<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2296202</hangar_id>
 <dok_id>GX02T426</dok_id>
 <rm>2009/10</rm>
 <beteckning>T426</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v241</tempbeteckning>
 <organ>TU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>426</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-09-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2010-05-11 14:10:05</systemdatum>
 <publicerad>2009-10-05 16:19:28</publicerad>
 <titel>Trafik och miljö</titel>
 <subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{35712B2C-DE33-4026-93F0-382F95517F57}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02T426/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02T426</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX02T426</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2009/10:T426&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lars Ohly m.fl. (v)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Trafik och miljö&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;v241&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Trafik och milj&amp;ouml;" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="maya ek" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 090324 1100 4.96c" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: TKG-ktrl, MSMQ4mb, PersReg-Distribution mm b-&amp;gt;ny fplogga c-&amp;gt;nygamla s-rosen xmltv&amp;auml;tten, xmldelete f&amp;ouml;r parti, headerctrl, chksum med datumtid, &amp;ouml;verf&amp;ouml;r utan highlight, yrkxmlfixen f&amp;ouml;r tryckeriet c-&amp;gt;nya sloggan --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Tue, 11 May 2010 14:00:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200910_T_426.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239827808" name="_Toc239827808"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827837" name="_Toc239827837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886969" name="_Toc240886969"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265291" name="_Toc242265291"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515675" name="_Toc242515675"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109241"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bakgrund&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109242"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Denna motion &amp;auml;r en av tre motioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109243"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utg&amp;aring;ngspunkter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109244"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kommunikationer i allm&amp;auml;nhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109245"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;r syn p&amp;aring; investeringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109246"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Infrastruktur i allm&amp;auml;nhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109247"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Infrastruktur och v&amp;auml;gar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109248"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Infrastruktur och sp&amp;aring;r&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109249"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Infrastruktur och sj&amp;ouml;farten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109250"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Infrastruktur och flyget&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109251"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Anv&amp;auml;nd en transporthierarki&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109252"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En framtidsinriktad samh&amp;auml;llsplanering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109253"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom samh&amp;auml;llsplaneringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109254"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;IT och bredband&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109255"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom IT och bredband&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109256"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Cykel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109257"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Cykelns potential&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109258"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hinder f&amp;ouml;r cykeln&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109259"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom cykeltrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109260"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Lokal och regional kollektivtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109261"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom kollektivtrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109262"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109263"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109264"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sj&amp;ouml;farten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109265"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom sj&amp;ouml;farten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109266"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;gtrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109267"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom v&amp;auml;gtrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109268"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Flygtrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109269"&gt;77&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag inom flygtrafiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc245109270"&gt;78&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc245109241" name="_Toc245109241"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 8.01mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras en transporthierarki som tydligt anger vilka transportslag som ska prioriteras f&amp;ouml;r att de &amp;ouml;vergripande trafik- och milj&amp;ouml;m&amp;aring;len ska n&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med lagf&amp;ouml;rslag som st&amp;auml;rker den regionala samordningen p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt s&amp;aring; att transportarbetets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan kan minska p&amp;aring; regional niv&amp;aring;.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kommuner ska kunna &amp;aring;l&amp;auml;gga verksamhetsut&amp;ouml;vare att etablera transportplaner i samband med detaljplaneringen i syfte att minska transportbehov och fr&amp;auml;mja milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare resor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att de statliga myndigheterna b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra den milj&amp;ouml;anpassade resan till norm och varje myndighet b&amp;ouml;r anta en resepolicy.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i syfte att utveckla befintliga stadsk&amp;auml;rnor ska inf&amp;ouml;ra s&amp;auml;rskilda best&amp;auml;mmelser i PBL r&amp;ouml;rande detaljhandelsanl&amp;auml;ggningar i externa l&amp;auml;gen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i avvaktan p&amp;aring; lag&amp;auml;ndringar omg&amp;aring;ende b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra ett moratorium f&amp;ouml;r externa k&amp;ouml;pcentrum.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta fram en e-strategi f&amp;ouml;r IT-sektorn som ska syfta till att minska behovet av transporter och d&amp;auml;rmed minska klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige i EU b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att det tas fram en e-strategi f&amp;ouml;r IT-sektorn som ska syfta till att minska behovet av transporter och d&amp;auml;rmed minska klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten ska st&amp;ouml;dja f&amp;ouml;rslag som det som Folkbildningsf&amp;ouml;rbundet lagt fram om informations- och utbildningsprojekt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag till hur kommunerna i samarbete med staten kan &amp;ouml;ka utbudet av IT-teknik p&amp;aring; bibliotek och skolor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r bygga ut IT-tillg&amp;aring;ngen s&amp;aring; att tillg&amp;auml;ngligheten inte blir en klass- eller landsbygdsfr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det ska tas fram en l&amp;aring;ngsiktig strategi f&amp;ouml;r utbyggnad och finansiering av en fortsatt bredbandsutbyggnad i landet motsvarande minst 2 Mbit i &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringshastighet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten m&amp;aring;ste garantera att m&amp;auml;nniskor och f&amp;ouml;retag kan anv&amp;auml;nda h&amp;ouml;ghastighetsuppkoppling motsvarande minst 2&amp;nbsp;Mbit/s till kostnader som &amp;auml;r likv&amp;auml;rdiga med dem som &amp;aring;terfinns i t&amp;auml;torter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den samh&amp;auml;lleliga kontrollen &amp;ouml;ver och &amp;auml;gandet av IT-infrastrukturen ska st&amp;auml;rkas, bl.a. f&amp;ouml;r att den ska kunna utg&amp;ouml;ra en del i ett samh&amp;auml;llsbygge f&amp;ouml;r minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska ge direktiv till Teracom att kraftfullt forts&amp;auml;tta utbyggnaden av bredband i hela landet och att k&amp;ouml;pa in privata bredbandsn&amp;auml;t.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r minska l&amp;ouml;nsamhetsm&amp;aring;let till 5&amp;nbsp;% och avskaffa utdelningsm&amp;aring;let f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra utbyggnad av bredbandsn&amp;auml;t i landet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att de statliga myndigheterna senast den 31 december 2010 ska ha l&amp;auml;mnat f&amp;ouml;rslag till regeringen p&amp;aring; hur de den 1 januari 2012 ska ha &amp;ouml;verg&amp;aring;tt till ett system med &amp;ouml;ppen mjukvara och &amp;ouml;ppna standarder.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att andelen resor med cykel b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka fr&amp;aring;n 10 till 15 % &amp;aring;r 2015 och fr&amp;aring;n 10 till 20 % &amp;aring;r 2019.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas cykelsamordnare p&amp;aring; dels nationell niv&amp;aring;, dels regional niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r uppr&amp;auml;ttas regionala och centrala cykelbokslut.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till investeringar i cykelinfrastruktur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen snarast b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra Banverkets f&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kombinerade resor med cykel och t&amp;aring;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge V&amp;auml;gverket i uppdrag att kraftfullt tillse att det skapas fler cykelparkeringar vid t&amp;aring;gstationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ingen operat&amp;ouml;r ska kunna f&amp;aring; bedriva persontrafik om de inte anv&amp;auml;nder t&amp;aring;gvagnar som kan transportera cyklar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att slopa arbetsgivaravgiften och f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattningen f&amp;ouml;r cykel i de fall d&amp;auml;r arbetsgivare stimulerar sin personal att i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r bil ta cykel till arbetsplatsen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i regleringsbrev eller i annan form b&amp;ouml;r ge V&amp;auml;gverket i uppdrag att utreda cyklandets aspekter utifr&amp;aring;n socioekonomiskt och etniskt perspektiv och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen mer omfattande b&amp;ouml;r utreda hur den samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylmodellen kan &amp;auml;ndras s&amp;aring; att den dels tar h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;effekter p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt, dels innefattar en v&amp;auml;rdering som inte missgynnar kvinnor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett lagf&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att kommuner &amp;aring;l&amp;auml;ggs att redovisa hur de ska f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sitt cykelv&amp;auml;gn&amp;auml;t och &amp;ouml;ka andelen transporter med cykel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras ett statsbidrag till kommuner p&amp;aring; 50 % av anl&amp;auml;ggningskostnaden till cykelinfrastruktur under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att kommunen uppr&amp;auml;ttat en cykelplan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda och se &amp;ouml;ver trafikregler s&amp;aring; att de inte missgynnar cykeltrafik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det lagliga skyddet f&amp;ouml;r cyklister b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas genom att cyklister ges f&amp;ouml;retr&amp;auml;de framf&amp;ouml;r bilar vid cykel&amp;ouml;verfarter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge V&amp;auml;gverket i uppdrag att utreda p&amp;aring; vilket s&amp;auml;tt cykel&amp;ouml;verfarter kan g&amp;ouml;ras s&amp;auml;krare och hur dessa kan f&amp;aring; en mer enhetlig utformning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheten att till&amp;aring;ta v&amp;auml;l avgr&amp;auml;nsade cykelf&amp;auml;lt eller cykelbanor i motg&amp;aring;ende riktning p&amp;aring; en enkelriktad v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att blandtrafik inte b&amp;ouml;r till&amp;aring;tas med s&amp;aring; h&amp;ouml;ga hastigheter som 50 km/h om nollvisionen ska kunna n&amp;aring;s inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda hur v&amp;auml;gvisningen kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och byggas ut med enhetliga skyltar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att cykeltrafikanternas perspektiv alltid ska vara lika viktiga att beakta som trafiks&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r bilister n&amp;auml;r tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;gar byggs.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kollektivtrafiken i huvudsak ska drivas av samh&amp;auml;llet i kommunal regi, landstingsregi eller statlig regi och att privatisering av s&amp;aring;v&amp;auml;l lokala och regionala som nationella kollektivtrafikf&amp;ouml;retag ska motverkas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till den lokala och regionala kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till kollektivtrafik p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselavgifterna i Stockholm i huvudsak ska anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kollektivtrafiken i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;ouml;ka samordningen av det samh&amp;auml;llsbetalda trafikutbudet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kollektivtrafiken p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r stimulera de regionala trafikhuvudm&amp;auml;nnen till f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med en ut&amp;ouml;kad anropsstyrd kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det snarast b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas en utredning som har till uppgift att hitta ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar dem som bor p&amp;aring; landsbygden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att skattebefria kollektivtrafikkort som l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rm&amp;aring;n p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;rs i dag med t.ex. bidrag till friskv&amp;aring;rd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda vilka ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att helt milj&amp;ouml;anpassa kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att busstrafiken inte ska belastas med &amp;ouml;kad skatt p&amp;aring; drivmedel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i enlighet med f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n Klimatberedningen ska BNP-koppla drivmedelsskatterna till den ekonomiska utvecklingen men att busstrafiken kompenseras f&amp;ouml;r dessa &amp;ouml;kade kostnader.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspremien f&amp;ouml;r bussar avskaffas.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att bussar f&amp;aring;r s&amp;auml;nkt fordonsskatt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras ett fullskaligt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med klimattaxa, dvs. avgiftsfri kollektivtrafik, i storstad och ett glesbygdsl&amp;auml;n samt att forskarst&amp;ouml;d kopplas till f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att forskningen som kopplas till klimattaxaf&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket bl.a. ska studera effekterna utifr&amp;aring;n ett genusperspektiv, utifr&amp;aring;n regionalpolitiska konsekvenser och trafiks&amp;auml;kerhet och utifr&amp;aring;n hur klimattaxan p&amp;aring;verkar arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till lokal sp&amp;aring;rtrafik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till lokala sp&amp;aring;rfordon.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att V&amp;auml;gverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra tv&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med BRT i Sverige och att medel b&amp;ouml;r tas fr&amp;aring;n V&amp;auml;gverkets anslag f&amp;ouml;r riktade satsningar till kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till riktade satsningar till kollektivtrafik som kan anv&amp;auml;ndas till BRT-bussar, handikappanpassning och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade milj&amp;ouml;er vid stationerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till &amp;ouml;kat underh&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till nyinvesteringar i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det ska inf&amp;ouml;ras en investeringsbudget f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra &amp;ouml;kade investeringar i j&amp;auml;rnv&amp;auml;g, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rdela kostnaderna b&amp;auml;ttre mellan olika generationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att pr&amp;ouml;va f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att avbryta avregleringen, bolagiseringen och konkurrensuts&amp;auml;ttningen av gods- och persontrafiken p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att SJ AB:s avkastningskrav till &amp;auml;garen, dvs. staten, avskaffas och att l&amp;ouml;nsamhetsm&amp;aring;let minskas till 5 %.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att SJ AB ska ha fortsatt ensamr&amp;auml;tt till stomlinjerna, men ocks&amp;aring; ha en skyldighet att genom trafikeringsplikt uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en v&amp;auml;l fungerande kollektivtrafik p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g i hela landet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utveckla ett helhetsansvar och tydligare krav p&amp;aring; samordning f&amp;ouml;r den interregionala och regionala persontrafiken p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ansvaret f&amp;ouml;r stationsbyggnaderna ska flyttas fr&amp;aring;n Jernhusen AB till Banverket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att riksdagen b&amp;ouml;r ge regeringen i uppdrag att utreda m&amp;ouml;jligheten och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r skapandet av ett ”resander&amp;aring;d”.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till l&amp;aring;gtrafikerade banor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till kapill&amp;auml;rsp&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda sig av sin optionsr&amp;auml;tt att efter 2010 l&amp;ouml;sa ut A-Train som operat&amp;ouml;r p&amp;aring; Arlandabanan och att Banverket &amp;ouml;vertar ansvaret f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Banverket och de andra trafikverken ska utveckla de samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylerna s&amp;aring; att m&amp;auml;ns och kvinnors v&amp;auml;rderingar tillm&amp;auml;ts samma vikt, men &amp;auml;ven s&amp;aring; att milj&amp;ouml;effekterna ges st&amp;ouml;rre tyngd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i regleringsbrev till Banverket b&amp;ouml;r p&amp;aring;peka att milj&amp;ouml;- och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet alltid ska analyseras och bevakas i planering och investeringar som leder till en regionf&amp;ouml;rstoring.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige aktivt b&amp;ouml;r driva p&amp;aring; i internationella forum f&amp;ouml;r att minska risken f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;pp av olja och andra farliga &amp;auml;mnen samt f&amp;ouml;r att sanktionerna f&amp;ouml;r oljeutsl&amp;auml;pp ska h&amp;ouml;jas kraftigt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att PSSA-reglerna utvidgas s&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att med bindande regler &amp;auml;ven reglera fartygens utformning, konstruktion, utrustning och bemanning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att det inom PSSA-klassade omr&amp;aring;den blir m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra bindande regler f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra sj&amp;ouml;fart utan kv&amp;auml;verening att trafikera omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda hur en kilometerskatt f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;trafiken i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n skulle kunna inf&amp;ouml;ras.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska utreda villkoren f&amp;ouml;r att &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra finansieringen av Sj&amp;ouml;fartsverkets verksamhet till statsbudgeten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att sj&amp;ouml;trafiken till och fr&amp;aring;n Gotland ska betraktas som ett statligt ansvar och att detta b&amp;ouml;r ligga p&amp;aring; V&amp;auml;gverket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att sj&amp;ouml;trafiken till och fr&amp;aring;n Gotland b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda teknik som i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jligaste m&amp;aring;n reducerar utsl&amp;auml;pp till vatten och luft.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det s&amp;aring; snart det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras ett v&amp;auml;gpris till Gotland.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r peka ut ett antal strategiska hamnar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r peka ut ett antal strategiska kombiterminaler.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver farledsavgifterna s&amp;aring; att de blir mer milj&amp;ouml;tr&amp;auml;ffs&amp;auml;kra.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta fram ett f&amp;ouml;rslag som baseras p&amp;aring; att alla hamnavgifter ska vara differentierade efter fartygstrafikens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det &amp;auml;r viktigt att det sker en utbyggnad av S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje kanal.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda fr&amp;aring;gan om st&amp;ouml;rre utskov fr&amp;aring;n V&amp;auml;nern.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta fram ett lagf&amp;ouml;rslag till inf&amp;ouml;rande av b&amp;aring;tskatt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att skatten p&amp;aring; alkylatbensin b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas med 1&amp;nbsp;kr.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det kr&amp;auml;vs en samordnad nationell tillsyn &amp;ouml;ver avfallshanteringen i fritidsb&amp;aring;tshamnar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige ska verka p&amp;aring;drivande inom EU f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa anv&amp;auml;ndningen av de f&amp;auml;rger som inneh&amp;aring;ller skadliga antifoulingbiocider.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen aktivt b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att EU ska fasa ut br&amp;auml;nslesubventionerna till fartyg och fiskeflotta.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda och l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag till hur ett skrotningsbidrag till tv&amp;aring;taktsmotorer kan utformas.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att hastigheten p&amp;aring; v&amp;auml;gar och motorv&amp;auml;gar m&amp;aring;ste vara restriktiv och att det inte f&amp;aring;r ske h&amp;ouml;jningar av hastigheten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas upp fler automatiska hastighets&amp;ouml;vervakningskameror runt om i landet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det fr.o.m. 2013 inte ska s&amp;auml;ljas nyproducerade bilar som bara anv&amp;auml;nder sig av fossil drift, utan bilarna m&amp;aring;ste &amp;auml;ven kunna k&amp;ouml;ras p&amp;aring; biodrivmedel eller annat h&amp;aring;llbart drivsystem, t.ex. el.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen snarast b&amp;ouml;r utreda hur en utfasning av lastbilar som drivs med fossila br&amp;auml;nslen kan ske.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige internationellt b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar odling av bioenergi.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige genom t.ex. bist&amp;aring;ndsmedel b&amp;ouml;r kunna bygga upp institutionell kapacitet i fattigare l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att dessa ska kunna s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla efterlevnaden av certifieringssystemen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att alla former av fordonsbr&amp;auml;nslen certifieras utifr&amp;aring;n kriterier om en h&amp;aring;llbar produktion.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen snarast b&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning som p&amp;aring; vetenskaplig grund ska g&amp;aring; igenom olika br&amp;auml;nslesorter utifr&amp;aring;n ett livscykelperspektiv.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja b&amp;aring;de forskning om och uppf&amp;ouml;rande av pilot- och demoanl&amp;auml;ggningar som tillverkar f&amp;ouml;rnybara drivmedel eller drivmedelssystem.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inriktningen av forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram ska fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;let och en j&amp;auml;mn k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning mellan de anlitade forskarna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att &amp;ouml;ka inblandningen av biodrivmedel i vanlig bensin och diesel.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska &amp;aring;terkomma med ett konkret f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r ett system med biodrivmedelscertifikat som kan inf&amp;ouml;ras senast 1 januari 2011.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska utv&amp;auml;rdera utfallet av den s.k. pumplagen och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som stimulerar utbyggnad av andra drivmedel &amp;auml;n etanol, t.ex. biogas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen snarast b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram ett lagf&amp;ouml;rslag som skapar en enhetlig definition av vad som &amp;auml;r en milj&amp;ouml;bil.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen utifr&amp;aring;n ett milj&amp;ouml;perspektiv b&amp;ouml;r utv&amp;auml;rdera och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra lagstiftningen f&amp;ouml;r statens milj&amp;ouml;bilsdefinition s&amp;aring; att nya regler kan tr&amp;auml;da i kraft den 1 juli 2010.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att alla bilar som statliga myndigheter k&amp;ouml;per in ska vara milj&amp;ouml;bilar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; pantsystem f&amp;ouml;r uttj&amp;auml;nta bilar med ett pantbelopp p&amp;aring; 5&amp;nbsp;000 kr.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att bensin- och dieselskatten ska h&amp;ouml;jas med 75&amp;nbsp;&amp;ouml;re mellan &amp;aring;ren 2008 och 2010, dvs. 25 &amp;ouml;re per &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r skattev&amp;auml;xla h&amp;ouml;jd bensinskatt i enlighet med vad som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i motionen s&amp;aring; att l&amp;aring;ginkomsttagare och landsbygdsbor kompenseras f&amp;ouml;r de &amp;ouml;kade kostnaderna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r skattev&amp;auml;xla h&amp;ouml;jd dieselskatt med 10 &amp;ouml;re mot samma summa s&amp;auml;nkt fordonsskatt f&amp;ouml;r tunga fordon.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att drivmedelsskatten ska delas i tre delar – en koldioxidkomponent, en fiskal komponent (dvs. energiskatten) och en komponent f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga milj&amp;ouml;egenskaper.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen mer noggrant b&amp;ouml;r utreda vilka skillnader som f&amp;ouml;religger mellan ”svavelfri” Europadiesel och diesel i milj&amp;ouml;klass&amp;nbsp;1 och utifr&amp;aring;n den samlade milj&amp;ouml;bed&amp;ouml;mningen f&amp;ouml;resl&amp;aring; l&amp;auml;mpliga skatteniv&amp;aring;er.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen inom EU b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att tullavgifterna f&amp;ouml;r etanol utanf&amp;ouml;r EU tas bort.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i EU b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att merv&amp;auml;rdesdirektivet &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r neds&amp;auml;ttning av moms i syfte att minska milj&amp;ouml;belastningen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;auml;ndringar i fordonsskatten s&amp;aring; att den blir mer koldioxidbaserad i enlighet med vad som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i motionen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra en koldioxidbaserad fordonsskatt f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre bilar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ett system f&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon b&amp;ouml;r tr&amp;auml;da i kraft senast den 1 januari 2011.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra Naturv&amp;aring;rdsverkets f&amp;ouml;rslag till koldioxidbaserat f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsskattesystem, vilket kopplar bilarnas koldioxidutsl&amp;auml;pp till f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsv&amp;auml;rdet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda hur f&amp;ouml;rm&amp;aring;n av fri parkering kan lyftas ut ur sj&amp;auml;lva v&amp;auml;rderingen av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbil och i st&amp;auml;llet hanteras p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag om inf&amp;ouml;rande av en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt p&amp;aring; nya bilar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning som har till uppgift att hitta ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar dem som bor p&amp;aring; landsbygden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag till regional differentiering av beskattningen av bilismen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att en kommun som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselskatt genom avtal med regeringen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med lagf&amp;ouml;rslag som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r kommuner att i framtiden sj&amp;auml;lva f&amp;aring; avg&amp;ouml;ra om de vill inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n framtida tr&amp;auml;ngselskatter, f&amp;ouml;rutom system- och administrationskostnaderna, ovillkorligt ska &amp;aring;terf&amp;ouml;ras till regionen eller kommunen och dess valda instanser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige i internationella sammanhang aktivt b&amp;ouml;r agera b&amp;aring;de i EU och FN f&amp;ouml;r att den internationella luftfartens klimatp&amp;aring;verkan ska inkluderas i den internationella klimatkonventionen efter 2012.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen kraftfullt b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att ICAO (International Civil Aviation Organization) tillser att flygtrafiken minskar sin milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och att beskattning av flygbr&amp;auml;nsle blir m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen i EU b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att transportslag inte omfattas av samma system med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter som industrin och energif&amp;ouml;retagen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att alla utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter ska auktioneras ut och inte sk&amp;auml;nkas bort gratis till flygoperat&amp;ouml;rer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen snarast b&amp;ouml;r uppta f&amp;ouml;rhandlingar med grannl&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att komma &amp;ouml;verens om gemensamma skatteniv&amp;aring;er f&amp;ouml;r skatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nsle.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att inf&amp;ouml;ra en klimatskatt p&amp;aring; flygtrafik enligt samma m&amp;ouml;nster som vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r f&amp;ouml;r inrikesflyget.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att inf&amp;ouml;ra en klimatskatt p&amp;aring; inrikes flyg, motsvarande en kostnad p&amp;aring; 11&amp;nbsp;000 kr per start eller landning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att kompensera flyglinjer upphandlade av Rikstrafiken i samband med inf&amp;ouml;randet av en klimatskatt p&amp;aring; inrikes flyg.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ge Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket i uppdrag att belysa och komma med f&amp;ouml;rslag till hur flygtrafiken kan minimera milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;ka hur nya, milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare flygbr&amp;auml;nslen kan utvecklas och p&amp;aring;skynda processen med att godk&amp;auml;nna milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare flygbr&amp;auml;nslen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att staten b&amp;ouml;r peka ut ett antal strategiska flygplatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Bromma flygf&amp;auml;lt ska avvecklas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 2, 3, 5, 6 och 48 h&amp;auml;nvisade till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 4, 17, 105 och 107 h&amp;auml;nvisade till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 9 h&amp;auml;nvisat till KrU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkandena 10 och 99 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkandena 16, 60, 98 och 112 h&amp;auml;nvisade till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkandena 25, 43, 44, 46, 47, 49, 73, 84, 85, 88, 108–111, 113–121 och 129–132 h&amp;auml;nvisade till SkU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt; Yrkande 83 h&amp;auml;nvisat till F&amp;ouml;U.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt; Yrkandena 87, 89, 94, 96, 97, 100, 101, 106, 125, 127, 128 och 134 h&amp;auml;nvisade till MJU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;9&lt;/span&gt; Yrkande 95 h&amp;auml;nvisat till UU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;10&lt;/span&gt; Yrkandena 122 och 123 h&amp;auml;nvisade till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825683" name="_Toc239825683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827776" name="_Toc239827776"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827809" name="_Toc239827809"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827838" name="_Toc239827838"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886970" name="_Toc240886970"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002074" name="_Toc242002074"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002102" name="_Toc242002102"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265262" name="_Toc242265262"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265292" name="_Toc242265292"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515676" name="_Toc242515676"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399908" name="_Toc244399908"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109242" name="_Toc245109242"&gt;&lt;/a&gt;Bakgrund&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det globala klimatet hotas av m&amp;auml;nniskans utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningen av fossila energislag – olja, kol och naturgas – som g&amp;ouml;r att halten av klimatgaser &amp;ouml;kar. Halten av v&amp;auml;xthusgaser kommer att forts&amp;auml;tta att stiga i m&amp;aring;nga decennier om inte &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen. Forts&amp;auml;tter utsl&amp;auml;ppen att &amp;ouml;ka p&amp;aring; samma okontrollerade s&amp;auml;tt som idag riskerar vi klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och extrema klimath&amp;auml;ndelser som kommer att v&amp;aring;lla stor f&amp;ouml;r&amp;ouml;delse och lidande runt om i v&amp;auml;lden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om jorden f&amp;aring;r en &amp;ouml;kad medeltemperatur med 3 grader befarar FN:s klimatpanel (IPPC) en kollaps av delar av eller hela Amazonas, samt stigande havsniv&amp;aring;er som leder till att mer &amp;auml;n 200 miljoner m&amp;auml;nniskor tvingas flytta f&amp;ouml;r gott. En medeltemperatur som &amp;auml;r 4 grader h&amp;ouml;gre &amp;auml;n idag riskerar att utrota 50 procent av alla arter och leder ob&amp;ouml;nh&amp;ouml;rligen till att stormar, torka, &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och v&amp;auml;rmeb&amp;ouml;ljor &amp;ouml;kar i intensitet och d&amp;auml;rmed har stor p&amp;aring;verkan p&amp;aring; m&amp;auml;nniskan. Om vi skulle f&amp;aring; en &amp;ouml;kad medeltemperatur med 5 grader kommer h&amp;ouml;jda havsniv&amp;aring;er hota storst&amp;auml;der och resultera i att en tredjedel av Afrika drabbas av stora minskningar i sk&amp;ouml;rdarna. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av oerh&amp;ouml;rt stor betydelse att utsl&amp;auml;ppen av klimatp&amp;aring;verkande gaser minskar radikalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den v&amp;auml;xthusgas som framf&amp;ouml;r allt trafiken ger upphov till &amp;auml;r fr&amp;aring;n koldioxid. Transportsektorns andel av koldioxidutsl&amp;auml;ppen &amp;auml;r ca 45 procent. Bara v&amp;auml;gtransporterna st&amp;aring;r f&amp;ouml;r ca 1/3 av Sveriges koldioxidutsl&amp;auml;pp. Trafiksektorn &amp;auml;r det enda samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;de d&amp;auml;r utsl&amp;auml;ppen &amp;ouml;kat kraftigt under senare &amp;aring;r. Utsl&amp;auml;ppen har sedan 1990 &amp;ouml;kat med 12 procent! Och prognoser visar att det kommer ske en &amp;ouml;kning med 2 procent per &amp;aring;r. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r inte h&amp;aring;llbart och transportsektorn m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r omedelbart p&amp;aring;b&amp;ouml;rja en omst&amp;auml;llning till ett ekologiskt h&amp;aring;llbart transportsystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I denna motion lyfter vi fram ca 140 f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan leda till en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor. Motionens olika f&amp;ouml;rslag ska vart och ett inte tas ur sitt sammanhang. Var och en av &amp;aring;tg&amp;auml;rderna kan aldrig leda till att vi vrider utvecklingen &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll, men tillsammans fungerar de som en radikal omst&amp;auml;llning till en milj&amp;ouml;anpassad transportsektor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc240886971" name="_Toc240886971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109243" name="_Toc245109243"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239825684" name="_Toc239825684"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827777" name="_Toc239827777"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827810" name="_Toc239827810"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827839" name="_Toc239827839"&gt;&lt;/a&gt;Denna motion &amp;auml;r en av tre motioner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som denna motion l&amp;auml;mnas in till riksdagen l&amp;auml;mnas &amp;auml;ven tv&amp;aring; andra motioner in som har ber&amp;ouml;ringspunkter med denna. Denna motion ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ses tillsammans med de andra tv&amp;aring;, handlar om dels &lt;span style="font-style: italic;"&gt;trafik och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/span&gt; (2009/10:T535), dels &lt;span style="font-style: italic;"&gt;trafik och social h&amp;aring;llbarhet&lt;/span&gt; (2009/10:T534). Genom att l&amp;auml;sa alla tre motioner f&amp;aring;r man en god bild av V&amp;auml;nsterpartiets politik i trafikfr&amp;aring;gor. En del f&amp;ouml;rslag &amp;ouml;verlappar varandra, men det &amp;auml;r &amp;auml;ven s&amp;aring; att n&amp;aring;gon av motionerna har en mer grundl&amp;auml;ggande text i n&amp;aring;got &amp;auml;mne. Om det uppfattas som om t.ex. milj&amp;ouml;perspektivet saknas i motionen om &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Trafik och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/span&gt; s&amp;aring; &amp;auml;r det antagligen korrekt, eftersom du hittar det mesta av milj&amp;ouml;perspektivet i motionen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Trafik och milj&amp;ouml;&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc240886972" name="_Toc240886972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002075" name="_Toc242002075"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002103" name="_Toc242002103"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265263" name="_Toc242265263"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265293" name="_Toc242265293"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515677" name="_Toc242515677"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399909" name="_Toc244399909"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109244" name="_Toc245109244"&gt;&lt;/a&gt;Utg&amp;aring;ngspunkter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dispositionen av motionen f&amp;ouml;ljer V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag om en transporthierarki inom transportsektorn. Transporthierarkin presenteras mer utf&amp;ouml;rligt h&amp;auml;r nedan, men redan nu vill vi understryka att rangordningen av de olika f&amp;ouml;rslagen i stort sett f&amp;ouml;ljer hierarkin, dvs. &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelade s&amp;aring; att det &amp;auml;r viktigare att satsa p&amp;aring; cykel- och kollektivtrafik &amp;auml;n p&amp;aring; nya milj&amp;ouml;bilar. Det kan dock av tidsm&amp;auml;ssiga och praktiska sk&amp;auml;l vara b&amp;auml;ttre att vid en viss given tid l&amp;aring;ta f&amp;ouml;rslag som finns l&amp;auml;ngre ned i hierarkin komma f&amp;ouml;re f&amp;ouml;rslag som finns l&amp;auml;ngre upp. Men grundprincipen &amp;auml;r att transporthierarkin ska f&amp;ouml;ljas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825685" name="_Toc239825685"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827778" name="_Toc239827778"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827811" name="_Toc239827811"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827840" name="_Toc239827840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886973" name="_Toc240886973"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002076" name="_Toc242002076"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002104" name="_Toc242002104"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265264" name="_Toc242265264"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265294" name="_Toc242265294"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515678" name="_Toc242515678"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399910" name="_Toc244399910"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109245" name="_Toc245109245"&gt;&lt;/a&gt;Kommunikationer i allm&amp;auml;nhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r Sveriges transportpolitik &amp;auml;r enligt ett riksdagsbeslut ”att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en samh&amp;auml;llsekonomiskt effektiv och l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar transportf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning f&amp;ouml;r medborgarna och n&amp;auml;ringslivet i hela landet”. F&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta m&amp;aring;ste dels transportbehovet minska eller &amp;aring;tminstone inte &amp;ouml;ka, dels samh&amp;auml;llets subventioner och st&amp;ouml;d inriktas tydligt mot de mest h&amp;aring;llbara transportmedlen samt mot vissa socioekonomiska grupper. Ett minskat behov av transporter beh&amp;ouml;ver dock inte betyda minskad kommunikation, eftersom samh&amp;auml;llsplanering och IT kan bidra till &amp;ouml;kad kommunikationsniv&amp;aring; samtidigt som det fysiska transportbehovet med fordon minskar. Det &amp;auml;r tillg&amp;auml;ngligheten som ska &amp;ouml;ka, inte r&amp;ouml;rligheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag leder till att skillnaden mellan kvinnors och m&amp;auml;ns resursutnyttjande inom trafiksektorn minskar. Normalt &amp;auml;r trafiken en mansdominerad v&amp;auml;rld, d&amp;auml;r m&amp;auml;n i mycket st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nder sig av bil &amp;auml;n vad kvinnor g&amp;ouml;r. Mellan 2001 och 2008 hade staten ett transportpolitiskt delm&amp;aring;l som angav att kvinnors och m&amp;auml;ns transportbehov ska v&amp;auml;gas lika, att k&amp;ouml;nen ska ha samma m&amp;ouml;jligheter och att deras v&amp;auml;rderingar ska v&amp;auml;gas lika tungt. V&amp;auml;nsterpartiet var mycket p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att inf&amp;ouml;ra detta delm&amp;aring;l om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i transportpolitiken. Dessv&amp;auml;rre har de borgerliga ledam&amp;ouml;terna i riksdagen avskaffat detta specifika j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;l och i st&amp;auml;llet bakat in fr&amp;aring;gan om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i andra fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825686" name="_Toc239825686"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827779" name="_Toc239827779"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827812" name="_Toc239827812"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827841" name="_Toc239827841"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886974" name="_Toc240886974"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002077" name="_Toc242002077"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002105" name="_Toc242002105"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265265" name="_Toc242265265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265295" name="_Toc242265295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515679" name="_Toc242515679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399911" name="_Toc244399911"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109246" name="_Toc245109246"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;r syn p&amp;aring; investeringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller investeringar i infrastruktur &amp;auml;r att transportslagen ska komplettera varandra och ses som en helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825687" name="_Toc239825687"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827780" name="_Toc239827780"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827813" name="_Toc239827813"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827842" name="_Toc239827842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886975" name="_Toc240886975"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002078" name="_Toc242002078"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002106" name="_Toc242002106"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265266" name="_Toc242265266"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265296" name="_Toc242265296"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515680" name="_Toc242515680"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399912" name="_Toc244399912"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109247" name="_Toc245109247"&gt;&lt;/a&gt;Infrastruktur i allm&amp;auml;nhet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att beakta f&amp;ouml;ljande i samband med en l&amp;aring;ngsiktig infrastrukturinriktning:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att n&amp;aring; de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;len kan inte infrastrukturinvesteringar ensamma bidra till m&amp;aring;luppfyllelse. Lika viktiga &amp;auml;r politiska beslut inom lagstiftning och utformandet av ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trafikslagen m&amp;aring;ste ses som en helhet och f&amp;ouml;rslag till kommunikationsl&amp;ouml;sningar m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n ett trafikslags&amp;ouml;vergripande perspektiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens infrastrukturinvesteringar b&amp;ouml;r finansieras p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som de flesta andra investeringar i samh&amp;auml;llet, det vill s&amp;auml;ga med en investeringsbudget. N&amp;aring;got som kan konsumeras under en l&amp;auml;ngre tid, ska &amp;auml;ven skrivas av under en l&amp;auml;ngre tid. I annat fall &amp;ouml;verf&amp;ouml;r man kostnader till endast en generation fast&amp;auml;n det &amp;auml;r uppenbart att flera generationer har nytta av investeringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Infrastruktur som anses vara nationellt viktig ska &amp;auml;ven finansieras av staten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En transporthierarki ska r&amp;aring;da.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825688" name="_Toc239825688"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827781" name="_Toc239827781"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827814" name="_Toc239827814"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827843" name="_Toc239827843"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886976" name="_Toc240886976"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002079" name="_Toc242002079"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002107" name="_Toc242002107"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265267" name="_Toc242265267"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265297" name="_Toc242265297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515681" name="_Toc242515681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399913" name="_Toc244399913"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109248" name="_Toc245109248"&gt;&lt;/a&gt;Infrastruktur och v&amp;auml;gar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inriktningen inom v&amp;auml;gtrafiken b&amp;ouml;r bland annat utifr&amp;aring;n de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;len ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det svenska v&amp;auml;gn&amp;auml;tet &amp;auml;r i princip f&amp;auml;rdigbyggt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andelen resor med kollektivtrafik m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka p&amp;aring;tagligt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett &amp;ouml;kat behov av underh&amp;aring;ll av redan befintliga v&amp;auml;gar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;gf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar kan beh&amp;ouml;vas av trafiks&amp;auml;kerhetssk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om det f&amp;ouml;religger behov av motorv&amp;auml;g av kapacitetssk&amp;auml;l, b&amp;ouml;r det i st&amp;auml;llet byggas en s&amp;aring; kallad tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825689" name="_Toc239825689"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827782" name="_Toc239827782"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827815" name="_Toc239827815"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827844" name="_Toc239827844"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886977" name="_Toc240886977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002080" name="_Toc242002080"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002108" name="_Toc242002108"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265268" name="_Toc242265268"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265298" name="_Toc242265298"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515682" name="_Toc242515682"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399914" name="_Toc244399914"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109249" name="_Toc245109249"&gt;&lt;/a&gt;Infrastruktur och sp&amp;aring;r&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inriktningen inom j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken b&amp;ouml;r bland annat utifr&amp;aring;n de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;len ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett stort behov av &amp;ouml;kat underh&amp;aring;ll av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett stort behov av &amp;ouml;kade investeringar i nya j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andelen resor med kollektivtrafik m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka p&amp;aring;tagligt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r kortare restider p&amp;aring; l&amp;auml;ngre str&amp;auml;ckor. Det kan inneb&amp;auml;ra nya h&amp;ouml;ghastighetsbanor och/eller f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningar av befintliga sp&amp;aring;r och/eller fler dubbelsp&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;auml;ven m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra snabba j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsresor p&amp;aring; kortare str&amp;auml;ckor kr&amp;auml;vs investeringar s&amp;aring; att ”vanlig” t&amp;aring;gtrafik kan kombineras med de t&amp;aring;g som g&amp;aring;r snabbare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om flertalet orter i Sverige kan n&amp;aring;s inom tv&amp;aring; tre timmar f&amp;ouml;rsvinner behovet av inrikesflyg s&amp;ouml;der om Sundsvall n&amp;auml;stan helt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den lokala sp&amp;aring;rtrafiken i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad ett nationellt intresse.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Befintliga l&amp;aring;gtrafikerade banor b&amp;ouml;r inte l&amp;auml;ggas ned eftersom den st&amp;ouml;rsta kostnaden redan &amp;auml;r betald i och med byggandet av infrastrukturen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825690" name="_Toc239825690"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827783" name="_Toc239827783"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827816" name="_Toc239827816"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827845" name="_Toc239827845"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886978" name="_Toc240886978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002081" name="_Toc242002081"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002109" name="_Toc242002109"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265269" name="_Toc242265269"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265299" name="_Toc242265299"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515683" name="_Toc242515683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399915" name="_Toc244399915"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109250" name="_Toc245109250"&gt;&lt;/a&gt;Infrastruktur och sj&amp;ouml;farten&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inriktningen inom sj&amp;ouml;farten b&amp;ouml;r bland annat utifr&amp;aring;n de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;len ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla strategiska hamnar ska ha tillg&amp;aring;ng till j&amp;auml;rnv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En kombiterminal b&amp;ouml;r finnas i varje strategisk hamn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att styra statens infrastrukturinvesteringar till ett begr&amp;auml;nsat antal hamnar, eftersom det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en mer rationell och effektivare styrning av statliga infrastrukturinvesteringar till i f&amp;ouml;rsta hand de strategiska orterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825691" name="_Toc239825691"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827784" name="_Toc239827784"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827817" name="_Toc239827817"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827846" name="_Toc239827846"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886979" name="_Toc240886979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002082" name="_Toc242002082"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002110" name="_Toc242002110"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265270" name="_Toc242265270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265300" name="_Toc242265300"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515684" name="_Toc242515684"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399916" name="_Toc244399916"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109251" name="_Toc245109251"&gt;&lt;/a&gt;Infrastruktur och flyget&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inriktningen inom flygtrafiken b&amp;ouml;r bland annat utifr&amp;aring;n de &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;len ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla strategiska flygplatser ska &amp;auml;gas av staten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r tveksamt om det b&amp;ouml;r utg&amp;aring; n&amp;aring;got statligt st&amp;ouml;d till de strategiska och regionalt strategiska flygplatserna (g&amp;auml;ller dock ej flyglinjer som Rikstrafiken upphandlat).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att styra statens infrastrukturinvesteringar till ett begr&amp;auml;nsat antal flygplatser, eftersom det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en mer rationell och effektivare styrning av statliga infrastrukturinvesteringar till i f&amp;ouml;rsta hand de strategiska orterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825692" name="_Toc239825692"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827785" name="_Toc239827785"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827818" name="_Toc239827818"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827847" name="_Toc239827847"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886980" name="_Toc240886980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002083" name="_Toc242002083"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002111" name="_Toc242002111"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265271" name="_Toc242265271"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265301" name="_Toc242265301"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515685" name="_Toc242515685"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399917" name="_Toc244399917"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109252" name="_Toc245109252"&gt;&lt;/a&gt;Anv&amp;auml;nd en transporthierarki&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots fina skrivningar om ett h&amp;aring;llbart transportsystem forts&amp;auml;tter privatbilismen att &amp;ouml;ka. Varf&amp;ouml;r &amp;auml;r det s&amp;aring;? Jo, kostnaden f&amp;ouml;r ett transportslags p&amp;aring;verkan p&amp;aring; samh&amp;auml;llet avspeglas fortfarande i priset f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda olika transportslag. Kostnadsbalansen m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras s&amp;aring; att h&amp;aring;llbara transportmedel blir billigare medan mindre h&amp;aring;llbara transportmedel blir dyrare. Samtidigt m&amp;aring;ste det skapas ordentliga alternativ s&amp;aring; att det kollektiva resandet kan underl&amp;auml;ttas, prioriteras och v&amp;auml;rdes&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att cykel- och kollektivtrafiken m&amp;aring;ste f&amp;aring; en st&amp;ouml;rre andel av dagens och morgondagens resande om det transportpolitiska m&amp;aring;let och milj&amp;ouml;m&amp;aring;len ska kunna n&amp;aring;s. Men det kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan en b&amp;auml;ttre samh&amp;auml;llsplanering och ett st&amp;ouml;rre anv&amp;auml;ndande av digitala tj&amp;auml;nster. En transporthieraki b&amp;ouml;r antas som klart och tydligt anger vilka transportmedel som ska prioriteras f&amp;ouml;r att det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let ska n&amp;aring;s. Transporthierarkin ska genomsyra alla beslut som r&amp;ouml;r kommunikationer. Grunden f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan hierarki &amp;auml;r att de olika transporslagens h&amp;aring;llbarhet och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ska leda mot det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let om social och ekologisk h&amp;aring;llbarhet. Men vad betyder en transporthierki i praktiken? Jo, vid behov av kommunikation m&amp;aring;ste man f&amp;ouml;rst st&amp;auml;lla sig fr&amp;aring;gan om det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att &amp;ouml;verhuvudtaget fysiskt f&amp;ouml;rflytta sig. F&amp;ouml;r att minska behovet av f&amp;ouml;rflyttningar kr&amp;auml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i grunden en god samh&amp;auml;llsplanering. Det kan ocks&amp;aring; vara f&amp;ouml;rdelaktigt att anv&amp;auml;nda digitala tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt minska behovet av transporter. Om det &amp;auml;nd&amp;aring; finns behov av att f&amp;ouml;rflytta sig i det fysiska rummet b&amp;ouml;r man i f&amp;ouml;rsta hand anv&amp;auml;nda sig av g&amp;aring;ng eller cykel. &amp;Auml;r det inte m&amp;ouml;jligt ska kollektiva transportmedel anv&amp;auml;ndas, s&amp;aring;som buss, sp&amp;aring;rtrafik och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. F&amp;ouml;r busstrafik ska drivmedlet i f&amp;ouml;rsta hand vara f&amp;ouml;rnybart och f&amp;ouml;r sp&amp;aring;rtrafik ska elen komma fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rnybar energi. Sedan f&amp;ouml;ljer sj&amp;ouml;fart som ett alternativ i transporthierarkin. &amp;Auml;r inte det m&amp;ouml;jligt m&amp;aring;ste man anv&amp;auml;nda v&amp;auml;gtransporter och d&amp;aring; i f&amp;ouml;rsta hand de som drivs med drivmedel som inte p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n negativt. I sista hand ska flyg anv&amp;auml;ndas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Delar man in olika transporter och kommunikationss&amp;auml;tt i en &amp;ouml;nskad rangordning kan det se ut enligt nedan, vilket &amp;auml;ven &amp;auml;r sj&amp;auml;lva dispositionen p&amp;aring; rapporten:&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 8.01mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llsplanering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;IT och bredband.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;aring;ng och cykel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kollektivtrafik a) sp&amp;aring;r- och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik samt busstrafik med f&amp;ouml;rnybara drivmedel b) buss med fossila drivmedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;ouml;fart.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;gtrafik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flygtrafik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av vad som anf&amp;ouml;rs om transporthierarki anser vi att det ska inf&amp;ouml;ras en transporthierarki som tydligt anger vilka transportslag som ska prioriteras f&amp;ouml;r att de &amp;ouml;vergripande milj&amp;ouml;- och trafikm&amp;aring;len ska n&amp;aring;s. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825693" name="_Toc239825693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827786" name="_Toc239827786"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827819" name="_Toc239827819"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827848" name="_Toc239827848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886981" name="_Toc240886981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002084" name="_Toc242002084"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002112" name="_Toc242002112"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265272" name="_Toc242265272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265302" name="_Toc242265302"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515686" name="_Toc242515686"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399918" name="_Toc244399918"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109253" name="_Toc245109253"&gt;&lt;/a&gt;En framtidsinriktad samh&amp;auml;llsplanering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Strukturellt och l&amp;aring;ngsiktigt handlar det om att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en samh&amp;auml;llsplanering och ett byggande som minskar behovet av l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga fysiska transporter och en planering som bygger p&amp;aring; energisn&amp;aring;la och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga transporter, t.ex. kollektiva transporter med j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och buss. Men det kan &amp;auml;ven vara anv&amp;auml;ndning av IT och bredband f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra e-handel, virtuella m&amp;ouml;ten och till och med virtuella resor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom samh&amp;auml;llsplaneringen finns stora m&amp;ouml;jligheter att minska transportsektorns milj&amp;ouml;- och energip&amp;aring;verkan. Om bebyggelse f&amp;ouml;rt&amp;auml;tas, redan exploaterad mark tas i anspr&amp;aring;k och infartsparkeringar byggs osv., kan samh&amp;auml;llsplaneringen vara ett av flera verktyg som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r ett mer transporteffektivare och d&amp;auml;rmed energisn&amp;aring;lare samh&amp;auml;lle. Det leder till att fler m&amp;auml;nniskor kan g&amp;aring; eller cykla mellan olika punkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; korta transportstr&amp;auml;ckor (vilket g&amp;auml;ller merparten av alla f&amp;ouml;rflyttningar) i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der har g&amp;aring;ng och cykel den st&amp;ouml;rsta potentialen, vilket bl.a. kan stimuleras genom nya cykelbanor, l&amp;aring;necyklar och regionala cykelleder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825694" name="_Toc239825694"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827787" name="_Toc239827787"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827820" name="_Toc239827820"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827849" name="_Toc239827849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886982" name="_Toc240886982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002085" name="_Toc242002085"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002113" name="_Toc242002113"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265273" name="_Toc242265273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265303" name="_Toc242265303"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515687" name="_Toc242515687"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399919" name="_Toc244399919"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109254" name="_Toc245109254"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom samh&amp;auml;llsplaneringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att samh&amp;auml;llsplaneringen ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad regional samordning&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den regionala planeringen har en stor potential n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att p&amp;aring;verka energianv&amp;auml;ndning och resm&amp;ouml;nster f&amp;ouml;r transporter. En bebyggelseutveckling som medvetet styr mot ett minskat transportarbete &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig ingrediens f&amp;ouml;r att styra samh&amp;auml;llet mot l&amp;aring;g milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan i samband med kommunikationer. Men f&amp;ouml;r att detta ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs en &amp;ouml;kad regional samordning och kanske &amp;auml;ven en &amp;ouml;kad tyngd f&amp;ouml;r beslut fattade p&amp;aring; regional niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med lagf&amp;ouml;rslag som st&amp;auml;rker den regionala samordningen p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r att transportarbetets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan kan minska p&amp;aring; regional niv&amp;aring;. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) Kommunala transportplaner&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid st&amp;ouml;rre exploateringsprojekt finns det krav p&amp;aring; att en exploat&amp;ouml;r ska visa p&amp;aring; vilka milj&amp;ouml;konsekvenser f&amp;ouml;rslaget f&amp;aring;r i samband med en &amp;auml;ndrad markanv&amp;auml;ndning. D&amp;auml;remot beh&amp;ouml;ver en exploat&amp;ouml;r inte redovisa vilka transportbehov som uppkommer i och med exploateringen. Exploat&amp;ouml;ren beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;verhuvudtaget inte ta ansvar f&amp;ouml;r hur man kan minimera eller styra transportslag s&amp;aring; att det ger en positiv effekt p&amp;aring; milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa. Det h&amp;auml;r minskar sj&amp;auml;lvklart m&amp;ouml;jligheterna att f&amp;aring; effektiva och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga transporter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att kommuner ska kunna &amp;aring;l&amp;auml;gga verksamhetsut&amp;ouml;vare att etablera transportplaner i samband med detaljplaneringen i syfte att minska transportbehov och fr&amp;auml;mja milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare resor. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I utredningen Bilen, biffen och bostaden (SOU 2005:51) n&amp;auml;mns ett antal exempel som skulle kunna ing&amp;aring; i en transportplan: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En transportplan b&amp;ouml;r inneh&amp;aring;lla &amp;aring;tg&amp;auml;rder som placering och utformning av h&amp;aring;llplatser, informationssystem f&amp;ouml;r kollektivtrafiken, placering av byggnader s&amp;aring; att avst&amp;aring;ndet till kollektivtrafik minimeras, infrastruktur f&amp;ouml;r videokonferenser, s&amp;auml;kra p-platser f&amp;ouml;r cyklar, s&amp;auml;rskilda p-platser f&amp;ouml;r bilpoolsbilar, tankst&amp;auml;llen f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;fordon och ekonomiska incitament f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;anpassat resande, inf&amp;ouml;rande av bilpool, parkerings- och resepolicy.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket talar f&amp;ouml;r att ett uppr&amp;auml;ttande av transportplaner skulle f&amp;aring; positiva effekter n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att minska transporternas milj&amp;ouml;belastning. Det skulle sannolikt &amp;auml;ven gynna grupper som har en l&amp;auml;gre tillg&amp;aring;ng till bil, dvs. barn, pension&amp;auml;rer och l&amp;aring;ginkomsttagare. &amp;Auml;ven kvinnors krav p&amp;aring; transportbehov skulle l&amp;auml;ttare kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) Staten utg&amp;ouml;r ett gott exempel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att staten har en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att st&amp;auml;lla om till ett h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle och minska transportberoendet. Om de statliga verksamheterna har effektiva och milj&amp;ouml;anpassade transporter uppfattas det som ”norm”. Det s&amp;auml;nder ut positiva signaler om vilken v&amp;auml;g man b&amp;aring;de b&amp;ouml;r och kan g&amp;aring;. De statliga myndigheterna b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra den milj&amp;ouml;anpassade resan till norm och varje myndighet b&amp;ouml;r anta en resepolicy. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) Minskad etablering av externhandel f&amp;ouml;r dagligvaror&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det p&amp;aring;g&amp;aring;r en skenande utbyggnad av externhandel med livsmedel, kl&amp;auml;der, husger&amp;aring;d och fritidsartiklar utanf&amp;ouml;r centrum och bostadsomr&amp;aring;den. Kommunerna saknar ofta samordning och &amp;ouml;vergripande konsekvensutredningar f&amp;ouml;r handelns utveckling. Alla kommuner &amp;auml;r dock skyldiga att verka f&amp;ouml;r de nationella milj&amp;ouml;m&amp;aring;len om god luft och god byggd milj&amp;ouml;. Kommunen och l&amp;auml;nsstyrelsen ska ocks&amp;aring; se till att inblandade kommuner samr&amp;aring;der inf&amp;ouml;r beslut som f&amp;aring;r konsekvenser f&amp;ouml;r grannkommunerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ur ett milj&amp;ouml;perspektiv &amp;auml;r det inte alls bra att etablera verksamheter som helt bygger p&amp;aring; bilen som transportmedel. Sverige beh&amp;ouml;ver ist&amp;auml;llet minska de fossila utsl&amp;auml;ppen, vilket fr&amp;auml;mst kan ske genom mindre bil&amp;aring;kande samtidigt som de kollektiva l&amp;ouml;sningarnas andel av transporterna &amp;ouml;kar. Men externa aff&amp;auml;rer medf&amp;ouml;r att fler anv&amp;auml;nder bilen och att resorna blir l&amp;auml;ngre. &amp;Ouml;kat bilberoende ger milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan med buller, resursf&amp;ouml;rbrukning, barri&amp;auml;reffekter fr&amp;aring;n nya v&amp;auml;gar, mer asfalt, &amp;ouml;kad energif&amp;ouml;rbrukning och utsl&amp;auml;pp av h&amp;auml;lso- och klimatst&amp;ouml;rande &amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven den som inte har tillg&amp;aring;ng till bil drabbas h&amp;aring;rt. Kvinnor, pension&amp;auml;rer, personer med funktionsneds&amp;auml;ttning och l&amp;aring;ginkomsttagare &amp;auml;r grupper d&amp;auml;r tillg&amp;aring;ngen till bil &amp;auml;r l&amp;auml;gre. Glesbygdsverket har gjort en sammanst&amp;auml;llning som visar att utbyggnad av externhandel &amp;auml;r en viktig orsak till att allt fler aff&amp;auml;rer st&amp;auml;nger b&amp;aring;de i st&amp;auml;der och p&amp;aring; landsbygden. Allt fler f&amp;aring;r sv&amp;aring;rt att klara sina dagliga ink&amp;ouml;p, vilket inte minst ber&amp;ouml;var m&amp;auml;nniskor social kontakt. Kommunens ekonomi belastas d&amp;aring; hemtj&amp;auml;nsten tvingas &amp;auml;gna allt mer resurser till att handla &amp;aring;t dem som inte l&amp;auml;ngre kan ta sig till aff&amp;auml;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Etableringen av externa k&amp;ouml;pcentrum &amp;auml;r en milj&amp;ouml;fr&amp;aring;ga, en j&amp;auml;mlikhetsfr&amp;aring;ga och en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;ga. Det &amp;auml;r de bill&amp;ouml;sa i samh&amp;auml;llet som drabbas medan bilf&amp;ouml;rarna, som till 70 procent av &amp;auml;r m&amp;auml;n, &amp;ouml;kar sin tillg&amp;auml;nglighet. Bland de &amp;auml;ldre &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelningen &amp;auml;nnu skevare. I de fall d&amp;auml;r pension&amp;auml;rer ber&amp;ouml;rs, drabbas kvinnliga pension&amp;auml;rer mer. I de fall d&amp;auml;r l&amp;aring;ginkomsttagare ber&amp;ouml;rs &amp;auml;r kvinnorna i flertal. Inf&amp;ouml;randet av externhandelscentrum kring v&amp;aring;ra st&amp;auml;der leder till en mer oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld infrastruktur. Kvinnorna drabbas h&amp;aring;rdast om den bostadsn&amp;auml;ra servicen f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras eller – som p&amp;aring; m&amp;aring;nga platser – f&amp;ouml;rsvinner helt. Lagstiftningen p&amp;aring; omr&amp;aring;det m&amp;aring;ste sk&amp;auml;rpas. I syfte att utveckla befintliga stadsk&amp;auml;rnor anser V&amp;auml;nsterpartiet att det i plan- och byggnadslagen (PBL) ska inf&amp;ouml;ras s&amp;auml;rskilda best&amp;auml;mmelser r&amp;ouml;rande detaljhandelsanl&amp;auml;ggningar i externa l&amp;auml;gen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi b&amp;ouml;r dessutom i avvaktan p&amp;aring; lag&amp;auml;ndring omg&amp;aring;ende inf&amp;ouml;ra ett moratorium mot externa k&amp;ouml;pcentrum. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska regeringen i avvaktan p&amp;aring; lag&amp;auml;ndringar omg&amp;aring;ende inf&amp;ouml;ra ett moratorium mot externa k&amp;ouml;pcentrum. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825695" name="_Toc239825695"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827788" name="_Toc239827788"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827821" name="_Toc239827821"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827850" name="_Toc239827850"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886983" name="_Toc240886983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002086" name="_Toc242002086"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002114" name="_Toc242002114"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265274" name="_Toc242265274"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265304" name="_Toc242265304"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515688" name="_Toc242515688"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399920" name="_Toc244399920"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109255" name="_Toc245109255"&gt;&lt;/a&gt;IT och bredband&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;IT-sektorn kan p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Med utg&amp;aring;ngspunkt i en transporthiearki blir det tydligt att redan den f&amp;ouml;rsta fr&amp;aring;gan, dvs. om man &amp;ouml;verhuvudtaget beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rflytta sig eller inte, ger en uppfattning av potentialen inom IT-sektorn. Med t.ex. videokonferenser, telekonferenser och distansarbetare minskar behovet av fysiska transporter och d&amp;auml;rmed minskar milj&amp;ouml;belastningen. IT kan p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r olika former av distansarbete och d&amp;auml;rmed minska antalet fysiska arbetsresor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WWF (World Wide Fund for Nature/V&amp;auml;rldsnaturfonden) har i en rapport visat att IT-sektorn snabbt kan minska koldioxidutsl&amp;auml;ppen i EU med 50 miljoner ton genom ganska enkla IT-l&amp;ouml;sningar. Det &amp;auml;r t.ex. &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vi n&amp;auml;mnt h&amp;auml;r ovan, men &amp;auml;ven virtuella telefonsvarare, webbaserade skatteuttag m.m. bidrar till minskningen. 50 miljoner ton motsvarar utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n transportsektorn i Finland och &amp;Ouml;sterrike, vilket indikerar att det inte &amp;auml;r en obetydlig storlek det handlar om. Av WWF:s rapport framg&amp;aring;r att om h&amp;auml;lften av alla anst&amp;auml;llda i EU:s 27 medlemsl&amp;auml;nder skulle ers&amp;auml;tta ett fysiskt m&amp;ouml;te med en telekonferens, skulle utsl&amp;auml;ppen av koldioxid minska med drygt 2 miljoner ton koldioxid. Skulle 20 procent av alla aff&amp;auml;rsresor ers&amp;auml;ttas med en videokonferens skulle det reducera utsl&amp;auml;ppen med drygt 22 miljoner ton koldioxid. De virtuella m&amp;ouml;tena kan allts&amp;aring; kraftigt reducera utsl&amp;auml;ppen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825696" name="_Toc239825696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827789" name="_Toc239827789"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827822" name="_Toc239827822"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827851" name="_Toc239827851"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886984" name="_Toc240886984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002087" name="_Toc242002087"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002115" name="_Toc242002115"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265275" name="_Toc242265275"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265305" name="_Toc242265305"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515689" name="_Toc242515689"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399921" name="_Toc244399921"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109256" name="_Toc245109256"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom IT och bredband&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att IT och bredband ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) En e-strategi f&amp;ouml;r IT-sektorn som syftar till att minska behovet av transporter och d&amp;auml;rmed minska klimatp&amp;aring;verkan&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror mycket p&amp;aring; IT-sektorns roll i att minska koldioxidutsl&amp;auml;ppen. Men f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en s&amp;aring;dan utveckling kr&amp;auml;vs en samlad handlingsplan och en &amp;ouml;vergripande strategi fr&amp;aring;n regering och riksdag. Staten b&amp;ouml;r s&amp;auml;tta upp m&amp;aring;l f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan strategi samt konkretisera vilka medel som ska anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att n&amp;aring; de uppsatta m&amp;aring;len. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta fram en e-strategi f&amp;ouml;r IT-sektorn som ska syfta till att minska behovet av transporter och d&amp;auml;rmed minska klimatp&amp;aring;verkan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Liknade arbete b&amp;ouml;r &amp;auml;ven genomf&amp;ouml;ras i EU. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i EU verka f&amp;ouml;r det tas fram en e-strategi f&amp;ouml;r IT-sektorn som ska syfta till att minska behovet av transporter och d&amp;auml;rmed minska klimatp&amp;aring;verkan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) IT-tillg&amp;aring;ng f&amp;aring;r inte bli en klassfr&amp;aring;ga&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten ska ta ansvar f&amp;ouml;r att alla i hela landet f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till IT. Genom ett statligt ansvar kan utvecklingen bli positiv och leda till att vardagen f&amp;ouml;renklas f&amp;ouml;r de flesta, samtidigt som milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan minskar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en rad andra omr&amp;aring;den d&amp;auml;r det kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska den digitala klyftan s&amp;aring; att fler kan anv&amp;auml;nda sig av IT och d&amp;auml;rmed minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Ett omr&amp;aring;de &amp;auml;r skolan. En satsning p&amp;aring; l&amp;auml;rarna och skolan &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att minska klyftorna. Barn v&amp;auml;xer upp i hem med olika grad av IT-kunskaper och tillg&amp;aring;ng till IT. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska IT var en naturlig del i skolans arbete och ett av flera pedagogiska verktyg f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len i l&amp;auml;roplanen. Skolan kan h&amp;auml;r fylla en kompensatorisk funktion. Ett annat omr&amp;aring;de &amp;auml;r inom j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten, d&amp;auml;r det finns behov av att utarbeta ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsprogram f&amp;ouml;r IT-politiken. Ett tredje omr&amp;aring;de ber&amp;ouml;r vikten av att skynda p&amp;aring; olika utvecklingsprojekt med inriktning p&amp;aring; IT-anv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning. Ett fj&amp;auml;rde omr&amp;aring;de handlar om att erbjuda tj&amp;auml;nster p&amp;aring; olika spr&amp;aring;k, som riktar sig till invandrade. Inom dessa omr&amp;aring;den p&amp;aring;g&amp;aring;r det satsningar och projekt, men vi vill peka p&amp;aring; att denna process m&amp;aring;ste f&amp;aring; en snabbare utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att gl&amp;ouml;mma bort att drygt 20 procent av befolkningen saknar tillg&amp;aring;ng till IT och Internet i hemmet. Om IT ska kunna minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan m&amp;aring;ste den g&amp;ouml;ras till&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt med informationssatsningar fr&amp;aring;n exempelvis staten, studief&amp;ouml;rbund, folkh&amp;ouml;gskolor och utbildningsradion f&amp;ouml;r att skapa en bred delaktighet f&amp;ouml;r alla. Folkbildningsf&amp;ouml;rbundet har ett f&amp;ouml;rslag om att starta informations- och utbildningsprojekt som ska aktivera de m&amp;auml;nniskor som inte har tillg&amp;aring;ng till eller av olika anledningar inte anv&amp;auml;nder sig av Internet. Utbildningen &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att ske via fr&amp;auml;mst tv (Utbildningsradion) och i form av studiecirklar. V&amp;auml;nsterpartiet anser att f&amp;ouml;rslaget &amp;auml;r intressant och vi har i v&amp;aring;rt eget budgetf&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r staten avsatt medel till liknande projekt. Vi anser att staten ska st&amp;ouml;dja f&amp;ouml;rslag som det som Folkbildningsf&amp;ouml;rbundet lagt fram. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser &amp;auml;ven att samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste utnyttja tekniken inom lokala mediecenter p&amp;aring; bibliotek och skolor. Det offentliga samh&amp;auml;llets information och fakta ska ha h&amp;ouml;g tillg&amp;auml;nglighet till IT. Modern teknik p&amp;aring; arkiv, museer och bibliotek har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en stor betydelse. Regeringen ska l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag till hur kommunerna i samarbete med staten kan &amp;ouml;ka utbudet av IT-teknik p&amp;aring; bibliotek och skolor. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) En tillg&amp;auml;nglig infrastruktur&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att alla ska kunna tillgodog&amp;ouml;ra sig den nya tekniken m&amp;aring;ste den finnas fysiskt tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla. Att bygga bredband g&amp;aring;r inte av sig sj&amp;auml;lvt. Marknaden har inte klarat av att f&amp;ouml;rse hela landet med bredband. Staten har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rmedlat &amp;aring;tskilliga miljarder kronor till byggande av bredband. Men fortfarande finns det vita fl&amp;auml;ckar i f&amp;ouml;rorter och p&amp;aring; landsbygden d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor saknar infrastruktur. V&amp;auml;nsterpartiet anser att m&amp;auml;nniskor ska kunna leva kvar d&amp;auml;r de bor och en utbyggd IT-infrastruktur kan underl&amp;auml;tta detta. Staten b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bygga ut IT-tillg&amp;aring;ngen s&amp;aring; att det inte blir en klass- eller landsbygdsfr&amp;aring;ga om tillg&amp;auml;nglighet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att inte f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka klyftan mellan t&amp;auml;tbebyggda omr&amp;aring;den och landsbygd m&amp;aring;ste staten ta ansvar f&amp;ouml;r att alla kan f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till bra bredband, vilket betyder en &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringskapacitet som i alla fall inte &amp;auml;r l&amp;auml;gre &amp;auml;n 2 Mbit. V&amp;auml;nsterpartiet anser att det ska tas fram en l&amp;aring;ngsiktig strategi f&amp;ouml;r och finansiering av en fortsatt bredbandsutbyggnad i landet motsvarande minst 2 Mbit i &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringshastighet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att kostnaden f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda datakommunikationer &amp;auml;r likv&amp;auml;rdig &amp;ouml;ver hela landet. Staten m&amp;aring;ste garantera att m&amp;auml;nniskor och f&amp;ouml;retag kan anv&amp;auml;nda h&amp;ouml;ghastighetsuppkoppling motsvarande minst 2 Mbit/s till kostnader som &amp;auml;r likv&amp;auml;rdiga med dem som &amp;aring;terfinns i t&amp;auml;torter. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) En gemensam infrastruktur&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Infrastruktur &amp;auml;r n&amp;auml;stan alltid en kollektiv nyttighet och av sin natur ol&amp;auml;mplig att driva och &amp;auml;ga p&amp;aring; kommersiell grund. Den samh&amp;auml;llsekonomiska nyttan &amp;auml;r mycket st&amp;ouml;rre med ett gemensamt &amp;auml;gande. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar, v&amp;auml;gar, telen&amp;auml;t, kassaservice m.m. sj&amp;auml;lvklara delar i statens f&amp;ouml;rvaltning. Bredband skiljer sig inte i sak fr&amp;aring;n detta. Det &amp;auml;r en infrastruktur likt j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar, dvs. det &amp;auml;r inte rationellt att bygga fler optiska kablar bredvid varandra bara f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka konkurrensen. Risken med en infrastruktur som vilar p&amp;aring; kommersiell grund &amp;auml;r en utveckling som baseras p&amp;aring; ett sn&amp;auml;vt f&amp;ouml;retagsekonomiskt perspektiv, som mycket v&amp;auml;l kan gynna det egna f&amp;ouml;retaget, men inte allm&amp;auml;nheten eller milj&amp;ouml;n. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser V&amp;auml;nsterpartiet att den samh&amp;auml;lliga kontrollen och &amp;auml;gandet &amp;ouml;ver IT-infrastruktur ska st&amp;auml;rkas, bl.a. f&amp;ouml;r att kunna utg&amp;ouml;ra en del i ett samh&amp;auml;llsbygge f&amp;ouml;r minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten b&amp;ouml;r mer aktivt anv&amp;auml;nda sig av statliga f&amp;ouml;retag inom omr&amp;aring;det. Teracom &amp;auml;gs idag till 100 procent av staten. F&amp;ouml;retaget distribuerar radio och tv till hush&amp;aring;ll i Sverige via en rikst&amp;auml;ckande infrastruktur, d&amp;auml;r kunderna &amp;auml;r public service-bolag och kommersiella bolag. Teracom erbjuder &amp;auml;ven &amp;ouml;ppna bredbands- och fastighetsn&amp;auml;t. Idag n&amp;aring;r bolagets bredband 49 kommuner, 1&amp;nbsp;miljon inv&amp;aring;nare och 80&amp;nbsp;000 f&amp;ouml;retag. 2006 var utdelningen till staten 350 miljoner kr. V&amp;auml;nsterpartiet anser att regeringen ska ge direktiv till Teracom att kraftfullt forts&amp;auml;tta utbygganden av bredband i hela landet och att k&amp;ouml;pa in privata bredbandsn&amp;auml;t. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten b&amp;ouml;r &amp;auml;ven minska l&amp;ouml;nsamhetsm&amp;aring;let till 5 procent och avskaffa utdelningsm&amp;aring;let f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra utbyggnad av bredbandsn&amp;auml;t i landet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(e) &amp;Ouml;ppna k&amp;auml;llkoder och &amp;ouml;ppna standarder&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r IT-anv&amp;auml;ndare &amp;auml;r det v&amp;auml;sentligt att programmen &amp;auml;r m&amp;ouml;jliga att ta del av, anv&amp;auml;nda och utveckla. Alla de program som anv&amp;auml;nds idag (ordbehandlare, kalkylprogram, andra Office-motsvarigheter, e-postprogram, kalenderhanterare, bildbehandling, webbrowsers m.m.) finns &amp;auml;ven i &amp;ouml;ppna versioner. Att anv&amp;auml;nda &amp;ouml;ppen mjukvara inneb&amp;auml;r en rad f&amp;ouml;rdelar. &amp;Ouml;ppen mjukvara inneb&amp;auml;r att det st&amp;aring;r anv&amp;auml;ndaren fritt att &amp;auml;ndra i mjukvaran, vilket g&amp;ouml;r att t.ex. staten och andra fritt kan anpassa den efter behov. &amp;Ouml;ppen standard &amp;auml;r n&amp;auml;r det finns en enighet om att anv&amp;auml;nda sig av samma teknikstandard.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att IT m&amp;aring;ste vara ett utvecklingsomr&amp;aring;de d&amp;auml;r alla ges tillg&amp;aring;ng att fritt utveckla sin kreativitet, d&amp;auml;r man har en chans att anv&amp;auml;nda program efter eget huvud, d&amp;auml;r varje m&amp;auml;nniska har r&amp;auml;tt att anpassa program efter det behov man har, d&amp;auml;r individen har r&amp;auml;tt dela med sig av program och information samt att det finns en m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r varje m&amp;auml;nniska att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och utveckla ett program. I dag &amp;auml;r denna frihet delvis beskuren och styrd av multinationella f&amp;ouml;retag, som utan kontroll av demokratiska organ ensamma kan best&amp;auml;mma utifr&amp;aring;n ett sn&amp;auml;vt vinstperspektiv. Utifr&amp;aring;n ett j&amp;auml;mlikhetsperspektiv kan inte information vara begr&amp;auml;nsad till privata f&amp;ouml;retags intressen. Utifr&amp;aring;n ett milj&amp;ouml;perspektiv &amp;auml;r det v&amp;auml;sentligt att IT-utvecklingen inte hindras eller h&amp;auml;mmas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den offentliga sektorn b&amp;ouml;r g&amp;aring; f&amp;ouml;re och vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me inom detta omr&amp;aring;de. De statliga myndigheterna ska senast den 31 december 2010 till regeringen ha l&amp;auml;mnat f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur de den 1 januari 2012 har &amp;ouml;verg&amp;aring;tt till ett system med &amp;ouml;ppen mjukvara och &amp;ouml;ppna standarder. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825697" name="_Toc239825697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827790" name="_Toc239827790"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827823" name="_Toc239827823"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827852" name="_Toc239827852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886985" name="_Toc240886985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002088" name="_Toc242002088"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002116" name="_Toc242002116"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265276" name="_Toc242265276"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265306" name="_Toc242265306"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515690" name="_Toc242515690"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399922" name="_Toc244399922"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109257" name="_Toc245109257"&gt;&lt;/a&gt;Cykel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns mycket som talar f&amp;ouml;r att cykeln &amp;auml;r ett viktigt transportmedel. Aspekter som minskad milj&amp;ouml;- och klimatp&amp;aring;verkan, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad h&amp;auml;lsa och &amp;ouml;kad trafiks&amp;auml;kerhet &amp;auml;r alla intimt f&amp;ouml;rknippade med cykeln. Men det finns &amp;auml;ven positiva sociala dimensioner i och med att det &amp;auml;r ett relativt billigt transportfordon. Det g&amp;ouml;r att den &amp;auml;r tillg&amp;auml;nglig &amp;auml;ven f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med l&amp;aring;ga inkomster, t.ex. barn och ungdomar. Kvinnor och m&amp;auml;n anv&amp;auml;nder sig i lika stor utstr&amp;auml;ckning av cykel som transportmedel. Eftersom kvinnor dock har l&amp;auml;gre tillg&amp;aring;ng till bil och l&amp;auml;gre inkomster &amp;auml;n m&amp;auml;n kan satsningar f&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad cykeltrafik &amp;auml;nd&amp;aring; ses som en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;ga inom trafikpolitiken. Trafikpolitiken &amp;auml;r i allm&amp;auml;nhet styrd och inriktad mot m&amp;auml;ns v&amp;auml;rderingar och erfarenheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots den stora betydelsen av cykeln &amp;auml;r det s&amp;auml;llan cyklar prioriteras i trafiken eller n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller resurser till investeringar. N&amp;auml;r alla talar om vikten av transportslags&amp;ouml;vergripande l&amp;ouml;sningar finns n&amp;auml;stan aldrig cykeln med som en del i en helhet. Som ett litet f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k i att lyfta detta transportslag tog V&amp;auml;gverket fram en cykelstrategi &amp;aring;r 2000. Dokumentet &amp;auml;r fortfarande i grunden ett v&amp;auml;llovligt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att &amp;ouml;ka andelen transporter p&amp;aring; cykel. Bland annat anger strategin att andelen resor p&amp;aring; cykel ska &amp;ouml;ka fr&amp;aring;n 12 procent till 16 procent 2010. Det &amp;auml;r knappast ett radikalt m&amp;aring;l, men kan &amp;auml;nd&amp;aring; tolkas som en ambition till en trendm&amp;auml;ssig &amp;ouml;kning. Dessv&amp;auml;rre har strategin i mycket liten utstr&amp;auml;ckning verkst&amp;auml;llts och m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rder v&amp;auml;ntar &amp;auml;nnu p&amp;aring; att genomf&amp;ouml;ras. Ist&amp;auml;llet har andelen resor p&amp;aring; cykel minskat till 9 procent. En utveckling man knappast kan vara glad &amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2007 uppdaterade V&amp;auml;gverket cykelstrategin, samtidigt som Banverket l&amp;auml;mnade en rapport om hur man kan underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r t&amp;aring;gresen&amp;auml;rer att ta med sig cykel p&amp;aring; t&amp;aring;g eller till stationen. 2006 tog Sika (Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys) fram en rapport p&amp;aring; uppdrag av regeringen om cykelns roll i transportsystemet. Det finns s&amp;aring;ledes olika rapporter inneh&amp;aring;llande f&amp;ouml;rslag som kan leda till att cykelns roll i transportsystemet st&amp;auml;rks. &amp;Auml;ven inom cykelv&amp;auml;rlden finns det en rad intresseorganisationer som l&amp;auml;mnat f&amp;ouml;rslag till en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad cykelpolitik. Det enda som &amp;aring;terst&amp;aring;r f&amp;ouml;r det politiska systemet &amp;auml;r att best&amp;auml;mma inriktning och framf&amp;ouml;r allt tillf&amp;ouml;ra medel s&amp;aring; att cykeln f&amp;aring;r en ber&amp;auml;ttigad andel av de totala medlen som ges till investeringar inom infrastrukturen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825698" name="_Toc239825698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827791" name="_Toc239827791"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827824" name="_Toc239827824"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827853" name="_Toc239827853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886986" name="_Toc240886986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002089" name="_Toc242002089"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002117" name="_Toc242002117"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265277" name="_Toc242265277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265307" name="_Toc242265307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515691" name="_Toc242515691"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399923" name="_Toc244399923"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109258" name="_Toc245109258"&gt;&lt;/a&gt;Cykelns potential&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom en rad omr&amp;aring;den har cykeln mycket stor potential och &amp;auml;r d&amp;auml;rmed ett framtidsinriktat transportmedel p&amp;aring; kortare distanser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(1) Milj&amp;ouml;- och klimatv&amp;auml;nlig&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om fler cyklar &amp;auml;r det l&amp;auml;ttare att n&amp;aring; de av riksdagen uppsatta milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len. Det &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt m&amp;aring;len om god luftkvalitet, begr&amp;auml;nsad klimatp&amp;aring;verkan och en god bebyggd milj&amp;ouml; som ber&amp;ouml;rs. F&amp;ouml;r om andelen resor med cykel &amp;ouml;kar blir utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtrafiken sj&amp;auml;lvklart l&amp;auml;gre, vilket p&amp;aring;verkar den lokala och globala luftmilj&amp;ouml;n. Fler som cyklar leder &amp;auml;ven till en b&amp;auml;ttre byggd milj&amp;ouml; mer anpassad till m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(2) Kan ge &amp;ouml;kad trafiks&amp;auml;kerhet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Studier visar att ju fler m&amp;auml;nniskor som anv&amp;auml;nder sig av cykel i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r bil, desto f&amp;auml;rre olyckor och d&amp;ouml;da. L&amp;auml;nder som har en h&amp;ouml;g andel cykeltrafik har l&amp;auml;gre antal trafikd&amp;ouml;da j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med l&amp;auml;nder med liten cykeltrafik. Det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter dock investeringar i cykelinfrastruktur eller att motortrafikens hastighet s&amp;auml;nks till 30 km i timmen d&amp;auml;r cyklister blandas med bilar. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven viktigt att cyklister sj&amp;auml;lva f&amp;ouml;ljer de regler som &amp;auml;r uppsatta samt anv&amp;auml;nder sig av hj&amp;auml;lm.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(3) Billigare f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom transportpolitiken r&amp;aring;der det alltid konkurrens om pengar mellan trafikslag. Men med tanke p&amp;aring; att cirka 10 procent av antalet resor sker med cykel har tilldelningen till cykeltrafiken varit l&amp;aring;g. Cykeltrafiken f&amp;aring;r cirka 1 procent av de 22–23 miljarder kr som stat och kommuner varje &amp;aring;r l&amp;auml;gger p&amp;aring; drift, underh&amp;aring;ll och utbyggnad av v&amp;auml;gn&amp;auml;tet. Om en st&amp;ouml;rre andel av medlen tillfaller cykeltrafiken skulle samh&amp;auml;llets kostnader minska. Det &amp;auml;r som bekant betydligt billigare att bygga en cykelbana &amp;auml;n en v&amp;auml;g n&amp;auml;r det handlar om att l&amp;ouml;sa transporter p&amp;aring; kortare str&amp;auml;ckor. Schablonkostnaden f&amp;ouml;r en ny cykelv&amp;auml;g &amp;auml;r cirka. 1&amp;nbsp;200 kr per l&amp;auml;ngdmeter, &amp;auml;ven om det i t&amp;auml;torter kan vara h&amp;ouml;gre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(4) F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar h&amp;auml;lsan&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor i Sverige &amp;auml;r fysiskt inaktiva skapar problem. En bra h&amp;auml;lsa och ett gott v&amp;auml;lbefinnande kan man delvis skapa genom regelbunden motion. Forskning visar att det &amp;auml;r regelbundenheten som befr&amp;auml;mjar h&amp;auml;lsan och cykeln skulle i det sammanhanget kunna var ett viktigt komplement till flertalet lokala transporter. Det kan till exempel g&amp;auml;lla att ta cykeln till ett kollektivtrafikl&amp;auml;ge i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att &amp;aring;ka bil hela v&amp;auml;gen till jobbet. Cykelv&amp;auml;gar och kollektivtrafikplatser m&amp;aring;ste sj&amp;auml;lvklart k&amp;auml;nnas trygga och s&amp;auml;kra f&amp;ouml;r att fler ska anv&amp;auml;nda sig av cykel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(5) Fler f&amp;aring;r chans att f&amp;ouml;rflytta sig&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av de transportpolitiska m&amp;aring;len &amp;auml;r &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet. Barn, ungdomar och andra som inte har st&amp;auml;ndig tillg&amp;aring;ng till bil har idag s&amp;auml;mre tillg&amp;aring;ng till transportsystemet. Ungef&amp;auml;r 25 procent av alla hush&amp;aring;ll saknar bil. En f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad cykeltrafik kan d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tillg&amp;auml;ngligheten f&amp;ouml;r v&amp;auml;ldigt m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor. Om barns och ungdomars cyklande st&amp;auml;rks, skapas goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r framtida transportvanor som &amp;auml;r milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga och h&amp;auml;lsobefr&amp;auml;mjande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(6) Kan Holland, kan vi!&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Nederl&amp;auml;nderna har det satsats mycket p&amp;aring; cykel. En mycket bra sammanfattning av vad det betyder finns redovisad i ”Cykeln i transportsystemet – utvecklingsm&amp;ouml;jligheter” av Krister Spolander Consulting, skriven p&amp;aring; uppdrag av Sika (Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys). Ett utdrag ur rapporten redovisas h&amp;auml;r nedan:&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825699" name="_Toc239825699"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827792" name="_Toc239827792"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827825" name="_Toc239827825"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827854" name="_Toc239827854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886987" name="_Toc240886987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002090" name="_Toc242002090"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002118" name="_Toc242002118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265278" name="_Toc242265278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265308" name="_Toc242265308"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515692" name="_Toc242515692"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399924" name="_Toc244399924"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109259" name="_Toc245109259"&gt;&lt;/a&gt;Hinder f&amp;ouml;r cykeln&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det st&amp;ouml;rsta hindret mot g&amp;aring;ng och cykling idag &amp;auml;r att vi i Sverige utformat v&amp;aring;ra st&amp;auml;ders bebyggelse- och trafiksystem med utg&amp;aring;ngspunkt i biltrafikens krav. Bilisten erbjuds ett sammanh&amp;auml;ngande n&amp;auml;t med god och j&amp;auml;mn standard, bra v&amp;auml;gvisning, komfortabel och s&amp;auml;ker utformning, bra siktf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och belysning, samt god tillg&amp;aring;ng p&amp;aring; parkering och sn&amp;ouml;r&amp;ouml;jning inom rimlig tid. Mycket lite av detta erbjuds g&amp;aring;ng- och cykeltrafiken. En grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att cykeln ska bli ett effektivt och attraktivt transports&amp;auml;tt &amp;auml;r att den ges h&amp;ouml;gre prioritet i trafik- och samh&amp;auml;llsplaneringen. V&amp;auml;lplanerade cykel- och g&amp;aring;ngn&amp;auml;t m&amp;aring;ste vara en naturlig del i kommunernas &amp;ouml;versiktsplanering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag b&amp;ouml;rjar och upph&amp;ouml;r cykelv&amp;auml;gar ofta pl&amp;ouml;tsligt. Det betyder att en stor del av cykeltrafiken f&amp;aring;r ske i blandning mellan t&amp;auml;t och snabb biltrafik. Cykelv&amp;auml;gar g&amp;aring;r ofta omv&amp;auml;gar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med biltrafiken. Framkomligheten hindras av bilv&amp;auml;gkorsningar m.m. d&amp;auml;r bilister i praktiken har f&amp;ouml;retr&amp;auml;de framf&amp;ouml;r cykeltrafik. V&amp;auml;gvisningen i cykeln&amp;auml;ten &amp;auml;r ofta underm&amp;aring;lig och tillg&amp;aring;ngen till cykelparkering bristande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r &amp;auml;ven f&amp;ouml;renat med stora risker att ta sig fram till fots eller p&amp;aring; cykel i trafiken. &amp;Aring;r 2006 d&amp;ouml;dades ca 30 cyklister. R&amp;auml;knar man ihop d&amp;ouml;dade, sv&amp;aring;rt och lindrigt skadade var det ca 2&amp;nbsp;000 cyklister som drabbades. Utifr&amp;aring;n exponering &amp;auml;r det fem g&amp;aring;nger farligare att cykla eller g&amp;aring; i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med att &amp;aring;ka bil. &amp;Ouml;kad trafiks&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;r g&amp;aring;ende och cyklister &amp;auml;r en viktig &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja och &amp;ouml;ka dessa transports&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En bra cykelpolitik handlar inte bara om nya cykelv&amp;auml;gar utan &amp;auml;ven om att g&amp;ouml;ra cykelresor snabbare, s&amp;auml;krare och bekv&amp;auml;mare. Viktigt &amp;auml;r att undvika on&amp;ouml;diga tidsf&amp;ouml;rluster p.g.a. omv&amp;auml;gar, och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt regleringar som &amp;auml;r t&amp;auml;nkta f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa biltrafiken (till exempel enkelriktade gator).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Cykelbanor &amp;auml;r bra f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja komfortupplevelsen. Banorna m&amp;aring;ste h&amp;aring;lls hela och rena, inte minst under vinterhalv&amp;aring;ret. Ofta sn&amp;ouml;r&amp;ouml;js cykelbanor l&amp;aring;ngt efter bilv&amp;auml;garna. En bilfri stad &amp;auml;r det b&amp;auml;sta komfortkravet f&amp;ouml;r att trivas som fotg&amp;auml;ngare. Direkta, s&amp;auml;kra och komfortabla g&amp;aring;ng- och cykelstr&amp;aring;k till bussh&amp;aring;llplatser och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstationer &amp;auml;r en viktig del i ett effektivt transportsystem. Det kan skapa god tillg&amp;auml;nglighet utan att bilen beh&amp;ouml;ver bli inblandad. Cykel- och g&amp;aring;ngtrafik b&amp;ouml;r liksom kollektivtrafik prioriteras genom trafiksignaler, separata k&amp;ouml;rf&amp;auml;lt etc. M&amp;ouml;jligheten att ta med cykel p&amp;aring; kollektivtrafik m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825700" name="_Toc239825700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827793" name="_Toc239827793"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827826" name="_Toc239827826"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827855" name="_Toc239827855"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886988" name="_Toc240886988"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002091" name="_Toc242002091"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002119" name="_Toc242002119"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265279" name="_Toc242265279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265309" name="_Toc242265309"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515693" name="_Toc242515693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399925" name="_Toc244399925"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109260" name="_Toc245109260"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom cykeltrafiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att cykeln ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) Fastst&amp;auml;llda och tydliga m&amp;aring;l f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad cykling&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r tio &amp;aring;r sedan skedde cirka 12 procent av alla resor p&amp;aring; cykel. I V&amp;auml;gverkets nationella cykelstrategi fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2000 angavs som m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning att cykeltrafikens andel skulle &amp;ouml;ka till 16 procent. S&amp;aring; har tyv&amp;auml;rr inte skett utan tv&amp;auml;rtom verkar cykelns andel av antalet resor minska. Av de kortv&amp;auml;ga resorna &amp;auml;r det endast 9 procent som sker med cykel. Detta &amp;auml;r b&amp;aring;de beklagligt och anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt med tanke p&amp;aring; att ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften av alla bilresor &amp;auml;r kortare &amp;auml;n fem kilometer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Cykelns andel av antalet resor varierar stort i landet. Om m&amp;auml;nniskor i allm&amp;auml;nhet skulle cykla lika mycket som i t.ex. &amp;Ouml;rebro, Ume&amp;aring; och Lund, skulle antalet cykelresor i landet &amp;ouml;ka med minst 50 procent. Om vi cyklade lika mycket som man g&amp;ouml;r i Nederl&amp;auml;nderna skulle antalet cykelresor &amp;ouml;ka med 145 procent. Om 25–44-&amp;aring;ringar utan barn skulle anv&amp;auml;nda sig av cykel i samma utstr&amp;auml;ckning som 15–24-&amp;aring;ringar med eget boende, skulle cyklandet &amp;ouml;ka med 40–50 procent. Enligt Trast (Trafik f&amp;ouml;r en attraktiv stad) &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver 50 procent av alla bilresor under 3 km till cykel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Man kan kort konstatera att det finns en stor potential att f&amp;aring; fler att ta cykeln. Samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;lla upp ett mer radikalt krav p&amp;aring; ambitionerna f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat cyklande, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;lja upp det uppsatta m&amp;aring;let mycket b&amp;auml;ttre &amp;auml;n vad som skett hittills.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r i st&amp;ouml;rre behov &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin, p&amp;aring; grund av milj&amp;ouml;- och klimathot, av en snabbare omst&amp;auml;llning av transportsektorn till ett mer ekologiskt h&amp;aring;llbart system. V&amp;auml;nsterpartiet anser att en rimlig ambitionsniv&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller cykelns andel av antalet resor b&amp;ouml;r vara att andelen ska &amp;ouml;ka fr&amp;aring;n dagens 10 procent till 15 procent till 2015 och till 20 procent till 2019. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) Inr&amp;auml;tta cykelsamordnare&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att tillse att m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen om &amp;ouml;kad andel cykeltrafik verkligen uppfylls. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r det inr&amp;auml;ttas b&amp;aring;de en nationell och regionala cykelsamordnare. Cykelsamordnaren ska ha till uppgift att samordna forskning och utveckling inom omr&amp;aring;det cykeltrafik, vara aktiv och deltagande i infrastrukturplaneringen p&amp;aring; nationell niv&amp;aring;, ansvara f&amp;ouml;r relevanta utbildningar inom omr&amp;aring;det och f&amp;ouml;r det nationella cykelbokslutet m.m. Samordningen p&amp;aring; regional niv&amp;aring; kan ske vid l&amp;auml;nsstyrelsen eller om regionen sj&amp;auml;lv &amp;ouml;nskar av att ett regionalt sj&amp;auml;lvstyrelseorgan. Det som ovan anf&amp;ouml;rs om cykelsamordnare b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) Utv&amp;auml;rdera m&amp;aring;len noga&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs en god och kvalitativ uppf&amp;ouml;ljning och utv&amp;auml;rdering av arbetet med att n&amp;aring; m&amp;aring;let. Uppf&amp;ouml;ljning av cykeltrafiken b&amp;ouml;r p&amp;aring; nationell och regional niv&amp;aring; ske genom s.k. cykelbokslut. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Exempel p&amp;aring; saker som kan ing&amp;aring; ett cykelbokslut &amp;auml;r cykeltrafikens omfattning, olycksdata, investeringar i infrastruktur, genomf&amp;ouml;rda kampanjer, cyklisternas v&amp;auml;rderingar m.m.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att regioner ska kunna genomf&amp;ouml;ra ett bokslut kr&amp;auml;vs att det antagits ett regionalt cykelprogram. Bokslutet p&amp;aring; regional niv&amp;aring; kan ske vid l&amp;auml;nsstyrelsen eller om regionen sj&amp;auml;lv &amp;ouml;nskar av ett regionalt sj&amp;auml;lvstyrelseorgan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) &amp;Ouml;ka anslaget till investeringar i cykelinfrastruktur&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag f&amp;aring;r cykeltrafiken 1 procent av staten och kommunernas anslag inom v&amp;auml;gtrafiken, men det &amp;auml;r ca 10 procent av samtliga transporter som sker med cykel. F&amp;ouml;rutom framtidsargument som ber&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n, h&amp;auml;lsan och sociala aspekter, s&amp;aring; &amp;auml;r det &amp;auml;ven rimligt att b&amp;aring;de kommuner och stat &amp;ouml;kar andelen medel till cykeltrafiken s&amp;aring; att det i h&amp;ouml;gre grad motsvarar m&amp;auml;nniskors anv&amp;auml;ndande av detta transportslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag ansl&amp;aring;r staten ca 200 miljoner kronor till cykelv&amp;auml;gar. 100 miljoner kronor av dessa g&amp;aring;r till nyanl&amp;auml;ggning av cykelv&amp;auml;gar, 50 miljoner kronor till drift och underh&amp;aring;ll, samt 50 miljoner kronor som bidrag till kommuner f&amp;ouml;r investeringar i g&amp;aring;ng- och cykelv&amp;auml;gar. Men det &amp;auml;r en niv&amp;aring; som &amp;auml;r alldeles f&amp;ouml;r l&amp;aring;g f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en st&amp;ouml;rre &amp;ouml;kning av antalet transporter p&amp;aring; cykel. Den analysen delas &amp;auml;ven av V&amp;auml;gverket i deras f&amp;ouml;rslag till reviderad cykelstrategi. ”V&amp;auml;gverket bed&amp;ouml;mer att det kr&amp;auml;vs betydligt st&amp;ouml;rre satsningar &amp;auml;n vad som skett under l&amp;aring;ng tid om cykelresandet ska &amp;ouml;ka.” V&amp;auml;gverket anser att den framtida niv&amp;aring;n p&amp;aring; insatser per &amp;aring;r b&amp;ouml;r uppg&amp;aring; till 500 miljoner kronor. Vi delar den bed&amp;ouml;mningen och avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transportinfrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till investeringar i cykelinfrastruktur i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;gverket har &amp;auml;ven bed&amp;ouml;mt det som angel&amp;auml;get att g&amp;ouml;ra vissa punktinsatser i ett trettiotal st&amp;ouml;rre kommuner i landet och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att statsbidraget till kommuner b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas med 100 miljoner kronor per &amp;aring;r, det vill s&amp;auml;ga att det totalt b&amp;ouml;r motsvara 150 miljoner kronor per &amp;aring;r. &amp;Auml;ven h&amp;auml;r delar vi V&amp;auml;gverkets bed&amp;ouml;mning och har avsatt &amp;auml;ven dessa medel i den nyss n&amp;auml;mnda motionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget betyder v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till h&amp;ouml;jda statliga anslag till cykeltrafiken, att cykeltrafikens idag l&amp;aring;ga statliga bidragsniv&amp;aring; p&amp;aring; 200 miljoner h&amp;ouml;js till 700 miljoner kronor per &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet var initiativtagare till klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) som inf&amp;ouml;rdes 2003 och som regeringen avvecklar. Programmet inneb&amp;auml;r att kommuner och andra lokala akt&amp;ouml;rer kan f&amp;aring; bidrag till l&amp;aring;ngsiktiga investeringar som minskar v&amp;auml;xthuseffekten. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag betyder att 700 miljoner kronor per &amp;aring;r avs&amp;auml;tts till programmet. Klimp ber&amp;auml;knas minska utsl&amp;auml;ppen med 871&amp;nbsp;000 ton koldioxidekvivalenter om &amp;aring;ret enligt en utv&amp;auml;rdering av Naturv&amp;aring;rdsverket. F&amp;ouml;rra &amp;aring;rets bidrag till klimatinvesteringar ber&amp;auml;knades ge dubbelt s&amp;aring; stor klimatnytta per bidragskrona j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med n&amp;auml;r systemet inf&amp;ouml;rdes 2003. Det har s&amp;aring;ledes varit ett mycket tr&amp;auml;ffs&amp;auml;kert och effektivt s&amp;auml;tt att minska klimatp&amp;aring;verkan. V&amp;aring;r tanke &amp;auml;r att kommuner &amp;auml;ven i framtiden ska kunna s&amp;ouml;ka bidrag fr&amp;aring;n Klimpanslaget n&amp;auml;r de vill g&amp;ouml;ra investeringar i cykelinfrastruktur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(e) L&amp;aring;t cykeln vara en del av t&amp;aring;gresan&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett stort behov av att stimulera m&amp;auml;nniskor till att kombinera resande med cykel och t&amp;aring;g. &amp;Ouml;nskar vi ett h&amp;aring;llbart transportsystem m&amp;aring;ste kombinationsresor ges en st&amp;ouml;rre tyngd i planeringen. Det m&amp;aring;ste bli enklare och smidigare att till exempel ta med sig cykeln p&amp;aring; t&amp;aring;get eller att ta cykeln till en h&amp;aring;llplats f&amp;ouml;r kollektivtrafik. Om m&amp;auml;nniskor k&amp;auml;nner att det &amp;auml;r besv&amp;auml;rligt och kr&amp;aring;ngligt med kombinationsresor, blir antagligen valet av bil som transportmedel mer attraktivt. Detta leder naturligtvis till &amp;ouml;kad belastning p&amp;aring; milj&amp;ouml; och klimat, men g&amp;ouml;r &amp;auml;ven att m&amp;auml;nniskor r&amp;ouml;r p&amp;aring; sig i mindre utstr&amp;auml;ckning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Sika (Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys) anv&amp;auml;nds cykeln som en del av resan i drygt 10 procent av samtliga t&amp;aring;gresor. Samtidigt vet vi att cirka 40 procent av landets befolkning bor inom en radie av tv&amp;aring; kilometer f&amp;aring;gelv&amp;auml;gen fr&amp;aring;n en j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstation. I Nederl&amp;auml;nderna &amp;auml;r det 30 procent av alla som &amp;aring;ker t&amp;aring;g som tar cykeln till stationen. &amp;Auml;ven om vi &amp;auml;r ett land med l&amp;aring;nga avst&amp;aring;nd finns det goda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; fler att ta med sig cykeln p&amp;aring; t&amp;aring;get.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det finns &amp;auml;ven goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att ta cykeln till ett kollektivtrafikl&amp;auml;ge och sedan byta till t&amp;aring;g eller buss. F&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska vilja ta cykeln till t&amp;aring;get m&amp;aring;ste det finnas gott om cykelparkeringar som &amp;auml;r s&amp;auml;kra och har regnskydd. I vissa l&amp;auml;gen b&amp;ouml;r det &amp;auml;ven byggas cykelgarage med bevakning. Banverket fick i regleringsbrev f&amp;ouml;r 2006 i uppdrag att redovisa konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna till kombinerade resor med cykel och t&amp;aring;g. I oktober 2007 redovisade Banverket sitt uppdrag i underlaget ”&amp;Aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kombinerade resor med cykel och t&amp;aring;g”. Banverket f&amp;ouml;resl&amp;aring;r bl.a. att&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Boverket f&amp;aring;r i uppdrag analysera och belysa vilka m&amp;ouml;jligheter plan- och bygglagen (PBL) ger att hantera cykeltrafik och cykelparkeringar samt &amp;ouml;verv&amp;auml;ga behovet av mer preciserade regler f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka cykeltrafikens st&amp;auml;llning&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kommunerna, alternativt stationsf&amp;ouml;rvaltaren, f&amp;aring;r ett tydligt ansvar vid byggande och drift av cykelparkering&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sika ska lyfta fram och presentera statistik om cyklar&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;reglerna f&amp;ouml;r statsbidrag ska &amp;auml;ndras s&amp;aring; att &amp;auml;ven kommunerna, och inte bara trafikhuvudm&amp;auml;nnen, kan bli mottagare av statsbidrag till regionala kollektivtrafikanl&amp;auml;ggningar s&amp;aring;som cykelparkeringar&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;incitament till arbetsgivare &amp;ouml;verv&amp;auml;gs f&amp;ouml;r att uppmuntra anst&amp;auml;llda att anv&amp;auml;nda cykel som en del av resen till och fr&amp;aring;n arbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r snarast genomf&amp;ouml;ra Banverkets f&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kombinerade resor med cykel och t&amp;aring;g. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(f) Bygg cykelparkeringar vid j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstationerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Banverket har &amp;auml;ven gjort en &amp;ouml;versyn av hur mycket det skulle kosta att bygga ut antalet cykelparkeringer vid t&amp;aring;gstationerna. Banverket uppskattar kostnaden till 240 miljoner kronor. Om statens andel av bidraget skulle motsvara 50&amp;nbsp;procent blir statens kostnad 120 miljoner kronor per &amp;aring;r. Vi delar bed&amp;ouml;mningen och avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transportinfrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till cykelparkeringar vid j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstationer i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(g) Tvinga t&amp;aring;goperat&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda t&amp;aring;g som kan medf&amp;ouml;ra cykel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag har Banverket ingen makt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att tvinga t&amp;aring;goperat&amp;ouml;rer att anv&amp;auml;nda sig av t&amp;aring;g som kan medf&amp;ouml;ra cykel. Det &amp;auml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsf&amp;ouml;retagen och de som upphandlar trafik som avg&amp;ouml;r detta. Vi anser att det m&amp;aring;ste ske en &amp;auml;ndring inom detta omr&amp;aring;de. Ingen operat&amp;ouml;r ska kunna bedriva persontrafik om man inte anv&amp;auml;nder t&amp;aring;gvagnar som kan&lt;a id="_Toc179030356" name="_Toc179030356"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179102155" name="_Toc179102155"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179211469" name="_Toc179211469"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179214565" name="_Toc179214565"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179273890" name="_Toc179273890"&gt;&lt;/a&gt; transportera cyklar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(h) M&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r att fler kan klimattrampa till jobbet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av alla bilresor i Sverige &amp;auml;r kortare &amp;auml;n 5 kilometer. Arbets- och tj&amp;auml;nsteresorna utg&amp;ouml;r drygt h&amp;auml;lften av resorna. Ett s&amp;auml;tt att stimulera m&amp;auml;nniskor att st&amp;auml;lla bilen och v&amp;auml;lja att cykla till arbetet &amp;auml;r att ge en cykel till de anst&amp;auml;llda. Vi vill slopa arbetsgivaravgiften och f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattningen f&amp;ouml;r cykel i de fall d&amp;auml;r arbetsgivare stimulerar sin personal att ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r bil ta cykel till arbetsplatsen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(i) St&amp;ouml;d forskning om cykeltrafiken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra transportslag har m&amp;aring;nga fler forsknings- och demonstrationsprojekt knutna till sig &amp;auml;n vad som &amp;auml;r fallet med cykeltrafiken. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett behov av att samla in data och statistik inom en rad forskningsf&amp;auml;lt f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskapen om cykelfr&amp;aring;gor. S&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rdefull &amp;auml;r forskning som kan leda till &amp;ouml;kad kunskap om hur man kan &amp;ouml;ka cyklandet inom vissa grupper. Regeringen b&amp;ouml;r i regleringsbrev eller i annan form ge V&amp;auml;gverket i uppdrag att utreda cyklandets aspekter utifr&amp;aring;n socioekonomiskt och etniskt perspektiv samt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(j) &amp;Auml;ndra den samh&amp;auml;llsekonomiska modellen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har deklarerat att samh&amp;auml;llsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastrukturinvesteringar. Transportsektorns utformning &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad beroende av var samh&amp;auml;llet satsar sina resurser. Investeringar i infrastruktur sker efter ekonomiska analyser d&amp;auml;r man f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker v&amp;auml;lja det alternativ som &amp;auml;r samh&amp;auml;llsekonomiskt mest l&amp;ouml;nsamt. Men vilka v&amp;auml;rderingar st&amp;aring;r bakom de faktorer som best&amp;auml;mmer om n&amp;aring;got &amp;auml;r l&amp;ouml;nsamt? M&amp;aring;nga ekonomiska v&amp;auml;rden s&amp;auml;tts mer eller mindre schablonm&amp;auml;ssigt och ofta utifr&amp;aring;n m&amp;auml;ns v&amp;auml;rderingar och behov. Inte heller verkar milj&amp;ouml;effekter vara medr&amp;auml;knande p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som leder mot ett h&amp;aring;llbart resande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidigare v&amp;auml;rderades t.ex. tid olika beroende p&amp;aring; vilket f&amp;auml;rdmedel som anv&amp;auml;nds i tj&amp;auml;nsten. Tid med flyg eller bil var h&amp;ouml;gt v&amp;auml;rderat medan buss och t&amp;aring;g var mindre v&amp;auml;rt. Tidsbesparingar i g&amp;aring;ng eller cykling hade inget v&amp;auml;rde alls. Fr&amp;aring;gan m&amp;aring;nga st&amp;auml;llde sig &amp;auml;r varf&amp;ouml;r det &amp;auml;r v&amp;auml;rt mer att spara en timme med bil- och flyg &amp;auml;n med buss och t&amp;aring;g. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt gynnades projekt som underl&amp;auml;ttar bil- eller flygresor medan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i kollektivtrafik, cykel och g&amp;aring;ng missgynnades. De trafikslag och de &amp;auml;renden som fr&amp;auml;mst utf&amp;ouml;rdes av kvinnor ans&amp;aring;gs ofta ha l&amp;auml;gre samh&amp;auml;llsekonomiskt v&amp;auml;rde &amp;auml;n de &amp;auml;renden och trafikslag d&amp;auml;r m&amp;auml;n dominerar. Nu har det nyligen skett revideringar av den kalkyl som anv&amp;auml;nds. En del av dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r bra, medan det fortfarande skulle beh&amp;ouml;vas diskussion om andra delar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En positiv nyhet i den samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylmodellen f&amp;ouml;r cykel &amp;auml;r att man nu f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker ta h&amp;auml;nsyn till de positiva h&amp;auml;lsoeffekter som regelbunden cykling inneb&amp;auml;r. Det &amp;auml;r allts&amp;aring; en post som s&amp;auml;tts upp p&amp;aring; samh&amp;auml;llets int&amp;auml;ktssida. Men man har inte &amp;auml;ndrat p&amp;aring; sj&amp;auml;lva kostnadssidan, dvs. att t.ex. biltrafikanters h&amp;auml;lsoeffekt f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras n&amp;auml;r de v&amp;auml;ljer bil framf&amp;ouml;r cykel. &amp;Auml;nd&amp;aring; vet vi att bil&amp;aring;kandet ligger bakom en del av den f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade h&amp;auml;lsan. &amp;Auml;ven kollektivtrafikanter f&amp;ouml;rflyttar sig oftare med f&amp;ouml;tterna &amp;auml;n vad bilister g&amp;ouml;r, eftersom de vanligtvis m&amp;aring;ste g&amp;aring; eller cykla en bit f&amp;ouml;r att komma till eller fr&amp;aring;n stationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylen tar inte heller h&amp;auml;nsyn till &amp;aring;tg&amp;auml;rder som minskad efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; transporter. Med en utbyggd cykeltrafik minskar kravet p&amp;aring; dyra v&amp;auml;ginvesteringar. Med en god samh&amp;auml;llsplanering f&amp;aring;r vi minskad stadsutglesning och d&amp;auml;rmed minskat behov av att f&amp;auml;rdas med motorfordon. Med en annan priss&amp;auml;ttning p&amp;aring; koldioxid skulle cykelns konkurrenskraft st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av det som anf&amp;ouml;rs ovan &amp;auml;r det h&amp;ouml;g tid att regeringen mer omfattande utreder hur den samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylmodellen kan &amp;auml;ndras s&amp;aring; att den dels tar h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;effekter p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt, dels innefattar en v&amp;auml;rdering som inte missgynnar kvinnor. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(k) Uppr&amp;auml;tta strategiska cykelplaner&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom staten har &amp;auml;ven kommunerna b&amp;aring;de m&amp;ouml;jlighet och ett ansvar att bidra till ett h&amp;aring;llbart transportsystem. Kommunerna kan t.ex. anta och verkst&amp;auml;lla strategiska cykelplaner, l&amp;aring;ta cykel- och kollektivtrafik f&amp;aring; st&amp;ouml;rre utrymme i den fysiska markanv&amp;auml;ndningen i b&amp;aring;de detalj- och &amp;ouml;versiktsplanering och avs&amp;auml;tta medel f&amp;ouml;r underh&amp;aring;ll och byggande av cykelv&amp;auml;gar. Det finns flera kommuner i Sverige som p&amp;aring; ett bra och strategiskt s&amp;auml;tt lyft upp cykeln som transportmedel. Dessa kommuner, t.ex. Lund och &amp;Ouml;rebro, har antagligen mycket erfarenhet att dela med sig av till kommuner som inte kommit lika l&amp;aring;ngt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om cyklandet, men &amp;auml;ven kollektivtrafiken, ska f&amp;aring; en chans att utvecklas och &amp;ouml;ka i omfattningen m&amp;aring;ste kommuner p&amp;aring; ett mycket mer strategiskt s&amp;auml;tt prioritera och styra resurser till detta transportmedel. Ett annat tankes&amp;auml;tt &amp;auml;r inte alltid helt l&amp;auml;tt att anamma, men genom tydliga politiska signaler fr&amp;aring;n kommunledningen kan mycket h&amp;auml;nda. Ett s&amp;auml;tt att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r att kommuner uppr&amp;auml;ttar strategiska cykelplaner. De strategiska cykelplanerna kan utformas som en del av en &amp;ouml;versiktsplan eller som ett eget dokument. Cykelplaner och utv&amp;auml;rderingen av dessa kan &amp;auml;ven vara en del av det underlag som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tta regionala cykelbokslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommuner ska uppr&amp;auml;tta cykelplaner och redovisa hur de avser att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sitt cykelv&amp;auml;gn&amp;auml;t och &amp;ouml;kar andelen transporter med cykel. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(l) Statsbidrag till cykelbanor&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kostar naturligtvis att bygga cykelbanor och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra cykelv&amp;auml;gn&amp;auml;tet. Till en del &amp;auml;r det ett kostnadsansvar som &amp;aring;vilar kommunen. Men det finns &amp;auml;ven som vi tidigare n&amp;auml;mnt ett nationellt ansvar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser vi att kommuner ska kunna ans&amp;ouml;ka om statsbidrag motsvarande 50 procent av anl&amp;auml;ggningskostnaden f&amp;ouml;r en cykelbana, cykelparkeringar med mera. Medel ska kunna tas fr&amp;aring;n det anslag som V&amp;auml;gverket f&amp;ouml;rfogar &amp;ouml;ver och som tidigare n&amp;auml;mnts i motionen. Ett grundkrav f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till statsbidraget &amp;auml;r dock att kommunen uppr&amp;auml;ttat en strategisk cykelplan. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs ett statsbidrag p&amp;aring; 50&amp;nbsp;procent av anl&amp;auml;ggningskostnaden till cykelinfrastruktur i kommuner som uppr&amp;auml;ttat cykelplaner. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(m) Se &amp;ouml;ver trafikregler som missgynnar cykeltrafiken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns idag en rad trafikregler som inte &amp;auml;r anpassade till cykeltrafiken. Reglerna &amp;auml;r ist&amp;auml;llet utformade utifr&amp;aring;n biltrafikens normer. Genom detta f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras ambitionen att &amp;ouml;ka andelen cyklande, eftersom reglerna blir hinder p&amp;aring; v&amp;auml;gen mot att n&amp;aring;gon v&amp;auml;ljer cykel som transportmedel. Om det k&amp;auml;nns otryggt att cykla &amp;auml;r det kanske inte konstigt att man v&amp;auml;ljer bil, eftersom trafiks&amp;auml;kerheten &amp;auml;r h&amp;ouml;gre prioriterad f&amp;ouml;r bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r utreda och se &amp;ouml;ver trafikregler s&amp;aring; att de inte missgynnar cykeltrafik. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(n) G&amp;ouml;r cykel&amp;ouml;verfarterna s&amp;auml;kra&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r huvudregeln att n&amp;auml;r en cykelled m&amp;ouml;ter en v&amp;auml;gled, s&amp;aring; har biltrafiken f&amp;ouml;rk&amp;ouml;rsr&amp;auml;tt. Det finns inget som helst som motiverar att s&amp;aring; m&amp;aring;ste vara fallet. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller g&amp;aring;ende kontra bilar p&amp;aring; ett &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsst&amp;auml;lle har idag de g&amp;aring;ende f&amp;ouml;retr&amp;auml;de och bilarna &amp;auml;r skyldiga att stanna. Vi anser att s&amp;aring; &amp;auml;ven b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r cykelleder och cykelbanor. Det lagliga skyddet f&amp;ouml;r cyklister b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas genom att cyklister ges f&amp;ouml;retr&amp;auml;de framf&amp;ouml;r bilar vid cykel&amp;ouml;verfarter. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Cykel&amp;ouml;verfarter m&amp;aring;ste &amp;auml;ven bli s&amp;auml;krare genom t.ex. f&amp;auml;rgmarkering i gatan och genom en s&amp;auml;rskild v&amp;auml;gskylt (vilket finns i flera andra l&amp;auml;nder). B&amp;aring;de bilister och cyklister m&amp;aring;ste uppfatta att cykel&amp;ouml;verfarten &amp;auml;r ett speciellt omr&amp;aring;de, och med en tydlig markering samt skylt f&amp;aring;r man signal om att ta det f&amp;ouml;rsiktigare. Det &amp;auml;r en f&amp;ouml;rdel om utformningen av cykel&amp;ouml;verfarter &amp;auml;r densamma oberoende av var i landet man befinner sig. V&amp;auml;gverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att utreda p&amp;aring; vilket s&amp;auml;tt cykel&amp;ouml;verfarter kan g&amp;ouml;ras s&amp;auml;krare och hur dessa kan f&amp;aring; en mer enhetligt utformning. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(o) Till&amp;aring;t cykling i motg&amp;aring;ende riktning p&amp;aring; enkelriktade v&amp;auml;gar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom cykeln klassas som ett fordon &amp;auml;r det logiskt att den inte kan k&amp;ouml;ra mot enkelriktat. Men cykeln &amp;auml;r inte vilket fordon som helst. Farten g&amp;ouml;r den mer lik andra typer av &amp;aring;kdon, t.ex. skateboard och rullskridskor, vilka idag till&amp;aring;ts f&amp;auml;rdas p&amp;aring; trottoarer. Enkelriktade gator leder till att cykeltrafikanten f&amp;aring;r ta l&amp;aring;nga omv&amp;auml;gar, vilket inte stimulerar till anv&amp;auml;ndning av cykel. Ett s&amp;auml;tt att komma runt denna problematik &amp;auml;r att till&amp;aring;ta cyklister att k&amp;ouml;ra mot enkelriktat, under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att det finns tydliga markeringar i gatan f&amp;ouml;r cykelf&amp;auml;ltet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;aring;r naturligtvis inte att s&amp;auml;ga att alla enkelriktade v&amp;auml;gar ska ha motg&amp;aring;ende cykelf&amp;auml;lt eller cykelbanor, eftersom det beror p&amp;aring; den lokala situationen (t.ex. v&amp;auml;gbredd). Men i mycket h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning skulle det inte vara n&amp;aring;got problem att till&amp;aring;ta detta p&amp;aring; de flesta platser. Regeringen b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheten att till&amp;aring;ta v&amp;auml;l avgr&amp;auml;nsade cykelf&amp;auml;lt och cykelbanor i motg&amp;aring;ende riktning p&amp;aring; en enkelriktad v&amp;auml;g. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(p) Till&amp;aring;t h&amp;ouml;gst 30 km i blandad trafik&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I s&amp;aring; stor utstr&amp;auml;ckning som m&amp;ouml;jligt b&amp;ouml;r cyklister och bilar separeras, dvs. cykelbanor &amp;auml;r det allra b&amp;auml;sta. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven bra om man kan separera g&amp;aring;ende och cyklar fr&amp;aring;n varandra. D&amp;auml;r det inte &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att separera bilar fr&amp;aring;n cyklar &amp;auml;r det l&amp;auml;mpligt att cykelf&amp;auml;lt anl&amp;auml;ggs som en del av sj&amp;auml;lva k&amp;ouml;rbanan. I dessa fall b&amp;ouml;r hastighetsbegr&amp;auml;nsningen inte &amp;ouml;verstiga 30 km/h. F&amp;ouml;r om nollvisionen ska n&amp;aring;s inom rimlig tid kan inte blandtrafik till&amp;aring;tas med s&amp;aring; h&amp;ouml;ga hastigheter som 50 km/h. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(q) F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra v&amp;auml;gvisningen f&amp;ouml;r cyklister&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ingen anledning att cyklister inte ska ha samma standard p&amp;aring; v&amp;auml;gvisningar som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r biltrafikanter. Cyklister har lika stor nytta av god och korrekt v&amp;auml;gvisning. Med en v&amp;auml;l utvecklad v&amp;auml;gvisning blir det l&amp;auml;tt och smidigt att ta cykeln &amp;auml;ven p&amp;aring; l&amp;auml;ngre str&amp;auml;ckor. I de fall cykelbanor binds ihop med hj&amp;auml;lp av vanliga v&amp;auml;gar ska det sj&amp;auml;lvklart finns cykelv&amp;auml;gvisning &amp;auml;ven l&amp;auml;ngs bilv&amp;auml;garna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n vad som angetts h&amp;auml;r ovan b&amp;ouml;r regeringen utreda hur v&amp;auml;gvisningen kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och byggas ut med enhetliga skyltar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(r) Hindra inte cykeln vid anl&amp;auml;ggande av tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;g&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten har ett delat ansvar med kommuner att bidra till att det skapas cykeln&amp;auml;t som knyter ihop kommuner. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att staten uppm&amp;auml;rksammar cykeltrafikens behov vid anl&amp;auml;ggande av v&amp;auml;gar. Ibland har staten och V&amp;auml;gverket flera olika m&amp;aring;l som st&amp;aring;r emot varandra. I det l&amp;auml;get g&amp;auml;ller det att ha ett transportslags&amp;ouml;vergripande syns&amp;auml;tt och se att olika transportmedel kan komplettera varandra. Ett exempel p&amp;aring; mots&amp;auml;ttningar mellan olika m&amp;aring;l, men som skulle kunna l&amp;ouml;sas, &amp;auml;r n&amp;auml;r det byggs tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;gar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;g &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; m&amp;ouml;tesseparering och inneb&amp;auml;r tv&amp;aring; k&amp;ouml;rf&amp;auml;lt i ena riktningen och ett k&amp;ouml;rf&amp;auml;lt i andra riktningen. Antalet k&amp;ouml;rf&amp;auml;lt skiftar oftast vid ca 1–2 km l&amp;auml;ngd. Dessa typer av v&amp;auml;gar &amp;auml;r mycket bra utifr&amp;aring;n trafiks&amp;auml;kerhetssynpunkt och mycket billigare att bygga &amp;auml;n motorv&amp;auml;gar (2 + 2 filer). Det finns idag ett behov av att g&amp;ouml;ra fler v&amp;auml;gar till tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;gar, vilket vi i h&amp;ouml;g grad &amp;auml;ven har f&amp;ouml;reslagit i olika sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i samband med byggande av en tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;g f&amp;ouml;rbjuds oftast f&amp;ouml;r cyklar att f&amp;auml;rdas p&amp;aring; str&amp;auml;ckan eller s&amp;aring; blir det s&amp;aring; farligt f&amp;ouml;r cyklister att de inte kan f&amp;auml;rdas l&amp;auml;ngs str&amp;auml;ckan. Dels blir det f&amp;ouml;r tr&amp;aring;ngt, dels till&amp;aring;ts hastigheter p&amp;aring; 90–110 km/h. Det betyder att vi f&amp;aring;r en s&amp;auml;krare bilmilj&amp;ouml;, samtidigt som cykeltrafikanterna h&amp;auml;nvisas till andra v&amp;auml;gar. De alternativa v&amp;auml;garna kan ibland ligga parallellt med den nya tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;gen och d&amp;auml;rmed uppst&amp;aring;r inga st&amp;ouml;rre problem f&amp;ouml;r cyklister. Men lika ofta blir de alternativa v&amp;auml;garna l&amp;auml;ngre och det upplevs som kr&amp;aring;ngligt att anv&amp;auml;nda cykel. I dessa fall beh&amp;ouml;vs det &amp;auml;ven byggas nya cykelbanor l&amp;auml;ngs med v&amp;auml;gen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att n&amp;auml;r tv&amp;aring;-plus-ett-v&amp;auml;gar byggs ska alltid cykeltrafikanternas perspektiv vara lika viktigt att beakta som trafiks&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r bilister. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825701" name="_Toc239825701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827794" name="_Toc239827794"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827827" name="_Toc239827827"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827856" name="_Toc239827856"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886989" name="_Toc240886989"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002092" name="_Toc242002092"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002120" name="_Toc242002120"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265280" name="_Toc242265280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265310" name="_Toc242265310"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515694" name="_Toc242515694"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399926" name="_Toc244399926"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109261" name="_Toc245109261"&gt;&lt;/a&gt;Lokal och regional kollektivtrafik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trafikpolitiken ska se till att kvinnor och m&amp;auml;n har bra kommunikationer oavsett var de bor. Samtidigt m&amp;aring;ste trafikens milj&amp;ouml;problem med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, h&amp;auml;lsoproblem och buller l&amp;ouml;sas p&amp;aring; ett tillfredsst&amp;auml;llande s&amp;auml;tt. Privatbilismens &amp;ouml;kningstakt m&amp;aring;ste avstanna och helst minska, inte minst i v&amp;aring;ra t&amp;auml;torter. Det st&amp;ouml;rsta hotet mot uppst&amp;auml;llda klimatm&amp;aring;l &amp;auml;r den tilltagande v&amp;auml;gtrafiken, och det kr&amp;auml;vs krafttag, genom b&amp;aring;de ”morot och piska”, f&amp;ouml;r att styra v&amp;aring;rt resande till kollektiva f&amp;auml;rdmedel. F&amp;ouml;r att lyckas med detta kr&amp;auml;vs en v&amp;auml;l utbyggd, tillg&amp;auml;nglig, prisv&amp;auml;rd och v&amp;auml;l fungerande kollektivtrafik f&amp;ouml;r alla, utifr&amp;aring;n de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som ges beroende p&amp;aring; om man bor i storstad eller p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kollektivtrafik, som ofta utg&amp;ouml;rs av busstrafik, &amp;auml;r mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligt, och trafiks&amp;auml;krare, och en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt kollektivtrafik &amp;auml;r en politik f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlikhet genom att pension&amp;auml;rer, ungdomar och andra med l&amp;aring;ga inkomster gynnas. En f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kollektivtrafik st&amp;auml;rker j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten inom transportsektorn, som i h&amp;ouml;g grad &amp;auml;r pr&amp;auml;glad av m&amp;auml;ns v&amp;auml;rderingar och makt&amp;ouml;vertag. Eftersom kvinnor f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nder sig av kollektiva f&amp;auml;rdmedel leder satsningar inom denna sektor till att kvinnors tillg&amp;aring;ng till transporter f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bussar &amp;auml;r och kommer under l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver vara det viktigaste transportmedlet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller lokal kollektivtrafik. 70 procent av alla lokala och regionala kollektivtrafikresor sker med buss. Sp&amp;aring;rtrafiken &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart av stor betydelse, men om vi p&amp;aring; kort sikt vill minska klimatp&amp;aring;verkan och skapa en b&amp;auml;ttre lokal luftmilj&amp;ouml; &amp;auml;r det l&amp;auml;ttare att snabbt &amp;ouml;ka kollektivtrafikens andel av resorna med hj&amp;auml;lp av busstrafik. Busstrafiken m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r prioriteras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;auml;gtrafik, och samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste st&amp;ouml;dja och bidra till att skapa effektiva och smidiga system f&amp;ouml;r bussar i t&amp;auml;torter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825702" name="_Toc239825702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827795" name="_Toc239827795"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827828" name="_Toc239827828"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827857" name="_Toc239827857"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886990" name="_Toc240886990"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002093" name="_Toc242002093"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002121" name="_Toc242002121"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265281" name="_Toc242265281"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265311" name="_Toc242265311"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515695" name="_Toc242515695"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399927" name="_Toc244399927"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109262" name="_Toc245109262"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom kollektivtrafiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att lokal och regional kollektivtrafik ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) Kollektivtrafiken &amp;auml;gs och drivs gemensamt&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi betalar gemensamt f&amp;ouml;r kollektivtrafiken med v&amp;aring;ra skatter och biljettpengar. Kollektivtrafiken tillh&amp;ouml;r medborgarna och &amp;auml;r liksom &amp;ouml;vrig infrastruktur, v&amp;aring;rd, omsorg och skola en del av den grundl&amp;auml;ggande samh&amp;auml;llsservicen. Avreglering, bolagisering och konkurrensuts&amp;auml;ttning har sedan 1990-talet varit ledord. Detta har tvingat fram stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar inom kollektivtrafiken. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta p&amp;aring; den nuvarande inslagna v&amp;auml;gen &amp;auml;r det h&amp;ouml;g tid f&amp;ouml;r stat, kommuner och landsting att &amp;aring;terta den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga kontrollen &amp;ouml;ver kollektivtrafiken. Inte minst f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka kvinnors tillg&amp;aring;ng till resande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessv&amp;auml;rre verkar regeringen vilja &amp;ouml;ka graden av privata operat&amp;ouml;rer &amp;auml;nnu mer. Den av regeringen tillsatta Lundinutredningen har nyligen lagt fram ett f&amp;ouml;rslag till hur kollektivtrafiken kan g&amp;ouml;ras &amp;auml;nnu mer marknadsm&amp;auml;ssig. Om regeringen fullf&amp;ouml;ljer f&amp;ouml;rslaget inneb&amp;auml;r det bl.a. h&amp;ouml;jda biljettpriser med kanske 50 procent, s&amp;auml;mre turt&amp;auml;thet och s&amp;auml;mre &amp;ouml;verblick &amp;ouml;ver linjeutbudet. Detta &amp;auml;r inte en v&amp;auml;g som leder till en st&amp;ouml;rre andel resande med kollektivtrafik!&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sika har nyligen uttalat (i samband med EU-kommissionens f&amp;ouml;rslag om h&amp;aring;llbara framtida transporter) att det inte finns bel&amp;auml;gg f&amp;ouml;r att liberaliserade transportmarknader generellt har b&amp;auml;ttre tillg&amp;auml;nglighet, st&amp;ouml;rre punktlighet och s&amp;auml;krare och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare transporter. ”I perifera delar av EU kan en felaktigt genomf&amp;ouml;rd avreglering av transportmarknaden tv&amp;auml;rtom f&amp;aring; negativa konsekvenser genom att ingen trafik &amp;ouml;verhuvudtaget kommer att bedrivas d&amp;auml;r d&amp;aring; marknaden inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckligt stor.” (Sikas remissvar till EU-kommissionens f&amp;ouml;rslag om h&amp;aring;llbara framtida transporter).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att kollektivtrafiken i huvudsak ska drivas av samh&amp;auml;llet: i kommunal regi, landstingsregi eller statlig regi. Det inneb&amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att privatisering av lokala, regionala och nationella kollektivtrafikf&amp;ouml;retag ska motverkas. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) St&amp;ouml;rre statligt ansvar f&amp;ouml;r finansiering&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ge den lokala och regionala kollektivtrafiken m&amp;ouml;jlighet att utvecklas m&amp;aring;ste den f&amp;aring; l&amp;aring;ngsiktigt stabila ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Kvinnor och m&amp;auml;n m&amp;aring;ste kunna lita p&amp;aring; att kollektivtrafiken fungerar och &amp;auml;r tillf&amp;ouml;rlitlig n&amp;auml;r man vill ta sig till och fr&amp;aring;n jobbet eller utbildningen. Staten har ett ansvar att stimulera och tillse att kollektivtrafiken tar en st&amp;ouml;rre andel av antalet resor. Riksdag och regering ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tillskjuta medel f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja den lokala och regionala kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010 att kollektivtrafiken tillf&amp;ouml;rs 5 000 miljoner kronor under en tre&amp;aring;rsperiod. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag inneb&amp;auml;r att det &amp;aring;r 2010 betalas ut 1 500 miljoner kronor, 2011 1 500 miljoner kronor och 2012 2&amp;nbsp;000 miljoner kronor. Utbetalningen g&amp;aring;r till trafikhuvudm&amp;auml;nnen via kommuner och landsting och f&amp;ouml;rdelningsprincipen kommer i princip ske utifr&amp;aring;n andelen inv&amp;aring;nare i varje l&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till den lokala och regionala kollektivtrafiken i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) Statliga medel till kollektivtrafik p&amp;aring; landsbygden&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;l fungerande och prisv&amp;auml;rd kollektivtrafik &amp;auml;r en av de viktigaste faktorerna f&amp;ouml;r regional utveckling i alla regioner. Den ska inte styras utifr&amp;aring;n kortsiktiga privata vinstintressen utan utifr&amp;aring;n medborgarnas behov och milj&amp;ouml;- och trafikpolitiska m&amp;aring;l. Behovet av transporter varierar stort beroende p&amp;aring; var i landet man bor. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte en l&amp;ouml;sning som passar hela landet. De l&amp;aring;nga avst&amp;aring;nden i Norrland och andra delar av v&amp;aring;rt land med l&amp;aring;g befolkningst&amp;auml;thet leder till att m&amp;aring;nga m&amp;aring;ste resa l&amp;aring;nga str&amp;auml;ckor dagligen f&amp;ouml;r att kunna ta sig till och fr&amp;aring;n arbeten eller utbildningar. Fungerande transporter &amp;auml;r en livsn&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de enskilda och f&amp;ouml;retag och det b&amp;auml;sta &amp;auml;r sj&amp;auml;lvfallet om merparten av resorna kan l&amp;ouml;sas genom kollektiva transporter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det &amp;auml;r inte realistiskt att tro att det helt g&amp;aring;r att ers&amp;auml;tta bilresor &amp;auml;ven om det sker f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar av det kollektiva resandet. Vi inser att det finns delar av Sverige d&amp;auml;r bilen &amp;auml;r skillnaden mellan att bo kvar p&amp;aring; landet eller flytta in till regioncentret. Dessa omr&amp;aring;den saknar i stort sett m&amp;ouml;jlighet till kollektivtrafik f&amp;ouml;r exempelvis arbetspendling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots dessa begr&amp;auml;nsningar g&amp;aring;r det dock att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kollektivtrafiken avsev&amp;auml;rt p&amp;aring; landsbygden, inte minst genom ett &amp;ouml;kat utbud av kollektivtrafik. Som en del av v&amp;aring;r skattev&amp;auml;xling avs&amp;auml;tter vi i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010, 2,5 miljarder under en tre&amp;aring;rsperiod till kollektivtrafik p&amp;aring; landsbygden (500 mnkr 2010, 1&amp;nbsp;000 mnkr 2011 och 1&amp;nbsp;000 mnkr 2012). Medlen tillfaller kommuner och landsting som vidarebefordrar medlen till respektive huvudman. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att redan nu fastsl&amp;aring; ett exakt system f&amp;ouml;r kreditering av medel fr&amp;aring;n staten till trafikhuvudm&amp;auml;nnen via kommuner och landsting. Vi anser bl.a. att det ska finnas krav p&amp;aring; att medlen verkligen anv&amp;auml;nds till att h&amp;ouml;ja antalet resor. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Rikstrafiken f&amp;aring;r i uppdrag att utreda hur ett l&amp;auml;mpligt f&amp;ouml;rdelningssystem kan se ut som bidrar till att antalet resor verkligen &amp;ouml;kar. Den exakta utformningen av systemet, dess avgr&amp;auml;nsningar och utbetalningsf&amp;ouml;rfarande kan s&amp;aring;ledes inte vara m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rr&amp;auml;n 1 juli 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till kollektivtrafik p&amp;aring; landsbygden i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) L&amp;aring;t int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselskatten g&amp;aring; till kollektivtrafiken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den intensiva privatbilismen i v&amp;aring;ra st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der &amp;auml;r ett betydligt st&amp;ouml;rre hot mot milj&amp;ouml;n &amp;auml;n biltrafik p&amp;aring; landsbygden. St&amp;ouml;rre st&amp;auml;ders milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n transporter kan t.ex. &amp;aring;tg&amp;auml;rdas med hj&amp;auml;lp av tr&amp;auml;ngselavgifter och stora satsningar p&amp;aring; en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var f&amp;ouml;r oss en sj&amp;auml;lvklarhet att tr&amp;auml;ngselavgifter skulle &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras i Stockholm efter f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamheten och resultatet av den lokala folkomr&amp;ouml;stningen. Den borgerliga regeringen bytte gl&amp;auml;djande nog ocks&amp;aring; &amp;aring;sikt i fr&amp;aring;gan om tr&amp;auml;ngselskatt, men har tyv&amp;auml;rr valt inriktningen att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngelavgiften ensidigt ska anv&amp;auml;ndas till att finansiera diverse v&amp;auml;gprojekt ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kollektivresandet i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; valsedeln framgick med tydlighet att int&amp;auml;kterna skulle anv&amp;auml;ndas till b&amp;aring;de v&amp;auml;gar och kollektivtrafik. Regeringens h&amp;aring;llning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett dubbelt svek: dels mot valresultatet, dels mot trafikmilj&amp;ouml;n i Stockholm. V&amp;auml;nsterpartiet menar att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselavgifterna i huvudsak ska anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(e) En f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad samordning&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att samordna olika former av kollektiva, samh&amp;auml;llsbetalda transporter kan man effektivisera kollektivtrafiken och &amp;ouml;ka turt&amp;auml;theten. Samordning b&amp;ouml;r ske mellan linjetrafik, skolskjutsar, f&amp;auml;rdtj&amp;auml;nst och sjukresor. Det &amp;auml;r inte om&amp;ouml;jligt att skapa en fungerande kollektivtrafik p&amp;aring; landsbygden. Det kr&amp;auml;vs dock en planering som tar h&amp;auml;nsyn till och utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n landsbygdens f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och behov. Inte minst i omr&amp;aring;den med litet underlag kan en b&amp;auml;ttre samordning leda till l&amp;auml;gre kostnader och ett b&amp;auml;ttre trafikutbud. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r det samh&amp;auml;llsbetalda trafikutbudet samordnas f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kollektivtrafiken p&amp;aring; landsbygden. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(f) St&amp;ouml;d f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med anropsstyrd kollektivtrafik&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En svaghet med kollektivtrafik j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med att ta den egna bilen &amp;auml;r att kollektivtrafiken oftast &amp;auml;r uppbyggd kring fasta linjestr&amp;auml;ckningar och tidtabeller. Det ger s&amp;auml;mre flexibilitet i resandet j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med bilen och utg&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett hinder f&amp;ouml;r kollektivtrafikens m&amp;ouml;jligheter att konkurrera med bilen. Ett s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka flexibiliteten &amp;auml;r att anv&amp;auml;nda s.k. anropsstyrd trafik f&amp;ouml;r att mata resen&amp;auml;rer till b&amp;auml;ttre belagda linjer. Anropsstyrd kollektivtrafik kan med f&amp;ouml;rdel anv&amp;auml;ndas i &amp;ouml;kad omfattning i omr&amp;aring;den med litet resandeunderlag. Staten b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r stimulera de regionala trafikhuvudm&amp;auml;nnen till f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med en ut&amp;ouml;kad anropsstyrd kollektivtrafik. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(g) &amp;Ouml;ka tillg&amp;auml;ngligheten till kollektivtrafik f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige ber&amp;auml;knas ca 1 miljon m&amp;auml;nniskor ha n&amp;aring;gon form av funktionsneds&amp;auml;ttning i f&amp;ouml;rflyttningssammanhang. Den &amp;ouml;verv&amp;auml;gande delen resor f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning sker med organiserade specialtransporter eller i handikappanpassade privata personbilar. &amp;Auml;ven huvuddelen av sjukresorna sker p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt. Studier visar att &amp;auml;ldre och personer med funktionsneds&amp;auml;ttning har goda m&amp;ouml;jligheter att anv&amp;auml;nda sig av kollektiva f&amp;auml;rdmedel f&amp;ouml;rutsatt att dessa, och den fysiska milj&amp;ouml;n, blir b&amp;auml;ttre anpassade till resen&amp;auml;rernas f&amp;ouml;rflyttningsbehov. F&amp;auml;rdtj&amp;auml;nsten beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras utifr&amp;aring;n samma syns&amp;auml;tt. Riksdagen har beslutat att transportsystemet ska vara tillg&amp;auml;ngligt f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning till &amp;aring;r 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samarbetspropositionen ”Moderna transporter” f&amp;ouml;reslog Socialdemokraterna, V&amp;auml;nsterpartiet och Milj&amp;ouml;partiet att V&amp;auml;gverket och Banverket, inom ramen f&amp;ouml;r arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r kollektivtrafikens l&amp;aring;ngsiktiga utveckling, gemensamt b&amp;ouml;r leda en nationell kraftsamling f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra kollektivtrafiken anv&amp;auml;ndbar f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning. I propositionen konstateras att anpassningen av kollektivtrafiken f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning och deras behov g&amp;aring;r f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsamt i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till det uppst&amp;auml;llda m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r snarast l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag till hur man kan s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att man n&amp;aring;r m&amp;aring;let om att transportsystemet ska vara tillg&amp;auml;ngligt snarast m&amp;ouml;jligt. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett s&amp;aring;dant skarpt f&amp;ouml;rslag i motionen Trafik och social h&amp;aring;llbarhet (2009/10:T534).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har &amp;auml;ven avsatt medel f&amp;ouml;r handikappanpassning i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2021. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010 att det under en tolv&amp;aring;rsperiod avs&amp;auml;tts speciella medel men &amp;auml;ven inom ramen f&amp;ouml;r de regionala planerna, s&amp;aring; att tillg&amp;auml;ngligheten i kollektivtrafiken kan &amp;ouml;ka. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna i kollektivtrafiken f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett s&amp;aring;dant skarpt f&amp;ouml;rslag i motionen Trafik och social h&amp;aring;llbarhet (2009/10:T534).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(h) Inf&amp;ouml;r ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens skatte- och avdragssystem gynnar fr&amp;auml;mst h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nade m&amp;auml;n och missgynnar i allm&amp;auml;nhet kollektivtrafikanter och i synnerhet kvinnor. I samarbetspropositionen ”Moderna transporter” st&amp;aring;r f&amp;ouml;ljande: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat kollektivt resande &amp;auml;r en viktig del ... f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ned koldioxidutsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n transportsektorn. Regeringen vill ytterligare stimulera resande med kollektivtrafik, i f&amp;ouml;rsta hand till och fr&amp;aring;n arbetet. En utredning ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas med uppdrag att l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag som stimulerar till ett &amp;ouml;kat utnyttjande av kollektiva f&amp;auml;rdmedel. F&amp;ouml;rslagen kan avse skattel&amp;auml;ttnader f&amp;ouml;r resor med s&amp;aring;dana f&amp;auml;rdmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta arbete har inte p&amp;aring;b&amp;ouml;rjats och vi vill att det snarast tills&amp;auml;tts en utredning som har till uppgift att hitta ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar de som bor p&amp;aring; landsbygden. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(i) Skattebefria kollektivtrafikkort som l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rm&amp;aring;n&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r bilen norm f&amp;ouml;r beskattning och planering av resor och transporter. Om vi f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar de ekonomiska styrmedlen s&amp;aring; att de blir f&amp;auml;rdmedelsneutrala, kan vi skapa b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r personer att v&amp;auml;lja kollektivtrafiken som f&amp;auml;rds&amp;auml;tt. Det skulle d&amp;aring; leda till att minska biltrafikens skadliga milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill i enlighet med Klimatberedningens f&amp;ouml;rslag se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att skattebefria kollektivtrafikkort som l&amp;ouml;nef&amp;ouml;rm&amp;aring;n p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;rs idag med t.ex. bidrag till friskv&amp;aring;rd. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(j) Milj&amp;ouml;anpassa kollektivtrafiken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kollektivtrafiken &amp;auml;r utan tvekan generellt sett b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n &amp;auml;n privatbilen. Det g&amp;auml;ller oavsett om transporterna sker med buss, t&amp;aring;g, sj&amp;ouml;trafik eller tunnelbana. Merparten av kollektivtrafiken utg&amp;ouml;rs av busstrafik, vilket har stor betydelse f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en effektiv kollektivtrafik. En &amp;ouml;kad bel&amp;auml;ggning inom kollektivtrafiken &amp;ouml;kar effektiviteten i energianv&amp;auml;ndningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;aring;terst&amp;aring;r dock fortfarande &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att kollektivtrafiken ska bli helt milj&amp;ouml;anpassad. Det &amp;auml;r t.ex. viktigt att busstrafik och diesellok st&amp;auml;lls om till f&amp;ouml;rnybar drift. Andra problem som m&amp;aring;ste &amp;aring;tg&amp;auml;rdas &amp;auml;r t.ex. buller och intr&amp;aring;ng i den fysiska milj&amp;ouml;n som p&amp;aring;tagligt skadar natur- och kulturv&amp;auml;rden. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utreda vilka ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att helt milj&amp;ouml;anpassa kollektivtrafiken. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(k) L&amp;aring;t busstrafiken slippa h&amp;ouml;jda drivmedelsskatter&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet driver krav p&amp;aring; &amp;ouml;kade energi- och koldioxidskatter. Priset p&amp;aring; transporter ska inkludera kostnader f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;skador, h&amp;auml;lsoeffekter, trafikolyckor och andra samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. Vi beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;aring; &amp;ouml;ver trafik fr&amp;aring;n v&amp;auml;gar till ekologiskt h&amp;aring;llbara f&amp;auml;rds&amp;auml;tt. Bensin- och dieselskatten &amp;auml;r ett mycket effektivt ekonomiskt styrmedel f&amp;ouml;r att styra till transporter som &amp;auml;r b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men samtidigt som h&amp;ouml;jd dieselskatt &amp;auml;r en &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att minska milj&amp;ouml;belastningen, leder &amp;aring;tg&amp;auml;rden delvis till f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade m&amp;ouml;jligheter att bedriva kollektivtrafik. Visserligen vill V&amp;auml;nsterpartiet g&amp;ouml;ra kraftfulla satsningar p&amp;aring; kollektivtrafiken med nya statliga bidrag (se ovan). Men allt annat lika inneb&amp;auml;r ett h&amp;ouml;gre dieselpris att det blir dyrare att bedriva busstrafik. Den senaste statliga h&amp;ouml;jningen av dieselskatten betydde att busstrafiken fick &amp;ouml;kade drivmedelskostnader motsvarande 100 miljoner kr. Detta motverkar naturligtvis ambitionen att f&amp;aring; fler att &amp;aring;ka kollektivt. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att busstrafiken inte ska belastas med &amp;ouml;kad skatt p&amp;aring; drivmedel. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om busstrafiken slipper h&amp;ouml;jda drivmedelsskatter betyder det ca 100 miljoner i minskade utgifter f&amp;ouml;r det kollektiva resandet. Vi har i v&amp;aring;rt budgetf&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r 2010 avsatt just den summan p&amp;aring; skattesidan. Men vi har &amp;auml;ven tillf&amp;ouml;rt busstrafiken ytterligare 40 miljoner kronor f&amp;ouml;r att kompensera v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag om att h&amp;ouml;ja dieselskatten ytterligare. Sammantaget f&amp;aring;r busstrafiken d&amp;auml;rmed 140 miljoner kronor i minskade utgifter 2010 genom V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag, trots V&amp;auml;nsterpartiets och regeringens h&amp;ouml;jning av dieselskatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att busstrafiken &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis inte drabbas av &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r h&amp;ouml;jda drivmedelsskatter. Vi anser att regeringen i enlighet med f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n Klimatberedningen, ska BNP-koppla drivmedelsskatterna till den ekonomiska utvecklingen men att busstrafiken kompenseras f&amp;ouml;r dessa &amp;ouml;kade kostnader. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(l) L&amp;aring;t busstrafiken slippa trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspremien&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har beslutat att den privata trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen ska ta &amp;ouml;ver sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringens &amp;aring;tagande i de fall d&amp;auml;r trafikskador har genererat kostnaden. Som ett led i detta har skatt p&amp;aring; trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspremien inf&amp;ouml;rts. Motivet &amp;auml;r att &amp;ouml;ka riskmedvetandet med direkta individuella kopplingar till f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskostnaden. En f&amp;ouml;rsta bit mark har d&amp;auml;rmed brutits upp f&amp;ouml;r att sedan kunna efterf&amp;ouml;ljas av speciall&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r andra grupper. Det &amp;auml;r inte ot&amp;auml;nkbart att s&amp;aring; kallade riskgrupper som r&amp;ouml;kare och diabetiker skulle kunna komma att inrymmas i s&amp;aring;dana l&amp;ouml;sningar. Inte minst ur klass- och k&amp;ouml;nsperspektiv &amp;auml;r detta en mycket farlig utveckling, exempelvis eftersom m&amp;auml;nniskor med f&amp;ouml;rslitande arbetsuppgifter relativt sett skulle dra p&amp;aring; sig h&amp;ouml;gre f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskostnader &amp;auml;n andra grupper. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men regeringens beslut om att l&amp;auml;gga skatt p&amp;aring; trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen inneb&amp;auml;r &amp;auml;ven att busstrafiken p&amp;aring;f&amp;ouml;rs &amp;ouml;kade kostnader. Borgligheten s&amp;auml;ger sig vilja koppla skaderisk till betalningsniv&amp;aring;. Trots det har bussar f&amp;aring;tt en &amp;ouml;kad premieskatt med ca 8&amp;nbsp;000 kr per buss! Och d&amp;aring; &amp;auml;r bussen s&amp;aring; oerh&amp;ouml;rt mer trafiks&amp;auml;ker &amp;auml;n vad en bil &amp;auml;r. Vi anser att detta &amp;auml;r orimligt. Vi vill avskaffa trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspremien f&amp;ouml;r bussar, vilket betyder ca 100 miljoner kronor mer till busstrafiken. Regeringen b&amp;ouml;r genast l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att trafikf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringspremien f&amp;ouml;r bussar avskaffas. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(m) L&amp;aring;t busstrafiken f&amp;aring; s&amp;auml;nkta fordonsskatter&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2000 h&amp;ouml;jdes fordonsskatten f&amp;ouml;r bussar fr&amp;aring;n 1&amp;nbsp;500 kr till 20&amp;nbsp;000 kr. Det &amp;auml;r inte rimligt att bussar ska p&amp;aring;f&amp;ouml;ras s&amp;aring; h&amp;ouml;g fordonsskatt, med tanke p&amp;aring; att t&amp;aring;g och flyg &amp;auml;r skattebefriade. Kollektivtrafiken m&amp;aring;ste stimuleras och vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;nka fordonsskatten f&amp;ouml;r tunga bussar till 2000 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Det skulle kosta staten ca 200 miljoner kr per &amp;aring;r i minskade skatteint&amp;auml;kter, vilket vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i v&amp;aring;rt budgetf&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att bussar f&amp;aring;r s&amp;auml;nkt fordonsskatt. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(n) F&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med avgiftsfri kollektivtrafik&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan i nul&amp;auml;get finansieras en stor del av kollektivtrafiken av samh&amp;auml;llet via skattemedel. Trots det h&amp;ouml;ga samh&amp;auml;llsst&amp;ouml;det tar trafikhuvudm&amp;auml;nnen &amp;auml;nd&amp;aring; ut biljettavgifter, som uppfattas som h&amp;ouml;ga av tillt&amp;auml;nkta resen&amp;auml;rer. Om det &amp;auml;r dyrare att ta bussen n&amp;aring;gon mil till jobbet j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med den egna bilen, f&amp;aring;r ju kollektivtrafiken sv&amp;aring;rt att h&amp;auml;vda sig. Inte s&amp;auml;llan r&amp;aring;der d&amp;auml;rf&amp;ouml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll en l&amp;aring;g bel&amp;auml;ggning i kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En avgiftsfri kollektivtrafik med h&amp;ouml;g tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r alla resandegrupper, inte minst f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttning, borde leda till ett kraftigt &amp;ouml;kat kollektivt resande, som ger en rad positiva effekter: ett effektivt resursutnyttjande, att satsade skattemedel faktiskt kommer de kollektivresande till godo f&amp;ouml;r t.ex. pendling till arbete och utbildning, positiva milj&amp;ouml;effekter, minskat v&amp;auml;gslitage, f&amp;auml;rre trafikolyckor och d&amp;auml;rmed l&amp;auml;gre trafikskadekostnader. En avgiftsfri kollektivtrafik skulle &amp;auml;ven gynna kvinnors resande i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att det kr&amp;auml;vs ett radikalt nyt&amp;auml;nkande i trafikpolitiken. Om vi verkligen menar allvar med att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka minska privatbilismen och f&amp;aring; fler att resa kollektivt s&amp;aring; m&amp;aring;ste vi vidta kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta. D&amp;aring; duger det f&amp;ouml;rst&amp;aring;s inte att trafikhuvudm&amp;auml;nnen tvingas ha ett strikt f&amp;ouml;retagsekonomiskt t&amp;auml;nkande och st&amp;auml;ndigt h&amp;ouml;ja biljettpriset, dra in trafiklinjer och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra turt&amp;auml;theten i sina f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att minska kostnaderna och h&amp;ouml;ja int&amp;auml;kterna. Resultatet av ett s&amp;aring;dant sn&amp;auml;vt t&amp;auml;nkande blir i st&amp;auml;llet en negativ spiral, som i sj&amp;auml;lva verket motverkar ett &amp;ouml;kat kollektivresande. Vi vill i st&amp;auml;llet ha en helhetssyn och att de samh&amp;auml;llsekonomiska konsekvenserna lyfts fram i ljuset.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att det genomf&amp;ouml;rs ett fullskaligt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med klimattaxa, dvs. avgiftsfri kollektivtrafik, i storstad och ett glesbygdsl&amp;auml;n samt att forskarst&amp;ouml;d kopplas till f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kostnaden &amp;auml;r sv&amp;aring;r att ber&amp;auml;kna eftersom det beror p&amp;aring; vilka l&amp;auml;n som deltar, men i det budgetf&amp;ouml;rslag vi lagt fram till riksdagen har vi utg&amp;aring;tt ifr&amp;aring;n att det &amp;auml;r Sk&amp;aring;neregionen och &amp;Ouml;rebro l&amp;auml;n som deltar. Det skulle p&amp;aring; &amp;aring;rsbasis betyda 1,8&amp;nbsp;miljarder kronor. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken ska p&amp;aring;g&amp;aring; under en l&amp;auml;ngre tidsperiod (4–5 &amp;aring;r). De ska vara kopplade till forskning, d&amp;auml;r effekterna i vid mening ska studeras och analyseras. Med ett brett och djuplodande utv&amp;auml;rderingsunderlag &amp;auml;r det l&amp;auml;ttare att senare fatta l&amp;auml;mpliga framtida beslut. Forskningen som kopplas till klimattaxef&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket ska bl.a. studera effekterna utifr&amp;aring;n ett genusperspektiv, milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan, regionalpolitiska konsekvenser, trafiks&amp;auml;kerhet och hur klimattaxan p&amp;aring;verkar arbetsutbudet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(o) Satsning p&amp;aring; ny sp&amp;aring;rtrafik och nya sp&amp;aring;rfordon&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt med nyt&amp;auml;nkande i kollektiva resandet. Det &amp;ouml;vergripande syftet m&amp;aring;ste vara att &amp;ouml;ka det kollektiva resandets andel av det totala antal personresor. Men det kan kanske ske p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt &amp;auml;n dagens utbud. En del i ett nyt&amp;auml;nkande kan vara f&amp;ouml;rslag till nya eller nygamla sp&amp;aring;rfordon. Det g&amp;auml;ller t.ex. sp&amp;aring;rtaxi i Uppsala eller duosp&amp;aring;rv&amp;auml;g i Norrk&amp;ouml;ping. F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra ett fortsatt nyt&amp;auml;nkande kring lokal sp&amp;aring;rtrafik vill vi avs&amp;auml;tta 500 mnkr varje &amp;aring;r till utveckling av lokal sp&amp;aring;rtrafik, vilket betyder 6 miljarder under perioden 2010–2021. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transportinfrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till lokal sp&amp;aring;rtrafik i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ven att staten forts&amp;auml;tter ge statsbidrag till ink&amp;ouml;p av lokala sp&amp;aring;rfordon. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag inneb&amp;auml;r att det &amp;aring;rligen avs&amp;auml;tts 400 miljoner f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l, vilket betyder 4,8 miljarder under perioden 2010–2021. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transportinfrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till lokala sp&amp;aring;rfordon i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(p) Satsning p&amp;aring; BRT-bussar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;BRT, Bus Rapid Transit, &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt att bedriva kollektivtrafik som skulle kunna &amp;ouml;vers&amp;auml;ttas med att k&amp;ouml;ra buss i sp&amp;aring;rsystem. Det &amp;auml;r ett bussystem som ges tydliga f&amp;ouml;retr&amp;auml;den i trafiken eller till och med egna v&amp;auml;gbanor. Stationerna &amp;auml;r upph&amp;ouml;jda som vid sp&amp;aring;rvagnar och stationerna p&amp;aring;minner om dem som finns f&amp;ouml;r sp&amp;aring;rtrafik. Kvalit&amp;eacute;n p&amp;aring; de l&amp;aring;nga bussarna &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vanliga busslinjer, vilket g&amp;ouml;r att de p&amp;aring;minner om t&amp;aring;g. D&amp;auml;remot &amp;auml;r systemet mycket billigare att anl&amp;auml;gga &amp;auml;n sp&amp;aring;rtrafik, vilket g&amp;ouml;r att man kan f&amp;aring; ut mycket mer linjekapacitet per satsad krona eller med andra ord: fler m&amp;auml;nniskor kan f&amp;ouml;rflyttas p&amp;aring; samma tid men med l&amp;auml;gre kostnad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige finns det inte riktigt n&amp;aring;got bra exempel p&amp;aring; BRT, &amp;auml;ven om man kan n&amp;auml;mna Lundal&amp;auml;nken som ett bra f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k. Utomlands finns det dock flera goda exempel, t.ex. Curitiba i Brasilien och Eindhoven i Nederl&amp;auml;nderna. Vi anser att BRT skulle vara m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra &amp;auml;ven i Sverige. Till en b&amp;ouml;rjan kanske som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet p&amp;aring; tv&amp;aring; orter, vilket man efter ett tag f&amp;aring;r utv&amp;auml;rdera resultatet av. Det kan &amp;auml;ven vara att f&amp;ouml;rst anl&amp;auml;gga ett BRT-system l&amp;auml;ngs en str&amp;auml;cka d&amp;auml;r man skulle vilja ha sp&amp;aring;r, men inte anser att det finns tillr&amp;auml;ckliga medel till. Ett exempel skulle kunna vara l&amp;auml;ngs den s.k. Tv&amp;auml;rbana syd, en t&amp;auml;nkt sp&amp;aring;rv&amp;auml;g i s&amp;ouml;dra Stockholm mellan Flemingsberg–Kungens kurva–&amp;Auml;lvsj&amp;ouml; station. Str&amp;auml;ckan kan ses som l&amp;auml;mplig med tanke p&amp;aring; den tydliga avgr&amp;auml;nsning som finns f&amp;ouml;r en speciell v&amp;auml;gbana och som ska koppla ihop tre stora kommunikationsnoder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att V&amp;auml;gverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra tv&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med BRT i Sverige och att medel ska tas fr&amp;aring;n V&amp;auml;gverkets anslag f&amp;ouml;r riktade satsningar till kollektivtrafiken. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning har vi inom ramen f&amp;ouml;r V&amp;auml;gverkets budget avsatt 8,4 miljarder till riktade satsningar till kollektivtrafiken, vilket d&amp;aring; betyder satsning p&amp;aring; BRT-bussar, men &amp;auml;ven medel till handikappanpassning samt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade milj&amp;ouml;er vid stationer och h&amp;aring;llplatser. Det sista &amp;auml;r inte minst viktigt f&amp;ouml;r att skapa trygga fysiska milj&amp;ouml;er som &amp;auml;r utformade f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta snabba och smidiga byten inom kollektivtrafiken f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till riktade satsningar till kollektivtrafik som kan anv&amp;auml;ndas till BRT-bussar, handikappanpassning och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade milj&amp;ouml;er vid stationerna i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs h&amp;auml;r ovan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825703" name="_Toc239825703"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827796" name="_Toc239827796"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827829" name="_Toc239827829"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827858" name="_Toc239827858"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886991" name="_Toc240886991"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002094" name="_Toc242002094"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002122" name="_Toc242002122"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265282" name="_Toc242265282"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265312" name="_Toc242265312"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515696" name="_Toc242515696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399928" name="_Toc244399928"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109263" name="_Toc245109263"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken i Sverige styrs idag utifr&amp;aring;n f&amp;ouml;retagsekonomiska villkor och inte utifr&amp;aring;n vad som &amp;auml;r b&amp;auml;st f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Resultat av privatisering och konkurrensuts&amp;auml;ttningar &amp;auml;r att t.ex. SJ tvingats minska antalet anst&amp;auml;llda, h&amp;ouml;ja biljettpriserna och dra in p&amp;aring; underh&amp;aring;llet till t&amp;aring;gen. Det medf&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga resen&amp;auml;rer, t.ex. studenter, pension&amp;auml;rer och andra med l&amp;aring;ga inkomster, v&amp;auml;ljer att ist&amp;auml;llet resa med bil eller flyg. Dessutom har f&amp;ouml;rseningar och inst&amp;auml;llda t&amp;aring;g inte f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat situationen. D&amp;aring; kvinnor anv&amp;auml;nder sig av t&amp;aring;g i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n, har deras transportbehov f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats i h&amp;ouml;gre grad – och det i en transportv&amp;auml;rld som redan &amp;auml;r dominerad av m&amp;auml;n, b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller inriktning och representation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;T&amp;aring;get &amp;auml;r en viktig faktor n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att st&amp;auml;lla om v&amp;aring;rt resande till ekologiskt h&amp;aring;llbara transporter. Inte minst den viktiga och stora fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;nniskans p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimatet h&amp;auml;nger intimt samman med en utveckling och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av m&amp;ouml;jligheten att f&amp;auml;rdas med t&amp;aring;g. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att vi f&amp;aring;r en &amp;auml;ndring av f&amp;auml;rdriktningen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller t&amp;aring;gtrafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825704" name="_Toc239825704"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827797" name="_Toc239827797"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827830" name="_Toc239827830"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827859" name="_Toc239827859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886992" name="_Toc240886992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002095" name="_Toc242002095"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002123" name="_Toc242002123"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265283" name="_Toc242265283"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265313" name="_Toc242265313"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515697" name="_Toc242515697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399929" name="_Toc244399929"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109264" name="_Toc245109264"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) &amp;Ouml;ka banunderh&amp;aring;llet och minska t&amp;aring;gf&amp;ouml;rseningarna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Banverket har i sitt f&amp;ouml;rslag till ny infrastrukturinvestering f&amp;ouml;r 2010–2019 redogjort f&amp;ouml;r hur stor budgeten m&amp;aring;ste vara f&amp;ouml;r att man ska f&amp;aring; en bra drift och underh&amp;aring;ll av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckor. Omfattningen p&amp;aring; denna budgetpost beror lite p&amp;aring; vad man vill &amp;aring;stadkomma och Banverket har angett tre ramniv&amp;aring;er. I ramniv&amp;aring; 1 kan man uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla befintlig standard, vilket kostar 6 miljarder kr/&amp;aring;r. I ramnniv&amp;aring; 2 kan man &amp;aring;terst&amp;auml;lla till en niv&amp;aring; som &amp;auml;r ber&amp;auml;ttigad utifr&amp;aring;n den nuvarande och den f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade trafiken och d&amp;auml;refter uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla denna niv&amp;aring;. Ramniv&amp;aring; 2 kostar 7 miljarder kr/&amp;aring;r och leder bl.a. till punktligheten i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras med 50 procent. Den h&amp;ouml;gsta niv&amp;aring;n som Banverket n&amp;auml;mner &amp;auml;r ramniv&amp;aring; 3, vilket motsvarar 7,6 miljarder kr/&amp;aring;r. I ramniv&amp;aring; 3 kan man &amp;auml;ven kraftigt ut&amp;ouml;ka godstrafiken med 50 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser det som sj&amp;auml;lvklart att det avs&amp;auml;tts 7,6 miljarder kr/&amp;aring;r, dvs. totalt ca 91 miljarder kronor till banunderh&amp;aring;ll under perioden 2010–2021. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rmed 2,3 miljarder kr h&amp;ouml;gre &amp;auml;n 2009 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. En kraftig &amp;ouml;kning av banunderh&amp;aring;llet leder till minskade f&amp;ouml;rseningar f&amp;ouml;r resen&amp;auml;rerna. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transport&amp;shy;infrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till &amp;ouml;kat underh&amp;aring;ll i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) Bygg mer j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Banverkets nya f&amp;ouml;rslag till investeringsplan f&amp;ouml;r perioden 2010–2019 presenteras fem olika investeringsniv&amp;aring;er. Den h&amp;ouml;gsta niv&amp;aring;n motsvarar 50 procent mer i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till dagens niv&amp;aring;. Med den ambitionsniv&amp;aring;n kan j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen ta ett rej&amp;auml;lt kliv in i framtiden och bli en stor satsning p&amp;aring; klimatminskande &amp;aring;tg&amp;auml;rder. D&amp;aring; finns det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att styra &amp;ouml;ver transporter av gods och m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n v&amp;auml;g till sp&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tycker att den h&amp;ouml;gsta investeringsniv&amp;aring;n som Banverket presenterat snarare &amp;auml;r ett golv att utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n. 50 procent h&amp;ouml;gre investeringsram under perioden 2010–2021 betyder ca 164,4 miljarder under tolv &amp;aring;r eller 13,7 miljarder i genomsnitt varje &amp;aring;r. Men om vi inom planperioden ska rymma hela investeringen f&amp;ouml;r t.ex. Norrbothniabanan, G&amp;ouml;talandsbanan och ny sp&amp;aring;rtrafik i Stockholm m&amp;aring;ste investeringsniv&amp;aring;n h&amp;ouml;jas betydligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den motion vi l&amp;auml;mnat till riksdagen med anledning av regeringens proposition om en ny infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (Framtidens resor och transporter 2008/09:35) f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att den framtida investeringsniv&amp;aring;n ska ligga p&amp;aring; ca 16 miljarder kr per &amp;aring;r, dvs. 78 procent h&amp;ouml;gre &amp;auml;n dagens niv&amp;aring;. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;r hela planperioden ca 191 miljarder kronor. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transport&amp;shy;infrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till nyinvesteringar i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi utvecklar v&amp;aring;r infrastrukturinriktning i motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition Framtidens resor och transporter 2008/09:35.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) Inf&amp;ouml;r en investeringsbudget&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra stora satsningar p&amp;aring; nya sp&amp;aring;r och &amp;ouml;kat underh&amp;aring;ll av j&amp;auml;rnv&amp;auml;garna kr&amp;auml;vs ett &amp;auml;ndrat tankes&amp;auml;tt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller vad som &amp;auml;r en investering f&amp;ouml;r framtiden. Statens nuvarande budgetsystem ser inte en investering som n&amp;aring;got l&amp;aring;ngsiktigt. Ist&amp;auml;llet betraktar budgetlagen en l&amp;aring;ngsiktig investering som kortsiktig konsumtion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag sker investeringar i v&amp;auml;g och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g i regel genom att staten tar upp kostnaden f&amp;ouml;r investeringen under ett utgiftsomr&amp;aring;de. Det betyder en direktavskrivning, vilket &amp;auml;r ett ganska ovanligt f&amp;ouml;rfaringss&amp;auml;tt j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med vad som &amp;auml;r brukligt i andra sektorer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r infrastrukturinvesteringar finansieras med anslag inneb&amp;auml;r det att anslag tas i anspr&amp;aring;k i takt med att utgifterna uppst&amp;aring;r. Det finns d&amp;auml;rmed &amp;auml;ven en risk f&amp;ouml;r att projekt dras ut tidsm&amp;auml;ssigt och &amp;ouml;kar i totalkostnad, n&amp;auml;r staten anser att hela summan inte kan tillf&amp;ouml;ras under ett och samma &amp;aring;r. N&amp;auml;r v&amp;auml;gen eller j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen &amp;auml;r f&amp;auml;rdigst&amp;auml;lld finansieras sedan drift, underh&amp;aring;ll och &amp;aring;terinvestering av v&amp;auml;gen med anslag &amp;aring;rligen under v&amp;auml;gens hela livsl&amp;auml;ngd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det &amp;auml;r inte alltid en investering skrivs av under ett och samma &amp;aring;r. Budgetlagen &amp;ouml;ppnar i 23 &amp;sect; f&amp;ouml;r att riksdagen kan besluta om att finansiera infrastrukturinvesteringar genom l&amp;aring;n i Riksg&amp;auml;ldskontoret. L&amp;aring;nefinansiering anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att kunna tidigarel&amp;auml;gga vissa projekt, t.ex.:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;v&amp;auml;g E18/20 delen &amp;Ouml;rebro–Arboga&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;v&amp;auml;g E4 delen Stora &amp;Aring;by–V&amp;auml;derstad&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;E22 delen S&amp;ouml;der&amp;aring;kra–Hossmo, Gr&amp;ouml;dingebanan&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;ouml;dra l&amp;auml;nken i Stockholm.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men &amp;auml;ven &amp;Ouml;resundsbron och Bothniabanan &amp;auml;r exempel p&amp;aring; l&amp;aring;nefinansierade projekt. Dessa l&amp;aring;n &amp;aring;terbetalas sedan med anslag &amp;ouml;ver en f&amp;ouml;rutbest&amp;auml;md amorteringsperiod, vilken kan variera men dock aldrig mer &amp;auml;n v&amp;auml;gens eller j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens ber&amp;auml;knade ekonomiska livsl&amp;auml;ngd. Kostnaderna f&amp;ouml;r planering av projektet t&amp;auml;cks som regel av anslag, och l&amp;aring;nen b&amp;ouml;rjar oftast &amp;aring;terbetalas n&amp;auml;r v&amp;auml;gen/j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen tas i drift. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som med direktavskrivna investeringar betalas drift, underh&amp;aring;ll och reinvestering &amp;aring;rligen med anslag. Med andra ord: huvudregeln &amp;auml;r att investeringar ska skrivas av direkt, men staten kan g&amp;ouml;ra undantag och &amp;auml;ven anv&amp;auml;nda l&amp;aring;n till infrastrukturinvesteringar. Vi anser att det snarare borde vara tv&amp;auml;rtom, dvs. att man som regel l&amp;aring;nar till en investering. Det &amp;auml;r ett system om anv&amp;auml;nds av f&amp;ouml;retag, kommuner, landsting, bostadsr&amp;auml;ttsf&amp;ouml;reningar m.m. Ja, s&amp;aring; gott som alla utom staten delar upp sin budget i en driftdel och en investeringsdel. &amp;Auml;ven hush&amp;aring;ll agerar s&amp;aring; i praktiken, eftersom det &amp;auml;r f&amp;aring; som kan betala av sitt hus eller sin bil samma dag som k&amp;ouml;pet g&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En investering ska ses som n&amp;aring;got man kan konsumera under en l&amp;auml;ngre tid. Hus, v&amp;auml;gar, sp&amp;aring;r, fabriker osv. &amp;auml;r tydliga investeringar. Investeringar skiljer sig fr&amp;aring;n konsumtionsvaror, eftersom de sist n&amp;auml;mnda inte kan konsumeras under en l&amp;auml;ngre tid. L&amp;ouml;ner, livsmedel och dryck &amp;auml;r exempel p&amp;aring; konsumtionsvaror som naturligtvis tas upp i en ”driftbudget”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ibland de som h&amp;auml;vdar att om man l&amp;aring;ter investeringar finansieras genom l&amp;aring;n ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r anslag, s&amp;aring; p&amp;aring;f&amp;ouml;r man en skuld till n&amp;auml;sta generation. Det &amp;auml;r dock en totalt felaktig syn! Det &amp;auml;r snarare s&amp;aring; att om man betalar hela investeringskostnaden under ett och samma &amp;aring;r, p&amp;aring;f&amp;ouml;r man hela kostnaden till dagens generation, fast det &amp;auml;r uppenbart att ett hus eller en j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;cka kan anv&amp;auml;ndas av m&amp;aring;nga generationer fram&amp;ouml;ver. Vill man ha en r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av kostnader ska dagens generation betala f&amp;ouml;r allt som konsumeras idag, medan det som kan konsumeras under en l&amp;auml;ngre tid, dvs. en investering, ska delas upp under en l&amp;auml;ngre amorteringstid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsekvensen f&amp;ouml;r statens offentliga finanser kommer inte att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras med en investeringsbudget, eftersom Riksg&amp;auml;ldskontorets l&amp;aring;n f&amp;ouml;r investeringar p&amp;aring;verkar statens totala l&amp;aring;neram. Men utrymmet under utgiftstaket &amp;ouml;kar, eftersom investeringssumman d&amp;aring; flyttas fr&amp;aring;n en utgiftspost till ett l&amp;aring;n f&amp;ouml;r staten. Investeringarna f&amp;aring;r d&amp;aring; &amp;auml;ven ses som del i en expansiv finanspolitik, vilket bl.a. leder till &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttningsgrad och minskad arbetsl&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det ska inf&amp;ouml;ras en investeringsbudget f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra &amp;ouml;kade investeringar i j&amp;auml;rnv&amp;auml;g, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rdela kostnaderna b&amp;auml;ttre mellan olika generationer. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) Ompr&amp;ouml;va avreglering och bolagisering&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutade 1988 att dela upp Statens j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar i tv&amp;aring; delar, SJ och Banverket. SJ fick ensamr&amp;auml;tt att trafikera stomn&amp;auml;tet, medan regionala trafikhuvudm&amp;auml;n fick trafikeringsr&amp;auml;tt f&amp;ouml;r persontrafiken p&amp;aring; l&amp;auml;nsbanorna. Banverket gavs ansvaret f&amp;ouml;r infrastrukturen, dvs. j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssp&amp;aring;ren. Senare tillkom ocks&amp;aring; Jernhusen AB som en akt&amp;ouml;r som skulle handha t&amp;aring;gstationsbyggnaderna. V&amp;auml;nsterpartiet var djupt oroligt f&amp;ouml;r att ansvaret f&amp;ouml;r en v&amp;auml;l fungerande j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik skulle bli otydligt. Problemen &amp;ouml;kade ytterligare n&amp;auml;r aff&amp;auml;rsverket Statens j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar (SJ) styckades upp i flera bolag &amp;aring;r 2001. SJ AB fick sk&amp;ouml;ta persontrafiken, Green Cargo AB godstrafiken och olika privata akt&amp;ouml;rer sl&amp;auml;pptes in p&amp;aring; sp&amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avreglering och bolagisering har inte medf&amp;ouml;rt ett nyttjande av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gskapaciteten p&amp;aring; ett samh&amp;auml;llsekonomiskt riktigt s&amp;auml;tt. Utg&amp;aring;ngspunkten m&amp;aring;ste vara en helhet som tillgodoser samh&amp;auml;llets intresse f&amp;ouml;r gods- och persontransporter, inte kortsiktiga ekonomiska krav som utel&amp;auml;mnar m&amp;ouml;jligheten till milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga transporter i hela landet. Vad som &amp;auml;r f&amp;ouml;retagsekonomiskt l&amp;ouml;nsamt &amp;auml;r inte per automatik ocks&amp;aring; b&amp;auml;st sett ur ett samh&amp;auml;llsekonomiskt perspektiv. V&amp;auml;nsterpartiet vill pr&amp;ouml;va f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att avbryta avregleringen, bolagiseringen och konkurrensuts&amp;auml;ttningen av gods- och persontrafiken p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor och m&amp;auml;n har olika resm&amp;ouml;nster och anv&amp;auml;nder transportf&amp;auml;rdmedel i olika h&amp;ouml;g grad. Fler m&amp;auml;n f&amp;auml;rdas med flyg och bil och fler kvinnor f&amp;auml;rdas kollektivt med lokaltrafik och t&amp;aring;gtrafik. Om samh&amp;auml;llets resurser till kommunikationer ska f&amp;ouml;rdelas likv&amp;auml;rdigt mellan kvinnor och m&amp;auml;n, vilket inte sker idag, &amp;auml;r det viktigt att prioritera f&amp;auml;rdmedel som kvinnor anv&amp;auml;nder i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En positiv regional utveckling f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras p&amp;aring;tagligt om ”huvudsp&amp;aring;ret” &amp;auml;r &amp;ouml;kade biljettpriser, nedl&amp;auml;ggning av trafik, f&amp;auml;rre t&amp;aring;gstopp p&amp;aring; mindre stationer, f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad turt&amp;auml;thet, nedl&amp;auml;ggning av godstransporter p&amp;aring; vissa linjer, biljettkr&amp;aring;ngel och bristande samordning mellan olika t&amp;aring;goperat&amp;ouml;rer och andra transportslag osv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konkurrensuts&amp;auml;ttningen har drabbat de anst&amp;auml;llda p&amp;aring; ett negativt s&amp;auml;tt, t.ex. genom personalnedsk&amp;auml;rningar, l&amp;auml;ngre arbetspass, h&amp;ouml;jd pensions&amp;aring;lder, s&amp;auml;mre ers&amp;auml;ttningar osv. Vi &amp;auml;r medvetna om att en avreglerad marknad kan vara mycket sv&amp;aring;r att &amp;aring;terreglera. Det &amp;auml;r i sj&amp;auml;lva verket en av anledningarna till att borgerliga politiker s&amp;aring; ivrigt driver p&amp;aring; avreglering, bolagisering och utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av offentlig verksamhet. Ett f&amp;ouml;rsta steg &amp;auml;r att reglera avregleringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen har p&amp;aring; regeringens f&amp;ouml;rslag nyligen beslutat att SJ:s trafikeringsr&amp;auml;tt ska upph&amp;ouml;ra 2010 och att konkurrensen p&amp;aring; stambanorna ska &amp;ouml;ka. Denna stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring kommer att leda till f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade m&amp;ouml;jligheter att bedriva en nationell j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik som ser behoven i hela Sverige. Om SJ mister sin trafikeringsr&amp;auml;tt kommer det att bli sv&amp;aring;rare att n&amp;aring; milj&amp;ouml;- och klimatm&amp;aring;l, eftersom den l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken f&amp;aring;r sv&amp;aring;rare att verka och kvalit&amp;eacute;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tider och utbud. Med en s&amp;aring;dan utveckling v&amp;auml;ljer m&amp;auml;nniskor andra trafikslag, t.ex. flyg, f&amp;ouml;r att kunna resa. Regeringen menar p&amp;aring; fullaste allvar att en &amp;ouml;kad konkurrens, dvs. fler operat&amp;ouml;rer p&amp;aring; sp&amp;aring;ren, kommer att leda till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad och &amp;ouml;kad trafik. Det &amp;auml;r ett m&amp;auml;rkligt p&amp;aring;st&amp;aring;ende. I dag &amp;auml;r det stora problemet inte att vi har f&amp;ouml;r f&amp;aring; operat&amp;ouml;rer, utan att vi har kapacitetsbrist i form av f&amp;ouml;r lite sp&amp;aring;r och f&amp;ouml;r l&amp;aring;gt banunderh&amp;aring;ll. Fler operat&amp;ouml;rer kommer p&amp;aring; intet s&amp;auml;tt leda till att det blir l&amp;auml;ttare att f&amp;aring; fler t&amp;aring;gavg&amp;aring;ngar. Vi kan bara &amp;aring;tg&amp;auml;rda kapacitetsbrister med att bygga fler j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar och h&amp;ouml;ja anslaget till banunderh&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(e) S&amp;auml;nk SJ:s avkastningskrav&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n att ha varit en samh&amp;auml;llelig nyttighet, ja ”hela folkets j&amp;auml;rnv&amp;auml;g”, f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades SJ AB genom olika trafikpolitiska beslut till att ha som fr&amp;auml;msta m&amp;aring;l att g&amp;aring; med f&amp;ouml;retagsekonomisk vinst. Men det &amp;auml;r inte bara vinst SJ AB ska g&amp;ouml;ra, utan f&amp;ouml;retaget har &amp;auml;ven ett avkastningskrav till staten, som kr&amp;auml;ver utdelning till statskassan. &amp;Auml;ven om det inte g&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra en helt r&amp;auml;ttvis j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med Danmarks motsvarighet, Danske Bahn (p.g.a. att det &amp;auml;r ett aff&amp;auml;rsverk och inte ett aktiebolag som SJ AB), kan vi &amp;auml;nd&amp;aring; notera att den danska staten ser sitt t&amp;aring;gf&amp;ouml;retag som s&amp;aring; viktigt att det varje &amp;aring;r tillf&amp;ouml;rs 4 miljarder danska kronor fr&amp;aring;n staten! Det h&amp;aring;rda avkastningskravet har lett till en stark fokusering p&amp;aring; att skapa vinst. ”Vanliga” resen&amp;auml;rer har f&amp;aring;tt st&amp;aring; &amp;aring;t sidan medan inriktningen har varit att konkurrera med flyget om h&amp;ouml;ginkomstresen&amp;auml;rerna och inte minst tj&amp;auml;nsteresen&amp;auml;rerna. SJ:s inriktning blir d&amp;auml;rmed ett s&amp;auml;tt att fokusera p&amp;aring; marknadsandelar d&amp;auml;r m&amp;auml;n dominerar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avkastningskravet har ocks&amp;aring; gjort att SJ AB i sin planering prioriterat ned f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis l&amp;aring;gtrafikerade banor p&amp;aring; landsbygden. Ett sn&amp;auml;vt avkastningskrav leder till att presumtiva resen&amp;auml;rer utifr&amp;aring;n ekonomiska utg&amp;aring;ngspunkter ist&amp;auml;llet v&amp;auml;ljer flyget eller bilar, som b&amp;aring;da ger en st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;belastning. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis dyrt att resa med t&amp;aring;g i Sverige om man till exempel j&amp;auml;mf&amp;ouml;r med l&amp;aring;ngf&amp;auml;rdsbussarna. Busstrafiken fyller en mycket viktig funktion n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att f&amp;ouml;rflytta personer l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga p&amp;aring; ett relativt milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligt s&amp;auml;tt i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med bil och flyg. Men om t&amp;aring;gtrafikens marknadsandel ska &amp;ouml;ka m&amp;aring;ste priset f&amp;ouml;r t&amp;aring;gbiljetter bli l&amp;auml;gre. Om avkastningskravet f&amp;ouml;rsvann skulle SJ ha st&amp;ouml;rre chans att dels kunna s&amp;auml;nka priserna p&amp;aring; biljetterna, dels enklare reinvestera i nya t&amp;aring;g och vagnar. V&amp;auml;nsterpartiet vill att SJ AB:s avkastningskrav till &amp;auml;garen, dvs. staten, avskaffas och att l&amp;ouml;nsamhetsm&amp;aring;let minskas till 5 procent. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(f) Kombinera SJ:s ensamr&amp;auml;tt med en trafikeringsplikt&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det statliga bolaget har genom beslut av regering och riksdag trafikeringsr&amp;auml;tt och ensamr&amp;auml;tt att bedriva l&amp;auml;nsgr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande trafikf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, som i f&amp;ouml;rsta hand ska ske genom j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik p&amp;aring; kommersiella villkor. Bolaget kan emellertid avst&amp;aring; ensamr&amp;auml;tten att trafikera en str&amp;auml;cka som anses ol&amp;ouml;nsam. Om trafiken p&amp;aring; en s&amp;aring;dan str&amp;auml;cka anses vara viktig kan den upphandlas av Rikstrafiken. Upphandling av ol&amp;ouml;nsam j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik har i regel skett i konkurrens mellan olika j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsf&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att SJ AB har ensamr&amp;auml;tt har man ingen skyldighet att de facto trafikera en linje. Detta &amp;auml;r en orimlig ordning. Det leder i praktiken till att SJ AB avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n att k&amp;ouml;ra p&amp;aring; vissa str&amp;auml;ckor och s&amp;auml;tter avkastningen och inte resen&amp;auml;rerna i f&amp;ouml;rsta rummet. Ett av de viktigaste sk&amp;auml;len till statligt &amp;auml;garskap av dominerande och samh&amp;auml;llsviktiga verksamheter, t.ex. en fungerande kollektivtrafik p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g, &amp;auml;r att anv&amp;auml;nda bolaget f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; demokratiskt beslutade m&amp;aring;l. I det h&amp;auml;r fallet m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;gardirektivet &amp;auml;ndras s&amp;aring; att trafikeringsr&amp;auml;tten f&amp;ouml;r SJ ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;r en skyldighet att genom trafikeringsplikt uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en v&amp;auml;l fungerande kollektivtrafik p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g i hela landet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(g) Samordna den interregionala och regionala persontrafiken p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet kan ocks&amp;aring; trafikeras av regionala t&amp;aring;g i de olika trafikhuvudm&amp;auml;nnens regi. Trafiken finansieras d&amp;aring; i huvudsak av landsting och kommuner och ska i princip ej &amp;ouml;verskrida l&amp;auml;nsgr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r att undvika or&amp;auml;ttvis konkurrens med SJ AB. Men denna princip g&amp;auml;ller inte om trafikhuvudm&amp;auml;nnen i l&amp;auml;n som gr&amp;auml;nsar till varandra best&amp;auml;mmer sig f&amp;ouml;r att sk&amp;ouml;ta trafiken tillsammans. L&amp;auml;nen kan d&amp;aring; gemensamt ans&amp;ouml;ka hos regeringen om att f&amp;aring; driva trafik &amp;ouml;ver l&amp;auml;nsgr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en s&amp;aring;dan situation kan SJ AB f&amp;aring; sv&amp;aring;rt att konkurrera och uppn&amp;aring; l&amp;ouml;nsamhet p&amp;aring; de attraktiva str&amp;auml;ckor som i dag ger bolaget dess inkomster. Om regionala, delvis skattefinansierade, t&amp;aring;gbolag konkurrerar med ett vinstdrivande statligt f&amp;ouml;retag som SJ AB kan naturligtvis SJ-trafiken p&amp;aring; vissa str&amp;auml;ckor bli ol&amp;ouml;nsam. Det leder till att bolaget minskar turt&amp;auml;theten och kanske till och med st&amp;auml;ller in trafik p&amp;aring; viktiga linjer. Det inneb&amp;auml;r att det statliga bolaget p&amp;aring; vissa str&amp;auml;ckor riskerar att konkurreras ut av regional t&amp;aring;gtrafik. D&amp;auml;rmed hotas den l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga persontrafiken p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. Vi b&amp;ouml;r ist&amp;auml;llet ha ett system som utvecklar ett helhetsansvar och st&amp;auml;ller tydligare krav p&amp;aring; samordning mellan den interregionala och regionala t&amp;aring;gtrafiken. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;aring;neregionens och Norrlandst&amp;aring;gs trafikeringsr&amp;auml;tt &amp;auml;r p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt ett hot mot de l&amp;auml;ngre t&amp;aring;gresorna. Sika har i en rapport konstaterat att det kan leda till ett minskat utbud av resor med t&amp;aring;g p&amp;aring; l&amp;auml;ngre str&amp;auml;ckor. N&amp;auml;r t&amp;aring;gf&amp;ouml;rbindelser f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras s&amp;ouml;ker sig m&amp;auml;nniskor till alternativa f&amp;auml;rdmedel, t.ex. bil och flyg. Att ge trafikeringsr&amp;auml;tt till regionala akt&amp;ouml;rer kan d&amp;auml;rmed leda till att fler tar flyget och d&amp;auml;rmed &amp;ouml;kar milj&amp;ouml;belastningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(h) &amp;Ouml;verf&amp;ouml;r ansvaret f&amp;ouml;r t&amp;aring;gstationerna till Banverket&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt med god service, h&amp;ouml;g tillg&amp;auml;nglighet, trygghet och en trevlig atmosf&amp;auml;r om vi vill &amp;ouml;ka det kollektiva resandet. Tyv&amp;auml;rr finns det m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; d&amp;aring;ligt sk&amp;ouml;tta och f&amp;ouml;r resen&amp;auml;ren avskr&amp;auml;ckande t&amp;aring;gstationer. Tidigare var det Banverket som hade hand om stationerna. I dag &amp;auml;r det ett eget bolag, Jernhusen AB, som &amp;auml;ger och f&amp;ouml;rvaltar t&amp;aring;gstationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om stationerna anses ha en nyckelfunktion sett till j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken som helhet finns ingen anledning att ha ett bolag som endast syftar till att tj&amp;auml;na pengar p&amp;aring; sitt fastighetsbest&amp;aring;nd. Det kan leda till bristande underh&amp;aring;ll, d&amp;aring;ligt &amp;ouml;ppeth&amp;aring;llande eller f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av stationsbyggnader. Banverket ansvarar redan f&amp;ouml;r en rad aktiviteter i anslutning till stationerna, t.ex. informationsanl&amp;auml;ggningar och plattformar. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r uppenbara sk&amp;auml;l att samordna verksamheten p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ansvaret f&amp;ouml;r stationsbyggnaderna ska flyttas fr&amp;aring;n Jernhusen AB till Banverket. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors och m&amp;auml;ns uppfattning om offentliga milj&amp;ouml;er &amp;auml;r olika och baseras p&amp;aring; olika riskbed&amp;ouml;mningar. Genom att bygga bort otrygga milj&amp;ouml;er, s&amp;aring;som m&amp;ouml;rka tunnlar och passager, kan man &amp;ouml;ka trygghetsupplevelsen f&amp;ouml;r kvinnor. Detta arbete skulle underl&amp;auml;ttas p&amp;aring;tagligt om ansvaret f&amp;ouml;r stationerna l&amp;aring;g hos Banverket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(i) S&amp;auml;tt resen&amp;auml;ren i centrum&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Resande ska inte beh&amp;ouml;va fundera p&amp;aring; vad eller vem som orsakat f&amp;ouml;rseningar eller andra problem. De resande efterfr&amp;aring;gar att s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jligt f&amp;aring; korrekt information om vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vidtagits f&amp;ouml;r att minimera skadan, t.ex. ers&amp;auml;ttningstrafik, tidsf&amp;ouml;rluster, r&amp;auml;tt till ers&amp;auml;ttning m.m. En ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att olika akt&amp;ouml;rer ska ta ett ut&amp;ouml;kat gemensamt ansvar f&amp;ouml;r t&amp;aring;gresande &amp;auml;r att tillskapa ett ”resander&amp;aring;d” med uppgift att samordna informationen till de resande, t.ex. n&amp;auml;r f&amp;ouml;rseningar intr&amp;auml;ffar av n&amp;aring;gon anledning. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(j) L&amp;auml;gg inte ned befintlig j&amp;auml;rnv&amp;auml;g&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Banverket f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att 160 mil av de l&amp;aring;gtrafikerande banorna rustas upp och att 75 mil l&amp;auml;ggs ned, vilket totalt skulle kosta 8,75 miljarder kr under perioden 2010–2019 (8 miljarder f&amp;ouml;r upprustning och 75 miljoner f&amp;ouml;r att l&amp;auml;gga ned banor). &amp;Auml;ven om dessa banor inte alltid anv&amp;auml;nds idag &amp;auml;r det ett stort resurssl&amp;ouml;seri att avskaffa redan befintlig infrastruktur. Ist&amp;auml;llet borde vi se v&amp;auml;rdet av att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka utnyttja en infrastruktur som vi redan har betalat f&amp;ouml;r. Den st&amp;ouml;rsta investeringen &amp;auml;r redan genomf&amp;ouml;rd i och med att banan finns d&amp;auml;r. Vi beh&amp;ouml;ver ett ekologiskt h&amp;aring;llbart transportsystem och h&amp;auml;r utg&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen ett modernt, effektivt och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligt s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rflytta b&amp;aring;de gods och m&amp;auml;nniskor p&amp;aring;. Att i det l&amp;auml;get g&amp;ouml;ra sig av med j&amp;auml;rnv&amp;auml;gskapacitet &amp;auml;r helt fel v&amp;auml;g att g&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har f&amp;ouml;reslagit att samtliga banor rustas upp till en kostnad av 11,75 miljarder kronor under perioden 2010–2019. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transportinfrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till l&amp;aring;gtrafikerade banor i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(k) R&amp;auml;dda industrisp&amp;aring;r och kapill&amp;auml;rsp&amp;aring;r&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom de l&amp;aring;gtrafikerade banorna hotas &amp;auml;ven de s.k. kapill&amp;auml;rsp&amp;aring;ren. 1987 hade Sverige 1 200 industrisp&amp;aring;r. Sedan dess har det lagts ned 600 sp&amp;aring;r. Idag finns det 110 lokala f&amp;ouml;rvaltare/&amp;auml;gare f&amp;ouml;r de &amp;aring;terst&amp;aring;ende sp&amp;aring;ren, men det saknas ett &amp;ouml;vergripande ansvar. Det vore h&amp;ouml;gst rimligt att staten tar det &amp;ouml;vergripande ansvaret f&amp;ouml;r dessa kapill&amp;auml;rsp&amp;aring;r. Det &amp;auml;r endast en nationell instans som p&amp;aring; ett effektivt och rationellt s&amp;auml;tt kan g&amp;ouml;ra &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden om nedl&amp;auml;ggningar eller utbyggnader &amp;auml;r till nytta f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att f&amp;ouml;retag har n&amp;auml;rhet till industrisp&amp;aring;r som leder ut till Banverkets banor. Om det &amp;auml;r smidigt och enkelt att frakta gods via j&amp;auml;rnv&amp;auml;g &amp;ouml;kar det naturligtvis f&amp;ouml;retagens vilja att flytta &amp;ouml;ver gods fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtrafik till sp&amp;aring;rtrafik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Banverket har i en utredning f&amp;ouml;reslagit en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r industrisp&amp;aring;r. Bl.a. vill Banverket att staten ska till&amp;auml;mpa samma modell f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken som f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtrafiken, vilket betyder statsbidrag f&amp;ouml;r investeringskostnader samt statsbidrag f&amp;ouml;r underh&amp;aring;llkostnader. Banverket f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avs&amp;auml;tts 100 mnkr/&amp;aring;r till statsbidrag f&amp;ouml;r kapill&amp;auml;rsp&amp;aring;r. Vi har st&amp;ouml;tt f&amp;ouml;rslaget och f&amp;ouml;reslagit att det avs&amp;auml;tts 1 miljard till kapill&amp;auml;rsp&amp;aring;r under perioden 2010–2019. Vi avs&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r dessa medel i v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019 (se motion 2008/09:T9 med anledning av regeringens proposition ang&amp;aring;ende transportinfrastrukturen, Framtidens resor och transporter 2008/09:100), men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion f&amp;ouml;r statens budget 2010. Regeringen b&amp;ouml;r avs&amp;auml;tta medel till kapill&amp;auml;rsp&amp;aring;r i enlighet med vad som h&amp;auml;r ovan anf&amp;ouml;rs. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(l) &amp;Ouml;verf&amp;ouml;r Arlandabanan till Banverket&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en rad argument som talar f&amp;ouml;r att staten b&amp;ouml;r &amp;ouml;verta drift och ansvar f&amp;ouml;r Arlandabanan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka den demokratiska insynen. Riksrevisionen har visat p&amp;aring; allvarliga brister i redovisning och uppf&amp;ouml;ljning. Den otydliga styrningen och de l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende befogenheterna f&amp;ouml;r A-banan pekar p&amp;aring; att det utifr&amp;aring;n ett demokratiskt perspektiv f&amp;ouml;religger ett behov av ett statligt engagemang som &amp;auml;r st&amp;ouml;rre &amp;auml;n idag. Genom att &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra Arlandabanan till Banverket tydligg&amp;ouml;rs att banan &amp;auml;r en del av nationens j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssystem och d&amp;auml;rmed ska beslut och inriktning baseras p&amp;aring; samh&amp;auml;llspolitiska m&amp;aring;l och ej sn&amp;auml;v f&amp;ouml;retagsekonomisk vinst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det andra f&amp;ouml;r att staten redan tar ett stort finansiellt ansvar. De privata intressena ges l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende ekonomiska f&amp;ouml;rdelar, samtidigt som riskf&amp;ouml;rdelningen rent ekonomiskt i h&amp;ouml;g grad vilar p&amp;aring; staten. Statens finansiella &amp;aring;tagande &amp;auml;r stort, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller statens andel av sj&amp;auml;lva investeringarna och n&amp;auml;r det handlar om gener&amp;ouml;sa villkorsl&amp;aring;n m.m. som de privata intressena tar del av. Eftersom staten redan bidragit med stora investeringar i projektet och tar en stor finansiell risk &amp;auml;r det h&amp;ouml;gst rimligt att kontroll och ansvar f&amp;ouml;rs &amp;ouml;ver till staten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det tredje f&amp;ouml;r att kunna n&amp;aring; trafikpolitiska m&amp;aring;l. De transportpolitiska m&amp;aring;l som beslutades innan Arlandabanan togs i drift har inte n&amp;aring;tts. Tanken var att byggandet av banan skulle knyta samman det svenska j&amp;auml;rnv&amp;auml;gssystemet med Sveriges st&amp;ouml;rsta flygplats. Arlandabanan ans&amp;aring;gs ge ett effektivare lokalt, regionalt och nationellt transportsystem. Arlandabanan skulle &amp;auml;ven bidra till att minska milj&amp;ouml;belastningen fr&amp;aring;n Arlanda flygplats genom att antalet resen&amp;auml;rer p&amp;aring; flygpendeln skulle uppg&amp;aring; till &amp;ouml;ver fem miljoner. Trafikutvecklingen av antalet resen&amp;auml;rer har ist&amp;auml;llet bara n&amp;aring;tt upp till h&amp;auml;lften av prognosen. M&amp;aring;let att integrera Arlandabanan med lokal t&amp;aring;gtrafik &amp;auml;r inte tillfredsst&amp;auml;llande. Vill man &amp;aring;ka t&amp;aring;g till Arlanda kr&amp;auml;vs i m&amp;aring;nga fall ett byte av t&amp;aring;g i Stockholms central. Detta medf&amp;ouml;r naturligtvis ol&amp;auml;genheter f&amp;ouml;r den enskilda resen&amp;auml;ren. Genom att plattformsh&amp;ouml;jden f&amp;ouml;r Arlanda express &amp;auml;r annorlunda &amp;auml;n vad som &amp;auml;r brukligt, &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att samordna och integrera trafiken. &amp;Auml;ven om vissa orter numer i st&amp;ouml;rre grad anv&amp;auml;nder sig av t&amp;aring;g till Arlanda, finns det andra orter (t.ex. Eskilstuna, Hallsberg och &amp;Ouml;rebro), vilka tv&amp;auml;rtom minskat sitt resande med t&amp;aring;g till Arlanda vid en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mellan &amp;aring;ren 2000 och 2007.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget skulle ett &amp;ouml;verf&amp;ouml;rande av Arlandabanan till staten inneb&amp;auml;ra st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att n&amp;aring; samh&amp;auml;llsekonomiska och samh&amp;auml;llspolitiska m&amp;aring;l. Dagens situation betyder ist&amp;auml;llet att det &amp;auml;r f&amp;ouml;retagsekonomiska m&amp;aring;l som v&amp;auml;gleder Arlandabanans drift. Rationella beslut och &amp;ouml;verv&amp;auml;gande av privata intressen &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmer inte alltid med samh&amp;auml;lleliga m&amp;aring;l. En &amp;ouml;nskan om att &amp;ouml;ka antalet resen&amp;auml;rer genom att s&amp;auml;nka biljettpriset &amp;auml;r kanske inte f&amp;ouml;retagsekonomiskt intressant. F&amp;ouml;r att klara en kapacitetsh&amp;ouml;jning m&amp;aring;ste f&amp;ouml;retaget g&amp;ouml;ra investeringar i nya t&amp;aring;g, vilket &amp;auml;r en &amp;ouml;kad finansiell risk. Utifr&amp;aring;n ett samh&amp;auml;llsekonomiskt perspektiv kan ett s&amp;auml;nkt pris d&amp;auml;remot vara oerh&amp;ouml;rt rationellt, eftersom det leder till att fler &amp;aring;ker t&amp;aring;g och milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan d&amp;auml;rmed minskar. Den samh&amp;auml;lliga finansiella risken kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ses i ett st&amp;ouml;rre sammanhang och i ett l&amp;auml;ngre perspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att staten ska anv&amp;auml;nda sig av sin optionsr&amp;auml;tt att efter 2010 l&amp;ouml;sa ut A-Train som operat&amp;ouml;r p&amp;aring; Arlandabanan och att Banverket ska &amp;ouml;verta ansvaret f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsstr&amp;auml;ckan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(m) &amp;Auml;ndra den samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transportsektorns utformning &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad beroende av var samh&amp;auml;llet satsar sina resurser. Investeringar i infrastruktur sker efter ekonomiska analyser d&amp;auml;r man f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker v&amp;auml;lja det alternativ som &amp;auml;r samh&amp;auml;llsekonomiskt mest l&amp;ouml;nsamt. Men vilka v&amp;auml;rderingar st&amp;aring;r bakom de faktorer som best&amp;auml;mmer om n&amp;aring;got &amp;auml;r l&amp;ouml;nsamt? M&amp;aring;nga av dessa ekonomiska v&amp;auml;rden s&amp;auml;tts mer eller mindre schablonm&amp;auml;ssigt och ofta utifr&amp;aring;n m&amp;auml;ns v&amp;auml;rderingar och behov. Intj&amp;auml;nad tid t.ex. anses vara v&amp;auml;rd mycket. Mest v&amp;auml;rdefull &amp;auml;r tid som tillbringas p&amp;aring; tj&amp;auml;nsteresor. Att spara en timme i tj&amp;auml;nste&amp;auml;rende med bil &amp;auml;r v&amp;auml;rt 238 kronor medan en sparad timme med kollektivtrafiken – p&amp;aring; v&amp;auml;g mellan ”dagis” och hemmet – &amp;auml;r v&amp;auml;rd 42 kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidigare v&amp;auml;rderades t.ex. tid olika beroende p&amp;aring; vilket f&amp;auml;rdmedel som anv&amp;auml;nds i tj&amp;auml;nsten. Tid med flyg eller bil var h&amp;ouml;gt v&amp;auml;rderat medan buss och t&amp;aring;g var mindre v&amp;auml;rt. Tidsbesparingar i g&amp;aring;ng eller cykling hade inget v&amp;auml;rde alls. Fr&amp;aring;gan m&amp;aring;nga st&amp;auml;llde sig &amp;auml;r varf&amp;ouml;r det &amp;auml;r v&amp;auml;rt mer att spara en timme med bil- och flyg &amp;auml;n med buss och t&amp;aring;g. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt gynnades projekt som underl&amp;auml;ttar bil- eller flygresor medan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i kollektivtrafik, cykel och g&amp;aring;ng missgynnades. De trafikslag och de &amp;auml;renden som fr&amp;auml;mst utf&amp;ouml;rdes av kvinnor ans&amp;aring;gs ofta ha l&amp;auml;gre samh&amp;auml;llsekonomiskt v&amp;auml;rde &amp;auml;n de &amp;auml;renden och trafikslag d&amp;auml;r m&amp;auml;n dominerar. Nu har det nyligen skett revideringar av den kalkyl som anv&amp;auml;nds. En del av dessa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r bra, medan det fortfarande skulle beh&amp;ouml;vas diskussion om andra delar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att Banverket och de andra trafikverken ska utveckla de samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylerna s&amp;aring; att m&amp;auml;ns och kvinnors v&amp;auml;rderingar tillm&amp;auml;ts samma vikt, men &amp;auml;ven att milj&amp;ouml;effekterna ska ges st&amp;ouml;rre tyngd. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(n) L&amp;aring;t ej regionf&amp;ouml;rstoringen p&amp;aring;verka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten negativt&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafiken blir en allt viktigare komponent n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller pendlingsm&amp;ouml;jligheter till arbete och studier. Denna regionf&amp;ouml;rstoring hyllas av m&amp;aring;nga. Denna utveckling leder till att det finns fler valm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n att v&amp;auml;lja arbetsplats. Men det finns &amp;auml;ven en oro f&amp;ouml;r hur regionf&amp;ouml;rstoringen p&amp;aring;verkar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten samt milj&amp;ouml;n. &amp;Ouml;verensst&amp;auml;mmer verkligen ytterligare st&amp;ouml;rre reseavst&amp;aring;nd med kvinnors v&amp;auml;rderingar och behov? Kommer kvinnor att vilja och kunna resa l&amp;auml;ngre eller &amp;auml;r det m&amp;auml;nnen som kommer att resa &amp;auml;nnu mer medan kvinnorna f&amp;ouml;rblir i hemmets n&amp;auml;rhet och f&amp;aring;r ta ett &amp;auml;n st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r hem, barn och socialt deltagande? &amp;Auml;r l&amp;auml;ngre och l&amp;auml;ngre resor bra f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n? Hur mycket energi ska vi anv&amp;auml;nda till att ut&amp;ouml;ka pendlingsm&amp;ouml;jligheterna?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om regionf&amp;ouml;rstoringen forts&amp;auml;tter &amp;auml;r det viktigt att den baseras p&amp;aring; &amp;ouml;kad kollektivtrafik, sker p&amp;aring; villkor som inte missgynnar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet och sker utifr&amp;aring;n ett helhetsperspektiv p&amp;aring; milj&amp;ouml;- och energip&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r i regleringsbrev till Banverket p&amp;aring;peka att milj&amp;ouml;- och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet alltid ska analyseras och bevakas i planering och investeringar som leder till en regionf&amp;ouml;rstoring. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825705" name="_Toc239825705"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827798" name="_Toc239827798"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827831" name="_Toc239827831"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827860" name="_Toc239827860"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886993" name="_Toc240886993"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002096" name="_Toc242002096"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002124" name="_Toc242002124"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265284" name="_Toc242265284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265314" name="_Toc242265314"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515698" name="_Toc242515698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399930" name="_Toc244399930"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109265" name="_Toc245109265"&gt;&lt;/a&gt;Sj&amp;ouml;farten&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;ouml;farten transporterar 90 procent av allt gods som importeras och exporteras till Sverige. Det g&amp;ouml;r att den &amp;auml;r av mycket stor vikt f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llet. Sj&amp;ouml;farten &amp;auml;r det mest energieffektiva transportslaget, vilket beror p&amp;aring; l&amp;aring;g friktion mot underlaget. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar &amp;auml;r behovet av investeringar i vattenv&amp;auml;gar v&amp;auml;ldigt l&amp;aring;gt. F&amp;ouml;rutom lite muddring och isbrytning &amp;auml;r vattenv&amp;auml;gar i princip underh&amp;aring;llsfria. &amp;Auml;ven trafiks&amp;auml;kerheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att rena sj&amp;ouml;fartens utsl&amp;auml;pp och genomf&amp;ouml;ra en konsekvent satsning p&amp;aring; att lasta om gods fr&amp;aring;n v&amp;auml;g till sj&amp;ouml;fart &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig &amp;aring;tg&amp;auml;rd i omst&amp;auml;llningen till ett h&amp;aring;llbart transportsystem. De &amp;ouml;kande kostnaderna f&amp;ouml;r v&amp;auml;gunderh&amp;aring;ll p&amp;aring; grund av allt tyngre lastbilstransporter och de igenkorkade v&amp;auml;garna i centrala Europa talar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r en &amp;ouml;kad omst&amp;auml;llning till sj&amp;ouml;transporter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825706" name="_Toc239825706"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827799" name="_Toc239827799"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827832" name="_Toc239827832"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827861" name="_Toc239827861"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886994" name="_Toc240886994"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002097" name="_Toc242002097"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002125" name="_Toc242002125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265285" name="_Toc242265285"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265315" name="_Toc242265315"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515699" name="_Toc242515699"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399931" name="_Toc244399931"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109266" name="_Toc245109266"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom sj&amp;ouml;farten&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att sj&amp;ouml;farten ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) Minska utsl&amp;auml;ppen av olja och andra farliga &amp;auml;mnen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hittills har svaga milj&amp;ouml;krav p&amp;aring; sj&amp;ouml;farten gjort att den &amp;auml;r betydligt s&amp;auml;mre milj&amp;ouml;anpassad &amp;auml;n vad den skulle kunna vara. F&amp;ouml;rekomsten av underm&amp;aring;liga fartyg i kombination med otillr&amp;auml;ckligt underh&amp;aring;ll &amp;ouml;kar olycksrisken och oljeutsl&amp;auml;pp. En framg&amp;aring;ng &amp;auml;r beslutet att fartyg med enkelskrov inte f&amp;aring;r segla inom EU efter 2010 och att de internationellt ska vara utfasade till &amp;aring;r 2015.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men regelverket skulle dock kunna f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas p&amp;aring; en rad omr&amp;aring;den. Sverige b&amp;ouml;r aktivt driva p&amp;aring; i internationella forum f&amp;ouml;r att minska risken f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;pp av olja och andra farliga &amp;auml;mnen samt f&amp;ouml;r att sanktionerna f&amp;ouml;r oljeutsl&amp;auml;pp ska h&amp;ouml;jas kraftigt. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) Hindra fartyg utan kv&amp;auml;verening att &amp;aring;ka i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De internationella konventioner som reglerar sj&amp;ouml;farten f&amp;ouml;rutom EU &amp;auml;r fr&amp;auml;mst de globala FN-konventionerna havsr&amp;auml;ttskonventionen (Unclos) samt International Martime Organization (IMO). Ett s&amp;aring;dant omr&amp;aring;de &amp;auml;r av ekologisk, socioekonomisk, kulturell eller vetenskaplig betydelse. Det beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilda skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan vidtas inom ramen f&amp;ouml;r FN:s sj&amp;ouml;fartsorganisation, IMO. Utpekandet av ett PSSA-omr&amp;aring;de och eventuella tillh&amp;ouml;rande skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rder begr&amp;auml;nsas av vad man kommer &amp;ouml;verens om inom IMO och m&amp;aring;ste ligga i linje med FN:s havsr&amp;auml;ttskonvention.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns anledning att inom konventionerna utveckla vad som &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att reglera inom PSSA-omr&amp;aring;den. Vi anser att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att PSSA-reglerna utvidgas s&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att med bindande regler &amp;auml;ven reglera fartygens utformning, konstruktion, utrustning och bemanning. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns det f&amp;aring; regler som reglerar kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n fartyg. Resultatet av detta &amp;auml;r att sj&amp;ouml;fartens utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;ve har &amp;ouml;kat dramatiskt n&amp;auml;r man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r med t.ex. kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtrafiken. I framtiden kommer sj&amp;ouml;fartens utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;ve att &amp;ouml;verstiga samtliga landbaserade k&amp;auml;llors utsl&amp;auml;pp om inte denna negativa utveckling kan brytas. Endast frivilliga initiativ fr&amp;aring;n vissa f&amp;auml;rjerederier har resulterat i att en del f&amp;auml;rjor har kv&amp;auml;verening. Det finns i dag v&amp;auml;l bepr&amp;ouml;vad katalysatorteknik som tar bort 90 procent av kv&amp;auml;veutsl&amp;auml;ppen och f&amp;ouml;ljaktligen inga tekniska hinder f&amp;ouml;r kv&amp;auml;verening av fartyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att det inom PSSA-klassade omr&amp;aring;den blir m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra bindande regler f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra sj&amp;ouml;fart utan kv&amp;auml;verening att trafikera omr&amp;aring;det. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) Pr&amp;ouml;va m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra kilometerskatt p&amp;aring; &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;European Federation for Transport and Environment och Naturskyddsf&amp;ouml;reningen har l&amp;auml;mnat ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur man skulle kunna inf&amp;ouml;ra en kilometerskatt f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;trafiken runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Det skulle betyda en obligatorisk avgift f&amp;ouml;r alla fartyg som f&amp;auml;rdas i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Avgiften skulle baseras p&amp;aring; hur mycket kv&amp;auml;ve och svavel fartyget sl&amp;auml;ppt ut och registreringen skulle ske med hj&amp;auml;lp av dagens AIS-system f&amp;ouml;r fartyg. Vi ser det som ett intressant f&amp;ouml;rslag till hur man kan internalisera sj&amp;ouml;fartens kostnader f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. F&amp;ouml;rslaget beh&amp;ouml;ver analyseras vidare och det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt att det genomf&amp;ouml;rs av alla eller n&amp;auml;stan alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ska utreda m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra kilometerskatt p&amp;aring; &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) L&amp;aring;t staten betala f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;infrastrukturen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;ouml;fartsverket finansieras inte som Banverket och V&amp;auml;gverket via anslag fr&amp;aring;n statsbudgeten utan i huvudsak genom avgifter som verket tar ut f&amp;ouml;r farledstrafikering etc. Finansieringsmodellen &amp;auml;r or&amp;auml;ttvis och leder till att sj&amp;ouml;fartens utveckling inte g&amp;aring;r att styra i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till trafikpolitiska m&amp;aring;l. Investeringar i sj&amp;ouml;fartsinfrastruktur b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i den strategiska infrastrukturplanering som regering och riksdag beslutar om. Sj&amp;ouml;fartens infrastrukturinvesteringar ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rimligen betalas av staten. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(e) Behandla gotl&amp;auml;nningar som alla andra i Sverige&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trafikf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen till och fr&amp;aring;n Gotland har varit omdiskuterad i m&amp;aring;nga &amp;aring;r. F&amp;auml;rjetrafiken till och fr&amp;aring;n Gotland &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att &amp;ouml;n ska ha en god transportf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, vilket i sin tur &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r Gotlands inv&amp;aring;nare och n&amp;auml;ringsliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I b&amp;ouml;rjan av 1970-talet reglerades f&amp;auml;rjetrafiken till och fr&amp;aring;n Gotland. Motivet var att skapa garantier f&amp;ouml;r en tillfredsst&amp;auml;llande &amp;aring;ret-runt-trafik. R&amp;auml;tten att bedriva f&amp;auml;rjetrafik reglerades och staten gav ers&amp;auml;ttning till ett rederi f&amp;ouml;r att det skulle finnas tillr&amp;auml;ckligt med trafik mellan Gotland och fastlandet. Det statliga engagemanget i Gotlandstrafiken syftar till att &amp;aring;stadkomma en f&amp;auml;rjetrafik som &amp;auml;r stabil &amp;ouml;ver tiden, bedrivs med ett rimligt utbud och som sker med fartyg som har tillfredsst&amp;auml;llande komfort och kapacitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bra och s&amp;auml;kra person- och godstransporter till fastlandet med rimliga priser &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt f&amp;ouml;r gotl&amp;auml;nningarna och de gotl&amp;auml;ndska f&amp;ouml;retagen. Det &amp;auml;r en av f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en positiv utveckling av Gotland. Tidtabellen m&amp;aring;ste vara l&amp;aring;ngsiktigt f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbar. Pl&amp;ouml;tsliga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av tidtabellen &amp;auml;r samma sak som att v&amp;auml;garna till och fr&amp;aring;n Stockholm st&amp;auml;ngs av under en viss tid. Men det handlar inte enbart om gotl&amp;auml;nningarnas behov utan lika mycket om behoven hos dem som planerar konferenser, turistresor eller h&amp;ouml;gskolans utveckling. F&amp;ouml;r dessa aktiviteter kr&amp;auml;vs ofta l&amp;aring;ng framf&amp;ouml;rh&amp;aring;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser emellertid att den enda riktiga och l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; Gotlandstrafiken &amp;auml;r att sj&amp;ouml;trafiken till och fr&amp;aring;n Gotland betraktas som ett statligt ansvar och att sj&amp;ouml;v&amp;auml;gen f&amp;aring;r samma status som vilken riksv&amp;auml;g som helst. Gotland kan inte leva och utvecklas positivt om man inte kan lita p&amp;aring; att trafiken till och fr&amp;aring;n &amp;ouml;n har en l&amp;aring;ngsiktig regelbundenhet. Det statliga ansvaret b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ligga p&amp;aring; V&amp;auml;gverket, som redan i dag har hand om annan f&amp;auml;rjetrafik som ses som en f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngning av andra v&amp;auml;gar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkten b&amp;ouml;r vara att gotl&amp;auml;nningarna ska kunna &amp;aring;ka till Stockholm och &amp;aring;ter p&amp;aring; samma dag. Det inneb&amp;auml;r att m&amp;aring;let m&amp;aring;ste vara dagliga avg&amp;aring;ngar &amp;aring;ret runt och att det finns tillg&amp;aring;ng till snabba f&amp;auml;rjor med h&amp;ouml;gt st&amp;auml;llda milj&amp;ouml;krav som inom rimlig tid kan ta resen&amp;auml;rer till fastlandet. Med tanke p&amp;aring; den stora p&amp;aring;frestning &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n redan uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att sj&amp;ouml;trafiken till och fr&amp;aring;n Gotland anv&amp;auml;nder teknik som i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jligaste m&amp;aring;n reducerar utsl&amp;auml;pp till vatten och luft. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna. Detta ska vara en utg&amp;aring;ngspunkt n&amp;auml;r man v&amp;auml;ger hastigheten p&amp;aring; b&amp;aring;tarna i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till deras milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Det &amp;auml;r betydelsefullt oberoende av om det &amp;auml;r Rikstrafiken som upphandlar trafik eller om det &amp;auml;r staten som bedriver verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kostnaderna f&amp;ouml;r person- och godstrafik borde j&amp;auml;mst&amp;auml;llas med kostnader f&amp;ouml;r motsvarande str&amp;auml;cka p&amp;aring; fastlandet enligt det syns&amp;auml;tt som redovisas av organisationen V&amp;auml;gpris.nu. De f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en resa till Gotland ska motsvaras av de r&amp;ouml;rliga kostnaderna f&amp;ouml;r att framf&amp;ouml;ra en personbil. L&amp;aring;t oss anta att den r&amp;ouml;rliga kostnaden f&amp;ouml;r att framf&amp;ouml;ra en personbil &amp;auml;r ca 18 kr/mil i 2007 &amp;aring;rs penningv&amp;auml;rde. Utifr&amp;aring;n dagens antal passagerare kan man komma fram till att en kostnad f&amp;ouml;r en enkel resa (baserad p&amp;aring; 18 kr/mil + de antal passagerare som f&amp;auml;rdas idag till Gotland + ett snittavst&amp;aring;nd) till Gotland d&amp;aring; skulle hamna p&amp;aring; ca 252&amp;nbsp;kr/enkel resa per bil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en rad &amp;ouml;ar i Sverige som har fasta f&amp;ouml;rbindelser eller v&amp;auml;gf&amp;auml;rjor och d&amp;auml;r staten idag finansierar underh&amp;aring;ll och drift f&amp;ouml;r &amp;ouml;verfart till dessa &amp;ouml;ar. V&amp;aring;r grundprincip &amp;auml;r att det inte ska vara av n&amp;aring;gon avg&amp;ouml;rande betydelse att Gotland befinner sig l&amp;auml;ngre bort fr&amp;aring;n fastlandet &amp;auml;n andra svenska &amp;ouml;ar. Vi gav d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i april 2006 riksdagens utredningstj&amp;auml;nst (RUT) ett uppdrag att r&amp;auml;kna p&amp;aring; vad ett f&amp;ouml;rslag till v&amp;auml;gpris skulle betyda samh&amp;auml;llsekonomiskt och statsfinansiellt. Utredningen fr&amp;aring;n RUT visar att statens nettokostnader skulle bli ca 220 miljoner kronor om man inf&amp;ouml;r ett system som p&amp;aring;minner om V&amp;auml;gpris.nus f&amp;ouml;rslag. Vi vill att det s&amp;aring; snart det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt inf&amp;ouml;rs ett v&amp;auml;gpris till Gotland. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(f) Peka ut strategiska hamnar och kombiterminaler&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges l&amp;aring;nga kust med alla dess hamnar &amp;auml;r en stor f&amp;ouml;rdel ur kommunikationssynpunkt och m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r en utvecklad sj&amp;ouml;fart. Dagens sj&amp;ouml;fart k&amp;auml;nnetecknas av l&amp;aring;nga frakter av gods som har l&amp;aring;gt varuv&amp;auml;rde. Den st&amp;ouml;rsta delen av styckegodshanteringen har sedan 1950- och 1960-talen &amp;ouml;verg&amp;aring;tt till lastbil. Men sj&amp;ouml;transporter skulle kunna bidra till att fler transporter flyttas &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n v&amp;auml;gtrafiken. D&amp;aring; kr&amp;auml;vs dock en annan inriktning av politiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tycker att det &amp;auml;r viktigt att peka ut ett antal prioriterade hamnar f&amp;ouml;r godstransporter. Det skulle kunna bidra till att staten i framtiden kan styra statliga infrastruktursatsningar mer effektivt. Ett utpekande av strategiska hamnar kan &amp;auml;ven bidra till en b&amp;auml;ttre samordning av investeringar mellan trafikverken. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven viktigt att peka ut ett antal viktiga platser f&amp;ouml;r kombiterminaler (en kombiterminal &amp;auml;r en omlastningspunkt mellan olika transportslag, t.ex. mellan v&amp;auml;g och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g). Sj&amp;ouml;fartsverket anser att n&amp;auml;r ”det g&amp;auml;ller &amp;ouml;verflyttning av gods mellan trafikslag &amp;auml;r det vidare av yttersta vikt att ett strategiskt n&amp;auml;t av godsstr&amp;aring;k och centrala noder (kombiterminaler och hamnar) utpekas f&amp;ouml;r att skapa l&amp;aring;ngsiktiga och stabila f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r intermodala transportl&amp;ouml;sningar”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt konkreta f&amp;ouml;rslag och motiv till val av strategiska hamnar och utbyggnad av kombiterminaler presenterar vi mer utf&amp;ouml;rligt i den motion vi l&amp;auml;mnar till riksdagen m.a.a. propositionen om en ny infrastrukturinriktning f&amp;ouml;r 2010–2019, Framtidens resor och transporter 2008/09:100. Vi ska dock h&amp;auml;r nedan i tabellform ange de hamnar och kombiterminaler vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r som strategiska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till strategiska hamnar:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;auml;vle, Sundsvall, Ume&amp;aring;, Lule&amp;aring;, G&amp;ouml;teborg, V&amp;auml;nerhamnar, Helsingborg, Malm&amp;ouml;, Trelleborg, Karlshamn/Karlskrona, Visby och Norrk&amp;ouml;ping.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom dessa hamnar anser vi att det b&amp;ouml;r finnas tv&amp;aring; hamnar till i &amp;ouml;stra Sverige. Kapellsk&amp;auml;r och Stockholms innerhamn har ungef&amp;auml;r lika stor godsoms&amp;auml;ttning och kan allts&amp;aring; b&amp;aring;da ses som stora brohamnar. Stockholms innerhamn ligger dock n&amp;auml;rmare konsumtionsomr&amp;aring;det. Kapellsk&amp;auml;r ligger l&amp;aring;ngt fr&amp;aring;n Stockholms och har ingen j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. Det g&amp;ouml;r att allt gods f&amp;auml;rdas med lastbil. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Kapellsk&amp;auml;r &amp;auml;r ett olyckligt f&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt har varit att tv&amp;aring; hamnar av f&amp;ouml;ljande tre hamnar ska pekas ut som strategiska: Stockholms innerhamn, S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje eller Nyn&amp;auml;shamn. Tv&amp;aring; strategiska hamnar i Stockholmsomr&amp;aring;det skulle kunna motiveras av att konsumtionsomr&amp;aring;det omfattar s&amp;aring; m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor. Alla tre platser vi n&amp;auml;mner har sina f&amp;ouml;r- och nackdelar. Vi anser dock att det kr&amp;auml;vs mer f&amp;ouml;rdjupning och utredning innan ett slutgiltigt st&amp;auml;llningstagande kan g&amp;ouml;ras. Vi tror &amp;auml;ven att den f&amp;ouml;rdjupade beredningen av &amp;auml;rendet skulle kunna omfatta hela M&amp;auml;lardalen, dvs. &amp;auml;ven hamnar i M&amp;auml;laren. &amp;Auml;ven Oxel&amp;ouml;sund b&amp;ouml;r omfattas av detta arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av vad som anf&amp;ouml;rs h&amp;auml;r ovan ska staten peka ut ett antal strategiska hamnar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kombiterminaler:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att strategiska hamnar och kombiterminaler g&amp;aring;r hand i hand. D&amp;auml;r det finns strategiska hamnar &amp;auml;r det &amp;auml;ven av avg&amp;ouml;rande betydelse att det finns strategiska kombiterminaler. D&amp;auml;rtill beh&amp;ouml;vs det ytterligare strategiska kombiterminaler p&amp;aring; orter som finns i korridorer med stora godsfl&amp;ouml;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Orter d&amp;auml;r vi ser behov av strategiska hamnar &amp;auml;r enligt hamnprincipen G&amp;ouml;teborg, Helsingborg, Malm&amp;ouml;, Trelleborg, Karlskrona/Karlshamn, Visby, Norrk&amp;ouml;ping, G&amp;auml;vle, Sundsvall, Ume&amp;aring; och Lule&amp;aring;. D&amp;auml;rtill kommer kombiterminaler i Stockholmsomr&amp;aring;det, beroende p&amp;aring; val av hamn, och en i V&amp;auml;neromr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom p&amp;aring; dessa platser finns det behov av kombiterminaler som inte ligger vid hamnar. S&amp;ouml;der respektive norr om Stockholm b&amp;ouml;r det &amp;auml;ven finnas tv&amp;aring; landsbaserade kombiterminaler i &amp;Auml;lvsj&amp;ouml; och Roserberg. Hallsberg &amp;auml;r en av landets viktigaste godsnoder, vilket g&amp;ouml;r att orten ska pekas ut f&amp;ouml;r en strategisk kombiterminal. Som viktiga omlastningspunkter mellan j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och v&amp;auml;g &amp;auml;r J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping och &amp;Auml;lmhult n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga strategiska noder f&amp;ouml;r kombiterminaler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av vad som anf&amp;ouml;rs h&amp;auml;r ovan ska staten peka ut ett antal strategiska kombiterminaler. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(g) Milj&amp;ouml;differentiera hamnavgifterna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som vi beskrivit ovan &amp;auml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n ett skyddat omr&amp;aring;de. Det f&amp;ouml;r &amp;auml;ven med sig att de enskilda l&amp;auml;nderna p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt anv&amp;auml;nder sig av lagstiftning och ekonomiska styrmedel f&amp;ouml;r att minimera milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Dagens farledsavgifter &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; ett bra styrmedel eftersom avgiften &amp;auml;r milj&amp;ouml;differentierad. Men regeringen beh&amp;ouml;ver utv&amp;auml;rdera och se &amp;ouml;ver farledsavgifterna s&amp;aring; att de blir &amp;auml;nnu mer milj&amp;ouml;tr&amp;auml;ffs&amp;auml;kra. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men vi beh&amp;ouml;ver &amp;auml;ven milj&amp;ouml;differentiera hamnavgifterna f&amp;ouml;r att ytterligare minska milj&amp;ouml;belastningen. Alla hamnar b&amp;ouml;r ta ut hamnavgifter som &amp;auml;r mer milj&amp;ouml;styrande. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(h) Bygg ut S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje kanal och utskovet fr&amp;aring;n V&amp;auml;nern&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige finns vissa behov av nyinvesteringar i bland annat slussar. Sverige har idag bara tv&amp;aring; inre vattenv&amp;auml;gar av st&amp;ouml;rre betydelse, V&amp;auml;nersj&amp;ouml;farten och M&amp;auml;larsj&amp;ouml;farten. M&amp;auml;larfarleden via S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje kanal f&amp;ouml;rbinder V&amp;auml;ster&amp;aring;s och K&amp;ouml;pings hamnar med &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. I S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje finns en sluss som &amp;auml;r 80 &amp;aring;r gammal. Genom denna sluss passerar &amp;aring;rligen 4 000 fartyg med sammanlagt 5&amp;nbsp;miljoner ton gods. F&amp;ouml;r att kunna ta in st&amp;ouml;rre fartyg i M&amp;auml;laren kr&amp;auml;vs en utbyggnad av slussen och kanalen i S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utbyggnad av slussen skulle inneb&amp;auml;ra att tonnaget kan ut&amp;ouml;kas markant. Nya st&amp;ouml;rre b&amp;aring;tar i M&amp;auml;laren skulle &amp;ouml;ka sj&amp;ouml;fartens konkurrenskraft gentemot &amp;ouml;vriga transportslag. Genomf&amp;ouml;rs inte investeringarna minskar sannolikt sj&amp;ouml;fartens konkurrenskraft gradvis och s&amp;auml;kerheten p&amp;aring;verkas negativt genom att b&amp;aring;tarna som trafikerar M&amp;auml;laren blir allt &amp;auml;ldre. Allt mer gods skulle dessutom f&amp;ouml;ras &amp;ouml;ver till landsv&amp;auml;gstransporter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom finns det behov av att bygga ut kanalen f&amp;ouml;r att klara st&amp;ouml;rre utskov, dvs. st&amp;ouml;rre vattenfl&amp;ouml;de fr&amp;aring;n M&amp;auml;laren till &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Behovet uppkommer som en effekt av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i v&amp;auml;rlden. Vi anser att det &amp;auml;r viktigt att det sker en utbyggnad av S&amp;ouml;dert&amp;auml;lje kanal. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan &amp;auml;ven finnas behov av att skapa st&amp;ouml;rre utskov fr&amp;aring;n V&amp;auml;nern. H&amp;auml;r finns det dock behov av mer utredningar om vilka l&amp;ouml;sningar som &amp;auml;r b&amp;auml;st. Det har bl.a. talats om en vattentunnel. Men det &amp;auml;r f&amp;ouml;r tidigt att redan nu l&amp;aring;sa sig f&amp;ouml;r en l&amp;ouml;sning. Regeringen b&amp;ouml;r utreda fr&amp;aring;gan om st&amp;ouml;rre utskov fr&amp;aring;n V&amp;auml;nern. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(i) L&amp;aring;t fritidsb&amp;aring;tar betala skatt&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt fler b&amp;aring;tar blir snabbare och har st&amp;ouml;rre motorstyrka. Vi anser att det &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en st&amp;ouml;rre s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; sj&amp;ouml;n n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de snabbg&amp;aring;ende b&amp;aring;tarna. Det &amp;auml;r mot bakgrund av detta vi vill inf&amp;ouml;ra ett f&amp;ouml;rarbevis f&amp;ouml;r vissa st&amp;ouml;rre och snabbg&amp;aring;ende fritidsb&amp;aring;tar, samt inr&amp;auml;tta ett b&amp;aring;tregister.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att fritidsb&amp;aring;tar, precis som v&amp;auml;gtrafikfordon, b&amp;ouml;r betala f&amp;ouml;r den kostnad som de medf&amp;ouml;r vad g&amp;auml;ller sj&amp;ouml;r&amp;auml;ddning, haverier, milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan osv. B&amp;aring;tar har dock ingen fordonsskatt som personbilar, trots att det &amp;auml;r belagt med kostnader att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla infrastruktur och sj&amp;ouml;s&amp;auml;kerhet. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det ska inf&amp;ouml;ras en b&amp;aring;tskatt f&amp;ouml;r fritidsb&amp;aring;tar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;aring;dan skatt kan finansiera dels fritidsb&amp;aring;tarnas andel av infrastrukturkostnaderna, dels en s&amp;auml;nkning av skatten p&amp;aring; alkylatbensin. Under denna rubrik ber&amp;ouml;r vi bara den del som handlar om infrastrukturkostnaderna. B&amp;aring;tskattens finansiering av alkylatbensin behandlas under n&amp;auml;sta rubrik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;auml;r det handelssj&amp;ouml;farten som helt betalar och st&amp;aring;r f&amp;ouml;r kostnaderna f&amp;ouml;r infrastrukturen inom sj&amp;ouml;farten. Fritidsb&amp;aring;tar betalar ingenting f&amp;ouml;r att underh&amp;aring;lla farleder eller sj&amp;ouml;s&amp;auml;kerhetsanordningar. Om samma princip skulle g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtrafiken, s&amp;aring; skulle personbilar inte betala n&amp;aring;gon fordonsskatt, utan v&amp;auml;g&amp;shy;infrastrukturen skulle enbart betalas av den tunga trafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n underlag fr&amp;aring;n Sj&amp;ouml;fartsverket kan fritidsb&amp;aring;tarnas andel av sj&amp;ouml;fartens kostnader uppskattas till 218 miljoner kronor. Summan &amp;auml;r uppdelad p&amp;aring;&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;drift och underh&amp;aring;ll av farleder (18 mnkr)&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;drift och underh&amp;aring;ll av sj&amp;ouml;s&amp;auml;kerhetsanordningar (13 mnkr)&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;underh&amp;aring;ll av kanaler som ej nyttjas av handelssj&amp;ouml;farten (10 mnkr)&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;sj&amp;ouml;r&amp;auml;ddningskostnader (177 mnkr).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vilka b&amp;aring;tar som skulle bli f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r beskattning m&amp;aring;ste utredas n&amp;auml;rmare, men en grov uppskattning om antal och kostnader kan &amp;auml;nd&amp;aring; g&amp;ouml;ras. I nedanst&amp;aring;ende tabell framg&amp;aring;r hur f&amp;ouml;rdelningen av b&amp;aring;ttyper s&amp;aring;g ut 2004. Tabellen &amp;auml;r h&amp;auml;mtad fr&amp;aring;n SCB:s B&amp;aring;tlivsunders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n 2004. Det &amp;auml;r inte rimligt att mindre b&amp;aring;ttyper ber&amp;ouml;rs av b&amp;aring;tskatten eftersom deras p&amp;aring;verkan &amp;auml;r s&amp;aring; marginell. Det &amp;auml;r kategorierna 4–8 h&amp;auml;r nedan som kan anses vara aktuella f&amp;ouml;r beskattning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Summerar man kategorierna 4–8 (se tabell) blir det 370 000 b&amp;aring;tar som ska finansiera 218 miljoner kr, vilket betyder en genomsnittlig summa p&amp;aring; 582 kr per b&amp;aring;t och &amp;aring;r. Det &amp;auml;r dock rimligt att p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt differentiera avgiften beroende p&amp;aring; storlek och motorstyrka, men den avgr&amp;auml;nsningen f&amp;aring;r bli f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r en mer noggrann utredning. Ett t&amp;auml;nkt intervall kan vara 200–1 000 kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; margin-left: 0.0mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="238"/&gt;&lt;col width="82"/&gt;&lt;col width="77"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;B&amp;aring;ttyp&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;Antal&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;Andel&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;1. Kanadensare/kajak&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;41&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;5,7 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;2. Jolle, eka, roddb&amp;aring;t utan motor&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;146 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;20,3 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;3. &amp;Ouml;ppen b&amp;aring;t med motor under 10 hk&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;161 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;22,4 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;4. Motorb&amp;aring;t med motor p&amp;aring; minst 10 hk, ej &amp;ouml;vernattningsbar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;200 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;27,9 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;5. Ruffad motorb&amp;aring;t avsedd f&amp;ouml;r &amp;ouml;vernattning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;83 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;11,6 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;6. Segelb&amp;aring;t eller segeljolle, ej &amp;ouml;vernattningsbar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;23 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;3,2 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;7. Segelb&amp;aring;t med m&amp;ouml;jlighet till tillf&amp;auml;llig &amp;ouml;vernattning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;9 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;1,3 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;8. Ruffad segelb&amp;aring;t eller motorseglare avsedd f&amp;ouml;r &amp;ouml;vernattning&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;55 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;7,7 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 62.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;Totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 21.57mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;718 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.91mm; padding-right: 1.91mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 20.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt; color: #222222;"&gt;10 %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="K&amp;auml;lla" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;auml;lla: SCB, B&amp;aring;tlivsunders&amp;ouml;kningen, 2004.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kade statliga int&amp;auml;kten p&amp;aring; 218 miljoner kr vill vi anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka anslaget till Sj&amp;ouml;fartsverket. Verket ska anv&amp;auml;nda delar av int&amp;auml;kten till den del av sj&amp;ouml;r&amp;auml;ddningen som ber&amp;ouml;r fritidsb&amp;aring;tar men ocks&amp;aring; till att s&amp;auml;nka farledsavgifterna f&amp;ouml;r handelssj&amp;ouml;farten motsvarande den summa som fritidsb&amp;aring;tarna anses st&amp;aring; f&amp;ouml;r n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller drift och underh&amp;aring;ll av farleder och sj&amp;ouml;s&amp;auml;kerhetsanordningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(j) S&amp;auml;nk skatten p&amp;aring; alkylatbensin&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat antal fritidsb&amp;aring;tar leder till en &amp;ouml;kad belastning p&amp;aring; havsmilj&amp;ouml;n. De flesta utombordsmotorer &amp;auml;r av tv&amp;aring;taktstyp och st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en del av den toxiska belastningen p&amp;aring; hav och sj&amp;ouml;ar. Alkylatbensin minskar utsl&amp;auml;ppen av polyaromatiska kolv&amp;auml;ten (PAH) med cirka 80–90 procent och kv&amp;auml;veoxider med cirka 30–60 procent. Enligt flera forskare kan PAH:er vara en grupp av organiska f&amp;ouml;roreningar som har stor p&amp;aring;verkan p&amp;aring; livet i haven. Avgaserna fr&amp;aring;n utombordarna stannar till cirka h&amp;auml;lften i vattnet, resten tillf&amp;ouml;rs atmosf&amp;auml;ren. Ber&amp;auml;kningar visar att av utsl&amp;auml;pp av kolv&amp;auml;ten fr&amp;aring;n b&amp;aring;tar p&amp;aring; svenskt omr&amp;aring;de kan 2 000 ton h&amp;auml;rledas till handelssj&amp;ouml;farten och 7 000 ton till fritidsb&amp;aring;tar. Det &amp;auml;r allts&amp;aring; fritidsb&amp;aring;tarna som dominerar utsl&amp;auml;ppen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till alkylatbensin minskar utsl&amp;auml;ppen av PAH, bensen, kv&amp;auml;veoxider och andra &amp;auml;mnen till vatten och luft. Samtidigt minskar m&amp;auml;nniskans exponering f&amp;ouml;r dessa &amp;auml;mnen. &amp;Aring;tg&amp;auml;rden bed&amp;ouml;ms ha betydelse f&amp;ouml;r att n&amp;aring; milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len Hav i balans, Levande kust och sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd samt Giftfri milj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alkylatbensin anv&amp;auml;nds idag endast i liten utstr&amp;auml;ckning, vilket i princip beror p&amp;aring; tv&amp;aring; saker. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta finns alkylatbensin p&amp;aring; pump endast l&amp;auml;ttillg&amp;auml;ngligt i vissa delar av landet, framf&amp;ouml;rallt i Stockholms sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd. I &amp;ouml;vriga landet &amp;auml;r konsumenterna h&amp;auml;nvisade till ink&amp;ouml;p av br&amp;auml;nslet i dunkar till ett mycket h&amp;ouml;gre pris. F&amp;ouml;r det andra &amp;auml;r efterfr&amp;aring;gan mycket svag i de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r den &amp;auml;r l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig. De flesta b&amp;aring;t&amp;auml;gare k&amp;auml;nner inte till alkylatbensinens stora f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att p&amp;aring;verka konsumenters attityd och Sj&amp;ouml;fartsverket arbetar med en informationsstrategi f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda detta. Men vi ser att det &amp;auml;ven finns ett behov av att anv&amp;auml;nda ekonomiska styrmedel f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av alkylatbensin. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;nka skatten p&amp;aring; alkylatbensin med 1 krona. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;auml;nkning av skatten p&amp;aring; alkylatbensin med 1 krona skulle enligt riksdagens utredningstj&amp;auml;nst betyda ett skattebortfall med 25 miljoner kronor. Detta kan finansieras och skattev&amp;auml;xlas genom att ytterligare ett belopp l&amp;auml;ggs p&amp;aring; v&amp;aring;r f&amp;ouml;reslagna b&amp;aring;tskatt. Det skulle d&amp;aring; bara ber&amp;ouml;ra motorb&amp;aring;tar med en motor som &amp;ouml;verstiger 10 hk. Det finns enligt tabellen ovan ca 280 000 b&amp;aring;tar i den kategorin, vilket betyder en genomsnittlig avgift p&amp;aring; 83 kr f&amp;ouml;r kategorierna 4 och 5.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag i sammanfattning (b&amp;aring;tskatt + alkylatbensin + handelsj&amp;ouml;farten):&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 2.21mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fritidsb&amp;aring;tar i kategori 4–5 f&amp;aring;r en genomsnittlig b&amp;aring;tskatt p&amp;aring; 665 kronor (582 + 83) per &amp;aring;r och b&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fritidsb&amp;aring;tar i kategori 6–8 f&amp;aring;r en genomsnittlig b&amp;aring;tskatt p&amp;aring; 582 konor per &amp;aring;r och b&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den genomsnittliga b&amp;aring;tskatten differentieras s&amp;aring; att st&amp;ouml;rre och motorstarka b&amp;aring;tar f&amp;aring;r en h&amp;ouml;gre niv&amp;aring;, medan mindre och motorsvaga b&amp;aring;tar ges en l&amp;auml;gre b&amp;aring;tskatt. Ett t&amp;auml;nkbart intervall f&amp;ouml;r b&amp;aring;tskatten kan ligga vid 200–1&amp;nbsp;000 kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens int&amp;auml;kter fr&amp;aring;n den nya b&amp;aring;tskatten uppg&amp;aring;r till 243 miljoner kr (218 + 25).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;ouml;fartsverket ges ett &amp;ouml;kat anslag p&amp;aring; 218 miljoner kr, som anv&amp;auml;nds dels till fritidsb&amp;aring;tarnas andel av sj&amp;ouml;r&amp;auml;ddningen, dels till s&amp;auml;nkta farledsavgifter f&amp;ouml;r handelssj&amp;ouml;farten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Priset p&amp;aring; alkylatbensin s&amp;auml;nks med 1 krona litern, vilket motsvarar en minskad int&amp;auml;kt f&amp;ouml;r statskassan med 25 miljoner kr.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc178838573" name="_Toc178838573"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178839474" name="_Toc178839474"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178839828" name="_Toc178839828"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179022564" name="_Toc179022564"&gt;&lt;/a&gt;(k) F&amp;ouml;rbjud dumpning av toalettavfall fr&amp;aring;n fartyg&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Toalettavfall f&amp;aring;r i princip inte sl&amp;auml;ppas ut inom Sveriges sj&amp;ouml;territorium och ekonomiska zon. Men fartyg f&amp;aring;r dock sl&amp;auml;ppa ut finf&amp;ouml;rdelat och desinficerat toalettavfall p&amp;aring; ett avst&amp;aring;nd av mer &amp;auml;n tre nautiska mil fr&amp;aring;n n&amp;auml;rmaste land. Toalettavfall som inte &amp;auml;r finf&amp;ouml;rdelat eller desinficerat och som magasinerats i uppsamlingstank, f&amp;aring;r sl&amp;auml;ppas ut p&amp;aring; ett avst&amp;aring;nd av mer &amp;auml;n tolv nautiska mil fr&amp;aring;n n&amp;auml;rmaste land om det sker med en m&amp;aring;ttlig hastighet av minst fyra knop.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av att &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n av FN &amp;auml;r klassad som ett s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsligt hav (PSSA) &amp;auml;r det f&amp;ouml;rkastligt med utsl&amp;auml;pp av toalettavfall. V&amp;auml;nsterpartiet har tidigare f&amp;ouml;reslagit att regeringen ska verka f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;rbud av samtliga utsl&amp;auml;pp av toalettavfall i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Nu har &amp;auml;ntligen regeringen &amp;auml;ndrat sin negativa h&amp;aring;llning och har dels tillsammans med &amp;ouml;vriga &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;stater t&amp;auml;nkt agera f&amp;ouml;r att f&amp;aring; IMO att sk&amp;auml;rpa reglerna, dels uppdragit &amp;aring;t Transportstyrelsen att ta initiativ till en &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;gemensam utredning om ett f&amp;ouml;rbud mot utsl&amp;auml;pp av toalettavfall fr&amp;aring;n lastfartyg i internationell trafik. Vi ser detta som en positiv utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc178838574" name="_Toc178838574"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178839475" name="_Toc178839475"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178839829" name="_Toc178839829"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179022565" name="_Toc179022565"&gt;&lt;/a&gt;(l) Sk&amp;auml;rp milj&amp;ouml;kraven f&amp;ouml;r mindre fartyg och fritidsb&amp;aring;tar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns ingen lag som hindrar att toalettavfall fr&amp;aring;n mindre fartyg och fritidsb&amp;aring;tar hamnar i havet. Eftersom &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r akut hotad och havet av FN klassats som ett s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsligt hav (PSSA) samt V&amp;auml;sterhavets marina ekosystem &amp;auml;r h&amp;aring;rt belastat &amp;auml;r det v&amp;aring;r mening att denna problematik nu m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas genom lagstiftning. Vi har tidigare f&amp;ouml;reslagit att det m&amp;aring;ste byggas ut n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig infrastruktur f&amp;ouml;r avfallsmottagning men &amp;auml;ven att det inf&amp;ouml;rs ett f&amp;ouml;rbud f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;pp av toalettavfall fr&amp;aring;n mindre fartyg och fritidsb&amp;aring;tar. Regeringen har nu &amp;auml;ntligen &amp;auml;ndrat sin negativa h&amp;aring;llning och gett Transportstyrelsen i uppdrag att i samr&amp;aring;d med Naturv&amp;aring;rdsverket och Sj&amp;ouml;fartsverket f&amp;ouml;resl&amp;aring; regler f&amp;ouml;r inf&amp;ouml;randet av ett f&amp;ouml;rbud mot utsl&amp;auml;pp av toalettavfall fr&amp;aring;n fritidsb&amp;aring;tar. Vi ser detta som en positiv utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc178838575" name="_Toc178838575"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178839476" name="_Toc178839476"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc178839830" name="_Toc178839830"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc179022566" name="_Toc179022566"&gt;&lt;/a&gt;(m) Samordna tillsynen &amp;ouml;ver avfallshanteringen i fritidsb&amp;aring;tshamnar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt sj&amp;ouml;fartsf&amp;ouml;rordningen ska en fritidsb&amp;aring;tshamn ha en avfallshanteringsplan. Men det finns inget krav p&amp;aring; att regelbundet l&amp;auml;mna in dessa till Sj&amp;ouml;fartsverket. Det &amp;auml;r bara i situationer d&amp;auml;r det framkommer uppgifter om att allt inte st&amp;aring;r r&amp;auml;tt till som Sj&amp;ouml;fartsverket beg&amp;auml;r in en aktuell plan. Vi anser att det kr&amp;auml;vs en samordnad nationell tillsyn &amp;ouml;ver avfallshanteringen i fritidsb&amp;aring;tshamnar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(n) Minska riskerna med b&amp;aring;tbottenf&amp;auml;rger&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De flesta av dagens b&amp;aring;tbottenf&amp;auml;rger &amp;auml;r konstruerade s&amp;aring; att giftiga &amp;auml;mnen sprids i havet. Utveckling av alternativ p&amp;aring;g&amp;aring;r. Trots f&amp;ouml;rbud s&amp;aring; f&amp;ouml;rekommer det fortfarande anv&amp;auml;ndning av produkter med s&amp;aring;dana &amp;auml;mnen i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. F&amp;ouml;r att minska de risker som vissa b&amp;aring;tbottenf&amp;auml;rger utg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n b&amp;ouml;r ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas. Sverige ska verka p&amp;aring;drivande inom EU f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa anv&amp;auml;ndningen av de f&amp;auml;rger som inneh&amp;aring;ller skadliga antifoulingbiocider. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(o) F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sj&amp;ouml;fartens milj&amp;ouml;prestanda&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag tas lite h&amp;auml;nsyn till fartygs milj&amp;ouml;prestanda och framdrivningsegenskaper. Ist&amp;auml;llet beaktas fr&amp;auml;mst fartresurser, utrymme och bekv&amp;auml;mlighet. Detta leder till att starkare motorer kr&amp;auml;vs samt att svall och buller p&amp;aring;verkar omgivningen negativt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att fokus f&amp;ouml;r utvecklingen av fartyg b&amp;ouml;r ligga p&amp;aring; skrov, propellrar och motorer som &amp;auml;r milj&amp;ouml;anpassade. &amp;Auml;ven s&amp;auml;nkta hastigheter p&amp;aring; sj&amp;ouml;n &amp;auml;r en &amp;aring;tg&amp;auml;rd som beh&amp;ouml;ver vidtas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(p) Fasa ut EU:s br&amp;auml;nslesubventioner till fartyg och fiskeflottan&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt EU:s energiskattedirektiv ska medlemsstaterna bevilja skattebefrielse f&amp;ouml;r br&amp;auml;nsle f&amp;ouml;r fiskefartyg p&amp;aring; gemenskapens vatten. Direktivet medger d&amp;auml;remot en m&amp;ouml;jlighet att inf&amp;ouml;ra nationella undantag och variationer, men alla fiskenationer runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n har n&amp;aring;gon form av skattebefrielse f&amp;ouml;r br&amp;auml;nsle avsett f&amp;ouml;r fiskefartyg. Dessa subventioner bidrar inte bara till utfiskningen av v&amp;aring;ra fiskebest&amp;aring;nd utan &amp;auml;ven till v&amp;auml;xthuseffekten och f&amp;ouml;roreningar i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att regeringen aktivt b&amp;ouml;r agera f&amp;ouml;r att EU ska fasa ut br&amp;auml;nslesubventionerna till fartyg och fiskeflotta. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(q) Skrotningsbidrag f&amp;ouml;r tv&amp;aring;taktsmotorer&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns det ca 200 000 tv&amp;aring;taktsmotorer i bruk. De stora utsl&amp;auml;ppen p&amp;aring;verkar livet i haven. Stora m&amp;auml;ngder giftiga kolv&amp;auml;ten g&amp;aring;r d&amp;auml;rmed direkt ut i vattnet. Full gas med en tv&amp;aring;taktsmotor p&amp;aring; 70 hk i 25 timmar inneb&amp;auml;r att 300 liter bensin h&amp;auml;llts ut i havet. K&amp;ouml;r du ett dygn med 70–80 hk tv&amp;aring;taktsmotor spyr den ut ett badkar med oanv&amp;auml;nd bensin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen utreder och l&amp;auml;mnar f&amp;ouml;rslag till hur ett skrotningsbidrag f&amp;ouml;r tv&amp;aring;taktsmotorer kan utformas. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825707" name="_Toc239825707"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827800" name="_Toc239827800"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827833" name="_Toc239827833"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827862" name="_Toc239827862"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886995" name="_Toc240886995"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002098" name="_Toc242002098"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002126" name="_Toc242002126"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265286" name="_Toc242265286"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265316" name="_Toc242265316"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515700" name="_Toc242515700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399932" name="_Toc244399932"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109267" name="_Toc245109267"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;gtrafiken&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; sikt &amp;auml;r det viktigt att de transporter som m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; v&amp;auml;gar utf&amp;ouml;rs av fordon som &amp;auml;r ekologiskt h&amp;aring;llbara och att bensin- och dieselbilar successivt fasas ut. Det m&amp;aring;ste till ett paket av &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom v&amp;auml;gtransportsektorn. Utvecklingen av nya ”milj&amp;ouml;bilar” f&amp;aring;r inte bara kopplas till sj&amp;auml;lva drivmedlet utan m&amp;aring;ste i h&amp;ouml;gre grad relateras till energieffektivitet. Statens ekonomiska styrmedel m&amp;aring;ste inriktas mot att &amp;auml;ven fr&amp;auml;mja en &amp;ouml;kad energieffektivitet av fordon.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra EU-l&amp;auml;nder har Sverige en tradition av l&amp;aring;g beskattning av v&amp;auml;gtrafiken. Enligt EU-kommissionen har Sverige det l&amp;auml;gsta skattetrycket med ca 2 procent av BNP. &amp;Ouml;vriga l&amp;auml;nder ligger i intervallet 2–4 procent av BNP.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag har Sverige Europas mest energislukande v&amp;auml;gfordon f&amp;ouml;r persontransporter och d&amp;auml;rmed de mest koldioxidalstrande fordonen per k&amp;ouml;rd str&amp;auml;cka. Detta vill vi &amp;auml;ndra p&amp;aring;. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta genom att l&amp;aring;ta fler transporter ske med transportmedel som &amp;auml;r mer ekologiskt h&amp;aring;llbara. Det &amp;auml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder vi tidigare presenterat i denna motion. F&amp;ouml;r det andra genom &amp;aring;tg&amp;auml;rder som &amp;auml;r kopplade till sj&amp;auml;lva v&amp;auml;gtrafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa anser att det g&amp;aring;r att l&amp;ouml;sa bilismens problem med hj&amp;auml;lp av teknisk utveckling, dvs. att bilarna blir mer och mer rena. Men detta &amp;auml;r inte en sann eller trolig utveckling. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta visar empirisk erfarenhet att s&amp;aring; inte &amp;auml;r fallet. F&amp;ouml;rvisso har bilar blivit mer energieffektiva och sl&amp;auml;pper ut mindre avgaser. Men samtidigt har bilarna blivit allt mer sofistikerade och inneh&amp;aring;ller allt mer teknik som i sin tur ”&amp;auml;ter upp” energieffektiviseringen. F&amp;ouml;r det andra hj&amp;auml;lper det inte att varje enskild bil blir mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig om antalet bilar samtidigt &amp;ouml;kar. Vare sig natur eller m&amp;auml;nniska &amp;auml;r inte s&amp;auml;rskilt behj&amp;auml;lpt av att utsl&amp;auml;ppen per bil minskar om det totala utsl&amp;auml;ppet i absoluta termer &amp;ouml;kar, vilket t.ex. varit fallet med koldioxid. Sedan 1990 har biltrafikens samlade utsl&amp;auml;pp av koldioxid &amp;ouml;kat med 12 procent, samtidigt som varje enskild bil sl&amp;auml;pper ut mycket mindre koldioxid idag &amp;auml;n 1990. Men det &amp;auml;r inte bara vi som inte delar uppfattningen att reduktion av trafikens utsl&amp;auml;pp till stor del ska kunna ske genom ny teknik. VTI:s bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r att det inte &amp;auml;r rimligt att f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta sig stora konsekvenser av teknikutvecklingen inom den tio&amp;aring;rsperiod som &amp;auml;r relevant i det h&amp;auml;r sammanhanget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;gverket anser att det inte finns n&amp;aring;gra innovationer inom synh&amp;aring;ll som p&amp;aring; ett avg&amp;ouml;rande s&amp;auml;tt skulle kunna l&amp;ouml;sa transportsystemets milj&amp;ouml;problem. ”V&amp;auml;gverket har f&amp;ouml;r sin del dragit slutsatsen att biltrafiken l&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;ste minska. Kraven p&amp;aring; alternativ som kan konkurrera med biltrafik, som vi k&amp;auml;nner den idag, &amp;auml;r s&amp;aring;ledes mycket stora. Det kommer inte vara m&amp;ouml;jligt att minska biltrafiken, om inte det finns fullgoda ers&amp;auml;ttningsalternativ” (V&amp;auml;gverkets remissvar m.a.a. EU-kommissionens f&amp;ouml;rslag till h&amp;aring;llbara moderna transporter).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825708" name="_Toc239825708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827801" name="_Toc239827801"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827834" name="_Toc239827834"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827863" name="_Toc239827863"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886996" name="_Toc240886996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002099" name="_Toc242002099"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002127" name="_Toc242002127"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265287" name="_Toc242265287"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265317" name="_Toc242265317"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515701" name="_Toc242515701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399933" name="_Toc244399933"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109268" name="_Toc245109268"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom v&amp;auml;gtrafiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att v&amp;auml;gtrafiken ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) Minskade hastigheter p&amp;aring; v&amp;auml;garna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;rsta orsakerna till d&amp;ouml;dsfall inom trafiken &amp;auml;r dels hastighets&amp;ouml;vertr&amp;auml;delser, dels alkoholp&amp;aring;verkan. Det &amp;auml;r fr&amp;auml;mst m&amp;auml;n som omkommer i trafiken. Oberoende av om vi m&amp;auml;ter i absoluta tal eller relativa tal &amp;auml;r m&amp;auml;nnen &amp;ouml;verrepresenterade i olycksstatistiken och s&amp;auml;rskilt &amp;ouml;verrepresenterade &amp;auml;r de yngre m&amp;auml;nnen. Vi anser att hastigheten p&amp;aring; v&amp;auml;gar och motorv&amp;auml;gar m&amp;aring;ste vara restriktiv och att det inte b&amp;ouml;r ske h&amp;ouml;jningar av medelhastigheten. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En sj&amp;auml;lvklar anledning till restriktiva hastighetsgr&amp;auml;nser &amp;auml;r naturligtvis utifr&amp;aring;n ett s&amp;auml;kerhetsperspektiv, eftersom h&amp;ouml;ga hastigheter leder till fler d&amp;ouml;dsfall och sv&amp;aring;ra skador. Men hastighetsniv&amp;aring;erna &amp;auml;r &amp;auml;ven viktiga utifr&amp;aring;n ett milj&amp;ouml;perspektiv, eftersom h&amp;ouml;gre hastigheter leder till st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp av koldioxid, vilket har en negativ klimatp&amp;aring;verkan. En l&amp;auml;gre hastighet minskar br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukningen och d&amp;auml;rmed &amp;auml;ven milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;ve, kolv&amp;auml;ten och koldioxid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om alla f&amp;ouml;ljde hastighetsbegr&amp;auml;nsningen s&amp;aring; skulle det leda till 150 f&amp;auml;rre d&amp;ouml;da i trafiken och 700 000 ton mindre utsl&amp;auml;pp av koldioxid. Vi har aktivt drivit krav p&amp;aring; fler hastighets&amp;ouml;vervakningskameror (ATK) och &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r positiva till alla de nya kameror som monteras upp p&amp;aring; platser som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt trafikfarliga och orsakat m&amp;aring;nga d&amp;ouml;dsolyckor. Kamerorna minskar bilismens milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan, vilket vi anser &amp;auml;r ett av syftena.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ATK-kamerorna &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;aring;de en trafiks&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;ga och ett av verktygen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; minskade koldioxidutsl&amp;auml;pp inom transportsektorn. Den samh&amp;auml;llsekonomiska vinsten av dessa kameror har i f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k visat sig vara drygt 200 procent. Mot bakgrund av att det kr&amp;auml;vs m&amp;aring;nga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska v&amp;auml;gtrafikens milj&amp;ouml;belastning &amp;auml;r hastighets&amp;ouml;vervakningskameror en kostnadseffektiv milj&amp;ouml;&amp;aring;tg&amp;auml;rd. Det b&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ras fler automatiska hastighets&amp;ouml;vervakningskameror runt om i landet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) Utfasning av bilar som drivis med fossila br&amp;auml;nslen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan idag s&amp;auml;ljs en stor andel nya milj&amp;ouml;anpassade bilar. Prognoserna pekar p&amp;aring; att det n&amp;aring;gonstans mellan 2012 och 2015 endast kommer att s&amp;auml;ljas milj&amp;ouml;anpassade bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ett kortare perspektiv &amp;auml;r det antagligen viktigast att f&amp;aring; fler godstransporter att f&amp;auml;rdas p&amp;aring; sp&amp;aring;r och att fler persontransporter genomf&amp;ouml;rs med kollektiva f&amp;auml;rdmedel. I ett kortare perspektiv &amp;auml;r &amp;auml;ven utbyggnad av biogas och etanol viktig. Men produktion av b&amp;aring;de biogas och etanol m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; ett ekologiskt och socialt h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt, vilket inte alltid &amp;auml;r fallet. Men andra energib&amp;auml;rare v&amp;auml;ntar tyv&amp;auml;rr med sin introduktion. Det kan vara v&amp;auml;tgas eller laddhybrider.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att vi inte vet vilka br&amp;auml;nslen eller drivmedel som kan vara aktuella fram&amp;ouml;ver &amp;auml;r det dock viktigt att s&amp;auml;nda en politisk signal till fordonstillverkare om att de ska styra produktionen till fordon som drivs med f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen eller drivmedelssystem. Vi anser att det fr&amp;aring;n och med 2013 inte ska s&amp;auml;ljas bilar som bara anv&amp;auml;nder sig av fossil drift, utan bilen m&amp;aring;ste &amp;auml;ven kunna k&amp;ouml;ras p&amp;aring; biodrivmedel eller annat h&amp;aring;llbart drivsystem, t.ex. el. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven f&amp;ouml;r lastbilar b&amp;ouml;r det st&amp;auml;llas liknande krav som h&amp;auml;r ovan n&amp;auml;mnts f&amp;ouml;r personbilar. Regeringen b&amp;ouml;r snarast utreda hur en utfasning av lastbilar som drivis med fossila br&amp;auml;nslen kan ske. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) Biodrivmedel som &amp;auml;r ekologiskt och socialt h&amp;aring;llbara&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stundtals f&amp;ouml;rs livliga diskussioner om det &amp;auml;r bra eller d&amp;aring;ligt med biodrivmedel. Det &amp;auml;r dock en fr&amp;aring;ga man inte kan ge ett ensidigt ja eller nej p&amp;aring;. F&amp;ouml;r det beror v&amp;auml;ldigt mycket p&amp;aring; hur det produceras. Att t.ex. utvinna etanol ur spannm&amp;aring;lsprodukter &amp;auml;r inte en s&amp;aring; bra metod eftersom energieffektiviteten &amp;auml;r s&amp;aring; l&amp;aring;g. Dessutom konkurrerar produktionen med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig livsmedelsproduktion i syd. I Sverige g&amp;aring;r dock 80 procent av spannm&amp;aring;lsproduktionen till att f&amp;ouml;da upp djur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att utvinna etanol ur cellulosa kan dock ha en st&amp;ouml;rre potential. I &amp;Ouml;rnsk&amp;ouml;ldsvik finns en demoanl&amp;auml;ggning d&amp;auml;r man utvinner etanol fr&amp;aring;n cellulosa i tr&amp;auml;d, men det &amp;auml;r &amp;auml;ven ett s.k. kombinat, dvs. en anl&amp;auml;ggning som samtidigt producerar etanol, biogas, el och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme. Detta &amp;auml;r ett mycket bra s&amp;auml;tt att anv&amp;auml;nda resurser p&amp;aring;. Energieffektiviteten i anl&amp;auml;ggningen &amp;auml;r 70–75 procent och koldioxidreduceringen &amp;auml;r p&amp;aring; &amp;ouml;ver 90 procent. Etanol fr&amp;aring;n cellulosa &amp;auml;r s&amp;aring;ledes en intressant utvecklingsinriktning, &amp;auml;ven om det antagligen f&amp;aring;r ses som ett mellansteg p&amp;aring; v&amp;auml;g mot framtida drivmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r allts&amp;aring; viktigt att fokusera p&amp;aring; hur biodrivmedel framst&amp;auml;lls innan man kan s&amp;auml;ga om det &amp;auml;r bra eller d&amp;aring;ligt. Det p&amp;aring;minner p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt om hur el framst&amp;auml;lls. El fr&amp;aring;n kolkraftverk minskar som bekant inte klimatp&amp;aring;verkan, medan el fr&amp;aring;n vindkraftverk g&amp;ouml;r det. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r etanol fr&amp;aring;n amerikansk majs ett d&amp;aring;ligt s&amp;auml;tt att minska klimatp&amp;aring;verkan p&amp;aring; eftersom de anv&amp;auml;nder mycket fossila br&amp;auml;nslen f&amp;ouml;r att producera etanol. Dessutom &amp;auml;r majs en viktig livsmedelsgr&amp;ouml;da och br&amp;auml;nslet konkurrerar h&amp;auml;r med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig livsmedelsproduktion. Etanol fr&amp;aring;n svensk skog kan vara bra, s&amp;aring; l&amp;auml;nge den inte p&amp;aring;verkar den biologiska m&amp;aring;ngfalden negativt och det &amp;auml;r en bra balans mellan uttag av skog till etanolproduktion i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till annat vi vill anv&amp;auml;nda skogsmaterial till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt kan det vara stor skillnad p&amp;aring; biodrivmedlens koldioxidutsl&amp;auml;pp j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med koldioxid fr&amp;aring;n bensin (olja). Naturligtvis kommer det ut koldioxid fr&amp;aring;n etanol- och biogasbilar, men det mesta &amp;auml;r inte fossilt koldioxid. Icke-fossila koldioxidutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n biodrivmedel har en omloppstid som &amp;auml;r kort (fr&amp;aring;n 1–100 &amp;aring;r). F&amp;ouml;r oljan g&amp;auml;ller n&amp;aring;got helt annat eftersom den befunnit sig miljontals &amp;aring;r under marken och vid anv&amp;auml;ndning sl&amp;auml;pps ut som ”ny” koldioxid i atmosf&amp;auml;ren. Det &amp;auml;r allts&amp;aring; helt olika skalor vi pratar om, vilket g&amp;ouml;r att olja aldrig kan vara ett f&amp;ouml;rnybart br&amp;auml;nsle, medan biobr&amp;auml;nslen kan vara f&amp;ouml;rnybara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Produktion av etanol kan dock &amp;aring;stadkomma en klimatp&amp;aring;verkan om det produceras, transporteras eller distribueras med hj&amp;auml;lp av fossilt koldioxid (bensin eller diesel). Sett ur ett livscykelperspektiv &amp;auml;r dock oftast biobr&amp;auml;nslen att f&amp;ouml;redra. I en livscykelanalys tar man h&amp;auml;nsyn till produktion, distribution och det som kommer ut fr&amp;aring;n avgasr&amp;ouml;ret. Och d&amp;auml;r &amp;auml;r biodrivmedel i allm&amp;auml;nhet (&amp;auml;ven om det finns undantag) mycket b&amp;auml;ttre &amp;auml;n bensin eller diesel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) Certifiering av alla br&amp;auml;nslen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av den etanol som konsumeras i Sverige kommer fr&amp;aring;n Brasilien. Det som g&amp;ouml;r etanolproduktionen billig i Brasilien &amp;auml;r dels att r&amp;aring;varan till etanol i huvudsak &amp;auml;r en biprodukt vid sockerodling, dels att sockerr&amp;ouml;r har en mycket h&amp;ouml;g avkastning per hektar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Etanolproduktionen i Brasilien har blivit alltmer l&amp;ouml;nande och Brasilien investerar under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren 20 miljarder i ut&amp;ouml;kad etanolproduktionskapacitet. Tidigare har etanolproduktionen skett genom en &amp;ouml;verproduktion av sockerr&amp;ouml;r. Brasilien &amp;auml;r det land som har st&amp;ouml;rst andel etanol som bilbr&amp;auml;nsle. 29 procent av all drivmedelskonsumtion kommer fr&amp;aring;n etanol.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;r importerad etanol fr&amp;aring;n Brasilien, trots den l&amp;aring;nga transportstr&amp;auml;ckan, faktiskt en milj&amp;ouml;vinst eftersom den leder till mindre koldioxidutsl&amp;auml;pp per liter j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med den etanolproduktion som f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande sker i Sverige eller EU. Det &amp;auml;r upp till tio g&amp;aring;nger billigare att minska koldioxidutsl&amp;auml;pp genom import av brasiliansk etanol, &amp;auml;n att producera spannm&amp;aring;lsetanol i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor avigsida med den brasilianska etanolen &amp;auml;r dock de sociala villkor som r&amp;aring;der p&amp;aring; sockerplantagerna. Fruktansv&amp;auml;rda arbetsvillkor, l&amp;aring;nga arbetsdagar och ibland slavliknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden har rapporterats. Liknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r den importerade palmoljan, som till viss del kan anv&amp;auml;ndas som biodiesel. Utvinning av palmolja kan ge f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser f&amp;ouml;r regnskogen och m&amp;auml;nniskorna i Indonesien. Detta &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart helt oacceptabelt. Import av biodrivmedel till Sverige m&amp;aring;ste ske utifr&amp;aring;n sociala och ekologiska h&amp;aring;llbarhetsvillkor. En utg&amp;aring;ngspunkt i samband med produktion av biobr&amp;auml;nslen skulle kunna vara att produktionen av biodrivmedel m&amp;aring;ste visa att det leder till minst 50 procents reducering av koldioxidutsl&amp;auml;ppen, att den biologiska m&amp;aring;ngfalden inte hotas, att framst&amp;auml;llningen inte sker p&amp;aring; bekostnad av livsmedelsproduktion i regioner d&amp;auml;r det r&amp;aring;der brist p&amp;aring; mat, att det betalas ut sk&amp;auml;liga l&amp;ouml;ner, att arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena &amp;auml;r s&amp;auml;kra och rimliga samt att produktionen inte tr&amp;auml;nger ut lokalbefolkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningens promemoria 2007:1 f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering av biobr&amp;auml;nslen. Med ett internationellt ramverk f&amp;ouml;r certifiering av bioenergiodlingar kan man st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; produktionen. Det finns redan idag ett antal olika certifieringssystem som skulle kunna anv&amp;auml;ndas, t.ex. RSPO f&amp;ouml;r palmolja och BSI f&amp;ouml;r sockerr&amp;ouml;r. B&amp;aring;de Storbritannien och Nederl&amp;auml;nderna utvecklar f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande egna certifieringssystem och EU-kommissionen har planer p&amp;aring; att l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag inom ramen f&amp;ouml;r biobr&amp;auml;nsledirektivet. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka internationellt f&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs en internationell certifiering f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar odling av bioenergi. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r &amp;auml;ven viktigt att Sverige genom t.ex. bist&amp;aring;ndsmedel kan bygga upp institutionell kapacitet i fattigare l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att dessa ska kunna s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla efterlevnad av certifieringssystemen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill s&amp;aring;ledes att det st&amp;auml;lls krav p&amp;aring; produktionen av biobr&amp;auml;nslen. Men det man samtidigt m&amp;aring;ste fr&amp;aring;ga sig &amp;auml;r i vilken utstr&amp;auml;ckning vi ska st&amp;auml;lla andra villkor p&amp;aring; biobr&amp;auml;nslen &amp;auml;n vad vi g&amp;ouml;r p&amp;aring; andra importerade varor. De Krav- och r&amp;auml;ttvisem&amp;auml;rkta varorna utg&amp;ouml;r ca 1 procent av konsumtionen. Till exempel kan kaffe och bananer odlas p&amp;aring; v&amp;auml;ldigt olika s&amp;auml;tt och i m&amp;aring;nga fall under f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som inte &amp;auml;r socialt och ekologiskt h&amp;aring;llbara. Ska vi d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rbjuda dessa varor? Eller ska vi se till att t.ex. de sociala villkoren f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I vilket fall som helst s&amp;aring; kan man i alla fall uppr&amp;auml;tta samma spelregler f&amp;ouml;r olika drivmedel. Allt fordonsbr&amp;auml;nsle b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r certifieras utifr&amp;aring;n kriterier om att det som produceras ocks&amp;aring; ska vara socialt och ekologiskt h&amp;aring;llbart. Det kan inte vara rimligt att det ska st&amp;auml;llas h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; biobr&amp;auml;nslen &amp;auml;n p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen. Staten b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att alla former av fordonsbr&amp;auml;nslen certifieras utifr&amp;aring;n kriterier om en h&amp;aring;llbar produktion. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(e) Ett livscykelperspektiv p&amp;aring; drivmedel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ge en mer r&amp;auml;ttvisande bild av hur olika br&amp;auml;nslen p&amp;aring;verkar socialt och ekologiskt kr&amp;auml;vs en samlad redovisning utifr&amp;aring;n ett livscykelperspektiv. Det betyder att man ser till br&amp;auml;nslets totala p&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n produktion via distribution och slutligen konsumtion. En genomg&amp;aring;ng och en samlad redovisning skulle underl&amp;auml;tta arbetet med att fokusera p&amp;aring; det som &amp;auml;r vetenskapligt mest l&amp;auml;mpat. Idag tenderar debatt och &amp;aring;sikter att handla om mycket annat &amp;auml;n fakta. Vi anser att det snarast ska tills&amp;auml;ttas en utredning som p&amp;aring; vetenskaplig grund ska g&amp;aring; igenom olika br&amp;auml;nslesorter utifr&amp;aring;n ett livscykelperspektiv. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(f) St&amp;ouml;d forskning kring utvecklingen av h&amp;aring;llbara drivmedel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Transportsystemet st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Om vi ska g&amp;aring; fr&amp;aring;n traditionella fossila till koldioxidneutrala br&amp;auml;nslen kr&amp;auml;vs ett teknikskifte. Men ett teknikskifte &amp;auml;r &amp;auml;ven f&amp;ouml;renat med kostnader i form av forskning och demonstrationsprojekt. Staten b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja b&amp;aring;de forskning och uppf&amp;ouml;rande av pilot- och demoanl&amp;auml;ggningar som tillverkar f&amp;ouml;rnybara drivmedel eller drivmedelssystem. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet p&amp;aring;skynda utbyggnaden av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen genom ett investeringsprogram fr&amp;aring;n och med n&amp;auml;sta &amp;aring;r. Programmet ska stimulera en utbyggnad av exempelvis den svenska biogasproduktionen och distributionen f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra tillg&amp;aring;ng till mackar med biogas runt om i landet. Finansieringen b&amp;ouml;r vara cirka 100 miljoner kronor per &amp;aring;r och ske inom ramen f&amp;ouml;r Klimp. Vi presenterar f&amp;ouml;rslaget i v&amp;aring;r motion 2009/10:T427 Utgiftsomr&amp;aring;de 22 Kommunikationer, men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion m.a.a. regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom trafikforskningen &amp;auml;r det ofta m&amp;auml;n som arbetar och det &amp;auml;r ofta &amp;auml;ven mannens resem&amp;ouml;nster och v&amp;auml;rderingar som styr de kunskapsomr&amp;aring;den som utvecklas. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste inriktningen av forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;let och en j&amp;auml;mn k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning mellan de anlitade forskarna. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(g) &amp;Ouml;kad inblandning av biodrivmedel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett s&amp;auml;tt att &amp;ouml;ka andelen f&amp;ouml;rnybara drivmedel &amp;auml;r att blanda in biodrivmedel i vanlig bensin eller diesel. I den transportpolitiska propositionen Moderna transporter enades samarbetspartierna v, mp och s om att det &amp;auml;r viktigt att h&amp;ouml;ja den &amp;ouml;kade inblandningen till 10 procent. Till v&amp;aring;r gl&amp;auml;dje beslutade EU-kommissionen den 31 januari 2007 att h&amp;ouml;ja den till&amp;aring;tna inblandningen till 10 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen har, efter f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n v, mp och s, v&amp;aring;ren 2006 &amp;auml;ven fastslagit att det ska vara m&amp;ouml;jligt att blanda in upp till 5 procent FAME (fettsyrametylestrar) i diesel. Den vanligaste formen av FAME &amp;auml;r RME (rapsmetylestrar). En &amp;ouml;kad inblandning av RME i diesel &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktigt med tanke p&amp;aring; att diesel anv&amp;auml;nds av den tunga trafiken. Vi vill &amp;ouml;ka inblandningen av biodrivmedel i vanlig bensin och diesel. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(h) Inf&amp;ouml;rande av biodrivmedelscertifikat&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Olika utredningar har visat p&amp;aring; behovet av att inf&amp;ouml;ra biodrivmedelscertifikat. Utredningen om f&amp;ouml;rnybara drivmedel (SOU 2004:133) f&amp;ouml;reslog att Sverige ska inf&amp;ouml;ra ett certifikatssystem inom drivmedelsomr&amp;aring;det. Den som producerar eller importerar ett f&amp;ouml;rnybart br&amp;auml;nsle f&amp;aring;r i f&amp;ouml;rslaget ett certifikat f&amp;ouml;r varje MWh som br&amp;auml;nslet motsvarar. Alla som s&amp;auml;ljer br&amp;auml;nsle &amp;aring;l&amp;auml;ggs att k&amp;ouml;pa ett visst antal certifikat. Om man inte k&amp;ouml;pt tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga certifikat drabbas man av en sanktionsavgift. Vi anser att det ska inf&amp;ouml;ras ett system med biodrivmedelscertifikat senast den 1 januari 2011. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(i) H&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; &amp;auml;gare till bensinstationer&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har medverkat till en ny lag som &amp;aring;l&amp;auml;gger en n&amp;auml;ringsidkare som har en viss f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsvolym att tillhandah&amp;aring;lla minst ett f&amp;ouml;rnybart drivmedel p&amp;aring; bensinstationen. Vi tycker fortfarande att n&amp;auml;ringsidkare som har en viss f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsvolym ska tillhandah&amp;aring;lla minst ett f&amp;ouml;rnybart drivmedel p&amp;aring; bensinstationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men f&amp;ouml;r att lagen inte ska missgynna utvecklingen av andra f&amp;ouml;rnybara drivmedel, s&amp;aring;som biogas, har lagen p&amp;aring; V&amp;auml;nsterpartiets initiativ kompletterats med en speciell st&amp;ouml;dform. Det inneb&amp;auml;r att riksdagen har avsatt 150 miljoner kronor i ett speciellt anslag, varifr&amp;aring;n en &amp;auml;gare till en bensinstation kan s&amp;ouml;ka bidrag till investeringar i pumpar med f&amp;ouml;rnybart drivmedel. Utan detta speciella anslag fanns det anledning att utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n att det p&amp;aring; en majoritet av de aktuella s&amp;auml;ljst&amp;auml;llena endast skulle finnas en pump med f&amp;ouml;rnybart drivmedel. Och eftersom en installation av etanolpump &amp;auml;r tio g&amp;aring;nger billigare j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med om man v&amp;auml;ljer biogas hade lagf&amp;ouml;rslaget konsekvent missgynnat biogasen och d&amp;auml;rmed inte varit teknikneutralt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Teknikneutraliteten &amp;auml;r av stor betydelse inf&amp;ouml;r framtiden. Vi f&amp;aring;r inte redan nu l&amp;aring;sa in oss i en form av f&amp;ouml;rnybart drivmedel. Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste uppmuntra olika teknikl&amp;ouml;sningar. Vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sett dessa 150 miljoner som en betydelsefull &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att stimulera olika sorters milj&amp;ouml;teknik. Men det &amp;auml;r nu n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att utv&amp;auml;rdera utfallet av den s.k. pumplagen. V&amp;auml;nsterpartiet anser att vi m&amp;aring;ste f&amp;aring; svar p&amp;aring; ett antal viktiga fr&amp;aring;gor innan man kan g&amp;aring; vidare och fr&amp;aring;n 2009 ut&amp;ouml;ka ansvaret till att &amp;auml;ven g&amp;auml;lla mindre mackar. Har en flerbr&amp;auml;nslestrategi f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja teknikneutralitet i f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsledet tagits fram? Har &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtagits f&amp;ouml;r att stimulera tillg&amp;aring;ngen till flera olika f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen s&amp;aring; att inte endast ett s&amp;aring;dant br&amp;auml;nsle gynnas framf&amp;ouml;r andra? Har de ekonomiska konsekvenserna av lagen f&amp;ouml;r enskilda n&amp;auml;ringsidkare analyserats? Kan man s&amp;auml;ga att det lagts in en kontrollstation f&amp;ouml;r att analysera utfallet hittills och pr&amp;ouml;va om ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att flera f&amp;ouml;rnybara drivmedel tillhandah&amp;aring;lls p&amp;aring; ett rikst&amp;auml;ckande s&amp;auml;tt? V&amp;auml;nsterpartiet menar att etanol trots allt blivit i princip allenar&amp;aring;dande p&amp;aring; de flesta platser d&amp;auml;r man kan tanka ett f&amp;ouml;rnybart br&amp;auml;nsle. Regeringen ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utv&amp;auml;rdera utfallet av den s.k. pumplagen och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som stimulerar utbyggnad av andra drivmedel &amp;auml;n etanol, t.ex. biogas. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(j) Uppdatera definitionen av milj&amp;ouml;bilar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag r&amp;aring;der det en viss begreppsf&amp;ouml;rvirring n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller vad som kan r&amp;auml;knas som en milj&amp;ouml;bil. Egentligen finns det ingen ”milj&amp;ouml;bil” eftersom alla bilar p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n negativt p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r borde kanske den egentliga definitionen heta ”milj&amp;ouml;anpassad” bil. Det &amp;auml;r viktigt att fortl&amp;ouml;pande diskutera var olika gr&amp;auml;nser ska g&amp;aring; f&amp;ouml;r vad som kan kallas f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;bil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten m&amp;aring;ste underl&amp;auml;tta definitionen av vad som r&amp;auml;knas som en milj&amp;ouml;bil. I olika lagstiftning finns olika villkor och avgr&amp;auml;nsningar. Vad som &amp;auml;r en milj&amp;ouml;bil kan allts&amp;aring; skilja sig &amp;aring;t beroende p&amp;aring; om det handlar om f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning, tr&amp;auml;ngselskatt eller statliga myndigheters ink&amp;ouml;p av milj&amp;ouml;bilar. Detta &amp;auml;r en helt orimlig ordning. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r snarast l&amp;auml;gga fram ett lagf&amp;ouml;rslag som skapar en enhetlig definition av vad som &amp;auml;r en milj&amp;ouml;bil. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men regeringen ska &amp;auml;ven se &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna f&amp;ouml;r vad som ska r&amp;auml;knas som milj&amp;ouml;bil n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utsl&amp;auml;ppsniv&amp;aring;er, br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukning och energieffektivitet. Staten ska utifr&amp;aring;n ett milj&amp;ouml;perspektiv utv&amp;auml;rdera och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra lagstiftningen f&amp;ouml;r statens milj&amp;ouml;bilsdefinition, s&amp;aring; att nya regler kan tr&amp;auml;da i kraft den 1 juli 2010. Men revideringen ska inte som idag bara fokusera p&amp;aring; andelen ink&amp;ouml;pta bilar, utan &amp;auml;ven se &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna f&amp;ouml;r vad som ska r&amp;auml;knas som milj&amp;ouml;bil n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utsl&amp;auml;ppsniv&amp;aring;er, br&amp;auml;nslef&amp;ouml;rbrukning och energieffektivitet. Staten ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utifr&amp;aring;n ett milj&amp;ouml;perspektiv utv&amp;auml;rdera och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra lagstiftningen f&amp;ouml;r statens milj&amp;ouml;bilsdefinition, s&amp;aring; att nya regler kan tr&amp;auml;da i kraft den 1 juli 2010. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(k) Staten ska bara k&amp;ouml;pa milj&amp;ouml;bilar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nuvarande lagstiftning f&amp;ouml;r statens k&amp;ouml;p av milj&amp;ouml;bilar b&amp;ouml;rjade g&amp;auml;lla fr&amp;aring;n 1 januari 2006. D&amp;auml;refter har det skett regelbundna uppdateringar. Lagen &amp;auml;r ett resultat av samarbetet mellan v, mp och s. De regelbundna uppdateringarna &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r staten att ”flytta fram” kraven p&amp;aring; vad som &amp;auml;r en rimlig definition av en milj&amp;ouml;bil. Det &amp;auml;r nu dags att &amp;auml;ndra kraven s&amp;aring; att alla bilar som statliga myndigheter k&amp;ouml;per in ska vara milj&amp;ouml;bilar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(l) Subvention till efterkonvertering av &amp;auml;ldre bilar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har &amp;ouml;ver 4 miljoner personbilar och 225 000 motorcyklar. Genomsnitts&amp;aring;ldern p&amp;aring; svenska personbilar &amp;auml;r mer &amp;auml;n tio &amp;aring;r. Att allt fler nya bilar s&amp;auml;ljs som milj&amp;ouml;bilar &amp;auml;r bra, men &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis kommer en mycket stor del av v&amp;auml;gfordonen vara fossildrivna. Potentialen f&amp;ouml;r konvertering av fossilbr&amp;auml;nsledrivna v&amp;auml;gfordon &amp;auml;r med andra ord stor. De med l&amp;aring;ga inkomster och kvinnor har i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;ldre bilar. F&amp;ouml;r dem &amp;auml;r det kanske inte aktuellt eller m&amp;ouml;jligt att k&amp;ouml;pa en ny bil och d&amp;aring; skulle en efterkonvertering &amp;auml;nd&amp;aring; m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra en aktiv insats mot mindre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kostnaden f&amp;ouml;r konvertering av en personbil varierar kraftigt. Olika experter hamnar i intervallet 4&amp;nbsp;000–30&amp;nbsp;000 kronor. Men det h&amp;ouml;ga beloppet &amp;auml;r dock mer kopplat till bilar med &amp;aring;rsmodell 2000 och senare. F&amp;ouml;r bilar tillverkade mellan 1985–1999 b&amp;ouml;r kostnaderna, inklusive arbetskostnad, snarare ligga i intervallet 5&amp;nbsp;000–10&amp;nbsp;000 kronor, beroende p&amp;aring; val av konverteringssats. Regeringen b&amp;ouml;r utreda hur ett system f&amp;ouml;r efterkonvertering skulle kunna utformas s&amp;aring; att det kan dras av mot fordonsskatten. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet under &amp;aring;r 2010 inf&amp;ouml;ra en konverteringspremie f&amp;ouml;r byte fr&amp;aring;n bensin till etanol, biogas eller el, inom en budgetram p&amp;aring; 50 miljoner. Premien b&amp;ouml;r vara cirka 5&amp;nbsp;000 kronor f&amp;ouml;r byte fr&amp;aring;n bensin till etanol och cirka 10&amp;nbsp;000 kronor f&amp;ouml;r byte till biogas och el. St&amp;ouml;det till efterhandskonvertering ska inte g&amp;ouml;ras permanent. Vi vill ocks&amp;aring; se &amp;ouml;ver fordonsbeskattningen s&amp;aring; att konverterade fordon f&amp;aring;r en mer f&amp;ouml;rm&amp;aring;nlig beskattning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi presenterar f&amp;ouml;rslaget i v&amp;aring;r motion 2009/10:T427 Utgiftsomr&amp;aring;de 22 Kommunikationer, men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion m.a.a. regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(m) Omst&amp;auml;llning av tunga fordon&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs tydliga besked till landets tillverkare av tunga fordon att &amp;auml;ven dessa m&amp;aring;ste ta ansvar f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;omst&amp;auml;llningen. Vi vill tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet inf&amp;ouml;ra stimulanser f&amp;ouml;r att p&amp;aring;skynda utbytet till bussar som framf&amp;ouml;rs p&amp;aring; f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen, el, hybrid eller br&amp;auml;nslecell. De r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na avs&amp;auml;tter&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;50 miljoner i ett investeringsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att stimulera f&amp;ouml;rnyelsen av bussparken i en mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig riktning. St&amp;ouml;det ska utformas tillsammans med bussbranschen och uppg&amp;aring; till mellan 50&amp;nbsp;000 och 100&amp;nbsp;000 kronor per buss. Vi presenterar f&amp;ouml;rslaget i v&amp;aring;r motion 2009/10:T427 Utgiftsomr&amp;aring;de 22 Kommunikationer, men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion m.a.a. regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(n) Skrotningspremie och pantsystem f&amp;ouml;r uttj&amp;auml;nta bilar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill tillsammans med Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet investera i en allm&amp;auml;n skrotningspremie under de kommande &amp;aring;ren. De r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na avs&amp;auml;tter 100 miljoner kronor per &amp;aring;r till V&amp;auml;gverket f&amp;ouml;r att utforma och administrera ett system f&amp;ouml;r att stimulera skrotning av bilar tillverkade f&amp;ouml;re 1989. Ers&amp;auml;ttningen som utg&amp;aring;r b&amp;ouml;r vara cirka 5&amp;nbsp;000 kronor per bil. Systemet med skrotningspremie ska utformas s&amp;aring; att tillverkarnas producentansvar inte begr&amp;auml;nsas. Vi presenterar f&amp;ouml;rslaget i v&amp;aring;r motion 2009/10:T427 Utgiftsomr&amp;aring;de 22 Kommunikationer, men &amp;auml;ven i V&amp;auml;nsterpartiets budgetmotion m.a.a. regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r &amp;auml;ven intresserade av att hitta andra incitament f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska l&amp;auml;mna in sin bil f&amp;ouml;r skrotning. Ett s&amp;auml;tt skulle kunna vara att inf&amp;ouml;ra ett pantsystem, som skulle kunna fungera p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som inom glas&amp;aring;tervinningen. Det betyder att den f&amp;ouml;rsta &amp;auml;garen betalar en extra avgift (en pant) i samband med k&amp;ouml;p av ny bil. N&amp;auml;r sedan den siste &amp;auml;garen &amp;ouml;nskar skrota bilen betalas panten ut till denna. V&amp;auml;rdet av panten f&amp;ouml;ljer p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt med genom hela kedjan av olika &amp;auml;gare. Om panten uppg&amp;aring;r till ett relativt betydande belopp, t.ex. 5&amp;nbsp;000 kronor, f&amp;aring;r bil&amp;auml;garen ett kraftigt incitament att inte bara l&amp;aring;ta bilen st&amp;aring; eller att g&amp;ouml;ra sig av med bilen p&amp;aring; ol&amp;auml;mplig plats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; pantsystem f&amp;ouml;r uttj&amp;auml;nta bilar med ett pantbelopp p&amp;aring; 5&amp;nbsp;000 kr. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(o) H&amp;ouml;j skatten p&amp;aring; bensin och diesel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Priset p&amp;aring; transporter ska inkludera kostnader f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;skador, h&amp;auml;lsoeffekter, trafikolyckor och andra samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. Vi beh&amp;ouml;ver i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;aring; &amp;ouml;ver trafik fr&amp;aring;n v&amp;auml;gar till ekologiskt h&amp;aring;llbara f&amp;auml;rds&amp;auml;tt. Bensinskatten &amp;auml;r h&amp;auml;r ett mycket effektivt ekonomiskt styrmedel f&amp;ouml;r att styra till transporter som &amp;auml;r b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Egentligen &amp;auml;r den s.k. bensinskatten uppdelad i tv&amp;aring; olika punktskatter p&amp;aring; bensin. De h&amp;auml;r tv&amp;aring; skatterna (energi- och koldioxidskatt) ska ses som rena konsumtionsskatter. Med andra ord f&amp;aring;r man betala f&amp;ouml;r att konsumera energi och man f&amp;aring;r betala f&amp;ouml;r vad det kostar att sl&amp;auml;ppa ut koldioxid i luften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Energimyndigheten och Naturv&amp;aring;rdsverket har i en gemensam rapport, som ett underlag till kontrollstation 2008, f&amp;ouml;reslagit att koldioxidskatten h&amp;ouml;js med 75 &amp;ouml;re. Detta g&amp;ouml;rs mot bakgrund av att vi ska n&amp;aring; de politiskt uppsatta milj&amp;ouml;m&amp;aring;len b&amp;aring;de globalt och lokalt. Det &amp;auml;r koldioxidutsl&amp;auml;ppen som p&amp;aring;verkar v&amp;aring;rt klimat och det &amp;auml;r luftf&amp;ouml;roreningar fr&amp;aring;n bilar som drabbar m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa lokalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sika, Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys, har &amp;auml;ven presenterat en rapport som pekar p&amp;aring; att vi m&amp;aring;ste h&amp;ouml;ja skatten p&amp;aring; bensin och diesel med 2&amp;nbsp;kr/liter om vi vill n&amp;aring; det transportpolitiska m&amp;aring;let om att v&amp;auml;gtrafiken inte ska sl&amp;auml;ppa ut mer koldioxid 2010, &amp;auml;n vad som gjordes 1990. &amp;Auml;ven V&amp;auml;gverket har i en rapport fr&amp;aring;n 2004 f&amp;ouml;reslagit en h&amp;ouml;jning med 2 kr/liter om vi vill uppn&amp;aring; sektorsm&amp;aring;let. Idag &amp;auml;r utvecklingen tyv&amp;auml;rr den motsatta. V&amp;auml;gtrafiken har tv&amp;auml;rtom mot andra sektorer &amp;ouml;kat sina utsl&amp;auml;pp sedan 1990 med mer &amp;auml;n 10 procent, trots fler energieffektivare bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n h&amp;ouml;ga ambitioner p&amp;aring; milj&amp;ouml;- och klimatomr&amp;aring;det &amp;auml;r dessa myndigheters f&amp;ouml;rslag och slutsatser viktiga att beakta. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;reslog i statsbudgeten f&amp;ouml;r 2008 en h&amp;ouml;jning av bensin- och dieselskatten med 75 &amp;ouml;re under tre &amp;aring;r, dvs. 25 &amp;ouml;re per &amp;aring;r. Regeringen h&amp;ouml;jde sj&amp;auml;lv koldioxidskatten med 29 &amp;ouml;re 2008, vilket gjorde att vi bif&amp;ouml;ll f&amp;ouml;rslaget. Inf&amp;ouml;r 2009 &amp;aring;rs statsbudget lade regeringen inte fram n&amp;aring;got f&amp;ouml;rslag om h&amp;ouml;jning, vilket ledde till att V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;reslog en h&amp;ouml;jning med 21 &amp;ouml;re (29 + 21 = 50 &amp;ouml;re). Inf&amp;ouml;r 2010 vill V&amp;auml;nsterpartiet fullf&amp;ouml;lja sin plan om att p&amp;aring; tre &amp;aring;r h&amp;ouml;ja skatten med 75 &amp;ouml;re. Men eftersom regeringen inte heller h&amp;ouml;jer skatten inf&amp;ouml;r 2010 &amp;aring;rs statsbudget f&amp;ouml;resl&amp;aring;r V&amp;auml;nsterpartiet en h&amp;ouml;jning av koldioxidskatten p&amp;aring; drivmedel med 46 &amp;ouml;re, vilket &amp;auml;r det som saknats f&amp;ouml;r att n&amp;aring; niv&amp;aring;n 75 &amp;ouml;re. Bensin- och dieselskatten ska h&amp;ouml;jas med 75 &amp;ouml;re under &amp;aring;ren 2008–2010, dvs. 25 &amp;ouml;re per &amp;aring;r. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(p) Kompensera de som drabbas h&amp;aring;rdast&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En h&amp;ouml;jning av drivmedelsskatter ger dock o&amp;ouml;nskade effekter f&amp;ouml;r de med l&amp;aring;ga inkomster och f&amp;ouml;r de som bor p&amp;aring; landsbygden. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;r vi en skattev&amp;auml;xling s&amp;aring; att dessa grupper inte drabbas s&amp;aring; h&amp;aring;rt. Det sker bl.a. genom s&amp;auml;nkt fordonsskatt p&amp;aring; landsbygden, h&amp;ouml;jd milers&amp;auml;ttning och ett riktat st&amp;ouml;d till kollektivtrafik p&amp;aring; landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r skattev&amp;auml;xla h&amp;ouml;jd bensinskatt i enlighet med vad som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s h&amp;auml;r ovan, s&amp;aring; att l&amp;aring;ginkomsttagare och landsbygdsbor kompenseras f&amp;ouml;r de &amp;ouml;kade kostnaderna. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(q) V&amp;auml;xla h&amp;ouml;jd dieselskatt mot s&amp;auml;nkt fordonsskatt f&amp;ouml;r dieselfordon&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dieselskatten &amp;auml;r idag l&amp;auml;gre &amp;auml;n bensinskatten, samtidigt som fordonsskatten f&amp;ouml;r dieselfordon &amp;auml;r h&amp;ouml;gre. Bensinfordon ger st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;n dieselfordon beroende p&amp;aring; att dieselmotorn har h&amp;ouml;gre verkningsgrad och allts&amp;aring; anv&amp;auml;nder br&amp;auml;nslet effektivare. Men diesel ger i sin tur upphov till st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;veoxider, partiklar och cancerframkallande &amp;auml;mnen &amp;auml;n bensin. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sv&amp;aring;rt att entydigt h&amp;auml;vda att det ena drivmedlet &amp;auml;r b&amp;auml;ttre eller s&amp;auml;mre &amp;auml;n det andra, eftersom de b&amp;aring;da orsakar att nationella milj&amp;ouml;m&amp;aring;l &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att n&amp;aring;. Med risk f&amp;ouml;r att bli svart och vit skulle man kunna s&amp;auml;ga att dieselbilar &amp;auml;r b&amp;auml;ttre p&amp;aring; landsbygden, medan bensindriften &amp;auml;r att f&amp;ouml;redra i t&amp;auml;torter d&amp;auml;r det f&amp;ouml;religger st&amp;ouml;rst problem med h&amp;ouml;ga partikelhalter och utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;veoxider och cancerogena &amp;auml;mnen. Men eftersom det inte g&amp;aring;r att fastst&amp;auml;lla vilket drivmedel som p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n mer negativt &amp;auml;n det andra b&amp;ouml;r bensin och diesel likst&amp;auml;llas i beskattning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lvklart kan synen p&amp;aring; att likst&amp;auml;lla de olika oljorna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras med tiden. I takt med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i form av ny teknik, t.ex. att nya dieselbilar har partikelfilter som effektivt tar bort partiklar, kan en ompr&amp;ouml;vning ske n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller niv&amp;aring;er av skatter. Idag &amp;auml;r dock andelen bilar med partikelfilter l&amp;aring;g, vilket g&amp;ouml;r att den positiva p&amp;aring;verkan bara &amp;auml;r marginell.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r vilka niv&amp;aring;er som ska g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r diesel- och bensinskatten &amp;auml;r vilken total milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan respektive drivmedel orsakar. Skattelagstiftningen ska i sig vara teknikneutral och fokusera p&amp;aring; att premiera l&amp;aring;ga utsl&amp;auml;pp och energieffektivitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n ovanst&amp;aring;ende resonemang ang&amp;aring;ende beskattning av diesel och bensin anser vi att det i dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r rimligt att h&amp;ouml;ja dieselskatten mer &amp;auml;n det f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; 75 &amp;ouml;re som vi tidigare redogjort f&amp;ouml;r i rapporten. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven helt i linje med vad Naturv&amp;aring;rdsverket, Energimyndigheten och Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningen har f&amp;ouml;reslagit. Vi har tidigare f&amp;ouml;reslagit att det sker en successiv upptrappning av dieselskatten med 10 &amp;ouml;re per &amp;aring;r. Detta skulle ske samtidigt som vi s&amp;auml;nker fordonsskatten f&amp;ouml;r dieselfordon med motsvarande belopp staten f&amp;aring;r in. Det skulle s&amp;aring;ledes bli finansiellt neutralt f&amp;ouml;r staten, men styra mot ett h&amp;ouml;gre pris p&amp;aring; den r&amp;ouml;rliga transportkostnaden och ett l&amp;auml;gre p&amp;aring; den fasta transportkostnaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu har regeringen tillm&amp;ouml;tesg&amp;aring;tt v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag och avser att skattev&amp;auml;xla h&amp;ouml;jd dieselskatt med 20 &amp;ouml;re mot samma summa s&amp;auml;nkt fordonsskatt f&amp;ouml;r tunga fordon. Skillnaden mellan regeringens f&amp;ouml;rslag och v&amp;aring;rt &amp;auml;r att vi v&amp;auml;xlar 10 &amp;ouml;re varje &amp;aring;r, medan regeringen v&amp;auml;xlar 20 &amp;ouml;re vartannat &amp;aring;r. Efter tv&amp;aring; &amp;aring;r &amp;auml;r det s&amp;aring;ledes samma niv&amp;aring;. &amp;Auml;ven om vi tycker att v&amp;aring;r konstruktion &amp;auml;r b&amp;auml;ttre accepterar vi regeringens f&amp;ouml;rslag och l&amp;auml;gger d&amp;auml;rmed inte fram n&amp;aring;got annat f&amp;ouml;rslag detta &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(r) Dela in drivmedelsskatten i tre delar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;renkla j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsen mellan olika drivmedel anser vi att drivmedelsskatten ska delas i tre delar – en koldioxidkomponent, en fiskal komponent (dvs. energiskatten) och en komponent f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga milj&amp;ouml;egenskaper. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan man f&amp;aring; en mer tr&amp;auml;ffs&amp;auml;ker skattelagstiftning som styr mot mer milj&amp;ouml;inriktade transporter, samtidigt som lagstiftningen &amp;auml;r teknikneutral.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(s) Utred den ”svavelfria” europadieseln&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har framf&amp;ouml;rts krav p&amp;aring; att den s.k. svavelfria europadieseln ska ha samma skattesats som diesel i milj&amp;ouml;klass 1. Begreppet svavelfri kan tolkas som om denna diesel inte inneh&amp;aring;ller n&amp;aring;got svavel, men s&amp;aring; &amp;auml;r inte fallet. Den s.k. svavelfria dieseln har minst lika mycket svavelinneh&amp;aring;ll som milj&amp;ouml;klass 1, men den hamnar i en annan milj&amp;ouml;klass framf&amp;ouml;r allt p&amp;aring; grund av att den orsakar mycket st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp av polyaromater, vilket &amp;auml;r cancerframkallande. Moderna bilar kan komma till r&amp;auml;tta med de stora utsl&amp;auml;ppen av polyaromater, men den &amp;ouml;verv&amp;auml;ldigande majoriteten fordon anv&amp;auml;nder gammal teknik med st&amp;ouml;rre utsl&amp;auml;pp. Det p&amp;aring;verkar d&amp;auml;rmed m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning och ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r beskattas h&amp;aring;rdare. Vi anser att det &amp;auml;r den samlade milj&amp;ouml;bed&amp;ouml;mningen vid konsumtion av br&amp;auml;nsle som ska avg&amp;ouml;ra skatteniv&amp;aring;erna. Det har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r varit rimligt med en h&amp;ouml;gre skatt p&amp;aring; denna dieselkvalit&amp;eacute;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har nyligen gjorts en korrigering av skatteniv&amp;aring;n f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;klass 3, vilket inneb&amp;auml;r att den ”svavelfria” europadieselns relativa skatteniv&amp;aring; i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till milj&amp;ouml;klass 1 &amp;auml;r l&amp;auml;gre. Det motiveras med att dieselsorten nu har n&amp;auml;rmat sig kvalit&amp;eacute;n i milj&amp;ouml;klass 1 och att skillnaden inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r s&amp;aring; stor. Bed&amp;ouml;mning kan vara riktig, men vi &amp;auml;r i dagsl&amp;auml;get inte beredda att acceptera att den relativa f&amp;ouml;rdelningen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Vi anser att regeringen f&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste presentera ett b&amp;auml;ttre underlag. En eventuell f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras p&amp;aring; mer vetenskaplig grund. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r mer noggrant utreda vilka skillnader som f&amp;ouml;religger mellan ”svavelfri” europadiesel och milj&amp;ouml;klass 1 och utifr&amp;aring;n den samlade milj&amp;ouml;bed&amp;ouml;mningen f&amp;ouml;resl&amp;aring; l&amp;auml;mpliga skatteniv&amp;aring;er. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(t) Ingen skatt p&amp;aring; etanol och biogas eller andra h&amp;aring;llbara drivmedel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; biodrivmedel &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt beroende av priset p&amp;aring; fossila br&amp;auml;nslen. N&amp;auml;r fossila br&amp;auml;nslen &amp;auml;r relativt dyrt j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med t.ex. etanol blir det ekonomiskt intressant f&amp;ouml;r svenska fordons&amp;auml;gare att tanka etanol.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag finns en handelstull p&amp;aring; importerad etanol fr&amp;aring;n Brasilien. Den g&amp;ouml;r att etanolen bel&amp;auml;ggs med en avgift p&amp;aring; 1,80 kr/liter. Tullarna syftar till att f&amp;ouml;rsvara den sydeuropeiska vinetanolen. Men det &amp;auml;r inte rimligt att det ska finnas s&amp;auml;rskilda tullar p&amp;aring; brasiliansk etanol n&amp;auml;r det inte finns n&amp;aring;gra tullar p&amp;aring; r&amp;aring;olja, vilken omvandlas till bensin eller diesel. Fossila br&amp;auml;nslen b&amp;ouml;r inte skattesubventioneras p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt, eftersom det ger fel ekonomiskt incitament att verka f&amp;ouml;r en mer ekologisk h&amp;aring;llbar utveckling. EU:s tullmyndighet har till och med f&amp;ouml;reslagit att denna tull ska h&amp;ouml;jas &amp;auml;nnu mer. Kommerskollegium menar att ”handelshinder mot import av etanol b&amp;ouml;r tas bort f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; reducerande v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;pp p&amp;aring; ett kostnadseffektivt s&amp;auml;tt”. Vi anser att tullavgiften p&amp;aring; importerad etanol ska avskaffas. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(u) Ingen moms p&amp;aring; etanol och biogas eller andra h&amp;aring;llbara drivmedel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Etanol eller biogas &amp;auml;r idag befriade fr&amp;aring;n energi- och koldioxidskatt. Anledningen &amp;auml;r att man vill stimulera till &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare br&amp;auml;nsle. Vi anser att skattebefrielsen ska kvarst&amp;aring; tills vidare f&amp;ouml;r de f&amp;ouml;rnybara drivmedlen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla varor och tj&amp;auml;nster &amp;auml;r belagda med moms. Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven f&amp;ouml;rnybara drivmedel. Drivmedel har i Sverige en momsniv&amp;aring; p&amp;aring; 25 procent, vilket &amp;auml;r den vanliga momssatsen. Det har framf&amp;ouml;rts krav p&amp;aring; att ta bort eller s&amp;auml;nka momsen p&amp;aring; f&amp;ouml;rnybart drivmedel. En l&amp;auml;gre momssats p&amp;aring; biodrivmedel skulle gynna utvecklingen mot en mer milj&amp;ouml;v&amp;auml;nlig v&amp;auml;gtrafik. Vi tycker det &amp;auml;r ett intressant f&amp;ouml;rslag och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kt om detta skulle vara m&amp;ouml;jligt. Tyv&amp;auml;rr visar det sig, efter kontroll med b&amp;aring;de EU-upplysningen och riksdagens utredningstj&amp;auml;nst, att EU:s merv&amp;auml;rdesdirektiv inte till&amp;aring;ter en s&amp;aring;dan l&amp;ouml;sning. Direktivet &amp;auml;r mycket detaljerat och reglerar i detalj vad ett land f&amp;aring;r g&amp;ouml;ra eller inte g&amp;ouml;ra. Vi har inte r&amp;auml;tt att s&amp;auml;nka skatten p&amp;aring; drivmedel till vare sig 12 eller 6 procent. Inte heller f&amp;aring;r vi ta bort momsen helt p&amp;aring; f&amp;ouml;rnybara drivmedel. Vi har dock r&amp;auml;tt att s&amp;auml;nka 25-procentsniv&amp;aring;n till 15 procent, men det skulle d&amp;aring; omfatta &amp;auml;ven fossila br&amp;auml;nslen och alla andra produkter som idag har den momssatsen. Detta skulle vi inte vinna n&amp;aring;got p&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den relativa f&amp;ouml;rdelningen av priset mellan fossila och f&amp;ouml;rnybara drivmedel. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i EU agera f&amp;ouml;r att merv&amp;auml;rdesdirektivet &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r neds&amp;auml;ttning av moms i syfte att minska milj&amp;ouml;belastningen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(v) G&amp;ouml;r fordonsskatten mer koldioxidbaserad&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den nya fordonsskatten som b&amp;ouml;rjade g&amp;auml;lla 1 oktober 2006 &amp;auml;r omlagd fr&amp;aring;n en viktbaserad fordonsskatt till en koldioxidbaserad skatt. Det &amp;auml;r en lagstiftning som V&amp;auml;nsterpartiet medverkat till och st&amp;auml;llt sig bakom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tycker dock att fordonsskatten kan vara &amp;auml;nnu mer milj&amp;ouml;inriktad. Naturv&amp;aring;rdsverket har l&amp;auml;mnat ett f&amp;ouml;rslag som inneb&amp;auml;r att den fiskala basskatten p&amp;aring; 360 kr avskaffas och ist&amp;auml;llet h&amp;ouml;js koldioxidkomponenten fr&amp;aring;n 15 kr/g CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt; till 24 kr/g CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;. Det skulle betyda att bilar med l&amp;aring;ga utsl&amp;auml;pp av koldioxid gynnas. F&amp;ouml;r dessa bilar kan en s&amp;aring;dan fordonsskattef&amp;ouml;r&amp;auml;ndring betyda en s&amp;auml;nkt fordonsskatt med 800 kr, medan mer br&amp;auml;nsleslukande bilar f&amp;aring;r en h&amp;ouml;jd skatt med 1&amp;nbsp;200 kr. F&amp;ouml;rslaget &amp;auml;r statsfinansiellt neutralt, eftersom det endast sker en omf&amp;ouml;rdelning av int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n fordonsskatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har nu f&amp;ouml;reslagit att koldioxidkomponenten h&amp;ouml;js fr&amp;aring;n 15 kr/g CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt; till 20 kr/g CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;. Det betyder att regeringen n&amp;auml;rmar sig v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag, men fortfarande &amp;auml;r koldioxidkomponenten f&amp;ouml;r l&amp;aring;g och framf&amp;ouml;rallt s&amp;aring; bibeh&amp;aring;lls den fiskala basskatten. Dessutom sker en h&amp;ouml;jning fr&amp;aring;n 100 till 120 gram f&amp;ouml;r n&amp;auml;r beloppet ska tas ut och detta &amp;auml;r inte r&amp;auml;tt v&amp;auml;g att g&amp;aring;. Regeringen har allts&amp;aring; delvis r&amp;ouml;rt sig &amp;aring;t v&amp;aring;rt h&amp;aring;ll och vi godk&amp;auml;nner d&amp;auml;rf&amp;ouml;r regeringens f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande. Men vi vill hur som helst ha en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i enlighet med det vi anf&amp;ouml;r h&amp;auml;r ovan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;auml;ndringar i fordonsskatten s&amp;aring; att den blir mer koldioxidbaserad i enlighet med vad som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s h&amp;auml;r ovan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(w) Inf&amp;ouml;r en koldioxidbaserad fordonsskatt f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre bilar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ldre bilar har b&amp;aring;de h&amp;ouml;gre bilavgasutsl&amp;auml;pp och h&amp;ouml;gre koldioxidutsl&amp;auml;pp. &amp;Auml;ldre bilar har ofta s&amp;auml;mre teknik, b&amp;aring;de avseende h&amp;auml;lsofarliga bilavgaser och br&amp;auml;nsleeffektivitet och eftersom bilar med h&amp;ouml;gre &amp;aring;lder och l&amp;auml;ngre k&amp;ouml;rstr&amp;auml;cka sl&amp;auml;pper ut mer bilavgaser p&amp;aring; grund av f&amp;ouml;rslitning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den fordonsskatt som g&amp;auml;ller fr&amp;aring;n och med 1 oktober 2006 (och som bara omfattar nya bilar) innebar en genomsnittlig h&amp;ouml;jning av fordonsskatten med 100 kr/bil. En id&amp;eacute; skulle vara att h&amp;ouml;ja den &amp;aring;rliga fordonsskatten med 100 kronor f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre bensinbilar med katalysator. &amp;Auml;nnu &amp;auml;ldre bilar (f&amp;ouml;re 1989) har avsev&amp;auml;rt h&amp;ouml;gre bilavgasutsl&amp;auml;pp och &amp;auml;r mer br&amp;auml;nsleslukande och de mest br&amp;auml;nsleslukande av dessa kommer att ha avsev&amp;auml;rt l&amp;auml;gre &amp;aring;rlig fordonsskatt &amp;auml;n nya bilar. Detta f&amp;ouml;rsenar en utskrotning, vilket ger s&amp;auml;mre br&amp;auml;nsleeffektivitet i bilparken. Naturv&amp;aring;rdsverket har f&amp;ouml;reslagit att bensinbilar utan katalysator och dieselbilar av &amp;aring;rsmodell 1988 och &amp;auml;ldre ges ett p&amp;aring;slag. F&amp;ouml;r att kunna bibeh&amp;aring;lla skillnaden p&amp;aring; i genomsnitt 500 kronor mellan bilar med respektive utan katalysatorer f&amp;ouml;resl&amp;aring;r Naturv&amp;aring;rdsverket ett p&amp;aring;slag med 36 procent (i genomsnitt 600 kronor/bil) p&amp;aring; den &amp;aring;rliga fordonsskatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja fordonsskatten f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre bilar generellt, tror vi att det skulle vara b&amp;auml;ttre att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra fordonsskatten s&amp;aring; att den blir koldioxidrelaterad p&amp;aring; liknade s&amp;auml;tt som den nya fordonsskatten. Det kan finnas problem med att retroaktivt inf&amp;ouml;ra ett nytt system i en gammal konstruktion. Staten b&amp;ouml;r dock &amp;auml;nd&amp;aring; utreda om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra en koldioxidbaserad fordonsskatt f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre bilar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(x) Inf&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r lastbilstransporterna som st&amp;aring;tt f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta delen av trafik&amp;ouml;kningen p&amp;aring; v&amp;auml;garna. Eftersom transportkostnaden f&amp;ouml;r de flesta n&amp;auml;ringsbranscher oftast &amp;auml;r endast ett par procent av varuv&amp;auml;rdet finns det sm&amp;aring; incitament att st&amp;auml;lla om till ett mer ekologiskt h&amp;aring;llbart transports&amp;auml;tt. F&amp;ouml;r att motverka en ytterligare &amp;ouml;kning av den tunga trafiken och stimulera till br&amp;auml;nsleeffektivare fordon kr&amp;auml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra en kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon. Det skulle vara ett bra styrmedel ur milj&amp;ouml;h&amp;auml;nseende. En kilometerskatt effektiviserar utnyttjandet av infrastrukturen och styr mot minskade v&amp;auml;gtransportvolymer, eftersom skatten tas ut efter de r&amp;ouml;rliga kostnaderna. Kilometerskatt finns idag i Schweiz, Tyskland och &amp;Ouml;sterrike, och i Storbritannien finns det planer p&amp;aring; att inf&amp;ouml;ra det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om varje lastbil har GPS-mottagare &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att avl&amp;auml;sa hur l&amp;aring;ngt man k&amp;ouml;rt och i vilket land. De olika l&amp;auml;nderna kan sedan ta ut olika skatteniv&amp;aring;er om de vill. Det finns &amp;auml;ven m&amp;ouml;jlighet att differentiera skatten p&amp;aring; olika v&amp;auml;gar, vilket &amp;auml;r bra utifr&amp;aring;n ett regionalpolitiskt perspektiv. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan t.ex. v&amp;auml;gar med mycket transporter av skogsprodukter eller d&amp;auml;r det saknas alternativ till v&amp;auml;gtransporter, f&amp;aring; en annan skatteniv&amp;aring;. F&amp;ouml;rutom milj&amp;ouml;perspektivet kan en kilo&amp;shy;meterskatt &amp;auml;ven bidra till kostnadsneutralitet mellan svenska och utl&amp;auml;ndska &amp;aring;kare. Alla tunga fordon som f&amp;ouml;rflyttar sig p&amp;aring; svenska v&amp;auml;gar kommer att betala en kilometerskatt, detta oberoende av i vilket land fordonet &amp;auml;r registrerat. Det g&amp;aring;r inte heller att undg&amp;aring; beskattning genom att tanka utomlands.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sika (Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys) har utrett hur ett konkret f&amp;ouml;rslag till kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon skulle kunna se ut i Sverige. Det finns detaljer i f&amp;ouml;rslaget som m&amp;aring;ste diskuteras vidare, men det finns ingen som helst anledning att v&amp;auml;nta med den politiska inriktningen. Vi ser det som oerh&amp;ouml;rt angel&amp;auml;get att det nu fattas ett beslut i riksdagen om att ett system f&amp;ouml;r kilometerskatt f&amp;ouml;r tunga fordon tr&amp;auml;der i kraft senast 2012. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(y) Milj&amp;ouml;inrikta f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattningen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom s&amp;aring; m&amp;aring;nga nya personbilar k&amp;ouml;ps av f&amp;ouml;retag &amp;auml;r det viktigt att f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet har koppling till milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. I dag finns det vissa f&amp;ouml;rdelar med att skaffa milj&amp;ouml;bil. Reglerna betyder att man kan f&amp;aring; 60–80 procents neds&amp;auml;ttning om man har en milj&amp;ouml;bil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r bra att premiera ink&amp;ouml;p av milj&amp;ouml;bilar, men dagens utformning av reglerna leder &amp;auml;nd&amp;aring; till l&amp;aring;g prisk&amp;auml;nslighet och det f&amp;aring;r till effekt att nya bilar &amp;auml;r tyngre, motorstarkare och mer br&amp;auml;nsleslukande j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med hur det ser ut i m&amp;aring;nga andra EU-l&amp;auml;nder. Och eftersom de flesta bilar som s&amp;auml;ljs &amp;auml;r fossildrivna, s&amp;aring; m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det inte f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar eller motverkar str&amp;auml;van att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;len. Oljekommissionen (med bl.a. representanter fr&amp;aring;n Volvo och LRF) har pekat p&amp;aring; att en &amp;auml;ndrad f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning &amp;auml;r en av tre viktiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fram br&amp;auml;nslesn&amp;aring;la fordon. Dagens f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbeskattning kan n&amp;auml;stan ses som en riktad satsning till m&amp;auml;n att inte beh&amp;ouml;va ta h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Ungef&amp;auml;r 85 procent av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilarna g&amp;aring;r till m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturv&amp;aring;rdsverket har unders&amp;ouml;kt vilka milj&amp;ouml;effekterna blir om Sverige skulle ha ett liknande system som det Storbritannien inf&amp;ouml;rde 2002. Storbritanniens utg&amp;aring;ngspunkter var att minska klimatp&amp;aring;verkan och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra den lokala luftkvalit&amp;eacute;n. Resultatet av Naturv&amp;aring;rdsverkets analys visar att koldioxidutsl&amp;auml;ppen skulle minska med n&amp;auml;stan 4 procent, vilket m&amp;aring;ste anses vara h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r en enskild &amp;aring;tg&amp;auml;rd. Den goda effekten uppst&amp;aring;r eftersom uppskattningsvis 25 procent av nybilsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen &amp;auml;r f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rm&amp;aring;nssystemet ska &amp;auml;ndras s&amp;aring; att det baseras p&amp;aring; bilarnas milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan, dvs. ett koldioxidbaserat f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsskattesystem som kopplar bilarnas koldioxidutsl&amp;auml;pp till f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsv&amp;auml;rdet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rm&amp;aring;nen av fri parkering ing&amp;aring;r i schablonen f&amp;ouml;r bilf&amp;ouml;rm&amp;aring;n, detta oavsett om f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbilen anv&amp;auml;nds i tj&amp;auml;nsten eller privat eller var i landet man bor. En p-plats m&amp;aring;ste anses ha olika v&amp;auml;rde beroende p&amp;aring; var i landet man befinner sig. En schablon kan d&amp;auml;rmed inte t&amp;auml;cka in denna f&amp;ouml;rm&amp;aring;n och blir d&amp;auml;rmed en f&amp;ouml;rt&amp;auml;ckt f&amp;ouml;rm&amp;aring;n till dem som reser med bil. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rm&amp;aring;n av fri parkering inte b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i v&amp;auml;rderingen av f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsbil, utan hanteras inom systemet f&amp;ouml;r beskattning av parkeringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;n. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(z) Inf&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt som &amp;auml;r koldioxidrelaterad&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett av f&amp;aring; EU-l&amp;auml;nder som inte har en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljnings- eller registreringsavgift. EU-kommissionen har lagt fram ett f&amp;ouml;rslag som g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att l&amp;auml;nderna ska avskaffa sina f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljnings- eller registreringsavgifter. Det finns dock &amp;auml;nnu inget slutgiltigt beslut i fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;v&amp;aring;rdsberedningen, milj&amp;ouml;organisationer och Utredningen om en handlingsplan f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar konsumtion f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llen (SOU 2005:51 Bilen, biffen och bostaden) anser att Sverige ska inf&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt. Det &amp;auml;r viktigt att ge tydliga signaler om vilken v&amp;auml;g samh&amp;auml;llet vill att fordonstillverkare ska g&amp;aring;. En f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt tydligg&amp;ouml;r livscykelkostnaden samtidigt som den uppmuntrar till k&amp;ouml;p av mindre bilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I SOU 2005:51 presenterades ett konkret f&amp;ouml;rslag till f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt som vi anser &amp;auml;r intressant. Bilar &amp;ouml;ver en viss niv&amp;aring; betalar en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt, medan bilar under en niv&amp;aring; &amp;auml;r befriade fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt. Vi har bett riksdagens utredningstj&amp;auml;nst att utifr&amp;aring;n det f&amp;ouml;rslaget r&amp;auml;kna fram vad en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt kan ge f&amp;ouml;r int&amp;auml;kter till statskassan. Beroende p&amp;aring; niv&amp;aring;er kan det ge en int&amp;auml;kt p&amp;aring; 2&amp;nbsp;300–4&amp;nbsp;300 miljoner kronor. Men d&amp;aring; har man inte tagit h&amp;auml;nsyn till beteende&amp;auml;ndringar, vilket &amp;auml;r syftet med f&amp;ouml;rslaget. Vi g&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett antagande att f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatten leder till att 75 procent av dem som k&amp;ouml;per en bil v&amp;auml;ljer en bil som sl&amp;auml;pper ut 20–50 gram CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;/km mindre &amp;auml;n den bil som de annars skulle ha k&amp;ouml;pt. Bed&amp;ouml;mningen av statens int&amp;auml;kter kommer d&amp;aring; ist&amp;auml;llet att uppg&amp;aring; till 600 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag om inf&amp;ouml;rande av en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsskatt p&amp;aring; nya bilar. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(&amp;aring;) Skapa ett reseavdrag som gynnar kollektivt resande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vore &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt att f&amp;aring; till ett reseavdragssystem som inte missgynnar kollektivtrafikresen&amp;auml;rer s&amp;aring; som dagens system g&amp;ouml;r. Vi vill hitta ett system som gynnar den enskilda som v&amp;auml;ljer att f&amp;auml;rdas med kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att regeringen tills&amp;auml;tter en utredning som har till uppgift att hitta ett avst&amp;aring;ndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar de som bor p&amp;aring; landsbygden. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(&amp;auml;) Utred regional kompensation och differentiering&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslag om h&amp;ouml;jning av skatter p&amp;aring; fossila drivmedel m&amp;ouml;ter ofta p&amp;aring; motst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n framf&amp;ouml;r allt landsbygdsbilister, motor- och v&amp;auml;globbyorganisationer. Om man studerar det faktiska resandet i olika regioner finner man att det genomsnittliga antalet resor, restiden och resl&amp;auml;ngden &amp;auml;r relativt lika &amp;ouml;ver landet. Kortast restid har man i t&amp;auml;torter i norra delen av landet och l&amp;auml;ngst i Stockholm, storstadsregionerna G&amp;ouml;teborg och Malm&amp;ouml; samt norra landsbygden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionalpolitik ska i f&amp;ouml;rsta hand bedrivas genom styrmedel som &amp;auml;r milj&amp;ouml;neutrala eller milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande, och inte genom subvention av milj&amp;ouml;skadliga f&amp;ouml;reteelser, exempelvis fossildrivna v&amp;auml;gtransporter. Ekonomiska styrmedel som till exempel koldioxidskatt p&amp;aring; fossila drivmedel &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att n&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; grund av l&amp;aring;nga avst&amp;aring;nd p&amp;aring; landsbygden kan dock generellt h&amp;ouml;jda kostnader f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda motorfordon bli en b&amp;ouml;rda d&amp;auml;r tillg&amp;aring;ngen till kollektivtrafik och service &amp;auml;r d&amp;aring;lig. Fordonsskatten &amp;auml;r redan nedsatt i 35 kommuner i sju skogsl&amp;auml;n i inlandet. Men vi anser att beskattningen av bilismen m&amp;aring;ste differentieras ytterligare utifr&amp;aring;n regionala skillnader. T&amp;auml;nkbara &amp;aring;tg&amp;auml;rder kan vara att i omr&amp;aring;den som idag har s&amp;auml;nkt fordonsskatt s&amp;auml;nka avdragsgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r bilreseavdraget eller h&amp;ouml;ja reseavdraget per mil. Staten b&amp;ouml;r utreda hur regional differentiering av beskattningen av bilismen kan utformas. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan form av regional differentiering av v&amp;auml;gtrafikens kostnader &amp;auml;r att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter i t&amp;auml;torter. Det g&amp;ouml;r att v&amp;auml;gtrafiken kan betala sina samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader d&amp;auml;r den g&amp;ouml;r mest skada. Vi utvecklar v&amp;aring;ra tankar om tr&amp;auml;ngselskatt h&amp;auml;r nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(&amp;ouml;) L&amp;aring;t fler kommuner f&amp;aring; chans att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselskatt&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett antal ekonomiska styrmedel f&amp;ouml;r att f&amp;aring; trafiken att betala sina samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader. Ett av dem &amp;auml;r tr&amp;auml;ngselskatt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r om&amp;ouml;jligt att bygga bort tr&amp;auml;ngseln i storst&amp;auml;derna genom nya v&amp;auml;gar. Nya kringfartsleder leder till mer trafik och i slut&amp;auml;ndan samma problem som de var t&amp;auml;nkta att avhj&amp;auml;lpa. N&amp;aring;got som dock hj&amp;auml;lper mot v&amp;auml;gtr&amp;auml;ngsel &amp;auml;r en tr&amp;auml;ngselskatt i kombination med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad kollektivtrafik. Principen f&amp;ouml;r tr&amp;auml;ngselskatt p&amp;aring;minner om den som finns f&amp;ouml;r parkeringsavgifter. Det betyder att avgiftens storlek best&amp;auml;ms av l&amp;auml;ge och tidpunkt. Syftet med tr&amp;auml;ngselskatt &amp;auml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r dem som har behov av att f&amp;auml;rdas med bil att kunna g&amp;ouml;ra det utan tidsf&amp;ouml;rluster, att f&amp;aring; ned on&amp;ouml;digt bil&amp;aring;kande och att minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. V&amp;auml;gtrafikens utsl&amp;auml;pp av koldioxid p&amp;aring;verkar jordens klimat mycket negativt. Biltrafiken orsakar &amp;auml;ven stora luftf&amp;ouml;roreningar i den lokala milj&amp;ouml;n, vilket orsakar oh&amp;auml;lsa f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som bor i t&amp;auml;torter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket med tr&amp;auml;ngselskatt i Stockholm gav mycket tydliga resultat: antalet bilar som f&amp;auml;rdades in och ut fr&amp;aring;n Stockholms innerstad minskade med &amp;ouml;ver 20 procent, kollektivtrafiken ut&amp;ouml;kades med 14 nya busslinjer och 200 nya bussar, antalet kollektivtrafikresor &amp;ouml;kade med 50 000 per dag, det lokala n&amp;auml;ringslivet fick &amp;ouml;kad framkomlighet, k&amp;ouml;tiderna in till city halverades och trafiken p&amp;aring; Essingeleden p&amp;aring;verkades marginellt. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;effekterna ledde f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket till minskade utsl&amp;auml;pp av koldioxid (14 procent l&amp;auml;gre i innerstaden och 2–3 procent l&amp;auml;gre i l&amp;auml;net), mindre partikelutsl&amp;auml;pp (9 procent mindre i innerstaden), l&amp;auml;gre emissioner fr&amp;aring;n icke-avgaspartiklar (t.ex. fr&amp;aring;n d&amp;auml;ck minskning med 14 procent), minskade kv&amp;auml;veoxidutsl&amp;auml;pp med ca 7 procent i innerstaden och att kolv&amp;auml;teutsl&amp;auml;ppen minskade med ca 15 procent i innerstaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men tr&amp;auml;ngelskatten &amp;auml;r &amp;auml;ven ett radikalt omf&amp;ouml;rdelningssystem inom trafiken. Tr&amp;auml;ngselskatt kombinerat med en utbyggd kollektivtrafik gynnar enligt f&amp;ouml;rdelningsanalyser l&amp;aring;ginkomsttagare, studenter, barn, ungdomar, &amp;auml;ldre och kollektivtrafikresen&amp;auml;rer. Utifr&amp;aring;n ett k&amp;ouml;nsperspektiv &amp;auml;r det kvinnors resande som st&amp;auml;rks och d&amp;auml;rmed bidrar tr&amp;auml;ngelskatten till att trafiksektorn blir mer j&amp;auml;mst&amp;auml;lld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;randet av tr&amp;auml;ngselskatt p&amp;aring;verkar inte bara Stockholmsregionen. Ett minskat bil&amp;aring;kande i Stockholm minskar klimatp&amp;aring;verkan. I resten av landet finns det inte samma m&amp;ouml;jligheter till en god och omfattande kollektivtrafik. En minskad bilism i storst&amp;auml;der leder d&amp;auml;rmed till mindre krav p&amp;aring; inskr&amp;auml;nkningar av bil&amp;aring;kande i &amp;ouml;vriga landet, som t.ex. en h&amp;ouml;jd bensinskatt. Ett inf&amp;ouml;rande av tr&amp;auml;ngselskatt i en storstadsregion &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av stor betydelse f&amp;ouml;r hela landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av det vi framf&amp;ouml;rt ovan har V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;respr&amp;aring;kat inf&amp;ouml;randet av tr&amp;auml;ngselskatt i Stockholm, men g&amp;auml;rna &amp;auml;ven p&amp;aring; andra platser i landet. En kommun kan dock inte sj&amp;auml;lv best&amp;auml;mma att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselskatt. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs enligt vissa bed&amp;ouml;mare en &amp;auml;ndring av grundlagen, vilket i sin tur kr&amp;auml;ver tv&amp;aring; riksdagsbeslut med val emellan. I v&amp;auml;ntan p&amp;aring; detta b&amp;ouml;r en kommun som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselskatt genom avtal med regeringen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom det r&amp;aring;der en viss oklarhet om riksdagen kan delegera till kommuner att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter eller om det m&amp;aring;ste till en &amp;auml;ndring av grundlagen anser vi att regeringen ska utreda hur det egentligen f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller sig. Vi vill att kommuner i framtiden sj&amp;auml;lva ska f&amp;aring; avg&amp;ouml;ra om de vill inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(aa) L&amp;aring;t int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselskatt g&amp;aring; till kollektivtrafik&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselskatt ska anv&amp;auml;ndas till satsningar inom framf&amp;ouml;rallt kollektivtrafiken. Att satsa int&amp;auml;kterna p&amp;aring; att bygga nya v&amp;auml;gar motverkar syftet med avgifterna och &amp;ouml;kar oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten inom trafikpolitiken. Om fler &amp;aring;ker kollektivt f&amp;aring;r &amp;auml;ven f&amp;ouml;retag och andra som har behov av transporter p&amp;aring; v&amp;auml;g st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jlighet att bedriva sin verksamhet. Individer och f&amp;ouml;retag som beh&amp;ouml;ver bil f&amp;aring;r en tidsvinst samtidigt som vi f&amp;aring;r en minskad belastning p&amp;aring; milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samband med folkomr&amp;ouml;stningen i Stockholms stad framgick det av r&amp;ouml;stsedeln att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n tr&amp;auml;ngselskatten skulle anv&amp;auml;ndas till b&amp;aring;de kollektivtrafik och v&amp;auml;gar. Eftersom vi anser att det &amp;auml;r den lokala och regionala niv&amp;aring;n som ska avg&amp;ouml;ra hur int&amp;auml;kterna ska anv&amp;auml;ndas accepterar vi att en del av pengarna avs&amp;auml;tts till v&amp;auml;gar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessv&amp;auml;rre verkar inte den borgerliga regeringen hysa n&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre tilltro till lokala instanser eller till folket i Stockholm. Regeringen har ett uppifr&amp;aring;nperspektiv och verkar misstro de lokala f&amp;ouml;retr&amp;auml;darnas kompetens att bed&amp;ouml;ma var pengarna g&amp;ouml;r b&amp;auml;st nytta. Regeringen struntar i den lokala folkomr&amp;ouml;stningen och inskr&amp;auml;nker det kommunala sj&amp;auml;lvstyret n&amp;auml;r staten &amp;ouml;vertar rollen som beslutfattare f&amp;ouml;r int&amp;auml;kternas anv&amp;auml;ndning. F&amp;ouml;r att vara riktigt s&amp;auml;ker p&amp;aring; att de lokala och regionala f&amp;ouml;retr&amp;auml;darna inte ska kunna anv&amp;auml;nda kommande tr&amp;auml;ngselint&amp;auml;kter till kollektivtrafiken, har regeringen inr&amp;auml;ttat en s&amp;auml;rskild v&amp;auml;gfond dit tr&amp;auml;ngselint&amp;auml;kter f&amp;ouml;rs. Dessa medel ska sedan anv&amp;auml;ndas till v&amp;auml;gar, och regeringen lyfter s&amp;auml;rskilt fram F&amp;ouml;rbifart Stockholm. Det &amp;auml;r ett projekt som kommer att kosta mer &amp;auml;n 25 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att int&amp;auml;kterna fr&amp;aring;n framtida tr&amp;auml;ngselskatter, f&amp;ouml;rutom kostnaderna f&amp;ouml;r system- och administrationskostnaderna, ovillkorligt ska &amp;aring;terf&amp;ouml;ras till regionen eller kommunen och dess valda instanser. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825709" name="_Toc239825709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827802" name="_Toc239827802"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827835" name="_Toc239827835"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827864" name="_Toc239827864"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886997" name="_Toc240886997"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002100" name="_Toc242002100"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002128" name="_Toc242002128"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265288" name="_Toc242265288"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265318" name="_Toc242265318"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515702" name="_Toc242515702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399934" name="_Toc244399934"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109269" name="_Toc245109269"&gt;&lt;/a&gt;Flygtrafiken&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att alla transportslag ska b&amp;auml;ra sina samh&amp;auml;llsekonomiska kostnader och det &amp;auml;ven p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt. Tillv&amp;auml;xt och regional utveckling &amp;auml;r viktigt, men det f&amp;aring;r inte ske genom &amp;aring;tg&amp;auml;rder som &amp;auml;r ekologiskt oh&amp;aring;llbara. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att &amp;ouml;verl&amp;auml;mna kostnader till n&amp;auml;sta generation. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r angel&amp;auml;get att &amp;auml;ven luftfarten bidrar till utsl&amp;auml;ppsminskningar s&amp;aring; att de av riksdagen fastst&amp;auml;llda milj&amp;ouml;kvalitetsm&amp;aring;len kan n&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;knat per passagerarkilometer &amp;auml;r flyget det transports&amp;auml;tt som p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n mest. Flyg &amp;auml;r inte ett energieffektivt transportmedel och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas i sammanhang d&amp;auml;r andra alternativ inte finns. En j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med andra transportslag ger en indikation p&amp;aring; flygets milj&amp;ouml;belastning.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: 0.0mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="99"/&gt;&lt;col width="84"/&gt;&lt;col width="214"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-left: 0.26mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Transportmedel&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Utsl&amp;auml;pp av kg &lt;br /&gt;CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;/personkm&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Personbil &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,170&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Landsv&amp;auml;g, enbart f&amp;ouml;rare.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Personbil &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,085&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Landsv&amp;auml;g, f&amp;ouml;rare + 1 passagerare.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Personbil &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,113&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Landsv&amp;auml;g, f&amp;ouml;rare + i genomsnitt 0,5 passagerare.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Buss&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,023&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Landsv&amp;auml;g, 50 % bel&amp;auml;ggning, 25 passagerare.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Buss&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Landsv&amp;auml;g, 100 % bel&amp;auml;ggning, 50 passagerare.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;T&amp;aring;g&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,003&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt; &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Flyg, kortdistans&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-right: -1.5mm; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,170*&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Genomsnittlig flygstr&amp;auml;cka 40 mil, 70 passagerare.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 26.28mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Flyg, medeldistans&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 22.24mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,126&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 0.71mm; padding-right: 0.71mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 56.5mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 9.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Flygstr&amp;auml;cka 200–300 mil, 70 % bel&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="K&amp;auml;lla" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;* Uppgift fr&amp;aring;n Luftfartsstyrelsen. &lt;br /&gt;K&amp;auml;lla: Sika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flygets klimatp&amp;aring;verkan uppkommer &amp;auml;ven som en f&amp;ouml;ljd av andra utsl&amp;auml;pp p&amp;aring; h&amp;ouml;g h&amp;ouml;jd. F&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvisande j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med andra transportslag kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r flygets koldioxidv&amp;auml;rden i tabellen beh&amp;ouml;va f&amp;ouml;rdubblas. Vissa h&amp;auml;vdar att p&amp;aring;verkan &amp;auml;r s&amp;aring; mycket som sex g&amp;aring;nger mer &amp;auml;n vad som redovisas ovan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 1998 inf&amp;ouml;rde Sverige avgasrelaterade landningsavgifter p&amp;aring; de statliga flygplatserna. Avgiften g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r samtliga avg&amp;aring;ngar, inrikes s&amp;aring;v&amp;auml;l som utrikes. Niv&amp;aring;n styrs av flygplanets utsl&amp;auml;ppsvolym av kv&amp;auml;veoxider, men &amp;auml;ven kolv&amp;auml;teutsl&amp;auml;ppen baseras p&amp;aring; flygplanets utsl&amp;auml;pp under en LTO-cykel (inflygning under 3 000 fot, landning, taxning, start och stigning upp till 3 000 fot). Avgiften &amp;auml;r idag 50 SEK/kg NO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;x&lt;/span&gt;. Den nya utsl&amp;auml;ppsrelaterade avgiften baseras enbart p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppen som uppkommer inom LTO-cykeln (land-start-cykeln). Men de flesta utsl&amp;auml;ppen finns utanf&amp;ouml;r LTO-cykeln och det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att geografiskt utvidga den ekonomiska milj&amp;ouml;styrningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arlanda flygplats har ett utsl&amp;auml;ppstak som inneb&amp;auml;r att flygplatsens samlade utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;veoxider och koldioxid &amp;aring;r 2011 inte f&amp;aring;r &amp;ouml;verstiga 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Sedan 1990 har Arlandas utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;veoxider sjunkit med 45 procent, medan koldioxidutsl&amp;auml;ppen &amp;aring;r 2006 var tv&amp;aring; procent l&amp;auml;gre &amp;auml;n takv&amp;auml;rdet fr&amp;aring;n &amp;aring;r 1990. Vi anser att det &amp;auml;r viktigt att utsl&amp;auml;ppstaket kvarst&amp;aring;r och inte f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Det ger ett viktigt incitament till att se transporter i ett helhetsperspektiv och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka hitta samordningsl&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r de olika trafikslagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc239825710" name="_Toc239825710"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827803" name="_Toc239827803"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827836" name="_Toc239827836"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc239827865" name="_Toc239827865"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc240886998" name="_Toc240886998"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002101" name="_Toc242002101"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242002129" name="_Toc242002129"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265289" name="_Toc242265289"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242265319" name="_Toc242265319"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242515703" name="_Toc242515703"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244399935" name="_Toc244399935"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc245109270" name="_Toc245109270"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag inom flygtrafiken&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att flygtrafiken ska vara en del av en omst&amp;auml;llning mot en mer milj&amp;ouml;anpassad transportsektor kr&amp;auml;vs bl.a. f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(a) Flyget ska ing&amp;aring; i internationella klimat&amp;aring;taganden&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s klimatpanel, IPCC, f&amp;ouml;rutsp&amp;aring;r att flygets samlade globala utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser &amp;aring;r 2050 i v&amp;auml;rsta fall kan uppg&amp;aring; till 15 procent. Det &amp;auml;r en oroande utveckling. Den internationella flygtrafiken omfattas tyv&amp;auml;rr inte av Kyotoprotokollet som reglerar utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det p&amp;aring; en internationell niv&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring m&amp;aring;ste ske, eftersom den internationella flygtrafiken &amp;auml;r sv&amp;aring;r att milj&amp;ouml;beskatta om det inte sker i flera l&amp;auml;nder samtidigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att det &amp;auml;r mycket viktigt att Sverige i internationella sammanhang agerar b&amp;aring;de i EU och FN f&amp;ouml;r att den internationella luftfartens klimatp&amp;aring;verkan ska inkluderas i den internationella klimatkonventionen efter 2012. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(b) Sverige m&amp;aring;ste vara mer aktivt internationellt&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;auml;r flygfotogen (som anv&amp;auml;nds av stora flygplan) och flygbensin (som i princip bara anv&amp;auml;nds i sm&amp;aring; privatplan) befriade fr&amp;aring;n koldioxid- och energiskatt. Internationella konventioner s&amp;auml;tter stopp f&amp;ouml;r en milj&amp;ouml;anpassad utveckling. I Chicagokonventionen fr&amp;aring;n 1944 s&amp;auml;gs att undertecknande stater inte f&amp;aring;r beskatta br&amp;auml;nsle som redan befinner sig ombord p&amp;aring; annat lands flygplan som flyger till eller fr&amp;aring;n avtalsslutande stat eller genom dess luftrum. Denna &amp;ouml;verenskommelse har sedan lett till att skattebefrielsen p&amp;aring; br&amp;auml;nsle har skrivits in i olika bilaterala avtal. Det betyder ofta att staterna f&amp;ouml;rbinder sig att inte p&amp;aring;f&amp;ouml;ra skatt p&amp;aring; in- eller utf&amp;ouml;rsel av br&amp;auml;nsle, men &amp;auml;ven att tankning av br&amp;auml;nsle &amp;auml;r befriat fr&amp;aring;n skatter eller avgifter. Detta system &amp;auml;r en f&amp;ouml;rlegad ordning och b&amp;ouml;r omg&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Sverige b&amp;ouml;r kraftfullt agera f&amp;ouml;r att ICAO (International Civil Aviation Organization) tillser att flygtrafiken minskar sin milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och att beskattning av flygbr&amp;auml;nsle blir m&amp;ouml;jligt. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(c) Nej till utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter i samma system som industrin&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har beslutat att flyget ska omfattas av ett system f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. V&amp;auml;nsterpartiet har hela tiden h&amp;auml;vdat att flygtrafiken inte ska ing&amp;aring; i samma system som industrin. Anledningen &amp;auml;r att det skulle ge olyckliga konsekvenser d&amp;aring; priset p&amp;aring; transporter kan sjunka samtidigt som industrins avgifter &amp;ouml;kar. Om hela eller delar av transportsektorn ing&amp;aring;r i samma system som de f&amp;ouml;retag som idag omfattas av handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter skulle teknikincitamentet att f&amp;aring; en energieffektiv och fossilfri transportsektor motverkas och en omst&amp;auml;llning till ett mer ekologiskt h&amp;aring;llbart transportsystem hindras. V&amp;auml;nsterpartiet har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;vt att Sverige i EU ska agera f&amp;ouml;r att transportslag inte ska omfattas av samma system med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter som industrin och energif&amp;ouml;retagen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessv&amp;auml;rre &amp;auml;r nu beslutet redan fattat om att flyget ska ing&amp;aring; i samma system, vilket i dagsl&amp;auml;get inte g&amp;aring;r att &amp;auml;ndra p&amp;aring;. Men vi har dock inte &amp;auml;ndrat v&amp;aring;r principiella uppfattning i fr&amp;aring;gan &amp;auml;ven om vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt f&amp;aring; det beslutande systemet att bli s&amp;aring; effektivt som m&amp;ouml;jligt. Vi har bl.a. h&amp;auml;vdat, speciellt mot bakgrund av att flygtrafik inte ens betalar n&amp;aring;gon energi- och koldioxidskatt, att alla utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter ska auktioneras ut och inte sk&amp;auml;nkas bort gratis till flygoperat&amp;ouml;rer. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(d) Inf&amp;ouml;r en klimatskatt f&amp;ouml;r utrikesflyget&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ovan n&amp;auml;mnda f&amp;ouml;rslaget om utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter f&amp;ouml;r flyget &amp;auml;r &amp;auml;nnu s&amp;aring; l&amp;auml;nge bara ett f&amp;ouml;rslag. &amp;Auml;ven med ett positivt tidsperspektiv kan ett s&amp;aring;dant system inte inf&amp;ouml;ras p&amp;aring; EU-niv&amp;aring; f&amp;ouml;rr&amp;auml;n tidigast 2012 om allt g&amp;aring;r enligt planerna f&amp;ouml;r beslutsprocessen. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vad vi g&amp;ouml;r till dess.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns andra l&amp;auml;nder i Europa som redan har n&amp;aring;gon form av flygskatt, t.ex. Storbritannien, Island och Frankrike. Nederl&amp;auml;nderna och Norge har ist&amp;auml;llet valt att ta ut skatt p&amp;aring; br&amp;auml;nslet f&amp;ouml;r inrikesflyget. Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; dessa l&amp;auml;nders bevekelsegrunder f&amp;ouml;r en flygskatt. Det &amp;auml;r inte rimligt att olika trafikslag behandlas skattem&amp;auml;ssigt olika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inrikesflyg som anv&amp;auml;nder flygfotogen konkurrerar med andra inrikes transportslag som bil, j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och buss. Men om Sverige ensamt inf&amp;ouml;r skatt p&amp;aring; flygfotogen f&amp;ouml;r inrikes flyg finns det en risk att flygbolag &amp;auml;gnar sig &amp;aring;t ekonomitankning i ett n&amp;auml;rliggande land. Speciellt g&amp;auml;ller det i de s&amp;ouml;dra delarna av landet. H&amp;auml;r kr&amp;auml;vs &amp;ouml;verenskommelser och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i ICAO, vilket vi &amp;auml;ven f&amp;ouml;reslagit ovan. Men detta kan ta v&amp;auml;ldigt l&amp;aring;ng tid. Regelverket till&amp;aring;ter dock att l&amp;auml;nder uppr&amp;auml;ttar bilaterala avtal, d&amp;auml;r gemensamma skatteniv&amp;aring;er f&amp;ouml;r flygbr&amp;auml;nsle kan fastsl&amp;aring;s. Sverige b&amp;ouml;r snarast uppta f&amp;ouml;rhandlingar med grannl&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att komma &amp;ouml;verens om gemensamma skatteniv&amp;aring;er f&amp;ouml;r skatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nsle. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r &amp;auml;ven unders&amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att inf&amp;ouml;ra en klimatskatt p&amp;aring; flygtrafik enligt samma m&amp;ouml;nster som vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r h&amp;auml;r nedan f&amp;ouml;r inrikesflyget. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(e) Inf&amp;ouml;r en klimatskatt f&amp;ouml;r inrikesflyget&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att komma tillr&amp;auml;tta med skattebefrielsen f&amp;ouml;r inrikesflyget vill vi inf&amp;ouml;ra en klimatskatt p&amp;aring; inrikesflyget. Klimatskatten sker genom en schabloniserad start- och landningsavgift. En s&amp;aring;dan konstruktion skulle &amp;ouml;ka incitamentet att fylla planen med resen&amp;auml;rer och d&amp;auml;rmed minska p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;n. F&amp;ouml;r oberoende omfattningen av antal flygtransporter i Sverige &amp;auml;r det viktigt att de flygplan som lyfter verkligen utnyttjas s&amp;aring; effektivt som m&amp;ouml;jligt. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till klimatskatt p&amp;aring; inrikesflyget &amp;auml;r inte en lika tr&amp;auml;ffs&amp;auml;ker konstruktion som en br&amp;auml;nsleskatt, men i v&amp;auml;ntan p&amp;aring; &amp;auml;ndrade internationella regelverk &amp;auml;r det &amp;auml;nd&amp;aring; ett tydligt ekonomiskt styrmedel mot en minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att niv&amp;aring; p&amp;aring; koldioxid- och energiskatt p&amp;aring; flygfotogen ska motsvara den niv&amp;aring; som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r bensin f&amp;ouml;r bilar. 2008 anv&amp;auml;nde inrikes flyg flygfotogen motsvarande 255 tusen kubikmeter. Flygfotogen inneh&amp;aring;ller cirka 6 procent mer energi, vilket g&amp;ouml;r att energiskatten 2008 skulle bli 3,26&amp;nbsp;per liter (3,08 per liter f&amp;ouml;r bilbensin). Int&amp;auml;kten f&amp;ouml;r staten blir d&amp;aring; ca 800&amp;nbsp;mkr. Koldioxidskatten f&amp;ouml;r bensin 2008 &amp;auml;r 2,44 per liter, vilket skulle ge en skatteint&amp;auml;kt p&amp;aring; ca 600 mkr. Den sammanlagda int&amp;auml;kten f&amp;ouml;r koldioxid- och energiskatten ber&amp;auml;knas d&amp;aring; uppg&amp;aring; till 1 500 miljoner kr.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns inga ber&amp;auml;kningar p&amp;aring; hur en s&amp;aring;dan skatt skulle p&amp;aring;verka efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; flygresor. Men i samband med att den f&amp;ouml;rra regeringen f&amp;ouml;reslog en passagerarskatt p&amp;aring; flygresor gjorde Sika (Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys) en ber&amp;auml;kning p&amp;aring; hur flygresorna skulle minska om passagerarskatten inf&amp;ouml;rdes. Sika konstaterade att minskningen skulle uppg&amp;aring; till 154 tusen resor av totalt 7 miljoner resor. Det betyder en nedg&amp;aring;ng av efterfr&amp;aring;gan med 2,2&amp;nbsp;procent. Om v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag skulle minska efterfr&amp;aring;gan med det dubbla (dvs. 4,4&amp;nbsp;procent) skulle det betyda int&amp;auml;kter f&amp;ouml;r staten motsvarande ca 1 430 miljoner kronor (800 + 600 = 1 500 =&amp;gt; 1 500 * 0,956 = 1 434 mkr).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs troligen vissa tekniska utredningar om avgr&amp;auml;nsningar m.m. innan systemet kan s&amp;auml;ttas i verket. Det g&amp;ouml;r att vi inte tror oss kunna inf&amp;ouml;ra skatten redan 1 januari 2010, utan f&amp;ouml;rst den 1 juli 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n de ovan beskrivna ber&amp;auml;kningarna g&amp;aring;r det att fastst&amp;auml;lla vilket pris som ska g&amp;auml;lla varje g&amp;aring;ng ett inrikesplan lyfter eller landar fr&amp;aring;n en flygplats. 2008 gjordes ca 135 000 landningar inrikes. Om antalet landningar skulle minska med 4,4 procent skulle det motsvara 129&amp;nbsp;000 landningar. Med en t&amp;auml;nkt int&amp;auml;kt fr&amp;aring;n inrikesflyget p&amp;aring; 1&amp;nbsp;430 miljoner kr motsvarar det 11 085 kr i avgift varje g&amp;aring;ng ett plan landar eller startar (1&amp;nbsp;430 000&amp;nbsp;000/129&amp;nbsp;000). F&amp;ouml;r ett plan med 100 passagerare &amp;auml;r merkostnaden allts&amp;aring; ca 110 kr per passagerare. Skatten ger ett tydligt incitament att fylla planen s&amp;aring; mycket det g&amp;aring;r och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt minska kostnaden per passagerare. Sverige b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ra en klimatskatt p&amp;aring; inrikes flyg, motsvarande en kostnad p&amp;aring; 11 000 kr per start och landning. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(f) &amp;Ouml;ka st&amp;ouml;det till Rikstrafiken&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag har Rikstrafiken i uppdrag att upphandla interregionala resor som inte kan bedrivas p&amp;aring; kommersiell grund, men som &amp;auml;nd&amp;aring; anses som viktiga och n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet som helhet och &amp;auml;ven f&amp;ouml;r den regionala utvecklingen. P&amp;aring; f&amp;ouml;ljande tio flyglinjer har Rikstrafiken idag avtal med operat&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Flyglinjer d&amp;auml;r Rikstrafiken har avtal med operat&amp;ouml;r och utbetalda belopp 2006&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 105.03mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="193"/&gt;&lt;col width="204"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Linjer&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Utbetalt belopp 2006 (tkr)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;&amp;Ouml;stersund–Ume&amp;aring;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;9 474&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Arvidsjaur–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;6 373&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Lycksele–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7 481&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Storuman–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;8 094&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Vilhelmina–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7 174&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Hemavan–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3 127&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;G&amp;auml;llivare–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;11 929&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Torsby/Hagfors–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;6 661&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Sveg–Arlanda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7 635&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Pajala–Lule&amp;aring;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7 728&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 50.96mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 54.07mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 19.67mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;75 676&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="K&amp;auml;lla" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;auml;lla: Rikstrafiken och riksdagens utredningstj&amp;auml;nst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Totalt omfattar Rikstrafikens st&amp;ouml;d till flyglinjerna 75 miljoner kr. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till klimatskatt f&amp;ouml;r inrikesflyget &amp;ouml;kar kostnaderna f&amp;ouml;r dessa flyglinjer. Men f&amp;ouml;r att inte &amp;aring;stadkomma en negativ regional utveckling f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att Rikstrafiken kompenseras f&amp;ouml;r klimatskattens effekter. Det sker ungef&amp;auml;r 7 500 inrikes landningar i samband med ovanst&amp;aring;ende flyglinjer. Full kompensation f&amp;ouml;r de &amp;ouml;kade kostnaderna motsvarar d&amp;aring; ett extra anslag p&amp;aring; 75 mkr (10 000 x 7 500 landningar).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om det inf&amp;ouml;rs en klimatskatt p&amp;aring; inrikesflyget anser vi att flyglinjer som omfattas av Rikstrafikens st&amp;ouml;d ska ges kompensation. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(g) &amp;Ouml;ka kraven p&amp;aring; flyget att minska sin milj&amp;ouml;belastning&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns &amp;auml;ven andra alternativa s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r flyget att minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Det kan vara genom motorf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar, milj&amp;ouml;effektiva konstruktioner av flygkroppen, maximalt utnyttjande av passagerar- och lastkapacitet, kortare och milj&amp;ouml;anpassad tid i luften och olika stig- och landningsvinklar. Det finns s&amp;auml;kert ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder som skulle kunna minska milj&amp;ouml;belastningen samtidigt som det reducerar kostnaderna f&amp;ouml;r trafikf&amp;ouml;retagen. Eftersom milj&amp;ouml;styrningen &amp;auml;r s&amp;aring; bristf&amp;auml;llig (dvs. att flyget inte betalar f&amp;ouml;r den samh&amp;auml;llskostnad som det ger upphov till) har flygbolagen svaga incitament att minimera flygets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan. Med starkare ekonomiska styrmedel kan det ske en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Vi har dock sett tecken p&amp;aring; att vissa flygbolag och flygplatser arbetar med en s&amp;aring;dan inriktning, vilket &amp;auml;r gl&amp;auml;djande. Det finns hur som helst fortfarande mycket kvar att g&amp;ouml;ra inom omr&amp;aring;det. F&amp;ouml;r att stimulera flygf&amp;ouml;retagen att minska milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan kr&amp;auml;vs ytterligare kunskaper.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Luftfartstyrelsen och Luftfartsveket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att belysa och komma med f&amp;ouml;rslag till hur flygtrafiken kan minimera milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan i enlighet med vad som n&amp;auml;mnts h&amp;ouml;r ovan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(h) Utveckla nya h&amp;aring;llbara flygbr&amp;auml;nslen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns inget fossilfritt ers&amp;auml;ttningsdrivmedel f&amp;ouml;r flygfotogen. Inte heller verkar forskningen ha tagit n&amp;aring;gra st&amp;ouml;rre hopp fram&amp;aring;t. Ett sk&amp;auml;l &amp;auml;r s&amp;auml;kert den svaga ekonomiska styrningen mot en mer milj&amp;ouml;anpassad flygtrafik. Eftersom de flesta flygplan har en drifttid p&amp;aring; ca 30 &amp;aring;r &amp;auml;r omst&amp;auml;llningen mot mer milj&amp;ouml;anpassade flygplan en l&amp;aring;ngsam process. Det enda riktigt snabba s&amp;auml;ttet att minska flygets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att flyga mindre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det finns ett behov av mer forskning om b&amp;auml;ttre drivmedel. Idag finns t.ex. Bio Jet A1, som &amp;auml;r flygfotogen fr&amp;aring;n biomassa. Det &amp;auml;r &amp;auml;nnu inte kommersiellt g&amp;aring;ngbart och m&amp;aring;ste &amp;auml;ven godk&amp;auml;nnas utifr&amp;aring;n internationell br&amp;auml;nslestandard. Staten b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;ka hur nya milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare flygbr&amp;auml;nslen kan utvecklas och p&amp;aring;skynda processen med att godk&amp;auml;nna milj&amp;ouml;v&amp;auml;nligare flygbr&amp;auml;nslen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(i) Peka ut ett antal strategiska flygplatser&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r det statliga engagemanget i flygplatsinfrastruktur &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla tillg&amp;auml;nglighet och h&amp;aring;llbar regional utveckling i hela landet. Vi anser att om en och samma region har flera alternativa flygplatser m&amp;aring;ste man prioritera resurserna till ett f&amp;auml;rre antal flygplatser. Detta under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att regionen som helhet klarar behovet av flygtransporter. Det &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rsvarbart att staten finansierar omfattande flygplatsinfrastruktur utan att ta h&amp;auml;nsyn till de transportpolitiska m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill peka ut ett antal strategiska flygplatser f&amp;ouml;r att styra statens resurser mer effektivt. Flyget m&amp;aring;ste ses i ett helhetsperspektiv n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller infrastruktur. Det betyder att vi vill v&amp;auml;ga in de &amp;ouml;vriga transportslagen n&amp;auml;r vi utformar v&amp;aring;rt st&amp;auml;llningstagande inf&amp;ouml;r inriktningen av de infrastrukturinvesteringar som ska g&amp;ouml;ras inom v&amp;auml;gtrafik, j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar, sj&amp;ouml;farten och flyget. De strategiska flygplatser vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r, redovisar vi mer utf&amp;ouml;rligt i den motion som l&amp;auml;ggs till riksdagen m.a.a. regeringens proposition om infrastrukturinriktningen f&amp;ouml;r 2010–2019, Framtidens resor och transporter 2008/09:100. H&amp;auml;r nedan presentar vi bara kort v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag till strategiska flygplatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rslag n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller flygplatser:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm, G&amp;ouml;teborg, Malm&amp;ouml;, Visby, &amp;Ouml;stersund, Arvidsjaur, Kiruna, Ume&amp;aring; och Lule&amp;aring;. Det g&amp;aring;r &amp;auml;ven att diskutera om Stockholmsomr&amp;aring;det b&amp;ouml;r f&amp;aring; ytterligare en flygplats i den s&amp;ouml;dra delen av regionen. Det skulle d&amp;aring; t.ex. kunna vara Skavsta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att staten pekar ut ett antal strategiska flygplatser i enlighet med f&amp;ouml;rslaget h&amp;auml;r ovan. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="RubrikNormalFetKursiv" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;(j) L&amp;auml;gg ned Bromma flygplats&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flygtrafiken p&amp;aring; Bromma &amp;auml;r, enligt siffror fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rvaltningen i Stockholm, ett av stadens st&amp;ouml;rsta milj&amp;ouml;problem. Bromma genererar buller, utsl&amp;auml;pp av kv&amp;auml;veoxider och en m&amp;auml;ngd andra f&amp;ouml;roreningar. Det sker i ett omr&amp;aring;de som redan &amp;auml;r h&amp;aring;rt anstr&amp;auml;ngt av trafikleder. Bromma beh&amp;ouml;vs inte, eftersom det finns andra fullgoda flygplatsalternativ i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den statistiska risken f&amp;ouml;r olyckor i samband med regulj&amp;auml;rflyg &amp;auml;r sm&amp;aring;. Men om det osannolika h&amp;auml;nder, blir f&amp;ouml;ljderna oftast fruktansv&amp;auml;rda. Placeringen av flygplatser mitt i stora st&amp;auml;der uts&amp;auml;tter fler m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r stora risker. Privatflyget d&amp;auml;remot &amp;auml;r statistiskt sett ett st&amp;ouml;rre s&amp;auml;kerhetsproblem &amp;auml;n regulj&amp;auml;rflyget, och privatflyget &amp;auml;r omfattande p&amp;aring; Bromma. Privatflygets olyckstal &amp;auml;r j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara med motorcykeltrafikens siffror och dessutom sker &amp;ouml;ver 60 procent av alla flyghaverier inom fem kilometer fr&amp;aring;n flygplatsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av byggbar mark &amp;auml;r det tredje starka argumentet f&amp;ouml;r att l&amp;auml;gga ned Bromma flygplats. Stockholm &amp;auml;r i skriande behov av bost&amp;auml;der och Bromma &amp;auml;r ett av f&amp;aring; omr&amp;aring;den d&amp;auml;r en st&amp;ouml;rre satsning p&amp;aring; ny bebyggelse &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig. V&amp;auml;nsterpartiet i Stockholm vill att Bromma flygplats markomr&amp;aring;de ska anv&amp;auml;ndas till att bygga en ekologisk stadsdel med ca 4&amp;nbsp;000 bost&amp;auml;der.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verv&amp;auml;ldigande argument har l&amp;auml;nge talat emot en flygplats i centrala Stockholm och vi anser att Bromma flygf&amp;auml;lt ska avvecklas. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 september 2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lars Ohly (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Marianne Berg (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jacob Johnson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Elina Linna (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lena Olsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Alice &amp;Aring;str&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter Pedersen (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör införas en transporthierarki som tydligt anger vilka transportslag som ska prioriteras för att de övergripande trafik- och miljömålen ska nås.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som stärker den regionala samordningen på ett sätt så att transportarbetets miljöpåverkan kan minska på regional nivå.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:CU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommuner ska kunna ålägga verksamhetsutövare att etablera transportplaner i samband med detaljplaneringen i syfte att minska transportbehov och främja miljövänligare resor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:CU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de statliga myndigheterna bör göra den miljöanpassade resan till norm och varje myndighet bör anta en resepolicy.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:FiU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i syfte att utveckla befintliga stadskärnor ska införa särskilda bestämmelser i PBL rörande detaljhandelsanläggningar i externa lägen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:CU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i avvaktan på lagändringar omgående bör införa ett moratorium för externa köpcentrum.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:CU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en e-strategi för IT-sektorn som ska syfta till att minska behovet av transporter och därmed minska klimatpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i EU bör verka för att det tas fram en e-strategi för IT-sektorn som ska syfta till att minska behovet av transporter och därmed minska klimatpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten ska stödja förslag som det som Folkbildningsförbundet lagt fram om informations- och utbildningsprojekt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska lägga fram ett förslag till hur kommunerna i samarbete med staten kan öka utbudet av IT-teknik på bibliotek och skolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör bygga ut IT-tillgången så att tillgängligheten inte blir en klass- eller landsbygdsfråga.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska tas fram en långsiktig strategi för utbyggnad och finansiering av en fortsatt bredbandsutbyggnad i landet motsvarande minst 2 Mbit i överföringshastighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten måste garantera att människor och företag kan använda höghastighetsuppkoppling motsvarande minst 2 Mbit/s till kostnader som är likvärdiga med dem som återfinns i tätorter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den samhälleliga kontrollen över och ägandet av IT-infrastrukturen ska stärkas, bl.a. för att den ska kunna utgöra en del i ett samhällsbygge för minskad miljöpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska ge direktiv till Teracom att kraftfullt fortsätta utbyggnaden av bredband i hela landet och att köpa in privata bredbandsnät.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör minska lönsamhetsmålet till 5 % och avskaffa utdelningsmålet för att möjliggöra utbyggnad av bredbandsnät i landet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de statliga myndigheterna senast den 31 december 2010 ska ha lämnat förslag till regeringen på hur de den 1 januari 2012 ska ha övergått till ett system med öppen mjukvara och öppna standarder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:FiU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att andelen resor med cykel bör öka från 10 till 15 % år 2015 och från 10 till 20 % år 2019.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör inrättas cykelsamordnare på dels nationell nivå, dels regional nivå.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör upprättas regionala och centrala cykelbokslut.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till investeringar i cykelinfrastruktur.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör genomföra Banverkets förslag till åtgärder för att öka kombinerade resor med cykel och tåg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Vägverket i uppdrag att kraftfullt tillse att det skapas fler cykelparkeringar vid tågstationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ingen operatör ska kunna få bedriva persontrafik om de inte använder tågvagnar som kan transportera cyklar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopa arbetsgivaravgiften och förmånsbeskattningen för cykel i de fall där arbetsgivare stimulerar sin personal att i stället för bil ta cykel till arbetsplatsen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrev eller i annan form bör ge Vägverket i uppdrag att utreda cyklandets aspekter utifrån socioekonomiskt och etniskt perspektiv och jämställdhetsperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen mer omfattande bör utreda hur den samhällsekonomiska kalkylmodellen kan ändras så att den dels tar hänsyn till miljöeffekter på ett bättre sätt, dels innefattar en värdering som inte missgynnar kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att kommuner åläggs att redovisa hur de ska förbättra sitt cykelvägnät och öka andelen transporter med cykel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör införas ett statsbidrag till kommuner på 50 % av anläggningskostnaden till cykelinfrastruktur under förutsättning att kommunen upprättat en cykelplan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och se över trafikregler så att de inte missgynnar cykeltrafik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det lagliga skyddet för cyklister bör stärkas genom att cyklister ges företräde framför bilar vid cykelöverfarter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Vägverket i uppdrag att utreda på vilket sätt cykelöverfarter kan göras säkrare och hur dessa kan få en mer enhetlig utformning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheten att tillåta väl avgränsade cykelfält eller cykelbanor i motgående riktning på en enkelriktad väg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att blandtrafik inte bör tillåtas med så höga hastigheter som 50 km/h om nollvisionen ska kunna nås inom rimlig tid.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur vägvisningen kan förbättras och byggas ut med enhetliga skyltar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att cykeltrafikanternas perspektiv alltid ska vara lika viktiga att beakta som trafiksäkerheten för bilister när två-plus-ett-vägar byggs.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kollektivtrafiken i huvudsak ska drivas av samhället i kommunal regi, landstingsregi eller statlig regi och att privatisering av såväl lokala och regionala som nationella kollektivtrafikföretag ska motverkas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till den lokala och regionala kollektivtrafiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till kollektivtrafik på landsbygden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intäkterna från trängselavgifterna i Stockholm i huvudsak ska användas för att förbättra kollektivtrafiken i Stockholmsregionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka samordningen av det samhällsbetalda trafikutbudet för att förbättra kollektivtrafiken på landsbygden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör stimulera de regionala trafikhuvudmännen till försök med en utökad anropsstyrd kollektivtrafik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det snarast bör tillsättas en utredning som har till uppgift att hitta ett avståndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att skattebefria kollektivtrafikkort som löneförmån på samma sätt som görs i dag med t.ex. bidrag till friskvård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att helt miljöanpassa kollektivtrafiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att busstrafiken inte ska belastas med ökad skatt på drivmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i enlighet med förslag från Klimatberedningen ska BNP-koppla drivmedelsskatterna till den ekonomiska utvecklingen men att busstrafiken kompenseras för dessa ökade kostnader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag som innebär att trafikförsäkringspremien för bussar avskaffas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag som innebär att bussar får sänkt fordonsskatt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör genomföras ett fullskaligt försök med klimattaxa, dvs. avgiftsfri kollektivtrafik, i storstad och ett glesbygdslän samt att forskarstöd kopplas till försöken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att forskningen som kopplas till klimattaxaförsöket bl.a. ska studera effekterna utifrån ett genusperspektiv, utifrån regionalpolitiska konsekvenser och trafiksäkerhet och utifrån hur klimattaxan påverkar arbetsutbudet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till lokal spårtrafik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till lokala spårfordon.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Vägverket bör få i uppdrag att genomföra två försök med BRT i Sverige och att medel bör tas från Vägverkets anslag för riktade satsningar till kollektivtrafiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till riktade satsningar till kollektivtrafik som kan användas till BRT-bussar, handikappanpassning och förbättrade miljöer vid stationerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>56</nummer>
<beteckning>56</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till ökat underhåll.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>57</nummer>
<beteckning>57</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till nyinvesteringar i järnvägen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>58</nummer>
<beteckning>58</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska införas en investeringsbudget för att möjliggöra ökade investeringar i järnväg, men även för att fördela kostnaderna bättre mellan olika generationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>59</nummer>
<beteckning>59</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva förutsättningarna för att avbryta avregleringen, bolagiseringen och konkurrensutsättningen av gods- och persontrafiken på järnväg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60</nummer>
<beteckning>60</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att SJ AB:s avkastningskrav till ägaren, dvs. staten, avskaffas och att lönsamhetsmålet minskas till 5 %.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>61</nummer>
<beteckning>61</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att SJ AB ska ha fortsatt ensamrätt till stomlinjerna, men också ha en skyldighet att genom trafikeringsplikt upprätthålla en väl fungerande kollektivtrafik på järnväg i hela landet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>62</nummer>
<beteckning>62</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla ett helhetsansvar och tydligare krav på samordning för den interregionala och regionala persontrafiken på järnväg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>63</nummer>
<beteckning>63</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ansvaret för stationsbyggnaderna ska flyttas från Jernhusen AB till Banverket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>64</nummer>
<beteckning>64</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheten och förutsättningarna för skapandet av ett "resanderåd".</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>65</nummer>
<beteckning>65</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till lågtrafikerade banor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>66</nummer>
<beteckning>66</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avsätta medel till kapillärspår.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>67</nummer>
<beteckning>67</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör använda sig av sin optionsrätt att efter 2010 lösa ut A-Train som operatör på Arlandabanan och att Banverket övertar ansvaret för järnvägssträckan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>68</nummer>
<beteckning>68</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Banverket och de andra trafikverken ska utveckla de samhällsekonomiska kalkylerna så att mäns och kvinnors värderingar tillmäts samma vikt, men även så att miljöeffekterna ges större tyngd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>69</nummer>
<beteckning>69</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrev till Banverket bör påpeka att miljö- och jämställdhetsperspektivet alltid ska analyseras och bevakas i planering och investeringar som leder till en regionförstoring.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70</nummer>
<beteckning>70</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör driva på i internationella forum för att minska risken för utsläpp av olja och andra farliga ämnen samt för att sanktionerna för oljeutsläpp ska höjas kraftigt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>71</nummer>
<beteckning>71</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att PSSA-reglerna utvidgas så att det är möjligt att med bindande regler även reglera fartygens utformning, konstruktion, utrustning och bemanning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>72</nummer>
<beteckning>72</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör agera för att det inom PSSA-klassade områden blir möjligt att införa bindande regler för att förhindra sjöfart utan kväverening att trafikera området.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>73</nummer>
<beteckning>73</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur en kilometerskatt för sjötrafiken i Östersjön skulle kunna införas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>74</nummer>
<beteckning>74</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska utreda villkoren för att överföra finansieringen av Sjöfartsverkets verksamhet till statsbudgeten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>75</nummer>
<beteckning>75</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sjötrafiken till och från Gotland ska betraktas som ett statligt ansvar och att detta bör ligga på Vägverket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>76</nummer>
<beteckning>76</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sjötrafiken till och från Gotland bör använda teknik som i största möjligaste mån reducerar utsläpp till vatten och luft.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>77</nummer>
<beteckning>77</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det så snart det är möjligt bör införas ett vägpris till Gotland.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>78</nummer>
<beteckning>78</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör peka ut ett antal strategiska hamnar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>79</nummer>
<beteckning>79</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör peka ut ett antal strategiska kombiterminaler.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80</nummer>
<beteckning>80</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över farledsavgifterna så att de blir mer miljöträffsäkra.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>81</nummer>
<beteckning>81</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram ett förslag som baseras på att alla hamnavgifter ska vara differentierade efter fartygstrafikens miljöpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>82</nummer>
<beteckning>82</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det är viktigt att det sker en utbyggnad av Södertälje kanal.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>83</nummer>
<beteckning>83</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om större utskov från Vänern.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>84</nummer>
<beteckning>84</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram ett lagförslag till införande av båtskatt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>85</nummer>
<beteckning>85</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skatten på alkylatbensin bör sänkas med 1 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>86</nummer>
<beteckning>86</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det krävs en samordnad nationell tillsyn över avfallshanteringen i fritidsbåtshamnar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>87</nummer>
<beteckning>87</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka pådrivande inom EU för att begränsa användningen av de färger som innehåller skadliga antifoulingbiocider.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>88</nummer>
<beteckning>88</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen aktivt bör agera för att EU ska fasa ut bränslesubventionerna till fartyg och fiskeflotta.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>89</nummer>
<beteckning>89</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och lämna förslag till hur ett skrotningsbidrag till tvåtaktsmotorer kan utformas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90</nummer>
<beteckning>90</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hastigheten på vägar och motorvägar måste vara restriktiv och att det inte får ske höjningar av hastigheten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>91</nummer>
<beteckning>91</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör sättas upp fler automatiska hastighetsövervakningskameror runt om i landet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>92</nummer>
<beteckning>92</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det fr.o.m. 2013 inte ska säljas nyproducerade bilar som bara använder sig av fossil drift, utan bilarna måste även kunna köras på biodrivmedel eller annat hållbart drivsystem, t.ex. el.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>93</nummer>
<beteckning>93</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör utreda hur en utfasning av lastbilar som drivs med fossila bränslen kan ske.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>94</nummer>
<beteckning>94</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige internationellt bör verka för att det införs en internationell certifiering för hållbar odling av bioenergi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>95</nummer>
<beteckning>95</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige genom t.ex. biståndsmedel bör kunna bygga upp institutionell kapacitet i fattigare länder för att dessa ska kunna säkerställa efterlevnaden av certifieringssystemen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>96</nummer>
<beteckning>96</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att alla former av fordonsbränslen certifieras utifrån kriterier om en hållbar produktion.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>97</nummer>
<beteckning>97</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning som på vetenskaplig grund ska gå igenom olika bränslesorter utifrån ett livscykelperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>98</nummer>
<beteckning>98</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör stödja både forskning om och uppförande av pilot- och demoanläggningar som tillverkar förnybara drivmedel eller drivmedelssystem.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>99</nummer>
<beteckning>99</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inriktningen av forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram ska främja jämställdhetsmålet och en jämn könsfördelning mellan de anlitade forskarna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>100</nummer>
<beteckning>100</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka inblandningen av biodrivmedel i vanlig bensin och diesel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>101</nummer>
<beteckning>101</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett konkret förslag för ett system med biodrivmedelscertifikat som kan införas senast 1 januari 2011.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>102</nummer>
<beteckning>102</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska utvärdera utfallet av den s.k. pumplagen och föreslå åtgärder som stimulerar utbyggnad av andra drivmedel än etanol, t.ex. biogas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>103</nummer>
<beteckning>103</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör lägga fram ett lagförslag som skapar en enhetlig definition av vad som är en miljöbil.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>104</nummer>
<beteckning>104</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen utifrån ett miljöperspektiv bör utvärdera och förändra lagstiftningen för statens miljöbilsdefinition så att nya regler kan träda i kraft den 1 juli 2010.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>105</nummer>
<beteckning>105</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla bilar som statliga myndigheter köper in ska vara miljöbilar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:FiU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>106</nummer>
<beteckning>106</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag på pantsystem för uttjänta bilar med ett pantbelopp på 5 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>107</nummer>
<beteckning>107</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bensin- och dieselskatten ska höjas med 75 öre mellan åren 2008 och 2010, dvs. 25 öre per år.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>108</nummer>
<beteckning>108</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör skatteväxla höjd bensinskatt i enlighet med vad som föreslås i motionen så att låginkomsttagare och landsbygdsbor kompenseras för de ökade kostnaderna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>109</nummer>
<beteckning>109</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör skatteväxla höjd dieselskatt med 10 öre mot samma summa sänkt fordonsskatt för tunga fordon.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>110</nummer>
<beteckning>110</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att drivmedelsskatten ska delas i tre delar - en koldioxidkomponent, en fiskal komponent (dvs. energiskatten) och en komponent för övriga miljöegenskaper.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>111</nummer>
<beteckning>111</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen mer noggrant bör utreda vilka skillnader som föreligger mellan "svavelfri" Europadiesel och diesel i miljöklass 1 och utifrån den samlade miljöbedömningen föreslå lämpliga skattenivåer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>112</nummer>
<beteckning>112</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att tullavgifterna för etanol utanför EU tas bort.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>113</nummer>
<beteckning>113</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU bör agera för att mervärdesdirektivet ändras så att det möjliggör nedsättning av moms i syfte att minska miljöbelastningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>114</nummer>
<beteckning>114</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör föreslå ändringar i fordonsskatten så att den blir mer koldioxidbaserad i enlighet med vad som föreslås i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>115</nummer>
<beteckning>115</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om det är möjligt att införa en koldioxidbaserad fordonsskatt för äldre bilar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>116</nummer>
<beteckning>116</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett system för kilometerskatt för tunga fordon bör träda i kraft senast den 1 januari 2011.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>117</nummer>
<beteckning>117</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör införa Naturvårdsverkets förslag till koldioxidbaserat förmånsskattesystem, vilket kopplar bilarnas koldioxidutsläpp till förmånsvärdet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>118</nummer>
<beteckning>118</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur förmån av fri parkering kan lyftas ut ur själva värderingen av förmånsbil och i stället hanteras på annat sätt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>119</nummer>
<beteckning>119</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag om införande av en försäljningsskatt på nya bilar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>120</nummer>
<beteckning>120</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som har till uppgift att hitta ett avståndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>121</nummer>
<beteckning>121</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till regional differentiering av beskattningen av bilismen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>122</nummer>
<beteckning>122</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en kommun som så önskar ska få möjlighet att införa trängselskatt genom avtal med regeringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>123</nummer>
<beteckning>123</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som möjliggör för kommuner att i framtiden själva få avgöra om de vill införa trängselavgifter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>124</nummer>
<beteckning>124</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intäkterna från framtida trängselskatter, förutom system- och administrationskostnaderna, ovillkorligt ska återföras till regionen eller kommunen och dess valda instanser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>125</nummer>
<beteckning>125</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i internationella sammanhang aktivt bör agera både i EU och FN för att den internationella luftfartens klimatpåverkan ska inkluderas i den internationella klimatkonventionen efter 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>126</nummer>
<beteckning>126</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen kraftfullt bör agera för att ICAO (International Civil Aviation Organization) tillser att flygtrafiken minskar sin miljöpåverkan och att beskattning av flygbränsle blir möjligt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>127</nummer>
<beteckning>127</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU bör agera för att transportslag inte omfattas av samma system med utsläppsrätter som industrin och energiföretagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>128</nummer>
<beteckning>128</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla utsläppsrätter ska auktioneras ut och inte skänkas bort gratis till flygoperatörer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>129</nummer>
<beteckning>129</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör uppta förhandlingar med grannländer för att komma överens om gemensamma skattenivåer för skatt på flygbränsle.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>130</nummer>
<beteckning>130</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör undersöka möjligheterna att införa en klimatskatt på flygtrafik enligt samma mönster som vi föreslår för inrikesflyget.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>131</nummer>
<beteckning>131</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att införa en klimatskatt på inrikes flyg, motsvarande en kostnad på 11 000 kr per start eller landning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>132</nummer>
<beteckning>132</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att kompensera flyglinjer upphandlade av Rikstrafiken i samband med införandet av en klimatskatt på inrikes flyg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>133</nummer>
<beteckning>133</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket i uppdrag att belysa och komma med förslag till hur flygtrafiken kan minimera miljöpåverkan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>134</nummer>
<beteckning>134</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka hur nya, miljövänligare flygbränslen kan utvecklas och påskynda processen med att godkänna miljövänligare flygbränslen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:MJU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>135</nummer>
<beteckning>135</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör peka ut ett antal strategiska flygplatser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>136</nummer>
<beteckning>136</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Bromma flygfält ska avvecklas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2009-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<namn>Lars Ohly</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0679667648714</intressent_id>
<namn>Marianne Berg</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>039984931601</intressent_id>
<namn>Jacob Johnson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0972254695405</intressent_id>
<namn>Elina Linna</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0615338062910</intressent_id>
<namn>Lena Olsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<namn>Alice Åström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0556347007015</intressent_id>
<namn>Peter Pedersen</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:24:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GX02T426</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 15:05:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:24:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02T426</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_t_426.docx</filnamn>
<filstorlek>207951</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Trafik och miljö</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/028614BA-8E86-4469-A7A7-A0DCC525EE3C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02T426</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_t_426.pdf</filnamn>
<filstorlek>900488</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200910_t_426</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1F3AC9E7-2107-4E06-B421-5182046B2434</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>