi anser att likv&amp;auml;rdigheten vid betygss&amp;auml;ttning och elevernas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet vid densamma m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi strama upp regelverket. Att s&amp;auml;tta betyg &amp;auml;r en myndighetsut&amp;ouml;vning som har stor betydelse f&amp;ouml;r den enskilda eleven, och vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att riksdagen ska ge regeringen till k&amp;auml;nna att regeringen snarast m&amp;aring;ste &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till hur kvaliteten i betygss&amp;auml;ttningen kan s&amp;auml;kras, t.ex. genom att endast beh&amp;ouml;riga och utbildade l&amp;auml;rare f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;tta betyg. Om undervisningen bedrivits av en ej obeh&amp;ouml;rig l&amp;auml;rare ska betyg s&amp;auml;ttas i samr&amp;aring;d mellan den som bedrivit undervisningen och en beh&amp;ouml;rig l&amp;auml;rare. Precis som vid annan myndighetsut&amp;ouml;vning ska den enskilde inom skolan ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; ett beslut ompr&amp;ouml;vat om hon eller han upplever att det har fattats p&amp;aring; felaktiga grunder, och elever ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; betyg ompr&amp;ouml;vade. En b&amp;auml;rande princip i ett m&amp;aring;lrelaterat betygssystem som &amp;auml;r avsett att vara likv&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;r hela landet &amp;auml;r att det finns p&amp;aring; f&amp;ouml;rhand satta kriterier. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det ska finnas nationella kriterier f&amp;ouml;r alla betygssteg. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om betyg b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skriftliga omd&amp;ouml;men &amp;auml;r bra, och det m&amp;aring;ste finnas principer som uppr&amp;auml;tth&amp;aring;ller likv&amp;auml;rdigheten f&amp;ouml;r dem. Det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; finnas en tydlig &amp;aring;tskillnad mellan skriftliga omd&amp;ouml;men och betyg. Vid sidan av nationella riktlinjer f&amp;ouml;r utvecklingssamtal och skriftliga omd&amp;ouml;men ska skollagen d&amp;auml;rf&amp;ouml;r klart uttala att skriftliga omd&amp;ouml;men inte f&amp;aring;r vara betygsliknande. Regeringens linje att tydligt till&amp;aring;ta skriftliga omd&amp;ouml;men att vara betygsliknande skapar f&amp;ouml;rvirring och minskad likv&amp;auml;rdighet, och &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att kringg&amp;aring; de beslut som riksdagen fattat om n&amp;auml;r betyg ska utf&amp;auml;rdas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005725" name="_Toc259005725"&gt;&lt;/a&gt;Kvalitetss&amp;auml;kring och uppf&amp;ouml;ljning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att kommunerna inte bara ska ha r&amp;auml;tt utan &amp;auml;ven skyldighet att ut&amp;ouml;va sin insynsr&amp;auml;tt i frist&amp;aring;ende skolor. Detta sk&amp;auml;rper ytterligare kvalitetss&amp;auml;kringen och betonar kommunens ansvar f&amp;ouml;r alla skolor. De frist&amp;aring;ende skolorna ska vara skyldiga att l&amp;auml;mna sina kvalitetsredovisningar till den kommun d&amp;auml;r de &amp;auml;r bel&amp;auml;gna. Kommunen ska &amp;aring; sin sida vara skyldig att redovisa den verksamhet som bedrivs vid frist&amp;aring;ende skolor i kommunen. Alla skolor ska vara skyldiga att delta i l&amp;auml;geskommunens uppf&amp;ouml;ljning och utv&amp;auml;rdering, och dessa redovisningar ska g&amp;ouml;ras tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r elever och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar p&amp;aring; ett enkelt s&amp;auml;tt. D&amp;auml;rmed n&amp;aring;s en &amp;ouml;ppen j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse och redovisning av kvaliteten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att de f&amp;ouml;reslagna best&amp;auml;mmelserna f&amp;ouml;r kvalitetsarbetet &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r allm&amp;auml;nt h&amp;aring;llna. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka likv&amp;auml;rdigheten i kvalitetsarbetet anser vi att det ska finnas nationella riktlinjer f&amp;ouml;r en genomf&amp;ouml;randeprocess, vilka faktorer som m&amp;aring;ste bed&amp;ouml;mas och hur dokumentationen ska ske och tillg&amp;auml;ngligg&amp;ouml;ras. S&amp;aring;dana nationella riktlinjer ska givetvis utg&amp;ouml;ra miniminiv&amp;aring;n – det finns ingenting som hindrar skolor och kommuner att bed&amp;ouml;ma &amp;auml;ven andra faktorer &amp;auml;n dem som tas upp i de nationella riktlinjerna. Riksdagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven ge regeringen till k&amp;auml;nna att det nuvarande kravet p&amp;aring; obligatoriska kvalitetsredovisningar inte ska utg&amp;aring; ur skollagen och riksdagen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rmed avvisa regeringens f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; denna punkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bed&amp;ouml;mningen av skolornas arbetsmilj&amp;ouml; vid tillst&amp;aring;ndsgivning f&amp;ouml;r nyetablering av skola och vid uppf&amp;ouml;ljning av befintliga skolors kvalitet ska s&amp;aring;v&amp;auml;l skolornas inre lokaler som elevernas utemilj&amp;ouml; beaktas. &amp;Auml;ven tillg&amp;auml;ngligheten f&amp;ouml;r funktionsnedsatta b&amp;ouml;r beaktas. Best&amp;auml;mmelsen om att kommunala och frist&amp;aring;ende skolor kan s&amp;auml;ga nej till en elev om det skulle inneb&amp;auml;ra ”betydande organisatoriska eller ekonomiska sv&amp;aring;righeter” ska till&amp;auml;mpas i undantagsfall, inte som ett argument f&amp;ouml;r huvudmannen att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n grundl&amp;auml;ggande funktionsneds&amp;auml;ttningsanpassning av skolans lokaler. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005726" name="_Toc259005726"&gt;&lt;/a&gt;Elevinflytande&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Propositionen saknar en riktning och en vilja i skrivningarna om elevers inflytande. Vi menar att man ska str&amp;auml;va efter att st&amp;auml;rka elevernas inflytande. &amp;Auml;ven om regeringen inte vill detaljreglera vilka omr&amp;aring;den elever kan f&amp;aring; inflytande &amp;ouml;ver &amp;auml;r de exempel regeringen tar upp – m&amp;aring;ltider, fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r skolg&amp;aring;rden, rastverksamhet m.m. – en tydlig indikation p&amp;aring; hur regeringen ser p&amp;aring; elevinflytande: att det handlar om strikt sociala fr&amp;aring;gor. Vi anser att &amp;auml;ven delar som har anknytning till undervisningens organisering, s&amp;aring;som diskussioner om f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad samordning av provperioder och en j&amp;auml;mn arbetsbelastning f&amp;ouml;r eleverna under l&amp;auml;s&amp;aring;ret, inneh&amp;aring;ll i temaveckor och inte minst trygghetsarbete och ordningsregler b&amp;ouml;r kunna vara f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r ett vitalt elevinflytande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar att det ska vara m&amp;ouml;jligt att inr&amp;auml;tta lokala styrelser f&amp;ouml;r gymnasieskolor, d&amp;auml;r elevrepresentanterna &amp;auml;r i majoritet. D&amp;auml;r detta har till&amp;auml;mpats p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k har det fallit v&amp;auml;l ut, och det saknas sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r staten att f&amp;ouml;rbjuda detta i framtiden mot huvudmannens uttryckliga vilja.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l elevrepresentanter som elevskyddsombud ska ha r&amp;auml;tt till utbildning och kompensatoriskt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r den undervisning de g&amp;aring;tt miste om under sin utbildning. Skolan ska ocks&amp;aring; vara skyldig att tillhandah&amp;aring;lla lokaler s&amp;aring; att elever och elevrepresentanter kan h&amp;aring;lla de m&amp;ouml;ten och andra sammankomster som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att de ska kunna ut&amp;ouml;va det inflytande de har r&amp;auml;tt till. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;17&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005727" name="_Toc259005727"&gt;&lt;/a&gt;Trygghet och studiero&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att skolmilj&amp;ouml;n pr&amp;auml;glas av trygghet och arbetsro &amp;auml;r en central f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att eleverna ska kunna till&amp;auml;gna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kr&amp;auml;nkande behandling som f&amp;ouml;rekommer i skolan m&amp;aring;ste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan b&amp;auml;r ett ansvar f&amp;ouml;r detta. Regeringen har b&amp;aring;de i denna och tidigare propositioner f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt ta upp detta, men regeringens sn&amp;auml;va syns&amp;auml;tt utg&amp;ouml;r ett problem. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta har regeringen ett ensidigt fokus p&amp;aring; disciplin&amp;auml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder. F&amp;ouml;r det andra betraktas eleverna alltid som en del av problemet – men aldrig som en del av l&amp;ouml;sningen. S&amp;aring;v&amp;auml;l en vuxen som en elev i skolan kan b&amp;aring;de vara utsatt f&amp;ouml;r och vara den som uts&amp;auml;tter andra f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling. En politik som i grunden betraktar elever som potentiella hot mot ordningen i skolan hamnar fel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder generellt &amp;auml;r av betydligt st&amp;ouml;rre vikt f&amp;ouml;r att verkligen f&amp;ouml;rhindra kr&amp;auml;nkningar &amp;auml;n vad disciplin&amp;auml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r. En v&amp;auml;lfungerande elevh&amp;auml;lsa, liksom ett n&amp;auml;ra samarbete mellan skola, fritidshem och f&amp;ouml;reningsliv, &amp;auml;r exempel p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande arbete som beh&amp;ouml;ver tillm&amp;auml;tas st&amp;ouml;rre vikt. Sociala problem och kr&amp;auml;nkningar p&amp;aring; en skola uppst&amp;aring;r inte ur tomma intet – det omgivande samh&amp;auml;llet och v&amp;aring;rdnadshavarna beh&amp;ouml;ver involveras mer och p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre strukturerat s&amp;auml;tt i arbetet f&amp;ouml;r att alla elever ska ha en trygg skolg&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ordningsregler och v&amp;auml;rdegrund ska diskuteras aktivt p&amp;aring; varje skola. F&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r elever ska inte bara vara delaktiga i framtagandet av ordningsregler utan &amp;auml;ven i besluten om desamma. V&amp;aring;rdnadshavarnas roll m&amp;aring;ste betonas tydligare. Skolan ska ansvara f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven v&amp;aring;rdnadshavarna involveras i framtagande och uppf&amp;ouml;ljning av ordningsregler. S&amp;aring;v&amp;auml;l rektor som personal b&amp;ouml;r ha en handlingsplikt, inte bara anm&amp;auml;lningsplikt, n&amp;auml;r dessa f&amp;aring;tt k&amp;auml;nnedom om att en elev blivit utsatt f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling, n&amp;aring;got som framh&amp;aring;llits av Diskrimineringsombudsmannen. Det ska vara tydligt att plikten att anm&amp;auml;la och &amp;aring;tg&amp;auml;rda problem inte bara g&amp;auml;ller n&amp;auml;r en elev anser sig utsatt f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling – skolan ska g&amp;ouml;ra en egen bed&amp;ouml;mning av om det intr&amp;auml;ffade kan vara ett exempel p&amp;aring; kr&amp;auml;nkande behandling. Vi menar att den starka lagstiftning mot mobbning och kr&amp;auml;nkande behandling som vuxit fram i Sverige m&amp;aring;ste bli &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att lagstiftningen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de beh&amp;ouml;ver utredas ytterligare. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om trygghet och studiero b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;18&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005728" name="_Toc259005728"&gt;&lt;/a&gt;Elevens r&amp;auml;tt till kunskap&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skollagen anger att barn och elever ska ges st&amp;ouml;d, stimuleras och utvecklas s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt. I skollagen anges ocks&amp;aring; den tidsm&amp;auml;ssiga omfattningen av den skolg&amp;aring;ng som alla har r&amp;auml;tt till. Vi menar att det inte bara &amp;auml;r antalet &amp;aring;r som ska anges, utan att skollagen &amp;auml;ven ska ha mer kvalitativa anvisningar. Elever ska inte bara ha r&amp;auml;tt till skolg&amp;aring;ng, elever ska ocks&amp;aring; ha r&amp;auml;tt att n&amp;aring; kunskapsm&amp;aring;len. En s&amp;aring;dan uttryckt m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning fr&amp;aring;ntar inte individen ansvar men f&amp;aring;ngar i stora stycken b&amp;auml;ttre in den m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning skolan ska ha f&amp;ouml;r varje elev. Detta h&amp;ouml;r samman med kvalitetss&amp;auml;kringen av skolan. Skolornas resultat ska utv&amp;auml;rderas varje &amp;aring;r, och f&amp;ouml;r de skolor som inte n&amp;aring;r kvalitetsm&amp;aring;len ska huvudmannen, kommunen eller friskolan, ha en lagstiftad skyldighet att uppr&amp;auml;tta en handlingsplan som visar vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder man avser att vidta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kunskapsresultaten. Handlingsplanen ska godk&amp;auml;nnas av Skolinspektionen. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om elevens r&amp;auml;tt till kunskap b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;19&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005729" name="_Toc259005729"&gt;&lt;/a&gt;Avgifter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r oklart vad regeringens f&amp;ouml;rslag kommer att f&amp;aring; f&amp;ouml;r effekter. Det finns remissinstanser som v&amp;auml;lkomnat f&amp;ouml;rtydliganden om att till&amp;aring;ta m&amp;ouml;jligheten att ers&amp;auml;tta kostnader f&amp;ouml;r skolresor p&amp;aring; frivillig v&amp;auml;g eftersom de bed&amp;ouml;mer att skrivningen i nuvarande skollag resulterat i att ett stort antal kommuner avskaffat m&amp;ouml;jligheten till detta. Trots att regeringen f&amp;ouml;reskriver att aktiviteter som bekostas genom frivilliga insamlingar ska vara &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r alla oavsett om man bidragit eller inte, och att kostnadsfria alternativ f&amp;ouml;r den som inte bidragit inte &amp;auml;r godtagbart, kan konsekvensen av regeringens f&amp;ouml;rslag &amp;auml;nd&amp;aring; bli att f&amp;ouml;rekomsten av avgifter &amp;ouml;kar. Detta eftersom signalen fr&amp;aring;n regeringen till skolsektorn och det omgivande samh&amp;auml;llet &amp;auml;r att man inte ska dra sig f&amp;ouml;r att finansiera denna skolverksamhet genom avgifter. En s&amp;aring;dan utveckling kan vi inte acceptera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att elever gemensamt och utifr&amp;aring;n vars och ens f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga samlar in medel till skolresor genom egna insatser, t.ex. f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av julkort, b&amp;ouml;r inte f&amp;ouml;rbjudas s&amp;aring; l&amp;auml;nge aktiviteten &amp;auml;r &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r alla oavsett insats. Att d&amp;auml;remot institutionalisera att v&amp;aring;rdnadshavare ska avs&amp;auml;tta pengar till aktiviteter och resor i skolans regi inneb&amp;auml;r en stigmatisering av elever, &amp;auml;ven om aktiviteten &amp;auml;r &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r alla oavsett v&amp;aring;rdnadshavarens vilja eller f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att bidra, och det riskerar att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rekomsten av avgifter. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att s.k. frivilliga insamlingar f&amp;ouml;r denna typ av aktiviteter inte ska till&amp;aring;tas att bli praxis. Vi anser &amp;auml;ven att normerna f&amp;ouml;r de enstaka inslag som inneb&amp;auml;r obetydliga kostnader f&amp;ouml;r eleverna, vilket skollagen ger utrymme f&amp;ouml;r, ska utv&amp;auml;rderas. Regeringen eller den myndighet regeringen s&amp;aring; beslutar ska ha r&amp;auml;tt att utf&amp;auml;rda bindande direktiv f&amp;ouml;r vad den maximala kostnaden per l&amp;auml;s&amp;aring;r ska kunna inneb&amp;auml;ra. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om avgifter b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005730" name="_Toc259005730"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rskolan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att f&amp;ouml;rskolan &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet och en m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r alla barn. Vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r medverkat till de senaste &amp;aring;rens reformer av f&amp;ouml;rskolan som har gett &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kvalitet. Bland dessa reformer kan n&amp;auml;mnas maxtaxa, statsbidrag till personalf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning och andra kvalitetsf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande &amp;aring;tg&amp;auml;rder, r&amp;auml;tt till f&amp;ouml;rskola f&amp;ouml;r barn till arbetsl&amp;ouml;sa och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga, allm&amp;auml;n f&amp;ouml;rskola, l&amp;auml;roplan f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rskolan, f&amp;ouml;rtydligande av det pedagogiska ansvaret samt skyldighet f&amp;ouml;r kommunen att erbjuda f&amp;ouml;rskola.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den m&amp;aring;lmedvetna satsningen p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolan i Sverige har gjort att den internationellt sett intar en s&amp;auml;rst&amp;auml;llning b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller tillg&amp;auml;nglighet, kvalitet och pedagogisk utveckling. Dessutom tillh&amp;ouml;r den de institutioner i det svenska samh&amp;auml;llet som &amp;aring;tnjuter st&amp;ouml;rst f&amp;ouml;rtroende. Allra viktigast &amp;auml;r dock att barnen som g&amp;aring;r i f&amp;ouml;rskolan uppskattar den. V&amp;auml;nsterpartiet vill forts&amp;auml;tta att utveckla f&amp;ouml;rskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005731" name="_Toc259005731"&gt;&lt;/a&gt;Barnomsorgspeng&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha en pedagogisk verksamhet med s&amp;aring; h&amp;ouml;g kvalitet som m&amp;ouml;jligt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har vi motsatt oss regeringens f&amp;ouml;rslag till barnomsorgspeng. Barnomsorgspengen inneb&amp;auml;r att alla kommuner tvingas inf&amp;ouml;ra ett system utan att n&amp;aring;gra som helst h&amp;auml;nsyn tas till lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. De krav som de borgerliga partierna beslutat att st&amp;auml;lla p&amp;aring; pedagogisk omsorg &amp;auml;r ocks&amp;aring; b&amp;aring;de otydliga och l&amp;aring;ga; f&amp;ouml;rskolans l&amp;auml;roplan beh&amp;ouml;ver inte f&amp;ouml;ljas, och det saknas utbildningskrav p&amp;aring; dem som ansvarar f&amp;ouml;r verksamheten och p&amp;aring; de anst&amp;auml;llda – det r&amp;auml;cker med erfarenhet av att ha arbetat med barn. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att barnomsorgspengen ska avskaffas. All barnomsorg oavsett omsorgsform ska vara kvalitetss&amp;auml;krad. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005732" name="_Toc259005732"&gt;&lt;/a&gt;Barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fungerande arbetslinje f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n kan arbeta oavsett om man &amp;auml;r samboende eller ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;lder. Vi vet att m&amp;aring;nga f&amp;aring;r g&amp;ouml;ra stora anstr&amp;auml;ngningar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ihop livet och omsorgen om sina barn om man inte arbetar p&amp;aring; normal och regelbunden arbetstid. Detta kan givetvis g&amp;aring; ut &amp;ouml;ver barnens trygghet och r&amp;auml;tt till omsorg. Vi anser att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas och barnens st&amp;auml;llning beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas och att barnomsorgen p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid beh&amp;ouml;ver byggas ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen bed&amp;ouml;mer att det f&amp;ouml;rslag den l&amp;auml;gger fram endast f&amp;ouml;rtydligar g&amp;auml;llande r&amp;auml;ttsl&amp;auml;ge. Vi menar att det f&amp;ouml;reslagna &amp;aring;l&amp;auml;ggandet p&amp;aring; kommunerna att str&amp;auml;va efter att erbjuda omsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid inte &amp;auml;r nog – verksamheten ska erbjudas. N&amp;auml;r en f&amp;ouml;r&amp;auml;lder s&amp;aring; beg&amp;auml;r ska en utomst&amp;aring;ende granskning av f&amp;ouml;r&amp;auml;lderns och barnets reella behov av offentligt anordnad omsorg ske. Om granskningen ger vid handen att offentligt anordnad omsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m arbetstid &amp;auml;r befogad ska omsorg erbjudas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005733" name="_Toc259005733"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rskolans ledning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser, i likhet med bl.a. L&amp;auml;rarf&amp;ouml;rbundet och Sveriges skolledarf&amp;ouml;rbund, att &amp;auml;ven f&amp;ouml;rskolans chef ska ben&amp;auml;mnas rektor och inte f&amp;ouml;rskolechef. Det &amp;auml;r en logisk f&amp;ouml;ljd av att f&amp;ouml;rskolan blir en egen skolform. Att beh&amp;aring;lla ben&amp;auml;mningen f&amp;ouml;rskolechef inneb&amp;auml;r d&amp;auml;rmed fr&amp;auml;mst en form av statusgruppering gentemot rektorer i &amp;ouml;vriga skolformer. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens argument att beh&amp;aring;lla ben&amp;auml;mningen &amp;auml;r ocks&amp;aring; just f&amp;ouml;r att ”framh&amp;aring;ll[a] den s&amp;auml;rart som verksamheten i f&amp;ouml;rskolan &amp;auml;ven fram&amp;ouml;ver kommer att ha j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med verksamheten i skolan”.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005734" name="_Toc259005734"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rskolan och modersm&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spr&amp;aring;k och l&amp;auml;rande h&amp;ouml;r samman. Det &amp;auml;r v&amp;auml;l belagt att den som har goda kunskaper i sitt modersm&amp;aring;l har b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att l&amp;auml;ra sig svenska och att utveckla kunskaper inom andra omr&amp;aring;den s&amp;aring;som matematik. St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r barn med annat modersm&amp;aring;l &amp;auml;n svenska &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r mycket viktigt i f&amp;ouml;rskolan, s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r yngre barn som &amp;auml;r i f&amp;auml;rd med att utveckla spr&amp;aring;k och identitet. F&amp;ouml;rskolan ska bidra till att modersm&amp;aring;let utvecklas s&amp;aring; att barnen kan kommunicera s&amp;aring;v&amp;auml;l p&amp;aring; sitt modersm&amp;aring;l som p&amp;aring; svenska. Vi v&amp;auml;lkomnar regeringens f&amp;ouml;rslag att f&amp;ouml;ra in best&amp;auml;mmelserna om modersm&amp;aring;l i f&amp;ouml;rskolan i skollagen. D&amp;auml;remot anser vi att skrivningen b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas s&amp;aring; att barn i f&amp;ouml;rskolan, precis som elever i grundskolan, har r&amp;auml;tt till modersm&amp;aring;lsundervisning. Regeringen po&amp;auml;ngterar att dess f&amp;ouml;rslag inte inneb&amp;auml;r n&amp;aring;gon reell sk&amp;auml;rpning av f&amp;ouml;rskolebarnens m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; st&amp;ouml;d i att utveckla sitt modersm&amp;aring;l utan endast ett f&amp;ouml;rtydligande av dagens regler. Vi menar att f&amp;ouml;rskolans uppdrag ska sk&amp;auml;rpas i detta avseende. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005735" name="_Toc259005735"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;lagen i f&amp;ouml;rskolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om huruvida arbetsmilj&amp;ouml;lagen ska omfatta f&amp;ouml;rskolan har utretts i flera omg&amp;aring;ngar. V&amp;aring;r inst&amp;auml;llning &amp;auml;r att arbetsmilj&amp;ouml;lagen, som en konsekvens av att f&amp;ouml;rskolan blir en egen skolform, i till&amp;auml;mpliga delar ska utvidgas till att &amp;auml;ven omfatta barn i f&amp;ouml;rskolan. Detta &amp;auml;r &amp;auml;ven rimligt om man beaktar f&amp;ouml;rskolans generella utveckling. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen uppdras att &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur lagstiftningen kan utformas utifr&amp;aring;n denna st&amp;aring;ndpunkt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005736" name="_Toc259005736"&gt;&lt;/a&gt;Kommunens r&amp;auml;tt att besluta om f&amp;ouml;rskolor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill ha en sammanh&amp;aring;llen f&amp;ouml;rskola och skola f&amp;ouml;r alla. Vi v&amp;auml;nder oss d&amp;auml;rf&amp;ouml;r emot privatisering och fri etableringsr&amp;auml;tt av f&amp;ouml;rskoleverksamhet. F&amp;ouml;rutom &amp;ouml;kad segregering och att kommunerna nu inte kan s&amp;auml;ga nej till exempelvis religi&amp;ouml;sa f&amp;ouml;rskolor, inneb&amp;auml;r det sv&amp;aring;righeter att planera f&amp;ouml;r kommunerna och &amp;auml;r kostnadsdrivande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att en kommun har full behovst&amp;auml;ckning kan nya f&amp;ouml;rskolor startas och beviljas kommunala bidrag, som tar ekonomiskt utrymme fr&amp;aring;n &amp;ouml;vriga f&amp;ouml;rskolor, och det kan i v&amp;auml;rsta fall leda till att kommunala f&amp;ouml;rskolor hotas av nedl&amp;auml;ggning mot f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrars och barns vilja. S&amp;aring; l&amp;auml;nge kommunerna har ekonomi- och planeringsansvar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rskolan &amp;auml;r det ocks&amp;aring; de som ska ha beslutander&amp;auml;tt om etablering. Skollagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att kommunerna &amp;aring;terf&amp;aring;r r&amp;auml;tten att besluta om enskilda f&amp;ouml;rskolor. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149464954" name="_Toc149464954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc259005737" name="_Toc259005737"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;rhetsprincip i f&amp;ouml;rskolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Plats i f&amp;ouml;rskola ska erbjudas n&amp;auml;ra hemmet, men kommunerna har m&amp;ouml;jlighet att fr&amp;aring;ng&amp;aring; denna princip med h&amp;auml;nvisning till att lokaler och andra resurser ska utnyttjas effektivt. V&amp;auml;nsterpartiet anser att lagen p&amp;aring; denna punkt inte tar tillr&amp;auml;cklig h&amp;auml;nsyn till barnens b&amp;auml;sta, som b&amp;ouml;r v&amp;auml;rderas betydligt h&amp;ouml;gre &amp;auml;n den kommunala ekonomin. Det finns stora f&amp;ouml;rdelar med att tydligare framh&amp;aring;lla n&amp;auml;rhetsprincipen vid erbjudande om f&amp;ouml;rskoleplats. N&amp;auml;rhet mellan hem och f&amp;ouml;rskola ger barnen m&amp;ouml;jlighet att tidigt l&amp;auml;ra k&amp;auml;nna sin n&amp;auml;rmilj&amp;ouml;. N&amp;auml;r barnen b&amp;ouml;rjar utveckla sitt sociala umg&amp;auml;nge &amp;auml;r det en stor f&amp;ouml;rdel om de har m&amp;ouml;jlighet att leka med sina kamrater fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rskolan &amp;auml;ven p&amp;aring; fritiden. Kortare transporter mellan hem och f&amp;ouml;rskola minskar risken f&amp;ouml;r trafikolyckor och kan inneb&amp;auml;ra mindre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraperspektiv finns det ocks&amp;aring; anledning att sk&amp;auml;rpa best&amp;auml;mmelserna. N&amp;auml;st efter att det ska finnas bra personal &amp;auml;r n&amp;auml;rhet till hemmet det vanligaste krav f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar st&amp;auml;ller p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolan. Unders&amp;ouml;kningar visar ocks&amp;aring; att de som har stort avst&amp;aring;nd mellan hemmet och f&amp;ouml;rskolan ofta &amp;auml;r mest missn&amp;ouml;jda med sina barns f&amp;ouml;rskoleplacering. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara en skyldighet f&amp;ouml;r kommunen att anvisa plats p&amp;aring; en f&amp;ouml;rskola i n&amp;auml;ra anslutning till bostaden, s&amp;aring;vida detta inte inneb&amp;auml;r avsev&amp;auml;rda ekonomiska eller organisatoriska sv&amp;aring;righeter. Givetvis ska sk&amp;auml;lig h&amp;auml;nsyn fortsatt tas till v&amp;aring;rdnadshavarens &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag till hur denna n&amp;auml;rhetsprincip ska utformas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149202881" name="_Toc149202881"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149464956" name="_Toc149464956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc259005738" name="_Toc259005738"&gt;&lt;/a&gt;Boken i f&amp;ouml;rskolan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kravet p&amp;aring; skolbibliotek g&amp;auml;ller inte f&amp;ouml;rskolan. Det kan m&amp;ouml;jligen ha varit f&amp;ouml;rst&amp;aring;eligt s&amp;aring; l&amp;auml;nge som skolbiblioteken definierades enbart som instrument f&amp;ouml;r rent pedagogiska ambitioner och s&amp;aring; l&amp;auml;nge som f&amp;ouml;rskolan inte omfattades av principen om det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet. I&amp;nbsp;dag &amp;auml;r l&amp;auml;get ett annat. F&amp;ouml;rskolans uppgift &amp;auml;r mycket vidare &amp;auml;n att bara omfatta det rena l&amp;auml;randet. Vi vet i&amp;nbsp;dag vilken betydelse det har &amp;auml;ven f&amp;ouml;r de mycket sm&amp;aring; barnen, deras kreativitet och fantasi och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen f&amp;ouml;r deras framtida m&amp;ouml;jligheter i samh&amp;auml;llet, att de kommer i kontakt med b&amp;ouml;cker och litteratur p&amp;aring; ett tidigt stadium, l&amp;aring;ngt innan de sj&amp;auml;lva kan l&amp;auml;sa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ansvaret f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rskolebarnens st&amp;auml;ndiga tillg&amp;aring;ng till b&amp;ouml;cker och l&amp;ouml;pande f&amp;ouml;rnyade bokbest&amp;aring;nd m&amp;aring;ste ligga p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolans ledning, inte p&amp;aring; den enskilda f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;raren. V&amp;auml;nsterpartiet anser att &amp;auml;ven f&amp;ouml;rskolans behov av bibliotek b&amp;ouml;r tillgodoses i lagen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;20.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149464957" name="_Toc149464957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc259005739" name="_Toc259005739"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rskolans utemilj&amp;ouml;&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Skolverkets allm&amp;auml;nna r&amp;aring;d och kommentarer f&amp;ouml;r kvalitet i f&amp;ouml;rskolan 2005 f&amp;ouml;rtydligas vad som st&amp;aring;r om f&amp;ouml;rskolans utemilj&amp;ouml; i skollag och l&amp;auml;roplan. F&amp;ouml;rutom att utemilj&amp;ouml;n ska till&amp;aring;ta personalen att ha god uppsikt &amp;ouml;ver barnen ska den &amp;auml;ven vara utformad s&amp;aring; att den m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en varierad pedagogisk verksamhet och &amp;auml;ven fungerar f&amp;ouml;r barn med funktionsneds&amp;auml;ttning. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser Skolverket att det &amp;auml;r viktigt att kommunernas utv&amp;auml;rderings- och uppf&amp;ouml;ljningsarbete tar upp lokalernas och milj&amp;ouml;ns &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att utemilj&amp;ouml;n p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;rskolans verksamhet p&amp;aring; ett avg&amp;ouml;rande s&amp;auml;tt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r det vara en skyldighet f&amp;ouml;r kommunerna att ta upp f&amp;ouml;rskolans utemilj&amp;ouml; i kvalitetsredovisningarna eller motsvarande. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;21&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005740" name="_Toc259005740"&gt;&lt;/a&gt;Fritidshem&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;rligen presenteras statistik om gruppernas storlek p&amp;aring; fritidshemmen (skolbarnsomsorgen) som visar att grupperna blir st&amp;ouml;rre och att personalt&amp;auml;theten minskar. Den senaste statistiken visar att gruppstorleken &amp;ouml;kade med n&amp;auml;stan tv&amp;aring; barn mellan 2008 och 2009 och den genomsnittliga fritidshemsgruppen best&amp;aring;r nu av 36,7 barn. Skolverkets l&amp;auml;gesbed&amp;ouml;mningar har de senaste &amp;aring;ren pekat p&amp;aring; problemen med stora barngrupper och lite personal p&amp;aring; m&amp;aring;nga fritidshem. De har riktat h&amp;aring;rd kritik mot att verksamheten &amp;auml;r torftig och ensidig. F&amp;aring; kommuner tar med fritidshemmen i sina kvalitetsredovisningar och de allm&amp;auml;nna r&amp;aring;den f&amp;ouml;r fritidshem &amp;auml;r inte k&amp;auml;nda hos m&amp;aring;nga huvudm&amp;auml;n. Denna situation g&amp;ouml;r det om&amp;ouml;jligt att bedriva en vettig pedagogisk verksamhet och tenderar att enbart bli f&amp;ouml;rvaring.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fritidshemmen &amp;auml;r en del av utbildningssystemet och viktiga f&amp;ouml;r att ge barn en bra och meningsfull fritid samt st&amp;ouml;d i deras utveckling. Fritidshemmen ska ing&amp;aring; som en integrerad del i en samlad skoldag, och deras pedagogiska uppgift och betydelse b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; lyftas fram i och med att l&amp;auml;roplanen &amp;auml;ven g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r fritidshemmen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att fritidshemmen m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r alla barn. M&amp;aring;nga barn i socialt utsatta milj&amp;ouml;er har ingen fritidshemsplats trots att de har st&amp;ouml;rst behov av en trygg och inspirerande fritid.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;21.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005741" name="_Toc259005741"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;tt till plats i fritidshem&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med &amp;ouml;vriga barnomsorgsformer &amp;auml;r skolbarnsomsorgen f&amp;ouml;r 10–12-&amp;aring;ringar d&amp;aring;ligt utbyggd. Endast 13&amp;nbsp;% (2008) av barnen &amp;auml;r inskrivna i fritidshem, och Skolverkets f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraenk&amp;auml;ter visar att andelen som har tillg&amp;aring;ng till &amp;ouml;ppen fritidshemsverksamhet &amp;auml;r &amp;auml;nnu l&amp;auml;gre. &amp;Ouml;ver h&amp;auml;lften av barnen f&amp;aring;r klara sig sj&amp;auml;lva efter skolan. Det &amp;auml;r tydligt att skolbarnsomsorgen f&amp;ouml;r 10–12-&amp;aring;ringar &amp;auml;r l&amp;aring;gt prioriterad i kommunerna b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller utbyggnad och inneh&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ur flera perspektiv olyckligt att barn i &amp;aring;ldern 10–12 &amp;aring;r inte omfattas av r&amp;auml;tten till fritidshem och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r menar V&amp;auml;nsterpartiet att det b&amp;ouml;r framg&amp;aring; av skollagen att &amp;auml;ven eleverna i &amp;aring;ldersgruppen 10–12 &amp;aring;r har r&amp;auml;tt till fritidshemsplats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I krisens sp&amp;aring;r med &amp;ouml;kad arbetsl&amp;ouml;shet har m&amp;aring;nga barn ber&amp;ouml;vats sin plats p&amp;aring; fritidshem. Det finns en f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis stor efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; skolbarnsomsorg f&amp;ouml;r barn till arbetsl&amp;ouml;sa eller f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga. Av detta sk&amp;auml;l, kombinerat med den roll som skolbarnsomsorgen spelar f&amp;ouml;r barnets hela utveckling, b&amp;ouml;r alla barn i &amp;aring;ldern 6–12 &amp;aring;r p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som inom f&amp;ouml;rskoleverksamheten ges m&amp;ouml;jlighet till plats &amp;auml;ven om f&amp;ouml;r&amp;auml;ldern &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;s eller f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;21.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005742" name="_Toc259005742"&gt;&lt;/a&gt;Gruppstorlekar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat stort problem i fritidshemmen &amp;auml;r bristen p&amp;aring; resurser, vilken har inneburit att personalt&amp;auml;theten &amp;auml;r mycket l&amp;aring;g och grupperna f&amp;ouml;ljaktligen stora. &amp;Aring;r 1990 var det i genomsnitt 8,3 barn per &amp;aring;rsarbetare i fritidshemmen. &amp;Aring;r 2009 var antalet barn per &amp;aring;rsarbetare mer &amp;auml;n dubbelt s&amp;aring; stort (20,9). Statsbidraget till personalf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningar i skola och fritidshem som inf&amp;ouml;rdes 2001 kom aldrig fritidshemmen till del och kommunerna har heller inte satsat n&amp;aring;gra egna medel i verksamheten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs det mer resurser till fritidshemmen. Skrivningar i skollagen b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas vad g&amp;auml;ller gruppernas sammans&amp;auml;ttning, och f&amp;ouml;r att kunna bedriva en meningsfull och pedagogisk verksamhet b&amp;ouml;r grupperna inte vara st&amp;ouml;rre &amp;auml;n 20 barn och ha minst 2 personal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personalen p&amp;aring; fritidshemmen ska vara utbildad. I dag har 57&amp;nbsp;% av &amp;aring;rsarbetarna en pedagogisk h&amp;ouml;gskoleexamen, i storst&amp;auml;derna &amp;auml;r siffran 43&amp;nbsp;%. Eftersom skollagen nu f&amp;ouml;rtydligas s&amp;aring; att endast beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare kan f&amp;aring; en tillsvidareanst&amp;auml;llning och eftersom det oftast &amp;auml;r samma l&amp;auml;rare som &amp;auml;ven arbetar i fritidshemmen, inneb&amp;auml;r det beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare &amp;auml;ven d&amp;auml;r. V&amp;auml;nsterpartiet anser att &amp;auml;ven fritidspedagogerna ska vara utbildade och ing&amp;aring; i l&amp;auml;rarlagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;21.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005743" name="_Toc259005743"&gt;&lt;/a&gt;Anpassade lokaler&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga st&amp;auml;llen har fritidshemmen integrerats i skolans lokaler. Skolans lokaler &amp;auml;r dock inte alltid anpassade f&amp;ouml;r fritidshemsverksamhet, och Skolverket har lyft fram h&amp;ouml;g ljudniv&amp;aring; som ett problem. Det beh&amp;ouml;vs utrymme f&amp;ouml;r aktiviteter av olika slag, alltifr&amp;aring;n skapande och livlig aktivitet i stora grupper till vila och lugna aktiviteter i mindre grupper. Med de stora grupperna &amp;auml;r det ocks&amp;aring; sv&amp;aring;rt att nyttja andra lokaler som exempelvis sl&amp;ouml;jdsalar. I skollagen b&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; regleras att lokalerna inte bara ska vara &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga utan ocks&amp;aring; anpassade f&amp;ouml;r fritidshemsverksamhet. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om fritidshem b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om fritidshem. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;22&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005744" name="_Toc259005744"&gt;&lt;/a&gt;Teoretiska antagningsprov i grundskolan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett bemyndigande att utf&amp;auml;rda f&amp;ouml;reskrifter f&amp;ouml;r antagningsprov som ska kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r urval till utbildningar som kr&amp;auml;ver speciella f&amp;auml;rdigheter fr.o.m. &amp;aring;rskurs 4 samt att n&amp;auml;rhetsprincipen vid antagning inte ska g&amp;auml;lla vid de skolor och klasser som till&amp;auml;mpar dessa prov. Det &amp;auml;r stor skillnad p&amp;aring; att uppmuntra enskilda skolor att ha en viss profil och att till&amp;aring;ta huvudm&amp;auml;nnen att ocks&amp;aring; sortera ut elever i grundskolan efter vissa kunskapskrav. Genom att g&amp;ouml;ra de undantag som finns f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra f&amp;aring; utbildningar med estetisk inriktning till norm f&amp;ouml;r alla skolor f&amp;aring;r vi ett helt annat antagningssystem f&amp;ouml;r grundskolan. Den sammanh&amp;aring;llna skolan eroderar om riksdagen till&amp;aring;ter teoretiska antagningsprov som ett generellt instrument f&amp;ouml;r antagning i grundskolan, och det finns ingenting i regeringens f&amp;ouml;rslag som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att teoretiska kunskapsprov inte blir normen i framtiden. Regeringens f&amp;ouml;rslag st&amp;aring;r ocks&amp;aring; i strid med skolans kompensatoriska uppdrag och de positiva effekter som en blandad elevsammans&amp;auml;ttning ger. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringens f&amp;ouml;rslag ska avvisas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;23&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005745" name="_Toc259005745"&gt;&lt;/a&gt;Modersm&amp;aring;l&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r all inl&amp;auml;rning utg&amp;ouml;rs av goda kunskaper i modersm&amp;aring;let. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste modersm&amp;aring;let i f&amp;ouml;rskola och skola st&amp;auml;rkas. I&amp;nbsp;dag finns ocks&amp;aring; en v&amp;auml;xande grupp av barn som &amp;auml;r f&amp;ouml;dda i Sverige och som har flera modersm&amp;aring;l inklusive svenska. F&amp;ouml;r dessa barn &amp;auml;r modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;det ocks&amp;aring; viktigt. Vi ska m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra flerspr&amp;aring;kighet tidigt i &amp;aring;ldrarna; det g&amp;ouml;r inte bara barn smartare utan har ocks&amp;aring; betydelse f&amp;ouml;r den personliga identiteten och f&amp;ouml;r den intellektuella och emotionella utvecklingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;rande &amp;auml;r starkt f&amp;ouml;rknippat med modersm&amp;aring;let och att bef&amp;auml;sta kunskaper i det egna spr&amp;aring;ket &amp;auml;r en v&amp;auml;g till att l&amp;auml;ra ocks&amp;aring; p&amp;aring; svenska. &amp;Auml;mnet har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det viktiga uppdraget att st&amp;ouml;dja eleverna i deras kunskapsutveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;23.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005746" name="_Toc259005746"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;mnesundervisning p&amp;aring; modersm&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andelen barn som f&amp;aring;r modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d i f&amp;ouml;rskolan har sjunkit drastiskt sedan 1980‑talet d&amp;aring; cirka 60&amp;nbsp;% av barnen med fler spr&amp;aring;k &amp;auml;n svenska fick modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d. &amp;Aring;r 2008 var siffran nere i 18&amp;nbsp;%. Bara en fj&amp;auml;rdedel av kommunerna erbjuder modersm&amp;aring;lsst&amp;ouml;d, vilket inneb&amp;auml;r att knappt vart femte barn med fler spr&amp;aring;k &amp;auml;n svenska f&amp;aring;r st&amp;ouml;det. Ocks&amp;aring; i grundskolan har vi sett en nedg&amp;aring;ng av elever som f&amp;aring;r modersm&amp;aring;lsundervisning, bara dryga 53&amp;nbsp;% deltog l&amp;auml;s&amp;aring;ret 2008/09 i undervisning. Detta b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas i relation till att n&amp;auml;stan 40&amp;nbsp;% av eleverna med utl&amp;auml;ndsk bakgrund inte n&amp;aring;dde m&amp;aring;len i &amp;aring;rskurs 9 l&amp;auml;s&amp;aring;ret 2007/08. Den fr&amp;auml;msta anledningen till detta &amp;auml;r att eleven varit kort tid i Sverige. P&amp;aring; individuella programmet (IV) har 42&amp;nbsp;% av eleverna utl&amp;auml;ndsk bakgrund. M&amp;aring;nga av dessa elever hade antagligen inte beh&amp;ouml;vt g&amp;aring; IV om de f&amp;aring;tt den undervisning i modersm&amp;aring;l de har r&amp;auml;tt till. Vi anser att de elever som varit kort tid i Sverige ocks&amp;aring; ska ha r&amp;auml;tt till &amp;auml;mnesundervisning p&amp;aring; sitt modersm&amp;aring;l. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;23.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005747" name="_Toc259005747"&gt;&lt;/a&gt;Utbildade modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Knappt h&amp;auml;lften av de 2&amp;nbsp;700 tj&amp;auml;nstg&amp;ouml;rande modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rarna i grundskolan har en pedagogisk h&amp;ouml;gskoleexamen. Trots detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r regeringen att modersm&amp;aring;lsl&amp;auml;rare ska undantas fr&amp;aring;n de nya reglerna om beh&amp;ouml;righet. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det ett sj&amp;auml;lvklart krav att det ska vara beh&amp;ouml;riga l&amp;auml;rare i skolan och det ska givetvis &amp;auml;ven g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r dem som undervisar i modersm&amp;aring;l. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;23.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005748" name="_Toc259005748"&gt;&lt;/a&gt;Obligatorisk undervisning i nationella minoritetsspr&amp;aring;k&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan &amp;auml;r skyldig att erbjuda modersm&amp;aring;lsundervisning p&amp;aring; minoritetsspr&amp;aring;k. V&amp;auml;nsterpartiet menar att denna skyldighet borde f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas i f&amp;ouml;rvaltningsomr&amp;aring;dena f&amp;ouml;r minoritetsspr&amp;aring;ken finska, me&amp;auml;nkieli och samiska. Vi vill inf&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet d&amp;auml;r skolor i de totalt 44 kommuner som ing&amp;aring;r i f&amp;ouml;rvaltningsomr&amp;aring;dena ska kunna bedriva obligatorisk undervisning i minoritetsspr&amp;aring;k ungef&amp;auml;r p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som sameskolor ger undervisning i samiska parallellt med svenska. Efter utv&amp;auml;rdering av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamheten hoppas vi att detta kan bli en del av skollagen och inneb&amp;auml;ra ytterligare f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av de nationella minoriteternas r&amp;auml;ttigheter. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;24&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005749" name="_Toc259005749"&gt;&lt;/a&gt;Skolmat &amp;auml;ven i gymnasieskolan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En n&amp;auml;ringsrik lunch i skolan &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att alla elever ska orka med hela skoldagen. Bra matvanor leder till lugnare klassrum, &amp;ouml;kad koncentration och pedagogiskt tillg&amp;auml;ngliga elever som l&amp;auml;r sig mer. Vid gemensamma m&amp;aring;ltider skapas ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet till b&amp;auml;ttre kontakt mellan elever och personal. Bra matvanor har stor betydelse f&amp;ouml;r alla elever oavsett &amp;aring;lder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att alla elever har r&amp;auml;tt till kostnadsfria skolluncher.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avgifter p&amp;aring; skolmat &amp;auml;r en stor belastning i m&amp;aring;nga familjers ekonomi, s&amp;auml;rskilt nu. Sverige har under de senaste &amp;aring;ren med den borgerliga regeringen f&amp;aring;tt fler fattiga. Alla elever, oavsett ekonomisk bakgrund, har r&amp;auml;tt att tillgodog&amp;ouml;ra sig utbildningen och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r en n&amp;auml;ringsriktig kost en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet och kostnadsfria luncher viktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gymnasieskolorna &amp;auml;r inte skyldiga enligt lag att servera en avgiftsfri m&amp;aring;ltid till sina elever. M&amp;aring;nga skolor har &amp;auml;nd&amp;aring; valt att erbjuda detta, vilket &amp;auml;r bra, men V&amp;auml;nsterpartiet tycker att alla gymnasieelever ska ha r&amp;auml;tt till kostnadsfria luncher. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att &amp;auml;ven gymnasieskolan ska omfattas av skollagen vad g&amp;auml;ller kostnadsfria luncher. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;25&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005750" name="_Toc259005750"&gt;&lt;/a&gt;Beh&amp;ouml;righet till gymnasieskolan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det som huvudregel ska kr&amp;auml;vas godk&amp;auml;nt i &amp;aring;tta &amp;auml;mnen f&amp;ouml;r att vara beh&amp;ouml;rig till gymnasieskolans yrkesf&amp;ouml;rberedande program och godk&amp;auml;nt i tolv &amp;auml;mnen f&amp;ouml;r att vara beh&amp;ouml;rig till de studief&amp;ouml;rberedande programmen. Vi anser att lika villkor ska r&amp;aring;da och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det som huvudregel ska kr&amp;auml;vas godk&amp;auml;nt i &amp;aring;tta &amp;auml;mnen – d&amp;auml;ribland svenska, engelska och matematik – f&amp;ouml;r antagning till alla gymnasieprogram. En tydlig och generaliserad uppdelning av beh&amp;ouml;righetskraven skulle ge en stark signal till b&amp;aring;de elever och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar om vilken ambitionsniv&amp;aring; olika elever ska l&amp;auml;gga sig p&amp;aring; och d&amp;auml;rmed kraftigt minska deras framtida valm&amp;ouml;jligheter. Ett annat sk&amp;auml;l mot att dra en knivskarp gr&amp;auml;ns mellan yrkes- och studief&amp;ouml;rberedande programs beh&amp;ouml;righetskrav &amp;auml;r att enskilda yrkesf&amp;ouml;rberedande program mycket v&amp;auml;l kan kr&amp;auml;va lika stora f&amp;ouml;rkunskaper som studief&amp;ouml;rberedande program eller st&amp;ouml;rre. Regeringens f&amp;ouml;rslag bygger p&amp;aring; en f&amp;ouml;rest&amp;auml;llning om att eleverna p&amp;aring; yrkesf&amp;ouml;rberedande program &amp;auml;r mindre beg&amp;aring;vade och studiemotiverade &amp;auml;n andra elever. En s&amp;aring;dan f&amp;ouml;rest&amp;auml;llning &amp;auml;r osaklig. Vad som ovan anf&amp;ouml;rs om beh&amp;ouml;righet till gymnasieskolan b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;26&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005751" name="_Toc259005751"&gt;&lt;/a&gt;Gymnasieskolan och h&amp;ouml;gskolebeh&amp;ouml;righet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen har genom behandlingen av regeringens proposition 2008/09:199 beslutat att yrkesf&amp;ouml;rberedande program inte l&amp;auml;ngre ska ge grundl&amp;auml;ggande beh&amp;ouml;righet till h&amp;ouml;gskolan. Vi menar att detta &amp;auml;r fel. Regeringens politik tidigarel&amp;auml;gger val som m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att man ska ha reella chanser att g&amp;aring; vidare till h&amp;ouml;gre utbildning. Detta f&amp;aring;r tydliga och negativa konsekvenser f&amp;ouml;r individen och f&amp;ouml;r den sociala snedrekryteringen till h&amp;ouml;gskolan. De kurser som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r grundl&amp;auml;ggande beh&amp;ouml;righet &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att klara kraven p&amp;aring; en modern arbetsmarknad. Gymnasieskolan ska g&amp;ouml;ra eleverna v&amp;auml;l rustade f&amp;ouml;r ett l&amp;aring;ngt arbetsliv, och allt talar f&amp;ouml;r att kraven inom arbetslivet kommer att &amp;ouml;ka, inte minska. Alla nationella gymnasieprogram ska leda till en gymnasieexamen, vilket ska innefatta en grundl&amp;auml;ggande beh&amp;ouml;righet till h&amp;ouml;gskolan. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;27&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc259005752" name="_Toc259005752"&gt;&lt;/a&gt;Vuxenutbildning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill st&amp;auml;rka r&amp;auml;tten till vuxenutbildning. Regeringens politik g&amp;aring;r tv&amp;auml;rtom ut p&amp;aring; att minska utbudet av vuxenutbildning, vilket bl.a. utfallit i drygt 40 000 f&amp;auml;rre heltidsstuderande 2009 &amp;auml;n 2006, samtidigt som man med strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;ouml;kar behovet av vuxenutbildning genom att p&amp;aring; de flesta gymnasieprogram &amp;ouml;verl&amp;aring;ta ansvaret f&amp;ouml;r att ge eleverna h&amp;ouml;gskolebeh&amp;ouml;righet fr&amp;aring;n gymnasiet till komvux. Precis som grundskolan inte ska kunna resignera fr&amp;aring;n sitt ansvar och l&amp;auml;mna &amp;ouml;ver ansvaret till gymnasiet ska inte politiken utformas s&amp;aring; att gymnasiet l&amp;auml;mpar &amp;ouml;ver sitt ansvar p&amp;aring; vuxenutbildningen. &amp;Auml;ven om gymnasieelever n&amp;aring;tt grundl&amp;auml;ggande beh&amp;ouml;righet till h&amp;ouml;gskolan kr&amp;auml;vs dock s&amp;auml;rskild beh&amp;ouml;righet p&amp;aring; m&amp;aring;nga utbildningar. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;tten till kunskap menar vi d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att vuxna som saknar den kompetensen ska ha r&amp;auml;tt att komplettera sin utbildning b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att f&amp;aring; grundl&amp;auml;ggande och s&amp;auml;rskild beh&amp;ouml;righet f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gskolestudier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan i ett modernt samh&amp;auml;lle b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n individen och st&amp;ouml;dja den enskildes ambitioner och str&amp;auml;van att n&amp;aring; kunskap. Det &amp;auml;r i det syftet skollagen s&amp;auml;tter upp r&amp;auml;ttigheter, och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; i det syftet samh&amp;auml;llet reglerar skolans institutioner – f&amp;ouml;r att undvika att elever hindras fr&amp;aring;n att n&amp;aring; l&amp;auml;ngre i sitt kunskapss&amp;ouml;kande. I det perspektivet ter sig regeringens f&amp;ouml;rslag att f&amp;ouml;rbjuda elever att l&amp;auml;sa upp godk&amp;auml;nda gymnasiebetyg p&amp;aring; komvux ytterst m&amp;auml;rkligt. Att alltj&amp;auml;mt l&amp;aring;ta det vara till&amp;aring;tet att efter sj&amp;auml;lvstudier och i vissa fall efter erlagd avgift tentera upp betyg p&amp;aring; komvux kompenserar inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r detta. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 14 april 2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Rossana Dinamarca (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Siv Holma (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Amineh Kakabaveh (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Elina Linna (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Eva Olofsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lena Olsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen avslår regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla skolor ska vara bra skolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tydligare uppdrag för skolan att vara en mötesplats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om definitionen av skolor med enskild huvudman.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sekulär skola.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgänglighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av skolans styrning och finansiering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fristående skolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en närhetsprincip.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en närhetsgaranti.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika regler för kommunala och enskilda huvudmän.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om elevhälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur- och musikskolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betyg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skriftliga omdömen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvalitetssäkring och uppföljning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett elevinflytande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om trygghet och studiero.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om elevens rätt till kunskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avgifter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barnomsorgspeng.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barnomsorg på obekväm arbetstid.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förskolans ledning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förskolan och modersmål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsmiljölagen i förskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunens rätt att besluta om etablering av förskolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en närhetsprincip i förskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bibliotek i förskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förskolans utemiljö.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fritidshem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om teoretiska antagningsprov i grundskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ämnesundervisning på modersmål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behöriga modersmålslärare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undervisning i minoritetsspråk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skollunch i gymnasieskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behörighet till gymnasieskolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieskolan och högskolebehörighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stärkt rätt till vuxenutbildning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2010-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2010-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2010-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0321885416125</intressent_id>
<namn>Rossana Dinamarca</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<namn>Siv Holma</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0545353563812</intressent_id>
<namn>Amineh Kakabaveh</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0972254695405</intressent_id>
<namn>Elina Linna</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0902086611116</intressent_id>
<namn>Eva Olofsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0615338062910</intressent_id>
<namn>Lena Olsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2009/10:165</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:44:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:44:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GX02Ub13</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:05:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:44:58</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02Ub13</dok_id>
<subtitel>av Rossana Dinamarca m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_ub_13.docx</filnamn>
<filstorlek>72977</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3557BF37-CF97-459E-ACF8-896C77F7A136</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02Ub13</dok_id>
<subtitel>av Rossana Dinamarca m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_ub_13.pdf</filnamn>
<filstorlek>348489</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200910_ub_13</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8F4D7C37-6895-40C3-BE07-13F152DCE3B6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>