<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2298954</hangar_id>
 <dok_id>GX02Ju381</dok_id>
 <rm>2009/10</rm>
 <beteckning>Ju381</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2009/10:Ju381 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp331</tempbeteckning>
 <organ>JuU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>381</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2010-01-26 16:09:50</systemdatum>
 <publicerad>2009-10-06 18:33:52</publicerad>
 <titel>Ett jämställt samhälle</titel>
 <subtitel>av Esabelle Dingizian m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{B267FC15-BE18-4288-BB31-676069A228D0}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02Ju381/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GX02Ju381</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GX02Ju381</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2009/10:Ju381&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Esabelle Dingizian m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Ett jämställt samhälle&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.3 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;mp331&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Zaida Catal&amp;aacute;n" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 090911 1300 5.05c" /&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Tue, 26 Jan 2010 16:00:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_200910_Ju_381.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414203"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414204"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor – ett samh&amp;auml;llsproblem som kr&amp;auml;ver en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414205"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Myndighetssamverkan spelar en central roll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414206"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildningar inom polisv&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414207"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildningar inom &amp;aring;klagarv&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414208"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utbildningar f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414209"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414210"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Professionella kriscentrum f&amp;ouml;r m&amp;auml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414211"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Insatser f&amp;ouml;r kvinnor inom kriminalv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414212"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Medel till kvinnojourer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414213"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sk&amp;auml;rpning av 5 kap. 11 &amp;sect; socialtj&amp;auml;nstlagens&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414214"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414215"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;ld i hederns namn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414216"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barn som bevittnat v&amp;aring;ld ska ses som brottsoffer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414217"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;n och maskulinitet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414218"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414219"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar – ett effektivt medel f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414220"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.2&amp;#9;R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414221"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.3&amp;#9;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra anst&amp;auml;llningsvillkor f&amp;ouml;r kvinnor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414222"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6.4&amp;#9;Avskaffa kvinnors obetalda arbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414223"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.5&amp;#9;Bryt den k&amp;ouml;nssegregerade arbetsmarknaden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414224"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fr&amp;auml;mja kvinnors f&amp;ouml;retagande&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414225"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8&amp;#9;Barnomsorg p&amp;aring; kv&amp;auml;llar och helger&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414226"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;9&amp;#9;Kvotering till bolagsstyrelser&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414227"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;10&amp;#9;Samh&amp;auml;llsplanering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414228"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;11&amp;#9;Kollektivtrafik och infrastruktur&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414229"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;12&amp;#9;Samh&amp;auml;llsservice&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414230"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13&amp;#9;Utbildning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414231"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414232"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;B&amp;auml;ttre studieresultat f&amp;ouml;r pojkar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414233"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Genusarbetet i skolan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414234"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;14.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bed&amp;ouml;mning av l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414235"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.2&amp;#9;&amp;Ouml;kat tryck i arbetet mot sexuella trakasserier&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414236"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;aring;rd och omsorg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414237"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;16&amp;#9;Kultur och fritid&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414238"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;17&amp;#9;Sexualiseringen av det offentliga rummet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414239"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;18&amp;#9;&amp;Auml;ldres r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414240"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;19&amp;#9;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d&amp;#9;&lt;a href="#_Toc244414241"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc244414203" name="_Toc244414203"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.35mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om myndighetssamverkan i fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn b&amp;ouml;r tas i ett samlat grepp som utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att stimulera myndighetssamverkan i fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn, hedersrelaterat v&amp;aring;ld samt v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; utbildningar och kompetensutveckling inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet, dvs. polis, &amp;aring;klagare, domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n, i fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Kriminalv&amp;aring;rden ska utveckla obligatoriska behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;aring;ta kvinnor p&amp;aring; anstalter f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till st&amp;ouml;dsamtal med frivilliga och anst&amp;auml;llda fr&amp;aring;n kvinnojourer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att m&amp;auml;n som bed&amp;ouml;ms som en risk i fr&amp;aring;ga om &amp;ouml;vertr&amp;auml;delse mot bes&amp;ouml;ksf&amp;ouml;rbudet ska f&amp;ouml;rses med elektronisk fotboja.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringens utvecklingsmedel till kvinnojourer b&amp;ouml;r institutionaliseras ytterligare f&amp;ouml;r att komma kvinnojourerna till del i h&amp;ouml;gre grad.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att den nya formuleringen i 5 kap. 11 &amp;sect; socialtj&amp;auml;nstlagen b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas till ett absolut ansvar f&amp;ouml;r kommunerna i fr&amp;aring;ga om kvinnor som &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Socialstyrelsen &amp;auml;ven b&amp;ouml;r f&amp;aring; ett s&amp;auml;rskilt uppdrag att ge kommunerna r&amp;aring;d och anvisningar n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda insatser till myndigheter f&amp;ouml;r att de ska kunna ge adekvat st&amp;ouml;d till kvinnor med bristande kunskap i svenska och bristande socialt n&amp;auml;tverk samt kvinnor med psykiska och fysiska funktionshinder som s&amp;ouml;ker st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utsatthet f&amp;ouml;r m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att barn ska f&amp;aring; st&amp;auml;llning som m&amp;aring;ls&amp;auml;gande, f&amp;aring; ett eget juridiskt bitr&amp;auml;de i r&amp;auml;ttsprocessen samt att de ska f&amp;aring; skadest&amp;aring;nd av den som slagit en anh&amp;ouml;rig till dem och att barn ska ha r&amp;auml;tt till full insyn och medverkan i processen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att tills&amp;auml;tta en statlig utredning f&amp;ouml;r att belysa hur maskuliniteter p&amp;aring;verkar samh&amp;auml;llet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att skolan ska problematisera fr&amp;aring;gan om genus med eleverna.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ge &amp;ouml;kade resurser till organisationer som utifr&amp;aring;n en feministisk grundsyn verkar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av maskuliniteter.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar ska genomf&amp;ouml;ras varje &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att planer f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner samt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete ska genomf&amp;ouml;ras och f&amp;ouml;ljas upp &amp;aring;rligen p&amp;aring; arbetsplatser med minst tio anst&amp;auml;llda.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen ska ta ett initiativ till handslag med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna f&amp;ouml;r att f&amp;aring; bort k&amp;ouml;nsrelaterade l&amp;ouml;neskillnader.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att heltidsanst&amp;auml;llning ska vara norm p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner ska uppn&amp;aring;s i f&amp;ouml;rsta hand i den politiskt styrda offentliga sektorn, men ocks&amp;aring; p&amp;aring; arbetsmarknaden i &amp;ouml;vrigt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering i utbildningsmetodiken och pedagogiken.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att studie- och yrkesv&amp;auml;gledarens roll m&amp;aring;ste uppgraderas och ges st&amp;ouml;rre utrymme f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja ungdomars utbildningsval i syfte att bryta den k&amp;ouml;nssegregerade arbetsmarknaden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om behovet av en lagstiftning som begr&amp;auml;nsar arbetsgivarnas m&amp;ouml;jligheter att anv&amp;auml;nda sig av anst&amp;auml;llningsformen tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra en tredelad f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra avidentifierade anst&amp;auml;llningsans&amp;ouml;kningar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insatser f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja kvinnors f&amp;ouml;retagande, bl.a. genom starta-eget-bidrag och entrepren&amp;ouml;rskurser f&amp;ouml;r unga kvinnor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att kriterier och procedurer f&amp;ouml;r statliga l&amp;aring;n, krediter, bidrag och subventioner ska utv&amp;auml;rderas ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra r&amp;auml;tt till barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;ma arbetstider.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra en lag om kvotering av bolagsstyrelser som kr&amp;auml;ver att minst 40 % av vartdera k&amp;ouml;net &amp;auml;r representerat bland styrelseledam&amp;ouml;terna i bolagsstyrelser.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med en plan f&amp;ouml;r hur statens upphandling av och investeringar av trafik ska omf&amp;ouml;rdelas f&amp;ouml;r att styra mot &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom transportsektorn.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r utreda regelsystemet ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv och f&amp;ouml;resl&amp;aring; vilka &amp;auml;ndringar som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att transportsystemet ska bli j&amp;auml;mst&amp;auml;llt.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra en lag om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering av samh&amp;auml;llsservicen.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r ta till sig intentionerna i slutbet&amp;auml;nkandet fr&amp;aring;n J&amp;auml;mst&amp;ouml;d och skyndsamt inr&amp;auml;tta de st&amp;ouml;dfunktioner som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att den offentliga sektorns verksamheter ska klara uppgiften med j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r ges i uppdrag att ta fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsindikatorer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att genuskunskap respektive genuspedagogik b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i examensordningarna f&amp;ouml;r relevanta utbildningar.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att verka f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mnare k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning inom utbildningssektorn.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att utreda problematiken med att pojkar &amp;ouml;ver lag f&amp;aring;r s&amp;auml;mre resultat i skolan &amp;auml;n flickor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att antimobbningsprojekt ska genomsyras av en f&amp;ouml;rst&amp;aring;else om genus och m&amp;aring;ngfald.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att kartl&amp;auml;gga sexuella trakasserier p&amp;aring; universitet och h&amp;ouml;gskolor.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att uppr&amp;auml;tta en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det finns ett stort behov av satsningar riktade till Sveriges Kommuner och Landsting f&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta ett medvetet och konkret arbete f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lla tjejers och killars deltagande i fritids- och kulturlivet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rbud mot k&amp;ouml;nsdiskriminerande reklam.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen skyndsamt&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;b&amp;ouml;r&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;utreda vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llda ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden bland pension&amp;auml;rer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 8–11 och 40 h&amp;auml;nvisade till SoU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 13, 15–20, 23, 25, 32 och 33 h&amp;auml;nvisade till AU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkandena 14, 21, 22, 28 och 34–39 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkandena 24 och 43 h&amp;auml;nvisade till SfU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkande 26 h&amp;auml;nvisat till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkande 27 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;7&lt;/span&gt; Yrkandena 29 och 42 h&amp;auml;nvisade till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;8&lt;/span&gt; Yrkandena 30 och 31 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;9&lt;/span&gt; Yrkande 41 h&amp;auml;nvisat till KrU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501992" name="_Toc242501992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521349" name="_Toc242521349"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414204" name="_Toc244414204"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bristen p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r ett av v&amp;aring;r tids stora samh&amp;auml;llsproblem. Trots att representationen av kvinnor p&amp;aring; politiska maktpositioner &amp;auml;r bland de b&amp;auml;sta i v&amp;auml;rlden, genomsyras samh&amp;auml;llet av maktstrukturer som bland annat f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar kvinnors r&amp;auml;tt till sjukv&amp;aring;rd, arbete, lika l&amp;ouml;n samt kr&amp;auml;nker kvinnors r&amp;auml;tt till sin kropp och integritet. Den stereotypa bilden av hur en man och en kvinna ska bete sig &amp;auml;r begr&amp;auml;nsande. Det faktum att de flesta interner p&amp;aring; v&amp;aring;ra f&amp;auml;ngelser &amp;auml;r m&amp;auml;n belyser bland annat problematiken med v&amp;aring;ld som en del av den f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningen om mansnormen. F&amp;ouml;r att bryta kvinnors underordning m&amp;aring;ste vi ocks&amp;aring; arbeta med att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra bilden av hur m&amp;auml;n f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas vara i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet de gr&amp;ouml;na presenterar i den h&amp;auml;r motionen en &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan mot de st&amp;ouml;rsta problemen som motverkar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Vi har identifierat strukturella brister i samh&amp;auml;llet som kr&amp;auml;ver ett samlat grepp f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN, EU och Europar&amp;aring;det arbetar efter en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else som antogs 1993 i deklarationen mot eliminerande av v&amp;aring;ld mot kvinnor, denna har utg&amp;aring;ngspunkten att ”v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande social mekanism, genom vilken kvinnor tvingas in i en underordnad st&amp;auml;llning gentemot m&amp;auml;n”. Detta har anammats p&amp;aring; flera politiska niv&amp;aring;er i Sverige och Milj&amp;ouml;partiet anser att denna utg&amp;aring;ngspunkt ska pr&amp;auml;gla det fortsatta arbetet f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har visat att milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor m&amp;aring;ste integreras i en helhetssyn p&amp;aring; alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &lt;br /&gt;integreras i alla omr&amp;aring;den. Det handlar inte bara om l&amp;ouml;ner eller m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld, vi ser bevis p&amp;aring; m&amp;auml;ns strukturella &amp;ouml;verordning &amp;ouml;verallt i samh&amp;auml;llet, fr&amp;aring;n trafikpolitiken till idrottsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen &amp;auml;r ett verktyg f&amp;ouml;r att analysera den k&amp;ouml;nsmaktsordning som uppr&amp;auml;tth&amp;aring;ller ett f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande som snedf&amp;ouml;rdelar makt och inflytande i samh&amp;auml;llet p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n. Samtidigt &amp;auml;r feminismen ett verktyg f&amp;ouml;r handling, en hj&amp;auml;lp i arbetet f&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra oss fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om k&amp;ouml;n d&amp;auml;r m&amp;aring;let &amp;auml;r ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. K&amp;ouml;n och k&amp;ouml;nsroller &amp;auml;r sociala konstruktioner. Vi anser att de &amp;auml;r begr&amp;auml;nsande f&amp;ouml;r individen, s&amp;aring;v&amp;auml;l man som kvinna. F&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om k&amp;ouml;n f&amp;ouml;rhindrar m&amp;auml;nniskors utveckling genom att de s&amp;auml;tter gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r hur en man eller en kvinna kan bete sig inom ramen f&amp;ouml;r vad som &amp;auml;r socialt accepterat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r oacceptabelt att samh&amp;auml;llsstrukturen genomsyras av en strukturell diskriminering av kvinnor. Milj&amp;ouml;partiet kr&amp;auml;ver att en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring omedelbart sker f&amp;ouml;r att kvinnor och m&amp;auml;n ska leva j&amp;auml;mst&amp;auml;llt. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501993" name="_Toc242501993"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521350" name="_Toc242521350"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414205" name="_Toc244414205"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor – ett samh&amp;auml;llsproblem som kr&amp;auml;ver en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett allvarligt samh&amp;auml;llsproblem. Enligt Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det (Br&amp;aring;) har den anm&amp;auml;lda misshandeln mot kvinnor &amp;ouml;kat med 34 procent de senaste tio &amp;aring;ren, till 28 315 anm&amp;auml;lningar, och f&amp;ouml;r grov kvinnofridskr&amp;auml;nkning 2 733 polisanm&amp;auml;lda fall &amp;aring;r 2008. Dessutom &amp;auml;r i 72 procent av fallen g&amp;auml;rningsmannen en person som kvinnan &amp;auml;r bekant med. &amp;Aring;r 2007 anm&amp;auml;ldes 5 446 v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med 1996 d&amp;aring; 1 608 v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anm&amp;auml;ldes. Denna markanta &amp;ouml;kning beror enligt Br&amp;aring; delvis p&amp;aring; att anm&amp;auml;lningsben&amp;auml;genheten bland kvinnor har &amp;ouml;kat, men ocks&amp;aring; att &amp;ouml;vergreppen &amp;ouml;kar. Den senaste statistiken visar att fyra av fem polisanm&amp;auml;lningar om v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt inte leder till &amp;aring;tal och av dessa leder enbart n&amp;aring;gon procent till f&amp;auml;llande dom. Enligt processr&amp;auml;ttsprofessor Christian Diesen vid Stockholms universitet ber&amp;auml;knas de anm&amp;auml;lda v&amp;aring;ldt&amp;auml;kterna enbart utg&amp;ouml;ra tio procent av det reella antalet v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter som &amp;aring;rligen utf&amp;ouml;rs. Den allvarligaste problematiken ligger i kvinnans r&amp;auml;ttsl&amp;ouml;sa st&amp;auml;llning i samh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else. Denna f&amp;ouml;rst&amp;aring;else, som presenterades i utredningen Slag i luften (SOU 2004:121), st&amp;auml;ller fr&amp;aring;gor om v&amp;aring;ldets avsikter, och ser sambandet mellan fysisk och sexuell v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vning och andra former av kontrollerande beteenden som v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vning och k&amp;ouml;nsrelaterade kr&amp;auml;nkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r myndigheter att inte bara s&amp;ouml;ka individuella avvikelsef&amp;ouml;rklaringar till varf&amp;ouml;r vissa m&amp;auml;n sl&amp;aring;r p&amp;aring; grund av t.ex. sociala eller kulturella avvikelser. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring;s och ses som ett samh&amp;auml;llsproblem som ber&amp;ouml;r oss alla. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det f&amp;ouml;ljande kommer en rad f&amp;ouml;rslag att presenteras med avsikt att f&amp;ouml;rhindra och beivra m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor, &amp;auml;ven hur vi ska hantera den situation d&amp;auml;r v&amp;aring;ldet redan har intr&amp;auml;ffat. M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor kommer att vara det begrepp som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att innefatta all typ av v&amp;aring;ld och sexuella &amp;ouml;vergrepp mot kvinnor. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501994" name="_Toc242501994"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521351" name="_Toc242521351"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414206" name="_Toc244414206"&gt;&lt;/a&gt;Myndighetssamverkan spelar en central roll&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I handlingsplanen f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor, hedersrelaterat v&amp;aring;ld samt v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer (skrivelse 2007/08:39) avsatte f&amp;ouml;rra regeringen i samarbete med Milj&amp;ouml;partiet och V&amp;auml;nsterpartiet medel f&amp;ouml;r att utveckla lokal samverkan f&amp;ouml;r kvinnofrid. Vi &amp;auml;r m&amp;aring;na om att en utv&amp;auml;rdering av denna satsning sker f&amp;ouml;r att goda initiativ f&amp;ouml;r samverkan mellan myndigheter lokalt kan p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas snarast.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett bra exempel p&amp;aring; myndighetssamverkan &amp;auml;r den som Malm&amp;ouml; stad bedriver inom sitt Kvinnofridsprogram. D&amp;auml;r inhyses i ett och samma hus verksamhet f&amp;ouml;r polis, &amp;aring;klagare, sjukv&amp;aring;rden, kriscentrum f&amp;ouml;r kvinnor och barn, kriscentrum f&amp;ouml;r m&amp;auml;n, bland annat. Detta exempel b&amp;ouml;r till&amp;auml;mpas i &amp;ouml;vriga delar av Sverige, men &amp;auml;ven med &amp;ouml;kade inslag av f&amp;ouml;rebyggande verksamhet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnofridspropositionen fr&amp;aring;n &amp;aring;r 1998 fastslog att centrala myndigheter som Riks&amp;aring;klagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsf&amp;ouml;rebyggande r&amp;aring;det, Socialstyrelsen osv. m&amp;aring;ste samverka f&amp;ouml;r att motverka m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I utredningen Slag i luften (SOU 2004:121) g&amp;ouml;rs en genomg&amp;aring;ng av hur kvinnofrids&amp;shy;uppdragen verkst&amp;auml;llts och konstateras att myndigheterna i m&amp;aring;ngt och mycket inte verkst&amp;auml;llt propositionens avsikt. I kvinnofridsuppdraget om samverkan po&amp;auml;ngterade regeringen att ambitionen var att olika samverkansformer vidmakth&amp;aring;lls; utredningen konstaterar dock bland annat att m&amp;aring;nga samverkanssatsningar har haft karakt&amp;auml;ren av projekt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare ser utredningen att m&amp;aring;nga av de myndigheter som f&amp;aring;tt uppdraget att samverka med ber&amp;ouml;rda frivilligorganisationer p&amp;aring; central niv&amp;aring; inte fullf&amp;ouml;ljt detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slag i luften konstaterar att de samverkande myndigheterna som granskats dessutom s&amp;auml;llan har en preventiv inriktning. Insatser som g&amp;ouml;rs s&amp;auml;tts i st&amp;auml;llet in efter det att mannen redan ut&amp;ouml;vat v&amp;aring;ld mot kvinnan eller barnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att myndighetssamverkan &amp;auml;r en oerh&amp;ouml;rt central del av arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. Vi beh&amp;ouml;ver ett samh&amp;auml;lle som tar ansvar f&amp;ouml;r det samh&amp;auml;llsproblem som m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor utg&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501995" name="_Toc242501995"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521352" name="_Toc242521352"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414207" name="_Toc244414207"&gt;&lt;/a&gt;Utbildningar inom polisv&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten och f&amp;ouml;rebygga kvinnors k&amp;auml;nsla av utsatthet n&amp;auml;r de v&amp;auml;ljer att polisanm&amp;auml;la ett v&amp;aring;ldsbrott eller sexualbrott beg&amp;aring;nget av en man kr&amp;auml;vs det att polisen vidareutvecklar de utbildningar och insatser som gjorts f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskapen och kompetensen om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rikspolischefen aviserade i september att polisen kraftsamlar f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. Ett antal mycket viktiga insatser kommer att g&amp;ouml;ras, bland annat satsas p&amp;aring; &amp;ouml;kad kompetens p&amp;aring; varje polismyndighet i fr&amp;aring;gor om v&amp;aring;ld i n&amp;auml;ra relationer. Regeringens avsikt att genomf&amp;ouml;ra ett intensifierat arbete inom polisen avseende m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor v&amp;auml;lkomnar Milj&amp;ouml;partiet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill dock se &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; utbildningar och kompetensutveckling f&amp;ouml;r polisv&amp;auml;sendet fr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else som garanterar att varje polismyndighet samverkar med &amp;ouml;vriga ber&amp;ouml;rda myndigheter samt besitter specialkompetens i fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501996" name="_Toc242501996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521353" name="_Toc242521353"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414208" name="_Toc244414208"&gt;&lt;/a&gt;Utbildningar inom &amp;aring;klagarv&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antal &amp;auml;renden som r&amp;ouml;r v&amp;aring;ld mot kvinnor har &amp;ouml;kat under de senaste &amp;aring;ren. F&amp;ouml;rra &amp;aring;ret anm&amp;auml;ldes 28 315 fall av v&amp;aring;ld mot kvinnor vilket &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med cirka 1&amp;nbsp;400 fall fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2007 (och en &amp;ouml;kning p&amp;aring; 34 procent under en tio&amp;aring;rsperiod). Enligt &amp;aring;klagarv&amp;auml;sendets statistik &amp;ouml;kade lagf&amp;ouml;ringen under &amp;aring;r 2008, d&amp;aring; 570 fler brottsmisstankar lagf&amp;ouml;rdes och uppgick till 30 procent. Men enligt forskning fr&amp;aring;n Christian Diesen och Eva F. Diesen (&amp;Ouml;vergrepp mot kvinnor och barn – den r&amp;auml;ttsliga hanteringen, Norstedts Juridik, 2009) har &amp;aring;talsfrekvensen minskat bland &amp;aring;klagarkammare i Stockholm allt eftersom &amp;auml;rende&amp;shy;antalet &amp;ouml;kat: 24,3&amp;nbsp;procent 2004 till 21,4 procent 2006. &amp;Aring;klagarv&amp;auml;sendets &amp;aring;rsredovisning f&amp;ouml;r 2008 visar ingen specifik statistik f&amp;ouml;r hur lagf&amp;ouml;ringsstatistiken &amp;auml;ndrats f&amp;ouml;r &amp;aring;klagar&amp;shy;kammarna i Stockholm, s&amp;aring;som myndigheten har visat i tidigare &amp;aring;rsredovisningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alltsedan kvinnofridsuppdragen har det varit &amp;aring;klagarmyndigheternas ansvar att ta fram &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram och policydokument f&amp;ouml;r &amp;aring;klagarnas insatser f&amp;ouml;r bek&amp;auml;mpning av m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. Det &amp;auml;r uppenbart att det kr&amp;auml;vs ytterligare satsningar p&amp;aring; &amp;aring;klagarmyndighetens kompetens inom omr&amp;aring;det m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra lagf&amp;ouml;ringsgraden. Satsningar p&amp;aring; utbildningar f&amp;ouml;r &amp;aring;klagare om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kas och genomf&amp;ouml;ras med kontinuitet. Fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn &amp;auml;r ett samh&amp;auml;llsproblem som v&amp;aring;ra &amp;aring;klagare kontinuerligt beh&amp;ouml;ver uppdateras inom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av det anf&amp;ouml;rda vill Milj&amp;ouml;partiet ytterligare g&amp;ouml;ra satsningar p&amp;aring; fortbildning av personal inom &amp;aring;klagarmyndigheten i fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor med en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501997" name="_Toc242501997"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521354" name="_Toc242521354"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414209" name="_Toc244414209"&gt;&lt;/a&gt;Utbildningar f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n tillh&amp;ouml;r en av de viktigaste parterna i r&amp;auml;ttskedjan som s&amp;auml;krar en r&amp;auml;ttss&amp;auml;ker r&amp;auml;ttsprocess f&amp;ouml;r kvinnor och barn utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld. Domsk&amp;auml;l som resonerar om kvinnans promisku&amp;ouml;sa leverne, kl&amp;auml;dstil, osv. p&amp;aring;talar den fortg&amp;aring;ende trenden d&amp;auml;r domstolsv&amp;auml;sendet inte till&amp;auml;mpar sexualbrottslagstiftning och kvinnofridsparagrafen utifr&amp;aring;n lagstiftarens avsikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolsverket har organiserat utbildningar om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n separat, med h&amp;auml;nvisning till kravet p&amp;aring; opartiskhet som st&amp;auml;lls p&amp;aring; domare. P&amp;aring; de av Domstolsverket anordnade fortbildningsdagarna deltog 120 av 695 av ordinarie domare i landet. I den &amp;aring;terkommande obligatoriska utbildningen f&amp;ouml;r samtliga ordinarie domare behandlas v&amp;aring;ld mot kvinnor under en f&amp;ouml;rel&amp;auml;sning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r orov&amp;auml;ckande att s&amp;aring; f&amp;aring; domare deltagit i de arrangerade utbildningsdagarna, och fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om inte det redan &amp;auml;r domare som &amp;auml;r intresserade av fr&amp;aring;gan om v&amp;aring;ld mot kvinnor som v&amp;auml;ljer att delta, och d&amp;auml;rmed undg&amp;aring;r utbildning i detta samh&amp;auml;llsproblem de domare som kan beh&amp;ouml;va kunskapen b&amp;auml;st. Fortbildningssatsningarna f&amp;ouml;r domare och n&amp;auml;mndem&amp;auml;n b&amp;ouml;r bli genomg&amp;aring;ende obligatoriska f&amp;ouml;r att n&amp;aring; samtliga verksamma inom domstolsv&amp;auml;sendet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att dessa utbildningssatsningar inom Domstolsverket forts&amp;auml;tter, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och utvidgas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501998" name="_Toc242501998"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521355" name="_Toc242521355"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414210" name="_Toc244414210"&gt;&lt;/a&gt;Behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom kriminalv&amp;aring;rden bedrivs idag tv&amp;aring; behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som har beg&amp;aring;tt v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor. IDAP (Intergrated Domestic Abuse Programme) &amp;auml;r ett behandlingsprogram f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som misshandlar den kvinna de lever eller har levt i en n&amp;auml;ra relation med. Programmet g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att bygga in ett hot- och riskbed&amp;ouml;mnings&amp;shy;instrument, d&amp;auml;r syftet &amp;auml;r att garantera s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r kvinnor m&amp;auml;nnen har eller har haft en relation med. Sexualbrottsprogrammet heter Relation och Samlevnad (ROS).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriminalv&amp;aring;rden har annonserat ytterligare satsningar p&amp;aring; ROS- och IDAP-programmet, 20 miljoner kronor satsas p&amp;aring; det f&amp;ouml;rstn&amp;auml;mnda programmet respektive 3,3 miljoner kronor f&amp;ouml;r att utbilda och utveckla det sistn&amp;auml;mnda. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ser mycket positivt p&amp;aring; att Kriminalv&amp;aring;rden bed&amp;ouml;mer fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;ns v&amp;aring;lds- och sexualbrott mot kvinnor som ett prioriterat omr&amp;aring;de. Vi delar dock utredningen Slag i luftens uppfattning att instrumenten f&amp;ouml;r hot- och riskbed&amp;ouml;mning ska skapas utifr&amp;aring;n en k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;else och att bed&amp;ouml;mningen av riskfaktorer hos m&amp;auml;n inte endast b&amp;ouml;r utg&amp;aring; fr&amp;aring;n den befintliga officiella statistiken &amp;ouml;ver m&amp;auml;n som &amp;auml;r d&amp;ouml;mda f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldsbrott, eftersom alla v&amp;aring;ldsut&amp;ouml;vande m&amp;auml;n inte omfattas av denna statistik. Risken &amp;auml;r annars att det skapas felaktiga bed&amp;ouml;mningar som grundas i att m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld enbart grundas i en sv&amp;aring;r uppv&amp;auml;xt, alkoholproblem, psykiska st&amp;ouml;rningar, kulturella skillnader osv., och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rloras helhetsperspektivet som k&amp;ouml;nsmaktsf&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen ger, n&amp;auml;mligen vem som ut&amp;ouml;var v&amp;aring;ldet mot kvinnor, att v&amp;aring;ldet &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om k&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare b&amp;ouml;r den hot- och riskbed&amp;ouml;mning som genomf&amp;ouml;rs &amp;auml;ven omfatta andra kvinnor och barn som ing&amp;aring;r i det sociala n&amp;auml;tverket utanf&amp;ouml;r den egna familjen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa behandlingar inom kriminalv&amp;aring;rden b&amp;ouml;r vara obligatoriska f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som d&amp;ouml;mts f&amp;ouml;r v&amp;aring;lds- eller sexualbrott.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242501999" name="_Toc242501999"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521356" name="_Toc242521356"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414211" name="_Toc244414211"&gt;&lt;/a&gt;Professionella kriscentrum f&amp;ouml;r m&amp;auml;n&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs idag fler kriscentrum f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som s&amp;ouml;ker sig ur ett emotionellt destruktivt och aggressivt beteende. Dessa m&amp;auml;n som s&amp;ouml;ker hj&amp;auml;lp b&amp;ouml;r ges &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d. Det finns organisationer av olika slag som jobbar f&amp;ouml;r detta, riksorganisationen Sveriges professionella kriscentra f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som bildades 1997. Den samlar kriscentra som har professionella behandlare/r&amp;aring;dgivare anst&amp;auml;llda. Dessa kriscentra kan ha olika huvudm&amp;auml;n. De har till sin huvudsakliga uppgift att arbeta med m&amp;auml;n i olika krissituationer samt med m&amp;auml;ns problem kring aggressivitet och v&amp;aring;ld. Fr&amp;aring;n och med 2006 finns tv&amp;aring; nationella samordnare anst&amp;auml;llda i Sverige av riksorganisationen, en i Malm&amp;ouml; och en i Stenungsund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se &amp;ouml;kade satsningar p&amp;aring; professionella kriscentrum f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som s&amp;ouml;ker sig ur ett v&amp;aring;ldsamt beteende. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502000" name="_Toc242502000"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521357" name="_Toc242521357"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414212" name="_Toc244414212"&gt;&lt;/a&gt;Insatser f&amp;ouml;r kvinnor inom kriminalv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kriminalv&amp;aring;rden har sex specifika f&amp;auml;ngelser f&amp;ouml;r kvinnor. Cirka 280 kvinnor &amp;auml;r intagna, vilket &amp;auml;r 5–6 procent av det totala antalet f&amp;auml;ngelsed&amp;ouml;mda personer. De vanligaste brotten kvinnor beg&amp;aring;r &amp;auml;r st&amp;ouml;ld och narkotikabrott. Enligt Kriminalv&amp;aring;rdens statistik har cirka 70 procent av dessa kvinnor problem med narkotikamissbruk. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med m&amp;auml;n har kvinnor i h&amp;ouml;gre grad allvarligare psykiatrisk problematik kopplad till sitt missbruk. Idag vet vi inte hur stor andel av de kvinnor som befinner sig i Kriminalv&amp;aring;rdens regi som har blivit utsatta f&amp;ouml;r sexuella &amp;ouml;vergrepp och m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Norges motsvarighet Kriminalomsorgen har gjort en unders&amp;ouml;kning om hur m&amp;aring;nga kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r denna typ av &amp;ouml;vergrepp och v&amp;aring;ld tidigare i livet och funnit att detta g&amp;auml;ller minst 65 procent av kvinnorna. Norge har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksprojekt med att l&amp;aring;ta kvinnojourer h&amp;aring;lla st&amp;ouml;dsamtal med kvinnor p&amp;aring; anstalter, de ger &amp;auml;ven intagna kvinnor alternativet att h&amp;aring;lla dessa st&amp;ouml;dsamtal med frivilliga och anst&amp;auml;llda i kvinnojourens lokaler. Norges Krisesentersekretariat har uppgett att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket &amp;auml;r mycket lyckat eftersom de n&amp;aring;r fram till kvinnor som upplever sig bortgl&amp;ouml;mda av samh&amp;auml;llet och att framstegen i samtalet har gett dem hopp inf&amp;ouml;r en framtid fri fr&amp;aring;n kriminalitet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att regeringen omedelbart b&amp;ouml;r tills&amp;auml;tta en utredning om kvinnor i kriminalv&amp;aring;rden f&amp;ouml;r att utr&amp;ouml;na hur m&amp;aring;nga kvinnor som kan ha utsatts f&amp;ouml;r sexuella &amp;ouml;vergrepp och m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld. Med denna kunskap kan vi &amp;ouml;verblicka behovet av liknande insatser, som Norge genomf&amp;ouml;r, p&amp;aring; svenska anstalter. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;refter att initiativ tas med f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet d&amp;auml;r kvinnojourer kan h&amp;aring;lla st&amp;ouml;dsamtal med kvinnor p&amp;aring; anstalter. Detta f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k b&amp;ouml;r efter ett &amp;aring;r utv&amp;auml;rderas och d&amp;auml;refter implementeras i kriminalv&amp;aring;rdens verksamhet vid lyckat resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502001" name="_Toc242502001"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521358" name="_Toc242521358"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414213" name="_Toc244414213"&gt;&lt;/a&gt;Medel till kvinnojourer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnojourerna spelar en central roll i arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. P&amp;aring; frivillig basis utf&amp;ouml;r de ett arbete f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja kvinnor genom sin utsatthet. Socialstyrelsens utredningar visar att trots att kommunernas socialtj&amp;auml;nster har det yttersta ansvaret f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor och barn l&amp;auml;mnas det ofta &amp;ouml;ver p&amp;aring; kvinnojourer. Denna hantering g&amp;aring;r emot lagens intentioner, och inte nog med detta f&amp;aring;r det som konsekvens att m&amp;aring;nga kvinnor inte f&amp;aring;r n&amp;aring;gon hj&amp;auml;lp &amp;ouml;ver huvud taget, eftersom kvinnojourernas resurser &amp;auml;r begr&amp;auml;nsade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2006 &amp;auml;ndrades formen f&amp;ouml;r kvinnojourer att f&amp;aring; ta del av statens utvecklingsmedel f&amp;ouml;r just dem. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka direkt hos l&amp;auml;nsstyrelsen ska nu kommunen sj&amp;auml;lv s&amp;ouml;ka, och om de vill, i samarbete med den lokala kvinnojouren. Detta har problematiserat situationen f&amp;ouml;r ett flertal kvinnojourer att f&amp;aring; del av dessa statliga utvecklingsmedel. I det f&amp;ouml;ljande beskrivs situationen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdelningen av dessa statliga medel, samt &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att dessa effektivt ska kunna komma kvinnojouren tillgodo.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Socialstyrelsen kostar m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor samh&amp;auml;llet 3-4 miljarder kronor per &amp;aring;r. I detta har man d&amp;aring; inte r&amp;auml;knat med v&amp;aring;ldets l&amp;aring;ngsiktiga effekter f&amp;ouml;r den enskilda kvinnan och hennes barn. Enligt Socialstyrelsen skulle dessa kostnader vara mycket omfattande och uppg&amp;aring; till 30 miljarder kronor per &amp;aring;r.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har avsatt 109 miljoner kronor hittills varje budget&amp;aring;r i syfte att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka och utveckla kvinnojoursverksamheter i landet. Milj&amp;ouml;partiet avs&amp;auml;tter ytterligare 100 miljoner kronor i sitt f&amp;ouml;rslag till h&amp;ouml;stbudget inf&amp;ouml;r 2010.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt vissa kvinnojourer som Milj&amp;ouml;partiet har varit i kontakt med finns en f&amp;ouml;rtvivlan &amp;ouml;ver bristen p&amp;aring; intresse bland lokala politiker att prioritera fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. Kvinnojourerna vill att deras kunskap om v&amp;aring;ldet mot kvinnor och barn ska ses som en tillg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r kommunerna. D&amp;auml;remot uttrycker flera kvinnojourer en ”projekttr&amp;ouml;tthet” d&amp;aring; mycket av deras tid g&amp;aring;r &amp;aring;t till att s&amp;auml;kra ekonomiska resurser till befintlig verksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna bild bekr&amp;auml;ftas av Roks utv&amp;auml;rdering av statliga medel till deras medlemsjourer.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Kommentarer fr&amp;aring;n kvinnojourerna l&amp;ouml;d bland annat i denna utv&amp;auml;rdering: ”Vi funderar &amp;ouml;ver varf&amp;ouml;r s&amp;aring; mycket pengar f&amp;ouml;rsvunnit p&amp;aring; v&amp;auml;gen, ursprungligen tal om 100 miljoner! Hur mycket har g&amp;aring;tt till administration? Vi funderar &amp;ouml;ver effektiviteten i att ideella jourer &amp;auml;gnar tid och kraft &amp;aring;t projektans&amp;ouml;kningar.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Denna bild bekr&amp;auml;ftas i rapporten Statliga medel till kvinnojoursverksamheter 2006 fr&amp;aring;n Socialstyrelsen. I rapporten beskrivs en situation d&amp;auml;r&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kvinnojourer inte har tid och resurser att ta fram projektans&amp;ouml;kningar, det &amp;auml;r den ordinarie verksamheten som slukar resurser,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;en p&amp;aring;taglig ”projekttr&amp;ouml;tthet” existerar, d&amp;auml;r kvinnojourer inte &amp;auml;r intresserade av att binda upp resurser till att skriva projektans&amp;ouml;kningar och driva projekt som g&amp;aring;r utanf&amp;ouml;r den ordinarie verksamheten,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kommunerna inte ”har prioriterat” kvinnojoursverksamheter och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r finns inget st&amp;ouml;d till v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor i ett flertal kommuner – en situation som p&amp;aring;talats i Amnestys rapport ”Har ej prioriterat fr&amp;aring;gan” om svenska kommuners arbete f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2005.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r uppenbart att det p&amp;aring; rikspolitisk niv&amp;aring; &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelaktigt f&amp;ouml;r politiker att diskutera m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. P&amp;aring; detta plan &amp;auml;r det en politiskt korrekt fr&amp;aring;ga. D&amp;auml;remot h&amp;auml;nder det n&amp;aring;gonting ju n&amp;auml;rmare v&amp;aring;ldet man kommer. Miljonerna som anslogs av regeringen och som tilldelats Socialstyrelsen och l&amp;auml;nsstyrelserna n&amp;aring;r inte fram till kvinnojourernas verksamheter. Det finns flera orsaker, de st&amp;ouml;rsta problemen har n&amp;auml;mnts h&amp;auml;r ovanf&amp;ouml;r. Milj&amp;ouml;partiets f&amp;ouml;rslag&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;best&amp;aring;r i att ytterligare institutionalisera arbetet mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. F&amp;ouml;ljande f&amp;ouml;rslag syftar till att trygga det viktiga arbetet kvinnojourer genomf&amp;ouml;r f&amp;ouml;r v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor och barn.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det statliga bidraget till lokala kvinnojourer ska ges i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till inv&amp;aring;narantal i den kommun d&amp;auml;r kvinnojouren finns, f&amp;ouml;r det fall kvinnojourens verksamhet t&amp;auml;cker ett omr&amp;aring;de som str&amp;auml;cker sig utanf&amp;ouml;r kommunen ska detta beaktas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Formerna f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka dessa statliga bidrag b&amp;ouml;r automatiseras s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r att kvinnojourerna ska kunna l&amp;auml;gga energi p&amp;aring; l&amp;aring;ngsiktigt arbete, t.ex. genom att jourerna tilldelas medel vart tredje &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ansvaret f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rdelning av medel till lokala kvinnojourer b&amp;ouml;r ligga p&amp;aring; Brottsoffermyndigheten, eftersom denna myndighet har en kompetens p&amp;aring; omr&amp;aring;det m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lokala kvinnojourer b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lva kunna s&amp;ouml;ka statliga medel f&amp;ouml;r sin verksamhet fr&amp;aring;n Brottsoffermyndigheten. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc244414214" name="_Toc244414214"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502002" name="_Toc242502002"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521359" name="_Toc242521359"&gt;&lt;/a&gt;Sk&amp;auml;rpning av 5 kap. 11 &amp;sect; socialtj&amp;auml;nstlagens &lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2007 sk&amp;auml;rptes socialtj&amp;auml;nstlagens skrivning fr&amp;aring;n att kommunerna b&amp;ouml;r ger st&amp;ouml;d till v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor till att socialtj&amp;auml;nsten ”ska s&amp;auml;rskilt beakta” kvinnors behov. Regeringens f&amp;ouml;rslag som &amp;auml;r lag &amp;auml;r en kompromiss fr&amp;aring;n utredningens f&amp;ouml;rslag d&amp;auml;r det tydligt framg&amp;aring;r att kommunerna ”ska” st&amp;ouml;dja v&amp;aring;ldsutsatta kvinnor. Milj&amp;ouml;partiet anser att den nya formuleringen i socialtj&amp;auml;nstlagen fortfarande &amp;auml;r f&amp;ouml;r vag och att lagen i detta h&amp;auml;nseende b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas till ett absolut ansvar f&amp;ouml;r kommunerna i fr&amp;aring;ga om kvinnor som &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld. Kommunerna ska st&amp;ouml;dja kvinnor utsatta f&amp;ouml;r m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld genom bland annat resurser till kvinno- och tjejjourer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I utredningen Slag i luften (SOU 2004:121) konstaterades att det till synes &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att skapa en kontinuitet i det samverkande arbetet mellan myndigheter samt i samarbete med kvinnojourerna i fr&amp;aring;ga mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor. Ett antal s&amp;aring; kallade r&amp;auml;ttskedjeprojekt har startat, d&amp;auml;r polis, &amp;aring;klagare, advokater, domstol, kriminalv&amp;aring;rd och ibland &amp;auml;ven socialtj&amp;auml;nst, h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd samt kvinnojourer enats om arbetsmetoder f&amp;ouml;r handl&amp;auml;ggningen av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Denna typ av samverkan &amp;auml;r central i arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;tta kvinnor och barn som &amp;auml;r v&amp;aring;ldsutsatta. Milj&amp;ouml;partiet ser det som ett oundg&amp;auml;ngligt arbetss&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att motverka v&amp;aring;ldet mot barn och kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502003" name="_Toc242502003"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521360" name="_Toc242521360"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414215" name="_Toc244414215"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ld f&amp;ouml;rekommer &amp;auml;ven i samk&amp;ouml;nade relationer. Idag finns det en d&amp;aring;lig beredskap och kunskap om hur kommunerna b&amp;auml;st kan st&amp;ouml;dja dessa brottsoffer. F&amp;ouml;r lesbisk kvinna som har blivit misshandlad i en relation finns det idag f&amp;aring; skyddade boenden eller kvinnojourer som tar emot individen. Om det &amp;auml;r en homosexuell man som har blivit misshandlad av sin man finns det inga skyddade boenden. Detta m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras genom ut&amp;ouml;kad lagstiftad skyldighet f&amp;ouml;r kommuner att st&amp;ouml;dja alla brottsoffer, oavsett k&amp;ouml;nsidentitet och sexuell l&amp;auml;ggning. Socialstyrelsen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven f&amp;aring; ett s&amp;auml;rskilt uppdrag att ge kommunerna r&amp;aring;d och anvisningar n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se en &amp;ouml;kad samordning och resurssatsning f&amp;ouml;r de som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld i samk&amp;ouml;nade relationer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502004" name="_Toc242502004"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521361" name="_Toc242521361"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414216" name="_Toc244414216"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;ld i hederns namn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor som sker i hederns namn &amp;auml;r ett allvarligt problem som kr&amp;auml;ver specifika insatser fr&amp;aring;n samh&amp;auml;llet. Milj&amp;ouml;partiet arbetar utifr&amp;aring;n f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen att allt v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om makt, &amp;auml;ven v&amp;aring;ld som ut&amp;ouml;vas i hederns namn. F&amp;ouml;r att kunna bedriva ett arbete mot v&amp;aring;ld i hederns namn kr&amp;auml;vs det dock att ansatsen sker utifr&amp;aring;n ett icke-stigmatiserande perspektiv i fr&amp;aring;ga om etniska grupper och &amp;auml;ven inte motverkar syftet att f&amp;ouml;rhindra och beivra m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens arbete framg&amp;aring;r att v&amp;aring;ld kan kategoriseras i fr&amp;aring;ga om v&amp;aring;ld i hederns namn till att tillh&amp;ouml;ra familjer som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt patriarkala, allts&amp;aring; icke-j&amp;auml;mst&amp;auml;llda och d&amp;auml;rmed icke-svenska. Denna utg&amp;aring;ngspunkt riskerar att stigmatisera etniska grupper och skada det helhetsgrepp som j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet mot v&amp;aring;ld som sker i hederns namn m&amp;aring;ste &amp;aring;tf&amp;ouml;ljas med sk&amp;auml;rpt kunskap hos myndigheter om maktf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i fr&amp;aring;ga om etnicitet, kultur och k&amp;ouml;n. Det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda insatser till myndigheter f&amp;ouml;r att de ska kunna ge adekvat st&amp;ouml;d till kvinnor med utl&amp;auml;ndsk h&amp;auml;rkomst som s&amp;ouml;ker st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utsatthet f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld. Det kr&amp;auml;vs &amp;auml;ven &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande insatser, skyddade boenden, tolkar och informationsinsatser f&amp;ouml;r myndigheter och ansvariga. I detta arbete &amp;auml;r det viktigt att personer av utl&amp;auml;ndsk h&amp;auml;rkomst, som har kunskap i &amp;auml;mnet, f&amp;aring;r ledande positioner i arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste se att v&amp;aring;ld &amp;auml;r v&amp;aring;ld oavsett vilken etikett vi ger det, v&amp;aring;ldets syfte &amp;auml;r alltid att begr&amp;auml;nsa och f&amp;ouml;rtrycka kvinnan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill med anledning av det anf&amp;ouml;rda &amp;auml;ven &amp;ouml;ka satsningarna p&amp;aring; de behov av st&amp;ouml;d som kvinnor med utl&amp;auml;ndsk h&amp;auml;rkomst har i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502005" name="_Toc242502005"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521362" name="_Toc242521362"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414217" name="_Toc244414217"&gt;&lt;/a&gt;Barn som bevittnat v&amp;aring;ld ska ses som brottsoffer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag har ett barn som bevittnar v&amp;aring;ld i hemmet mot en n&amp;auml;ra anh&amp;ouml;rig r&amp;auml;tt till skadest&amp;aring;nd fr&amp;aring;n staten. Dessutom ska socialtj&amp;auml;nsten behandla dem s&amp;aring;som om de vore utsatta f&amp;ouml;r brott. De har d&amp;auml;remot inte r&amp;auml;tt till skadest&amp;aring;nd av den som utsatt dem f&amp;ouml;r att bevittna v&amp;aring;ld genom att misshandla deras trygghet. Milj&amp;ouml;partiet vill att barn ska f&amp;aring; st&amp;auml;llning som m&amp;aring;ls&amp;auml;gande, f&amp;aring; ett eget juridiskt bitr&amp;auml;de i r&amp;auml;ttsprocessen samt att de ska f&amp;aring; skadest&amp;aring;nd av den som slagit en anh&amp;ouml;rig till dem och att barn ska ha r&amp;auml;tt till full insyn och medverkan i processen. Ett slag mot en n&amp;auml;ra anh&amp;ouml;rig &amp;auml;r &amp;auml;ven ett slag mot barnet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502006" name="_Toc242502006"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521363" name="_Toc242521363"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414218" name="_Toc244414218"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;n och maskulinitet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att politiken problematiserar fr&amp;aring;gor ocks&amp;aring; om maskuliniteter och m&amp;auml;ns och pojkars situationer utifr&amp;aring;n ett helhetsperspektiv. Att m&amp;auml;n och manlighet &amp;auml;r norm, och att manlighet &amp;auml;r sammankopplat med makt, medf&amp;ouml;r inte per automatik att den normativa manlighet som r&amp;aring;der &amp;auml;r gynnsam f&amp;ouml;r m&amp;auml;n i gemen. Gruppen m&amp;auml;ns &amp;ouml;verrepresentation i maktpositioner, i vissa yrken, i v&amp;aring;ld (inklusive suicid), missbruk, olyckor, heml&amp;ouml;shet, kriminalitet etc. &amp;auml;r alla aspekter av maskulinitet som m&amp;aring;ste ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas och b&amp;auml;ttre analyseras. D&amp;aring; uppst&amp;aring;r nya m&amp;ouml;jligheter till &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av strukturella aspekter om k&amp;ouml;n, vilket s&amp;aring; klart p&amp;aring;verkar ocks&amp;aring; kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor m&amp;aring;ste st&amp;auml;llas om de strukturella hinder som skapar sv&amp;aring;righeter f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;n att ut&amp;ouml;va ett aktivt och n&amp;auml;rvarande f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap, att i tid s&amp;ouml;ka v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r oh&amp;auml;lsa med mera. Fr&amp;aring;gor m&amp;aring;ste st&amp;auml;llas om prostitution bland unga m&amp;auml;n (som s&amp;auml;ljer sex till f&amp;ouml;retr&amp;auml;desvis m&amp;auml;n), homofobi och hatbrott ut&amp;ouml;vat av m&amp;auml;n, pojkars s&amp;auml;mre skolbetyg etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med en utvecklad och mer f&amp;ouml;rankrad f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av maskuliniteter i politiken kan samh&amp;auml;llets v&amp;aring;ldsf&amp;ouml;rebyggande arbete mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor, men ocks&amp;aring; m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot m&amp;auml;n, vidareutvecklas och g&amp;ouml;ras mer effektivt. Redan idag finns indikationer i studier fr&amp;aring;n bland annat V&amp;auml;rldsh&amp;auml;lsoorganisationen att s&amp;aring; &amp;auml;r fallet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet menar att inget av det som sagts ovan st&amp;aring;r i konflikt med en feministisk grundsyn eller feministisk ing&amp;aring;ng i fr&amp;aring;gorna. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r fr&amp;aring;gor om maskuliniteter en viktig del av en verklighetsf&amp;ouml;rankrad och radikal j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik. Kunskapsperspektiv om hur makt- och samh&amp;auml;llsstrukturer bidrar till att forma manlighet &amp;auml;r ett kompletterande verktyg f&amp;ouml;r att p&amp;aring;skynda utvecklingen mot ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. Det &amp;auml;r inte att tappa fokus p&amp;aring; kvinnors r&amp;auml;ttigheter, snarare tv&amp;auml;rtom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Initialt vill Milj&amp;ouml;partiet att regeringen tills&amp;auml;tter en statlig utredning om m&amp;auml;n, maskuliniteter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Utredningen ska sammanst&amp;auml;lla fakta och ta fram utvecklingsv&amp;auml;gar f&amp;ouml;r hur politiken kan nyttjas som ett verktyg f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av maskuliniteter och b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;rebygga m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld. Utredningen ska i sitt arbete integrera perspektiv p&amp;aring; &amp;aring;lder, sexuell identitet, klass, etnicitet och funktionshinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att skolan &amp;auml;r integrerad med kunskap om genus fr&amp;aring;n dagis till h&amp;ouml;gskolan/universitetet. H&amp;auml;r &amp;auml;r det viktigt att f&amp;ouml;rtydliga att genus m&amp;aring;ste innefatta sociala aspekter av b&amp;aring;de femininiteter och maskuliniteter. F&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen om genus, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och m&amp;aring;ngfald ska vara en del av grundskolans utbildning och gymnasiet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill att regeringen ger mer ekonomiska resurser till organisationer som utifr&amp;aring;n en feministisk grundsyn verkar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av maskuliniteter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Och som vi redan har n&amp;auml;mnt st&amp;ouml;djer vi att fler professionella kriscentrum och mansmottagningar f&amp;ouml;r m&amp;auml;n med feministisk grundsyn startas f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja m&amp;auml;n ur ett v&amp;aring;ldsamt och aggressivt beteende.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502007" name="_Toc242502007"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521364" name="_Toc242521364"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414219" name="_Toc244414219"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Egen l&amp;ouml;n och m&amp;ouml;jligheter till egen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning handlar i grunden om m&amp;ouml;jlighet till sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet och frihet. En l&amp;auml;gre v&amp;auml;rdering av kvinnors arbete och yrkesval g&amp;ouml;r att kvinnor begr&amp;auml;nsas i l&amp;ouml;neutveckling, karri&amp;auml;rm&amp;ouml;jligheter och f&amp;aring;r l&amp;auml;gre pension.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n och l&amp;aring;ngsammare l&amp;ouml;neutveckling i kombination med huvudansvar f&amp;ouml;r hem och familj &amp;auml;r p&amp;aring;tagliga faktorer i det icke j&amp;auml;mst&amp;auml;llda samh&amp;auml;llet. S&amp;aring;ledes &amp;auml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner helt avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. L&amp;ouml;nediskrimineringen &amp;auml;r oacceptabel och ansvaret f&amp;ouml;r hem och anh&amp;ouml;riga b&amp;ouml;r delas j&amp;auml;mst&amp;auml;llt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt SCB &amp;auml;r kvinnors l&amp;ouml;ner, sett till hela arbetsmarknaden, 84 procent av m&amp;auml;nnens l&amp;ouml;ner. H&amp;auml;lften av denna l&amp;ouml;neskillnad kan f&amp;ouml;rklaras av att kvinnor och m&amp;auml;n har olika utbildning, befattningsgrad, arbetstid och finns inom olika sektorer. Olikheter best&amp;aring;r exempelvis av att m&amp;auml;n i h&amp;ouml;gre grad finns i branscher med h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;nel&amp;auml;ge &amp;auml;n kvinno&amp;shy;dominerade branscher. M&amp;auml;n finns p&amp;aring; h&amp;ouml;gre positioner &amp;auml;n kvinnor och har d&amp;auml;rmed h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner. Men om dessa skillnader r&amp;auml;knas bort genom s&amp;aring; kallad standardv&amp;auml;gning av statistiken &amp;aring;terst&amp;aring;r fortfarande en l&amp;ouml;neskillnad mellan kvinnor och m&amp;auml;n p&amp;aring; sju procentenheter som inte kan f&amp;ouml;rklaras p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n att traditionellt kvinnliga arbeten v&amp;auml;rderas l&amp;auml;gre och att l&amp;ouml;nes&amp;auml;ttande chefer b&amp;auml;r p&amp;aring; oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda v&amp;auml;rderingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det politiska systemet, riksdagen och landets kommun- och landstingsfullm&amp;auml;ktigen har ett direkt arbetsgivaransvar f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda och arbetsvillkoren i den offentliga sektorn. L&amp;ouml;neskillnaden i kommunerna &amp;auml;r cirka en procent och i landstinget och staten handlar det om cirka sex procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet verkar f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner i offentlig sektor ska &amp;aring;stadkommas. Att vi k&amp;auml;nner ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r den offentliga sektorn &amp;auml;r naturligt d&amp;aring; denna sektor &amp;auml;r politiskt styrd. F&amp;ouml;r &amp;auml;ven om de politiska f&amp;ouml;rsamlingarna inte &amp;auml;r direkt avtalsslutande parter m&amp;aring;ste det &amp;auml;nd&amp;aring; finnas ett arbetsgivaransvar f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nniskor som arbetar och verkar i v&amp;aring;r sektor. Det kommer att kr&amp;auml;vas medel ur statens, kommunernas och landstingens budgetar f&amp;ouml;r att klara uppdraget att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. Vi i Milj&amp;ouml;partiet tar v&amp;aring;rt ansvar och har i v&amp;aring;ra budgetmotioner anslagit medel f&amp;ouml;r att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja v&amp;auml;gen mot j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt kr&amp;auml;vs det ett ansvar ute i den offentliga sektorns verksamheter. F&amp;ouml;r lika viktigt som det &amp;auml;r att skapa ekonomiska resurser &amp;auml;r det att g&amp;ouml;ra upp med attityder som inneb&amp;auml;r att m&amp;auml;n n&amp;auml;stan alltid v&amp;auml;rdes&amp;auml;tts mer &amp;auml;n kvinnor. Varje l&amp;ouml;nes&amp;auml;ttande chef m&amp;aring;ste vidta konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att en g&amp;aring;ng f&amp;ouml;r alla avskaffa k&amp;ouml;nsrelaterad l&amp;ouml;nediskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;ouml;nediskrimineringens avskaffande kommer dock aldrig att bli verklighet med ett ensidigt arbetsgivaransvar. Utan fackens aktiva medverkan &amp;auml;r det om&amp;ouml;jligt att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. Tyv&amp;auml;rr har fackens engagemang f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma en verklig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring generellt sett varit svag under l&amp;aring;ng tid, undantag finns dock. F&amp;ouml;r den fackliga r&amp;ouml;relsen inneb&amp;auml;r detta p&amp;aring;frestningar. Gamla m&amp;ouml;nster och traditioner m&amp;aring;ste rensas bort f&amp;ouml;r att prioritera kvinnor framf&amp;ouml;r m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l inom offentlig som privat sektor m&amp;aring;ste arbetsgivare ta sitt ansvar f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner. Milj&amp;ouml;partiet anser att regeringen ska ta ett initiativ till ett handslag med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna med m&amp;aring;let att f&amp;aring; bort k&amp;ouml;nsrelaterade l&amp;ouml;neskillnader.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242004264" name="_Toc242004264"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502008" name="_Toc242502008"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521365" name="_Toc242521365"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414220" name="_Toc244414220"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar – ett effektivt medel f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Offentlig och privat sektor m&amp;aring;ste uppr&amp;auml;tta l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar f&amp;ouml;r att p&amp;aring;visa, &amp;aring;tg&amp;auml;rda och f&amp;ouml;rhindra osakliga l&amp;ouml;neskillnader mellan m&amp;auml;n och kvinnor. Detta tillsammans med planer f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete &amp;auml;r n&amp;aring;gra av v&amp;aring;ra viktigaste verktyg i Sverige f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen &amp;auml;ndrade ordningen f&amp;ouml;r detta arbete genom att inf&amp;ouml;ra starka f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av lagens krav p&amp;aring; uppr&amp;auml;ttande av l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar, planer f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner samt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete. Diskrimineringslagen (som bland annat ers&amp;auml;tter j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagen), tr&amp;auml;dde i kraft i januari 2009 och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r arbetsgivarna att utf&amp;ouml;ra l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar. Den borgerliga regeringen &amp;auml;ndrar regeln (diskrimineringslagen 3 kap. &amp;sect; 10) om l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggning fr&amp;aring;n att tidigare g&amp;auml;lla alla arbetsgivares skyldighet att uppr&amp;auml;tta l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggning varje &amp;aring;r, till att enbart beh&amp;ouml;va genomf&amp;ouml;ras vart tredje &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras kravet f&amp;ouml;r uppr&amp;auml;ttande av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan (diskrimineringslagen 3 kap. &amp;sect; 13) samt handlingsplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner (diskrimineringslagen 3 kap. &amp;sect; 11) till att g&amp;auml;lla enbart arbetsgivare med mer &amp;auml;n 25 anst&amp;auml;llda d&amp;auml;r l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningen endast beh&amp;ouml;ver genomf&amp;ouml;ras vart tredje &amp;aring;r. Innan f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen skulle arbetsgivare med fler &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda uppr&amp;auml;tta en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan och handlingsplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner varje &amp;aring;r. Denna f&amp;ouml;rs&amp;auml;mring av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagens krav p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan och handlingsplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner inneb&amp;auml;r att 20–25 procent av arbetstagarna inte omfattas av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta inneb&amp;auml;r att 21&amp;nbsp;000 f&amp;auml;rre f&amp;ouml;retag som har 300&amp;nbsp;000–350&amp;nbsp;000 anst&amp;auml;llda beh&amp;ouml;ver uppr&amp;auml;tta en handlingsplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill &amp;aring;terg&amp;aring; till den tidigare j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagens krav om att arbetsplatser m&amp;aring;ste uppr&amp;auml;tta l&amp;ouml;nekartl&amp;auml;ggningar varje &amp;aring;r. Vi vill ocks&amp;aring; att planer f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete ska uppr&amp;auml;ttas varje &amp;aring;r p&amp;aring; arbetsplatser med fler &amp;auml;n tio arbetstagare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242004265" name="_Toc242004265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502009" name="_Toc242502009"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521366" name="_Toc242521366"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414221" name="_Toc244414221"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ofrivilligt deltidsarbete &amp;auml;r en kvinnof&amp;auml;lla sl&amp;aring;r Gertrud &amp;Aring;str&amp;ouml;m fast i utredningen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Makt att forma samh&amp;auml;llet och sitt eget liv &lt;/span&gt;(SOU 2005:66). Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; Milj&amp;ouml;partiets uppfattning. Det &amp;auml;r orimligt att den ”samh&amp;auml;lleliga” normen f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llningsform utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n k&amp;ouml;n. I m&amp;aring;nga branscher &amp;auml;r det fullst&amp;auml;ndigt sj&amp;auml;lvklart att erbjuda heltidsanst&amp;auml;llning till m&amp;auml;n medan det &amp;auml;r mycket vanligt att kvinnor &amp;auml;r h&amp;auml;nvisade till deltidsanst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsarbetet &amp;auml;r utbrett. Cirka 1 miljon personer arbetar deltid och tre fj&amp;auml;rdedelar av dessa &amp;auml;r kvinnor. Deltidsarbetet, och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; heltidsarbetet, &amp;auml;r s&amp;aring;ledes oj&amp;auml;mst&amp;auml;llt f&amp;ouml;rdelat. Dessutom sammanfaller kvinnornas h&amp;ouml;ga andel av deltidsarbetet med h&amp;ouml;g andel tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. Det ger dubbel negativ effekt, otrygghet och l&amp;aring;g inkomst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att Milj&amp;ouml;partiet st&amp;aring;r bakom kravet om allas r&amp;auml;tt till heltid betyder inte att vi vill avveckla allt deltidsarbete. Men v&amp;aring;r grundinst&amp;auml;llning &amp;auml;r att det i mycket h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n idag ska finnas en heltidsanst&amp;auml;llning i botten. Att det sedan finns m&amp;aring;nga som av olika anledningar vill eller beh&amp;ouml;ver arbeta deltid &amp;auml;r en helt annan sak. V&amp;aring;r inst&amp;auml;llning kan s&amp;aring;ledes formuleras, ”r&amp;auml;tt till heltid, med m&amp;ouml;jlighet till deltid”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsarbete inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n. Men inte bara det d&amp;aring; de flesta av ers&amp;auml;ttningarna inom socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet &amp;auml;r inkomstrelaterade. Det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r det med pensionsavs&amp;auml;ttningar. Deltidsarbetet och de l&amp;auml;gre l&amp;ouml;nerna ger allts&amp;aring; negativa ekonomiska effekter livet ut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors deltidsarbete inneb&amp;auml;r inte bara oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; arbets&amp;shy;marknaden. Det skapar ocks&amp;aring; oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i hemmet och i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till anh&amp;ouml;riga. Det &amp;auml;r kvinnor som i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n hand tar om barnen och andra anh&amp;ouml;riga. Likas&amp;aring; &amp;auml;r det kvinnor som i huvudsak utf&amp;ouml;r hush&amp;aring;llssysslorna. S&amp;aring; blir det n&amp;auml;r m&amp;auml;n till&amp;aring;ts l&amp;auml;gga mer tid p&amp;aring; det betalda l&amp;ouml;nearbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Milj&amp;ouml;partiets uppfattning &amp;auml;r det h&amp;ouml;g tid att komma till r&amp;auml;tta med problemet att olika normer, beroende av k&amp;ouml;n, g&amp;auml;ller p&amp;aring; svensk arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r tveksamt till att lagstiftningsinstrumentet &amp;auml;r det mest effektiva verktyget f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma fler heltidsanst&amp;auml;llningar. Arbetsmarknaden ser s&amp;aring; olika ut och inom m&amp;aring;nga mindre f&amp;ouml;retag och verksamheter m&amp;aring;ste man ocks&amp;aring; ha m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda sig av deltidsanst&amp;auml;llningar. Vi vill hellre se ett huvudavtal f&amp;ouml;r hela arbetsmarknaden d&amp;auml;r parterna, arbetsgivarna och facken, ing&amp;aring;r en &amp;ouml;verenskommelse d&amp;auml;r det fastst&amp;auml;lls att heltidsanst&amp;auml;llning &amp;auml;r norm p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden. I klartext betyder det att arbetsgivarna tar p&amp;aring; sig ansvaret att g&amp;ouml;ra allt som &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r att erbjuda heltidsanst&amp;auml;llningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242004266" name="_Toc242004266"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502010" name="_Toc242502010"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521367" name="_Toc242521367"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414222" name="_Toc244414222"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra anst&amp;auml;llningsvillkor f&amp;ouml;r kvinnor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har underl&amp;auml;ttat anv&amp;auml;ndandet av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. Detta trots att regeringen &amp;auml;r medveten om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblematiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;”&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Det &amp;auml;r idag fr&amp;auml;mst kvinnor som har tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning, vilket kan ses som ett hinder f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomiskt oberoende som utveckling och karri&amp;auml;r. F&amp;ouml;rslaget att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna att tr&amp;auml;ffa avtal om tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning kan d&amp;auml;rmed uppfattas medf&amp;ouml;ra risk f&amp;ouml;r att kvinnors position p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras ytterligare&lt;/span&gt;”, skriver regeringen i proposition 2006/07:111 &lt;span style="font-style: italic;"&gt;B&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter till tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna har &amp;ouml;kat drastiskt p&amp;aring; svensk arbetsmarknad. Det var mot den bakgrunden den f&amp;ouml;rra mandatperiodens r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na riksdagsmajoritet beslutade att olika typer av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar f&amp;ouml;rs samman till en gemensam fri visstidsanst&amp;auml;llning. Milj&amp;ouml;partiet ans&amp;aring;g, och anser fortfarande, att det var en bra ordning. Det var n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att rensa upp bland allt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningsformer. Det g&amp;auml;ller s&amp;auml;rskilt d&amp;aring; det &amp;auml;r fr&amp;auml;mst kvinnor som tvingas acceptera dessa otrygga anst&amp;auml;llningsformer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget &amp;ouml;kade de tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna med 236 000 mellan 1990 och 2007, fr&amp;aring;n 380&amp;nbsp;000 till 616&amp;nbsp;000, enligt uppgifter fr&amp;aring;n arbetskraftunders&amp;ouml;kningen (AKU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den allra otryggaste formen f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning, behovsanst&amp;auml;llning, har &amp;ouml;kat mest. Behovsanst&amp;auml;llning inneb&amp;auml;r i princip att arbetsgivaren ringer och erbjuder arbete n&amp;auml;r behov uppst&amp;aring;r. Det &amp;auml;r inte ovanligt att s&amp;aring;dana telefonsamtal kommer samma morgon under den dag d&amp;aring; man vill att den anst&amp;auml;llde ska arbeta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bland unga LO-kvinnor, i &amp;aring;ldern 16–24 &amp;aring;r, har n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar medan det handlar om en fj&amp;auml;rdedel bland unga LO-m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mellan svenskf&amp;ouml;dda och utlandsf&amp;ouml;dda &amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet &lt;br /&gt;detsamma. Fast med den skillnaden att det f&amp;ouml;r utlandsf&amp;ouml;dda &amp;auml;r betydligt h&amp;ouml;gre siffror f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnor som m&amp;auml;n. Av detta kan vi dra slutsatsen att den genomsittliga personen med tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llningsform &amp;auml;r en ung invandrarkvinna som arbetar i hotell- och restaurangbranschen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det var mot bland annat mot denna bakgrund, att de tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna &amp;ouml;kar n&amp;auml;rmast okontrollerat bland unga kvinnor, som den f&amp;ouml;rra r&amp;ouml;dgr&amp;ouml;na riksdags&amp;shy;majoriteten best&amp;auml;mde sig f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda lagstiftningsinstrumentet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa arbetsgivarnas &amp;ouml;verutnyttjande av tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. Denna lagstiftning har nu rivets upp av den borgerliga alliansregeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening att det beh&amp;ouml;vs lagstiftning som begr&amp;auml;nsar arbetsgivarnas m&amp;ouml;jligheter att anv&amp;auml;nda sig av anst&amp;auml;llningsformen tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242004267" name="_Toc242004267"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502011" name="_Toc242502011"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521368" name="_Toc242521368"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414223" name="_Toc244414223"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa kvinnors obetalda arbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har inf&amp;ouml;rt stora skatteavdragsm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster. Ett motiv f&amp;ouml;r detta &amp;auml;r enligt dem sj&amp;auml;lva att hj&amp;auml;lpa kvinnor ut p&amp;aring; arbetsmarknaden. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;rnekar inte att skattedumpningar f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster ocks&amp;aring; kan ge en s&amp;aring;dan effekt. Men det har inget med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet att g&amp;ouml;ra. Det som h&amp;auml;nder &amp;auml;r ist&amp;auml;llet att st&amp;auml;dg&amp;ouml;rat blir l&amp;aring;gavl&amp;ouml;nat l&amp;ouml;nearbete som fortfarande utf&amp;ouml;rs av framf&amp;ouml;r allt kvinnor som jobbar deltid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r av flera sk&amp;auml;l motst&amp;aring;ndare till skatteavdraget f&amp;ouml;r hush&amp;aring;llsn&amp;auml;ra tj&amp;auml;nster. Det handlar om att man inte l&amp;ouml;ser det strukturella problemet, att m&amp;auml;nnen inte tar tillr&amp;auml;ckligt ansvar f&amp;ouml;r hemmet och anh&amp;ouml;riga. Dessutom gynnar skatteavdragets konstruktion ensidigt de h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nade. Det kr&amp;auml;vs en inkomst p&amp;aring; &amp;ouml;ver 50 000 kronor i m&amp;aring;naden f&amp;ouml;r att det ska vara l&amp;ouml;nsamt att k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nsten i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med att sj&amp;auml;lv ta ledigt fr&amp;aring;n jobbet f&amp;ouml;r att utf&amp;ouml;ra jobbet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiets v&amp;auml;g &amp;auml;r en annan. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en utbyggd f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring. Den ska vara tredelad d&amp;auml;r en tredjedel disponeras av vardera f&amp;ouml;r&amp;auml;ldern och en tredjedel &amp;auml;r &amp;ouml;verl&amp;aring;tbar mellan f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar eller annan n&amp;auml;ra vuxen. Det ger verkliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen att ta ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt helhetsansvar f&amp;ouml;r ett liv med b&amp;aring;de hem, anh&amp;ouml;riga och arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart att m&amp;aring;nga av de v&amp;auml;rderingar vi alla b&amp;auml;r p&amp;aring; har inslag av historiskt arv. Och av djupt f&amp;ouml;rankrade v&amp;auml;rderingar byggs ocks&amp;aring; normer. I Gertrud &amp;Aring;str&amp;ouml;ms utredning, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Makt att forma samh&amp;auml;llet och sitt eget liv,&lt;/span&gt; f&amp;ouml;rs ett intressant resonemang om att normer ”satt sig” djupt i vissa branscher. D&amp;auml;r finns f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningen om deltidsarbete som norm f&amp;ouml;r kvinnors arbete trots att en majoritet av kvinnorna p&amp;aring; arbetsmarknaden arbetar heltid.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242004268" name="_Toc242004268"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502012" name="_Toc242502012"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521369" name="_Toc242521369"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414224" name="_Toc244414224"&gt;&lt;/a&gt;Bryt den k&amp;ouml;nssegregerade arbetsmarknaden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska arbetsmarknaden &amp;auml;r starkt k&amp;ouml;nssegregerad. M&amp;auml;n v&amp;auml;ljer typiskt tekniska yrken och privat sektor och kvinnor v&amp;auml;ljer yrken inom v&amp;aring;rden och offentlig sektor. Detta bidrar starkt till att olika yrken v&amp;auml;rderas olika och typiska kvinnoyrken v&amp;auml;rderas l&amp;auml;gre. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att vi kommer till r&amp;auml;tta med denna k&amp;ouml;nssegregerade arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r tydligt att kvinnodominerade branscher och sektorer har l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n &amp;auml;n mansdominerade branscher. Det &amp;auml;r ingen tillf&amp;auml;llighet. Dit m&amp;auml;nnen s&amp;ouml;ker sig, d&amp;auml;r stiger ocks&amp;aring; l&amp;ouml;nerna. P&amp;aring; motsvarande s&amp;auml;tt stagnerar ofta l&amp;ouml;neutvecklingen n&amp;auml;r andelen kvinnor i en yrkesgrupp &amp;ouml;kar. Det finns ett starkt samband mellan utbildning och arbete. Grunden till det framtida arbetslivet l&amp;auml;ggs i utbildningssystemet. Skillnaderna mellan m&amp;auml;ns och kvinnors utbildningsval p&amp;aring; gymnasie- och h&amp;ouml;gskolan &amp;auml;r stora. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med detta m&amp;aring;ste de traditionella k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nstren vid utbildningsvalen brytas. Det &amp;auml;r v&amp;auml;rt att notera att kvinnors utbildningsniv&amp;aring; &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n m&amp;auml;ns. 2007/2008 var cirka 66 procent av dem som utexaminerades fr&amp;aring;n h&amp;ouml;gskola eller universitet kvinnor. Trots det kommer inte kvinnor ikapp m&amp;auml;n l&amp;ouml;nem&amp;auml;ssigt. Detta har sin f&amp;ouml;rklaring bland annat i att traditionella k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster g&amp;auml;ller vid val av utbildning. Kvinnor &amp;auml;r &amp;ouml;verrepresenterade inom pedagogiska utbildningar, och inom omsorgsutbildning, medan m&amp;auml;n &amp;auml;r &amp;ouml;verrepresenterade inom teknik och tillverkning. Av detta kan vi dra slutsatsen att hela sektorer &amp;auml;r felavl&amp;ouml;nade. Unga kvinnor s&amp;ouml;ker sig i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning till traditionellt mansdominerade branscher &amp;auml;n vad unga m&amp;auml;n s&amp;ouml;ker sig till traditionellt kvinno&amp;shy;dominerade branscher. Det finns fler kvinnor i tillverkningsindustrin &amp;auml;n det finns m&amp;auml;n inom v&amp;aring;rd och omsorg. Mot den bakgrunden b&amp;ouml;r det g&amp;ouml;ras s&amp;auml;rskilda insatser redan i grundskolan f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler pojkar att intressera sig f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och omsorg n&amp;auml;r det &amp;auml;r dags att v&amp;auml;lja inriktning till gymnasiet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolan har ett ansvar f&amp;ouml;r att tillhandah&amp;aring;lla pedagogik som stimulerar b&amp;aring;de flickor och pojkar att g&amp;ouml;ra icke traditionella utbildningsval, skolan skulle allts&amp;aring; dra nytta av att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrera den metodik och pedagogik som anv&amp;auml;nds.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Studie- och yrkesv&amp;auml;gledarna har h&amp;auml;r en oerh&amp;ouml;rt viktig roll. Med deras st&amp;ouml;d kan m&amp;aring;nga ungdomar v&amp;aring;ga v&amp;auml;lja utanf&amp;ouml;r de traditionella yrkesvalen. Det har ocks&amp;aring; gjorts stora s&amp;auml;rskilda satsningar f&amp;ouml;r att v&amp;auml;cka flickors intresse f&amp;ouml;r manligt dominerade branscher, exempelvis p&amp;aring; teknikomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att satsa ytterligare p&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet till studier och kvalificerade yrkesutbildningar f&amp;ouml;r enskilda i vuxen &amp;aring;lder att skola om sig, &amp;ouml;ppnas en m&amp;ouml;jlighet att bryta k&amp;ouml;nsnormativa yrkesval senare i livet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det m&amp;aring;ste l&amp;auml;ggas minst lika mycket resurser p&amp;aring; s&amp;auml;rskilda satsningar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; pojkar intresserade av yrkesomr&amp;aring;den inom v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avidentifierade ans&amp;ouml;kningar b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att fr&amp;aring;ng&amp;aring; f&amp;ouml;rdomsm&amp;auml;ssiga bed&amp;ouml;mningar av arbetss&amp;ouml;kande. D&amp;auml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k har gjorts med avidentifierade ans&amp;ouml;kningar, bland annat i G&amp;ouml;teborgs stad, har det visat sig att just kvinnor i h&amp;ouml;gre grad s&amp;aring;v&amp;auml;l kallas till anst&amp;auml;llningsintervju och ocks&amp;aring; anst&amp;auml;lls. Milj&amp;ouml;partiet ser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r positivt p&amp;aring; att det utvecklas system med avidentifierade ans&amp;ouml;kningar vid anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rfaranden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242004269" name="_Toc242004269"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502013" name="_Toc242502013"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521370" name="_Toc242521370"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414225" name="_Toc244414225"&gt;&lt;/a&gt;Fr&amp;auml;mja kvinnors f&amp;ouml;retagande&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns m&amp;aring;nga insatser som kan g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att fler kvinnor ska ta steget att starta eget. Milj&amp;ouml;partiet menar att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagarpolitiken ska vara att kvinnors f&amp;ouml;retagande inte ska vara ett eget sp&amp;aring;r, utan v&amp;auml;l integrerat i det ordinarie arbetet. Det finns dock behov av s&amp;auml;rskilda insatser ut&amp;ouml;ver det. Milj&amp;ouml;partiet vill inf&amp;ouml;ra ett starta-eget-bidrag som &amp;auml;r riktat till fler &amp;auml;n de som &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;sa. Bidraget ska i f&amp;ouml;rsta hand ses som ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka antalet nya f&amp;ouml;retag och inte som en arbetsmarknads&amp;aring;tg&amp;auml;rd. Det blir samtidigt ett s&amp;auml;tt att st&amp;ouml;tta de grupper som &amp;auml;r underrepresenterade n&amp;auml;r det kommer till egenf&amp;ouml;retagande. Milj&amp;ouml;partiet vill att kommuner och regioner ska ta initiativ till lokala projekt och samarbeten. Ytterligare en &amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler kvinnor att starta eget &amp;auml;r att erbjuda entrepren&amp;ouml;rskurser f&amp;ouml;r tjejer inom gymnasieskolans ram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statistiken visar tydligt att kvinnor som vill starta f&amp;ouml;retag har sv&amp;aring;rare &amp;auml;n m&amp;auml;n att f&amp;aring; l&amp;aring;n p&amp;aring; finansmarknaden. S&amp;auml;rskilda anstr&amp;auml;ngningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att de offentliga f&amp;ouml;retagsst&amp;ouml;den ska bli tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r kvinnor. De myndigheter som arbetar med st&amp;ouml;d till f&amp;ouml;retagare m&amp;aring;ste utbilda sin personal i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets- och m&amp;aring;ngfaldsfr&amp;aring;gor f&amp;ouml;r att bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att ge st&amp;ouml;d till f&amp;ouml;retag som startas av underrepresenterade grupper. Milj&amp;ouml;partiet anser ocks&amp;aring; att kommuner, n&amp;auml;ringsliv och statliga organisationer b&amp;ouml;r samarbeta p&amp;aring; lokal niv&amp;aring;. Genom att inr&amp;auml;tta en fond f&amp;ouml;r att administrera ett system med mikrokrediter kan m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r enskilda personer att starta egen verksamhet med lokal anknytning &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242004270" name="_Toc242004270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502014" name="_Toc242502014"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521371" name="_Toc242521371"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414226" name="_Toc244414226"&gt;&lt;/a&gt;Barnomsorg p&amp;aring; kv&amp;auml;llar och helger&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alltf&amp;ouml;r l&amp;auml;nge har politiken utg&amp;aring;tt fr&amp;aring;n att alla familjer &amp;auml;r klassiska k&amp;auml;rnfamiljer. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en l&amp;aring;ng rad lagar och regler som m&amp;aring;ste moderniseras. M&amp;aring;nga ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;kat st&amp;ouml;d och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad tillg&amp;auml;nglighet till barnomsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r f&amp;ouml;rskolan st&amp;auml;nger klockan 18 f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas den f&amp;ouml;r&amp;auml;lder som arbetar kv&amp;auml;llstid ha en partner hemma som kan ta hand om barnen. S&amp;aring; ser inte verkligheten ut f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga. Det finns m&amp;aring;nga ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och det kan vara s&amp;aring; att b&amp;aring;da f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna har arbetspass p&amp;aring; kv&amp;auml;llen eller annan s.k. obekv&amp;auml;m arbetstid. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det inf&amp;ouml;rs en lagstadgad r&amp;auml;ttighet till barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;ma arbetstider.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc241050787" name="_Toc241050787"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242004271" name="_Toc242004271"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242502015" name="_Toc242502015"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521372" name="_Toc242521372"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414227" name="_Toc244414227"&gt;&lt;/a&gt;Kvotering till bolagsstyrelser&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;auml;rtemot regeringens bed&amp;ouml;mning anser Milj&amp;ouml;partiet att tiden &amp;auml;r kommen f&amp;ouml;r tuffare &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot underrepresentationen av kvinnor i bolagsstyrelser. &amp;Aring;r 2006 kom regeringens senaste utredning i fr&amp;aring;ga om kvinnors representation i bolagsstyrelser (SOU 2006:11). Enligt utredningen fanns det 5,6 procent kvinnor i b&amp;ouml;rsbolagsstyrelser &amp;aring;r 2001, motsvarande siffra f&amp;ouml;r 2005 var 17 procent. Utredaren konstaterade att den starkaste rekryteringen av kvinnor skedde under 2003 och d&amp;auml;refter har den minskat &amp;aring;terigen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt utredaren finns det heller inga juridiska hinder f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra en kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2006 inf&amp;ouml;rde Norge en lag om kvotering till b&amp;ouml;rsbolagens styrelser d&amp;auml;r kravet st&amp;auml;lldes p&amp;aring; 40 procent kvinnliga styrelseledam&amp;ouml;ter annars riskerar bolaget tv&amp;aring;ngs&amp;shy;uppl&amp;ouml;sning. B&amp;ouml;rsbolagen gavs en tidsfrist p&amp;aring; tv&amp;aring; &amp;aring;r att genomf&amp;ouml;ra reformen. De flesta bolagen ber&amp;auml;knas uppfylla kraven innan tidsfristen g&amp;aring;r ut. Lagen har gjort Norge till det v&amp;auml;rldsledande landet i kvinnorepresentation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Norges lag om kvotering i de b&amp;ouml;rsnoterande bolagen har inneburit en klart b&amp;auml;ttre utveckling &amp;auml;n i Sverige. D&amp;auml;r har andelen kvinnor i styrelserna g&amp;aring;tt fr&amp;aring;n 7 procent &amp;aring;r 2003 till 40 procent idag. Det finns inga hinder f&amp;ouml;r detta att ske &amp;auml;ven i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige n&amp;aring;ddes m&amp;aring;let med minst 40 procent kvinnor i de statliga bolagen 1998. I b&amp;ouml;rsbolagen &amp;auml;r andelen kvinnor cirka 19 procent. Landstingen har i sina 45 bolag en kvinnorepresentation p&amp;aring; 35 procent, medan den i de drygt 1&amp;nbsp;100 kommunala bolagen &amp;auml;r bara 21 procent. I de politiska organen &amp;auml;r kvinnorepresentationen b&amp;auml;ttre: 41 procent i kommunerna och 45 procent i landstingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finland har sedan 1995 lag om k&amp;ouml;nskvotering i kommunala organ och samarbetsorgan samt i lednings- eller f&amp;ouml;rvaltningsorgan f&amp;ouml;r bolag med kommunal majoritet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvotering &amp;auml;r ett instrument som anv&amp;auml;nds n&amp;auml;r alla andra medel &amp;auml;r utt&amp;ouml;mda. Milj&amp;ouml;partiet har l&amp;auml;nge kr&amp;auml;vt kvotering till bolagsstyrelser, men hitintills har v&amp;auml;ldigt lite h&amp;auml;nt. Milj&amp;ouml;partiet anser att s&amp;aring; l&amp;auml;nge inte bolagsstyrelserna sj&amp;auml;lva tar sitt ansvar m&amp;aring;ste lagstiftaren arbeta f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Sverige b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes inf&amp;ouml;ra en lag om kvotering som kr&amp;auml;ver att minst 40 procent av vartdera k&amp;ouml;net ska vara representerat bland styrelseledam&amp;ouml;terna i bolagsstyrelser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502016" name="_Toc242502016"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521373" name="_Toc242521373"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414228" name="_Toc244414228"&gt;&lt;/a&gt;Samh&amp;auml;llsplanering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att skapa j&amp;auml;mst&amp;auml;llda levnadsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och ett mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle kr&amp;auml;vs att samh&amp;auml;llets fysiska planering och bebyggelse utformas efter b&amp;aring;de kvinnors, m&amp;auml;ns och funktionsnedsattas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det ligger ocks&amp;aring; helt i linje med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;len i Gertrud &amp;Aring;str&amp;ouml;ms offentliga utredning fr&amp;aring;n 2005, Makt att forma samh&amp;auml;llet och sitt eget liv, och i de transportpolitiska m&amp;aring;len som riksdagen antagit.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Traditionellt sett har dock samh&amp;auml;llet planerats efter m&amp;auml;ns intressen och behov samt dem utan funktionsneds&amp;auml;ttning. Det har bidragit till att bef&amp;auml;sta de traditionella k&amp;ouml;nsrollerna och begr&amp;auml;nsat handlings- och livsutrymmet fr&amp;auml;mst f&amp;ouml;r kvinnor, men &amp;auml;ven f&amp;ouml;r m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken och samh&amp;auml;llsinstitutionerna har dock stora m&amp;ouml;jligheter att planera och utforma den fysiska milj&amp;ouml;n utifr&amp;aring;n ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Kommunerna har stor makt genom det s&amp;aring; kallade planmonopolet. Kommunen ansvarar f&amp;ouml;r planl&amp;auml;ggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen och l&amp;auml;nsstyrelsen har tillsyn &amp;ouml;ver plan- och byggv&amp;auml;sendet. Vid planl&amp;auml;ggning, b&amp;aring;de i &amp;ouml;versikts- och detaljplanering, betyder detta att kommunen l&amp;auml;mnar sitt f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; var exempelvis bost&amp;auml;der, serviceinr&amp;auml;ttningar och arbetsplatser ska lokaliseras. L&amp;auml;nsstyrelsen ska sedan ge r&amp;aring;d om, granska och pr&amp;ouml;va den kommunala planeringen med h&amp;auml;nsyn till bland annat m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;kerhet, riksintressen och milj&amp;ouml;kvalitetsnormer. L&amp;auml;nsstyrelserna ska ocks&amp;aring; l&amp;auml;mna r&amp;aring;dgivande synpunkter till kommunen om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga unders&amp;ouml;kningar visar att kvinnor i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n vill ha en samh&amp;auml;llsplanering som skapar n&amp;auml;rhet mellan bostaden, f&amp;ouml;rskolan/skolan, arbetsplatsen och vardaglig service av olika slag. Det beror f&amp;ouml;rst&amp;aring;s p&amp;aring; att det &amp;auml;r kvinnor som oftast tar hand om de vardagliga bestyren som att g&amp;ouml;ra matink&amp;ouml;pen och se till att barnen l&amp;auml;mnas och h&amp;auml;mtas p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolan. Dessutom anv&amp;auml;nder kvinnor inte bil i lika h&amp;ouml;g grad som m&amp;auml;n och blir d&amp;auml;rmed mer beroende av n&amp;auml;rhet och fungerande kollektiva kommunikationer. F&amp;ouml;r kvinnor &amp;auml;r det ocks&amp;aring; betydelsefullt att samordning av olika funktioner bidrar till ett levande samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor r&amp;ouml;r sig, vilken skapar k&amp;auml;nsla av trygghet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor anv&amp;auml;nder milj&amp;ouml;n runt arbetsplatser betydligt mer &amp;auml;n m&amp;auml;n. S&amp;aring;ledes &amp;auml;r det v&amp;auml;sentligt var kollektivtrafikens h&amp;aring;llplatser placeras, likas&amp;aring; att det finns tillg&amp;aring;ng till parker, g&amp;aring;ng- och cykelv&amp;auml;gar. D&amp;aring; blir &amp;auml;ven helhetsl&amp;ouml;sningar viktiga. Det r&amp;auml;cker inte med att systemen av bilv&amp;auml;gar h&amp;auml;nger samman. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r g&amp;aring;ng- och cykelv&amp;auml;gar. Kvinnor g&amp;aring;r och cyklar betydligt mer &amp;auml;n m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunernas arbete med &amp;ouml;versikts- och detaljplaner styrs i grunden av plan- och bygglagen (PBL). D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver anv&amp;auml;nder man sig av remisser och utst&amp;auml;llningar som inneb&amp;auml;r att olika delar av samh&amp;auml;llet f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till insyn och visst inflytande. Remissarbetet skulle utan tvekan kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras med ett konsekvent j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv. Fler verksamheter och organisationer som representerar kvinnors intressen borde efterh&amp;ouml;ras n&amp;auml;r planfr&amp;aring;gor remissbehandlas. Men det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; att unders&amp;ouml;ka om remissinstanser tagit h&amp;auml;nsyn till j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsaspekter n&amp;auml;r &amp;auml;rendet behandlats av dem. Enligt Milj&amp;ouml;partiets uppfattning ska dessa remissinstansers synpunkter v&amp;auml;ga s&amp;auml;rskilt tungt vid beslut om &amp;ouml;versikts- och detaljplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medborgarinflytandet beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. En kommunikativ strategi och planering med medborgardialog ger f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att tydligt lyfta fram b&amp;aring;de kvinnors och m&amp;auml;ns erfarenheter och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller boendet, arbetslivets och vardagslivets organisering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sin tillsyns- och r&amp;aring;dgivande roll har l&amp;auml;nsstyrelserna en viktig roll f&amp;ouml;r att se till att arbetet med planerna syftar till ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle. L&amp;auml;nsstyrelserna har ju som statliga organ ett mer &amp;ouml;vergripande och samordnande ansvar och har i den rollen m&amp;ouml;jligheter att informera om vilka tendenser som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r bra j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;aring;tg&amp;auml;rder i den kommunala planeringen. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det att f&amp;aring; med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiven fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan n&amp;auml;r nya planer b&amp;ouml;rjar arbetas fram. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kommuner har startat ett bra arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering i planarbetet. Regionala n&amp;auml;tverk har skapats och samarbete &amp;ouml;ver kommungr&amp;auml;nserna finns p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll runt om i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Precis som i allt &amp;ouml;vrigt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete beh&amp;ouml;vs det dock utbildning bland dem som jobbar med samh&amp;auml;llsplanering. Det kr&amp;auml;vs grundl&amp;auml;ggande utbildning i genusteori och utbildning och kunskaper om metoden j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering &amp;auml;r som vi beskriver p&amp;aring; annan plats i denna motion helt avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att klara uppdraget j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice. Och d&amp;aring; arbetet med fysisk planering av en kommun ofta &amp;auml;r f&amp;ouml;rsta steget f&amp;ouml;r kommunala verksamheter &amp;auml;r det s&amp;auml;rskilt viktigt att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegreringen finns med redan p&amp;aring; planstadiet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om vissa j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsframg&amp;aring;ngar kan noteras p&amp;aring; omr&amp;aring;det samh&amp;auml;llsplanering &amp;aring;terst&amp;aring;r oerh&amp;ouml;rt mycket att g&amp;ouml;ra. Det kommer att beh&amp;ouml;vas centrala statliga insatser f&amp;ouml;r att p&amp;aring;skynda arbetet med en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsplanering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot den bakgrunden f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att l&amp;auml;nsstyrelserna f&amp;aring;r regeringens uppdrag att ta fram strategier f&amp;ouml;r hur st&amp;ouml;dinsatser f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering ska organiseras och genomf&amp;ouml;ras i arbetet med kommunernas &amp;ouml;versikts- och detaljplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502017" name="_Toc242502017"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521374" name="_Toc242521374"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414229" name="_Toc244414229"&gt;&lt;/a&gt;Kollektivtrafik och infrastruktur&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Traditionellt &amp;auml;r transportsektorn en del av samh&amp;auml;llet d&amp;auml;r m&amp;auml;ns dominans har varit total. Det &amp;auml;r m&amp;auml;n som har planerat och f&amp;ouml;rverkligat systemet. Det &amp;auml;r manliga v&amp;auml;rderingar som har styrt dess utveckling. Troligen hade transportsystemet, och d&amp;auml;rmed &amp;auml;ven andra delar av samh&amp;auml;llet, sett annorlunda ut om kvinnors behov och v&amp;auml;rderingar, i lika h&amp;ouml;g grad som m&amp;auml;ns, hade styrt utvecklingen. Denna obalans i p&amp;aring;verkan av transportsystemets utformning syns idag i hela systemets uppbyggnad. De politiska prioriteringarna och statens anslag till sektorn har en kraftig &amp;ouml;vervikt till de system och funktioner som m&amp;auml;n prioriterar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors f&amp;auml;rdm&amp;ouml;nster har f&amp;ouml;rst&amp;aring;s att g&amp;ouml;ra med rollen i samh&amp;auml;llet. Det &amp;auml;r ett av sk&amp;auml;len till att kvinnor i h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nder sig av f&amp;auml;rds&amp;auml;tt som g&amp;aring;ng, cykel och kollektivtrafik samt reser kortare str&amp;auml;ckor. Dessa f&amp;auml;rds&amp;auml;tt &amp;auml;r normalt att f&amp;ouml;redra ur ett milj&amp;ouml;perspektiv, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tj&amp;auml;nstebilar och privata bilar. Det f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet att det oftare &amp;auml;r kvinnor som f&amp;auml;rdas s&amp;aring; kan vara en bidragande orsak till att dessa milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt b&amp;auml;ttre f&amp;auml;rds&amp;auml;tt &amp;auml;r eftersatta i planering, tilldelning av resurser och annat beslutsfattande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor arbetar i h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning med omsorg av bl.a. barn och &amp;auml;ldre. Det medf&amp;ouml;r att kvinnor tar st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till dessa gruppers behov vid trafikrelaterat beslutsfattande. St&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till kvinnors f&amp;auml;rds&amp;auml;tt och erfarenheter skulle s&amp;aring;ledes fr&amp;auml;mja en mer h&amp;aring;llbar utveckling b&amp;aring;de ekologiskt och socialt. Men det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att &amp;auml;ndra m&amp;auml;ns resm&amp;ouml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetet f&amp;ouml;r att bygga ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle &amp;auml;r det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av synnerlig vikt att transportsektorn i framtiden utvecklas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som tillgodoser b&amp;aring;de m&amp;auml;ns och kvinnors behov. Riksdagen har i enlighet med detta beslutat att transportsektorn ska bli j&amp;auml;mst&amp;auml;lld och &amp;aring;r 2001 antogs ett nytt delm&amp;aring;l inom transportpolitiken som anger att kvinnors och m&amp;auml;ns transportbehov ska v&amp;auml;ga lika, att k&amp;ouml;nen ska ha samma m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka systemet och att deras v&amp;auml;rderingar ska v&amp;auml;ga lika tungt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llsutvecklingen g&amp;aring;r mot allt l&amp;auml;ngre avst&amp;aring;nd mellan hem, arbete och andra h&amp;aring;llpunkter, vilket i f&amp;ouml;rsta hand drabbar kvinnor. Kollektivtrafiken, som fr&amp;auml;mst anv&amp;auml;nds av kvinnor, dras ned runtom i landet. Av statens budget f&amp;ouml;r transporter g&amp;aring;r 97 procent till infrastruktur och tre procent till drift av trafik. Denna oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet vad g&amp;auml;ller behoven beror p&amp;aring; att kvinnors v&amp;auml;rderingar v&amp;auml;ger mycket l&amp;auml;ttare &amp;auml;n m&amp;auml;ns i politiska och samh&amp;auml;llsekonomiska beslut om investeringar i transportsektorn. Tj&amp;auml;nsteresor och bil&amp;aring;kning v&amp;auml;rderas h&amp;ouml;gt medan kvinnors mer komplexa resm&amp;ouml;nster, ofta med kollektiva f&amp;auml;rdmedel, v&amp;auml;rderas l&amp;aring;gt. V&amp;auml;rden som kvinnor i fr&amp;auml;msta hand prioriterar, till exempel milj&amp;ouml;, s&amp;auml;kerhet och samh&amp;auml;llsnytta, har ocks&amp;aring; l&amp;aring;ga v&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r i sin tur ett resultat av att kvinnor har sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka transportsektorn. Den kvinnliga representationen i transportsektorn &amp;auml;r n&amp;auml;st intill obefintlig. Endast &amp;aring;tta procent av de ledande befattningarna i sektorn innehas av kvinnor. I m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag och organisationer saknas kvinnor helt i ledningsfunktioner. Effektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att snabbt &amp;ouml;ka den kvinnliga representationen till rimliga niv&amp;aring;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor v&amp;auml;rderar transportsektorns s&amp;auml;kerhet och minskad milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vad m&amp;auml;n g&amp;ouml;r. Kvinnor &amp;auml;r ocks&amp;aring; mer positivt inst&amp;auml;llda till hastighets&amp;ouml;vervakning, alkol&amp;aring;s och andra trafiks&amp;auml;kerhets&amp;aring;tg&amp;auml;rder och v&amp;auml;rderar systemets tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r barn, &amp;auml;ldre och funktionshindrade som viktigare &amp;auml;n vad m&amp;auml;n g&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;n d&amp;auml;remot tenderar att &amp;ouml;verskatta sin egen k&amp;ouml;rf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och underskatta de risker som finns i trafiken. 92 procent av dem som f&amp;auml;llts f&amp;ouml;r vansinnesk&amp;ouml;rningar (mer &amp;auml;n 36 procent &amp;ouml;ver hastighetsgr&amp;auml;nsen) &amp;auml;r m&amp;auml;n. M&amp;auml;n anv&amp;auml;nder bilb&amp;auml;lten i mindre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n kvinnor. 90 procent av dem som d&amp;ouml;mts f&amp;ouml;r rattfylleri &amp;auml;r m&amp;auml;n. En j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med unga kvinnor visade under perioden 1994–2001 att de unga m&amp;auml;nnen k&amp;ouml;rde ihj&amp;auml;l elva g&amp;aring;nger s&amp;aring; m&amp;aring;nga fotg&amp;auml;ngare. Kvinnor &amp;auml;r mycket s&amp;auml;llan v&amp;aring;llande till annans d&amp;ouml;d i trafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors v&amp;auml;rderingar av transportsektorn m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;aring; ett st&amp;ouml;rre avtryck i de ekonomiska ber&amp;auml;kningar som g&amp;ouml;rs i planeringen av investeringar och infrastruktur&amp;shy;projekt. M&amp;aring;nga av de ekonomiska v&amp;auml;rden som anv&amp;auml;nds har satts mer eller mindre schablonm&amp;auml;ssigt och ofta traditionellt utifr&amp;aring;n m&amp;auml;ns v&amp;auml;rderingar och behov. S&amp;aring;ledes har resor i arbetet och mellan arbete och bostad f&amp;aring;tt h&amp;ouml;ga v&amp;auml;rden – i synnerhet om de sker med bil – medan fritidsresor har f&amp;aring;tt ett betydligt l&amp;auml;gre v&amp;auml;rde. Resor som f&amp;ouml;ranleds av obetalt arbete i hemmet, vilket oftast utf&amp;ouml;rs av kvinnor, anses vara en fritidsresa och d&amp;auml;rmed betydligt mindre v&amp;auml;rd &amp;auml;n en ”riktig” arbetsresa. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kommer ett infrastrukturprojekt som medf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rkortad restid f&amp;ouml;r en kvinna vid obetalt hemarbete att vara mindre prioriterat &amp;auml;n ett projekt som medf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rkortad restid f&amp;ouml;r m&amp;auml;n i tj&amp;auml;nstebil.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rderingen av milj&amp;ouml;effekter och olyckor m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;aring; st&amp;ouml;rre tyngd vid ber&amp;auml;kningarna. D&amp;auml;rmed kommer den samh&amp;auml;llsekonomiska kalkylen f&amp;ouml;r investeringar att se annorlunda ut &amp;auml;n hittills. Projekt som tidigare bed&amp;ouml;mts vara ol&amp;ouml;nsamma kan bli l&amp;ouml;nsamma och vice versa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ge i uppdrag &amp;aring;t SIKA eller annan relevant myndighet att vidareutveckla de samh&amp;auml;llsekonomiska metoderna och kalkylv&amp;auml;rdena i transportsektorn, s&amp;aring; att de b&amp;auml;ttre speglar kvinnors v&amp;auml;rderingar och behov, och f&amp;ouml;resl&amp;aring; nya v&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De manliga v&amp;auml;rderingarnas dominans inom transportsektorn &amp;auml;r tydlig &amp;auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller regler och sanktionssystemet. Straff vid trafikf&amp;ouml;rseelser &amp;auml;r l&amp;aring;ga j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra brott med motsvarande risk- och skadebild. Genom V&amp;auml;gverkets &amp;aring;rligen &amp;aring;terkommande trafikantunders&amp;ouml;kningar &amp;auml;r det v&amp;auml;lbelagt att m&amp;auml;n har andra v&amp;auml;rderingar vad g&amp;auml;ller vikten av att f&amp;ouml;lja trafikregler. M&amp;auml;n &amp;auml;r mer toleranta mot &amp;ouml;vertr&amp;auml;delser medan kvinnor i h&amp;ouml;gre grad anser att det &amp;auml;r viktigt att f&amp;ouml;lja reglerna och att bete sig p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som inte &amp;auml;ventyrar andras eller deras eget liv. Kvinnor &amp;auml;r ocks&amp;aring; mer positivt inst&amp;auml;llda till trafik&amp;ouml;vervakning och trafiks&amp;auml;kerhets&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge har myndigheters m&amp;ouml;jligheter att arbeta med trafiks&amp;auml;kerhet och ingripanden begr&amp;auml;nsats av helgden f&amp;ouml;r bilistens personliga integritet. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsbolagen f&amp;aring;r inte tillg&amp;aring;ng till de belastningsregister som skulle g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att h&amp;ouml;ja premierna f&amp;ouml;r dem som beg&amp;aring;tt allvarliga trafikf&amp;ouml;rseelser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det s&amp;auml;gs medf&amp;ouml;ra kr&amp;auml;nkning av integriteten. Att s&amp;auml;tta upp kameror f&amp;ouml;r hastighets&amp;ouml;vervakning m&amp;ouml;ts av samma argument. Den personliga integriteten f&amp;ouml;r en bilf&amp;ouml;rare v&amp;auml;rderas d&amp;auml;rmed i praktiken h&amp;ouml;gre &amp;auml;n andras h&amp;auml;lsa och liv. Att riskera andra m&amp;auml;nniskors liv genom att k&amp;ouml;ra omd&amp;ouml;mesl&amp;ouml;st b&amp;ouml;r inneb&amp;auml;ra avsev&amp;auml;rda sanktioner s&amp;aring; att bilister och yrkeschauff&amp;ouml;rer uppfattar hur allvarligt samh&amp;auml;llet ser p&amp;aring; s&amp;aring;dana brott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver sanktionerna mot trafikf&amp;ouml;rseelser s&amp;aring; att sanktionerna b&amp;auml;ttre speglar den st&amp;ouml;rre vikt kvinnor l&amp;auml;gger vid s&amp;auml;kerhet inom transportsektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka utformningen av transportsystemet &amp;auml;r begr&amp;auml;nsad eftersom m&amp;auml;n sitter p&amp;aring; n&amp;auml;stan alla beslutsfattande positioner. Transportsektorn best&amp;aring;r av m&amp;aring;nga tusen f&amp;ouml;retag och organisationer med tiotusentals eller kanske hundratusentals anst&amp;auml;llda. Sektorn oms&amp;auml;tter m&amp;aring;nga miljarder kronor per &amp;aring;r och har ett avg&amp;ouml;rande inflytande &amp;ouml;ver hur samh&amp;auml;llet organiseras, planeras och gestaltar sig. Kvinnorepresentationen i sektorns beslutande organ &amp;auml;r s&amp;aring; l&amp;aring;g som fem till femton procent, vilket &amp;auml;r den l&amp;auml;gsta siffran i hela samh&amp;auml;llet bortsett fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsvaret. Detta har rimligen l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;ljder f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet och stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar m&amp;aring;ste ske f&amp;ouml;r att kvinnor ska f&amp;aring; de m&amp;ouml;jligheter till p&amp;aring;verkan som delm&amp;aring;let anger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Styrelser, ledningsgrupper och ledningar inom transportsektorn m&amp;aring;ste innehas av en lika stor del kvinnor som m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r uppmana sektorn att uppfylla h&amp;ouml;gt st&amp;auml;llda j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;l och &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag till lagstiftning som kan till&amp;auml;mpas f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let om sektorn inte sj&amp;auml;lv klarar att n&amp;aring; m&amp;aring;let. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskningen har stor betydelse f&amp;ouml;r kvinnors m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka transportsektorns utformning. Analyser av Vinnovas anslagsf&amp;ouml;rdelning visar att det &amp;auml;r den genomsnittlige mannens resm&amp;ouml;nster och v&amp;auml;rderingar som styr de kunskapsomr&amp;aring;den som utvecklas, medan forskningen kring det som kvinnor prioriterar sk&amp;auml;rs ned.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskningsanslagen m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rdelas s&amp;aring; att de fokuserar p&amp;aring; r&amp;auml;tt fr&amp;aring;gor och fr&amp;auml;mjar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsm&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver hur forskningsanslagen anv&amp;auml;nds ur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv och f&amp;ouml;resl&amp;aring; &amp;auml;ndringar. Fakta ang&amp;aring;ende f&amp;ouml;rdelning till fordonsutveckling i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till &amp;ouml;vrig transportforskning (milj&amp;ouml;, trafiks&amp;auml;kerhet, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, kollektivtrafik m.m.) b&amp;ouml;r redovisas.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502018" name="_Toc242502018"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521375" name="_Toc242521375"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414230" name="_Toc244414230"&gt;&lt;/a&gt;Samh&amp;auml;llsservice&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har st&amp;aring;tt p&amp;aring; det offentliga Sveriges dagordning under i vart fall tre decennier. M&amp;aring;nga &amp;auml;r de stolta policydokument och handlingsplaner som har antagits. Och visst har utvecklingen g&amp;aring;tt &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll, i vart fall p&amp;aring; n&amp;aring;gra v&amp;auml;sentliga omr&amp;aring;den. Men fort g&amp;aring;r det inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1994 vilar det svenska j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet p&amp;aring; tv&amp;aring; ben. Det ena benet &amp;auml;r inriktat p&amp;aring; att motverka k&amp;ouml;nsdiskriminering p&amp;aring; arbetsmarknaden, h&amp;ouml;gskolan och i skolan. Dess grund &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagen som funnits sedan 1980, vilken fastsl&amp;aring;r att arbetsgivarna och skolorna &amp;auml;r skyldiga att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;llda villkor och f&amp;ouml;rebygga k&amp;ouml;nsdiskriminering i sina egna verksamheter. Diskrimineringsombudsmannen (DO) &amp;auml;r den myndighet som ut&amp;ouml;var tillsynen och som samtidigt ska tillhandh&amp;aring;lla utbildning och r&amp;aring;dgivning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det andra benet &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering som &amp;auml;r en strategi som inneb&amp;auml;r att den offentliga sektorns verksamheter bedrivs s&amp;aring; att de tj&amp;auml;nster som erbjuds medborgarna &amp;auml;r lika tillg&amp;auml;ngliga och anpassade f&amp;ouml;r alla, oavsett k&amp;ouml;n. Strategin handlar allts&amp;aring; om j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice och antogs av riksdagen 1994 med propositionen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Delad makt delat ansvar&lt;/span&gt;. Med det &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering en del av den officiella svenska j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men strategi &amp;auml;r en sak, den leder inte automatiskt till konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r inte s&amp;aring; konstigt. Att g&amp;ouml;ra upp med traditionella normer, f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar och invanda levnadsm&amp;ouml;nster &amp;auml;r sv&amp;aring;rt. Dels f&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga inte vill d&amp;aring; ju f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar ocks&amp;aring; hotar privilegier som man vant sig vid. Men dels ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att det saknas kunskap om vad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r f&amp;ouml;r n&amp;aring;got och om hur man g&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Det &amp;auml;r i sammanhanget bra att p&amp;aring;minna om att ingen egentligen vet hur ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle ser ut. Ett s&amp;aring;dant samh&amp;auml;lle har ju inte n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng genom m&amp;auml;nsklighetens historia funnits.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom den f&amp;ouml;rra riksdagsmajoritetens beslut tillsattes utredningen J&amp;auml;mst&amp;ouml;d med uppgiften att utreda st&amp;ouml;det f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering i staten. Uppgiften gick till Ann Boman som under m&amp;aring;nga &amp;aring;r, i olika roller, jobbat med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor. Hennes arbete har resulterat i ett slutbet&amp;auml;nkande, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r framtiden – om f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering&lt;/span&gt; (SOU 2007:15). Som bilagor till utredningen finns ocks&amp;aring; material som enligt v&amp;aring;r mening &amp;auml;r utm&amp;auml;rkta handledningar f&amp;ouml;r hur man ska g&amp;aring; till v&amp;auml;ga f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice &amp;aring;t medborgarna. I sammanhanget vill vi betona att denna modell, som inte bara inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden utreds, utan som ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;r uppdrag att komma med f&amp;ouml;rslag om hur det ska g&amp;aring; till f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma konkreta, praktiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, oftare borde anv&amp;auml;ndas i direktiven till statliga utredningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan i bet&amp;auml;nkandets inledning anges en lika klok som optimistisk inst&amp;auml;llning till j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="Citat&amp;nbsp;Char"&gt;”J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som v&amp;auml;cker k&amp;auml;nslor. Varf&amp;ouml;r? Insikten om att m&amp;auml;nniskor sorteras efter k&amp;ouml;n och att detta &amp;auml;r en b&amp;auml;rande ordning i samh&amp;auml;llet kan utmana. Det st&amp;auml;ller invanda tankem&amp;ouml;nster om hur v&amp;auml;rlden b&amp;ouml;r se ut p&amp;aring; &amp;auml;nda. Att denna maktordning, eller strukturer, lever vidare p&amp;aring; grund av att du och jag till&amp;aring;ter det kan l&amp;aring;ta tillspetsat, men &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; v&amp;auml;rt att fundera &amp;ouml;ver. Strukturer kan inte uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas av sig sj&amp;auml;lva, det &amp;auml;r vi kvinnor och m&amp;auml;n som lever i samh&amp;auml;llet, som b&amp;auml;r upp dem. Det inneb&amp;auml;r att vi ocks&amp;aring; kan best&amp;auml;mma oss f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra p&amp;aring; ett annat s&amp;auml;tt – att bygga nya strukturer”, &lt;/span&gt;skriver Ann Boman och forts&amp;auml;tter l&amp;auml;ngre fram i inledningsavsnittet:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Resultat av en s&amp;aring;dan satsning kan bli j&amp;auml;mst&amp;auml;llda arbetsmarknads&amp;aring;tg&amp;auml;rder, j&amp;auml;mst&amp;auml;lld till&amp;auml;mpning av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen, j&amp;auml;mst&amp;auml;lld skola, j&amp;auml;mst&amp;auml;lld sjukv&amp;aring;rd. Kort sagt: J&amp;auml;mst&amp;auml;lld medborgarservice.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningens uppdrag var att f&amp;ouml;resl&amp;aring; l&amp;ouml;sningar som inneb&amp;auml;r att de statliga verksamheterna levererar j&amp;auml;mst&amp;auml;lld service. Men uppdraget kunde f&amp;ouml;rst&amp;aring;s lika g&amp;auml;rna ha g&amp;auml;llt f&amp;ouml;r kommunernas och landstingens verksamheter. De &amp;auml;r ju p&amp;aring; dessa niv&amp;aring;er, i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n vad som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r statens verksamheter, som medborgarna och samh&amp;auml;llsservice m&amp;ouml;ts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera tidigare utredningar har ocks&amp;aring; behandlat s&amp;aring;v&amp;auml;l kommun- och landstingsniv&amp;aring;n som den statliga niv&amp;aring;n. Utan att g&amp;aring; p&amp;aring; djupet om dessas inneh&amp;aring;ll kan vi &amp;auml;nd&amp;aring; p&amp;aring;st&amp;aring; att mycket av den offentliga sektorns j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsinsatser stannat inom de egna verksamheterna. Det betyder p&amp;aring; inget s&amp;auml;tt att dessa insatser varit tillr&amp;auml;ckliga. Tv&amp;auml;rtom, det r&amp;auml;cker att peka p&amp;aring; bristen av j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner f&amp;ouml;r att kunna konstatera att v&amp;auml;ldigt mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra &amp;auml;ven p&amp;aring; det omr&amp;aring;det. S&amp;aring;ledes beh&amp;ouml;ver insatserna i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitikens b&amp;auml;gge ben st&amp;auml;rkas. Men den offentliga sektorns verksamheter f&amp;aring;r aldrig fr&amp;auml;mst vara sj&amp;auml;lv&amp;auml;ndam&amp;aring;l. Huvuduppdraget &amp;auml;r samh&amp;auml;llsservice &amp;aring;t medborgarna och den ska sj&amp;auml;lvklart vara j&amp;auml;mst&amp;auml;lld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ingen kan p&amp;aring; allvar h&amp;auml;vda att dagens samh&amp;auml;llsservice gentemot medborgarna &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld. P&amp;aring; varje omr&amp;aring;de, det g&amp;auml;ller h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden, utbildningssektorn, kultur och fritid, omsorgen, arbetsmarknadsinsatser, teknisk f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, stadsplanering m.m., styrs besluten av icke k&amp;ouml;nsneutrala normer. &amp;Auml;ven om det finns exempel p&amp;aring; motsatsen s&amp;aring; &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; huvudf&amp;aring;ran att kvinnor fr&amp;aring;n f&amp;ouml;dseln till livets slut missgynnas individuellt men framf&amp;ouml;r allt som kollektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Principen f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice m&amp;aring;ste vara att de tj&amp;auml;nster och den service som erbjuds medborgaren &amp;auml;r lika tillg&amp;auml;nglig, av lika h&amp;ouml;g kvalitet och lika anpassad till alla oavsett om den riktar sig till kvinnor eller m&amp;auml;n. Det inneb&amp;auml;r i sin tur att &amp;ouml;verallt d&amp;auml;r beslut fattas och d&amp;auml;r verksamhet utf&amp;ouml;rs ska fr&amp;aring;gorna v&amp;auml;rderas j&amp;auml;mst&amp;auml;llt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oj&amp;auml;mst&amp;auml;llt agerande och oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda beslut fr&amp;aring;n enskilda tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n och politiker, liksom fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rvaltningar och politiska styrelser, handlar s&amp;auml;llan om att dessa beslutsfattare medvetet vill ge kvinnor s&amp;auml;mre service. Tv&amp;auml;rtom, men normerna och v&amp;auml;rderingarna sitter s&amp;aring; djupt i oss att vi inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;r och ser att vi behandlar m&amp;auml;n och kvinnor utifr&amp;aring;n k&amp;ouml;n. Vanans makt har blivit s&amp;aring; stark att problemen osynligg&amp;ouml;rs. Det har blivit naturligt f&amp;ouml;r oss att pojkar ska satsa p&amp;aring; ”kraftsporter” som hockey och boxning medan flickor ska &amp;auml;gna sig &amp;aring;t konst&amp;aring;kning och dans. Eller att flickor sjunger i k&amp;ouml;r och sjunger visor ensamma till sin gitarr medan pojkarna startar upp rockband. Det &amp;auml;r detta som kallas k&amp;ouml;nsordning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;aring; tycker att det &amp;auml;r bra att l&amp;aring;ngtidssjukskrivna kvinnor erbjuds arbetstr&amp;auml;ning f&amp;ouml;r att om m&amp;ouml;jligt komma tillbaka till jobbet medan m&amp;auml;n erbjuds utredning och utbildning som i h&amp;ouml;gre grad leder till jobb i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med arbetstr&amp;auml;ning. &amp;Auml;nd&amp;aring; fungerar det ofta p&amp;aring; just detta s&amp;auml;tt. F&amp;ouml;rmodligen &amp;auml;r det lika f&amp;aring; som tycker att det &amp;auml;r bra att m&amp;auml;n erbjuds dyrare och kanske b&amp;auml;ttre mediciner vid sjukdom &amp;auml;n vad kvinnor blir erbjudna. Vi tror heller inte att kultur- och fritidsn&amp;auml;mnden i vilken svensk kommun som helst vill att flickor ska ha s&amp;auml;mre villkor &amp;auml;n pojkar n&amp;auml;r man tar besluten om f&amp;ouml;rdelning av de kommunala aktivitetsst&amp;ouml;den. Men det &amp;auml;r s&amp;aring; det blir. Pojkarna gynnas p&amp;aring; flickornas bekostnad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r vad som kan g&amp;ouml;ras &amp;aring;t denna situation, att det fattas oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda felaktiga beslut f&amp;ouml;r att beslutsfattare inte vet vad beslutet i realiteten inneb&amp;auml;r. I utredningen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;ouml;d&lt;/span&gt;, finns flera f&amp;ouml;rslag som syftar till att ge st&amp;ouml;d och utbildning till den offentliga sektorns verksamheter s&amp;aring; att man klarar uppgiften j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice. I slutbet&amp;auml;nkandets bilagor finns dessutom konkreta f&amp;ouml;rslag om utbildning och vilka metoder som kan anv&amp;auml;ndas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt utredningen pekar alla erfarenheter entydigt p&amp;aring; att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering av offentliga verksamheter m&amp;aring;ste ges fortsatt stimulans och st&amp;ouml;d. Risken &amp;auml;r annars att den positiva utveckling som trots allt kan ses inom f&amp;ouml;rvaltningar och myndigheter avstannar. F&amp;ouml;r detta beh&amp;ouml;vs att st&amp;ouml;dfunktioner inr&amp;auml;ttas s&amp;aring;v&amp;auml;l centralt som regionalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;ouml;d f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det inr&amp;auml;ttas ett centralt r&amp;aring;d med uppdraget att st&amp;ouml;dja de statliga myndigheternas, och &amp;auml;ven Regeringskansliets, arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering. &amp;Ouml;nskem&amp;aring;let &amp;auml;r att r&amp;aring;det inr&amp;auml;ttas p&amp;aring; fem &amp;aring;r och att det d&amp;auml;refter ompr&amp;ouml;vas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;ouml;d menar emellertid att det allra viktigaste &amp;auml;r att s&amp;auml;tta in de kraftfullaste &amp;aring;tg&amp;auml;rderna regionalt och lokalt. Mot den bakgrunden f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att l&amp;auml;nsstyrelserna ska ta fram regionala strategier f&amp;ouml;r hur st&amp;ouml;dinsatser f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering ska organiseras och genomf&amp;ouml;ras. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver f&amp;ouml;resl&amp;aring;s bland annat att &amp;aring;tta l&amp;auml;nsstyrelser ges i uppdrag att bygga regionala st&amp;ouml;dstrukturer f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja regionala och lokala offentliga akt&amp;ouml;rers arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rslag om hur uppf&amp;ouml;ljning och styrning ska g&amp;aring; till. Det handlar bland annat om tydlighet i regleringsbreven som inneb&amp;auml;r b&amp;auml;ttre best&amp;auml;llningar och uppf&amp;ouml;ljningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bet&amp;auml;nkandet f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att Statskontoret eller annan l&amp;auml;mplig stabsmyndighet ges i uppdrag att utv&amp;auml;rdera arbetet med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet st&amp;ouml;djer i allt v&amp;auml;sentligt J&amp;auml;mst&amp;ouml;ds f&amp;ouml;rslag &amp;auml;ven om enskildheter kan diskuteras, som till exempel om det ska vara &amp;aring;tta regionala st&amp;ouml;dcentra eller om det b&amp;ouml;r finnas s&amp;aring;dana st&amp;ouml;dcentra i varje l&amp;auml;n. Men den typen av fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar l&amp;ouml;ses b&amp;auml;st i dialog med den regionala och lokala niv&amp;aring;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill liksom Maktutredningen (SOU 2005:66) att en s&amp;auml;rskild lagstiftning om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering instiftas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis, all erfarenhet visar att det f&amp;ouml;r att klara kraven p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice kr&amp;auml;vs st&amp;ouml;d och utbildningsinsatser till dem som har att hantera dessa fr&amp;aring;gor. Det kr&amp;auml;vs grundl&amp;auml;ggande kunskaper om svensk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik, om genusteori och om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering som strategi. D&amp;auml;refter kr&amp;auml;vs det analys och val av metod f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att besluten lever upp till det som borde vara sj&amp;auml;lvklart, att den offentliga sektorns verksamheter bedrivs s&amp;aring; att de tj&amp;auml;nster som erbjuds medborgarna &amp;auml;r lika tillg&amp;auml;ngliga och anpassade f&amp;ouml;r alla, oavsett k&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r ta till sig intentionerna i slutbet&amp;auml;nkandet fr&amp;aring;n J&amp;auml;mst&amp;ouml;d och skyndsamt inr&amp;auml;tta de st&amp;ouml;dfunktioner som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att den offentliga sektorns verksamheter ska klara uppgiften j&amp;auml;mst&amp;auml;lld samh&amp;auml;llsservice.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502019" name="_Toc242502019"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521376" name="_Toc242521376"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414231" name="_Toc244414231"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;a id="_Toc242502020" name="_Toc242502020"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521377" name="_Toc242521377"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414232" name="_Toc244414232"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mycket har h&amp;auml;nt g&amp;auml;llande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet. Fr&amp;aring;n att ha varit en n&amp;auml;stan exklusivt manlig milj&amp;ouml; har h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;rlden successivt er&amp;ouml;vrats av kvinnorna, som idag utg&amp;ouml;r en majoritet av studenterna p&amp;aring; grundutbildningen. &amp;Auml;ven andelen doktorander har &amp;ouml;kat stadigt. Men p&amp;aring; de h&amp;ouml;gre niv&amp;aring;erna inom akademin &amp;auml;r kvinnorna fortfarande f&amp;aring;. Andelen kvinnor bland forskarstudenter, forskarassistenter, lektorer och andra meriterade forskartj&amp;auml;nster m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;gskolans och dess institutioners uppgift att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att ta bort de strukturella hinder som skapar denna snedrekrytering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag s&amp;ouml;ker sig allts&amp;aring; fler kvinnor &amp;auml;n m&amp;auml;n vidare till h&amp;ouml;gskolan f&amp;ouml;r fortsatta studier. Andelen kvinnor har &amp;ouml;kat s&amp;aring; v&amp;auml;l inom de mansdominerade examenskategorierna som inom m&amp;aring;nga kvinnodominerade. Men det finns fortfarande en k&amp;ouml;nssegregering inom utbildningsvalen som beh&amp;ouml;ver brytas. Alldeles f&amp;ouml;r f&amp;aring; kvinnor finns inom de typiskt ”manliga” utbildningarna och likadant f&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen, alldeles f&amp;ouml;r f&amp;aring; m&amp;auml;n inom de typiskt ”kvinnliga” utbildningarna. Endast inom ett f&amp;aring;tal utbildningar har andelen m&amp;auml;n &amp;ouml;kat och d&amp;aring; r&amp;ouml;r det sig enbart om ett f&amp;aring;tal procentenheter under en tio&amp;aring;rsperiod. Det r&amp;ouml;r sig om utbildningar som till exempel sjuksk&amp;ouml;terska och arbetsterapeut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;sta steg m&amp;aring;ste vara att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka bryta k&amp;ouml;nssegregeringen inom h&amp;ouml;gskoleutbildningen. Det handlar framf&amp;ouml;r allt om att f&amp;aring; fler m&amp;auml;n att s&amp;ouml;ka sig till kvinnodominerade utbildningar. Detta g&amp;auml;ller s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r l&amp;auml;rar- och f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarutbildningarna d&amp;aring; l&amp;auml;rare kan antas fungera som f&amp;ouml;rebilder f&amp;ouml;r nya generationer. Andelen m&amp;auml;n som tagit f&amp;ouml;rskoll&amp;auml;rarexamen har gl&amp;auml;djande nog &amp;ouml;kat med fem procent de senaste tio &amp;aring;ren. En s&amp;aring;dan utveckling &amp;auml;r &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd och m&amp;aring;ste fortsatt fr&amp;auml;mjas. Milj&amp;ouml;partiet vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att riksdagen ger regeringen tillk&amp;auml;nna behovet av &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen m&amp;auml;n p&amp;aring; kvinnodominerade utbildningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt utbildningsv&amp;auml;sende ska bli verklighet kr&amp;auml;vs att kvinnor p&amp;aring; allvar f&amp;aring;r tilltr&amp;auml;de till h&amp;ouml;gre tj&amp;auml;nster inom h&amp;ouml;gskolev&amp;auml;sendet. &amp;Ouml;versynen av antagnings&amp;shy;processen till forskarutbildningen &amp;auml;r ett steg f&amp;ouml;r att skapa en r&amp;auml;ttvis antagning baserad p&amp;aring; meriter, inte personliga kontakter. Milj&amp;ouml;partiet vill se en &amp;ouml;kad fokusering p&amp;aring; faktiska meriter &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller rekrytering till h&amp;ouml;gre tj&amp;auml;nster inom h&amp;ouml;gskolan. Detta skulle gynna j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelningen avsev&amp;auml;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502021" name="_Toc242502021"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521378" name="_Toc242521378"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414233" name="_Toc244414233"&gt;&lt;/a&gt;B&amp;auml;ttre studieresultat f&amp;ouml;r pojkar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En likv&amp;auml;rdig skola, d&amp;auml;r alla f&amp;aring;r en m&amp;ouml;jlighet till kunskap och framsteg &amp;auml;r en viktig ambition. Men det har allt tydligare framkommit de senaste &amp;aring;ren att m&amp;aring;nga pojkar &amp;ouml;verlag g&amp;ouml;r s&amp;auml;mre resultat i skolan &amp;auml;n flickor. Trots det visar studier att det &amp;auml;r pojkar som dominerar i klassrummen och som f&amp;aring;r mest uppm&amp;auml;rksamhet av l&amp;auml;rarna. I m&amp;aring;nga fall &amp;auml;r goda studieresultat inte f&amp;ouml;renligt med normen f&amp;ouml;r hur pojkar ska bete sig. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt &amp;auml;r det inte acceptabelt att som flicka kr&amp;auml;va uppm&amp;auml;rksamhet, ta plats eller br&amp;aring;ka. F&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om k&amp;ouml;n varierar dock, och det &amp;auml;r viktigt att p&amp;aring;peka att det i skolor med barn som till stor del kommer fr&amp;aring;n akademiska hem ing&amp;aring;r i b&amp;aring;de normen f&amp;ouml;r pojke och flicka att leverera goda studieresultat. D&amp;auml;rmed kan vi konstatera att klass ocks&amp;aring; &amp;auml;r en viktig faktor att ta h&amp;auml;nsyn till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r inte acceptabelt att utbildning och studieresultat &amp;auml;r beroende av vilket k&amp;ouml;n man tillh&amp;ouml;r, eller vilken familj man f&amp;ouml;ds in i. Detta &amp;auml;r i allra h&amp;ouml;gsta grad en j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;shy;fr&amp;aring;ga. Milj&amp;ouml;partiet har tidigare, bland annat i motion 2005/06:Ub500, pekat ut detta problemomr&amp;aring;de som angel&amp;auml;get att komma till r&amp;auml;tta med. Det g&amp;auml;ller behovet av f&amp;ouml;rdjupad kunskap, &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med de strukturella olikheter i praktik som finns mellan k&amp;ouml;nen i det svenska utbildningsv&amp;auml;sendet och behovet av en &amp;ouml;versyn av de nationella styrdokumenten f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre utmana traditionella k&amp;ouml;nsnormer. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en utredning tills&amp;auml;tts om detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502022" name="_Toc242502022"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521379" name="_Toc242521379"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414234" name="_Toc244414234"&gt;&lt;/a&gt;Genusarbetet i skolan &lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r viktigt att arbetet i f&amp;ouml;r- och grundskolan ska genomsyras av en genuspedagogik. Att fr&amp;aring;n tidig &amp;aring;lder bryta f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om k&amp;ouml;n b&amp;auml;r med sig samh&amp;auml;llsvinster p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er. S&amp;aring;ledes &amp;auml;r det grundl&amp;auml;ggande att alla l&amp;auml;rare genomg&amp;aring;r en genusutbildning f&amp;ouml;r att barn fr&amp;aring;n tidig &amp;aring;lder ska m&amp;ouml;tas av en k&amp;ouml;nsneutral pedagogik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r dessutom viktigt att fler m&amp;auml;n tar arbete p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolor och att normen om typiskt ”kvinnliga” arbeten bryts. F&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra detta f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi positiv s&amp;auml;rbehandling vid intagningen till utbildningar f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502023" name="_Toc242502023"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521380" name="_Toc242521380"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414235" name="_Toc244414235"&gt;&lt;/a&gt;Bed&amp;ouml;mning av l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r ges i uppdrag att ta fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets&amp;shy;indikatorer, f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja och j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas arbete med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gorna. I till&amp;auml;gg till detta b&amp;ouml;r H&amp;ouml;gskoleverket vid tillsyn granska l&amp;auml;ros&amp;auml;tena ur j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetssynpunkt. D&amp;aring; ska en samlad bed&amp;ouml;mning av l&amp;auml;ros&amp;auml;tenas j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete g&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att vi ska ha ett samh&amp;auml;lle som konsekvent arbetar mot m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er kr&amp;auml;vs det omfattande fortbildningar och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av h&amp;ouml;gskole- och universitetsutbildningar om just m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kvinnofridspropositionen f&amp;ouml;reslogs att examensordningen i h&amp;ouml;gskolef&amp;ouml;rordningen skulle kompletteras f&amp;ouml;r vissa yrkesexamina i syfte att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor och fr&amp;aring;gor om v&amp;aring;ld mot kvinnor blir belysta i relevanta yrkesutbildningar. Denna komplettering saknas fortfarande f&amp;ouml;r de flesta. I en formell mening har examens&amp;shy;ordningarna jurist kandidat och teologie kandidat genusperspektiv och m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld med i utbildningarna, dock endast p&amp;aring; ett generellt och ytligt s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bet&amp;auml;nkandet Slag i luften (SOU 2004:121) konstaterar att utbildningar som tar upp fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigtvis inte g&amp;ouml;r detta p&amp;aring; ett grundligt s&amp;auml;tt eller i n&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre omfattning. Det handlar om att v&amp;aring;ldsteorier anv&amp;auml;nds i liten utstr&amp;auml;ckning, att litteraturen &amp;auml;r underm&amp;aring;lig och att l&amp;auml;rarnas kompetens inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;cklig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;gskoleverket f&amp;ouml;reslog 2004 regeringen att inf&amp;ouml;ra krav p&amp;aring; kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor i examensordningens skrivningar f&amp;ouml;r de utbildningar som leder till examen som barnmorska, l&amp;auml;kare, l&amp;auml;rare, psykolog, psykoterapeut, sjuksk&amp;ouml;terska, socionom, tandl&amp;auml;kare, r&amp;ouml;ntgensjuksk&amp;ouml;terska, sjukgymnast, specialistsjuksk&amp;ouml;terska eller specialpedagog samt inom social omsorgsutbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n H&amp;ouml;gskoleverket var att ge Nationellt centrum f&amp;ouml;r kunskap om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor (NCK; d&amp;aring;varande Rikskvinnocentrum) uppdraget att h&amp;ouml;ja l&amp;auml;rares kompetens och se &amp;ouml;ver behovet av fortbildningar i fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor f&amp;ouml;r l&amp;auml;rare i relevanta utbildningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet vill se att staten satsar och ytterligare utvecklar och utnyttjar den kompetens om m&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor som myndigheten NCK besitter. I syfte att utbilda och h&amp;ouml;ja kunskapsniv&amp;aring;n hos anst&amp;auml;llda i offentlig sektor b&amp;ouml;r NCK vara den myndighet som prim&amp;auml;rt f&amp;aring;r uppdraget. Det finns ett stort behov av s&amp;aring;v&amp;auml;l fortbildning av yrkesverksamma som ut&amp;ouml;kad v&amp;aring;ldskunskap i grundutbildningar. NCK fyller h&amp;auml;r en mycket viktig roll.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502024" name="_Toc242502024"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521381" name="_Toc242521381"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414236" name="_Toc244414236"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kat tryck i arbetet mot sexuella trakasserier&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r extremt viktigt att l&amp;auml;ros&amp;auml;tena efterf&amp;ouml;ljer lagen som f&amp;ouml;reskriver att de &amp;auml;r skyldiga att f&amp;ouml;rebygga och f&amp;ouml;rhindra sexuella trakasserier. Trots detta visar unders&amp;ouml;kningar att ca 15 procent av kvinnorna som studerar p&amp;aring; grundutbildning och 25 procent av de kvinnliga doktoranderna har blivit utsatta f&amp;ouml;r sexuella trakasserier. Detta &amp;auml;r naturligtvis oacceptabelt. Det &amp;auml;r enormt viktigt att h&amp;ouml;gskolorna tar detta problem p&amp;aring; allvar och arbetar aktivt f&amp;ouml;r att motverka dessa destruktiva strukturer inom akademin. Som en del i detta arbete anser Milj&amp;ouml;partiet att H&amp;ouml;gskoleverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att kartl&amp;auml;gga sexuella trakasserier p&amp;aring; universitet och h&amp;ouml;gskolor.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502025" name="_Toc242502025"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521382" name="_Toc242521382"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414237" name="_Toc244414237"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;rd och omsorg&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att m&amp;auml;n och kvinnor ska ha tillg&amp;aring;ng till samma v&amp;aring;rd borde vara en sj&amp;auml;lvklarhet, men s&amp;aring; &amp;auml;r det inte. Fortfarande &amp;auml;r kvinnor till viss del underrepresenterade i forskningen kring v&amp;aring;rd och behandling samt nya l&amp;auml;kemedel. K&amp;ouml;nsspecifik granskning och information saknas ofta, vilket f&amp;aring;r allvarliga konsekvenser. Ett exempel &amp;auml;r hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar, som fortfarande allm&amp;auml;nt ses som en manssjukdom trots att det &amp;auml;r den vanligaste d&amp;ouml;dsorsaken &amp;auml;ven bland kvinnor. En studie av SOS-samtalen i G&amp;ouml;teborg visade att m&amp;auml;nnen oftare &amp;auml;n kvinnorna bed&amp;ouml;mdes vara i livshotande tillst&amp;aring;nd, vilket gjorde att kvinnorna fick v&amp;auml;nta l&amp;auml;ngre p&amp;aring; ambulans. I genomsnitt tog det en timme l&amp;auml;ngre innan en hj&amp;auml;rtsjuk kvinna kom till sjukhus &amp;auml;n en man. Att kvinnor kan uppvisa andra symtom &amp;auml;r till viss del ok&amp;auml;nt och misstolkas ibland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting kom nyligen med en rapport &lt;span style="font-style: italic;"&gt;(O)j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i h&amp;auml;lsa och v&amp;aring;rd &lt;/span&gt;d&amp;auml;r de konstaterar allvarliga brister inom v&amp;aring;rden, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omedvetna k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdomar kan drabba b&amp;aring;de kvinnliga och manliga patienter, vilket kan leda till felbehandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt &amp;auml;r inte acceptabelt. Milj&amp;ouml;partiet ser det som sj&amp;auml;lvklart att genusperspektivet ska genomsyra all v&amp;aring;rd och omsorg. Socialstyrelsen har pekat p&amp;aring; att det saknas k&amp;ouml;nskonsekvensanalyser av reformer som v&amp;aring;rdgarantin, l&amp;auml;kemedelsreformen och arbetet med att ta fram prioriteringslistor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Socialstyrelsens &amp;aring;rsredovisning 2006 inneh&amp;aring;ller en majoritet av de analyserande nationella &amp;aring;rsrapporterna k&amp;ouml;nsuppdelad statistik om den registrerade patientgruppen eller &amp;aring;tminstone k&amp;ouml;nsf&amp;ouml;rdelning bland de registrerade personerna. Enbart ett f&amp;aring;tal, vart femte, presenterade n&amp;auml;rmare statistiska analyser av k&amp;ouml;nsskillnader. Generellt sett konstaterades att tolkningen av k&amp;ouml;nsskillnaderna fortfarande &amp;auml;r knapph&amp;auml;ndig och s&amp;auml;llan str&amp;auml;cker sig utanf&amp;ouml;r rent biologiska f&amp;ouml;rklaringsmodeller. D&amp;auml;rmed finns det en stor oanv&amp;auml;nd potential i anv&amp;auml;ndningen av kvalitetsregistren i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet. Milj&amp;ouml;partiet anser h&amp;auml;r att forskningen m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras p&amp;aring; omr&amp;aring;den d&amp;auml;r kvinnor fortfarande &amp;auml;r underrepresenterade, dessutom b&amp;ouml;r fortbildningen av chefer och v&amp;aring;rdpersonal om genusfr&amp;aring;gor forts&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om utbildning och konkreta insatser kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att kunna ge m&amp;auml;n och kvinnor tillg&amp;aring;ng till samma v&amp;aring;rd. Socialstyrelsens &amp;aring;rsredovisning f&amp;ouml;r 2006 visar p&amp;aring; att det fortfarande kr&amp;auml;vs insatser f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad kunskap bland v&amp;aring;rd- och omsorgspersonal f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kunskapen om oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld behandling av kvinnor inom v&amp;aring;rden. Det r&amp;auml;cker inte med att uppr&amp;auml;tta statistik efter k&amp;ouml;n eller senare analysera situationen. Landstingen m&amp;aring;ste komma med handfasta f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskapen om kvinnors situation inom v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att de uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r bristf&amp;auml;llig v&amp;aring;rd. Milj&amp;ouml;partiet vill att regeringen uppr&amp;auml;ttar en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t problemet med oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd och omsorg samt att man utefter den ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra konkreta insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502026" name="_Toc242502026"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521383" name="_Toc242521383"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414238" name="_Toc244414238"&gt;&lt;/a&gt;Kultur och fritid&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kultur- och fritidsaktiviteter &amp;auml;r viktiga komponenter f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r att skapa sociala relationer, personligt v&amp;auml;lbefinnande och identitetsutveckling. Problem som har uppm&amp;auml;rksammats &amp;auml;r snedf&amp;ouml;rdelningen av resurser p&amp;aring; flickor och pojkar i landets kommuner. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; en &amp;ouml;vergripande bild &amp;ouml;ver l&amp;auml;get i Sverige eftersom det hitintills inte finns n&amp;aring;gon nationell rapport p&amp;aring; detta tema. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar just nu p&amp;aring; en rapport d&amp;auml;r en majoritet av Sveriges kommuner har svarat p&amp;aring; hur de arbetar med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter. Denna rapport m&amp;aring;ste l&amp;auml;sas med stor noggrannhet f&amp;ouml;r att riksdag och regering ska kunna ta strategiska steg f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra tjejers och kvinnors deltagande i kultur- och fritidsutbudet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I slutet av nittiotalet uppm&amp;auml;rksammades av regeringen de oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda satsningarna p&amp;aring; fritids- och kulturutbud i landets kommuner. Flickors villkor i f&amp;ouml;reningslivet och annan ungdomsverksamhet uppm&amp;auml;rksammades och ledde till flera utbildningssatsningar som h&amp;aring;llits av t.ex. SKL. I Ungdomsstyrelsens rapport till regeringen, i Fokus 06, redovisas att det fortfarande &amp;auml;r en stor skillnad mellan flickors och pojkars deltagande i kultur- och fritidsutbudet. Faktorer som spelar in i detta &amp;auml;r t.ex. vilken typ av fritids&amp;shy;anl&amp;auml;ggningar som kommuner v&amp;auml;ljer att satsa p&amp;aring;, &amp;auml;r det aktiviteter som lockar b&amp;aring;de flickor och pojkar att aktivera sig, ut&amp;ouml;ver detta spelar det stor roll i vilken kommun man bor i beroende p&amp;aring; hur stora satsningar kommunen g&amp;ouml;r p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;llt kultur- och fritids&amp;shy;utbud. I kommuner d&amp;auml;r inv&amp;aring;narantalet understiger 12 500 anger 23,2 procent av tjejerna p&amp;aring; gymnasiet att de inte har mycket att g&amp;ouml;ra, i storst&amp;auml;der ligger samma siffra p&amp;aring; 10,2 procent. Kommunernas satsningar gynnar s&amp;aring;ledes pojkar och m&amp;auml;n mer &amp;auml;n flickor och kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan slutsats som Ungdomsstyrelsen drar &amp;auml;r att andelen kvinnor i kommun&amp;shy;styrelsen p&amp;aring;verkar tjejers uppgifter om de har ett rikt kultur- och fritidsutbud. En skillnad p&amp;aring; 10 procent har visats med mer n&amp;ouml;jda tjejer i de kommuner d&amp;auml;r den kvinnliga representationen i de folkvalda forumen &amp;auml;r b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet ser h&amp;auml;r att det finns ett stort behov av satsningar till Sveriges kommuner och landsting f&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta ett medvetet och konkret arbete f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lla tjejer och killars deltagande i fritids- och kulturlivet. Det kr&amp;auml;vs genusutbildad personal i kommunen som kan utveckla fritids- och kulturverksamheten. Dessutom visar Ungdomsstyrelsens rapport till regeringen att partiernas ansvar f&amp;ouml;r att ha j&amp;auml;mst&amp;auml;lld representation av folkvalda i kommuner &amp;auml;r en viktig faktor f&amp;ouml;r att tjejer ska kunna f&amp;aring; delta i fritids- och kulturlivet p&amp;aring; lika villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av det anf&amp;ouml;rda anser Milj&amp;ouml;partiet att det &amp;auml;r viktigt att forts&amp;auml;tta satsningarna p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lld fritid och kultur i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;17&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502027" name="_Toc242502027"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521384" name="_Toc242521384"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414239" name="_Toc244414239"&gt;&lt;/a&gt;Sexualiseringen av det offentliga rummet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom medier, reklam, filmer och dataspel n&amp;aring;r oss dagligen en flod av f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om k&amp;ouml;nen. Inte s&amp;auml;llan talar de samma spr&amp;aring;k som pornografin. Kvinnor och flickor objektifieras och sexualiseras. Deras kroppar anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att marknadsf&amp;ouml;ra varor och tj&amp;auml;nster. Ocks&amp;aring; m&amp;auml;n och pojkar exponeras p&amp;aring; ett f&amp;ouml;rdomsfullt s&amp;auml;tt. Det st&amp;auml;ndiga budskapet &amp;auml;r att manlighet st&amp;aring;r f&amp;ouml;r makt och aktivitet och kvinnlighet f&amp;ouml;r underordning och passivitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste b&amp;ouml;rja agera mot sexualiseringen av det offentliga rummet. I en f&amp;ouml;rstudie fr&amp;aring;n N&amp;auml;ringsdepartementet 2003 konstateras att medborgare av b&amp;aring;da k&amp;ouml;nen, men s&amp;auml;rskilt flickor och kvinnor, har mycket sm&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka de f&amp;ouml;rdomsfulla budskap om deras ”natur” som sprids i det offentliga rummet. Reklam och tidningar talar om kvinnor, men inte med dem. Kvinnor f&amp;aring;r i betydligt mindre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n m&amp;auml;n definiera den mediala dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om hur sexualiseringen av det offentliga rummet p&amp;aring;verkar folkh&amp;auml;lsan &amp;auml;r kartlagt av dem som arbetar med fr&amp;aring;gan dagligen, psykiatrin och Bris (Barnens r&amp;auml;tt i samh&amp;auml;llet). Anette Dina S&amp;ouml;rensen, forskare i historia och k&amp;ouml;nsstudier vid Roskilde Universitetscenter och K&amp;ouml;penhamns universitet, skriver: &lt;span class="Citat&amp;nbsp;Char"&gt;”M&amp;auml;nniskors livspraxis tar form i de bilder som masskulturen producerar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r bilderna inte bara en avspegling av verkligheten, de &amp;auml;r ocks&amp;aring; medskapare i den.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bris larmar &amp;aring;terigen i sin rapport fr&amp;aring;n 2007 om deras &amp;ouml;kade kontakt med sj&amp;auml;lvmord/sj&amp;auml;lvmordstankar och sj&amp;auml;lvskadebeteende bland ton&amp;aring;rsflickor. Nio av tio fall som ringer Bris &amp;auml;r flickor som lider av psykisk oh&amp;auml;lsa. Sedan 2002 har Bris sett en markant &amp;ouml;kning av flickor som sk&amp;auml;r sig och ungdomar som uttrycker att de inte vill forts&amp;auml;tta leva. Bris konstaterar att den psykiska oh&amp;auml;lsan &amp;ouml;kar p&amp;aring; grund av olika sorters krav som press i skolan, sk&amp;ouml;nhetsideal, sv&amp;aring;ra familjef&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden osv. Annemi Skerfving, socionom och forskare inom psykiatrin, menar att bakom den psykiska oh&amp;auml;lsan f&amp;ouml;r tjejer ligger objektifieringen av flickor. Hon s&amp;auml;ger: ”&lt;span class="Citat&amp;nbsp;Char"&gt;Vuxenv&amp;auml;rlden pratar sig varm f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, samtidigt som unga tjejer p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt uppmanas att visa upp sig i ett v&amp;auml;ldigt avkl&amp;auml;tt tjejmode. Men det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; att inte vara ’slampa’ eller ’hora’. I den balansg&amp;aring;ngen &amp;auml;r det l&amp;auml;tt att k&amp;auml;nna sig vilsen och v&amp;auml;rdel&amp;ouml;s, vilket jag tror &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r psykisk oh&amp;auml;lsa.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det som kr&amp;auml;vs nu &amp;auml;r politiker som tar ett ansvar f&amp;ouml;r det offentliga rummet och den kommersiella sexualiserade exploateringen som p&amp;aring;g&amp;aring;r d&amp;auml;r. De budskap som skickas till ungdomar idag &amp;auml;r att man bara duger om man &amp;auml;r p&amp;aring; ett visst s&amp;auml;tt. De &amp;ouml;desdigra konsekvenserna f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan av detta visar rapporterna fr&amp;aring;n Bris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta problem utmynnade under f&amp;ouml;rra mandatperioden till en utredning, SOU 2008:5 K&amp;ouml;nsdiskriminerande reklam – kr&amp;auml;nkande utformning av kommersiella meddelanden, tillsatt av den d&amp;aring;varande regeringen&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;i samarbete med Milj&amp;ouml;partiet och V&amp;auml;nsterpartiet. Fr&amp;aring;gan som skulle utredas var m&amp;ouml;jligheterna att f&amp;ouml;rbjuda k&amp;ouml;nsdiskriminerande reklam. Utredningen presenterade sitt f&amp;ouml;rslag i b&amp;ouml;rjan av &amp;aring;ret, med ett skarpt lagf&amp;ouml;rslag som m&amp;ouml;jliggjorde ett f&amp;ouml;rbud mot k&amp;ouml;nsdiskriminerande reklam. Kort d&amp;auml;rp&amp;aring; f&amp;ouml;rklarade den nuvarande regeringen att den s&amp;auml;ger absolut nej till f&amp;ouml;rslaget. Milj&amp;ouml;partiet anser att lagf&amp;ouml;rslaget mot k&amp;ouml;nsdiskriminerande reklam b&amp;ouml;r tas i sin helhet f&amp;ouml;r att samh&amp;auml;llet effektivt ska kunna bek&amp;auml;mpa k&amp;ouml;nsdiskriminering i det offentliga rummet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;18&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502028" name="_Toc242502028"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521385" name="_Toc242521385"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414240" name="_Toc244414240"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ldres r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av delm&amp;aring;len f&amp;ouml;r svensk j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitik &amp;auml;r att kvinnor och m&amp;auml;n ska ha samma m&amp;ouml;jligheter till ekonomiskt oberoende. I j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetssammanhang &amp;aring;syftas d&amp;aring; att kvinnor ska samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;n att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig sj&amp;auml;lva och sina eventuella barn utan att vara beroende av en man. Kvinnor och m&amp;auml;n ska s&amp;aring;ledes ha samma m&amp;ouml;jligheter att vara ekonomiskt sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dess v&amp;auml;rre vet vi att det &amp;auml;r en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g att vandra f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let. All statistik visar att det finns stora skillnader mellan kvinnors och m&amp;auml;ns inkomster. Den grundl&amp;auml;ggande orsaken till detta &amp;auml;r de oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;nerna. Medell&amp;ouml;nen f&amp;ouml;r kvinnor &amp;auml;r 16 procent l&amp;auml;gre &amp;auml;n medell&amp;ouml;nen f&amp;ouml;r m&amp;auml;n. Om statistiken rensas fr&amp;aring;n deltidsarbete, befattningsansvar, utbildningsniv&amp;aring; med mera s&amp;aring; &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;nd&amp;aring; cirka &amp;aring;tta procent som bara kan f&amp;ouml;rklaras av k&amp;ouml;nsrelaterad diskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort problem &amp;auml;r att de oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;nerna leder till ytterligare oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Niv&amp;aring;n p&amp;aring; sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrapenning och a-kassa &amp;auml;r ju inkomst&amp;shy;relaterad, vilket betyder att l&amp;aring;g l&amp;ouml;n ocks&amp;aring; ger l&amp;aring;ga ers&amp;auml;ttningar i socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;krings&amp;shy;systemet. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver f&amp;aring;r det ocks&amp;aring; betydelse n&amp;auml;r kvinnors arbetsliv &amp;ouml;verg&amp;aring;r till pension&amp;auml;rslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;aring;r dessutom &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Statistik fr&amp;aring;n SCB visar att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och m&amp;auml;n &amp;ouml;kar n&amp;auml;r inte bara l&amp;ouml;nen, utan den totala f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsinkomsten, unders&amp;ouml;ks. I f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsinkomsten ing&amp;aring;r f&amp;ouml;rutom l&amp;ouml;n bland annat ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n a-kassan och F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan, pension och inkomst av n&amp;auml;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medelinkomsten f&amp;ouml;r kvinnor var 175 700 kronor 2005, vilket var en &amp;ouml;kning med 3 100 kronor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2004. Under samma period &amp;ouml;kade m&amp;auml;ns inkomst med 4&amp;nbsp;700 till 236&amp;nbsp;900 kronor. Inkomst&amp;ouml;kningen var st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;r m&amp;auml;n b&amp;aring;de i procentuell utveckling och i kronor r&amp;auml;knat. Det handlar inte om marginella skillnader. Inkomstskillnaden &amp;auml;r 61&amp;nbsp;200 kronor om &amp;aring;ret eller drygt 5 000 kronor i m&amp;aring;naden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med den borgerliga regeringens tillkomst ha det blivit v&amp;auml;rre. Med det s&amp;aring; kallade jobbskatteavdraget gynnas h&amp;ouml;ginkomsttagare p&amp;aring; bekostnad av arbetsl&amp;ouml;sa och l&amp;aring;ginkomsttagare. Utg&amp;aring;r vi fr&amp;aring;n ovan n&amp;auml;mnda genomsnittsl&amp;ouml;ner f&amp;aring;r m&amp;auml;nnen en nettoinkomst&amp;ouml;kning p&amp;aring; 6&amp;nbsp;400 kronor om &amp;aring;ret medan kvinnorna f&amp;aring;r 2&amp;nbsp;500 kronor. Men detta g&amp;auml;ller endast f&amp;ouml;r dem som har jobb. De som f&amp;ouml;rlorar allra mest &amp;auml;r pensionerade kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I SCB:s statistik &amp;ouml;ver pensionsutbetalningar ser vi att f&amp;ouml;r pensionerade kvinnor &amp;auml;r det &amp;auml;n v&amp;auml;rre. Medelv&amp;auml;rdet p&amp;aring; utbetalningen till kvinnor &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r var 117&amp;nbsp;800 kronor om &amp;aring;ret 2005. F&amp;ouml;r m&amp;auml;n &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r var motsvarande belopp 191&amp;nbsp;500 kronor. Skillnaden &amp;auml;r s&amp;aring;ledes 73&amp;nbsp;700 kronor. Det betyder, procentuellt att den ekonomiska oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten mer &amp;auml;n f&amp;ouml;rdubblas om vi j&amp;auml;mf&amp;ouml;r l&amp;ouml;ner och pensionsutbetalningarna. Och skillnaden finns i hela systemet. M&amp;auml;n kvitterar ut mer &amp;aring;lderspension, avtalspension och frivillig pension. Det &amp;auml;r bara den delen av &amp;aring;lderspensionen som utg&amp;ouml;r garantipension som gynnar kvinnor. Det &amp;auml;r inte konstigt d&amp;aring; ju garantipensionen &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att i n&amp;aring;gon m&amp;aring;n skydda dem som har det allra s&amp;auml;mst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en del utj&amp;auml;mnande system som motverkar pensionsutbetalningarnas bruttoeffekter. Genom skattesystemets konstruktion betalar de med l&amp;aring;ga inkomster procentuellt mindre skatt &amp;auml;n de med h&amp;ouml;gre inkomster. &amp;Auml;ven bostadstill&amp;auml;ggen gynnar dem med de allra l&amp;auml;gsta inkomsterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att kvinnor i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n m&amp;auml;n hamnat i f&amp;auml;llan med l&amp;aring;g pension beror p&amp;aring; k&amp;ouml;nsrelaterad l&amp;ouml;nediskriminering men ocks&amp;aring; p&amp;aring; l&amp;aring;ga inkomster p&amp;aring; grund av deltidsarbete och obetalt arbete i hemmet och med anh&amp;ouml;riga. Det bidrar till s&amp;auml;mre ekonomiska villkor vid pensionen. N&amp;aring;gra h&amp;auml;vdar att det problemet kan l&amp;ouml;sas genom att pensionspo&amp;auml;ngen skulle kunna delas mellan partners i ett parf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemet &amp;auml;r att l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n alla lever som gifta, i partnerskap eller i sambof&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. M&amp;aring;nga &amp;auml;r ensamst&amp;aring;ende och i den gruppen finns dessutom m&amp;aring;nga l&amp;aring;ginkomsttagare. Till det kan l&amp;auml;ggas risken att ett s&amp;aring;dant system riskerar konservera att det som regel &amp;auml;r kvinnan som g&amp;aring;r ner i arbetstid f&amp;ouml;r att sk&amp;ouml;ta hem och anh&amp;ouml;riga p&amp;aring; obetald tid medan mannen arbetar minst heltid i l&amp;ouml;nearbete. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes ingen bra l&amp;ouml;sning och den st&amp;aring;r dessutom i mots&amp;auml;ttning till m&amp;aring;let att kvinnor och m&amp;auml;n ska samma m&amp;ouml;jlighet till ekonomisk sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundorsaken till det oj&amp;auml;mst&amp;auml;llda livet som pension&amp;auml;r &amp;auml;r som ovan beskrivs icke j&amp;auml;mst&amp;auml;llda l&amp;ouml;ner och f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsinkomster. Det betyder att stora insatser m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas in f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med det problemet. Men det hj&amp;auml;lper inte dem som redan &amp;auml;r pension&amp;auml;rer och heller inte, fullt ut, dem som kommer att pensioneras inom en n&amp;auml;rmare framtid. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med deras situation kr&amp;auml;vs andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att h&amp;ouml;ja den delen av pensionen som utg&amp;ouml;r garantipension kan vara ett s&amp;auml;tt. Men det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att reglerna f&amp;ouml;r bostadstill&amp;auml;gg justeras s&amp;aring; att inte den h&amp;ouml;jda pensionen &amp;auml;ts upp av minskat bostadstill&amp;auml;gg. En annan och kanske enklare v&amp;auml;g &amp;auml;r att kompensera via just bostadstill&amp;auml;ggen. S&amp;auml;nkt skatt, till exempel via ett f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jt s&amp;auml;rskilt grundavdrag, f&amp;ouml;r dem med l&amp;aring;g pensionsers&amp;auml;ttning kan ocks&amp;aring; vara en framkomlig v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det inte viktigt vilken metod som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma b&amp;auml;ttre ekonomiska villkor f&amp;ouml;r de fattigaste pension&amp;auml;rerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot den bakgrunden f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att regeringen snabbutreder vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llda ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden bland pension&amp;auml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;19&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc242502029" name="_Toc242502029"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc242521386" name="_Toc242521386"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc244414241" name="_Toc244414241"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver Diskrimineringsombudsmannen (DO) som ansvarar f&amp;ouml;r tillsynen, vill Milj&amp;ouml;partiet att det inr&amp;auml;ttas ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d i Regeringskansliet. Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d ska lyfta j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gorna i politiken. Exempel p&amp;aring; ett fr&amp;auml;mjande arbete kan vara omv&amp;auml;rldsbevakning, utbildning, samordning, kunskapsutveckling, informationsspridning och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering. Det finns i dag nationella m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar och ett brett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r ett sakligt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete. Vi m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka effektiviteten inom det j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiska omr&amp;aring;det. H&amp;auml;r har ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d en mycket viktigt roll att fylla. Fr&amp;aring;gan om att inr&amp;auml;tta ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d inom Regeringskansliet &amp;auml;r dock ingen fr&amp;aring;ga som riksdagen kan besluta om, utan detta m&amp;aring;ste regeringen sj&amp;auml;lv besluta om. Vi kan i dagsl&amp;auml;get endast v&amp;auml;dja till regeringen om behovet av ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsr&amp;aring;d inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2009&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Dingizian (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Karin Svensson Smith (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Se Kostnader f&amp;ouml;r v&amp;aring;ld mot kvinnor – en samh&amp;auml;llsekonomisk analys, Socialstyrelsen, 2006, s. 70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="line-height: normal; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size: 8.0pt;"&gt;Se Samverkan p&amp;aring; (o)j&amp;auml;mlika villkor? Utv&amp;auml;rdering av processen vid f&amp;ouml;rdelning av medel till Roks medlemsjourer 2006, Gun Hedlund. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om myndighetssamverkan i fråga om mäns våld mot kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn bör tas i ett samlat grepp som utgår ifrån en könsmaktsförståelse.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera myndighetssamverkan i frågor om mäns våld mot kvinnor och barn, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade satsningar på utbildningar och kompetensutveckling inom rättsväsendet, dvs. polis, åklagare, domare och nämndemän, i fråga om mäns våld mot kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Kriminalvården ska utveckla obligatoriska behandlingsprogram för män som begått vålds- och sexualbrott.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta kvinnor på anstalter få tillgång till stödsamtal med frivilliga och anställda från kvinnojourer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att män som bedöms som en risk i fråga om överträdelse mot besöksförbudet ska förses med elektronisk fotboja.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringens utvecklingsmedel till kvinnojourer bör institutionaliseras ytterligare för att komma kvinnojourerna till del i högre grad.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nya formuleringen i 5 kap. 11 § socialtjänstlagen bör skärpas till ett absolut ansvar för kommunerna i fråga om kvinnor som är utsatta för våld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Socialstyrelsen även bör få ett särskilt uppdrag att ge kommunerna råd och anvisningar när det gäller våld i samkönade relationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det krävs särskilda insatser till myndigheter för att de ska kunna ge adekvat stöd till kvinnor med bristande kunskap i svenska och bristande socialt nätverk samt kvinnor med psykiska och fysiska funktionshinder som söker stöd för utsatthet för mäns våld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn ska få ställning som målsägande, få ett eget juridiskt biträde i rättsprocessen samt att de ska få skadestånd av den som slagit en anhörig till dem och att barn ska ha rätt till full insyn och medverkan i processen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:JuU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en statlig utredning för att belysa hur maskuliniteter påverkar samhället.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skolan ska problematisera frågan om genus med eleverna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge ökade resurser till organisationer som utifrån en feministisk grundsyn verkar för förändring av maskuliniteter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lönekartläggningar ska genomföras varje år.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att planer för jämställda löner samt jämställdhetsarbete ska genomföras och följas upp årligen på arbetsplatser med minst tio anställda.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska ta ett initiativ till handslag med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna för att få bort könsrelaterade löneskillnader.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att heltidsanställning ska vara norm på den svenska arbetsmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att jämställda löner ska uppnås i första hand i den politiskt styrda offentliga sektorn, men också på arbetsmarknaden i övrigt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa jämställdhetsintegrering i utbildningsmetodiken och pedagogiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarens roll måste uppgraderas och ges större utrymme för att stödja ungdomars utbildningsval i syfte att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en lagstiftning som begränsar arbetsgivarnas möjligheter att använda sig av anställningsformen tidsbegränsad anställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en tredelad föräldraförsäkring.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa avidentifierade anställningsansökningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att främja kvinnors företagande, bl.a. genom starta-eget-bidrag och entreprenörskurser för unga kvinnor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:NU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kriterier och procedurer för statliga lån, krediter, bidrag och subventioner ska utvärderas ur ett jämställdhetsperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa rätt till barnomsorg på obekväma arbetstider.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en lag om kvotering av bolagsstyrelser som kräver att minst 40 % av vartdera könet är representerat bland styrelseledamöterna i bolagsstyrelser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:CU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur statens upphandling av och investeringar av trafik ska omfördelas för att styra mot ökad jämställdhet inom transportsektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda regelsystemet ur ett jämställdhetsperspektiv och föreslå vilka ändringar som behövs för att transportsystemet ska bli jämställt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:TU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en lag om jämställdhetsintegrering av samhällsservicen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta till sig intentionerna i slutbetänkandet från Jämstöd och skyndsamt inrätta de stödfunktioner som behövs för att den offentliga sektorns verksamheter ska klara uppgiften med jämställd samhällsservice.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Högskoleverket bör ges i uppdrag att ta fram jämställdhetsindikatorer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genuskunskap respektive genuspedagogik bör ingå i examensordningarna för relevanta utbildningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en jämnare könsfördelning inom utbildningssektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda problematiken med att pojkar över lag får sämre resultat i skolan än flickor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att antimobbningsprojekt ska genomsyras av en förståelse om genus och mångfald.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Högskoleverket bör få i uppdrag att kartlägga sexuella trakasserier på universitet och högskolor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta en nationell handlingsplan för jämställd vård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det finns ett stort behov av satsningar riktade till Sveriges Kommuner och Landsting för att fortsätta ett medvetet och konkret arbete för att jämställa tjejers och killars deltagande i fritids- och kulturlivet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:KrU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa förbud mot könsdiskriminerande reklam.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:CU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör utreda vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma mer jämställda ekonomiska förhållanden bland pensionärer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2009/10:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2009-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Dingizian</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<namn>Karin Svensson Smith</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:10:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GX02Ju381</dok_id>
<systemdatum>2019-05-23 14:45:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:10:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02Ju381</dok_id>
<subtitel>av Esabelle Dingizian m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_ju_381.docx</filnamn>
<filstorlek>89494</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Ett jämställt samhälle</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ABEDF219-F11D-4CF1-9BA5-8ECA8538D715</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GX02Ju381</dok_id>
<subtitel>av Esabelle Dingizian m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200910_ju_381.pdf</filnamn>
<filstorlek>446734</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200910_ju_381</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EC1F7D45-F1E0-4EF1-9992-16A26834FD7A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>