<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2300543</hangar_id>
 <dok_id>GX02N6</dok_id>
 <rm>2009/10</rm>
 <beteckning>N6</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2009/10:N6 av Ulf Holm och Per Bolund (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp8</tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-11-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-11-10 16:17:28</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-05 16:46:11</publicerad>
 <titel>med anledning av skr. 2009/10:34 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009</titel>
 <subtitel>av Ulf Holm och Per Bolund (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{E750DE4F-F6BF-4293-BDFF-6B27281754C8}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02N6/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02N6</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX02N6</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2009/10:N6&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Ulf Holm och Per Bolund (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av skr. 2009/10:34 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp008&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av skr. 2009/10:34 Sveriges handlingsprogram f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning – uppf&amp;ouml;ljningsrapport 2009" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Magnus Lindgren" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 091002 1900 5.14 RP ZAP" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Nya formatmallshantering f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rslag+urix bak&amp;aring;tkomp, hemstlatt/hemstl_att, reparerade punktlistor, TOC ej h&amp;aring;rdkodat, reset styles --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Tue, 10 Nov 2009 16:10:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200910_N_6.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inom ramen f&amp;ouml;r Lissabonstrategin och dess genomf&amp;ouml;rande inte ska &amp;ouml;verf&amp;ouml;ras ytterligare beslutskompetens till EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ta fram en svensk strategi som inneh&amp;aring;ller konkreta f&amp;ouml;rslag inom klimat- och havsmilj&amp;ouml;fr&amp;aring;gan att driva inom EU inf&amp;ouml;r kommande uppdateringar av EU:s Lissabonstrategi.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen, som en del i arbetet med att genomf&amp;ouml;ra Sveriges del i Lissabonstrategin, b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ra det fempunktsprogram f&amp;ouml;r minskad ungdomsarbetsl&amp;ouml;shet som beskrivs i motionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet ska vara integrerat i alla politikomr&amp;aring;den i Lissabonstrategin.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen utifr&amp;aring;n riktlinjerna i Lissabonstrategin ska l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att motverka klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och fr&amp;auml;mja en h&amp;aring;llbar utveckling i Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen, som en del i arbetet med att genomf&amp;ouml;ra Sveriges del i Lissabonstrategin, b&amp;ouml;r utarbeta en svensk strategi f&amp;ouml;r socialt f&amp;ouml;retagande delvis utifr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nders arbete med social ekonomi.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som en del av EU:s strategi f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning, den s.k. Lissabonstrategin, ska varje medlemsland ta fram ett eget handlingsprogram f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. I regeringens skrivelse 2009/10:34 Sveriges handlingsprogram f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning – uppf&amp;ouml;ljningsrapport 2009 redovisar regeringen sina st&amp;aring;ndpunkter f&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder de kommande &amp;aring;ren. Skrivelsen inneh&amp;aring;ller inga nyheter utan &amp;auml;r en sammanfattning av regeringens senaste budgetproposition och tidigare framlagda propositioner. Budgetpropositionen har vi besvarat i partimotionen, Ett modernt gr&amp;ouml;nt Sverige efter krisen – Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;nas budgetmotion f&amp;ouml;r 2010, samt i de kommitt&amp;eacute;motioner g&amp;auml;llande budgeten som l&amp;auml;mnas inom respektive utskott. Vi v&amp;auml;ljer att inte upprepa dessa st&amp;aring;ndpunkter h&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den h&amp;auml;r motionen tar vi bara upp vissa s&amp;auml;rskilda &amp;auml;renden som har b&amp;auml;ring p&amp;aring; regeringens politik utifr&amp;aring;n EU:s Lissabonstrategi och d&amp;auml;r vi finner det anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att regeringen inte redovisat tillr&amp;auml;ckliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder i Sverige eller hur man avser att agera inom EU f&amp;ouml;r att lyfta fram s&amp;auml;rskilda fr&amp;aring;gor, framf&amp;ouml;r allt med inriktning p&amp;aring; milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r de nationella handlingsplanerna finns de integrerade riktlinjer som beslutats av EU. Vi har valt att ocks&amp;aring; ge fram&amp;aring;tsyftande synpunkter p&amp;aring; dessa riktlinjer. Vi menar att regeringen redan nu m&amp;aring;ste b&amp;ouml;rja agera f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra riktlinjerna. Detta &amp;auml;r viktigt inte minst f&amp;ouml;r att riktlinjerna ska ligga i fas med den nationella politik vi driver f&amp;ouml;r framtiden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lissabonstrategin&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lissabonstrategin antogs vid EU:s toppm&amp;ouml;te i Lissabon 2000. Vid Europeiska r&amp;aring;dets toppm&amp;ouml;te i mars 2005 fastst&amp;auml;lldes vid en halvtids&amp;ouml;versyn den linje som nu g&amp;auml;ller. Strategin bygger p&amp;aring; att tre delar, socialpolitiken, den ekonomiska politiken och milj&amp;ouml;politiken, ska st&amp;ouml;dja varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;partiets sida vill vi starkt betona att utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r Lissabonstrategin &amp;auml;r att den ska bygga p&amp;aring; varje enskilt lands s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och behov och att ytterligare beslut p&amp;aring; EU-niv&amp;aring; inte ska efterstr&amp;auml;vas. Beslut ska inte p&amp;aring;tvingas utan i m&amp;ouml;jligaste m&amp;aring;n vara nationella. Det &amp;auml;r viktigt med erfarenhetsutbyte som ocks&amp;aring; kan vara l&amp;auml;rande. Men utg&amp;aring;ngspunkten ska alltid vara eget beslutande utifr&amp;aring;n v&amp;aring;rt lands specifika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att EU:s regelverk inte hindrar medlemsstater fr&amp;aring;n att ta sitt nationella ansvar, vilket t.ex. inneb&amp;auml;r att Sverige ska kunna g&amp;aring; f&amp;ouml;re i en aktiv klimat- och milj&amp;ouml;politik. Det har varit s&amp;auml;rskilda problem d&amp;aring; &amp;ouml;verbetoningen av den fria r&amp;ouml;rligheten f&amp;ouml;r varor skett p&amp;aring; bekostnad av milj&amp;ouml;- och naturskydd och h&amp;auml;lsa. Det &amp;auml;r t.ex. orimligt att delstater i USA har st&amp;ouml;rre frihet att fr&amp;auml;mja anv&amp;auml;ndningen av biodrivmedel och stimulera ny teknik genom att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; inblandning &amp;auml;n vad medlemsstater i EU har. De senaste &amp;aring;ren har ocks&amp;aring; den fria r&amp;ouml;rligheten f&amp;ouml;r varor och tj&amp;auml;nster inneburit en allt st&amp;ouml;rre press p&amp;aring; skyddet av fackliga r&amp;auml;ttigheter och den svenska modellen f&amp;ouml;r kollektivavtal p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de tre omr&amp;aring;den som Lissabonstrategin ska vila p&amp;aring; &amp;auml;r det s&amp;auml;rskilt viktigt att det fastsl&amp;aring;s att det inte f&amp;aring;r ske n&amp;aring;gon ytterligare &amp;ouml;verflyttning av beslut, eller kompetens, inom socialpolitiken, utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken. Inom milj&amp;ouml;politiken finns det i dag en del &amp;ouml;verstatliga beslut, som i vissa fall kan vara befogade eftersom m&amp;aring;nga milj&amp;ouml;problem g&amp;aring;r &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser. Men det &amp;auml;r endast n&amp;auml;r den nationella milj&amp;ouml;politiken inte f&amp;aring;r &amp;ouml;nskv&amp;auml;rda effekter som Milj&amp;ouml;partiet kan acceptera ytterligare &amp;ouml;verf&amp;ouml;ringar av beslutskompetenser. Inom ramen f&amp;ouml;r Lissabonstrategin och dess genomf&amp;ouml;rande &amp;auml;r det allts&amp;aring; viktigt att framh&amp;aring;lla att det inte ska &amp;ouml;verf&amp;ouml;ras ytterligare beslutskompetens till EU. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&amp;Ouml;vergripande strategi f&amp;ouml;r framtida Lissabonstrategier&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lissabonstrategin ska vila p&amp;aring; tre ben. Det &amp;auml;r beklagligt att regeringen s&amp;aring; ensidigt inriktar sin politik p&amp;aring; den klassiska ekonomiska politiken, dit vi &amp;auml;ven r&amp;auml;knar in arbetsmarknads&amp;shy;politiken och ber&amp;ouml;rda delar av socialpolitiken, utan h&amp;auml;nsyn till den tredje h&amp;ouml;rnstenen, milj&amp;ouml;politiken. Det blir s&amp;auml;rskilt tydligt med skrivelsen Sveriges handlingsprogram f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning – uppf&amp;ouml;ljningsrapport 2009.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har ett mycket tydligt fokus p&amp;aring; att g&amp;ouml;ra det l&amp;ouml;nsamt att arbeta och driva f&amp;ouml;retag.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Och &amp;auml;ven om vi inte delar regeringens &amp;aring;sikt om vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;vs n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller n&amp;auml;rings- och arbetsmarknadspolitiken s&amp;aring; h&amp;aring;ller vi med om att dessa omr&amp;aring;den &amp;auml;r centrala och viktiga. Problemet &amp;auml;r att regeringen inte g&amp;ouml;r tillr&amp;auml;ckligt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;- och klimatpolitiken utifr&amp;aring;n FN:s IPCC-rapport och Sternrapporten. I st&amp;auml;llet skjuter man klimatproblematiken framf&amp;ouml;r sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men det &amp;auml;r inte bara klimatkrisen som inger oro. Det senaste &amp;aring;ret har oron p&amp;aring; de internationella finansiella marknaderna slagit till med full kraft v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver. Effekterna av den finansiella krisen &amp;auml;r b&amp;aring;de kortsiktiga och l&amp;aring;ngsiktiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har v&amp;auml;lkomnat det stabilitetspaket som EU:s ledare kommit &amp;ouml;verrens om och som omvandlats till svensk lag. Vi menar att det var riktigt med ett kraftfullt agerande f&amp;ouml;r att minska de akuta problemen p&amp;aring; de finansiella marknaderna. Ut&amp;ouml;ver den krishantering som nu skett m&amp;aring;ste b&amp;aring;de Sverige och EU arbeta f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre ordning och reda p&amp;aring; finansmarknaderna. Detta &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktig ekonomisk utveckling. Detta arbete m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ske p&amp;aring; global niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; kort sikt menar vi ocks&amp;aring; att regeringen m&amp;aring;ste vidta ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att mildra effekten av l&amp;aring;gkonjunkturen. I det l&amp;auml;ge som Sverige hamnat i m&amp;aring;ste statsmakten agera. Vi m&amp;aring;ste investera i utbildning och arbetsmarknads&amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;aring; som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i Milj&amp;ouml;partiets budgetmotion 2009/10:Fi262 – Ett modernt gr&amp;ouml;nt Sverige efter krisen – Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;nas budgetmotion f&amp;ouml;r 2010. Med varsel som duggar t&amp;auml;tt kr&amp;auml;vs en kraftfull utbyggnad av utbildningsinsatserna, inte minst vad g&amp;auml;ller riktade ungdomssatsningar och kvalificerad yrkesutbildning och f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kvaliteten p&amp;aring; utbildningsinsatserna. Omskolning och h&amp;ouml;jd kompetens &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r att personer ska kunna g&amp;aring; &amp;ouml;ver till andra yrken d&amp;auml;r det finns brist i dag och fram&amp;ouml;ver. F&amp;ouml;r att motverka klimatkrisen m&amp;aring;ste vi satsa p&amp;aring; att bygga om Sverige till ett mer klimatanpassat samh&amp;auml;lle. Vi ser m&amp;ouml;jligheter i en stark utbyggnad av kollektivtrafiken. Det handlar om sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar i ett tiotal av landets st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der, om regionala sp&amp;aring;rsatsningar, om att snabba p&amp;aring; redan beslutade och p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade nationella j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsinvesteringar och att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja bygget av h&amp;ouml;ghastighetsbanor mellan landets storstadsregioner. Det kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; upprustning av folkhemsbost&amp;auml;derna och miljonprogramsomr&amp;aring;dena f&amp;ouml;r att bl.a. satsa p&amp;aring; energieffektiviseringar och f&amp;ouml;rnybara energil&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som &amp;auml;r unga i dag ska b&amp;auml;ra upp samh&amp;auml;llet i morgon. Att ingjuta hopp och framtidstro i dagens unga generation &amp;auml;r en framtidsinvestering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag st&amp;aring;r vi inf&amp;ouml;r en enorm utmaning. Arbetsl&amp;ouml;sheten bland unga &amp;ouml;kar rekordsnabbt, och den &amp;ouml;kar betydligt snabbare i Sverige &amp;auml;n i m&amp;aring;nga andra EU-l&amp;auml;nder. Ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r nu n&amp;auml;rmare 30 % – bland de h&amp;ouml;gsta i unionen. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver riskerar situationen att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras ytterligare under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. Ungdomskullarna &amp;auml;r rekordstora. &lt;span style="letter-spacing: -0.2pt;"&gt;P&amp;aring; tio &amp;aring;r har antalet 19-&amp;aring;ringar &amp;ouml;kat med 30 % (30&amp;nbsp;000 personer). Inte sedan 1960-talet har det varit s&amp;aring; m&amp;aring;nga 19-&amp;aring;ringar som i dag.&lt;/span&gt; Samtidigt kommer arbetsmarknaden att forts&amp;auml;tta att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras. Enligt regeringens prognoser i budgetpropositionen kommer arbetsl&amp;ouml;sheten att &amp;ouml;ka b&amp;aring;de 2010 och 2011.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom har f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r de unga att studera p&amp;aring; komvux och h&amp;ouml;gskola minskat sedan den moderatstyrda regeringen kom till makten 2006. H&amp;ouml;gskolan har inte byggts ut. Statsbidragen till komvux har minskat dramatiskt. Skolverket rapporterar att var tredje studieplats p&amp;aring; komvux (totalt 40&amp;nbsp;000 platser) har f&amp;ouml;rsvunnit mellan 2006 och 2008. Dessutom har regeringen f&amp;ouml;rsenat utbyggnaden av den kvalificerade yrkesutbildningen och yrkesh&amp;ouml;gskolan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I st&amp;auml;llet har regeringen l&amp;aring;st in arbetss&amp;ouml;kande ungdomar i den s.k. jobbgarantin f&amp;ouml;r unga. D&amp;auml;r har de arbetss&amp;ouml;kande ungdomarna samlats – och p&amp;aring; tv&amp;aring; &amp;aring;r har den vuxit till &amp;ouml;ver 30&amp;nbsp;000 ungdomar. Den s.k. jobbgaranti &amp;auml;r dock inte n&amp;aring;gon garanti att f&amp;aring; jobb. Under den inledande fasen – i praktiken ungef&amp;auml;r sex m&amp;aring;nader – erbjuds deltagaren inga aktiva insatser. I st&amp;auml;llet h&amp;auml;nvisas man till det som kallas ”jobbcoachning”, dvs. enkla kurser i att skriva jobbans&amp;ouml;kningar och cv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter den inledande fasen ska den som s&amp;ouml;ker arbete kunna f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till arbetspraktik eller utbildningsinsatser. Det har dock hittills endast skett i undantagsfall. Av de drygt 35 000 ungdomar som var inskrivna i jobbgarantin i maj 2009 deltog endast 2 % i utbildning och endast 5 % i praktik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla goda krafter i samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste nu mobiliseras. Att skapa m&amp;ouml;jligheter och en ljusare framtidsbild f&amp;ouml;r dagens unga generation &amp;auml;r en nyckel f&amp;ouml;r att klara framtidens utmaningar. Unga m&amp;aring;ste f&amp;aring; chansen s&amp;aring; att de kan v&amp;auml;xa och bidra med sin fulla potential. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har vi i v&amp;aring;r budgetmotion, 2009/10:Fi262 Ett modernt gr&amp;ouml;nt Sverige efter krisen – Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;nas budgetmotion f&amp;ouml;r 2010, tillsammans med Socialdemokraterna och V&amp;auml;nstern lagt fram ett program i fem punkter f&amp;ouml;r att minska ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten. &lt;a id="_Toc228589659" name="_Toc228589659"&gt;&lt;/a&gt;Programmet handlar om snabbare kartl&amp;auml;ggning av ungdomarnas behov vad g&amp;auml;ller &amp;aring;tg&amp;auml;rder och utbildning. Det handlar om att arbetsl&amp;ouml;sa ungdomar ska komma ut i studier och &amp;aring;tg&amp;auml;rder, t.ex. praktikplats eller subventionerad anst&amp;auml;llning. Det handlar om att arbetsl&amp;ouml;sa ungdomar som saknar fullst&amp;auml;ndig gymnasieutbildning ska kunna komplettera sin utbildning och d&amp;aring; vara ber&amp;auml;ttigade till en s&amp;auml;rskild ungdomslyfts&amp;shy;ers&amp;auml;ttning eller till aktivitetsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r dem som kvalificerat sig f&amp;ouml;r det. Det handlar om f&amp;ouml;rstajobbetavdrag, fler l&amp;auml;rlingsplatser och b&amp;auml;ttre st&amp;ouml;d till unga med funktions&amp;shy;neds&amp;auml;ttning. Det handlar om fler platser i KY och h&amp;ouml;gskolan, b&amp;auml;ttre studie- och karri&amp;auml;rr&amp;aring;dgivning och att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheten till praktik och traineejobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot denna bakgrund anser vi att regeringen, som en del i arbetet med genomf&amp;ouml;randet av Sveriges del i Lissabonstrategin, b&amp;ouml;r ta till sig och genomf&amp;ouml;ra det ovan beskrivna fempunktsprogrammet f&amp;ouml;r minskad ungdomsarbetsl&amp;ouml;shet. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser inte att de 24 riktlinjer som finns i Lissabonstrategin lever upp till de m&amp;aring;l som finns om att klimat- och milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna ska integreras naturligt f&amp;ouml;r att strategin ska vara just tredelad – dvs. att socialpolitiken, den ekonomiska politiken och milj&amp;ouml;politiken ska st&amp;ouml;dja varandra. H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer n&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; denna brist:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I de underliggande bilagorna till skrivelsen saknas till stor del gr&amp;ouml;na nyckeltal. Det enda som finns redovisas i bilaga 2, Strukturindikatorer Sverige j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med &amp;ouml;vriga EU &amp;aring;r 2008. I denna redovisas utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, energiintensitet i ekonomin samt godstransporter i relation till BNP. Inte i n&amp;aring;got av dessa tre exempel finns Sverige med i topp 3 i EU. Detta samtidigt som Sverige i m&amp;aring;nga ekonomiska indikationer ligger i topp 3 i EU. Sverige har uppenbart mycket kvar att g&amp;ouml;ra inom milj&amp;ouml;- och klimatomr&amp;aring;det, och vi beklagar djupt att regeringen inte jobbar aktivt med att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka bli b&amp;auml;ttre inom dessa omr&amp;aring;den i EU. Regeringens skrivelse ger inte heller n&amp;aring;gra indikationer p&amp;aring; att regeringen avser att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka n&amp;aring; topp 3 i EU de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. Vi anser att ambitionerna m&amp;aring;ste h&amp;ouml;jas ordentligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen skriver regeringen: ”Regeringen &amp;auml;r &amp;ouml;vertygad om att klimatutmaningarna kan anv&amp;auml;ndas till en f&amp;ouml;rdel f&amp;ouml;r Sverige.” Vi delar den uppfattningen men tvingas samtidigt konstatera att fr&amp;aring;n regeringens sida handlar det mest om tomma ord eftersom m&amp;aring;nga &amp;aring;tg&amp;auml;rder saknas. Till stora delar &amp;auml;r de satsningar som g&amp;ouml;rs en forts&amp;auml;ttning p&amp;aring; de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som den tidigare majoriteten – Socialdemokraterna, V&amp;auml;nsterpartiet och Milj&amp;ouml;partiet – tog initiativ till under f&amp;ouml;rra mandatperioden. Det &amp;auml;r otillr&amp;auml;ckligt. Det kr&amp;auml;vs fler &amp;aring;tg&amp;auml;rder, s&amp;aring;v&amp;auml;l p&amp;aring; kort som p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt, f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; att klimatutmaningarna kan anv&amp;auml;ndas till en f&amp;ouml;rdel f&amp;ouml;r Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r ocks&amp;aring; fr&amp;aring;gande till varf&amp;ouml;r regeringens prioritering fr&amp;aring;n tidigare &amp;aring;r, havsmilj&amp;ouml;, tonats ned till ett stycke p&amp;aring; tio rader. Vi &amp;auml;r av uppfattningen att tidigare prioritering inte &amp;auml;r uppn&amp;aring;dd och d&amp;auml;rmed b&amp;ouml;r finnas kvar samtidigt som en ny prioritering kring klimatfr&amp;aring;gan lyfts upp. Dessv&amp;auml;rre verkar regeringen aktivt backa fr&amp;aring;n &amp;aring;tagandet att hejda f&amp;ouml;rlusten av den biologiska m&amp;aring;ngfalden till 2010. Eftersom detta &amp;aring;tagande kom till vid EU-toppm&amp;ouml;tet i G&amp;ouml;teborg under det f&amp;ouml;rra svenska ordf&amp;ouml;randeskapet ger det olyckliga signaler. Det st&amp;auml;rker knappast den svenska trov&amp;auml;rdigheten i EU:s milj&amp;ouml;arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s klimat- och energipolitiska m&amp;aring;l som antogs vid EU-toppm&amp;ouml;tet i mars 2007, som bl.a. inneh&amp;aring;ller en m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser med 20 % till 2020, anser vi givetvis vara ett bra f&amp;ouml;rsta steg, men f&amp;ouml;r att n&amp;aring; tv&amp;aring;gradersm&amp;aring;let kr&amp;auml;vs en minskning med minst 40 %. Men regeringen har inte avsatt tillr&amp;auml;ckliga ekonomiska resurser f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; ens det l&amp;aring;ga m&amp;aring;l som EU fastslagit om en minskning p&amp;aring; 20 procent. Man omf&amp;ouml;rdelar inte heller mer resurser f&amp;ouml;r att n&amp;aring; klimatm&amp;aring;let, vilket m&amp;auml;rks bl.a. i f&amp;ouml;rdelningen mellan v&amp;auml;gar och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar i regeringens infrastruktur&amp;shy;proposition d&amp;auml;r regeringen prioriterar v&amp;auml;gar p&amp;aring; bekostnad av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar. Regeringen har inte ens f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt motverka att det i reella termer nu sker en minskning g&amp;auml;llande en av de mest effektiva ekonomiska styrmedel som finns, n&amp;auml;mligen koldioxidskatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att b&amp;ouml;rja arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra Lissabonstrategins integrerade riktlinjer, d&amp;aring; vi utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att EU kommer att forts&amp;auml;tta med n&amp;aring;gon form av Lissabonstrategi. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen s&amp;auml;tta i g&amp;aring;ng arbetet med att arbeta fram f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; f&amp;ouml;r framtiden relevanta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av Lissabonstrategin. Framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det viktigt att Sverige arbetar f&amp;ouml;r att milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna tydligare och mer konkret ska finnas med i strategin, samt att de tydligt finns integrerade i alla delar. Mot den bakgrunden anser vi att regeringen ska ta fram en svensk strategi inneh&amp;aring;llande konkreta f&amp;ouml;rslag inom klimat- och havsmilj&amp;ouml;fr&amp;aring;gan att driva inom EU inf&amp;ouml;r kommande uppdateringar av EU:s Lissabonstrategi. N&amp;aring;gra delar som b&amp;ouml;r finnas med inom ramen f&amp;ouml;r ett s&amp;aring;dant arbete:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En klimatskatt liknande den svenska koldioxidskatten b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r den icke handlande sektorn i EU och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;auml;ven globalt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utsl&amp;auml;ppshandeln inom EU m&amp;aring;ste sk&amp;auml;rpas. Tilldelningen av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter m&amp;aring;ste minska till en niv&amp;aring; motsvarande en 40-procentig reduktion av inhemska utsl&amp;auml;pp till 2020. Utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tterna ska ocks&amp;aring; auktioneras ut och inte delas ut gratis vilket till stor del sker i dag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU ska verka f&amp;ouml;r att flyg och sj&amp;ouml;fart beskattas internationellt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;T&amp;aring;gtrafiken i EU m&amp;aring;ste utvecklas. Det l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;let m&amp;aring;ste vara att flygtrafiken i EU kraftigt minskar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De utsl&amp;auml;ppsregleringar p&amp;aring; personbilar om maximalt 120 gram koldioxid per kilometer som planeras inom EU &amp;auml;r otillr&amp;auml;ckliga och leder endast till en mindre begr&amp;auml;nsning av utsl&amp;auml;pps&amp;ouml;kningen (se ITPS 2008). Vi menar att regeringen b&amp;ouml;r driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r h&amp;aring;rdare regleringar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi saknar ocks&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet som borde vara integrerat i samtliga riktlinjer, framf&amp;ouml;r allt kring syssels&amp;auml;ttning, v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och f&amp;ouml;retagande, men som nu inte tycks tas p&amp;aring; s&amp;aring; stort allvar av regeringen. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Riktlinje 11 – Att fr&amp;auml;mja ett h&amp;aring;llbart anv&amp;auml;ndande av resurser och st&amp;auml;rka synergierna mellan milj&amp;ouml;politik och tillv&amp;auml;xt&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning som bygger p&amp;aring;, eller f&amp;ouml;r sitt fortbest&amp;aring;nd f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter, en oh&amp;aring;llbar anv&amp;auml;ndning av naturresurser, utsl&amp;auml;pp m.m. kommer inte att vara best&amp;auml;ndig. Ju l&amp;auml;ngre vi dr&amp;ouml;jer med anpassningen, desto sv&amp;aring;rare blir den. Denna insikt b&amp;ouml;r ligga till grund f&amp;ouml;r regeringens arbete med syssels&amp;auml;ttning och tillv&amp;auml;xt. I st&amp;auml;llet – med n&amp;aring;gra f&amp;aring; undantag – lyser den med sin fr&amp;aring;nvaro.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riktlinje 11 &amp;auml;r den av de 24 riktlinjerna som tydligast tar utg&amp;aring;ngspunkt i milj&amp;ouml;politiken. Regeringens skrivningar kring denna riktlinje h&amp;auml;nf&amp;ouml;r sig till stor del fr&amp;aring;n propositionerna, ”en sammanh&amp;aring;llen energi- och klimatpolitik”. F&amp;ouml;rslagen i propositionerna beskrivs av regeringen sj&amp;auml;lv som l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende, ja rentav som den kanske mest radikala klimat- och energipolitiken i v&amp;auml;rlden. Faktum &amp;auml;r dock att regeringen har avf&amp;auml;rdat st&amp;ouml;rre delen av de f&amp;ouml;rslag som deras egen Klimatberedning presenterade i sin slutrapport. I st&amp;auml;llet drar regeringen stora v&amp;auml;xlar p&amp;aring; det som redan har skett och beslut som andra redan har fattat. N&amp;auml;r de nya f&amp;ouml;rslagen granskas n&amp;auml;rmare syns inget av denna storslagenhet i verkliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Propositionerna k&amp;auml;nnetecknas av en h&amp;auml;pnadsv&amp;auml;ckande passivitet och r&amp;auml;ddh&amp;aring;gsenhet, med stora ord serveras en defensiv politik som hukar f&amp;ouml;r den utmaning man ser framf&amp;ouml;r sig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leder en s&amp;aring;dan attityd till att Sverige missar chansen att driva den globala utvecklingen fram&amp;aring;t och reduceras till en icke-akt&amp;ouml;r p&amp;aring; klimatomr&amp;aring;det. Det inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; att Sveriges framtid som ledande nation inom energiteknik g&amp;aring;r om intet. I den borgerliga regeringens Sverige hukar man sig och hoppas bara p&amp;aring; att &amp;ouml;verleva den omstrukturering som &amp;auml;r ofr&amp;aring;nkomlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige, EU och m&amp;aring;nga andra akt&amp;ouml;rer anser att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r klimatpolitiken &amp;auml;r att begr&amp;auml;nsa den globala uppv&amp;auml;rmningen till h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; grader Celsius under detta &amp;aring;rhundrade j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;rindustriella niv&amp;aring;er. Den nuvarande utvecklingen pekar p&amp;aring; en temperatur&amp;ouml;kning med cirka fem grader, vilket skulle kunna f&amp;aring; katastrofala effekter p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l m&amp;auml;nsklighetens civilisation som ekosy-stem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har ofta anklagats f&amp;ouml;r att skjuta upp de n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga besluten och f&amp;ouml;r att v&amp;auml;nta p&amp;aring; att n&amp;aring;gon annan ska g&amp;ouml;ra n&amp;aring;got, n&amp;aring;gon annanstans, n&amp;aring;gon annan g&amp;aring;ng. Genom propositionerna g&amp;ouml;r man tyv&amp;auml;rr dessa anklagelser r&amp;auml;ttvisa. F&amp;ouml;ljdriktigt h&amp;aring;ller sig ambitionerna p&amp;aring; en l&amp;aring;g niv&amp;aring;. M&amp;aring;len f&amp;ouml;r regeringens klimat- och energipolitik fram till 2020 &amp;auml;r l&amp;aring;ga, i stort sett s&amp;aring; l&amp;aring;ga de kan bli utan att bryta mot EU:s beslut. &amp;Aring;tg&amp;auml;rderna &amp;auml;r f&amp;aring;, sm&amp;aring; och avl&amp;auml;gsna, n&amp;auml;stan ingenting g&amp;ouml;rs i n&amp;auml;rtid, det mesta skjuts upp till framtiden. Tv&amp;aring; av de fyra m&amp;aring;l som regeringen s&amp;auml;tter upp till 2020 n&amp;aring;r med ett n&amp;ouml;drop till EU:s beslut och krav p&amp;aring; Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens m&amp;aring;l f&amp;ouml;r andelen f&amp;ouml;rnybar energi &amp;auml;r 50 % 2020 – EU kr&amp;auml;ver 49. Dagens niv&amp;aring; &amp;auml;r 44 % och &amp;ouml;kningen i regeringens f&amp;ouml;rslag blir s&amp;aring;ledes 6&amp;nbsp;procentenheter. Det &amp;auml;r mindre &amp;auml;n genomsnittet i EU, som ska &amp;ouml;ka 8,5 procentenheter. P&amp;aring;st&amp;aring;endet att regeringens politik skulle vara mest ambiti&amp;ouml;s &amp;auml;r allts&amp;aring; inte sant. Regeringen anger att 10&amp;nbsp;% av energin i transportsektorn ska vara f&amp;ouml;rnybar samma &amp;aring;r – EU kr&amp;auml;ver 10 %. I ett tredje fall n&amp;aring;r regeringen inte ens EU:s m&amp;aring;l, man anger att energin ska anv&amp;auml;ndas 20&amp;nbsp;% mer effektivt – vilket EU ocks&amp;aring; kr&amp;auml;ver – men fuskar med siffrorna. Regeringen r&amp;auml;knar p&amp;aring; ett annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n EU och resultatet blir ett betydligt l&amp;auml;gre m&amp;aring;l. I sj&amp;auml;lva verket &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmer regeringens m&amp;aring;l helt med den ber&amp;auml;knade spontana effektiviseringstakten i den prognos som Energimyndigheten presenterat och som bygger p&amp;aring; de politiska styrmedel som fanns beslutade i mitten av 2008. Regeringen har helt enkelt plankat Energimyndighetens business-as-usual-scenario och gjort om det till sitt eget m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen anger att Sveriges utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser ska minska med 40&amp;nbsp;% till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring;er. M&amp;aring;let uttrycks &amp;auml;ven som att utsl&amp;auml;ppen ska minska med 20&amp;nbsp;miljoner ton inom samma tidsramar. Utsl&amp;auml;ppen i Sverige kommer till f&amp;ouml;ljd av tidigare beslut, s&amp;aring;v&amp;auml;l svenska som direktiv fr&amp;aring;n EU, att minska med 11 miljoner ton fr&amp;aring;n 1990 till 2020, i runda tal 15 %. Detta &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r att motsvara den svenska andelen av den globala utsl&amp;auml;ppsminskning som kr&amp;auml;vs. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; otillr&amp;auml;ckligt som incitament f&amp;ouml;r medborgare, n&amp;auml;ringsliv och industri att investera i framtidens teknologi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r inte en ansvarsfull politik. Faktum &amp;auml;r att den &amp;auml;r direkt oansvarig. Vi har mot denna bakgrund f&amp;ouml;reslagit att det nationella m&amp;aring;let fastst&amp;auml;lls till 45&amp;nbsp;% utsl&amp;auml;ppsminskning i den icke handlande sektorn mellan 1990 och 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och andra industrialiserade l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste ta ansvar och bidra till finansieringen av utsl&amp;auml;ppsminskningar i andra l&amp;auml;nder. Till skillnad fr&amp;aring;n regeringen ser vi dock inte detta som ett s&amp;auml;tt att minska v&amp;aring;rt ansvar f&amp;ouml;r att g&amp;aring; f&amp;ouml;re och uppn&amp;aring; kraftiga utsl&amp;auml;ppsreduceringar i Sverige. Sverige m&amp;aring;ste klara av b&amp;aring;dadera och det b&amp;ouml;r uttryckas genom separata ambiti&amp;ouml;sa m&amp;aring;l f&amp;ouml;r klimatarbetet i Sverige och utomlands.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens klimatm&amp;aring;l f&amp;ouml;r 2020 inneb&amp;auml;r att h&amp;ouml;gst en tredjedel av den f&amp;ouml;reslagna utsl&amp;auml;ppsreduceringen p&amp;aring; 40 % i den icke handlande sektorn ska kunna uppn&amp;aring;s genom utsl&amp;auml;ppsreduktioner i andra l&amp;auml;nder. Detta motsvarar 6,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vi anser att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsreduktioner i andra l&amp;auml;nder b&amp;ouml;r vara av minst denna storleksordning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till FN:s klimatm&amp;ouml;te i K&amp;ouml;penhamn finns ett antal nya f&amp;ouml;rslag till finansiering av klimatinsatser och anpassning i utvecklingsl&amp;auml;nder. De r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na partiernas inriktning &amp;auml;r att Sveriges internationella insatser p&amp;aring; klimatomr&amp;aring;det fr&amp;auml;mst ska rikta sig till utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en utbyggnad av vindkraften med 25 terawattimmar (TWh) till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2002 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Inga fler konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;resl&amp;aring;s men man n&amp;auml;mner att biogas b&amp;ouml;r f&amp;aring; en viktig roll, att Landsbygdsprogrammet b&amp;ouml;r utnyttjas och att jord- och skogsbruk &amp;auml;r viktiga n&amp;auml;ringar f&amp;ouml;r produktion av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen. Milj&amp;ouml;partiet anser att potentialen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybar energi &amp;auml;r betydligt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n det m&amp;aring;l som EU och regeringen har satt f&amp;ouml;r Sverige. Andelen f&amp;ouml;rnybar energi b&amp;ouml;r vara minst 53 % 2020.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r att anv&amp;auml;ndningen av energi ska effektiviseras med 20 % till 2020 j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2008. Enligt regeringens f&amp;ouml;rslag ska detta tolkas som att anv&amp;auml;ndningen av energi per BNP-enhet ska minska. Allts&amp;aring;: Den energi som g&amp;aring;r &amp;aring;t f&amp;ouml;r att producera en krona i BNP ska vara 20 % l&amp;auml;gre 2020 &amp;auml;n i dag. I verkligheten &amp;auml;r detta l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n radikalt. Utvecklingen visar att en s&amp;aring;dan effektivisering redan sker genom spontan teknikutveckling. Varje &amp;aring;r minskar den m&amp;auml;ngd energi som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att skapa en krona BNP i Sverige med mellan 1,5 och 2&amp;nbsp;%. Mellan 2008 och 2020 &amp;auml;r allts&amp;aring; den spontana effektiviseringen ca 20 % redan med de styrmedel som finns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I EU:s klimat- och energipaket finns ett liknande m&amp;aring;l: energianv&amp;auml;ndningen ska effektiviseras med 20 % fram till 2020. Men EU utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n en prognos som redan inneh&amp;aring;ller den naturliga effektiviseringen. EU:s m&amp;aring;l &amp;auml;r allts&amp;aring; mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende &amp;auml;n Sveriges eftersom det anger en effektivisering med 20 % ut&amp;ouml;ver den spontana. Milj&amp;ouml;partiet anser att det viktiga &amp;auml;r att fokusera p&amp;aring; en minskning av energianv&amp;auml;ndningen, inte bara att den ska bli mer effektiv. Ett led i detta &amp;auml;r dock att effektivisera och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser att vi att energianv&amp;auml;ndningen b&amp;ouml;r effektiviseras med 25&amp;nbsp;% med regeringens r&amp;auml;knes&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av ovanst&amp;aring;ende anser vi att regeringen utifr&amp;aring;n riktlinjerna i Lissabonstrategin ska l&amp;auml;gga fram konkreta f&amp;ouml;rslag enligt ovan f&amp;ouml;r att motverka klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och fr&amp;auml;mja en h&amp;aring;llbar utveckling i Sverige. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Social ekonomi&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de tre delar som Lissabonstrategin ska vila p&amp;aring;, den sociala politiken, anser vi att regeringen tydligare ska lyfta upp, inte minst f&amp;ouml;r att integrera m&amp;auml;nniskor som st&amp;aring;r l&amp;aring;ngt fr&amp;aring;n arbetsmarknaden. Vi anser inte att fr&amp;aring;gor som denna ska beslutas p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. D&amp;auml;remot b&amp;ouml;r vi ha en ambition att l&amp;auml;ra av andra l&amp;auml;nder i EU hur de arbetar med dessa fr&amp;aring;gor. Utvecklingspotentialen inom den sociala ekonomin &amp;auml;r stor i Sverige och de potentiella samh&amp;auml;lleliga vinsterna likas&amp;aring;. Inom den sociala ekonomin f&amp;aring;r m&amp;auml;nniskor m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda sin kreativitet och initiativf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till att skapa en verksamhet som kommer andra till del. M&amp;auml;nniskor ges m&amp;ouml;jlighet att utvecklas i gemenskap, och engagemang i enskilda organisationer &amp;auml;r ofta ett slags skola i demokrati. Socialt f&amp;ouml;retagande ger arbetstillf&amp;auml;llen s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som har sv&amp;aring;rt att klara konkurrensen p&amp;aring; den regulj&amp;auml;ra arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har en rad f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att ta bort en del av de hinder som motverkar utveckling av socialt f&amp;ouml;retagande, vilka bl.a. finns med i partimotion 2009/10:N389 Utvecklande av den sociala ekonomin. Vi ska inte &amp;aring;terupprepa alla dessa f&amp;ouml;rslag utan ber regeringen l&amp;auml;sa denna motion f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tips p&amp;aring; vad som kan g&amp;ouml;ras i Sverige inom detta omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet social ekonomi &amp;auml;r ett samlingsnamn f&amp;ouml;r en m&amp;auml;ngd olika verksamheter och en m&amp;aring;ngfald av organisationsformer. Gemensamt f&amp;ouml;r alla verksamheter &amp;auml;r att de har ett samh&amp;auml;lleligt m&amp;aring;l f&amp;ouml;r sin verksamhet d&amp;auml;r den ekonomiska delen och eventuell vinst endast &amp;auml;r ett medel f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta. Inom den sociala ekonomin f&amp;ouml;rekommer s&amp;aring;v&amp;auml;l frivilligt arbete som professionellt arbete, dvs. b&amp;aring;de volont&amp;auml;rer och anst&amp;auml;llda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sociala ekonomin b&amp;ouml;r vara lika uppm&amp;auml;rksammad som den offentliga och den privata sektorn &amp;auml;r. Det g&amp;aring;r inte att dra n&amp;aring;gon tydlig gr&amp;auml;ns mot de tv&amp;aring; etablerade sektorerna, utan den sociala ekonomin verkar mellan och i samverkan med de b&amp;aring;da. Man kan s&amp;auml;ga att den sociala ekonomin har en &amp;ouml;verlappande roll. Den sociala ekonomins verksamheter uppst&amp;aring;r ofta n&amp;auml;r den offentliga sektorn, eller det lokala privata n&amp;auml;ringslivet, brister eller drar sig ur sitt &amp;aring;tagande i ett lokalt omr&amp;aring;de. Vad som k&amp;auml;nnetecknar inneh&amp;aring;llet i verksamheten beror oftast p&amp;aring; de behov som finns i lokalsamh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utifr&amp;aring;n ovanst&amp;aring;ende anser vi att regeringen, som en del i arbetet med genomf&amp;ouml;randet av Sveriges del i Lissabonstrategin, b&amp;ouml;r l&amp;auml;ra av andra l&amp;auml;nders arbete med social ekonomi och mot bakgrund av svenska f&amp;ouml;rslag inom omr&amp;aring;det social ekonomi utarbeta en svensk strategi f&amp;ouml;r socialt f&amp;ouml;retagande. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 november 2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Per Bolund (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inom ramen för Lissabonstrategin och dess genomförande inte ska överföras ytterligare beslutskompetens till EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en svensk strategi som innehåller konkreta förslag inom klimat- och havsmiljöfrågan att driva inom EU inför kommande uppdateringar av EU:s Lissabonstrategi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen, som en del i arbetet med att genomföra Sveriges del i Lissabonstrategin, bör genomföra det fempunktsprogram för minskad ungdomsarbetslöshet som beskrivs i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att jämställdhetsarbetet ska vara integrerat i alla politikområden i Lissabonstrategin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen utifrån riktlinjerna i Lissabonstrategin ska lägga fram förslag på konkreta åtgärder för att motverka klimatförändringar och främja en hållbar utveckling i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen, som en del i arbetet med att genomföra Sveriges del i Lissabonstrategin, bör utarbeta en svensk strategi för socialt företagande delvis utifrån andra länders arbete med social ekonomi.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2009-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2009-11-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<namn>Per Bolund</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Regeringsskrivelse 2009/10:34</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:20:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:20:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GX02N6</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 14:47:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 00:20:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02N6</dok_id>
<subtitel>av Ulf Holm och Per Bolund (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_n_6.docx</filnamn>
<filstorlek>53444</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av skr. 2009/10:34 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/45C52476-5EB6-4D8C-A9C0-34F8F57B902D</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02N6</dok_id>
<subtitel>av Ulf Holm och Per Bolund (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_n_6.pdf</filnamn>
<filstorlek>230138</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200910_n_6</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/56CA48FC-C5FF-430E-95E0-7F76D3317F3F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>