<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2299399</hangar_id>
 <dok_id>GX02U340</dok_id>
 <rm>2009/10</rm>
 <beteckning>U340</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2009/10:U340 av Urban Ahlin m.fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>s92017</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>340</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-10-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2010-01-28 13:20:15</systemdatum>
 <publicerad>2009-10-06 17:53:51</publicerad>
 <titel>En rättvis värld är möjlig</titel>
 <subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (s)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{53A57272-DFF1-4E44-9D71-6F450F2F523C}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02U340/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02U340</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX02U340</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2009/10:U340&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Urban Ahlin m.fl. (s)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;En rättvis värld är möjlig&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;s92017&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="aa0111aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 090923 1100 5.12" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Nya formatmallshantering f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rslag+urix bak&amp;aring;tkomp+k&amp;ouml;namn --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 28 Jan 2010 13:10:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200910_U_340.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017270"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017271"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Solidaritetspolitik – v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017272"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Solidaritetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017273"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017274"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017275"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatsmart bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017276"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konflikthantering, medling och fredsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017277"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017278"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017279"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017280"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017281"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU-bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017282"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Multilateralt bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017283"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingssamarbete genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017284"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Urholkning av bist&amp;aring;ndet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017285"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;verf&amp;ouml;ring till utgiftsomr&amp;aring;de 6&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017286"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Swedfund&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017287"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Globalisering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017288"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017289"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017290"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Finansiella institutioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017291"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017292"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017293"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017294"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tygla spekulationsekonomin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017295"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017296"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017297"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017298"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017299"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017300"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017301"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017302"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017303"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017304"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017305"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017306"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017307"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017308"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skyldigheten att skydda&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017309"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017310"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017311"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017312"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017313"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvinnor i konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017314"&gt;58&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU:s krishantering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017315"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En offensiv nedrustningspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017316"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017317"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konventionella vapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017318"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klustervapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017319"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Krigsmateriel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017320"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017321"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barents&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017322"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det nordiska samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017323"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samarbete i norra Europa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017324"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nordiska r&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017325"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017326"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barentssamarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017327"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017328"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europa och Europeiska unionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017329"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017330"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU:s grannskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017331"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;ster om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017332"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;ouml;der om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017333"&gt;77&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017334"&gt;78&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017335"&gt;78&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017336"&gt;78&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017337"&gt;80&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017338"&gt;80&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017339"&gt;80&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017340"&gt;82&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017341"&gt;85&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017342"&gt;86&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017343"&gt;87&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017344"&gt;88&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017345"&gt;88&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017346"&gt;89&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Darfur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017347"&gt;90&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;stsahara&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017348"&gt;91&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Zimbabwe&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017349"&gt;91&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Eritrea&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017350"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mellan&amp;ouml;stern&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017351"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Mellan&amp;ouml;stern&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017352"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Israel och Palestina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017353"&gt;95&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Irak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017354"&gt;98&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Iran&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017355"&gt;98&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Dialogfr&amp;auml;mjande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017356"&gt;99&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017357"&gt;100&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017358"&gt;101&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna i Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017359"&gt;102&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Relationer med Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017360"&gt;103&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017361"&gt;105&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Latinamerika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017362"&gt;106&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Colombia&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017363"&gt;107&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Chile&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017364"&gt;109&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mexiko&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017365"&gt;109&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kuba&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017366"&gt;109&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nicaragua&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017367"&gt;111&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Centralamerika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017368"&gt;112&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc252017369"&gt;112&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc252017270" name="_Toc252017270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 1 Inledning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.1 Solidaritetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.2 Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.3 Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.4 Klimatsmart bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.5 Konflikthantering, medling och fredsarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.6 Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.7 Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.8 J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.9 Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.10 EU-bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.11 Multilateralt bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.12 Utvecklingssamarbete genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.13 Urholkning av bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.14 &amp;Ouml;verf&amp;ouml;ring till utgiftsomr&amp;aring;de 6.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.15 Swedfund.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3 Globalisering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.1 Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.2 Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.3 Finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.4 Avskaffa jordbrukssubventionerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.5 Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.6 F&amp;ouml;retagens ansvar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.7 Tygla spekulationsekonomin.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.8 Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4 M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.1 Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.2 D&amp;ouml;dsstraff och tortyr.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.3 M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.4 Kvinnors r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.5 Handel med m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.6 Situationen f&amp;ouml;r minoriteter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.7 Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.8 R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.9 Enskilda fall och Dawit Isaak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.10 FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.11 Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.12 Skyldigheten att skydda.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.13 Barn i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 5 FN och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.1 Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.3 EU:s krishantering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7 En offensiv nedrustningspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.1 Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.2 Konventionella vapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.3 Klustervapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.4 Krigsmateriel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.5 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.1 Det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.2 Samarbete i norra Europa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.3 Nordiska r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.4 N&amp;auml;romr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.5 Barentssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.6 &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.1 Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.2 EU:s grannskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.3 &amp;Ouml;ster om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.4 S&amp;ouml;der om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.5 &amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.6 Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.7 En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.8 Europaparlamentets s&amp;auml;te.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.1 Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.2 Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.3 Utvecklingssamarbete och partnerskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.4 Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.5 H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.6 Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.7 Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.8 S&amp;auml;kerhet och konflikter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.9 Darfur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.10 V&amp;auml;stsahara.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.11 Zimbabwe.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.12 Eritrea.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.1 Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.2 Israel och Palestina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.3 Irak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.4 Iran.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.5 Dialogfr&amp;auml;mjande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12 Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.1 Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.2 Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna i Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.3 Relationer med Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.4 Kina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13 Latinamerika.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.1 Colombia.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.2 Chile.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.3 Mexiko.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.4 Kuba.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.5 Nicaragua.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.6 Centralamerika.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14 Sveriges representation i v&amp;auml;rlden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 93 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016573" name="_Toc252016573"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017271" name="_Toc252017271"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig. Det &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frig&amp;ouml;relse, utveckling och r&amp;auml;tten till arbete v&amp;aring;r internationella politik syftar till. Vi vill utrota fattigdomen, skapa en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld, st&amp;auml;rka demokratin och respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globaliseringen forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ppna v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r Sverige och att &amp;ouml;ppna Sverige f&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden. Det &amp;auml;r en i grunden mycket positiv utveckling. Den snabba tekniska utvecklingen och tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; information, de globala marknaderna och handeln, r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden och det &amp;ouml;kande resandet – utvecklingen har gjort oss alltmer till globala medborgare. Kopplingarna &amp;auml;r tydliga mellan utvecklingen i v&amp;auml;rlden och v&amp;aring;ra jobb, v&amp;aring;r milj&amp;ouml; och v&amp;aring;r mat, v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet och h&amp;auml;lsa h&amp;auml;r i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har alltid varit en del av en internationell r&amp;ouml;relse med ett engagemang f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i andra l&amp;auml;nder och den v&amp;auml;rld vi har gemensamt. Fattigdom, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, f&amp;ouml;rtryck och or&amp;auml;ttvisor har uppr&amp;ouml;rt socialdemokrater i alla tider. Idag delas k&amp;auml;nslan av globalt gemensamt ansvar av s&amp;aring; m&amp;aring;nga fler, och &amp;ouml;ver detta gl&amp;auml;ds vi. Det &amp;auml;r en styrka idag n&amp;auml;r s&amp;aring; m&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra utmaningar delas globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klyftorna &amp;ouml;kar mellan fattiga och rika m&amp;auml;nniskor inom v&amp;aring;ra l&amp;auml;nder, och mellan fattiga och rika l&amp;auml;nder. Finanskrisen &amp;auml;r ett mycket tydligt exempel p&amp;aring; hur de globala klyftorna p&amp;aring;verkar oss i vardagen, v&amp;aring;ra jobb, v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och ekonomi, var vi &amp;auml;n bor i v&amp;auml;rlden. Allra h&amp;aring;rdast drabbas de fattigaste. Stigande arbetsl&amp;ouml;shet rycker tusentals fr&amp;aring;n v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och utveckling. Det leder till &amp;ouml;kade sociala sp&amp;auml;nningar i alla l&amp;auml;nder. Kraftigt varierande tillg&amp;aring;ng och prisutveckling p&amp;aring; livsmedel har drabbat de fattiga jordbruksproducerande l&amp;auml;nderna h&amp;aring;rt. &amp;Ouml;ver en miljard m&amp;auml;nniskor g&amp;aring;r hungriga och bara under 2008 har de kroniskt undern&amp;auml;rda &amp;ouml;kat med 100 miljoner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;B&amp;aring;de op&amp;aring;litligheten hos finansmarknaderna och klimatkrisen kr&amp;auml;ver att globala politiskt h&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningar med bindande regler kommer till st&amp;aring;nd. Vi m&amp;aring;ste alla, demokratiskt, hj&amp;auml;lpas &amp;aring;t att vrida utvecklingen i h&amp;aring;llbar riktning – ekonomiskt, socialt och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser idag de klassiska politiska mots&amp;auml;ttningarna p&amp;aring; den globala arenan. Internationella f&amp;ouml;retag kan utnyttja den gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa v&amp;auml;rlden. Fria fackf&amp;ouml;reningar och fackliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r viktiga i kampen f&amp;ouml;r global r&amp;auml;ttvisa. Vi socialdemokrater har ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja det internationella fackliga arbetet, och f&amp;ouml;r att i alla sammanhang st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors fri- och r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; en alltmer globaliserad arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna utg&amp;ouml;r en okr&amp;auml;nkbar helhet. Vi anser att de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella, odelbara och individuella. De f&amp;aring;r inte inskr&amp;auml;nkas. Respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r ett uttryck f&amp;ouml;r socialdemokratins grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar och en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokrati. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart f&amp;ouml;r oss att kritisera regimer som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, samtidigt som vi ska leva upp till v&amp;aring;ra egna nationella &amp;aring;taganden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Europa har vi sett en fantastisk utveckling de senaste decennierna. Genom att d&amp;ouml;rren h&amp;ouml;lls &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r nya medlemmar till Europeiska unionen har fler tidigare kommunistdiktaturer reformerats och demokratiserats. Framv&amp;auml;xten av EU-samarbetet har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kontinents v&amp;auml;lst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta utvecklas inom de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r EU b&amp;auml;st kan skapa gemensamma l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem. Vi vill att EU ska vara en union f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt och full syssels&amp;auml;ttning. Ett v&amp;auml;l fungerande EU bidrar till ett starkt och tryggt Sverige. Klimat- och milj&amp;ouml;arbetet inom EU &amp;auml;r ett av de b&amp;auml;sta exemplen p&amp;aring; hur vi gemensamt kan m&amp;ouml;ta hot som inget land kan klara ensamt. Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka EU som global akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r utveckling, r&amp;auml;ttvisare handel och f&amp;ouml;rsvarare av demokratin. EU:s arbetsformer m&amp;aring;ste bli &amp;ouml;ppnare och effektivare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta att utveckla en politik som genomsyras av folkr&amp;auml;tten och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Samarbetet med FN m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. EU:s st&amp;ouml;d till FN:s nya r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste vara samst&amp;auml;mt och tydligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Ryssland p&amp;aring;g&amp;aring;r omvandlingen fr&amp;aring;n kommunism, men vi ser oroande tecken p&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och pressfrihet kr&amp;auml;nks. Sverige m&amp;aring;ste klara att skapa ett f&amp;ouml;rtroendefullt samarbete med Ryssland samtidigt som vi ska kritisera det vi anser &amp;auml;r fel i rysk politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;USA har under president George W Bush tappat enormt i st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n v&amp;auml;rldens befolkning. Vi f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntar oss att USA under Barack Obamas presidentperiod ska v&amp;auml;nda tillbaka till en politik d&amp;auml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter respekteras. Att Guantanamof&amp;auml;ngelset st&amp;auml;ngs &amp;auml;r ett hoppfullt exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Asien har det skett en remarkabel minskning av antalet fattiga. Det medf&amp;ouml;r mer av ekonomisk utveckling och politisk makt f&amp;ouml;r Asien – en positiv utveckling som fl&amp;auml;ckas av diktaturer som Burma och Nordkorea.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter &amp;aring;rtionden av h&amp;ouml;gerdiktaturer har demokratin f&amp;aring;tt f&amp;auml;ste i Latinamerika. Vi ser hoppfullt p&amp;aring; utvecklingen med &amp;ouml;kande regionalt samarbete, investeringar i v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem och successivt minskande korruption och maktmissbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Afrika finns stark tillv&amp;auml;xt och demokratiska framg&amp;aring;ngar, men ocks&amp;aring; stora hinder – arbetsl&amp;ouml;shet och fattigdom, etniska konflikter, hiv/aids och andra sjukdomar. Vi vill se en global handelspolitik som ger m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r afrikansk tillv&amp;auml;xt inom den egna jordbruks- och energisektorn. V&amp;aring;rt politiska program f&amp;ouml;r Afrika bygger p&amp;aring; uth&amp;aring;lliga relationer och l&amp;aring;ngvarigt partnerskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att globaliseringens f&amp;ouml;rdelar ska komma alla till del. Det kr&amp;auml;ver att m&amp;auml;nniskan s&amp;auml;tts f&amp;ouml;re marknaden. Fred, demokrati, respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och ekonomisk utveckling &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande och att vi lyckas demokratisera globaliseringen och globalisera demokratin. I en v&amp;auml;rld som blir alltmer gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s beh&amp;ouml;ver demokratin bryta igenom f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka globalt. St&amp;ouml;rre anstr&amp;auml;ngningar m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; att &amp;ouml;ka antalet demokratiska stater i v&amp;auml;rlden. Ett lands inflytande p&amp;aring; global niv&amp;aring; m&amp;aring;ste vara beroende av ett eget demokratiskt styrelseskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror inte p&amp;aring; &amp;ouml;det. Det &amp;auml;r v&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse att v&amp;auml;rlden formas av de m&amp;auml;nniskor som befolkar den. Kan m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra och f&amp;ouml;rtrycka, s&amp;aring; kan m&amp;auml;nniskor i samverkan skapa en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016574" name="_Toc252016574"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017272" name="_Toc252017272"&gt;&lt;/a&gt;Solidaritetspolitik – v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016575" name="_Toc252016575"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017273" name="_Toc252017273"&gt;&lt;/a&gt;Solidaritetspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;auml;nniskan m&amp;aring;let – hennes utveckling och frihet, hennes vilja att v&amp;auml;xa, hennes ansvarsk&amp;auml;nsla f&amp;ouml;r kommande generationer, hennes solidaritet med andra. Det &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frig&amp;ouml;relse politiken syftar till. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill socialdemokrater bek&amp;auml;mpa ekonomiska och sociala klyftor, vidga solidariteten och bidra till en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r fattigdom och maktl&amp;ouml;shet h&amp;ouml;r till det f&amp;ouml;rg&amp;aring;ngna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd kan, r&amp;auml;tt anv&amp;auml;nt, vara en katalysator f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad utbildning, j&amp;auml;mlikhet och framtidstro, men ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;tt att bek&amp;auml;mpa korrumperade odemokratiska styrelseskick. Tillsammans med insatser p&amp;aring; andra omr&amp;aring;den skapar bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att det svenska utvecklingssamarbetet ska pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;g ambition, h&amp;ouml;g kvalitet och ge resultat. Vi vill att Sverige ska ge en procent av bruttonationalinkomsten i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan s&amp;auml;kerhet och utveckling p&amp;aring; b&amp;aring;de kort och l&amp;aring;ng sikt &amp;auml;r odiskutabel. Men i en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer, d&amp;auml;r mer &amp;auml;n 1 000 miljarder amerikanska dollar satsas p&amp;aring; f&amp;ouml;rsvarsutgifter, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med bist&amp;aring;ndet som ligger p&amp;aring; cirka 100 miljarder amerikanska dollar &amp;auml;r det knappast fattigdomsbek&amp;auml;mpningen som beh&amp;ouml;ver mindre resurser. Inom OECD:s bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute;, DAC, p&amp;aring;g&amp;aring;r en diskussion om regelverket f&amp;ouml;r vad som f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd. Vi socialdemokrater accepterar inte att bist&amp;aring;ndet urholkas genom att milit&amp;auml;ra kostnader f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r positiv p&amp;aring; flera omr&amp;aring;den men samtidigt &amp;aring;terst&amp;aring;r m&amp;aring;nga stora utmaningar f&amp;ouml;r att utrota fattigdom, k&amp;auml;mpa mot klyftor, f&amp;ouml;rtryck och or&amp;auml;ttvisor och kunna ta tillvara m&amp;auml;nniskors kraft och vilja till utveckling. Inte minst Afrika ser vi som prioriterat i detta arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r socialdemokratiska solidaritetspolitik ska utvecklas f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre kunna m&amp;ouml;ta en ny tids krav och behov. F&amp;ouml;r en modern solidaritets- och utvecklingspolitik med fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum satsar vi p&amp;aring; konfliktf&amp;ouml;rebyggande insatser, kvalitetsarbete och klimatsatsningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundl&amp;auml;ggande &amp;auml;r ocks&amp;aring; fr&amp;aring;gor som kvinnors r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka sina egna liv och det samh&amp;auml;lle de lever i, liksom fackliga r&amp;auml;ttigheter, kamp mot korruption samt fungerande samh&amp;auml;lleliga institutioner. Vi vill utveckla den socialdemokratiska solidaritetspolitiken s&amp;aring; att den f&amp;ouml;rm&amp;aring;r vara s&amp;aring;v&amp;auml;l katalysator f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling som p&amp;aring;drivande vad det g&amp;auml;ller r&amp;auml;ttigheter och demokratisering. V&amp;auml;rdegrunden f&amp;ouml;r oss socialdemokrater p&amp;aring; vilken vi grundar v&amp;aring;r politik &amp;auml;r solidariteten med v&amp;auml;rldens utsatta, f&amp;ouml;rtryckta, fattiga och exploaterade m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Or&amp;auml;ttvisorna tar sig m&amp;aring;nga uttryck. Fortfarande lever n&amp;auml;rmare h&amp;auml;lften av jordens befolkning p&amp;aring; en inkomst under tv&amp;aring; dollar per dag, och 1,4 miljarder m&amp;auml;nniskor lever under den absoluta fattigdomsgr&amp;auml;nsen p&amp;aring; en dryg dollar per dag. Majoriteten av dessa &amp;auml;r kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i fattiga l&amp;auml;nder &amp;auml;r inte heller entydig. Framsteg och mis&amp;auml;r lever sida vid sida. Fattigdomen finns dessutom &amp;ouml;verallt och pr&amp;auml;glar &amp;auml;ven vardagen i rikare l&amp;auml;nder. En v&amp;auml;rld med 246 miljoner barnarbetare &amp;auml;r inte m&amp;auml;nsklig. N&amp;auml;r arbetare blir inl&amp;aring;sta p&amp;aring; fabriker i s&amp;aring; kallade ekonomiska frizoner till&amp;auml;mpas inte alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde. En inv&amp;aring;nare i den industrialiserade v&amp;auml;rlden v&amp;auml;ntas leva n&amp;auml;stan 30 &amp;aring;r l&amp;auml;ngre &amp;auml;n den som bor i n&amp;aring;got av v&amp;auml;rldens minst utvecklade samh&amp;auml;llen. 100 miljoner barn g&amp;aring;r inte i skolan. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r detta en oh&amp;aring;llbar, oacceptabel och ov&amp;auml;rdig situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i v&amp;auml;rlden har dock p&amp;aring; senare &amp;aring;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats radikalt – mest till det b&amp;auml;ttre. Fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare lever i demokratier. M&amp;auml;nsklighetens samlade v&amp;auml;lst&amp;aring;nd v&amp;auml;xer, produktionen hush&amp;aring;llar allt b&amp;auml;ttre med naturens resurser och fler reser sig ur f&amp;ouml;rtryck, sv&amp;auml;lt, sjukdom och analfabetism &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen kan fattigdomen g&amp;ouml;ras till historia. Det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att p&amp;aring; en generation utrota fattigdomen, om den politiska viljan finns. Trots detta pr&amp;auml;glas v&amp;auml;rlden av &amp;ouml;kande or&amp;auml;ttvisor inom och mellan l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med snabb tillv&amp;auml;xt ser vi i v&amp;auml;rlden &amp;ouml;kande sociala och ekonomiska klyftor och allt v&amp;auml;rre klimat- och milj&amp;ouml;hot. Matpriserna har &amp;ouml;kat och v&amp;auml;rldens fattiga drabbas h&amp;aring;rt. Det blir allt viktigare att bist&amp;aring;ndet fokuserar p&amp;aring; att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen f&amp;ouml;r de fattigaste. En ekonomiskt sett alltmer globaliserad v&amp;auml;rld kr&amp;auml;ver att ocks&amp;aring; den internationella solidariteten globaliseras. Idag r&amp;aring;der en djup obalans. Det senaste &amp;aring;rets djupa ekonomiska kris riskerar att p&amp;aring;tagligt f&amp;ouml;rv&amp;auml;rra situationen f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens fattiga. Idag &amp;ouml;kar hungern igen i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Livsmedelskrisen, klimatkrisen och finanskrisen &amp;auml;r globala skeenden som drabbar de redan utsatta h&amp;aring;rdast. V&amp;auml;rldsbanken har ber&amp;auml;knat att antalet fattiga i v&amp;auml;rlden &amp;ouml;kade med n&amp;auml;stan 200 miljoner m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; n&amp;aring;gra f&amp;aring; &amp;aring;r, beroende p&amp;aring; h&amp;ouml;gre livsmedelspriser. Ytterligare ber&amp;auml;kningar visar att krisen skapar 100&amp;nbsp;miljoner fler fattiga. Utvecklingsl&amp;auml;ndernas tillv&amp;auml;xt ber&amp;auml;knas sjunka fr&amp;aring;n 6&amp;nbsp;procent 2008 till 1,5 procent 2009. V&amp;auml;rldshandelns minskning, minskade remitteringar, utl&amp;auml;ndska investeringar – listan &amp;ouml;ver minskade ekonomiska fl&amp;ouml;den &amp;auml;r l&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan tidigare fanns ett gap mellan utlovat bist&amp;aring;nd och vad givarl&amp;auml;nderna verkligen uppfyllde. I finanskrisens sp&amp;aring;r minskar bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finanskrisen har f&amp;ouml;rt med sig en minskning av svensk ekonomi, och d&amp;auml;rmed minskar ocks&amp;aring; det svenska bist&amp;aring;ndet som &amp;auml;r knutet till ekonomins storlek genom enprocentsm&amp;aring;let. Vi socialdemokrater vill prioritera fattigdomsbek&amp;auml;mpning och verksamhet som riktas till att lindra effekterna av finanskrisen, som sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt i redan utsatta l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r n&amp;auml;rmare uppgifter om v&amp;aring;ra prioriteringar inom budgeten f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;de 7 h&amp;auml;nvisar vi till v&amp;aring;r motion f&amp;ouml;r detta utgiftsomr&amp;aring;de i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016576" name="_Toc252016576"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017274" name="_Toc252017274"&gt;&lt;/a&gt;Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2003 inf&amp;ouml;rde vi socialdemokrater och en enig svensk riksdag politiken f&amp;ouml;r global utveckling (PGU). Det var ett viktigt steg f&amp;ouml;r utvecklingspolitiken och r&amp;ouml;nte stor uppskattning b&amp;aring;de i Sverige och internationellt. Bist&amp;aring;ndet kan inte ensamt skapa utveckling, men r&amp;auml;tt anv&amp;auml;nt kan det vara en katalysator. I den sammanh&amp;aring;llna politiken f&amp;ouml;r global utveckling ska alla politikomr&amp;aring;den str&amp;auml;va mot samma m&amp;aring;l – en h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill utveckla den svenska politiken f&amp;ouml;r global utveckling genom att skapa en samordningsfunktion i Regeringskansliet som ska svara f&amp;ouml;r att regeringens agerande samf&amp;auml;llt str&amp;auml;var mot m&amp;aring;let om h&amp;aring;llbar global utveckling. F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre motsvara en bist&amp;aring;ndsministers uppgifter i framtiden b&amp;ouml;r titeln bist&amp;aring;ndsminister &amp;auml;ndras till minister f&amp;ouml;r internationellt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller politiken f&amp;ouml;r global utveckling och utvecklingssamarbetet har Sverige varit en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare och det g&amp;auml;ller nu f&amp;ouml;r den borgerliga regeringen att genom en aktiv politik se till att Sverige forts&amp;auml;tter vara f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland genom implementeringen av PGU. Det vore ett verkligt viktigt bidrag till en h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I m&amp;aring;nga stycken medf&amp;ouml;r dock regeringens politik en oroande perspektivf&amp;ouml;rskjutning d&amp;auml;r solidaritet och det lokala &amp;auml;garskapet som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r starkt nedtonat till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r &amp;ouml;kat fokus p&amp;aring; det svenska egenintresset och en &amp;ouml;vertro p&amp;aring; marknadsl&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016577" name="_Toc252016577"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017275" name="_Toc252017275"&gt;&lt;/a&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpningen ska st&amp;aring; i centrum f&amp;ouml;r svenskt utvecklingssamarbete. Enligt FN:s Millennium Project g&amp;aring;r idag endast 30 procent av v&amp;auml;rldens bist&amp;aring;ndsmedel till fattigdomsbek&amp;auml;mpning, hunger och sjukdomar i fattiga l&amp;auml;nder. Detta &amp;auml;r inte acceptabelt. Vi vill f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en mer koncentrerad satsning p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Det g&amp;ouml;rs redan m&amp;aring;nga angel&amp;auml;gna &amp;aring;tg&amp;auml;rder med v&amp;aring;ra bist&amp;aring;ndsmedel, men ett fokus p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning &amp;auml;r centralt f&amp;ouml;r att vi ska kunna g&amp;aring; vidare mot r&amp;auml;ttvisare v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kade koncentrationen p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning i det bilaterala utvecklingssamarbetet m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kompletteras med att styra det multilaterala bist&amp;aring;ndet till de internationella organisationer som mest effektivt bidrar till detta m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av v&amp;auml;rldens samlade bist&amp;aring;nd g&amp;aring;r bara en liten del till sj&amp;auml;lvhj&amp;auml;lp och mikrol&amp;aring;n. M&amp;auml;nniskor har id&amp;eacute;er och drivkraft till att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin situation, men alltf&amp;ouml;r ofta saknas de sm&amp;aring; ekonomiska resurserna f&amp;ouml;r den inledande investeringen. N&amp;aring;got av det b&amp;auml;sta vi kan g&amp;ouml;ra &amp;auml;r att f&amp;ouml;rse m&amp;auml;nniskor med redskap s&amp;aring; att de sj&amp;auml;lva kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin situation. V&amp;aring;r bist&amp;aring;ndspolitik tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i m&amp;auml;nniskors egen initiativf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och kraft att skapa m&amp;ouml;jligheter att komma ur fattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill mer aktivt st&amp;ouml;dja entrepren&amp;ouml;rskap i utvecklingsl&amp;auml;nder. Det handlar ocks&amp;aring; om att st&amp;auml;rka fattiga m&amp;auml;nniskors, inte minst kvinnors, m&amp;ouml;jligheter att &amp;auml;ga och driva f&amp;ouml;retag och st&amp;auml;rka deras r&amp;auml;ttigheter. Mikrol&amp;aring;n fungerar oftast b&amp;auml;st n&amp;auml;r det &amp;auml;r kvinnor som &amp;auml;r l&amp;aring;ntagare. Den l&amp;ouml;n som kommer ur f&amp;ouml;retagsamheten kommer ocks&amp;aring; deras familjer till nytta. V&amp;aring;rt m&amp;aring;l &amp;auml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning. Vi vill ocks&amp;aring; f&amp;aring; fler barn, s&amp;auml;rskilt flickor, till skolan, och att f&amp;aring; dem att g&amp;aring; hela skolg&amp;aring;ngen, som ett led att minska fattigdomen och or&amp;auml;ttvisorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016578" name="_Toc252016578"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017276" name="_Toc252017276"&gt;&lt;/a&gt;Klimatsmart bist&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r en av v&amp;aring;r tids viktigaste fr&amp;aring;gor och en viktig best&amp;aring;ndsdel f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Vi vill inr&amp;auml;tta en mekanism f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;teknik- samt kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring till utvecklingsl&amp;auml;nderna. D&amp;auml;rtill ska svenskt utvecklingssamarbete vara klimats&amp;auml;krat. Andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan bidra till att sk&amp;auml;rpa milj&amp;ouml;- och klimatprofilen i bist&amp;aring;ndet handlar t.ex. om att satsa p&amp;aring; de delar av Swedfunds verksamhet som kan leda till &amp;ouml;kade investeringar i milj&amp;ouml;- och klimatf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande f&amp;ouml;retag i utvecklingsl&amp;auml;nderna, styra mikrol&amp;aring;n/krediter mot milj&amp;ouml;teknik och inf&amp;ouml;ra milj&amp;ouml;bokslut f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet. Vi vill vidare satsa p&amp;aring; forskning och utbildning i Sverige om hur utvecklingsl&amp;auml;nderna kan finna v&amp;auml;gar till utveckling utan att beh&amp;ouml;va genomg&amp;aring; de utvecklade l&amp;auml;ndernas misstag.&lt;span style="color: #3366ff;"&gt; &lt;/span&gt;Vi vill st&amp;auml;rka det globala samarbetet inom detta omr&amp;aring;de. Vi vill att FN:s milj&amp;ouml;program Unep st&amp;auml;rks och utvecklas till ett centralt milj&amp;ouml;organ inom FN och satsa p&amp;aring; arbetet som g&amp;ouml;rs inom ramen f&amp;ouml;r FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016579" name="_Toc252016579"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017277" name="_Toc252017277"&gt;&lt;/a&gt;Konflikthantering, medling och fredsarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter och krig f&amp;ouml;r med sig katastrofala f&amp;ouml;ljder b&amp;aring;de f&amp;ouml;r enskilda m&amp;auml;nniskor och som ett hinder f&amp;ouml;r utveckling och kamp mot fattigdom. Fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den r&amp;aring;dande finanskrisen riskerar ocks&amp;aring; att ge upphov till &amp;ouml;kad social oro och h&amp;aring;rdnande villkor kan leda till konflikter, s&amp;auml;rskilt i utsatta l&amp;auml;nder med svaga samh&amp;auml;llsstrukturer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har genom sin utrikes- och utvecklingspolitik &amp;ouml;ver tiden byggt upp en stor trov&amp;auml;rdighet. M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger &amp;ouml;ver &amp;aring;ren har Sveriges roll efterfr&amp;aring;gats i olika sammanhang men vi har vare sig haft resurser, organisation eller kunskap att ta oss an flera av de uppgifter vi ombetts att bist&amp;aring; i. Vi socialdemokrater vill st&amp;auml;rka arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och g&amp;ouml;ra en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete. Sverige ska vara en stark r&amp;ouml;st i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r fred och vara en viktig akt&amp;ouml;r i fredsarbete och konflikthantering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi bygga upp ytterligare kapacitet inom detta omr&amp;aring;de, b&amp;aring;de p&amp;aring; UD och genom att st&amp;auml;rka arbetet p&amp;aring; Folke Bernadotteakademin exempelvis med utbildning av personal f&amp;ouml;r olika konflikthanteringsinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016580" name="_Toc252016580"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017278" name="_Toc252017278"&gt;&lt;/a&gt;Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en ambiti&amp;ouml;s utvecklingspolitik, vilket &amp;auml;r viktigt inte minst i en tid d&amp;aring; klimat- och livsmedelskriser och ekonomiska kriser drabbar de redan utsatta h&amp;aring;rdast.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna beklagar den snedvridna bild av svenskt utvecklingssamarbete som ibland m&amp;aring;las upp d&amp;auml;r kvantitet s&amp;auml;gs st&amp;aring; i motsatsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till kvalitet och d&amp;auml;r strategisk styrning och resultatorienterat t&amp;auml;nkande &amp;auml;r n&amp;aring;got nytt sedan regeringsskiftet. Den borgerliga regeringen tog &amp;ouml;ver en internationellt mycket respekterad bist&amp;aring;ndspolitik. Den har h&amp;aring;llit god kvalitet, &amp;aring;stadkommit resultat och gett Sverige m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd vid f&amp;ouml;rhandlingsborden i de tunga internationella organisationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lvklart ska stor m&amp;ouml;da &amp;auml;gnas &amp;aring;t kontroll, revision och utv&amp;auml;rdering av hur bist&amp;aring;ndsmedel anv&amp;auml;nds och om de n&amp;aring;r m&amp;aring;len. Utvecklingssamarbetet ska pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;ga ambitioner f&amp;ouml;r effektivitet, kvalitet och m&amp;aring;luppfyllelse. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;lkomnar vi granskning och redovisning av hur bist&amp;aring;ndet uppfyller de m&amp;aring;l vi satt upp. Men det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att m&amp;auml;ta resultat av utvecklingssamarbete och sambanden &amp;auml;r inte alltid l&amp;auml;tta att se. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi utveckla metoderna f&amp;ouml;r granskning och utv&amp;auml;rdering och se till att l&amp;auml;rdomarna oms&amp;auml;tts i praktik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingspolitiken &amp;auml;r betj&amp;auml;nt av en saklig och korrekt debatt d&amp;auml;r utv&amp;auml;rdering och analys bidrar till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade strategier som driver politiken ytterligare fram&amp;aring;t. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser Socialdemokraterna det angel&amp;auml;get att utv&amp;auml;rderingsmyndigheten Sadev, som inr&amp;auml;ttades i januari 2006, f&amp;aring;r &amp;ouml;kade resurser och att dess kapacitet successivt ska &amp;ouml;ka under de kommande &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka tydligheten i bist&amp;aring;ndspolitiken vill vi inf&amp;ouml;ra ett nytt s&amp;auml;tt att redovisa bist&amp;aring;nd. Den moderatledda regeringen har g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng urholkat bist&amp;aring;ndet genom avr&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen till skuldavskrivningar med rena luftsiffror. &amp;Auml;ven om ocks&amp;aring; denna sorts avr&amp;auml;kning &amp;auml;r till&amp;aring;tet enligt DAC-reglerna (OECD:s bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute; som best&amp;auml;mmer reglerna f&amp;ouml;r vad som r&amp;auml;knas till bist&amp;aring;nd) vill vi att s&amp;aring;dana &amp;aring;tg&amp;auml;rder enkelt ska kunna utl&amp;auml;sas ur redovisningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016581" name="_Toc252016581"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017279" name="_Toc252017279"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingssamarbetet &amp;auml;r ett bidrag till att bryta den maktl&amp;ouml;shet som tvingar m&amp;auml;nniskor i den fattiga v&amp;auml;rlden kvar i hunger och hoppl&amp;ouml;shet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r fr&amp;aring;gor om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter grundl&amp;auml;ggande ocks&amp;aring; i bist&amp;aring;ndet. Bist&amp;aring;nd skapar inte ensamt en positiv utveckling. D&amp;auml;remot bidrar det till att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling tillsammans med insatser p&amp;aring; andra omr&amp;aring;den. Det handlar om att l&amp;aring;ngsiktigt fr&amp;auml;mja demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet och bygga upp fungerande institutioner. De fattigaste l&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ha m&amp;ouml;jligheter att bygga upp fungerande utbildnings- och h&amp;auml;lsosystem och annat som internationella investerare inte tar h&amp;auml;nsyn till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndet st&amp;auml;ller ocks&amp;aring; krav p&amp;aring; mottagarl&amp;auml;nderna. Huvudansvaret f&amp;ouml;r en positiv utveckling ligger hos varje land och dess befolkning. Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och den f&amp;ouml;rda ekonomiska politiken f&amp;aring;r inte st&amp;aring; i v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling i det mottagande landet. Vi vill understryka vikten av god samh&amp;auml;llsstyrning, vilket omfattar f&amp;ouml;rvaltningen och uppbyggnaden av en statsapparat som p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er ska pr&amp;auml;glas av effektivitet, &amp;ouml;ppenhet, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet, m&amp;ouml;jlighet till ansvarsutkr&amp;auml;vande och av insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna. Detta &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. Korruption i alla dess former m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd ska inte ges till korrupta regimer eller till stater som inte har ett genuint intresse av demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I fall med stater som varken &amp;auml;r demokratiska eller vill utveckla demokrati b&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet ist&amp;auml;llet kanaliseras till demokratifr&amp;auml;mjande arbete via det civila samh&amp;auml;llet eller andra l&amp;auml;mpliga akt&amp;ouml;rer. Det finns ocks&amp;aring; fall d&amp;auml;r ett lands utveckling passerat stadiet f&amp;ouml;r traditionellt bist&amp;aring;nd, men d&amp;auml;r demokratistr&amp;auml;vanden fortfarande m&amp;aring;ste st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett s&amp;aring;dant exempel &amp;auml;r Ryssland. Regeringen besl&amp;ouml;t tidigare att snabbavveckla Sveriges st&amp;ouml;d till utvecklingen i Ryssland, samtidigt som situationen i Ryssland var och &amp;auml;r mer oroande &amp;auml;n p&amp;aring; l&amp;auml;nge. Det &amp;auml;r rimligt att Sverige drar sig ur bist&amp;aring;ndsinsatser f&amp;ouml;r rysk infrastruktur, men samtidigt &amp;auml;r det viktigt att fortsatt st&amp;ouml;dja insatser som fr&amp;auml;mjar &amp;ouml;ppenhet och demokratisk utveckling. Ryssland beh&amp;ouml;ver dialog, samarbete och st&amp;ouml;d till en positiv utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r ett brett r&amp;auml;ttighetsperspektiv. Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande i bist&amp;aring;ndet. Fattigdom handlar inte enbart om orimliga livsvillkor och hunger utan &amp;auml;ven om brist p&amp;aring; inflytande och diskriminering. St&amp;ouml;d genom organisationer f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka partiv&amp;auml;sendet i v&amp;auml;rlden b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka de fackliga r&amp;auml;ttigheternas roll och den sociala dialogen f&amp;ouml;r att motverka globaliseringens negativa effekter. Socialdemokratisk bist&amp;aring;ndspolitik handlar om att l&amp;aring;ngsiktigt fr&amp;auml;mja demokratisk utveckling, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet och bygga upp fungerande institutioner. Vi socialdemokrater vill ha en aktiv bist&amp;aring;ndspolitik f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att den borgerliga regeringen vill satsa p&amp;aring; kampen f&amp;ouml;r demokrati runt om i v&amp;auml;rlden och d&amp;auml;rigenom forts&amp;auml;tta det viktiga arbetet inom utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016582" name="_Toc252016582"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017280" name="_Toc252017280"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor utg&amp;ouml;r h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens befolkning men kvinnors m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka, delta i och dra f&amp;ouml;rdel av utvecklingen &amp;auml;r i de flesta l&amp;auml;nder sm&amp;aring;. V&amp;auml;rlden styrs fortfarande av m&amp;auml;n. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles sociala, ekonomiska och politiska utveckling och fr&amp;aring;gan om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r alltid vara en av grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna n&amp;auml;r vi s&amp;ouml;ker l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; globala problem som fattigdom, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, s&amp;auml;kerhet och migration. Inte minst d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r satsningar p&amp;aring; kvinnor s&amp;auml;rskilt viktigt inom bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;r ofta de fattigaste bland de fattiga – och de mest utsatta. Maktrelationen mellan k&amp;ouml;nen resulterar i att flickor inte f&amp;aring;r g&amp;aring; i skola i samma utstr&amp;auml;ckning som pojkar, att lagstiftning kring &amp;auml;gander&amp;auml;tt gynnar m&amp;auml;n, att kvinnor har s&amp;auml;mre l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor och i &amp;auml;n h&amp;ouml;gre grad saknar inflytande &amp;ouml;ver samh&amp;auml;llsutvecklingen. Svenskt utvecklingssamarbete ska bidra till att &amp;ouml;ka kvinnors m&amp;ouml;jlighet att styra sina liv och p&amp;aring;verka det egna landets utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016583" name="_Toc252016583"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017281" name="_Toc252017281"&gt;&lt;/a&gt;Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aids-epidemin &amp;auml;r ett allvarligt hot mot samh&amp;auml;llsutveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning och kr&amp;auml;ver en allm&amp;auml;n och bred mobilisering av alla krafter i samh&amp;auml;llet. Politisk vilja och ledarskap &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att kampen mot hiv/aids ska vara m&amp;ouml;jlig att genomf&amp;ouml;ra konsekvent och effektivt. Stigmatiseringen av hiv/aids och bristen p&amp;aring; agerande fr&amp;aring;n ansvariga politiker &amp;auml;r oacceptabel. Vi vill som ett led i kampen mot smittspridning betona flickors utbildning, st&amp;auml;rkande av kvinnors st&amp;auml;llning samt sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa, m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;tt till bromsmediciner till l&amp;auml;gre priser och vikten av prevention.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016584" name="_Toc252016584"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017282" name="_Toc252017282"&gt;&lt;/a&gt;EU-bist&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s medlemsl&amp;auml;nder och kommissionen tillsammans &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och unionen ska vara en p&amp;aring;drivande akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; FN:s millenniem&amp;aring;l. F&amp;ouml;r att det ska lyckas kr&amp;auml;vs att mer av EU-bist&amp;aring;ndet fokuseras p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning och att EU:s olika politikomr&amp;aring;den b&amp;auml;ttre samordnas f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Jordbruks- och handelspolitiken &amp;auml;r tv&amp;aring; centrala omr&amp;aring;den som m&amp;aring;ste reformeras inom EU f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja och inte bromsa utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter. Sverige ska ocks&amp;aring; vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att EU:s medlemsl&amp;auml;nder ska h&amp;ouml;ja sina bist&amp;aring;ndsniv&amp;aring;er. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att politikomr&amp;aring;den ocks&amp;aring; p&amp;aring; det europeiska planet str&amp;auml;var &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget utg&amp;ouml;r EU:s bist&amp;aring;ndspolitik en stor m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r Europas medlemsl&amp;auml;nder att gemensamt p&amp;aring; ett kraftfullt och konstruktivt s&amp;auml;tt fr&amp;auml;mja en mer r&amp;auml;ttvis och demokratisk v&amp;auml;rld och d&amp;auml;rmed spegla EU:s grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar i en v&amp;auml;rld som riskerar att polariseras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016585" name="_Toc252016585"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017283" name="_Toc252017283"&gt;&lt;/a&gt;Multilateralt bist&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det multilaterala bist&amp;aring;ndet uppg&amp;aring;r till cirka h&amp;auml;lften av svenskt utvecklingssamarbete. Under den f&amp;ouml;rra mandatperioden initierade vi i riksdagens utrikesutskott en granskning av det multilaterala bist&amp;aring;ndet, en f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis ok&amp;auml;nd men stor del av den svenska bist&amp;aring;ndspolitiken. D&amp;aring; framkom brister i den strategiska styrningen av det multilaterala bist&amp;aring;ndet liksom i redovisningen. Det &amp;auml;r bra att regeringen nu arbetar med en mer strategisk styrning av ocks&amp;aring; denna bist&amp;aring;ndsform.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med den neddragning som f&amp;ouml;ljt av bni-minskningen minskar ocks&amp;aring; en del av svenskt st&amp;ouml;d till vissa FN-organ. Vi anser att UNDP som bedriver en mycket viktig verksamhet inte b&amp;ouml;r f&amp;aring; fullt s&amp;aring; stor neddragning av anslaget d&amp;aring; de redan f&amp;aring;tt minskade anslag under flera &amp;aring;rs tid. Ocks&amp;aring; UNFPA bedriver en verksamhet som &amp;auml;r mycket viktig bland annat f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, kvinnors r&amp;auml;ttigheter, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter och uppfyllandet av millenniem&amp;aring;l om minskad m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet. Det &amp;auml;r viktigt att Sveriges st&amp;ouml;d till denna sektor &amp;auml;r fortsatt starkt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016586" name="_Toc252016586"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017284" name="_Toc252017284"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingssamarbete genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I takt med att svenskt bist&amp;aring;nd &amp;ouml;kat p&amp;aring; senare &amp;aring;r &amp;auml;r det viktigt och rimligt att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra &amp;aring;terkopplingen till svenska folket om utvecklingspolitikens m&amp;aring;l och resultat. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det viktigt att det finns en stark f&amp;ouml;rankring f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet hos svenska folket. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra en satsning p&amp;aring; att ta fram metoder f&amp;ouml;r att ge &amp;aring;terkoppling till svenska folket p&amp;aring; hur skattefinansierat bist&amp;aring;nd anv&amp;auml;nds. En viktig faktor i relation till svenska folket &amp;auml;r det civila samh&amp;auml;llets organisationer. De st&amp;aring;r bara f&amp;ouml;r en del av bist&amp;aring;ndsbudgeten men de spelar en viktig roll s&amp;aring;v&amp;auml;l i utvecklingsl&amp;auml;nderna som i relation till svenska folket n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller informationsverksamhet om bist&amp;aring;ndet. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det viktigt med en m&amp;aring;ngfald av r&amp;ouml;ster och akt&amp;ouml;rer i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare undantogs det civila samh&amp;auml;llets organisationer, ocks&amp;aring; kallat folkr&amp;ouml;relsebist&amp;aring;ndet, fr&amp;aring;n de senaste &amp;aring;rens &amp;ouml;kning av bist&amp;aring;ndet och det handlar om en p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt unik verksamhet med kontakter som &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att skapa annars. Dessa organisationers verksamhet spelar en viktig roll i demokratiprocesser. Det civila samh&amp;auml;llets medverkan i det internationella utvecklingssamarbetet g&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r Sverige att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llets roll i utvecklingsl&amp;auml;nderna, n&amp;aring;got som &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles demokratiska utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I budgetpropositionen f&amp;ouml;resl&amp;aring;s en viss minskning av anslaget till det civila samh&amp;auml;llets organisationer och av informationsanslaget. Vi tillf&amp;ouml;r viss f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning till anslaget f&amp;ouml;r dessa organisationers arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016587" name="_Toc252016587"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017285" name="_Toc252017285"&gt;&lt;/a&gt;Urholkning av bist&amp;aring;ndet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har i budget efter budget urholkat bist&amp;aring;ndet underifr&amp;aring;n genom avr&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen till skuldavskrivningar. I exempelvis budgeten f&amp;ouml;r 2008 avr&amp;auml;knade regeringen 500 miljoner kronor fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r att betala av gamla skulder. I verkligheten var dock den faktiska siffran som Exportkreditn&amp;auml;mnden anv&amp;auml;nde f&amp;ouml;r att slutgiltigt skriva av skulder betydligt l&amp;auml;gre, 287 miljoner. Resterande 213 miljoner &amp;auml;r en luftsiffra som direkt dr&amp;auml;nerar bist&amp;aring;ndet. Det kan vara rimligt att fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen r&amp;auml;kna av skuldavskrivningar, men det ska i s&amp;aring;dant fall ske krona f&amp;ouml;r faktisk krona utan luft. Socialdemokraterna vill principiellt avvisa uppbl&amp;aring;sta avr&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen, i likhet med v&amp;aring;r budgetmotion f&amp;ouml;r 2008.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De fattiga l&amp;auml;ndernas skuldb&amp;ouml;rda m&amp;aring;ste minska. Alla rika l&amp;auml;nder delar ansvaret f&amp;ouml;r att befria jordens fattigaste fr&amp;aring;n ett v&amp;auml;xande skuldok. Det finns l&amp;auml;nder som betalar uppemot tre g&amp;aring;nger mer i skuldavskrivningar &amp;auml;n till investeringar i h&amp;auml;lsa och utbildning. De fattigaste l&amp;auml;ndernas skulder m&amp;aring;ste skrivas av helt, dock inte p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt som urholkar bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndsminister Gunilla Carlsson har sagt om enprocentsniv&amp;aring;n: ”En del skulle kalla det privilegium. Jag skulle kalla det en f&amp;ouml;rbannelse” (G&amp;ouml;teborgs-Posten 070625). I augusti 2007 ville statsministern i sitt Vaxholmstal anv&amp;auml;nda nedsk&amp;auml;rningar i bist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r att finansiera skattes&amp;auml;nkningar h&amp;auml;r i Sverige. &amp;Auml;r moderaternas fattigdomsperspektiv verkligen &amp;auml;kta?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc213381582" name="_Toc213381582"&gt;&lt;/a&gt;Vi konstaterar vidare att regeringen forts&amp;auml;tter ligga p&amp;aring; en mycket h&amp;ouml;g niv&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller avr&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndet, f&amp;ouml;r 2010 handlar det om 14&amp;nbsp;%, vilket utg&amp;ouml;r en oroande och stigande trend. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De avr&amp;auml;kningar som g&amp;ouml;rs och som sker inom det internationella regelverket f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet mots&amp;auml;tter vi oss inte, med undantag f&amp;ouml;r de uppbl&amp;aring;sta skuldavskrivningarna, men vi kr&amp;auml;ver att regeringen &amp;aring;terkommer med en redovisning d&amp;auml;r det framg&amp;aring;r huruvida dessa medel m&amp;ouml;ter m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar och krav som i &amp;ouml;vrigt finns f&amp;ouml;r att bist&amp;aring;ndet ska ge resultat och bidra till fattigdomsbek&amp;auml;mpningen i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016588" name="_Toc252016588"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017286" name="_Toc252017286"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;verf&amp;ouml;ring till utgiftsomr&amp;aring;de 6&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret &amp;ouml;verf&amp;ouml;r regeringen 115 miljoner kronor (avseende vad som tidigare varit R&amp;auml;ddningsverkets internationella insatser p&amp;aring; omr&amp;aring;det humanit&amp;auml;rt bist&amp;aring;nd) till utgiftsomr&amp;aring;de 6 f&amp;ouml;r insatser av Myndigheten f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llsskydd och beredskap, MSB, som handhar denna verksamhet efter myndighetssammanslagningen. Vi mots&amp;auml;tter oss principiellt s&amp;aring;dana &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringar eftersom vi anser att bist&amp;aring;ndsmedel b&amp;ouml;r hanteras via bist&amp;aring;ndsanslaget s&amp;aring;som tidigare varit fallet. Det &amp;auml;r en viktig princip att inte blanda bist&amp;aring;ndsmedel med andra anslag. Att hantera dem &amp;ouml;ver f&amp;ouml;rsvarsbudgeten &amp;auml;r n&amp;aring;got som ocks&amp;aring; OECD/DAC har varnat Sverige f&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016589" name="_Toc252016589"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017287" name="_Toc252017287"&gt;&lt;/a&gt;Swedfund&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Swedfund International AB &amp;auml;r ett statligt &amp;auml;gt bolag som arbetar med riskkapital och kompetens f&amp;ouml;r investeringar i utvecklingsl&amp;auml;nder. Socialdemokraterna ser positivt p&amp;aring; denna verksamhet, ekonomisk tillv&amp;auml;xt &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande del av fattigdomsbek&amp;auml;mpningen. Att fr&amp;auml;mja tillv&amp;auml;xt och jobb &amp;auml;r mycket viktigt, inte minst mot bakgrund av den ekonomiska krisen som drabbar utvecklingsl&amp;auml;nderna h&amp;aring;rt, bland annat genom minskade investeringar fr&amp;aring;n utlandet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men vi ser ocks&amp;aring; allvarligt p&amp;aring; den kritik som riktats mot Swedfund, senast av Riksrevisionen vars kritik handlar om att Swedfund investerat i fonder med s&amp;auml;te i skatteparadis, att utvecklingseffekten av investeringarna som gjorts i utvecklingsl&amp;auml;nderna inte f&amp;ouml;ljs upp tillr&amp;auml;ckligt v&amp;auml;l och att utvecklingsm&amp;aring;let ofta har f&amp;aring;tt st&amp;aring; tillbaka f&amp;ouml;r l&amp;ouml;nsamhetskrav samt att det saknas strategi f&amp;ouml;r bolaget och de kapitaltillskott som gjorts. De krav p&amp;aring; resultat och effektivitet som st&amp;auml;lls p&amp;aring; &amp;ouml;vrigt bist&amp;aring;nd ska sj&amp;auml;lvklart st&amp;auml;llas ocks&amp;aring; p&amp;aring; Swedfunds verksamhet. Riksrevisionen menar bland annat att inga finansiella analyser gjorts om bolagets reella kapitalbehov inf&amp;ouml;r de tillskott som redan &amp;auml;r beslutade tidigare under &amp;aring;ret. I budgetpropositionen skriver regeringen att man har inlett en pr&amp;ouml;vning av Swedfunds l&amp;aring;ngsiktiga kapitalbehov. Vi menar att en s&amp;aring;dan analys b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras innan ytterligare kapitaltillskott sker. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;ger vi nej till det kapitaltillskott som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i budgetpropositionen. Vi h&amp;auml;nvisar ocks&amp;aring; till den motion vi skrivit med anledning av Riksrevisionens granskning av Swedfund.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016590" name="_Toc252016590"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017288" name="_Toc252017288"&gt;&lt;/a&gt;Globalisering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror p&amp;aring; globaliseringens m&amp;ouml;jligheter. De senaste &amp;aring;rtiondenas ekonomiska globalisering har skapat ett &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och bidragit till att fattigdomen minskat f&amp;ouml;r flera hundra miljoner m&amp;auml;nniskor. I globaliseringens k&amp;ouml;lvatten har avst&amp;aring;nden mellan m&amp;auml;nniskor minskat samt kunskapen och f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r levnadsvillkoren p&amp;aring; andra sidan jordklotet &amp;ouml;kat. Dag f&amp;ouml;r dag v&amp;auml;xer kraven p&amp;aring; demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och social trygghet runtom i v&amp;auml;rlden. Aldrig har det funnits s&amp;aring; m&amp;aring;nga demokratier som i dag. Och sambandet mellan demokrati och ekonomisk utveckling &amp;auml;r starkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en v&amp;auml;rld som blir alltmer gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s beh&amp;ouml;ver demokratin bryta igenom f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka globalt. St&amp;ouml;rre anstr&amp;auml;ngningar m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; att &amp;ouml;ka antalet demokratiska stater i v&amp;auml;rlden. Ett lands inflytande p&amp;aring; global niv&amp;aring; m&amp;aring;ste vara beroende av ett eget demokratiskt styrelseskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom demokratiska val mellan fria partier kan medborgarna st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; sociala reformer och fackliga r&amp;auml;ttigheter. Demokratins landvinningar har gjort att f&amp;auml;rre m&amp;auml;nniskor drabbas av sv&amp;auml;lt och att allt f&amp;auml;rre krig utk&amp;auml;mpas mellan stater. Brist p&amp;aring; fackliga r&amp;auml;ttigheter eller inga alls, sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner, inl&amp;aring;sta arbetare, barnarbete och l&amp;ouml;nedumpning m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas med facklig och politisk kamp f&amp;ouml;r demokratiska fri- och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt &amp;auml;r globaliseringen en k&amp;auml;lla till oro och otrygghet. Kraven p&amp;aring; flexibilitet utan skyddsn&amp;auml;t och de snabba ekonomiska kasten &amp;ouml;kar os&amp;auml;kerheten och maktl&amp;ouml;sheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omst&amp;auml;llningen till den nya ekonomin skapar oro f&amp;ouml;r framtiden i s&amp;aring;v&amp;auml;l den rika som den fattiga v&amp;auml;rlden – en oro f&amp;ouml;r att alltmer av industrijobben flyttar till l&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder och att inga nya arbetstillf&amp;auml;llen skapas i dess st&amp;auml;lle. L&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder spelas ut mot varandra, vilket f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar kampen f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre tillvaro. Den mycket allvarliga finanskris som vi idag befinner oss i skapades ur en mix av om&amp;auml;ttlig girighet, obefintliga regler, oansvarigt risktagande och gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa bonussystem f&amp;ouml;r att skapa st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga vinning. &amp;Auml;ven om den fr&amp;auml;mst skapades p&amp;aring; den amerikanska finansmarknaden p&amp;aring;verkas &amp;auml;ven vi omedelbart av dess verkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att finna s&amp;auml;tt att hantera utmaningen i de globala politiska och sociala sp&amp;auml;nningarna &amp;auml;r sv&amp;aring;rt. Roten till problemet &amp;auml;r att en stor majoritet av v&amp;auml;rldens befolkning lever i fattigdom, och l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att utj&amp;auml;mna or&amp;auml;ttvisorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oh&amp;auml;lsan &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta hindren och hoten mot tillv&amp;auml;xt och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. M&amp;auml;nskligheten har ett gemensamt ansvar att agera kraftfullt mot denna oh&amp;auml;lsa. H&amp;auml;lsosystem &amp;auml;r i f&amp;ouml;rsta hand nationella regeringars ansvar. I kampen mot smittsamma sjukdomar i fattiga l&amp;auml;nder kr&amp;auml;vs att tillr&amp;auml;ckliga resurser tillf&amp;ouml;rs genom bist&amp;aring;nd eller andra internationella insatser. Medicinsk kunskap, v&amp;aring;rdkapacitet och l&amp;auml;kemedel m&amp;aring;ste n&amp;aring; alla, oavsett inkomst. Patentskydd och enskilda vinstintressen kan inte till&amp;aring;tas hindra detta, i synnerhet som medicinska landvinningar oftast i grunden finansieras offentligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kande levnadsstandarden i globaliseringens sp&amp;aring;r uts&amp;auml;tter naturen f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre belastning; resurser som vatten, energi och skog riskerar att utarmas samtidigt som milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n fabriker, bilar och hush&amp;aring;ll &amp;ouml;kar b&amp;aring;de i de rika l&amp;auml;nderna och i nya tillv&amp;auml;xtekonomier som Kina och Indien. Det globala ekosystemet rubbas med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och ozonh&amp;aring;l som f&amp;ouml;ljd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till de ekologiska hoten kan ocks&amp;aring; r&amp;auml;knas smittsamma globala epidemier, s&amp;aring; kallade pandemier. D&amp;ouml;dliga pandemier &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta s&amp;auml;kerhetshoten som vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r. Det kan antingen utl&amp;ouml;sas av terrorister som anv&amp;auml;nder biologiska stridsmedel eller p&amp;aring; naturlig v&amp;auml;g. Vi ser nu den annalkande influensapandemin som kan komma att kosta stora summor i &amp;ouml;kad sjukfr&amp;aring;nvaro och minskad produktion. Ber&amp;auml;kningar av professor Lars Jonung, vid EU-kommissionen i Bryssel, visar att svininfluensan kan minska tillv&amp;auml;xten i Europa med mellan 1,5 och 2,5 % p&amp;aring; &amp;aring;rsbasis om 30 % av Europas befolkning insjuknar. Denna ber&amp;auml;kning bygger bara p&amp;aring; produktionsbortfall men &amp;auml;ven psykologiska faktorer spelar in.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Man g&amp;aring;r inte p&amp;aring; bio, man g&amp;aring;r inte p&amp;aring; teater, man handlar mindre och man &amp;aring;ker knappast p&amp;aring; n&amp;aring;gra l&amp;auml;ngre charterresor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="Strong"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Jonung ser en &amp;auml;nnu&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;m&amp;ouml;rkare bild i Asien, Latinamerika och Afrika, och &amp;auml;ven gentemot USA. Europa &amp;auml;r b&amp;auml;ttre rustat genom v&amp;auml;l utvecklade v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem och h&amp;auml;lsosystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nskligheten tr&amp;auml;nger nu in i det sista or&amp;ouml;rda delarna av v&amp;auml;rlden, de djupa regnskogarna. D&amp;auml;r finns en del d&amp;ouml;dliga smittsamma sjukdomar. Smittor kan ocks&amp;aring; frodas i de multimiljonst&amp;auml;der som v&amp;auml;xer fram i fattiga delar av v&amp;auml;rlden. D&amp;aring;lig eller total avsaknad av sanitet och m&amp;auml;nniskor som lever hoptr&amp;auml;ngda g&amp;ouml;r dessa st&amp;auml;der till bakterieh&amp;auml;rdar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016591" name="_Toc252016591"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017289" name="_Toc252017289"&gt;&lt;/a&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska samh&amp;auml;llsmodellen &amp;auml;r framg&amp;aring;ngsrik. Det &amp;auml;r ingen slump att Sverige rankas h&amp;ouml;gt p&amp;aring; internationella tillv&amp;auml;xt-, utbildnings- och kreativitetslistor. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;rde en framg&amp;aring;ngsrik politik baserad p&amp;aring; &amp;ouml;vertygelsen om att anpassning inte ska ske p&amp;aring; bekostnad av m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;ttigheter och trygghet. Tack vare forskning och utbildning, tack vare en ob&amp;auml;ndig vilja att v&amp;auml;rna arbetsr&amp;auml;tt och sociala trygghetssystem och tack vare kampen f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till lika behandling har vi hittills varit v&amp;auml;l rustade att ta oss an framtidens utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns s&amp;aring;ledes mycket goda grunder f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna den s&amp;aring; kallade svenska eller nordiska modellen b&amp;aring;de i EU och globalt samt att k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r fackliga och sociala r&amp;auml;ttigheter i Sverige, i EU och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har dock blivit allt tydligare att det internationella kapitalets jakt p&amp;aring; snabba och allt h&amp;ouml;gre vinster inte tar m&amp;auml;nsklig h&amp;auml;nsyn – att m&amp;auml;nniskor anv&amp;auml;nds som spelbrickor. I dag t&amp;auml;vlar l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;retag om att f&amp;aring; produktionskedjans mest v&amp;auml;rdefulla l&amp;auml;nkar och att f&amp;aring; beh&amp;aring;lla dessa s&amp;aring; l&amp;auml;nge som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrera om f&amp;ouml;retagens investeringar genom att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra tryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden, dumpa l&amp;ouml;ner eller s&amp;auml;nka milj&amp;ouml;krav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den informella sektorns andel av ekonomin v&amp;auml;xer, inte minst i utvecklingsl&amp;auml;nder. Oreglerade eller direkt olagliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden inneb&amp;auml;r ofta r&amp;auml;ttsl&amp;ouml;shet f&amp;ouml;r arbetare och sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare, som ofta utnyttjas p&amp;aring; ett h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st s&amp;auml;tt som anst&amp;auml;llda eller underleverant&amp;ouml;rer. Avreglering och privatisering som &amp;ouml;kar en s&amp;aring;dan exploatering motverkar en h&amp;aring;llbar utveckling. Fattigas &amp;auml;gande-, avtals- och arbetsr&amp;auml;tt skapar m&amp;ouml;jlighet till verklig tillv&amp;auml;xt. R&amp;auml;tt till den jord man brukar &amp;auml;r central.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r slutsats &amp;auml;r inte att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka hindra f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna utan att styra dem. Det &amp;auml;r inte det internationella kapitalet som kommer att se till att m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rbereds f&amp;ouml;r arbeten i nya branscher. Ist&amp;auml;llet kr&amp;auml;vs stark politisk beslutskraft och facklig-politisk samverkan f&amp;ouml;r att n&amp;aring; framg&amp;aring;ngar i en global konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de b&amp;auml;rande tankarna inom socialdemokratin &amp;auml;r att trygghet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och investeringar i kunnande &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt. Tv&amp;auml;rtemot den moderatledda regeringen i Sverige tror vi inte att otrygghet och r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r att mista sitt jobb bidrar till utveckling. Trots h&amp;aring;rd internationell konkurrens st&amp;aring;r samh&amp;auml;llen med h&amp;ouml;ga ambitioner om j&amp;auml;mn f&amp;ouml;rdelning och gemensam v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – som de nordiska – starka. Avancerade ekonomier med v&amp;auml;rldsledande produktion &amp;auml;r komplexa och kr&amp;auml;ver en god samh&amp;auml;llsmilj&amp;ouml;. Kollektiva l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r utbildning, h&amp;auml;lsa, milj&amp;ouml; och infrastruktur &amp;auml;r ofta de mest effektiva. F&amp;ouml;retagen &amp;auml;r beroende av h&amp;ouml;g utbildningsniv&amp;aring;, kvalitativ forskning och bra livsmilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r att kunna rekrytera, moderna kommunikationer och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, p&amp;aring;litlig samh&amp;auml;llsservice och r&amp;auml;ttsliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. L&amp;aring;ngt g&amp;aring;ngen specialisering, systemt&amp;auml;nkande, kreativitet, engagemang och alla medarbetares ansvar k&amp;auml;nnetecknar den mest v&amp;auml;rdefulla produktionen och gynnas i ett &amp;ouml;ppet, demokratiskt och j&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har tv&amp;aring; parallella strategier. Vi ska i solidaritet verka f&amp;ouml;r att globaliseringen sprider v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i hela v&amp;auml;rlden och att alla kan k&amp;auml;nna trygghet i sina arbeten. Samtidigt ska svenska arbetstagare erbjuda kompetens i v&amp;auml;rldsklass. Den svenska arbetsmarknaden ska erbjuda s&amp;aring;dan trygghet och s&amp;aring;dana utvecklingschanser f&amp;ouml;r enskilda att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen blir en positiv m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016592" name="_Toc252016592"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017290" name="_Toc252017290"&gt;&lt;/a&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel med varor och tj&amp;auml;nster, finansiella fl&amp;ouml;den, migration, utbyte av id&amp;eacute;er och kunskap v&amp;auml;ver samman v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder i allt snabbare takt. Detta &amp;auml;r en positiv utveckling. Globaliseringen inneb&amp;auml;r nya m&amp;ouml;jligheter, men ocks&amp;aring; nya utmaningar. Alla m&amp;aring;ste f&amp;aring; ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar och dess nackdelar m&amp;aring;ste begr&amp;auml;nsas. Detta kr&amp;auml;ver en politik som kompletterar &amp;ouml;ppenhet med satsningar p&amp;aring; kompetens, r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning och h&amp;aring;llbar utveckling. &amp;Ouml;ppen handel bidrar till nya och b&amp;auml;ttre jobb, h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner, b&amp;auml;ttre konkurrens och l&amp;auml;gre priser. &amp;Ouml;ppen handel bidrar ocks&amp;aring; till ekonomisk tillv&amp;auml;xt – inte minst f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens utvecklingsl&amp;auml;nder. En &amp;ouml;kad handel f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att bek&amp;auml;mpa fattigdomen. Ber&amp;auml;kningar har visat att ett ambiti&amp;ouml;st resultat av f&amp;ouml;rhandlingarna i V&amp;auml;rldshandelsorganisationen, WTO, skulle &amp;ouml;ka v&amp;auml;rldens tillv&amp;auml;xtmarknader. Det skulle kunna lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. En &amp;ouml;ppnare och r&amp;auml;ttvisare handel &amp;auml;r ett av de b&amp;auml;sta instrumenten vi har f&amp;ouml;r att uppfylla FN:s millenniem&amp;aring;l f&amp;ouml;r global utveckling. Utvecklingsh&amp;auml;nsyn m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara v&amp;auml;gledande i det internationella handelssystemet f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven fattiga l&amp;auml;nder ska kunna dra nytta av globaliseringens v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinster. Insikten om detta har gjort handelspolitiken till en br&amp;auml;nnande fr&amp;aring;ga som v&amp;auml;cker allt st&amp;ouml;rre uppm&amp;auml;rksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om handel med varor och tj&amp;auml;nster &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat lavinartat de senaste decennierna skapar den globala produktionen inte v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Det finns ett tydligt samband mellan l&amp;auml;gre handelsbarri&amp;auml;rer och &amp;ouml;kad handel. Alltj&amp;auml;mt &amp;auml;r det dock v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Och s&amp;aring; l&amp;auml;nge rikare delar av v&amp;auml;rlden skyddas av handelsbarri&amp;auml;rer kommer verkligt fri handel att vara en utopi. S&amp;aring; l&amp;auml;nge kommer ocks&amp;aring; v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet att f&amp;ouml;rdelas oj&amp;auml;mnt mellan olika delar av v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I fattiga delar av v&amp;auml;rlden finns det dessutom ofta mycket h&amp;ouml;ga tullmurar och andra former av handelshinder mellan grannl&amp;auml;nderna. Om till exempel Afrika ska lyftas s&amp;aring; m&amp;aring;ste handeln mellan grannl&amp;auml;nderna p&amp;aring; kontinenten &amp;ouml;ka. Det &amp;auml;r s&amp;aring; de rika delarna av v&amp;auml;rlden har &amp;ouml;kat sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, genom handel med varandra, och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende l&amp;auml;nder har oftast v&amp;auml;lm&amp;aring;ende grannar. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att st&amp;ouml;dja l&amp;auml;nder i fattiga delar av v&amp;auml;rlden att &amp;ouml;ka sin handel mellan varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har i likhet med m&amp;aring;nga andra industril&amp;auml;nder byggt sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd p&amp;aring; en stark exportindustri. Den rika v&amp;auml;rldens jakt p&amp;aring; exportvinster har genom historien i m&amp;aring;ngt och mycket skett p&amp;aring; bekostnad av fattiga l&amp;auml;nder. Ett land som bygger hela sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd p&amp;aring; ett f&amp;aring;tal exportframg&amp;aring;ngar &amp;auml;r dock genom globaliseringen lika s&amp;aring;rbart som ett land med ensidigt r&amp;aring;varuberoende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomisk och social utveckling gynnas ist&amp;auml;llet genom ett &amp;ouml;msesidigt utbyte. Produktion och v&amp;auml;lst&amp;aring;nd skapas inte bara genom handel. Minst lika viktigt &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelningspolitik, utbildning, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad infrastruktur och kommunikationer samt den tekniska utvecklingen. Det finns krafter som verkar f&amp;ouml;r en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Och det finns krafter som vill backa bandet till protektionismens och nationalismens tidevarv. Den extrema h&amp;ouml;gern och v&amp;auml;nstern f&amp;ouml;renas trots olika motiv i att &amp;aring;terigen st&amp;auml;nga nationsgr&amp;auml;nserna. Det &amp;auml;r socialdemokratins uppgift att erbjuda ett alternativ till ytterligheterna oh&amp;auml;mmad kapitalism och st&amp;auml;ngda gr&amp;auml;nser. Vi socialdemokrater bejakar ekonomisk tillv&amp;auml;xt men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar frihandel men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar nya produktionsm&amp;ouml;nster men inte till vilket pris som helst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med den &amp;ouml;kade handeln har ocks&amp;aring; handelsm&amp;ouml;nstren f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. I Asien har utvecklingen g&amp;aring;tt fort. S&amp;auml;rskilt i Kina, v&amp;auml;rldens folkrikaste land, har den ekonomiska tillv&amp;auml;xten varit mycket h&amp;ouml;g under flera &amp;aring;rtionden, vilket lyft hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;ver fattigdomsgr&amp;auml;nsen. Kina &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta ekonomier, men har fortfarande hundratals miljoner mycket fattiga m&amp;auml;nniskor. Den snabba ekonomiska utvecklingen har ocks&amp;aring; lett till arbetsl&amp;ouml;shet. Det saknas ett fungerande socialt trygghetssystem. Med landets h&amp;ouml;ga tillv&amp;auml;xt och &amp;ouml;ppenhet gentemot omv&amp;auml;rlden f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; r&amp;auml;ttm&amp;auml;tiga krav p&amp;aring; politisk frihet, n&amp;aring;got som hittills har m&amp;ouml;tts med f&amp;ouml;rtryck fr&amp;aring;n regeringen. Avsaknaden av demokrati i Kina g&amp;ouml;r att en sund relation mellan arbetare och kapital f&amp;ouml;rhindras. F&amp;ouml;rbudet mot fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r en kr&amp;auml;nkning av f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tten, en bromskloss f&amp;ouml;r fortsatt utveckling och inneb&amp;auml;r social dumpning gentemot andra utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att skapa &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Kapitalintressen f&amp;aring;r emellertid inte ensamma r&amp;aring;da &amp;ouml;ver l&amp;auml;nders utveckling eller erbjudas en fristad undan all demokratisk kontroll och socialt ansvarstagande. Det &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra frihandel &amp;ouml;ver en natt. L&amp;auml;nder som varit slutna eller med liten etablerad produktion m&amp;aring;ste ha m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rbereda sig inf&amp;ouml;r minskade handelsbarri&amp;auml;rer. Inf&amp;ouml;randet av frihandel b&amp;ouml;r ske under ordnade former och kan inbegripa successiva reformer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den or&amp;auml;ttvisa f&amp;ouml;rdelningen av globaliseringens m&amp;ouml;jligheter kan r&amp;auml;ttas till. Det handlar om att politiken m&amp;aring;ste f&amp;aring; mer verkningskraft p&amp;aring; global niv&amp;aring;. Den ekonomiska globaliseringen har varit snabb, medan politiken har hamnat p&amp;aring; efterk&amp;auml;lken. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det internationella politiska samarbetet st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra globaliseringen mer r&amp;auml;ttvis kr&amp;auml;vs st&amp;ouml;rre satsningar p&amp;aring; att minska klyftorna. Bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r viktigt, men en r&amp;auml;ttvis och fri handel har &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre betydelse. &amp;Auml;ven om handel &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat stort de senaste decennierna &amp;auml;r det v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Fattigare l&amp;auml;nder hindras komma in p&amp;aring; de rika l&amp;auml;ndernas marknader genom handelsbarri&amp;auml;rer, t.ex. jordbrukssubventioner, och de f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen flera hundra miljarder dollar p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt. Samtidigt motsvarar jordbrukssubventionerna i v&amp;auml;rlden mer &amp;auml;n v&amp;auml;rldens samlade utvecklingsbist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n, till landsbygdsutveckling och till att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det att avskaffa jordbrukssubventionerna p&amp;aring; tobaks- och alkoholvaror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater verka f&amp;ouml;r en verklig frihandel, utan tullmurar och subventioner. En fri handel och mer r&amp;auml;ttvisa handelsregler kan lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Frihandel betyder dock inte en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Marknadsliberaler vill ha fri handel, men s&amp;auml;llan sociala eller fackliga r&amp;auml;ttigheter. Vi socialdemokrater vill ha b&amp;aring;da. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en reglerad frihandel inom ramen f&amp;ouml;r internationella &amp;ouml;verenskommelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna i den s&amp;aring; kallade Doharundan har st&amp;ouml;tt p&amp;aring; betydande motg&amp;aring;ngar. Syftet med Doharundan &amp;auml;r att ge utvecklingsl&amp;auml;nder m&amp;ouml;jlighet att b&amp;auml;ttre integreras i v&amp;auml;rldshandelssystemet och ges avsev&amp;auml;rt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter att handla p&amp;aring; marknadsm&amp;auml;ssiga villkor, med exempelvis jordbruksprodukter och d&amp;auml;rmed kunna skapa en egen h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. &amp;Auml;ven om l&amp;auml;get verkar dystert &amp;auml;r det viktigt att regeringen driver p&amp;aring; f&amp;ouml;r &amp;aring;terupptagna f&amp;ouml;rhandlingar med syfte att framf&amp;ouml;rallt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att delta i handeln p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden utan h&amp;auml;mmande handelshinder. Inte minst under EU-ordf&amp;ouml;randeskapet kan Sverige spela en roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller inte minst jordbruks- och tekovaror som &amp;auml;r u-l&amp;auml;ndernas viktigaste exportvaror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ppenheten inom WTO beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. M&amp;aring;nga WTO-medlemmar offentligg&amp;ouml;r p&amp;aring; eget initiativ sina f&amp;ouml;rhandlingsdokument och samr&amp;aring;der &amp;auml;ven med det civila samh&amp;auml;llet om sina positioner. WTO organiserar flera seminarier om sitt arbete med medverkan av enskilda organisationer. Samtidigt &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket att g&amp;ouml;ra. Framf&amp;ouml;rallt i utvecklingsl&amp;auml;nderna finns fortfarande en oro f&amp;ouml;r att deras intressen skulle p&amp;aring;verkas negativt om enskilda organisationer och nationella parlamentariker ges &amp;ouml;kad insyn i och tilltr&amp;auml;de till WTO:s arbete. Fr&amp;aring;gan om en trov&amp;auml;rdig beslutsprocess i WTO &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r hela organisationens och d&amp;auml;rmed det multilaterala handelssystemets effektivitet och legitimitet. WTO:s roll och arbetss&amp;auml;tt m&amp;aring;ste uppfattas som legitimt av alla dess medlemmar och f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r organisationen &amp;ouml;ka. Vi tycker att alla medlemmar ska ges full insyn i p&amp;aring;g&amp;aring;ende arbete i WTO, inklusive fullst&amp;auml;ndig information om informella samr&amp;aring;d och om generaldirekt&amp;ouml;rens och sekretariatets aktiviteter. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste alla medlemmar ges oinskr&amp;auml;nkt m&amp;ouml;jlighet att delta aktivt i WTO-arbetet, att g&amp;ouml;ra sin &amp;aring;sikt h&amp;ouml;rd och att f&amp;aring; denna respekterad av &amp;ouml;vriga medlemmar. Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att fler steg tas inom WTO i riktning mot &amp;ouml;kad offentlighet och tillg&amp;auml;nglighet av dokument. Medlemmarna sj&amp;auml;lva kommer troligen &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen att tvingas ta ett allt st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla &amp;ouml;ppenhet om sina egna positioner. Det &amp;auml;r viktigt att till&amp;auml;mpa st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga &amp;ouml;ppenhet avseende positioner och om f&amp;ouml;rhandlingarna i WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom EU vill vi arbeta f&amp;ouml;r att EU tar bort alla handelshinder f&amp;ouml;r Afrika, Karibien och Sydamerika, och vi ska vara det land som h&amp;aring;rdast driver fr&amp;aring;gan om ett avskaffande av EU:s jordbrukssubventioner. Vi vill att EU inr&amp;auml;ttar en ombudsman till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder som vill exportera till EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU utarbetar just nu nya handelsavtal med l&amp;auml;nderna s&amp;ouml;der om Sahara. Syftet med handelsavtalen, som kallas Economic Partnership Agreements (EPA), &amp;auml;r att &amp;ouml;ka handeln mellan EU och Afrika men ocks&amp;aring; att st&amp;auml;rka den ekonomiska utvecklingen i dessa l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;rhandlingarna f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas avslutats vid slutet av &amp;aring;ret, vilket sammanfaller med svenska ordf&amp;ouml;randeskapet i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel ska styras av gemensamt beslutade regelverk som &amp;auml;r r&amp;auml;ttvisa och g&amp;auml;ller lika f&amp;ouml;r alla. Sverige ska inom ramen f&amp;ouml;r EU verka f&amp;ouml;r en handelspolitik som inte diskriminerar de afrikanska l&amp;auml;ndernas produkter. De s&amp;aring; kallade ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan EU och l&amp;auml;nder i Afrika &amp;auml;r i vissa delar or&amp;auml;ttvisa och b&amp;ouml;r r&amp;auml;ttas till. EPA-avtalen mellan EU och Afrika m&amp;aring;ste resultera i l&amp;aring;ngsiktiga och utvecklingsv&amp;auml;nliga handelsavtal. H&amp;ouml;rnstenarna b&amp;ouml;r vara utveckling, partnerskap och regional integration. EU m&amp;aring;ste vara berett att g&amp;ouml;ra fler och mer omfattande &amp;aring;taganden &amp;auml;n l&amp;auml;nderna i Afrika. Vad g&amp;auml;ller marknadstilltr&amp;auml;de s&amp;aring; ska EU genomf&amp;ouml;ra sitt l&amp;ouml;fte vad g&amp;auml;ller att ge tull- och kvotafritt tilltr&amp;auml;de. Stegvisa &amp;ouml;verg&amp;aring;ngstider ska endast g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r tv&amp;aring; produkter: socker och ris. R&amp;auml;ttvisa handelsvillkor mellan Europa och Afrika &amp;auml;r ett oavvisligt krav som ska drivas i alla relevanta organ, riksdagen, EU och WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar att vi f&amp;ouml;r svensk del b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU tar h&amp;auml;nsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens effekter p&amp;aring; livsmedelstryggheten i AVS (Afrika, V&amp;auml;stindien, Stilla havet). Inom denna sektor kan undantag f&amp;ouml;r strategiska produkter i kombination med en s&amp;auml;rskild skyddsklausul ha ett s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rde. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att AVS ska avkr&amp;auml;vas marknads&amp;ouml;ppningar p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det b&amp;ouml;r vara att EU avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n subventionerad export till omr&amp;aring;det. De europeiska producenternas m&amp;aring;l &amp;auml;r att f&amp;aring; tilltr&amp;auml;de till AVS-marknaderna, men vi m&amp;aring;ste samtidigt str&amp;auml;va efter att ge de fattiga AVS-l&amp;auml;nderna den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga flexibiliteten, samtidigt som &amp;aring;tagandena &amp;auml;r WTO-f&amp;ouml;renliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar ocks&amp;aring; att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att AVS inf&amp;ouml;r ett skydd f&amp;ouml;r immateriella r&amp;auml;ttigheter i niv&amp;aring; med TRIPS-avtalet. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att AVS erbjuds samma flexibilitet som finns i TRIPS-avtalet, s&amp;auml;rskilt vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsperioder. EPA b&amp;ouml;r inte medf&amp;ouml;ra mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende krav p&amp;aring; AVS &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;ljer av TRIPS-avtalet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handelsavtal som reglerar s.k. immaterialr&amp;auml;tt, bland annat patent p&amp;aring; l&amp;auml;kemedel och genetiska resurser, &amp;auml;r TRIPS (trade related aspects of intellectual property rights). Avtalet har kritiserats f&amp;ouml;r att i f&amp;ouml;rsta hand passa de rika l&amp;auml;ndernas behov, exempelvis om sv&amp;aring;righeter att f&amp;aring; fram bromsmediciner mot aids som folk i fattiga l&amp;auml;nder har r&amp;aring;d med. Vi anser att en utv&amp;auml;rdering av dessa avtal m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelssystemet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Utvecklingsl&amp;auml;nderna har ofta mindre m&amp;ouml;jligheter att delta i de l&amp;aring;nga och kostnadskr&amp;auml;vande handelsf&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;n rikare l&amp;auml;nder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet till utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka deras f&amp;ouml;rhandlingskapacitet i v&amp;auml;rldshandelssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt parti st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en tydlig frihandelspolitik som &amp;auml;r kopplad till goda arbetsvillkor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att driva fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. H&amp;auml;r &amp;auml;r ”Globalt Ansvar” som den socialdemokratiska regeringen tog initiativet till ett bra verktyg. Globalt Ansvar tillkom f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja svenska f&amp;ouml;retags arbete f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor, b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; samt bek&amp;auml;mpande av korruption, baserat p&amp;aring; principerna i FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Sverige aktivt anv&amp;auml;nder sitt politiska och ekonomiska inflytande i EU, V&amp;auml;rldsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO), vilket ocks&amp;aring; skedde under den socialdemokratiska regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet r&amp;auml;ttvis handel till&amp;auml;mpas i allm&amp;auml;nhet p&amp;aring; handel som st&amp;auml;rker sm&amp;aring;producenters och sm&amp;aring; jord&amp;auml;gares ekonomiska st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r att de inte ska marginaliseras i v&amp;auml;rldsekonomin. Det ber&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand utvecklingsl&amp;auml;nder och best&amp;aring;r, i den mening som det anv&amp;auml;nds i detta meddelande, av tv&amp;aring; huvudsakliga delar:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att producenter och anst&amp;auml;llda f&amp;aring;r en sk&amp;auml;lig andel av den totala vinsten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra de sociala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i synnerhet f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda i l&amp;auml;nder d&amp;auml;r det saknas utvecklade strukturer f&amp;ouml;r social service och representation p&amp;aring; arbetet (exempelvis facklig representation).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet syftar till l&amp;aring;ngsiktig utveckling. B&amp;aring;de f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljares och konsumenters deltagande i initiativ f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvis handel sker p&amp;aring; frivillig grund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har redan tagit initiativ som g&amp;auml;ller r&amp;auml;ttvis handel, d&amp;auml;ribland resolutioner i Europaparlamentet och finansiering av icke-statliga organisationer, m&amp;auml;rkningsorganisationer och projekt i utvecklingsl&amp;auml;nder. EU har ocks&amp;aring; inf&amp;ouml;rt principer f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvis handel genom flera olika lagstiftningsinstrument, bland annat &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom det allm&amp;auml;nna preferenssystemet. Vissa av f&amp;ouml;reskrifterna om utrikeshandel gynnar r&amp;auml;ttvisem&amp;auml;rkta produkter genom att underl&amp;auml;tta deras tilltr&amp;auml;de till gemenskapsmarknaden. Vi socialdemokraterna vill forts&amp;auml;tta att inom ramen f&amp;ouml;r EU-samarbetet fr&amp;auml;mja den r&amp;auml;ttvisa handeln. Genom R&amp;auml;ttvisem&amp;auml;rkt visar vi i praktiken den svenska modellen som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r solidaritet och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;ven i handelspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldssamfundet har erk&amp;auml;nt den r&amp;auml;ttvisa handelns stora betydelse f&amp;ouml;r utvecklingen i de fattigaste l&amp;auml;nderna. V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) har dragit slutsatsen att initiativen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de inte utg&amp;ouml;r n&amp;aring;got hinder f&amp;ouml;r liberaliseringen av marknaderna eftersom de inte inneb&amp;auml;r importbegr&amp;auml;nsningar eller andra former av protektionism. De &amp;auml;r allts&amp;aring; f&amp;ouml;renliga med v&amp;auml;rldshandelns allm&amp;auml;nna principer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen om vatten skapar mots&amp;auml;ttningar mellan l&amp;auml;nder redan i dag och riskerar att leda till framtida konflikter. R&amp;auml;tten till rent vatten utmanas ocks&amp;aring; av krafter som vill privatisera vattentillg&amp;aring;ngen. Vi socialdemokrater kommer att ta strid f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till rent vatten. Grundl&amp;auml;ggande behov f&amp;ouml;r enskilda och samh&amp;auml;llet, s&amp;aring;som h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd och utbildning, b&amp;ouml;r vara offentliga &amp;aring;taganden i varje samh&amp;auml;lle. Tillg&amp;aring;ngen f&amp;aring;r inte begr&amp;auml;nsas genom internationella handelsregler eller en marknad som l&amp;aring;ter k&amp;ouml;pkraften avg&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016593" name="_Toc252016593"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017291" name="_Toc252017291"&gt;&lt;/a&gt;Finansiella institutioner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt med en reformering av de globala finansiella institutionerna. Inte minst turbulensen p&amp;aring; de finansiella marknaderna och den efterf&amp;ouml;ljande finanskrisen visar p&amp;aring; behovet av stabila finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter deras bildande under andra v&amp;auml;rldskrigets sista &amp;aring;r har mycket h&amp;auml;nt i v&amp;auml;rlden. Internationella valutafondens (IMF) m&amp;aring;l &amp;auml;r att s&amp;auml;kra stabiliteten i det internationella monet&amp;auml;ra och finansiella systemet medan V&amp;auml;rldsbankens fr&amp;auml;msta uppgift &amp;auml;r att bist&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nder med att bek&amp;auml;mpa fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge riktades ber&amp;auml;ttigad kritik mot IMF och V&amp;auml;rldsbanken f&amp;ouml;r deras nyliberala h&amp;aring;llning till l&amp;auml;nders reformeringsbehov. Delvis har detta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. I V&amp;auml;rldsbankens program tas i dag st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till de fattiga l&amp;auml;ndernas egna prioriteringar f&amp;ouml;r effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Men fortfarande brottas IMF och V&amp;auml;rldsbanken med stora problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Makten i organisationerna speglar inte de ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i v&amp;auml;rlden. Relationen till FN &amp;auml;r ocks&amp;aring; oklar. Det &amp;auml;r dock viktigt att betona att IMF och V&amp;auml;rldsbanken &amp;auml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga institutioner som bygger p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;ndernas kapitalinsatser. &amp;Auml;ven i forts&amp;auml;ttningen kommer sannolikt l&amp;auml;ndernas medlemskap och kapitalinsats att vara stommen i de finansiella organisationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om de internationella uppg&amp;ouml;relser om f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningar av IMF som kommit till st&amp;aring;nd i och med finanskrisen &amp;auml;r positiva s&amp;aring; inneb&amp;auml;r inte det att arbetet &amp;auml;r slutf&amp;ouml;rt. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera de internationella finansiella institutionerna. Det beh&amp;ouml;vs en offentlighetsprincip v&amp;auml;rd namnet. Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r i h&amp;ouml;gre grad vara f&amp;ouml;rknippat med organisationernas utl&amp;aring;ning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;g- och medelinkomstl&amp;auml;ndernas inflytande b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i IMF och V&amp;auml;rldsbanken, dels genom f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade regler f&amp;ouml;r kapitalandelar och r&amp;ouml;ststyrka, dels genom att utvidga antalet platser i organisationernas styrelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera processen f&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttningen av chefer f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsbanken och IMF. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att vara en sluten process som bygger p&amp;aring; &amp;ouml;verenskommelser gjorda strax efter andra v&amp;auml;rldskrigets slut, b&amp;ouml;r processen vara transparent, &amp;ouml;ppen och bygga p&amp;aring; meriter och kunna vara &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r kandidater fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan IMF, V&amp;auml;rldsbanken och FN-systemet beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. FN b&amp;ouml;r kunna fatta beslut som &amp;auml;ven de finansiella organisationerna m&amp;aring;ste r&amp;auml;tta sig efter. En id&amp;eacute; v&amp;auml;rd att lyfta fram f&amp;ouml;r diskussion &amp;auml;r att omvandla Ekonomiska och sociala r&amp;aring;det (Ecosoc) till ett handlingskraftigt r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nsklig utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Noteras b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att G20 idag spelar en st&amp;ouml;rre roll som internationellt forum. Bland annat var det till stor del i detta sammanhang som viktiga beslut fattades om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska skadeverkningarna av finanskrisen. Vi ser det dock ett stort problem om utvecklingen forts&amp;auml;tter mot att G20 tar &amp;ouml;ver delar av det ansvar och den roll som internationella institutioner som Internationella valutafonden eller V&amp;auml;rldsbanken spelar, d&amp;auml;r betydligt fler av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder finns representerade.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016594" name="_Toc252016594"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017292" name="_Toc252017292"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;ndernas handelspolitik och sk&amp;auml;rpa kampen f&amp;ouml;r rimliga arbetsvillkor r&amp;auml;cker inte. Den industrialiserade v&amp;auml;rlden f&amp;aring;r inte missgynna utvecklingsl&amp;auml;nder genom importtullar och exportst&amp;ouml;d till den egna industrin eller till jordbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen flera hundra miljarder dollar p&amp;aring; grund av handelsbarri&amp;auml;rer. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r att omg&amp;aring;ende avskaffa jordbrukssubventioner p&amp;aring; tobak och alkoholvaror. Jordbruket &amp;auml;r den viktigaste sektorn i utvecklingsekonomierna. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att framf&amp;ouml;r allt den europeiska och nordamerikanska jordbrukspolitiken reformeras. EU:s initiativ att riva delar av handelshindren f&amp;ouml;r de minst utvecklade l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje &amp;aring;r spenderar EU en orimligt stor del av sin budget i direkta jordbrukssubventioner, vilket motsvarar mer &amp;auml;n v&amp;auml;rldens samlade utvecklingsbist&amp;aring;nd. Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till utvecklad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad milj&amp;ouml;, landsbygdsutveckling och att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r lantbruk i utvecklingsl&amp;auml;nderna underl&amp;auml;ttas blir det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga att &amp;ouml;ka sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och p&amp;aring; sikt diversifiera sin ekonomi. Att familjer och kooperativ sj&amp;auml;lva f&amp;aring;r &amp;auml;ga och bruka sin mark &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. D&amp;auml;r familje&amp;auml;gda jordbruk finns &amp;auml;r tillv&amp;auml;xten h&amp;ouml;gre och snedf&amp;ouml;rdelningen mindre &amp;auml;n d&amp;auml;r koloniala och feodala plantageekonomier r&amp;aring;der. S&amp;aring;v&amp;auml;l inhemskt missgynnande som utl&amp;auml;ndsk dumpning av mat sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt mot den majoritet av v&amp;auml;rldens fattiga som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker leva av jordbruk. Det &amp;auml;r oh&amp;aring;llbart. Med b&amp;auml;ttre inkomstf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; landsbygden anlitas arbetskraften mer rationellt och industriers chans att konkurrera med usla l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor minskar. Verklig frihandel med jordbruksprodukter skulle &amp;ouml;ka tryggheten och inkomsterna f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l lantbrukare i utvecklingsl&amp;auml;nder som industriarbetare i rikare l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016595" name="_Toc252016595"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017293" name="_Toc252017293"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas m&amp;aring;l &amp;auml;r en h&amp;aring;llbar hush&amp;aring;llning med jordens resurser s&amp;aring; att kommande generationer kan &amp;ouml;verta en jord d&amp;auml;r det fortfarande g&amp;aring;r att dricka rent vatten, andas frisk luft och d&amp;auml;r artrikedomen inte har utarmats. Det finns en risk att &amp;ouml;verutnyttjandet av naturresurser resulterar i ekologisk, ekonomisk, h&amp;auml;lsom&amp;auml;ssig och social kollaps. S&amp;auml;rskilt dramatiska &amp;auml;r riskerna med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Kyotoprotokollet &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning, men r&amp;auml;cker inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Morgondagens milj&amp;ouml;problem kr&amp;auml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rder i dag. Svensk socialdemokrati &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens mest progressiva milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relser. Inget annat land i v&amp;auml;rlden har f&amp;ouml;rt en s&amp;aring; radikal politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling som Sverige under socialdemokratisk ledning. Men inget land kan ensamt hantera de globala milj&amp;ouml;problemen eftersom dessa &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omst&amp;auml;llningen till ekologiskt h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r ett ansvar f&amp;ouml;r hela v&amp;auml;rldssamfundet och en uppgift f&amp;ouml;r socialdemokratin att verka f&amp;ouml;r i alla sammanhang. Forskning och export av milj&amp;ouml;teknik inneb&amp;auml;r dessutom stora ekonomiska m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturkatastrofer f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av m&amp;auml;nniskans h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa sk&amp;ouml;vlande av naturens resurser och drabbar de redan fattiga v&amp;auml;rst. Flodv&amp;aring;gen den 26 december 2004 innebar en stor naturkatastrof i Sydostasien som drabbade miljoner bosatta i de ber&amp;ouml;rda omr&amp;aring;dena, men &amp;auml;ven m&amp;aring;nga svenskar. Katastrofens effekter har sannolikt f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrats av att naturen sk&amp;ouml;vlats. Under loppet av ett par decennier har best&amp;aring;ndet av mangroveskogar i Thailand, Indien och Sri Lanka mer &amp;auml;n halverats. Tr&amp;auml;den har huggits ned f&amp;ouml;r att ge plats &amp;aring;t turistanl&amp;auml;ggningar och r&amp;auml;kodlingar. Vidare har korallreven f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts i stor omfattning genom &amp;ouml;verfiskning och b&amp;aring;ttrafik. Mangroveskogar och korallrev &amp;auml;r naturliga v&amp;aring;gbrytare. Jordb&amp;auml;vningar kan inte f&amp;ouml;rhindras, men effekterna kan lindras genom att strandn&amp;auml;ra natur v&amp;aring;rdas och bevaras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska tillv&amp;auml;xten f&amp;aring;r inte ske p&amp;aring; bekostnad av ekologiska v&amp;auml;rden. Samtidigt m&amp;aring;ste milj&amp;ouml;arbetet ske i samklang med ekonomisk tillv&amp;auml;xt och utvecklingen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Detta &amp;auml;r k&amp;auml;rnan i arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling. Den kr&amp;auml;ver att balans r&amp;aring;der mellan den ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga utvecklingen. Varje generation har ansvar att ge kommande generationer m&amp;ouml;jlighet till livskvalitet som &amp;auml;r likv&amp;auml;rdig eller b&amp;auml;ttre &amp;auml;n den egna generationens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let om h&amp;aring;llbar utveckling kr&amp;auml;ver ett nytt angreppss&amp;auml;tt och att vi drastiskt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar v&amp;aring;ra konsumtions- och produktionsm&amp;ouml;nster. Ekonomisk tillv&amp;auml;xt m&amp;aring;ste frikopplas fr&amp;aring;n utnyttjande av &amp;auml;ndliga naturresurser. Arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l lokal och nationell niv&amp;aring; som europeisk och global niv&amp;aring;. EU har stor betydelse f&amp;ouml;r att s&amp;auml;tta normer f&amp;ouml;r sina medlemsl&amp;auml;nder och hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det multilaterala samarbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande. I och med v&amp;auml;rldstoppm&amp;ouml;tet i Johannesburg 2002 blev begreppet h&amp;aring;llbar utveckling med dess ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga dimensioner definitivt erk&amp;auml;nt som en &amp;ouml;verordnad princip f&amp;ouml;r FN:s arbete. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt st&amp;auml;rktes ytterligare arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling p&amp;aring; den globala, regionala och nationella niv&amp;aring;n. Slutsatserna f&amp;aring;r inte stanna vid uttalanden. FN m&amp;aring;ste aktivt ta ledningen i arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling, som ocks&amp;aring; b&amp;ouml;r pr&amp;auml;gla organ som V&amp;auml;rldsbanken, IMF, WTO och de regionala utvecklingsbankerna. Den internationella handelns regler och avtal m&amp;aring;ste kombineras med milj&amp;ouml;konventioner och internationell milj&amp;ouml;lagstiftning. Tidigare erfarenheter pekar p&amp;aring; att marknadskrafterna utan st&amp;ouml;rre problem kan anpassa sig till en mer offensiv milj&amp;ouml;lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016596" name="_Toc252016596"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017294" name="_Toc252017294"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retagen beh&amp;ouml;ver ta st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r bra och r&amp;auml;ttvisa arbetsvillkor. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, OECD, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer finns m&amp;ouml;jligheter att driva fram regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Incitament b&amp;ouml;r skapas f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att arbeta p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r att klyftor mellan l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor kan minska. Kooperativa f&amp;ouml;retag har s&amp;auml;rskilda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rena l&amp;ouml;nsamhet med socialt ansvarstagande. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; f&amp;ouml;retag att ta globalt ansvar m&amp;aring;ste internationellt sk&amp;auml;rpt lagstiftning och bindande regler inf&amp;ouml;ras. Transnationell beskattning av multinationella f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; &amp;ouml;verv&amp;auml;gas. Dessutom m&amp;aring;ste globala konkurrensregler och normer f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen skapas f&amp;ouml;r att skydda mindre f&amp;ouml;retag i &amp;auml;nnu outvecklade ekonomier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att arbetet inom FN, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer med regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; efterlevs och utvecklas. Det finns idag m&amp;aring;nga olika s&amp;aring; kallade uppf&amp;ouml;randekoder f&amp;ouml;r hur f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r agera. Dessa koder m&amp;aring;ste oms&amp;auml;ttas i praktisk handling. Vi vill ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att svenska f&amp;ouml;retag blir internationella f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare f&amp;ouml;r de etiska riktlinjer f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet som antagits av bl.a. FN och OECD. Det g&amp;auml;ller inte minst de statliga bolagen som har en extra viktig roll att spela i detta avseende. En viktig del i f&amp;ouml;retagens sociala ansvar &amp;auml;r att sluta internationella ramavtal med fackliga organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom initiativet Globalt Ansvar st&amp;ouml;dde den socialdemokratiska regeringen f&amp;ouml;retagens arbete med socialt ansvarstagande. Detta vill vi forts&amp;auml;tta med. Sverige &amp;auml;r ocks&amp;aring; den st&amp;ouml;rsta givaren till FN:s Global Compact och dess arbete med f&amp;ouml;retags sociala ansvar i fr&amp;auml;mst utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De multinationella f&amp;ouml;retagen spelar en avg&amp;ouml;rande roll i den globala ekonomin. Av v&amp;auml;rldens 100 st&amp;ouml;rsta ekonomier &amp;auml;r h&amp;auml;lften f&amp;ouml;retag. Trots att de 300 st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;retagen st&amp;aring;r f&amp;ouml;r mer &amp;auml;n en fj&amp;auml;rdedel av jordens bruttonationalprodukt anst&amp;auml;ller de endast tre–fem procent av den globala arbetskraften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kortsiktiga ansiktsl&amp;ouml;sa kapitalet m&amp;aring;ste st&amp;aring; tillbaka till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r mer l&amp;aring;ngsiktigt &amp;auml;gande och investeringar. Det kollektiva pensionskapitalet kan bli ett verkningsfullt instrument.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kraven ska inte bara st&amp;auml;llas p&amp;aring; multinationella f&amp;ouml;retag. I alla l&amp;auml;nder, fattiga som rika, finns tyv&amp;auml;rr alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga nationella och lokala f&amp;ouml;retag som utnyttjar arbetskraft ut&amp;ouml;ver det m&amp;auml;nskligt h&amp;aring;llbara. H&amp;auml;r har fackf&amp;ouml;reningar, konsumentr&amp;ouml;relser och globaliseringsr&amp;ouml;relsen en viktig roll att spela f&amp;ouml;r att skapa opinionstryck.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016597" name="_Toc252016597"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017295" name="_Toc252017295"&gt;&lt;/a&gt;Tygla spekulationsekonomin&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med finansmarknadernas globalisering f&amp;ouml;ljer &amp;ouml;kad s&amp;aring;rbarhet. Finansiella kriser kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande m&amp;auml;nskliga konsekvenser. Krisen i Asien i slutet av 1990-talet ledde till &amp;ouml;kad fattigdom och inkomstf&amp;ouml;rluster som var tio g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n det samlade bist&amp;aring;ndet. Kostnaden f&amp;ouml;r den p&amp;aring;g&amp;aring;ende finanskrisen kan &amp;auml;nnu inte ens sk&amp;ouml;njas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spekulationsekonomin m&amp;aring;ste tyglas och ramverket f&amp;ouml;r det internationella kapitalet st&amp;auml;rkas. Skatteparadis ska bek&amp;auml;mpas med starka medel internationellt. De multilaterala finansiella organisationerna ska i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n i dag fr&amp;auml;mja finansiell stabilitet och motverka det spekulativa kapitalet. Organisationernas utl&amp;aring;ningspolicy m&amp;aring;ste i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n i dag ta h&amp;auml;nsyn till de sociala effekter som finansiella kriser i ett omr&amp;aring;de kan medf&amp;ouml;ra. Bek&amp;auml;mpningen av finansiella kriser kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktigt engagemang fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer. Och eftersom de flesta finansiella kriser har en ekonomisk eller politisk kris som grund &amp;auml;r det p&amp;aring; den ekonomisk-politiska arenan som kampen ska f&amp;ouml;ras mot de finansiella kriserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016598" name="_Toc252016598"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017296" name="_Toc252017296"&gt;&lt;/a&gt;Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bek&amp;auml;mpa korruption och ekonomisk brottslighet liksom skatteparadis och skadlig skattekonkurrens mellan l&amp;auml;nder &amp;auml;r viktiga best&amp;aring;ndsdelar i en politik som str&amp;auml;var efter att st&amp;auml;rka de ekonomiska och politiska institutionerna. Korruption &amp;auml;r ett hot mot ekonomi, r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende och demokratisering. Korruption finns i alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad i m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder, och det &amp;auml;r de fattiga som drabbas h&amp;aring;rdast. St&amp;ouml;d och erfarenhetsutbyte till uppbyggnad av institutioner f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa korruption &amp;auml;r ett viktigt redskap i kampen mot korruption. Rutiner f&amp;ouml;r att minska riskerna m&amp;aring;ste uppdateras regelbundet. En medvetenhet om hur utbredd korruptionen &amp;auml;r och var riskerna &amp;auml;r som st&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas och utvecklas. Goda exempel ska tillvaratas. Vidare ser vi v&amp;auml;rdet i att s&amp;aring;v&amp;auml;l relatera till som &amp;aring;terkoppla till internationella regelverk som finns f&amp;ouml;r att minska och f&amp;ouml;rhindra korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;auml;llande storskalig korruption vill vi ocks&amp;aring; belysa den rika v&amp;auml;rldens ansvar, eftersom m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer kommer d&amp;auml;rifr&amp;aring;n, och vi har v&amp;aring;rt ansvar att ”h&amp;aring;lla rent”. Vi vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av Clean Business, som handlar om att ansvaret g&amp;auml;llande korruption ligger hos b&amp;aring;da parter, b&amp;aring;de den potentiella bestickaren och mutmottagaren. I ett system d&amp;auml;r endast den som tar emot en muta blir straffad &amp;auml;r det alltf&amp;ouml;r l&amp;auml;tt f&amp;ouml;r bestickaren att flytta sitt fokus till dennes eftertr&amp;auml;dare, vilket leder till att korruptionen fortg&amp;aring;r p&amp;aring; samma vis. Men det viktigaste &amp;auml;r att skapa ett inre tryck mot korruption genom ett starkt civilt samh&amp;auml;lle, fri och oberoende press och r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen samt ytterst m&amp;ouml;jligheten att i fria val v&amp;auml;lja bort korrumperade politiker.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016599" name="_Toc252016599"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017297" name="_Toc252017297"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokratin och ett fundamentalt uttryck f&amp;ouml;r socialdemokratins grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar &amp;auml;r respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, s&amp;aring; som de kommer till uttryck i F&amp;ouml;renta nationernas allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n &amp;aring;r 1948 och en rad andra konventioner, utg&amp;ouml;r en okr&amp;auml;nkbar helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; hur den borgerliga regeringen vid ett flertal tillf&amp;auml;llen marginaliserar fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Omsorgen om och f&amp;ouml;rsvaret av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna utg&amp;ouml;r en central del av socialdemokratisk utrikespolitik. Engagemanget f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna speglar v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rhoppningar om en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kan leva fria, utan fruktan och n&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ska st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna varhelst i v&amp;auml;rlden de kr&amp;auml;nks. V&amp;aring;r r&amp;ouml;st ska vara lika skarp mot of&amp;ouml;rr&amp;auml;tter oavsett om de beg&amp;aring;s av en stormakt eller en diktatur. Kampen mot diskriminering p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning, funktionshinder och religion m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras b&amp;aring;de nationellt och internationellt. De fackliga r&amp;auml;ttigheterna beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas, inte minst i Asien. Kvinnor utg&amp;ouml;r en majoritet av jordens befolkning, men kvinnors r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks st&amp;auml;ndigt. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; barnen. Vi ska prioritera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och barns r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016600" name="_Toc252016600"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017298" name="_Toc252017298"&gt;&lt;/a&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna 1948 har r&amp;auml;ttigheterna slagits fast i ett antal internationella konventioner. De centrala konventionerna &amp;auml;r FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter och FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, b&amp;aring;da fr&amp;aring;n 1966.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; p&amp;aring; regional niv&amp;aring; finns konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, exempelvis den s.k. Europakonventionen fr&amp;aring;n 1950, den amerikanska konventionen om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1969 och den afrikanska stadgan om m&amp;auml;nskliga och folkens r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1981. FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring och n&amp;auml;mnda konventioner inneh&amp;aring;ller sammantaget en l&amp;aring;ng rad r&amp;auml;ttigheter som innefattar grundl&amp;auml;ggande friheter, r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp och r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r att tillgodose de grundl&amp;auml;ggande behoven. Dessutom finns inom FN:s ram ytterligare fyra viktiga konventioner om rasdiskriminering (1965), diskriminering av kvinnor (1979), tortyr (1984) och barnets r&amp;auml;ttigheter (1989).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella regler inom omr&amp;aring;det m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter reglerar f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan statsmakten och den enskilde. R&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r knutna till individen som ska kunna &amp;aring;tnjuta dessa ensam eller tillsammans med andra. Det &amp;auml;r staten, det vill s&amp;auml;ga ett lands regering, som har ansvaret f&amp;ouml;r att r&amp;auml;ttigheterna respekteras och att dessa oms&amp;auml;tts i praktiken genom bland annat fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende, lagstiftning, undervisning och socialt st&amp;ouml;d. Staten &amp;auml;r skyldig att se till att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare agerar i enlighet med de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;aring;ste p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare beg&amp;aring;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regimer som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har ibland f&amp;ouml;rsvarat detta med att just deras l&amp;auml;nder har s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som g&amp;ouml;r detta befogat, eller med att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inte f&amp;aring;r hindra ut&amp;ouml;vandet av traditionella kulturella sedv&amp;auml;njor, till exempel betr&amp;auml;ffande kvinnors och flickors st&amp;auml;llning. R&amp;auml;ttigheterna i FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n 1948 &amp;auml;r universella. De g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskor, utan &amp;aring;tskillnad, och ska respekteras &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden, oavsett land, kultur och specifik situation. Socialdemokraterna har och har alltid haft en icke-kulturrelativistisk syn p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter sl&amp;aring;r fast de grundl&amp;auml;ggande friheterna och r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp. Konventionen behandlar r&amp;auml;tten till liv, f&amp;ouml;rbud mot tortyr och mot slaveri samt olika friheter s&amp;aring;som yttrande- och religionsfrihet. Till konventionen h&amp;ouml;r tv&amp;aring; fakultativa protokoll. Det f&amp;ouml;rsta protokollet g&amp;auml;ller individuella klagom&amp;aring;l avseende p&amp;aring;st&amp;aring;dda konventionskr&amp;auml;nkningar och det andra protokollet avskaffande av d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna inneh&amp;aring;ller r&amp;auml;ttigheter sammanh&amp;auml;ngande med de grundl&amp;auml;ggande behoven. D&amp;auml;r behandlas r&amp;auml;ttigheter som r&amp;auml;tten till arbete, r&amp;auml;tten till en tillfredsst&amp;auml;llande levnadsstandard och r&amp;auml;tten till utbildning. Stater som anslutit sig till konventionen ska till fullo utnyttja sina tillg&amp;auml;ngliga resurser f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att konventionens r&amp;auml;ttigheter gradvis f&amp;ouml;rverkligas. Till denna konvention finns inget fakultativt protokoll. Det p&amp;aring;g&amp;aring;r ett arbete och Sverige har deltagit aktivt i detta. Protokollet ska vara ett s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r individuell klagor&amp;auml;tt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter, n&amp;aring;got som inte finns i dag och som &amp;auml;r en brist. Sverige m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta arbeta f&amp;ouml;r att ett fakultativt protokoll blir verklighet och vara en positiv kraft i framtagandet. Under inga omst&amp;auml;ndigheter f&amp;aring;r Sverige hindra utarbetandet av till&amp;auml;ggsprotokollet&lt;span style="color: #3366ff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att alla stater formellt har erk&amp;auml;nt de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna sker kr&amp;auml;nkningar av dessa kontinuerligt och medvetet. Konservativa och liberaler bortser g&amp;auml;rna fr&amp;aring;n de sociala, ekonomiska och kulturella r&amp;auml;ttigheterna som kr&amp;auml;ver ett aktivt, kollektivt, medm&amp;auml;nskligt ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkligas. De godtar endast de formella politiska friheterna. &amp;Aring; andra sidan finns kommunistiska, religi&amp;ouml;st fundamentalistiska och andra totalit&amp;auml;ra id&amp;eacute;er och samh&amp;auml;llsskick som medvetet kr&amp;auml;nker individernas politiska fri- och r&amp;auml;ttigheter med en illusion om ett h&amp;ouml;gre framtida m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser att de m&amp;auml;nskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella, odelbara och individuella. De f&amp;aring;r varken inskr&amp;auml;nkas av stater eller andra akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016601" name="_Toc252016601"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017299" name="_Toc252017299"&gt;&lt;/a&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen mot tortyr och annan grym, om&amp;auml;nsklig eller f&amp;ouml;rnedrande behandling eller bestraffning antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1984. Konventionen syftar till att f&amp;ouml;rhindra tortyr eller liknande behandling och att skapa ett system av garantier f&amp;ouml;r att den som utf&amp;ouml;r eller har utf&amp;ouml;rt s&amp;aring;dana handlingar ska bestraffas. Till konventionen h&amp;ouml;r numera ocks&amp;aring; ett fakultativt protokoll som syftar till att etablera ett nationellt och internationellt bes&amp;ouml;ks- och inspektionssystem f&amp;ouml;r att motverka f&amp;ouml;rekomsten av tortyr eller liknande behandling p&amp;aring; platser d&amp;auml;r personer h&amp;aring;lls frihetsber&amp;ouml;vade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tortyr och misshandel utg&amp;ouml;r en av de mest motbjudande kr&amp;auml;nkningarna av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;auml;nniskans v&amp;auml;rdighet. Alla l&amp;auml;nder &amp;auml;r skyldiga att f&amp;ouml;lja det ovillkorliga f&amp;ouml;rbudet mot alla former av tortyr och misshandel. Trots v&amp;auml;rldssamfundets anstr&amp;auml;ngningar f&amp;ouml;rekommer fortfarande tortyr och misshandel i alla delar av v&amp;auml;rlden. Straffrihet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare av tortyr och misshandel forts&amp;auml;tter att r&amp;aring;da i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraffet &amp;auml;r ett djupt om&amp;auml;nskligt straff. Dess grymhet och o&amp;aring;terkalleliga natur g&amp;ouml;r det till ett straff som inte b&amp;ouml;r ha n&amp;aring;gon plats i en civiliserad r&amp;auml;ttsordning. Sverige m&amp;aring;ste agera bilateralt, i EU-arbetet och i FN-sammanhang f&amp;ouml;r att d&amp;ouml;dsstraffet avskaffas helt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I avvaktan p&amp;aring; ett generellt f&amp;ouml;rbud mot d&amp;ouml;dsstraffet f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker Sverige och EU f&amp;ouml;rm&amp;aring; andra stater att ansluta sig till det internationella protokoll som reglerar ett successivt avskaffande av d&amp;ouml;dsstraffet. Sverige respektive EU st&amp;ouml;der ocks&amp;aring; flera av de organisationer som s&amp;ouml;ker rikta omv&amp;auml;rldens uppm&amp;auml;rksamhet mot hur d&amp;ouml;dsstraffet till&amp;auml;mpas i dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har bland annat i de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, barnens r&amp;auml;ttigheter och om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna fastst&amp;auml;llt strikta villkor f&amp;ouml;r verkst&amp;auml;llighet av d&amp;ouml;dsstraff. I det andra fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;reskrivs att staterna sj&amp;auml;lva ska f&amp;ouml;rbinda sig att permanent avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina stod ensamt f&amp;ouml;r runt 70 procent av alla verkst&amp;auml;llda d&amp;ouml;dsdomar 2008. &amp;Auml;ven om mycket g&amp;aring;r &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll i Kina och den ekonomiska utvecklingen &amp;auml;r blomstrande s&amp;aring; &amp;auml;r landet fortfarande en av v&amp;auml;rldens mest h&amp;aring;rdf&amp;ouml;ra diktaturer. Situationen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r under all kritik. Antalet verkst&amp;auml;llda d&amp;ouml;dsdomar talar f&amp;ouml;r det, men ocks&amp;aring; det faktum att d&amp;ouml;dsstraff utd&amp;ouml;mts efter summariska och tvivelaktiga r&amp;auml;ttsprocesser. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang kritisera Kinas politik r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;USA &amp;auml;r en demokrati som s&amp;auml;ger sig v&amp;auml;rna individens fri- och r&amp;auml;ttigheter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;ller vi h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; USA. EU bedriver ett aktivt arbete i USA mot d&amp;ouml;dsstraffet och har s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksammat avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga och f&amp;ouml;rst&amp;aring;ndshandikappade. Sverige m&amp;aring;ste, bilateralt och med EU, forts&amp;auml;tta arbetet med att f&amp;ouml;rm&amp;aring; USA att avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r alltid oacceptabelt, men vi vill &amp;auml;nd&amp;aring; s&amp;auml;rskilt rikta v&amp;aring;r avsky mot de stater som avr&amp;auml;ttar barn, s&amp;aring; som exempelvis Iran. Det m&amp;aring;ste vara en tydlig svensk h&amp;aring;llning att f&amp;ouml;rd&amp;ouml;ma detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016602" name="_Toc252016602"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017300" name="_Toc252017300"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas och respekteras universellt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering, inklusive l&amp;ouml;nediskriminering mellan k&amp;ouml;nen, elimineras. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att i dag 73 miljoner barn under tio &amp;aring;r arbetar och att &amp;ouml;ver 12 miljoner m&amp;auml;nniskor arbetar under tv&amp;aring;ng, ett modernt slaveri. Arbetet inom Internationella arbetsorganisationen (ILO) m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kad tyngd och fler l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;s att ratificera ILO:s konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska, europeiska och internationella fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen spelar en avg&amp;ouml;rande roll som samh&amp;auml;llsomdanare och resurs f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling. Fria demokratiska fackf&amp;ouml;reningar v&amp;auml;rnar arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter och villkor och bidrar till &amp;ouml;kad social r&amp;auml;ttvisa. Utan fackf&amp;ouml;reningar och progressiva politiska r&amp;ouml;relser som samverkar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna kommer de multinationella f&amp;ouml;retagen l&amp;auml;tt att kunna st&amp;auml;lla industrier och l&amp;auml;nder mot varandra. F&amp;ouml;retagen agerar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Det m&amp;aring;ste &amp;auml;ven politiken och fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen g&amp;ouml;ra. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; arbetstagarna runt om i v&amp;auml;rlden garanteras r&amp;auml;tten att kunna vidta internationella sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av en allt starkare europeisk och internationell arbetsr&amp;auml;tt och internationella fackliga avtal &amp;auml;r lovande, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling och r&amp;auml;ttvisa. Socialdemokratin och den fackliga r&amp;ouml;relsen kan och b&amp;ouml;r samverka &amp;auml;ven &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Vi kr&amp;auml;ver att grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet f&amp;ouml;rs in i internationella handelsavtal. Sverige ska h&amp;auml;vda arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter i internationella organisationer som Internationella valutafonden, IMF och V&amp;auml;rldsbanken genom bilaterala kontakter och med upphandlingsregler p&amp;aring; alla samh&amp;auml;llsniv&amp;aring;er s&amp;aring;v&amp;auml;l globalt som nationellt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r Sverige ratificera ILO:s konvention 94 om offentlig upphandling. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att skapa opinion mot urusla arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetarr&amp;ouml;relsen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den sociala dimensionen i de multilaterala organisationerna. Internationella organ som WTO och FN m&amp;aring;ste ges st&amp;ouml;rre befogenheter att st&amp;auml;lla upp tydliga krav f&amp;ouml;r hur handeln b&amp;ouml;r ske &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna s&amp;aring; att sociala framsteg i rika samh&amp;auml;llen inte sker p&amp;aring; bekostnad av f&amp;ouml;rf&amp;auml;rliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i andra l&amp;auml;nder. Ju fler som delar p&amp;aring; handeln desto fler m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; dela det ansvar som f&amp;ouml;ljer. Handel med varor och tj&amp;auml;nster m&amp;aring;ste liksom p&amp;aring; &amp;ouml;vriga marknader ske med tydliga regelverk och skydd f&amp;ouml;r svagare akt&amp;ouml;rer och l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin kan aldrig acceptera att konkurrenskraft skapas genom l&amp;auml;gre l&amp;ouml;ner, s&amp;auml;mre arbetsvillkor, rovdrift p&amp;aring; milj&amp;ouml;n, exploatering av m&amp;auml;nniskor och s&amp;auml;mre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi ska arbeta f&amp;ouml;r att fler l&amp;auml;nder f&amp;ouml;ljer str&amp;auml;van mot toppen, med m&amp;ouml;jlighet till utveckling och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Dessutom kan den &amp;ouml;kade ekonomiska integrationen leda till att priser och l&amp;ouml;ner s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom n&amp;auml;rmar sig varandra i en v&amp;auml;rld med fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r varor, tj&amp;auml;nster, kapital och m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r alla, i s&amp;aring;v&amp;auml;l industrialiserade som icke industrialiserade l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framsteg ska vinnas genom &amp;ouml;kade investeringar i m&amp;auml;nniskor och genom st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Vi vill inte att billiga konsumtionsvaror h&amp;auml;r hemma ska bygga p&amp;aring; usla arbetsvillkor och sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden. Tillv&amp;auml;xt utan m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, &amp;ouml;kande sociala klyftor eller utarmning av v&amp;aring;r milj&amp;ouml; g&amp;ouml;r oss inte rikare. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r det endast en social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling som skapar h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. Bara p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan m&amp;auml;nniskors trygghet &amp;ouml;ka och livskvalitet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras oavsett var i v&amp;auml;rlden man lever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om regeringen uttalat ”att efterlevnaden av och respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r arbetstagare ska st&amp;auml;rkas globalt” verkar detta ha f&amp;ouml;rsvunnit helt i regeringens nya fokusering av m&amp;aring;len f&amp;ouml;r utvecklingspolitiken. Det ideologiska skiftet m&amp;auml;rks genom att fokus alltmer l&amp;auml;ggs p&amp;aring; marknaden, inte m&amp;auml;nniskan. Regeringen l&amp;auml;gger helt enkelt ingen st&amp;ouml;rre vikt vid m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet eller vid den fackliga organiseringens betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria fackf&amp;ouml;reningsinternationalen (FFI) pekar p&amp;aring; allvarliga brister i de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Enligt organisationen d&amp;ouml;dades 76 personer p&amp;aring; olika h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden under 2008 p&amp;aring; grund av att de var fackligt aktiva. FFI sl&amp;aring;r fast att fackligt aktiva i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder forts&amp;auml;tter att f&amp;auml;ngslas, avskedas och diskrimineras samtidigt som legala hinder anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att hindra facklig organisering och kollektivavtalsf&amp;ouml;rhandlingar, vilket ber&amp;ouml;var miljontals arbetare deras r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrenskraft skapas genom rovdrift p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt m&amp;aring;ste de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet st&amp;auml;rkas globalt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering m&amp;aring;ste elimineras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De internationella f&amp;ouml;retagen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig roll i globaliseringen. Av v&amp;auml;rldens hundra st&amp;ouml;rsta ekonomier &amp;auml;r h&amp;auml;lften f&amp;ouml;retag. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, Internationella arbetsorganisationen (ILO), V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att driva fram regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Detta arbete m&amp;aring;ste skyndas p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten att organisera sig och r&amp;auml;tten att sluta kollektiva avtal &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r att utveckla m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; arbetsplatserna, liksom ocks&amp;aring; strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rderna. Den h&amp;auml;r kombinationen av organisationsr&amp;auml;tt, kollektiva avtal, strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder liksom satsningar p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r att man ska kunna v&amp;auml;rna m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna forma sina egna liv, ha makt &amp;ouml;ver sina egna liv men ocks&amp;aring; kunna k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Viktiga verktyg utg&amp;ouml;rs av ILO:s konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste &amp;aring;ren har ILO drivit en kampanj f&amp;ouml;r ratifikation och uppfyllande av organisationens &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventioner. Dessa avser m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inom omr&amp;aring;dena f&amp;ouml;reningsfrihet och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tt, icke-diskriminering i arbetslivet, f&amp;ouml;rbud mot tv&amp;aring;ngsarbete och f&amp;ouml;rbud mot barnarbete. Sverige har ratificerat samtliga dessa konventioner och st&amp;ouml;der aktivt ILO:s arbete f&amp;ouml;r universell ratifikation av dessa grundl&amp;auml;ggande instrument s&amp;aring;som f&amp;ouml;rutsattes i en deklaration om grundl&amp;auml;ggande principer och r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet som antogs av ILO 1998.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ILO:s stadga och ILO:s konventioner – och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst nr 87 om f&amp;ouml;reningsfrihet och nr 98 om r&amp;auml;tt att sluta kollektivavtal – innefattar inte explicit strejkr&amp;auml;tten och inte heller r&amp;auml;tten till sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Socialdemokraterna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar r&amp;auml;tten till gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi ser en brist i att det i ILO:s system idag inte finns en internationell r&amp;auml;tt till fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder mot f&amp;ouml;retag som inte respekterar ILO:s konventioner om r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016603" name="_Toc252016603"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017301" name="_Toc252017301"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter har alltid varit s&amp;auml;rskilt utsatta och grundas i en traditionell kulturell underordning i alla samh&amp;auml;llen, som tagit sig olika uttryck. Socialdemokraterna &amp;auml;r ett feministiskt parti och det genomsyrar ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt internationella engagemang. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en central samh&amp;auml;llsfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Att skapa lika m&amp;ouml;jligheter, r&amp;auml;ttigheter och skyldigheter inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring; en rad samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Selektiva aborter och barnamord riktade mot flickor f&amp;ouml;rekommer i stor omfattning i vissa delar av v&amp;auml;rlden. Uppemot 200 miljoner kvinnor och flickor ”saknas”, sett ur demografisk synvinkel. Indien och Kina &amp;auml;r enligt Unicef de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abortering av flickfoster f&amp;ouml;rkommer mest. I Kina har ett barnspolitiken och en preferens f&amp;ouml;r pojkar lett till ett kraftigt underskott p&amp;aring; flickor, i Indien &amp;auml;r hemgift en huvudf&amp;ouml;rklaring. Att betala hemgift f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds i indisk lag redan 1961 men praktiseras vitt &amp;ouml;ver landet. Sammanlagt ber&amp;auml;knas en halv miljon flickfoster aborteras varje &amp;aring;r i Indien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid den internationella befolkningskonferensen, ICPD, som h&amp;ouml;lls i Kairo 1994 skedde det ett skifte av v&amp;auml;rldens syn p&amp;aring; befolkningsfr&amp;aring;gor. Och det &amp;auml;r av vikt att Kairo&amp;nbsp;+&amp;nbsp;15 uppm&amp;auml;rksammas under innevarande &amp;aring;r. Men vi befarar att Kairoagendan inte kommer att uppn&amp;aring;s till 2014, s&amp;aring; vi beh&amp;ouml;ver s&amp;aring;v&amp;auml;l fokusera p&amp;aring; att bidra till att redan uppsatta m&amp;aring;l uppfylls som att blicka bortom 2014. Vi efterlyser initiativ fr&amp;aring;n regeringen f&amp;ouml;r att arbeta fram det initiativ som b&amp;ouml;r komma efter 2014. Kampen mot m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r ett omr&amp;aring;de som b&amp;ouml;r lyftas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Unicef anser att omfattningen av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r en av de st&amp;ouml;rsta tragedierna i v&amp;aring;r tid. Medan 1 av 4&amp;nbsp;000 kvinnor i den industrialiserade v&amp;auml;rlden l&amp;ouml;per risk att d&amp;ouml; under graviditet eller f&amp;ouml;rlossning &amp;auml;r andelen 1 av 16 i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara och 1 av 43 i s&amp;ouml;dra Asien, f&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna ett par exempel. Kvinnor utg&amp;ouml;r mer &amp;auml;n tv&amp;aring; tredjedelar av de 2,5 miljarder m&amp;auml;nniskor som r&amp;auml;knas som fattiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Afghanistan &amp;auml;r m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten n&amp;auml;st h&amp;ouml;gst i v&amp;auml;rlden, &amp;auml;ven om 2&amp;nbsp;000 fler &amp;ouml;verlever varje &amp;aring;r nu. Men f&amp;ouml;r afghanska kvinnor &amp;auml;r det bokstavligen livsfarligt att f&amp;ouml;da barn. F&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r kvinnliga parlamentariker i Afghanistan menar att det finns ett samband med att flickor gifts bort vid l&amp;aring;g &amp;aring;lder. Flickor i &amp;aring;ldern 15–19 &amp;aring;r l&amp;ouml;per dubbelt s&amp;aring; stor risk att d&amp;ouml; i samband med f&amp;ouml;rlossning som kvinnor &amp;ouml;ver 20 &amp;aring;r. Vi v&amp;auml;lkomnar att Sverige prioriterar sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter i utvecklingssamarbetet i Afghanistan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Millenniem&amp;aring;lens delm&amp;aring;l 5 anger att m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten ska minskas. N&amp;aring;gon avg&amp;ouml;rande minskning av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten har inte skett och m&amp;aring;let kommer inte att n&amp;aring;s till 2015. EU &amp;auml;r i dag den st&amp;ouml;rsta bidragsgivaren till utvecklingsl&amp;auml;nderna genom 64 procent av det internationella utvecklingsbist&amp;aring;ndet men &lt;a id="PassTempL&amp;auml;ge" name="PassTempL&amp;auml;ge"&gt;&lt;/a&gt;st&amp;ouml;det till familjeplanering och basal h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd till kvinnor och m&amp;ouml;drar har minskat med 7,8 procent, vilket motsvarar ca 160 miljoner US-dollar. Detta &amp;auml;r inte acceptabelt. En h&amp;ouml;g m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet f&amp;aring;r &amp;auml;ven konsekvenser i &amp;ouml;kad barnad&amp;ouml;dlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-konventionen om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor (Cedaw) antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1979. Konventionen ger ett ramverk f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla lika r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n. Till konventionen h&amp;ouml;r ett fakultativt protokoll som ger klagor&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller kr&amp;auml;nkningar av konventionens r&amp;auml;ttigheter. FN:s millenniedeklaration slog fast j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen och st&amp;auml;rkande av kvinnors r&amp;auml;ttigheter som avg&amp;ouml;rande faktorer i fattigdomsbek&amp;auml;mpningen. Medlemsstaterna &amp;aring;tog sig att bek&amp;auml;mpa alla former av v&amp;aring;ld mot och att avskaffa all diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter (SRHR) &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande. Bristen p&amp;aring; dessa r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande. Varje dag, varje minut d&amp;ouml;r en kvinna som &amp;auml;r gravid eller n&amp;auml;r hon f&amp;ouml;der barn, de flesta i utvecklingsl&amp;auml;nder. Mer &amp;auml;n 530 000 kvinnor d&amp;ouml;r varje &amp;aring;r av komplikationer i samband med graviditet och f&amp;ouml;rlossning. Genom tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, l&amp;auml;karv&amp;aring;rd, sexualundervisning och tillg&amp;aring;ng till s&amp;auml;kra aborter skulle de flesta d&amp;ouml;dsfall kunna undvikas. Os&amp;auml;kra aborter tar 200 kvinnors liv varje dag. I &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och &amp;ouml;kat sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, inte minst &amp;ouml;ver den egna kroppen, ligger ocks&amp;aring; den kanske viktigaste enskilda faktorn f&amp;ouml;r att hejda spridningen av hiv/aids.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel som visar p&amp;aring; allvaret i fr&amp;aring;gan finns i Etiopien d&amp;auml;r endast en av tio kvinnor har tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;kare eller barnmorska vid f&amp;ouml;rlossning och m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten &amp;auml;r uppskattad till 720 per 100&amp;nbsp;000 inv&amp;aring;nare (motsvarande siffra f&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;r 3). Fistula, att livmodern spricker pga att flickan inte vuxit f&amp;auml;rdigt eller pga l&amp;aring;ngdragna f&amp;ouml;rlossningar, &amp;auml;r vanligast f&amp;ouml;rekommande i utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r dessa r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks &amp;auml;r kvinnlig omsk&amp;auml;relse. Sverige m&amp;aring;ste inom alla relevanta forum verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rbud mot kvinnlig omsk&amp;auml;relse antas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att arbetet f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra intentionerna i den SRHR-policy den socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade forts&amp;auml;tter ocks&amp;aring; under nuvarande regering. Myten om m&amp;ouml;domshinnan och en nationell policy om hur sjukv&amp;aring;rden ska hantera kraven p&amp;aring; rekonstruktion av m&amp;ouml;domshinnor b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i SRHR-policyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Abort &amp;auml;r en r&amp;auml;tt som vi ofta tar f&amp;ouml;r given i Sverige, men som i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjuden eller hotas. Varje &amp;aring;r blir 175 miljoner kvinnor gravida, av dessa &amp;auml;r 80 miljoner o&amp;ouml;nskade graviditeter, vilket i en del fall resulterar i aborter, 20 miljoner av dem &amp;auml;r os&amp;auml;kert utf&amp;ouml;rda och leder till kvinnors lidande eller d&amp;ouml;d. Att kvinnan inte ges r&amp;auml;tten att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sin egen kropp &amp;auml;r inte f&amp;ouml;renligt med en socialdemokratisk m&amp;auml;nniskosyn och abortr&amp;auml;tten borde vara en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Vi vill s&amp;auml;rskilt framh&amp;aring;lla betydelsen av tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, tillg&amp;aring;ng och r&amp;auml;tt till s&amp;auml;ker och laglig abort samt empowerment av kvinnor. FN:s befolkningsorgan UNFPA g&amp;ouml;r viktiga insatser p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt ska st&amp;ouml;dja dess arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som kvinna i Latinamerika &amp;auml;r sexuell och reproduktiv oh&amp;auml;lsa ett av de st&amp;ouml;rsta hoten mot ditt liv. H&amp;ouml;sten 2006 inf&amp;ouml;rde Nicaragua, som &amp;auml;r ett av l&amp;auml;nderna som ska fasas ut som svenskt bist&amp;aring;ndsland, totalf&amp;ouml;rbud mot abort. Sverige ska vara en stark r&amp;ouml;st i SRHR-fr&amp;aring;gor men r&amp;ouml;sten m&amp;aring;ste h&amp;ouml;ras ocks&amp;aring; i Latinamerika. Som kvinna i Latinamerika &amp;auml;r sexuell och reproduktiv oh&amp;auml;lsa ett av de st&amp;ouml;rsta hoten mot ditt liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser med stor oro hur r&amp;auml;tten till fri abort i Europa hindras av att katolskt dominerade l&amp;auml;nder, som Polen, Irland och Malta, hellre framh&amp;aring;ller avh&amp;aring;llsamhet &amp;auml;n en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av preventivmedel och tillg&amp;aring;ng till lagliga aborter. Trots att EU:s j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsministrar 2005 antog en deklaration som pekar p&amp;aring; att sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r en del av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har EU som organisation f&amp;ouml;rblivit tyst eller tom bak&amp;aring;tstr&amp;auml;vande, n&amp;auml;r det g&amp;auml;llt r&amp;auml;tten till fri abort, preventivmedel och andra sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter. Det finns m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; hur FN och EU inte kunnat tala med en r&amp;ouml;st i dessa fr&amp;aring;gor. Detta trots att Europar&amp;aring;dets parlamentariska kommitt&amp;eacute; antagit en resolution om att alla kvinnor i Europa har r&amp;auml;tt till lagliga och s&amp;auml;kra aborter. Bushadministrationen str&amp;ouml;p amerikanskt bist&amp;aring;nd till organisationer som informerar om eller hj&amp;auml;lper kvinnor med aborter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ver hela v&amp;auml;rlden och utan undantag f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon region &amp;auml;r v&amp;aring;ld ut&amp;ouml;vat av den egna partnern och inom familjen den vanligaste formen av v&amp;aring;ld mot kvinnor. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder behandlas v&amp;aring;ld mot kvinnor inom familjen fortfarande som ett privat problem och inte som det angel&amp;auml;gna politiska och samh&amp;auml;lleliga problem det utg&amp;ouml;r. Stater har skyldighet att p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra alla former av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Underl&amp;aring;tenhet att g&amp;ouml;ra detta inneb&amp;auml;r att staten g&amp;ouml;r sig skyldig till en kr&amp;auml;nkning av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Sverige och EU m&amp;aring;ste i internationella sammanhang entr&amp;auml;get forts&amp;auml;tta f&amp;auml;sta uppm&amp;auml;rksamheten p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett av de allvarligaste folkh&amp;auml;lsoproblemen. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblem d&amp;auml;r den traditionella k&amp;ouml;nsmaktsordningen om m&amp;auml;ns &amp;ouml;verordning och kvinnors underordning fortfarande har betydelse. F&amp;ouml;rslagen och strategierna som den borgerliga regeringen lyft fram &amp;auml;r defensiva, otydliga och saknar konkretion. Vi menar att fr&amp;aring;gan beh&amp;ouml;ver lyftas fram och prioriteras tydligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna &amp;auml;r ofta familjef&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjare och hos kvinnorna ligger en viktig nyckel till utveckling. Samtidigt har kvinnor inte alls samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;n att ta ansvar f&amp;ouml;r sina liv, kunna p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet eller ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar. Bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning och r&amp;auml;ttigheter. Satsningar p&amp;aring; kvinnors utbildning f&amp;aring;r direkta effekter p&amp;aring; reproduktionsm&amp;ouml;nstren. Det leder till minskad barnad&amp;ouml;dlighet, &amp;ouml;kad preventivmedelsanv&amp;auml;ndning, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat n&amp;auml;ringsintag och &amp;ouml;kad satsning p&amp;aring; barns skolg&amp;aring;ng etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor m&amp;aring;ste ges samma r&amp;auml;ttigheter som m&amp;auml;n inom samh&amp;auml;llets alla omr&amp;aring;den. Inte minst handlar det om att f&amp;ouml;rm&amp;aring; stater som ratificerat kvinnokonventionen, men med ett kulturellt undantag, att fullt ut ratificera och implementera konventionen. Detta s&amp;aring; att kvinnor och m&amp;auml;n likst&amp;auml;lls inf&amp;ouml;r lagen &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller exempelvis &amp;auml;gande, arv och v&amp;aring;rdnad av barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av kvinnor i beslutsfattande positioner. Detta av tv&amp;aring; enkla sk&amp;auml;l. Det f&amp;ouml;rsta och uppenbara &amp;auml;r det demokratiska. Kvinnor &amp;auml;r halva befolkningen och ingen ska p&amp;aring; grund av sitt k&amp;ouml;n utest&amp;auml;ngas fr&amp;aring;n makt. Det andra handlar om politiska prioriteringar. Erfarenhet fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder visar att beslutande f&amp;ouml;rsamlingar som har en h&amp;ouml;g andel kvinnor i h&amp;ouml;gre grad prioriterar h&amp;auml;lsa, utbildning och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i det lilla som i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;auml;r den b&amp;auml;sta grunden f&amp;ouml;r en positiv utveckling. Vi vill att Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvinnorepresentationen i olika internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under avsnittet s&amp;auml;kerhetspolitik skriver vi om kvinnors och barns s&amp;auml;rskilt utsatta position i konflikt och krig, FN:s resolutioner 1325 och 1820 samt om kvinnors roll b&amp;aring;de i det f&amp;ouml;rebyggande och det &amp;aring;teruppbyggande arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016604" name="_Toc252016604"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017302" name="_Toc252017302"&gt;&lt;/a&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har vid upprepade tillf&amp;auml;llen tagit avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n prostitution, till exempel i FN-konventionen The convention for the Suppression of the Traffic in Persons and the Exploitation of the Prostitution of Others fr&amp;aring;n 1949, FN:s kvinnokonvention, Cedaw, fr&amp;aring;n 1979, stadgar att konventionsstaterna ska vidta alla l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, inklusive lagstiftning, f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution och FN:s deklaration om avskaffande av v&amp;aring;ld mot kvinnor fr&amp;aring;n 1993. Pekingplattformen fr&amp;aring;n kvinnokonferensen 1995 som dock beklagligt g&amp;ouml;r en distinktion mellan frivillig och p&amp;aring;tvingad prostitution och Palermodeklarationen fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2000 anges som det f&amp;ouml;rsta internationella dokument som n&amp;auml;mner m&amp;auml;nnen som efterfr&amp;aring;gar prostituerade kvinnor. Vi kan dela den uppfattningen, men regeringen f&amp;aring;r inte n&amp;ouml;ja sig med att f&amp;ouml;rvalta, utan har ett ansvar f&amp;ouml;r att g&amp;aring; vidare och att g&amp;aring; f&amp;ouml;re. Sverige ska vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Amnesty International &amp;auml;r m&amp;auml;nniskohandel, trafficking, en av de mest utbredda och gr&amp;ouml;vsta formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Trafficking &amp;auml;r inte enbart ett brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter generellt, utan inbegriper kr&amp;auml;nkningar s&amp;aring;som tortyr, misshandel, frihetsber&amp;ouml;vande, kr&amp;auml;nkningar av r&amp;auml;tten till h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;tten till r&amp;auml;ttvis behandling, uppr&amp;auml;ttelse och ers&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den mest cyniska brottsligheten &amp;auml;r den v&amp;auml;xande handeln med kvinnor och barn f&amp;ouml;r sexuellt utnyttjande och prostitution. Hundratals kvinnor kommer till Sverige varje &amp;aring;r genom denna handel. Sverige har varit drivande internationellt f&amp;ouml;r att motverka m&amp;auml;nniskohandeln b&amp;aring;de inom EU och FN. Sexslavhandeln m&amp;aring;ste stoppas – m&amp;auml;nniskan &amp;auml;r ingen handelsvara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har talat om vikten av att tydligt agera mot m&amp;auml;nniskohandel. Trots detta har polisens resurser mot m&amp;auml;nniskohandel dragits ned. Den tidigare socialdemokratiska regeringen &amp;ouml;ronm&amp;auml;rkte s&amp;auml;rskilda medel till polisens kamp mot m&amp;auml;nniskohandel. Vi socialdemokrater vill att s&amp;auml;rskilda medel ocks&amp;aring; i framtiden &amp;ouml;ronm&amp;auml;rks hos polisen f&amp;ouml;r kampen mot m&amp;auml;nniskohandel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige var initiativtagare till den konvention mot m&amp;auml;nniskohandel som nu har tr&amp;auml;tt i kraft. Men Sverige har &amp;auml;nnu inte ratificerat Europar&amp;aring;dets konvention mot m&amp;auml;nniskohandel. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har vi socialdemokrater motionerat om den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga lag&amp;auml;ndring som m&amp;aring;ste till f&amp;ouml;r att snabbt m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en ratificering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beklagar ocks&amp;aring; att Sverige st&amp;auml;llt sig utanf&amp;ouml;r konventionens &amp;ouml;vervakningsmekanism, Greta. Att det svenska st&amp;ouml;det till sexk&amp;ouml;pslagen vacklar trots att lagen har visat sig vara s&amp;aring;v&amp;auml;l framsynt som ett verkningsfullt verktyg mot m&amp;auml;nniskohandel och prostitution &amp;auml;r olyckligt. Vi oroas s&amp;aring;v&amp;auml;l av majoritetens splittring som av dess ovilja att lyfta fram sexk&amp;ouml;pslagen i europeiska och internationella sammanhang. Sveriges sexk&amp;ouml;pslag ska h&amp;auml;vdas. En viktig del i att bek&amp;auml;mpa m&amp;auml;nniskohandel med sexuella &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;r att bek&amp;auml;mpa prostitution. Sambandet mellan prostitution och m&amp;auml;nniskohandel m&amp;aring;ste tydligg&amp;ouml;ras och erk&amp;auml;nnas. Om efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; k&amp;ouml;p av sexuella tj&amp;auml;nster bek&amp;auml;mpas minskar ocks&amp;aring; m&amp;auml;nniskohandeln. Den svenska sexk&amp;ouml;pslagstiftningen &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; hur prostitution bek&amp;auml;mpas. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rv&amp;aring;nande att inte detta perspektiv finns med i Stockholmsprogrammet, n&amp;auml;r m&amp;auml;nniskohandel n&amp;auml;mns som en prioriterad fr&amp;aring;ga. Regeringen m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r anstr&amp;auml;nga sig f&amp;ouml;r att f&amp;aring; med fr&amp;aring;gan om kriminalisering av k&amp;ouml;p av sexuella tj&amp;auml;nster i programmet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016605" name="_Toc252016605"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017303" name="_Toc252017303"&gt;&lt;/a&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN finns i n&amp;auml;stan alla l&amp;auml;nder en eller flera minoriteter. Det finns ingen tillf&amp;ouml;rlitlig statistik men uppskattningsvis tillh&amp;ouml;r 10–20&amp;nbsp;procent av v&amp;auml;rldens befolkning minoriteter. Detta inneb&amp;auml;r att mellan 600 och 1&amp;nbsp;200 miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r i behov av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r skydd av sina r&amp;auml;ttigheter d&amp;aring; minoriteter ofta finns bland de mest missgynnade grupperna i samh&amp;auml;llet och att personer i minoritetsgruppen ofta uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r diskriminering och or&amp;auml;ttvisa samt utesluts fr&amp;aring;n meningsfyllt deltagande i samh&amp;auml;lleligt och politiskt liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN antog 1965 konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Konventionsstaterna ska vidta olika typer av &amp;aring;tg&amp;auml;rder, s&amp;aring;som lagstiftning och utbildningsinsatser, f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att m&amp;auml;nniskor blir diskriminerade p&amp;aring; grund av etnisk tillh&amp;ouml;righet. Sverige har ratificerat konventionen. Flertalet av FN:s &amp;ouml;vriga konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; uttryckliga f&amp;ouml;rbud mot rasdiskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN har skyddet av minoriteter f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad aktualitet under senare &amp;aring;r. Detta beror p&amp;aring; att etniska, rasm&amp;auml;ssiga och religi&amp;ouml;sa sp&amp;auml;nningar har blivit starkare och kommit att utg&amp;ouml;ra hot mot ekonomisk, social och politisk samh&amp;auml;llsstruktur i stater, liksom mot territoriell integritet. Det finns anledning att ge &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet &amp;aring;t skydd f&amp;ouml;r minoriteter och att motverka diskriminering av personer som tillh&amp;ouml;r nationella, etniska, religi&amp;ouml;sa eller spr&amp;aring;kliga minoriteter, inte minst mot bakgrund av situationen f&amp;ouml;r exempelvis kristna i Irak. I sammanhanget vill vi ocks&amp;aring; understryka att b&amp;aring;de islamofobi och antisemitism m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns m&amp;aring;nga folkgrupper/minoriteter som p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt lever i en sv&amp;aring;r situation – under f&amp;ouml;rtryck, i diskriminering eller som p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt f&amp;aring;r sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nkta, och skulle f&amp;ouml;rtj&amp;auml;na att uppm&amp;auml;rksammas ytterligare. N&amp;aring;gra f&amp;aring; av alldeles f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga exempel utg&amp;ouml;rs av kurderna som ett folk utan land och romerna som i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder tillh&amp;ouml;r samh&amp;auml;llets mest utsatta grupper eller religi&amp;ouml;st f&amp;ouml;rtryckta minoriteter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016606" name="_Toc252016606"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017304" name="_Toc252017304"&gt;&lt;/a&gt;Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rtryck, diskriminering eller bestraffning av m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; grund av deras sexuella l&amp;auml;ggning strider mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &amp;Ouml;vergrepp mot och diskriminering av personer p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning m&amp;aring;ste motarbetas och st&amp;aring;ndpunkten fr&amp;auml;mjas att alla individer ska kunna &amp;aring;tnjuta sina r&amp;auml;ttigheter oavsett sexuell l&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I omkring 70 l&amp;auml;nder &amp;auml;r det olagligt med sexuella relationer mellan personer av samma k&amp;ouml;n. I sex l&amp;auml;nder &amp;auml;r samk&amp;ouml;nad k&amp;auml;rlek belagd med d&amp;ouml;dsstraff. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r det l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n sj&amp;auml;lvklart att fira Pride. Det finns flera exempel d&amp;auml;r parader trakasserats eller f&amp;ouml;rbjudits, t ex i Polen, Lettland och Moldavien. Europadomstolen har slagit fast att det &amp;auml;r ett brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter att f&amp;ouml;rbjuda parader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Organisationen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter Human Rights Watch, HRW, presenterade i augusti 2009 en rapport som visade p&amp;aring; att homosexuella systematiskt f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljs och d&amp;ouml;das i Irak. Rapporten ger en skr&amp;auml;mmande bild av situationen. Milisgrupper som exempelvis Ahl al-Haq – Sanningens folk – pekas ut. Men HRW pekar &amp;auml;ven p&amp;aring; att s&amp;aring;v&amp;auml;l polis som r&amp;auml;ttsv&amp;aring;rdande myndigheter v&amp;auml;ljer att titta bort i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att agera. Det finns &amp;auml;ven bel&amp;auml;gg f&amp;ouml;r att polis direkt deltagit i bortr&amp;ouml;vande av och mord p&amp;aring; homosexuella i Irak. Sverige m&amp;aring;ste agera med kraft som ordf&amp;ouml;randeland i EU och i &amp;ouml;vrigt internationellt med anledning av HRW:s rapport.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har antagit en resolution om avkriminalisering av homosexualitet. En attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring bland FN:s medlemsl&amp;auml;nder m&amp;aring;ste p&amp;aring;skyndas genom att fr&amp;aring;gorna tas upp i olika internationella forum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I var och en av FN-konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter ges det uttryck f&amp;ouml;r den folkr&amp;auml;ttsligt viktiga principen om icke-diskriminering. Ett antal exempel p&amp;aring; diskrimineringsgrunder r&amp;auml;knas upp, d&amp;auml;ribland ras, hudf&amp;auml;rg och religion – d&amp;auml;remot inte sexuell l&amp;auml;ggning. De diskrimineringsgrunder som anges utg&amp;ouml;r inte en utt&amp;ouml;mmande lista och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan &amp;auml;ven andra diskrimineringsgrunder, s&amp;aring;som sexuell l&amp;auml;ggning, omfattas av artikelns till&amp;auml;mpning. Trots att m&amp;aring;nga stater, likt Sverige, g&amp;ouml;r denna tolkning finns idag utrymmet f&amp;ouml;r att tolka bort sexuell l&amp;auml;ggning som grund f&amp;ouml;r diskriminering. Ett s&amp;auml;tt att p&amp;aring;skynda en attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja ett arbete kring en hbt-konvention. &amp;Auml;ven om FN:s konvention om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter omfattar hbt-personer b&amp;ouml;r Sverige bli mera p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r en hbt-konvention.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att Sverige arbetar f&amp;ouml;r en internationell hbt-konferens. Men som situationen internationellt ser ut just nu riskerar arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en s&amp;aring;dan till st&amp;aring;nd att vara kontraproduktivt. Om det under &amp;aring;ret &amp;ouml;ppnar sig m&amp;ouml;jligheter som g&amp;ouml;r att den bed&amp;ouml;mningen kan &amp;auml;ndras vill vi att Sverige arrangerar en internationell hbt-konferens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I globala sammanhang &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att ta upp och diskutera fr&amp;aring;gor om diskriminering p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning och vikten av att skydda och respektera m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r hbt-personer. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll omg&amp;auml;rdad av religi&amp;ouml;sa och kulturella tabun och motst&amp;aring;ndet &amp;auml;r kompakt fr&amp;aring;n en majoritet av FN:s medlemsl&amp;auml;nder. Motst&amp;aring;ndet f&amp;aring;r absolut inte hindra Sverige fr&amp;aring;n att driva dessa fr&amp;aring;gor bilateralt och multilateralt. Dessutom vill vi betona att vikt l&amp;auml;ggs vid att uppmana l&amp;auml;nder d&amp;auml;r homosexualitet bestraffas med d&amp;ouml;dsstraff att avskaffa detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sidas handlingsplan f&amp;ouml;r konkretisering av homo-, bi- och transfr&amp;aring;gor i utvecklingssamarbetet 2007–2009 &amp;auml;r en uppf&amp;ouml;ljning av den studie om svensk policy kring homo-, bi- och transfr&amp;aring;gor i internationellt utvecklingssamarbete som Sida l&amp;auml;t genomf&amp;ouml;ra p&amp;aring; uppdrag av den socialdemokratiska regeringen under h&amp;ouml;sten 2005. Handlingsplanen ska konkretisera hur arbetet med hbt-fr&amp;aring;gor ska integreras i utvecklingssamarbetet. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let &amp;auml;r att homo-, bisexuella, trans- och intersexpersoner ska kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sina levnadsvillkor i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r Sverige bedriver utvecklingssamarbete. Detta inneb&amp;auml;r att i de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r Sverige systematiskt inkluderar ett hbt-perspektiv s&amp;aring; f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas r&amp;auml;ttighets- och fattigdomssituationen f&amp;ouml;r hbt-personer f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater &amp;auml;r mycket glada att handlingsplanen kommit till st&amp;aring;nd. V&amp;auml;l medvetna om att en handlingsplan i sig inte l&amp;ouml;ser situationen r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r hbt-personer s&amp;aring; ser vi planen som ett viktigt steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r att lyfta upp hbt-perspektivet i svensk utrikespolitik. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att det till riksdagen &amp;aring;terkommer redovisningar fr&amp;aring;n regeringen om hur arbetet med handlingsplanen fortl&amp;ouml;per och hur regeringen avser g&amp;aring; vidare med dessa viktiga fr&amp;aring;gor. Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen &amp;aring;terkommer med en uppdatering och forts&amp;auml;ttning av handlingsplanen efter 2009.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="Temp" name="Temp"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252016607" name="_Toc252016607"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017305" name="_Toc252017305"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan terrorattentatet den 11 september 2001 har kampen mot terrorism pr&amp;auml;glat den internationella agendan. Den internationella terrorismen styrs av krafter som politiskt och medvetet hotar v&amp;aring;ra &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llen, genom direkta d&amp;aring;d, men ocks&amp;aring; genom hot i syfte att tvinga oss till eftergifter vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet, demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Det kan vi aldrig acceptera. Kampen mot internationell terrorism &amp;auml;r viktig och m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras i ett brett internationellt samarbete. Den kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i en oj&amp;auml;mn kamp mot en fiende som inte skyr n&amp;aring;gra medel st&amp;auml;lls det extra h&amp;aring;rda krav p&amp;aring; oss som tror p&amp;aring; demokrati och varje individs okr&amp;auml;nkbarhet. I kampen mot terrorismen m&amp;aring;ste r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r den enskilde individen vara tydlig. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara – exempelvis som i det amerikanska l&amp;auml;gret Guant&amp;aacute;namo. Den f&amp;ouml;rra socialdemokratiska regeringens tydliga st&amp;auml;llningstagande att Guant&amp;aacute;namof&amp;auml;ngelset ska st&amp;auml;ngas &amp;auml;r ett s&amp;aring;dant exempel. Basen har sedan 2002 anv&amp;auml;nts som f&amp;aring;ngl&amp;auml;ger f&amp;ouml;r personer med misst&amp;auml;nkt koppling till al-Qaida. Denna f&amp;aring;ngenskap, utan r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar eller formella brottsanklagelser, kritiseras av hela det internationella samfundet f&amp;ouml;r att bryta mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och Gen&amp;egrave;vekonventionen. Vi v&amp;auml;lkomnar att n&amp;aring;gra av president Obamas f&amp;ouml;rsta viktiga l&amp;ouml;ften n&amp;auml;r han tilltr&amp;auml;tt var att st&amp;auml;nga Guantanamo och f&amp;ouml;rbjuda tortyr som f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rsmetod.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har uppdagats att den fd amerikanska administrationen godk&amp;auml;nt f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rsmetoder som exempelvis skendr&amp;auml;nkning. Detta har med r&amp;auml;tta kritiserats h&amp;aring;rt och Sveriges h&amp;aring;llning m&amp;aring;ste framgent vara kristallklar: de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; i kampen mot terrorismen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska regeringen vill vara en stark r&amp;ouml;st f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati i v&amp;auml;rlden. D&amp;aring; m&amp;aring;ste &amp;auml;ven USA och Ryssland kritiseras n&amp;auml;r de bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De s&amp;aring; kallade terroristlistor som FN uppr&amp;auml;ttade snart efter terrorattackerna i USA i november 2001 var underm&amp;aring;liga vad g&amp;auml;ller r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet. Den d&amp;aring;varande socialdemokratiska regeringen agerade med framg&amp;aring;ng b&amp;aring;de inom FN och EU f&amp;ouml;r att omg&amp;auml;rda listningen med regler och &amp;ouml;ppenhet. Det &amp;auml;r inget l&amp;auml;tt arbete, men n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt d&amp;aring; det &amp;auml;r just ett &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle vi vill v&amp;auml;rna. Terroristlistning av individer &amp;auml;r problematiskt och vi &amp;ouml;nskar att det skulle g&amp;aring; att finna b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt att arbeta p&amp;aring;. Men d&amp;aring; dessa listor finns och &amp;auml;r en aktiv del i kontrollen av internationella terrorister &amp;auml;r det av yttersta vikt att arbetet med att f&amp;ouml;rfina r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten kring dessa forts&amp;auml;tter. En m&amp;ouml;jlig v&amp;auml;g vore att inf&amp;ouml;ra en internationell r&amp;auml;ttslig &amp;ouml;verklagandeinstans f&amp;ouml;r personer och organisationer som listats. Det skulle &amp;ouml;ka r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten i listor som verktyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot terrorism har p&amp;aring; senare tid mycket kommit att handla om var individer ska lagf&amp;ouml;ras och om utl&amp;auml;mningar av misst&amp;auml;nkta f&amp;ouml;rbrytare. Sverige fick kritik fr&amp;aring;n FN:s tortyrkommitt&amp;eacute; f&amp;ouml;r utl&amp;auml;mningen av tv&amp;aring; egyptier d&amp;aring; detta gjordes mot s&amp;aring; kallade diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar om att de inte kommer att torteras. Senare visade det sig att f&amp;aring;ngarna trots detta torterades i f&amp;auml;ngelse och under f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r. Det socialdemokratiska partiet st&amp;auml;ller sig mycket tveksamt till att det finns n&amp;aring;got tillf&amp;auml;lle d&amp;aring; utl&amp;auml;mning mot diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar &amp;auml;r befogade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har ocks&amp;aring; p&amp;aring; senare &amp;aring;r f&amp;aring;tt dokumenterade exempel p&amp;aring; CIA-l&amp;auml;ger och CIA-flygningar av f&amp;aring;ngar till l&amp;auml;nder d&amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r kan genomf&amp;ouml;ras med betydligt h&amp;aring;rdare metoder &amp;auml;n vad som skulle vara m&amp;ouml;jligt i amerikanska f&amp;auml;ngelser, en form av tortyr p&amp;aring; entreprenad. Vi socialdemokrater &amp;auml;r ytterst kritiska till detta s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig till internationell r&amp;auml;tt och internationella f&amp;ouml;rbud mot tortyr. V&amp;aring;r kritik riktar sig mot de stater d&amp;auml;r tortyren av misst&amp;auml;nkta terrorister de facto utf&amp;ouml;rs, men ocks&amp;aring; mot USA som ser mellan fingrarna med detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016608" name="_Toc252016608"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017306" name="_Toc252017306"&gt;&lt;/a&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den internationella r&amp;auml;tten sl&amp;aring;s fast att utl&amp;auml;nningarnas personliga frihet m&amp;aring;ste respekteras. Av detta f&amp;ouml;ljer bland annat krav p&amp;aring; att det ska finnas en straffr&amp;auml;tt och straffprocessr&amp;auml;tt som inte diskriminerar dem och krav p&amp;aring; att godtyckliga frihetsingrepp inte f&amp;ouml;rekommer. R&amp;auml;tten att ge diplomatiskt skydd &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet som tillkommer staten. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes staten som avg&amp;ouml;r om den vill ingripa eller inte till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r en enskild medborgare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater k&amp;auml;nde djup oro n&amp;auml;r statsminister Fredrik Reinfeldt uttalade att han som regeringschef inte tar upp enskilda fall av kr&amp;auml;nkningar i bilaterala samtal. Hade detta f&amp;aring;tt bli regeringens h&amp;aring;llning hade det inneburit en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i svensk utrikespolitik. En av styrkorna i det svenska arbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har varit just att vi har kunnat kritisera s&amp;aring;v&amp;auml;l stater som gerillar&amp;ouml;relser och kombinera detta med ett genuint engagemang f&amp;ouml;r den enskilde som drabbas. Vi anser att det &amp;auml;r en skyldighet att som regeringschef synligg&amp;ouml;ra om svenska medborgare utomlands f&amp;aring;r sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nkta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2001 fick Eritreas president Isaias Afewerki mycket kritik f&amp;ouml;r hur han styrde landet. I skuggan av terrorattackerna i USA i september 2001 passade regimen p&amp;aring; att f&amp;auml;ngsla kritikerna och st&amp;auml;nga all oberoende press. 11 politiker och 10 journalister f&amp;auml;ngslades, d&amp;auml;ribland den svenska medborgaren Dawit Isaak. Sedan dess sitter Dawit Isaak f&amp;auml;ngslad utan r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng och utan kontakt med omv&amp;auml;rlden. Inskr&amp;auml;nkningarna av yttrandefrihet forts&amp;auml;tter i Eritrea. Regeringen m&amp;aring;ste ta upp bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Eritrea. Dawit Isaak och andra f&amp;auml;ngslade i motsvarande situation m&amp;aring;ste omedelbart sl&amp;auml;ppas eller f&amp;aring; en r&amp;auml;ttvis r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng enligt internationella vedertagna r&amp;auml;ttsnormer. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att &amp;ouml;ka trycket i den tysta diplomatin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Etiopien sitter oppositionsledaren Birtukan Mideksa, f&amp;ouml;re detta domare och den f&amp;ouml;rsta kvinnliga partiledaren i Etiopien, f&amp;auml;ngslad. Socialdemokraterna kr&amp;auml;ver att hon friges och att den svenska regeringen tar initiativ f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja denna sak.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016609" name="_Toc252016609"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017307" name="_Toc252017307"&gt;&lt;/a&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s nya MR-r&amp;aring;d syftar till att fr&amp;auml;mja och skydda de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; global niv&amp;aring; och kan l&amp;ouml;pande under &amp;aring;ret ta sig an kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. R&amp;aring;det ers&amp;auml;tter den gamla kommissionen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som har kritiserats h&amp;aring;rt f&amp;ouml;r bristande trov&amp;auml;rdighet p&amp;aring; grund av att MR-f&amp;ouml;rbrytare har ing&amp;aring;tt som medlemmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den text som ligger till grund f&amp;ouml;r det nya MR-r&amp;aring;det s&amp;auml;gs att ”medlemmar som valts till r&amp;aring;det ska uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla h&amp;ouml;gsta standard n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mjande och skydd av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, tillfullo samarbeta med r&amp;aring;det, och bli granskade under den generella periodiskt &amp;aring;terkommande granskningsmekanismen, under sin medlemskapsperiod”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater bejakade &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till ett MR-r&amp;aring;d. Vi ser det som ett stort framsteg och vill att Sverige ger sitt st&amp;ouml;d till r&amp;aring;dets arbete, men vill ocks&amp;aring; betona att r&amp;aring;dets arbetsformer &amp;auml;r en kompromiss. Det faktum att Vitryssland f&amp;ouml;r en tid sedan kunde ta sig s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som till slutomr&amp;ouml;stning f&amp;ouml;r att vara en av medlemmarna i r&amp;aring;det &amp;auml;r mycket oroande och pekar p&amp;aring; de problem som r&amp;aring;dets konstruktion har. Men faktum &amp;auml;r ocks&amp;aring; att Vitryssland valdes bort, vilket i sin tur pekar p&amp;aring; att det finns mekanismer f&amp;ouml;r granskning som &amp;auml;r starkare &amp;auml;n i den gamla kommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; gl&amp;auml;djande att USA under den nya administrationen visar engagemang och intresse f&amp;ouml;r MR-r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett universellt medlemskap i MR-r&amp;aring;det skulle kunna vara ett s&amp;auml;tt att minska utrymmet f&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder som arbetar mot skarpa st&amp;auml;llningstaganden f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att MR-r&amp;aring;dets specialrapport&amp;ouml;rer &amp;auml;r ytterst viktiga f&amp;ouml;r arbetet och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att Sverige &amp;auml;ven framgent arbetar f&amp;ouml;r att bevara specialrapport&amp;ouml;rerna. Dessutom &amp;auml;r det viktigt att hitta former f&amp;ouml;r frivilligorganisationers deltagande i MR-r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016610" name="_Toc252016610"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017308" name="_Toc252017308"&gt;&lt;/a&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;International Criminal Court (ICC) bygger p&amp;aring; att det internationella samfundet har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Den enskilde individen ansvarar f&amp;ouml;r sina handlingar. Lydnadsplikt utesluter inte ansvar f&amp;ouml;r brott. St&amp;auml;llning som stats- eller regeringschef friar inte fr&amp;aring;n straffansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolens stadga, Romstadgan f&amp;ouml;r den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen, antogs &amp;aring;r 1998 och tr&amp;auml;dde i kraft den 1 juli 2002. Idag &amp;auml;r &amp;ouml;ver 100 stater parter till Romstadgan. M&amp;aring;nga st&amp;ouml;rre stater – d&amp;auml;ribland USA, Ryssland, Kina och Indien – st&amp;aring;r dock fortfarande utanf&amp;ouml;r samarbetet. USA &amp;auml;r den enda stat som aktivt motarbetat ICC. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka legitimiteten och f&amp;ouml;r att intensifiera arbetet &amp;auml;r det viktigt att fler stater tar aktiv del i ICC:s arbete. Sverige har ett viktigt ansvar i att f&amp;ouml;rm&amp;aring; fler stater att ansluta sig till Romstadgan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ICC kan d&amp;ouml;ma &amp;ouml;ver brotten folkmord, brott mot m&amp;auml;nskligheten och krigsf&amp;ouml;rbrytelser. Dessa brott existerade folkr&amp;auml;ttsligt redan f&amp;ouml;re Romstadgans tillkomst. Dock har definitionerna av brotten utvecklats och konkretiserats i och med Romstadgan; till exempel &amp;auml;r det explicit angivet att sexuellt v&amp;aring;ld kan utg&amp;ouml;ra brott. ICC kan som str&amp;auml;ngaste straff utd&amp;ouml;ma f&amp;auml;ngelse p&amp;aring; livstid. D&amp;ouml;dsstraff kan inte utd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brottsofferfonden har inr&amp;auml;ttats f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att brottsoffer f&amp;aring;r en r&amp;auml;ttvis behandling vid r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar och att de f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till skadest&amp;aring;nd. Ers&amp;auml;ttning kan erh&amp;aring;llas f&amp;ouml;r medicinsk v&amp;aring;rd, fysiska och psykiska skador samt sakskador. Ers&amp;auml;ttning kan ges direkt till den enskilde eller till ett kollektiv. I de fall d&amp;aring; den d&amp;ouml;mde inte har medel att betala skadest&amp;aring;nd kan fonden utbetala ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sina egna medel. Fonden f&amp;aring;r g&amp;aring;vor fr&amp;aring;n stater, internationella organisationer och enskilda. Sverige &amp;auml;r en av givarna till ICC:s brottsofferfond. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt, f&amp;ouml;r att ge domstolen m&amp;ouml;jlighet att arbeta effektivt, men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att visa v&amp;aring;rt st&amp;ouml;d till dess viktiga arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten att inom ramen f&amp;ouml;r den internationella r&amp;auml;ttsordningen utkr&amp;auml;va individuellt ansvar f&amp;ouml;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna ett avg&amp;ouml;rande framsteg.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016611" name="_Toc252016611"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017309" name="_Toc252017309"&gt;&lt;/a&gt;Skyldigheten att skydda&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin ser det som ett viktigt framsteg att v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder antog principen om skyldigheten att skydda vid FN:s reformtoppm&amp;ouml;te h&amp;ouml;sten 2005. Principen inneb&amp;auml;r att det &amp;auml;r varje stats ansvar att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsf&amp;ouml;rbrytelser, etnisk rensning och andra brott mot m&amp;auml;nskligheten och att agera f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga s&amp;aring;dana allvarliga &amp;ouml;vergrepp. I en situation n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill leva upp till detta ansvar har det internationella samfundet en skyldighet att ingripa f&amp;ouml;r att skydda en befolkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin vill utveckla arbetet inom alla pelarna i skyldigheten att skydda: att f&amp;ouml;rebygga konflikter och &amp;ouml;vergrepp genom politiska och humanit&amp;auml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder, att agera d&amp;aring; katastrofen &amp;auml;r ett faktum och att bist&amp;aring; med att &amp;aring;terbygga ett land efter en v&amp;aring;ldsam konflikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den st&amp;ouml;rsta utmaningen f&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;auml;r att genomf&amp;ouml;ra principen om skyldigheten att skydda i praktiken. I vilka situationer och med vilka medel f&amp;aring;r omv&amp;auml;rlden ingripa n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill skydda sin befolkning? Socialdemokratin anser att FN-mandat f&amp;ouml;r fredsframtvingande operationer &amp;auml;r centralt. Samtidigt vill vi bidra till att st&amp;auml;rka de regionala organisationernas m&amp;ouml;jligheter att ta ansvar f&amp;ouml;r skyddet av civila och f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skyldigheten att skydda inneb&amp;auml;r ett radikalt nyt&amp;auml;nkande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller synen p&amp;aring; suver&amp;auml;niteten. Den betonar att suver&amp;auml;nitet inneb&amp;auml;r skyldigheter gentemot den egna befolkningen, ett ansvar att v&amp;auml;rna om m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet och inte l&amp;auml;ngre ger frihet att slippa yttre inblandning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motst&amp;aring;ndet mot ingripanden fr&amp;aring;n det internationella samfundet &amp;auml;r fortfarande stort, dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som fruktar att stormakterna vill anv&amp;auml;nda skyldigheten att skydda f&amp;ouml;r egna maktpolitiska syften, dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som anv&amp;auml;nder suver&amp;auml;niteten som skydd f&amp;ouml;r att beg&amp;aring; MR-&amp;ouml;vergrepp. Arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l enskilda stater som det internationella samfundet att leva upp till sitt ansvar att skydda civila m&amp;aring;ste utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016612" name="_Toc252016612"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017310" name="_Toc252017310"&gt;&lt;/a&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;n idag, en bra bit in p&amp;aring; 2000-talet pl&amp;aring;gas, f&amp;ouml;rtrycks, exploateras och utnyttjas miljontals barn dagligen. Detta &amp;auml;r en oacceptabel situation. FN:s barnfond, Unicef, har ber&amp;auml;knat att uppskattningsvis 26 500 barn d&amp;ouml;r varje dag av sjukdomar som enkelt skulle ha kunnat botas eller p&amp;aring; grund av brist p&amp;aring; rent vatten. Problematiken med barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r allvarlig. N&amp;auml;stan 100 miljoner barn g&amp;aring;r inte i skolan. Detta inneb&amp;auml;r att de &amp;auml;r s&amp;aring;rbara och d&amp;aring;ligt rustade f&amp;ouml;r sitt fortsatta liv. M&amp;aring;nga av dessa barn arbetar med uppgifter som ger dem fysiska men eller g&amp;ouml;r att de d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid. &amp;Ouml;ver 250 000 barn deltar just nu i v&amp;auml;pnade konflikter. De har blivit tv&amp;aring;ngsrekryterade, de utnyttjas h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st och uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r fysiska, psykiska och sexuella &amp;ouml;vergrepp. N&amp;auml;stan tv&amp;aring; miljoner barn, fr&amp;auml;mst flickor, utnyttjas i m&amp;auml;nniskohandel varje &amp;aring;r. &amp;Ouml;ver en miljon barn sitter i f&amp;auml;ngelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar har alltid varit och &amp;auml;r en viktig m&amp;aring;lgrupp i det internationella utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r oss socialdemokrater. Att investera i barn och ungdomar &amp;auml;r att investera i framtiden, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vi vill s&amp;auml;rskilt avs&amp;auml;tta resurser f&amp;ouml;r detta. Vi vill verka f&amp;ouml;r att barnr&amp;auml;ttsperspektivet genomsyrar allt internationellt arbete och dialogen med v&amp;aring;ra samarbetsl&amp;auml;nder. Barns erfarenheter, m&amp;ouml;jligheter till deltagande och m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka m&amp;aring;ste fr&amp;auml;mjas, och all diskriminering av barn ska motarbetas s&amp;aring; att alla barn ges samma m&amp;ouml;jligheter att delta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning &amp;auml;r en grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att kunna bek&amp;auml;mpa fattigdom, utnyttjande och exploatering av barn. Vi vill investera bist&amp;aring;ndsresurser i att flickor ska ha samma m&amp;ouml;jligheter som pojkar att g&amp;aring; i skolan samt f&amp;aring; tillr&amp;auml;ckligt med mat, kunna uttrycka sin &amp;aring;sikt och f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd. Det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda insatser f&amp;ouml;r att lindra effekterna av hiv/aids och minska risken f&amp;ouml;r spridning. Vi vill ocks&amp;aring; investera i st&amp;ouml;dverksamhet f&amp;ouml;r barn som lever med hiv/aids eller som har f&amp;ouml;rlorat sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar i sjukdomen. Vi vill f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka insatserna f&amp;ouml;r att skydda barn och deras r&amp;auml;ttigheter under v&amp;auml;pnade konflikter eller n&amp;auml;r de tvingas p&amp;aring; flykt. Barn som tvingats delta i krigshandlingar ska f&amp;aring; rehabilitering och st&amp;ouml;d. Samtidigt m&amp;aring;ste kunskapen kring barns r&amp;auml;ttigheter &amp;ouml;ka bland b&amp;aring;de civil och milit&amp;auml;r personal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ven att tydligare fokus l&amp;auml;ggs p&amp;aring; att motverka exploatering och utnyttjande av barn, framf&amp;ouml;r allt barnarbete och sexuell exploatering. ILO uppskattar att omkring 165 miljoner barn mellan 5 och 14 &amp;aring;r arbetar. Vi m&amp;aring;ste i allt v&amp;aring;rt utvecklingsarbete bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande insatser, rehabilitering och p&amp;aring; att skapa framtidstro f&amp;ouml;r dessa barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn &amp;auml;r ofta s&amp;auml;rskilt utsatta exempelvis n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller konflikter, inte minst barn som tv&amp;aring;ngsrekryteras till den grymma tillvaron som barnsoldater. Barn riskerar att utnyttjas och de saknar ofta m&amp;ouml;jlighet att skydda sig eller g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. Barn f&amp;aring;r aldrig anv&amp;auml;ndas som en h&amp;auml;vst&amp;aring;ng f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar eller andra anh&amp;ouml;riga vid konflikter eller n&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor flyr undan lagen eller ett utvisningsbeslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar har alltid varit och &amp;auml;r en viktig m&amp;aring;lgrupp i det internationella utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r socialdemokratin. Att investera i barn och ungdomar &amp;auml;r att investera i framtiden. Vi anser att barnr&amp;auml;ttsperspektivet ska genomsyra allt internationellt arbete och dialogen med v&amp;aring;ra samarbetsl&amp;auml;nder, att barns utsatthet och framtid i alla sammanhang m&amp;aring;ste lyftas fram och FN:s barnkonvention ska till&amp;auml;mpas konsekvent. Barnkonventionen och dess till&amp;auml;ggsprotokoll &amp;auml;r viktiga redskap f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra barns situation i v&amp;auml;rlden. Vi vill att Sverige ska forts&amp;auml;tta sitt engagemang f&amp;ouml;r att samtliga stater ska ratificera dessa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; uppm&amp;auml;rksamma FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1612, fr&amp;aring;n 2005, som handlar om att ett &amp;ouml;vervaknings- och rapporteringssystem ska inf&amp;ouml;ras som f&amp;ouml;rhindrar att de som beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp mot barn, s&amp;aring;som mord, leml&amp;auml;stning, rekrytering av barnsoldater, sexuella &amp;ouml;vergrepp, bortf&amp;ouml;rande och attacker mot skolor och sjukhus i v&amp;auml;pnade konflikter, g&amp;aring;r fria. Resolutionen har lett till att en arbetsgrupp f&amp;ouml;r barn i v&amp;auml;pnad konflikt har satts upp under s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det och att en &amp;ouml;vervaknings- och rapporteringsmekanism inr&amp;auml;ttats f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja fr&amp;aring;gornas utveckling p&amp;aring; marken. Vi v&amp;auml;lkomnar denna resolution och kommer vidare att arbeta f&amp;ouml;r att den efterlevs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn riskerar att utnyttjas och de saknar ofta m&amp;ouml;jlighet att skydda sig eller g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ett barnperspektiv i alla fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och i v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016613" name="_Toc252016613"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017311" name="_Toc252017311"&gt;&lt;/a&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att Sverige ska h&amp;ouml;ja och sk&amp;auml;rpa sin profil i FN. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi att Sverige mer aktivt st&amp;ouml;djer de processer som nu p&amp;aring;g&amp;aring;r som uppf&amp;ouml;ljning till de antagna besluten vid FN-toppm&amp;ouml;tet 2005, till exempel det nya r&amp;aring;det f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och FN:s fredsskapande kommission. Gamla som nya FN-institutioner beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, s&amp;auml;kerhet och utveckling ska koordineras p&amp;aring; det mest effektiva s&amp;auml;ttet, b&amp;aring;de i FN:s h&amp;ouml;gkvarter och i f&amp;auml;lt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste internationella organisationen &amp;auml;r F&amp;ouml;renta nationerna, men FN &amp;auml;r aldrig starkare &amp;auml;n vad medlemsstaterna till&amp;aring;ter. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rkas m&amp;aring;ste FN reformeras. Organisationen ska f&amp;ouml;rm&amp;aring; att s&amp;aring;v&amp;auml;l hantera kriser och v&amp;auml;rna m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som att fr&amp;auml;mja social och ekonomisk utveckling. Det &amp;auml;r viktigt att kopplingen mellan fred, s&amp;auml;kerhet och utveckling &amp;auml;r tydlig. Utan ett effektivt arbete mot orsaker till konflikter, fattigdom och politisk extremism kommer heller inte konflikterna i sig att kunna bek&amp;auml;mpas. Likadant &amp;auml;r det i ett &amp;aring;teruppbyggnadsskede efter en konflikt. Om inte s&amp;auml;kerheten kan garanteras, ofta med hj&amp;auml;lp utifr&amp;aring;n, s&amp;aring; kan heller inte &amp;aring;teruppbyggnaden och utvecklingen ta fart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter och krig f&amp;aring;r katastrofala f&amp;ouml;ljder b&amp;aring;de f&amp;ouml;r enskilda m&amp;auml;nniskor och som ett hinder f&amp;ouml;r utveckling. Fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten. F&amp;ouml;r socialdemokratin &amp;auml;r konfliktf&amp;ouml;rebyggande insatser inom ramen f&amp;ouml;r det internationella samarbetet centrala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r satsa mer resurser p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande verksamhet b&amp;aring;de inom den egna utrikespolitikens olika omr&amp;aring;den och i samverkan med enskilda organisationer och internationella institutioner. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att Sverige forts&amp;auml;tter med uppgiften att utveckla FN:s nya fredsbyggande kommission och dess arbete med att bygga upp krigsh&amp;auml;rjade l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har, under socialdemokratisk regering, genom sin utrikes- och bist&amp;aring;ndspolitik &amp;ouml;ver tiden byggt upp en stor trov&amp;auml;rdighet. M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger &amp;ouml;ver &amp;aring;ren har Sveriges roll efterfr&amp;aring;gats i olika sammanhang men vi har vare sig haft resurser, organisation eller kunskap att ta oss an flera av de uppgifter vi ombetts att bist&amp;aring; i. Det &amp;auml;r viktigt att st&amp;auml;rka arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och att det g&amp;ouml;rs en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En modern folkr&amp;auml;tt s&amp;auml;tter m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;re staters suver&amp;auml;nitet. I f&amp;ouml;rsta hand &amp;auml;r det stater som ska skydda och hj&amp;auml;lpa sina inv&amp;aring;nare. De &amp;auml;r ansvariga inf&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l sina medborgare som det internationella samfundet. Det &amp;auml;r inte rimligt att stater i skydd av sin suver&amp;auml;nitet beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp mot sin egen befolkning. Suver&amp;auml;nitet kan inte bara betyda skydd fr&amp;aring;n inblandning utifr&amp;aring;n utan &amp;auml;ven ett ansvar inf&amp;ouml;r v&amp;auml;rldssamfundet f&amp;ouml;r den egna befolkningen. Om en stat inte kan, eller vill, leva upp till det ansvaret &amp;auml;r det FN:s skyldighet att kunna agera oavsett om staten samtycker eller inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det har inom FN ansvaret f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Detta ansvar ska fr&amp;auml;mst ut&amp;ouml;vas genom utnyttjande av alla m&amp;ouml;jligheter till fredlig l&amp;ouml;sning enligt FN-stadgans kapitel sex. Om alla m&amp;ouml;jligheter till fredlig l&amp;ouml;sning &amp;auml;r utt&amp;ouml;mda kan s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det besluta om v&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning enligt kapitel sju.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att reformarbetet av s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det forts&amp;auml;tter. S&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det m&amp;aring;ste i sin sammans&amp;auml;ttning b&amp;auml;ttre spegla dagens v&amp;auml;rld. Vi vill att arbetet i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det alltmer ska pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;rhandlingar mellan de deltagande l&amp;auml;nderna och parterna. Om n&amp;aring;gon av de permanenta medlemmarna l&amp;auml;gger sitt veto ska det ses som ett misslyckande och anv&amp;auml;ndandet av vetot m&amp;aring;ste inskr&amp;auml;nkas till ett minimum. Vi vill se ett system d&amp;auml;r det land som anv&amp;auml;nt sitt veto m&amp;aring;ste avl&amp;auml;gga en officiell motivering till generalf&amp;ouml;rsamlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande vikt att FN:s permanenta medlemmar i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inte anv&amp;auml;nder sin vetor&amp;auml;tt p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att v&amp;auml;rldssamfundet lamsl&amp;aring;s, exempelvis vid etnisk rensning, massmord och folkmord. Passivitet fr&amp;aring;n s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dets sida kan uppmuntra till ensidig och folkr&amp;auml;ttsstridig v&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning av enskilda stater. V&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning utan n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dsmandat riskerar att f&amp;ouml;rsvaga den internationella r&amp;auml;ttsordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkr&amp;auml;ttsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d ska alltid efterstr&amp;auml;vas. Detta &amp;auml;r angel&amp;auml;get b&amp;aring;de med h&amp;auml;nsyn till folkr&amp;auml;ttens krav och operationernas legitimitet och s&amp;auml;kerhet. Men vid extrema n&amp;ouml;dsituationer, som utg&amp;ouml;r hot mot internationell fred och s&amp;auml;kerhet men inte medf&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d, kan inte v&amp;auml;rlden st&amp;aring; passiv. Agerandet m&amp;aring;ste i dessa l&amp;auml;gen pr&amp;ouml;vas fr&amp;aring;n fall till fall. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder kan endast vidtas p&amp;aring; kollektiv grund inom ramen f&amp;ouml;r en regional organisation och kan aldrig vara praxisgrundande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bli legitimt och mer relevant beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det utvidgas och b&amp;auml;ttre representera v&amp;auml;rldens folk. Stormaktsdominansen ska brytas. Alla stater ska kunna ut&amp;ouml;va inflytande, &amp;auml;ven om det &amp;auml;r naturligt att demokratier ges starkare f&amp;ouml;rtroenden, liksom de stater som mest aktivt bidrar till FN, dess budget och insatser. Generalf&amp;ouml;rsamlingen, s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det och det ekonomiska beslutsorgan som vi &amp;ouml;nskar tillskapa b&amp;ouml;r &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r insyn och initiativ fr&amp;aring;n internationella folkr&amp;ouml;relser och folkvalda parlament.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utvidgning av s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det f&amp;aring;r inte till&amp;aring;tas inneb&amp;auml;ra ytterligare maktf&amp;ouml;rskjutning till den rika delen av v&amp;auml;rlden. Ytterligare permanenta medlemmar vore ocks&amp;aring; en &amp;aring;terv&amp;auml;ndsgr&amp;auml;nd f&amp;ouml;r reformer, i synnerhet om dessa &amp;auml;ven f&amp;aring;r vetor&amp;auml;tt. En balans mellan olika regionala perspektiv &amp;auml;r mycket viktig, men tillfredsst&amp;auml;lls inte genom enbart mer makt &amp;aring;t regionala stormakter. EU och eventuellt andra regionala organ kan f&amp;aring; &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r effektiv samordning i FN. I ekonomiskt beslutsfattande &amp;auml;r EU en allt viktigare r&amp;ouml;st.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagens v&amp;auml;rld &amp;auml;r det ofta andra sp&amp;auml;nningar &amp;auml;n de milit&amp;auml;ra som skapar v&amp;auml;pnade konflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala mots&amp;auml;ttningar utg&amp;ouml;r ett st&amp;ouml;rre hot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom stater &amp;auml;n mellan stater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdom skapar sociala mots&amp;auml;ttningar, mots&amp;auml;ttningarna leder till v&amp;aring;ld, och v&amp;aring;ldet till &amp;ouml;kad fattigdom. Fattigdom och krig skapar p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet sina egna onda spiraler med st&amp;auml;ndigt stegrade &amp;ouml;vergrepp mot m&amp;auml;nskligt liv och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Ett l&amp;aring;ngsiktigt fredsbevarande arbete m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; de underliggande sociala och ekonomiska faktorer, som skapar och underh&amp;aring;ller v&amp;aring;ldet. Att bek&amp;auml;mpa fattigdomen, st&amp;auml;rka demokratin och bevara freden &amp;auml;r m&amp;aring;l som &amp;auml;r sammanfl&amp;auml;tade med varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skede av en konflikt som kr&amp;auml;ver milit&amp;auml;r insats &amp;auml;r det upp till FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d att besluta om mandat. Insatserna kan vara av olika karakt&amp;auml;r, fr&amp;aring;n fredsbevarande till fredsframtvingande och &amp;auml;ven om grunden f&amp;ouml;r en insats &amp;auml;r ett folkr&amp;auml;ttsligt mandat fr&amp;aring;n FN kan olika organ genomf&amp;ouml;ra insatserna, s&amp;aring;som Nato, Afrikanska unionen (AU) eller Europeiska unionen (EU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att Sverige ska kunna st&amp;auml;lla upp n&amp;auml;r FN efterfr&amp;aring;gar hj&amp;auml;lp, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Vi anser vidare att F&amp;ouml;renta nationernas m&amp;ouml;jligheter att ingripa i fredsbevarande syfte m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas, ocks&amp;aring; organisationens m&amp;ouml;jligheter till fredsbevarande och framtvingande insatser. FN:s verksamhet p&amp;aring; det fredsbevarande omr&amp;aring;det &amp;auml;r b&amp;aring;de viktig och efterfr&amp;aring;gad.&lt;span style="color: #ff00ff;"&gt; &lt;/span&gt;FN &amp;auml;r den organisation som har huvudansvaret f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och dess verksamhet har en unik legitimitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dock har den fredsbevarande och fredsskapande verksamheten under flera &amp;aring;r haft sv&amp;aring;rt att svara upp mot de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker – g&amp;auml;llande exempelvis mandatens alltmer komplexa syfte och &amp;ouml;kande omfattning eller resursgenerering. Idag har FN omkring 115&amp;nbsp;000 personer ute, att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra med ca 13&amp;nbsp;000 &amp;aring;r 1997.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den stora &amp;ouml;kningen av s&amp;aring;v&amp;auml;l antal och omfattning av insatserna som den &amp;ouml;kande graden av komplexitet inneb&amp;auml;r att FN:s resurser &amp;auml;r anstr&amp;auml;ngda till det yttersta. Inte minst g&amp;auml;ller detta polisinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella samfundet har inte kunnat leva upp till de f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar som m&amp;auml;nniskor haft p&amp;aring; FN, exempelvis i fall som Rwanda, Srebrenica eller Darfur. Det &amp;auml;r mycket viktigt att FN – och dess medlemsstater – f&amp;ouml;rm&amp;aring;r m&amp;ouml;ta de &amp;ouml;kande kraven. Ytterst st&amp;aring;r FN:s legitimitet som garant f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; spel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av utvecklingen f&amp;ouml;r FN:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera kriser och konflikter i dess akuta skeden samt f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att bygga h&amp;aring;llbar fred i postkonfliktskedet har analyser och reformprocesser genomf&amp;ouml;rts. Fortsatta analyser och &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram &amp;auml;r under diskussion inom FN idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har idag ett mycket litet antal milit&amp;auml;rer ute i operationer genomf&amp;ouml;rda av FN men ett st&amp;ouml;rre antal &amp;aring;terfinns i missioner som vilar p&amp;aring; FN-mandat men &amp;auml;r utf&amp;ouml;rda av andra akt&amp;ouml;rer som EU och Nato. Generellt betraktas detta i FN-h&amp;ouml;gkvarteret som en naturlig utveckling d&amp;aring; dessa organisationer har befunnits b&amp;auml;st l&amp;auml;mpade att genomf&amp;ouml;ra de robusta mandat det &amp;auml;r fr&amp;aring;gan om. Man v&amp;auml;lkomnar ocks&amp;aring; att regionala organisationer som EU tar ett st&amp;ouml;rre ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt ser man de l&amp;aring;ngsiktiga svagheterna i ett system som bygger p&amp;aring; att ett f&amp;aring;tal l&amp;auml;nder fr&amp;aring;n ”syd” utg&amp;ouml;r truppbidragande l&amp;auml;nder medan v&amp;auml;stl&amp;auml;nderna &amp;aring;terfinns p&amp;aring; andra st&amp;auml;llen. En konsekvens &amp;auml;r att FN de facto bidrar till att bygga upp, underh&amp;aring;lla och tr&amp;auml;na vissa l&amp;auml;nders krigsmakter. En annan konsekvens utg&amp;ouml;rs av en olycklig tudelning av de internationella fredsinsatserna. &amp;Aring; ena sidan finns storskaliga FN-insatser som ofta lider brist p&amp;aring; material och tr&amp;auml;ning. &amp;Aring; andra sidan har vi v&amp;auml;lutbildade och v&amp;auml;lutrustade styrkor fr&amp;aring;n v&amp;auml;st i de sv&amp;aring;rare operationerna, utdelegerade fr&amp;aring;n FN till andra organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill arbeta f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka FN:s kapacitet p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och p&amp;aring; sikt vill vi &amp;ouml;ka svenskt deltagande i FN-genomf&amp;ouml;rda insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d har huvudansvaret f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Vi anser att Sveriges starka st&amp;ouml;d till FN:s fredsverksamhet kommer till uttryck s&amp;aring;v&amp;auml;l genom civila insatser, bist&amp;aring;ndsverksamhet som deltagande i FN-mandaterade internationella insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en stark tradition av att delta i internationella fredsbevarande insatser. Sedan Suezbataljonen 1956 har cirka 100 000 svenskar tj&amp;auml;nstgjort i utlandsstyrkan i sammanlagt 120 insatser i 60 l&amp;auml;nder – fram till dagens insatser i l&amp;auml;nder som Afghanistan, Kosovo och Somalia. Ett flertal mindre insatser har ocks&amp;aring; genomf&amp;ouml;rts, till exempel genom enskilda officerare som tj&amp;auml;nstgjort som milit&amp;auml;robservat&amp;ouml;rer i FN:s regi. Sverige har genom &amp;aring;ren deltagit i sammanlagt 120 internationella uppdrag i 60 l&amp;auml;nder. Sammanlagt har drygt 100&amp;nbsp;000 svenskar tj&amp;auml;nstgjort i utlandsstyrkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Insatserna kan vara av olika karakt&amp;auml;r, fr&amp;aring;n fredsbevarande till fredsframtvingande och &amp;auml;ven om grunden f&amp;ouml;r en insats &amp;auml;r ett folkr&amp;auml;ttsligt mandat fr&amp;aring;n FN kan olika organ ges i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra insatserna, s&amp;aring;som Nato, Afrikanska unionen eller EU. Vi socialdemokrater har drivit p&amp;aring; f&amp;ouml;r en politik d&amp;auml;r det gamla svenska invasionsf&amp;ouml;rsvaret gradvis har st&amp;auml;llts om till ett insatsf&amp;ouml;rsvar och vi har aktivt medverkat till att st&amp;auml;rka och modernisera det internationella samfundets f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till kris- och konflikthantering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har under l&amp;aring;ng tid arbetat f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det internationella samfundets civila och milit&amp;auml;ra krishanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Preventiv diplomati och konfliktf&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r de viktigaste verktygen, men tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r ibland ocks&amp;aring; milit&amp;auml;ra insatser n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att exempelvis:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;f&amp;ouml;rhindra att en konflikt bryter ut – som FN-insatsen Unpredep i Makedonien&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla s&amp;auml;kerhet och stabilitet s&amp;aring; att en freds- eller demokratiseringsprocess kan fortg&amp;aring;, som EU-insatsen Artemis i Kongo&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ingripa och stoppa en p&amp;aring;g&amp;aring;ende konflikt, som Natoinsatsen Ifor i Bosnien- Hercegovina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det kalla kriget bedrev Sverige en neutralitetspolitik. F&amp;ouml;r att kunna vara trov&amp;auml;rdigt neutrala kr&amp;auml;vdes ett starkt f&amp;ouml;rsvar, en egen f&amp;ouml;rsvarsindustri samt en stark och aktiv utrikespolitik som vi grundade p&amp;aring; folkr&amp;auml;tten och nationers sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt. Sverige var under denna tid aktivt i fredsbevarande operationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldspolitiken under denna tid kan lite f&amp;ouml;renklat beskrivas som uppdelad mellan maktpoolerna USA och Sovjetunionen. Sverige kunde spela en viktig roll efter en konflikt n&amp;auml;r alla parter, inklusive stormakterna, var &amp;ouml;verens om ett fredsavtal. D&amp;aring; beh&amp;ouml;vdes l&amp;auml;nder som Sverige f&amp;ouml;r att bevaka att den freden uppr&amp;auml;tth&amp;ouml;lls. Sverige kunde erbjuda vad v&amp;auml;rldssamfundet efterfr&amp;aring;gade: vi var neutrala, utan kolonial historia och vi hade goda soldater samt bra materiel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 1989 markerar en brytpunkt. De f&amp;ouml;rsta stenarna bryts loss ur muren mellan &amp;Ouml;st- och V&amp;auml;stberlin. En ny tid var inne. Tyv&amp;auml;rr utbr&amp;ouml;t det fruktansv&amp;auml;rda kriget p&amp;aring; Balkan och Europa klarade inte av att hantera denna konflikt. &amp;Auml;ven FN misslyckades, exempelvis n&amp;auml;r man inte kunde f&amp;ouml;rhindra massakern i Srebrenica 1995.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det kalla kriget var FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d l&amp;aring;st av maktbalansens blockeringar. Det fanns inga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att FN skulle kunna g&amp;aring; in i en p&amp;aring;g&amp;aring;ende konflikt som ytterst var avh&amp;auml;ngig blockuppdelningen i v&amp;auml;rlden. FN var d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rustat f&amp;ouml;r och organiserat kring fredsbevarande operationer, d&amp;auml;r man efter avslutad konflikt kunde g&amp;aring; in och bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla freden. Krigen p&amp;aring; Balkan visade att villkoren hade f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Det som kr&amp;auml;vdes var f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att stoppa p&amp;aring;g&amp;aring;ende strider – en fredsframtvingande uppgift. Dessutom kunde FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d enas om att en s&amp;aring;dan insats borde ske, eftersom man inte som tidigare var f&amp;ouml;rlamat av veton, en mycket positiv utveckling. Detta skapade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att kunna stoppa kriget, men FN hade inte de resurser som kr&amp;auml;vdes.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bosnien innebar starten f&amp;ouml;r det som vi idag ser p&amp;aring; flera platser, FN-mandaterade insatser genomf&amp;ouml;rda av Nato. P&amp;aring; FN:s uppdrag kan flera olika akt&amp;ouml;rer genomf&amp;ouml;ra insatser – Nato, EU eller Afrikanska unionen. Insatserna kan ocks&amp;aring; vara av olika karakt&amp;auml;r – fredsbevarande eller fredsframtvingande. Vi anser att Sverige ska kunna st&amp;auml;lla upp n&amp;auml;r FN kallar, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsbevarande och fredsframtvingande insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN m&amp;aring;ste utarbeta strategier f&amp;ouml;r att tidigt kunna sp&amp;aring;ra hotande konflikter och kunna g&amp;aring; in och p&amp;aring;verka dem. FN m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas legalt genom att vetor&amp;auml;tten i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inskr&amp;auml;nks och genom att FN och FN-stadgan ska vara styrande f&amp;ouml;r allt anv&amp;auml;ndande av milit&amp;auml;rt v&amp;aring;ld i internationella och nationella konflikter, praktiskt genom s&amp;auml;krande av tillg&amp;aring;ng till insatsstyrkor under FN:s kommando. FN m&amp;aring;ste samtidigt bli en central akt&amp;ouml;r i kampen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och i bek&amp;auml;mpandet av fattigdomen, som st&amp;aring;r i fokus f&amp;ouml;r solidaritetsarbetet n&amp;auml;r nu den koloniala frig&amp;ouml;relseprocessen i huvudsak &amp;auml;r avslutad. F&amp;ouml;r att kunna fylla dessa roller m&amp;aring;ste FN reformera sin inre organisation. FN ska st&amp;ouml;dja och aktivt uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla dialog med globala folkr&amp;ouml;relser. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; av vikt att olika FN-organ som arbetar med humanit&amp;auml;r verksamhet i en konflikt har mandat att upptr&amp;auml;da opartiskt och kan samtala med alla parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs ett effektivt och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert internationellt regelverk f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta terrorism och organiserad brottslighet, som inte inneb&amp;auml;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter eller kr&amp;auml;nkningar av den personliga integriteten. Internationella domstolen och Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen m&amp;aring;ste ges b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter och st&amp;ouml;rre resurser att verka. N&amp;auml;r enskilda staters r&amp;auml;ttsskipning inte fungerar, eller om de inte vill bestraffa krigsf&amp;ouml;rbrytelser, brott mot m&amp;auml;nskligheten eller folkmord &amp;auml;r det viktigt att Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen tar &amp;ouml;ver. Detta ger en m&amp;ouml;jlighet att d&amp;ouml;ma &amp;auml;ven de h&amp;ouml;gsta politiska och milit&amp;auml;ra ledarna och det avskr&amp;auml;cker fr&amp;aring;n nya brott. Det &amp;auml;r viktigt att alla stater undertecknar och ratificerar konventionen om uppr&amp;auml;ttande av Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen s&amp;aring; att den kan f&amp;aring; s&amp;aring; stor m&amp;ouml;jlighet att agera som m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot diskriminering p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning, funktionshinder och religion m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras b&amp;aring;de nationellt och internationellt. Barns r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom den internationella r&amp;auml;tten ska st&amp;auml;rkas. M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och genomf&amp;ouml;randet av ILO:s konventioner, framf&amp;ouml;rallt r&amp;auml;tten att organisera sig fackligt och kamp mot barn- och slavarbete m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas mer. Inom Europa finns Europadomstolen som har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;auml;lla enskilda stater f&amp;ouml;r brott mot Europakonventionen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. En liknande ordning borde g&amp;auml;lla p&amp;aring; global niv&amp;aring; d&amp;auml;r enskilda kan f&amp;aring; sin sak pr&amp;ouml;vad om de upplever att den enskilda staten bryter mot deras r&amp;auml;ttigheter. Vid m&amp;aring;nga konflikter och folkr&amp;auml;ttsbrott diskuteras sanktioner som p&amp;aring;tryckningsmedel. Sanktionsinstrumentet &amp;auml;r dock trubbigt, oftast drabbas de redan mest utsatta och de ansvariga g&amp;aring;r fria. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det till vassare, riktade sanktioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan terrorattentatet den 11 september 2001 har kampen mot terrorismen pr&amp;auml;glat den internationella agendan. Det &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llet, demokratin och tryggheten utmanas av den internationella terrorismen. Kampen mot terrorismen &amp;auml;r en gemensam angel&amp;auml;genhet och kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara. Kampen mot terrorismen f&amp;aring;r inte bli en rid&amp;aring; bakom vilken man beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016614" name="_Toc252016614"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017312" name="_Toc252017312"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016615" name="_Toc252016615"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017313" name="_Toc252017313"&gt;&lt;/a&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld under de senaste decennierna har varit omv&amp;auml;lvande och i huvudsak positiva. Uppdelningen av Europa i &amp;ouml;st och v&amp;auml;st &amp;auml;r borta. EU:s utvidgning har bidragit till att stimulera en snabb omst&amp;auml;llning d&amp;auml;r totalit&amp;auml;ra stater blivit demokratiska. Utvidgningen har bidragit till att &amp;ouml;ka s&amp;auml;kerheten p&amp;aring; v&amp;aring;r kontinent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Global s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ett starkt globalt regelverk. M&amp;aring;nga av de nya hoten mot v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet m&amp;ouml;ts b&amp;auml;st inom FN:s ram. Det &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r Sverige att FN fungerar v&amp;auml;l. Medlemsl&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ge FN de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att klara de nya uppgifterna. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska h&amp;ouml;ja och sk&amp;auml;rpa sin profil i FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sverige har det kalla krigets slut inneburit att n&amp;aring;gra av de allvarligaste hoten mot v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;rsvunnit. Samtidigt har en ny os&amp;auml;kerhet vuxit fram. Globaliseringen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar den v&amp;auml;rldsbild vi varit vana vid. Nya stormakter v&amp;auml;xer fram. Det milit&amp;auml;ra invasionshotet mot v&amp;aring;rt land har ersatts av en mer m&amp;aring;ngfacetterad hotbild.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hoten mot Sverige och v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ga och de &amp;auml;r gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa och komplexa. De kan ha sin grund i konflikter och tvister kring energi och r&amp;aring;varuf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, vara ett resultat av milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, komma fr&amp;aring;n naturkatastrofer och olyckor, h&amp;auml;rr&amp;ouml;ra fr&amp;aring;n organiserad brottslighet och terrorism eller ta formen av attacker mot k&amp;auml;nsliga tekniska och IT-relaterade system.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan inte heller uteslutas att Sverige eller v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder i framtiden kommer att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r milit&amp;auml;ra hot. Alla dessa hot kan uppst&amp;aring; pl&amp;ouml;tsligt och beredskapen f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de gamla och nya typer av hot m&amp;aring;ste vara god.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med Barack Obama som USA:s nye president &amp;ouml;ppnas en ny m&amp;ouml;jlighet att via det transatlantiska samarbetet finna multilaterala l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; globala problem. Omfattande handel, m&amp;auml;nskliga och kulturella kontakter och en gemensam historia g&amp;ouml;r Europa och USA beroende av varandra. Ett starkt samarbete &amp;ouml;ver Atlanten &amp;auml;r alltid b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden &amp;auml;n misstro och isolationism. B&amp;aring;de USA och Europa m&amp;aring;ste ta ett stort globalt ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-stadgan f&amp;ouml;rpliktar alla stater att v&amp;auml;rna om internationell fred och s&amp;auml;kerhet. F&amp;ouml;r att leva upp h&amp;auml;rtill kr&amp;auml;vs en aktiv utrikespolitik och ett aktivt arbete f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheterna b&amp;aring;de hemma och utomlands. Demokratiska och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fortsatt s&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att en modern svensk s&amp;auml;kerhetspolitik ska inneh&amp;aring;lla f&amp;ouml;ljande element:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett milit&amp;auml;rt alliansfritt Sverige&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat samarbete i Norden&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En aktiv &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;politik&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett st&amp;auml;rkt Europasamarbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett starkare F&amp;ouml;renta nationerna&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska milit&amp;auml;ra alliansfriheten har tj&amp;auml;nat och tj&amp;auml;nar oss v&amp;auml;l. Vi har genom &amp;aring;ren kunnat visa att det g&amp;aring;r att kombinera ett aktivt ansvarstagande f&amp;ouml;r b&amp;aring;de v&amp;aring;r egen och andras s&amp;auml;kerhet med att vara milit&amp;auml;rt alliansfria. Milit&amp;auml;r alliansfrihet betyder inte passivitet. Mot bakgrund av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i omv&amp;auml;rlden har Sveriges s&amp;auml;kerhetspolitiska linje flera g&amp;aring;nger uppdaterats. Den beskrivning av svensk s&amp;auml;kerhetspolitik som fyra partier under socialdemokratisk ledning kom &amp;ouml;verens om 2002, och som senare bekr&amp;auml;ftades av en bred enighet i F&amp;ouml;rsvarsberedningen, &amp;auml;r fortfarande giltig. Det &amp;auml;r viktigt att vi inte sv&amp;auml;var p&amp;aring; m&amp;aring;let om v&amp;aring;rt lands s&amp;auml;kerhetspolitiska grundh&amp;aring;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den s&amp;auml;kerhetspolitiska linjen st&amp;aring;r det bland annat: ”Sverige &amp;auml;r milit&amp;auml;rt alliansfritt. Denna s&amp;auml;kerhetspolitiska linje, med m&amp;ouml;jlighet till neutralitet vid konflikter i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de, har tj&amp;auml;nat oss v&amp;auml;l.” &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;auml;len till att vi sl&amp;aring;r vakt om den milit&amp;auml;ra alliansfriheten &amp;auml;r f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r medlem av en politisk allians – EU – som har betydligt fler verktyg till sitt f&amp;ouml;rfogande &amp;auml;n Nato n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att m&amp;ouml;ta de nya hoten, till exempel genom handel, bist&amp;aring;nd och diplomati. Det kallas ibland EU:s mjuka makt. EU:s solidaritetsklausul &amp;auml;r mycket tydlig. Sverige kommer inte att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land och inte heller om ett nordiskt land skulle drabbas. Vi f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntar oss att dessa l&amp;auml;nder agerar p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt om Sverige drabbas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r bibeh&amp;aring;lla sin handlingsfrihet. Som medlemsland i Nato vore det troligt att Sverige skulle uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r starka politiska p&amp;aring;tryckningar. Vi har till exempel kunnat se hur USA kr&amp;auml;vde att Natos medlemsl&amp;auml;nder skulle delta milit&amp;auml;rt i Irak trots att Nato som organisation inte deltog.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r milit&amp;auml;ra alliansfrihet ger oss starkare m&amp;ouml;jlighet och trov&amp;auml;rdighet att vara p&amp;aring;drivande i det globala nedrustningsarbetet. K&amp;auml;rnvapenanv&amp;auml;ndning &amp;auml;r fortfarande en del av vissa Natol&amp;auml;nders f&amp;ouml;rsvarsdoktriner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lva f&amp;ouml;rbeh&amp;aring;lla oss r&amp;auml;tten att utforma storlek och inriktning p&amp;aring; v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rsvar baserat p&amp;aring; v&amp;aring;r egen s&amp;auml;kerhetspolitiska bed&amp;ouml;mning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den milit&amp;auml;ra alliansfriheten har ett starkt st&amp;ouml;d hos det svenska folket, vilket ger v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhetspolitiska h&amp;aring;llning stark legitimitet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges samarbete med Nato har blivit m&amp;ouml;jligt eftersom organisationen har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats sedan det kalla kriget. Nato &amp;auml;r en central akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r europeisk s&amp;auml;kerhet samt f&amp;ouml;r internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-mandaterade fredsbevarande operationer som genomf&amp;ouml;rs av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utf&amp;ouml;ra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser. V&amp;aring;rt samarbete med Nato i FN-mandaterade fredsbevarande insatser &amp;auml;r viktigt, men samtidigt &amp;auml;r vi tydliga med att Sverige inte ska delta i milit&amp;auml;ra operationer som enbart har sin grund i Natostadgans artikel fem om &amp;ouml;msesidiga f&amp;ouml;rsvarsgarantier. Sverige ska dock forts&amp;auml;tta det n&amp;auml;ra samarbete, i alla fr&amp;aring;gor utom bindande f&amp;ouml;rsvarsf&amp;ouml;rpliktelser, som sedan flera &amp;aring;r utvecklats. Internationella operationer blir alltmer kr&amp;auml;vande och komplexa och det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende standardisering och sam&amp;ouml;vning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge ville regeringen att Sverige skulle delta i en Natooperation, Operation Active Endeavour, som enbart grundades p&amp;aring; ett beslut i Nato i enlighet med artikel fem i Natostadgan, omedelbart efter terrorattentatet den 11 september. Vi socialdemokrater tog best&amp;auml;mt avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n denna glidning iv&amp;auml;g fr&amp;aring;n den etablerade svenska h&amp;aring;llningen att det kr&amp;auml;vs FN-mandat f&amp;ouml;r att s&amp;auml;nda svensk trupp utomlands i internationella operationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi s&amp;auml;ger som tidigare aviserat nej till ett svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NRF eftersom vi anser att F&amp;ouml;rsvarsmakten redan har betydande &amp;aring;taganden samtidigt som f&amp;ouml;rsvarsbudgeten &amp;auml;r starkt anstr&amp;auml;ngd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte i n&amp;aring;gon regeringsf&amp;ouml;rklaring har den borgerliga regeringen beskrivit den svenska s&amp;auml;kerhetspolitikens grundl&amp;auml;ggande h&amp;aring;llning, v&amp;aring;r vilja att vara milit&amp;auml;rt alliansfria. Svepande undanflykter och konstiga f&amp;ouml;rklaringar efter&amp;aring;t kan inte d&amp;ouml;lja det faktum att regeringens tv&amp;aring; partier som vurmar f&amp;ouml;r svenskt Natomedlemskap tar alla m&amp;ouml;jligheter de kan f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rsvaga trov&amp;auml;rdigheten i svensk s&amp;auml;kerhetspolitik. Detta m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN kan ocks&amp;aring; ge andra regionala organisationer som exempelvis EU och AU, Afrikanska unionen, uppdraget att genomf&amp;ouml;ra en fredsbevarande operation som AU-insatsen i Sudan och EU-insatsen i Kongo 2003. EU har utvecklat sin kompetens att leda alltmer komplexa operationer. Sverige har deltagit i praktiskt taget alla fredsfr&amp;auml;mjande insatser som EU har gjort. Vi anser att det &amp;auml;r positivt att ocks&amp;aring; AU utvecklar sin beredskap att leda operationer p&amp;aring; uppdrag av FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen f&amp;ouml;r FN, EU, Nato och OSSE.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar &amp;auml;r ett viktigt s&amp;auml;kerhetspolitiskt instrument. Det verkar avskr&amp;auml;ckande genom att visa f&amp;ouml;r omv&amp;auml;rlden att Sverige &amp;auml;r berett att sj&amp;auml;lvt f&amp;ouml;rsvara sin nationella integritet och sitt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande. D&amp;auml;rmed utg&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; en grund f&amp;ouml;r en trov&amp;auml;rdig milit&amp;auml;r alliansfrihet. Det svenska f&amp;ouml;rsvaret bidrar vidare till en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld genom insatser f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet i konfliktdrabbade omr&amp;aring;den. Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar m&amp;aring;ste st&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras beroende p&amp;aring; den aktuella s&amp;auml;kerhetspolitiska situationen. Utformningen av och storleken p&amp;aring; f&amp;ouml;rsvaret ska styras av de hot som kan bli aktuella mot Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nordiska samarbetet kring f&amp;ouml;rsvarsfr&amp;aring;gor har &amp;ouml;kat under de senaste &amp;aring;ren. Ett &amp;ouml;kat nordiskt samarbete &amp;auml;r b&amp;aring;de viktigt och efterfr&amp;aring;gat. De nordiska l&amp;auml;nderna har m&amp;aring;nga gemensamma intressen och v&amp;aring;r regions strategiska betydelse &amp;ouml;kar. Det g&amp;auml;ller samarbete kring bland annat materielink&amp;ouml;p, underh&amp;aring;ll, &amp;ouml;vervakning och deltagande i internationella operationer. Detta samarbete &amp;auml;r positivt och ger Sverige m&amp;ouml;jlighet till ett mer kostnadseffektivt f&amp;ouml;rsvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990-talets b&amp;ouml;rjan har antalet v&amp;auml;pnade konflikter mellan stater minskat dramatiskt. Allvarligt &amp;auml;r dock att den politiska avsp&amp;auml;nningen mellan &amp;ouml;st och v&amp;auml;st inte har lyckats bryta den internationella trenden av &amp;aring;terigen &amp;ouml;kade milit&amp;auml;ra utgifter. Stater v&amp;auml;ljer att m&amp;ouml;ta icke-milit&amp;auml;ra hot med milit&amp;auml;ra medel, varf&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden beh&amp;ouml;ver en ny kultur av nedrustning och avmilitarisering. Trots utvecklingen med avsp&amp;auml;nning mellan l&amp;auml;nder, tvingar konflikter inom stater m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor att leva med krigets fasor. Lidande skulle ofta ha kunnat f&amp;ouml;rhindras, men omv&amp;auml;rlden har reagerat f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r krisen &amp;auml;r ett faktum. Tydligast &amp;auml;r det vid systematiskt f&amp;ouml;rtryck av etniska och religi&amp;ouml;sa grupper inom en stat som efter m&amp;aring;nga &amp;aring;r leder till en regional v&amp;auml;pnad konflikt och etnisk rensning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dagens hot och kriser har sina r&amp;ouml;tter i en oj&amp;auml;mlik f&amp;ouml;rdelning av resurser, avsaknad av demokrati eller brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Extrem fattigdom &amp;auml;r ett direkt hot mot miljoner m&amp;auml;nniskor, men utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; grund f&amp;ouml;r v&amp;auml;pnade konflikter. Alla l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet till utveckling, endast s&amp;aring; &amp;auml;r en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld m&amp;ouml;jlig. Ekonomisk och social utveckling &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fred. Likas&amp;aring; g&amp;auml;ller det omv&amp;auml;nda, fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. S&amp;aring; l&amp;auml;nge miljontals m&amp;auml;nniskor lever under hotet av v&amp;auml;pnade konflikter, eller p&amp;aring; flykt undan kriser, g&amp;aring;r all kraft &amp;aring;t till att &amp;ouml;verleva och skydda sig och sin familj. F&amp;ouml;r den enskilda m&amp;auml;nniskan och samh&amp;auml;llet blir det en ond cirkel av konflikter, os&amp;auml;kerhet och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den rika delen av v&amp;auml;rlden ser vi att v&amp;aring;ld, vapen och s&amp;aring;rbarheter till stor del &amp;auml;ndrat karakt&amp;auml;r. Andra vapen &amp;auml;n milit&amp;auml;ra kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; ut viktiga samh&amp;auml;llsfunktioner, skapa instabilitet och orolighet och skada tilltron till v&amp;aring;r samh&amp;auml;llsmodell. Det &amp;auml;r inte bara stater utan i allt h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning grupper och enskilda som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r dessa hot. Genom att skada elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, telekommunikationer och IT-system inom till exempel sjukv&amp;aring;rd, kreditv&amp;auml;sende och liknande kan v&amp;aring;r sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt hotas. Den snabba teknikutvecklingen har f&amp;ouml;rt med sig att v&amp;aring;rt dagliga beroende av h&amp;ouml;gteknologiska system utg&amp;ouml;r den fr&amp;auml;msta s&amp;auml;kerhetspolitiska utmaningen. Staters maktmonopol &amp;auml;r brutet och m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet kan i dag hotas genom angrepp i syfte att skada v&amp;auml;rden och funktioner, hot som &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande och kan drabba utan f&amp;ouml;rvarning. Sveriges f&amp;ouml;rsvarspolitik utg&amp;aring;r av tradition fr&amp;aring;n att med milit&amp;auml;ra medel sl&amp;aring; tillbaka ett v&amp;auml;pnat angrepp fr&amp;aring;n annan stat. F&amp;ouml;rsvarsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i en ny tid &amp;auml;r betydligt mer &amp;auml;n s&amp;aring;. V&amp;aring;r f&amp;ouml;rsvarspolitik m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; insikten om nationens s&amp;aring;rbarhet och den nya tidens akt&amp;ouml;rer och medel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och &amp;ouml;vriga i v&amp;auml;rldssamfundet har ett gemensamt ansvar att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de milit&amp;auml;ra hot och andra utmaningar mot demokrati och trygghet. F&amp;ouml;r att se hot och l&amp;ouml;sningar i ett sammanhang m&amp;aring;ste vi utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n ett bredare s&amp;auml;kerhetsbegrepp och arbeta mer f&amp;ouml;rebyggande, men samtidigt kunna agera snabbare och mer kraftfullt n&amp;auml;r en konflikt inte kunnat f&amp;ouml;rhindras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkten ska vara att skydda m&amp;auml;nniskor och m&amp;auml;nskliga v&amp;auml;rden, inte endast stater och deras gr&amp;auml;nser. Socialdemokraterna har drivit fram en svensk politik f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande insatser, d&amp;auml;r det finns konkreta f&amp;ouml;rslag om medling, politisk p&amp;aring;tryckning, polisi&amp;auml;r &amp;ouml;vervakning och insatser f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttsstaten, men &amp;auml;ven snabba och kraftfulla milit&amp;auml;ra insatser. Sverige ska satsa mer p&amp;aring; att sprida och genomf&amp;ouml;ra den strategi f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande arbete som finns. N&amp;auml;r en konflikt v&amp;auml;l uppst&amp;aring;tt kr&amp;auml;vs det snabba insatser f&amp;ouml;r att hantera den uppkomna krisen. Avg&amp;ouml;rande &amp;auml;r att kunna gripa in tidigt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att en konflikt sprids eller f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras, vi har sett f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga exempel d&amp;auml;r en konflikt leder till massmord eller etnisk rensning. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning internationellt b&amp;aring;de av resurserna, kunskap och av f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att snabbt kunna hantera akuta kriser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r en varaktig fred i ett konflikth&amp;auml;rjat samh&amp;auml;lle kr&amp;auml;vs ett l&amp;aring;ngsiktigt &amp;aring;teruppbyggnadsarbete med en kombination av civila och milit&amp;auml;ra medel. I l&amp;auml;nder med l&amp;aring;ngvariga konflikter d&amp;auml;r unga m&amp;auml;n i l&amp;aring;nga tider bara k&amp;auml;nt till livet som soldat eller gerillakrigare, m&amp;aring;ste det satsas p&amp;aring; utbildning och program f&amp;ouml;r att dessa ska kunna komma tillbaka till ett fungerande liv.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016616" name="_Toc252016616"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017314" name="_Toc252017314"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor i konflikter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetet med m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet saknas oftast det genusperspektiv som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att se skillnader i m&amp;auml;ns och kvinnors s&amp;auml;kerhetsbehov. Oftast &amp;auml;r det kvinnors situation som osynliggjorts. Kvinnor och barn &amp;auml;r de som drabbas h&amp;aring;rdast i en konflikt. Systematiska v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter och massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds som ett vapen i konflikter och det drabbar naturligtvis den utsatta individen oerh&amp;ouml;rt h&amp;aring;rt men ocks&amp;aring; hela samh&amp;auml;llet. Betydande resurser m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; de behov som kvinnor och flickor har av skydd och st&amp;ouml;d under och efter en konflikt. Samtidigt &amp;auml;r det viktigt att understryka kvinnors avg&amp;ouml;rande uppgifter och roll i fredsprocesser, som beskrivs i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1325 och resolution 1820 om sexuellt v&amp;aring;ld i konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sexuellt v&amp;aring;ld &amp;auml;r en av de allvarligaste formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor, d&amp;auml;r v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt utg&amp;ouml;r den gr&amp;ouml;vsta formen. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt &amp;auml;r, vare sig det sker i tider av fred eller under v&amp;auml;pnad konflikt, en kr&amp;auml;nkning av en kvinnas identitet och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I v&amp;auml;pnade konflikter har v&amp;aring;ld mot kvinnor n&amp;aring;tt epidemiska proportioner. Massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds ofta systematiskt som ett vapen. Vi anser att det omfattande sexuella v&amp;aring;ldet mot kvinnor och barn i v&amp;auml;pnade konflikter m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas &amp;auml;n mer m&amp;aring;lmedvetet. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds i &amp;ouml;kande grad som vapen f&amp;ouml;r att kr&amp;auml;nka och stigmatisera kvinnorna. De grova &amp;ouml;vergreppen inneb&amp;auml;r ett enormt lidande f&amp;ouml;r de drabbade men &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett hot mot fred och s&amp;auml;kerhet. V&amp;aring;ldet mot kvinnor f&amp;ouml;rdjupar konflikter och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar m&amp;ouml;jligheterna till f&amp;ouml;rsoning. Kvinnor och barn i krigsh&amp;auml;rjade omr&amp;aring;den i v&amp;auml;rlden uts&amp;auml;tts dagligen f&amp;ouml;r omfattande v&amp;aring;ld. De &amp;auml;r inte enbart offer i skuggan av krig utan m&amp;aring;ltavlor d&amp;auml;r sexuellt v&amp;aring;ld &amp;auml;r en del av krigsf&amp;ouml;ringen. Arbetet med FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1325 om kvinnor, fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r centralt i detta sammanhang. Kvinnors r&amp;auml;ttigheter och perspektiv m&amp;aring;ste f&amp;aring; b&amp;auml;ttre genomslag i arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet. Ett &amp;ouml;kat kvinnligt deltagande i konfliktf&amp;ouml;rebyggande och krishantering f&amp;ouml;re, under och efter en konflikt &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar fred och utveckling. Alla l&amp;auml;nder ska uppr&amp;auml;tta nationella handlingsplaner f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;randet av resolution 1325. Denna linje ska partiet driva s&amp;auml;rskilt aktivt i EU, d&amp;auml;r bara ett tiotal av unionens 27 medlemsl&amp;auml;nder har antagit nationella handlingsplaner f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;randet av resolutionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d antog enh&amp;auml;lligt resolution 1820 om sexuellt v&amp;aring;ld mot civila i konflikter fr&amp;aring;n 2008. Resolutionen f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt och andra former av sexualiserat v&amp;aring;ld i konfliktsituationer och stadgar vidare att v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt kan utg&amp;ouml;ra krigsbrott, brott mot m&amp;auml;nskligheten och en konstituerande handling f&amp;ouml;r folkmord. Vi v&amp;auml;lkomnar och st&amp;ouml;djer denna viktiga resolution och kommer att forts&amp;auml;tta att arbeta f&amp;ouml;r att den antas av alla FN:s medlemsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Sverige agerar b&amp;aring;de nationellt och internationellt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetet med FN:s resolutioner 1325 och 1820. Regeringen har vid flera tillf&amp;auml;llen underl&amp;aring;tit att ta upp till exempel resolution 1325 i sina propositioner om internationella insatser, vilket vi tycker &amp;auml;r allvarligt och vi kr&amp;auml;ver att regeringen l&amp;auml;gger st&amp;ouml;rre vikt vid dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016617" name="_Toc252016617"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017315" name="_Toc252017315"&gt;&lt;/a&gt;EU:s krishantering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU beh&amp;ouml;ver mer av gemensamt upptr&amp;auml;dande i viktiga utrikespolitiska situationer f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka stormakternas agerande. Vi m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka EU:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i det globala samarbetet s&amp;aring; att unionen ska kunna vara en progressiv och s&amp;auml;kerhetsskapande kraft, inte minst i F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s snabbinsatsstyrkor d&amp;auml;r Sverige bidragit genom den nordiska snabbinsatsstyrkan, NBG, har skapats f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa kriser och humanit&amp;auml;ra n&amp;ouml;dl&amp;auml;gen. Det finns dock anledning att se &amp;ouml;ver hur anv&amp;auml;ndbar och kostnadseffektiv denna modell &amp;auml;r. EU:s snabbinsatsstyrkor har hittills aldrig anv&amp;auml;nds.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill understryka att EU till skillnad fr&amp;aring;n Nato inte &amp;auml;r en milit&amp;auml;rallians. EU ska inte heller i framtiden skapa en europeisk arm&amp;eacute;. Vi vill att EU st&amp;auml;rker sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till att, med medlemsstaternas resurser, bidra till att bevara fred, f&amp;ouml;rebygga konflikter och st&amp;auml;rka internationell s&amp;auml;kerhet genom civila och milit&amp;auml;ra insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU kan fr&amp;auml;mja fred och agera konfliktf&amp;ouml;rebyggande genom den gemensamma utrikes-, handels- och bist&amp;aring;ndspolitiken samt genom olika bilaterala avtal. Ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder som inte &amp;auml;r aktuella f&amp;ouml;r medlemskap kan utbytet med EU vara av stor betydelse. Vi vill fr&amp;auml;mja gemensam s&amp;auml;kerhet och efterlevnad av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Om det f&amp;ouml;rebyggande arbetet misslyckas m&amp;aring;ste vi vara beredda att &amp;auml;ven agera f&amp;ouml;r att hindra eller begr&amp;auml;nsa en krissituation eller konflikt. EU:s medlemsl&amp;auml;nder bidrar till gemensamma insatsstyrkor f&amp;ouml;r att skapa fred vid kriser i v&amp;auml;rlden. De ska st&amp;auml;rkas med civila delar f&amp;ouml;r att tidigt kunna st&amp;auml;rka ett samh&amp;auml;lles civila grundfunktioner efter en konflikts eller katastrofs akuta fas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta och st&amp;ouml;dja FN. Om det f&amp;ouml;rebyggande arbetet misslyckas m&amp;aring;ste vi vara beredda att &amp;auml;ven agera f&amp;ouml;r att hindra eller begr&amp;auml;nsa en krissituation eller konflikt. EU:s medlemsl&amp;auml;nder bidrar till gemensamma insatsstyrkor f&amp;ouml;r att skapa fred vid kriser i v&amp;auml;rlden. De ska st&amp;auml;rkas med civila delar f&amp;ouml;r att tidigt kunna st&amp;auml;rka ett samh&amp;auml;lles civila grundfunktioner efter en konflikts eller katastrofs akuta fas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom. D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016618" name="_Toc252016618"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017316" name="_Toc252017316"&gt;&lt;/a&gt;En offensiv nedrustningspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En politik f&amp;ouml;r fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra v&amp;auml;rderingar om frihet, j&amp;auml;mlikhet och solidaritet. R&amp;auml;ttvisa, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan m&amp;auml;nniskor som mellan l&amp;auml;nder och regioner, &amp;auml;r v&amp;aring;rt medel, men ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt m&amp;aring;l. I en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer beh&amp;ouml;vs aktiva r&amp;ouml;ster f&amp;ouml;r nedrustning. Sverige har en l&amp;aring;ng och stolt tradition att f&amp;ouml;rvalta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sorgligt att se hur utrikesministerns svala engagemang f&amp;ouml;r nedrustningsfr&amp;aring;gorna till&amp;aring;ts s&amp;auml;tta sin pr&amp;auml;gel p&amp;aring; den borgerliga regeringens utrikespolitik. Man f&amp;ouml;rsl&amp;ouml;sar ett v&amp;auml;rdefullt arv. Detta blir s&amp;auml;rskilt tydligt sett mot den internationella arenan d&amp;auml;r en ny progressiv president i USA gjort klar skillnad. I september ledde USA:s president sj&amp;auml;lv ett m&amp;ouml;te om nedrustning i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d. USA och Ryssland sitter i nedrustningsf&amp;ouml;rhandlingar. Det &amp;auml;r mycket gl&amp;auml;djande och det g&amp;auml;ller att Sverige b&amp;aring;de som enskild akt&amp;ouml;r och som ordf&amp;ouml;rande i EU utnyttjar detta tillf&amp;auml;lle att bidra till konkreta resultat f&amp;ouml;r nedrustning och icke-spridning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen var aktiv i nedrustningsarbetet. Den sj&amp;ouml;satte olika partnerskap med andra l&amp;auml;nder och tillsatte bland annat Blixkommissionen f&amp;ouml;r att ta fram nya initiativ och id&amp;eacute;er. Regeringen borde tydligt visa sin vilja att st&amp;auml;lla sig bakom den nedrustningstradition som s&amp;aring; l&amp;auml;nge varit en h&amp;ouml;rnsten i svensk utrikespolitik. Det &amp;auml;r alarmerande att v&amp;auml;rldens milit&amp;auml;rutgifter &amp;aring;terigen &amp;ouml;kar och har stigit med 45 procent sedan 1999 enligt Sipri. Det internationella nedrustningsarbetet m&amp;aring;ste ta ny fart. Mer m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras. K&amp;auml;rnvapenhotet &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n avv&amp;auml;rjt. Tv&amp;auml;rtom har det &amp;ouml;kat. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r lade vi socialdemokrater fram ett tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning under riksdagens utrikespolitiska debatt i februari 2008.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016619" name="_Toc252016619"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017317" name="_Toc252017317"&gt;&lt;/a&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r en fullst&amp;auml;ndig avveckling av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen, s&amp;aring;v&amp;auml;l biologiska och kemiska som nukle&amp;auml;ra. Att f&amp;ouml;rhindra spridning &amp;auml;r en viktig del av nedrustningsarbetet. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta m&amp;aring;ste k&amp;auml;rnvapenmakterna omedelbart minska innehavet. De samlade k&amp;auml;rnvapenstyrkorna i v&amp;auml;rlden, fr&amp;auml;mst USA:s och Rysslands, skulle kunna f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra allt liv p&amp;aring; jordklotet flera g&amp;aring;nger om. Enligt Blixkommissionen uppg&amp;aring;r v&amp;auml;rldens samlade aktiva och utplacerade k&amp;auml;rnstridsspetsar till omkring 12&amp;nbsp;000. Det ligger i m&amp;auml;nsklighetens och v&amp;auml;rldssamfundets intresse f&amp;ouml;r &amp;ouml;verlevnad och gemensam s&amp;auml;kerhet att alla k&amp;auml;rnvapen elimineras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den fortg&amp;aring;ende k&amp;auml;rnvapenmoderniseringen inneb&amp;auml;r ett ohyggligt sl&amp;ouml;seri med resurser. Flera k&amp;auml;rnvapenmakter v&amp;auml;grar i dag att g&amp;aring; med p&amp;aring; verklig nedrustning och moderniserar ist&amp;auml;llet sina k&amp;auml;rnvapenarsenaler. Till detta kommer att ett antal l&amp;auml;nder som inte tidigare var k&amp;auml;rnvapenmakter nu skaffat sig k&amp;auml;rnvapen och att risken f&amp;ouml;r ytterligare spridning &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen &amp;auml;r stor. Det finns ocks&amp;aring; risk att k&amp;auml;rnvapen sprids till icke-statliga akt&amp;ouml;rer exempelvis terroristgrupper. F&amp;ouml;r att lyckas med nedrustningsarbetet kr&amp;auml;vs mycket tuffare kontrollregimer. Vi vill se ett starkare IAEA med starkare kontrollm&amp;ouml;jligheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Icke-spridningsavtalet (NPT) inneh&amp;aring;ller tre komponenter. K&amp;auml;rnvapenstaterna f&amp;ouml;rbinder sig att inte &amp;ouml;verl&amp;aring;ta k&amp;auml;rnvapen eller kunskap om k&amp;auml;rnvapen och k&amp;auml;rnvapenteknologi till andra stater. Samtidigt lovar &amp;ouml;vriga stater att inte skaffa k&amp;auml;rnvapen. I avtalet f&amp;ouml;rbinder sig de l&amp;auml;nder som har k&amp;auml;rnvapen ocks&amp;aring; att arbeta f&amp;ouml;r en fullst&amp;auml;ndig k&amp;auml;rnvapennedrustning. NPT &amp;auml;r satt under stor press. Det st&amp;aring;r klart att v&amp;auml;rlden &amp;auml;r i stort behov av nya initiativ i nedrustnings- och kontrollarbetet, samtidigt som det f&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r viktigt att NPT st&amp;auml;rks och att de utf&amp;auml;stelser som &amp;auml;r gjorda i avtalet inf&amp;ouml;rlivas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oberoende internationella kommissionen om massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen med Hans Blix som ordf&amp;ouml;rande presenterade i juni 2006 sin rapport med en rad konkreta f&amp;ouml;rslag om hur v&amp;auml;rlden ska kunna befrias fr&amp;aring;n k&amp;auml;rnvapen, biologiska och kemiska vapen. Rapporten analyserar ing&amp;aring;ende de hot som v&amp;auml;rlden lever under idag, fr&amp;auml;mst 27 000 k&amp;auml;rnvapen och anstr&amp;auml;ngningar av enskilda stater och kanske terrorgrupper att utveckla eller komma &amp;ouml;ver olika slag av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Blixkommissionens rapport, en gediget utarbetad skrift som fortfarande &amp;auml;ger aktualitet, lades fram vid en tidpunkt d&amp;aring; det globala samarbetet f&amp;ouml;r nedrustning g&amp;aring;tt i st&amp;aring;. Den sextionde sessionen av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling lyckades inte f&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att acceptera n&amp;aring;gra &amp;aring;taganden p&amp;aring; nedrustningsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns en strimma av hopp. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen p&amp;aring; l&amp;auml;nge finns ett stigande internationellt intresse f&amp;ouml;r nedrustning och vi ser positiva signaler fr&amp;aring;n b&amp;aring;de USA och Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve lyckades i maj 2009 efter tolv &amp;aring;rs d&amp;ouml;dl&amp;auml;ge i f&amp;ouml;rhandlingarna enas om ett arbetsprogram, vilket hade varit ett viktigt steg fram&amp;aring;t i kampen f&amp;ouml;r nedrustning. Tyv&amp;auml;rr blockerade sedan Pakistan vidare arbete med detta program och man tvingades tyv&amp;auml;rr avsluta 2009 &amp;aring;rs f&amp;ouml;rhandlingar utan resultat. Det &amp;auml;r viktigt att man inf&amp;ouml;r 2010 &amp;aring;rs f&amp;ouml;rhandlingar lyckas anta ett arbetsprogram som g&amp;ouml;r att man kan inleda f&amp;ouml;rhandlingar om FMCT (avtal om f&amp;ouml;rbud av produktion av klyvbart material f&amp;ouml;r vapen&amp;auml;ndam&amp;aring;l).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutsatsen av detta faktum b&amp;ouml;r vara att det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att pr&amp;ouml;va nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fart p&amp;aring; de globala nedrustningssamtalen. Blixkommissionen kan genom sin sammans&amp;auml;ttning s&amp;auml;gas utg&amp;ouml;ra ett gott tv&amp;auml;rsnitt av hur v&amp;auml;rldens fr&amp;auml;msta nedrustningsexperter ser p&amp;aring; l&amp;auml;get. Genom att v&amp;auml;lja ut n&amp;aring;gra av dess sextio f&amp;ouml;rslag och driva dem i internationella fora skulle den svenska regeringen kunna l&amp;auml;mna ett viktigt bidrag till att hantera en av v&amp;aring;r v&amp;auml;rlds &amp;ouml;desfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016620" name="_Toc252016620"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017318" name="_Toc252017318"&gt;&lt;/a&gt;Konventionella vapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet f&amp;ouml;r att minska antalet l&amp;auml;tta vapen – v&amp;aring;r tids verkliga massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen – m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta med &amp;auml;n st&amp;ouml;rre kraft. Dessa vapen, s&amp;aring;som pistoler och k-pistar, st&amp;aring;r f&amp;ouml;r cirka 90 procent av alla d&amp;ouml;dsoffer i v&amp;auml;pnade konflikter och sk&amp;ouml;rdar mer &amp;auml;n en halv miljon liv varje &amp;aring;r. Sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r de vanligast anv&amp;auml;nda vapnen i v&amp;auml;rldens konflikter. De &amp;auml;r billiga, h&amp;aring;llbara och l&amp;auml;tta att transportera och smuggla. Under sin livstid hinner ett vapen anv&amp;auml;ndas i m&amp;aring;nga olika konflikter och av m&amp;aring;nga olika akt&amp;ouml;rer, i m&amp;aring;nga fall av barn. Det finns &amp;ouml;ver 300 000 barnsoldater och dessa utrustas ofta med l&amp;auml;tta vapen. Att stoppa spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r alla samh&amp;auml;llen. Det &amp;auml;r ingen r&amp;auml;ttighet att &amp;auml;ga vapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella arbetet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa m&amp;auml;ngden och spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r fr&amp;auml;mst inriktat p&amp;aring; genomf&amp;ouml;randet av det handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om illegal handel med sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen (SALW) 2001. Ett instrument om m&amp;auml;rkning och sp&amp;aring;rning av sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen framf&amp;ouml;rhandlades i juni 2005 och antogs i en resolution av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling h&amp;ouml;sten 2005. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt vara en drivande del i detta viktiga arbete och b&amp;ouml;r utveckla en nationell handlingsplan kring l&amp;auml;tta vapen som tydligg&amp;ouml;r svenska str&amp;auml;vanden inom omr&amp;aring;det och som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljning och utv&amp;auml;rdering av svenska positioner och &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige verkar f&amp;ouml;r att EU:s SALW-strategi konkretiseras och implementeras. Vad g&amp;auml;ller SALW-fr&amp;aring;gorna finns en rad f&amp;ouml;rslag som Sverige och EU b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ra vidare. N&amp;aring;gra g&amp;auml;ller hur handeln med SALW via flygbolag kan registreras och begr&amp;auml;nsas, andra g&amp;auml;ller system f&amp;ouml;r slutanv&amp;auml;ndarintyg. Alla f&amp;ouml;rslag som kan begr&amp;auml;nsa anv&amp;auml;ndningen av SALW b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kas och utnyttjas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 7 december 2006 fattades ett historiskt beslut i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling. 153 l&amp;auml;nder r&amp;ouml;stade ja till f&amp;ouml;rslaget om att bilda en kommission som ska utreda m&amp;ouml;jligheterna till ett internationellt avtal som begr&amp;auml;nsar och kontrollerar handeln med konventionella vapen, ett s&amp;aring; kallat Arms Trade Treaty. Genom ett globalt vapenhandelsf&amp;ouml;rdrag skulle alla l&amp;auml;nder f&amp;ouml;lja samma minimiregler f&amp;ouml;r vapenf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning, vilket skulle f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra f&amp;ouml;r oseri&amp;ouml;sa akt&amp;ouml;rer att hitta ett land som vill s&amp;auml;lja till dem. Sverige b&amp;ouml;r aktivt driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r att Arms Trade Treaty ska bli ett effektivt internationellt avtal f&amp;ouml;r vapenhandel. Syftet med avtalet &amp;auml;r att f&amp;aring; ett globalt bindande avtal avseende import, export och transfer av konventionella vapen. EU &amp;auml;r enigt i sin positiva st&amp;aring;ndpunkt och det &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande att Sverige under sitt ordf&amp;ouml;randeskap prioriterar fr&amp;aring;gan h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra den ytterligare fram&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ottawakonventionen mot personminor tr&amp;auml;dde i kraft 1999 och har f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande runt 150 parter. Konventionens huvudsyfte &amp;auml;r ett absolut f&amp;ouml;rbud mot anv&amp;auml;ndning, utveckling, tillverkning, anskaffning, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och lagerh&amp;aring;llning av truppminor. Det &amp;auml;r viktigt att fler l&amp;auml;nder ansluter sig till konventionen, och Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r en global uppslutning bakom Ottawakonventionen. Konventionens andra huvudsyfte &amp;auml;r att ett antal &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att handskas med konsekvenserna av tidigare anv&amp;auml;ndning av truppminor. Det handlar bland annat om r&amp;ouml;jning av minf&amp;auml;lt, st&amp;ouml;d till minoffer och hj&amp;auml;lp med f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring av lagrade truppminor. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt ge st&amp;ouml;d till s&amp;aring;dana insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016621" name="_Toc252016621"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017319" name="_Toc252017319"&gt;&lt;/a&gt;Klustervapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klustervapen utg&amp;ouml;r ett stort humanit&amp;auml;rt problem dels f&amp;ouml;r att de sprider ut substridsdelar &amp;ouml;ver ett s&amp;aring; stort omr&amp;aring;de att det i praktiken har visat sig mer eller mindre om&amp;ouml;jligt att undvika civila offer, dels f&amp;ouml;r att de efterl&amp;auml;mnar oexploderade substridsdelar som i krigets sp&amp;aring;r skadar och d&amp;ouml;dar civilbefolkningen. 98&amp;nbsp;procent av de m&amp;auml;nniskor som d&amp;ouml;tt av klustervapen ber&amp;auml;knas ha varit civila.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Libanonkriget 2006 anv&amp;auml;ndes klustervapen i stor skala, och civila offer sk&amp;ouml;rdades l&amp;aring;ngt efter krigets slut, i Georgienkonflikten 2008 har det ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rekommit rapporter om anv&amp;auml;ndning av klustervapen. Vi socialdemokrater anser att denna vapentyp inte b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas i n&amp;aring;gra konflikter och att de inte h&amp;ouml;r hemma i n&amp;aring;got lands arsenal, inte heller i Sveriges.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 23 februari 2007 avslutades en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Slutdeklarationen fr&amp;aring;n m&amp;ouml;tet, som 46 l&amp;auml;nder inklusive Sverige st&amp;auml;llde sig bakom, sl&amp;aring;r fast att ett internationellt avtal som ”f&amp;ouml;rbjuder anv&amp;auml;ndning, produktion, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och lagring av klustervapen som orsakar oacceptabel skada p&amp;aring; civilpersoner”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I maj 2007 beslutade riksdagen att Sverige ska forts&amp;auml;tta ”att vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett internationellt f&amp;ouml;rbud r&amp;ouml;rande klustervapen i enlighet med Oslodeklarationen”. Oslokonferensen innebar startskottet f&amp;ouml;r en historisk process mot ett internationellt l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;rbud av klustervapen. Trots detta har den borgerliga regeringen inte drivit p&amp;aring; i detta arbete utan snarare arbetat f&amp;ouml;r att f&amp;aring; igenom undantag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det p&amp;aring;g&amp;aring;r ocks&amp;aring; ett f&amp;ouml;rhandlingsarbete inom FN, den s.k. CCW-processen, som ocks&amp;aring; omfattar klustervapen. Sverige ska sj&amp;auml;lvklart ge fullt st&amp;ouml;d ocks&amp;aring; till detta arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges position i klustervapenfr&amp;aring;gan &amp;auml;r synnerligen viktig. Sverige har ett stort anseende internationellt inom humanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor och n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller nedrustning. Sveriges bidrag i dessa sammanhang kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r p&amp;aring; ett konstruktivt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;ra processen vidare med m&amp;aring;let om ett l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende internationellt avtal med ett brett st&amp;ouml;d. Omv&amp;auml;nt riskerar Sverige att underminera processen genom att inte medverka eller genom att argumentera f&amp;ouml;r en reglering av vissa typer av vapen, snarare &amp;auml;n ett l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;rbud.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avtalstexten som f&amp;ouml;rhandlades fram genom Osloprocessen &amp;auml;r l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende vad g&amp;auml;ller anv&amp;auml;ndning, lagring, produktion och &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av klustervapen. Under h&amp;ouml;sten 2008 kom s&amp;aring; det sena men efterl&amp;auml;ngtade beskedet att Sverige skulle skriva under avtalet i Oslo i december. Detta var f&amp;ouml;rst&amp;aring;s gl&amp;auml;djande, men med tanke p&amp;aring; hur fr&amp;aring;gan har hanterats tidigare s&amp;aring; kvarst&amp;aring;r en hel del fr&amp;aring;getecken runt regeringens engagemang i fr&amp;aring;gan. Vi vill att regeringen skyndsamt ratificerar avtalet och s&amp;auml;tter ig&amp;aring;ng avvecklingen av den svenska BK90. Enligt konventionen har l&amp;auml;nder hela &amp;aring;tta &amp;aring;r p&amp;aring; sig att ratificera avtalet och sedan ytterligare &amp;aring;tta &amp;aring;r p&amp;aring; sig att skrota sitt egna innehav av klustervapen. Vi vill inte att man drar ut p&amp;aring; dessa processer, utan att s&amp;aring;v&amp;auml;l ratificeringen som avvecklingen inleds snarast m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016622" name="_Toc252016622"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017320" name="_Toc252017320"&gt;&lt;/a&gt;Krigsmateriel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser flera brister i den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftningen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade ett arbete kring en ny lagstiftning. Vi anser fortfarande att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att regeringen kommer till riksdagen med ett lagf&amp;ouml;rslag som ligger i fas med utvecklingen p&amp;aring; omr&amp;aring;det och som &amp;auml;r koherent i enlighet med politiken f&amp;ouml;r global utveckling (PGU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hur en ny krigsmaterielexportlagstiftning b&amp;ouml;r se ut vill vi socialdemokrater &amp;aring;terkomma till d&amp;aring; regeringen i en konkret proposition redovisar ett samlat f&amp;ouml;rslag. N&amp;aring;gra v&amp;auml;gledande principer f&amp;ouml;r oss &amp;auml;r dock att all handel med vapen och krigsmateriel ska kontrolleras genom strikta regler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare genom sin lagstiftning om svensk export och import av vapen och krigsmateriel. Icke-demokratier och l&amp;auml;nder som bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna kan inte ges samma legitimitet att f&amp;aring; k&amp;ouml;pa vapen. Vid export ska h&amp;auml;nsyn tas till risken f&amp;ouml;r krig och om staten beg&amp;aring;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Regler f&amp;ouml;r import av krigsmateriel b&amp;ouml;r utarbetas i enlighet med samma principer som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r export av samma slags produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r positivt om uppgifterna mellan tillverkning av f&amp;ouml;rsvarsmateriel och export renodlas f&amp;ouml;r att undvika intressekonflikter mellan F&amp;ouml;rsvarsmaktens behov och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. Men vi vill inte skapa en ny separat exportmyndighet utan anser att den b&amp;ouml;r skapas inom ramen f&amp;ouml;r FMV d&amp;aring; det f&amp;ouml;renklar f&amp;ouml;r personal som m&amp;aring;ste utf&amp;ouml;ra arbetsuppgifter inom b&amp;aring;da myndigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den totala vapenexporten fr&amp;aring;n Sverige och EU m&amp;aring;ste minska. Det kan Sverige arbeta f&amp;ouml;r genom en svensk restriktiv krigsmaterielexportpolitik, men ocks&amp;aring; genom EU. EU:s uppf&amp;ouml;randekod har nu blivit en gemensam st&amp;aring;ndpunkt om krigsmaterielexport och viktigt &amp;auml;r att principen om varje lands r&amp;auml;tt att ha en mer restriktiv politik ligger fast.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016623" name="_Toc252016623"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017321" name="_Toc252017321"&gt;&lt;/a&gt;Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta program presenterades i februari 2008. Sedan dess har s&amp;aring;v&amp;auml;l positiva som negativa steg tagits. Till framg&amp;aring;ngarna f&amp;ouml;r nedrustningsarbetet h&amp;ouml;r inte minst det hoppfullare l&amp;auml;get mellan USA och Ryssland och den omsv&amp;auml;ngning av amerikansk politik som Obamas Pragtal gav uttryck f&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har dock fortsatt h&amp;aring;lla en l&amp;aring;g profil och agerade exempelvis inte i Nuclear Suppliers Group n&amp;auml;r det g&amp;auml;llde att godk&amp;auml;nna &amp;ouml;verenskommelsen mellan USA och Indien, n&amp;aring;got som riskerar att f&amp;ouml;rsvaga NPT. Den borgerliga regeringen var ocks&amp;aring; mycket tveksam till att skriva under Osloprocessens avtal om f&amp;ouml;rbud mot klusterbomber, &amp;auml;ven om man – gl&amp;auml;djande nog – till slut gjorde s&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer ett uppdaterat tolvpunktsprogram:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;1&lt;/span&gt;. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Massiva p&amp;aring;tryckningar i alla relevanta internationella forum f&amp;ouml;r att f&amp;aring; de erk&amp;auml;nda k&amp;auml;rnvapenstaterna att nedrusta sina arsenaler&lt;/span&gt;. NPT-avtalet f&amp;ouml;reskriver att inga andra &amp;auml;n de fem erk&amp;auml;nda f&amp;aring;r anskaffa k&amp;auml;rnvapen under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att de fem avrustar sina arsenaler. S&amp;aring; l&amp;auml;nge de fem inte genomf&amp;ouml;r en medveten och planerad nedrustning av sina arsenaler kommer heller inte andra l&amp;auml;nder att respektera NPT-avtalet. Det &amp;auml;r mycket positivt att de tv&amp;aring; st&amp;ouml;rsta k&amp;auml;rnvapenmakterna nu p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat nedrustningsf&amp;ouml;rhandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;2.&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Internationellt f&amp;ouml;rbud mot klusterbomber. &lt;/span&gt;Carl Bildt har l&amp;auml;nge bagatelliserat Osloprocessen trots att den samlade &amp;ouml;ver 100 l&amp;auml;nder i arbetet f&amp;ouml;r ett internationellt f&amp;ouml;rbud mot klustervapen. Regeringen b&amp;ouml;r nu g&amp;aring; vidare, Sverige ska ratificera avtalet. Sverige ska ocks&amp;aring; ge fullt st&amp;ouml;d till arbetet inom CCW.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;3. Sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen: &lt;/span&gt;Sverige b&amp;ouml;r intensifiera sina anstr&amp;auml;ngningar i arbetet f&amp;ouml;r att minska antalet sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen, ett exempel &amp;auml;r att utveckla en nationell handlingsplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;4. F&amp;ouml;rnyad kraft till arbetet i Ny Agenda-koalitionen. &lt;/span&gt;Arbetet i Ny Agenda-koalitionen, NAC, har haft goda resultat, inte minst under &amp;ouml;versynskonferensen av NPT 2000 d&amp;aring; man fick till st&amp;aring;nd en 13-punkters handlingsplan. Efter m&amp;aring;nga &amp;aring;r har dock tempot i NAC-samarbetet stannat av och det &amp;auml;r ett problem att Egypten, medlem i NAC, inte har ratificerat provstoppsavtalet. Sverige b&amp;ouml;r dels aktivera NAC-samarbetet, dels &amp;ouml;ka samarbetet med andra l&amp;auml;nder som Tyskland, Japan och Australien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;5. &amp;Ouml;ka trycket inf&amp;ouml;r kommande NPT-&amp;ouml;versynskonferens.&lt;/span&gt; &amp;Aring;r&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;2010 sker n&amp;auml;sta &amp;ouml;versynskonferens inom ramen f&amp;ouml;r NPT-avtalet och f&amp;ouml;rberedelserna f&amp;ouml;r den har redan b&amp;ouml;rjat. Det inneb&amp;auml;r ett tillf&amp;auml;lle f&amp;ouml;r Sverige att &amp;ouml;ka sin aktivitetsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;6. &amp;Ouml;ka opinionstrycket och s&amp;auml;tt Sverige p&amp;aring; kartan. &lt;/span&gt;Carl Bildt b&amp;ouml;r bjuda in internationellt erk&amp;auml;nda nedrustningsexperter till ett arbete om hur vi i konkret handling kan n&amp;aring; m&amp;aring;let om en k&amp;auml;rnvapenfri v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;7. Hindra att h&amp;ouml;ganrikat uran kommer i fel h&amp;auml;nder. &lt;/span&gt;En stor m&amp;auml;ngd gamla sovjetiska k&amp;auml;rnvapen och h&amp;ouml;ganrikat uran befinner sig fortfarande utanf&amp;ouml;r tillr&amp;auml;cklig kontroll. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste arbetet med att f&amp;ouml;rhindra att h&amp;ouml;ganrikat uran kommer p&amp;aring; villov&amp;auml;gar f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;8. V&amp;auml;rna kompetensen p&amp;aring; Sipri. &lt;/span&gt;Regeringen har under mandatperioden g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng skurit ned anslagen till Sipri, Stockholms fredsforskningsinstitut. Socialdemokraterna vill ist&amp;auml;llet v&amp;auml;rna en viktig verksamhet p&amp;aring; detta institut som &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt och aktat i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r sin forskning och kompetens i nedrustnings- och fredsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;9. Erbjud v&amp;auml;rdskap f&amp;ouml;r NPT-sekretariat. &lt;/span&gt;Sverige b&amp;ouml;r erbjuda sig att vara v&amp;auml;rd f&amp;ouml;r och bekosta ett sekretariat f&amp;ouml;r icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget NPT, enligt Blixkommissionens rekommendation nr 4.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;10. Agera f&amp;ouml;r att k&amp;auml;rnvapen inte placeras p&amp;aring; utl&amp;auml;ndskt territorium. &lt;/span&gt;Sverige b&amp;ouml;r i alla relevanta forum driva att alla k&amp;auml;rnvapenmakter &amp;aring;tar sig att inte placera ut n&amp;aring;gon form av k&amp;auml;rnvapen p&amp;aring; utl&amp;auml;ndskt territorium i enlighet med rekommendation nr 22.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;11. Verka f&amp;ouml;r att bryta d&amp;ouml;dl&amp;auml;get i nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve. &lt;/span&gt;Sverige b&amp;ouml;r driva att EU ska verka f&amp;ouml;r att nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve kan fatta beslut om sin dagordning med tv&amp;aring; tredjedelsmajoritet i enlighet med rekommendation nr 58. I maj 2009 s&amp;aring;g 12 &amp;aring;rs d&amp;ouml;dl&amp;auml;ge f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingarna ut att ha brutits men tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r de fortfarande l&amp;aring;sta. Det &amp;auml;r viktigt att nedrustningskonferensen kan &amp;aring;teruppta sitt arbete och inleda f&amp;ouml;rhandlingar om FMCT.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;12. Anta handlingsprogram f&amp;ouml;r nedrustning. &lt;/span&gt;Regeringen b&amp;ouml;r anta ett &amp;ouml;vergripande handlingsprogram f&amp;ouml;r nedrustning som ska syfta till att ett toppm&amp;ouml;te om nedrustning i enlighet med rekommendation nr 59 &amp;auml;ger rum inom FN:s ram inom en tre&amp;aring;rsperiod.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016624" name="_Toc252016624"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017322" name="_Toc252017322"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barents&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016625" name="_Toc252016625"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017323" name="_Toc252017323"&gt;&lt;/a&gt;Det nordiska samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det och de nordiska grannl&amp;auml;nderna har en stark folklig f&amp;ouml;rankring och en sj&amp;auml;lvklar st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r Sverige. I Norden finns ocks&amp;aring; ett flertal av Sveriges viktigaste handels- och samarbetspartners.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nordiska samarbetet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n ett gemensamt kulturarv och en spr&amp;aring;klig gemenskap och vilar p&amp;aring; gemensamma v&amp;auml;rderingar ifr&amp;aring;ga om demokrati, r&amp;auml;ttvisa och r&amp;auml;ttsstat. Samarbetet mellan de nordiska l&amp;auml;nderna sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den, och p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt &amp;auml;r det nordiska samarbetet unikt vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse. Samarbete och &amp;ouml;ppenhet har gjort Norden till en v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsregion av v&amp;auml;rldsklass.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framg&amp;aring;ngarna &amp;auml;r dock inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta dagens och framf&amp;ouml;rallt morgondagens globala utmaningar, varf&amp;ouml;r ett &amp;auml;n mera utvecklat och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt samarbete beh&amp;ouml;vs. Utmaningarna v&amp;auml;xer i sp&amp;aring;ren efter finanskrisen vi befinner oss i. S&amp;auml;rskilt de baltiska staterna &amp;auml;r h&amp;aring;rt drabbade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att samtliga nordiska l&amp;auml;nder deltar i den europeiska marknaden har det nordiska samarbetet st&amp;auml;rkts. Sveriges, Finlands och Danmarks medlemskap i EU och Norges och Islands tillh&amp;ouml;righet till det europeiska ekonomiska samarbetsomr&amp;aring;det p&amp;aring;verkar det nordiska samarbetet positivt. Islands ans&amp;ouml;kan om EU-medlemskap p&amp;aring;verkar samarbetet ytterligare i positiv riktning, och de baltiska staternas intr&amp;auml;de i EU har dessutom skapat ytterligare dynamik i de nordiska l&amp;auml;ndernas samarbete med n&amp;auml;romr&amp;aring;det. I det nordiska samarbetet deltar &amp;auml;ven de sj&amp;auml;lvstyrande omr&amp;aring;dena &amp;Aring;land, Gr&amp;ouml;nland och F&amp;auml;r&amp;ouml;arna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016626" name="_Toc252016626"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017324" name="_Toc252017324"&gt;&lt;/a&gt;Samarbete i norra Europa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r den nordliga dimensionen utvecklas mot en gemensam politik f&amp;ouml;r Ryssland, Norge och Island. Det handlar om n&amp;auml;ra samarbete i regionen mellan olika akt&amp;ouml;rer. Tanken &amp;auml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra samarbetet mellan EU och regionala akt&amp;ouml;rer, i syfte att utveckla en effektiv arbetsf&amp;ouml;rdelning som bygger p&amp;aring; respektive akt&amp;ouml;rs specifika kompetens, erfarenheter och geografiska arbetsomr&amp;aring;den. Samarbetet p&amp;aring; regional och lokal niv&amp;aring; bed&amp;ouml;ms som mycket viktigt i likhet med samverkan med n&amp;auml;ringslivet och frivilliga organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Barents- och Arktisregionerna finns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett konstruktivt samarbete med Ryssland i fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r energi, klimat, gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande brottslighet och kommunikationer. Vi vill utveckla ett f&amp;ouml;rtroendeskapande samarbete i norra Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige deltar p&amp;aring; regeringssidan i samarbete inom ramen f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det samt i arbetet med EU:s nordliga dimension. &amp;Aring;r 2011–2013 kommer Sverige att vara ordf&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det och f&amp;ouml;r Barentsr&amp;aring;det 2009–2011.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av vikt att &amp;auml;ven Sverige utarbetar en egen strategi, handlingsplan, f&amp;ouml;r arbetet inom den nordliga dimensionen inom prioriterade omr&amp;aring;den:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ekonomi/infrastruktur&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;utbildning/m&amp;auml;nskliga resurser&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande samarbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;r&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arktis &amp;auml;r i blickpunkt i v&amp;auml;rlden idag. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen leder till &amp;ouml;kat intresse f&amp;ouml;r exploatering av resurser som olja, gas och mineraler. Flera l&amp;auml;nder vill ut&amp;ouml;ka sina territorier och omr&amp;aring;dets s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt de flesta forskare &amp;auml;r Arktis en av de delar p&amp;aring; jorden d&amp;auml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar redan &amp;auml;r mycket m&amp;auml;rkbara. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, som f&amp;aring;r direkta effekter f&amp;ouml;r befolkningen i Arktis, samtidigt som de ger f&amp;ouml;ljdverkningar p&amp;aring; hela det globala klimatsystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett djupt och omfattande svenskt engagemang &amp;auml;ven i Arktis. Vi har mycket att vinna p&amp;aring; det, som ett nordligt land med 2/3 av v&amp;aring;rt land norr om 60:e breddgraden. Vi har ocks&amp;aring; mycket att bidra med, som en nation med gamla och starka traditioner inom polarforskning och en h&amp;ouml;g profil i internationell samverkan om fr&amp;aring;gor som g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;, naturresurser, minoriteter och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven fr&amp;aring;n svensk sida att fr&amp;auml;mja den arktiska regionen och utveckla forskningen i Arktis. Ett omr&amp;aring;de inom polarforskningen d&amp;auml;r Sverige b&amp;ouml;r flytta fram sina positioner &amp;auml;r att utveckla observationssystem och arbeta f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av den p&amp;aring;g&amp;aring;ende SAON-processen inom Arktiska r&amp;aring;det och att tillg&amp;auml;ngligheten till data s&amp;auml;kras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;University of Arctic omfattar idag ett samarbete mellan 50 medlemsorganisationer, universitet och h&amp;ouml;gskolor. F&amp;ouml;r den svenska delen st&amp;aring;r Lule&amp;aring; universitet, Ume&amp;aring; universitet och Mittuniversitet. Samarbetet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r den arktiska regionen att ta del av h&amp;ouml;gre utbildning och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker speciellt forskningen som r&amp;ouml;r klimatfr&amp;aring;gor. Sverige b&amp;ouml;r delta fullt ut i verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polar&amp;aring;ret 1957–1958 gav upphov till Antarktisktraktaten. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige nu initierar en genomg&amp;aring;ng av existerande r&amp;auml;ttsordningar som ber&amp;ouml;r Arktis f&amp;ouml;r fortsatt diskussion om att st&amp;auml;rka eller ut&amp;ouml;ka dem d&amp;auml;r s&amp;aring; beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet har alltid varit fr&amp;auml;mjandet av integration mellan de nordiska l&amp;auml;nderna och att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r medborgarna att r&amp;ouml;ra sig &amp;ouml;ver landgr&amp;auml;nserna. Under Sveriges ordf&amp;ouml;randeskap i det nordiska regeringssamarbetet 2003 lyftes s&amp;auml;rskilt fr&amp;aring;gorna om avveckling av hinder f&amp;ouml;r personers r&amp;ouml;rlighet &amp;ouml;ver de nordiska gr&amp;auml;nserna fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gr&amp;auml;nshindersarbetet sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver ett flertal politikomr&amp;aring;den. Avvecklingen av gr&amp;auml;nshinder bidrar &amp;auml;ven till att Sverige och Norden som region kan verka mer framg&amp;aring;ngsrikt internationellt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om integrationen mellan l&amp;auml;nderna och de olika regionerna i Norden har kommit l&amp;aring;ngt &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;ndock problem. De nordiska l&amp;auml;ndernas regelverk skiljer sig fortfarande &amp;aring;t, vilket medf&amp;ouml;r problem f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor, organisationer och f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;Ouml;resundsf&amp;ouml;rbindelsen har den v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat m&amp;ouml;jligheterna till integration i &amp;Ouml;resundsregionen. Integrationen bidrar till att st&amp;auml;rka tillv&amp;auml;xten, och arbetet med att undanr&amp;ouml;ja hinder &amp;auml;r ett m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r att regionens fulla potential ska kunna utnyttjas. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skillnaderna i bland annat l&amp;auml;ndernas regelverk och skattesystem minskas f&amp;ouml;r att d&amp;auml;rigenom s&amp;aring; l&amp;aring;ngt m&amp;ouml;jligt eliminera problemen f&amp;ouml;r dem som r&amp;ouml;r sig &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det naturligt och viktigt att &amp;ouml;ka integrationsinsatserna ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016627" name="_Toc252016627"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017325" name="_Toc252017325"&gt;&lt;/a&gt;Nordiska r&amp;aring;det&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r nationella parlamentariker att delta i internationella processer och sammanhang &amp;auml;r en demokratifr&amp;aring;ga. De folkvalda nationella parlamentarikerna utg&amp;ouml;r en viktig l&amp;auml;nk mellan olika beslutsfattande niv&amp;aring;er i en globaliserad v&amp;auml;rld. Det politiska uppdraget inneb&amp;auml;r bland mycket annat opinionsbildning samt informations- och kunskapsspridning. Parlamentariker &amp;auml;r ocks&amp;aring; den l&amp;auml;nk som f&amp;ouml;r medborgarnas synpunkter och id&amp;eacute;er vidare p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l lokal och regional niv&amp;aring; som i nationella och internationella sammanhang. &amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller genomf&amp;ouml;rande och uppf&amp;ouml;ljning av redan beslutade &amp;aring;tg&amp;auml;rder och &amp;aring;taganden har nationella parlament och parlamentariker av h&amp;auml;vd en viktig uppgift. Genom ett deltagande av direktvalda parlamentariker st&amp;auml;rks legitimiteten i hela implementeringsprocessen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det nordiska samarbetet fyller Nordiska r&amp;aring;det en viktig funktion inte minst n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att driva p&amp;aring; och kontrollera de nordiska regeringarnas samarbete. En styrka f&amp;ouml;r de nordiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r ocks&amp;aring; att m&amp;aring;nga ledam&amp;ouml;ter i de nationella parlamenten engagerar sig i det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att ytterligare st&amp;auml;rka det inomnordiska samarbetet samt byggandet av n&amp;auml;tverk, som i sin tur kan &amp;ouml;ka det nordiska inflytandet i EU och i andra samarbetsorgan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016628" name="_Toc252016628"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017326" name="_Toc252017326"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nordiska r&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det har ett n&amp;auml;ra samarbete med flera internationella, nationella och regionala organisationer utanf&amp;ouml;r Norden och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;staternas r&amp;aring;d. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det &amp;auml;r att bidra till en s&amp;auml;ker och stabil utveckling i omr&amp;aring;det. Att st&amp;auml;rka demokratin och &amp;ouml;ka v&amp;auml;rdegemenskapen i den nordliga delen av Europa samt att medverka till en utveckling av marknadsekonomin i omr&amp;aring;det &amp;auml;r andra prioriterade fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De n&amp;auml;tverk som innefattar nordv&amp;auml;stra Ryssland har under senare &amp;aring;r byggts ut i en betydande omfattning. De nuvarande riktlinjerna f&amp;ouml;r samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det inneb&amp;auml;r bland annat att Nordiska ministerr&amp;aring;dets tyngdpunkt i satsningar f&amp;ouml;rskjutits fr&amp;aring;n de baltiska staterna till nordv&amp;auml;stra Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ministerr&amp;aring;dets program f&amp;ouml;r arktiskt samarbete syftar till att ge de samnordiska insatserna ett speciellt merv&amp;auml;rde i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra aktiviteter och insatser med inriktning p&amp;aring; Arktis. Viktiga fr&amp;aring;gor &amp;auml;r ursprungsbefolkningens levnadsvillkor, klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och utbredningen av f&amp;ouml;roreningar i den arktiska milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det vara av stor vikt att arbetet med fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r Barentsregionen f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks och att arbetet sker i samarbete med regionala insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016629" name="_Toc252016629"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017327" name="_Toc252017327"&gt;&lt;/a&gt;Barentssamarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionen kring Barents hav har stora m&amp;ouml;jligheter att bli ett av de ekonomiskt viktigaste och intressantaste omr&amp;aring;dena i Europa inom en inte alltf&amp;ouml;r avl&amp;auml;gsen framtid. I omr&amp;aring;det, som &amp;auml;r den sista or&amp;ouml;rda reserven av naturtillg&amp;aring;ngar, finns bland annat olja och gas, som kommer att utvinnas under de kommande decennierna – detta under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att milj&amp;ouml;m&amp;aring;len f&amp;ouml;r Arktis inte stoppar utvinningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste r&amp;aring;varan f&amp;ouml;r framtida exploatering &amp;auml;r oljan. Ett stort antal olje- och gask&amp;auml;llor har redan hittats i Barentsregionen. St&amp;ouml;rre delen av den totala ekonomiska utvecklingen i regionen &amp;auml;r kopplad till olje- och gastillg&amp;aring;ngarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; under Barents hav finns ett stort antal fyndigheter av framf&amp;ouml;r allt naturgas som till exempel Shtokmanf&amp;auml;ltet. Stora olje- och gastillg&amp;aring;ngar har &amp;auml;ven hittats i havet utanf&amp;ouml;r Finnmark, Troms och Nordland. Man v&amp;auml;ntar sig att g&amp;ouml;ra nya olje- och gasfynd i den norska delen av Barents hav under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. P&amp;aring; Kolahalv&amp;ouml;n finns dessutom fler mineraler &amp;auml;n p&amp;aring; n&amp;aring;gon annan plats i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r i dag sv&amp;aring;rt att uppskatta den totala olje- och gasreserven, i och med att en del omr&amp;aring;den &amp;auml;nnu &amp;auml;r i ett tidigt prospekteringsskede. Den totala reserven av gas i Barents hav kan vara s&amp;aring; stor som upp till 10 miljarder kubikmeter, vilket skulle vara ett avg&amp;ouml;rande tillskott till Europas energikonsumtion f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Dessutom v&amp;auml;ntar man sig &amp;auml;ven att hitta oljef&amp;ouml;rekomster i de &amp;ouml;stra och nordliga delarna av Barents hav. Oljetillg&amp;aring;ngarna i Timan-Petchoraf&amp;auml;ltet ber&amp;auml;knas till omkring 5 miljarder ton. Enligt ber&amp;auml;kningar &amp;auml;r de sammantagna olje- och gasfyndigheterna, som en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse, tolv g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n de fyndigheter som ing&amp;aring;r i Sn&amp;ouml;vitprojektet i Norge.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barents hav skulle mot bakgrund av detta kunna f&amp;ouml;rse Europa med stora m&amp;auml;ngder naturgas under l&amp;aring;ng tid, vilket i sin tur skulle minska beroendet av import fr&amp;aring;n Ryssland. Den p&amp;aring;g&amp;aring;ende klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r Arktis del att glaci&amp;auml;rer och havsis sm&amp;auml;lter undan i st&amp;ouml;rre omfattning &amp;auml;n tidigare. Milj&amp;ouml;- och klimatm&amp;auml;ssigt &amp;auml;r det en farlig utveckling men som p&amp;aring; sitt s&amp;auml;tt skapar nya f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r nya transportv&amp;auml;gar i Barents hav och Norra ishavet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de olja och energi. P&amp;aring; sikt kommer man med all sannolikhet att kunna frakta varor till havs genom omr&amp;aring;det &amp;aring;ret om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid Harvarduniversitetet i USA har experter r&amp;auml;knat fram att den nordliga fartygsrutten skulle inneb&amp;auml;ra stora besparingar f&amp;ouml;r framtida transporter mellan de ekonomiskt framg&amp;aring;ngsrika l&amp;auml;nderna i Europa och Asien. Men samtidigt som de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade klimatf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i omr&amp;aring;det ger nya m&amp;ouml;jligheter, kan det ocks&amp;aring; leda till s&amp;auml;kerhetspolitiska risker med helt nya konflikter som f&amp;ouml;ljd. Redan i dag ser vi en p&amp;aring;g&amp;aring;ende dragkamp om Arktis tillh&amp;ouml;righet, d&amp;auml;r Ryssland med sin flagga p&amp;aring; havsbottnen markerat sin uppfattning i denna speciella &amp;auml;garfr&amp;aring;ga. Framf&amp;ouml;r allt Norge men &amp;auml;ven Danmark och Kanada har ocks&amp;aring; uttalat sina uppfattningar i denna fr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Barentsregionen bor drygt 5,9 miljoner m&amp;auml;nniskor, varav merparten, 4,3&amp;nbsp;miljoner, har sin hemvist i Ryssland. Samarbetet mellan stater som har intresse i Arktis och i omr&amp;aring;det kring Barents hav bedrivs p&amp;aring; regionniv&amp;aring; i Barentsr&amp;aring;det och i Arktiska r&amp;aring;det. Regionr&amp;aring;det best&amp;aring;r av representanter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltningarna i den geografiska regionen Barents. Fr&amp;aring;n Finland deltar landskapen Lappland, Norra &amp;Ouml;sterbotten och Kajanaland, fr&amp;aring;n Norge l&amp;auml;nen Nordland, Troms och Finnmark och fr&amp;aring;n Sverige Norrbottens och V&amp;auml;sterbottens l&amp;auml;n. Fr&amp;aring;n Ryssland &amp;auml;r det regionerna Arkhangelsk och Karelen som deltar samt republiken Komi, Murmanskregionen och det autonoma distriktet Nenetsia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I omr&amp;aring;det finns flera minoritetsfolk, bland annat samer, nenetser och vesper. Syftet med Barentssamarbetet &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla fred och s&amp;auml;kerhet samt att skapa en h&amp;aring;llbar social och ekonomisk utveckling i omr&amp;aring;det och i Europa som helhet. Detta kan bland annat ske genom att kontakterna mellan m&amp;auml;nniskorna i omr&amp;aring;det utvecklas och den regionala identiteten st&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en l&amp;aring;ng samarbetstradition i Barentsomr&amp;aring;det. Redan i b&amp;ouml;rjan av 1960-talet tillkom Sveriges nordkalottkommitt&amp;eacute;, ett samarbete med de fyra involverade l&amp;auml;nderna under temat folkets diplomati.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det regionala Barentssamarbetet arbetar utifr&amp;aring;n fem viktiga insatsomr&amp;aring;den: &lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;ringslivsutveckling och infrastruktur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kompetens och utbildning. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd och kultur. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ursprungsbefolkningsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kunskap och kompetens som vuxit fram i omr&amp;aring;det kring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r betydande och m&amp;aring;ste bibeh&amp;aring;llas och ytterligare utvecklas. Det &amp;auml;r av stor vikt att alla goda krafter, exempelvis f&amp;ouml;retag, myndigheter, kommuner, universitet och enskilda, samverkar. F&amp;ouml;r detta fordras en fortsatt bra samordning, information och en v&amp;auml;lutbyggd och fungerande infrastruktur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska aktiviteten i den nordliga regionen &amp;ouml;kar dessutom och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; regionens ekonomiska och s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse, vilket inneb&amp;auml;r att en sammanh&amp;aring;llen politik f&amp;ouml;r den nordliga regionen beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ett st&amp;ouml;rre engagemang fr&amp;aring;n svensk sida kan vi &amp;ouml;vervaka vad som h&amp;auml;nder i omr&amp;aring;det fr&amp;aring;n s&amp;auml;kerhetssynpunkt, samtidigt som Sveriges milj&amp;ouml;teknologi skulle komma v&amp;auml;l till pass i den k&amp;auml;nsliga milj&amp;ouml;n i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Barentssamarbetet st&amp;auml;rks och f&amp;ouml;rdjupas ytterligare p&amp;aring; samtliga fem insatsomr&amp;aring;den, samtidigt som det svenska deltagandet b&amp;ouml;r baseras &amp;auml;n mer &amp;auml;n tidigare p&amp;aring; regionala strukturer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016630" name="_Toc252016630"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017328" name="_Toc252017328"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU:s utvidgning har nu alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n, med undantag f&amp;ouml;r Ryssland, blivit EU-medlemmar. Det ger oss stora politiska och ekonomiska m&amp;ouml;jligheter, om vi r&amp;auml;tt f&amp;ouml;rm&amp;aring;r att hantera den nya geografin och det nya politiska grannskap som har &amp;ouml;ppnat sig. Ett konkret exempel &amp;auml;r att v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att skydda milj&amp;ouml;n i v&amp;aring;rt gemensamma innanhav &amp;ouml;kar. Ett av m&amp;aring;len m&amp;aring;ste vara att f&amp;ouml;rhindra allvarliga fartygsolyckor och oljeutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under socialdemokratiskt regeringsinnehav utvecklades &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet kraftigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill g&amp;aring; vidare och bef&amp;auml;sta &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n som ett fredligt omr&amp;aring;de. Trygga l&amp;auml;nder har i regel v&amp;auml;lm&amp;aring;ende och trygga grannar. V&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet har st&amp;auml;rkts av att de flesta l&amp;auml;nderna runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r demokratiska och att det ekonomiska &amp;ouml;msesidiga beroendet har &amp;ouml;kat i takt med den starkt &amp;ouml;kande handeln. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;dets s&amp;auml;kerhet har ocks&amp;aring; st&amp;auml;rkts i samband med att dessa l&amp;auml;nder har f&amp;aring;tt sina s&amp;auml;kerhetspolitiska &amp;ouml;nskem&amp;aring;l tillgodosedda. Vad som fortfarande &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;r att stimulera ett positivt ryskt deltagande i det regionala s&amp;auml;kerhetsskapande samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;strategi som b&amp;ouml;rjade arbetas fram 2007 av EU-kommissionen f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas antas i slutet av 2009. Strategin har fyra huvudsakliga m&amp;aring;l: f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n, &amp;ouml;ka v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet, g&amp;ouml;ra regionen mer tillg&amp;auml;nglig och attraktiv samt att &amp;ouml;ka trygghet och s&amp;auml;kerhet. Vi socialdemokrater ser i huvudsak positivt p&amp;aring; den framlagda strategin. Till viss del &amp;auml;r strategin en sammanst&amp;auml;llning av &amp;aring;tg&amp;auml;rder som redan planerats inom EU och allt &amp;auml;r inte nya f&amp;ouml;rslag. Det &amp;auml;r naturligtvis positivt att man samlar de planerade &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n i en gemensam strategi men vi h&amp;ouml;jer ett varningens finger f&amp;ouml;r att strategin kan bli en pappersprodukt utan reella finansiella m&amp;ouml;jligheter att st&amp;auml;rka &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Baltikums djupa ekonomiska kris &amp;auml;r djupt oroande och hotar Lettlands, Estlands och Litauens instabila regeringar. Detta g&amp;ouml;r strategin angel&amp;auml;gen att genomf&amp;ouml;ra s&amp;aring; att inte vissa av medlemsstaterna halkar efter i utvecklingen. Genom ett &amp;ouml;kat samarbete och b&amp;auml;ttre samverkan kan staterna st&amp;auml;rka sin konkurrenskraft och sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nderna runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n har en samlad befolkning p&amp;aring; drygt 100 miljoner. Inte minst f&amp;ouml;r Sverige ger detta stora m&amp;ouml;jligheter att &amp;ouml;ka handelsutbytet med v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder, vilket i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leder till h&amp;ouml;gre ekonomisk tillv&amp;auml;xt och fler jobb. Regionen har stora m&amp;ouml;jligheter att utvecklas och Norden, som i m&amp;aring;nga avseenden &amp;auml;r en global vinnarregion, kan vara en inspiration f&amp;ouml;r hela &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det att utvecklas till en framg&amp;aring;ngsrik region i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha en fri handel och en marknad som gynnar alla parter, b&amp;aring;de Sverige och v&amp;aring;ra handelspartner. Men det ska vara en ansvarsfull frihet som ocks&amp;aring; tar h&amp;auml;nsyn till m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n. Vi tj&amp;auml;nar alla p&amp;aring; att skapa en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar ekonomi som tar h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;n. F&amp;ouml;r det beh&amp;ouml;vs samarbete och politik men ocks&amp;aring; gemensamma regleringar p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. Handeln med Baltikum kommer att &amp;ouml;ka och vi vill n&amp;auml;rma oss v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder p&amp;aring; andra sidan &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;nnu mer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I h&amp;ouml;gtidstalen brukar det heta fr&amp;aring;n regeringen att &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet &amp;auml;r prioriterat. I praktisk handling har det dock inneburit beslut om nedl&amp;auml;ggning av generalkonsulaten i Kaliningrad, Gdansk och Hamburg – alla svenska utlandsrepresentationer runt s&amp;ouml;dra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Att st&amp;auml;nga ett konsulat, som det kostade b&amp;aring;de m&amp;ouml;da och pengar att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd, m&amp;aring;ste ses som ett mycket ogenomt&amp;auml;nkt. I en region pr&amp;auml;glad av s&amp;aring;v&amp;auml;l stor tillv&amp;auml;xtpotential som milj&amp;ouml;problem som vi m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sa gemensamt finns det b&amp;auml;ttre &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;n minskad svensk representation. Det riskerar ocks&amp;aring; att sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder alla de v&amp;auml;letablerade och viktiga relationer svenska kommuner, f&amp;ouml;retag och organisationer byggt upp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gazprom &amp;auml;r majoritets&amp;auml;gare i det bolag d&amp;auml;r man tillsammans med tyska Eon projekterar f&amp;ouml;r en gasledning p&amp;aring; &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns botten. Ledningen &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att g&amp;aring; genom en stor del av Sveriges ekonomiska zon. De milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga inv&amp;auml;ndningarna &amp;auml;r starka. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r klassat som ett s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsligt havsomr&amp;aring;de. P&amp;aring; botten finns giftiga tungmetaller och tiotusentals gamla minor, kemiska stridsmedel och ammunition sedan andra v&amp;auml;rldskriget. Vid ett bygge m&amp;aring;ste de flyttas eller f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ras, med alla risker det inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n och fisket. En gasledning med en t&amp;auml;nkt f&amp;ouml;rgrening till Sverige riskerar ocks&amp;aring; att sl&amp;aring; undan benen f&amp;ouml;r satsningar p&amp;aring; bioenergi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har sagt ett tydligt nej till gasledningen p&amp;aring; &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;ns botten. Den borgerliga regeringen har hittills f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt ducka undan fr&amp;aring;gan, men remisstiderna l&amp;ouml;per ut och det n&amp;auml;rmar sig tid f&amp;ouml;r beslut d&amp;aring; regeringen m&amp;aring;ste bek&amp;auml;nna f&amp;auml;rg. Sverige har m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;ga nej och b&amp;ouml;r s&amp;aring; g&amp;ouml;ra. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av Rysslands export av olja g&amp;aring;r idag &amp;ouml;ver &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Vi st&amp;auml;ller stora krav p&amp;aring; att fartygen ska ha dubbla skrov f&amp;ouml;r att minska risken f&amp;ouml;r ett oljeutsl&amp;auml;pp som skulle f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r ett grunt hav och omloppstiderna f&amp;ouml;r byte av vattnet &amp;auml;r l&amp;aring;nga. En utbyggd gasledning och &amp;ouml;kade oljetransporter skulle g&amp;ouml;ra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n till ett omr&amp;aring;de med stora ekonomiska, strategiska och d&amp;auml;rmed s&amp;auml;kerhetspolitiska intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016631" name="_Toc252016631"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017329" name="_Toc252017329"&gt;&lt;/a&gt;Europa och Europeiska unionen&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016632" name="_Toc252016632"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017330" name="_Toc252017330"&gt;&lt;/a&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av det europeiska samarbetet har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kontinents v&amp;auml;lst&amp;aring;nd. I &amp;aring;rhundraden drabbades Europas befolkningar av blodiga krig l&amp;auml;nderna emellan. I dag pr&amp;auml;glas Europa av fred. Historiskt sett &amp;auml;r denna utveckling fantastisk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att EU i grunden ska vara ett samarbete mellan suver&amp;auml;na stater, d&amp;auml;r vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan l&amp;ouml;sa problem som kr&amp;auml;ver gemensamma l&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU kan vi g&amp;ouml;ra Sverige b&amp;auml;ttre om vi samarbetar om saker som p&amp;aring;verkar oss, som milj&amp;ouml;n eller jobben. Vi kan ocks&amp;aring; p&amp;aring;verka v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld i kampen mot fattigdom, f&amp;ouml;r demokrati och fred mycket effektivare om vi arbetar genom EU &amp;auml;n vad vi kan genom att enbart agera p&amp;aring; egen hand i utrikespolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att Sverige f&amp;ouml;r en aktiv EU-politik f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa, jobb, en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, kunskap och en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens EU m&amp;aring;ste utvecklas p&amp;aring; alla de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r vi genom unionen b&amp;auml;st kan skapa gemensamma l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem – som h&amp;aring;rdare gemensamma tag mot milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, som kraftfulla insatser mot m&amp;auml;nniskohandel och annan internationell brottslighet, som arbetet f&amp;ouml;r att skapa fler och tryggare jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken och demokratin m&amp;aring;ste komma ikapp den ekonomiska globaliseringens f&amp;ouml;rspr&amp;aring;ng. Sverige och EU m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att inom internationella organisationer driva fr&amp;aring;gor om arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter, internationella milj&amp;ouml;regler och r&amp;auml;ttvisa handelsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finanskrisen visar tydligt att finansmarknaden &amp;auml;r global. Det beh&amp;ouml;vs politiska motkrafter som kan besluta om regler f&amp;ouml;r banker och finansinstitut. Vi socialdemokrater vill sk&amp;auml;rpa reglerna, kraven och tillsynen p&amp;aring; finansmarknaden s&amp;aring; att framtida kriser kan hanteras utan att systemen kollapsar, v&amp;auml;lf&amp;auml;rden hotas och enskilda m&amp;auml;nniskor drabbas. Europas socialdemokrati arbetar aktivt f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre kontroll av det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar ocks&amp;aring; om att komma &amp;aring;t skatteparadis, pengatv&amp;auml;tt och terrorismkonton, om r&amp;auml;tt utformade tj&amp;auml;nstedirektiv inom EU och om nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att finansiera utveckling. Med en mer aktiv politik kan makt f&amp;ouml;rflyttas fr&amp;aring;n den internationella marknaden till internationella politiska institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En demokratisk globalisering kr&amp;auml;ver respekt f&amp;ouml;r de internationella regelverk och institutioner som redan finns p&amp;aring; plats. Den internationella r&amp;auml;tten, konventioner, protokoll och regelverk m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas. Med gemensamma spelregler skyddas sm&amp;aring; staters r&amp;auml;tt, och den globala demokratin st&amp;auml;rks. N&amp;auml;r den internationella r&amp;auml;tten efterlevs styrs utvecklingen av gemensamma &amp;ouml;verenskommelser och p&amp;aring; lika villkor, inte av de stater som har st&amp;ouml;rst milit&amp;auml;r eller ekonomisk styrka. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater v&amp;auml;rna och st&amp;auml;rka den internationella r&amp;auml;tten. EU har h&amp;auml;r en stor roll att spela.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen och andra globala institutioner m&amp;aring;ste respekteras. Ing&amp;aring;ngna avtal som Kyotoprotokollet och icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget m&amp;aring;ste efterlevas, liksom FN:s resolutioner. Vi vill arbeta f&amp;ouml;r en stark, effektiv och respekterad r&amp;auml;ttsordning baserad p&amp;aring; folkr&amp;auml;tt och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. EU har en viktig roll inte minst genom att vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016633" name="_Toc252016633"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017331" name="_Toc252017331"&gt;&lt;/a&gt;EU:s grannskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 1 januari 2007 gladdes vi med alla de m&amp;auml;nniskor som i Bulgarien och Rum&amp;auml;nien firade sitt intr&amp;auml;de i Europeiska unionen. Med det har bort&amp;aring;t hundra miljoner inv&amp;aring;nare, som tidigare befann sig p&amp;aring; den kommunistiska sidan av j&amp;auml;rnrid&amp;aring;n, p&amp;aring; bara ett och halvt decennium fullst&amp;auml;ndigt reformerat sina l&amp;auml;nder och skapat sig en ny framtid. En kontinent, som tidigare varit s&amp;aring; sargad av konflikter och krig, har nu ett samarbete som inneb&amp;auml;r att vi alla delar varandras problem och framg&amp;aring;ngar. &amp;Auml;nnu finns dock inte en europeisk union som omfattar alla Europas folk. Utvidgningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta. Alla europeiska l&amp;auml;nder som lever upp till kraven p&amp;aring; medlemskap ska kunna bli medlemmar i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att h&amp;aring;llbart l&amp;ouml;sa problemen p&amp;aring; Balkan kan endast g&amp;ouml;ras genom att tydligt och klart visa att d&amp;ouml;rren till EU st&amp;aring;r &amp;ouml;ppen. Kosovo &amp;auml;r nu en erk&amp;auml;nd egen stat &amp;auml;ven om behovet av insatser fr&amp;aring;n det internationella samfundet fortsatt &amp;auml;r mycket stort. Vi socialdemokrater har hela tiden slagit vakt om EU:s enighet i fr&amp;aring;gan om Kosovos sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet. EU f&amp;aring;r inte upprepa misstagen fr&amp;aring;n 90-talet d&amp;aring; man inte lyckades hantera de nya Balkanstaternas tillkomst p&amp;aring; ett fullgott s&amp;auml;tt. Den process som nu startat m&amp;aring;ste medf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rdelar f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder p&amp;aring; Balkan. EU:s d&amp;ouml;rr m&amp;aring;ste st&amp;aring; &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r alla, inklusive Serbien. Kosovo m&amp;aring;ste garantera minoriteter skyddande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta att st&amp;ouml;dja dessa l&amp;auml;nders reform- och medlemskapsanstr&amp;auml;ngningar. F&amp;ouml;rhoppningsvis kan vi inom de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren h&amp;auml;lsa ocks&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder v&amp;auml;lkomna in i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr har en f&amp;ouml;rf&amp;auml;rande utvidgningstr&amp;ouml;tthet b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra sig g&amp;auml;llande i EU. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det &amp;auml;r viktigt att sl&amp;aring; fast att utvidgningen av EU &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta framg&amp;aring;ngen p&amp;aring; Europas kontinent. Turkiets framtida medlemskap &amp;auml;r en mycket omdiskuterad fr&amp;aring;ga i m&amp;aring;nga europeiska l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater har alltid inst&amp;auml;llningen varit att det inte &amp;auml;r fr&amp;aring;gan ”om” Turkiet kan bli medlem utan ”n&amp;auml;r”. Detta ”n&amp;auml;r” avg&amp;ouml;rs av hur snabbt Turkiet klarar att uppfylla de kriterier som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r ett medlemskap. Vi ser ett framtida turkiskt EU-medlemskap som viktigt inte minst med tanke p&amp;aring; hur det fr&amp;auml;mjar r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r kurder och andra folkgrupper.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvidgningen och den europeiska integrationen f&amp;aring;r inte g&amp;ouml;ra halt ens efter ett turkiskt medlemskap. Hittills har ett m&amp;ouml;jligt framtida medlemskap fungerat som en fantastisk drivkraft f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders reformering. EU har nu utarbetat en grannskapspolitik. Den m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta ett framtida medlemskap – &amp;auml;ven om det ligger l&amp;aring;ngt fram i tiden – snarare &amp;auml;n att bli ett alternativ till medlemskap. EU har m&amp;aring;nga verktyg i sin politiska verktygsl&amp;aring;da. Unionen b&amp;ouml;r bland annat erbjuda tillg&amp;aring;ng till den inre marknaden, bist&amp;aring;ndsinsatser, studentutbyten och bilaterala handlingsprogram som ger l&amp;auml;nderna m&amp;ouml;jlighet att sj&amp;auml;lva best&amp;auml;mma sin integrationsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016634" name="_Toc252016634"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017332" name="_Toc252017332"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;ster om EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriget mellan Georgien och Ryssland skakade om situationen i det gemensamma grannskapet mellan Ryssland och EU. Respekten f&amp;ouml;r den internationella folkr&amp;auml;tten m&amp;aring;ste h&amp;auml;vdas. L&amp;auml;nders territoriella integritet och suver&amp;auml;nitet m&amp;aring;ste v&amp;auml;rnas. Kritik m&amp;aring;ste riktas mot de nationalistiska krafter som &amp;auml;r beredda att ta till v&amp;aring;ld f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa konflikter som borde l&amp;ouml;sas med diplomatiska medel. Sedan Sovjetunionens fall har den gr&amp;auml;nsdragningsproblematik som d&amp;aring; uppstod till stor del l&amp;ouml;sts i internationella &amp;ouml;verenskommelser. Om l&amp;auml;nders territoriella integritet ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tts kan det leda till l&amp;aring;ngvariga och blodiga konflikter i EU:s omedelbara n&amp;auml;rhet. Europeiska unionen m&amp;aring;ste skaffa sig en tydligare politik och skarpare instrument f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka det gemensamma grannskapet med Ryssland. Regeringens initiativ tillsammans med Polen om det &amp;ouml;stliga partnerskapet v&amp;auml;lkomnas av oss socialdemokrater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om det finns positiva inslag i den ryska samh&amp;auml;llsutvecklingen finns det anledning till stor vaksamhet. Rysslands alltmer auktorit&amp;auml;ra styre kombinerat med ett alltmer aggressivt beteende mot vissa grannl&amp;auml;nder inger oro. Att anv&amp;auml;nda energileveranser som ett politiskt p&amp;aring;tryckningsmedel kan inte accepteras. Den sociala och ekonomiska situationen i Ryssland riskerar att driva den ryska utrikespolitiken i en &amp;auml;n h&amp;aring;rdare riktning. Ryssland har under flera &amp;aring;rs tid – parallellt med ett allt h&amp;aring;rdare klimat i sitt eget land – agerat med skarpare tonfall gentemot sina grannl&amp;auml;nder. En rad allvarliga konflikter har blossat upp och flera ligger ol&amp;ouml;sta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka v&amp;aring;r egen s&amp;auml;kerhet m&amp;aring;ste vi kombinera tydliga reaktioner mot oacceptabla delar av den ryska politiken med en vilja att engagera landet i ett djupare samarbete p&amp;aring; olika samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att bidra till en mer demokratisk utveckling. Ingen vinner p&amp;aring; att demonisera eller isolera Ryssland. EU m&amp;aring;ste finna en mer samordnad politik gentemot Ryssland, inte minst energipolitiskt. Samtidigt som unionen st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rderingar man vill att Ryssland ska leva upp till m&amp;aring;ste man ocks&amp;aring; arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra Ryssland n&amp;auml;rmare europeiska strukturer. Det &amp;auml;r av stor vikt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r Ryssland att dess grannar f&amp;aring;r en positiv ekonomisk och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska unionen har haft och har som sitt fr&amp;auml;msta syfte att om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra krig i Europa. Samtidigt som krig om&amp;ouml;jliggjorts mellan medlemsl&amp;auml;nderna har den europeiska kontinenten inte besparats fr&amp;aring;n krig. Balkan har skakats av &amp;aring;r av stridigheter och nyligen har vi kunnat se v&amp;auml;pnade strider i Kaukasus. Samtidigt finns i EU:s grannskap ett antal s&amp;aring; kallade frusna konflikter, exempelvis i Transnistrien och Nagorno-Karabach.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Krisen i Georgien visar p&amp;aring; hur viktig EU:s roll &amp;auml;r f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad gemensam s&amp;auml;kerhet. Medlemsl&amp;auml;ndernas samarbete i kampen mot terrorismen och den grova organiserade brottsligheten m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka inom ramen f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsstatens grundl&amp;auml;ggande principer och respekten f&amp;ouml;r den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att stimulera grannl&amp;auml;nderna att utvecklas i en demokratisk riktning. EU m&amp;aring;ste bli aktivare att med alla sina politiska verktyg visa att EU &amp;auml;r engagerat f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa l&amp;auml;nder till ekonomisk utveckling, v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och demokrati. Det &amp;auml;r lika viktigt att EU tar problemen med bristen p&amp;aring; demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Ryssland p&amp;aring; allvar som att Ryssland inte isoleras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I och med Rum&amp;auml;niens och Bulgariens medlemskap kommer omr&amp;aring;det runt Svarta havet att &amp;auml;n mer vara i fokus f&amp;ouml;r unionens utrikespolitik. Regeringen b&amp;ouml;r utarbeta en Svartahavsstrategi f&amp;ouml;r att bidra till unionens arbete i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Moldavien har Ryssland &amp;aring;tagit sig genom Istanbuldeklarationen och CFE-avtalet att dra hem sina trupper fr&amp;aring;n Transnistrien men tyv&amp;auml;rr uppfylls inte dessa l&amp;ouml;ften. Den frusna konflikten h&amp;auml;mmar den ekonomiska utvecklingen i Moldavien, Europas fattigaste land, och hindrar landets n&amp;auml;rmande till EU. Sverige &amp;auml;r en stor bist&amp;aring;ndsgivare till Moldavien med &amp;ouml;ver 100 miljoner kronor per &amp;aring;r. I dag g&amp;aring;r bist&amp;aring;ndet till st&amp;ouml;rsta delen till projekt inom jordbruket, infrastrukturen och den sociala sektorn. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver ge st&amp;ouml;d till att st&amp;auml;rka den moldaviska administrationens kapacitet i dess relation till Europeiska unionen. Administrationen &amp;auml;r av naturliga sk&amp;auml;l svag. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r hj&amp;auml;lpa moldaverna p&amp;aring; ett liknande s&amp;auml;tt som vi hj&amp;auml;lpte de baltiska l&amp;auml;nderna att st&amp;auml;rka sin kapacitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r vara p&amp;aring;drivande inom EU g&amp;auml;llande arbetet hur EU:s relation till Vitryssland ska utvecklas och hur EU b&amp;auml;st kan st&amp;ouml;dja Vitrysslands suver&amp;auml;nitet och demokratisering. Som exempel kan n&amp;auml;mnas det senaste valet som inte kan s&amp;auml;gas ha varit fritt och r&amp;auml;ttvist, inte minst med tanke p&amp;aring; de allvarliga fel som beg&amp;aring;tts vid r&amp;ouml;str&amp;auml;kningen, men ocks&amp;aring; mot bakgrund av exempelvis mediesituationen och det auktorit&amp;auml;ra klimat som oppositionen m&amp;aring;ste verka i. Fria och r&amp;auml;ttvisa val m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras och vi vill se fri massmedia i Vitryssland samt ett slut p&amp;aring; trakasserier av opposition och det civila samh&amp;auml;llet. Dock vill vi &amp;auml;nd&amp;aring; betona att det skett sm&amp;aring; steg &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll och de b&amp;ouml;r uppmuntras. Den socialdemokratiske partiledaren Alexander Kozulin sl&amp;auml;pptes efter intensiv medling till sist ur f&amp;auml;ngelset.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ukraina har b&amp;aring;de en europeisk historia och en europeisk framtid. Sverige m&amp;aring;ste arbeta f&amp;ouml;r att EU erbjuder substantiella handlingsplaner som kan vara ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r Ukrainas n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga reformarbete. EU b&amp;ouml;r vara &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r en alltmer &amp;ouml;kande integration av Ukraina i EU:s strukturer och erbjuda Ukraina att sj&amp;auml;lvt avg&amp;ouml;ra graden av integration samtidigt som d&amp;ouml;rren f&amp;ouml;r ett framtida medlemskap st&amp;aring;r &amp;ouml;ppen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016635" name="_Toc252016635"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017333" name="_Toc252017333"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;ouml;der om EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;ouml;der om EU utg&amp;ouml;r Medelhavet, likt floden Rio Grande mellan Mexiko och USA, det vatten som m&amp;aring;ste passeras av fattiga m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r att f&amp;aring; chansen att ta del av det ekonomiska v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, den frihet och den demokrati som vi europ&amp;eacute;er tar f&amp;ouml;r given. Medias bilder av desperata unga m&amp;auml;n och kvinnor som ofta utnyttjats av h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa m&amp;auml;nniskohandlare och som v&amp;aring;gar livet i rangliga b&amp;aring;tar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; Europas kuster &amp;auml;r hj&amp;auml;rtsk&amp;auml;rande. Den v&amp;auml;lst&amp;aring;ndsklyfta vi kan se mellan EU och norra Afrika &amp;auml;r inte l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar. Enda l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att skillnaderna i livsvillkor utj&amp;auml;mnas. &amp;Auml;ven h&amp;auml;r kan EU med sin mjuka makt bidra till stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar genom att i alla avtal och f&amp;ouml;rbindelser peka p&amp;aring; behovet av demokratisering och av ekonomiska reformer. EU m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ge dessa l&amp;auml;nder en m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;lja sina produkter p&amp;aring; den europeiska marknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De handelshinder som finns f&amp;ouml;r att skydda europeiska b&amp;ouml;nder och industrier m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen initierade flera projekt med syfte att f&amp;aring; ig&amp;aring;ng en dialog och att bidra till &amp;ouml;kade relationer med EU:s s&amp;ouml;dra grannskap. Alexandriainstitutets och det svenska konsulatets i Istanbul anstr&amp;auml;ngningar och viktiga roll f&amp;ouml;r detta m&amp;aring;ste understrykas. Sveriges erfarenheter b&amp;ouml;r tas tillvara f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kontakter och minska misstro mellan kulturer samt st&amp;ouml;dja processer mot demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Sveriges riksdag har ocks&amp;aring; behandlat ett bet&amp;auml;nkande om v&amp;aring;r relation till den muslimska v&amp;auml;rlden i EU:s n&amp;auml;romr&amp;aring;de. Riksdagens beslut b&amp;ouml;r ligga till grund f&amp;ouml;r ett fortsatt svenskt engagemang &amp;auml;ven under en borgerlig regering.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016636" name="_Toc252016636"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017334" name="_Toc252017334"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r allm&amp;auml;nheten och &amp;auml;ven politiskt aktiva och f&amp;ouml;rtroendevalda framst&amp;aring;r EU och dess beslutsorganisation ofta som avl&amp;auml;gsen, komplex och sluten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de &amp;aring;r Sverige varit medlem i EU har &amp;ouml;ppenheten &amp;ouml;kat v&amp;auml;sentligt och det finns i dag en helt annan attityd inom EU. Fortfarande &amp;auml;r dock m&amp;aring;ngas k&amp;auml;nsla att EU brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet. Detta beror naturligtvis p&amp;aring; vad man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r med, men det faktum att m&amp;aring;nga medieredaktioner dragit ned p&amp;aring; sin EU-bevakning bidrar ocks&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beslutsunderlag, f&amp;ouml;rhandlingsprocesser och utv&amp;auml;rderingar m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r medborgarna. Sverige har en l&amp;aring;ng tradition p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och m&amp;aring;ste bidra med erfarenheter och metoder f&amp;ouml;r att ytterligare &amp;ouml;ppna EU f&amp;ouml;r insyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det fortsatta reformarbetet i EU m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; st&amp;ouml;rre &amp;ouml;ppenhet. En offentlighetsprincip i EU inf&amp;ouml;rdes under det socialdemokratiska svenska ordf&amp;ouml;randeskapet 2001. Nu m&amp;aring;ste unionen f&amp;aring; tydligare regler f&amp;ouml;r fri tillg&amp;aring;ng till dokument och ett &amp;ouml;ppnare lagstiftningsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016637" name="_Toc252016637"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017335" name="_Toc252017335"&gt;&lt;/a&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU st&amp;aring;r i dag modell n&amp;auml;r man i andra delar av v&amp;auml;rlden bygger upp regionala samarbeten. EU &amp;auml;r ocks&amp;aring; en maktfaktor i olika internationella sammanhang och forum, inte enbart i kraft av den ekonomiska eller numer&amp;auml;ra styrkan utan ocks&amp;aring; utifr&amp;aring;n de resultat som uppn&amp;aring;tts inom EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU bygger p&amp;aring; samarbete mellan demokratiska stater som sj&amp;auml;lva valt att ing&amp;aring; i samarbetet. Hur och om vad EU samarbetar inspirerar andra. EU har ett stort ansvar att internationellt vara en lyh&amp;ouml;rd, demokratisk, progressiv och solidarisk organisation som tar ansvar, bidrar och inte enbart agerar utifr&amp;aring;n egen vinning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016638" name="_Toc252016638"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017336" name="_Toc252017336"&gt;&lt;/a&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har en viktig roll att spela i v&amp;auml;rlden, och EU:s gemensamma utrikespolitik &amp;auml;r en mycket viktigt del av EU-samarbetet. Grunden f&amp;ouml;r den gemensamma utrikespolitiken &amp;auml;r str&amp;auml;vandet efter gemensamma st&amp;aring;ndpunkter. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r naturligtvis inte alltid l&amp;auml;tt. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt och v&amp;auml;rdefullt att h&amp;aring;lla fast vid detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vetor&amp;auml;tten p&amp;aring; utrikespolitikens omr&amp;aring;de m&amp;aring;ste g&amp;auml;lla &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen. Ytterst bidrar den till att utveckla gemensamma st&amp;aring;ndpunkter inom EU, och n&amp;auml;r EU v&amp;auml;l kan agera enat inneb&amp;auml;r det en betydande styrka p&amp;aring; den internationella scenen. Sverige ska naturligtvis i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga m&amp;aring;n efterstr&amp;auml;va enighet inom EU, men g&amp;aring;r inte enighet att uppn&amp;aring; m&amp;aring;ste Sverige alltid vara berett att h&amp;auml;vda sin uppfattning. Sverige har historiskt varit ett land som trots sin mindre storlek har spelat en stor roll i den internationella debatten. Genom att i dag agera tillsammans med &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nder kan v&amp;aring;r utrikespolitik f&amp;aring; den tyngd som ett gemensamt EU-agerande ger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska unionen har haft och har som sitt fr&amp;auml;msta syfte att om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra krig i Europa. Samtidigt som krig om&amp;ouml;jliggjorts mellan medlemsl&amp;auml;nderna har den europeiska kontinenten inte besparats krig. Balkan har skakats av &amp;aring;r av stridigheter, och nyligen har vi kunnat se v&amp;auml;pnade strider i Kaukasus. Samtidigt finns i EU:s grannskap ett antal s.k. frusna konflikter, exempelvis Transnistrien och Nagorno-Karabach.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att EU:s fredsskapande f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ska kunna bidra till m&amp;aring;let om en europeisk kontinent utan krig m&amp;aring;ste processen att ta in nya medlemmar forts&amp;auml;tta. Alla europeiska l&amp;auml;nder som m&amp;ouml;ter kraven p&amp;aring; medlemskap ska kunna bli EU-medlemmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste p&amp;aring; allvar investera resurser, tid och kraft i det &amp;ouml;stliga partnerskapet som arbetar f&amp;ouml;r en integration av l&amp;auml;nder som Ukraina, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Azerbajdzjan och Armenien. Samarbetet inneb&amp;auml;r konkret integration. Bland annat ska det leda till &amp;ouml;kad r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor mellan v&amp;aring;ra l&amp;auml;nder och tillv&amp;auml;xt i handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka EU:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i det globala samarbetet s&amp;aring; att unionen ska kunna vara en progressiv och s&amp;auml;kerhetsskapande kraft, inte minst i F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s snabbinsatsstyrkor d&amp;auml;r Sverige bidragit genom den nordiska stridsgruppen, NBG, har skapats f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa kriser och humanit&amp;auml;ra n&amp;ouml;dl&amp;auml;gen. Stridsgrupperna ska kunna s&amp;auml;ttas in i en konflikts inledningsfas och f&amp;ouml;rberedas f&amp;ouml;r en mer omfattande internationell insats eller i b&amp;auml;sta fall med egen f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga avstyra konflikten. Det finns dock anledning att se &amp;ouml;ver hur anv&amp;auml;ndbar och kostnadseffektiv denna modell &amp;auml;r. EU:s snabbinsatsstyrkor har hittills aldrig anv&amp;auml;nts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Unionen beh&amp;ouml;ver mer av gemensamt upptr&amp;auml;dande i viktiga utrikespolitiska situationer f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka stormakternas agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU och dess medlemsstater &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och detta har ocks&amp;aring; en stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Genom olika samarbeten med de l&amp;auml;nder som finns i EU:s geografiska n&amp;auml;romr&amp;aring;de kan EU arbeta f&amp;ouml;r att skapa en utveckling som g&amp;ouml;r att skillnaden mellan innanf&amp;ouml;r och utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;ns blir l&amp;auml;gre &amp;auml;n i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling inom EU utan ocks&amp;aring; till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling i hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att EU ska forts&amp;auml;tta vara en f&amp;ouml;rebild f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle byggt p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati. EU:s m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka utan att anv&amp;auml;nda milit&amp;auml;ra vapen &amp;auml;r stor. EU ska inte militariseras. EU &amp;auml;r till skillnad fr&amp;aring;n Nato ingen milit&amp;auml;rallians.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att det internationella samfundet har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. I FN-stadgans &amp;aring;ttonde kapitel, artikel 52 ges direkt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r regionala avtal eller att en regional organisation som EU ska behandla angel&amp;auml;genheter r&amp;ouml;rande uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llandet av internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta och st&amp;ouml;dja FN. Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdraget betonar solidariteten mellan medlemsstaterna, och att dessa ska st&amp;ouml;dja varandra med alla till buds st&amp;aring;ende medel vid naturkatastrofer, terrord&amp;aring;d och v&amp;auml;pnade angrepp. F&amp;ouml;rdraget betonar emellertid samtidigt ocks&amp;aring; att den gemensamma s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitiken inte ska p&amp;aring;verka den ”s&amp;auml;rskilda karakt&amp;auml;ren” hos de alliansfria staternas s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitik. Sverige ska f&amp;ouml;rbli milit&amp;auml;rt alliansfritt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU och dess medlemsstater &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och detta har ocks&amp;aring; en stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Genom olika samarbeten med de l&amp;auml;nder som finns i EU:s geografiska n&amp;auml;romr&amp;aring;de kan EU arbeta f&amp;ouml;r att skapa en utveckling som g&amp;ouml;r att skillnaden mellan innanf&amp;ouml;r och utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;ns blir l&amp;auml;gre &amp;auml;n i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling inom EU utan ocks&amp;aring; till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling i hela v&amp;auml;rlden. EU b&amp;ouml;r rikta starkare krav p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att leva upp till millenniedeklarationens &amp;aring;tagande om minst 0,7 procent av BNP i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016639" name="_Toc252016639"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017337" name="_Toc252017337"&gt;&lt;/a&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av historiska sk&amp;auml;l delar Europaparlamentet upp sitt arbete mellan Bryssel och Strasbourg. Det h&amp;auml;r har gett en flyttcirkus av personer och handlingar som i dag &amp;auml;r helt om&amp;ouml;jlig att f&amp;ouml;rsvara fr&amp;aring;n effektivitetssynpunkt, ekonomisk synpunkt eller milj&amp;ouml;synpunkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela flyttcirkusen drar ett l&amp;ouml;jets skimmer &amp;ouml;ver EU och m&amp;aring;ste snarast upph&amp;ouml;ra. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang agera f&amp;ouml;r att inom EU v&amp;auml;cka opinion och n&amp;aring; ett beslut om att koncentrera Europaparlamentets verksamhet till en ort. Sveriges EU-minister b&amp;ouml;r st&amp;aring; fast vid och driva detta – hennes eget krav sedan tiden som Europaparlamentariker.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016640" name="_Toc252016640"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017338" name="_Toc252017338"&gt;&lt;/a&gt;Afrika&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016641" name="_Toc252016641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017339" name="_Toc252017339"&gt;&lt;/a&gt;Afrikapolitiken, ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika idag &amp;auml;r ingen kontinent av offer utan en stolt och rik del av v&amp;auml;rlden som kan och vill utveckla hela sin potential. Afrika best&amp;aring;r av 54 l&amp;auml;nder, sinsemellan mycket olika. Varje land har unika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och en politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; kunskap om vart och ett av dem. Fred, demokrati, respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och ekonomisk utveckling &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande faktorer som p&amp;aring;verkar hur l&amp;auml;nderna utvecklas. Bara det senaste decenniet har Afrika f&amp;aring;tt 18 nya demokratier om &amp;auml;n m&amp;aring;nga outvecklade. En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r en fortsatt demokratisering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillv&amp;auml;xttakten i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara har de senaste &amp;aring;ren varit i genomsnitt mellan 3 och 6 procent. Det inneb&amp;auml;r positiva, konkreta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som s&amp;auml;llan f&amp;aring;r uppm&amp;auml;rksamhet. M&amp;auml;nniskors levnadsvillkor har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats. Men det g&amp;aring;r f&amp;ouml;r sakta och f&amp;ouml;r sm&amp;aring; resurser anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r social utveckling. Tillv&amp;auml;xtens frukter kommer heller inte alla till del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med all r&amp;auml;tt finns stort fokus p&amp;aring; de stora utmaningarna f&amp;ouml;r Afrika: konflikter, hiv/aids, malaria, tbc, urbanisering, arbetsl&amp;ouml;shet och brister i demokratin, brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, utbredd korruption och etniska konflikter. De globala utmaningarna f&amp;ouml;r klimatet och milj&amp;ouml;n g&amp;auml;ller i h&amp;ouml;g grad ocks&amp;aring; Afrika. Stora delar av Afrikas befolkning riskerar att drabbas av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringens effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r priserna p&amp;aring; mat och energi stiger drabbas de som lever p&amp;aring; de minsta marginalerna h&amp;aring;rdast. De allra fattigastes situation f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras ytterligare och har b&amp;aring;de i Afrika och i andra delar av v&amp;auml;rlden lett till social oro. Utvecklingen &amp;auml;r sammansatt och komplicerad och en politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste vara samverkande och m&amp;aring;ngsidig. V&amp;auml;gen ur fattigdom g&amp;aring;r genom en h&amp;aring;llbar ekonomisk tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett f&amp;ouml;rsta steg i en socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara att nyansera den allm&amp;auml;nna bilden av Afrika och att l&amp;aring;ta den komplexa och dynamiska verkligheten hos Afrikas 54 l&amp;auml;nder tr&amp;auml;da fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdomen &amp;auml;r i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utbredd. Det handlar b&amp;aring;de om avsaknad av materiella resurser och om brist p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka sin levnadssituation, att g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd, att p&amp;aring;verka. P&amp;aring; femtio &amp;aring;r har Afrikas befolkning &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n omkring 200 miljoner till 800 miljoner. Medellivsl&amp;auml;ngden stiger, barnad&amp;ouml;dligheten minskar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Majoriteten av Afrikas fattiga &amp;auml;r kvinnor och barn. Bristande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n &amp;auml;r ett stort hinder f&amp;ouml;r minskad fattigdom. De strukturer som h&amp;aring;ller tillbaka mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av Afrikas befolkning m&amp;aring;ste brytas. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet, men ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l en ekonomiskt som socialt h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r en ung kontinent. Majoriteten av befolkningen &amp;auml;r under 25 &amp;aring;r. De unga &amp;auml;r b&amp;aring;de Afrikas hopp och utmaning. H&amp;auml;r &amp;auml;r FN:s konvention om barnets r&amp;auml;ttigheter grunden i arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka och skydda r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r barn och unga i Afrika. Ungdom och urbanisering i kombination med fattigdom och arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r en grogrund f&amp;ouml;r sociala konflikter och sp&amp;auml;nningar. En h&amp;ouml;rnsten i v&amp;aring;r politik ska vara att st&amp;ouml;dja en afrikansk strategi, d&amp;auml;r urbanisering och migration fr&amp;aring;n landsbygd till storstad kan bli en m&amp;ouml;jlighet till utveckling, inte ett hinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den utmaning som Afrikas l&amp;auml;nder st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r har vi sj&amp;auml;lva i Sverige en g&amp;aring;ng upplevt – kampen ut ur fattigdomen. Socialdemokratin satte m&amp;auml;nniskan och hennes arbete och kunskap i centrum – arbete &amp;aring;t alla och livsl&amp;aring;ngt l&amp;auml;rande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas befrielse fr&amp;aring;n kolonialismen p&amp;aring; 60-talet och fram&amp;aring;t hade ett starkt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Sverige. En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r l&amp;auml;nderna i Afrika ska bygga p&amp;aring; och utveckla den traditionen. St&amp;ouml;det till Afrikas l&amp;auml;nder har alltid haft bred f&amp;ouml;rankring s&amp;aring;v&amp;auml;l i Sveriges riksdag som i samh&amp;auml;llet i stort med undantag f&amp;ouml;r moderaterna och delar av n&amp;auml;ringslivet. Svenska folkr&amp;ouml;relsers samarbete med det civila samh&amp;auml;llet i Afrika &amp;auml;r v&amp;auml;l utvecklat. Vi vill s&amp;auml;rskilt uppmuntra detta samarbete och en satsning b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbytet mellan svenska och afrikanska ungdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas integration i den globaliserade ekonomin och politiken &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r utveckling. Vi vill se en global handelspolitik som ger m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt inom den egna jordbruks- och energisektorn. Afrika m&amp;aring;ste p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt kunna dra f&amp;ouml;rdelar av globaliseringens potential.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rldens relationer med l&amp;auml;nderna i Afrika, dess folk och nationer, f&amp;ouml;retag och organisationer, m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; internationell r&amp;auml;tt och vila p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttighetsperspektiv d&amp;auml;r individen st&amp;aring;r i centrum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga fundament, men otillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra att globaliseringens frukter kommer m&amp;auml;nniskorna p&amp;aring; den afrikanska kontinenten till del. Detta kan endast ske genom en aktiv politik med starka institutioner, god samh&amp;auml;llsstyrning, gott ledarskap och bek&amp;auml;mpande av korruption. Detta utg&amp;ouml;r i sin tur grunden f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling, investeringar och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De f&amp;ouml;rnyade relationerna med Afrika ska utvecklas genom ett brett kunskapsutbyte mellan f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r olika delar av samh&amp;auml;llet bland annat fr&amp;aring;n forskning, n&amp;auml;ringsliv, fackliga organisationer och kultur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre svara upp mot utvecklingen i Afrika har Socialdemokraterna nyligen antagit ett nytt program f&amp;ouml;r en svensk Afrikapolitik. I denna motion tar vi i lite kortare form upp n&amp;aring;gra angel&amp;auml;gna omr&amp;aring;den, men i programmet utvecklar vi hela v&amp;aring;r politik.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016642" name="_Toc252016642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017340" name="_Toc252017340"&gt;&lt;/a&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbete &amp;auml;r l&amp;auml;nken mellan ekonomisk tillv&amp;auml;xt, ekonomisk r&amp;auml;ttvisa och minskad fattigdom. Fokus p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig del i arbetet med att samordna r&amp;auml;ttighets- och utvecklingsperspektiven. Arbete och tillv&amp;auml;xt &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r utveckling p&amp;aring; den afrikanska kontinenten precis som i hela v&amp;auml;rlden. Det finns en tydlig koppling mellan formella jobb och informella jobb. I de l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden som lyckats f&amp;aring; en st&amp;ouml;rre andel formell arbetsmarknaden minskar fattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r som ett huvudm&amp;aring;l att st&amp;ouml;dja en h&amp;aring;llbar och h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, full syssels&amp;auml;ttning, anst&amp;auml;ndiga arbetsvillkor och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av resurser. Vi b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja afrikanska l&amp;auml;nder att formulera egna m&amp;aring;l som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; att skapa en stabil makroekonomisk situation, med starka offentliga finanser och stabil prisniv&amp;aring;, samtidigt som de tydligt bidrar till en mer r&amp;auml;ttvis inkomstf&amp;ouml;rdelning och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att EU i sitt samarbete med Afrikanska unionen delar med sig av Lissabonprocessens erfarenheter och arbete om h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt och full syssels&amp;auml;ttning. Sverige b&amp;ouml;r under sitt ordf&amp;ouml;randeskap i EU 2009 driva p&amp;aring; arbetet med en extern Lissabonstrategi som syftar till att EU:s politik gynnar global utveckling exempelvis i Afrika. Strategin kan t.ex. inneh&amp;aring;lla konkreta bist&amp;aring;ndsm&amp;aring;l, r&amp;auml;ttvisare handelspolitik och slopade av jordbrukssubventioner. Vi vill se en starkare relation mellan EU och AU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt en rik v&amp;auml;rldsdel. I vissa regioner finns enorma naturtillg&amp;aring;ngar, men alltf&amp;ouml;r ofta f&amp;ouml;rnekas m&amp;auml;nniskor r&amp;auml;tten att sj&amp;auml;lva f&amp;aring; del av landets resurser. Det &amp;auml;r viktigt att l&amp;auml;ndernas egna resurser som diamanter, mineraler och olja kommer den egna befolkningen till del. Kimberlyprocessen, ett initiativ som lett till certifiering av diamanter, har varit och &amp;auml;r viktig p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt genom att den har visat p&amp;aring; kopplingen mellan r&amp;aring;varor och krig och konflikter och ekonomisk brottslighet. D&amp;auml;rigenom ges erfarenheter f&amp;ouml;r flera r&amp;aring;varor och i fler geografiska omr&amp;aring;den. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar finns f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad transparens vid utvinning och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r ha som m&amp;aring;l att st&amp;ouml;dja en h&amp;aring;llbar och h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, full syssels&amp;auml;ttning och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Vi b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja afrikanska l&amp;auml;nder att formulera egna m&amp;aring;l som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; att skapa en stabil makroekonomisk situation, med starka offentliga finanser och stabil inflation, samtidigt som de tydligt bidrar till en mer r&amp;auml;ttvis inkomstf&amp;ouml;rdelning och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och EU b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i forum som V&amp;auml;rldsbanken och Internationella valutafonden driva att de i sina landprogram ska inkorporera projekt som utvecklar de grundl&amp;auml;ggande trygghetssystemen i afrikanska l&amp;auml;nder, och inte som i dag st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; motsatsen. Generella sociala trygghetssystem som &amp;auml;r demokratiskt styrda och solidariskt finansierade via skattesystem bidrar till ekonomisk tillv&amp;auml;xt och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket &amp;auml;r den n&amp;auml;ring som syssels&amp;auml;tter flest personer i Afrika. Jordbruket &amp;auml;r den avg&amp;ouml;rande ekonomiska motorn och f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ng rad l&amp;auml;nder. Men det som skulle kunna vara en viktig potential f&amp;ouml;r Afrikas tillv&amp;auml;xt, export av jordbruksprodukter, bromsas av hinder att komma in p&amp;aring; de internationella marknaderna. Jordbrukspolitiken &amp;auml;r mycket betydelsefull f&amp;ouml;r Afrikas utveckling. Sverige m&amp;aring;ste som EU-medlem verka kraftigare f&amp;ouml;r en reformering av EU:s jordbruks- och handelspolitik i riktning mot att handelshindren och jordbruksst&amp;ouml;det helt avskaffas. De h&amp;ouml;ga matpriserna skapar sociala sp&amp;auml;nningar och oro. Det kan &amp;auml;ven underminera det l&amp;aring;ngsiktiga arbetet som g&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser exempel p&amp;aring; en l&amp;aring;ngsiktig, h&amp;aring;llbar turism v&amp;auml;xa fram. Kontinentens rika historia och kultur, storslagen och omv&amp;auml;xlande natur i kombination med framv&amp;auml;xten av ett modernt, globaliserat Afrika g&amp;ouml;r turism till en n&amp;auml;ring med stor utvecklingspotential.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika st&amp;ouml;der frihandel. Handelsf&amp;ouml;rbindelser och investeringar ska bygga p&amp;aring; ett reellt partnerskap och st&amp;ouml;dja utvecklingen av en &amp;ouml;ppen och fri handel, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan de afrikanska l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som mellan Sverige, EU och Afrika. En s&amp;auml;rskild funktion b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla r&amp;auml;ttvisa handelsvillkor mellan Europa och Afrika. De afrikanska l&amp;auml;ndernas produktionskapacitet och produktivitet m&amp;aring;ste utvecklas f&amp;ouml;r att utg&amp;ouml;ra grunden f&amp;ouml;r en social politik f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. &amp;Ouml;kade exportinkomster och fler arbetstillf&amp;auml;llen bidrar till utveckling. Men handel och investeringar kan – fel utformade – ocks&amp;aring; leda till &amp;ouml;kad fattigdom, &amp;ouml;kade klyftor och exploatering av b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring;r reell m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka de handelsavtal som ber&amp;ouml;r dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk handelspolitik f&amp;ouml;r Afrika ska verka f&amp;ouml;r reformer inom EU och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) som st&amp;auml;rker de fattiga l&amp;auml;ndernas kapacitet att delta p&amp;aring; lika villkor i de processer som formar villkoren f&amp;ouml;r handel och investeringar. &amp;Ouml;ppenheten kring handelsf&amp;ouml;rhandlingar m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka s&amp;aring; att medborgare, det civila samh&amp;auml;llet och folkvalda f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att delta i dialog. Handelspolitiken m&amp;aring;ste utg&amp;ouml;ra en av h&amp;ouml;rnstenarna i EU:s relation med Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelspolitiken ska utformas p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att den inte leder till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring eller sociala sp&amp;auml;nningar. En socialdemokratisk Afrikapolitik ska st&amp;ouml;dja svenska initiativ som skapar god tillv&amp;auml;xt och h&amp;aring;llbar utveckling. Den afrikanska diasporan spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av externa resurser f&amp;ouml;r investeringar i Afrika – vilket i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utg&amp;ouml;r en av de fr&amp;auml;msta k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r infl&amp;ouml;de av valuta och investeringar. V&amp;aring;r politik ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta till vara den afrikanska diasporans kunskaper och kontakter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja svenska initiativ som skapar god tillv&amp;auml;xt och h&amp;aring;llbar utveckling. Den afrikanska diasporan spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av externa resurser f&amp;ouml;r investeringar i Afrika – vilket i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utg&amp;ouml;r en av de fr&amp;auml;msta k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r infl&amp;ouml;de av valuta och investeringar. Diasporan &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en strategisk akt&amp;ouml;r som kan spela en nyckelroll. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta till vara de kunskaper och kontakter som den afrikanska diasporan besitter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tillv&amp;auml;xt f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; ett &amp;ouml;kande sparande. Inhemskt sparande placeras ofta utanf&amp;ouml;r Afrika. En utveckling av finansmarknaden och aktieb&amp;ouml;rser bidrar till att underl&amp;auml;tta investeringar i fler l&amp;auml;nder. Behovet av kapital och investeringar i Afrika &amp;auml;r stort. Infrastruktur och service &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och utveckling. Sverige ska st&amp;ouml;dja utvecklingen av regionala afrikanska b&amp;ouml;rser. Utveckling av en h&amp;aring;llbar turistn&amp;auml;ring &amp;auml;r en stor tillv&amp;auml;xtpotential f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. Vi vill ocks&amp;aring; peka p&amp;aring; vikten av svensk n&amp;auml;rvaro, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utvecklingssamarbetet och partnerskapet men ocks&amp;aring; handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna och de fackliga organisationerna har en l&amp;aring;ng tradition av internationellt arbete och fackligt utvecklingssamarbete, inte minst med systerorganisationer i Afrika. I Sverige finns en stor kompetens om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och om fackliga organisationers roll i uppbyggnaden av demokratier som b&amp;ouml;r tas till vara i samarbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och utveckling i Afrika. I l&amp;auml;nder som har starka, demokratiska och fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r v&amp;auml;lst&amp;aring;nds- och demokratiutvecklingen generellt sett b&amp;auml;ttre &amp;auml;n i l&amp;auml;nder som saknar fria fackf&amp;ouml;reningar. Vi socialdemokrater kommer st&amp;auml;ndigt att reagera och protestera mot kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och aktivt st&amp;ouml;dja fackliga ledare och aktiva som hotas och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Multinationella f&amp;ouml;retag har ansvar att f&amp;ouml;lja lagstiftning och konventioner. De fackliga fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r mycket viktiga och m&amp;aring;ste lyftas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk Afrikapolitik ska i alla sammanhang lyfta fram och st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, inklusive dem i arbetslivet, fr&amp;auml;mjas och respekteras. S&amp;auml;rskilda insatser b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller offentlig upphandling, uppf&amp;ouml;ljning av handelsavtal i internationella organ som V&amp;auml;rldsbanken, Internationella valutafonden och FN. Det fackligt-politiska samarbetet i v&amp;aring;rt utbyte med Afrika ska utvecklas och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett n&amp;auml;ra partnerskap &amp;auml;r ocks&amp;aring; en viktig k&amp;auml;lla till kunskap och samverkan f&amp;ouml;r oss i Sverige omkring de gemensamma utmaningar som arbetstagare v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r i globaliseringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016643" name="_Toc252016643"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017341" name="_Toc252017341"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under l&amp;aring;ng tid har den dominerande relationen med Afrikas l&amp;auml;nder varit olika typer av utvecklingssamarbete. En breddning av relationerna mellan Sverige och Afrika inneb&amp;auml;r samtidigt att den hittills dominerande relationen beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras och f&amp;ouml;rdjupas. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r, och ska &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis vara, fattigdomsbek&amp;auml;mpning och att uppfylla millenniem&amp;aring;len. Sverige m&amp;aring;ste s&amp;auml;tta st&amp;ouml;rre press p&amp;aring; de rika och stora givarl&amp;auml;nderna, exempelvis inom EU och G8 att leva upp till sina egna l&amp;ouml;ften. Tv&amp;auml;rt emot de &amp;ouml;kande behoven och l&amp;ouml;ftena sjunker EU:s samlade bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att millenniem&amp;aring;len ska uppfyllas m&amp;aring;ste den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen p&amp;aring; den afrikanska kontinenten st&amp;auml;rkas. En svensk Afrikapolitik kan bidra till detta genom att verka f&amp;ouml;r en breddning och f&amp;ouml;rdjupning av bilden av Afrika samt genom insatser som riktar sig mot de &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len: fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utbildning, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter, barnad&amp;ouml;dlighet, m&amp;ouml;drav&amp;aring;rd, hiv/aids, malaria och tbc, h&amp;aring;llbar utveckling och partnerskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig del av partnerskapet &amp;auml;r att fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati genomsyrar allt arbete. Konkreta fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, inte minst brist p&amp;aring; s&amp;aring;dana eller kr&amp;auml;nkningar emot dem, ska tas upp i en partnerskapsdialog. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat internationellt bist&amp;aring;nd till Afrika och en snabbare och mer omfattande skuldavskrivning till de allra fattigaste l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det bist&amp;aring;nds- och opinionsarbete som g&amp;ouml;rs av det civila samh&amp;auml;llet och folkr&amp;ouml;relserna i Sverige om Afrika ska ut&amp;ouml;kas. Partnerskap bygger p&amp;aring; att parterna k&amp;auml;nner och respekterar varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om Brain Drain eller Brain Gain liksom diasporans roll i utveckling &amp;auml;r strategisk och ett antal gemenskapsinitiativ som syftar till att omvandla Brain Drain till Brain Gain kommer att tas. Diasporans roll f&amp;ouml;r utveckling kommer att belysas och st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den landkoncentration som genomf&amp;ouml;rts av den borgerliga regeringen utel&amp;auml;mnar tyv&amp;auml;rr en rad l&amp;auml;nder i Afrika som &amp;auml;r strategiska f&amp;ouml;r Sverige. Utvecklingssamarbete som ska &amp;ouml;verg&amp;aring; i ett bredare bilateralt samarbete ska konkretiseras och f&amp;aring; en organiserad &amp;ouml;verg&amp;aring;ng med angivet st&amp;ouml;d innan det upph&amp;ouml;r. Vi k&amp;auml;nner oro f&amp;ouml;r att samarbetet med l&amp;auml;nder med en positiv utveckling avslutas f&amp;ouml;r tidigt. Demokratiska tendenser &amp;auml;r inte liktydigt med att demokratin bef&amp;auml;sts. Ett viktigt fokus &amp;auml;r att st&amp;ouml;dja fackliga r&amp;auml;ttigheter och st&amp;auml;rka fackliga organisationer i Afrika. Fackliga f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergrepp, och lagliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r facklig organisering begr&amp;auml;nsas. Samarbete och st&amp;auml;rkande av fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relser &amp;auml;r en viktig grund f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016644" name="_Toc252016644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017342" name="_Toc252017342"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika ska prioritera god samh&amp;auml;llsstyrning och gott ledarskap. Utvecklingen av demokrati och samh&amp;auml;llsskick har n&amp;aring;tt olika l&amp;aring;ngt i olika l&amp;auml;nder. Krig och konflikter har lett till bakslag i vissa l&amp;auml;nder samtidigt som vi ocks&amp;aring; sett stora demokratiska framg&amp;aring;ngar p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En integration av Afrikas l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rldsekonomin f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter demokratiska samh&amp;auml;llen med v&amp;auml;l fungerande institutioner. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara en prioritet f&amp;ouml;r en svensk Afrikapolitik att st&amp;ouml;dja Afrikanska unionens (AU) initiativ och arbete f&amp;ouml;r demokrati och gott samh&amp;auml;llsskick, samt att underst&amp;ouml;dja AU genom st&amp;ouml;d och dialog med afrikanska parter, s&amp;aring;v&amp;auml;l multilateralt som bilateralt och genom det civila samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning ska vara principen om afrikanskt och lokalt &amp;auml;garskap av problemformulering och agenda samt respekten f&amp;ouml;r varje individs universella m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;God samh&amp;auml;llsstyrning har ett flertal dimensioner. Det omfattar uppbyggnaden och f&amp;ouml;rvaltningen av en statsapparat som p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er – nationellt, regionalt och lokalt – ska pr&amp;auml;glas av effektivitet, &amp;ouml;ppenhet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet samt insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria, demokratiska, &amp;aring;terkommande och allm&amp;auml;nna val &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga, men inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att skapa ett demokratiskt samh&amp;auml;llsskick. Det kr&amp;auml;vs att hela samh&amp;auml;llets aktiviteter, inte minst regeringens, politiska partiers och statsf&amp;ouml;rvaltningens, pr&amp;auml;glas av respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, lagar och regler och att skattemedel utnyttjas effektivt till gagn f&amp;ouml;r medborgarna och hela samh&amp;auml;llets utveckling. St&amp;auml;rkandet av r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten utg&amp;ouml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling av gott styrelseskick. Fria och oberoende medier har en viktig roll som granskare av makthavarna och upplysare av medborgarna om deras r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fungerande politiska partier &amp;auml;r viktiga grundstenar i en demokrati. Utan demokratiska partier, med frivilligt aktivt deltagande av medborgarna och med partistrukturer som garanterar medlemmarna r&amp;auml;tten till initiativ och beslutande i demokratisk ordning, kan aldrig demokratin bef&amp;auml;stas i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiska partier &amp;auml;r en del av det civila samh&amp;auml;llet och &amp;auml;r den brygga som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att kanalisera medborgarnas krav till politiska handlingsprogram, d&amp;auml;r ansvar kan utkr&amp;auml;vas av dem som v&amp;auml;ljs att genomf&amp;ouml;ra dessa program. Det svenska arbetet och st&amp;ouml;det till utveckling av demokratiska partier &amp;auml;r viktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk Afrikapolitik b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r utveckling av politiska partier, ett aktivt civilt samh&amp;auml;lle och f&amp;ouml;r demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och fred. Vi ska st&amp;ouml;dja institutioner som verkar f&amp;ouml;r stabila demokratiska strukturer och gott ledarskap. Anna Lindhs initiativ med en politisk ledarskapsdialog mellan nordiska och afrikanska ledare ska utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bek&amp;auml;mpa korruption och ekonomisk brottslighet liksom skatteparadis och skadlig skattekonkurrens mellan l&amp;auml;nder &amp;auml;r viktiga best&amp;aring;ndsdelar i en Afrikapolitik som str&amp;auml;var efter att st&amp;auml;rka de ekonomiska och politiska institutionerna i de afrikanska l&amp;auml;nderna. Vi vill utse en s&amp;auml;rskild svensk ambassad&amp;ouml;r f&amp;ouml;r bek&amp;auml;mpande av korruption och av skatteflykt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016645" name="_Toc252016645"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017343" name="_Toc252017343"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika s&amp;ouml;der om Sahara &amp;auml;r den region i v&amp;auml;rlden som &amp;auml;r h&amp;aring;rdast drabbad av hiv/aids. I halvtidsgenomg&amp;aring;ngen av millenniem&amp;aring;len pekas omr&amp;aring;det ut av FN som ett av de omr&amp;aring;den i v&amp;auml;rlden d&amp;auml;r det &amp;auml;r sv&amp;aring;rast att uppn&amp;aring; m&amp;aring;len. Hiv/aids-epidemin &amp;auml;r ett allvarligt hot mot samh&amp;auml;llsutveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbredningen av hiv/aids sammanfaller till stor del med utbredningen av malaria och tuberkulos. Afrika &amp;auml;r v&amp;auml;rst drabbat i hela v&amp;auml;rlden av dessa sjukdomar. Kopplingen mellan malaria och aids visar att de kraftigt samverkar, f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrar sjukdomen och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar behandlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aids utg&amp;ouml;r ett hot som inom vissa regioner kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med ett krigstillst&amp;aring;nd och som kr&amp;auml;ver en allm&amp;auml;n och bred mobilisering av alla krafter i samh&amp;auml;llet. Politisk vilja och ledarskap &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att kampen mot hiv/aids ska vara m&amp;ouml;jlig att genomf&amp;ouml;ra konsekvent och effektivt. Stigmatiseringen av hiv/aids och bristen p&amp;aring; agerande fr&amp;aring;n ansvariga politiker &amp;auml;r oacceptabel. Det finns en koppling mellan spridningen av hiv/aids och kvinnors st&amp;auml;llning i samh&amp;auml;llet, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi, ocks&amp;aring; som ett led i kampen mot smittspridning, betona flickors utbildning, st&amp;auml;rkande av kvinnors st&amp;auml;llning samt sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de stora utmaningarna f&amp;ouml;r utveckling i Afrika idag &amp;auml;r att skapa m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r god utbildning p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er i samh&amp;auml;llet. Fler barn g&amp;aring;r i skola &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin, men kolonialism och diskriminering har l&amp;auml;mnat efter sig stora brister i de afrikanska samh&amp;auml;llena. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att utbildning idag &amp;auml;r en bristvara, s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r flickor, och en flaskhals f&amp;ouml;r Afrikas utveckling. Folkbildning &amp;auml;r en viktig faktor f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med analfabetism och l&amp;aring;g utbildningsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Analfabetismen &amp;auml;r stor, arbetskraften &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad outbildad och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g bland dem, samtidigt som det &amp;auml;r brist p&amp;aring; yrkesutbildade och forskare. En v&amp;auml;sentlig del av landstrategierna och utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r afrikanska samarbetsl&amp;auml;nder b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet. Studentutbyte ska fr&amp;auml;mjas och utvecklas. En s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; flickors och kvinnors utbildning ska g&amp;ouml;ras. Sverige ska ocks&amp;aring; i samarbetet underst&amp;ouml;dja h&amp;ouml;gre utbildning och forskning. Samarbetet mellan svenska och afrikanska universitet ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utvidgas och f&amp;ouml;rdjupas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016646" name="_Toc252016646"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017344" name="_Toc252017344"&gt;&lt;/a&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r en kontinent med m&amp;aring;nga framst&amp;aring;ende kvinnliga f&amp;ouml;rebilder. Samtidigt &amp;auml;r majoriteten av Afrikas – och v&amp;auml;rldens – fattiga m&amp;auml;nniskor, kvinnor och barn. Exploatering, f&amp;ouml;rtryck, prostitution och trafficking drabbar s&amp;auml;rskilt h&amp;aring;rt i krig och konflikter. Afrikanska unionens olika mekanismer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter ska st&amp;ouml;djas. Alla insatser i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till Afrika ska ha ett genusperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik ska vara FN:s resolution 1325. Att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ska ocks&amp;aring; vara en m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r samverkan. V&amp;aring;r politik ska verka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter, r&amp;auml;tten till fri abort och verka f&amp;ouml;r att omfatta homo-, bi- och transsexuellas (hbt) r&amp;auml;ttigheter. Afrikanska unionens kvinnokonvention och dess arbete f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ska st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likas&amp;aring; ska kvinnokonventionen (Cedaw) vara v&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik. M&amp;aring;nga kvinnor uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar enbart p&amp;aring; grund av att de &amp;auml;r kvinnor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi lyfta fram kvinnokonventionen i v&amp;aring;rt arbete med Afrika, f&amp;ouml;r att ytterligare po&amp;auml;ngtera och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla avskaffandet av diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016647" name="_Toc252016647"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017345" name="_Toc252017345"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillv&amp;auml;xt och utveckling kan, och m&amp;aring;ste, g&amp;aring; hand i hand med arbetet f&amp;ouml;r en god milj&amp;ouml;. Att st&amp;auml;lla tillv&amp;auml;xt i motsatsst&amp;auml;llning till milj&amp;ouml; &amp;auml;r att f&amp;ouml;rneka de fattiga l&amp;auml;nderna r&amp;auml;tten till utveckling och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utveckling inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt, b&amp;auml;ttre utbildning, &amp;ouml;kad livsl&amp;auml;ngd och &amp;ouml;kad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Detta &amp;ouml;kar i sin tur energikonsumtion och d&amp;auml;rmed milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp som driver p&amp;aring; v&amp;auml;xthuseffekten och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Men utvecklingsspiralen &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rutbest&amp;auml;md.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kyotoprotokollet uppmuntrar till &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av kunskap och ekonomiska resurser till utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja deras egen forskning, utveckling och kapacitet att delta i det internationella milj&amp;ouml;arbetet. Teknikutveckling och utsl&amp;auml;ppshandel r&amp;auml;cker inte f&amp;ouml;r att samtidigt hantera Afrikas &amp;ouml;kande energianv&amp;auml;ndning och utsl&amp;auml;pp och uppfylla kraven p&amp;aring; minskning av v&amp;auml;rldens totala utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den industrialiserade v&amp;auml;rlden m&amp;aring;ste ta itu med sin egen energi- och resursh&amp;aring;llning. En Afrikapolitik kan bara bli framg&amp;aring;ngsrik om den rika v&amp;auml;rlden uppfyller sina klimat&amp;aring;taganden. Utvecklingsl&amp;auml;nder och kontinenter som Afrika kan och m&amp;aring;ste ta en annan v&amp;auml;g redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. Tillv&amp;auml;xt och utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; &amp;auml;ndliga resurser, men effektivare anv&amp;auml;ndning minskar kraven. Utvecklingen av nya f&amp;ouml;rnyelsebara och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga energislag m&amp;aring;ste komma Afrika till del genom att de g&amp;ouml;rs ekonomiskt f&amp;ouml;rsvarbara. Sverige har b&amp;aring;de m&amp;ouml;jlighet och ansvar att bidra till att skapa en h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r Afrika. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt kan detta &amp;auml;ven skapa en exportindustri, som ger nya int&amp;auml;kter f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder i Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest framst&amp;aring;ende l&amp;auml;nder p&amp;aring; milj&amp;ouml;teknik. Vi vill st&amp;ouml;dja en politik som ger Afrikas l&amp;auml;nder tillg&amp;aring;ng till aktuell forskning och ny milj&amp;ouml;teknik. En s&amp;auml;rskild fond f&amp;ouml;r investeringar i h&amp;aring;llbar utveckling och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga investeringar i Afrika ska skapas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika drabbas redan idag och sannolikt ocks&amp;aring; h&amp;aring;rt i framtiden av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. &amp;Ouml;kenspridningen och den stigande havsniv&amp;aring;n &amp;auml;r tv&amp;aring; tecken. Arbetet med att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en prioriterad uppgift i alla politiska organ. De m&amp;auml;nniskor som drabbas av krig, konflikter och naturkatastrofer &amp;auml;r idag mycket utsatta. Afrika riskerar att drabbas av stora flyktingr&amp;ouml;relser p&amp;aring; grund av klimat och milj&amp;ouml;f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016648" name="_Toc252016648"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017346" name="_Toc252017346"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas horn, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Somalia och Sudan pr&amp;auml;glas av b&amp;aring;de interna och gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande konflikter. Sverige ing&amp;aring;r i kontaktgruppen f&amp;ouml;r Somalia och har byggt upp ett f&amp;ouml;rtroende som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; ett ansvarsfullt agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viktiga nycklar till en h&amp;aring;llbar l&amp;ouml;sning i dessa omr&amp;aring;den &amp;auml;r att kunna bygga upp en fungerande r&amp;auml;ttsstat med demokratiska institutioner och p&amp;aring; demokratiska grundvalar. V&amp;aring;ra krav p&amp;aring; att politiska f&amp;aring;ngar, s&amp;aring;som Dawit Isaak i Eritrea, omedelbart b&amp;ouml;r frisl&amp;auml;ppas, &amp;auml;r exempel p&amp;aring; detta. S&amp;aring;v&amp;auml;l st&amp;ouml;d till utveckling som deltagande i kris- och konflikthanteringsinsatser b&amp;ouml;r vara delar av Sveriges politik f&amp;ouml;r de v&amp;aring;ldsdrabbade folken och l&amp;auml;nderna i Afrika. F&amp;ouml;rsoningsprocessen i Sydafrika &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; en imponerande vilja och kraft att kunna g&amp;aring; vidare efter konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska h&amp;aring;llningen &amp;auml;r att kampen mot terrorism m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras med respekt f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara – med respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Somalia &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder och h&amp;auml;rjat av konflikter sedan l&amp;aring;ng tid tillbaka. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att det internationella samfundet bidrar till en utveckling som syftar till ett fredligt, j&amp;auml;mlikt och demokratiskt samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna respekteras. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att verka f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhetsfr&amp;auml;mjande insatser genom att direkt st&amp;ouml;dja insatser s&amp;aring;som insamling av vapen, nedrustning, demobilisering och &amp;aring;terintegrering av tidigare soldater och barnsoldater i regioner inom Somalia d&amp;auml;r relativ s&amp;auml;kerhet har etablerats. Presidenten, statsministern och talmannen b&amp;ouml;r uppmuntras att hitta mekanismer f&amp;ouml;r fungerande och effektivt samarbete. F&amp;ouml;rsoning och en fungerande civilsektor &amp;auml;r kanske det viktigaste att st&amp;ouml;dja just nu.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I norra Somalia ligger Somaliland, en del som utropat sig som sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig, men som ing&amp;aring;r i Somalia. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med grannl&amp;auml;nder och andra omr&amp;aring;den &amp;auml;r Somaliland fredligt och stabilt. Tre val har h&amp;aring;llits sedan 1991. Men naturligtvis beh&amp;ouml;vs omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att grunda och bygga upp en fortsatt fredlig och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oroande utvecklingen mot &amp;ouml;kade etniska mots&amp;auml;ttningar som faktor i konflikter m&amp;aring;ste motverkas. Politisk exploatering m&amp;aring;ste st&amp;auml;vjas och i kontakter och relationer, inte minst p&amp;aring; politisk niv&amp;aring; med afrikanska ledare, b&amp;ouml;r fr&amp;aring;gor om tolerans och icke-rasism st&amp;aring; h&amp;ouml;gt p&amp;aring; dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionala organ f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r omistliga delar av en internationell r&amp;auml;ttsordning, och det internationella samarbetet p&amp;aring; regional niv&amp;aring; b&amp;ouml;r utvecklas. Dessa regionala samarbeten handlar i h&amp;ouml;g grad om ekonomiskt samarbete men ber&amp;ouml;r ocks&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, s&amp;auml;kerhet och andra fr&amp;aring;gor som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas tillsammans. Dessa samarbeten beh&amp;ouml;ver ta ett st&amp;ouml;rre ansvar &amp;auml;n i dag f&amp;ouml;r b&amp;aring;de utvecklings- och s&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;gor. Det b&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand vara EU som tar ansvar f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla internationell fred och s&amp;auml;kerhet inom Europa och Afrikanska unionen som tar detta ansvar i Afrika. EU med sina &amp;ouml;verl&amp;auml;gsna resurser b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja andra regioners organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;SADC &amp;auml;r en regional organisation med vilken v&amp;aring;ra relationer kan utvecklas ytterligare. Sveriges ambassad i Gaborone, Botswana, utgjorde en viktig del av den diplomatiska n&amp;auml;rvaron i Afrika. &amp;Auml;nd&amp;aring; beslutade regeringen att st&amp;auml;nga ambassaden. Det l&amp;aring;ngsiktiga bist&amp;aring;ndssamarbetet med Botswana &amp;auml;r utfasat, men 60–70 procent av ambassadens verksamhet var relaterad till utvecklingssamarbetet med framf&amp;ouml;r allt SADC. Ambassaden var &amp;auml;ven viktig f&amp;ouml;r samnordiskt agerande. Att st&amp;auml;nga Sveriges ambassad i Gaborone var s&amp;aring;v&amp;auml;l oklokt som kortsiktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser ocks&amp;aring; med oro p&amp;aring; regeringens uppenbara of&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera de sv&amp;aring;ra utmaningar Sverige och det internationella samfundet st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att bidra med milit&amp;auml;ra insatser f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet i Afrikas sv&amp;aring;rt konfliktdrabbade omr&amp;aring;den som exempelvis Darfur och Tchad. Arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet kr&amp;auml;ver framf&amp;ouml;r allt civila insatser och engagemang men en milit&amp;auml;r insats kan vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att garantera grundl&amp;auml;ggande s&amp;auml;kerhet i vissa situationer, som i Darfur/Tchad-regionerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sammanhanget vill vi betona FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1612. De &amp;auml;r viktiga resolutioner. Krigets p&amp;aring;verkan p&amp;aring; kvinnor och flickor samt kvinnors deltagande i arbetet f&amp;ouml;r konfliktl&amp;ouml;sning och deras viktiga roll f&amp;ouml;r att kunna bygga en h&amp;aring;llbar fred &amp;auml;r tydlig. Vi socialdemokrater vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r understryka att resolution 1325 och 1820 m&amp;aring;ste vara en viktig del av svenska internationella insatser. I konflikterna i denna region &amp;auml;r vikten av detta mycket tydlig eftersom kvinnor b&amp;aring;de &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt utsatta genom det fruktansv&amp;auml;rda v&amp;aring;ld mot kvinnor som anv&amp;auml;nds som ett led i krigf&amp;ouml;ringen och den stora roll kvinnorna m&amp;aring;ste spela f&amp;ouml;r att den fred som skapas ska kunna vara h&amp;aring;llbar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016649" name="_Toc252016649"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017347" name="_Toc252017347"&gt;&lt;/a&gt;Darfur&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rlden har ett ansvar att skydda m&amp;auml;nniskor n&amp;auml;r deras eget land inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill ta det ansvaret. S&amp;aring; &amp;auml;r fallet i folkmordets Darfur. Under den socialdemokratiska regeringen planerades f&amp;ouml;r en internationell insats i Darfur. Tillsammans med Norge f&amp;ouml;rberedde Sverige f&amp;ouml;r att s&amp;auml;nda ut ett svenskt ingenj&amp;ouml;rskompani, men den insatsen har inte kunnat bli av.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen i Khartoum b&amp;auml;r ansvaret f&amp;ouml;r vad som sker i Darfur och vi v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vningen i den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rlden har alltf&amp;ouml;r l&amp;auml;nge n&amp;ouml;jt sig med att i deklarationer och tal kritisera Sudans regim. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i EU ta upp fr&amp;aring;gan om att sk&amp;auml;rpa sanktionerna gentemot ledande personer i Sudans regering.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.10&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc252016650" name="_Toc252016650"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017348" name="_Toc252017348"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;stsahara&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r m&amp;aring;nga i Sverige som sedan l&amp;auml;nge st&amp;ouml;tt kampen f&amp;ouml;r ett fritt och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt V&amp;auml;stsahara. Polisario m&amp;aring;ste fortsatt f&amp;ouml;ra en fredlig kamp och beh&amp;ouml;ver fortsatt omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. Vi &amp;ouml;nskar demokrati och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r V&amp;auml;stsaharas folk. F&amp;ouml;rsta steget p&amp;aring; den v&amp;auml;gen m&amp;aring;ste vara att Marockos or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga ockupation av V&amp;auml;stsahara upph&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;stsahara &amp;auml;r Afrikas sista koloni. Fr&amp;aring;gan om V&amp;auml;stsaharas frihet har i flera &amp;aring;r engagerat det socialdemokratiska partiet och dess sidoorganisationer. Vi socialdemokrater st&amp;ouml;djer arbetet f&amp;ouml;r ett fritt och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt V&amp;auml;stsahara. Vi kr&amp;auml;ver att ockupationen upph&amp;ouml;r, folkomr&amp;ouml;stningen genomf&amp;ouml;rs liksom f&amp;ouml;rhandlingar mellan parterna, muren p&amp;aring; ockuperat omr&amp;aring;de rivs och att de marockanska kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i V&amp;auml;stsahara f&amp;aring;r ett slut. Sverige m&amp;aring;ste ut&amp;ouml;ka sina relationer med V&amp;auml;stsahara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De ca 160&amp;nbsp;000 v&amp;auml;stsahariska flyktingarna, fr&amp;auml;mst i Algeriet, &amp;auml;r totalt beroende av internationell hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r sin &amp;ouml;verlevnad. M&amp;aring;nga socialdemokrater har sj&amp;auml;lva bes&amp;ouml;kt flyktingl&amp;auml;gren och har rapporterat hem om f&amp;ouml;rf&amp;auml;rliga omst&amp;auml;ndigheter. Socialdemokraterna m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta att trycka p&amp;aring; s&amp;aring; att den humanit&amp;auml;ra hj&amp;auml;lpen till flyktingarna &amp;ouml;kar samt att inneh&amp;aring;llet i matprogrammet utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.11&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc252016651" name="_Toc252016651"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017349" name="_Toc252017349"&gt;&lt;/a&gt;Zimbabwe&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i Zimbabwe &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt sv&amp;aring;r oavsett ur vilken synvinkel man tittar p&amp;aring; den – humanit&amp;auml;r, politisk, social eller ekonomisk. Landet har l&amp;auml;nge varit totalit&amp;auml;rt styrt, med liten eller obefintlig press- och yttrandefrihet, och de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har inte respekterats. Den politiska situationen &amp;auml;r fortsatt sv&amp;aring;r, men &amp;ouml;verenskommelsen om en samlingsregering f&amp;ouml;r att leda landet tillsammans &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning som b&amp;ouml;r uppmuntras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inflationen uppg&amp;aring;r till ofattbara tal och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r skyh&amp;ouml;g liksom br&amp;auml;nsle- och varubristen. Aidsepidemin har en f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande inverkan p&amp;aring; hela det zimbabwiska samh&amp;auml;llet. &amp;Ouml;ver en miljon barn &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldral&amp;ouml;sa p&amp;aring; grund av aids. F&amp;ouml;rutom de m&amp;auml;nskliga konsekvenserna har aids ocks&amp;aring; ekonomiska f&amp;ouml;ljder. Sjukv&amp;aring;rdskostnaderna &amp;ouml;kar samtidigt som den yrkesverksamma befolkningen d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demokrati och &amp;aring;teruppbyggandet av ett fungerande land d&amp;auml;r livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen kan ta ny fart br&amp;aring;dskar, liksom ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r ett demokratiskt Zimbabwe beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp. Robert Mugabes regim har lett det land som en g&amp;aring;ng kallades f&amp;ouml;r Afrikas kornbod ned i mis&amp;auml;r, v&amp;aring;ld och hoppl&amp;ouml;shet. Ett Zimbabwe p&amp;aring; v&amp;auml;g mot demokratisk och ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kommer att beh&amp;ouml;va omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. Sverige b&amp;ouml;r kraftfullt samverka f&amp;ouml;r att bidra till en hoppfull utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.12&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc252016652" name="_Toc252016652"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017350" name="_Toc252017350"&gt;&lt;/a&gt;Eritrea&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eritrea &amp;auml;r ett fattigt land som ocks&amp;aring; h&amp;auml;rjas av brist p&amp;aring; demokrati och &amp;ouml;vergrepp p&amp;aring; de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. &amp;Aring;ratals krig har varit f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande f&amp;ouml;r landets ekonomi och slagit s&amp;ouml;nder infrastrukturen. Det finns inte mycket kvar av de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och den optimism som efter sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigheten fanns i landet. N&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av landets befolkning saknar tillg&amp;aring;ng till rent vatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r i Sverige kanske fr&amp;auml;mst uppm&amp;auml;rksammad genom det or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga f&amp;auml;ngslandet av den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak som nu suttit f&amp;auml;ngslad sedan 2001. Vi kr&amp;auml;ver att Isaak och andra samvetsf&amp;aring;ngar omedelbart sl&amp;auml;pps fria och att regeringen intensifierar sina anstr&amp;auml;ngningar i det arbetet. Sverige b&amp;ouml;r bland annat &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r en intensiv dialog med Eritreas regering r&amp;ouml;rande demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, humanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor m.m. Planering f&amp;ouml;r samverkan p&amp;aring; bist&amp;aring;ndets omr&amp;aring;de s&amp;aring;v&amp;auml;l nationellt som inom EU b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rankras i riksdagen innan beslut fattas.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016653" name="_Toc252016653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017351" name="_Toc252017351"&gt;&lt;/a&gt;Mellan&amp;ouml;stern&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r en m&amp;aring;ngfacetterad region med historia och kulturarv som g&amp;aring;r mycket l&amp;aring;ngt tillbaka. I denna kommitt&amp;eacute;motion v&amp;auml;ljer vi att koncentrera oss p&amp;aring; n&amp;aring;gra f&amp;aring; omr&amp;aring;den, s&amp;aring;v&amp;auml;l geografiskt som tematiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016654" name="_Toc252016654"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017352" name="_Toc252017352"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Mellan&amp;ouml;stern&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater &amp;auml;r djupt oroade &amp;ouml;ver de senaste &amp;aring;rens utveckling och situationen i Mellan&amp;ouml;stern, fr&amp;auml;mst vad g&amp;auml;ller tillst&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r demokratin och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Det &amp;auml;r oacceptabelt att med religionen som urs&amp;auml;kt ta avsteg fr&amp;aring;n demokrati och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi som lever i demokrati och frihet har en viktig uppgift i att genom en aktiv utrikespolitik bidra till en demokratisk utveckling och &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i regionen. Demokrati minskar grogrunden och riskerna f&amp;ouml;r terrorism, krig och v&amp;auml;pnade konflikter och leder d&amp;auml;rmed till &amp;ouml;kad internationell s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt. M&amp;aring;let f&amp;ouml;r Sveriges politik i regionen m&amp;aring;ste vara fria, stabila och demokratiska stater d&amp;auml;r respekten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter s&amp;auml;tts i fr&amp;auml;msta rummet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Delar av v&amp;auml;st har agerat s&amp;aring; att intrycket av en ”civilisationernas kamp” st&amp;auml;rkts i den muslimska v&amp;auml;rlden. Inte minst g&amp;auml;ller detta det s&amp;auml;tt p&amp;aring; vilket kampen mot terrorismen har f&amp;ouml;rts. Det faktum att denna kamp har beskrivits som ett krig mot terrorismen har sannolikt bidragit till misstro och avst&amp;aring;ndstagande fr&amp;aring;n b&amp;aring;da sidor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom politisk islam finns moderata krafter. Fundamentalism m&amp;aring;ste dock f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mas. V&amp;aring;ld &amp;auml;r inte ett legitimt medel f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; samh&amp;auml;llsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Demokratiska principer och r&amp;auml;ttsstatens principer m&amp;aring;ste respekteras. De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella och avsteg kan inte urs&amp;auml;ktas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det politiska livet i den muslimska v&amp;auml;rlden pr&amp;auml;glas av en auktorit&amp;auml;r politisk kultur och regimerna uppvisar i olika grad brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Det stora flertalet l&amp;auml;nder styrs av mer eller mindre auktorit&amp;auml;ra regimer med en koncentrerad maktelit. Dessa anv&amp;auml;nder ofta polisen och s&amp;auml;kerhetstj&amp;auml;nsterna i repressivt syfte. R&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r svagt och ofta kontrollerat av regimen. F&amp;ouml;rvaltningsapparaten &amp;auml;r toppstyrd, &amp;ouml;verdimensionerad och inte s&amp;auml;llan korrupt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det r&amp;auml;cker med en ytlig betraktelse av tillst&amp;aring;ndet f&amp;ouml;r demokratin i den muslimska v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att konstatera stora brister. &amp;Auml;ven om de flesta regeringarna har ratificerat de viktigaste konventionerna om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna inf&amp;ouml;rlivas normerna s&amp;auml;llan i vare sig lag eller praxis. Allvarliga kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;rekommer i flera l&amp;auml;nder i regionen. D&amp;ouml;dsstraff finns och till&amp;auml;mpas av i stort sett alla l&amp;auml;nder i regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-organets UNDP:s Arab Human Development Report 2009 behandlar m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet i ett brett perspektiv och p&amp;aring;talar att bristen p&amp;aring; s&amp;aring;dan h&amp;aring;ller utvecklingen tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En tidigare Arab Human Development Report (AHDR) sl&amp;aring;r fast att regionen alltj&amp;auml;mt pr&amp;auml;glas av brister i l&amp;auml;ndernas institutionella strukturer. Dessa brister sammanfattas som tre underskott: underskott f&amp;ouml;r politiska r&amp;auml;ttigheter, underskott i kunskap och underskott f&amp;ouml;r kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Rapporten beskriver arabv&amp;auml;rlden som den mest ofria regionen i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;AHDR r&amp;auml;knar upp hinder mot friheten, s&amp;aring;som hinder f&amp;ouml;r fri opinionsbildning, inskr&amp;auml;nkningar i organisationsr&amp;auml;tten, bristen p&amp;aring; fria val med flera kandidater och avsaknad av reella val av lagstiftande f&amp;ouml;rsamlingar. Dessutom beg&amp;aring;s &amp;ouml;vergrepp mot den personliga friheten, s&amp;aring;som avlyssning och annan &amp;ouml;vervakning, politiskt motiverade f&amp;auml;ngslanden och &amp;ouml;verv&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Extremisters terrord&amp;aring;d och misst&amp;auml;nkta terroristers f&amp;ouml;rsvinnanden i f&amp;auml;ngelser &amp;auml;r ocks&amp;aring; exempel p&amp;aring; &amp;ouml;vergrepp, liksom bristen p&amp;aring; garantier f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvisa r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar. Till allt detta kommer ekonomiska och sociala brister som leder till ofrihet som undern&amp;auml;ring och bristen p&amp;aring; utbildning. Kvinnor &amp;auml;r som grupp s&amp;auml;rskilt utsatt. Frihet i arabv&amp;auml;rlden hindras av odemokratiska regimer och tradition (stamt&amp;auml;nkande som ibland kl&amp;auml;s i religi&amp;ouml;sa termer). AHDR menar dock att det inte finns n&amp;aring;gra kulturella hinder f&amp;ouml;r frihet i arabv&amp;auml;rlden. De pekar p&amp;aring; att World Values Survey visar att st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r demokrati &amp;auml;r starkt bland befolkningarna i regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den muslimska v&amp;auml;rlden har ett antal grupperingar och individer, fr&amp;auml;mst i den intellektuella och utbildade eliten, de senaste decennierna allt livligare diskuterat m&amp;ouml;jligheterna till samh&amp;auml;llsreformer. Det handlar f&amp;ouml;retr&amp;auml;desvis kampen om kvinnans r&amp;auml;ttigheter, kampen f&amp;ouml;r demokrati och kampen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Gemensamt &amp;auml;r att individens frihet och deklarationen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna st&amp;aring;r i fokus, vilket &amp;auml;r en brytning mot mer traditionellt kollektiva utg&amp;aring;ngspunkter. Satellitkanalerna har haft betydelse f&amp;ouml;r att demokratikravet vuxit sig allt starkare i den muslimska v&amp;auml;rlden. Ett r&amp;auml;ttighetst&amp;auml;nkande p&amp;aring; individniv&amp;aring; har slagit igenom i den offentliga debatten, trots motst&amp;aring;nd. Vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt m&amp;aring;ste st&amp;ouml;dja denna typ av r&amp;ouml;relser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den f&amp;ouml;rsta AHDR fr&amp;aring;n 2002 analyseras den ekonomiska utvecklingen i arabv&amp;auml;rlden. Av rapporten framg&amp;aring;r att &amp;ouml;kningen i inkomsten per capita endast varit 0,5 procent &amp;aring;rligen, en mycket l&amp;aring;ngsam tillv&amp;auml;xt och betydligt l&amp;auml;gre &amp;auml;n i andra regioner i v&amp;auml;rlden under samma period. Arbetskraftens produktivitet &amp;auml;r l&amp;aring;g och sjunkande, vilket i sin tur h&amp;auml;mmar tillv&amp;auml;xten. Den k&amp;ouml;pkraftsjusterade inkomsten sj&amp;ouml;nk mellan 1975 och 1998 till en niv&amp;aring; som motsvarar en sjundedel av genomsnittet f&amp;ouml;r OECD. En av fem araber lever enligt AHDR p&amp;aring; mindre &amp;auml;n 2 dollar per dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsl&amp;ouml;sheten och den snabba befolkningstillv&amp;auml;xten parat med det faktum att en h&amp;ouml;g andel av befolkningen i arabv&amp;auml;rlden &amp;auml;r under 15 &amp;aring;r genererar ett problem som inte kommer att f&amp;ouml;rsvinna utan &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Ett annat allvarligt problem f&amp;ouml;r utvecklingen i arabv&amp;auml;rlden som AHDR tar fasta p&amp;aring; &amp;auml;r den utbredda korruptionen som har blivit en institutionaliserad del av politiken och n&amp;auml;ringslivet i arabv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan mitten av 1990-talet har det civila samh&amp;auml;llets betydelse f&amp;ouml;r demokratisk utveckling uppm&amp;auml;rksammats. Det civila samh&amp;auml;llet &amp;auml;r generellt sett svagt i den muslimska v&amp;auml;rlden, b&amp;aring;de till omfattning och m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka. &amp;Auml;nnu s&amp;aring; l&amp;auml;nge g&amp;aring;r det knappast att tala om ett civilt samh&amp;auml;lle eller genuina folkr&amp;ouml;relser i arabv&amp;auml;rlden med undantag av Libanon. Censur och statlig kontroll l&amp;auml;gger hinder i v&amp;auml;gen, &amp;auml;ven f&amp;ouml;r religi&amp;ouml;sa grupper som Muslimska br&amp;ouml;draskapet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r dock det civila samh&amp;auml;llet i stor utstr&amp;auml;ckning kringskuret av statlig lagstiftning, kontroll och &amp;ouml;vervakning. Enligt AHDR &amp;auml;r flera reformer n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det arabiska civila samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I AHDR fr&amp;aring;n 2004 h&amp;auml;vdas ocks&amp;aring; att det civila samh&amp;auml;llets begr&amp;auml;nsningar &amp;auml;r mycket problematiskt eftersom de leder till att medborgarna i arabv&amp;auml;rlden &amp;auml;r utl&amp;auml;mnade till det traditionella och smalare klansamh&amp;auml;llet, vilket i sin tur st&amp;auml;rker den inverkan klanerna har i de arabiska samh&amp;auml;llena.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter terrorattentaten den 11 september 2001 har det tillkommit nya regelsystem d&amp;auml;r s&amp;auml;kerheten alltmer betonas. Nya NGO:er unders&amp;ouml;ks noggrant, ledare f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rs och m&amp;aring;ste i l&amp;auml;nder som Egypten redovisa alla medel de erh&amp;aring;llit fr&amp;aring;n utlandet, fr&amp;aring;n vem de erh&amp;aring;llit medel och till vilket syfte. Bland annat vill man undvika att organisationer f&amp;aring;r st&amp;ouml;d av Israel. Ny lagstiftning har i m&amp;aring;nga arabiska l&amp;auml;nder gjort det sv&amp;aring;rare f&amp;ouml;r nya NGO:er att registrera sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den muslimska v&amp;auml;rlden har trots sv&amp;aring;righeterna de senaste decennierna ett antal enskilda organisationer bildats som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; social v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, milj&amp;ouml; eller m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Fr&amp;aring;n det civila samh&amp;auml;llet har kommit allt starkare p&amp;aring;tryckningar f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad yttrande- och f&amp;ouml;reningsfrihet, &amp;ouml;kad representation och deltagande i samh&amp;auml;llets beslutsfattande och mot diskriminerande behandling av kvinnor i lag och praxis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns dock ocks&amp;aring; sk&amp;auml;l att vara vaksam p&amp;aring; hur det civila samh&amp;auml;llet utvecklas. Flera av de NGO:er som verkar i Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r islamiska, i vissa fall fundamentalistiska. I Egypten utg&amp;ouml;r Muslimska br&amp;ouml;draskapet en mycket stor del av det civila samh&amp;auml;llet, vilket ocks&amp;aring; g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r Hamas och Hizbollah i Palestina respektive Libanon. Dessa r&amp;ouml;relser vinner st&amp;ouml;d eftersom de driver skolor, sjukv&amp;aring;rd och annan social service i Libanon och p&amp;aring; de palestinska omr&amp;aring;den d&amp;auml;r staten inte klarar detta. En utmaning f&amp;ouml;r oss ligger i att se till att man ger st&amp;ouml;d &amp;aring;t den del av det civila samh&amp;auml;llet som kan bli en konstruktiv kraft f&amp;ouml;r utvecklandet av demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i den muslimska v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016655" name="_Toc252016655"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017353" name="_Toc252017353"&gt;&lt;/a&gt;Israel och Palestina&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill se ett fredligt, demokratiskt och livskraftigt Palestina sida vid sida med Israel, med s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r b&amp;aring;da parter. Idag kan det tyckas l&amp;auml;ngre bort &amp;auml;n tidigare, men d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det ocks&amp;aring; viktigare &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin att s&amp;aring;v&amp;auml;l parterna i konflikten som omv&amp;auml;rlden agerar f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar fred i en av v&amp;auml;rldens sv&amp;aring;raste konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna k&amp;auml;nner stor oro f&amp;ouml;r utvecklingen i Mellan&amp;ouml;stern. Det tragiska kriget i Gaza fick katastrofala f&amp;ouml;ljder: 1&amp;nbsp;300 palestinier d&amp;ouml;dades varav 412 barn (enligt FN:s statistik). Av de &amp;ouml;ver 5 000 skadade var n&amp;auml;stan 2 000 barn. Kriget har orsakat fysiskt och psykiskt lidande som kanske aldrig kan repareras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En hel generation riskerar nu att v&amp;auml;xa upp i bitterhet och med stor h&amp;auml;mndlystnad. Valet i Israel visar ocks&amp;aring; att extremistiska krafter har st&amp;auml;rkts. Stora delar av bostadssektorn, den privata n&amp;auml;ringsverksamheten och infrastrukturen ligger i spillror. Det kommer att ta mycket l&amp;aring;ng tid innan allt &amp;auml;r uppbyggt igen. Socialdemokraternas verkst&amp;auml;llande utskott antog ett uttalande i januari. Kraven var f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer det oproportionerliga &amp;ouml;verv&amp;aring;ld som Israels bombningar och markinvasion inneburit&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kr&amp;auml;ver omedelbart stopp f&amp;ouml;r raketattacker och terroraktiviteter mot Israel&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kr&amp;auml;ver att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d antar en bindande resolution om omedelbar vapenvila, &amp;ouml;vervakad av FN&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;anser att Sverige b&amp;ouml;r st&amp;auml;lla sig positiv till att bidra till en internationell &amp;ouml;vervakningsmission om ett eldupph&amp;ouml;ravtal blir verklighet&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kr&amp;auml;ver att Israel som den starkare parten tar ansvar f&amp;ouml;r att nya fredsf&amp;ouml;rhandlingar upptas&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kr&amp;auml;ver att livsmedel och n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig hj&amp;auml;lpmateriel omedelbart f&amp;ouml;rs in genom en humanit&amp;auml;r korridor och att gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verg&amp;aring;ngarna till och fr&amp;aring;n Gaza &amp;ouml;ppnas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som p&amp;aring; samma g&amp;aring;ng s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller legitima s&amp;auml;kerhetskrav&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kr&amp;auml;ver att EU:s nya uppgradering av samarbetsavtalet med Israel suspenderas&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att EU och FN tar initiativ till en regional fredskonferens i Mellan&amp;ouml;stern d&amp;auml;r alla ber&amp;ouml;rda parter deltar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Israel h&amp;auml;vdar att kriget var ett svar p&amp;aring; de raketbeskjutningar som pl&amp;aring;gat Israel i m&amp;aring;nga &amp;aring;r. Samtidigt som vi f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer raketbeskjutningarna och erk&amp;auml;nner Israels r&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rsvara sig, &amp;auml;r det v&amp;aring;r best&amp;auml;mda uppfattning att det israeliska svaret gick l&amp;aring;ngt ut&amp;ouml;ver en proportionerlig reaktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har ocks&amp;aring; h&amp;auml;r i riksdagen kr&amp;auml;vt att de &amp;ouml;vertr&amp;auml;delser mot folkr&amp;auml;tten som tydligt f&amp;ouml;rekommit i Gazakriget utreds och f&amp;aring;r konsekvenser. Det g&amp;auml;ller b&amp;aring;de fr&amp;aring;gan om oproportionerligt v&amp;aring;ld mot civilbefolkningen, anv&amp;auml;ndningen av vit fosfor mot m&amp;auml;nniskor, raketbeskjutningar mot civila och anv&amp;auml;ndandet av m&amp;auml;nskliga sk&amp;ouml;ldar. FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter gav den internationellt erk&amp;auml;nde juristen Richard Goldstone i uppdrag att unders&amp;ouml;ka detta och hans rapport har offentliggjorts, med h&amp;aring;rd kritik mot Israel men ocks&amp;aring; mot Hamas. Det &amp;auml;r nu viktigt att Sverige kr&amp;auml;ver att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d och Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen tar det ansvar som denna rapport p&amp;aring;kallar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste trycka p&amp;aring; f&amp;ouml;r att b&amp;aring;de FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen ska ta ett ansvar. De krigsf&amp;ouml;rbrytelser som begicks under Gazakriget m&amp;aring;ste underst&amp;auml;llas r&amp;auml;ttslig pr&amp;ouml;vning. De som brutit mot internationell r&amp;auml;tt och kr&amp;auml;nkt m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter ska st&amp;auml;llas till svars. Det &amp;auml;r viktigt att denna process inte stannar av. Under den tid som Sverige &amp;auml;r EU-ordf&amp;ouml;rande m&amp;aring;ste man visa hur man vill g&amp;aring; vidare i detta arbete. Carl Bildt m&amp;aring;ste driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r att de ansvariga ska st&amp;auml;llas inf&amp;ouml;r r&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Krigen i Gaza och Libanon har visat att milit&amp;auml;rt v&amp;aring;ld inte &amp;auml;r en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; konflikter. Endast seri&amp;ouml;sa f&amp;ouml;rhandlingar, d&amp;auml;r alla relevanta parter deltar, kan n&amp;aring; en h&amp;aring;llbar l&amp;ouml;sning som bidrar till b&amp;aring;de fred och s&amp;auml;kerhet. Israel &amp;auml;r den starkare parten i konflikten och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett st&amp;ouml;rre ansvar att bidra till en fredlig l&amp;ouml;sning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikten mellan Israel och Palestina har konsekvenser f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerheten i hela regionen och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;r hela v&amp;auml;rlden. L&amp;auml;nder som Iran, Egypten, Syrien och Libanon &amp;auml;r viktiga akt&amp;ouml;rer som har ansvar f&amp;ouml;r utvecklingen och som p&amp;aring;verkas av vad som h&amp;auml;nder mellan Israel och Palestina. FN och EU b&amp;ouml;r ta initiativ till en internationell fredsoperation mellan Gaza och s&amp;ouml;dra Israel. Sverige ska vara berett att delta i en s&amp;aring;dan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna tror p&amp;aring; en framtid med tv&amp;aring; stater, Israel och Palestina, inom s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser. Detta kr&amp;auml;ver att Israels ockupation av Palestina upph&amp;ouml;r, liksom byggandet av muren p&amp;aring; ockuperad mark. En nyckelfr&amp;aring;ga &amp;auml;r att r&amp;ouml;relsefriheten f&amp;ouml;r palestinierna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras genom att v&amp;auml;gsp&amp;auml;rrar tas bort p&amp;aring; V&amp;auml;stbanken och att gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verg&amp;aring;ngarna till Gaza b&amp;ouml;rjar fungera. Det m&amp;aring;ste finnas &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;rbindelser mellan Gaza och V&amp;auml;stbanken. P&amp;aring; grund av Israels kontroll &amp;ouml;ver luft-, land- och sj&amp;ouml;v&amp;auml;gar till Gaza har ett tunnelsystem f&amp;ouml;r varuleveranser till befolkningen i Gaza skapats. Tunnlarna har anv&amp;auml;nts b&amp;aring;de till livsmedel och andra f&amp;ouml;rn&amp;ouml;denheter, men har ocks&amp;aring; missbrukats f&amp;ouml;r vapensmuggling. De bos&amp;auml;ttningar som byggts p&amp;aring; ockuperad mark i strid mot folkr&amp;auml;tten m&amp;aring;ste nedmonteras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har en grundl&amp;auml;ggande tro p&amp;aring; dialog, samarbete och handelsrelationer som n&amp;aring;got positivt i internationella relationer. Handeln och v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet kring s&amp;ouml;dra Medelhavet m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. EU har beslutat att uppgradera sitt samarbete med Israel. Socialdemokraterna kr&amp;auml;ver att denna uppgradering tillsvidare suspenderas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r nya avtal och aktionsplaner mellan EU och Israel ska utformas, &amp;auml;r det ett starkt krav att konkreta skrivningar om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r folket p&amp;aring; de ockuperade omr&amp;aring;dena g&amp;ouml;rs. Det &amp;auml;r v&amp;aring;r uppfattning att fr&amp;aring;gor om bos&amp;auml;ttningar, v&amp;auml;gsp&amp;auml;rrar, muren p&amp;aring; ockuperad mark och allm&amp;auml;nna livsvillkor &amp;auml;r relevanta element som m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras in i avtal mellan EU och Israel. D&amp;auml;remot tror inte vi p&amp;aring; bojkott av Israel. Det inneb&amp;auml;r bara att landet isoleras och att inv&amp;aring;narna k&amp;auml;nner sig som ”vi mot dom” och st&amp;auml;rker extremistiska krafter. Det st&amp;auml;rker d&amp;auml;remot inte den svaga fredsr&amp;ouml;relse som trots allt finns i Israel. Den beh&amp;ouml;ver ist&amp;auml;llet st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna v&amp;auml;xa igen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser att r&amp;auml;ttvisa val ska respekteras fullt ut. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r var det fel att isolera den samlingsregering som bildades efter det palestinska valet 2006 med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Fatah och Hamas. V&amp;auml;rldssamfundet ska vara &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r dialog med alla valda palestinska f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare inklusive Hamas. Vi v&amp;auml;lkomnar den inompalestinska dialogen mellan Hamas och Fatah som startat med syfte att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en ny samlingsregering. Samtidigt finns det anledning att understryka att Hamas grundar sig p&amp;aring; en ideologi och v&amp;auml;rderingar som starkt skiljer sig fr&amp;aring;n socialdemokratins och som vi tar avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I februari 2008 rapporterade Amnesty International om en rad avr&amp;auml;ttningar som Hamas utf&amp;ouml;rt mot palestinier som man ans&amp;aring;g samarbetat med Israel. S&amp;auml;rskilt kvinnornas situation p&amp;aring; Gaza och inte minst deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har drastiskt och snabbt f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats av Hamasstyret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ett framtida fritt Palestina ska kunna vara livskraftigt kr&amp;auml;vs att demokratin f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks samt att v&amp;aring;ld och korruption upph&amp;ouml;r. Sedan ett flertal &amp;aring;r tillbaka ger det socialdemokratiska partiet sitt bidrag till en l&amp;aring;ngsiktig och seri&amp;ouml;s utbildning av f&amp;ouml;rtroendevalda inom Fatah. Detta folkr&amp;ouml;relsearbete p&amp;aring; marken i samarbete med Olof Palmes Internationella Center, liksom insatserna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den demokratiska palestinska fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen, PGFTU, &amp;auml;r konkreta bidrag till att st&amp;auml;rka palestiniernas m&amp;ouml;jligheter till en sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig framtid. Vi anser att den kongress som Fatah h&amp;ouml;ll i augusti 2009 var ett demokratiskt genombrott som har positiva implikationer f&amp;ouml;r situationen i Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att ocks&amp;aring; st&amp;ouml;dja de fredskrafter b&amp;aring;de i Israel och Palestina som finns, inklusive det s&amp;aring; kallade Gen&amp;egrave;ve-initiativet. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att det s&amp;aring; kallade arabiska fredsinitiativet fr&amp;aring;n 2002, som i korthet g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att alla arabstater erk&amp;auml;nner Israel mot att Israel drar sig bort fr&amp;aring;n ockuperat omr&amp;aring;de och l&amp;auml;mnar bos&amp;auml;ttningarna, ges fullt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n hela det internationella samfundet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att m&amp;aring;let &amp;auml;r tv&amp;aring; stater, Israel och Palestina, som existerar inom s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan l&amp;aring;ng tid tillbaka &amp;auml;r Sverige en av de allra st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivarna till Palestina. Samordning av olika l&amp;auml;nders st&amp;ouml;d sker b&amp;aring;de via EU och FN:s bist&amp;aring;ndsorgan. Vi &amp;auml;r angel&amp;auml;gna om att st&amp;ouml;det forts&amp;auml;tter att vara l&amp;aring;ngsiktigt, samordnat och p&amp;aring; en h&amp;ouml;g niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016656" name="_Toc252016656"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017354" name="_Toc252017354"&gt;&lt;/a&gt;Irak&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att anfallskriget mot Irak v&amp;aring;ren 2003 var fel och stred mot folkr&amp;auml;tten. &amp;Ouml;vergreppet blir inte mindre allvarligt trots att den avskyv&amp;auml;rde diktatorn Saddam Husseins avl&amp;auml;gsnande fr&amp;aring;n makten sj&amp;auml;lvfallet m&amp;aring;ste betraktas som en stor vinning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella samfundet m&amp;aring;ste hj&amp;auml;lpa Irak att bryta v&amp;aring;ldsspiralen och f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en positiv utveckling. Det finns ett stort behov av mer civilt st&amp;ouml;d och resurser till &amp;aring;teruppbyggnaden. Samtidigt har irakierna nu ett historiskt tillf&amp;auml;lle att uppr&amp;auml;tta ett fritt, demokratiskt och sammanh&amp;aring;llet Irak. Det internationella samfundets anstr&amp;auml;ngningar att st&amp;ouml;dja framv&amp;auml;xten av demokratiska strukturer i Irak m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN m&amp;aring;ste f&amp;aring; st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna st&amp;auml;rka Iraks egna s&amp;auml;kerhetsstyrkors f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att garantera s&amp;auml;kerheten i Irak. Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r riktigt att &amp;aring;ter &amp;ouml;ppna den svenska ambassaden i Bagdad. Antalet svenska medborgare &amp;auml;r stort i landet, fr&amp;auml;mst i Irakiska Kurdistan. Sverige borde aktivt utveckla sina naturliga kontakter i regionen. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r ett naturligt steg att i framtiden inr&amp;auml;tta en svensk diplomatisk representation i Erbil.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016657" name="_Toc252016657"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017355" name="_Toc252017355"&gt;&lt;/a&gt;Iran&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En islamisering av allt samh&amp;auml;llsliv har &amp;auml;gt rum sedan 1979. I islams namn har sv&amp;aring;ra &amp;ouml;vergrepp beg&amp;aring;tts mot olikt&amp;auml;nkande. Iran arbetar ocks&amp;aring; aktivt f&amp;ouml;r att sprida sin syn p&amp;aring; islam och hur samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r organiseras. Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; denna mission, samtidigt som vi ser Iran som en viktig akt&amp;ouml;r i utvecklingen i Mellan&amp;ouml;stern. Det &amp;auml;r av yttersta vikt att ocks&amp;aring; Iran omfattas av v&amp;aring;r vilja att utveckla demokrati i Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Presidentvalet i juni 2009 pr&amp;auml;glades av anklagelser om valfusk som ledde till omfattande protester. Dessa slogs brutalt ner. Flera m&amp;auml;nniskor har d&amp;ouml;dats och hundratals f&amp;auml;ngslats. Irans folk har r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja sin president i fria och r&amp;auml;ttvisa val. H&amp;auml;ndelserna kring valet belyser vikten av att Iran tar fler steg emot demokrati. Ett f&amp;ouml;rsta n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt steg &amp;auml;r att politiska kandidater fritt ska f&amp;aring; utses utan inblandning av det religi&amp;ouml;sa V&amp;auml;ktarr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt att Sverige forts&amp;auml;tter finna v&amp;auml;gar att st&amp;ouml;dja demokratiska krafter inne i Iran d&amp;aring; vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att stabil demokrati byggs fr&amp;aring;n grunden. Vi ser ocks&amp;aring; med st&amp;ouml;rsta allvar p&amp;aring; de omfattande kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som sker i Iran s&amp;aring;som f&amp;ouml;rtryck av kvinnors r&amp;auml;ttigheter, homosexuella och avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser, likt &amp;ouml;vriga v&amp;auml;rlden, med djup oro p&amp;aring; Irans tidigare m&amp;ouml;rkl&amp;auml;ggning som kan vara ett tecken p&amp;aring; att de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker skaffa sig k&amp;auml;rnvapen. &amp;Auml;ven om tekniken &amp;auml;nnu inte &amp;auml;r fullt utvecklad i landet s&amp;aring; &amp;auml;r ambitionerna i sig ett steg i direkt fel riktning. Det &amp;auml;r viktigt att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d agerar och att IAEA ges m&amp;ouml;jlighet att inspektera anl&amp;auml;ggningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016658" name="_Toc252016658"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017356" name="_Toc252017356"&gt;&lt;/a&gt;Dialogfr&amp;auml;mjande&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De kanaler f&amp;ouml;r dialog och samarbete som st&amp;aring;r till buds m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas effektivt. De handlingsplaner som utarbetas i samr&amp;aring;d med partnerl&amp;auml;nderna inom EU:s grannskapspolitik kan bidra till m&amp;aring;let om fria, stabila och demokratiska l&amp;auml;nder i Mellan&amp;ouml;stern. Barcelonaprocessen bidrar till att ge gynnsamma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ekonomisk och demokratisk utveckling bland staterna i s&amp;ouml;dra och &amp;ouml;stra Medelhavsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grunden f&amp;ouml;r partnerskapet &amp;auml;r Barcelonadeklarationen som best&amp;aring;r av tre kapitel. Det f&amp;ouml;rsta omfattar politisk dialog, s&amp;auml;kerhetspolitik, fr&amp;auml;mjande av demokratiska institutioner och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, liksom f&amp;ouml;rtroendeskapande &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring;som civil r&amp;auml;ddningstj&amp;auml;nst m.m. Det andra kapitlet g&amp;auml;ller ekonomiskt och finansiellt samarbete med och st&amp;ouml;d till partnerl&amp;auml;nderna och syftar bl.a. till att uppr&amp;auml;tta ett frihandelsomr&amp;aring;de i regionen till &amp;aring;r 2010. Det tredje kapitlet omfattar kulturellt och socialt utbyte samt dialogen mellan kulturer och civilisationer. M&amp;aring;let &amp;auml;r att uppr&amp;auml;tta samarbete p&amp;aring; s&amp;aring; m&amp;aring;nga plan som m&amp;ouml;jligt: mellan regeringar, regionala och lokala myndigheter, handelskammare, NGO:er och andra organisationer. Arbetet med att f&amp;ouml;rverkliga processens m&amp;aring;l m&amp;aring;ste dock g&amp;aring; vidare och intensifieras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Insatser f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka demokrati och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i regionen ska vara prioriterat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att vi i v&amp;aring;r relation till den muslimska v&amp;auml;rlden ska kunna bidra till att dessa v&amp;auml;rden accepteras som universella &amp;auml;r att vi n&amp;auml;rmar oss med respekt och en beredskap att lyssna och l&amp;auml;ra. Vi kan inspirera, informera och st&amp;ouml;dja, men vi kan inte r&amp;auml;kna med framg&amp;aring;ng om vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker p&amp;aring;dyvla v&amp;aring;ra v&amp;auml;rderingar med den &amp;ouml;verl&amp;auml;gsnes attityd. En s&amp;aring;dan ansats diskrediterar budskapet. I detta sammanhang &amp;auml;r den interkulturella dialogen av yttersta vikt. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r lyfta fram betydelsen av det arbete som bedrivs av Anna Lindh-stiftelsen, Svenska institutet i Alexandria och p&amp;aring; sektionen f&amp;ouml;r turkisk-svenskt samarbete p&amp;aring; svenska generalkonsulatet i Istanbul f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja dialog och f&amp;ouml;rst&amp;aring;else.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EU:s grannskapspolitik (ENP), som omfattar s&amp;aring;v&amp;auml;l EU:s grannl&amp;auml;nder i &amp;Ouml;steuropa som Barcelonaprocessens partnerl&amp;auml;nder, ska s&amp;auml;rskilda nationella handlingsplaner utarbetas i samr&amp;aring;d med respektive partnerland. S&amp;aring;dana planer har hittills antagits f&amp;ouml;r Tunisien, Israel, Marocko, Jordanien och Palestinska myndigheten och kan s&amp;auml;gas vara en f&amp;ouml;rdjupning av dessa l&amp;auml;nders bilaterala associeringsavtal med EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s Medelhavsbist&amp;aring;nd kanaliseras genom European Neighbourhood Partnership Instrument. Bilateralt bist&amp;aring;nd l&amp;auml;mnas till Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien och Palestinska myndigheten. Israel och Turkiet &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r ekonomiskt utvecklade f&amp;ouml;r att kvalificera sig f&amp;ouml;r bilateralt bist&amp;aring;nd, men kan ing&amp;aring; i regionalt bist&amp;aring;nd till olika projekt. EU:s associeringsavtal med partnerl&amp;auml;nderna &amp;auml;r de grundl&amp;auml;ggande byggstenarna f&amp;ouml;r det frihandelsomr&amp;aring;de runt Medelhavet som planeras vara fullt utbyggt till &amp;aring;r 2010. Ur ett svenskt perspektiv b&amp;ouml;r det vara tydligt fokus p&amp;aring; demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i dessa, samt mekanismer som ger &amp;ouml;kade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r efterlevnad. Ett framtida EU-medlemskap f&amp;ouml;r det muslimskt pr&amp;auml;glade Turkiet skulle vara ett v&amp;auml;rdefullt bidrag till att utveckla relationen mellan EU och den muslimska v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016659" name="_Toc252016659"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017357" name="_Toc252017357"&gt;&lt;/a&gt;Asien&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i Asien det n&amp;auml;rmaste seklet kommer att vara avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hela den globala utvecklingen. Det som sker d&amp;auml;r ang&amp;aring;r oss alla. I Asien finns b&amp;aring;de ekonomiska under och tigerekonomier. Samtidigt lever h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien. D&amp;auml;r finns demokratier d&amp;auml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter respekteras och d&amp;auml;r finns diktaturer d&amp;auml;r raka motsatsen g&amp;auml;ller. Vi m&amp;aring;ste tydligt h&amp;auml;vda en h&amp;aring;llbar utveckling, demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en l&amp;aring;ng tradition i sitt utvecklingssamarbete med Asien. Det &amp;auml;r viktigt att vi utvecklar de goda relationer vi har. Ekonomiskt framh&amp;aring;lls ofta Asien som en framg&amp;aring;ngssaga, och det &amp;auml;r sant i vissa delar – men det &amp;auml;r inte sant f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder. Kina och Indien &amp;auml;r redan ekonomiska stormakter och v&amp;auml;xer sig &amp;auml;n starkare f&amp;ouml;r varje &amp;aring;r. Kina har sedan m&amp;aring;nga &amp;aring;r en tillv&amp;auml;xt p&amp;aring; &amp;ouml;ver 10 procent per &amp;aring;r. Indien, v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta demokrati, tar varje &amp;aring;r stora kliv, och medelklassen v&amp;auml;xer hastigt. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s gl&amp;auml;djande och positivt. Varje m&amp;auml;nniska som kan ta sig ur fattigdomens bojor &amp;auml;r en seger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I socialdemokraternas alternativa utrikespolitiska deklaration 2007 uttryckte vi f&amp;ouml;ljande: ”Indien och Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta minskningen av antalet fattiga i v&amp;auml;rlden. Deras alltmer konkurrenskraftiga ekonomier har de senaste &amp;aring;ren haft en betydande ekonomisk tillv&amp;auml;xt som lyft miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdomen. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att Asien i framtiden kommer att spela en &amp;ouml;kande roll i v&amp;auml;rldsekonomin. Ju fler indier och kineser som &amp;ouml;kar sin k&amp;ouml;pkraft, desto b&amp;auml;ttre &amp;auml;r det f&amp;ouml;r svensk ekonomi. M&amp;aring;nga svenska exportf&amp;ouml;retag har redan i dag en stor del av sin f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning p&amp;aring; den asiatiska marknaden. Kinas och Indiens ekonomiska utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; v&amp;aring;rt eget samh&amp;auml;lles f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsvilja. Indien skiljer sig fr&amp;aring;n Kina genom att landet &amp;auml;r en demokrati. I alla v&amp;aring;ra kontakter med Kina m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kraven p&amp;aring; demokratisering och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter vara tydliga.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oroligheterna i Afghanistan och Pakistan hotar den globala freden och s&amp;auml;kerheten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;vs internationell n&amp;auml;rvaro i Afghanistan och Mellan&amp;ouml;stern, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;vs ett st&amp;ouml;rre engagemang f&amp;ouml;r att hindra s&amp;ouml;nderfallet i Pakistan. Fattigdom och hoppl&amp;ouml;shet utg&amp;ouml;r rekryteringsgrund f&amp;ouml;r terrorister. Kampen mot terrorismen ska bedrivas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert och med full respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller svenskt engagemang i Afghanistan, s&amp;aring;v&amp;auml;l utvecklingssamarbete som det svenska deltagandet i ISAF-styrkan i Afghanistan, h&amp;auml;nvisar vi till v&amp;aring;ra s&amp;auml;rskilda riksdagsmotioner i fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016660" name="_Toc252016660"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017358" name="_Toc252017358"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i Asien f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras folket sina grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter. Det &amp;auml;r allt fr&amp;aring;n traffickingoffer p&amp;aring; Filippinerna till tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttade b&amp;ouml;nder i Kina. &amp;Auml;ven om demokratiseringen har kommit en bit p&amp;aring; v&amp;auml;g finns oerh&amp;ouml;rt mycket kvar att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den blodiga konflikten p&amp;aring; Sri Lanka eskalerade under &amp;aring;ret och de fruktansv&amp;auml;rda h&amp;auml;ndelserna i samband med slutstriderna mellan de tamilska tigrarna och regeringsarm&amp;eacute;n m&amp;aring;ste utredas f&amp;ouml;r att se om krigsbrott har beg&amp;aring;tts. Arbetet med f&amp;ouml;rsoning och att finna v&amp;auml;gen till ett Sri Lanka d&amp;auml;r alla folkgrupper kan leva i fred och j&amp;auml;mlikhet kan bara ske via dialog mellan alla parter, och Sverige b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja den processen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Burma ser vi hur milit&amp;auml;rregimen forts&amp;auml;tter att f&amp;ouml;rtrycka sin befolkning, trots omv&amp;auml;rldens protester efter demonstrationerna 2007 &amp;auml;r nu situationen inte b&amp;auml;ttre. Cyklonen Nargis och dess efterverkningar orsakar fortfarande lidande och situationen &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt mer desperat &amp;auml;n tidigare. Den folkomr&amp;ouml;stning om den nya f&amp;ouml;rfattningen som genomf&amp;ouml;rdes i maj 2008 var inte ett tecken p&amp;aring; &amp;ouml;kad demokrati, utan bara en skenman&amp;ouml;ver av juntan f&amp;ouml;r att legitimera sitt fortsatta maktinnehav. Aung San Suu Kyis arrestering och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngda husarrest &amp;auml;r ocks&amp;aring; exempel p&amp;aring; detta. Inf&amp;ouml;r det s.k. val som ska h&amp;aring;llas under 2010 s&amp;aring; vore det f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande om inte den demokratiska oppositionens fr&amp;auml;msta f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare kan delta. Sverige m&amp;aring;ste ytterligare &amp;ouml;ka sina anstr&amp;auml;ngningar att &amp;ouml;ka trycket p&amp;aring; milit&amp;auml;rregimen, dels bilateralt, men framf&amp;ouml;rallt inom EU, och genom p&amp;aring;tryckningar p&amp;aring; Aseanl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer v&amp;aring;ldet och f&amp;ouml;rtrycket i Burma. Alla politiska f&amp;aring;ngar, inklusive Aung San Suu Kyi, m&amp;aring;ste friges. Dialog mellan milit&amp;auml;rjuntan, den politiska oppositionen och minoritetsrepresentanter m&amp;aring;ste snarast komma till st&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste i alla sina kontakter med l&amp;auml;nder i Asien verka f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad demokratisering och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att forts&amp;auml;tta arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en demokratisk samh&amp;auml;llsutveckling och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r, f&amp;ouml;rutom yttrande- och organisationsfrihet, ett fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det internationella samfundets del ska anstr&amp;auml;ngningarna forts&amp;auml;tta inriktas p&amp;aring; st&amp;ouml;d till r&amp;auml;ttsutveckling och utbyte av erfarenheter p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de, att st&amp;auml;rka demokratins institutioner och fr&amp;auml;mja framv&amp;auml;xten av en demokratisk kultur, i vilken ocks&amp;aring; oppositionen har en roll och kan verka. Det kan ske genom utbyte och samarbete s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt och genom EU som med internationella institutioner, till exempel. FN-mekanismer och andra internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetens omr&amp;aring;de b&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;ouml;ka sina anstr&amp;auml;ngningar genom att f&amp;ouml;ra en dialog med Asien, men ocks&amp;aring; genom att integrera ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv i samarbetet med regionen. Sverige har tillsammans med andra internationella akt&amp;ouml;rer ett stort ansvar f&amp;ouml;r att driva dessa fr&amp;aring;gor i hela regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att ytterligare anstr&amp;auml;ngningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att bevaka d&amp;ouml;dsstraffets anv&amp;auml;ndning i Asien med avsikt att p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt verka f&amp;ouml;r dess avskaffande. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven i framtiden verka f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder som har d&amp;ouml;dsstraff &amp;ouml;ppet redovisar statistik kring antalet domar och avr&amp;auml;ttningar. Sverige m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta sitt aktiva deltagande i de dialoger om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna som f&amp;ouml;rs med Kina, Vietnam och Laos.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska &amp;auml;ven str&amp;auml;va efter att en dialog om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna initieras med Kambodja, f&amp;ouml;rslagsvis med EU som plattform. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet samt kvinnors och barns villkor b&amp;ouml;r vara centrala omr&amp;aring;den i Sveriges samarbete med Asien. Ut&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d till organisationer verksamma p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den b&amp;ouml;r Sverige f&amp;ouml;ra fram dem i s&amp;aring;v&amp;auml;l multilaterala som bilaterala kontakter med l&amp;auml;nderna i Asien. Med tanke p&amp;aring; den otillfredsst&amp;auml;llande situationen f&amp;ouml;r yttrandefriheten i de flesta syd&amp;ouml;stasiatiska l&amp;auml;nder och den riskfyllda situationen f&amp;ouml;r MR-aktivister p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll anser vi att regeringen b&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksamma dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llets roll i byggandet av demokrati och god samh&amp;auml;llsstyrning m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta, bland annat genom det utvecklingssamarbete som svenska frivilligorganisationer bedriver med Sidast&amp;ouml;d. I Asien finns ett flertal l&amp;auml;nder med liknande inst&amp;auml;llning till fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati som Sverige och samarbete med dessa l&amp;auml;nder omkring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt. &amp;Auml;ven det mellanstatliga samarbetet inom organisationer s&amp;aring;som ASEM &amp;auml;r av stort intresse f&amp;ouml;r att lyfta upp fr&amp;aring;gorna om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016661" name="_Toc252016661"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017359" name="_Toc252017359"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna i Asien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;- och klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r v&amp;aring;r tids kanske st&amp;ouml;rsta utmaning. M&amp;auml;nniskans p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimatet eskalerar och vi har ingen tid att spilla. Vi har alla ett ansvar. Exemplets makt &amp;auml;r stort och vi m&amp;aring;ste visa p&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att ha en tillv&amp;auml;xt kombinerad med h&amp;aring;llbar utveckling. Inte minst i Asien &amp;auml;r milj&amp;ouml;hoten &amp;ouml;verh&amp;auml;ngande. Om ingenting g&amp;ouml;rs kommer vi att se miljontals klimatflyktingar och milj&amp;ouml;katastrofer som vi nu har sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rest&amp;auml;lla oss.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;politiken f&amp;aring;r inte heller begr&amp;auml;nsas s&amp;aring; att den bara handlar om klimatfr&amp;aring;gan. Vatten och sanitet, farliga utsl&amp;auml;pp och ett h&amp;aring;llbart jordbruk &amp;auml;r milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor som inte heller f&amp;aring;r gl&amp;ouml;mmas bort. Det &amp;auml;r viktigt att svenskt milj&amp;ouml;samarbete med Asien inte uteslutande sker genom utvecklingssamarbetet. Andra politikomr&amp;aring;den &amp;auml;r viktiga och m&amp;aring;ste lyftas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbetet mellan Regeringskansliet, Naturv&amp;aring;rdsverket, Sida, Kemikalieinspektionen, n&amp;auml;ringslivet och andra relevanta akt&amp;ouml;rer i Sverige b&amp;ouml;r ytterligare f&amp;ouml;rdjupas. Milj&amp;ouml;projekt b&amp;ouml;r i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning genomf&amp;ouml;ras i samverkan mellan offentliga myndigheter, den privata sektorn och enskilda organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viktiga orsaker till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringen i Asien &amp;auml;r otillr&amp;auml;cklig institutionell kapacitet, bristande milj&amp;ouml;politik och otillr&amp;auml;ckliga investeringar – dessa omr&amp;aring;den b&amp;ouml;r utg&amp;ouml;ra fokus f&amp;ouml;r svenska insatser under de kommande &amp;aring;ren. Klimat, biologisk m&amp;aring;ngfald och kemikalier &amp;auml;r fr&amp;aring;gor som b&amp;ouml;r prioriteras av regeringen i arbetet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbete mellan svenska och asiatiska forskningsinstitutioner har goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att &amp;ouml;ka. Inom forskningsbist&amp;aring;ndet f&amp;ouml;rordar vi &amp;ouml;kade satsningar till Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nder b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta st&amp;ouml;djas att leva upp till de krav som f&amp;ouml;ljer av undertecknande och ratificering av internationella milj&amp;ouml;konventioner samtidigt som regeringen bl.a. genom EU har en plattform att arbeta fr&amp;aring;n f&amp;ouml;r att framf&amp;ouml;ra p&amp;aring;tryckningar till de l&amp;auml;nder som inte skrivit under, ratificerat eller lever upp till internationella milj&amp;ouml;konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016662" name="_Toc252016662"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017360" name="_Toc252017360"&gt;&lt;/a&gt;Relationer med Asien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringens Asienstrategi inneh&amp;aring;ller mycket av det som vi anser ska g&amp;auml;lla &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r global utveckling inneb&amp;auml;r att vi i arbetet med bilaterala och regionala fr&amp;aring;gor i Asien ska identifiera processer och fr&amp;aring;gor d&amp;auml;r vi inom olika politikomr&amp;aring;den kan bidra till m&amp;aring;let om en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Insatser inom olika politikomr&amp;aring;den ska komplettera och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka varandra och anstr&amp;auml;ngning ska g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att undvika att insatser motverkar varandra. Likas&amp;aring; &amp;auml;r samverkan &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser, inte minst inom EU, av vikt f&amp;ouml;r att politiken ska f&amp;aring; ordentligt genomslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudansvaret f&amp;ouml;r enskilda l&amp;auml;nders utveckling ligger hos respektive lands regering. Samtidigt p&amp;aring;verkas ett lands f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar av andra l&amp;auml;nders agerande inom en m&amp;auml;ngd omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samst&amp;auml;mmigheten mellan olika politikomr&amp;aring;den ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i syfte att g&amp;ouml;ra den samlade politiken mer utvecklingsfr&amp;auml;mjande. F&amp;ouml;r att arbetet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar utveckling ska leda till resultat r&amp;auml;cker det inte att bara Sverige agerar p&amp;aring; ett samst&amp;auml;mmigt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att bidra till minskad fattigdom och en h&amp;aring;llbar global utveckling. Politiken f&amp;ouml;r global utveckling &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; viktig i v&amp;aring;ra dialoger och kontakter med de rikare l&amp;auml;nderna i Asien. Genom dialog b&amp;ouml;r vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka p&amp;aring;verka deras agerande p&amp;aring; olika politikomr&amp;aring;den och i multilaterala forum och deras finansiella bidrag till utvecklingssamarbetet. Medlemskapet i EU inneb&amp;auml;r dessutom att vi har ytterligare en viktig plattform att utnyttja f&amp;ouml;r att agera p&amp;aring; omr&amp;aring;den som &amp;auml;r prioriterade i v&amp;aring;ra relationer med Asien. Det st&amp;auml;ller samtidigt krav p&amp;aring; att vi verkar f&amp;ouml;r att EU f&amp;ouml;r en politik gentemot Asien d&amp;auml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling tydligg&amp;ouml;rs som det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens utveckling under det kommande seklet &amp;auml;r n&amp;auml;ra f&amp;ouml;rbunden med utvecklingen i Asien. De snabba f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker i flera av regionens l&amp;auml;nder f&amp;aring;r tydliga globala konsekvenser. F&amp;ouml;r en liten &amp;ouml;ppen ekonomi som den svenska inneb&amp;auml;r det stora m&amp;ouml;jligheter och utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asien &amp;auml;r en heterogen region. L&amp;auml;nder och territorier uppvisar stora skillnader i bl.a. politiska och ekonomiska system och utvecklingsniv&amp;aring;er. Regionen rymmer s&amp;aring;v&amp;auml;l demokratier som enpartistater; s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder som Japan med en h&amp;ouml;gre per capita inkomst &amp;auml;n Sverige; s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens mest &amp;ouml;ppna ekonomier som slutna l&amp;auml;nder, etc. Av det faktum att Asien inte &amp;auml;r en enhet i annat &amp;auml;n geografisk mening f&amp;ouml;ljer att f&amp;ouml;rdjupade relationer kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktiga och diversifierade satsningar som omfattar politiska relationer, handels- och investeringsfr&amp;auml;mjande, utvecklingssamarbete, milj&amp;ouml;samarbete, forskningssamarbete och utbildning, folkr&amp;ouml;relsekontakter, kultursamarbete och information och Sverigefr&amp;auml;mjande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett t&amp;auml;tare och bredare bes&amp;ouml;ksutbyte &amp;auml;r ett viktigt led i arbetet med att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r regionen och dess f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar samt att bredda och f&amp;ouml;rdjupa det &amp;ouml;msesidiga samarbetet med Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU:s n&amp;auml;rvaro i och relationer med regionen f&amp;ouml;rdjupas och att EU blir en aktiv och engagerad partner. Regeringen b&amp;ouml;r inom EU driva st&amp;ouml;rre samordning och sammanh&amp;aring;llning f&amp;ouml;r att med kraft driva m&amp;aring;len inom demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, handel, milj&amp;ouml;, h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;kerhetspolitik gentemot l&amp;auml;nder i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedl&amp;auml;ggningen av ambassader och generalkonsulat i Asien, exempelvis p&amp;aring; Filippinerna och i Kanton, tillsammans med minskningen av antalet samarbetsl&amp;auml;nder i utvecklingspolitiken, g&amp;ouml;r att Sverige f&amp;ouml;rlorar n&amp;auml;rvaro, kontaktytor och inflytande i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom PGU st&amp;auml;rks f&amp;ouml;rslagen om &amp;ouml;kad samordning och samst&amp;auml;mmighet mellan olika politikomr&amp;aring;den, &amp;ouml;kad givarsamordning och harmonisering och &amp;ouml;kad uppslutning kring l&amp;auml;ndernas egna prioriteringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens betydelse i v&amp;auml;rldsekonomin forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka, vilket understryker vikten av att Sverige och EU verkar f&amp;ouml;r att utveckla de ekonomiska f&amp;ouml;rbindelserna med regionen som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett behov av att fortsatt st&amp;ouml;dja de asiatiska utvecklingsl&amp;auml;ndernas reformarbete och fortsatta integrering i den globala ekonomin. Att utvecklingsl&amp;auml;nderna kan tillgodog&amp;ouml;ra sig de m&amp;ouml;jligheter v&amp;auml;rldshandeln ger &amp;auml;r ett av de h&amp;ouml;gst prioriterade m&amp;aring;len p&amp;aring; den handelspolitiska dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om merparten av l&amp;auml;nderna i Asien ser ut att uppn&amp;aring; det f&amp;ouml;rsta millennieutvecklingsm&amp;aring;let om halverad fattigdom till 2015 lever majoriteten av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien, och ett antal l&amp;auml;nder har problem med att klara &amp;ouml;vriga millennieutvecklingsm&amp;aring;l. Sverige m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka sina egna anstr&amp;auml;ngningar och arbeta f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka det internationella samfundet s&amp;aring; att millennieutvecklingsm&amp;aring;len om fattigdomsbek&amp;auml;mpning &amp;auml;ven uppn&amp;aring;s i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokratifr&amp;aring;gor syftar till att st&amp;ouml;dja och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den l&amp;aring;ngsiktiga trend som kan sk&amp;ouml;njas i Asien mot &amp;ouml;kad demokratisering och &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna kommer att kr&amp;auml;va fortsatt fokus under l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Sverige m&amp;aring;ste agera genom alla de kanaler som finns till v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rfogande. Genomslaget f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;relaterade insatser f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks dessutom om man kan finna en kombination med st&amp;ouml;d p&amp;aring; global, regional och lokal niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom det s&amp;auml;kerhetspolitiska omr&amp;aring;det &amp;auml;r det angel&amp;auml;get att engagera sig och i EU &amp;auml;n starkare, bilateralt liksom genom samarbete inom regionala och internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige m&amp;aring;ste vi forts&amp;auml;tta att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga hur vi &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre ska tillvarata det mellanfolkliga samarbetet med Asien inom h&amp;ouml;gre utbildning, forskning, folkr&amp;ouml;relser och kultur i en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r den asiatiska kontinenten f&amp;aring;r allt st&amp;ouml;rre betydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016663" name="_Toc252016663"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017361" name="_Toc252017361"&gt;&lt;/a&gt;Kina&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kina r&amp;aring;der stor brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, f&amp;auml;ngslande av olikt&amp;auml;nkande, stora brister i yttrandefriheten, d&amp;ouml;dsstraff f&amp;ouml;r en m&amp;auml;ngd olika brott och negativ s&amp;auml;rbehandling av minoriteter som uigurer och tibetaner &amp;auml;r alla exempel p&amp;aring; detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina har sedan de ekonomiska reformerna startade f&amp;ouml;r 30 &amp;aring;r sedan lyckats lyfta hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Det &amp;auml;r en bedrift vars like &amp;auml;r sv&amp;aring;r att finna. Den personliga friheten har &amp;ouml;kat f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga inom m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den. Samtidigt som vi m&amp;aring;ste bejaka och ber&amp;ouml;mma den utvecklingen s&amp;aring; finns ocks&amp;aring; gigantiska utmaningar som f&amp;ouml;ljer i den ekonomiska utvecklingens sp&amp;aring;r. Rovdriftskapitalism, utnyttjande av arbetskraft under slavliknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse och korruption &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r OS i Peking lovade den kinesiska regimen att man skulle f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. P&amp;aring; n&amp;aring;gra omr&amp;aring;den gjordes framsteg, men i stort &amp;auml;r situationen inte b&amp;auml;ttre &amp;auml;n innan Kina tilldelades OS. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att vi i Sverige och omv&amp;auml;rlden forts&amp;auml;tter och intensifierar v&amp;aring;r dialog med Kina om MR-fr&amp;aring;gor p&amp;aring; alla plan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror p&amp;aring; dialog. Vi anser att dialog, kontakter och ekonomisk utveckling kommer att bidra till ett mer demokratiskt Kina som respekterar de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu n&amp;auml;r Kina blir mer ekonomiskt starkt och d&amp;auml;rmed kommer att spela en st&amp;ouml;rre roll p&amp;aring; den globala scenen, &amp;auml;r det viktigt att vi inte bara ser Kina som en gigantisk marknad f&amp;ouml;r svenska produkter. Vi m&amp;aring;ste i alla v&amp;aring;ra kontakter med Kina f&amp;ouml;ra fram v&amp;aring;r st&amp;aring;ndpunkt om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati och forts&amp;auml;tta arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas skulle leda till politiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Vi tror inte p&amp;aring; n&amp;aring;gon begr&amp;auml;nsning i v&amp;aring;rt ekonomiska utbyte med Kina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;ouml;msesidiga beroendet mellan USA och Kina &amp;ouml;kar. Kina finansierar en v&amp;auml;sentlig del av USA:s handelsbalans- och budgetunderskott. 70 procent av Kinas valutareserv p&amp;aring; omkring 1&amp;nbsp;800 miljarder USD ber&amp;auml;knas vara placerade i amerikanska statsobligationer och dollar. USA &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta oljekonsument och f&amp;ouml;rbrukar 25 procent av v&amp;auml;rldens olja. Kina &amp;auml;r den n&amp;auml;st st&amp;ouml;rsta och f&amp;ouml;rbrukar 9 procent. B&amp;aring;da l&amp;auml;nderna blir alltmer importberoende och planerar att ta en allt st&amp;ouml;rre andel fr&amp;aring;n Afrika. De tv&amp;aring; l&amp;auml;nderna konkurrerar ocks&amp;aring; om m&amp;aring;nga av v&amp;auml;rldens metaller. Under det kalla kriget var Afrika arena f&amp;ouml;r ideologisk och s&amp;auml;kerhetspolitisk konkurrens. I dag handlar kampen om Afrikas energi- och naturtillg&amp;aring;ngar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens v&amp;auml;xande ekonomiska aktivitet leder till &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rbrukning av v&amp;auml;rldens r&amp;aring;varutillg&amp;aring;ngar och v&amp;auml;xande milj&amp;ouml;problem. Kinas och Indiens ekonomier h&amp;ouml;rt till de snabbast v&amp;auml;xande under 2000-talet, och i egenskap av sina storlekar har de en avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan &amp;auml;n andra l&amp;auml;nder i Asien. Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en allt st&amp;ouml;rre del av v&amp;auml;rldens samlade utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, fr&amp;auml;mst i form av koldioxid som till st&amp;ouml;rsta del kommer fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av kol. Snart ber&amp;auml;knas Kina ha g&amp;aring;tt om USA som v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta utsl&amp;auml;ppare av v&amp;auml;xthusgaser. Vattentillg&amp;aring;ngarna i Asien f&amp;ouml;rorenas, och bristen p&amp;aring; rent vatten skapar mellanstatliga mots&amp;auml;ttningar. Luftf&amp;ouml;roreningarna i storst&amp;auml;derna sk&amp;ouml;rdar m&amp;aring;nga liv, och f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningen av kolv&amp;auml;ten bidrar till v&amp;auml;xthuseffekten. Asiens roll i dessa relaterade processer f&amp;aring;r sociala, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga och politiska konsekvenser b&amp;aring;de regionalt och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De kinesiska myndigheterna l&amp;auml;ttade i viss m&amp;aring;n p&amp;aring; restriktionerna f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska journalister inf&amp;ouml;r OS. Dessa l&amp;auml;ttnader g&amp;auml;llde dock inte inhemska journalister. Detta innebar att det blev l&amp;auml;ttare att resa runt i landet och st&amp;ouml;rre frihet gavs vad g&amp;auml;ller rapporterandet. &amp;Ouml;ppenheten fr&amp;aring;n den kinesiska regimen i samband med den jordb&amp;auml;vningskatastrof som drabbade v&amp;auml;stra Kina i maj var ocks&amp;aring; ett trendbrott. Dessa exempel &amp;auml;r i och f&amp;ouml;r sig gl&amp;auml;djande, men det &amp;auml;r en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g kvar innan press- och yttrandefriheten respekteras i Kina. Dessutom omfattades inte kinesiska journalister av dessa l&amp;auml;ttnader. F&amp;ouml;rtrycket mot olikt&amp;auml;nkande och m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsaktivister forts&amp;auml;tter med of&amp;ouml;rminskad styrka. F&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen av uigurer forts&amp;auml;tter. I Tibet f&amp;ouml;rnekas tibetanerna bland annat sina r&amp;auml;ttigheter att ut&amp;ouml;va sin religion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraffet – antalet d&amp;ouml;dsdomar och avr&amp;auml;ttningar har minskat sedan 1 januari 2007, d&amp;aring; H&amp;ouml;gsta domstolen &amp;aring;tertog ansvaret f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va &amp;ouml;verklaganden av d&amp;ouml;dsdomar. Det &amp;auml;r positivt i sig. Men Kina b&amp;ouml;r offentligg&amp;ouml;ra alla uppgifter om d&amp;ouml;dsdomar och avr&amp;auml;ttningar i landet s&amp;aring; att det ska vara m&amp;ouml;jligt att utv&amp;auml;rdera reformen. En &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet kring varje enskilt fall &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt f&amp;ouml;r advokater och anh&amp;ouml;riga till d&amp;ouml;dsd&amp;ouml;mda och f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten. D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r inte v&amp;auml;rdigt n&amp;aring;got samh&amp;auml;lle och ska alltid f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polisen har befogenheter att skicka personer som beg&amp;aring;tt sm&amp;aring;brott till ”omskolningsl&amp;auml;ger”, utan &amp;aring;tal eller r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng, visar bland annat Amnestys rapporter. &amp;Ouml;ver huvud taget har bruket av godtyckliga frihetsber&amp;ouml;vanden &amp;ouml;kat – detta trots att Kina under l&amp;auml;ngre tid har h&amp;auml;vdat att de arbetat f&amp;ouml;r att avskaffa systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergreppen mot inhemska medier och deras ut&amp;ouml;vare forts&amp;auml;tter. Fortfarande &amp;auml;r det helt f&amp;ouml;rbjudet att tala om demonstrationerna vid Himmelska fridens torg 1989, som slogs ned med v&amp;aring;ld av milit&amp;auml;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016664" name="_Toc252016664"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017362" name="_Toc252017362"&gt;&lt;/a&gt;Latinamerika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika &amp;auml;r en kontinent d&amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skett. Under 1980-talet och 1990-talet inleddes demokratiserings- och fredsprocesser &amp;ouml;ver i stort sett hela Latinamerika, som under &amp;aring;rtionden pr&amp;auml;glades av milit&amp;auml;rstyre, inb&amp;ouml;rdeskrig och kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &amp;Ouml;verg&amp;aring;ngen till demokrati f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rades under 1990-talet genom en nyliberal politik i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, d&amp;auml;r utvecklingen saktades ned genom minimala satsningar p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och utveckling. Skuldb&amp;ouml;rdan minskade m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders ekonomiska utrymme ytterligare. Resultatet har gjort Latinamerika till en av v&amp;auml;rldens mest oj&amp;auml;mlika kontinenter, d&amp;auml;r skillnaderna mellan fattiga och rika fortfarande &amp;auml;r enorma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger g&amp;ouml;r ursprungsbefolkningarna – och f&amp;aring;r – sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda mer &amp;auml;n tidigare. De senaste &amp;aring;ren har stora delar av kontinenten haft en mycket gynnsam ekonomisk utveckling och flera l&amp;auml;nder har b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra stora investeringar f&amp;ouml;r att minska fattigdomen och &amp;ouml;ka tillg&amp;aring;ngen till utbildning och h&amp;auml;lsa. Antalet fattiga p&amp;aring; kontinenten &amp;auml;r nu enligt Sidas ber&amp;auml;kningar f&amp;auml;rre &amp;auml;n 200 miljoner. Enligt FN:s Kommission f&amp;ouml;r Latinamerika och Karibiens (ECLAC) rapport Social Panorama of Latin America 2007 &amp;auml;r Latinamerika p&amp;aring; god v&amp;auml;g att klara millenniem&amp;aring;let om att halvera fattigdomen till &amp;aring;r 2015. N&amp;aring;gra av l&amp;auml;nderna har redan uppn&amp;aring;tt m&amp;aring;let medan bland andra Bolivia, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Nicaragua och Paraguay m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka takten. Samtidigt som n&amp;aring;gra av de senaste valen p&amp;aring; kontinenten, som exempelvis Paraguay och Guatemala, &amp;auml;r tecken p&amp;aring; att demokratiseringsprocessen fortskrider, s&amp;aring; visar situationen i exempelvis Kuba, Nicaragua och Bolivia p&amp;aring; vilka enorma utmaningar som fortfarande finns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera av de latinamerikanska l&amp;auml;nderna har utvecklats i positiv riktning och &amp;ouml;kar i s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomisk som politisk betydelse. Det b&amp;ouml;r avspeglas b&amp;auml;ttre i &amp;ouml;kade relationer och fler politiska kontakter med exempelvis EU och FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora problem &amp;aring;terst&amp;aring;r dock. De ekonomiska klyftorna &amp;auml;r fortfarande enorma. Fattigdomen &amp;auml;r stor i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. De knarkrelaterade konflikterna som r&amp;aring;der i Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r fortfarande, och det knarkrelaterade v&amp;aring;ldet, d&amp;auml;r speciellt Mexiko oroar, ser dessutom ut att sprida sig till andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milit&amp;auml;rkuppen i Honduras i juni 2009 &amp;auml;r ett oacceptabelt och flagrant brott mot demokratins principer. Den &amp;auml;r samtidigt ett exempel p&amp;aring; vilken&amp;nbsp;br&amp;auml;cklig demokratisk grund som n&amp;aring;gra av Latinamerikas l&amp;auml;nder fortfarande vilar p&amp;aring;. Utg&amp;aring;ngen i de medlingsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k som fortfarande p&amp;aring;g&amp;aring;r &amp;auml;r oklar och m&amp;aring;ste backas upp av ett tydligt och kraftfullt krav fr&amp;aring;n omv&amp;auml;rlden om att demokratin ska &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras och dess institutioner och principer f&amp;ouml;ljas. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det av st&amp;ouml;rsta vikt att detta inte blir ett f&amp;ouml;rsta steg, eller tas som bevis p&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att antr&amp;auml;da, en v&amp;auml;g tillbaka till kuppernas Latinamerika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika brottas med flera stora problem som f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av att klimatet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, bland annat skogssk&amp;ouml;vling och jorderosion. Ekologiskt k&amp;auml;nsliga omr&amp;aring;den som regnskog, biologisk m&amp;aring;ngfald etc skyddas inte tillr&amp;auml;ckligt och utnyttjas inte p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Naturkatastrofer som &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och jordb&amp;auml;vningar har blivit vanligare. S&amp;auml;rskilt Centralamerika och Karibien drabbas ofta av orkaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016665" name="_Toc252016665"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017363" name="_Toc252017363"&gt;&lt;/a&gt;Colombia&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r sedan mer &amp;auml;n 40 &amp;aring;r en intern v&amp;auml;pnad konflikt med flera akt&amp;ouml;rer, gerillaorganisationerna FARC-EP, ELN samt den paramilit&amp;auml;ra gruppen AUC (Autodefensas Unidas de Colombia), som i huvudsak lagt ner sina vapen. S&amp;aring;v&amp;auml;l FARC-EP som ELN beg&amp;aring;r mycket allvarliga brott mot internationell humanit&amp;auml;r r&amp;auml;tt, exempelvis tv&amp;aring;ngsrekryteringar av barn, urskillningsl&amp;ouml;sa attacker mot civilbefolkningen, tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, kidnappningar, anv&amp;auml;ndning av anti-personella minor, bilbomber samt mord p&amp;aring; och hot mot folkvalda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera tusen m&amp;auml;nniskor har under &amp;aring;rens lopp kidnappats och tvingats leva i f&amp;aring;ngenskap under mycket sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande ber&amp;auml;knas Farc-gerillan h&amp;aring;lla drygt 600 f&amp;aring;ngar. N&amp;aring;gra av de mest namnkunniga f&amp;aring;ngarna, som t ex den f&amp;ouml;re detta presidentkandidaten Ingrid Betancour, har p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt frigetts eller fritagits tillsammans med ett antal medf&amp;aring;ngar. Detta inger en liten strimma av hopp men det &amp;auml;r fortfarande en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g att vandra innan gerillans f&amp;aring;ngar tillika alla tillf&amp;aring;ngatagna gerillam&amp;auml;n &amp;aring;terf&amp;aring;tt sin frihet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utanf&amp;ouml;r Afrika och n&amp;auml;st efter Sudan &amp;auml;r Colombia det land som har flest internflyktingar i v&amp;auml;rlden. Enligt Sida &amp;auml;r uppskattnings sju procent av befolkningen p&amp;aring; flykt p&amp;aring; grund av den interna konflikten och det &amp;ouml;kade v&amp;aring;ldet i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort problem i vissa delar av Latinamerika &amp;auml;r narkotikahandeln och kokaodlingen och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt i Colombia. I stort sett allt kokain som finns att tillg&amp;aring; i v&amp;auml;rlden framst&amp;auml;lls i den andinska regionen, som f&amp;ouml;rutom Colombia best&amp;aring;r av Bolivia, Peru, Ecuador och Venezuela. Att f&amp;aring; ett stopp p&amp;aring; narkotikahandeln tycks vara n&amp;auml;st intill om&amp;ouml;jligt, bland annat med tanke p&amp;aring; att r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r ineffektivt och urholkas av korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor om demokrati, fred, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och konflikthantering ber&amp;ouml;r alla i Colombia, ned till det minsta lokalsamh&amp;auml;llet. Paradoxalt nog har Colombia under hela tiden som den v&amp;auml;pnade konflikten i landet p&amp;aring;g&amp;aring;tt varit en politisk demokrati, med demokratiska val, ett starkt civilsamh&amp;auml;lle och ett dynamiskt kulturliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det st&amp;ouml;rsta hindret f&amp;ouml;r en positiv utveckling i Colombia &amp;auml;r den interna v&amp;auml;pnade konflikten och narkotikakartellernas inblandning i politiken. Narkotikan och narkotikahandeln &amp;auml;r med andra ord s&amp;aring;v&amp;auml;l ett socialt problem som en finansieringsk&amp;auml;lla f&amp;ouml;r de illegala v&amp;auml;pnade grupperna i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest v&amp;aring;ldsdrabbade l&amp;auml;nder, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av inb&amp;ouml;rdeskriget och brottssyndikatens produktion och smuggling av narkotika. Mordfrekvensen i narkotikamaffians huvudorter Medell&amp;iacute;n och Cali &amp;auml;r bland den h&amp;ouml;gsta i v&amp;auml;rlden. N&amp;auml;ringslivet pl&amp;aring;gas av r&amp;aring;n, utpressning och kidnappningar, som oftast utf&amp;ouml;rs av v&amp;auml;nstergerilla eller h&amp;ouml;germilis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldet och kriminaliteten, s&amp;aring;v&amp;auml;l det organiserade som det spontana p&amp;aring; gator och torg, &amp;auml;r ett annat stort problem som v&amp;auml;ntar p&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring till det b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia bryter ocks&amp;aring; mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. P&amp;aring; Colombias universitet p&amp;aring;g&amp;aring;r allvarliga kr&amp;auml;nkningar, studentledare hotas och m&amp;ouml;rdas, och ett stort antal tvingas p&amp;aring; flykt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt uppgifter fr&amp;aring;n Sida m&amp;ouml;rdas 20 m&amp;auml;nniskor om dagen i landet av politiska anledningar, vilket vi socialdemokrater inte kan acceptera och helt f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer. Colombia har i m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit ett av v&amp;auml;rldens farligaste l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r journalister och fackligt aktiva. H&amp;auml;r b&amp;ouml;r den svenska regeringen st&amp;auml;lla tydliga krav p&amp;aring; Colombias regering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att en f&amp;ouml;rhandlingsl&amp;ouml;sning m&amp;aring;ste till f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; fred mellan de olika grupperingarna i Colombia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diplomatiska kontakter ska kombineras med ett slagkraftigt utvecklingsarbete. Vi b&amp;ouml;r agera s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt som tillsammans med de andra medlemsstaterna i EU. H&amp;auml;r kan ocks&amp;aring; FN spela en central roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsf&amp;ouml;rhandlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016666" name="_Toc252016666"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017364" name="_Toc252017364"&gt;&lt;/a&gt;Chile&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Michelle Bachelet, center-v&amp;auml;nsterkoalitionen Concertaci&amp;oacute;ns kandidat, vann presidentvalet i Chile i januari 2006. Landet fick d&amp;auml;rmed sin f&amp;ouml;rsta kvinnliga president n&amp;aring;gonsin, vilket omedelbart satte sina avtryck i regeringsbildningen. Bachelet uts&amp;aring;g en regering best&amp;aring;ende av lika m&amp;aring;nga kvinnor som m&amp;auml;n. Flera av de tunga ministerposterna gick dessutom till kvinnor, vilket har gjort Chile till en f&amp;ouml;rebild f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga l&amp;auml;nder i Latinamerika, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis st&amp;ouml;dja den positiva demokratiska utvecklingen i Chile &amp;auml;r viktigt. I vissa avseenden finns stora likheter mellan Sverige och Chile. I b&amp;aring;da l&amp;auml;nderna finns viktiga naturresurser inom skogs-, gruv- och jordbruksindustrin och b&amp;aring;da &amp;auml;r beroende av utrikeshandel. Ett utm&amp;auml;rkt exempel p&amp;aring; samarbete &amp;auml;r den gemensamma fond som Sverige och Chile har skapat och som har till syfte att fr&amp;auml;mja samarbete och l&amp;aring;ngsiktiga aff&amp;auml;rsrelationer mellan svenska och chilenska sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. Grunden f&amp;ouml;r samarbetet &amp;auml;r innovation, kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och kunskapsutbyte av teknologi och metoder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016667" name="_Toc252016667"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017365" name="_Toc252017365"&gt;&lt;/a&gt;Mexiko&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Mexiko tycks milit&amp;auml;r och polis st&amp;aring; mer eller mindre maktl&amp;ouml;sa inf&amp;ouml;r den eskalerande v&amp;aring;ldsv&amp;aring;g, som det sedan l&amp;aring;ng tid p&amp;aring;g&amp;aring;ende knarkkriget nu medf&amp;ouml;r. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande p&amp;aring;g&amp;aring;r ett regelr&amp;auml;tt krig mellan de tv&amp;aring; stora allianserna av drogsyndikat p&amp;aring; grund av de int&amp;auml;kter i m&amp;aring;ngmiljardbelopp det r&amp;ouml;r sig om, f&amp;ouml;r den som dominerar smugglingen till USA. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; i gr&amp;auml;nsstaden Ciudad Juarez, som de flesta brotten beg&amp;aring;s, &amp;auml;ven om v&amp;aring;ldet finns i hela landet. Offer skjuts ned p&amp;aring; &amp;ouml;ppen gata eller kidnappas och torteras till d&amp;ouml;ds, och allt fler civila drabbas. Under f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret begicks 5 300 maffiamord i Mexiko, vilket &amp;auml;r en f&amp;ouml;rdubbling mot &amp;aring;ret innan, och under innevarande &amp;aring;rs f&amp;ouml;rsta sex m&amp;aring;nader har minst 3 200 m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;tt s&amp;auml;tta livet till i knarkkriget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De mexikanska drogkartellerna har de senaste &amp;aring;ren dessutom etablerat sig, som ledande i distributionsledet i USA genom att uppr&amp;auml;tta underjordiska grossistcentraler i flera st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der. Kartellerna agerar p&amp;aring; b&amp;aring;da sidor om gr&amp;auml;nsen och anv&amp;auml;nder sig av vapen som till allra st&amp;ouml;rsta delen tros vara k&amp;ouml;pta i USA.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016668" name="_Toc252016668"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017366" name="_Toc252017366"&gt;&lt;/a&gt;Kuba&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan revolutionen 1958 har Kuba varit diktatoriskt styrt och demokratiska och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har st&amp;auml;ndigt kr&amp;auml;nkts. N&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av den demokratiska situationen har &amp;auml;nnu inte skett genom maktskiftet fr&amp;aring;n Fidel Castro till brodern Raul Castro.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Raul Castro har visserligen sl&amp;auml;ppt ett antal politiska f&amp;aring;ngar, visat sig mer &amp;ouml;ppen att lyssna till oppositionen och skrivit p&amp;aring; FN:s deklaration f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Men Kubas folk lider fortfarande under det politiska f&amp;ouml;rtrycket och av det ekonomiska vanstyret. Regimen f&amp;ouml;rtrycker sina egna medborgare. Lojala partimedlemmar kan avancera i karri&amp;auml;ren, f&amp;aring; bra utbildning och k&amp;ouml;pa varor som vanliga kubaner bara kan dr&amp;ouml;mma om. Regimen sl&amp;aring;r ned p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors &amp;aring;siktsyttringar och kartl&amp;auml;gger deras kontakter med ytterv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tar best&amp;auml;mt avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n USA:s embargo mot Kuba. USA-embargot utg&amp;ouml;r dock ingen urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r att brista i respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kubas folk beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp f&amp;ouml;r demokrati. Castros regim sitter kvar vid makten genom sitt eget taktiska man&amp;ouml;vrerande och en absurd statlig &amp;ouml;vervakning av det kubanska folket. Deras makt &amp;auml;r ocks&amp;aring; beroende av det faktum, att m&amp;aring;nga politiker i omv&amp;auml;rlden har en romantiserad syn p&amp;aring; det lilla landet, som st&amp;aring;r upp mot den stora makten USA. Det g&amp;ouml;r dem tyv&amp;auml;rr beredda att se mellan fingrarna, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller det politiska f&amp;ouml;rtrycket i just Kubas fall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna i Sverige &amp;auml;r redo att f&amp;ouml;ra en dialog med Kubas demokratiska krafter. Precis som vi st&amp;ouml;der demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;ouml;verallt annars g&amp;ouml;r vi det ocks&amp;aring; p&amp;aring; Kuba. Omv&amp;auml;rlden ska inte isolera Kuba – tv&amp;auml;rtom. M&amp;auml;nniskor hungrar efter kontakter och utbyte med omv&amp;auml;rlden. Kontakter folk till folk och mellan organisationer och n&amp;auml;ringsliv &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktiga. Den svenska politiken m&amp;aring;ste &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis f&amp;ouml;ras tillsammans med EU utifr&amp;aring;n starka krav p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Vi ska bidra med konstruktivt och konkret st&amp;ouml;d till de demokratiska krafterna, och vi ska samtidigt &amp;ouml;ka kontakterna mellan folk och organisationer. De flesta bed&amp;ouml;mare anser, att m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsl&amp;auml;get har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats under de senaste &amp;aring;ren. Antalet politiska f&amp;aring;ngar &amp;auml;r stort och enligt Amnesty International fanns 58 samvetsf&amp;aring;ngar i Kubas f&amp;auml;ngelser i mars 2008, fem &amp;aring;r efter massf&amp;auml;ngslandet av olikt&amp;auml;nkande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges kontakter med den demokratiska oppositionen ska inte avbrytas utan i st&amp;auml;llet breddas och f&amp;ouml;rdjupas. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt, att en dialog kan f&amp;ouml;ras med hela det kubanska samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har ett starkt engagemang f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; Kuba och att bidra till en fredlig &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till ett demokratiskt samh&amp;auml;lle med v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsvillkor f&amp;ouml;r den kubanska befolkningen. Det kubanska folket ska inte beh&amp;ouml;va v&amp;auml;lja mellan demokrati och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi vill ge fortsatt st&amp;ouml;d till det civila samh&amp;auml;llet genom att forts&amp;auml;tta utvecklingen av kontakterna med och st&amp;ouml;det till alla de akt&amp;ouml;rer som verkar f&amp;ouml;r en demokratisk utveckling i Kuba.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016669" name="_Toc252016669"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017367" name="_Toc252017367"&gt;&lt;/a&gt;Nicaragua&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua har f&amp;aring;tt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Sverige &amp;auml;nda sedan sandinistrevolutionen 1979. Inledningsvis handlade det om katastrofbist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att bygga upp landet efter kampen mot Somozas diktatur. De f&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndspengarna gick bland annat till ett barnsjukhus i huvudstaden Managua och till en stor kampanj f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka l&amp;auml;s- och skrivkunnigheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra &amp;aring;r senare, 1982, beslutade den svenska riksdagen att Nicaragua skulle bli ett av Sidas programl&amp;auml;nder. Ett flertal l&amp;aring;ngsiktiga bist&amp;aring;ndsprojekt startades, framf&amp;ouml;r allt inom gruvdrift, skogsbruk och energiomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I b&amp;ouml;rjan av 1990-talet bytte utvecklingssamarbetet fokus. Allt fler hj&amp;auml;lpinsatser kom att handla om demokratist&amp;ouml;d och den offentliga f&amp;ouml;rvaltningen. Sverige har bland annat bidragit till att &amp;ouml;vervaka flera val i Nicaragua och &amp;auml;r en viktig akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att reformera Nicaraguas polis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r Latinamerikas n&amp;auml;st fattigaste land efter Haiti. Enligt FN:s utvecklingsorgan, UNDP, levde 80 procent av befolkningen i fattigdom och 45&amp;nbsp;procent i extrem fattigdom i b&amp;ouml;rjan av 2000-talet. N&amp;auml;stan var tredje person &amp;auml;r undern&amp;auml;rd, och mer &amp;auml;n var femte person saknar tillg&amp;aring;ng till rent vatten, enligt FN:s barnfond Unicef.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som i s&amp;aring; m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r kvinnor och barn p&amp;aring; landsbygden s&amp;auml;rskilt utsatta. I m&amp;aring;nga hush&amp;aring;ll &amp;auml;r kvinnan ensam ansvarig f&amp;ouml;r familjens f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Tillsammans med Guatemala har Nicaragua Centralamerikas h&amp;ouml;gsta barna- och m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet. H&amp;auml;lsov&amp;aring;rden &amp;auml;r bristf&amp;auml;llig, och p&amp;aring; de statliga sjukhusen r&amp;aring;der brist p&amp;aring; mediciner och utrustning. I m&amp;aring;nga sv&amp;aring;rtillg&amp;auml;ngliga omr&amp;aring;den, s&amp;auml;rskilt vid Atlantkusten, finns &amp;ouml;verhuvudtaget ingen v&amp;aring;rd att tillg&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r ett starkt mansdominerat samh&amp;auml;lle. Enligt rapport fr&amp;aring;n Sida &amp;auml;r Nicaragua det land i Latinamerika, som har mest kvinnomisshandel inklusive sexuellt v&amp;aring;ld. En tredjedel av barnen i Nicaragua har sett sina m&amp;ouml;drar misshandlas. Anstr&amp;auml;ngningar g&amp;ouml;rs dock f&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med v&amp;aring;ldet i hemmen. Sedan mitten av 1990-talet finns specialutbildade kvinnokommissarier p&amp;aring; flera polisstationer, f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler att v&amp;aring;ga anm&amp;auml;la v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. Dessutom arbetar en rad organisationer f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnornas villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har alltid varit en viktig fr&amp;aring;ga i det svenska utvecklingssamarbetet. I Nicaragua, d&amp;auml;r kvinnor diskrimineras p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt, har Sverige bidragit till ett antal st&amp;ouml;rre insatser f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten, men mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Nicaragua finns v&amp;auml;rldens h&amp;aring;rdaste abortlag, som inf&amp;ouml;rdes 2006 efter en v&amp;auml;lregistrerad propagandakampanj av katolska kyrkan. Redan dessf&amp;ouml;rinnan hade man en mycket h&amp;aring;rd lagstiftning, d&amp;auml;r abort endast till&amp;auml;ts d&amp;aring; kvinnans liv var i fara, eller om graviditeten var f&amp;ouml;ljden av v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt eller incest. Med den nya och h&amp;aring;rdare lagen, som inte ens till&amp;aring;ter abort om kvinnans liv &amp;auml;r i fara, eller om unga flickor blivit gravida efter sexuella &amp;ouml;vergrepp, riskerar s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnan som l&amp;auml;karen, som utf&amp;ouml;r en abort, tv&amp;aring; respektive tre &amp;aring;rs f&amp;auml;ngelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tanke p&amp;aring; den r&amp;aring;dande situationen i Nicaragua anser vi socialdemokrater det viktigt med ett fortsatt engagemang f&amp;ouml;r utvecklingen i landet inte minst g&amp;auml;llande kvinnornas situation.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016670" name="_Toc252016670"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017368" name="_Toc252017368"&gt;&lt;/a&gt;Centralamerika&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nderna i Centralamerika beh&amp;ouml;ver utveckla demokratin och den ekonomiska utvecklingen m&amp;aring;ste gynna det stora flertalet, med tanke p&amp;aring; att det &amp;auml;r just de sociala or&amp;auml;ttvisorna som i h&amp;ouml;g grad pr&amp;auml;glar Centralamerika. Trots att m&amp;aring;nga av de karibiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r mer stabila demokratier &amp;auml;n de centralamerikanska, &amp;auml;r vissa problem gemensamma. Det g&amp;auml;ller bland annat de brister som finns i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet i flera av l&amp;auml;nderna, bland annat Jamaica, och en &amp;ouml;kad tendens till kriminalitet och v&amp;aring;ld. Gemensamt f&amp;ouml;r alla insatser inom utvecklingsarbetet &amp;auml;r att de ska uppfylla kraven p&amp;aring; h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r att minska den ekologiska s&amp;aring;rbarheten.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc252016671" name="_Toc252016671"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc252017369" name="_Toc252017369"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill investera i en kompetent utrikesf&amp;ouml;rvaltning. Sveriges representation utomlands &amp;auml;r en vital fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r v&amp;aring;r utrikes-, bist&amp;aring;nds- och n&amp;auml;ringspolitik. Vi m&amp;aring;ste ha en v&amp;auml;l rustad utrikesf&amp;ouml;rvaltning b&amp;aring;de p&amp;aring; Utrikesdepartementet i Stockholm och p&amp;aring; plats ute i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rst&amp;aring; politiska, ekonomiska och kulturella trender och f&amp;ouml;r att kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla relationer som ligger till grund f&amp;ouml;r samarbete p&amp;aring; en m&amp;auml;ngd viktiga omr&amp;aring;den. Vi vill sl&amp;aring; vakt om UD:s m&amp;ouml;jligheter att s&amp;aring;v&amp;auml;l beh&amp;aring;lla som nyrekrytera kompetent personal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen saknar en genomt&amp;auml;nkt strategi och vi vill, eftersom detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga av nationellt intresse, s&amp;ouml;ka breda l&amp;ouml;sningar och &amp;ouml;verenskommelser. Vi menar att den enmansutredning som Carl Bildt nyligen tillsatte inte motsvarar de krav vi st&amp;auml;llt p&amp;aring; en bred &amp;ouml;versyn g&amp;auml;llande Sveriges internationella n&amp;auml;rvaro i form av ambassader och konsulat i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De ekonomiska problemen p&amp;aring; UD har funnits under b&amp;aring;de f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende och nuvarande regering. Det visar ytterligare p&amp;aring; vikten av att skapa en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om Sveriges utrikesf&amp;ouml;rvaltning &amp;ouml;ver partigr&amp;auml;nserna. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan man l&amp;auml;gga grunden till en brett f&amp;ouml;rankrad och l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar strategi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beslut om s&amp;aring;v&amp;auml;l nya utlandsmyndigheter som nedl&amp;auml;ggning av befintliga kommer att tas ocks&amp;aring; i framtiden – men de m&amp;aring;ste vara del av en helhetsbed&amp;ouml;mning. Det finns ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jliga v&amp;auml;gar att g&amp;aring; f&amp;ouml;r att finna nya samverkansformer som kan bidra till en stark utrikesf&amp;ouml;rvaltning ocks&amp;aring; i tider av kris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den breda och genomgripande &amp;ouml;versyn vi efterlyser b&amp;ouml;r man inte bara bet&amp;auml;nka Sveriges egen utrikesf&amp;ouml;rvaltning utan ocks&amp;aring; studera de m&amp;ouml;jligheter som ryms inom ett &amp;ouml;kat nordiskt samarbete eller hur man kan anv&amp;auml;nda sig av regionala ambassader. &amp;Ouml;versynen m&amp;aring;ste vidare analysera vad EU:s External Action Service f&amp;aring;r f&amp;ouml;r konsekvenser f&amp;ouml;r v&amp;aring;r nationella utrikesf&amp;ouml;rvaltning. Dessutom b&amp;ouml;r perspektivet vidgas och andra akt&amp;ouml;rers roll v&amp;auml;gas in s&amp;aring;som samarbete med n&amp;auml;ringslivet och samspelet med bist&amp;aring;ndssektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns exempel p&amp;aring; l&amp;auml;nder d&amp;auml;r Sverige avbryter utvecklingssamarbetet och d&amp;auml;r ocks&amp;aring; ambassader l&amp;auml;ggs ned trots att de &amp;auml;r ett viktigt verktyg i arbetet med att beh&amp;aring;lla liksom att utveckla relationer och partnerskap. Man b&amp;ouml;r kunna nyttja bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;r att beh&amp;aring;lla svensk n&amp;auml;rvaro i utvecklingsl&amp;auml;nder, samtidigt som ambassaderna i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ska kunna anv&amp;auml;ndas som m&amp;ouml;tesplats och dialogforum kring utvecklingsfr&amp;aring;gor, demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en l&amp;aring;ng historia av solidaritet och samarbete med Afrika. &lt;br /&gt;Angola utg&amp;ouml;r ett tydligt exempel d&amp;auml;r Sverige sedan l&amp;auml;nge haft ett v&amp;auml;l utvecklat utvecklingssamarbete, vi var ett av de f&amp;ouml;rsta l&amp;auml;nderna p&amp;aring; plats efter sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigheten. Sverige var n&amp;auml;rvarande under alla de sv&amp;aring;ra &amp;aring;ren av inb&amp;ouml;rdeskrig. Men n&amp;auml;r situationen i Angola &amp;auml;ntligen ger hopp om en b&amp;auml;ttre framtid ville regeringen l&amp;auml;gga ned ambassaden. Angolas reala tillv&amp;auml;xt 2006 har ber&amp;auml;knats till cirka 20 procent. Att i detta l&amp;auml;ge sl&amp;aring; igen v&amp;aring;r ambassad var kortsiktigt t&amp;auml;nkt, vilket det delvis &amp;aring;tertagna beslutet ocks&amp;aring; visade. Regeringen kritiseras med r&amp;auml;tta ocks&amp;aring; av n&amp;auml;ringslivet f&amp;ouml;r att man drar bort svensk n&amp;auml;rvaro fr&amp;aring;n tillv&amp;auml;xtmarknader. Samtidigt som andra l&amp;auml;nder &amp;ouml;ppnar utlandsmyndigheter i tillv&amp;auml;xtmarknader st&amp;auml;nger Sverige sina. Detta leder till f&amp;ouml;rlorade jobb och skatteint&amp;auml;kter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;UD har en viktig roll att spela n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller exportfr&amp;auml;mjande. Vi oroas av att regeringen nedprioriterar exportfr&amp;auml;mjandet. Den svenska regeringens agerande &amp;auml;r viktigt inte bara n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller anslag till exportfr&amp;auml;mjande utan ocks&amp;aring; genom att hj&amp;auml;lpa svenska f&amp;ouml;retag att kunna f&amp;aring; stora kontrakt. Enskilda ministrar m&amp;aring;ste vara beredda att st&amp;auml;lla upp p&amp;aring; resor och med engagemang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En n&amp;auml;rvaro runt om i v&amp;auml;rlden, i form av ambassader, har ocks&amp;aring; stor betydelse f&amp;ouml;r Sveriges f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att inh&amp;auml;mta kunskap och analysera skeenden i omv&amp;auml;rlden. Den &amp;ouml;kade turismen och migrationen leder vidare till att en stark konsul&amp;auml;r verksamhet &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt land.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har kunnat hantera globaliseringens negativa effekter samtidigt som vi dragit f&amp;ouml;rdel av dess m&amp;ouml;jligheter. F&amp;ouml;r att kunna forts&amp;auml;tta med detta m&amp;aring;ste vi s&amp;ouml;ka breda l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r v&amp;aring;r internationella politik och Sveriges n&amp;auml;rvaro i olika delar av v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att tillvarata v&amp;aring;ra intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel p&amp;aring; regeringens kortsiktiga prioriteringar &amp;auml;r det h&amp;aring;rt kritiserade nedl&amp;auml;ggningsbeslutet av generalkonsulatet i New York. Samtidigt som man &amp;ouml;ppnar ambassader med oerh&amp;ouml;rt h&amp;ouml;ga kostnadsl&amp;auml;gen, bland annat p&amp;aring; grund av s&amp;auml;kerhetssituationen, st&amp;auml;nger man generalkonsulatet i New York. Vi socialdemokrater menar att denna besparing inte uppv&amp;auml;ger nackdelarna. Sverige b&amp;ouml;r ha ett generalkonsulat i New York.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 6 oktober 2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Urban Ahlin (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carina H&amp;auml;gg (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kent H&amp;auml;rstedt (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kenneth G Forslund (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kerstin Engle (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carin Runeson (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Olle Thorell (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ameer Sachet (s)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 1 Inledning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.1 Solidaritetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.2 Politik för hållbar global utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.3 Fattigdomsbekämpning i centrum.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.4 Klimatsmart bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.5 Konflikthantering, medling och fredsarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.6 Kvalitetsförstärkning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.7 Demokrati och mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.8 Jämställdhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.9 Ohälsa som hot mot utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.10 EU-bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.11 Multilateralt bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.12 Utvecklingssamarbete genom det civila samhällets organisationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.13 Urholkning av biståndet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.14 Överföring till utgiftsområde 6.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.15 Swedfund.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3 Globalisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.1 Den svenska välfärdsmodellen behövs i globaliseringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.2 Fri, rättvis och hållbar handel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.3 Finansiella institutioner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.4 Avskaffa jordbrukssubventionerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.5 Miljön kräver samarbete över gränserna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.6 Företagens ansvar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.7 Tygla spekulationsekonomin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.8 Kamp mot korruption en förutsättning för utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4 Mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.1 Regelverk kring mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.2 Dödsstraff och tortyr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.3 Mänskliga rättigheter i arbetslivet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.4 Kvinnors rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.5 Handel med människor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.6 Situationen för minoriteter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.7 Hbt-personers rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.8 Rättssäkerhet i kampen mot terrorism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.9 Enskilda fall och Dawit Isaak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.10 FN:s råd för mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.11 Internationella brottmålsdomstolen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.12 Skyldigheten att skydda.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.13 Barn i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 5 FN och folkrätten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.1 Nya hot och en modern säkerhetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.3 EU:s krishantering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7 En offensiv nedrustningspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.1 Massförstörelsevapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.2 Konventionella vapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.3 Klustervapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.4 Krigsmateriel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.5 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning: En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.1 Det nordiska samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.2 Samarbete i norra Europa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.3 Nordiska rådet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.4 Närområdet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.5 Barentssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.6 Östersjön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>56</nummer>
<beteckning>56</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.1 Grunden för EU-samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>57</nummer>
<beteckning>57</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.2 EU:s grannskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>58</nummer>
<beteckning>58</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.3 Öster om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>59</nummer>
<beteckning>59</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.4 Söder om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60</nummer>
<beteckning>60</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.5 Ökad öppenhet och insyn inom EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>61</nummer>
<beteckning>61</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.6 Ett föredöme för det internationella samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>62</nummer>
<beteckning>62</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.7 En bättre värld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>63</nummer>
<beteckning>63</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.8 Europaparlamentets säte.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>64</nummer>
<beteckning>64</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.1 Afrikapolitiken, ett samarbete i förändring.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>65</nummer>
<beteckning>65</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.2 Arbete, tillväxt och fackliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>66</nummer>
<beteckning>66</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.3 Utvecklingssamarbete och partnerskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>67</nummer>
<beteckning>67</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.4 Demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>68</nummer>
<beteckning>68</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.5 Hälsa och utbildning - grundläggande rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>69</nummer>
<beteckning>69</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.6 Ett jämställt samhälle.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70</nummer>
<beteckning>70</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.7 Miljö, energi, klimat och hållbar utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>71</nummer>
<beteckning>71</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.8 Säkerhet och konflikter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>72</nummer>
<beteckning>72</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.9 Darfur.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>73</nummer>
<beteckning>73</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.10 Västsahara.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>74</nummer>
<beteckning>74</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.11 Zimbabwe.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>75</nummer>
<beteckning>75</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.12 Eritrea.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>76</nummer>
<beteckning>76</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.1 Demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>77</nummer>
<beteckning>77</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.2 Israel och Palestina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>78</nummer>
<beteckning>78</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.3 Irak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>79</nummer>
<beteckning>79</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.4 Iran.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80</nummer>
<beteckning>80</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.5 Dialogfrämjande.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>81</nummer>
<beteckning>81</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12 Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>82</nummer>
<beteckning>82</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.1 Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>83</nummer>
<beteckning>83</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.2 Miljöfrågorna i Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>84</nummer>
<beteckning>84</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.3 Relationer med Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>85</nummer>
<beteckning>85</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.4 Kina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>86</nummer>
<beteckning>86</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13 Latinamerika.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>87</nummer>
<beteckning>87</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.1 Colombia.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>88</nummer>
<beteckning>88</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.2 Chile.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>89</nummer>
<beteckning>89</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.3 Mexiko.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90</nummer>
<beteckning>90</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.4 Kuba.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>91</nummer>
<beteckning>91</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.5 Nicaragua.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>92</nummer>
<beteckning>92</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.6 Centralamerika.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>93</nummer>
<beteckning>93</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14 Sveriges representation i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2009-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0891971250317</intressent_id>
<namn>Urban Ahlin</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0600928907216</intressent_id>
<namn>Carina Hägg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0910241260018</intressent_id>
<namn>Kent Härstedt</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0257612529618</intressent_id>
<namn>Kenneth G Forslund</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0251564185908</intressent_id>
<namn>Kerstin Engle</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0502174718806</intressent_id>
<namn>Carin Runeson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0879782396219</intressent_id>
<namn>Olle Thorell</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0577400273410</intressent_id>
<namn>Ameer Sachet</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:14:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GX02U340</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:05:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:14:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02U340</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_u_340.docx</filnamn>
<filstorlek>184112</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En rättvis värld är möjlig</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A2A9D60B-8048-4B0E-9244-06D31FD3EAE3</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02U340</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_u_340.pdf</filnamn>
<filstorlek>959693</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200910_u_340</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0E8C86A1-BD00-4B33-B92F-E5BE7E9C8B82</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>