<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2309274</hangar_id>
 <dok_id>GX02U348</dok_id>
 <rm>2009/10</rm>
 <beteckning>U348</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2009/10:U348 av Per Bolund m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp519</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>348</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-10-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2010-05-03 14:28:03</systemdatum>
 <publicerad>2009-10-06 16:28:12</publicerad>
 <titel>Internationell klimatpolitik</titel>
 <subtitel>av Per Bolund m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{921F6C5C-6800-4368-AAE7-9ACE6E7F3444}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02U348/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02U348</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX02U348</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2009/10:U348&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Per Bolund m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Internationell klimatpolitik&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp519&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Internationell klimatpolitik" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Maria Ferm" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 090928 1400 5.12RP" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Nya formatmallshantering f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rslag+urix bak&amp;aring;tkomp+k&amp;ouml;namn, reparerade punktlistor --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 03 May 2010 14:20:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200910_U_348.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikSammanf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc242161383" name="_Toc242161383"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639394" name="_Toc245639394"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det svenska klimatarbetet har varit framg&amp;aring;ngsrikt. Det senaste decenniet har utsl&amp;auml;ppen minskat med 8 procent, trots att Sveriges beting till&amp;aring;ter h&amp;ouml;gre utsl&amp;auml;pp. Sverige &amp;auml;r ett av ett mycket litet antal l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden som har n&amp;aring;tt s&amp;aring; l&amp;aring;ngt. Det ger r&amp;aring;g i ryggen f&amp;ouml;r svenska politiker och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n n&amp;auml;r de f&amp;ouml;rhandlar internationellt och det ger inspiration till det stora flertal l&amp;auml;nder som har en sv&amp;aring;rare situation. Att Sverige dessutom har n&amp;aring;tt detta resultat utan att tidigare anv&amp;auml;nda flexibla mekanismer eller s&amp;auml;nkor g&amp;ouml;r inte saken s&amp;auml;mre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det som har gjorts historiskt r&amp;auml;cker inte, det beh&amp;ouml;vs fler skarpa &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens klimatpolitik g&amp;aring;r dock i h&amp;ouml;g grad ut p&amp;aring; att undvika kritik f&amp;ouml;r att man inte vidtar &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; hemmaplan och ist&amp;auml;llet k&amp;ouml;pa utsl&amp;auml;ppsutrymme fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder, fr&amp;auml;mst utvecklingsl&amp;auml;nder. Till skillnad fr&amp;aring;n tidigare regeringar &amp;auml;r den nuvarande en ivrig f&amp;ouml;respr&amp;aring;kare av s&amp;aring; kallade flexibla mekanismer, fr&amp;auml;mst Clean Development Mechanism, CDM, som inneb&amp;auml;r att ett land kan k&amp;ouml;pa sig fritt fr&amp;aring;n krav p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppsminskningar genom att investera i klimatprojekt i utvecklingsl&amp;auml;nder. Man betalar n&amp;aring;gon annan f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra reduktionerna n&amp;aring;gon annanstans.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel p&amp;aring; detta &amp;auml;r att regeringen i h&amp;ouml;stbudgeten 2009 anslog 1&amp;nbsp;670 miljoner kronor under perioden 2009–2011 f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktioner i utvecklingsl&amp;auml;nder genom CDM och genom att &amp;ouml;ronm&amp;auml;rka en del av bist&amp;aring;ndet. Den del som g&amp;auml;ller CDM uppg&amp;aring;r till 280 miljoner kronor per &amp;aring;r, en femfaldig &amp;ouml;kning j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;rra &amp;aring;rets budget och 15 g&amp;aring;nger mer &amp;auml;n den f&amp;ouml;rra regeringens anslag p&amp;aring; 18 miljoner. I h&amp;ouml;stbudgeten 2010 forts&amp;auml;tter denna inriktning. Ett annat exempel &amp;auml;r att regeringen de senaste &amp;aring;ren aktivt har arbetat inom EU f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka den m&amp;auml;ngd CDM som f&amp;aring;r anv&amp;auml;ndas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Regeringens insatser f&amp;ouml;r internationellt klimatarbete 2009–2011&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.91mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="106"/&gt;&lt;col width="75"/&gt;&lt;col width="216"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.08mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Syfte&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Anslag, mnkr&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Inriktning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" rowspan="2" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.08mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;788*&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till flexibla mekanismer. Anslaget kommer n&amp;auml;stan uteslutande att anv&amp;auml;ndas till CDM, troligen genom investeringar i enskilda projekt och genom fonder s&amp;aring;som V&amp;auml;rldsbankens Prototype Carbon Fund och ADB:s Asia Pacific Carbon Fund.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Genom GEF och V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund. Enligt obekr&amp;auml;ftade uppgifter kommer 600 miljoner kronor att g&amp;aring; via CTF och 400 miljoner kronor genom GEF. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" rowspan="4" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.08mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Anpassning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;560&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Anslaget f&amp;ouml;rdelas mellan Anpassningsfonden, Least Developed Countries Fund, Special Climate Change Fund och V&amp;auml;rldsbankens International Development Association. Hur stor andel som kanaliseras genom respektive mottagare &amp;auml;r oklart. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;mark- och jordbruksfr&amp;aring;gor&lt;/span&gt;” via tre olika FN-organ: FAO, WFP och IFAD. Det &amp;auml;r oklart hur anslagen f&amp;ouml;rdelas mellan mottagarna och huruvida de g&amp;auml;ller anpassning (troligast) eller utsl&amp;auml;ppsminskning.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;195&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till katastroff&amp;ouml;rebyggande insatser, ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;till exempel&lt;/span&gt;” f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av Hyogo Framework. Anslaget b&amp;ouml;r rimligen anses g&amp;auml;lla anpassning av akut karakt&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Bist&amp;aring;ndsarbete med fokus p&amp;aring; Afrika och s&amp;auml;rskilt l&amp;auml;nder med egna anpassningsplaner. Prelimin&amp;auml;ra indikationer tyder p&amp;aring; att pengarna i f&amp;ouml;rsta hand kommer att g&amp;aring; till att addera en klimatkomponent till p&amp;aring;g&amp;aring;ende projekt.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skuggade f&amp;auml;lt indikerar att st&amp;ouml;det finansieras ur bist&amp;aring;ndsbudgeten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;*I regeringens kommunikation anges 680 miljoner men i budgeten anges 788.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens politik inneh&amp;aring;ller ett flertal allvarliga problem. Det mest &amp;ouml;vergripande &amp;auml;r att Sverige p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt smiter undan fr&amp;aring;n att ta sitt ansvar, vilket kr&amp;auml;ver att Sverige i f&amp;ouml;rsta hand inf&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder som minskar utsl&amp;auml;ppen p&amp;aring; hemmaplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen g&amp;aring;r detta ut &amp;ouml;ver Sveriges f&amp;ouml;rtroende internationellt, teknikutvecklingen och Sveriges konkurrenskraft p&amp;aring; de nya marknader som s&amp;ouml;ker klimat- och energiteknik. Dessutom medf&amp;ouml;r det att regeringen skjuter upp och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar och f&amp;ouml;rdyrar n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom exempelvis transport- och energisektorn h&amp;auml;r hemma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat &amp;ouml;vergripande problem &amp;auml;r att merparten av satsningen sker genom &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkning i bist&amp;aring;ndsbudgeten. Detta strider mot FN:s klimatkonvention UNFCCC, Kyotoprotokollet liksom uttryckliga villkor i flera av de fonder dit pengarna ska kanaliseras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver detta finns uppenbara och allvarliga brister eller tveksamheter hos flera av de kanaler och mottagare som regeringen har valt. Till att b&amp;ouml;rja med &amp;auml;r det h&amp;ouml;gst osannolikt att investeringar i CDM ger utsl&amp;auml;ppsreduktioner p&amp;aring; samma niv&amp;aring; som de &amp;ouml;kade utsl&amp;auml;pp som Sverige d&amp;auml;rmed f&amp;aring;r g&amp;ouml;ra. Investeringen ger i dagsl&amp;auml;get Sverige ett extra utsl&amp;auml;ppsutrymme p&amp;aring; drygt fyra miljoner ton medan den f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade minskningen i utvecklingsl&amp;auml;nderna &amp;auml;r betydligt mindre, kanske h&amp;auml;lften s&amp;aring; stor, i v&amp;auml;rsta fall &amp;auml;nnu mindre. D&amp;auml;rmed skapar investeringen &amp;ouml;kade globala utsl&amp;auml;pp j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med om &amp;aring;tg&amp;auml;rder hade vidtagits i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens femtonfaldigande av statens investeringar i CDM &amp;auml;r ocks&amp;aring; beh&amp;auml;ftad med andra problem: vilka fonder som kommer att anv&amp;auml;nds &amp;auml;r oklart, men de som har anv&amp;auml;nts hittills – V&amp;auml;rldsbankens Prototype Carbon Fund (PCF) och Asia Pacific Carbon Fund (APCF) – har oklara och delvis underm&amp;aring;liga kriterier f&amp;ouml;r investeringarna. Risken &amp;auml;r stor att investeringarna inte f&amp;aring;r positiva effekter f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling i syd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven den andra delen av satsningen p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppsreduktion i utvecklingsl&amp;auml;nder – bist&amp;aring;ndsdelen p&amp;aring; 1&amp;nbsp;000 miljoner kronor – inneh&amp;aring;ller allvarliga brister och problem. Framf&amp;ouml;r allt g&amp;auml;ller det de 600 miljoner kronor som regeringen t&amp;auml;nker kanalisera via den nystartade CTF som administreras av V&amp;auml;rldsbanken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kritiken g&amp;auml;ller dels V&amp;auml;rldsbanken som akt&amp;ouml;r. Den uppfattas som en sluten och odemokratisk organisation som styrs av givarnas och &amp;auml;garnas intressen, det vill s&amp;auml;ga G8-l&amp;auml;nderna och en handfull andra rika l&amp;auml;nder. Utvecklingsl&amp;auml;nderna – G77 – har uttryckt att de inte accepterar banken som finansieringsakt&amp;ouml;r och kan komma att v&amp;auml;gra att r&amp;auml;kna st&amp;ouml;d som kommer denna v&amp;auml;g som en del av givarl&amp;auml;ndernas uppfyllelse av sina &amp;aring;taganden enligt Kyotoprotokollet och det nya avtal som f&amp;ouml;rhoppningsvis kommer till st&amp;aring;nd i K&amp;ouml;penhamn 2009.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det finns mer specifik kritik av fonden som s&amp;aring;dan. D&amp;aring; den skapades p&amp;aring; initiativ av George W Bush 2007 ans&amp;aring;gs den av m&amp;aring;nga utg&amp;ouml;ra ett direkt angrepp p&amp;aring; anstr&amp;auml;ngningarna att skapa demokratiskt f&amp;ouml;rankrade finansieringsmekanismer under FN-systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna kritik best&amp;aring;r. Genom att l&amp;aring;ta det utlovade st&amp;ouml;det g&amp;aring; via CTF skapar de rika l&amp;auml;nderna – d&amp;auml;ribland Sverige – en egen kanal som styrs av deras egen agenda och intressen och d&amp;auml;r mottagarl&amp;auml;ndernas inflytande &amp;auml;r begr&amp;auml;nsat. Fonden kan ocks&amp;aring; st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; mottagarl&amp;auml;nderna som g&amp;aring;r l&amp;aring;ngt utanf&amp;ouml;r klimatpolitiken, till exempel vad g&amp;auml;ller statsf&amp;ouml;rvaltning och ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem med att anv&amp;auml;nda denna fond &amp;auml;r att milj&amp;ouml;kriterierna f&amp;ouml;r att f&amp;aring; st&amp;ouml;det &amp;auml;r l&amp;aring;ga. CTF medger st&amp;ouml;d till alla m&amp;ouml;jliga sorters energiprojekt, s&amp;aring; l&amp;auml;nge det finns ett s&amp;auml;mre alternativ. Man kan till exempel t&amp;auml;nka sig att st&amp;ouml;dja nya kolkraftverk om de &amp;auml;r billigare &amp;auml;n andra alternativ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare ett problem &amp;auml;r att st&amp;ouml;det fr&amp;aring;n fonden sker &amp;aring;tminstone delvis i form av l&amp;aring;n. Detta kommer att leda m&amp;aring;nga av mottagarl&amp;auml;nderna l&amp;auml;ngre in i skuldf&amp;auml;llan, vilket f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks av att regeringen – i strid med FN:s klimatkonvention, Kyotoprotokollet, u-l&amp;auml;ndernas krav och uttryckliga villkor i fondens kriterier – tar detta anslag fr&amp;aring;n den ordinarie bist&amp;aring;ndsbudgeten f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;got tillspetsat blir resultatet att vi i de rika l&amp;auml;nderna l&amp;aring;nar ut pengar till projekt som vi beslutar om, med teknik som vi &amp;auml;ger, under villkor som vi dikterar samtidigt som vi minskar fattigdomsbek&amp;auml;mpningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I h&amp;ouml;stbudgeten 2009 satsar regeringen &amp;auml;ven p&amp;aring; bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r anpassning till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i utvecklingsl&amp;auml;nder. Detta ligger utanf&amp;ouml;r ramarna f&amp;ouml;r denna kartl&amp;auml;ggning och m&amp;aring;nga detaljer saknas, men en del observationer &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; p&amp;aring; sin plats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den goda nyheten &amp;auml;r att satsningen finns och att den &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis stor – drygt 3 miljarder kronor – &amp;auml;ven om mer skulle beh&amp;ouml;vas. Den d&amp;aring;liga nyheten &amp;auml;r egentligen tre: De kanaler som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r st&amp;ouml;det &amp;auml;r i vissa fall tveksamma, framf&amp;ouml;r allt de som &amp;auml;r knutna till V&amp;auml;rldsbanken. Dessutom kommer &amp;aring;tminstone en del av st&amp;ouml;det att betalas ut i form av l&amp;aring;n och slutligen har regeringen &amp;auml;ven i detta fall anv&amp;auml;nt pengar fr&amp;aring;n det ordinarie bist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc242161384" name="_Toc242161384"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sammanfattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639394"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639395"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639396"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sverige och de internationella klimatf&amp;ouml;rhandlingarna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639397"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regeringens klimatsatsning i h&amp;ouml;stbudgeten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639398"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;verblick: internationella klimatinsatser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639399"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-right: 4.99mm;"&gt;4.2&lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anslag till klimatinvesteringar i andra l&amp;auml;nder (BP anslag 3.9.13)&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a href="#_Toc245639400"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;CDM – utsl&amp;auml;ppsleken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639401"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;CDM – inneboende problem&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639402"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regeringen 15-faldigar anslaget&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639403"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tveksam kostnadseffektivitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639404"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utv&amp;auml;rdering saknas&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639405"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bilaterala projekt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639406"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Multilaterala investeringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639407"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;CDM – sammanfattning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639408"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Insatser inom ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639409"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Urholkning av bist&amp;aring;ndet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639410"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regeringens anslag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639411"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sammanfattning av &amp;aring;tg&amp;auml;rderna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639412"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639413"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion genom CDM&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639414"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion genom GEF&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639415"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion genom Clean Technology Fund&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639416"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Insatser f&amp;ouml;r anpassning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639417"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anpassning genom Anpassningsfonden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639418"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anpassning genom IDA&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639419"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anpassning genom Sida&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639420"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anpassning genom katastroff&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639421"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anpassning genom FAO, WFP och IFAD&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639422"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rkortningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245639423"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc245639395" name="_Toc245639395"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r Sveriges klimatpolitik &amp;auml;r tredelat.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sveriges och EU:s ansvar i detta sammanhang b&amp;ouml;r ber&amp;auml;knas enligt den modell som presenteras i Greenhouse Development Rights.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att bist&amp;aring;nd som ges f&amp;ouml;r att uppfylla Sveriges &amp;aring;tagande enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet ska vara additionella ut&amp;ouml;ver bist&amp;aring;ndets enprocentsm&amp;aring;l och m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n de fattiga l&amp;auml;ndernas intressen och h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sveriges och EU:s st&amp;ouml;d i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga m&amp;aring;n ska kanaliseras genom organisationer som har ett brett f&amp;ouml;rtroende och stor acceptans i utvecklingsl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att satsningar genom Clean Development Mechanism, CDM, ska uppfylla mycket h&amp;ouml;ga krav, minst s.k. Gold Standard.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att investeringar i CDM inte f&amp;aring;r vara f&amp;ouml;renade med att Sverige eller EU &amp;ouml;kar sina egna utsl&amp;auml;pp i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till v&amp;aring;ra &amp;aring;taganden och att de utsl&amp;auml;ppskrediter som erh&amp;aring;lls ska annulleras.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 1, 2, 5 och 6 h&amp;auml;nvisade till MJU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc245639396" name="_Toc245639396"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har genom &amp;aring;ren varit en ledande internationell kraft i kampen mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Genom agerande i EU, FN och andra internationella organ har Sverige varit ett av den handfull l&amp;auml;nder som har skapat underlag f&amp;ouml;r internationella &amp;ouml;verenskommelser om utsl&amp;auml;ppsreduktioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt inslag i arbetet har varit ett starkt agerande p&amp;aring; hemmaplan f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen. Motiven har varit flera: Det &amp;auml;r endast den som sj&amp;auml;lv g&amp;ouml;r n&amp;aring;got som med trov&amp;auml;rdighet kan be andra att agera; det &amp;auml;r v&amp;aring;r skyldighet att minska v&amp;aring;ra h&amp;ouml;ga utsl&amp;auml;pp per capita; det &amp;auml;r endast i rika l&amp;auml;nder som Sverige som ny teknik kan v&amp;auml;xa fram och d&amp;aring; beh&amp;ouml;vs incitament f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet; att visa omv&amp;auml;rlden att det g&amp;aring;r att kombinera minskade utsl&amp;auml;pp med ekonomisk utveckling &amp;auml;r ett starkt argument.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationellt klimatarbete b&amp;ouml;rjar hemma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har i detta avseende visat en p&amp;aring;fallande brist p&amp;aring; handling. De &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vidtas &amp;auml;r kortsiktiga och ineffektiva. Efter flera &amp;aring;r av en positiv svensk utveckling d&amp;auml;r utsl&amp;auml;ppen har minskat mer &amp;auml;n v&amp;aring;rt &amp;aring;tagande i Kyotoprotokollet och EU:s b&amp;ouml;rdef&amp;ouml;rdelning, kan vi nu se att kurvan h&amp;aring;ller p&amp;aring; att v&amp;auml;nda. I den senaste prognosen f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;pp fram till 2020 framg&amp;aring;r att den fallande kurvan har brutits och att Sveriges klimatp&amp;aring;verkan v&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Fr&amp;aring;nvaron av handling s&amp;auml;tter sp&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r regeringen konfronteras med sin passivitet tar ansvariga ministrar genast fram det internationella kortet ur rock&amp;auml;rmen. Pedagogiskt f&amp;ouml;rklarar men hur litet Sverige &amp;auml;r och hur sm&amp;aring; de svenska utsl&amp;auml;ppen &amp;auml;r j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med utsl&amp;auml;ppen i Kina eller USA. Det &amp;auml;r d&amp;auml;r utsl&amp;auml;ppen m&amp;aring;ste minska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De svenska utsl&amp;auml;ppen utm&amp;aring;las som en ovidkommande bagatell. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra mer h&amp;auml;r hemma vill regeringen skicka pengar – delvis fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndet – f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen i andra l&amp;auml;nder, d&amp;auml;r de anser att det &amp;auml;r mer effektivt att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen visar d&amp;auml;rmed en fullst&amp;auml;ndig brist p&amp;aring; insikt. Sveriges sammantagna utsl&amp;auml;pp &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis sm&amp;aring; av ett enda sk&amp;auml;l: vi &amp;auml;r s&amp;aring; f&amp;aring; medborgare. Vilken grupp m&amp;auml;nniskor som helst har sm&amp;aring; sammantagna utsl&amp;auml;pp n&amp;auml;r de avgr&amp;auml;nsas till en mindre grupp – till exempel inv&amp;aring;nare i Los Angeles som sl&amp;auml;pper ut lika ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;lite&lt;/span&gt;” som vi svenskar g&amp;ouml;r. Resonemanget kan drivas hur l&amp;aring;ngt som helst, man kan p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt visa att inga utsl&amp;auml;pp &amp;auml;r viktiga och att ingen beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ra n&amp;aring;got.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men svenskarnas utsl&amp;auml;pp &amp;auml;r viktiga, per person tillh&amp;ouml;r de h&amp;ouml;gsta i v&amp;auml;rlden. De &amp;auml;r &amp;ouml;ver sju ton per inv&amp;aring;nare och &amp;aring;r, mer &amp;auml;n tre g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n den niv&amp;aring; som EU nu utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n som m&amp;aring;l och sex till sju g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vad som p&amp;aring; sikt anses h&amp;aring;llbart. De blir &amp;auml;nnu h&amp;ouml;gre om man r&amp;auml;knar in de utsl&amp;auml;pp som sker i Kina och andra l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att tillverka de saker vi konsumerar. En del av Kinas utsl&amp;auml;pp &amp;auml;r de facto v&amp;aring;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En del av regeringens argumentation bygger ocks&amp;aring; p&amp;aring; att det &amp;auml;r billigare att minska utsl&amp;auml;ppen i andra l&amp;auml;nder, framf&amp;ouml;r allt utvecklingsl&amp;auml;nder. I samband med att regeringen anslog 788 miljoner kronor f&amp;ouml;r minskade utsl&amp;auml;pp i andra l&amp;auml;nder genom CDM sade till exempel milj&amp;ouml;minister Andreas Carlgren (c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella klimatinvesteringar ger stora utsl&amp;auml;ppsminskningar f&amp;ouml;r pengarna. De 670 miljoner som nu avs&amp;auml;tts motsvarar satsningar p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppsminskningar p&amp;aring; 6–7 miljarder kronor i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gan hos Milj&amp;ouml;departementet visar att man saknar konkret underlag f&amp;ouml;r uttalandet. Tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n refererar till att det &amp;auml;r allm&amp;auml;nt k&amp;auml;nt och h&amp;auml;nvisar sedan till ekonomer p&amp;aring; Finansdepartementet som i sin tur h&amp;auml;nvisar till egen forskning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref2" name="fnref2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn2"&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppenbart finns det studier som visar en s&amp;aring;dan kostnadsskillnad i teorin, men verkligheten visar n&amp;aring;got helt annat. Sveriges investeringar i klimatprojekt utomlands sk&amp;ouml;ts av Energimyndigheten. Enligt deras &amp;aring;rsredovisning&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref3" name="fnref3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn3"&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; var kostnaden f&amp;ouml;r ett tons utsl&amp;auml;ppsreduktion genom de svenska investeringarna mellan 5 och 11 US $, ungef&amp;auml;r mellan 4 och 10 euro. Som j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse &amp;auml;r marknadspriset f&amp;ouml;r en utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tt – ett ton CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt; – i dagsl&amp;auml;get drygt 15 euro, allts&amp;aring; ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;bara&lt;/span&gt;” 1,5 till 4 g&amp;aring;nger mer &amp;auml;n Sveriges investeringar i utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan bild av verkligheten &amp;auml;r att Energieffektiviseringsutredningen, som presenterades i november 2008, anser att det finns mycket stor potential f&amp;ouml;r effektiviseringar som &amp;auml;r direkt l&amp;ouml;nsamma f&amp;ouml;r industrin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utredning&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref4" name="fnref4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn4"&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; genomf&amp;ouml;rd p&amp;aring; regeringens uppdrag av Institutet f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xtpolitiska studier, ITPS, visar att det i huvudsak &amp;auml;r en myt att utsl&amp;auml;ppsminskningar &amp;auml;r billigare att g&amp;ouml;ra i andra l&amp;auml;nder &amp;auml;n i Sverige. P&amp;aring; mycket kort sikt – p&amp;aring; marginalen – finns det fall d&amp;auml;r det st&amp;auml;mmer, men det beror p&amp;aring; att man v&amp;auml;ljer mycket enkla och billiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, s&amp;aring; kallade &lt;span style="font-style: italic;"&gt;l&amp;aring;gt h&amp;auml;ngande frukter&lt;/span&gt; som kommer att ta slut v&amp;auml;ldigt fort. Problemet &amp;auml;r att dessa &amp;aring;tg&amp;auml;rder d&amp;aring; g&amp;ouml;rs ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r de helt n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs i transport- och energisystemet p&amp;aring; hemmaplan. Man skjuter upp n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, vilket p&amp;aring; sikt blir samh&amp;auml;llsekonomiskt dyrare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r de delar av regeringens investeringar som g&amp;ouml;rs multilateralt genom &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;fonder &amp;auml;r kostnadseffektiviteten &amp;auml;n mer tveksam. M&amp;aring;nga av de projekt som har genomf&amp;ouml;rts globalt har haft en katastrofalt l&amp;aring;g kostnadseffektivitet, och Sverige har genom V&amp;auml;rldsbankens PCF varit delaktigt i de v&amp;auml;rsta – de skandalomsusade investeringarna i insamling och destruktion av v&amp;auml;xthusgasen HFC-23, en biprodukt fr&amp;aring;n kemiindustrin vid tillverkning av gaser f&amp;ouml;r kylsk&amp;aring;p.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref5" name="fnref5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn5"&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref6" name="fnref6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn6"&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa projekt utg&amp;ouml;r en mycket stor andel av de globala CDM-investeringarna, cirka 30 procent av alla investeringar sker i destruktion av HFC-23, fr&amp;auml;mst i Kina och Indien. Upp emot 5 miljarder euro hade investerats i s&amp;aring;dana projekt fram till 2006. Oberoende studier visar dock att kostnaden f&amp;ouml;r destruktionen i sj&amp;auml;lva verket hade varit 50 g&amp;aring;nger l&amp;auml;gre, mindre &amp;auml;n 100 miljoner euro, om den hade genomf&amp;ouml;rts utanf&amp;ouml;r CDM.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref7" name="fnref7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn7"&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom skapar mekanismen ett incitament att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;inte&lt;/span&gt; inf&amp;ouml;ra lagstiftning eller andra regleringar av tillverkningen, vilket vore mycket mer effektivt. Kemiindustrin tj&amp;auml;nar dubbelt s&amp;aring; mycket p&amp;aring; att destruera HFC-23 som p&amp;aring; tillverkning av den gas som &amp;auml;r dess upphov, och det finns en oro f&amp;ouml;r att fabrikerna &amp;ouml;kar sin produktion i det enda syftet att tj&amp;auml;na mer p&amp;aring; destruktionen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref8" name="fnref8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn8"&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; D&amp;auml;rtill tj&amp;auml;nar den kinesiska staten enorma belopp p&amp;aring; projekten eftersom 65 procent av investeringarna tas ut i skatt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som kanske &amp;auml;r &amp;auml;nnu v&amp;auml;rre &amp;auml;r att regeringen missar en stor del av po&amp;auml;ngen med att minska de svenska utsl&amp;auml;ppen, att vara det kanske enda goda exemplet i en v&amp;auml;rld av tvivlare. N&amp;auml;r statsminister Fredrik Reinfeldt (m) eller milj&amp;ouml;minister Andreas Carlgren (c) agerar internationellt &amp;aring;tnjuter de stort internationellt f&amp;ouml;rtroende. Inte f&amp;ouml;r vad de sj&amp;auml;lva g&amp;ouml;r, utan f&amp;ouml;r vad tidigare regeringar har gjort. De snyltar p&amp;aring; Sveriges historiska framg&amp;aring;ngar utan att sj&amp;auml;lva tillf&amp;ouml;ra n&amp;aring;got.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r den nuvarande moderatledda regeringen inte g&amp;ouml;r n&amp;aring;got f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen, hur ska en svensk minister i framtiden kunna agera med trov&amp;auml;rdighet p&amp;aring; den internationella arenan? Vad ska driva f&amp;ouml;retagen i Sverige att utveckla ny teknik? Varf&amp;ouml;r ska n&amp;aring;gon tro att det g&amp;aring;r att kombinera minskad klimatp&amp;aring;verkan med ekonomisk utveckling n&amp;auml;r inte ens Sverige klarar det?&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161385" name="_Toc242161385"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639397" name="_Toc245639397"&gt;&lt;/a&gt;Sverige och de internationella klimatf&amp;ouml;rhandlingarna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom de internationella klimatf&amp;ouml;rhandlingarna under UNFCCC &amp;auml;r EU den drivande akt&amp;ouml;ren och Sverige har hittills ansetts vara en av de medlemsstater som i sin tur driver EU inom detta omr&amp;aring;de. Sverige har haft en tradition av att vara p&amp;aring;drivande i sammanhanget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Just nu p&amp;aring;g&amp;aring;r slutf&amp;ouml;rhandlingarna inf&amp;ouml;r UNFCCC:s 15:e Conference of the Parties (COP 15) som ska &amp;auml;ga rum i K&amp;ouml;penhamn i december 2009, d&amp;aring; ett nytt globalt klimatavtal &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att etableras. I egenskap av ordf&amp;ouml;randeland inom EU h&amp;ouml;sten 2009 kommer Sverige att kunna spela en central roll f&amp;ouml;r EU:s prestation vid COP 15.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hittills har det svenska ledarskapet inte levt upp till de f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar som st&amp;auml;lls p&amp;aring; regeringen. Utvecklingsl&amp;auml;ndernas anpassning till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring och tillg&amp;aring;ng till resurser f&amp;ouml;r att bygga h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r tv&amp;aring; av de stora fr&amp;aring;gor som beh&amp;ouml;ver l&amp;ouml;sas globalt. De diskuteras p&amp;aring; m&amp;aring;nga niv&amp;aring;er och i s&amp;auml;rskilda arbetsgrupper under UNFCCC. Sverige har undvikit att agera i fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allvarligast &amp;auml;r kanske att Sverige inte f&amp;ouml;reg&amp;aring;r med gott exempel sj&amp;auml;lvt. G77-gruppen kr&amp;auml;ver att utvecklade l&amp;auml;nder g&amp;ouml;r &amp;aring;taganden om att minska sina egna utsl&amp;auml;pp med 40 procent p&amp;aring; hemmaplan innan de vill diskutera ett nytt avtal. I det avseendet &amp;auml;r Sverige l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me – regeringens m&amp;aring;l inneb&amp;auml;r en minskning med cirka 20 procent p&amp;aring; hemmaplan, varav det mesta redan har gjorts av tidigare regeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att Sveriges klimatm&amp;aring;l b&amp;ouml;r vara tredelat. Ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r den inhemska reduktionen, ett andra m&amp;aring;l f&amp;ouml;r hur Sverige p&amp;aring; ett l&amp;aring;ngsiktigt och strukturellt s&amp;auml;tt ska bidra ekonomiskt och praktiskt till klimatsmart utveckling i syd samt ett tredje m&amp;aring;l som anger Sveriges st&amp;ouml;d till anpassning i utvecklingsl&amp;auml;nder. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa m&amp;aring;l b&amp;ouml;r formuleras s&amp;aring; att de inhemska utsl&amp;auml;ppen ska minska med minst 40 procent till &amp;aring;r 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990 &amp;aring;r niv&amp;aring;, att Sveriges ansvar f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktioner i utvecklingsl&amp;auml;nder &amp;auml;r minst lika stort samt att Sverige ska ta sitt ansvar f&amp;ouml;r att finansiera anpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder i syd i enlighet med belopp som senare kommer att fastst&amp;auml;llas. Sveriges och EU:s ansvar i detta sammanhang b&amp;ouml;r ber&amp;auml;knas enligt den modell som presenteras i Greenhouse Development Rights. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161386" name="_Toc242161386"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639398" name="_Toc245639398"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens klimatsatsning i h&amp;ouml;stbudgeten&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har studerat regeringens f&amp;ouml;rslag i h&amp;ouml;stbudgeten f&amp;ouml;r 2010, och i stora drag sker inga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;rra &amp;aring;rets budget. V&amp;aring;r avsikt har varit att s&amp;aring; detaljerat som m&amp;ouml;jligt kartl&amp;auml;gga effekterna av regeringens f&amp;ouml;rslag till internationellt klimatarbete i h&amp;ouml;stbudgeten. Tyv&amp;auml;rr finns inte information p&amp;aring; en s&amp;aring;dan detaljniv&amp;aring; – h&amp;ouml;stbudgeten anger endast grova ramar f&amp;ouml;r insatserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av de ramar som anges i h&amp;ouml;stbudgeten, uttalanden av politiker och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n, tillg&amp;auml;ngliga dokument och historiska anslag, kan man &amp;auml;nd&amp;aring; f&amp;aring; en ungef&amp;auml;rlig uppfattning om hur anslaget kommer att anv&amp;auml;ndas. Beskrivningen sker utifr&amp;aring;n den struktur som regeringen anv&amp;auml;nder i sin promemoria&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref9" name="fnref9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn9"&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; om h&amp;ouml;stbudgeten 2009 (se 4.1 nedan).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161387" name="_Toc242161387"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639399" name="_Toc245639399"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;verblick: internationella klimatinsatser&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 9 september 2008 presenterade Regeringskansliet en promemoria som redog&amp;ouml;r f&amp;ouml;r de &amp;ouml;vergripande delarna av regeringens klimatsatsningar i f&amp;ouml;rra &amp;aring;rets h&amp;ouml;stbudget. I denna beskrivs satsningen p&amp;aring; s&amp;aring; kallat klimatbist&amp;aring;nd uppg&amp;aring; till 4 miljarder kronor under budgetperioden (2009–2011). Till detta kommer investeringar p&amp;aring; 788 miljoner kronor genom flexibla mekanismer. I regeringens kommunikation anges denna satsning uppg&amp;aring; till 670 miljoner kronor, men budgeten anger 788 miljoner kronor. I promemorian beskrivs det som tv&amp;aring; huvudinriktningar:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;teknikinvesteringar&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;i utvecklingsl&amp;auml;nder (CDM och andra flexibla mekanismer) ut&amp;ouml;kas till 670 (788) miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Insatser inom ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet, cirka 4&amp;nbsp;000 miljoner kronor, varav st&amp;ouml;rre delen ska g&amp;aring; via internationella organ och fonder medan 1&amp;nbsp;150 miljoner kronor f&amp;ouml;rdelas inom ramen f&amp;ouml;r det bilaterala bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mer detaljerade beskrivningar av dessa anslag finns i budgetpropositionen. Vad g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;teknikinvesteringarna beskrivs dessa under utgiftsomr&amp;aring;de 20, sidan 54. Insatser inom utvecklingssamarbetet finns beskrivna under utgiftsomr&amp;aring;de 7, men inte p&amp;aring; ett detaljerat, samlat och &amp;ouml;versk&amp;aring;dligt s&amp;auml;tt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har kartl&amp;auml;ggning i denna motion utg&amp;aring;tt fr&amp;aring;n uppgifter fr&amp;aring;n den ovan n&amp;auml;mnda promemorian och samtal med tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n p&amp;aring; Milj&amp;ouml;departementet, Jordbruksdepartementet, Utrikesdepartementet m.fl.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det f&amp;ouml;ljande kommer b&amp;aring;da ovanst&amp;aring;ende delar (a och b) att ing&amp;aring; i beskrivningen. Redovisningen sker enligt den ordning som satsningarna specificeras i regeringens pm. Nedan &amp;aring;terges relevanta delar av regeringens pm.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Kraftigt &amp;ouml;kad satsning p&amp;aring; klimatinvesteringar i andra l&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa effekterna av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna beh&amp;ouml;vs b&amp;aring;de &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r kraftigt minskade utsl&amp;auml;pp i industril&amp;auml;nderna och st&amp;ouml;d till utvecklingsl&amp;auml;nder. Sverige ska fullt ut anv&amp;auml;nda m&amp;ouml;jligheterna att, inom ramen f&amp;ouml;r Kyotoprotokollets &amp;aring;taganden, st&amp;ouml;dja milj&amp;ouml;teknikinvesteringar i utvecklingsl&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r b&amp;aring;de ett moraliskt och ekonomiskt ansvar att g&amp;ouml;ra insatser d&amp;auml;r de &amp;auml;r kostnadseffektiva och g&amp;ouml;r mest nytta. Genom detta kan vi ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka den internationella klimathandeln inf&amp;ouml;r de kommande f&amp;ouml;rhandlingarna om en internationell klimat&amp;ouml;verenskommelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2009 ytterligare satsningar, ut&amp;ouml;ver de som redan vidtagits, f&amp;ouml;r projekt i utvecklingsl&amp;auml;nder som bidrar till minskade klimatutsl&amp;auml;pp och h&amp;aring;llbar utveckling. Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rmed att 670 miljoner kronor anvisas f&amp;ouml;r perioden 2009–2011.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Insatser inom ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen g&amp;ouml;r under 2009–2011 en s&amp;auml;rskild klimatsatsning om totalt &amp;ouml;ver 4 miljarder kronor inom utvecklingssamarbetet. Milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring;verkar utvecklingen i fattiga l&amp;auml;nder och drabbar de fattigaste m&amp;auml;nniskorna h&amp;aring;rdast. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r fattiga kvinnor och m&amp;auml;n att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sina levnadsvillkor f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras och m&amp;ouml;jligheterna att uppn&amp;aring; FN:s millenniem&amp;aring;l f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras. Utvecklingsanstr&amp;auml;ngningar som g&amp;ouml;rs riskerar att undergr&amp;auml;vas. I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen kan milj&amp;ouml;- och klimatrelaterade problem &amp;ouml;ka ofrivilliga och sv&amp;aring;rhanterliga flyktingstr&amp;ouml;mmar, politisk instabilitet och sv&amp;aring;ra h&amp;auml;lsoproblem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let f&amp;ouml;r satsningen &amp;auml;r fr&amp;auml;mst att p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt bidra till l&amp;aring;ngsiktiga insatser f&amp;ouml;r anpassning till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i de fattigaste l&amp;auml;nderna, men ocks&amp;aring; att bidra till utvecklingsl&amp;auml;ndernas &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa halten av v&amp;auml;xthusgaser, bl.a. genom &amp;ouml;kad energieffektivisering, &amp;ouml;kad tillg&amp;aring;ng till b&amp;auml;ttre teknik och alternativa energik&amp;auml;llor samt &amp;aring;terbeskogningsprojekt. Den av regeringen tillsatta kommissionen f&amp;ouml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring och utveckling ska ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att skapa strukturer och riktlinjer f&amp;ouml;r ett svenskt, men &amp;auml;ven internationellt, utvecklingssamarbete som tar h&amp;auml;nsyn till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;auml;mst ska bidrag ske genom befintliga multilaterala initiativ men &amp;auml;ven i det bilaterala samarbetet, d&amp;auml;r Afrika st&amp;aring;r i fokus.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Totalt avs&amp;auml;tter regeringen 1560 miljoner kronor under 2009–2011 f&amp;ouml;r st&amp;ouml;d till anpassning genom anpassningsfonden under Kyotoprotokollet, klimatkonventionens bist&amp;aring;ndsfinansierade fonder f&amp;ouml;r anpassning, samt extra st&amp;ouml;d till V&amp;auml;rldsbankens International Development Association (IDA) f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja IDA:s klimatsatsning som &amp;auml;r inriktad p&amp;aring; anpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder, men ocks&amp;aring; ren energi och energieffektivisering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen avs&amp;auml;tter 1000 miljoner kronor under 2009–2011 till klimatkonventionens finansiella mekanism Global Environment Facility (GEF) och till Clean Technology Fund (CTF) inom V&amp;auml;rldsbanken, med fokus fr&amp;auml;mst p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppsbegr&amp;auml;nsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen avs&amp;auml;tter 150 miljoner kronor 2009–2011 f&amp;ouml;r mark- och jordbruksfr&amp;aring;gor till organisationerna IFAD, FAO och WFP.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medel avs&amp;auml;tts f&amp;ouml;r extra bidrag inom det katastroff&amp;ouml;rebyggande omr&amp;aring;det, t ex st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av Hyogo Framework for Action, med 195 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom ramen f&amp;ouml;r det bilaterala utvecklingssamarbetet kanaliseras ytterligare 1150 miljoner kronor genom Sida under 2009–2011 f&amp;ouml;r anpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder i vissa samarbetsl&amp;auml;nder, s&amp;auml;rskilt i Afrika. I de fall samarbetsl&amp;auml;nderna har utformat nationella anpassningsprogram (NAPA) under klimatkonventionen b&amp;ouml;r dessa komma ifr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r finansiering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Regeringens insatser f&amp;ouml;r internationellt klimatarbete 2009–2011&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.91mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="106"/&gt;&lt;col width="75"/&gt;&lt;col width="216"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.08mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Syfte&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Anslag, mnkr&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Inriktning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" rowspan="2" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.08mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;788&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till flexibla mekanismer. Anslaget kommer n&amp;auml;stan uteslutande att anv&amp;auml;ndas till CDM, troligen genom investeringar i enskilda projekt och genom fonder s&amp;aring;som V&amp;auml;rldsbankens Prototype Carbon Fund och ADB:s Asia Pacific Carbon Fund.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Genom GEF och V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund. Enligt obekr&amp;auml;ftade uppgifter kommer 600 miljoner kronor att g&amp;aring; via CTF och 400 miljoner kronor genom GEF. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" rowspan="4" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 28.08mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Anpassning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;560&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Anslaget f&amp;ouml;rdelas mellan Anpassningsfonden, Least Developed Countries Fund, Special Climate Change Fund och V&amp;auml;rldsbankens International Development Association. Hur stor andel som kanaliseras genom respektive mottagare &amp;auml;r oklart. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;mark- och jordbruksfr&amp;aring;gor&lt;/span&gt;” via tre olika FN-organ: FAO, WFP och IFAD. Det &amp;auml;r oklart hur anslagen f&amp;ouml;rdelas mellan mottagarna och huruvida de g&amp;auml;ller anpassning (troligast) eller utsl&amp;auml;ppsminskning.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;195&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till katastroff&amp;ouml;rebyggande insatser, ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;till exempel&lt;/span&gt;” f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av Hyogo Framework. Anslaget b&amp;ouml;r rimligen anses g&amp;auml;lla anpassning av akut karakt&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 57.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Bist&amp;aring;ndsarbete med fokus p&amp;aring; Afrika och s&amp;auml;rskilt l&amp;auml;nder med egna anpassningsplaner. Prelimin&amp;auml;ra indikationer tyder p&amp;aring; att pengarna i f&amp;ouml;rsta hand kommer att g&amp;aring; till att addera en klimatkomponent till p&amp;aring;g&amp;aring;ende projekt.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161388" name="_Toc242161388"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639400" name="_Toc245639400"&gt;&lt;/a&gt;Anslag till klimatinvesteringar i andra l&amp;auml;nder (BP anslag 3.9.13)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under UNFCCC:s Kyotoprotokoll finns m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r l&amp;auml;nder med reduktions&amp;shy;&amp;aring;taganden att anv&amp;auml;nda s&amp;aring; kallade flexibla mekanismer, fr&amp;auml;mst Clean Development Mechanism (CDM), och Joint Implementation (JI). Principen f&amp;ouml;r CDM &amp;auml;r enkel: Ett land eller f&amp;ouml;retag med &amp;aring;tagande att minska sina utsl&amp;auml;pp kan g&amp;ouml;ra en investering som minskar utsl&amp;auml;ppen i ett utvecklingsland (som saknar &amp;aring;tagande). Staten eller f&amp;ouml;retaget f&amp;aring;r i utbyte en utsl&amp;auml;ppskredit (Certified Emission Reductions – CER) som inneb&amp;auml;r att man slipper minska utsl&amp;auml;ppen hemma. JI fungerar ungef&amp;auml;r likadant men g&amp;auml;ller investeringar i andra industril&amp;auml;nder, huvudsakligen i &amp;Ouml;steuropa. Den helt dominerande andelen investeringar genom dessa mekanismer sker i CDM.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hur stor andel av ett lands utsl&amp;auml;ppsreduktioner som f&amp;aring;r ske genom CDM eller JI &amp;auml;r oklart, men ofta s&amp;auml;gs 50 procent vara en &amp;ouml;vre gr&amp;auml;ns. S&amp;aring;v&amp;auml;l Kyotoprotokollet som Marrakechavtalen anger att handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter ”skall vara supplement&amp;auml;r till de nationella &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r att fullg&amp;ouml;ra de kvantifierade &amp;aring;taganden om begr&amp;auml;nsning och minskning av utsl&amp;auml;pp som gjorts”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref10" name="fnref10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn10"&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom EU p&amp;aring;g&amp;aring;r nu f&amp;ouml;rhandlingar om att inf&amp;ouml;ra ett tak f&amp;ouml;r CDM. EU-kommissionen har lagt fram ett antal f&amp;ouml;rslag varav det mest l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende skulle medf&amp;ouml;ra att de flexibla mekanismerna kan st&amp;aring; f&amp;ouml;r 65 procent av reduktionerna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref11" name="fnref11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn11"&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Sverige har i dessa f&amp;ouml;rhandlingar drivit en &amp;auml;n mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende linje som skulle medf&amp;ouml;ra att s&amp;aring; mycket som 80 procent av Sveriges &amp;aring;tagande kan g&amp;ouml;ras i andra l&amp;auml;nder.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref12" name="fnref12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn12"&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161389" name="_Toc242161389"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639401" name="_Toc245639401"&gt;&lt;/a&gt;CDM – utsl&amp;auml;ppsleken&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Kyotoprotokollet &amp;auml;r avsikten med dessa mekanismer att&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;bidra till h&amp;aring;llbar utveckling i utvecklingsl&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;bidra till konventionens &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l (minskade utsl&amp;auml;pp globalt)&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;bidra till att underl&amp;auml;tta de industrialiserade l&amp;auml;ndernas utsl&amp;auml;ppsreduktioner.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref13" name="fnref13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn13"&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;rkligt nog &amp;auml;r mekanismens konstruktion s&amp;aring;dan att den aldrig &lt;span style="font-style: italic;"&gt;kan&lt;/span&gt; bidra till globalt minskade utsl&amp;auml;pp. I den b&amp;auml;sta av v&amp;auml;rldar, om alla projekt vore perfekta, skulle det vara ett nollsummespel d&amp;auml;r en minskning med X ton i exempelvis Kina kompenserades av en utebliven minskning med X ton i ett industriland. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Addition – centralt problem i CDM&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den springande punkten i CDM &amp;auml;r att projekt som godk&amp;auml;nns inte ska ha kunnat genomf&amp;ouml;ras utan investeringar fr&amp;aring;n rika l&amp;auml;nder eller f&amp;ouml;retag, de ska vara &lt;span style="font-style: italic;"&gt;additionella&lt;/span&gt;. Att avg&amp;ouml;ra detta &amp;auml;r emellertid n&amp;auml;rmast om&amp;ouml;jligt och kontrollprocessen &amp;auml;r dessutom full av brister och tveksamheter. Upp till 60 procent av projekten anses kunna vara s&amp;aring;dana som &amp;auml;nd&amp;aring; skulle ha genomf&amp;ouml;rts, vilket inneb&amp;auml;r att systemet resulterar i &amp;ouml;kade globala utsl&amp;auml;pp snarare &amp;auml;n tv&amp;auml;rtom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;1 F&amp;ouml;re CDM-projektet. De globala utsl&amp;auml;ppen &amp;auml;r summan av de industrialiserade l&amp;auml;ndernas utsl&amp;auml;pp under taket plus de &amp;ouml;kande utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nderna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;2 CDM-projekt minskar (i b&amp;auml;sta fall) utsl&amp;auml;ppen i utvecklingsl&amp;auml;nderna men &amp;ouml;kar dem i industril&amp;auml;nderna, ett nollsummespel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;3 Om projekten i utvecklingsl&amp;auml;nderna hade genomf&amp;ouml;rts &amp;auml;ven utan CDM inneb&amp;auml;r de utsl&amp;auml;ppskrediter som industril&amp;auml;nderna f&amp;aring;r att de globala utsl&amp;auml;ppen &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men v&amp;auml;rlden &amp;auml;r som bekant inte perfekt och problemen med CDM &amp;auml;r omfattande – kritiken mot mekanismen &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande i ett stort antal rapporter&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref14" name="fnref14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn14"&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. Den g&amp;aring;r huvudsakligen ut p&amp;aring; f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan 30 och 60 procent av de reduktioner som ska g&amp;ouml;ras i utvecklingsl&amp;auml;nder &amp;auml;r inte verkliga, projekten skulle ha genomf&amp;ouml;rts &amp;auml;ven utan st&amp;ouml;d – de &amp;auml;r inte additionella. Detta inneb&amp;auml;r att den uteblivna utsl&amp;auml;ppsminskningen i det rika landet &amp;auml;r ett &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;ouml;kat&lt;/span&gt; utsl&amp;auml;pp i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till &amp;aring;tagandet och att de globala utsl&amp;auml;ppen i sj&amp;auml;lva verket &amp;ouml;kar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref15" name="fnref15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn15"&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av projekten borde vara f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r andra regelverk, exempelvis freondestruktionsanl&amp;auml;ggningar och insamling av metan fr&amp;aring;n soptippar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga projekt orsakar stora problem f&amp;ouml;r befolkningen i u-l&amp;auml;nderna&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref16" name="fnref16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn16"&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Systemet &amp;auml;r i stora delar kostnadsm&amp;auml;ssigt kollosalt ineffektivt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga projekt inte g&amp;auml;ller energi eller ny teknik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvuddelen av investeringarna g&amp;aring;r till f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis rika l&amp;auml;nder s&amp;aring;som Kina, Indien, Brasilien och Mexico – endast 2 procent g&amp;aring;r till Afrika.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Systemet inte klarar en uppskalning. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte minst utvecklade l&amp;auml;nder slipper g&amp;ouml;ra de reduktioner som p&amp;aring; sikt &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutsatserna fr&amp;aring;n ett flertal rapporter &amp;auml;r att endast ett av CDM:s tre syften uppfylls: att p&amp;aring; papperet hj&amp;auml;lpa industril&amp;auml;nder att n&amp;aring; sina &amp;aring;ligganden.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161390" name="_Toc242161390"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639402" name="_Toc245639402"&gt;&lt;/a&gt;CDM – inneboende problem&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CDM bygger ursprungligen p&amp;aring; ett brasilianskt f&amp;ouml;rslag inf&amp;ouml;r Kyotof&amp;ouml;rhandlingarna. Det var d&amp;aring; avsett som en fond (Clean Development Fund) under Kyotoprotokollet dit l&amp;auml;nder som inte kunde genomf&amp;ouml;ra sina utsl&amp;auml;ppsreduktioner betalade b&amp;ouml;ter som sedan skulle g&amp;aring; till &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter amerikanskt ingripande omvandlades f&amp;ouml;rslaget fr&amp;aring;n en fond till en handels&amp;shy;mekanism – en s&amp;auml;kerhetsventil som gjorde det m&amp;ouml;jligt att uppfylla en del av sina &amp;aring;taganden genom investeringar i utsl&amp;auml;ppsreduktioner i projektform i andra l&amp;auml;nder. Sedan dess har utvecklingen g&amp;aring;tt oerh&amp;ouml;rt fort och idag fruktar m&amp;aring;nga att CDM h&amp;aring;ller p&amp;aring; att ers&amp;auml;tta de ursprungliga kraven p&amp;aring; inhemska utsl&amp;auml;ppsreduktioner – det h&amp;aring;ller p&amp;aring; att bli den huvudsakliga mekanismen f&amp;ouml;r investeringsresurser i syd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref17" name="fnref17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn17"&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna utveckling skulle – bortsett fr&amp;aring;n att minska omst&amp;auml;llningstrycket och teknikutvecklingen i nord – medf&amp;ouml;ra stora problem i syd eftersom det &amp;auml;r nord som helt best&amp;auml;mmer vad som ska g&amp;ouml;ras, som &amp;auml;ger patenten, projekten och tekniken. F&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;ministern i Indien, Prodipto Ghosh, anser att en fortsatt utveckling av CDM och utl&amp;auml;ndska investeringar (FDI) i klimatteknik kommer att leda till att hans land h&amp;aring;lls kvar i fattigdom i minst tre generationer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref18" name="fnref18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn18"&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem &amp;auml;r att CDM genom sin konstruktion endast kan ber&amp;ouml;ra enskilda projekt. Strukturella samh&amp;auml;llsinsatser – vilka ofta kr&amp;auml;ver mycket stora investeringar – kan aldrig komma ifr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare ett problem med en st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngd CDM &amp;auml;r att systemet inte klarar de m&amp;auml;ngder det skulle bli fr&amp;aring;ga om. Redan idag finns stora problem med kontroll av projekten; att &amp;ouml;ka takten dramatiskt skulle inneb&amp;auml;ra &amp;auml;nnu s&amp;auml;mre kontroll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ur utvecklingsperspektiv har CDM fler inneboende nackdelar och begr&amp;auml;nsningar. Mekanismen inneb&amp;auml;r att utvecklade l&amp;auml;nder genomf&amp;ouml;r de mest kostnadseffektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rderna – tar de l&amp;aring;gt h&amp;auml;ngande frukterna – f&amp;ouml;r att kompensera sina egna utsl&amp;auml;pp, och l&amp;auml;mnar de tunga strukturella investeringarna till utvecklingsl&amp;auml;nderna att sj&amp;auml;lva ta hand om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan faktor som tydligt visar vilken begr&amp;auml;nsad funktion i teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;ringen som CDM kan bidra med &amp;auml;r att hela systemet bygger p&amp;aring; att utsl&amp;auml;ppen i syd inte &amp;auml;r reglerade, de saknar tak. Detta &amp;auml;r i l&amp;auml;ngden inte h&amp;aring;llbart, inom ett decennium m&amp;aring;ste &amp;auml;ven utsl&amp;auml;ppen i syd regleras och minska.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref19" name="fnref19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn19"&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; D&amp;aring; saknas utrymme f&amp;ouml;r syd att tillfredsst&amp;auml;lla de rikare l&amp;auml;ndernas of&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att minska sina egna utsl&amp;auml;pp.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref20" name="fnref20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn20"&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om man till exempel t&amp;auml;nker sig att EU skulle k&amp;ouml;pa CDM-krediter f&amp;ouml;r att p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt t&amp;auml;cka 50 procent av sina utsl&amp;auml;pp ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att minska dem hemma, skulle det kr&amp;auml;vas tv&amp;aring; och en halv miljarder utsl&amp;auml;ppskrediter per &amp;aring;r. Detta ska j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med de 220 miljoner krediter per &amp;aring;r som alla dagens 1&amp;nbsp;150 CDM-projekt hittills anses ge. &amp;Auml;ven om det vore m&amp;ouml;jligt att bygga ut systemet s&amp;aring; mycket skulle det kraftigt reducera utvecklings&amp;shy;l&amp;auml;ndernas utrymme f&amp;ouml;r utveckling n&amp;auml;r &amp;auml;ven deras utsl&amp;auml;pp f&amp;ouml;rr eller senare begr&amp;auml;nsas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av systemets m&amp;aring;nga och allvarliga brister har bl.a. WWF utvecklat en egen standard f&amp;ouml;r CDM, Gold Standard&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref21" name="fnref21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn21"&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;, som &amp;auml;r en st&amp;auml;mpel man s&amp;auml;tter p&amp;aring; projekt med h&amp;ouml;gre krav. Endast ett mycket litet antal s&amp;aring;dana projekt finns i verkligheten och &amp;auml;ven i denna form &amp;auml;r CDM tveksamt eftersom det har ovanst&amp;aring;ende begr&amp;auml;nsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutsatsen blir att CDM – &amp;auml;ven om man skruvar p&amp;aring; alla skruvar man hittar och trimmar det till maximal effektivitet i alla avseenden – aldrig kan bli ett fungerande storskaligt system f&amp;ouml;r teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring. Det enda positiva man kan s&amp;auml;ga om CDM &amp;auml;r att 2 procent av investeringarna g&amp;aring;r till FN:s nyinr&amp;auml;ttade anpassningsfond, vilket i dagsl&amp;auml;get t&amp;auml;cker mindre &amp;auml;n en procent av fondens behov.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161391" name="_Toc242161391"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639403" name="_Toc245639403"&gt;&lt;/a&gt;Regeringen 15-faldigar anslaget&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statliga investeringar i CDM kan ske p&amp;aring; tv&amp;aring; s&amp;auml;tt, antingen bilateralt genom direkta investeringar i ett specifikt projekt, till exempel ett kraftverk i Indien, eller multilateralt genom att ansl&amp;aring; pengar till olika fonder som handlar med CDM-krediter, s&amp;aring; kallade Certified Emission Reductions (CER). Sveriges investeringar i CDM sker genom Energimyndigheten och har hittills skett p&amp;aring; b&amp;aring;da s&amp;auml;tten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref22" name="fnref22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn22"&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige tillh&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder som hade en avvaktande inst&amp;auml;llning n&amp;auml;r de flexibla mekanismerna inf&amp;ouml;rdes i Kyotoprotokollet. Det fanns en oro f&amp;ouml;r att mekanismerna skulle fungera d&amp;aring;ligt och fr&amp;auml;mst utg&amp;ouml;ra ett s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r utvecklade l&amp;auml;nder att smita undan fr&amp;aring;n utsl&amp;auml;ppsreduktioner i sina egna l&amp;auml;nder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har Sverige historiskt haft ett begr&amp;auml;nsat program f&amp;ouml;r investeringar i projekt inom dessa mekanismer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den skepsis som den tidigare regeringen hade gentemot mekanismen har i h&amp;ouml;g grad pr&amp;auml;glat inriktningen p&amp;aring; det svenska deltagandet. M&amp;aring;let med engagemanget uttrycktes p&amp;aring; f&amp;ouml;ljande s&amp;auml;tt:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bidra till att utveckla dessa mekanismer till trov&amp;auml;rdiga och effektiva element i det internationella klimatsamarbetet bedriver Energimyndigheten verksamhet med att utveckla, genomf&amp;ouml;ra och utv&amp;auml;rdera investeringsprojekt som begr&amp;auml;nsar utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser till atmosf&amp;auml;ren.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref23" name="fnref23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn23"&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samma m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning kommer till uttryck i Energimyndighetens m&amp;aring;lbeskrivning f&amp;ouml;r deltagandet i de flexibla mekanismerna:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r att bidra till att utveckla Kyotoprotokollets flexibla mekanismer gemensamt genomf&amp;ouml;rande (JI), mekanismen f&amp;ouml;r en ren utveckling (CDM) och internationell handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter, till trov&amp;auml;rdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet, fr&amp;auml;mst genom att delta i och genomf&amp;ouml;ra konkreta projekt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref24" name="fnref24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn24"&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anslagen i statsbudgeten har ocks&amp;aring; varit f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis sm&amp;aring;. I budgetpropositionerna mellan 2002 och 2007 anslogs cirka 20 miljoner kronor per &amp;aring;r. I statsbudgeten f&amp;ouml;r 2007, vilken i h&amp;ouml;g grad byggde p&amp;aring; den f&amp;ouml;rra regeringens f&amp;ouml;rslag, anslogs endast 18 miljoner kronor till flexibla mekanismer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref25" name="fnref25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn25"&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Sammantaget uppg&amp;aring;r Sveriges investeringar i CDM och JI genom Energimyndigheten till cirka 200 miljoner kronor sedan 2002.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref26" name="fnref26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn26"&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2009 klarg&amp;ouml;r emellertid regeringen att Sverige nu g&amp;ouml;r en kov&amp;auml;ndning och satsar ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;fullt ut&lt;/span&gt;” p&amp;aring; investeringar i dessa mekanismer. Regeringen arbetar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen CDM som till&amp;aring;ts inom EU. Sverige g&amp;aring;r d&amp;auml;rmed in i gruppen av l&amp;auml;nder som vill att CDM ska spela en st&amp;ouml;rre roll i framtiden och 15-faldigar anslaget fr&amp;aring;n 18 miljoner till 280 miljoner kronor per &amp;aring;r. Enligt regeringen har man &amp;auml;nnu inte best&amp;auml;mt hur pengarna ska anv&amp;auml;ndas, men man menar att huvuddelen av anslaget m&amp;aring;ste g&amp;aring; till CDM-projekt eftersom det saknas kapacitet i andra program.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref27" name="fnref27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn27"&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161392" name="_Toc242161392"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639404" name="_Toc245639404"&gt;&lt;/a&gt;Tveksam kostnadseffektivitet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En central del i regeringens argumentation f&amp;ouml;r CDM bygger p&amp;aring; att det &amp;auml;r billigare att minska utsl&amp;auml;ppen i andra l&amp;auml;nder &amp;auml;n i Sverige. I samband med att regeringen anslog 788 miljoner kronor till CDM-projekt sade till exempel milj&amp;ouml;minister Andreas Carlgren (c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella klimatinvesteringar ger stora utsl&amp;auml;ppsminskningar f&amp;ouml;r pengarna. De 670 miljoner som nu avs&amp;auml;tts motsvarar satsningar p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppsminskningar p&amp;aring; 6–7 miljarder kronor i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref28" name="fnref28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn28"&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gan hos Milj&amp;ouml;departementet visar att man saknar konkret underlag f&amp;ouml;r uttalandet. Tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n refererar till att det &amp;auml;r allm&amp;auml;nt k&amp;auml;nt och h&amp;auml;nvisar sedan till ekonomer p&amp;aring; Finansdepartementet som i sin tur h&amp;auml;nvisar till egen forskning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref29" name="fnref29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn29"&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppenbart finns det studier som visar en s&amp;aring;dan kostnadsskillnad i teorin, men verkligheten visar n&amp;aring;got helt annat. Sveriges investeringar i klimatsmarta projekt utomlands sk&amp;ouml;ts av Energimyndigheten. Enligt myndighetens &amp;aring;rsredovisning&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref30" name="fnref30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn30"&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; var kostnaden f&amp;ouml;r ett tons utsl&amp;auml;ppsminskning genom de svenska projekten ungef&amp;auml;r fyra till tio euro. Som j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse &amp;auml;r marknadspriset f&amp;ouml;r en utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tt – ett ton CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt; – i dagsl&amp;auml;get cirka 15 euro, allts&amp;aring; ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;bara&lt;/span&gt;” en och en halv till fyra g&amp;aring;nger mer &amp;auml;n kostnaden f&amp;ouml;r minskningar genom CDM. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utredning&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref31" name="fnref31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn31"&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; genomf&amp;ouml;rd av ITPS visar att det i huvudsak &amp;auml;r en myt att utsl&amp;auml;ppsminskningar &amp;auml;r billigare att g&amp;ouml;ra i andra l&amp;auml;nder &amp;auml;n i Sverige. P&amp;aring; mycket kort sikt – p&amp;aring; marginalen – finns det fall d&amp;auml;r det st&amp;auml;mmer, men det beror p&amp;aring; att man v&amp;auml;ljer mycket enkla och billiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, s&amp;aring; kallade &lt;span style="font-style: italic;"&gt;l&amp;aring;gt h&amp;auml;ngande frukter&lt;/span&gt;, som kommer att ta slut v&amp;auml;ldigt fort. Problemet &amp;auml;r att dessa projekt g&amp;ouml;rs ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r de helt n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs i transport- och energisystemet p&amp;aring; hemmaplan. Man skjuter upp n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, vilket p&amp;aring; sikt kan visa sig vara samh&amp;auml;llsekonomiskt dyrare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r de delar av investeringarna som g&amp;ouml;rs multilateralt genom fonder &amp;auml;r kostnadseffektiviteten &amp;auml;n mer tveksam. M&amp;aring;nga av de projekt som genomf&amp;ouml;rs globalt har en katastrofalt l&amp;aring;g kostnadseffektivitet och Sverige har genom V&amp;auml;rldsbankens Prototype Carbon Fund (PCF) varit delaktigt i de v&amp;auml;rsta – de skandalomsusade investeringarna i insamling och destruktion av v&amp;auml;xthusgasen HFC-23, en biprodukt fr&amp;aring;n kemiindustrin vid tillverkning av gaser f&amp;ouml;r kylsk&amp;aring;p.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref32" name="fnref32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn32"&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref33" name="fnref33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn33"&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa projekt utg&amp;ouml;r en mycket stor andel av de globala CDM-investeringarna, cirka 30 procent av alla investeringar sker i destruktion av HFC–23, fr&amp;auml;mst i Kina och Indien. Upp emot fem miljarder euro hade investerats i s&amp;aring;dana projekt fram till 2006. Oberoende studier visar dock att kostnaden f&amp;ouml;r destruktionen i sj&amp;auml;lva verket hade varit 50 g&amp;aring;nger l&amp;auml;gre, mindre &amp;auml;n 100 miljoner euro, om den hade genomf&amp;ouml;rts utanf&amp;ouml;r CDM.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref34" name="fnref34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn34"&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom skapar mekanismen ett incitament att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;inte&lt;/span&gt; inf&amp;ouml;ra lagstiftning eller andra regleringar av tillverkningen, vilket vore mycket mer effektivt. Kemiindustrin tj&amp;auml;nar dubbelt s&amp;aring; mycket p&amp;aring; att destruera HFC-23 som p&amp;aring; tillverkning av den gas som &amp;auml;r dess upphov, och det finns en oro f&amp;ouml;r att fabrikerna &amp;ouml;kar sin produktion i det enda syftet att tj&amp;auml;na mer p&amp;aring; destruktionen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref35" name="fnref35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn35"&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; D&amp;auml;rtill tj&amp;auml;nar den kinesiska staten enorma belopp p&amp;aring; projekten eftersom 65 procent av investeringarna tas ut i skatt.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161393" name="_Toc242161393"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639405" name="_Toc245639405"&gt;&lt;/a&gt;Utv&amp;auml;rdering saknas&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom CDM-projekt 2009–2011 k&amp;ouml;per regeringen sig r&amp;auml;tten att sl&amp;auml;ppa ut drygt 4 miljoner ton mer koldioxid (CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;) &amp;auml;n Sveriges &amp;aring;tagande enligt Kyotoprotokollet. Eftersom Sverige &amp;auml;n s&amp;aring; l&amp;auml;nge med bred marginal klarar sina &amp;aring;taganden beh&amp;ouml;ver man just nu inte anv&amp;auml;nda de krediter man f&amp;aring;r i utbyte. Men prognosen pekar mot att de svenska utsl&amp;auml;ppen &amp;ouml;kar och d&amp;aring; kan Sverige plocka fram dessa krediter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens lappkast i CDM-fr&amp;aring;gan &amp;auml;r oroande, s&amp;auml;rskilt i kombination med det aggressiva arbetet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka den till&amp;aring;tna m&amp;auml;ngden CDM i EU. Allt fler rapporter pekar p&amp;aring; mekanismens inneboende problem och nackdelar, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r klimatet och f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Dessutom finns stora fr&amp;aring;getecken om dess kostnadseffektivitet, framf&amp;ouml;r allt p&amp;aring; sikt och om systemet utvidgas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilt uppseendev&amp;auml;ckande &amp;auml;r det d&amp;aring; att det enligt Energimyndigheten, riksdagens utredningstj&amp;auml;nst och Milj&amp;ouml;departement saknas en &amp;ouml;vergripande utv&amp;auml;rdering av den svenska CDM-strategin och gjorda insatser hittills.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref36" name="fnref36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn36"&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rvisso &amp;auml;r ledtiderna l&amp;aring;nga och det kommer att ta flera &amp;aring;r innan man vet precis hur stora utsl&amp;auml;ppsminskningar som sker i de aktuella projekten och genom de fonder Sverige deltar i. Men detta &amp;auml;ndrar inte behovet av att g&amp;ouml;ra en &amp;ouml;vergripande utv&amp;auml;rdering av systemet. Sveriges deltagande motiveras ju trots allt fortfarande formellt av att man vill p&amp;aring;verka systemet. Innan man 15-faldigar insatserna b&amp;ouml;r man v&amp;auml;l veta om strategin &amp;auml;r framg&amp;aring;ngsrik och om CDM generellt leder till de utsl&amp;auml;ppsminskningar som efterstr&amp;auml;vas?&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161394" name="_Toc242161394"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639406" name="_Toc245639406"&gt;&lt;/a&gt;Bilaterala projekt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges insatser genom CDM och JI inleddes 2002 inom ramarna f&amp;ouml;r Swedish International Climate Investment Programme (SICLIP). Arbetet &amp;auml;r l&amp;aring;ngsiktigt och projektcykeln l&amp;aring;ng, det tar flera &amp;aring;r fr&amp;aring;n att ett projekt har identifierats till att utsl&amp;auml;ppsreduktionerna i form av CER levereras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De bilaterala CDM-projekt som Sverige har investerat i genom &amp;aring;ren &amp;auml;r f&amp;aring;: fyra biobr&amp;auml;nsleeldade kraftverk, varav ett i Indien och tre i Brasilien, ett engagemang i kinesisk vindkraft, ett effektivseringsprojekt vid en cementfabrik i Kina samt planer p&amp;aring; ett projekt i Botswana. Flera av dessa rymmer tveksamhet p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt, till exempel vad g&amp;auml;ller additionalitet och bidrag till h&amp;aring;llbar utveckling, men skulle beh&amp;ouml;va studeras i st&amp;ouml;rre detalj.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161395" name="_Toc242161395"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639407" name="_Toc245639407"&gt;&lt;/a&gt;Multilaterala investeringar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller multilaterala investeringar, dvs. investeringar i fonder, har Energi&amp;shy;myndigheten hittills (2007) satsat USD 15 miljoner i den nybildade Asia Pacific Carbon Fund (APCF), som sk&amp;ouml;ts av Asian Development Bank (ADB), och lika mycket i V&amp;auml;rldsbankens Prototype Carbon Fund. Vilka specifika projekt dessa fonder i sin tur satsar i har inte g&amp;aring;tt att utreda i detalj, men det finns ingen anledning att tro att de skulle vara av h&amp;ouml;gre kvalitet &amp;auml;n genomsnittet f&amp;ouml;r CDM-projekt. Nedan f&amp;ouml;ljer ett par exempel p&amp;aring; satsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Asia Pacific Carbon Fund&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt ett internt material&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref37" name="fnref37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn37"&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; fr&amp;aring;n april 2008 hade APCF d&amp;aring; 45 projekt i pipelinen, samtliga i Asien, varav 14 i Kina och 8 i Indien. Av dessa bestod 18 av prelimin&amp;auml;ra &amp;ouml;verenskommelser och en var en undertecknad &amp;ouml;verenskommelse. Den sistn&amp;auml;mnda g&amp;auml;ller byggandet av ett vattenkraftverk i Erlongshan i Kina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom fonden &amp;auml;r nybildad finns &amp;auml;nnu inget ”track record” f&amp;ouml;r projekten och inte heller n&amp;aring;gra belysande exempel. Riktlinjerna f&amp;ouml;r fonden n&amp;auml;mner heller ingenting om policyfr&amp;aring;gor s&amp;aring;som genus, fattigdom, h&amp;aring;llbar utveckling eller liknande.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref38" name="fnref38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn38"&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gan om fondens policy i dessa fr&amp;aring;gor har skickats till fondens informationsansvarige men n&amp;aring;got svar har hittills inte inkommit.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De projekt som befinner sig i pipelinen utg&amp;ouml;rs till 29 procent av vattenkraft, 18 procent avfallshantering, 20 procent energieffektivisering, 11 procent biomassa, 9 procent vindenergi, 7 procent biogas, 4 procent geotermisk energi och till 2 procent av metangasutvinning fr&amp;aring;n kolgruvor. Detaljer kring dessa projekt har inte g&amp;aring;tt att hitta.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;Prototype Carbon Fund&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldsbankens Prototype Carbon Fund&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;(PCF)&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;skapades &amp;aring;r 2000 och &amp;auml;r ett samarbete d&amp;auml;r sex l&amp;auml;nder och 17 f&amp;ouml;retag investerar i utsl&amp;auml;ppsreduktioner genom CDM och JI. PCF skulle ursprungligen vara en katalysator f&amp;ouml;r att kick-starta privata investeringar i f&amp;ouml;rnybar energi i utvecklingsl&amp;auml;nder. Med tiden har fonden f&amp;aring;tt stor betydelse n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att best&amp;auml;mma reglerna i den internationella koldioxidhandeln och man har fr&amp;aring;ng&amp;aring;tt det ursprungliga kravet p&amp;aring; att de energik&amp;auml;llor man investerar i endast ska utg&amp;ouml;ras av f&amp;ouml;rnybar energi. PCF har fungerat som V&amp;auml;rldsbankens experimentverkstad f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppshandel och m&amp;aring;nga av projekten har haft negativa effekter p&amp;aring; b&amp;aring;de folkh&amp;auml;lsa och milj&amp;ouml;. Fonden har kritiserats h&amp;aring;rt f&amp;ouml;r de negativa konsekvenserna av de projekt man engagerar sig i.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref39" name="fnref39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn39"&gt;&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rent allm&amp;auml;nt &amp;auml;r det en fr&amp;aring;ga om V&amp;auml;rldsbanken som akt&amp;ouml;r. V&amp;auml;rldsbanken har ett solitt d&amp;aring;ligt ”track record” n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller klimat- och energifr&amp;aring;gor: Bankens investeringar i fossila projekt &amp;ouml;kar stadigt, och man investerar mer i klimatst&amp;ouml;rande projekt &amp;auml;n vad man g&amp;ouml;r i klimatr&amp;auml;ddande. Projekten &amp;auml;r heller inte anpassade till lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och enligt Forum Syd har mottagarna litet – i princip noll – inflytande &amp;ouml;ver hur pengar som kommer fr&amp;aring;n bankens fonder ska anv&amp;auml;ndas.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref40" name="fnref40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn40"&gt;&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldsbanken kliver ocks&amp;aring; alltmer fram som ett (nord-)alternativ till de mekanismer som beslutas i (n&amp;aring;gorlunda) demokratisk ordning inom UNFCCC. De fonder banken sj&amp;ouml;s&amp;auml;tter eller inriktar mot klimat riskerar att undergr&amp;auml;va det internationella klimatarbetet och i synnerhet syds inflytande. Prototype Carbon Fund (se ovan) var den f&amp;ouml;rsta klimatfond som V&amp;auml;rldsbanken skapade; idag har man elva olika fonder inom detta omr&amp;aring;de och fler &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat problem &amp;auml;r att de pengar som betalas ut via bankens fonder (bl.a. IDA och CTF) sker i form av l&amp;aring;n (detta g&amp;auml;ller inte PCF eftersom det handlar om handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter – varken g&amp;aring;va eller l&amp;aring;n). D&amp;auml;rmed f&amp;aring;r de fattiga l&amp;auml;nderna l&amp;aring;na pengar av den rika v&amp;auml;rlden till anpassningen – trots att de rikare l&amp;auml;nderna har lovat att st&amp;ouml;dja anpassningen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder och NGO:er har meddelat att de &amp;auml;r skeptiska till V&amp;auml;rldsbankens fonder och flera (bl.a. Kina) har sagt att de kommer att v&amp;auml;gra r&amp;auml;kna pengar som kanaliseras genom V&amp;auml;rldsbanken som en del av de pengar som har utlovats f&amp;ouml;r klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Kina har ocks&amp;aring; uteslutit V&amp;auml;rldsbanken som finansieringskanal inf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingarna i Poznan och K&amp;ouml;penhamn 2009.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det finns ocks&amp;aring; en mycket stark kritik specifikt mot PCF. Fonden har hittills investerat i ett drygt tjugotal projekt, varav 15 verkar vara CDM (dvs. projekt i utvecklingsl&amp;auml;nder). Huvuddelen av dem finns i Latinamerika och Asien, endast 2 i Afrika.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt; &lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref41" name="fnref41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn41"&gt;&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Fonden har stora investeringar i de h&amp;aring;rt kritiserade freondestruktions&amp;shy;anl&amp;auml;ggningarna i Kina (se &amp;auml;ven avsnitt 4.2.4).&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref42" name="fnref42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn42"&gt;&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kritiken handlar huvudsakligen om l&amp;aring;g kostnadseffektivitet och ett flagrant resurssl&amp;ouml;seri.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av de afrikanska projekten g&amp;auml;ller det ena byggandet av diesel- och vattenkraftverk i Uganda, medan det andra g&amp;auml;ller insamling av metangas fr&amp;aring;n soptipparna Marianhill och La Mercy i Durban, Sydafrika. Fonden har tidigare varit djupt involverad i en skandal&amp;ouml;s aff&amp;auml;r g&amp;auml;llande Sydafrikas st&amp;ouml;rsta soptipp, Bisasar Road i Durban. Tippen ligger i ett fattigt omr&amp;aring;de d&amp;auml;r en stor andel av befolkningen drabbades av cancer och soptippen ans&amp;aring;gs kunna vara orsaken. Myndigheter lovade flera g&amp;aring;nger att st&amp;auml;nga tippen men ingenting h&amp;auml;nde. Anledningen var att man skulle tj&amp;auml;na stora pengar p&amp;aring; CDM-pengar fr&amp;aring;n PCF om tippen h&amp;ouml;lls &amp;ouml;ppen. Enligt uppgift har fonden avvecklat sitt engagemang i Bisasar Road, men Marianhill och La Mercy anses vara en del av samma grundl&amp;auml;ggande problem.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref43" name="fnref43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn43"&gt;&lt;sup&gt;44&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161396" name="_Toc242161396"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639408" name="_Toc245639408"&gt;&lt;/a&gt;CDM – sammanfattning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att genomf&amp;ouml;ra utsl&amp;auml;ppsminskningar genom flexibla mekanismer – fr&amp;auml;mst CDM – har blivit regeringens fr&amp;auml;msta strategi i klimatfr&amp;aring;gan. I h&amp;ouml;stbudgeten 2008 anslog man 788 miljoner kronor under 2009–2011 f&amp;ouml;r investeringar i utsl&amp;auml;ppsreduktioner genom CDM. I utbyte mot investeringen f&amp;aring;r staten utsl&amp;auml;ppskrediter (CER), som i dagsl&amp;auml;get motsvarar utsl&amp;auml;pp av cirka 4,5 miljoner ton CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I princip &amp;auml;r det allts&amp;aring; ett nollsummespel, man g&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;h&amp;auml;r&lt;/span&gt; ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r &lt;span style="font-style: italic;"&gt;d&amp;auml;r&lt;/span&gt;, ett s&amp;auml;tt att k&amp;ouml;pa sig fri fr&amp;aring;n obehagliga men n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Men m&amp;aring;nga rapporter pekar p&amp;aring; att en stor andel av CDM-projekten, 30–60 procent, inte ger verkliga utsl&amp;auml;pps&amp;shy;reduktioner samtidigt som Sverige f&amp;aring;r utnyttja utsl&amp;auml;ppskrediten fullt ut. D&amp;auml;rmed leder regeringens strategi i verkligheten troligen till &amp;ouml;kade globala utsl&amp;auml;pp. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CDM kritiseras ocks&amp;aring; av andra sk&amp;auml;l. Ett av dem &amp;auml;r att det inte medf&amp;ouml;r den &amp;aring;syftade teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;ringen fr&amp;aring;n rika till fattiga l&amp;auml;nder. N&amp;auml;stan alla CDM-projekt sker i mer avancerade utvecklingsl&amp;auml;nder s&amp;aring;som Kina, Indien, Brasilien och Mexiko, bara 2 procent i Afrika. Dessutom f&amp;aring;r utvecklingslandet s&amp;auml;llan tillg&amp;aring;ng till tekniken, den forts&amp;auml;tter att &amp;auml;gas av f&amp;ouml;retag i de rikare l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett tredje problemomr&amp;aring;de &amp;auml;r att CDM-projekten ofta saknar relevans f&amp;ouml;r &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till h&amp;aring;llbar utveckling, s&amp;auml;rskilt eftersom investeringar genom CDM per definition g&amp;auml;ller mindre projekt medan h&amp;aring;llbar utveckling styrs av mer strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Mycket tyder ocks&amp;aring; p&amp;aring; att CDM ibland utg&amp;ouml;r ett incitament f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;inte&lt;/span&gt; inf&amp;ouml;ra nationell lagstiftning eftersom de d&amp;aring; skulle f&amp;ouml;rlora m&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; CDM-pengar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutligen kan CDM aldrig bli n&amp;aring;gon stor och betydelsefull faktor i klimatarbetet p&amp;aring; grund av de omfattande krav och kontroller som m&amp;aring;ste st&amp;auml;llas om systemet ska bli trov&amp;auml;rdigt. Med tanke p&amp;aring; de d&amp;aring;liga resultat som CDM ger vore detta direkt skadligt f&amp;ouml;r klimatarbetet: De brister som finns i systemet skulle f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras om mekanismen trappas upp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen 15-faldigar nu anslaget till CDM, trots den allvarliga kritik som framf&amp;ouml;rs fr&amp;aring;n forskare, NGO:er och andra h&amp;aring;ll. Satsningen utg&amp;ouml;r ett lappkast i politiken, d&amp;auml;r Sverige g&amp;aring;r fr&amp;aring;n att vara en &amp;aring;terh&amp;aring;llsam akt&amp;ouml;r vars fr&amp;auml;msta syfte i sammanhanget har varit att reformera systemet, till att satsa fullt ut f&amp;ouml;r att utnyttja de m&amp;ouml;jligheter som ges. Inte nog med att man kraftigt &amp;ouml;kar de svenska anslagen, man driver &amp;auml;ven i internationella sammanhang att m&amp;auml;ngden CDM ska &amp;ouml;kas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens motiveringar &amp;auml;r flera, men en central del handlar om att det &amp;auml;r mer kostnadseffektivt att genomf&amp;ouml;ra minskningar i andra l&amp;auml;nder &amp;auml;n i Sverige. Detta &amp;auml;r mycket tveksamt, men &amp;auml;ven om det st&amp;auml;mmer g&amp;auml;ller det i s&amp;aring; fall bara p&amp;aring; kort sikt. P&amp;aring; lite l&amp;auml;ngre sikt kommer de billiga projekten i utvecklingsl&amp;auml;nder att ta slut. De minskningar som beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras &amp;auml;r ocks&amp;aring; s&amp;aring; omfattande att svenska insatser inom transport- och energisektorerna &amp;auml;r ofr&amp;aring;nkomliga och ju l&amp;auml;ngre vi v&amp;auml;ntar, desto dyrare och besv&amp;auml;rligare blir det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela denna omv&amp;auml;lvning av Sveriges klimatpolitik sker utan att man f&amp;ouml;rst har gjort n&amp;aring;gon utv&amp;auml;rdering av den svenska CDM-strategin och de projekt som genomf&amp;ouml;rts hittills. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na anser att satsningar genom Clean Development Mechanism, CDM, ska uppfylla mycket h&amp;ouml;ga krav, minst s.k. Gold Standard. Investeringar i CDM f&amp;aring;r inte vara f&amp;ouml;renade med att Sverige eller EU &amp;ouml;kar sina egna utsl&amp;auml;pp i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till v&amp;aring;ra &amp;aring;taganden och att de utsl&amp;auml;ppskrediter som erh&amp;aring;lls ska annulleras. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161397" name="_Toc242161397"&gt;&lt;/a&gt; &lt;a id="_Toc245639409" name="_Toc245639409"&gt;&lt;/a&gt;Insatser inom ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de stora fr&amp;aring;gor som ska l&amp;ouml;sas innan ett nytt klimatavtal kan antas i K&amp;ouml;penhamn i december 2009 &amp;auml;r finansiering av b&amp;aring;de teknik f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktion och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r anpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder till utvecklingsl&amp;auml;nder. Behovet anses enormt och trots att de rika l&amp;auml;nderna genom klimatkonventionen och Kyotoprotokollet har f&amp;ouml;rbundit sig att st&amp;aring; f&amp;ouml;r finansieringen finns &amp;auml;nnu inga fungerande system. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av regeringens st&amp;ouml;rre satsningar i klimatarbetet &amp;auml;r att ansl&amp;aring; pengar ur statsbudgeten f&amp;ouml;r dessa &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Anslaget kanaliseras genom minst 13 olika organisationer och fonder, fr&amp;auml;mst inom FN, V&amp;auml;rldsbanken och Global Environment Facility (GEF). Den exakta f&amp;ouml;rdelningen av anslagen &amp;auml;r &amp;auml;nnu inte offentlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sammanlagda satsningen under 2009–2011 uppg&amp;aring;r till 4&amp;nbsp;843 miljoner kronor. Enligt regeringens pm&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref44" name="fnref44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn44"&gt;&lt;sup&gt;45&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;, d&amp;auml;r satsningen presenterades den 9 september 2008, kommer 4&amp;nbsp;055 miljoner kronor fr&amp;aring;n ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet&lt;/span&gt;”, dvs. bist&amp;aring;ndsbudgeten (se tabell 1). Detta bekr&amp;auml;ftas ocks&amp;aring; av uppgifter i budgetpropositionen. I avsnittet &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Global utmaning: Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan&lt;/span&gt; anger regeringen f&amp;ouml;ljande: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen g&amp;ouml;r under 2009–2011 en s&amp;auml;rskild klimatsatsning i storleksordningen 1,3 miljarder per &amp;aring;r inom utvecklingssamarbetet. M&amp;aring;let f&amp;ouml;r satsningen &amp;auml;r fr&amp;auml;mst att p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt bidra till l&amp;aring;ngsiktigt anpassningsarbete i de fattigaste l&amp;auml;nderna, men ocks&amp;aring; att bidra till utvecklingsl&amp;auml;ndernas &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa halten av v&amp;auml;xthusgaser, bl.a. genom energieffektivisering, &amp;ouml;kad tillg&amp;aring;ng till b&amp;auml;ttre teknik och alternativa energik&amp;auml;llor samt &amp;aring;terbeskogningsprojekt. &lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref45" name="fnref45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn45"&gt;&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Tabell 1 Regeringens insatser f&amp;ouml;r internationellt klimatarbete 2009–2011 inom ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; margin-left: -1.91mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 104.02mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="105"/&gt;&lt;col width="74"/&gt;&lt;col width="213"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 27.84mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Syfte&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.7mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-right: -1.01mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Anslag, mnkr&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.48mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Inriktning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 27.84mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.7mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 1.01mm; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.48mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Genom GEF och V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund. 600 miljoner kronor kommer att g&amp;aring; via CTF och 400 miljoner kronor genom GEF. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" rowspan="4" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 27.84mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Anpassning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.7mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 1.01mm; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;560&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.48mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Anslaget f&amp;ouml;rdelas mellan anpassningsfonden, Least Developed Countries Fund, Special Climate Change Fund och V&amp;auml;rldsbankens International Development Association. Hur stor andel som kanaliseras genom respektive mottagare &amp;auml;r oklart. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.7mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 1.01mm; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.48mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till ”mark- och jordbruksfr&amp;aring;gor” via tre olika FN-organ: FAO, WFP och IFAD. Det &amp;auml;r oklart hur anslagen f&amp;ouml;rdelas mellan mottagarna och huruvida de g&amp;auml;ller anpassning (troligast) eller utsl&amp;auml;ppsminskning.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.7mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 1.01mm; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;195&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.48mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Till katastroff&amp;ouml;rebyggande insatser, ”till exempel” f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av Hyogo Framework. Anslaget b&amp;ouml;r rimligen anses g&amp;auml;lla anpassning av akut karakt&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 19.7mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 1.01mm; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="background-color: #ffffff; border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 1.01mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.48mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; text-align: left; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Bist&amp;aring;ndsarbete med fokus p&amp;aring; Afrika och s&amp;auml;rskilt l&amp;auml;nder med egna anpassningsplaner. Prelimin&amp;auml;ra indikationer tyder p&amp;aring; att pengarna i f&amp;ouml;rsta hand kommer att g&amp;aring; till att addera en klimatkomponent till p&amp;aring;g&amp;aring;ende projekt.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sammanlagda ramen f&amp;ouml;r bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r &amp;aring;r 2009 uppg&amp;aring;r till 33,9 miljarder kronor, vilket enligt regeringen motsvarar 1 procent av bruttonationalint&amp;auml;kten (BNI) i &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med enprocentsm&amp;aring;let. Den andel som anv&amp;auml;nds till internationella klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder utg&amp;ouml;r d&amp;auml;rmed cirka 4 procent av bist&amp;aring;ndet och 0,04 procent av BNI.&lt;span style="font-family: &amp;quot;DIN-Regular&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161398" name="_Toc242161398"&gt;&lt;/a&gt; &lt;a id="_Toc245639410" name="_Toc245639410"&gt;&lt;/a&gt;Urholkning av bist&amp;aring;ndet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har f&amp;aring;tt h&amp;aring;rd kritik fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll f&amp;ouml;r att man urholkar bist&amp;aring;ndet. Formellt uppn&amp;aring;s enprocentsm&amp;aring;let i budgeten, men allt st&amp;ouml;rre delar av bist&amp;aring;ndet g&amp;aring;r till andra &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;n fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Flyktingmottagande, bundet bist&amp;aring;nd som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; &amp;aring;terk&amp;ouml;p av svenska varor och tj&amp;auml;nster samt skuldavskrivningar &amp;auml;r en del av de exempel p&amp;aring; urholkning som har lyfts fram tidigare. Diakonia&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref46" name="fnref46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn46"&gt;&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; uppskattar att bist&amp;aring;ndet urholkas med mellan 5,6 och 14,8 procent per &amp;aring;r, trots att &amp;ouml;ver en miljard m&amp;auml;nniskor lever i extrem fattigdom och att det finns &amp;ouml;ver 145 miljoner hungrande barn i v&amp;auml;rlden. Diakonia ser en risk f&amp;ouml;r att fattiga m&amp;auml;nniskor inte f&amp;aring;r del av resurserna som det var t&amp;auml;nkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att &amp;ouml;ronm&amp;auml;rka delar av bist&amp;aring;ndspengarna f&amp;ouml;r klimatarbete &amp;auml;r kritiken h&amp;aring;rd. B&amp;aring;de Naturskyddsf&amp;ouml;reningen och Greenpeace anser att det medf&amp;ouml;r en urholkning av bist&amp;aring;ndet och att pengar till internationellt klimatarbete ska vara ut&amp;ouml;ver bist&amp;aring;ndet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref47" name="fnref47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn47"&gt;&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Om inte annat blir detta uppenbart n&amp;auml;r man inser storleken p&amp;aring; det bidrag som kr&amp;auml;vs p&amp;aring; sikt. Enligt Stockholm Environment Institute uppg&amp;aring;r Sveriges del av det finansiella ansvaret f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i utvecklingsl&amp;auml;nder till cirka 1 procent av BNI, dvs. lika mycket som hela bist&amp;aring;ndsbudgeten.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref48" name="fnref48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn48"&gt;&lt;sup&gt;49&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt; Klimatkonventionen &lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid FN:s milj&amp;ouml;konferens i Rio de Janeiro 1992, UNCED, enades en stor del av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder om en global agenda f&amp;ouml;r det nya &amp;aring;rhundradet, Agenda 21. I denna ingick en konvention mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring, United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC. M&amp;aring;let med konventionen &amp;auml;r att undvika en farlig klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring genom att komma &amp;ouml;verens om globala &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska m&amp;auml;nniskans p&amp;aring;verkan. Drygt fem &amp;aring;r senare enades parterna om konkreta utsl&amp;auml;ppsreduktioner i ett protokoll under konventionen, Kyotoprotokollet, som l&amp;ouml;per fram till 2012.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen delar upp jordens l&amp;auml;nder i tre olika kategorier:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Annex I-l&amp;auml;nder: industrialiserade l&amp;auml;nder med ett &amp;aring;tagande att minska sina egna utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Annex II-l&amp;auml;nder: industrialiserade l&amp;auml;nder med s&amp;aring;dant &amp;aring;tagande samt ekonomiskt ansvar f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder i utvecklingsl&amp;auml;nder (i huvudsak utg&amp;ouml;rs denna kategori av samma l&amp;auml;nder som annex I utom forna &amp;ouml;stblocket).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nder: f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas inte vidta n&amp;aring;gra &amp;aring;tg&amp;auml;rder om inte annex II-l&amp;auml;nder finansierar dem.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och andra rika l&amp;auml;nder har med andra ord ett stort ansvar i klimatfr&amp;aring;gan. Vi ska minska v&amp;aring;ra egna utsl&amp;auml;pp och finansiera &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syd. Det &amp;auml;r fortfarande oklart b&amp;aring;de vad detta kommer att kosta och hur det ska g&amp;aring; till. Trots att det har g&amp;aring;tt 15 &amp;aring;r sedan konventionen undertecknades &amp;auml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rderna i syd ofinansierade, och mekanismerna f&amp;ouml;r &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av resurserna &amp;auml;r oklara. F&amp;ouml;rst under det senaste &amp;aring;ret har arbetet kommit ig&amp;aring;ng p&amp;aring; allvar och annex II-l&amp;auml;nderna b&amp;ouml;rjar visa tecken p&amp;aring; att l&amp;auml;tta p&amp;aring; pl&amp;aring;nboken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sveriges del sker detta genom att ta delar av bist&amp;aring;ndsbudgeten, vilket strider mot uttryckliga villkor som Sverige har undertecknat i klimatkonventionen. UNFCCC&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref49" name="fnref49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn49"&gt;&lt;sup&gt;50&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; artikel 4, punkt 3 anger: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parterna fr&amp;aring;n industril&amp;auml;nder och &amp;ouml;vriga utvecklade parter upptagna i bilaga 2&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref50" name="fnref50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn50"&gt;&lt;sup&gt;51&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; ska tillhandah&amp;aring;lla nya och additionella finansiella resurser f&amp;ouml;r att bestrida de &amp;ouml;verenskomna totala kostnaderna som parter fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder vidk&amp;auml;nns f&amp;ouml;r uppfyllandet av sina f&amp;ouml;rpliktelser enligt artikel 12, punkt 1&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref51" name="fnref51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn51"&gt;&lt;sup&gt;52&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;. De skall ocks&amp;aring; tillhandah&amp;aring;lla s&amp;aring;dana finansiella resurser, inklusive teknologi&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring, som parter fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att bestrida de &amp;ouml;verenskomna totala tillkommande kostnaderna f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av &amp;aring;tg&amp;auml;rder som omfattas av punkt 1&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref52" name="fnref52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn52"&gt;&lt;sup&gt;53&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; i denna artikel och som har &amp;ouml;verenskommits mellan en part som &amp;auml;r ett utvecklingsland och den internationella enhet eller de internationella enheter som &amp;aring;syftas i artikel 11&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref53" name="fnref53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn53"&gt;&lt;sup&gt;54&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; i &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med den artikeln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nyckelorden i detta sammanhang &amp;auml;r&lt;span style="font-style: italic;"&gt; ”nya och additionella finansiella resurser” &lt;/span&gt;vilket syftar p&amp;aring; att resurserna ska vara ut&amp;ouml;ver ordinarie bist&amp;aring;nd. Skrivningen tillkom vid f&amp;ouml;rhandlingarna d&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nderna befarade att de rika l&amp;auml;nderna annars skulle anv&amp;auml;nda sina bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;r att uppfylla sina &amp;aring;taganden. I Sverige har denna formulering tolkats av riksdagen&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref54" name="fnref54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn54"&gt;&lt;sup&gt;55&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; p&amp;aring; f&amp;ouml;ljande s&amp;auml;tt: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om u-l&amp;auml;nderna, s&amp;auml;rskilt de minst utvecklade l&amp;auml;nderna, skall ha n&amp;aring;gon m&amp;ouml;jlighet att genomf&amp;ouml;ra Agenda 21, m&amp;aring;ste de f&amp;aring; omfattande nya och additionella finansiella resurser. De l&amp;auml;nder som redan har uppn&amp;aring;tt bist&amp;aring;ndsm&amp;aring;let 0,7 % av BNP skall, som det heter i Agenda 21, uppmuntras att ’bidra till de gemensamma anstr&amp;auml;ngningarna f&amp;ouml;r att tillskjuta de betydande extraresurser som m&amp;aring;ste mobiliseras’.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sverige, som har uppn&amp;aring;tt 0,7-procentsm&amp;aring;let, betyder detta att milj&amp;ouml;bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;randet av Agenda 21 skall finansieras ut&amp;ouml;ver bist&amp;aring;ndsramarna. Dessutom b&amp;ouml;r Sverige i det fortsatta UNCED-arbetet verka f&amp;ouml;r additionell finansiering utifr&amp;aring;n de f&amp;ouml;rslag som framkommit, exempelvis en global milj&amp;ouml;skatt, avgifter p&amp;aring; olja och kol, skatt p&amp;aring; vapenhandel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatkonventionens punkter 4 och 5 i samma artikel anger vidare: ”Parterna fr&amp;aring;n industril&amp;auml;nder och &amp;ouml;vriga utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall ocks&amp;aring; bist&amp;aring; parter fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder, som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt s&amp;aring;rbara f&amp;ouml;r skadliga effekter av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring med att bestrida kostnader f&amp;ouml;r anpassning till s&amp;aring;dana skadliga effekter – – – Parterna fr&amp;aring;n industril&amp;auml;nder och &amp;ouml;vriga utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall vidta alla praktiskt genomf&amp;ouml;rbara steg f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja, underl&amp;auml;tta och finansiera, om l&amp;auml;mpligt, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av eller tillg&amp;aring;ng till, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt sunda teknologier och kunnande till andra parter, s&amp;auml;rskilt parter fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder, f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r dessa att uppfylla konventionens best&amp;auml;mmelser.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det b&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilt noteras att konventionen inte anger att finansieringen ska vara ut&amp;ouml;ver bist&amp;aring;ndet om bist&amp;aring;ndet endast uppg&amp;aring;r till en viss niv&amp;aring;, exempelvis under 0,7 procent av BNI som rekommenderas av FN som miniminiv&amp;aring;. Konventionens text anger att det ska vara ut&amp;ouml;ver befintligt bist&amp;aring;nd – vilket m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring;s som oavsett niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt; Kyotoprotokollet&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven Kyotoprotokollet anger tydligt att de finansiella resurser som st&amp;auml;lls till f&amp;ouml;rfogande f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syd ska vara ut&amp;ouml;ver bist&amp;aring;ndet. Texterna har samma inneb&amp;ouml;rd som konventionen men med n&amp;aring;got annat spr&amp;aring;kbruk. I Kyotoprotokollets artikel 11 punkt 1 anges: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parter som &amp;auml;r industril&amp;auml;nder och &amp;ouml;vriga utvecklade parter upptagna i bilaga II i konventionen skall vid till&amp;auml;mpningen av artikel 4.1 i konventionen i enlighet med best&amp;auml;mmelserna i artikel 4.3 och artikel 11 i konventionen och genom de organisationer som anf&amp;ouml;rtrotts driften av konventionens finansiella mekanism g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillhandah&amp;aring;lla nya och additionella finansiella resurser f&amp;ouml;r att helt och h&amp;aring;llet t&amp;auml;cka de &amp;ouml;verenskomna kostnader som parter som &amp;auml;r utvecklingsl&amp;auml;nder har &amp;aring;dragit sig f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja fullg&amp;ouml;randet av gjorda &amp;aring;taganden enligt artikel 4.1 a i konventionen som avses i artikel 10 a. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat_indrag,Packad" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;venledes tillhandh&amp;aring;lla s&amp;aring;dana ekonomiska resurser – d&amp;auml;ribland f&amp;ouml;r teknologi&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring – som de parter som &amp;auml;r utvecklingsl&amp;auml;nder beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att helt och h&amp;aring;llet t&amp;auml;cka de &amp;ouml;verenskomna tillkommande kostnader som dessa l&amp;auml;nder har &amp;aring;dragit sig f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja fullg&amp;ouml;randet av de gjorda &amp;aring;tagandena i artikel 4.1 i konventionen som avses i artikel 10 och som har &amp;ouml;verenskommits mellan en part som &amp;auml;r utvecklingsland och det eller de internationella organ som avses i artikel 11 i konventionen med n&amp;auml;mnda artikel.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;Clean Technology Fund&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som anges i klimatkonventionen och Kyotoprotokollet g&amp;auml;ller naturligtvis oavsett vilken kanal som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver resurserna. D&amp;auml;rmed t&amp;auml;cks alla de organ och fonder in som regeringen anger inom ramarna f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet i sin pm. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men dessutom finns samma skrivningar i villkoren f&amp;ouml;r en av de st&amp;ouml;rsta mottagarna, V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund, dit regeringen har f&amp;ouml;rbundit sig att ge 600 miljoner kronor av bist&amp;aring;ndspengarna under 2009–2011. I artikel 48 i fondens stadgar anges: ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Donor countries will ensure that the above contributions are new and additional resources supplementing existing ODA&lt;/span&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref55" name="fnref55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn55"&gt;&lt;sup&gt;56&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt; flows otherwise available for developing countries.”&lt;/span&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref56" name="fnref56"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn56"&gt;&lt;sup&gt;57&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt; Sammanfattning: Klimat och utvecklingssamarbete&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens anslag i budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2009 av 4 055 miljoner kronor inom ramarna f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet till klimat&amp;aring;tg&amp;auml;rder i utvecklingsl&amp;auml;nder strider mot uttryckliga villkor i s&amp;aring;v&amp;auml;l FN:s klimatkonvention som Kyotoprotokollet. Dessutom strider anslaget av 600 miljoner kronor till V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund mot fondens stadgar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt villkor i FN:s klimatkonvention, Kyotoprotokollet och stadgarna f&amp;ouml;r Clean Technology Fund ska de rika l&amp;auml;ndernas bidrag till teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och anpassning i utvecklingsl&amp;auml;nderna vara ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;nya och additionella&lt;/span&gt;”, dvs. ligga utanf&amp;ouml;r det ordinarie bist&amp;aring;ndet. Anledningen &amp;auml;r enkel och sj&amp;auml;lvklar: Om klimatpengar tas fr&amp;aring;n det ordinarie bist&amp;aring;ndet inneb&amp;auml;r det de facto en minskning av fattigdomsbek&amp;auml;mpning och arbetet med att n&amp;aring; FN:s millenniem&amp;aring;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att l&amp;auml;gga anslagen inom ramen f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsbudgeten urholkar regeringen det svenska bist&amp;aring;ndet. I praktiken drar de ner p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpningen genom att ist&amp;auml;llet ge eller l&amp;aring;na ut pengar till specifika energiprojekt (som vi som givare ofta v&amp;auml;ljer) av tveksam karakt&amp;auml;r i skuldtyngda l&amp;auml;nder. Dessutom undergr&amp;auml;ver man p&amp;aring; ett olyckligt s&amp;auml;tt Sveriges trov&amp;auml;rdighet i internationella klimatf&amp;ouml;rhandlingar och i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att bidrag som syftar till att uppfylla Sveriges ansvar enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet ska vara additionella ut&amp;ouml;ver bist&amp;aring;ndets enprocentsm&amp;aring;l. De ska ocks&amp;aring; utg&amp;aring; fr&amp;aring;n de fattiga l&amp;auml;ndernas intressen och h&amp;aring;llbar utveckling. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161399" name="_Toc242161399"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639411" name="_Toc245639411"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens anslag &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det f&amp;ouml;ljande avhandlas de anslag f&amp;ouml;r anpassning till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som regeringen l&amp;auml;gger in under begreppet internationellt klimatsamarbete inom ramen f&amp;ouml;r utvecklings&amp;shy;samarbete i h&amp;ouml;stbudgeten. Den del som ansl&amp;aring;s till utsl&amp;auml;ppsreduktion har avhandlats i avsnitt 4.2 och upprepas inte h&amp;auml;r. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt; Anslag till Anpassningsfonden och V&amp;auml;rldsbankens IDA&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt regeringens pm g&amp;auml;llande budgetpropositionen avs&amp;auml;tts 1&amp;nbsp;560 miljoner kronor under 2009–2011 f&amp;ouml;r st&amp;ouml;d till Anpassningsfonden under Kyotoprotokollet, klimat&amp;shy;konventionens bist&amp;aring;ndsfinansierade fonder f&amp;ouml;r anpassning (dvs. Special Climate Change Fund och Least Developed Countries Fund) samt extra st&amp;ouml;d till klimatsatsningen inom V&amp;auml;rldsbankens International Development Association (IDA). Det framg&amp;aring;r inte hur beloppet f&amp;ouml;rdelas mellan de olika mottagarna. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;Anpassningsfonden&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anpassningsfonden uppr&amp;auml;ttades 2007 av UNFCCC (COP 13) och anses av m&amp;aring;nga NGO:er och utvecklingsl&amp;auml;nder vara den enda godtagbara kanalen f&amp;ouml;r bidrag till anpassning i utvecklingsl&amp;auml;nder. Fonden dras med en enorm underfinansiering, den enda finansieringen hittills &amp;auml;r genom CDM (se ovan) – endast n&amp;aring;gra f&amp;aring; procent av behovet anses vara finansierat.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref57" name="fnref57"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn57"&gt;&lt;sup&gt;58&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Fonden administreras av Global Environment Facility (GEF). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att ansl&amp;aring; pengar till Anpassningsfonden &amp;auml;r relativt okontroversiellt, det enda man kan s&amp;auml;ga om detta &amp;auml;r att det borde vara mycket, mycket mer. En annan synpunkt, som bl.a. framf&amp;ouml;rs av Climate Action Network, &amp;auml;r att allt st&amp;ouml;d till anpassning b&amp;ouml;r kanaliseras genom Anpassningsfonden.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;International Development Association&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;IDA &amp;auml;r d&amp;auml;remot mer tveksamt, till stor del av samma generella sk&amp;auml;l som anges i 4.2.2 g&amp;auml;llande V&amp;auml;rldsbanken som akt&amp;ouml;r, men &amp;auml;ven av andra sk&amp;auml;l. IDA &amp;auml;r den del av V&amp;auml;rldsbanken som har till syfte att hj&amp;auml;lpa de fattigaste l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden. Verksamheten inleddes 1960 och idag ger IDA pengar till 78 l&amp;auml;nder varav 39 i Afrika. Verksamheten inriktas mot grundl&amp;auml;ggande fattigdomsbek&amp;auml;mpning och st&amp;ouml;det ges i form av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nliga l&amp;aring;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare &amp;aring;r har &amp;auml;ven IDA uppm&amp;auml;rksammat klimatproblematiken, vilket har lett till att verksamheten har en s&amp;auml;rskild klimatsatsning inom anpassning och energi (mitigation). I det arbetet ska IDA f&amp;ouml;lja V&amp;auml;rldsbankens Clean Energy Investment Framework (CEIF), ett ramverk som har mycket begr&amp;auml;nsade kriterier f&amp;ouml;r vad ren energi egentligen inneb&amp;auml;r. Inom ramarna f&amp;ouml;r CEIF ryms exempelvis b&amp;aring;de ny kolkraft och k&amp;auml;rnkraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; beg&amp;auml;ran av givarl&amp;auml;nderna antog IDA &amp;aring;r 2001 en policy i genusfr&amp;aring;gor. Denna anger bland annat att genus ska integreras som en del i alla projekt. &amp;Aring;ren 2004 och 2005 omfattade 85 procent av IDA-projekten ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;aring;tminstone n&amp;aring;gon aspekt p&amp;aring; genus&lt;/span&gt;”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref58" name="fnref58"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn58"&gt;&lt;sup&gt;59&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; En f&amp;ouml;rteckning &amp;ouml;ver IDA:s projekt finns p&amp;aring; deras hemsida.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref59" name="fnref59"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn59"&gt;&lt;sup&gt;60&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;Special Climate Change Fund&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fonden skapades 2001 under klimatkonventionen och har utvecklats kontinuerligt. Den har ett brett omr&amp;aring;de f&amp;ouml;r investeringar eftersom den syftar till att komplettera andra fonder. Dess fokus anges vara &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r anpassning, i synnerhet kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring, men den rymmer &amp;auml;ven &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra utsl&amp;auml;ppsreduktioner, inklusive satsningar p&amp;aring; ”l&amp;aring;gemitterande” fossil energi.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.1.4&amp;#9;&lt;/span&gt;Least Developed Countries Fund&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fondens uppgift &amp;auml;r att hj&amp;auml;lpa de minst utvecklade l&amp;auml;nderna att utveckla s&amp;aring; kallade NAPA, nationella anpassningsplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt; Anslag till GEF och V&amp;auml;rldsbankens CTF&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens pm anges att man avs&amp;auml;tter 1&amp;nbsp;000 miljoner kronor inom bist&amp;aring;ndsramen till Global Environment Facility (GEF) och till V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund (CTF). Av regeringens pm framg&amp;aring;r inte hur beloppet f&amp;ouml;rdelas mellan mottagarna. Obekr&amp;auml;ftade uppgifter anger att 400 miljoner kronor har anslagits till GEF medan 600 miljoner kronor ska kanaliseras genom CTF.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref60" name="fnref60"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn60"&gt;&lt;sup&gt;61&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; font-weight: bold;"&gt;Global Environment Facility&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att ansl&amp;aring; pengar till GEF &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis okontroversiellt. Fonden har sedan snart tjugo &amp;aring;r varit den huvudsakliga kanalen f&amp;ouml;r ekonomiska &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringar under ett flertal multilaterala avtal, till exempel konventionen om biologisk m&amp;aring;ngfald, Montrealprotokollet och klimatkonventionen. Den utg&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens dominerande fond f&amp;ouml;r &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av medel fr&amp;aring;n rika till fattiga l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att finansiera insatser i det globala milj&amp;ouml;arbetet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref61" name="fnref61"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn61"&gt;&lt;sup&gt;62&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid COP 13 p&amp;aring; Bali i december 2007 diskuterades hur de rika l&amp;auml;ndernas st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r anpassningen till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring skulle kanaliseras. Starka krafter fr&amp;aring;n nord ans&amp;aring;g att Anpassningsfonden skulle administreras av V&amp;auml;rldsbanken, men utvecklingsl&amp;auml;nderna slogs h&amp;aring;rt f&amp;ouml;r att GEF skulle f&amp;aring; ansvaret. S&amp;aring; blev det ocks&amp;aring;. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Projekten och programmen styrs av FN:s riktlinjer och har ett bra ”track record”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref62" name="fnref62"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn62"&gt;&lt;sup&gt;63&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Inom klimatomr&amp;aring;det sker investeringarna huvudsakligen f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;pp och klimatp&amp;aring;verkan, men p&amp;aring; senare &amp;aring;r har man &amp;auml;ven en del arbete f&amp;ouml;r anpassning till klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Projekten kan studeras p&amp;aring; GEF:s hemsida.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref63" name="fnref63"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn63"&gt;&lt;sup&gt;64&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; font-weight: bold;"&gt;Clean Technology Fund&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad g&amp;auml;ller V&amp;auml;rldsbankens&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;CTF &amp;auml;r situationen likartad med den som beskrivs f&amp;ouml;r IDA och PCF ovan men betydligt allvarligare. F&amp;ouml;rutom de generella problemen med utbetalningar via V&amp;auml;rldsbanken finns ocks&amp;aring; stora specifika problem med denna fond.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CTF &amp;auml;r en av tv&amp;aring; fonder under det &amp;ouml;vergripande Clean Investment Funds (CIF) som har skapats 2008 av de multilaterala utvecklingsbankerna&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref64" name="fnref64"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn64"&gt;&lt;sup&gt;65&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; med V&amp;auml;rldsbanken i spetsen. CIF &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att bli en samling av klimatfonder med olika inriktning och som – till skillnad fr&amp;aring;n V&amp;auml;rldsbankens andra klimatfonder – siktar p&amp;aring; att generera mycket stora kapitalstr&amp;ouml;mmar. D&amp;auml;rigenom skapar man en parallell finansieringsmekanism som st&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;ndernas inflytande, dit de rika l&amp;auml;nderna kan skicka sitt st&amp;ouml;d p&amp;aring; sina egna villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Initiativet till CTF kom i slutet av 2007 d&amp;aring; George W Bush f&amp;ouml;reslog en global investeringsfond f&amp;ouml;r klimatprojekt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref65" name="fnref65"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn65"&gt;&lt;sup&gt;66&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Detta f&amp;ouml;ljdes av att Storbritannien och Japan st&amp;ouml;dde f&amp;ouml;rslaget och kompletterade med egna f&amp;ouml;rslag till fonder. Pl&amp;ouml;tsligt stod l&amp;auml;nderna med en upps&amp;auml;ttning f&amp;ouml;rslag som stoppades in under ett gemensamt paraply: CIF.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CTF &amp;auml;r den fond under CIF-paraplyet som har kommit ig&amp;aring;ng snabbast. Ett f&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;rslag presenterades i april 2008 efter en rekordsnabb process som har kritiserats av utvecklingsl&amp;auml;nderna eftersom deras insyn har varit begr&amp;auml;nsad. CTF beskrivs ocks&amp;aring; som helt ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;donor-based&lt;/span&gt;”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref66" name="fnref66"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn66"&gt;&lt;sup&gt;67&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fondens syfte &amp;auml;r att tr&amp;auml;da in som l&amp;aring;ngivare i ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;low-carbon&lt;/span&gt;” energiprojekt i utvecklingsl&amp;auml;nderna – man st&amp;auml;ller upp med f&amp;ouml;rm&amp;aring;nliga l&amp;aring;n f&amp;ouml;r den extra kostnad som uppst&amp;aring;r av att bygga ett ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;l&amp;aring;gemitterande&lt;/span&gt;” kraftverk ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r det alternativ som annars hade byggts. Investeringar fr&amp;aring;n CTF ska huvudsakligen ske i form av l&amp;aring;n, vilket bidrar till att &amp;ouml;ka mottagarl&amp;auml;ndernas skuldb&amp;ouml;rda, men &amp;auml;ven g&amp;aring;vor, kreditgarantier eller liknande ska kanaliseras genom V&amp;auml;rldsbanken samt de multilaterala utvecklingsbankerna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks ytterligare genom att st&amp;ouml;det villkoras av att de multilaterala banker som kanaliserar st&amp;ouml;det f&amp;ouml;rst f&amp;aring;r granska och godk&amp;auml;nna de nationella investerings&amp;shy;planerna i det land som s&amp;ouml;ker st&amp;ouml;d. Nationen m&amp;aring;ste d&amp;aring; uppfylla V&amp;auml;rldsbankens kriterier f&amp;ouml;r statsf&amp;ouml;rvaltning och eventuell reformering. S&amp;aring;ledes ska mottagarlandet uppvisa makroekonomisk stabilitet och stabil budgetkontroll, liksom &amp;aring;taganden att skapa ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;an enabling policy and regulatory framework&lt;/span&gt;”.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref67" name="fnref67"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn67"&gt;&lt;sup&gt;68&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De rika l&amp;auml;ndernas bidrag till minskade utsl&amp;auml;pp och anpassning i utvecklingsl&amp;auml;nderna ska enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet vara ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;new and additional&lt;/span&gt;”, dvs. ligga utanf&amp;ouml;r det ordinarie bist&amp;aring;ndet. Anledningen &amp;auml;r enkel och sj&amp;auml;lvklar: Om klimatpengar tas fr&amp;aring;n det ordinarie bist&amp;aring;ndet inneb&amp;auml;r det de facto en minskning av fattigdomsbek&amp;auml;mpning och arbetet med att n&amp;aring; millenniem&amp;aring;len. Detta var oklart i det f&amp;ouml;rsta utkastet till CTF (april 2008) men efter omfattande kritik p&amp;aring; denna punkt har ett senare f&amp;ouml;rslag uttryckligen angett att investeringarna ska ligga utanf&amp;ouml;r det normala bist&amp;aring;ndet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots denna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring m&amp;ouml;ter CTF och hela CIF-paraplyet of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat h&amp;aring;rt motst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll. M&amp;aring;nga inom NGO-v&amp;auml;rlden fruktar att CTF &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att kringg&amp;aring; och p&amp;aring;verka de fonder som finns och &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g att skapas inom FN-systemet. Den internationella organisationen Climate Action Network, som samlar hundratals stora NGO:er fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden, anser att pengar som kanaliseras genom CIF inte ska r&amp;auml;knas som st&amp;ouml;d enligt f&amp;ouml;rpliktelserna i Kyotoprotokollet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref68" name="fnref68"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn68"&gt;&lt;sup&gt;69&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kritiken &amp;auml;r h&amp;aring;rd &amp;auml;ven fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder. Indiens milj&amp;ouml;minister sa till exempel i oktober 2008 att landet inte kommer att ta emot st&amp;ouml;d som kanaliseras genom CTF.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref69" name="fnref69"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn69"&gt;&lt;sup&gt;70&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kina och G77-l&amp;auml;nderna meddelade i juni 2008 att de anser att all finansiering som industrialiserade l&amp;auml;nder l&amp;auml;mnar f&amp;ouml;r att uppfylla sina &amp;aring;taganden i klimatkonventionen och Kyotoprotokollet m&amp;aring;ste kanaliseras genom FN eller ett organ som utses av FN. Man kommer inte att erk&amp;auml;nna st&amp;ouml;d via andra kanaler som uppfyllelse av de industrialiserade l&amp;auml;ndernas &amp;aring;taganden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref70" name="fnref70"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn70"&gt;&lt;sup&gt;71&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;nd&amp;aring; forts&amp;auml;tter ett tiotal rika l&amp;auml;nder, d&amp;auml;ribland Sverige, att lansera CTF stenh&amp;aring;rt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref71" name="fnref71"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn71"&gt;&lt;sup&gt;72&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vid ett m&amp;ouml;te i Washington den 26 september 2008 lovade l&amp;auml;nderna att bidra med &amp;ouml;ver 6,1 miljarder US dollar &amp;ouml;ver tre &amp;aring;r till fonden. Sveriges bidrag uppg&amp;aring;r till 600 miljoner kronor under 2009–2011 och i utbyte f&amp;ouml;r detta f&amp;aring;r man kanske en av &amp;aring;tta platser i fondens Trust Fund, det organ som ska fatta beslut om investeringar med mera. Platserna utses beroende av hur mycket pengar ett land har donerat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriterierna f&amp;ouml;r vilka projekt som kan f&amp;aring; st&amp;ouml;d &amp;auml;r dock svaga. Ingenstans definieras vad ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;clean&lt;/span&gt;” i fondens namn egentligen inneb&amp;auml;r, men satsningar p&amp;aring; kolkraft kan g&amp;ouml;ras d&amp;auml;r dessa &amp;auml;r billigast och ers&amp;auml;tter smutsigare kolkraft. Storskalig vattenkraft och investeringar i end-of-pipe-l&amp;ouml;sningar har en framtr&amp;auml;dande plats. Det finns heller inga kriterier som utesluter investeringar i k&amp;auml;rnkraft. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver de klimatbetingade kriterierna st&amp;auml;lls andra krav p&amp;aring; mottagarlandet och projektet. Dessa definieras dels av kriterier som l&amp;auml;ggs fram av fonden, dels av policys inom V&amp;auml;rldsbanken, dels av den aktuella multilaterala bank som st&amp;ouml;det kanaliseras genom och kan s&amp;aring;ledes variera.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref72" name="fnref72"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn72"&gt;&lt;sup&gt;73&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;Anslag till IFAD, FAO och WFP&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt regeringens pm ansl&amp;aring;s 150 miljoner kronor f&amp;ouml;r perioden 2009–2011 till ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;mark- och jordbruksfr&amp;aring;gor&lt;/span&gt;” till International Fund for Agricultural Development (IFAD), Food and Agriculture Organization (FAO) och World Food Programme (WFP). Det framg&amp;aring;r inte hur beloppet f&amp;ouml;rdelas mellan mottagarna eller p&amp;aring; vilket s&amp;auml;tt anslagen kopplas till organisationernas klimatarbete eller huruvida de avser anpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder eller ”mitigation”.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; font-weight: bold;"&gt;International Fund for Agricultural Development&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;IFAD &amp;auml;r ett FN-organ med s&amp;auml;rskild uppgift att arbeta med utveckling av livsmedels&amp;shy;produktion i fattiga l&amp;auml;nder, och huvudinriktningen &amp;auml;r idag att motarbeta fattigdom p&amp;aring; landsbygden. M&amp;aring;let &amp;auml;r ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;to&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;empower poor rural women and men in developing countries to achieve higher incomes and improved food security&lt;/span&gt;”.&lt;span style="font-family: &amp;quot;Verdana&amp;quot;;"&gt; &lt;/span&gt;I detta syfte s&amp;ouml;ker IFAD unika l&amp;ouml;sningar baserade p&amp;aring; varje lands specifika f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, vilket ofta innefattar att ge fattiga tillg&amp;aring;ng till finansiella tj&amp;auml;nster, teknik, handel samt mark och andra naturresurser. St&amp;ouml;d kan ges i form av bidrag eller l&amp;aring;n och man har idag cirka 200 p&amp;aring;g&amp;aring;ende program och projekt. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; font-weight: bold;"&gt;Food and Agriculture Organization&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FAO &amp;auml;r FN:s huvudansvariga organ f&amp;ouml;r bek&amp;auml;mpning av hunger. Organisationen best&amp;aring;r av b&amp;aring;de rika och fattiga l&amp;auml;nder och beskriver sig som ett neutralt forum d&amp;auml;r medlems&amp;shy;l&amp;auml;nderna kan m&amp;ouml;tas f&amp;ouml;r att diskutera och tr&amp;auml;ffa &amp;ouml;verenskommelser. Sedan starten 1945 har landsbygdsutveckling varit i fokus.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;nbsp;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; font-weight: bold;"&gt;World Food Programme&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WFP &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta humanit&amp;auml;ra organisation och FN:s program f&amp;ouml;r matbist&amp;aring;nd. WFP hj&amp;auml;lper hungrande och fattiga m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden och f&amp;ouml;rs&amp;aring;g 86 miljoner m&amp;auml;nniskor med mat i 80 l&amp;auml;nder under 2007.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt; Anslag till katastroff&amp;ouml;rebyggande st&amp;ouml;d&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen avs&amp;auml;tter 195 miljoner kronor i ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;extra bidrag&lt;/span&gt;” inom detta omr&amp;aring;de och n&amp;auml;mner som exempel genomf&amp;ouml;rande av Hyogo Framework for Action. Hyogo Framework tillkom 2005 vid en FN-konferens med syfte att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder i fattiga l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga katastrofer. Det kan d&amp;auml;rmed anses vara inriktat mot anpassning. De 168 deltagande l&amp;auml;nderna ska se till att riskreduktion &amp;auml;r en nationell prioritet och att det finns institutioner som hanterar omr&amp;aring;det, inventera risker och implementera varnings&amp;shy;system (s&amp;aring; kallade early warning systems) sprida information och kunskap inom alla sektorer minska den underliggande risken och se till att det finns myndigheter som har beredskap f&amp;ouml;r agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Implementeringen av ramverket sker p&amp;aring; nationell niv&amp;aring; och underst&amp;ouml;ds i f&amp;ouml;rsta hand via n&amp;auml;tverk och kunskapsspridning. En relativt stor andel av de projekt och program som bedrivs fokuserar p&amp;aring; landsbygd och jordbruk.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref73" name="fnref73"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn73"&gt;&lt;sup&gt;74&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;nbsp;4,KursivRubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3.2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;Anslag till bilateralt utvecklingssamarbete&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom ramen f&amp;ouml;r detta omr&amp;aring;de kanaliseras ytterligare 1&amp;nbsp;150 miljoner kronor under 2009–2011 genom Sida f&amp;ouml;r anpassnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder i vissa samarbetsl&amp;auml;nder, s&amp;auml;rskilt i Afrika och helst d&amp;auml;r det finns nationella anpassningsplaner (NAPA). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Liksom inom &amp;ouml;vriga omr&amp;aring;den &amp;auml;r detaljerna oklara. Sida har &amp;auml;nnu inte f&amp;aring;tt n&amp;aring;gra specifika uppgifter, endast vad som st&amp;aring;r i regeringens promemoria (4.1). Man v&amp;auml;ntar sig att f&amp;aring; s&amp;auml;rskilda direktiv kring denna satsning och att dessa anges i ett kommande regleringsbrev fram&amp;aring;t &amp;aring;rsskiftet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sida har en rad olika direktiv och policyer f&amp;ouml;r hur arbetet ska bedrivas. Regeringens krav anges i regleringsbrev som publiceras varje g&amp;aring;ng uppdraget f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Utifr&amp;aring;n omv&amp;auml;rldens och regeringens krav formulerar Sida ocks&amp;aring; egna policyer, som det finns en uppsj&amp;ouml; av inom olika omr&amp;aring;den, skurna p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Myndighetens &amp;ouml;vergripande st&amp;aring;ndpunkt &amp;auml;r att det handlar om v&amp;auml;ldigt mycket pengar som ska anv&amp;auml;ndas snabbt, och man ser ingen realistisk m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda pengarna till nya projekt – ledtiderna f&amp;ouml;r att starta upp projekt &amp;auml;r f&amp;ouml;r l&amp;aring;nga. Ist&amp;auml;llet vill man anv&amp;auml;nda anslaget inom befintliga projekt genom att l&amp;auml;gga till en anpassningskomponent. M&amp;aring;nga av de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r man ser m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda pengarna saknar dock NAPA-planer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref74" name="fnref74"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn74"&gt;&lt;sup&gt;75&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161400" name="_Toc242161400"&gt;&lt;/a&gt; &lt;a id="_Toc245639412" name="_Toc245639412"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning av &amp;aring;tg&amp;auml;rderna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r regeringen kritiseras f&amp;ouml;r sin passivitet i klimatfr&amp;aring;gan h&amp;auml;nvisar man ofta till att man prioriterar det internationella arbetet. Detta best&amp;aring;r i sin tur av tv&amp;aring; delar som &amp;auml;r helt olika till sin natur och konsekvens: den ena handlar om att vara ledande i den internationella debatten och anstr&amp;auml;ngningarna att skapa en global &amp;ouml;verenskommelse. Den andra delen handlar om mer konkreta bidrag, till exempel st&amp;ouml;d till, eller direkta investeringar i, utsl&amp;auml;ppsreduktioner i utvecklingsl&amp;auml;nder, st&amp;ouml;d till anpassning med mera. Det &amp;auml;r den senare delen som granskas i denna motion, med fokus p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsbegr&amp;auml;nsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161401" name="_Toc242161401"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639413" name="_Toc245639413"&gt;&lt;/a&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktioner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gr&amp;auml;nsdragningar mellan utsl&amp;auml;ppsminskning och anpassning &amp;auml;r ibland sv&amp;aring;r, men enligt regeringens pm om klimatsatsningar i h&amp;ouml;stbudgeten ansl&amp;aring;s cirka 1&amp;nbsp;670 miljoner kronor till utsl&amp;auml;ppsminskning. Av dessa kanaliseras 670 miljoner kronor genom CDM och 1&amp;nbsp;000 miljoner kronor genom bist&amp;aring;nd. Av den senare delen g&amp;aring;r 400 miljoner kronor genom GEF och 600 miljoner kronor genom V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161402" name="_Toc242161402"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639414" name="_Toc245639414"&gt;&lt;/a&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion genom CDM&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har anslagit 670 miljoner kronor under 2009–2011 f&amp;ouml;r investeringar i utsl&amp;auml;ppsreduktioner genom CDM. I utbyte mot investeringen f&amp;aring;r staten utsl&amp;auml;ppskrediter (CER), som i dagsl&amp;auml;get motsvarar utsl&amp;auml;pp av 4,2 miljoner ton CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att investera i ett CDM-projekt i ett utvecklingsland kan en stat eller ett f&amp;ouml;retag kvitta en minskning som man har &amp;aring;tagit sig att g&amp;ouml;ra hemma mot en minskning i ett annat land. P&amp;aring; det s&amp;auml;ttet kan man beh&amp;aring;lla (eller &amp;ouml;ka) sina egna utsl&amp;auml;pp. I geng&amp;auml;ld ska utsl&amp;auml;ppen i utvecklingslandet minska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I princip &amp;auml;r det allts&amp;aring; ett nollsummespel, man g&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;h&amp;auml;r&lt;/span&gt; ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r &lt;span style="font-style: italic;"&gt;d&amp;auml;r&lt;/span&gt;, ett s&amp;auml;tt att k&amp;ouml;pa sig fri fr&amp;aring;n obehagliga men n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Men eftersom en stor andel av projekten, 30–60 procent, inte ger verkliga utsl&amp;auml;ppsreduktioner leder investeringen i verkligheten ofta till of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade eller till och med &amp;ouml;kade globala utsl&amp;auml;pp. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att investera i utsl&amp;auml;ppsreduktioner genom CDM &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tveksamt. I allm&amp;auml;nhet blir den verkliga minskningen inte lika stor som den skulle ha varit i Sverige. I s&amp;auml;msta fall kan den utebli helt, med resultat att utsl&amp;auml;ppen i Sverige &amp;auml;r of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade (trots &amp;aring;tagande att minska) och att utsl&amp;auml;ppen i mottagarlandet ocks&amp;aring; &amp;auml;r op&amp;aring;verkade. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CDM motiveras ocks&amp;aring; av andra sk&amp;auml;l. Ett av dem &amp;auml;r att det bidrar till teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring fr&amp;aring;n rika till fattiga l&amp;auml;nder. P&amp;aring; det s&amp;auml;ttet skulle fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till teknik f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktioner. Detta h&amp;auml;nder s&amp;auml;llan. N&amp;auml;stan alla CDM-projekt sker i mer avancerade utvecklingsl&amp;auml;nder s&amp;aring;som Kina, Indien, Brasilien och Mexiko, bara 2 procent i Afrika. Dessutom f&amp;aring;r utvecklingslandet s&amp;auml;llan tillg&amp;aring;ng till tekniken, den forts&amp;auml;tter att &amp;auml;gas av f&amp;ouml;retag i de rikare l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett tredje motiv f&amp;ouml;r CDM &amp;auml;r att det bidrar till h&amp;aring;llbar utveckling. Forskning visar att det kan vara s&amp;aring;, men att det ofta inte st&amp;auml;mmer. CDM-projekten saknar ofta relevans f&amp;ouml;r &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till h&amp;aring;llbar utveckling, s&amp;auml;rskilt eftersom investeringar genom CDM per definition g&amp;auml;ller mindre projekt medan h&amp;aring;llbar utveckling styrs av mer strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. En del h&amp;auml;vdar ocks&amp;aring; att CDM har en direkt motverkande effekt eftersom det utg&amp;ouml;r ett incitament f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;inte&lt;/span&gt; inf&amp;ouml;ra nationell lagstiftning eftersom de d&amp;aring; skulle f&amp;ouml;rlora m&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; CDM-pengar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare ett argument &amp;auml;r vanligt i debatten: CDM leder till att utvecklings&amp;shy;l&amp;auml;nderna blir mer intresserade av att delta i det internationella klimatsamarbetet. Argumentet &amp;auml;r svagt eftersom m&amp;aring;nga andra mekanismer skulle kunna ge ett s&amp;aring;dant resultat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CDM &amp;auml;r idag ingen stor och betydelsefull faktor i klimatarbetet. Men i internationella sammanhang driver regeringen att en st&amp;ouml;rre andel CDM ska till&amp;aring;tas f&amp;ouml;r de rika l&amp;auml;nderna. Med tanke p&amp;aring; de d&amp;aring;liga resultat som CDM ger vore detta direkt skadligt f&amp;ouml;r klimatarbetet: De brister som finns i systemet skulle f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras om mekanismen trappas upp.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161403" name="_Toc242161403"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639415" name="_Toc245639415"&gt;&lt;/a&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion genom GEF&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ansl&amp;aring;r 400 miljoner kronor&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref75" name="fnref75"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn75"&gt;&lt;sup&gt;76&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; f&amp;ouml;r 2009–2011 f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktioner genom Global Environment Facility, GEF. Satsningen sker enligt regeringen inom ramarna f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet, vilket strider mot Kyotoprotokollet d&amp;auml;r det anges att bidrag ska vara ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;new and additional&lt;/span&gt;”. GEF:s investeringar i utsl&amp;auml;ppsminskning ger vid en f&amp;ouml;rsta anblick ett f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis bra intryck. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringar genom GEF &amp;auml;r troligen det b&amp;auml;sta alternativ som finns idag. Sveriges och EU:s multilaterala st&amp;ouml;d ska kanaliseras genom organisationer som har ett brett f&amp;ouml;rtroende och stor acceptans i utvecklingsl&amp;auml;nderna och d&amp;auml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna har insyn och deltar som part. I dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r det endast FN och Global Environment Facility som kan erbjuda detta. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161404" name="_Toc242161404"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639416" name="_Toc245639416"&gt;&lt;/a&gt;Utsl&amp;auml;ppsreduktion genom Clean Technology Fund&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ansl&amp;aring;r 600 miljoner kronor f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktioner genom V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund, CTF. Satsningen sker inom ramarna f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet, vilket strider mot b&amp;aring;de Kyotoprotokollet och reglerna som anges i CTF. Dessutom kommer en stor del av CTF:s investeringar i utsl&amp;auml;ppsreduktioner att ske i form av l&amp;aring;n. Det kan liknas vid att k&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver n&amp;aring;gon med sin SUV och sedan erbjuda ett (f&amp;ouml;rm&amp;aring;nligt) l&amp;aring;n till l&amp;auml;karkostnaderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att l&amp;auml;gga anslaget inom ramen f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndsbudgeten urholkar regeringen det svenska bist&amp;aring;ndet. I praktiken drar de ner p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpningen genom att ist&amp;auml;llet l&amp;aring;na ut pengar till specifika energiprojekt (som vi som givare i princip v&amp;auml;ljer) av ofta tveksam karakt&amp;auml;r i skuldtyngda l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringar genom CTF &amp;auml;r mycket tveksamma av flera sk&amp;auml;l. Kina och G77-l&amp;auml;nderna har tydligt klargjort att de inte accepterar V&amp;auml;rldsbanken som en legitim instans f&amp;ouml;r kanalisering av st&amp;ouml;d bland annat p&amp;aring; grund av att organisationen pr&amp;auml;glas av bristande insyn och demokrati. Detta g&amp;auml;ller i h&amp;ouml;g grad CTF som har pressats fram under stor br&amp;aring;dska sedan initiativet lanserades av George W Bush f&amp;ouml;r ungef&amp;auml;r ett &amp;aring;r sedan. CTF anses var helt ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;donor-based&lt;/span&gt;”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CTF &amp;auml;r s&amp;aring; pass nytt att inga projekt &amp;auml;nnu finns och det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att avg&amp;ouml;ra vart fondens investeringar kommer att g&amp;aring;. Kriterierna f&amp;ouml;r de projekt som kan f&amp;aring; st&amp;ouml;d &amp;auml;r dock v&amp;auml;ldigt svaga, b&amp;aring;de kol- och k&amp;auml;rnkraft accepteras som investeringsobjekt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CTF har ocks&amp;aring; kritiserats h&amp;aring;rt f&amp;ouml;r att utg&amp;ouml;ra ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k av rika l&amp;auml;nder (l&amp;auml;s: USA, Japan m.fl.) att kapa hela finansieringsfr&amp;aring;gan och avg&amp;ouml;ra den utan inflytande fr&amp;aring;n utvecklings&amp;shy;l&amp;auml;nderna. Vid COP 13 i Bali 2007 ville flera rika l&amp;auml;nder att CTF skulle bli den huvud&amp;shy;sakliga kanalen f&amp;ouml;r st&amp;ouml;d. G77-l&amp;auml;nderna motsatte sig detta och kr&amp;auml;vde – och fick igenom – att GEF skulle bli huvudkanal. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots denna framg&amp;aring;ng forts&amp;auml;tter kritiken eftersom CTF siktar p&amp;aring; att generera mycket stora belopp fr&amp;aring;n rika l&amp;auml;nder och d&amp;auml;rmed kommer att s&amp;auml;tta agendan. En samlad milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relse anser att pengar som kanaliseras genom CTF inte ska r&amp;auml;knas in i de rika l&amp;auml;ndernas &amp;aring;tagande att st&amp;ouml;dja utvecklingsl&amp;auml;nderna eftersom fonden inte uppfyller UNFCCC:s kriterier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CTF lanseras &amp;auml;nd&amp;aring; stenh&amp;aring;rt av tio rika l&amp;auml;nder, varav Sverige &amp;auml;r ett.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref76" name="fnref76"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn76"&gt;&lt;sup&gt;77&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Vid ett m&amp;ouml;te i Washington den 26 september 2008 lovade l&amp;auml;nderna att bidra med &amp;ouml;ver 6,1 miljarder US dollar &amp;ouml;ver tre &amp;aring;r till fonden. Det svenska anslaget &amp;auml;r i sammanhanget litet, det k&amp;ouml;per inget reellt inflytande i styrelsen, men ger &amp;aring; andra sidan en tydlig signal om var regeringen st&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161405" name="_Toc242161405"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639417" name="_Toc245639417"&gt;&lt;/a&gt;Insatser f&amp;ouml;r anpassning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt regeringens pm om internationella klimatsatsningar i h&amp;ouml;stbudgeten satsar man 3&amp;nbsp;055 miljoner kronor inom detta omr&amp;aring;de. Samtliga satsningar sker inom ramen f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet, vilket strider mot Kyotoprotokollet och krav som st&amp;auml;lls hos vissa av mottagarna. Av dessa ska 1&amp;nbsp;560 miljoner kronor delas mellan anpassningsfonden och V&amp;auml;rldsbankens IDA, 1&amp;nbsp;150 miljoner kronor kanaliseras bilateralt genom Sida, 195 miljoner kronor g&amp;aring; till katastroff&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder och 150 miljoner kronor delas mellan FAO, WFP och IFAD. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161406" name="_Toc242161406"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639418" name="_Toc245639418"&gt;&lt;/a&gt;Anpassning genom Anpassningsfonden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ansl&amp;aring;r en del av 1&amp;nbsp;560 miljoner kronor till Anpassningsfonden, men det &amp;auml;r fortfarande oklart hur stor del. Anslaget &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis okontroversiellt och borde vara betydligt st&amp;ouml;rre.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161407" name="_Toc242161407"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639419" name="_Toc245639419"&gt;&lt;/a&gt;Anpassning genom IDA&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldsbankens International Development Association &amp;auml;r den andra organisationen som &amp;auml;r med och delar p&amp;aring; 1&amp;nbsp;560 miljoner kronor i anslaget ovan, och det &amp;auml;r f&amp;ouml;ljaktligen oklart hur mycket som kanaliseras den v&amp;auml;gen. Organisationen arbetar sedan decennier med fattiga m&amp;auml;nniskor, framf&amp;ouml;r allt i Afrika, och har p&amp;aring; senare tid b&amp;ouml;rjat ta in ett klimatperspektiv i sitt arbete. En del av st&amp;ouml;det sker i form av l&amp;aring;n. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161408" name="_Toc242161408"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639420" name="_Toc245639420"&gt;&lt;/a&gt;Anpassning genom Sida&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ansl&amp;aring;r 1&amp;nbsp;150 miljoner kronor som ska kanaliseras genom Sida och det bilaterala bist&amp;aring;ndet. Pengarna ska huvudsakligen anv&amp;auml;ndas i Afrika och prim&amp;auml;rt i l&amp;auml;nder som redan har nationella anpassningsplaner. Hur Sidas direktiv kommer att se ut &amp;auml;r oklart, men myndigheten s&amp;auml;ger att st&amp;ouml;rre delen av anslaget m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas inom befintliga projekt och att f&amp;aring; av dessa l&amp;auml;nder har anpassningsplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161409" name="_Toc242161409"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639421" name="_Toc245639421"&gt;&lt;/a&gt;Anpassning genom katastroff&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anslaget p&amp;aring; 195 miljoner kronor &amp;auml;r inte specificerat f&amp;ouml;rutom att det ska handla om &amp;aring;tg&amp;auml;rder som ”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;t ex st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av Hyogo Framework for Action”. &lt;/span&gt;Detta &amp;auml;r angel&amp;auml;get men sv&amp;aring;rt att ha synpunkter p&amp;aring; utan fler detaljer.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242161410" name="_Toc242161410"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245639422" name="_Toc245639422"&gt;&lt;/a&gt;Anpassning genom FAO, WFP och IFAD&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ansl&amp;aring;r 150 miljoner kronor till anpassningsarbete genom dessa FN-organ men &amp;auml;n finns inga detaljer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc245639423" name="_Toc245639423"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rkortningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ADB: Asian Development Bank, multilateral utvecklingsbank&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;APCF: Asia Pacific Carbon Fund, klimatfond under ADB&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;CCCD: Commission on Climate Change and Development, svensk kommission&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CER: Certified Emission Reduction, utsl&amp;auml;ppskredit&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CDM: Clean Development Mechanism, ibland kallad Mekanismen f&amp;ouml;r ren utveckling&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CIF: Clean Investment Funds: program av klimatfonder, bl.a. CTF, under V&amp;auml;rldsbanken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CTF: Clean Technology Fund, klimatfond under V&amp;auml;rldsbanken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;COP: Conference of the Parties, toppm&amp;ouml;te under en konvention &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EEA: European Environment Agency, EU:s milj&amp;ouml;myndighet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FAO: Food and Agriculture Organization, FN-organ&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FDI: Foreign Direct Investment, privata investeringar fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate; letter-spacing: -0.2pt;"&gt;G77: l&amp;ouml;st sammansatt grupp av utvecklingsl&amp;auml;nder, idag cirka 130 medlemsl&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;GEF: Global Environment Facility, klimatfond under FN och V&amp;auml;rldsbanken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;IDA: International Development Association, V&amp;auml;rldsbanken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;IFAD: International Fund for Agricultural Development, FN-organ&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;NAPA: National Adaptation Programme of Action, anpassningplan f&amp;ouml;r minst utvecklade l&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;NGO: Non-governmental Organization, ungef&amp;auml;r ideell organisation eller frivilligorganisation&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;PCF: Prototype Carbon Fund, klimatfond under V&amp;auml;rldsbanken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sida: Styrelsen f&amp;ouml;r internationellt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;SUV: Sport Utility Vehicle, stadsjeep&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;UNFCCC: United Nations Framework Convention on Climate Change&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.35mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WFP: World Food Program, FN-organ&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 6 oktober 2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Per Bolund (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Karin Svensson Smith (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Greenhouse gas emission trends and projections in Europe 2008&lt;/span&gt;, Report No 5/2008, European Environment Agency, oktober 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Pressmeddelande, Milj&amp;ouml;departementet, 22 september 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn2" name="fn2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref2"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Se t.ex. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Sveriges klimatpolitik – v&amp;auml;rdet av utsl&amp;auml;ppshandel och valet av m&amp;aring;lformulering&lt;/span&gt;, Rapport till Expertgruppen f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;studier, 2007:4, Bj&amp;ouml;rn Carl&amp;eacute;n, Finansdepartementet 2007.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn3" name="fn3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref3"&gt;[4]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;Aring;rsredovisning 2007&lt;/span&gt;, ER 2008:01, avsnitt 14.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn4" name="fn4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref4"&gt;[5]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;Ouml;verskattade genv&amp;auml;gar i klimatpolitiken&lt;/span&gt;, Institutet f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xtpolitiska studier, ITPS, oktober 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn5" name="fn5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref5"&gt;[6]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; PCF &amp;auml;r en av de stora investerarna i HFC-projekten, http://wbcarbonfinance.org/Router.cfm?Page=ProjPort&amp;amp;ItemID=24702.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn6" name="fn6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref6"&gt;[7]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; L&amp;auml;s mer om projekten: http://www.sourcewatch.org/index.php?title=Clean_Development_Mechanism_and_HFC-23_destruction.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn7" name="fn7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref7"&gt;[8]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;A&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Realistic Policy on International Carbon Offsets&lt;/span&gt;, Wara, Michael W; Victor, David G, Working Paper #74, Program on Energy and Sustainable Development, Stanford University, april 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn8" name="fn8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref8"&gt;[9]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Bad Deal for the Planet, why carbon offsets aren’t working&lt;/span&gt;, International Rivers, 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn9" name="fn9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref9"&gt;[10]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Promemoria: Klimat- och energisatsningar i budgetpropositionen 2009&lt;/span&gt;, N&amp;auml;ringsdepartementet 2008-09-09.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn10" name="fn10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref10"&gt;[11]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic; letter-spacing: -0.2pt;"&gt;Kyoto Protocol to the United Nations Framework Convention on Climate Change&lt;/span&gt;&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;, artikel 17&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn11" name="fn11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref11"&gt;[12]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Explanations for the quantitative aspects of the JI/CDM limit under the Commissions proposal, Non Paper from the Commission services&lt;/span&gt;, 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn12" name="fn12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref12"&gt;[13]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;R&amp;aring;dets m&amp;ouml;te (milj&amp;ouml;) den 4–5 december 2008&lt;/span&gt;, R&amp;aring;dspromemoria bilaga 2, Regeringskansliet, 2008-11-20, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kn&amp;auml;ckfr&amp;aring;gorna inf&amp;ouml;r K&amp;ouml;penhamn&lt;/span&gt;, Naturskyddsf&amp;ouml;reningen, december 2008, samt Milj&amp;ouml;departementet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn13" name="fn13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref13"&gt;[14]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic; letter-spacing: -0.15pt;"&gt;Kyoto Protocol to the United Nations Framework Convention on Climate Change&lt;/span&gt;&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;, artikel 12&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn14" name="fn14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref14"&gt;[15]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se t.ex. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Trouble in the Air – Global Warming and the Privatised Atmosphere&lt;/span&gt;, Center for Civil Society, Durban, Sydafrika, CCS Energy Series, oktober 2005; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Climate Targets – should they be met at home or where it is cheapest&lt;/span&gt;? Friedrich Ebert Stiftung, juli 2008; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Bad Deal for the Planet&lt;/span&gt;, International Rivers, 2008; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Climate change and sustainable development&lt;/span&gt;, DESA working paper no. 56, oktober 2007; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;A Realistic Policy on International Carbon Offsets&lt;/span&gt;, Working paper no 74, Wara, M; Victor, David G, April 2008; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Is the CDM fulfilling its environmental and sustainable development objectives&lt;/span&gt;, &amp;Ouml;ko-Institut, november 2007; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Measuring the Clean Development Mechanism’s Performance and Potential&lt;/span&gt;, Working paper no 56, Stanford University, Wara, Michael; Failed Mechanism, Barbara Haya, International Rivers, november 2007.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn15" name="fn15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref15"&gt;[16]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se framf&amp;ouml;r allt &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Is the CDM fulfilling its environmental and sustainable development objectives; Failed Mechanism och A Realistic Policy on International Carbon Offsets&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn16" name="fn16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref16"&gt;[17]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Enligt &amp;ouml;verenskommelser under UNFCCC:s Marrakech Accords (COP 7) 2001 ska CDM-projekt bidra till h&amp;aring;llbar utveckling, men det &amp;auml;r v&amp;auml;rdlandet som sj&amp;auml;lvt best&amp;auml;mmer vilka kriterier som ska g&amp;auml;lla. Varje projekt ska f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av en konsekvensbed&amp;ouml;mning. Se&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;The Marrakech Accords and Marrakech Declaration&lt;/span&gt;, UNFCCC 2001 och &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Making Development Work in the CDM&lt;/span&gt;, avsnitt 2.2, Cosbey, Aaron; Murphy, Deborah; Drexhage, John; Balint, John, International Institute for Sustainable Development, oktober 2006.&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn17" name="fn17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref17"&gt;[18]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Climate Targets – should they be met at home or where it is cheapest&lt;/span&gt;? Friedrich Ebert Stiftung, juli 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn18" name="fn18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref18"&gt;[19]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;UNFCCC SP28&lt;/span&gt;, http://unfccc.metafsion.com/kongresse/SB28/templ/ply_page.php?id_kongresssession=1229&amp;amp;player_mode=isdn_real.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn19" name="fn19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref19"&gt;[20]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;A Call for Leadership, a Greenhouse Development Rights Analysis of the EU’s Proposed 2020 Target&lt;/span&gt;, Stockholm Environment Institute och EcoEquity 2008; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Climate Change and Sustainable Development&lt;/span&gt;, Banuri, T. och Opschoor, H. DESA Working Paper No 56, oktober 2007.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn20" name="fn20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref20"&gt;[21]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Climate Targets – should they be met at home or where it is cheapest&lt;/span&gt;? Friedrich Ebert Stiftung, juli 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn21" name="fn21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref21"&gt;[22]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se www.cdmgoldstandrad.org.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn22" name="fn22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref22"&gt;[23]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;The Swedish CDM and JI Programme,&lt;/span&gt; Energimyndigheten 2007 och samtal med Kenneth M&amp;ouml;llersten, Energimyndigheten.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn23" name="fn23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref23"&gt;[24]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Prop. 2004/05:1.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn24" name="fn24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref24"&gt;[25]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &amp;Aring;rsredovisning 2007, s. 119, Energimyndigheten.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn25" name="fn25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref25"&gt;[26]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Budgetproposition f&amp;ouml;r 2007&lt;/span&gt;, prop. 2006/07:1, volym 11, avsnitt 8 Budgetf&amp;ouml;rslag, s. 92, tabell 8.1.6.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn26" name="fn26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref26"&gt;[27]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &amp;Aring;rsredovisning 2007, s. 119, Energimyndigheten.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn27" name="fn27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref27"&gt;[28]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Samtal med Emi Hijino och Olle Bj&amp;ouml;rk, Milj&amp;ouml;departementet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn28" name="fn28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref28"&gt;[29]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Pressmeddelande, Milj&amp;ouml;departementet, 22 september 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn29" name="fn29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref29"&gt;[30]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Se t.ex. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Sveriges klimatpolitik – v&amp;auml;rdet av utsl&amp;auml;ppshandel och valet av m&amp;aring;lformulering&lt;/span&gt;, Rapport till Expertgruppen f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;studier, 2007:4, Bj&amp;ouml;rn Carl&amp;eacute;n, Finansdepartementet 2007.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn30" name="fn30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref30"&gt;[31]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;Aring;rsredovisning 2007&lt;/span&gt;, ER 2008:01, avsnitt 14.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn31" name="fn31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref31"&gt;[32]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;Ouml;verskattade genv&amp;auml;gar i klimatpolitiken&lt;/span&gt;, Institutet f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xtpolitiska studier, ITPS, oktober 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn32" name="fn32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref32"&gt;[33]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; PCF &amp;auml;r en av de stora investerarna i HFC-projekten, http://wbcarbonfinance.org/Router.cfm?Page=ProjPort&amp;amp;ItemID=24702.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn33" name="fn33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref33"&gt;[34]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; L&amp;auml;s mer om projekten: http://www.sourcewatch.org/index.php?title=Clean_Development_Mechanism_and_HFC-23_destruction.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn34" name="fn34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref34"&gt;[35]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; A &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Realistic Policy on International Carbon Offsets&lt;/span&gt;, Wara, Michael W; Victor, David G, Working Paper #74, Program on Energy and Sustainable Development, Stanford University, april 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn35" name="fn35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref35"&gt;[36]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Bad Deal for the Planet, why carbon offsets aren’t working&lt;/span&gt;, International Rivers, 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn36" name="fn36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref36"&gt;[37]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Samtal med Kenneth M&amp;ouml;llersten, Energimyndigheten, Olle Bj&amp;ouml;rk, Milj&amp;ouml;departementet och kommunikation med riksdagens utredningstj&amp;auml;nst, november 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn37" name="fn37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref37"&gt;[38]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Asia Pacific Carbon Fund, CDM Project Development Workshop&lt;/span&gt;, ADB Headquarters, 18 april 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn38" name="fn38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref38"&gt;[39]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Carbon Market Initiative: The Asia Pacific Carbon Fund&lt;/span&gt;, Asian Development Bank, november 2006.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn39" name="fn39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref39"&gt;[40]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;World Band: Climate Profiteer&lt;/span&gt;, Institute for Policy Studies, april 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn40" name="fn40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref40"&gt;[41]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kommentar: regeringens klimatmiljarder, Forum syd&lt;/span&gt;, Intern pm 2008-09-11.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn41" name="fn41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref41"&gt;[42]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://carbonfinance.org/Router.cfm?Page=PCF&amp;amp;ft=Projects.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn42" name="fn42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref42"&gt;[43]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se bl.a. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;A Realistic Policy on International Carbon Offsets&lt;/span&gt;, Working paper no 74, Wara, M; Victor, David G, april 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn43" name="fn43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref43"&gt;[44]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Trouble in the Air – Global Warming and the Privatised Atmosphere&lt;/span&gt;, Center for Civil Society, Durban, Sydafrika, CCS Energy Series, oktober 2005; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;World Bank: Climate Profiteer&lt;/span&gt;, Institute for Policy Studies, april 2008; se &amp;auml;ven http://gristmill.grist.org/story/2007/7/16/123156/311.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn44" name="fn44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref44"&gt;[45]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Promemoria: Klimat- och energisatsningar i budgetpropositionen 2009&lt;/span&gt;, N&amp;auml;ringsdepartementet 2008-09-09.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn45" name="fn45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref45"&gt;[46]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="letter-spacing: -0.15pt;"&gt;Budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2009, prop. 2008/09:1, utgiftsomr&amp;aring;de 7 Internationellt bist&amp;aring;nd, s.&lt;/span&gt; 58.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn46" name="fn46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref46"&gt;[47]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=1414.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn47" name="fn47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref47"&gt;[48]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Omv&amp;auml;rlden&lt;/span&gt;, 2008, http://www.sida.se/sida/road/web/article/100/jsp/Render.jsp?d=166&amp;amp;a=36070&amp;amp;m=1.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn48" name="fn48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref48"&gt;[49]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Presentation av Greenhouse Development Rights, Johan Rockstr&amp;ouml;m, 2008-11-26.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn49" name="fn49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref49"&gt;[50]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Sveriges internationella &amp;ouml;verenskommelser, Nr 13 F&amp;ouml;renta Nationernas ramkonvention om klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring, New York den 9 maj 1992&lt;/span&gt;, ISSN 0284-1967, S&amp;Ouml; 1993:13 Utrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn50" name="fn50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref50"&gt;[51]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Annat begrepp f&amp;ouml;r annex II.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn51" name="fn51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref51"&gt;[52]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Artikel 12 punkt 1 behandlar huvudsakligen inventeringar, rapporteringsskyldighet och liknande.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn52" name="fn52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref52"&gt;[53]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Artikel 4 punkt 1 beskriver bl.a. skyldigheter att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot utsl&amp;auml;pp och f&amp;ouml;r anpassning.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn53" name="fn53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref53"&gt;[54]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Artikel 11 behandlar utformningen av finansieringsmekanismer.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn54" name="fn54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref54"&gt;[55]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Bet&amp;auml;nkande 1992/93:JoU8 FN:s konferens om milj&amp;ouml; och utveckling &amp;aring;r 1992– UNCED.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn55" name="fn55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref55"&gt;[56]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; ODA, Official Development Assistance: bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn56" name="fn56"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref56"&gt;[57]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;The Clean Technology Fund, 9 juni 2008&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn57" name="fn57"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref57"&gt;[58]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se till exempel &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Financial Impacts of Climate Change: Implications for the EU Budget, CEPS Working Document No 300&lt;/span&gt;, Centre for European Policy Studies, augusti 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn58" name="fn58"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref58"&gt;[59]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gender – Working Towards Greater Equality&lt;/span&gt;, IDA http://siteresources.worldbank.org/IDA/Resources/IDA-Gender.pdf.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn59" name="fn59"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref59"&gt;[60]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://web.worldbank.org/ida –klicka p&amp;aring; “IDA at work”.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn60" name="fn60"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref60"&gt;[61]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Samtal med SNF 6 november 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn61" name="fn61"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref61"&gt;[62]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.undp.org/gef/05/portfolio/cc_1.html.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn62" name="fn62"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref62"&gt;[63]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se bl.a.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Climate&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Change: Technology Development and Technology Transfer&lt;/span&gt;, United Nations Department of Economic and Social Affairs, november 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn63" name="fn63"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref63"&gt;[64]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.gefweb.org/interior.aspx?id=232.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn64" name="fn64"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref64"&gt;[65]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; V&amp;auml;rldsbanken, Asian Development Bank, African Development Bank, European Bank for Reconstruction and Development och Interamerican Development Bank Group.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn65" name="fn65"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref65"&gt;[66]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Se t.ex. http://www.environmentalleader.com/2007/09/28/bush-proposes-international-clean-tech-fund/.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn66" name="fn66"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref66"&gt;[67]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; F&amp;ouml;r en mer detaljerad genomg&amp;aring;ng av CIF och CTF, se &lt;span style="font-style: italic;"&gt;No Addionality, New Conditionality: A Critique of the World Bank’s Climate Investment Funds, Third World Network Briefing Paper 2&lt;/span&gt;, Climate Change Subsidiary Bodies Sessions, 2–13 juni 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn67" name="fn67"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref67"&gt;[68]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;No Additionality, New Conditionality: A Critique of the World Bank’s Climate Investment Funds&lt;/span&gt;, Briefing Paper 2, Third World Network, juni 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn68" name="fn68"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref68"&gt;[69]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ideas Flowing on Financial Flows&lt;/span&gt;, ECO, 6 juni 2008.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn69" name="fn69"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref69"&gt;[70]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;India Refuses World Bank Aid to Fight Climate Change&lt;/span&gt;, Nitin Sethi, TNN, 10 oktober 2008.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn70" name="fn70"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref70"&gt;[71]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.twnside.org.sg/title2/finance/twninfofinance20080603.htm.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn71" name="fn71"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref71"&gt;[72]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; USA, Storbritannien, Japan, Australien, Tyskland, Nederl&amp;auml;nderna, Frankrike, Norge, Schweiz, Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn72" name="fn72"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref72"&gt;[73]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Proposal for a Clean Technology Fund, Design Meeting on Climate Investment Funds&lt;/span&gt;, Washington DC, april 2008 &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;http://www.cgdev.org/doc/blog/Proposal_For_A_Clean_Technology_Fund_April_3_2008.pdf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn73" name="fn73"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref73"&gt;[74]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; http://www.proventionconsortium.org/?pageid=36.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn74" name="fn74"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref74"&gt;[75]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Samtal med Elisabet Folkunger, Sida, 081106.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn75" name="fn75"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref75"&gt;[76]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Regeringen uppger i sin pm om klimatsatsningen i h&amp;ouml;stbudgeten att GEF och V&amp;auml;rldsbankens Clean Technology Fund f&amp;aring;r 1&amp;nbsp;000 miljoner kronor sammanlagt. Obekr&amp;auml;ftade men trov&amp;auml;rdiga uppgifter s&amp;auml;ger att GEF ska tilldelas 400 miljoner kronor medan CTF ska f&amp;aring; 600 miljoner kronor. Fr&amp;aring;gan bereds f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn76" name="fn76"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref76"&gt;[77]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; USA, Storbritannien, Japan, Australien, Tyskland, Nederl&amp;auml;nderna, Frankrike, Norge, Schweiz, Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att målet för Sveriges klimatpolitik är tredelat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges och EU:s ansvar i detta sammanhang bör beräknas enligt den modell som presenteras i Greenhouse Development Rights.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bistånd som ges för att uppfylla Sveriges åtagande enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet ska vara additionella utöver biståndets enprocentsmål och måste utgå från de fattiga ländernas intressen och hållbar utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges och EU:s stöd i största möjliga mån ska kanaliseras genom organisationer som har ett brett förtroende och stor acceptans i utvecklingsländerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsningar genom Clean Development Mechanism, CDM, ska uppfylla mycket höga krav, minst s.k. Gold Standard.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att investeringar i CDM inte får vara förenade med att Sverige eller EU ökar sina egna utsläpp i förhållande till våra åtaganden och att de utsläppskrediter som erhålls ska annulleras.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2009-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<namn>Per Bolund</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<namn>Karin Svensson Smith</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:56:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GX02U348</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:05:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:56:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02U348</dok_id>
<subtitel>av Per Bolund m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_u_348.docx</filnamn>
<filstorlek>101293</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Internationell klimatpolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3193464F-D647-4CC3-B7BD-4F2115F58257</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02U348</dok_id>
<subtitel>av Per Bolund m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_u_348.pdf</filnamn>
<filstorlek>610463</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200910_u_348</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BB1C776C-91A3-48DB-BAAF-A1876E6B34BE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>